En teori om organiser-ing

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En teori om organiser-ing"

Transkript

1 Barbara Czarniawska En teori om organiser-ing ORGANISATIONEN SOM VERB Ingen har någonsin sett en organisation! 1

2 VARFÖR LÄSA DENNA BOK? GER INBLICK I ALTERNATIVA MÖJLIGHETER ATT FÖRSTÅ VAD SOM MENAS MED ATT ORGANISERA OCH LEDA. * PROCESSFOKUS ICKE-ESSENTIALISMENS LOGIK FRAMHÅLLS Ingen har någonsin sett en organisation. LEDARSKAP UTÖVAS GENOM PROCESSER (t ex * beslutsprocesser * kommunikationsprocesser * belönings-, motivations-, uppföljningsprocesser etc. 2

3 Boken handlar om. Filosofi om ledning och organisering Social verklighet (organisationens) är konstruerad av oss i handlingsnät och genom tolkningar Verbets betydelse, substantivets underordning (språket spelar en avgörande roll i organiseringens] PROCESS- Istället för OBJEKT-FOKUS Sensemaking: gör att vi förstår meningen Översättning, redigering, inskription (skapar stabilitet). Ledarskapets redskap 3

4 Din roll som ledare: Att arbeta med gränsdragningar (MENING) Sensemaker Att ringa in. Att fokusera Att negligera Att stimulera PROCESSER! Att imaginera 4

5 TEMAN i boken (kapitel) 1. Perspektivet: Konstruktionism istf. realism 2. Utgångspunkten: handlingar sker i nät (t ex samtal) 3. Om organisering: narrativ logik (språkets roll) 4. Om stabilitet: objekt (artefakter) stabiliserar 5. Om ledning: LEDAREN SOM SERVICE 5

6 6: Om förändring: Kan man lyfta sig själv i håret? kan man skjutsa sig själv i en kärra? Nej! 7: Om imitation och mode: IDÉER RESER, landar och omvandlas i kontexten. 8: Om genus: Kvinnors och mäns olika roller i processerna. Kvinnliga och manliga processer? 9. Forskningsresultaten: används sällan i UNDERVISNINGEN VARFÖR? 10 Epilog: Tio paradoxala bud för organisationsteori. Paradoxer gör det omöjliga möjligt. 6

7 KAP 1. PERSPEKTIVET: KONSTRUKTIVISTISKA ORGANISATIONSSTUDIER ORGANISATIONER SOM SOCIALA KONSTRUKTIONER : kunskapssyn Organisationen som objekt (struktur) Organisationen som subjekt ( person ) Organisationen som process ( rörelse t ex kommunikation, relationer) 7

8 VETENSKAPSTEORETISKA BYGGSTENAR Existerar yttervärlden oberoende av våra upplevelser? Ja ontologisk realism Nej ontologisk idealism (subjektiv, transcedental, konstruktionism)

9 Nyckelbegrepp ONTOLOGI: läran om varandet. Hur är verkligheten beskaffad? (världen, tingen) EPISTEMOLOGI (kunskapsteori): vad är kunskap? hur kan vi nå kunskap? hur bör kunskap sökas? (subjektivism kontra objektivism)

10 SOCIALT KONSTRUERAD VERKLIGHET MED SAMMANHÅLLANDE ARTEFAKTER Konstruktionen av SOCIAL VERKLIGHET Idéer och föreställningar som efter en tid INSTITUTIONALISERAS (=OBJEKTIFIERAS) ARTEFAKTER: mänskliga konstruktioner som gör att sociala konstruktioner överlever ( fryses ) ORDNINGAR upprätthålls genom artefakter som tex formella avtal, muntliga överenskommelser, dagliga samtal, fikasnacket, media, föreläsningar, upprepade handlingar. NORMER är exempel på artefakter som skapar ordning VÄRDEN är exempel på artefakter som skapar ordning 10

11 PERFORMATIVA OCH OSTENSIVA DEFINITIONER PERFORMATIV DEFINITION: HANDLINGAR SOM GÖR ORGANISATIONEN till ORGANISATION [VERB] OSTENSIV DEFINITION: UTPEKANDE, SÖKER EFTER SYNLIGA YTTRINGAR AV ORGANISATION T EX LOKALER, PAPPER, MASKINER ETC [SUBSTANTIELLT, SUBSTANTIV] 11

12 Om REPRESENTATION och VERKLIGHET Czarniawska vill få oss att se skillnaden mellan vad folk de facto GÖR i en organisation och vad man KALLAR det man gör dvs skillnaden mellan det som görs i praktiken och som detta sedan beskrivs i olika teorier eller representationer Skilj alltså mellan PRAKTIKENS LOGIK OCH REPRESENTATIONENS (TEORINS) LOGIK KONSTRUKTIONISTER STUDERAR PRAKTIKEN MEN OCKSÅ HUR TEORIER ANVÄNDS FÖR ATT REPRESENTERA DENNA PRAKTIK. Teorier kan då användas för att DÖLJA eller för att ge en slags OFFICIELL BILD av det man gör (se citatet av P Bourdieu s. 21) 12

13 Sammanfattning: nyckelbegrepp Konstruktionism Anti-essentialism Artefakter Ontologi Epistemologi Ostensiv definition Performativ definition Handlingsnät Processer 13

14 KAP 2. TEMA: HANDLINGSNÄT OCH ÖVERSÄTTNING Huvudbegrepp: organisering, handlingsnät, översättning Ledarskapskvalitet Org. effektivitet Produktkvalitét Processerna finns i mellanrummet Organisationens konkurrenskraft. TRADITIONELL ORGANISATIONSTEORI: NATURVETENSKAPLIG LOGIK SUBSTANTIV PERSPEKTIV ( FRUSNA BILDER, DVS RESULTATET AV PROCESSER) 14

15 Verb = det som rör sig (processer) Substantiv= det frusna, artefakter TÄNK ISTÄLLET PÅ DET SOM FINNS MELLAN RUTORNA. ORGANISER-ING istället för ORGANISATION (OBJEKT) VERBALISERING = PROCESSER /handlingar PROCESSER= TILLBLIVELSE= HANDLINGSNÄT ORGANISATIONER ÄR INTE TING/OBJEKT UTAN PROCESSER. 15

16 Typiska inslag i organisationsstudier Egenskaper: ( stor, liten, komplex.men organisationer är inte ting ) Platser : att organisation och platsen på något sätt hör ihop Volvo-Torslandaverken, Uddevalla (?) * Människor: en uppsättning människor.. Men ingår alla på samma sätt? Alla har inte samma uppgift, alla har inte samma information etc. Problem: Vem bestämmer vad som är ett problem? Händelser: (händelsekedjor) nät av handlingar (Czarniawska föredrar detta) (HANDLINGSNÄT) 16

17 HANDLINGSNÄT: Handlingsnät är processorienterade I vanliga organisationsstudier utgår man från objekt T.ex. människor, platser, problem, händelser. Men dessa objekt är RESULTAT eller produkter av det som sker i ett HANDLINGSNÄT. Czarniawska förslår att man utgår ifrån HANDLINGAR (SOM KOPPLAS SAMMAN I HANDLINGSNÄT) som sedan bildar objekt Vilka handlingar är det som bildar ett nät som gör att en LEKTION BLIR TILL EN LEKTION? 17

18 18

19 FORSKNING: EN INSTITUTION Det som vi kallar för FORSKNING (SUBSTANTIV) ÄR EGENTLIGEN EN UPPSÄTTNING PROCESSER BESTÅENDE AV OLIKA HANDLINGAR I ETT HANDLINGSNÄT ASSOCIATIONER/RELATIONER ÄR AVGÖRANDE STABILISERING KRÄVS: INSTITUTIONALISERING ÄR EN STABILISERING 19

20 Institutioner : handlingsmönster Hur uppstår institutioner? En handling Upprepad handling Handlingsmönster Observatör: Varför? + Ett handlingsmönster tas för givet En normativ förklaring T EX INSTITUTIONEN ÄKTENSKAP = en institution ELLER FIKAPAUS. 20

21 RELATIONER- FÖRBINDELSER Nätverk och handlingsnät kontra aktör-nätverk I det senare utgår man inte ifrån att det finns aktörer utan att det UPPSTÅR aktörer via handlingar (DU BLIR LEDARE GENOM DINA HANDLINGAR!) Förbindelserna (associationer, relationer) skapar aktörerna. T. ex. en bil är en uppsättning av komponenter i relation med varandra. Bilen blir till bil när delarna interagerar ( handlar ) En organisation är ju död till dess att handlingar kommer igång. VILKA HANDLINGAR ÄR DET SOM GÖR EN LEDARE TILL LEDARE VILKA NÄTHANDLINGAR? VILKA FÖRBINDELSER OCH RELATIONER? 21

22 Lärdom: Du är dina relationer 22

23 Lärdom som ledare Ledarskap ett handlingsnät där relationer utgör byggstenarna. 23

24 KAPITEL 3. Om organisering: att införa ordning och att berätta om den HUVUDBEGREPP: Organisering, berättande, redigering, översättning Det påstås att det mest naturliga sättet att förmedla kunskap är att berätta om den (Bruner 1986). Den logiskt-vetenskapliga kunskapen vs den narrativa 24

25 MENING: LEDARSKAPETS OCH ORGANISERANDETS YTTERSTA MEDEL FÖR ATT NÅ MÅLEN MENING: ENSKILDHETER HAR BUNDITS SAMMAN PÅ ETT MENINGSFULLT SÄTT. ( MAKING SENSE ) Sensemaking omvandlar enskilda meningslösa aktiviteter och händelser till meningssammanhang 25

26 Viktig lärdom för dig som ledare: ATT HANDLA MED (via) ORD (talade och skrivna) ÖVERSÄTTNING REDIGERING INSKRIPTION 26

27 KAP 4. STABILITET: HUR INSTITUTIONER RITAS IN I TEKNISKA OBJEKT [INSKRIPTIONER] HUVUDBEGREPP: inskriptioner, teknik, institutioner Är inte också objekt mänskliga? Kan vi hålla en skarp gräns mellan människa och objekt? Utan glasögon (objekt) skulle jag inte kunna se (som människa) Vi använder oss av olika inskriptioner för att kunna agera mer effektivt. 27

28 Tekniska normer som institutionella inskriptioner T.ex. bullernivån det finns normer för hur högt bullret får vara. Ljudförorening är ett nytt koncept. Många normer är så djupt inskrivna i maskiner att vi inte ens tänker på det.. Tangentbordet jag skriver på är uppbyggt av en norm som styr mig som människa. Artefakter: skapade av oss men som ibland styr oss!!! 28

29 Tre typer av institutionella inskriptioner Normer som preskriberar människors beteende. 4 personer i hissen eller utan text: att jag använder tangentbordet på ett visst sätt.. *Normer som preskriberar maskiners beteende: Bara A4 i denna skrivare 220 V i Europa men 110 V i USA 89 mm bred spårvidd järnväg i Ryssland Att normen är institutionaliserad innebär alltså att vi tar den för given, vi ifrågasätter den inte alls (taken-for-granted) Normer för miljön: luft- och vattenföroreningsnormer De flesta tekniska inskriptionerna är tysta dvs. vi uppmärksammar dem inte. Normer som gör livet enklare och lättare upptäcks inte så lätt 29

30 KAP 5: OM LEDNING: ledarskap som tjänst Huvudbegrepp: Ledarskap, professionella organisationer, lugn ledning Behövs ledare och chefer? 1. Chefer bestämmer i vilken riktning organisationen skall gå i framtiden 2. De representerar organisationen utåt 3. Centrala för att skapa kultur och klimat 4. Meningsskapande(BÅ G tillägg) t ex berättelser 30

31 Vilka chefer finns i professionella organisationer? 1) De som stödjer professionellt arbete ( t.ex på advokatbyråer, i finansorg.) Vissa professionella måste ägna sig åt att chefa.. En del ser det som belöning, andra som bestraffning (nästan) 2) De som inte stör professionellt arbete( igenjörer) Det är ok att de finns t ex sjukhusdirektör bara han/hon inte stör mig.. 3) De som stör professionellt arbete ( t ex i högskolor) Det finns chefer som tror att deras roll är att förbättra de professionellas arbete.. Massvis med administratörer på universitetet idag. 4) De som leder som man tror att en arme skall ledas 31

32 Vilka chefer behövs i PROFESSIONELLA organisationer? Representera organisationen utåt(pr-duktiga) ( skina utåt ) Teatraliska- performance-orienterade chefer ( skina inåt ) Tjäna andra (stödja) 32

33 Mary Parker Follet: Chefer som utvecklar medarbetarskap mellan chef och medarbetare:( inte ledare som skapar lydiga/passiva efterföljare) 1. Framkallande (evoking): kallar fram medarbetarnas talanger.. 2. Interagerande: arbetar tillsammans 3. Integration: tvärtemot att leda genom att söndra och härska 4. Frambrytande (emerging). En känslighet och förmåga att urskilja formandet av mönster i den kaotiska mängden av nya händelser som möter varje dag. 5. Mangement of meaning: sensemaker sensegiving, sensetaking.. inte så väl fungerande i professionella organisationer säger C. 33

34 KAP 6: OM FÖRÄNDRING: Kan man lyfta sig själv i håret? Huvudbegrepp: Autopoietiska system. Diffusion, översättning Katz och Kahn: öppna system Humberto Maturana och Francisco Varela (Nobelpristagare) Autopoietiska system..(systemets inre logik styr) Även Niklas Luhmann: organisationer är både energisystem och Kommunikationssystem (auto-kommunikativa system) Organisationen som kommunikationssystem: självåterskapande, Autopoietiska självrefererande.. En slags DNA-kod Förändring bara av misstag. DNA-koden bryts genom MUTATIONER dvs. kodningsmisstag. (jfr paradoxer) 34

35 Ett öppet system kan inte förändras av sig självt. Är alla reformer dömda att misslyckas? Inte nödvändigtvis.. 1. System kan förbättra sig själva - dock inom ramen för sin kod förnyelse (innovation) är inte detsamma som uppfinning (invention) 2. Reformer och förändringar gör systemet mer uppmärksamhetoch känsligt vilket gör att man blir mer mottaglig för det oväntade, det kaotiska 35

36 ETT IDEALISKT FÖRÄNDRINGSFÖRLOPP 1. Målet blev förhandlat genom många samtal (=förankring) 2. Målet förändras hela tiden. Istället för att förstelna målet genom slutlig utvärdering följer man upp förändringens förlopp och justerar målet när det behövs, helt öppet och än en gång: förankrat! 3. Metoden/medlet har liten vikt: man skall våga släppa taget om redskapen när de blir för tunga man skall våga överge när medlen inte fungerar. 4. Spontana uppfinningar tas upp och permanentas. En planerad förändring ska inte, om den är bra, göra människor blinda för det som sker spontant och oplanerat; inte alla oväntade konsekvenser är negativa. 5. Förändringen har inget tydligt slut. Ett system kan inte förändra sig självt.. Men genom reformer skapas ökad känslighet som gör att man blir mer mottaglig för nya möjligheter 36

37 KAP 7: OM IMITATION OCH MODE: HUR IDÉER FÄRDAS GENOM VÄRLDEN. Huvudbegrepp: Översättning, isomorfism, glokalisering, imitation, mode Idéer reser i världen, mellan organisationer.. (t ex lean production ) Idéer måste först materialiseras, dvs bli till objekt för att kunna förflytta sig T. ex genom att bli till en text, en ritning, en modell.. När idéer reser måste de ryckas loss (disembedded) från sin kontext för att sedan bäddas in (embedded) på nytt i ny kontext Detta betyder att en idé som landat aldrig är helt densamma som den en gång var.. (tes lean production kommer ur Toyotas bilproduktionssystem) När en idé omvandlas till handling och upprepas så bildas en INSTITUTION 37

38 ISOMORFISM Lika andra.. T ex modet. alla andra har ju infört lean.. TRE TYPER AV ISOMORFISM (att vår organisation liknar andra organisationer alltmer) A) TVINGANDE (lagen tvingar oss att agera på visst sätt) B) MIMETISK ( vi härmar t ex via sk BENCHMARKING, andras framgångar blir modell också för oss.. Lean) C) NORMATIV ( riktlinjer t ex miljönormer, standards t ex alla har ju en värdegrund.) 38

39 KAP 8: OM GENUS: diskriminering Huvudbegrepp : kulturellt sammanhang, kvinnodiskrimering, coping strategies, språkets roll.. Olika kulturer, olika typer av diskriminering och olika coping-strategier Studenter berättar om makt i organisationer. ( maktutredningens maktbegrepp ) Försök att dölja de organisatoriska aktörernas kön ofta i svenska berättelser Och med större framgång än i de polska människan översätts på svenska till hon.. Och verben böjs inte efter genus Språkets roll vid diskriminering. Det kvinnliga språket har tystats och manligt språk dominerar..hierarkins språk! 39

40 KAP 9: FORSKNINGSRESULTATEN: Varför når de så sällan undervisningen? Huvudbegrepp: teorins logik, praktikens logik, representationens logik, espoused theory and theory-in-use, lämplighetens logik och konsekvensens logik. Läroböckers texter skiljer sig från det forskarna kommer fram till. Hur överbrygga skillnaden mellan teori och praktik, mellan forskning och det som händer i organisationer? 40

41 Varför cirkulerar två varianter av organisationsteori? Varför segrar oftast teorin över praktiken? 1. Det finns fler människor för vilka verkligheten framträder i form av den vänstra kolumnen än från den högra. 2. Den vänstra följer teorins lag, medan den högra gör ett försök att beskriva praktikens logik (Bourdieu 1990). 3. Den vänstra: representationens logik, liknad aftonklänning mer än arbetsoverall. Problemet är att man inte undervisar som att det här är en representation utan att det man säger är att vi har att göra med verkligheten.. Allt kan bli representation.. 4. Espoused theory och theory- in-use 5. Konsekvenslogik (modern logik) vinner över lämplighetslogik (praktik) 6. Den vänstra: illusion av mer kontroll 7. Hopp (ideal) och kunskap (Rorty) eller säkerhet vs osäkerhet 41

42 KAP 10: EPILOG: TIO PARADOXALA BUD FÖR ORGANISATIONSTEORI Huvudbegrepp: paralogi, paradoxer Paradoxen, paralogin som möjlighet för förändring: Paralogi=det som inte är logiskt.. ( para-logi ) Verkligheten är varken linjär eller endimensionell.. Paradoxen: ett system - inom sig självt - kan inte reflektera över sig självt Det är först via paradoxen som vi kan bryta detta dödläge.. Människan måste stiga utanför sig själv för att kunna se sig själv 42

43 10 paradoxala bud: 1. Att stå organiserandets praktik nära och att samtidigt hålla avstånd för att kunna problematisera den. [närhet-avstånd] 2. Att avbilda organisatorisk praxis på ett sätt som kommer att avmystifiera den samtidigt som den vardagliga dramatiken visas.[demystifiera-mystifiera] 3. Att hjälpa de anställda att skaka sig loss från absurditeter som de inte har skapat men även hjälpa dem att rättfärdiga det som de har skapat och trivs med. (en moralisk plikt att avslöja det som skadar människor..) [det absurda-det naturliga] 4. Att behålla fältets röster och samtidigt utveckla en klar teoretisk röst. [teori-praktik] 5. Att skapa organisationsteoretiska texter mer avsiktligt och att dölja skapandet av dem mer skickligt.. [text- icke-text] 43

44 6. Att fritt knycka från många källor, discipliner och domäner och att bli mer medveten om det särskilda med organisationsteori som genre. [mångfald-unika] 7. Att bibehålla starka band med organisationsteorins historia och att konstant uppfinna detta teorifält på nytt.[historia-nutid] 8. Att behålla pluralism och spänningar - och att fortsätta översättandet och kommunicerandet inom över genrens gränser.[pluralism-genre] 9. Att sträva såväl skönhet som nytta. (estetik + funktion) 10. Att föredra fördelar av globalisering och att försvara det lokala. [glokal] 44

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk ETIK VT2013 Moraliskt språkbruk DELKURSENS STRUKTUR Moralisk Kunskap (epistemologi) Relativism och Emotivism Moraliskt språkbruk (semantik) Moralisk verklighet (ontologi) Meta-etisk frågestund - skicka

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Det moderna ledaroch medarbetarskapet

Det moderna ledaroch medarbetarskapet Det moderna ledaroch medarbetarskapet En sammanfattning av de senaste teorierna kring modernt ledar- och medarbetarskap. Skriften bygger på information från rapporten Förändring och utveckling ett konstant

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

Vanor och ovanor inom säkerhetskulturer

Vanor och ovanor inom säkerhetskulturer Vanor och ovanor inom säkerhetskulturer Christer Eldh Mål Säkerhetskultur och säkerhetens paradoxer Individens ansvar för organisationens risk och säkerhet (säkerhetskultur) Risk Management: Verksamhet

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Kommunikation. Information 2D1521. En kurs. Kurspoäng. Henrik Artman Lektor i Människa- Datorinteraktion NADA. ..är mer än ord är mer än överföring av

Kommunikation. Information 2D1521. En kurs. Kurspoäng. Henrik Artman Lektor i Människa- Datorinteraktion NADA. ..är mer än ord är mer än överföring av Mål Kommunikation & information 2D1521 Henrik Artman Lektor i Människa- Datorinteraktion NADA grundläggande insikter i olika former och genrer för mänsklig kommunikation introduktion till studiet av kommunikation

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Vi blir också äldre 14 november 2013. Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet

Vi blir också äldre 14 november 2013. Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet Vi blir också äldre 14 november 2013 Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet Delaktig (även) på äldre dar - om delaktighet och åldrande bland personer med utvecklingsstörning

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

Framtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande

Framtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande Framtidens lärande Anders Jakobsson, PhD Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande Vetenskaplighet och lärande Mångvetenskapligt / tvärvetenskapligt Hur förhåller man

Läs mer

Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik och logik

Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik och logik Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik och logik Kristina von Hausswolff senior universitetsadjunkt i datavetenskap, fil kand. datalogi, ämneslärare i filosofi och matematik,

Läs mer

Lean på svenska ska det vara nödvändigt?

Lean på svenska ska det vara nödvändigt? Lean på svenska ska det vara nödvändigt? Presentation av Per Gullander, Swerea IVF Monteringsforums konferens 2009-03-11. Delresultat från MERA-projektet SwePS Swedish Production System. För mer information

Läs mer

Det tekniska spelet. Förhandlingar om arbete, teknik och kön i relation till införande av nya informationssystem

Det tekniska spelet. Förhandlingar om arbete, teknik och kön i relation till införande av nya informationssystem RECENSION Lennart G Svensson Lennart G Svensson, professor emeritus vid Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet lennart.svensson@sociology.gu.se Frida Wikstrand: Det tekniska spelet. Förhandlingar

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Organisationer och det omgivande samhället

Organisationer och det omgivande samhället Organisationer och det omgivande samhället Litteratur: Castells, Informationsnätet samhället ryggrad, Ord & Bild nr 6, 2000 Jacobsen & Thorsvik, Hur moderna organisationer fungerar, Studentlitteratur,

Läs mer

Professor Lena Abrahamsson Industriell produktionsmiljö, Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet

Professor Lena Abrahamsson Industriell produktionsmiljö, Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Arbetsvetenskap och genus Framgångsfaktorer & tankefällor Vilken roll har jämställdhet för hållbar utveckling? Ojämställdhet i arbetslivet skapar problem för regionen, organisationen, arbetsmiljön, utvecklingsarbetet

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

HR-perspektivets kärna/grundfråga:

HR-perspektivets kärna/grundfråga: HUMAN RELATIONS s kärna/grundfråga: Vi vill kunna matcha företagets behov med mänskliga behov! Frågan vi ställer oss är alltså: -Vilka behov har människor och vilka behov har organisationer? Hur ska vi

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Man dömer sig själv efter situation, men andra dömer man bara efter handling - man vet inte situationen.

Man dömer sig själv efter situation, men andra dömer man bara efter handling - man vet inte situationen. När ska vi som kollegor ge varandra feedback? Generellt Det kan finnas naturliga orsaker till beteendet så man behöver kanske inte ge feedback till allt. Man måste också bedöma läget angående dagsformen

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

LÖNSAM HÄLSOSAM LYCKOSAM. Främjande ledarskap och medarbetarskap

LÖNSAM HÄLSOSAM LYCKOSAM. Främjande ledarskap och medarbetarskap LÖNSAM HÄLSOSAM LYCKOSAM ledarskap och medarbetarskap INNEHÅLL Kontakt med författarna kan fås via deras webbplatser: Anders Lugn: www.baralugn.se Birger Rexed: www.rexed.se Ekerlids Förlag Tegnérgatan

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Ledarskapskriterier. Sida 1/5

Ledarskapskriterier. Sida 1/5 Sida 1/5 Ledarskapskriterier Den policy för ledarskap och medarbetarskap som antogs av kommunfullmäktige den 12 maj 2005 utgör, i de delar som rör ledarskapet, grunden för vad som förväntas av en ledare

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

2009-01-13 Teknik Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot

2009-01-13 Teknik Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot Teknik 2009-01-13 Ämnets syfte och roll i utbildningen Människan har alltid strävat efter att trygga och förbättra sina livsvillkor genom att på olika sätt förändra sin fysiska omgivning. De metoder hon

Läs mer

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter Jonas Stier Mälardalens högskola Syfte Att belysa det internationella samarbetets processer, problem och möjligheter. Fokus Kultur som företeelse

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Arbetsgivarperspek-vet Vad säger forskningen?

Arbetsgivarperspek-vet Vad säger forskningen? Arbetsgivarperspek-vet Vad säger forskningen? A/tyd - beteende Ajzen (1990) Theory of planned behavior Kan användas för aa strukturera ea arbetsgivarperspekdv på aa anställa personer med funkdonsnedsäaning

Läs mer

Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas!

Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas! Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas! Syfte skapa hållbara strukturer för organisatoriskt lärande i kommunala verksamheter genom att ta fram, pröva och utvärdera

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

FÖR FÖRBUNDSCHEFER. Utgångspunkter Utbildningen kommer att vara upplagd i fyra olika men sammanflätade delar.

FÖR FÖRBUNDSCHEFER. Utgångspunkter Utbildningen kommer att vara upplagd i fyra olika men sammanflätade delar. UTVECKLINGSPROGRAM FÖR FÖRBUNDSCHEFER Bakgrund Nationella rådet och Samordningsförbundet Göteborg Hisingen, DELTA erbjuder tillsammans med Framtidens Ledare vid Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

Läs mer

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng Grundnivå Programme in Human Resource Management and Labour relations 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet,

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

Intraprenörskap hur gör man?

Intraprenörskap hur gör man? Intraprenörskap hur gör man? Magnus Forslund Calcarius Consulting Ekonomihögskolan vid Växjö universitet Magnus Forslund Hur får man alla anställda att agera som intraprenörer? 1 2 3 Vad betyder egentligen

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati 1 Från enpersonsperspektiv till samspelsperspektiv De fyra första kapitlen i boken har handlat om emotioner hos den enskilda individen: om basaffekterna och

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Några tankar kring medierad kommunikation, eller: Olika saker som fungerat för mig

Några tankar kring medierad kommunikation, eller: Olika saker som fungerat för mig Några tankar kring medierad kommunikation, eller: Olika saker som fungerat för mig Shannon & Weavers kommunikationsmodell Sändare Budskap Brus Mottagare Ger respons För endimensionell och platt Mekanisk

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09 Organisationsteori Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09 Varför relevant med organisationsteoretiska perspektiv? Alternativa perspektiv möjliggöra utveckling Kritisk analys Förståelse av egen praktik

Läs mer

Lean på svenska skall det vara nödvändigt? www.leanresan.se

Lean på svenska skall det vara nödvändigt? www.leanresan.se Lean på svenska skall det vara nödvändigt? The Toyota Way Engagemang gör resultat Tjänster & produkter skapar värde i samhälle Acceptans & ansvar för utma-ningen, Utmaning Lång-siktigt pers-pektiv Noggrann

Läs mer

Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping. Linköpings kommun linkoping.se

Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping. Linköpings kommun linkoping.se Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping Linköpings kommun linkoping.se Inledning Socialkontorets uppdrag är att informera, utreda, besluta om och följa upp enskilda människors rättigheter och

Läs mer

Kort om kursplanen i teknik

Kort om kursplanen i teknik Kort om kursplanen i teknik är ett sammandrag av Skolverkets kursplan i teknik från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 1 samt Kommentarmaterial till kursplanen i teknik 2.

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid.

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid. Ansökan VG regionen mars 2010 Makt och maktlöshet nio röster från Västra Götaland Ett skrivprojekt för ny dramatik. Sammanfattning Under 2010 2011 vill Barnteaterakademin utveckla sitt uppdrag vad gäller

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna I detta svarshäfte finns svar från: Ersta/Sköndals Högskola Frågor

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering)

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering) AEC 7 Ch 1-3 Nu är det dags att repetera en del av det du lärde dig i franska under år 6 - och så går vi förstås vidare så att du utvecklar din språkliga förmåga i franska. Detta ska du kunna (= konkretisering)

Läs mer

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? Jan Winroth, Universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Hälsopromotion - Hälsofrämjande Det

Läs mer

DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS

DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS visar vad som motiverar dig Demo Analysdatum: 2010-12-01 Tid: 27 minuter Utskriftsdatum: 2013-03-25 Soleftegatan 15 16253 Vällingby Innehållsförteckning 2 Introduktion :

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter Västra Götalandsregionens regiongemensamma Chefsutvecklingskarta Målgrupp Förvaltningschef Områdeschef Chef över chef 1:a linjens chef Stabschef P r o Västra Götalandsregionens introduktionsprogam Kvalificerat

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Bakgrund

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen En essä i kursen Produktutveckling med formgivning Charlotta Sjöström, INPRE 4, 2006-04-27 En het potatis Hans Folkesson som är chef

Läs mer

PEOPLE TEST 360. Ett testverktyg för att värdera ledarprestationen från alla vinklar

PEOPLE TEST 360. Ett testverktyg för att värdera ledarprestationen från alla vinklar PEOPLE TEST 360 Ett testverktyg för att värdera ledarprestationen från alla vinklar Prestanda PT360 mäter fokuspersonens prestanda på fem ledningsmässiga ansvarsområden. ens resultat jämförs med egen prestanda

Läs mer

Teknik i vår vardag - vad är teknik? Att använda föremål för ett bestämt syfte

Teknik i vår vardag - vad är teknik? Att använda föremål för ett bestämt syfte Teknik i vår vardag - vad är teknik? Att använda föremål för ett bestämt syfte 1 Den kunskap och erfarenhet som krävs för att göra alla föremål Allt som människan sätter mellan sig själv och sin omgivning

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL Maj 29, 2015 OMDÖMES RAPPORT John Doe ID UH565474 2014 Hogan Assessment Systems Inc. SAMMANFATTNING Denna rapport utvärderar John Does omdömes- och sstil genom att analysera

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap? Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS

Läs mer

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 1 Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 21 november 2005 Reviderad: P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 I din hand håller du Sävsjö kommuns personalpolitiska program.

Läs mer

11. Jag är bra på att se till så att saker och ting fungerar. Jag blir ofta ombedd att leda grupper och projekt.

11. Jag är bra på att se till så att saker och ting fungerar. Jag blir ofta ombedd att leda grupper och projekt. RESILIENCE ATTITUDES Det finns inget riktigt bra svenskt ord för resilience. Det betyder ungefär: återhämtning/spänstighet/motståndskraft. Resilience kan liknas vid fjädringen på en bil. Fjädern pressas

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet.

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet. Filosofi 26.3.2010 Fråga 1. Vad grundar sig sanningen i vart och ett av följande påståenden på? a) En triangel har tre hörn. b) I Finland bor det fler än tio människor. c) Rökare dör vid yngre år än icke-rökare.

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Ledaren som möjliggör

Ledaren som möjliggör Ledaren som möjliggör Leadershipdagen Ledaren som möjliggör Ledaren som möjliggör Medarbetarna kräver optimal utveckling av sin talang, verksamheten är i konstant förändring och du har uppdraget att kanalisera

Läs mer