En teori om organiser-ing

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En teori om organiser-ing"

Transkript

1 Barbara Czarniawska En teori om organiser-ing ORGANISATIONEN SOM VERB Ingen har någonsin sett en organisation! 1

2 VARFÖR LÄSA DENNA BOK? GER INBLICK I ALTERNATIVA MÖJLIGHETER ATT FÖRSTÅ VAD SOM MENAS MED ATT ORGANISERA OCH LEDA. * PROCESSFOKUS ICKE-ESSENTIALISMENS LOGIK FRAMHÅLLS Ingen har någonsin sett en organisation. LEDARSKAP UTÖVAS GENOM PROCESSER (t ex * beslutsprocesser * kommunikationsprocesser * belönings-, motivations-, uppföljningsprocesser etc. 2

3 Boken handlar om. Filosofi om ledning och organisering Social verklighet (organisationens) är konstruerad av oss i handlingsnät och genom tolkningar Verbets betydelse, substantivets underordning (språket spelar en avgörande roll i organiseringens] PROCESS- Istället för OBJEKT-FOKUS Sensemaking: gör att vi förstår meningen Översättning, redigering, inskription (skapar stabilitet). Ledarskapets redskap 3

4 Din roll som ledare: Att arbeta med gränsdragningar (MENING) Sensemaker Att ringa in. Att fokusera Att negligera Att stimulera PROCESSER! Att imaginera 4

5 TEMAN i boken (kapitel) 1. Perspektivet: Konstruktionism istf. realism 2. Utgångspunkten: handlingar sker i nät (t ex samtal) 3. Om organisering: narrativ logik (språkets roll) 4. Om stabilitet: objekt (artefakter) stabiliserar 5. Om ledning: LEDAREN SOM SERVICE 5

6 6: Om förändring: Kan man lyfta sig själv i håret? kan man skjutsa sig själv i en kärra? Nej! 7: Om imitation och mode: IDÉER RESER, landar och omvandlas i kontexten. 8: Om genus: Kvinnors och mäns olika roller i processerna. Kvinnliga och manliga processer? 9. Forskningsresultaten: används sällan i UNDERVISNINGEN VARFÖR? 10 Epilog: Tio paradoxala bud för organisationsteori. Paradoxer gör det omöjliga möjligt. 6

7 KAP 1. PERSPEKTIVET: KONSTRUKTIVISTISKA ORGANISATIONSSTUDIER ORGANISATIONER SOM SOCIALA KONSTRUKTIONER : kunskapssyn Organisationen som objekt (struktur) Organisationen som subjekt ( person ) Organisationen som process ( rörelse t ex kommunikation, relationer) 7

8 VETENSKAPSTEORETISKA BYGGSTENAR Existerar yttervärlden oberoende av våra upplevelser? Ja ontologisk realism Nej ontologisk idealism (subjektiv, transcedental, konstruktionism)

9 Nyckelbegrepp ONTOLOGI: läran om varandet. Hur är verkligheten beskaffad? (världen, tingen) EPISTEMOLOGI (kunskapsteori): vad är kunskap? hur kan vi nå kunskap? hur bör kunskap sökas? (subjektivism kontra objektivism)

10 SOCIALT KONSTRUERAD VERKLIGHET MED SAMMANHÅLLANDE ARTEFAKTER Konstruktionen av SOCIAL VERKLIGHET Idéer och föreställningar som efter en tid INSTITUTIONALISERAS (=OBJEKTIFIERAS) ARTEFAKTER: mänskliga konstruktioner som gör att sociala konstruktioner överlever ( fryses ) ORDNINGAR upprätthålls genom artefakter som tex formella avtal, muntliga överenskommelser, dagliga samtal, fikasnacket, media, föreläsningar, upprepade handlingar. NORMER är exempel på artefakter som skapar ordning VÄRDEN är exempel på artefakter som skapar ordning 10

11 PERFORMATIVA OCH OSTENSIVA DEFINITIONER PERFORMATIV DEFINITION: HANDLINGAR SOM GÖR ORGANISATIONEN till ORGANISATION [VERB] OSTENSIV DEFINITION: UTPEKANDE, SÖKER EFTER SYNLIGA YTTRINGAR AV ORGANISATION T EX LOKALER, PAPPER, MASKINER ETC [SUBSTANTIELLT, SUBSTANTIV] 11

12 Om REPRESENTATION och VERKLIGHET Czarniawska vill få oss att se skillnaden mellan vad folk de facto GÖR i en organisation och vad man KALLAR det man gör dvs skillnaden mellan det som görs i praktiken och som detta sedan beskrivs i olika teorier eller representationer Skilj alltså mellan PRAKTIKENS LOGIK OCH REPRESENTATIONENS (TEORINS) LOGIK KONSTRUKTIONISTER STUDERAR PRAKTIKEN MEN OCKSÅ HUR TEORIER ANVÄNDS FÖR ATT REPRESENTERA DENNA PRAKTIK. Teorier kan då användas för att DÖLJA eller för att ge en slags OFFICIELL BILD av det man gör (se citatet av P Bourdieu s. 21) 12

