Välfärdsbokslut 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Välfärdsbokslut 2015"

Transkript

1 Välfärdsbokslut 2015 Godkänd av kommunfullmäktige den 21 mars 2016

2 Sammanfattning Sedan föregående Välfärdsbokslut sammanställdes 2011 har det skett förändringar i folkhälsan både positiva men även negativa. I jämförelse med Västra Götalandsregionen och riket kan konstateras att Härryda kommun har en högre andel kvinnor med självskattad god hälsa. Utbildningsnivån är hög och andelen förvärvsarbetande i åldern är förhållandevis hög samtidigt som andelen öppet arbetslösa sjunker mer i Härryda kommun än i riket. Det är en mindre andel i Härryda kommun som har ekonomiska svårigheter jämfört med Västra Götalandsregionen. Andelen som lever i ekonomiskt utsatta familjer har också minskat under perioden Sedan föregående välfärdsbokslut sammanställdes har andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande ökat, likaså har andelen kvinnor med långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga ökat. Bland män kan konstateras att andelen med två eller fler ohälsosamma levnadsvanor har ökat. Andelen i befolkningen som är fysiskt aktiva har minskat samtidigt som andelen feta har ökat. Alkoholkonsumtionen har minskat både bland unga och befolkningen i stort. Bland Härrydabor totalt, är det en lägre andel som röker i jämförelse med riket samtidigt som det bland flickor på gymnasiet är en högre andel rökare. Genom att redovisa statistiken i detta välfärdsbokslut fördelad på kön, ålder och utifrån socioekonomisk indelning kan skillnader i hälsonivå mellan olika grupper i samhället upptäckas. Män och pojkar i Härryda kommun uppger en bättre självskattad hälsa än kvinnor och flickor. Kvinnor upplever också ett nedsatt psykiskt välbefinnande i högre utsträckning än män. Detta är ett mönster som kan ses redan i ungdomsåren där det är dubbelt så vanligt att flickor har hälsobesvär en eller flera gånger i veckan jämfört med pojkar i samma ålder. I jämförelse mellan män och kvinnor kan noteras att trots att kvinnor i högre utsträckning är högutbildade jämfört med män är det fler kvinnor som upplever ekonomiska svårigheter. Det visar sig i Härryda kommun genom att fler kvinnor än män har svårt att klara löpande utgifter och de har svårare att få fram pengar till oförutsedda utgifter. I frågor som rör trygghet visar det sig att det är betydligt fler kvinnor än män som uppger sig vara rädd för att gå ut ensam. Detta förhållande existerar även bland ungdomar då en betydligt större andel flickor än pojkar uppger känslor av otrygghet.

3 Utifrån ett socioekonomiskt perspektiv kan konstateras att det finns ett samband mellan föräldrars utbildningsnivå och ungdomars behörighet till gymnasieskolan där barn till högutbildade i högre utsträckning får godkända betyg. Här kan också konstateras att det i Härryda kommun finns stora skillnader i hälsa vid jämförelse mellan personer inom arbetaryrken och personer inom tjänstemannayrken. Välfärdsbokslut 2015 visar exempelvis att personer med tjänstemannayrken skattar sin hälsa som bra eller mycket bra i högre utsträckning än personer med arbetaryrken och att det är vanligare bland personer med arbetaryrken att ha nedsatt psykiskt välbefinnande. Känslan av att inte kunna lita på andra människor är större bland arbetaryrken och det är även vanligare i denna grupp att inte delta i sociala aktiviteter jämfört med tjänstemannayrken. Män har ohälsosamma levnadsvanor i högre utsträckning än kvinnor, ett exempel på detta är att män i Härryda kommun i högre utsträckning drabbas av övervikt och fetma än kvinnor. Män utgör den största andelen av riskkonsumenter vad gäller alkohol, samtidigt som andelen kvinnor med riskabla alkoholvanor har ökat. Alkoholkonsumtionen bland ungdomar i kommunen har sjunkit kraftigt de senaste tio åren. Andelen elever som blivit bjudna på alkohol av förälder eller vårdnadshavare har också minskat de senaste åren. Det är fler män än kvinnor som har riskabla spelvanor. Generellt sett är män i Härryda kommun något mer fysiskt aktiva än kvinnor. Bland elever i grundskolan tränar pojkar och flickor ungefär lika mycket, men i gymnasiet är det fler pojkar än flickor som tränar flera gånger i veckan. Välfärdsbokslutet är sammanställt av Folkhälsoenheten i Härryda kommun Kontakt: ulrika.aebeloe@harryda.se alternativt

4 Innehållsförteckning Inledning... 1 Allmänt hälsotillstånd... 4 Medelålder och medellivslängd... 4 Självskattad hälsa... 4 Tandhälsa... 5 Psykisk hälsa... 6 Nedsatt psykiskt välbefinnande... 6 Självmord och självmordstankar... 7 Ekonomi, utbildning och arbete... 9 Ekonomiska förhållanden... 9 Inkomstnivå... 9 Ekonomisk utsatthet... 9 Utbildning Behörighet till gymnasiet Arbete Förvärvsarbetande och arbetslösa Delaktighet och inflytande Socialt deltagande Delaktighet och inflytande i skolan (O)trygghet och våld Trivsel och trygghet i skolan Levnadsvanor Fysisk aktivitet Tobak Ungdomar och tobak Alkohol Ungdomar och alkohol Narkotika Ungdomar och narkotika Spel Övervikt och fetma Barn och ungdomar med övervikt och fetma Diskussion... 26

5 Inledning Folkhälsan i Sverige är god i jämförelse med andra länder, men ojämnt fördelad mellan olika grupper och olika delar av landet. På samma sätt är folkhälsan i Härryda kommun i stort sett god - om man nöjer sig med att se till statistikens medelvärden. Genom att bryta ned statistiken och studera hur hälsan fördelas mellan olika grupper i samhället utifrån exempelvis ålder, kön, boendeort, kan en mer komplex bild av kommunen skönjas. En mängd olika faktorer, som på olika sätt och på olika nivåer samspelar med varandra har betydelse för hälsan. Förutsättningarna för en god hälsa påverkas av livsvillkor (exempelvis utbildning och sysselsättning), levnadsförhållanden (den fysiska och sociala miljön) och individens egna val och levnadsvanor. Även om biologiska skillnader påverkar hälsan har de endast en marginell förklaring till skillnader i hälsa som finns inom och mellan grupper i befolkningen. Välfärdsbokslut 2015, som görs på uppdrag av kommunfullmäktige, ska ses som en lägesbeskrivning av vår kommun - en sammanställning av siffror och fakta som tillsammans ger en bild av Härrydabornas levnadsvillkor och hälsa. Ambitionen med välfärdsbokslutet är att synliggöra hälsoutvecklingen över tid och i jämförelse med andra kommuner, men också ge en bild av hälsans fördelning i befolkningen. Statistiken presenteras därför utifrån kön, ålder och socioekonomisk indelning där så är möjligt. Hälsoläget i kommunen presenteras utifrån de politiska inriktningsmål som är antagna för folkhälsa och ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel). Dessa mål är kommunövergripande vilket innebär att samtliga sektorer är berörda och har ett uppdrag att verka för att uppfylla målen. Härryda kommuns folkhälsomål utgår från det nationella målet och dess elva målområden. Det nationella folkhälsomålet är att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Både det nationella folkhälsomålet och våra lokala folkhälsomål utgår från alla människors lika värde genom formuleringen; att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Med utgångspunkt från det nationella folkhälsomålet är det intressant att sätta fokus på vilka grupper i samhället - på riks- och regionnivå likväl som på kommunal nivå som uppger att de har en god hälsa, likväl som att uppmärksamma vilka grupper i samhället som har en sämre 1

6 hälsa. Välfärdsbokslut 2015 visar att folkhälsan i kommunen är ojämnt fördelad vid en jämförelse mellan män och kvinnor. Vi kan också se att det är stora skillnader mellan de som hör till arbetaryrken respektive tjänstemannayrken. Det har inte varit möjligt att redovisa lokala uppgifter om personer med funktionsnedsättning, HBTQ personer eller personer med utländsk bakgrund. Nationella uppgifter visar dock att dessa grupper generellt sett har en sämre hälsa. I Härryda kommun har var femte invånare i åldern år en någon form av funktionsnedsättning och var tionde invånare är född i annat land än Sverige, så sammantaget är det många individer. Ålder är också en faktor som påverkar hälsan. Det kan därför vara intressant att ha de sju diskrimineringsgrunderna (ålder, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck samt funktionsnedsättning) i åtanke i läsandet av välfärdsbokslutet. 2

7 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Alla Härrydabor har förutsättningar för en god hälsa på lika villkor Barn och unga växer upp under goda och trygga villkor som är lika för alla Äldre är delaktiga och lever ett gott, aktivt,hälsosamt och tryggt liv och har samma tillgång till en god omsorg Bruk av alkohol och andra beroendeframkallande preparat har trängts tillbaka och ingen riskerar att hamna i beroende och utanförskap till följd av eget eller andras missbruk Politiska inriktningsmål för ANDTS Alla barn, ungdomar och vuxna har god kunskap om skadeverkningarna kring ANDTS Det finns ett brett utbud av miljöer fria från alkohol, narkotika, dopning, tobak och ett överdrivet spelande Kommunfakta Härryda, 2014 Folkmängd Antal invånare per församling Råda Landvetter Härryda Björketorp Könsfördelning Medellivslängd Medelålder Åldersfördelning Utrikesfödda Funktionsnedsättning inklusive kraftigt nedsatt syn/hörsel Utbildning kvinnor män Kvinnor 84 år Män 81 år 38,4 år 0-17 år = 26 procent år = 58 procent 65 år och äldre = 16 procent 10 procent 20 procent 44 procent har eftergymnasial utbildning 3

8 Allmänt hälsotillstånd Medelålder och medellivslängd Medellivslängden i Sverige fortsätter att öka långsamt men varierar mellan individer med olika utbildningsnivå. Faktorer som påverkar medellivslängden 1 finns på övergripande samhällsnivå, i form av generella förutsättningar för ett gott liv men också på individnivå genom individuella val som rör levnadsvanor. Kvinnor har en högre medellivslängd än män. Medellivslängden bland kvinnor i Härryda kommun är 84 år och bland män 81 år. På riksnivå är motsvarande siffror 84 respektive 80 år var medelåldern i Härryda kommun 38,4 år jämfört med 41,2 år i riket. Självskattad hälsa Det självskattade hälsotillståndet är ett mått på upplevd hälsa och välbefinnande. Det finns ett samband mellan självskattad hälsa och dödlighet; personer som skattar sin hälsa högt lever längre än personer som skattar sin hälsa lågt. Enligt befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2 skattar 75 procent av kvinnorna i Härryda kommun i åldern år, sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra. Bland männen är motsvarande siffra 76 procent. Det har inte skett någon större förändring sedan föregående mätning som gjordes I jämförelse med Västra Götalandsregionen är det fler kvinnor i Härryda kommun som anser sig ha ett gott hälsotillstånd. Det är lika stor andel män på kommun-, respektive regionnivå som anger att de har ett gott hälsotillstånd. Det är vanligare att personer med tjänstemannayrken skattar sin hälsa som god jämfört med personer med arbetaryrken. Bland ungdomar, som besvarat Lupp-enkäten 3, är den självskattade hälsan något bättre i årskurs 8 än i gymnasiet år procent av eleverna i årskurs 8 jämfört med 71 procent av 1 Medellivslängd redovisas i detta välfärdsbokslut som beräknad återstående medellivslängd vid födseln. 2 Befolkningsenkät kring hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, som genomförs årligen på nationell nivå av Folkhälsomyndigheten. Vart fjärde år, senast 2015, görs en fördjupad enkätundersökning inom Västra Götalandsregionens kommuner med 1600 enkäter till invånare i åldern år i varje kommun. 3 Lupp; Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har utformat ett uppföljningsverktyg som ska hjälpa lokala verksamheter att bedriva sitt arbete baserat på aktuell kunskap om ungas situation, villkor och attityder. Enkäten är uppbyggd efter sju tematiska avsnitt; skola, fritid, politik, samhälle, inflytande, trygghet, hälsa, arbete och framtid. Härryda genomförde enkäten

9 eleverna i årskurs 2 på gymnasiet uppger att deras hälsa, i ett halvårsperspektiv, är mycket bra eller ganska bra på en femgradig skala. Bland de ungdomar som har svarat att deras hälsa är mycket bra är det ingen större skillnad mellan åldersgrupperna, däremot är det en stor skillnad mellan pojkarnas och flickornas svar. Andelen pojkar som rapporterar sin hälsa som mycket bra är 43 respektive 41 procent i årskurs 8 och i gymnasiets år 2. Motsvarande andel flickor är 25 procent i respektive årskurs. Resultatet överensstämmer med övriga sex GR kommuners resultat 4 som genomförde enkätundersökningen samma år. Tandhälsa Något som kan påverka individers välbefinnande och livskvalitet är god tandhälsa. Den övervägande delen av Sveriges befolkning har god tandhälsa, trots det finns det ändå stor skillnader mellan olika grupper då exempelvis socioekonomiskt utsatta och utlandsfödda personer i regel har sämre tandhälsa, enligt Socialstyrelsen. Kosten påverkar tandhälsan samtidigt som tandhälsan i sig har en inverkan på individers intag av kost. Under tidsperioden uppgav 78 procent av invånarna i Härryda kommun att de upplevde den egna tandhälsan som ganska bra eller mycket bra. Motsvarande siffra för hela riket var under samma tidsperiod 73 procent. 4 De GR kommuner som genomförde Lupp enkäten 2013 var Ale, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Mölndal, och Tjörn. 5

10 Psykisk hälsa Den psykiska hälsan 5 påverkas av en rad olika faktorer som individens förmåga att hantera stress, arbetslöshet, ekonomisk utsatthet, social isolering eller förmåga att upprätthålla goda levnadsvanor. Enligt Folkhälsomyndigheten är faktorer som kan främja psykisk hälsa en trygg uppväxtmiljö med möjlighet till en bra skolgång för att senare få arbete och uppnå delaktighet i samhället. Psykisk ohälsa är ett övergripande begrepp som innefattar en rad olika aspekter på psykiska problem. Det berör allt från självrapporterade besvär såsom trötthet, oro och ångest till depression och sjukdomar såsom exempelvis schizofreni. Psykisk ohälsa är idag ett omfattande folkhälsoproblem som särskilt ökat bland unga de senaste decennierna. Enligt Socialstyrelsen lider under ett år drygt en miljon svenskar i arbetsför ålder av psykisk ohälsa. Detta motsvarar nästan 20 procent av landets arbetskraft. Enligt Försäkringskassan beräknas psykisk ohälsa vara orsaken till drygt 40 procent av de samlade sjukförsäkringskostnaderna 6. Därmed är denna orsak den enskilt största, följd av sjukdomar i rörelseorganen (30 procent). På riksnivå står psykiska sjukdomar för 45 procent av de pågående sjukfallen bland kvinnor och 34 procent bland män. Nedsatt psykiskt välbefinnande Enligt Hälsa på lika villkor har 18 procent av kommuninvånarna i åldern år ett nedsatt psykiskt välbefinnande 7. Bland kvinnor har en ökning skett från 17 till 21 procent och bland män har andelen ökat från 15 till 16 procent. Nedsatt psykiskt välbefinnande är vanligare bland personer med arbetaryrken jämfört med personer i tjänstemannayrken. Var femte person med arbetaryrke har nedsatt psykiskt välbefinnande. Bland personer med tjänstemannayrken har 5 Psykisk hälsa fokuserar på hälsorelaterad livskvalitet där upplevt välbefinnande, symptom och funktion i dagliga aktiviteter också ingår, enligt Folkhälsomyndigheten. 6 Med sjukförsäkringskostnader avses här utbetald sjukpenning i sjukskrivningar 14 dagar eller längre samt sjukersättning och aktivitetsstöd vid stadigvarande nedsatt arbetsförmåga. 7 För att mäta nedsatt psykiskt välbefinnande har frågeinstrumentet GHQ-12 använts. Det består av 12 frågor som berör självupplevda koncentrations- och sömnsvårigheter, nedstämdhet och känsla av otillräcklighet. 6

11 andelen med psykiskt nedsatt välbefinnande ökat med sex procent sedan år I jämförelse med Västra Götalandsregionen har Härryda kommun en något högre andel med nedsatt psykiskt välbefinnande Drygt hälften av kommunens elever i årskurs 8 och år 2 på gymnasiet uppger i Lupp-enkäten från 2013 att de har någon form av regelbundet hälsobesvär såsom huvudvärk, ont i magen, känt sig stressad, haft svårt att somna, varit trött under dagarna eller sovit dåligt på natten. Stress uppges vara ett vanligt förekommande besvär och i årskurs 8 uppger 50 procent av flickorna respektive 21 procent av pojkarna att de känt sig stressade varje dag eller flera gånger i veckan det senaste halvåret. Bland ungdomar i år 2 på gymnasiet är andelarna något högre då 56 procent av flickorna respektive 22 procent av pojkarna upplevt stress. Ungefär 50 procent av eleverna i båda årskurserna uppger att de känner sig trötta på dagarna och 25 procent att de har sömnproblem. Självmord och självmordstankar Självmord och självmordstankar kan vara en följd av allvarlig psykisk ohälsa eller psykiatrisk sjukdom. Generellt sett är självmord vanligare bland män än bland kvinnor och också vanligare bland äldre än yngre. Nationella siffror visar att bland kvinnor är självmord vanligast i åldersgruppen år och bland män i gruppen 75 år eller äldre. Sedan 1990-talet har självmorden minskat i alla åldersgrupper utom i gruppen år, där självmord istället har blivit något vanligare. I förvärvsarbetande åldrar är självmord vanligast i gruppen med förgymnasial utbildning. Tankar på självmord och självmordsförsök förekommer, enligt Folkhälsomyndigheten, i lika stor utsträckning hos båda könen, men fler kvinnor får vård på grund av självskadebeteende 8. Det är vanligast förekommande med självskadebeteende i åldersgruppen år. Nationella siffrorna visar att 272 kvinnor per vårdas i sluten vård till följd av självskadebeteende. Motsvarande siffror bland män i samma ålderskategori är 115 per I Härryda kommun är självmordsstatistiken något lägre jämfört med övriga landet. Antal självmord per invånare är 0,6 bland kvinnor och 1,0 bland män, vilket kan jämföras 8 Självskadebeteende innebär att man medvetet skadar sin egen kropp. Avsikten kan vara att ta sitt eget liv, och i lindrigare fall kan självskadebeteendet upplevas som ångestlindrande eller vara ett rop på hjälp. 7

12 Procent med nationella siffror där det är 0,7 bland kvinnor och 1,8 bland män 9. I Hälsa på lika villkor från 2015 framgår att sju procent av kvinnorna och fyra procent av männen i Härryda kommun, har uppgett att de under det senaste året allvarligt övervägt att ta sitt liv. I Västra Götalandsregionen är motsvarande siffror sex respektive fem procent. Andelen som uppger att de haft allvarliga självmordstankar har sjunkit något bland män i Härryda kommun, men är oförändrad bland kvinnor vid jämförelse mellan 2011 och Självmordstankar senaste 12 mån, Härryda, ålder år Kvinnor Män Siffrorna är årsmedelvärden och avser perioden

13 Ekonomi, utbildning och arbete Ekonomiska förhållanden Ekonomisk trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för människors hälsa. Att befinna sig i en långvarig ekonomiskt utsatt situation är negativt för hälsa då oro och stress ökar och på sikt även risken för utanförskap. Det finns även ett omvänt samband, där ohälsa påverkar den sociala och ekonomiska situationen. Möjligheten att arbeta ett helt arbetsliv varierar för olika grupper i befolkningen. Detta får betydelse för individens ekonomi, särskilt under tiden som pensionär. Enligt Myndigheten för delaktighet är antalet personer med ekonomiska svårigheter större bland individer med funktionsnedsättning än bland den övriga befolkningen i landet. Barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer löper större risk att bli inskrivna på sjukhus och att drabbas av skador till följd av olyckshändelser. Inkomstnivå Medellönen i Sverige skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Kvinnors medellön i Sverige uppgick år 2014 till 86,8 procent av männens. Hälften av löneskillnaden mellan könen relateras till att män och kvinnor generellt sett arbetar inom olika yrken som i sin tur har olika lönenivåer. Löneskillnaden mellan könen beror inte på ålder eller utbildning, enligt Folkhälsomyndigheten. Under år 2013 uppmättes rikets medianinkomst bland befolkningen i åldern år till kronor. Medianinkomsten bland Härryda kommuns invånare under samma år var kronor, enligt SCB. Kvinnorna i kommunen hade en medianinkomst på kronor och männen kronor. Ekonomisk utsatthet Sju procent av Härryda kommuns invånare i åldern år, uppger att de under de senaste tolv månaderna haft svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar med mera. På regionnivå är motsvarande siffra tolv procent. Det är betydligt fler kvinnor än män som har ekonomiska svårigheter, ett mönster som också existerar på regional nivå. Om personer med arbetaryrken och tjänstemannayrken jämförs, är det en större andel med arbetaryrken som under det senaste året haft svårigheter att klara löpande utgifter. Utvecklingen 9

14 Procent visar dock att den totala andelen med ekonomiska svårigheter har minskat både på lokal och regional nivå. År 2011 var motsvarande siffra drygt elva procent i kommunen och cirka 16 procent i Västra Götaland. Av Härryda kommuns befolkning i åldern år är det 13 procent som uppger att de inte har kontantmarginal 10, vilket är en något lägre andel än regionsnittet, som är 18 procent. Det är en större andel av kvinnorna som uppger att de saknar kontantmarginal, 16 procent, jämfört med elva procent av männen. Andelen med låga inkomster 11 bland kommunens pensionärsfamiljer var under år 2013 fem procent. Det finns flera olika mått som kan användas vid mätningar av barns ekonomiska situation och ett sådant är ekonomisk utsatthet. Att mäta andelen barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer innebär att undersöka hur stor andel barn som lever i hushåll som har den lägsta inkomsten i samhället. Andelen barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer i Sverige bedömdes senast år 2013 vara 19 procent. Andelen barn i Härryda kommun som lever i ekonomiskt utsatta familjer har minskat från nio till sju procent mellan åren , enligt Barnombudsmannen. Under 2013 var denna siffra oförändrad. Tre procent av barnen i kommunen bor i hushåll där inkomsterna inte täcker betalning av de nödvändigaste boende- och levnadskostnaderna Andel barn i ekonomiskt utsatta familjer, Härryda Att ha kontantmarginal definieras som att inom en vecka kunna få fram kronor för att lösa en oförutsedd händelse. 11 Att ha låg inkomst definieras här som att ha en inkomst på 60 procent av medianinkomsten 10

15 Utbildning Att ha en utbildning är en skyddsfaktor mot sociala problem, arbetslöshet och ohälsa. Hälsan påverkar möjligheterna att lyckas bra i skolan, att klara längre utbildningar och att få ett arbete. Utbildning kan resultera i lägre hälsorisker i arbetslivet, högre inkomster och mindre ekonomisk utsatthet och stress. Utbildning kan också påverka människors sätt att leva och göra dem bättre rustade för att hitta och tillgodogöra sig information om till exempel hälsorelaterat beteende. Satsningar på skola och barns utbildning är, ur ett folkhälsoperspektiv, en investering och är en viktig del av tidiga insatser för att förebygga ohälsa. Härryda kommuns invånare har generellt sett en hög utbildningsnivå. I åldrarna år har 48 procent eftergymnasial utbildning. Fördelningen är 54 procent kvinnor och 43 procent av männen. Riksgenomsnittet är 41 procent. Behörighet till gymnasiet Med gymnasiebehörighet menas andel elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasiets yrkesförberedande program. För att vara behörig krävs minst godkänt i svenska alternativt svenska som andra språk, engelska och matematik samt godkänt i minst fem ytterligare ämnen. Behörighet till gymnasiet korrelerar ofta med föräldrars utbildningsnivå. I Härryda kommun var 93 procent av eleverna i årskurs 9 behöriga till gymnasieskolan vårterminen 2015, motsvarande siffra från läsåret 2014 var 95 procent. Nationellt sett var andelen behöriga till gymnasiet 86 procent år 2015 respektive 87 procent år

16 Arbete Arbetsmarknaden ställer allt högre krav på människors kognitiva förmåga. Kraven på formell kompetens ökar och arbeten med lägre krav på kompetens minskar. Sambandet mellan arbetslöshet och ohälsa är välkänt - arbetslöshet kan bidra till ohälsa och ohälsa kan bidra till arbetslöshet. Arbetslöshet kan öka risken för ohälsosamma levnadsvanor och förstärka sådana som redan är etablerade. Det finns även studier som visar ökad risk för psykisk ohälsa och hjärt- och kärlsjukdomar vid arbetslöshet. Enligt Folkhälsomyndigheten finns flera teorier varför arbetslöshet kan leda till ohälsa. I tidigare studier var inriktningen kopplade till ekonomi medan senare studier i högre grad fokuserat på faktorer som stress och minskad kontroll i livet. Annan forskning kopplar orsakerna till identitet, status och möjligheten att interagera med andra. Förvärvsarbetande och arbetslösa I Härryda kommun är 85 procent av invånarna i åldern år förvärvsarbetande och motsvarande andel nationellt sett är 77 procent. Enligt Arbetsförmedlingens månadsstatistik har andelen öppet arbetslösa 12 sjunkit i Härryda kommun med cirka sju procent under perioden december 2014 till december Motsvarande minskning för hela riket under samma period var drygt en procent. På nationell nivå är nio procent av männen och sju procent av kvinnorna är inskrivna som arbetslösa. Högst andel arbetslösa i Härryda kommun under år 2014 fanns i ålderskategorin år där fyra procent var öppet arbetslösa. Personer i Härryda som varit öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i minst sex månader beräknades under 2014 vara nästan två procent. Att ha en nedsatt arbetsförmåga innebär att ha en funktionsnedsättning 13, sjukdom eller skada som påverkar hur mycket en person har möjlighet att arbeta. Personer som befinner sig i denna 12 Inskrivna arbetslösa kan delas in i två kategorier; öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. För öppet arbetslösa finns krav på att de aktivt ska söka arbete, enligt SCB. 13 Funktionsnedsättning definieras av Socialstyrelsen som en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. 12

17 Procent kategori är, enligt SCB, längst bort från arbetsmarknaden. Andelen arbetslösa personer med nedsatt arbetsförmåga i landet uppgick under år 2013 till 13 procent. Andelen kvinnor i Härryda kommun som, enligt Hälsa på lika villkor, har en långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga har stigit från 27 till 32 procent under åren Bland män är förhållandet motsatt då siffran sjunkit från 27 till 24 procent under samma tidsperiod Andel med långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga, Härryda, ålder år Kvinnor Män 13

18 Delaktighet och inflytande Att vara delaktig i samhället kan exempelvis innebära att använda sin rösträtt, delta i föreningsliv eller att ta del av det befintliga kulturutbudet. Delaktighet i samhället är avgörande för aktiva, engagerade medborgare och bidrar till en demokratisk utveckling. Att uppleva delaktighet i samhället kan få människor att växa, skapa gemenskap och mellanmänsklig tillit. För att mäta demokratisk delaktighet används ofta valdeltagande i allmänna val som mått. Det finns ett samband mellan demokratisk delaktighet och självskattad hälsa, där grupper med ett lågt valdeltagande också har en låg självskattad hälsa. Även en mängd andra faktorer kan påverka hur delaktig man är, exempelvis tillgången till arbete, föreningsliv och sociala nätverk. Enligt Folkhälsomyndigheten lever personer med täta sociala relationer eller starka band till familj eller omgivning längre och har en bättre hälsa samt en ökad förmåga att återhämta sig från sjukdom än personer som lever socialt isolerade. Socialt deltagande Av Härryda kommuns andel röstberättigade till riksdagsvalet deltog 89 procent i valet 2014, motsvarande siffra i kommunen år 2010 var 88 procent. Sett till hela riket deltog 86 procent av de röstberättigade i valet 2014 respektive 85 procent år De röstberättigade i kommunen deltar även i större utsträckning i kommunala och regionala val än rikets genomsnitt. Att vara delaktig i samhället kan innebära att använda sin rösträtt, delta i föreningsliv eller att ta del av kulturutbudet. I föreningar kan människor samlas och utveckla intressen tillsammans inom exempelvis idrott, kultur, friluftsliv eller språk. Andelen individer i Härryda kommun som besökt teater eller biograf det senaste året har ökat från 61 till 69 procent under åren Drygt hälften av kommunens invånare uppgav under 2015 att de under det senaste året deltagit i något socialt nätverk på internet. Det var en något större andel kvinnor än män som gjorde det. Andelen i kommunen som bedömts vara relativt socialt isolerade 14 har sjunkit från sex till fyra procent mellan 2007 och I 14 Indikatorn relativ social isolering beskriver andelen personer, som i folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, uppgett att de under den senaste 12 månadsperioden inte deltagit i någon av 15 exemplifierade aktiviteter. Aktiviteter som exemplifieras är att ha deltagit i studiecirkel, teater/bio, offentlig tillställning, privat fest, deltagit i sociala nätverksaktiviteter på internet med mera. 14

19 jämförelse mellan personer i arbetaryrken och tjänstemannayrken är det en stor skillnad. Det är nästan tre gånger vanligare att personer med arbetaryrken är socialt isolerade än att personer med tjänstemannayrken är det. I Härryda kommuns föreningsregister finns det tio pensionärsföreningar och cirka 190 ideella föreningar som riktar sig till barn, ungdomar och vuxna. I jämförelse med övriga kommuner inom nämndområdet och regionen är det trots antalet föreningar en relativt låg andel Härrydabor i åldern år som deltar i föreningsmöten. Tillit mellan människor har betydelse för deras hälsa. Enligt Folkhälsomyndigheten kan en hög grad av tillit på individnivå sannolikt minska människors stress, vilket i sin tur har en positiv inverkan på deras hälsa. Den som känner tillit till andra är också mer benägen att delta i sociala nätverk och aktiviteter, något som ytterligare bidrar till en god hälsa. Även tillit till olika demokratiska institutioner är viktiga för hälsan. Andelen män och kvinnor i Härryda kommun som i enkäten Hälsa på lika villkor saknar emotionellt stöd 15 var nio procent år Det fanns en viss skillnad mellan könen då sju procent av kvinnorna respektive elva procent av männen uppgav att de saknade emotionellt stöd under år Att sakna emotionellt stöd innebär här att inte ha någon att dela sina innersta känslor med och anförtro sig åt. 15

20 Delaktighet och inflytande i skolan Barn och ungdomar spenderar en stor del av sin tid i skolan vilket gör att faktorer som social miljö, trivsel, delaktighet och inflytande är viktiga för deras trygghet och välbefinnande. Enligt skollagen ska alla skolor arbeta med elevers inflytande i skolan. År 2015 genomfördes en brukarundersökning bland elever i årskurs 8 i Härryda kommun för att få en bild av hur de ser på sin skolgång och sitt inflytande. Undersökningen visade att 71 procent av eleverna upplever att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter, vilket är en minskning från 2014 då andelen var 75 procent. Andelen elever som upplever att de själva kan påverka hur de ska arbeta i skolan var 62 procent under år 2015, en minskning från år 2014 då andelen var 66 procent. (O)trygghet och våld Att bli utsatt för brott, kränkande handlingar eller hot innebär en begränsning av individens frihet och ett hot mot dennes trygghet också på lång sikt. Ett demokratiskt samhälle förutsätter att alla individer är trygga att röra sig och att uttrycka sig i olika miljöer och sammanhang. Brist på social sammanhållning riskerar att föda utanförskap och segregation och därmed bidra till mer otrygghet. Bland de kommuninvånare i åldern som besvarat enkäten Hälsa på lika villkor, har fyra procent uppgett att de blivit utsatta för fysiskt våld under den senaste tolvmånadersperioden. Motsvarande siffra för regionen är tre procent. Under år 2015 upplevde 121 barn i Härryda kommun våld i nära relation 16 och var tionde barn i Sverige har, enligt 2014 års statistik från Brottsförebyggande rådet (BRÅ), upplevt våld i nära relation. 44 personer upplevde under 2015 relationsvåld. Erfarenheter av att ha varit utsatt för brott är förenade med högre grad av otrygghet. Unga människor är mer utsatta för brott än vad äldre personer är och även mer utsatta i fråga om mobilstölder, rån och våld. Det finns även könsskillnader; exempelvis är kvinnor generellt oftare utsatta för hot och sexualbrott än män medan personrån i större utsträckning drabbar män än kvinnor. Generellt kan sägas att kvinnor i högre grad begränsar sin rörelsefrihet och undviker att gå ut ensamma när det är mörkt för att undvika risker för våld, ofredande och sexualbrott. I Härryda kommun uppger sju procent av männen och 32 procent av kvinnorna i åldern år, att de är rädda för att gå ut ensam. Motsvarande uppgifter för regionen är nio 16 Att ha upplevt våld innebär här att ha sett, upplevt konsekvenser av våld eller själv ha blivit utsatt för det. 16

21 Procent respektive 35 procent. Bland män kan en liten minskning noteras de senaste åren, både på lokal och regional nivå Andel som är rädda för att gå ut ensamma, Härryda, år Härryda Riket Kvinnor Män Unga HBTQ personer är i den nationella statistiken överrepresenterade när det gäller utsatthet för våld och hot från jämnåriga. Även i gruppen utrikesfödda är de vanligare att känna sig otrygg 17 jämfört med personer födda i Sverige. Bland kommuninvånarna i åldern år uppges 21 procent ha ett lågt socialt kapital, vilket här innebär en upplevelse av att inte kunna lita på de flesta människor. Här ses ingen skillnad mellan kvinnor och män och andelen har inte heller förändrats sedan tidigare mätningar under år 2007 och På regionnivå är motsvarande siffra 26 procent. Om däremot jämförelse görs mellan arbetar- och tjänstemannayrken kan noteras att i den förstnämnda gruppen är det en betydligt större andel som har lågt socialt kapital. Det är nästan tre gånger vanligare att personer med arbetaryrken i Härryda kommun har lågt socialt kapital än personer i tjänstemannayrken. Lupp-enkäten som genomfördes i Härryda 2013 visar att det är stor skillnad mellan pojkars och flickors upplevelse av trygghet. Flickor beskriver sig i större utsträckning som otrygga än pojkar. Skillnaden är störst i gymnasiet där 31 procent av flickorna respektive 14 procent av pojkarna, uppger att de är otrygga i någon av följande miljöer: hemmet, bostadsområdet, i eller till och från skolan, fritidsgård eller liknande, uteställen på stan/centrum, i kollektivtrafiken 17 Med otrygghet menas här att det händer att man avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. 17

22 Procent eller nätet. Flickors känsla av otrygghet är särskilt relaterad till stadslivet och den digitala arenan. Trivsel och trygghet i skolan Enligt Brukarundersökningar genomförda i kommunens grundskolor har andelen elever i årskurs 2 och 8 som upplever att det finns vuxna i skolan att prata med vid behov minskat mellan åren 2013 och I årskurs 2 har andelen minskat från 96 till 93 procent och i årskurs 8 har den minskat från 83 till 79 procent. I kommunens brukarundersökning har även sammanställningar över elevers trivsel och trygghet i grund- och gymnasieskolan trivsel genomförts. Bland elever i grundskolans årskurs 2 var andelen som under år 2015 upplevde trivsel och trygghet i skolan 93 procent. I årskurs 5 minskar andelen till 91 procent och i årskurs 8 sjunker den ytterligare till 88 procent. Bland elever i år 2 på gymnasiet ökar andelen som upplever trivsel och trygghet igen till 93 procent Andel elever som upplever trivsel och trygghet i skolan, Härryda Åk 2 Åk 5 Åk 8 Gy år 2 18

23 Levnadsvanor Individers olika levnadsvanor kan påverka hälsan både positivt och negativt och därför är det viktigt att begreppet hamnar i fokus vid förebyggande arbete. I Härryda kommun är, enligt enkäten Hälsa på lika villkor, andelen kvinnor som har två eller fler ohälsosamma levnadsvanor procent. Denna siffra har varit oförändrad sedan Andelen män med två eller fler ohälsosamma levnadsvanor har ökat från 28 procent till 32 procent mellan åren 2011 och I följande avsnitt presenteras information och statistik kring några indikatorer som kan kopplas till levnadsvanor. Fysisk aktivitet Folkhälsomyndigheten rekommenderar minst 150 minuters fysisk aktivitet 19 per vecka för individer över 18 år. Att vara fysiskt aktiv behöver inte uteslutande innebära löpturer utan innefattar även städning såväl som trädgårdarbete vilket också kräver muskelaktivitet. Fysisk inaktivitet kan påverka hälsan negativt i form av ökade risker för exempelvis hjärt-och kärlsjukdomar, diabetes och psykisk ohälsa. Ungefär 65 procent av den svenska befolkningen var under 2015 fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag enligt statistik från Folkhälsomyndigheten. Denna siffra var även densamma för invånarna i Härryda kommun i åldern år under samma år, men skiljer något åt mellan könen då 63 procent av kvinnorna respektive 66 procent av männen var fysiskt aktiva. Sedan 2007 har den fysiska aktiviteten bland kommuninvånarna i detta åldersspann minskat från 69 till 65 procent. 18 I enkäten har följande levnadsvanor inkluderats: rökning, snusning, riskabla alkoholvanor, fysisk inaktivitet, fetma, dåliga kostvanor, riskabla spelvanor och drogvanor. 19 Folkhälsomyndigheten definierar fysiskt aktivitet som alla rörelser som leder till ökad energiomsättning. 19

24 Ungefär 75 procent av ungdomarna i årskurs 8 i Härryda kommun, uppgav under 2013 att de tränade flera gånger i veckan, enligt Lupp-enkäten. I år 2 på gymnasiet uppgav 60 procent av ungdomarna att de tränade flera gånger i veckan. Det var ungefär lika stor andel flickor som pojkar som tränade i årskurs 8, till skillnad från år 2 på gymnasiet där 50 procent av flickorna respektive 70 procent av pojkarna tränade flera gånger i veckan. Tobak Enligt Folkhälsomyndigheten är 10 procent av den svenska befolkningen mellan år dagligrökare, motsvarande siffra för samma åldersgrupp i Härryda kommun är åtta procent. Det är i regel en något större andel kvinnor än män som röker dagligen. Stora könsskillnader kan urskiljas när det gäller snusning då 21 procent av männen i Härryda kommun snusade dagligen under 2015 jämfört med två procent av kvinnorna. Ungdomar och tobak Vad gäller ungdomar i Härryda kommun har både andelen flickor och pojkar i årskurs 9 som röker 20 minskat mellan åren 2010 och 2013, enligt siffror från CAN 21. Andelen flickor i år 2 på gymnasiet som röker har ökat från 41 till 42 procent medan andelen pojkar som röker i samma årskurs har minskat från 30 till 22 procent under samma tidsperiod. Vid jämförelser med riket är andelen flickor som röker i Härryda kommun högre. Enligt Folkhälsomyndigheten utsattes 15 procent av den svenska befolkningen för passiv rökning år Att bli utsatt för passiv rökning kan medföra samma hälsorisker som aktiv rökning. Under 2013 i Härryda kommun uppgav 22 procent av pojkarna i år 2 på gymnasiet att de snusade och motsvarande andel bland flickorna i samma årskurs var fyra procent. Ytterligare en form av tobaksbruk är vattenpiperökning. Denna tobak innehåller ofta nikotin och kan orsaka samma hälsorisker som vanliga cigaretter, enligt Folkhälsomyndigheten. Det är 20 Att röka innebär här att ungdomarna uppgett att de röker varje, nästan varje dag eller ibland. 21 Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning genomför kontinuerligt drogvaneundersökningar bland elever i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet som Härryda kommun deltagit i vart tredje år mellan 2003 och

25 Procent vanligare med vattenpiperökning bland yngre individer än äldre. Under år 2013 uppgav 17 procent av eleverna i årskurs 9 respektive 31 procent av eleverna i år 2 på gymnasiet i Härryda kommun att de någon gång testat vattenpipa Andel elever som röker, Härryda År 9 År 2 gy År 9 År 2 gy Flickor Pojkar Alkohol I Sverige kan den högsta andelen personer med riskbruk 22 ses bland män och kvinnor i åldern och den lägsta andelen kan ses bland personer i åldern år. Alkoholkonsumtionen bland personer över 65 år har ökat från fem till sju procent mellan åren 2004 och 2013, samtidigt tillhör de kategorin med lägst riskbruk. I Härryda kommun har andelen kvinnor med riskabla alkoholvanor i åldern år ökat från 10 till 13 procent mellan åren 2011 och 2015, men män utgör fortfarande den största andelen av riskkonsumenter. Dödsfall i samband med alkoholintag är generellt sett vanligare bland män än kvinnor. 22 Definitionen av riskbruk i Sverige är för män mer än 14 standardglas per vecka och för kvinnor mer än nio standardglas per vecka. Ett standardglas innehåller 12 gram alkohol och motsvarar 33 centiliter starköl, 12 centiliter vin och fyra centiliter starksprit. 21

26 Procent Ungdomar och alkohol CAN undersökningen visar att andelen elever i årskurs 9 i Härryda kommun som blivit bjudna på alkohol av sina föräldrar eller vårdnadshavare de senaste tolv månaderna, har minskat från 52 till 25 procent under I årskurs 2 på gymnasiet har andelen minskat från 61 till 49 procent. Diagrammet nedan visar att andelen som testat alkohol de senaste tolv månaderna bland kommunens pojkar och flickor i årskurs 9 respektive år 2 på gymnasiet sjunkit sedan Den största förändringen mellan åren 2003 och 2013 kan urskiljas bland pojkar och flickor i årskurs 9 där andelen pojkar som testat alkohol de senaste tolv månaderna minskat från 79 till 42 procent. Bland flickor i årskurs 9 har andelen minskat från 74 till 65 procent. I gymnasiet år 2 har andelen pojkar som testat alkohol de senaste tolv månaderna minskat mellan 2003 och 2013 från 95 till 82 procent och motande andel bland flickor har minskat från 94 till 86 procent. En minskning av alkoholkonsumtionen bland ungdomar kan även ses bland ungdomar i övriga riket. Enligt CAN beror minskningen sedan 2003 inte på att alkoholkonsumtionen ersatts med andra droger då det inte kan urskiljas någon ökning av exempelvis narkotikaanvändning eller sniffning. Andel elever som testat alkohol senaste 12 månaderna, Härryda Pojkar år 9 Flickor år 9 Pojkar år 2 gymn Flickor år 2 gymn 22

27 Narkotika Den vanligaste förekommande typen av narkotika är cannabis och många av dem som uppger att de någon gång testat narkotika anger att det är cannabis de använt. Enligt 2015 års statistik från Folkhälsomyndigheten uppgav en procent av Härrydas befolkning i åldern år att de testat cannabis det senaste året. Den ålderskategori där cannabisanvändning är vanligast förekommande är bland yngre vuxna i åldern år. Ungdomar och narkotika Undersökningar från CAN under 2013 visade att tre procent av flickorna och sju procent av pojkarna i årskurs 9 i Härryda uppgav att de hade använt narkotika de senaste tolv månaderna. I år 2 på gymnasiet ökade könsskillnaderna ytterligare då 15 procent av flickorna respektive 23 procent av pojkarna uppgav att använt narkotika. Majoriteten av ungdomarna i båda årskurserna som har använt narkotika har uppgivit att det var i form av cannabis. Spel Enligt 2015 års siffror från Folkhälsomyndigheten, uppgav 58 procent av den svenska befolkningen i åldern att de köpt lotter eller satsat pengar på spel de senaste tolv månaderna. I Västra Götaland var motsvarande siffra under samma år 63 procent. Fem procent av männen och drygt en procent av kvinnorna ägnade sig åt riskabelt spelande 23. Ett stort antal av de som har spelproblem 24 har eller riskerar att i framtiden få problem med den egna ekonomin. Spelande förekommer i alla typer av inkomstkategorier. Enligt Folkhälsomyndigheten har personer med låg socioekonomisk status, barn till föräldrar som har spelproblem eller personer tillhör etniska minoriteter en ökad risk för att utveckla spelproblem. Undersökningar genomförda av Statens Medieråd visar att under det första levnadsåret använder fem procent av barnen i Sverige internet dagligen. Bland barn i åldern 2-4 år spelar tio procent spel på surfplattor varje dag och motsvarande siffra för barn i åldern 5-8 år är 23 procent. Cirka 92 procent av alla barn i åldern nio till tolv år spelar någon form av digitalt spel. 23 Riskabelt spelande innebär, enligt Folkhälsomyndigheten, innebär att en person fått minst en negativ konsekvens eller minst ett beroendesymptom och omfattar personer i riskzonen för spelproblem såväl som personer som har allvarliga spelproblem. 24 Spelproblem innebär, enligt Folkhälsomyndigheten, att en person har fått negativa konsekvenser av sitt spelande. 23

28 Procent Spelandet skiljer sig ofta åt mellan könen efter nio års ålder då flickors spelande vanligen minskar. Övervikt och fetma Övervikt och fetma 25 kan uppstå när kroppen förbränner mindre energi än den får i sig och kan orsaka hjärt- och kärlsjukdomar, typ-2 diabetes, högt blodtryck och vissa typer av cancerformer. Det orsakar inte bara hälsoproblem för individen, utan kan även leda till indirekta och direkta kostnader för samhället i form av sjukskrivningar och sjukvård. Det är en högre andel män än kvinnor i åldern i Härryda kommun som är överviktiga eller feta. Andelen kvinnor som är överviktiga eller feta har minskat något de senaste fyra åren, medan trenden bland män är den motsatta då en svag ökning har skett. 60 Övervikt inklusive fetma, Härryda, ålder år Kvinnor Män Övervikt definieras som BMI (Body Mass Index) på 25 och uppåt och fetma som BMI 30 och högre. Fetma klassificeras som ett sjukdomstillstånd. 24

29 Barn och ungdomar med övervikt och fetma Bland fyraåringar i Härryda kommun har andelen flickor med övervikt eller fetma ökat något under åren 2011 och 2015, enligt statistik från Central barnhälsovård i Västra Götaland. Andelen överviktiga eller feta pojkar i samma åldersgrupp har varit oförändrad. Vid 2015 års mätningar av elever i årskurs 4 framkom att andelen överviktiga eller feta flickor minskat från 20 till 16 procent samtidigt som motsvarande siffror bland pojkar sjunkit från 18 till 15 procent. Även bland elever i årskurs 8 har en minskning skett mellan åren 2011 och Andelen överviktiga eller feta flickor minskat från 17 till 13 procent och andelen överviktiga eller feta pojkar har minskat från 19 till 15 procent. 25 Barn med övervikt inklusive fetma, Härryda Flickor Pojkar åringar Åk 4 Åk

30 Diskussion Det är lätt att förföras av statistik som visar att i förhållande till grannkommuner, regionen eller riket så har vi i Härryda kommun många gånger positiva värden kring befolkningens hälsa. Det är dock minst lika viktigt att se till utvecklingen inom kommunen, utvecklingen över tid och att försöka bryta ned statistiken för att synliggöra hur hälsan är fördelad i befolkningen. Sedan föregående välfärdsbokslut 2011, har folkhälsan i kommunen utvecklats i positiv riktning i en rad avseenden och det pågår många insatser i kommunen som bidrar till denna utveckling. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv är det viktigt att se till vilka faktorer som skapar hälsa och att fortsätta utveckla dessa för att bibehålla och utveckla det som redan är bra. Under senare år har den psykiska (o)hälsan fått stor uppmärksamhet. Trots att en hög andel i befolkningen skattar sin hälsa som bra eller mycket bra, är det samtidigt en stor andel som också har ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Även bland ungdomar är det en stor andel som uppger sig ha en god hälsa, vilket kan tyckas motsägelsefullt eftersom det samtidigt är en så stor andel som uppger sig ha frekventa hälsobesvär som framförallt kan relateras till stress. Kan det vara så att stress blivit ett normaltillstånd och inte uppfattas som avgörande för det allmänna hälsotillståndet? Enligt statistiken är till exempel psykisk ohälsa vanligare i grupper som tillhör arbetaryrken samtidigt som det har varit en kraftigare ökning bland de grupper som kategoriseras som tjänstemannayrken. Vilka insatser vi väljer att vidta avgörs av vilket fokus frågan får. Är det i det här fallet viktigare att fokusera på tjänstemannagruppen för att hejda den oönskade utvecklingen i denna grupp eller ska insatser riktas till de grupper som står för den höga ohälsan, det vill säga kvinnor och de som tillhör arbetaryrken? Frågeställningen blir relevant i analysen av de flesta av indikatorer. Något som också är värt att fundera över är hur förändringar i samhället och våra verksamheter påverkar hälsoutvecklingen i kommunen. Vad behöver utvecklas ytterligare och vad behöver vi fortsätta med för att bibehålla en positiv trend? Samhällsförändringar som t ex ökande migration, urbanisering och en åldrande befolkning medför också särskilda utmaningar i arbetet med att nå en jämlik hälsa i befolkningen. Vad har vi för ambitioner och mål med våra verksamheter? Genom att ställa oss frågan om vi har uppnått ett acceptabelt resultat och om utvecklingen går i rätt riktning har vi alla en möjlighet att påverka förutsättningarna för en god hälsa på lika villkor. 26

31 Referenser Barnombudsmannen - Max 18 Brukarundersökning, årskurs 2, 2015, Härryda kommun Brukarundersökning, årskurs 5, 2015, Härryda kommun Brukarundersökning årskurs 8, 2015, Härryda kommun Central barnhälsovård, VGR Barn och unga 2013 Centralförbundet för alkohol. och narkotikaupplysning, Skolelevers drogvanor Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor Folkhälsomyndigheten, Öppna jämförelser Försäkringskassan LUPP-enkät, Ungas levnadsvillkor i Härryda kommun. Resultat av Lupp- undersökningen 2013 Statens Medieråd Statistiska centralbyrån 27

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Ve 2014-11-20 Årsrapport 2014 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag

Läs mer

FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal

FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal Folkhälsoperspektivet återkommer i flera kommunala styrdokument. Välfärdsnyckeltalen tar sin utgångspunkt från det nationella folkhälsomålet med

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal

FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal Folkhälsoperspektivet återkommer i flera kommunala styrdokument. En kommun har stora möjligheter att påverka förutsättningarna för god folkhälsa

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Stockholmsenkäten Stockholms län 2018

Stockholmsenkäten Stockholms län 2018 1 (5) Enheten för social utveckling Kaisa Snidare Stockholmsenkäten Stockholms län 2018 Stockholmsenkäten är en enkätundersökning med frågor som rör ungdomars alkohol- och drogvanor, brott och trygghet,

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Folkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret

Folkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret Folkhälsodata Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor Hälsoutfall Befolkningens hälsa påverkas av livsvillkor som utbildning och arbete, då de påverkar förutsättningarna för hälsosamma levnadsvanor. 1 Andel

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län. För att beskriva hur barn och unga i Västernorrland mår har vi som arbetar med folkhälsa i länets 7 kommuner, i landstinget och på länsstyrelsen, sammanställt data från olika statistiska källor och undersökningar.

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2012 Diarienummer: 2013/266 Antagen av kommunfullmäktige 68/2013

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2012 Diarienummer: 2013/266 Antagen av kommunfullmäktige 68/2013 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2012 Diarienummer: 2013/266 Antagen av kommunfullmäktige 68/2013 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Befolkningsutveckling... 1 1.2 Medellivsslängd... 2 2 Delaktighet och inflytande...

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun /267

Välfärdsredovisning Bräcke kommun /267 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2013 2014/267 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Befolkningsutveckling... 1 1.2 Medellivsslängd... 2 2 Delaktighet och inflytande... 2 2.1 Valdeltagande... 2 2.2 Elevers uppfattning

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

Politiska inriktningsmål för folkhälsa Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Välfärdsbokslutet 2018 för ett socialt hållbart Borås. - Kristina Nyberg Smahel, utvecklingsledare, Kvalitets- och utvecklingsenheten FoF

Välfärdsbokslutet 2018 för ett socialt hållbart Borås. - Kristina Nyberg Smahel, utvecklingsledare, Kvalitets- och utvecklingsenheten FoF Välfärdsbokslutet 2018 för ett socialt hållbart Borås - Kristina Nyberg Smahel, utvecklingsledare, Kvalitets- och utvecklingsenheten FoF Välfärdsbokslutets resa från start till nu 1996/97 SKL och Folkhälsoinstitutet

Läs mer

Drogpolitiskt program för Hudiksvalls kommun

Drogpolitiskt program för Hudiksvalls kommun 1 (6) 2018-04-09 Dnr 2017-371-761 Drogpolitiskt program för Hudiksvalls kommun 2018 2022 Bakgrund Riksdagen antog i mars 2011 en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopningoch tobakspolitiken (prop.

Läs mer

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande

Läs mer

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering

Läs mer

Bilaga 1. Göteborgs Stads program för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksområdet (ANDT),

Bilaga 1. Göteborgs Stads program för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksområdet (ANDT), Bilaga 1 Göteborgs Stads program för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksområdet (ANDT), 2017-2020 Innehåll 1. Inledning... 3 Syfte och omfattning... 3 Avgränsningar... 3 2. Mål... 3 3. Strategiska

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Kriterier för val av variabler: Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem.

Läs mer

Folkhälsoindikatorer Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer Umeå kommun Folkhälsoindikatorer Umeå kommun 2016-12-06 Folkhälsoindikatorer 2016 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal. Karlsborgs kommun

FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal. Karlsborgs kommun FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal Karlsborgs kommun FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal Folkhälsoperspektivet återkommer i flera kommunala styrdokument. En kommun har stora möjligheter att påverka förutsättningarna

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet

Läs mer

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet

Läs mer

Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå

Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå Nationella Folkhälsomål Prioriterade mål i Umeå kommun med fet text. 1. Delaktighet och inflytande

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Redovisning av Stockholmsenkäten 2018

Redovisning av Stockholmsenkäten 2018 Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Avdelning stadsdelsutveckling Prevention och trygghet ] Sida 1 (8) 2019-01-15 Handläggare Annelie Hemström Telefon: 08-508 03 453 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Redovisning

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning

Läs mer

Hälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer

Hälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer Hälsa Vårdkontakter Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Viktigt att känna trygghet där man bor Andelen som uppger att de känner sig säkra och trygga för att inte bli angripna eller utsatta för hot

Läs mer

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan Kommunåterkoppling 2017 Vingåker Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet är en förbättrad folkhälsa

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING FLIK (9) Folkhälsopolicy. Beslutande Kommunfullmäktige Senast reviderad Giltighetstid Tills vidare

FÖRFATTNINGSSAMLING FLIK (9) Folkhälsopolicy. Beslutande Kommunfullmäktige Senast reviderad Giltighetstid Tills vidare VK300S v1.0 040416, Flik 6.4 Folkhälsopolicy Vingåkers kommun FÖRFATTNINGSSAMLING FLIK 6.4 1 (9) Folkhälsopolicy Dokumentnamn Folkhälsopolicy Fastställd KF 2016-11-28, 120. Gäller från och med 2017-01-01.

Läs mer

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,

Läs mer

Skillnader i hälsa. Botkyrka kommun Folkhälsorapportering Avdelning hållbar samhällsutveckling Kommunledningsförvaltningen Botkyrka kommun

Skillnader i hälsa. Botkyrka kommun Folkhälsorapportering Avdelning hållbar samhällsutveckling Kommunledningsförvaltningen Botkyrka kommun Skillnader i hälsa Botkyrka kommun 2019 Folkhälsorapportering Avdelning hållbar samhällsutveckling Kommunledningsförvaltningen Botkyrka kommun Sociala klyftor och skillnaderna i hälsa Denna rapport presenterar

Läs mer

1 (10) Folkhälsoplan

1 (10) Folkhälsoplan 1 (10) Folkhälsoplan 2017-2019 2 (10) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Läs mer

FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal. Karlsborgs kommun

FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal. Karlsborgs kommun FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal Karlsborgs kommun Målo Sund Målo Fysis Målo FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal Folkhälsoperspektivet återkommer i flera kommunala styrdokument. En kommun har stora möjligheter att

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad Statistik om barn och unga En trygg uppväxt 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En trygg uppväxt... 3 Andel barn som känner sig trygga i skolan... 4 Andel barn

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,

Läs mer

Frågeområde Livsvillkor

Frågeområde Livsvillkor Frågeområde Livsvillkor Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg I avsnittet redovisas olika indikatorer på livsvillkor: ekonomisk trygghet, delaktighet i samhället samt utsatthet för kränkande bemötande

Läs mer

Folkhälsoindikatorer Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer Umeå kommun Folkhälsoindikatorer Umeå kommun Foto: Tim Mossholder 2018-02- 22 Folkhälsoindikatorer 2017 I denna rapport redovisas senast tillgängliga data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Indikatorerna redovisas i tabeller för livsvillkor och levnadsförhållanden, levnadsvanor och hälsoutfall.

Indikatorerna redovisas i tabeller för livsvillkor och levnadsförhållanden, levnadsvanor och hälsoutfall. Inledning Arbetet inom folkhälsoområdet syftar till att skapa förutsättningar för goda levnadsförhållanden och en god hälsa. I detta arbete finns många aktörer som har ansvar för utvecklingen offentliga

Läs mer

Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018

Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018 Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018 Län Norrbotten År: 2018 Jämförelser mellan län och riket åldern 16-84 år samt mellan män och kvinnor Skillnader större eller lika med ca. +/-2 är "verkliga" (statistiskt

Läs mer

Behovsanalys äldre i Västra Götaland

Behovsanalys äldre i Västra Götaland Bilaga 6. Behovsanalys äldre i Västra Götaland Corina Caus, Folkhälsa Barbara Rubinstein, Samhällsanalys och Sara Gottfridsson, praktikant Befolkningsprognos till 2035 Invånarna 80 år eller äldre blir

Läs mer

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Stockholmsenkäten 16 - avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Klara Abrahamsson Projektledare Preventionsprojektet Syfte och bakgrund Stockholmsenkäten Kartlägga drogvanor,

Läs mer

Skillnadernas Stockholm svar på remiss från kommunstyrelsen

Skillnadernas Stockholm svar på remiss från kommunstyrelsen Kungsholmens stadsdelsförvaltning Ekonomiavdelningen Tjänsteutlåtande 1.5.1.-342-2015 Sida 1 (6) 2015-10-07 Handläggare Jan Francke Telefon: 08-508 08 000 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Skillnadernas

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Folkhälsoplan. Munkedals kommun

Folkhälsoplan. Munkedals kommun Folkhälsoplan Munkedals kommun 2018-2020 Folkhälsoplan 2018-2020 Dnr: 2017-53 Typ av dokument: Handlingsplan Handläggare: Catharina Sundström, folkhälsostrateg Antagen av: Kommunstyrelsen Revisionshistorik:

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011

Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011 Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun 2011-07-18 Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Syfte Syftet med Liv och Hälsa ung är att kartlägga hälsa, levnadsvanor och livsvillkor

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 965 9-94 12 852 136 912 9-94 136 93 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 844 9-94 16 99 88 48 9-94 86 676 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar

Läs mer

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 211 9-94 38 172 122 513 9-94 126 923 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 212 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 54 9-94 17 683 81 494 9-94 798 953 4 789 988 9-94 4 765 95 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Folkhälsoindikatorer Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer Umeå kommun Folkhälsoindikatorer Umeå kommun Folkhälsoindikatorer 2018 Foto: Ann-Margrethe Iseklint I denna rapport redovisas senast tillgängliga data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern

Läs mer

Lupp 2010 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN

Lupp 2010 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN Lupp 1 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp-rapport 1 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 1 Den sjätte luppundersökningen med nära frågor har besvarats

Läs mer

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Folkhälsoplan

Folkhälsoplan Folkhälsoplan 2012-2016 Datum: 2012-06-18 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Folkhälsoarbete... 3 Tre folkhälsoutmaningar... 3 Kost och fysisk aktivitet... 4 Barn och ungdomars psykiska hälsa...

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 212/213 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander procent Hälsoläget i grundskolan i Kramfors läsåret 212-213 Skolsköterskan

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i Umeå kommun Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, januari 2012 Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3 Kommunfullmäktiges sex särskilt prioriterade

Läs mer