En teori om organiser-ing

Transkript

1 Barbara Czarniawska En teori om organiser-ing ORGANISATIONEN SOM VERB Ingen har någonsin sett en organisation! 1

2 VARFÖR LÄSA DENNA BOK? GER INBLICK I ALTERNATIVA MÖJLIGHETER ATT FÖRSTÅ VAD SOM MENAS MED ATT ORGANISERA OCH LEDA. * PROCESSFOKUS ICKE-ESSENTIALISMENS LOGIK FRAMHÅLLS Ingen har någonsin sett en organisation. LEDARSKAP UTÖVAS GENOM PROCESSER (t ex * beslutsprocesser * kommunikationsprocesser * belönings-, motivations-, uppföljningsprocesser etc. 2

3 Boken handlar om. Filosofi om ledning och organisering Social verklighet (organisationens) är konstruerad av oss i handlingsnät och genom tolkningar Verbets betydelse, substantivets underordning (språket spelar en avgörande roll i organiseringens] PROCESS- Istället för OBJEKT-FOKUS Sensemaking: gör att vi förstår meningen Översättning, redigering, inskription (skapar stabilitet). Ledarskapets redskap 3

4 Din roll som ledare: Att arbeta med gränsdragningar (MENING) Sensemaker Att ringa in. Att fokusera Att negligera Att stimulera PROCESSER! Att imaginera 4

5 TEMAN i boken (kapitel) 1. Perspektivet: Konstruktionism istf. realism 2. Utgångspunkten: handlingar sker i nät (t ex samtal) 3. Om organisering: narrativ logik (språkets roll) 4. Om stabilitet: objekt (artefakter) stabiliserar 5. Om ledning: LEDAREN SOM SERVICE 5

6 6: Om förändring: Kan man lyfta sig själv i håret? kan man skjutsa sig själv i en kärra? Nej! 7: Om imitation och mode: IDÉER RESER, landar och omvandlas i kontexten. 8: Om genus: Kvinnors och mäns olika roller i processerna. Kvinnliga och manliga processer? 9. Forskningsresultaten: används sällan i UNDERVISNINGEN VARFÖR? 10 Epilog: Tio paradoxala bud för organisationsteori. Paradoxer gör det omöjliga möjligt. 6

7 KAP 1. PERSPEKTIVET: KONSTRUKTIVISTISKA ORGANISATIONSSTUDIER ORGANISATIONER SOM SOCIALA KONSTRUKTIONER : kunskapssyn Organisationen som objekt (struktur) Organisationen som subjekt ( person ) Organisationen som process ( rörelse t ex kommunikation, relationer) 7

8 VETENSKAPSTEORETISKA BYGGSTENAR Existerar yttervärlden oberoende av våra upplevelser? Ja ontologisk realism Nej ontologisk idealism (subjektiv, transcedental, konstruktionism)

9 Nyckelbegrepp ONTOLOGI: läran om varandet. Hur är verkligheten beskaffad? (världen, tingen) EPISTEMOLOGI (kunskapsteori): vad är kunskap? hur kan vi nå kunskap? hur bör kunskap sökas? (subjektivism kontra objektivism)

10 SOCIALT KONSTRUERAD VERKLIGHET MED SAMMANHÅLLANDE ARTEFAKTER Konstruktionen av SOCIAL VERKLIGHET Idéer och föreställningar som efter en tid INSTITUTIONALISERAS (=OBJEKTIFIERAS) ARTEFAKTER: mänskliga konstruktioner som gör att sociala konstruktioner överlever ( fryses ) ORDNINGAR upprätthålls genom artefakter som tex formella avtal, muntliga överenskommelser, dagliga samtal, fikasnacket, media, föreläsningar, upprepade handlingar. NORMER är exempel på artefakter som skapar ordning VÄRDEN är exempel på artefakter som skapar ordning 10

11 PERFORMATIVA OCH OSTENSIVA DEFINITIONER PERFORMATIV DEFINITION: HANDLINGAR SOM GÖR ORGANISATIONEN till ORGANISATION [VERB] OSTENSIV DEFINITION: UTPEKANDE, SÖKER EFTER SYNLIGA YTTRINGAR AV ORGANISATION T EX LOKALER, PAPPER, MASKINER ETC [SUBSTANTIELLT, SUBSTANTIV] 11