13 Sammanfattning: nyckelbegrepp Konstruktionism Anti-essentialism Artefakter Ontologi Epistemologi Ostensiv definition Performativ definition Handlingsnät Processer 13

14 KAP 2. TEMA: HANDLINGSNÄT OCH ÖVERSÄTTNING Huvudbegrepp: organisering, handlingsnät, översättning Ledarskapskvalitet Org. effektivitet Produktkvalitét Processerna finns i mellanrummet Organisationens konkurrenskraft. TRADITIONELL ORGANISATIONSTEORI: NATURVETENSKAPLIG LOGIK SUBSTANTIV PERSPEKTIV ( FRUSNA BILDER, DVS RESULTATET AV PROCESSER) 14

15 Verb = det som rör sig (processer) Substantiv= det frusna, artefakter TÄNK ISTÄLLET PÅ DET SOM FINNS MELLAN RUTORNA. ORGANISER-ING istället för ORGANISATION (OBJEKT) VERBALISERING = PROCESSER /handlingar PROCESSER= TILLBLIVELSE= HANDLINGSNÄT ORGANISATIONER ÄR INTE TING/OBJEKT UTAN PROCESSER. 15

16 Typiska inslag i organisationsstudier Egenskaper: ( stor, liten, komplex.men organisationer är inte ting ) Platser : att organisation och platsen på något sätt hör ihop Volvo-Torslandaverken, Uddevalla (?) * Människor: en uppsättning människor.. Men ingår alla på samma sätt? Alla har inte samma uppgift, alla har inte samma information etc. Problem: Vem bestämmer vad som är ett problem? Händelser: (händelsekedjor) nät av handlingar (Czarniawska föredrar detta) (HANDLINGSNÄT) 16

17 HANDLINGSNÄT: Handlingsnät är processorienterade I vanliga organisationsstudier utgår man från objekt T.ex. människor, platser, problem, händelser. Men dessa objekt är RESULTAT eller produkter av det som sker i ett HANDLINGSNÄT. Czarniawska förslår att man utgår ifrån HANDLINGAR (SOM KOPPLAS SAMMAN I HANDLINGSNÄT) som sedan bildar objekt Vilka handlingar är det som bildar ett nät som gör att en LEKTION BLIR TILL EN LEKTION? 17

18 18

19 FORSKNING: EN INSTITUTION Det som vi kallar för FORSKNING (SUBSTANTIV) ÄR EGENTLIGEN EN UPPSÄTTNING PROCESSER BESTÅENDE AV OLIKA HANDLINGAR I ETT HANDLINGSNÄT ASSOCIATIONER/RELATIONER ÄR AVGÖRANDE STABILISERING KRÄVS: INSTITUTIONALISERING ÄR EN STABILISERING 19

20 Institutioner : handlingsmönster Hur uppstår institutioner? En handling Upprepad handling Handlingsmönster Observatör: Varför? + Ett handlingsmönster tas för givet En normativ förklaring T EX INSTITUTIONEN ÄKTENSKAP = en institution ELLER FIKAPAUS. 20

21 RELATIONER- FÖRBINDELSER Nätverk och handlingsnät kontra aktör-nätverk I det senare utgår man inte ifrån att det finns aktörer utan att det UPPSTÅR aktörer via handlingar (DU BLIR LEDARE GENOM DINA HANDLINGAR!) Förbindelserna (associationer, relationer) skapar aktörerna. T. ex. en bil är en uppsättning av komponenter i relation med varandra. Bilen blir till bil när delarna interagerar ( handlar ) En organisation är ju död till dess att handlingar kommer igång. VILKA HANDLINGAR ÄR DET SOM GÖR EN LEDARE TILL LEDARE VILKA NÄTHANDLINGAR? VILKA FÖRBINDELSER OCH RELATIONER? 21

22 Lärdom: Du är dina relationer 22

23 Lärdom som ledare Ledarskap ett handlingsnät där relationer utgör byggstenarna. 23

24 KAPITEL 3. Om organisering: att införa ordning och att berätta om den HUVUDBEGREPP: Organisering, berättande, redigering, översättning Det påstås att det mest naturliga sättet att förmedla kunskap är att berätta om den (Bruner 1986). Den logiskt-vetenskapliga kunskapen vs den narrativa 24

25 MENING: LEDARSKAPETS OCH ORGANISERANDETS YTTERSTA MEDEL FÖR ATT NÅ MÅLEN MENING: ENSKILDHETER HAR BUNDITS SAMMAN PÅ ETT MENINGSFULLT SÄTT. ( MAKING SENSE ) Sensemaking omvandlar enskilda meningslösa aktiviteter och händelser till meningssammanhang 25

26 Viktig lärdom för dig som ledare: ATT HANDLA MED (via) ORD (talade och skrivna) ÖVERSÄTTNING REDIGERING INSKRIPTION 26

27 KAP 4. STABILITET: HUR INSTITUTIONER RITAS IN I TEKNISKA OBJEKT [INSKRIPTIONER] HUVUDBEGREPP: inskriptioner, teknik, institutioner Är inte också objekt mänskliga? Kan vi hålla en skarp gräns mellan människa och objekt? Utan glasögon (objekt) skulle jag inte kunna se (som människa) Vi använder oss av olika inskriptioner för att kunna agera mer effektivt. 27

28 Tekniska normer som institutionella inskriptioner T.ex. bullernivån det finns normer för hur högt bullret får vara. Ljudförorening är ett nytt koncept. Många normer är så djupt inskrivna i maskiner att vi inte ens tänker på det.. Tangentbordet jag skriver på är uppbyggt av en norm som styr mig som människa. Artefakter: skapade av oss men som ibland styr oss!!! 28

29 Tre typer av institutionella inskriptioner Normer som preskriberar människors beteende. 4 personer i hissen eller utan text: att jag använder tangentbordet på ett visst sätt.. *Normer som preskriberar maskiners beteende: Bara A4 i denna skrivare 220 V i Europa men 110 V i USA 89 mm bred spårvidd järnväg i Ryssland Att normen är institutionaliserad innebär alltså att vi tar den för given, vi ifrågasätter den inte alls (taken-for-granted) Normer för miljön: luft- och vattenföroreningsnormer De flesta tekniska inskriptionerna är tysta dvs. vi uppmärksammar dem inte. Normer som gör livet enklare och lättare upptäcks inte så lätt 29

30 KAP 5: OM LEDNING: ledarskap som tjänst Huvudbegrepp: Ledarskap, professionella organisationer, lugn ledning Behövs ledare och chefer? 1. Chefer bestämmer i vilken riktning organisationen skall gå i framtiden 2. De representerar organisationen utåt 3. Centrala för att skapa kultur och klimat 4. Meningsskapande(BÅ G tillägg) t ex berättelser 30

31 Vilka chefer finns i professionella organisationer? 1) De som stödjer professionellt arbete ( t.ex på advokatbyråer, i finansorg.) Vissa professionella måste ägna sig åt att chefa.. En del ser det som belöning, andra som bestraffning (nästan) 2) De som inte stör professionellt arbete( igenjörer) Det är ok att de finns t ex sjukhusdirektör bara han/hon inte stör mig.. 3) De som stör professionellt arbete ( t ex i högskolor) Det finns chefer som tror att deras roll är att förbättra de professionellas arbete.. Massvis med administratörer på universitetet idag. 4) De som leder som man tror att en arme skall ledas 31

32 Vilka chefer behövs i PROFESSIONELLA organisationer? Representera organisationen utåt(pr-duktiga) ( skina utåt ) Teatraliska- performance-orienterade chefer ( skina inåt ) Tjäna andra (stödja) 32

33 Mary Parker Follet: Chefer som utvecklar medarbetarskap mellan chef och medarbetare:( inte ledare som skapar lydiga/passiva efterföljare) 1. Framkallande (evoking): kallar fram medarbetarnas talanger.. 2. Interagerande: arbetar tillsammans 3. Integration: tvärtemot att leda genom att söndra och härska 4. Frambrytande (emerging). En känslighet och förmåga att urskilja formandet av mönster i den kaotiska mängden av nya händelser som möter varje dag. 5. Mangement of meaning: sensemaker sensegiving, sensetaking.. inte så väl fungerande i professionella organisationer säger C. 33

34 KAP 6: OM FÖRÄNDRING: Kan man lyfta sig själv i håret? Huvudbegrepp: Autopoietiska system. Diffusion, översättning Katz och Kahn: öppna system Humberto Maturana och Francisco Varela (Nobelpristagare) Autopoietiska system..(systemets inre logik styr) Även Niklas Luhmann: organisationer är både energisystem och Kommunikationssystem (auto-kommunikativa system) Organisationen som kommunikationssystem: självåterskapande, Autopoietiska självrefererande.. En slags DNA-kod Förändring bara av misstag. DNA-koden bryts genom MUTATIONER dvs. kodningsmisstag. (jfr paradoxer) 34

35 Ett öppet system kan inte förändras av sig självt. Är alla reformer dömda att misslyckas? Inte nödvändigtvis.. 1. System kan förbättra sig själva - dock inom ramen för sin kod förnyelse (innovation) är inte detsamma som uppfinning (invention) 2. Reformer och förändringar gör systemet mer uppmärksamhetoch känsligt vilket gör att man blir mer mottaglig för det oväntade, det kaotiska 35

36 ETT IDEALISKT FÖRÄNDRINGSFÖRLOPP 1. Målet blev förhandlat genom många samtal (=förankring) 2. Målet förändras hela tiden. Istället för att förstelna målet genom slutlig utvärdering följer man upp förändringens förlopp och justerar målet när det behövs, helt öppet och än en gång: förankrat! 3. Metoden/medlet har liten vikt: man skall våga släppa taget om redskapen när de blir för tunga man skall våga överge när medlen inte fungerar. 4. Spontana uppfinningar tas upp och permanentas. En planerad förändring ska inte, om den är bra, göra människor blinda för det som sker spontant och oplanerat; inte alla oväntade konsekvenser är negativa. 5. Förändringen har inget tydligt slut. Ett system kan inte förändra sig självt.. Men genom reformer skapas ökad känslighet som gör att man blir mer mottaglig för nya möjligheter 36

37 KAP 7: OM IMITATION OCH MODE: HUR IDÉER FÄRDAS GENOM VÄRLDEN. Huvudbegrepp: Översättning, isomorfism, glokalisering, imitation, mode Idéer reser i världen, mellan organisationer.. (t ex lean production ) Idéer måste först materialiseras, dvs bli till objekt för att kunna förflytta sig T. ex genom att bli till en text, en ritning, en modell.. När idéer reser måste de ryckas loss (disembedded) från sin kontext för att sedan bäddas in (embedded) på nytt i ny kontext Detta betyder att en idé som landat aldrig är helt densamma som den en gång var.. (tes lean production kommer ur Toyotas bilproduktionssystem) När en idé omvandlas till handling och upprepas så bildas en INSTITUTION 37

38 ISOMORFISM Lika andra.. T ex modet. alla andra har ju infört lean.. TRE TYPER AV ISOMORFISM (att vår organisation liknar andra organisationer alltmer) A) TVINGANDE (lagen tvingar oss att agera på visst sätt) B) MIMETISK ( vi härmar t ex via sk BENCHMARKING, andras framgångar blir modell också för oss.. Lean) C) NORMATIV ( riktlinjer t ex miljönormer, standards t ex alla har ju en värdegrund.) 38

39 KAP 8: OM GENUS: diskriminering Huvudbegrepp : kulturellt sammanhang, kvinnodiskrimering, coping strategies, språkets roll.. Olika kulturer, olika typer av diskriminering och olika coping-strategier Studenter berättar om makt i organisationer. ( maktutredningens maktbegrepp ) Försök att dölja de organisatoriska aktörernas kön ofta i svenska berättelser Och med större framgång än i de polska människan översätts på svenska till hon.. Och verben böjs inte efter genus Språkets roll vid diskriminering. Det kvinnliga språket har tystats och manligt språk dominerar..hierarkins språk! 39

40 KAP 9: FORSKNINGSRESULTATEN: Varför når de så sällan undervisningen? Huvudbegrepp: teorins logik, praktikens logik, representationens logik, espoused theory and theory-in-use, lämplighetens logik och konsekvensens logik. Läroböckers texter skiljer sig från det forskarna kommer fram till. Hur överbrygga skillnaden mellan teori och praktik, mellan forskning och det som händer i organisationer? 40

41 Varför cirkulerar två varianter av organisationsteori? Varför segrar oftast teorin över praktiken? 1. Det finns fler människor för vilka verkligheten framträder i form av den vänstra kolumnen än från den högra. 2. Den vänstra följer teorins lag, medan den högra gör ett försök att beskriva praktikens logik (Bourdieu 1990). 3. Den vänstra: representationens logik, liknad aftonklänning mer än arbetsoverall. Problemet är att man inte undervisar som att det här är en representation utan att det man säger är att vi har att göra med verkligheten.. Allt kan bli representation.. 4. Espoused theory och theory- in-use 5. Konsekvenslogik (modern logik) vinner över lämplighetslogik (praktik) 6. Den vänstra: illusion av mer kontroll 7. Hopp (ideal) och kunskap (Rorty) eller säkerhet vs osäkerhet 41

42 KAP 10: EPILOG: TIO PARADOXALA BUD FÖR ORGANISATIONSTEORI Huvudbegrepp: paralogi, paradoxer Paradoxen, paralogin som möjlighet för förändring: Paralogi=det som inte är logiskt.. ( para-logi ) Verkligheten är varken linjär eller endimensionell.. Paradoxen: ett system - inom sig självt - kan inte reflektera över sig självt Det är först via paradoxen som vi kan bryta detta dödläge.. Människan måste stiga utanför sig själv för att kunna se sig själv 42

43 10 paradoxala bud: 1. Att stå organiserandets praktik nära och att samtidigt hålla avstånd för att kunna problematisera den. [närhet-avstånd] 2. Att avbilda organisatorisk praxis på ett sätt som kommer att avmystifiera den samtidigt som den vardagliga dramatiken visas.[demystifiera-mystifiera] 3. Att hjälpa de anställda att skaka sig loss från absurditeter som de inte har skapat men även hjälpa dem att rättfärdiga det som de har skapat och trivs med. (en moralisk plikt att avslöja det som skadar människor..) [det absurda-det naturliga] 4. Att behålla fältets röster och samtidigt utveckla en klar teoretisk röst. [teori-praktik] 5. Att skapa organisationsteoretiska texter mer avsiktligt och att dölja skapandet av dem mer skickligt.. [text- icke-text] 43

44 6. Att fritt knycka från många källor, discipliner och domäner och att bli mer medveten om det särskilda med organisationsteori som genre. [mångfald-unika] 7. Att bibehålla starka band med organisationsteorins historia och att konstant uppfinna detta teorifält på nytt.[historia-nutid] 8. Att behålla pluralism och spänningar - och att fortsätta översättandet och kommunicerandet inom över genrens gränser.[pluralism-genre] 9. Att sträva såväl skönhet som nytta. (estetik + funktion) 10. Att föredra fördelar av globalisering och att försvara det lokala. [glokal] 44

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Taluppfattning och allsidiga räknefärdigheter

Taluppfattning och allsidiga räknefärdigheter Taluppfattning och allsidiga räknefärdigheter Handbok med förslag och råd till lärare för att kartlägga, analysera och åtgärda elevers svårigheter och begreppsliga missuppfattningar inom området tal och

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Agenda A. Kunskapsteori B. Paradigm C. Syfte D. Kunskapsprodukter E. Forskningsprocessen F. Kunskapsprojektering G. Kunskapsprojektering och uppsatsen

Agenda A. Kunskapsteori B. Paradigm C. Syfte D. Kunskapsprodukter E. Forskningsprocessen F. Kunskapsprojektering G. Kunskapsprojektering och uppsatsen Agenda A. Kunskapsteori B. Paradigm C. Syfte D. Kunskapsprodukter E. Forskningsprocessen F. Kunskapsprojektering G. Kunskapsprojektering och uppsatsen A Kunskapsteori Viktiga kunskapsteoretiska begrepp

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 4: Kommunitarianism, kosmopolitanism, och globala rättvisefrågor. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 4: Kommunitarianism, kosmopolitanism, och globala rättvisefrågor. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 4: Kommunitarianism, kosmopolitanism, och globala rättvisefrågor Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Bakgrund: Modern kommunitarianism uppstod under 80- talet, som en kritisk

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Ett hållbart ledarskap

Ett hållbart ledarskap Det Legitima Ledarskapet 070-714 10 49 Ett hållbart ledarskap Ledarskapet är en dynamisk process, en följd av samspelet mellan situationer och olika individer. Att förstå sig på hur olika människor fungerar

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling

Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling När vi i Rörelse & Utveckling startade 1996 var det med en stark drivkraft att vilja medverka till utveckling bland organisationer, grupper och verksamheter.

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

Organisation och ledarskap, 7,5 hp (IEGA04)

Organisation och ledarskap, 7,5 hp (IEGA04) Kursanvisningar för Organisation och ledarskap, 7,5 hp (IEGA04) (Organisation and Leadership, 7,5 ECTS Credits) Ht 2012 Kursansvarig: Dan Nordin Rum nr: 11A219 Telefon: 054/700 21 36 e-mail: dan.nordin@kau.se

Läs mer

Gränser och gränssnitt mellan människa och maskin

Gränser och gränssnitt mellan människa och maskin Gränser och gränssnitt mellan människa och maskin Staffan Larsson, fil.dr i allmän språkvetenskap Hur ska vi människor relatera till våra maskiner? Är människan en sorts maskin? Kan maskiner vara mänskliga?

Läs mer

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är: Det karaktäristiska för värdeteorin är: Värdeteori: översikt Föreläsning 3 1. att den handlar om normer, värden och värderingar, och 2. att den studerar dessa ur just filosofisk synvinkel. Mer specifikt:

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 3

Moralfilosofi. Föreläsning 3 Moralfilosofi Föreläsning 3 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

Organisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014

Organisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014 Organisationer och förändring Henrik Ifflander VT2014 Huvudfrågor i organisationsteori organisation människa rationalitet icke-rationalitet stabilitet förändring Makt... Direkt makt - handlingsmakt, Weber

Läs mer

SAMPLE. Innan du börjar utforska MBTI-preferenserna. Ditt syfte med att använda MBTI -instrumentet

SAMPLE. Innan du börjar utforska MBTI-preferenserna. Ditt syfte med att använda MBTI -instrumentet Ditt syfte med att använda MBTI -instrumentet Innan du börjar utforska MBTI-preferenserna kan det vara värdefullt att fundera över områden i ditt liv som du skulle vilja utveckla med hjälp av MBTI-modellen.

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Metod. Narrativ analys och diskursanalys

Metod. Narrativ analys och diskursanalys Metod Narrativ analys och diskursanalys Narrativ analys Berättande Som en metafor för människans liv Som en grundläggande form för tänkande och meningsskapande Handlingar som del av berättelser Berättande

Läs mer

Religionsdidaktik med inriktning mot konfirmationsarbete, 2a

Religionsdidaktik med inriktning mot konfirmationsarbete, 2a konfirmationsarbete, 2a Moment 3 Ledarutveckling Stiftsgården i Undersvik 2009-09-21 22 Professor Jørgen Straarup Presentation av Lee G. Bolman & Terrence E. Deal, Nya perspektiv på organisation och ledarskap,

Läs mer

Organisation Civilekonomprogrammet år 1

Organisation Civilekonomprogrammet år 1 Organisation Civilekonomprogrammet år 1 Organisationsutveckling Förändring och lärande i organisationer Birgitta Sköld HT-2011 IEI/Företagsekonomi Linköpings Universitet Syftet med dagens föreläsning Presentera

Läs mer

Vetenskap sökande av kunskap

Vetenskap sökande av kunskap Vetenskap sökande av kunskap Hör samman med vetenskaplig tradition & bruk av vissa metoder: En vetenskaplig kultur, enligt Sohlberg & Sohlberg (2009) Vetenskapsteori Studiet av vetenskap med rötter i en

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Det moderna ledaroch medarbetarskapet

Det moderna ledaroch medarbetarskapet Det moderna ledaroch medarbetarskapet En sammanfattning av de senaste teorierna kring modernt ledar- och medarbetarskap. Skriften bygger på information från rapporten Förändring och utveckling ett konstant

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Chefer som översättare i vardagen

Chefer som översättare i vardagen Chefer som översättare i vardagen Avdelningschef avd. Beta: Ja, du frågade mig vad jag tar med mig tillbaka från alla möten till avdelningen egentligen inte mycket. Nä, för att jag vet ju inte, har vi

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

LÖNSAM HÄLSOSAM LYCKOSAM. Främjande ledarskap och medarbetarskap

LÖNSAM HÄLSOSAM LYCKOSAM. Främjande ledarskap och medarbetarskap LÖNSAM HÄLSOSAM LYCKOSAM ledarskap och medarbetarskap INNEHÅLL Kontakt med författarna kan fås via deras webbplatser: Anders Lugn: www.baralugn.se Birger Rexed: www.rexed.se Ekerlids Förlag Tegnérgatan

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten?

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten? Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten? Pedagogisk dokumentation som grund för uppföljning och utvärdering för förändring Ingela Elfström, Stockholms universitet

Läs mer

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod Stegen in i arbetslivet M Processtöd - SIA-modellens metod Ann-Christine Gullacksen Docent i socialt arbete Hälsa och Samhälle Malmö högskola december 2012 Förloppets faser i SIA-modellen Fas 1 Fas 2 Fas

Läs mer

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår?

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? ORGANISATIONSHÄLSA - vad är det och hur kan man arbeta med det? Folkhälsa Individhälsa Organisationshälsa Vad är det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? - Vad säger statistiken? - Vad säger

Läs mer

Organisationskommunikation2 7,5hp, Organisationer är dynamiska. Organisationsteorin förändras MKGB20 HT10. strukturen. aktör

Organisationskommunikation2 7,5hp, Organisationer är dynamiska. Organisationsteorin förändras MKGB20 HT10. strukturen. aktör Organisationskommunikation2 7,5hp, MKGB20 HT10 Organisationer är dynamiska struktur aktör Aktörernas handlingsutrymmet är ofta större i nya organisationer än i gamla Organisationsteorin förändras struktur

Läs mer

22 Januari Bisnode People inför utvecklingssamtal

22 Januari Bisnode People inför utvecklingssamtal 22 Januari 2013 Bisnode People inför utvecklingssamtal Inledning När du nu förberett medarbetarens utvecklingssamtal i Bisnode People är det dags att planera själva samtalet. Den här lektionen beskriver

Läs mer

Vanor och ovanor inom säkerhetskulturer

Vanor och ovanor inom säkerhetskulturer Vanor och ovanor inom säkerhetskulturer Christer Eldh Mål Säkerhetskultur och säkerhetens paradoxer Individens ansvar för organisationens risk och säkerhet (säkerhetskultur) Risk Management: Verksamhet

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

UF 7 Ledarskap och samarbete. Alla i UF tränar si8 ledarskap

UF 7 Ledarskap och samarbete. Alla i UF tränar si8 ledarskap UF 7 Ledarskap och samarbete Alla i UF tränar si8 ledarskap Ledarskap och samarbete Hur får vi alla a8 arbeta åt samma håll? Vad gör vi om någon avviker från den väg som vi har stakat ut? Hur är du själv

Läs mer

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk ETIK VT2013 Moraliskt språkbruk DELKURSENS STRUKTUR Moralisk Kunskap (epistemologi) Relativism och Emotivism Moraliskt språkbruk (semantik) Moralisk verklighet (ontologi) Meta-etisk frågestund - skicka

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

4. Moralisk realism och Naturalism

4. Moralisk realism och Naturalism 4. Moralisk realism och Naturalism Eftersom CR accepterar Harmans princip kan de bara bemöta hans argument om de kan visa att moraliska egenskaper visst förklarar vissa av våra observationer. CR delar

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Omformningsförmåga, berättelse och identitet. Vigdis Ahnfelt, Lektor i spanska och lärare i ämnesdidaktik moderna språk

Omformningsförmåga, berättelse och identitet. Vigdis Ahnfelt, Lektor i spanska och lärare i ämnesdidaktik moderna språk Omformningsförmåga, berättelse och identitet Vigdis Ahnfelt, Lektor i spanska och lärare i ämnesdidaktik moderna språk Projektet (CSL) har nyligen påbörjats Undersöka berättelser om konstruktion av yrkesidentitet

Läs mer

Pedagogikens systemteori

Pedagogikens systemteori Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism ETIK VT2011 Föreläsning 13: Relativism och emotivism DELKURSENS STRUKTUR Mån 4/4: Moralisk kunskap (epistemologi) Tis 5/4: Relativism och emotivism Ons 6/4: Moraliskt språkbruk (semantik) Mån 11/4: Moralisk

Läs mer

Arbetsplatsnära lärande & förändring

Arbetsplatsnära lärande & förändring Arbetsplatsnära lärande & förändring Carina Abrahamson Löfström Vad är lärande? Individuellt lärande Lärande organisation Organisatoriskt lärande Inlärning Avlärning Formellt lärande Reflektion för lärande

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Pussel DISC/Morot Kombination

Pussel DISC/Morot Kombination Pussel DISC/Morot Kombination Kommunikation Exempel på agenda för första coaching mötet ID: 72955 Ensize International AB Analysdatum: 2012-06-14 Tid: 14 minuter Utskriftsdatum: 2013-09-23 Ensize International

Läs mer

Hemligheten med framgång är att veta hur man ska förmå andra att ändra sig. Det är en stor skillnad mellan att vara dirigent eller solist.

Hemligheten med framgång är att veta hur man ska förmå andra att ändra sig. Det är en stor skillnad mellan att vara dirigent eller solist. Hemligheten med framgång är att veta hur man ska förmå andra att ändra sig. En chef måste man följa, en ledare vill man följa. Det är en stor skillnad mellan att vara dirigent eller solist. De stora ledarna

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

VETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift

VETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift VETENSKAPSTEORI Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter VETENSKAPSTEORI Tar exempelvis fasta på Hur teorier och forskning utgår från antaganden (premisser) om verklighetens

Läs mer

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen

Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen Sida: 1 av 6 Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen Riktlinjer för hur arbetet med internkommunikation ska bedrivas i organisationen, samt principer för fördelning av ansvar. Inledning Kommunikation

Läs mer

Reflekterande Design. Materialet utan egenskaper. God Design. Grundbegrepp. Introduktion till Design. Introduktion till Design

Reflekterande Design. Materialet utan egenskaper. God Design. Grundbegrepp. Introduktion till Design. Introduktion till Design Föreläsning diskuterar och tar upp grundläggande begrepp för design och designarbete generellt, så som: design vad är det, designförmåga, hur ser designprocessen, etc. Design Artificell värld värld som

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

lll#vyazc#cj CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009 FÖRELÄSNINGAR 2009 Jag älskar citat, det vet alla som varit på en föreläsning med mig, eller om man läst mina böcker. En av de personer som alltid gett mig något att fundera på är den franske aforismförfattaren

Läs mer

Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas!

Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas! Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas! Syfte skapa hållbara strukturer för organisatoriskt lärande i kommunala verksamheter genom att ta fram, pröva och utvärdera

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping. Linköpings kommun linkoping.se

Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping. Linköpings kommun linkoping.se Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping Linköpings kommun linkoping.se Inledning Socialkontorets uppdrag är att informera, utreda, besluta om och följa upp enskilda människors rättigheter och

Läs mer

Pedagogisk dokumentation som bedömningspraktik i förskolan. Lise-Lotte Bjervås 2015-07-01

Pedagogisk dokumentation som bedömningspraktik i förskolan. Lise-Lotte Bjervås 2015-07-01 Pedagogisk dokumentation som bedömningspraktik i förskolan Lise-Lotte Bjervås 2015-07-01 Förskolan i ett samhällsperspektiv Förskolan befinner sig i en kunskapsekonomi som bär på idén om ett livslång lärande.

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

FÖR FÖRBUNDSCHEFER. Utgångspunkter Utbildningen kommer att vara upplagd i fyra olika men sammanflätade delar.

FÖR FÖRBUNDSCHEFER. Utgångspunkter Utbildningen kommer att vara upplagd i fyra olika men sammanflätade delar. UTVECKLINGSPROGRAM FÖR FÖRBUNDSCHEFER Bakgrund Nationella rådet och Samordningsförbundet Göteborg Hisingen, DELTA erbjuder tillsammans med Framtidens Ledare vid Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

Läs mer

Man dömer sig själv efter situation, men andra dömer man bara efter handling - man vet inte situationen.

Man dömer sig själv efter situation, men andra dömer man bara efter handling - man vet inte situationen. När ska vi som kollegor ge varandra feedback? Generellt Det kan finnas naturliga orsaker till beteendet så man behöver kanske inte ge feedback till allt. Man måste också bedöma läget angående dagsformen

Läs mer

Hissad och dissad- om relationsarbete i förskolan, Öhman, M, (2008).

Hissad och dissad- om relationsarbete i förskolan, Öhman, M, (2008). Hissad och dissad- om relationsarbete i förskolan, Öhman, M, (2008). Hissar Uppmuntrar Uppskattar Ger varandra erkännanden Uppmuntra till ett inkluderande klimat Hur bidrar vuxna till det? Dissar Kränker

Läs mer

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011 HÄLSA SOM STRATEGI Mars 2011 Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell Inom ramen för hälsofrämjande skolutveckling anordnas varje år en inspirationsdag för förskolor och skolor i Laholm som arbetar med

Läs mer

Nya Linjer. - att utveckla gymnastiken! Vi i Gymnastikförbundets Ungdomsråd håller inte med!

Nya Linjer. - att utveckla gymnastiken! Vi i Gymnastikförbundets Ungdomsråd håller inte med! Nya Linjer Unga tar inget ansvar Unga går inte att lita på Unga ledare har inte modet att ta på sig ideella uppdrag Unga kommer och går precis som de vill Vi i Gymnastikförbundets Ungdomsråd håller inte

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Vetenskaplighet och forskningse2k HT 2015. Föreläsning 7: Ramar och rela+vism (och social konstruk+on)

Vetenskaplighet och forskningse2k HT 2015. Föreläsning 7: Ramar och rela+vism (och social konstruk+on) Vetenskaplighet och forskningse2k HT 2015 Föreläsning 7: Ramar och rela+vism (och social konstruk+on) Ontologi, rela2vism, konstruk2vism Ontologi: läran om vad som finns, och hur det är beskaffat X- rela2vism:

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 2. Teoretiska perspektiv: Realism och liberalism Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är en teori och vad ska vi ha den till? Vad menas med en teori? En uppsättning

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

2012-04-24 Kristina Lindholm

2012-04-24 Kristina Lindholm Genus i följeforskning och lärande utvärdering några teoretiska utgångspunkter 2012-04-24 Kristina Lindholm Följeforskningen av Program för Hållbar Jämställdhet FORSKA MED, INTE PÅ GEMENSAM KUNSKAPSBILDNING

Läs mer

Organisationer och Makt. Henrik Ifflander VT2014

Organisationer och Makt. Henrik Ifflander VT2014 Organisationer och Makt Henrik Ifflander VT2014 sammanfattning av föregående föreläsning för att få något gjort krävs samarbete i organiserad form organisationer är de länkar som binder samman människor

Läs mer

Vi blir också äldre 14 november 2013. Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet

Vi blir också äldre 14 november 2013. Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet Vi blir också äldre 14 november 2013 Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet Delaktig (även) på äldre dar - om delaktighet och åldrande bland personer med utvecklingsstörning

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

Allmänningens grunder

Allmänningens grunder Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Allmänningens grunder Bengt-Åke Wennberg Det låter ofta som om planer och andra ekonomiska resonemang som ligger till grund för olika åtgärder skulle vara neutrala

Läs mer

Enkät till skolledare

Enkät till skolledare Enkät till skolledare 1. Kommun: 2. Kön: kvinna man 3. Befattning: Jag är Ansvarsområde: (sätt X för de alternativ som stämmer med ditt huvudsakliga ansvarsområde) 4. Jag arbetar på gymnasieskolan med

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer