Kommunikation, och bildning för ett tillväxtskapande ledarskap och en vital organisation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunikation, och bildning för ett tillväxtskapande ledarskap och en vital organisation"

Transkript

1 Kommunikation, och bildning för ett tillväxtskapande ledarskap och en vital organisation Av: Samuel Stengård Datum: Västerås

2 Innehåll 1.1 Inledning Syfte och frågeställning Metod och avgränsning Disposition Svensk bildningsutveckling Vikten av kommunikativ utveckling Arenor för kommunikation Maktbegrepp Machiavelli Narcissismen Sammanfattande resultat och diskussionsdel Noter, tabeller och bilder Litteratur 18 För den trötta samhällskroppen vore kanske den bästa boten att tanken till toppen kom från roten. Tage Danielsson 2

3 1.1 Inledning Mina tankar och funderingar rörande utveckling för individen, organisationer och samhället har fokuserats allt mer kring vikten av kommunikation, öppen kommunikation. Detta har skett med reflektioner tillbaka genom hela livet men då kanske främst från min början i yrkeslivet Allteftersom jag läst och reflekterat på erfarenheter och hur personer i ledande ställningar har agerat så har jag tyckt att kommunikationen och relationen är en avgörande faktor för utveckling på alla plan. Jag känner en tacksamhet över alla olika skeenden och de personliga steg som jag tagit åt olika håll i livet för det har till dagens datum fört mig fram till den jag är och gett mig de utgångs- och referenspunkter som jag har. 1.2 Syfte och frågeställning Mitt syfte är att kunna klargöra och finna sambanden för att den kommunikativa öppna processen leder till en utveckling och trygghet för såväl individen, organisationen som samhället. Jag vill även se om det finns andra faktorer som kan väga tyngre än medarbetarnas, organisationens och samhällets utveckling och välbefinnande, samt vad det är som är signifikant för en ledare som kan leda en positiv ledarskapsprocess. 1.3 Metod och avgränsning Jag har gjort en litteraturstudie som omfattar ett tjugotal titlar. Begrepp som kommer att belysas är kommunikation, relation och makt, sett ur ett individ-, organisations- och samhällsperspektiv. Jag kommer även att se på framtida utmaningar och möjligheter för utveckling. 1.4 Disposition Jag kommer att börja se hur bildningsverksamheten växte fram i Sverige på 1800-talets mitt och vilken betydelse den har haft för de tre olika perspektiven; individ, organisation och samhälle. Sedan kommer jag att ta upp vikten av kommunikation och vilka arenor som finns för utvecklande kommunikation. Jag kommer sedan att avsluta med maktbegreppens positiva och negativa sidor och vilka möjligheter det ligger i framtiden gällande positivt ledarskap baserat på kommunikation och innovation. 3

4 2.1 Svensk bildningsutveckling Den svenska utvecklingen gällande bildning hade sin start redan i slutet på 1600-talet. I 1686 års kyrkolag föreskrevs det kyrkan att handha denna uppgift. Varje präst hade att svara för undervisningen i kristendom och i den protestantiska trons huvudstycken inom församlingen. I en regeringsresolution till domkapitlen 1723 ålades föräldrarna att lära barnen "läsa i bok" och att se till att de lärde sig vissa angivna kristendomsstycken. Enligt gamla husförhörsprotokoll var landets befolkning i stort läskunnigt långt innan den allmänna skolplikten kom Men det var inte förrän omkring 1920 som man kan anse att den sexåriga folkskolan helt genomförd. År 1937 beslöt riksdagen att folkskolan skulle göras sjuårig, en reform som blev helt genomförd först Detta är den statliga delen av den svenska bildningsverksamheten som från början var påförd av kung och prästerskap. Den var till sin karaktär selektivt och kunskaps spridande hade vaga resultat vad det gäller en ökning i den reella bildningsnivån för det svenska folket. [Nationalencyklopedin , Den intressanta delen av svensk bildningsverksamhet kommer från andra håll; 1845 bildades bildningscirkeln i Stockholm av sex skräddargesäller och lika många speciellt inbjudna aktade medborgare ur stadens medelklass [Ragnerstam, Bunny Arbetare i Rörelse del 1, sid.14] Detta är första gången som man officiellt skapat ett organ med målet att sprida kunskap och bildning till arbetare, och som var bildat av arbetare. Vid den tiden så var runt 90% av det svenska folket arbetare (med detta menar jag att man jobbade med kroppsarbete). En annan fas för folkbildning är året 1912 då Oscar Olsson var med och grundade ABF.[ Törnqvist, Ingvar, Oscar Olsson Studiecirkelns fader, sid.19] ABF och nykterhetsrörelsens studieverksamhet var i sina begynnelseår tätt sammansatta med varandra. Vi kan även räkna in en till faktor och det är frikyrkornas framväxt i slutet av 1800-talet. [Bengtsson, Håkan A. m.fl Folkbildning I vår tid] Allt detta ledde till att människor i samhället fick nya perspektiv att kritiskt kunna granska och värdera det samhälle som man levde i. Kungen och adelns äganderätt av hur samhället och resurserna skulle fördelas var bruten. Även prästernas och statskyrkans tolkningsföreträde på hur Bibeln skulle tolkas var bruten. Och även spritens lamslående verkan på folket kunde brytas med hjälp av nykterhetsrörelsens idoga bildningsarbete. Föreläsarföreningarna som fanns runtom i Sverige var också en rörelse som förmedlade mycket kunskap. Runt 1920 fanns det runt 500 sådan föreningar, de anordnade runt 3000 föreläsningar per år och hade dessutom ekonomiskt stöd från staten för sin verksamhet. [Johansson Inge, Bildning och klasskamp, sid.334] 4

5 Folkbildningen var folkets sätt att bilda sig. Det ligger i ordet. Men folket i folkbildningens tappning hade och har fortfarande en speciell innebörd. Folket är här de som inte annars räknas in som bärare av kultur, kunskap och bildning. Folkbildningens idé var att ge bildning till dem som var förvägrade den från början ofta på grund av klass och kön, men numera alltmer också på grund av etnicitet och marginalisering. De svaga skulle göras starka och få sin rättmätiga makt. Idén om folkbildning bar i sig en politiks kamp, samhällsförändring och motsättningar var och är fortfarande en given del i folkbildningen [ Bengtsson, Håkan A. m.fl, Folkbildning I vår tid, sid. 95] Kampen om kunskap och makt och insikten av att kunskap är makt är något som präglat folkbildningsrörelsen från start, och dess uppgift har inte minskat om än att konturerna och rollerna blivit allt mer diffusa i dagens samhälle. Kunskap makt förändring som en cirkelgång. I modern tid så kan vi se hur den statliga bildningsverksamheten har utvecklats till 9-årig grundskola och 3-årigt gymnasium och på de senaste åren, en högskola och ett universitet som får en allt större tillgänglighet. Men parallellt med detta så har bildningen, eller låt oss kalla det kompetensutveckling, inom företagen ökat. Andelen av den svenska vuxenutbildningen, som sker inom företagens kompetensutvecklingsområden, låg 1990 på över 50% av den totala delen av årsstudieplatser inom vuxenutbildningen. [Larsson, Staffan m.fl, Livslång lärande, sid.180] Arbetsmarknadens parter ser idag utvecklingen av företagets inneboende kompetens som en av de största tillgångarna och de viktigaste framtidsfrågorna. Här finns det ett nytt sätt att se, medarbetarnas livslånga utveckling och inhämtande av ny kunskap anses vara en av de största konkurrensfördelen och en fråga om överlevnad. En kontinuerlig kompetensutveckling måste, med andra ord, integreras i själva arbetet och pågå hela yrkeslivet ut. [ Norberg, Ulf & Svärdh, Jan- Erik, Från kunskap till kompetens, sid.9] En annan sak som blivit alltmer framträdande i kunskaps- och bildningsprocesser är begreppet att lära sig lära. Att lära sig att lära stärker den betydelsefulla dialogen. Då blir dialogen något mer än att ge information eller fatta beslut./.../bara genom det ständiga lärandet rustas organisationer och stärks de anställda. [Gatu, Harald, Hållbara arbetsplaster, sid.55] På detta sätt kan vi se att tillgängligheten och utvecklingen av den svenska bildningsverksamheten har gått långt framåt, men samtidigt så ställer den naturligtvis nya frågor om fördelning av kunskapen i samhället. 5

6 3.1 Vikten av kommunikativ utveckling Gud sade varde ljus och det blev ljus. [Bibeln, 1 Mos.1:3] Vikten av kommunikation för utveckling kan inte bli mera tydlig än ur detta teologiska perspektiv. Skillnaden är inte stor när det gäller kommunikation i andra avseenden. Vi strävar idag efter utveckling och tillväxt, inte bara inom organisationer, utan även på individuell bas. Manuel Castells beskriver vikten av ett informationellt samhälle för en ökad produktivitet. de (samhällen) organiserar sitt produktionssystem kring principen om att maximera den kunskapsbaserade produktiviteten genom utveckling och spridning av informationsteknologi, och genom att uppfylla kraven för dess utnyttjande (främst mänskliga resurser och kommunikativ infrastruktur). (min kursivering) [Castells, Manuel, Nätverkssamhällets framväxt, sid. 212] Castells talade om den nya formen av kommunikation för förändring. Gordon Dryden och Jeannette Vos ord vidareutvecklar och belyser möjligheten ytterligare. Om datorn utgör motorn i denna nya tid, är elektroniska motorvägar det nya århundradets motsvarighet till järnvägarna, men tusentals gånger mer omfattande. Deras krafter att omvandla samhället kommer inte att lämna någon struktur orörd. Avsaknaden av kommunikation leder däremot till minskad produktivitet och utveckling i alla led. Man hinner inte eller saknar kunskaper för att stämma av residualen mot de behov som utmärker bra sociala system. Kontrollen över arbetsbelastningen och arbetsbemanningen måste bli mera systematisk och bygga på medbestämmande. (min fetstilning) [ Von Otter, Casten Låsningar och lösningar i svenskt arbetsliv, sid. 100] Precis som Manuell Castells belyser vikten med att kunna hantera och ta till sig informationen/kunskapen och vidareutveckla den säger Sven Nyberg med andra ord när han beskriver ordet innovation innovation handlar om att omvandla kunskap till nya eller förbättrade produkter (varor och tjänster), processer eller metoder och få dessa i praktisk användning. [Nyberg, Sven, Innovation och arbetsliv, sid.14] För att förtydliga det centrala begreppet innovation kan vi hitta en annan infallsvinkel från Bo Ahrenfelt. varje organisation [behöver] något som jag kallar för informativitet. Informativitet är en organisations förmåga att uppfatta skeenden och händelser i sin kontext som informativa och kunskapsbärande samt ha förmågan att skapa gestalter, meningsfulla helheter av den inkomna information. När informationen har bildat en meningsfull helhet, en gestalt, transformeras informationen till kunskap [Ahrenfelt, Bo, Förändring som tillstånd, sid.77] 6

7 Att ta till sig information och kunna omvandla den till ny kunskap, samt att ha arenor där det finns möjligheter för att reflektera och få dessa kunskaper att utvecklas är av största vikt. Bolman och Deal refererar till Aubery & Tilliette där det talas om tre viktiga element för lärandet. goda mentorer som lär andra, ett ledningssystem som tillåter människor att så ofta som möjligt få pröva nya saker samt ett optimalt utbyte med omgivningen. [Bolman, Lee G. Nya perspektiv på org. och ledarskap, sid.152] Att skapa ett optimalt utbyte med omgivningen och mellan varandra är en bidragande faktor som lönar sig för organisationen, men det är även en process som kräver tid. Att kommunicera med varandra leder till ett nytänkande och om tankar skall kunna utvecklas och blomma ut kräver det tid. Alla former av informationsprocessande kräver tid. Vi behöver tid att ställa samman den inkomna informationen, tid till att tolka och tid till att skapa förståelse av det vi upplever./.../den tid det tar att låta spekulationer och reflektioner blomma tjänar vi alltid igen på resultat. Diskussion och spekulation är därför ett viktigt verktyg under förändringsprocesser. Detta skriver Bo Ahrenfelt. [Ahrenfelt, Bo, Förändring som tillstånd, sid.199 och sid.200] Men en byggsten som utgör själva grunden för kommunikation är relation. Om du inte skapar starka relationer som bygger på känslor och empati så finns det ingen grund för att kunna ha en utvecklande kommunikation. Relationer skapar förtroende och känslor som i sin tur leder till en trygghet att våga kommunicera och reflektera fritt.[ Svedberg, Lars, Grupp-psykologi] Arenor för kommunikation Att det finns tillgängliga arenor att utveckla språket är grundläggande. Allt från tidig ålder i dagismiljö fram till döden så är det viktigt att det finns möjlighet till språklig utveckling och kommunikation. Det mänskliga språket är således en unik och oändligt rik komponent för att skapa och kommunicera kunskap. [Säljö, Roger, Lärande i praktiken, sid.35] Dessa arenor skall vara och finnas nära människan. Om de är organiserade som skolor eller självfunna arenor som caféer, eller om de finns inom arbetsplatsens väggar är av ringa betydelse, bara de finns. ett fortlöpande lärande där de anställda reflekterar över, identifierar och löser problem kopplade till den egna verksamheten. [ Ellström, Per-Erik, Arbete och lärande, sid.63] 7

8 Att vi tänker och ges utrymme att reflektera och utveckla vår innovativa förmåga räcker inte, vi måste göra det tillsammans. Kanske med de vanliga veckomötena, men även med flera kafferaster på arbetet och i skolan.[ Franzén, Härje, Skaffa dig en bra chef ] Tolkningar och värderingar varierar från människa till människa, från kultur till kultur och från tid till annan. Det leder till att organisationens medlemmar behöver kommunicera med varandra och komma överens om en gemensam verklighetsbeskrivning. [Ahrenfelt, Bo, Förändring som tillstånd, Sid. 210] Skillnaden mellan organisation och samhälle är ingen. Samma villkor gäller i samhället, vi måste kommunicera för att nå förändring och utveckla ny kunskap. 4.1 Maktbegrepp Ledarskap förknippas ofta med makt, och makt förknippas ofta med något som är negativt. Men makt är en nödvändig faktor i all form av ledarskap och utveckling, det är snarare så att det gäller att förvalta och utöva makten utifrån ett humanistiskt och positivt sätt. Att utöva makt i den positiva bemärkelsen kräver en finkänslighet och medmänsklig empati. Empatin i sig är ett neutralt begrepp, ordboken säger om empati att det är förmågan till inlevelse i andra människors känslor. Denna kunskap och förmåga kan man ha, men precis som med maktbegreppet så är det vad man gör av den förmågan som är väsentlig ur maktperspektivet. Att utöva makt och att ha empatisk förmåga kan vara en förutsättning för en ledare i organisationen, men den kan likväl vara en katastrof för organisationen om ledaren inte använder sina kunskaper utifrån ett humanistiskt och medmänskligt sätt. All förmåga går att träna upp, så även förmågan till positiv empati och maktutövan. Men det gäller att ha insikt om vad som behövs förändras och en vilja till att göra det. Förståelseprocessen startar i perceptionen, vår varseblivning. Det kan förefalla självklart att vi endast kan förstå det vi är medvetna om, men så enkelt är det inte. En del av kognitionen ligger omedvetet eller förmedvetet./.../ till sin karaktär liknar den tyst kunskap och dess konsekvenser på agerande nivån. [Ahrenfelt, Bo, Förändring som tillstånd, Sid. 232] Men problemet är även mer komplext än att vi skall få förståelse och insikt, det finns djupare delar i vårt eget jag som styr över vår förmåga att förstå. Ahrenfelt skriver; Barndomen [är] till förvånansvärt stor del den vuxnes perception, verklighetsbeskrivning och mönster. [Ahrenfelt, Bo, Förändring som tillstånd, Sid. 232] 8

9 Vi kan få ökad förståelse över vidden i begreppet empati när vi ser på två olika delar i den empatiska förståelsen. ingår två lika viktiga komponenter det kognitiva/intellektuella och den affektiva/känslomässiga. De kognitiva elementen är till största delen förmedvetna. Med förmedvetna avses att psykiska processer och produkter som sinnesintryck, minnen, känslor osv. inte medvetet registreras även om de ändå påverkar oss men att de med viss ansträngning kan bli medvetna. Vidare; När vi befinner oss i ett samspel med en annan person och försöker förstå dennes känslor spelar vår kognitiva funktioner en stor roll. Minnen dyker upp och påminner oss om hur vi själva har regerat i liknande situationer; vi minns också hur andra anhöriga, vänner, patienter och klienter har reagerat. [Holm, Ulla, Empait, sid.72] Det finns många faktorer inom begreppet makt. Kanske finner den manlige masochismen ofta uttryck på jobbet I en hierarkisk organisation finns det god jordmån för relationens båda motpoler: maktlystnad och önskan att få vara en ansvarslös underlydnad. [Molin, Björn, Chef för utveckling och förändring, sid. 120] Att se olika delar av en chefs och människas varande, vad som ligger bakom beteenden och mönster, att förstå och vara medvetengjord över vad det finns för fallgropar och trappsteg är en bra början till ett utvecklat ledarskap och till en organisation som lever i förändring. Det är även viktigt som chef/ledare att man skall erkänna för sig själv och för andra att man är chef/ledare och att man är tydlig. [Kaj, Per-Erik, Målmedvetarna] Att utöva makt är inte likställt med att vara diktator. Däremot så skall man vara medveten om att som chef så har man det yttersta ansvaret. Då gäller det att ha en klarhet och en tydlighet i att kommunicera de målsättningar och förutsättningar som finns uppställda inom organisationen. så länge det saknas ordentlig information är det bäddat för oro i systemet.[ Espolin Johnson, Gisle, Att leda är att utöva makt, sid.74] Information är A och O i ett lyckat maktutövande. Positivt maktutövande känner ingen rädsla eller avund. Om du som chef kan delegera ansvar och stötta medarbetare med din kunskap och dina kontakter, ditt know how så kommer du att växa som chef. Det ligger mycket i bibelversen; det är saligare att giva än att taga. Att se andra utveckla sin kompetens och växa inom organisationen gör att organisationen utvecklas. Med denna form av positivt ledarskap så finns risken att en del av medarbetarna växer in i andra arbetsuppgifter och väljer att lämna organisationen för dessa. Med den ledarstilen som du haft så har du endast skaffat dig som chef en ny bundsförvant och kontakt inom en annan organisation. En kontakt som kan vara till fördel för din egna organisations utveckling men även i förlängningen för hela samhället och individerna i båda organisationerna. 9

10 Om man som chef leder organisationen med en öppen ärlighet, en positiv empati präglad av medmänsklighet och med ett livslångt lärande som genomsyrar alla delar, så har man kommit en bra bit på väg. Där sanningen finns behöver vi inte vara oroliga./.../ödmjukhet och öppenhet präglar också stora förändringsledare (chefer). (Min kursivering) [Ahrenfelt, Bo, Förändring som tillstånd, sid.240] Naturligtvis så finns det faror och fallgropar att råka ut för som chef. Jag kommer att belysa några av dessa utifrån Machiavellis teorier om makt, och den negativa narcissismen Machiavelli [Machiavelli Niccolò, Fursten] i boken Fursten, beskriver Machiavelli makten på ett naket sätt, utan värderingar på vad som är rätt eller fel, utan på ett granskande och konstaterande sätt. Detta ger oss möjligheterna att ta till oss av delar som man i vanliga fall inte väljer att tala öppet om. Många av de bilder som målas upp känner vi igen. [fursten/ledaren] ska kunna förställa sig; han ska kunna ge sken av att göra en sak samtidigt som han gör en något helt annat. Människor är nämligen så enfaldiga och så villiga att lyda det som ögonblicket bjuder [Svedberg, Lars, Grupp-psykologi, sid.287] Det kan till och med vara så att vi accepterar grymheter och ren ondska från ledaren, men under en koncentrerad fas/tidsrymd. (Ännu lättare om man inte blir direkt drabbad av grymheten så som under nazityskland). Machiavelli beskriver att en ledare inte bör vara föraktad. För att inte bli det så finns det metoder att använda. [fursten/ledaren skall] vinnlägga sig om att storhet, mod, allvar och kraft tydligt syns i alla hans handlingar. [Svedberg, Lars, Grupp-psykologi, sid.288] Han ställer även tanken om fritt spekulerande och tankeverksamhet åt sidan, då det formuleras i råd till fursten/ledaren. En furste bör alltså ta råd, men endast när han själv och inte när andra vill det, han bör till och med ta modet ifrån som vill råda utan att vara tillfrågad [ Machiavelli Niccolò, Fursten, sid.118] Orsaken till att ledaren inte skall ta till sig fritt med råd är att han inte skall komma i en situation där han blir föraktad som ledare. Det är alltså han som avgör när och vilka som får ge råd. Han talar även om vad som gör en ledare aktad och respekterad. Ingenting ger en furste [ledare] ett så gott anseende som stora krig och personliga stordåd./.../en furste [ledare] blir också högaktad om han är en sann vän eller en sann fiende, det vill säga när han utan någon hänsyn tar parti för någon mot någon annan. [ Machiavelli Niccolò, Fursten, sid.110 och 111] 10

11 Personliga stordåd har vi nära oss i tiden både med fusionen som Percy Barnevik genomförde men även Jonas Birgerson och bredbandsbolagets stordåd rönte stor respekt. Machiavellis teorier och tankar härstammar från 1500-talet och kan se och verka omordena och icke fungerande i det demokratiska samhället. Maurice Joly vidareutvecklar hans tankar och applicerar dem i det demokratiska systemet. Med fria val och representativ demokrati kan du säga att allt skett i demokratisk anda, men i själva verket så är det ett handfull personer som har styrt och lett fram besluten efter despotismens tankegångar. Med formuleringar och diskussioner mellan två fiktiva personer så för han fram en bild av behovet av en stark ledare och en centralstyrd makt, allt via demokratiska processer. [Joly, Maurice, Dialog i Dödsriket] Den enda räddning jag ser för dessa samhällen, dessa sannskyldiga kolosser på lerfötter, är en extrem centralisering som ställer statens alla resurser till de styrandes disposition; en hierarkisk administration lik det romerska imperiets, som automatiskt styr de enskildas minsta mått och steg; ett ingripande system av lagar, som bit för bit tar tillbaka alla dessa friheter som så förhastat gavs med ett ord en gigantisk despoti som när som helst och med en gång kan slå ner allt motstånd, alla protester. [Joly, Maurice, Dialog i Dödsriket, sid.37] Allt detta sker av fri vilja med demokratiska processer och efter Machiavellis teorier om maktutövande Narcissismen Detta begrepp behandlar Sandy Hotchkiss mycket utförligt i sin bok, men jag då. Begreppet är för många ett okänt begrepp på en vanligt förekommande företeelse i vårt samhälle och inom företag/organisationer. Narcissismen eller självupptagenhet/självkärlek är i dess sunda form en drivkraft för utveckling på alla plan. Faran som man bör känna till och lära sig att identifiera själv är när den blir osund. En narcissistisk hållning / / påverkar resultatet negativt och är en mycket farlig motkraft vid allt utvecklings- och förändringsarbete, framför allt genom ett uteblivet ledarskap. [ Ahrenfelt, Bo, Förändring som tillstånd, Sid.68] Sett ur detta för på organisationsnivån viktiga perspektiv, så blir följden av ett osunt narcissistiskt ledarskap en negativ destruktiv organisations och medarbetare utveckling. det ligger i den narcissistiska egoismens natur att se situationen från en enda högst subjektiv synpunkt: Mina känslor och behov är det enda som betyder något, och vad jag än vill ha så är det min rätt att få det. Ömsesidighet är ett helt främmande begrepp eftersom andra finns bara för att hålla med, lyda, smickra och vara till lags [ Hotchkiss,Sandy, Men jag då?, sid.37] En chef som leder en organisation som lever i med en osund narcissistisk hållning kommer inte att utvecklas till organisationen till dess fulla potential av orsaken att chefen inte kan se eller leva med att se andra utvecklas till det som de har potential till. 11

12 5.1 Sammanfattande resultat och diskussionsdel Att stå still är att sluta växa, allt som slutar växa dör, i alla fall om vi ser till naturen. Skillnaden är inte stor om man vill applicera detta på individen. Om du inte utvecklar din inneboende förmåga så kommer du stagnera i din utveckling. Det i sig är helt okej om du är nöjd med det, men de allra flesta talar om att man vill förändra sig. Förändring är i sig något naturligt både i naturen som hos människan. Om du vågar möta förändringarna så kommer du att möta svårigheter, men det kommer att öppna helt nya dimensioner och möjligheter. Genom att granska vår historia så lär vi oss inför framtiden. Vi kan se att vikten av bildning och arenor för att kunna utbyta tankar har varit avgörande för individens utveckling likväl som för samhällets utveckling. Att skapandet av sådana arenor sedan tidigt varit sanktionerat av staten och sedan vidareutvecklat inom folkbildningsrörelsen har varit avgörande för alla aktörer inom samhället. Det som jag ser som intressant och utmärkande är folkbildningens roll i utvecklingen, både ur ett historiskt perspektiv som i dagens perspektiv. Folkbildningen gav den breda massan ny kunskap, ökade insikter och blev en väckarklocka för den personliga utvecklingen och intresset för vidare kunskaps inhämtan. Folkbildningen låg till grunden för att den stora massan av människor i Sverige fick en generell högre kunskap och att de i sin tur sökte sig till högre utbildningar som var till gagn för såväl den industriella utvecklingen som för den individuella och den samhälleliga. I dagsläget så kan vi se i arbetslivet att det krävs olika typer av kunskap. Där har folkbildningen och bildningsperspektivet en lika aktuell roll som tidigare, om inte en ännu större. Om vi ser till organisationer och företag så finns det olika typer av kunskap. För att kunna utföra en arbetsuppgift krävs ett anpassat kunnande, t.ex. om jag skulle kunna fullfölja mitt arbete med att svetsa kulvert och göra undercentraler så krävs det en svetslicens och en kunskap om svetsning följden är att jag får en svetsutbildning för att kunna få licensen. Detta kan vi benämna som anpassningslärande. 12

13 Men för att kunna skapa en process som ger företaget en situation där medarbetarna och företaget växer krävs det mycket mer. Lärandet i arbetslivet handlar om att skapa lärprocesser som utvecklar individen inte bara medarbetaren. Om man lyckas väva in på arbetsplatsen att individen kan växa och utveckla tankeprocesser och även få utrymme att diskutera och reflektera omkring dessa, så har vi kommit in i en fas som vi kan kalla utvecklingslärande. Utvecklingslärande handlar om vad många känner igen från ett kritiskt granskande, bryta givna tankemönster och våga nytt. Vi kan även benämna det som ett dubelloop tänkande. [Bild 1.1] Då blir själva begreppet att lära att lära det viktigaste. Om du i alla processer lyckas att få in ett lärande så kommer du att rusta din organisation på ett sätt som gör att den kan utvecklas och ge en stabilitet mot svängningar i samhället, detta för att de anställda har förmågan att bryta och byta tankemönster, hitta nya vägar att utveckla verksamheten. Det skapar innovationer i organisationen. Innovation handlar om att omvandla kunskap till nya eller förbättrade/förädlade produkter. Allt detta förutsätter att det i organisationen finns en acceptans och flexibilitet när det gäller beslutsgång och initiativgång. För om kunskap hos medarbetarna inte kan tas tillvara eller kan komma till utlopp/användning på det bästa sättet så skapar det en frustration och det i sig blir en stor ohälsofaktor för de anställda och för organisationen. Där ligger styrkan att i sin organisation ständigt ha med lärandet och tid för reflektion och möjligheter att skapa relationer. Detta kan vara organiserat i form av möten eller diskussionsforum eller så kan det vara så att man lägger in en förlängd kafferast, som i sig är ett forum för reflektion. Att stimulera medarbetare att lära, direkt i arbetet eller utanför i studieförbund, vuxenutbildning eller på högskola, ger organisationen och medarbetarna nya kontaktytor och kunskapsytor, som ömsesidigt leder till en positiv utveckling, om de förvaltas och vårdas på rätt sätt. I denna utmaning så har chefen en central roll. Det är han som sätter normen och visar på inriktningen och även har möjligheten att skapa dessa arenor och initiera de processer som behövs. Ett gott ledarskap genomsyras av tanken på mänsklig tillväxt. Mänskliga tillväxten är i sig till stora delar knuten till det livslånga lärandet. Så man kan se att lärandeprocessens roll i organisationen är själva drivmotorn för en organisations utveckling och överlevnad, för som jag nämnde tidigare, stagnerar du så dör du (Över tiden sett). 13

14 En sund strategi från en chef är således att investera i det som över tiden ger absolut bäst utdelning, de anställda. Om chefen i sitt ledarskap uppmuntrar och underlättar för tillfällen att skapa relationer och arenor för reflektion och kunskaps inhämtan så utvecklas kreativiteten och innovationsförmågan. Detta i sin tur leder till nya produkter och tjänster kan blomma ut och nå fram i de nya ytor som skapats i de relationer som de anställda har skapat. För att ta ett exempel från VVS branschen. VVS-sföretaget har ett antal servicemontörer som jobbar i direkt kontakt med kunderna, de skapar relationer och löser problemen som dyker upp på ett mycket adekvat och professionellt sätt. Till det så lägger man trevligt bemötande och utvecklande av relationen i samtal och diskussioner. Denna servicemontörs beteende och förmåga till att skapa goda, nya relationer gör att det är just det företaget som man efterfrågar i lång tid framåt. Dessutom så sprider denna kund detta till andra personer och kontakter i ens närhet. Om chefen i detta fall sagt att han skall ta alla viktiga kundkontakter för att han vill vara i centrum (utifrån ett narcissiskt beteende) så hade man minimerat kontaktytan för medarbetarna och decimerat deras roll till icke betydelsefull och icke kompetent vilket ger i förlängningen en stagnerande effekt på organisationens utveckling. Negativa och destruktiva mönster är mycket svåra att bryta. Där krävs det stora och långsiktiga förändringsprocesser om man skall lyckas nå fram till ett positivt resultat. Har yrkesgrupper inom organisationen lärt sig att man inte får ta egna initiativ och att ens kompetens och möjligheter till utveckling är av underordna betydelse, så är det en tyst tradition som följer med organisationen även om medarbetarna och cheferna bytts ut. Därför så är det viktigt att som chef reflektera och fundera över sin egna roll och hur man hanterar den. Det gäller att som chef lära känna sig själv, något som är grunden för alla individer som vill leva ett rikt växande liv. (Lika med livet som med organisationen, om du stagnerar och står still så tenderar du att gå bakåt, även ett stillastående i livskvalitativa mått mätt, kräver individuell utveckling.) Det finns svårigheter i hur man skall kunna nå fram med förändringar och god utveckling för individen, organisationen och samhället. Grunden ligger ändå hos individen i alla led. Det handlar om att vilja förändra. Men det går att som chef underlätta klivit över tröskeln till förändringens rum med att ge förutsättningar, och visa på nya världar i form av goda exempel samt att ge dem möjligheterna att utveckla sig, till fördel dels för individen, men även företaget och i förlängningen för hela samhället. En bakgrunden som man även bör känna till är att vi befinner oss i ett paradigmskifte och med allt var det innebär. [Se vidare bild 1:2] 14

15 Tätt knutet till förändringen inom organisationen ligger chefens förmåga att kommunicera med medarbetarna, det är också en av grundstenarna, ju mer medarbetarna växer så kommer det att krävas mera systematiska samtal. Kalla det utvecklingssamtal. [Sambandet mellan detta finns i bild 1:3] Men som hinder på vägen så ligger makten, den negativa narcissiskt präglade makten. Makten som endast är till för att styra och nå egna framgångar och fördelar. Det maktutövande kan vi även knyta ann till kortsiktigheten, där man endast har sitt eget bästa för ögongen eller sin organisations bästa i det korta perspektivet, inte i det långa (för det ingår ju inte jag i!!). Osunt maktutövande är tveklöst en drivkraft som man inte får underskatta, det är en kraft som ur ett längre perspektiv inte kommer föra organisationen eller samhället framåt. Ser man det ur ett historiskt och ur ett nutida perspektiv så kan man se att samhällen och organisationer som inte överlevt har karakteriserats av denna maktkultur. Får man det som norm i samhälle eller i organisation så är det en tidsfråga innan den kommer att dö ut. Att komma tillrätta med den negativa narcissiskt präglade makten är inte lätt, eftersom den bilden är så komplex och härstammar från barndomen och även i generationer tillbaka. Skall man komma tillrätta med det så måste man början med en förändring av attityder från barndomen och fram till vuxen ålder. Detta kopplat till att vi måste vara öppna och se möjligheten i en öppen och utvecklad demokrati. En demokrati som bygger på att individen växer i ansvar och kunskap. De slutsatser som man kan ta fasta på är att en organisation som skall överleva och utvecklas kräver en chef som har en öppenhet och som har det livslånga lärandet som drivmotor och som även har kopplat ledarskapet till en kommunikativ och relationsskapande förhållningssätt, utan negativa narcissiskt präglade maktutövande. 15

16 6.1 Bilder 1.1 Singel och dubbelloopar Förutsätter en aktiv människosyn och att framtiden är påverkbar. Mänskliga handlingar och avsikter är drivkraften. Förutsätter en passiv människosyn och att framtiden är given. De ekonomiska och tekniska faktorerna är drivkrfaten/målet Förändring av tolkningsmönster Dubbelloop/ Dubbelt omtag Resultat Resultat chef Reflektion/ Varför Prövar man världsbilder, auktoriteter och regler Accepterar världsbilder, auktoriteter och regler Intyrck Tolkningsmönster Handling Påstående Chefen får en idé och kör en dubbelloop och kör ut den i organisationen, när ledningen kör så kan det bli negativt, för när medarbetarna är klar med första loopen så är han inne på tredje loopen. Singelloop/ Enkelt omtag Det gäller att förstå vad den som lämnar intrycket/påståendet säger Efter detta så kan man tolka. Företags Organisations 16

17 1.2 Paradigmskifte Vi befinner oss mitt i ett paradigmskifte vi kan se att vi haft 4 olika paradigmskiften. Samlar, jägar samhället bondesamhället industrisamhället och nu, kunskapssamhället. Alla dött, nytt skifte klart Alla dött, nytt skifte klart Nu befinner vi oss i skiftet Nu befinner vi oss i skiftet Det problem som sker är att vi nu befinner oss med ett stort steg in i det nya samhället, medan vi finns kvar i det gamla, i detta läge så blir det stora slitningar som kan leda till osäkerhet och ohälsa i hela samhället. Men problemet ligger även i att vi inte har något klart fokus att utgå från när det gäller samhället och i våra organisationer/arbetsplatser samt även i många fall själva det egna livet. Alla skiften har sina preferenser och common sense antagande, dessa förändras under tiden och när skiftena var klara så hade det gamla dött ut, men man hade även lyckats bevara det goda erfarenheterna eftersom det var långa perspektiv och synsätt som gällde. Skillnaden idag är att allt skall ske så snabbat och det skall vara ständiga förändringar bara för förändringens skull. Detta resulterar i en otydlighet till stora delarna av individerna, organisationer/företag samt samhällena. 1.3 Utvecklingssamtal för personalen Antal samtal per år Man skulle kunna säga att med mera samtal med chefen, gör att delaktigheten ökar. När man börjar flytta sig uppåt så behövs det mera stöd får man större befogenheter ökar alltså stödbehoven. Det finns en klar koppling mellan hur mycket befogenhet och inflytande man har i sina arbetsuppgifter kontra hur mycket kontakt man har med chefen, där ser man vinsten med systematiskt samtal med de anställda. löpandeband Arbetsinnehåll/ Befogenheter 17

18 7.1 Litteratur Ahrenfelt, Bo Förändring som tillstånd, Studentlitteratur 2001, ISBN Bengtsson, Håkan A. m.fl Folkbildning I vår tid, Bokförlaget Atlas 2002, ISBN Bolman, Lee G. Nya perspektiv på org. och ledarskap, Studentlitteratur 1997, ISBN Castells, Manuel Nätverkssamhällets framväxt, Daidalos 2000, ISBN Dryden, Gordon & Vos, Jeannette Inlärningsrevolutionen, Brainbooks 1994, ISBN Ellström, Per-Erik Arbete och lärande, Arbetslivsinstitutet och författare 1996, ISBN Espolin Johnson, Gisle Att leda är att utöva makt, Kommentus förlag 1994, ISBN Franzén, Härje Skaffa dig en bra chef, Svenska förlaget 2003, ISBN Gatu, Harald Hållbara arbetsplaster, Arbetslivsinstitutet och författare 2003, ISBN Gud Svenska folkbibeln, Stiftelsens Svenska folkbibeln & XP media, ISBN Holm, Ulla Empati, Natur & Kulur 2001, ISBN Hotchkiss,Sandy Men jag då?, Svenska förlaget 2003, ISBN Johansson Inge Bildning och klasskamp, Bilda 2002, ISBN Joly, Maurice Dialog i Dödsriket, Carlssons bokförlag 1994, ISBN Kaj, Per-Erik Målmedvetarna, PMB bokkonsult 1991, ISBN Larsson, Staffan m.fl Livslång lärande, Studentlitteratur 1996, ISBN Machiavelli Niccolò Fursten, Natur och Kultur 1958, ISBN Molin, Björn Chef för utveckling och förändring, Liber-Hermods 1994, ISBN Norberg, Ulf & Svärdh, Jan-Erik Från kunskap till kompetens, Prevent Distribution 2001, ISBN Nyberg, Sven Innovation och arbetsliv, LO 2003, ISBN Ragnerstam, Bunny Arbetare i Rörelse del 1, Gidlunds 1987, ISBN Svedberg, Lars Grupp-psykologi, Studentlitteratur 2003, ISBN Säljö, Roger Lärande i praktiken, Bokförlaget Prisma 2000, ISBN Törnqvist, Ingvar Oscar Olsson Studiecirkelns fader, Elanders Gummesonssns 2002, ISBN Von Otter, Casten Låsningar och lösningar i svenskt arbetsliv, Arbetslivsinstitutet och författare 2003, ISBN

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Boksammanfattning. Konsten att få andra att prestera

Boksammanfattning. Konsten att få andra att prestera Boksammanfattning Konsten att få andra att prestera Konsten att få andra att prestera är framför allt ett användbart verktyg för dig som vill utveckla dig själv och dem du leder. Med hjälp av både skisser

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Consultus Management Institute

Consultus Management Institute Ta ledarskapet till nästa nivå Genom programmet vill vi att erbjuda möjlighet till nya perspektiv, bidra till affärskritisk kompetens samt ytterligare stärka dig i din professionella roll som ledare. Vi

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Med hjälp av dialogkorten kan en god dialog stimuleras och viktiga frågor lyftas fram. Dialogkorten syftar till att hitta de resurser som bidrar till att skapa hållbart

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att förskolans barn behöver utveckla? Bergsnäs Förskola Tro på sig själv. Självkänsla. stärka barnens självförtroende - jag törs - jag vågar - jag

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer MUC 27 MiLprogrammet för nya chefer 2013 VÄLKOMMEN TILL MiLPROGRAMMET FÖR NYA CHEFER Du är ny i din chefsroll och funderar på hur du kan utvecklas i ditt ledarskap. Vad krävs av dig? Hur använder du dig

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Äventyrspedagogik i förskolan

Äventyrspedagogik i förskolan Äventyrspedagogik i förskolan Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik i förskolan kan utgå från läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010). Sammanställningen är gjord

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Mångfald för ökad konkurrenskraft Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Vår framtid Skåne har väldigt bra förutsättningar att bli en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter?

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Boksammanfattning Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Generation Y kallas de 80- och 90-talister som är på väg in på arbetsmarknaden och som i stor utsträckning

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-03-04 77 Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 KF Beslut Kommunstyrelsen tillstyrker kommunfullmäktige besluta

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping. Linköpings kommun linkoping.se

Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping. Linköpings kommun linkoping.se Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping Linköpings kommun linkoping.se Inledning Socialkontorets uppdrag är att informera, utreda, besluta om och följa upp enskilda människors rättigheter och

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Ledarutveckling för kvinnor

Ledarutveckling för kvinnor Ledarutveckling för kvinnor En ledarskapskurs för kvinnor Det här är en kurs för kvinnor som vill utvecklas. Du behöver inte vara chef idag för att gå kursen. Kursen ger dig ett verktyg för att kunna utvecklas

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer

SHIF/SPK:s Värdegrund

SHIF/SPK:s Värdegrund VÄRDEGRUND 1 SHIF/SPK:s Värdegrund Svenska Handikappidrottsförbundet och Sveriges Paralympiska Kommittés (SHIF/SPK) värdegrundsarbete är en del av hela idrottsrörelsens arbete. En värdegrund beskriver

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap

Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Ledarskapet i vården spelar en avgörande roll för att skapa en vård som utgår från individens

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Utbildningen är öppen för i församling anställda pastorer, präster och diakoner samt personer med annan lämplig bakgrund som på volontärbasis arbetar i församling

Läs mer

PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN

PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN Det här är en policy för dig som arbetar i Höganäs kommun eller som funderar på att söka arbete i Höganäs kommun. Den är en vägledning i vad vi står för och vad vi vill

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer