Biobankslagen. och landstingens gemensamma hantering av information och samtycke

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Biobankslagen. och landstingens gemensamma hantering av information och samtycke"

Transkript

1 Biobankslagen och landstingens gemensamma hantering av information och En introduktion för dig som har i uppgift att informera medarbetare och kollegor om de nya rutinerna Landstingens Biobanksprojekt

2 Innehåll 1. Inledning 4 2. Vad är en biobank? 5 3. Vad säger biobankslagen? 7 4. Den praktiska hanteringen av information och 11 Bilagor: 1. Patientinformation Utdrag ur Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Utdrag ur Landstingens gemensamma hantering av information och enligt biobankslagen 21 2

3 biobankslagen rmation Förord biob kslagen information Biobankslagen innebär att patienter/provgivare ska få information om och ge sitt till att deras prover får sparas i en biobank. För patienterna, för vårdhuvudmännen, för hälso- och sjukvårdspersonal och för forskarna är det en stor fördel om information och hanteras på ett nationellt enhetligt sätt. Med stöd av Landstingsförbundet driver landstingen/regionerna ett projekt för att utarbeta gemensamma rutiner för hur lagen bör tillämpas. Under 2003 har en modell för enhetlig hantering av information och utarbetats med original till informations- och utbildningsmaterial. Modellen har testats i tre pilotprojekt som nu avslutats. Erfarenheterna visar att modellen fungerar i praktiken. Nu kan alla landsting/ regioner överta resultatet och anpassa sina rutiner efter den gemensamma informations- och sordningen samt anpassa och använda informations- och utbildningsmaterialet. Februari 2004 Landstingens biobanksprojekt 3

4 biobankslagen rmation 1. Inledning biob kslagen information Biobankslagen ska göra det möjligt att i biobanker ställa humanbiologiskt material till förfogande för forskning, utveckling, vård och behandling utan att den enskilda människans integritet träds förnär 1. Lagen innebär att patienter/provgivare 2 ska få information om och ge sitt till att deras prover får sparas för vissa ändamål i en biobank. Dessa ändamål är vård och behandling samt utbildning, forskning, klinisk prövning, kvalitetssäkring och utvecklingsarbete. Lagen kan ses som ett led i det pågående arbetet med att stärka patientens ställning och öka patientens inflytande över sin egen vård och behandling. Lagen ska också underlätta för forskare att få tillgång till värdefullt material för forskning och klinisk prövning. Uppskattningsvis samlas årligen i Sverige 2 3 miljoner prover som omfattas av biobankslagen. Det är därför viktigt med gemensamma rutiner som gör det möjligt för patienter att ge ett informerat och samtidigt är kostnadseffektiva för hälso- och sjukvården. 1 Ur proposition 2001/02:44 (Biobanker inom hälso- och sjukvården mm) 2 I fortsättningen används begreppet patient genomgående även om en stor andel provgivare inte är patienter, t ex kvinnor som lämnar cellprov vid cytologundersökningar eller vårdnadshavare eller närstående till patienter. 4

5 ankslagen information 2. Vad är en biobank? y b En biobank är en samling prover blodprov, cellprov eller andra vävnadsprover som tas i vården och sparas längre tid än två månader efter avslutad analys och som kan härledas till en viss person. Varför behövs biobanker? Biobanker är ingen ny företeelse. Hälso- och sjukvården har alltid sparat prover för att i framtiden kunna ge patienten god vård. Den vanligaste användningen av sparade prover är för att säkra möjligheten till att en patient i framtiden ska få en säker diagnostik och rätt behandling. Prover behöver även sparas för medicinsk forskning och klinisk prövning. De största biobankerna i sjukvården omfattar prover som sparas inom klinisk patologi och cytologi och efter mikrobiologiska serumanalyser. Exempel på prover som av medicinska skäl bör sparas: Vävnadsprov, cytologiprov, benmärgsutstryk, serumprov för utredning av infektioner, immunbristoch immunologiska sjukdomar samt prov för genetiska och narkotikaanalyser. Några exempel på ändamål för vilka prover sparas i biobanker: q Vid histopatologisk och cytologisk diagnostik av tumörsjukdomar och inflammatoriska sjukdomar behöver prover sparas för eftergranskning t.ex. för att avgöra om rätt diagnos satts, om behandlingen inte ger avsett resultat och vid ansvarsärenden. Ofta behöver man jämföra ett aktuellt prov med tidigare för att följa ett sjukdomsförlopp. q Sparade prover behövs för att kunna skilja på aktuella och tidigare genomgångna infektioner. Sparade prover behövs även för kartläggning av smittsamma sjukdomar och för att kunna förhindra att dessa sprids. 5

6 biobankslagen ation q Vid ärftliga sjukdomar kan det vara viktigt att ha sparade prover från avlidna för att kunna bekräfta en diagnos för bl.a. förebyggande åtgärder och familjeplanering. q För undervisning är sparade prover med sällsynta diagnoser värdefullt. q Vid kvalitetskontroll och metodutveckling behövs sparade prover för att kontrollera att gamla och nya laboratoriemetoder ger godkänt resultat. biob slagen information s q För forskning, t ex cancerforskning och läkemedelsprövning, är sparade prover ofta en förutsättning. 6

7 ankslagen information amtycke 3. Vad säger biobankslagen? bi Inrättande av biobanker Biobankslagen är tillämplig på prover som tagits inom hälso- och sjukvården, både sådana som tas för klinisk diagnostisk verksamhet och för forskningsändamål. Lagen gäller för prover som sparas för en längre tid och som kan härledas till en viss person. Rutinprover för klinisk kemisk analys sparas vanligen inte och omfattas därför inte av lagen. En biobank inrättas av en vårdgivare eller av annan till vilken prover lämnas. Biobankens huvudman ska anmäla biobanken till Socialstyrelsen. I beslutet ska också anges för vilket eller vilka ändamål biobanken ska användas och vem som ska ansvara för biobanken. Tillsynsmyndighet för lagen är Socialstyrelsen. UR BIOBANKSLAGEN, 2002:297 1 kap. Allmänna bestämmelser Syftet med lagen 1 I denna lag regleras hur humanbiologiskt material, med respekt för den enskilda människans integritet, skall få samlas in, förvaras och användas för vissa ändamål. 2 kap. Inrättande och villkor Inrättande 1 En biobank inrättas genom beslut av vårdgivare eller av annan till vilken vävnadsprovet från en biobank lämnats ut i överensstämmelse med bestämmelserna i 1 kap I samband med beslut om inrättande av en biobank skall huvudmannen för biobanken också besluta om det eller de ändamål för vilka biobanken skall användas samt om vem som skall vara ansvarig för biobanken. Tillåtna ändamål 2 Förutom för vård och behandling och andra medicinska ändamål i en vårdgivares verksamhet får en biobank användas endast för ändamål som avser kvalitetssäkring, utbildning, forskning, klinisk prövning, utvecklingsarbete eller annan därmed jämförlig verksamhet. Forskning och klinisk prövning 3 Är avsikten att en biobank skall användas för ändamål som avser forskning eller klinisk prövning får beslut som avses i 1 fattas först efter prövning och godkännande av en nämnd för forskningsetik. Biobanken får i sådana fall inte användas för andra ändamål än som tidigare beslutats utan att nämnden godkänt detta. 7

8 biobankslagen ation Information och En patient ska få information om provers sparande och ska därefter lämna sitt till att ett prov sparas och för vilka ändamål det får användas. Patienten kan när som helst ändra sitt till hur provet får användas eller begära att det kasseras. Kassering betyder då att provet förstörs eller avidentifieras, varvid en kodnyckel förstörs. Provet kan därefter inte på något sätt härledas till patienten och omfattas därför inte av biobankslagen. För underåriga gäller att vårdnadshavare ska lämna sitt och för foster den kvinna som bär eller burit det. För avlidna gäller reglerna i transplantationslagen och obduktionslagen. Särskilda regler gäller också för prover från nyfödda barn (PKU-prover). Patientens ska dokumenteras i journalhandling. biob slagen information s 3 kap. Samtycke och information Nytt ändamål 5 Vävnadsprover som bevaras i en biobank får inte användas för annat ändamål än som omfattas av tidigare information och utan att den som lämnat t informerats om och samtyckt till det nya ändamålet. Återkallelse av 6 Den som lämnat till användning av ett vävnadsprov får när som helst återkalla sitt. Avser återkallelsen all användning skall vävnadsprovet omedelbart förstöras eller avidentifieras. Dokumentation 7 Uppgifter om information och m m enligt 1-6 skall dokumenteras på lämpligt sätt. Särskilda bestämmelser om sådan dokumentation finns i 3 patientjournallagen (1985:562). Hanteringen av biobanker Innehållet i en biobank ska förvaras på ett sådant sätt att vävnadsproverna inte riskerar att förstöras och så att obehöriga inte får tillgång till dem. Information som hämtas från sparade prover ska behandlas under sekretess. Vid användning av sparade prover i ett forskningsprojekt måste projektet godkännas av en nämnd för forskningsetik som bedömer om projektet är viktigt för vården och om det kan 8

9 y ankslagen information b genomföras utan att en patients personliga integritet äventyras. Nämnden avgör också om patienten måste informeras igen och ge nytt. Personuppgifterna som hör till provet ska förvaras i särskilda register. Prover och personuppgifter ska förvaras åtskilda så att inte obehöriga kan se till vilken person ett visst prov hör. Prover i en biobank kan lämnas ut. Den som är ansvarig för biobanken prövar ansökningar om utlämning men får lämna över frågan till huvudmannen för avgörande. Prover som lämnas ut ska vara avidentifierade eller kodade. Prover kan lämnas utan ansökan till annan vårdgivare inom eller utom landet för utlåtande eller analys, om provgivaren r till detta. Prover från en biobank får inte lämnas ut eller överlåtas i vinstsyfte. amtycke 2 kap. Inrättande och villkor Förvaring 4 En biobank skall förvaras på ett sådant sätt att vävnadsproverna inte riskerar att förstöras och obehöriga inte får tillgång till dem. 4 kap. Bestämmelser om utlämnande av vävnadsprovet, överlåtelse av biobanker m Utlämnande av vävnadsprover ur en biobank 1 Den som är ansvarig för en biobank prövar ansökningar om att få tillgång till prover i banken men får lämna över frågan till huvudmannen för avgörande. Avidentifiering och kodnycklar 4 Vävnadsprover som lämnas ut skall, om inte särskilt beslutas, vara avidentifierade eller kodade. Kodnycklar skall förvaras hos den vårdgivare som beslutat att samla in och förvara vävnadsproverna i en biobank. Kodnycklarna skall förvaras på ett betryggande sätt. En ansökan om att få bryta en kod för att få tillgång till personuppgifter om en enskild provgivare skall behandlas i samma ordning som en ansökan om att få tillgång till prover i en biobank. Befattning med vävnadsprover i vinstsyfte 8 Vävnadsprover eller delar av vävnadsprover som förvaras i en biobank får inte överlåtas eller lämnas ut i vinstsyfte. 9

10 biobankslagen rmation Biobankslagen, personuppgiftslagen och vårdregisterlagen För personuppgifter kopplade till biobanksprover gäller vårdregisterlagen (1998:544) och personuppgiftslagen, PuL, (1998:204). Vårdregisterlagen kräver att en patient ska få information om att personuppgifter registreras och PuL dessutom att ska inhämtas. Samtycke enligt PuL behöver dock inte dokumenteras till skillnad från biobankslagens krav att till att spara prov dokumenteras. biob kslagen information 10

11 ankslagen information 4. Den praktiska hanteringen av information och b Vad innebär? Patientens generella rätt till information slås fast i hälso- och sjukvårdslagen (HSL). HSL säger att en patient ska få individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de alternativ som finns när det gäller undersökning, vård och behandling för att kunna tillvarata sina personliga intressen. Bestämmelserna i biobankslagen är en naturlig konsekvens av den pågående processen inom vården att stärka patientens ställning. Patienten måste således få information om att ett prov kan komma att behöva sparas och för vilka ändamål det sparas. Därefter tillfrågas patienten om till att provet får sparas och för vilka ändamål det får sparas. Det är viktigt att patienterna får information på ett sätt så att de inte onödigtvis oroas av att deras prover sparas. Informationen ska vara saklig och en patient får naturligtvis inte utsättas för påtryckningar eller övertalningsförsök. Men en patient som motsätter sig att prover sparas också för vård och behandling kan utsätta sig för ökade medicinska risker i form av framtida osäker eller felaktig diagnos och behandling. Patienten ska enligt personuppgiftslagen även ge sitt till att personuppgifter som hör till provet sparas. Undersökningar har visat att de allra flesta patienter r till att prover sparas också för forskningsändamål. Vem ansvarar för att inhämtas? Verksamhetschefen har ansvaret för att rutiner utformas så att patienten får information och tillfrågas om. Vem som i praktiken ska ge information och inhämta beror på omständigheterna. Det kan vara ordinerande läkare, tandläkare, barnmorska, sjuksköterska, biomedicinsk analytiker eller undersköterska. Vid vårdepisoder som berör flera verksamhetsområden måste berörda verksamhetschefer komma överens om ansvarsfördelningen. 11

12 biobankslagen rmation Samtycke till att spara prover behöver endast begäras för de prover som omfattas av biobankslagen. Till vägledning finns listor över sådana analystyper. Specialfall Om patienten är oförmögen att fatta beslut ska provet sparas tills vidare. Notera: med begreppet oförmögen patient menas att patientens fysiska och/eller menbiob kslagen information Hur ska information lämnas och inhämtas? Patienten bör alltid få en skriftlig information (se bilaga 1) innan inhämtas. Vid elektiv vård bör informationsbladet skickas ut tillsammans med kallelsen och/eller delas ut i väntrummet. Av informationsbladet framgår att det är viktigt för patientens egen vård och behandling att provet sparas och att det kan få negativa konsekvenser för patienten om provet kasseras. En patient kan vara osäker på om han/hon vill lämna sitt. Detta gäller inte minst vid akutbesök då patienten inte kunnat få en tidigare information. Rekommendera tveksamma patienter att samtycka till att prov sparas åtminstone tills vidare och att ta hem informationsbladet för att läsa det i lugn och ro. Patienten ska även få en nej-talong och patienten kan, om han/hon senare önskar, återkalla sitt genom att skicka in talongen eller kontakta Ett prov ska alltid sparas tills vidare om patienten tvekar eller om det är oklart om han/hon givit sitt eller ej. Den patient som vill ha mer information eller har detaljerade synpunkter på de ändamål för vilka provet ska få användas kan hänvisas till Se även broschyrens sista sida där hänvisningar finns till fördjupat informationsmaterial. 12

13 ankslagen information b tala tillstånd medför att patienten, tillfälligt eller permanent, inte kan meddela sig med omvärlden. Patienten kan exempelvis vara medvetslös, dement, tillfälligt förvirrad eller i sådant akut tillstånd att inte kan inhämtas. Det ska inte förväxlas med tveksam/osäker/obeslutsam patient. Om/när patienten åter kan ta beslut ansvarar verksamhetschefen för att rutiner finns så att patienten får information och inhämtas. Om patienten r till att provet får sparas bör biobanken meddelas på lämpligt sätt. Om patienten inte r ska han/hon fylla i och underteckna en nej-talong. Om patienten är underårig ska vårdnadshavare få information och bli tillfrågad om för att spara provet. Om provet gäller ett foster ska den kvinna som bär eller burit fostret få information och bli tillfrågad om. När prover tas i samband med transplantation eller obduktion krävs inget specifikt av anhöriga för sparandet, utan det ingår i själva syftet med dessa åtgärder. För den gynekologiska cellprovskontrollen och för de hälsokontroller som utförs vid mödrahälsovården ställs det särskilda krav och patientinformationen har anpassats för dessa fall. Information och kan behöva anpassas även i andra fall, se mer i Landstingens gemensamma hantering av information och enligt biobankslagen. Samtyckets giltighet Det givna t är vanligen giltigt för endast ett provtagningstillfälle. Dock kan man om patienten så medger vid ett sammanhållet vårdtillfälle eller om upprepade provtagningar planeras på samma patient vid samma klinik (till exempel vid kroniska sjukdomar), spara t i exempelvis journalsystemet så att patienten tillfrågas endast vid första provtagningen. Varje verksamhet får här besluta vilka rutiner som ska gälla. Motivet till ovanstående är att det inte är etiskt försvarbart eller i linje med lagstiftarens intentioner att en patient ger ett generellt till att spara alla eventuella framtida prover. Det är samtidigt inte rimligt att, vid ett sammanhållande vårdtillfälle eller vid upprepade provtagningar, varje gång begära patientens till att prov sparas. 13

14 biobankslagen rmation Hur laboratoriet informeras om provet ska sparas eller ej Patientens val att spara alternativt kassera sitt prov ska dokumenteras av den provtagande/provordinerande personalen på remissen. Formuleringen skiljer sig av praktiska skäl något mellan elektronisk och pappersremiss, se nedan: Elektronisk remiss På remissen finns tre möjliga alternativ med olika konsekvenser: q Patienten vill att provet sparas för vård och behandling och därmed förenlig verksamhet. Det innebär att provet får sparas för patientens egen vård och behandling, utbildning av vårdpersonal och kvalitets- och utvecklingsarbete inom vården samt forskning och klinisk prövning. biob kslagen information q Patienten vill inte att provet sparas för ett eller flera ändamål. Patienten gör sitt val på nej-talongen och bekräftar med sin underskrift. Ett nej till samtliga ändamål innebär att provet kasseras. Patienten måste få information om att det kan innebära risker i form av osäker diagnostik och behandling i framtiden. q Patienten är oförmögen att lämna. Patienten kan på grund av sitt fysiska och/eller mentala tillstånd, tillfälligt eller permanent, inte meddela sig med omvärlden. Patienten kan exempelvis vara medvetslös, dement, tillfälligt förvirrad eller i sådant akut tillstånd att inte kan inhämtas. Provet sparas tills vidare för vård och behandling. Vid ordination av de prov som omfattas av biobankslagen kommer nedanstående alternativ automatiskt upp på skärmen. På den elektroniska remissen krävs att patientens val markeras för att den ska kunna skickas till laboratoriet. Remissen signeras på sedvanligt sätt. 14

15 ankslagen information Av den elektroniska remissen ska följande framgå: Patienten (alt vårdnadshavare/närstående) har fått information om möjligheten att prov och tillhörande personuppgifter kan komma att sparas: A Ja, patienten r till att provet ska sparas för vård och behandling och därmed förenlig verksamhet. A Nej, patienten r inte till att provet sparas för vård och behandling och därmed förenlig verksamhet. Nej-talong bifogas. A Patienten är vid provtillfället oförmögen att lämna. Pappersremiss På pappersremissen finns förtryckt ett till att provet sparas för vård, behandling och därmed förenlig verksamhet. Insändande av pappersremiss utan markering är en aktiv handling och innebär att patienten tillfrågats och lämnat sitt till detta alternativ. Annat alternativ markeras i avsedd kryssruta. Enbart remiss med förtryckt får användas. b Text på pappersremiss: Inskickandet av denna remiss bekräftar att patienten (alt vårdnadshavare/närstående) har fått information om och r till att provet och tillhörande personuppgifter sparas för vård och behandling och därmed förenlig verksamhet. ANej, patienten r inte till att provet sparas för vård och behandling och därmed förenlig verksamhet. Nej-talong bifogas. A Patienten är vid provtillfället oförmögen att lämna. 15

16 biobankslagen rmation biob kslagen information Nej-talong Nej-talongen ska användas sparsamt och endast delas ut till följande patienter/provgivare: q Patienter som vid tillfället för information och inte r till att spara provet, för ett eller flera ändamål. Talongen fylls i direkt, undertecknas av patienten och bifogas remissen eller provet. q Patienter som vid tillfället för information och var tveksamma till att ta ställning och rekommenderades att samtycka tills vidare. Provet sparas tills vidare. Om patienten senare vill återkalla sitt fyller han/hon i talongen, undertecknar den och sänder talongen till anvisad adress. Varje landsting beslutar till vilken mottagare talongen ska sändas. q Patienter som vill återkalla ett tidigare givet. En patient, som saknar en nej-talong kan få en ny genom att När en nej-talong delas ut kan personalen hjälpa till att fylla i uppgifterna om provet i talongens nedre del samt, om möjligt, där fästa en klisterlapp med provets streckkod. En patient kan också när som helst ändra sitt genom att vända sig till Även om det på remissen är markerat att patienten inte vill spara provet kommer provet att sparas på laboratoriet tills laboratoriet har mottagit en nej-talong 16

17 ankslagen information Nej-talong: TILL DIG SOM INTE VILL SPARA DITT PROV Som patient/provgivare har du nyligen lämnat ett prov/prover av något slag, t ex blodprov eller vävnadsprov. Vissa prover sparas rutinmässigt för att säkra möjligheten till att en patient i framtiden ska få säker diagnostik och rätt behandling. De kan också ha ett stort värde för den medicinska forskningen. Nej-talongen använder du i följande fall: Om du inte r till att provet ska sparas Om du vill begränsa användningen av ditt sparade prov Markera då ditt val i nej-talongen nedan, ange uppgifter om provet och underteckna. Skicka sedan talongen till Ditt prov sparas tills vidare tills en undertecknad nej-talong mottagits. Om du r till att spara ditt prov för vård och behandling och därmed förenlig verksamhet behöver du inte skicka in denna talong. Nej-talong: A Provet får inte användas till forskning eller klinisk prövning. Provet får sparas enbart för vårdändamål (inkluderande min egen vård och behandling, utbildning av vårdpersonal och kvalitets- och utvecklingsarbete inom vården). A Provet får inte användas till: (ange valfri kombination av ovan angivna ändamål). Provet ska kasseras efter analys. A Underskrift och provuppgifter: Provuppgifterna bör vid provtillfället fyllas i av sjukvårdspersonal. Datum Underskrift av provgivare alt vårdnadshavare/närstående Ange här uppgifter som identifierar vilket prov det gäller: y b Namn: Provtagningsdag/-period: Personnummer: Sjukhus/mottagning: Typ av prov som avses (blod, cellprov, annat vävnadsprov, annan provtyp): Plats för streckkod (ej krav): 17

18 Bilaga 1 biobankslagen biobanksl kslagen information information tycke mation n Till dig som lämnar prov Som patient behöver du ofta lämna prover, t ex blodprov eller vävnadsprov. Prover tas också vid de hälsokontroller som landstinget erbjuder. Vissa prover sparas rutinmässigt i en s k biobank. En biobank är en samling prover blodprov, cellprov eller andra vävnadsprover som tas i vården och sparas längre tid än två månader och som kan härledas till en viss person. Därför behöver prover sparas Det är värdefullt att dina prover sparas för att vi ska kunna q undersöka ditt prov igen t ex om en behandling inte ger avsedd effekt, q ställa en säkrare diagnos genom att jämföra nya prover med sparade prover, q skicka provet till annan specialist för bedömning, q kartlägga och förebygga smittsamma sjukdomar, q kontrollera och utveckla våra metoder och rutiner, q utbilda vårdpersonal, q bedriva medicinsk forskning för att bättre kunna förebygga och behandla sjukdomar. Så skyddas dina personuppgifter och prover Dina sparade prover förvaras så att obehöriga inte kan komma åt dem. Personuppgifter som hör till provet noteras i din patientjournal och i särskilda register över prover. Dina personuppgifter skyddas av sekretesslagen, vårdregisterlagen och personuppgiftslagen. Prover från biobanker får inte lämnas ut i vinstsyfte eftersom det är förbjudet att handla med prover från en människa. Forskning Vissa prover kan vara av stort värde för den medicinska forskningen. Alla forskningsprojekt som inleds ska godkännas av en nämnd för forskningsetik som bedömer om projektet är viktigt för vården och om det kan genomföras utan att en patients personliga integritet äventyras. Du bestämmer själv Som patient får du ta ställning till hur dina prover får användas. Biobankslagen säger att du ska få information och ge ditt till att dina prover sparas och vad de får användas till. Om du samtyckt till att dina prover sparas har du alltid rätt att när som helst ändra ditt beslut. Det enda som inte går att ångra är beslutet att ett prov inte ska sparas. I samband med provtagningen blir du tillfrågad om ditt. Om du är osäker och vill tänka över ditt beslut rekommenderar vi att du r till att spara provet tills vidare. Du kan senare när som helst ändra ditt genom att skicka in en nej-talong som du kan få vid besöket. Mer information Vill du ha mer information kan du fråga din läkare. Du hittar också information på (gå till Rättigheter, Biobanker.) Landstingens Biobanksprojekt 18

19 Bilaga 2 Här återges de delar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd som har särskild relevans för information till patienterna. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om biobanker i hälso- och sjukvården m m (SOSFS 2002:11) 2 kap. Direktiv och lokala instruktioner Föreskrifter 1 Vårdgivare och andra huvudmän som beslutar att inrätta en biobank skall ge skriftliga direktiv och se till att det finns ändamålsenliga rutiner för verksamheten. I samband med att en biobank inrättas skall huvudmannen, utöver vad som anges i 2 kap.1 lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m m besluta om vilka typer av vävnadsprover som får samlas in i biobanken, vilken tid proverna skall bevaras, och var biobanken ska förvaras Om vävnadsprover skall samlas in bara från vissa verksamheter inom hälso- och sjukvården skall dessa anges i beslutet. En vårdgivare som beslutar att inrätta en biobank skall fastställa ett kodsystem för kodning av de vävnadsprover som skall förvaras i biobanken. Kodsystemet skall ge säker spårbarhet till identitetsuppgifter och säkerställa att integriteten för den enskilda människan tillgodosed. 4 kap. Insamling av vävnadsprov Information och Föreskrifter 1 Vårdgivaren skall se till att det finns ändamålsenliga rutiner som tillgodoser kraven på information och för att få samla in och bevara vävnadsprover i en biobank. 2 Den läkare som inom hälso- och sjukvården har ansvaret för vården av en patient eller för en provgivare eller för omhändertagandet av ett aborterat foster eller en avliden skall överväga om ett vävnadsprov bör samlas in och bevaras i en biobank. Om ett vävnadsprov från en patient, en provgivare eller ett foster skall sparas, skall läkaren se till att den som enligt lagen om biobanker i hälso- och sjukvården m m skall lämna ges information om avsikten med biobanken och om det eller de ändamål för vilka den får användas. Om det behövs ska informationen vara individuellt anpassad och tydligt upplysa om varför vävnadsprovet bör sparas. 3 Vårdgivaren får bestämma om till att samla in och bevara vävnadsprover i en biobank skall begäras i andra fall av provtagning än de som avses i 4 kap. 2 dessa föreskrifter. För dessa fall får vårdgivaren även bestämma om annan personal inom hälso- och sjukvården än de läkare som avses i 4 kap. 2 dessa föreskrifter får besluta att ett vävnadsprov skall sparas i en biobank. 19

20 Allmänna råd: Den som skall lämna bör även informeras om q att ett godkännande från en forskningsetisk kommitté enligt lagen om biobanker ska finnas för att en biobank ska få användas för forskning eller klinisk prövning q att vävnadsprovet inte får användas för ett annat ändamål utan att information ges om det nya ändamålet och att ett nytt då måste lämnas och q att ett när som helst kan återkallas och att vävnadsprovet ska förstöras eller avidentifieras om återkallelsen avser all användning av provet. Föreskrifter 4 Den som ger informationen skall förvissa sig om att den som skall lämna har förstått innebörden av informationen och kan ta ställning till frågan om vävnadsprovet får samlas in och bevaras i biobanken. Om den som skall lämna saknar förmåga att ta ställning till om ett vävnadsprov får samlas in och bevaras i en biobank, får provet ändå sparas för vård och behandling av en patient. Ett prov får dock endast sparas om den läkare som har ansvaret för vården bedömer att det är nödvändigt med hänsyn till patientens säkerhet. Ett vävnadsprov får även sparas om ett lämnat innefattar ett medgivande till att vävnadsprover som tas vid en senare tidpunkt får samlas in och bevaras i en biobank. (Se även underårig och personer som på grund av skada eller sjukdom inte har förmåga att lämna.) 20

21 Bilaga 3 Här återges de avsnitt i dokumentet Landstingens gemensamma hantering av information och enligt biobankslagen som beskriver etiska aspekter kring hantering av cell- och vävnadsprover samt de utgångspunkter som ligger till grund för informations- och sordningen. Ur Landstingens gemensamma hantering av information och enligt biobankslagen: Bakgrund Biobankslagen medför bland annat att vårdgivare måste hantera /ej till att prov (t ex blod, urin, biopsier) sparas. När ett prov ska sparas längre tid - som ett riktmärke anges två månader efter slutförd analys ska patienten få information och samtycka till att spara sitt prov. Socialstyrelsen medger i sina föreskrifter möjlighet att proverna sparas längre tid utan om det behövs för att säkerställa diagnos, vård och behandling för patienten. Ett ska dokumenteras på lämpligt sätt enligt bestämmelser i patientjournallagen. Om patienten inte önskar spara sitt prov ska provet kasseras inom två månader efter utförd analys. Biobankslagen innebär således förändringar av rutinerna för öppen och sluten vård och laboratorier. Landstingsförbundet tog i början av 2003 initiativ till en nationell samordning av nya rutiner kring provordination, provtagning och provers sparande. En styrgrupp bildades med representanter från olika aktuella specialiteter och landsting och landstingens biobanksprojekt startades. En informations- och sordning utarbetades under våren 2003 och därefter utvecklades informationsmaterial till patienter och personal. Under andra halvåret 2003 testades sordningen och informationsmaterialet i tre pilotprojekt. Informations- och sordningen samt informationsmaterialet har modifierats i enlighet med pilotprojektens rekommendationer och är nu färdiga att användas av landstingen. Varför Biobankslag? Biologisk information Cell- och vävnadsprover tas för olika ändamål inom hälso- och sjukvården. De vanligaste ändamålen gäller patientens egen vård och behandling. För patienten är det viktigt att den information som utvinns ur proverna är tillförlitlig samt att den hanteras på ett säkert sätt så att obehöriga inte får tillgång till känslig information. Biobankslagen ställer krav på hög kvalitet och säkerhet när det gäller förvaring och användning av de sparade proverna. I de sparade cellernas arvsmassa kan det också finnas information om ärftliga sjukdomar. Denna information kan bland annat användas som underlag för att uppskatta individens risk att bli sjuk men också för att avgöra vilken typ av behandling som passar denna individ bäst. Den genetiska informationen angår inte bara den undersökta individen utan också de som är släkt med denna individ. Därför slår biobankslagen fast att det är angeläget att informationen hanteras med hög grad av sekretess. Etisk bakgrund Patientens rätt till självbestämmande (autonomi) är central inom hälso- och sjukvården. Biobankslagen föreskriver att ett prov inte får sparas utan provgivarens informerade om provet är tänkt att sparas för en längre tid (riktmärke två månader). Varje människa har rätt till en egen privat sfär vilket bl.a. innebär att hon har rätt att få veta hur information om henne själv används. Respekten för provgivarens integritet är därför en central paragraf i biobankslagen och är tänkt att skydda också provgivarens släktingar. Även personer som inte är i stånd att själva föra sin talan har rätt till integritetsskydd. Universitet och landsting tar fram ny kunskap som befrämjar människans hälsa. Biobanker utgör i detta sammanhang en hälsoresurs. Att systematiskt använda biobanker för att skapa ny kunskap i människans tjänst är därför en moraliskt viktig uppgift. 21

22 Etisk analys En etisk analys utgör ett instrument för att beskriva hur värdekonflikter kan lösas. Provgivaren har ett intresse av skydd för sin personliga integritet och samtidigt ett intresse av att provet används för att ge underlag för den egna vården och behandlingen. Om dessa två intressen kommer i konflikt med varandra sätts intresset att säkerställa diagnos, vård och behandling för provgivaren främst. Provgivare har också ett intresse av att proverna används för att förbättra kvaliteten i olika medicinska register eller för att genom medicinsk forskning utveckla nya metoder för vård och behandling. Biobankslagen är således avsedd att tillgodose vård-, integritets- och forskningsintresset. Lag om etikprövning av forskning som avser människor gäller fr o m 1 januari Genom denna får nämnder för forskningsetik ansvar för att besluta om forskningsstudier får bedrivas med av provgivare efter information eller om forskning i vissa fall får utföras utan. Nämnden företräder provgivarnas intressen. Forskning får bara utföras om den godkänts vid en etikprövning av sådan nämnd. Utgångspunkter Informations- och sordningen grundar sig på följande utgångspunkter: 1. Det är av största vikt att landstingen har likartade rutiner för hantering av biobankslagen. Det blir lättare för både patienter och personal samt medför samordningsvinster för landstingen. Det är även en fördel om patienter och personal får likartat informationsmaterial oavsett i vilket landsting de befinner sig. 2. Den största delen provmaterial i kommande biobanker kommer att utgöras av material samlat för sjukvårdsändamål som direkt är kopplade till patientens diagnostik och vård. 3. Studier och pilotprojekten visar att de allra flesta provgivare önskar spara sina prover, även för forskning. 4. Risker som kan äventyra patientens säkerhet vid vård och behandling måste alltid beaktas. Detta innebär att om det finns en osäkerhet kring om ett prov ska sparas eller inte, ska provet sparas tills vidare tills klarhet nåtts. 5. En nämnd för forskningsetik prövar alltid ett forskningsprojekt där prover är tänkta att användas. Ett till att spara ett prov för forskning som ges vid ett provtillfälle ersätter inte kraven i etikprövningslagen (se avsnittet ovan). Om provgivaren inte vill spara provet för forskning så kommer provet aldrig i fråga för forskning, om inte provgivaren ändrar sitt till att omfatta forskning. Om provgivaren samtyckt till att provet sparas för forskning kan nämnden besluta om provgivaren ska tillfrågas eller inte om provet får användas i det speciella forskningsprojektet. 6. Biobankslagen eller gällande praxis innehåller inte bestämmelser om eller skäl för att patienten ska underteckna sitt. Dock finns i denna informations- och sordning krav på att patienten ska underteckna beslutet att inte spara sitt prov. Detta för att säkerställa att patienten verkligen förstått innebörden av beslutet. Om ett prov kasseras kan det inte återskapas. 7. Vårdregisterlagen (VL) gäller vanligen för de personuppgifter som registreras om provet i ett labdatasystem. Biobankslagen anger emellertid att personuppgiftslagen (PuL) gäller för uppgifterna om själva provet. Båda VL och PuL anger att en patient ska få information om vilka personuppgifter som sparas samt hur de behandlas. 8. Att införa rutiner för information, och dokumentation och dess praktiska konsekvenser på klinik och laboratorier är komplicerat och kan skapa omständliga rutiner. En utgångspunkt har därför varit att förenkla rutinerna så långt som möjligt utan att det står i strid med biobankslagen. Den praktiska hanteringen måste därför vara enkel, entydig och med hänsyn tagen till patientens säkerhet, autonomi och integritet. 22

23 23

24 biobankslagen biobanks slagen information information ycke ation Mer information om biobankslagen och landstingens biobanksprojekt finns på Landstingsförbundets webbplats och Infomedicas webbplats (gå till Handboken, Biobanker). Landstingens biobanksprojekt har också givit ut följande informationsmaterial: För personal q Information till dig som ordinerar eller tar prover: Om biobankslagen och de förändringar denna lag medför för rutiner vid provtagning (8 sid). Två versioner finns: för elektronisk respektive pappersremiss. q Biobankslagen, information till läkare och provtagande personal (en sida) q Biobanker som hälsoresurs, utbildningsskrift q Landstingens gemensamma hantering av information och enligt biobankslagen q Affisch avsedd för anslagstavlor på arbetsplatserna Har du frågor... För patienter och allmänhet q Till dig som lämnar prov, information för patienter/provgivare (en sida, se bilaga 1) q Biobanker resurs för livet, ett fördjupningsmaterial för den intresserade patienten (16 sidor) q Affisch avsedd för väntrum Ett sparat prov kan rädda liv Informationsmaterialet kan hämtas på Landstingsförbundets webbplats. Landstingens Biobanksprojekt

Om biobankslagen och de förändringar denna lag medför för rutiner i samband med provtagning

Om biobankslagen och de förändringar denna lag medför för rutiner i samband med provtagning Info till dig som ordinerar eller tar prover Pappersremiss Om ioan och de förändringar denna lag medför för rutiner i samand med provtagning Landstingens Bioanksprojekt ioan info info Inledning Vilka rutiner

Läs mer

Om biobankslagen. och de förändringar denna lag medför för rutiner i samband med provtagning. Landstingens Biobanksprojekt

Om biobankslagen. och de förändringar denna lag medför för rutiner i samband med provtagning. Landstingens Biobanksprojekt Info till dig som ordinerar eller tar prover Pappersremiss Om ioan och de förändringar denna lag medför för rutiner i samand med provtagning Landstingens Bioanksprojekt Regionalt ioanksregister, Universitetssjukhuset

Läs mer

Innehåll NATIONELLA BIOBANKSRÅDET (NBR)

Innehåll NATIONELLA BIOBANKSRÅDET (NBR) Innehåll 1. Inledning 4 2. Vilka prov omfattas av biobankslagen? 5 3. Vad är en biobank? 6 4. Hantering av prov och personuppgifter i en biobank 9 5. Tillgång till prov i forskning 10 6. Den praktiska

Läs mer

Biobankslagen och landstingens/regionernas gemensamma hantering av information och samtycke.

Biobankslagen och landstingens/regionernas gemensamma hantering av information och samtycke. Biobankslagen och landstingens/regionernas gemensamma hantering av information och samtycke. En introduktion av rutinerna kring samtycke och hantering av prov. Innehåll FÖRORD 3 1. INLEDNING 4 2. VILKA

Läs mer

Biobankslagen. Sonja Eaker Ordf. Nationellt biobanksråd (NBR) Chef Regionalt biobankscentrum Uppsala Örebro regionen

Biobankslagen. Sonja Eaker Ordf. Nationellt biobanksråd (NBR) Chef Regionalt biobankscentrum Uppsala Örebro regionen Biobankslagen Sonja Eaker Ordf. Nationellt biobanksråd (NBR) Chef Regionalt biobankscentrum Uppsala Örebro regionen Det svenska biobankslandskapet Landsting, ca 300 (54 %) Minskar för varje år 556 biobanker

Läs mer

Handledning och checklista för verksamhet vid

Handledning och checklista för verksamhet vid Version: 4.0 Sida 1 (8) Landstingens gemensamma biobanksdokumentation Handledning och checklista för verksamhetschef vid vårdenhet Sammanfattning: Detta dokument presenterar en checklista för de aktiviteter

Läs mer

Biobanksinformation 2012-11-22. Eva Arveström Carina Fröjd Biobank, Labmedicin Skåne

Biobanksinformation 2012-11-22. Eva Arveström Carina Fröjd Biobank, Labmedicin Skåne Biobanksinformation 2012-11-22 Eva Arveström Carina Fröjd Biobank, Labmedicin Skåne 1 Biobank, Labmedicin Skåne Handlägger ansökningar Rapporterar till Socialstyrelsen och Svenska Biobanksregistret Kvalitetssäkrar

Läs mer

1 Instruktion till ifyllande av ansökan: Tillgång till provsamling och personuppgift för forskning

1 Instruktion till ifyllande av ansökan: Tillgång till provsamling och personuppgift för forskning 1 Instruktion till ifyllande av ansökan: Tillgång till provsamling och personuppgift för forskning Detta är en instruktion till den mall som ska används av forskare som vill få tillgång till prov från

Läs mer

1 Instruktion för ifyllande av blankett 1: Tillgång till provsamling och personuppgift för forskning

1 Instruktion för ifyllande av blankett 1: Tillgång till provsamling och personuppgift för forskning 1 Instruktion för ifyllande av blankett 1: Tillgång till provsamling och personuppgift för forskning Detta är en instruktion till den nationella blanketten som ska användas när man vill ansöka om tillgång

Läs mer

Vet du vad det står om dig? Om personuppgifter, patientjournalen, biobanker och nationella kvalitetsregister.

Vet du vad det står om dig? Om personuppgifter, patientjournalen, biobanker och nationella kvalitetsregister. Vet du vad det står om dig? Om personuppgifter, patientjournalen, biobanker och nationella kvalitetsregister. Personuppgifter Så sparas dina uppgifter Varje gång du besöker hälso- och sjukvården inom Landstinget

Läs mer

Instruktion till ifyllande av ansökan: Tillgång till nyinsamlade biobanksprov och tillhörande personuppgifter vid multicenterstudier.

Instruktion till ifyllande av ansökan: Tillgång till nyinsamlade biobanksprov och tillhörande personuppgifter vid multicenterstudier. 1 Instruktion till ifyllande av ansökan: Tillgång till nyinsamlade biobanksprov och tillhörande personuppgifter vid multicenterstudier. Specifika villkor för multicenterprincipen proven ska vara nyinsamlade

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Sammanfattning 4

1. Inledning 2. 2. Sammanfattning 4 Biobanker och personuppgiftslagen Datainspektionens rapport 2004:2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Sammanfattning 4 3. Regler 6 3.1. Personuppgiftslagen 6 3.1.1. Allmänt 6 3.1.2. Definitioner 7

Läs mer

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården Informationshantering och journalföring nya krav på informationssäkerhet i vården Sammanhållen journalföring! Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare

Läs mer

Personuppgiftsbehandling i forsknings- och kvalitetsstudier inom hälso- och sjukvård

Personuppgiftsbehandling i forsknings- och kvalitetsstudier inom hälso- och sjukvård Personuppgiftsombudet Avdelning för informationssäkerhet Regionhuset, Lund Eva Plym Forshell Tel: 044-3093524 eva.plym-forshell@skane.se Datum 2005-03-21 2009-10-31 reviderad Personuppgiftsbehandling i

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2002:11) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m.

Socialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2002:11) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. SOSFS 2013:2 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2002:11) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Biobanker Nya forskningsetiska riktlinjer för nyttjande av biobanker för forskningsändamål

Biobanker Nya forskningsetiska riktlinjer för nyttjande av biobanker för forskningsändamål Reviderad maj 2003 P O L I C Y D O K U M E N T från arbetsgruppen för forskningsetik vid ämnesrådet för medicin Biobanker Nya forskningsetiska riktlinjer för nyttjande av biobanker för forskningsändamål

Läs mer

Anvisningar och rutiner

Anvisningar och rutiner Dokument M1 Version 4.6 Sida 1 (7) Kontaktadress info@biobanksverige.se Fastställd av Nationella biobanksrådet - AU Datum 2013-11-19 Landstingens gemensamma Anvisningar och rutiner för tillgång till nyinsamlade

Läs mer

Anvisningar och rutiner för tillgång till nyinsamlade biobanksprov och tillhörande personuppgifter vid multicenterstudier som utlämnas via e-biobank

Anvisningar och rutiner för tillgång till nyinsamlade biobanksprov och tillhörande personuppgifter vid multicenterstudier som utlämnas via e-biobank Dokument M1 Sida 1 (7) Kontaktadress Fastställd av Datum info@biobanksverige.se Nationellt biobanksråd - AU 2013-11-19 Landstingens gemensamma Anvisningar och rutiner för tillgång till nyinsamlade biobanksprov

Läs mer

En forskningsstudie om Kronisk Myeloisk Leukemi, KML

En forskningsstudie om Kronisk Myeloisk Leukemi, KML En forskningsstudie om Kronisk Myeloisk Leukemi, KML FORSKNINGSPERSONINFORMATION Du tillfrågas härmed om du vill delta i studie angående Kronisk Myeloisk Leukemi, KML, och kan tänka dig att lämna extra

Läs mer

Instruktion till ifyllande av ansökan: Tillgång till nyinsamlade biobanksprov och tillhörande personuppgifter vid multicenterstudier

Instruktion till ifyllande av ansökan: Tillgång till nyinsamlade biobanksprov och tillhörande personuppgifter vid multicenterstudier Dokument M3 Anvisning ansökan enligt Multicenterprincipen, version 4.6 1 Instruktion till ifyllande av ansökan: Tillgång till nyinsamlade biobanksprov och tillhörande personuppgifter vid multicenterstudier

Läs mer

Tillgång till prov för forskning

Tillgång till prov för forskning Tillgång till prov för forskning Provsamlingar för forskning Alla prov tagna inom vården för vård eller forskning tillhör sjukvårdshuvudmannens ansvarsområde Prov måste alltid inrättas/registreras i någon

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om etikprövning av forskning som avser människor; SFS 2003:460 Utkom från trycket den 27 juni 2003 utfärdad den 5 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

Initiativ för utveckling och kvalitetssäkringsarbete för användning av landstingens biobanker

Initiativ för utveckling och kvalitetssäkringsarbete för användning av landstingens biobanker Initiativ för utveckling och kvalitetssäkringsarbete för användning av landstingens biobanker Gisela Dahlquist Professor,Umeå universitet, Ledamot, SKLs Nationella biobanksråd, Vetenskaplig sekreterare,centrala

Läs mer

Sammanhållen journalföring

Sammanhållen journalföring SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-06-28 Beslutad av SN 84 2016-08-31 Sammanhållen journalföring Via nationella e-tjänster, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac Gäller för

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation

Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-06-27 Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation BAKGRUND Vid vård av patienter ska det föras patientjournal. En patientjournal

Läs mer

Med vård avses i denna lag även undersökning och behandling.

Med vård avses i denna lag även undersökning och behandling. Patientjournallag SFS nr: 1985:562 Utfärdad: 1985-06-13 Ändring införd: t.o.m. SFS 2002:298 Inledande bestämmelser 1 Vid vård av patienter inom hälso- och sjukvården skall föras patientjournal. Patientjournal

Läs mer

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall 1 Inledning I hälso- och sjukvårdslagens (HSL)1 första paragraf regleras att omhändertagande av avlidna tillhör hälso- och sjukvården och i 2d HSL regleras att När någon

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om

Läs mer

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Informationshantering och journalföring Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 1. Målet för hälso- och sjukvården 2 HSL Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Samtycke angående sparande av biobanksprov. Uppgifter om inkomna nej-talonger år 2013 i Uppsala Örebro sjukvårdsregion

Samtycke angående sparande av biobanksprov. Uppgifter om inkomna nej-talonger år 2013 i Uppsala Örebro sjukvårdsregion Samtycke angående sparande av biobanksprov Uppgifter om inkomna nej-talonger år 2013 i Uppsala Örebro sjukvårdsregion Kommentar: Samtliga tabeller med undantag för tabell 3, som baseras på uppgifter från

Läs mer

Sammanfattning. Bilaga. En ny biobankslag

Sammanfattning. Bilaga. En ny biobankslag Bilaga Sammanfattning En ny biobankslag Utredningen lämnar ett förslag till en ny biobankslag, en lag om samlingar av mänskligt biologiskt material (vävnadsprover). Den nya lagen utgör en omarbetning av

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Biobanken. resurs för livet

Biobanken. resurs för livet Biobanken resurs för livet En lag om biobanker Världens viktigaste banker rymmer inga pengar. Till biobankernas frysar och skåp med blod, födelse märken och andra vävnadsprov går läkaren för att ge dig

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG SVERIGES Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om tandvårdens innehåll och processer

Läs mer

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Riktlinjer för Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad

Läs mer

Bilagor till Regional Handledning för upprättande av kvalitetshandbok för biobanksavdelningar inom Södra sjukvårdsregionen

Bilagor till Regional Handledning för upprättande av kvalitetshandbok för biobanksavdelningar inom Södra sjukvårdsregionen Regionalt biobanksregister Södra sjukvårdsregionen Bilagor till Regional Handledning - Kvalitetshandbok för biobanksavdelningar Version 2 Sida 1(24) Ursprungligen framtagen av: Landstingens biobanksprojekt/:

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-05-07 Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem INLEDNING Patientdatalagen

Läs mer

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats

Läs mer

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: Kommunstyrelse, Nämnder med ansvar för SoL, Förvaltningschefer Nr 8/2013 Juni 2013 Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från

Läs mer

Biobankslagen - Hälso- och sjukvård Region Gävleborg

Biobankslagen - Hälso- och sjukvård Region Gävleborg Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(11) Dokument ID: 09-79653 Fastställandedatum: 2016-12-14 Giltigt t.o.m.: 2017-12-14 Upprättare: Carina I Hammarfjäll Fastställare: Tova Marknell Biobankslagen - Hälso-

Läs mer

Sammanställning av prov som inte sparas p.g.a. ändrat samtycke. Uppgifter om inkomna nej-talonger år 2014 i Uppsala Örebro sjukvårdsregion

Sammanställning av prov som inte sparas p.g.a. ändrat samtycke. Uppgifter om inkomna nej-talonger år 2014 i Uppsala Örebro sjukvårdsregion Sammanställning av prov som inte sparas p.g.a. ändrat samtycke Uppgifter om inkomna nej-talonger år 2014 i Uppsala Örebro sjukvårdsregion 1 Kommentarer Samtliga tabeller och figurer är uppgifter inhämtade

Läs mer

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas

Läs mer

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande

Läs mer

Kvalitetsregister & Integritetsskydd. Patrik Sundström, jurist SKL

Kvalitetsregister & Integritetsskydd. Patrik Sundström, jurist SKL Kvalitetsregister & Integritetsskydd Patrik Sundström, jurist SKL Varför finns det ett regelverk för nationella kvalitetsregister? - Många känsliga uppgifter - Om många människors hälsa - Samlade på ett

Läs mer

Sekretess, lagar och datormiljö

Sekretess, lagar och datormiljö Sekretess, lagar och datormiljö VT 2015 Sekretess och tystnadsplikt Tystnadsplikt gäller oss som individer Tystnadsplikt är ett personligt ansvar vi alltid har, vare sig vi agerar i tjänsten eller som

Läs mer

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter.

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter. Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (13) Ansvar för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Riktlinjer för delegering av enklare

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE

Läs mer

Etiska aspekter inom ST-projektet

Etiska aspekter inom ST-projektet Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Landstinget Dalarna 2016-10-05 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet Allmänt

Läs mer

INNEHÅLL Biobankslagen Information & samtycke Biobanker, kvalitetskrav Roller & ansvar

INNEHÅLL Biobankslagen Information & samtycke Biobanker, kvalitetskrav Roller & ansvar INNEHÅLL Biobankslagen Information & samtycke Biobanker, kvalitetskrav Roller & ansvar Tillgång till prov för forskning/klinisk prövning Gemensam biobanksdokumentation Organisation nationell & regional

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) - Sammanhållen journalföring 6 kap. patientdatalagen

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) - Sammanhållen journalföring 6 kap. patientdatalagen Beslut Diarienr 2012-02-21 642-2011 Karolinska universitetssjukhuset Styrelsen Sjukhusledningen C 1 89 141 86 Stockholm Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) - Sammanhållen journalföring 6 kap.

Läs mer

Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation

Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation Journalhandling En journalhandling är alla handlingar och anteckningar som innehåller uppgifter om patientens tillstånd och de åtgärder som genomförts eller

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverken för forskningsetik och gränsområdet mellan klinisk forskning och hälso- och sjukvård. Dir.

Kommittédirektiv. Översyn av regelverken för forskningsetik och gränsområdet mellan klinisk forskning och hälso- och sjukvård. Dir. Kommittédirektiv Översyn av regelverken för forskningsetik och gränsområdet mellan klinisk forskning och hälso- och sjukvård Dir. 2016:45 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Sammanfattning

Läs mer

Riktlinjer för dokumentation och informationshantering inom hälsooch sjukvårdens område i Nyköpings kommun

Riktlinjer för dokumentation och informationshantering inom hälsooch sjukvårdens område i Nyköpings kommun Riktlinjer utarbetade för: Vård och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Annika Jansson, Anna- Karin Tholerus Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Giltig

Läs mer

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är

Läs mer

Etiska överväganden i ST-projekt

Etiska överväganden i ST-projekt Etiska överväganden i ST-projekt Ulf Görman Etik Lunds universitet & Högskolan i Jönköping Vetenskaplig sekreterare Regionala etikprövningsnämnden i Lund Syftet med denna föreläsning Kursdeltagaren skall

Läs mer

Remiss SOU 2014:23: Rätt information på rätt plats och i rätt tid

Remiss SOU 2014:23: Rätt information på rätt plats och i rätt tid TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-09-15 SN 2014/0380 0480-450885 Socialnämnden Remiss SOU 2014:23: Rätt information på rätt plats och i rätt tid Förslag till beslut

Läs mer

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal genom beslut överlåter en eller flera arbetsuppgifter till

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Riktlinjer för hälso- och sjukvård Riktlinje för dokumentation i patientjournalen RIKTLINJER 1 Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Ersätter Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation i

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt patientdatalagen (2008:355) rutiner för registrering i Senior Alert.

Beslut efter tillsyn enligt patientdatalagen (2008:355) rutiner för registrering i Senior Alert. Beslut Diarienr 2013-03-15 1048-2012 Kommunstyrelsen Älvsbyns kommun 942 85 Älvsbyn Beslut efter tillsyn enligt patientdatalagen (2008:355) rutiner för registrering i Senior Alert. Datainspektionens beslut

Läs mer

Remissvar: Unik kunskap genom registerforskning (SOU 2014:45) Gem 2014/0346

Remissvar: Unik kunskap genom registerforskning (SOU 2014:45) Gem 2014/0346 2015-01-20 Remissvar: Unik kunskap genom registerforskning (SOU 2014:45) Gem 2014/0346 I betänkandet Unik kunskap genom registerforskning (SOU 2014:45) av Registerforskningsutredningen föreslås ändringar

Läs mer

Dokumentförteckning. Sammanfattning

Dokumentförteckning. Sammanfattning biobanksation förteckning A2 Sida 1 (23) Kontaktadress Fastställd av Datum info@biobanksverige.se Regionala Biobankscentrum 150105 Landstingens gemensamma biobanksation förteckning Sammanfattning Denna

Läs mer

Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ

Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ Enligt patientdatalagen 4 kap 3,skall vårdgivare göra systematiska och återkommande kontroller av om någon obehörigen kommer åt sådana uppgifter om patienter

Läs mer

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Rutin för samordnad individuell plan (SIP) Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer ALN-2014-0436.37 Äldrenämnden Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. 2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger

Läs mer

Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar till kommunstyrelsen

Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar till kommunstyrelsen Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning Avdelningen egen regi Tjänsteutlåtande DNR1.5.1.-406/2014 Sida 1 (7) 2014-09-04 Handläggare Cecilia Schönewald Telefon: 08-508 14 061 Till Enskede-Årsta-Vantörs

Läs mer

Från: Kent Sangmyr och Charlene Holmström Datum: 9 maj 2012 Angående: Utredning angående regelverket kring vårdens intyg till Försäkringskassan

Från: Kent Sangmyr och Charlene Holmström Datum: 9 maj 2012 Angående: Utredning angående regelverket kring vårdens intyg till Försäkringskassan 112591, 1 Bilaga 3, version 1.0 PM Till: Inera AB Från: Kent Sangmyr och Charlene Holmström Datum: 9 maj 2012 Angående: Utredning angående regelverket kring vårdens intyg till Försäkringskassan Syfte Syftet

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datum Diarienr 2010-02-23 1333-2009 City Dental i Stockholm AB Box 16156 111 51 Stockholm Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datainspektionens beslut Datainspektionen konstaterar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientdatalag; utfärdad den 29 maj 2008. SFS 2008:355 Utkom från trycket den 11 juni 2008 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens tillämpningsområde m.m.

Läs mer

Nationell Patientöversikt (NPÖ) för en effektiv och säker vård inom vård- och omsorgsboende i Solna kommun

Nationell Patientöversikt (NPÖ) för en effektiv och säker vård inom vård- och omsorgsboende i Solna kommun SID 1 (10) Ansvarig för riktlinje Medicinskt ansvarig sjuksköterska NPÖ ansvarig Gäller från, rev 2015-08-14 Cecilia.linde cecilia.linde@solna.se Paulina Terävä paulina.terävä@solna.se Riktlinjer som gäller

Läs mer

Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre!

Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre! Nationellt kvalitetsregister samt stöd i den individuella vården för patienter med primär immunbrist och/eller ökad infektionskänslighet Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre!

Läs mer

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal u.ai KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer NHO-2014-0254.37 Nämnden för hälsa, vård och omsorg Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen 1. Bakgrund 1.1 Syfte med dokumentation vid genomförande av

Läs mer

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46 Riktlinjerna är framtagna i samarbete med flertalet medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Nordvästra Skåne.

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204)

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Datum Diarienr 2011-10-03 1938-2010 Linköpings universitet 581 83 Linköping Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Datainspektionens beslut Datainspektionen konstaterar att Linköpings universitet

Läs mer

Sammanfattning. Yttrande över Biobanksutredningens betänkande En ny biobankslag SOU 2010: YTTRANDE

Sammanfattning. Yttrande över Biobanksutredningens betänkande En ny biobankslag SOU 2010: YTTRANDE YTTRANDE Dnr 07185/2010-002 Yttrande över Biobanksutredningens betänkande En ny biobankslag SOU 2010:81 Sammanfattning Karolinska Institutet (KI) välkomnar biobanksutredningen som på ett förtjänstfullt

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Patientdatalagen. Juridik- och Upphandlingsstaben

Patientdatalagen. Juridik- och Upphandlingsstaben Patientdatalagen 1 kap. Tillämpningsområde 2 kap. Om personuppgiftsbehandling 3 kap. Patientjournalföring 4 kap. Inre sekretess och elektronisk åtkomst inom vårdgivares verksamhet 5 kap. Utlämnande av

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/22 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Revisionshistorik... 2 1. Inledning... 3 2. FK AF1 - Skapa medicinskt vid

Läs mer

Regeringens proposition 2007/08:126

Regeringens proposition 2007/08:126 Regeringens proposition 2007/08:126 Patientdatalag m.m. Prop. 2007/08:126 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 19 mars 2008 Fredrik Reinfeldt Göran Hägglund (Socialdepartementet)

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården i särskilt boende i Solna kommun

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården i särskilt boende i Solna kommun 2012-07-16 SID 1 (9) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från revideras 2016-07-25 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i

Läs mer

Patientdatalag (2008:355)

Patientdatalag (2008:355) Patientdatalag (2008:355) SFS nr: 2008:355 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 2008-05-29 Ändrad: t.o.m. SFS 2013:1024 Tryckt version: pdf, utan ändringar (Lagrummet) Ändringsregister:

Läs mer

Etik och etikansökningar Praktiska synpunkter Vad skall man tänka på? staffan.bjorck@vgregion.se

Etik och etikansökningar Praktiska synpunkter Vad skall man tänka på? staffan.bjorck@vgregion.se Etik och etikansökningar Praktiska synpunkter Vad skall man tänka på? staffan.bjorck@vgregion.se Vad är viktigast? Information på www.epn.se Punkt 2:1 sammanfattande beskrivning av projektet Försökspersonsinformationen

Läs mer

Ska du genomgå en IVF-behandling? Varför blir vissa kvinnor lättare gravida än andra? Varför får vissa missfall?

Ska du genomgå en IVF-behandling? Varför blir vissa kvinnor lättare gravida än andra? Varför får vissa missfall? UppStART Ska du genomgå en IVF-behandling? Varför blir vissa kvinnor lättare gravida än andra? Varför får vissa missfall? Det tar några minuter och kan ge forskningen enorma möjligheter till att förbättra

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

REGISTERFORSKNING OCH GRUNDLÄGGANDE JURIDIK FÖR KVALITETSREGISTER. Manólis Nymark, jurist, SKL

REGISTERFORSKNING OCH GRUNDLÄGGANDE JURIDIK FÖR KVALITETSREGISTER. Manólis Nymark, jurist, SKL REGISTERFORSKNING OCH GRUNDLÄGGANDE JURIDIK FÖR KVALITETSREGISTER Manólis Nymark, jurist, SKL AGENDA Registerforskning: 1. Hur forskningen får utföras (etikprövningslagen) 2. Hur uppgifter får lämnas ut

Läs mer

Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK)

Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK) Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK) 1. Allmänt Dessa Allmänna villkor reglerar Socialnämndens anslutning till Sammansatt Bastjänst

Läs mer