12 Om REPRESENTATION och VERKLIGHET Czarniawska vill få oss att se skillnaden mellan vad folk de facto GÖR i en organisation och vad man KALLAR det man gör dvs skillnaden mellan det som görs i praktiken och som detta sedan beskrivs i olika teorier eller representationer Skilj alltså mellan PRAKTIKENS LOGIK OCH REPRESENTATIONENS (TEORINS) LOGIK KONSTRUKTIONISTER STUDERAR PRAKTIKEN MEN OCKSÅ HUR TEORIER ANVÄNDS FÖR ATT REPRESENTERA DENNA PRAKTIK. Teorier kan då användas för att DÖLJA eller för att ge en slags OFFICIELL BILD av det man gör (se citatet av P Bourdieu s. 21) 12

13 Sammanfattning: nyckelbegrepp Konstruktionism Anti-essentialism Artefakter Ontologi Epistemologi Ostensiv definition Performativ definition Handlingsnät Processer 13

14 KAP 2. TEMA: HANDLINGSNÄT OCH ÖVERSÄTTNING Huvudbegrepp: organisering, handlingsnät, översättning Ledarskapskvalitet Org. effektivitet Produktkvalitét Processerna finns i mellanrummet Organisationens konkurrenskraft. TRADITIONELL ORGANISATIONSTEORI: NATURVETENSKAPLIG LOGIK SUBSTANTIV PERSPEKTIV ( FRUSNA BILDER, DVS RESULTATET AV PROCESSER) 14

15 Verb = det som rör sig (processer) Substantiv= det frusna, artefakter TÄNK ISTÄLLET PÅ DET SOM FINNS MELLAN RUTORNA. ORGANISER-ING istället för ORGANISATION (OBJEKT) VERBALISERING = PROCESSER /handlingar PROCESSER= TILLBLIVELSE= HANDLINGSNÄT ORGANISATIONER ÄR INTE TING/OBJEKT UTAN PROCESSER. 15

16 Typiska inslag i organisationsstudier Egenskaper: ( stor, liten, komplex.men organisationer är inte ting ) Platser : att organisation och platsen på något sätt hör ihop Volvo-Torslandaverken, Uddevalla (?) * Människor: en uppsättning människor.. Men ingår alla på samma sätt? Alla har inte samma uppgift, alla har inte samma information etc. Problem: Vem bestämmer vad som är ett problem? Händelser: (händelsekedjor) nät av handlingar (Czarniawska föredrar detta) (HANDLINGSNÄT) 16

17 HANDLINGSNÄT: Handlingsnät är processorienterade I vanliga organisationsstudier utgår man från objekt T.ex. människor, platser, problem, händelser. Men dessa objekt är RESULTAT eller produkter av det som sker i ett HANDLINGSNÄT. Czarniawska förslår att man utgår ifrån HANDLINGAR (SOM KOPPLAS SAMMAN I HANDLINGSNÄT) som sedan bildar objekt Vilka handlingar är det som bildar ett nät som gör att en LEKTION BLIR TILL EN LEKTION? 17

18 18

19 FORSKNING: EN INSTITUTION Det som vi kallar för FORSKNING (SUBSTANTIV) ÄR EGENTLIGEN EN UPPSÄTTNING PROCESSER BESTÅENDE AV OLIKA HANDLINGAR I ETT HANDLINGSNÄT ASSOCIATIONER/RELATIONER ÄR AVGÖRANDE STABILISERING KRÄVS: INSTITUTIONALISERING ÄR EN STABILISERING 19

20 Institutioner : handlingsmönster Hur uppstår institutioner? En handling Upprepad handling Handlingsmönster Observatör: Varför? + Ett handlingsmönster tas för givet En normativ förklaring T EX INSTITUTIONEN ÄKTENSKAP = en institution ELLER FIKAPAUS. 20

21 RELATIONER- FÖRBINDELSER Nätverk och handlingsnät kontra aktör-nätverk I det senare utgår man inte ifrån att det finns aktörer utan att det UPPSTÅR aktörer via handlingar (DU BLIR LEDARE GENOM DINA HANDLINGAR!) Förbindelserna (associationer, relationer) skapar aktörerna. T. ex. en bil är en uppsättning av komponenter i relation med varandra. Bilen blir till bil när delarna interagerar ( handlar ) En organisation är ju död till dess att handlingar kommer igång. VILKA HANDLINGAR ÄR DET SOM GÖR EN LEDARE TILL LEDARE VILKA NÄTHANDLINGAR? VILKA FÖRBINDELSER OCH RELATIONER? 21

22 Lärdom: Du är dina relationer 22

23 Lärdom som ledare Ledarskap ett handlingsnät där relationer utgör byggstenarna. 23

24 KAPITEL 3. Om organisering: att införa ordning och att berätta om den HUVUDBEGREPP: Organisering, berättande, redigering, översättning Det påstås att det mest naturliga sättet att förmedla kunskap är att berätta om den (Bruner 1986). Den logiskt-vetenskapliga kunskapen vs den narrativa 24

25 MENING: LEDARSKAPETS OCH ORGANISERANDETS YTTERSTA MEDEL FÖR ATT NÅ MÅLEN MENING: ENSKILDHETER HAR BUNDITS SAMMAN PÅ ETT MENINGSFULLT SÄTT. ( MAKING SENSE ) Sensemaking omvandlar enskilda meningslösa aktiviteter och händelser till meningssammanhang 25

26 Viktig lärdom för dig som ledare: ATT HANDLA MED (via) ORD (talade och skrivna) ÖVERSÄTTNING REDIGERING INSKRIPTION 26

27 KAP 4. STABILITET: HUR INSTITUTIONER RITAS IN I TEKNISKA OBJEKT [INSKRIPTIONER] HUVUDBEGREPP: inskriptioner, teknik, institutioner Är inte också objekt mänskliga? Kan vi hålla en skarp gräns mellan människa och objekt? Utan glasögon (objekt) skulle jag inte kunna se (som människa) Vi använder oss av olika inskriptioner för att kunna agera mer effektivt. 27

28 Tekniska normer som institutionella inskriptioner T.ex. bullernivån det finns normer för hur högt bullret får vara. Ljudförorening är ett nytt koncept. Många normer är så djupt inskrivna i maskiner att vi inte ens tänker på det.. Tangentbordet jag skriver på är uppbyggt av en norm som styr mig som människa. Artefakter: skapade av oss men som ibland styr oss!!! 28

29 Tre typer av institutionella inskriptioner Normer som preskriberar människors beteende. 4 personer i hissen eller utan text: att jag använder tangentbordet på ett visst sätt.. *Normer som preskriberar maskiners beteende: Bara A4 i denna skrivare 220 V i Europa men 110 V i USA 89 mm bred spårvidd järnväg i Ryssland Att normen är institutionaliserad innebär alltså att vi tar den för given, vi ifrågasätter den inte alls (taken-for-granted) Normer för miljön: luft- och vattenföroreningsnormer De flesta tekniska inskriptionerna är tysta dvs. vi uppmärksammar dem inte. Normer som gör livet enklare och lättare upptäcks inte så lätt 29

30 KAP 5: OM LEDNING: ledarskap som tjänst Huvudbegrepp: Ledarskap, professionella organisationer, lugn ledning Behövs ledare och chefer? 1. Chefer bestämmer i vilken riktning organisationen skall gå i framtiden 2. De representerar organisationen utåt 3. Centrala för att skapa kultur och klimat 4. Meningsskapande(BÅ G tillägg) t ex berättelser 30

31 Vilka chefer finns i professionella organisationer? 1) De som stödjer professionellt arbete ( t.ex på advokatbyråer, i finansorg.) Vissa professionella måste ägna sig åt att chefa.. En del ser det som belöning, andra som bestraffning (nästan) 2) De som inte stör professionellt arbete( igenjörer) Det är ok att de finns t ex sjukhusdirektör bara han/hon inte stör mig.. 3) De som stör professionellt arbete ( t ex i högskolor) Det finns chefer som tror att deras roll är att förbättra de professionellas arbete.. Massvis med administratörer på universitetet idag. 4) De som leder som man tror att en arme skall ledas 31

32 Vilka chefer behövs i PROFESSIONELLA organisationer? Representera organisationen utåt(pr-duktiga) ( skina utåt ) Teatraliska- performance-orienterade chefer ( skina inåt ) Tjäna andra (stödja) 32

33 Mary Parker Follet: Chefer som utvecklar medarbetarskap mellan chef och medarbetare:( inte ledare som skapar lydiga/passiva efterföljare) 1. Framkallande (evoking): kallar fram medarbetarnas talanger.. 2. Interagerande: arbetar tillsammans 3. Integration: tvärtemot att leda genom att söndra och härska 4. Frambrytande (emerging). En känslighet och förmåga att urskilja formandet av mönster i den kaotiska mängden av nya händelser som möter varje dag. 5. Mangement of meaning: sensemaker sensegiving, sensetaking.. inte så väl fungerande i professionella organisationer säger C. 33

34 KAP 6: OM FÖRÄNDRING: Kan man lyfta sig själv i håret? Huvudbegrepp: Autopoietiska system. Diffusion, översättning Katz och Kahn: öppna system Humberto Maturana och Francisco Varela (Nobelpristagare) Autopoietiska system..(systemets inre logik styr) Även Niklas Luhmann: organisationer är både energisystem och Kommunikationssystem (auto-kommunikativa system) Organisationen som kommunikationssystem: självåterskapande, Autopoietiska självrefererande.. En slags DNA-kod Förändring bara av misstag. DNA-koden bryts genom MUTATIONER dvs. kodningsmisstag. (jfr paradoxer) 34

35 Ett öppet system kan inte förändras av sig självt. Är alla reformer dömda att misslyckas? Inte nödvändigtvis.. 1. System kan förbättra sig själva - dock inom ramen för sin kod förnyelse (innovation) är inte detsamma som uppfinning (invention) 2. Reformer och förändringar gör systemet mer uppmärksamhetoch känsligt vilket gör att man blir mer mottaglig för det oväntade, det kaotiska 35

36 ETT IDEALISKT FÖRÄNDRINGSFÖRLOPP 1. Målet blev förhandlat genom många samtal (=förankring) 2. Målet förändras hela tiden. Istället för att förstelna målet genom slutlig utvärdering följer man upp förändringens förlopp och justerar målet när det behövs, helt öppet och än en gång: förankrat! 3. Metoden/medlet har liten vikt: man skall våga släppa taget om redskapen när de blir för tunga man skall våga överge när medlen inte fungerar. 4. Spontana uppfinningar tas upp och permanentas. En planerad förändring ska inte, om den är bra, göra människor blinda för det som sker spontant och oplanerat; inte alla oväntade konsekvenser är negativa. 5. Förändringen har inget tydligt slut. Ett system kan inte förändra sig självt.. Men genom reformer skapas ökad känslighet som gör att man blir mer mottaglig för nya möjligheter 36

37 KAP 7: OM IMITATION OCH MODE: HUR IDÉER FÄRDAS GENOM VÄRLDEN. Huvudbegrepp: Översättning, isomorfism, glokalisering, imitation, mode Idéer reser i världen, mellan organisationer.. (t ex lean production ) Idéer måste först materialiseras, dvs bli till objekt för att kunna förflytta sig T. ex genom att bli till en text, en ritning, en modell.. När idéer reser måste de ryckas loss (disembedded) från sin kontext för att sedan bäddas in (embedded) på nytt i ny kontext Detta betyder att en idé som landat aldrig är helt densamma som den en gång var.. (tes lean production kommer ur Toyotas bilproduktionssystem) När en idé omvandlas till handling och upprepas så bildas en INSTITUTION 37

38 ISOMORFISM Lika andra.. T ex modet. alla andra har ju infört lean.. TRE TYPER AV ISOMORFISM (att vår organisation liknar andra organisationer alltmer) A) TVINGANDE (lagen tvingar oss att agera på visst sätt) B) MIMETISK ( vi härmar t ex via sk BENCHMARKING, andras framgångar blir modell också för oss.. Lean) C) NORMATIV ( riktlinjer t ex miljönormer, standards t ex alla har ju en värdegrund.) 38

39 KAP 8: OM GENUS: diskriminering Huvudbegrepp : kulturellt sammanhang, kvinnodiskrimering, coping strategies, språkets roll.. Olika kulturer, olika typer av diskriminering och olika coping-strategier Studenter berättar om makt i organisationer. ( maktutredningens maktbegrepp ) Försök att dölja de organisatoriska aktörernas kön ofta i svenska berättelser Och med större framgång än i de polska människan översätts på svenska till hon.. Och verben böjs inte efter genus Språkets roll vid diskriminering. Det kvinnliga språket har tystats och manligt språk dominerar..hierarkins språk! 39

40 KAP 9: FORSKNINGSRESULTATEN: Varför når de så sällan undervisningen? Huvudbegrepp: teorins logik, praktikens logik, representationens logik, espoused theory and theory-in-use, lämplighetens logik och konsekvensens logik. Läroböckers texter skiljer sig från det forskarna kommer fram till. Hur överbrygga skillnaden mellan teori och praktik, mellan forskning och det som händer i organisationer? 40

41 Varför cirkulerar två varianter av organisationsteori? Varför segrar oftast teorin över praktiken? 1. Det finns fler människor för vilka verkligheten framträder i form av den vänstra kolumnen än från den högra. 2. Den vänstra följer teorins lag, medan den högra gör ett försök att beskriva praktikens logik (Bourdieu 1990). 3. Den vänstra: representationens logik, liknad aftonklänning mer än arbetsoverall. Problemet är att man inte undervisar som att det här är en representation utan att det man säger är att vi har att göra med verkligheten.. Allt kan bli representation.. 4. Espoused theory och theory- in-use 5. Konsekvenslogik (modern logik) vinner över lämplighetslogik (praktik) 6. Den vänstra: illusion av mer kontroll 7. Hopp (ideal) och kunskap (Rorty) eller säkerhet vs osäkerhet 41

42 KAP 10: EPILOG: TIO PARADOXALA BUD FÖR ORGANISATIONSTEORI Huvudbegrepp: paralogi, paradoxer Paradoxen, paralogin som möjlighet för förändring: Paralogi=det som inte är logiskt.. ( para-logi ) Verkligheten är varken linjär eller endimensionell.. Paradoxen: ett system - inom sig självt - kan inte reflektera över sig självt Det är först via paradoxen som vi kan bryta detta dödläge.. Människan måste stiga utanför sig själv för att kunna se sig själv 42

43 10 paradoxala bud: 1. Att stå organiserandets praktik nära och att samtidigt hålla avstånd för att kunna problematisera den. [närhet-avstånd] 2. Att avbilda organisatorisk praxis på ett sätt som kommer att avmystifiera den samtidigt som den vardagliga dramatiken visas.[demystifiera-mystifiera] 3. Att hjälpa de anställda att skaka sig loss från absurditeter som de inte har skapat men även hjälpa dem att rättfärdiga det som de har skapat och trivs med. (en moralisk plikt att avslöja det som skadar människor..) [det absurda-det naturliga] 4. Att behålla fältets röster och samtidigt utveckla en klar teoretisk röst. [teori-praktik] 5. Att skapa organisationsteoretiska texter mer avsiktligt och att dölja skapandet av dem mer skickligt.. [text- icke-text] 43

44 6. Att fritt knycka från många källor, discipliner och domäner och att bli mer medveten om det särskilda med organisationsteori som genre. [mångfald-unika] 7. Att bibehålla starka band med organisationsteorins historia och att konstant uppfinna detta teorifält på nytt.[historia-nutid] 8. Att behålla pluralism och spänningar - och att fortsätta översättandet och kommunicerandet inom över genrens gränser.[pluralism-genre] 9. Att sträva såväl skönhet som nytta. (estetik + funktion) 10. Att föredra fördelar av globalisering och att försvara det lokala. [glokal] 44