KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 2"

Transkript

1 KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 2 5, 17, 100, 5 RAPPORT METOD OCH PROCESS FÖR UTVÄRDERING Ctrin Johnsson Vernon D. Miller CORE COMMUNICATION, ORGANIZATION, RESEARCH, EDUCATION DEMICOM DEPARTMENT OF MEDIA AND COMMUNICATION MID SWEDEN UNIVERSITY

2 5, 17, Inlening Kommuniktiv lere skpr fler och mer kommuniktiv orgnistioner (Sveriges Kommuniktörer) Dett är en nr rpporten i forskningsprojektet Kommuniktivt lerskp Anlys och utveckling v kärnkompetens vi Mittuniversitetet. Projektet, som pågår uner , les v ocent Ctrin Johnsson och genomförs v forskrgruppern CORE och Kvlitetsteknik vi Mittuniversitetet. Det finnsiers v KK-stiftelsen och e eltgne företgen: Norrmejerier, S, Snvik, Spenrups, Volvo och Norisk Kommuniktion. Det stös även v Sveriges Kommuniktörer och Per Zetterquist. De frågor som forskrn stuerr är hur Kommuniktivt lerskp kn efiniers och utvärers, hur chefer och meretre uppfttr et, och hur orgnistioner mäter kommuniktion, lerskp och meretrhäls. Projektet sk också t frm en meto för tt mät kommuniktivt lerskp som ygger på tiigre forskning, och stuer kopplingr melln kommuniktivt lerskp och nr orgnistionsresultt. Rpportens syfte är tt utveckl en moell och rekommentioner för tt nlyser kommuniktivt lerskp i orgnistioner. Den finns även i en engelsk version. Rpporten är förftt v Ctrin Johnsson och Vernon D. Miller, tillsmmns me representnter för e eltgne företgen. Smmnfttning Executive summry Leres och chefers kommuniktion är särskilt viktig för tt en orgnistion sk utveckls positivt. Det hr uppmärksmmts länge inom forskningen. Utvärering v kommuniktionen utgör en viktig grun för förättringr, unerlättr en strtegisk plneringen och gör tt lening, chefer och meretre uppmärksmmr kommuniktionsfrågor. Rpporten ger en moell för tt nlyser kommuniktivt lerskp genom meretrenkäter. Den presenterr viktig steg i processen och innehåller rå och rekommentioner. Den innehåller också eskrivningr v vrför och hur e eltgne företgen retr me tt utvärer lerns kommuniktion. Kommuniktivt lerskp 2

3 En välutveckl nlysprocess ereer vägen för meretrns eltgne och förättringr v lerns kommuniktion. Öppenhet kring unersökningen, ktivt eltgne i plneringen och återkoppling v resultten skpr enggemng kring en. Enkäter är kvlificere unersökningsinstrument som kräver noggrnn npssning och utveckling för tt funger väl i en specifik orgnistion. Vliitet tt mn mäter et mn vill mät, och reliilitet tillförlitlighet är centrl egrepp. Enkätfrågor kn ge olik resultt i olik grupper, ärför ehöver resulttet nlysers me hjälp v fktornlyser innn smn stuers. Den nlysmoell som eskrivs i rpporten ygger på en teori om leres centrl kommuniktiv eteenen som utvecklts inom forskningsprojektet: Strukturer, Utveckl, Interger, och Representer. Inom vrje ktegori finns unerktegorier och kluster v enkätfrågor som testts och vist sig hållr i tiigre forskning. En viktig frmgångsfktor i retet me nlyser och utväreringr v kommuniktivt lerskp är ett fruktrt smrete melln huvuktörern: lere, HR- och kommuniktionsnsvrig, och representnter för meretrn. 1. Vikten v tt nlyser leres kommuniktion För tt S sk fortsätt tt vr frmgångsrikt, ehöver vi uktig lere som kn skp enggemng och elktighet. Kommuniktion är en stor och viktig el v lerskpet. Mi Nilsson, HR, S AB Leres och chefers kommuniktion är särskilt viktig för tt en orgnistion sk utveckls positivt. Att le hnlr i huvusk om tt kommunicer. Lerns kommuniktion och effektern v en hr uppmärksmmts uner lång ti inom forskningen. Rpporten Kommuniktivt lerskp (Johnsson, Miller & Hmrin, 2011) smmnfttr leningens, mellnchefers, och gruppchefers viktig kommuniktionseteenen: strukturer, utveckl, interger och representer som e nväner för tt påverk e orgnistionens resultt. I rpporten nväner vi egreppet lere för ll inivier me ett formellt chefsnsvr i en orgnistion. Utväreringr v kommuniktionen i en orgnistion är etyelsefull v fler skäl. Kommuniktionen hör intimt smmn me hur väl orgnistionen fungerr. Forskningen visr tt kommuniktion hänger smmn me meretrenggemng, retstillfresställelse ln e nställ, prouktivitet, effektiv orgnistionsföränring och innovtionsförmåg och finnsiell stilitet. 100, Kommuniktivt lerskp 3

4 5, 17, På olik sätt påverkr kommuniktion sist ren, vs. et ekonomisk resulttet (Downs & Arin, 2004, s. 6). Kommuniktionen melln lere och meretre är lltså en grunförutsättning för tt kunn ygg effektiv orgnistioner och frmgångsrik företg. Anlyser v leres kommuniktion utgör en grun för förättringr, åe v iniviers kommuniktionseteene, kommuniktionen i grupper och i orgnistionen som helhet (Hrgie & Tourish, 2009, s. 26). Genom tt omfttne och noggrnn nlyser v kommuniktionen uppnår mn följne förelr enligt Downs och Arin (2004, s. 10): 1. en strtegisk plneringen unerlätts 2. krtläggning v ttityer främjr relistisk eömningr 3. ny informtion smls in kontinuerligt 4. en feeck-process etlers 5. stnrisere mätningr ger rättvisne jämförelser 6. orgnistionens melemmr uppmärksmmr kommuniktionsfrågor 7. utilningsnivån höjs 8. eltgrn kn påverk sin orgnistion Anlyser v kommuniktionen ger en il v hur meretrn i orgnistionen uppfttr och omftts v leningens vision, strtegier och mål. Viktig principer för kommuniktivt lerskp Chrlie Norlom, SVP Strtegic Internl Communictions, Volvo Group, erättr om v som utmärker kommuniktiv lere i frmgångsrik orgnistioner utifrån exemplet New River Vlley Plnt. Vilk kommuniktiv eteenen skiljer egentligen ut lere inom frmgångsrik orgnistioner från em i lågpresterne företg? Volvokoncernen hr utvecklt och stöttt et kommuniktiv lerskpet me fokus på mellnchefer. Uner ett ecennium hr vi mätt et kommuniktiv lerskpet på längen och tvären. Hösten 2011 fick jg i upprg tt närmre stuer v som utmärker e llr äst lern. Jg åkte ärför först till Dulin, Virgin, för tt träff företgslening och meretre vi New River Vlley Plnt som fått mycket go resultt i vår senste mätning. I et kommuniktiv lerskp som frikschefen Ptrick Collignon och hns tem företräer finns fyr principer v helt vgörne etyelse. Kommuniktivt lerskp 4

5 Kunorienteringen är en mest iögonfllne. Hel verksmheten prägls v en klr siktlinje till kun. All nställ hr i små grupper åkt på stuieesök hos kuner i olik elstter. De hr frågt ut och iskutert me kunern om v som är viktigt för em och v e förväntr sig v Volvo. Den övergripne strtegin och et glig förättringsretet, kizen, hr fått en mycket tylig förnkring i kunerns verksmhet. Hunrtls kuner esöker nu friken vrje veck, och e möts inte som förr v usvisslingr utn v intressere och enggere nställ. Mitt i retet tr folk sig ti tt förklr något för en funersm kun, eller tt fråg esökrn om ers verksmhet. Det är ett genuint intresse, och et hr irekt påverkt försäljning och lönsmhet positivt. Kommuniktivt lerskp hnlr här om tt gör et möjligt för nställ tt ientifier, resser och lös prolem. Jg hr tusentls iéer om hur vi skulle kunn orgniser inustriprouktion på ett nnorlun sätt säger Ptrick Collignon. Nästn ll min iéer ligger kvr i skrivorslån. Här gäller et tt iskuter och mejsl frm målen tillsmmns. Jg måste lit till tt folk själv kommer frm till sin lösningr. När presient Om kräve tt en meriknsk inustrin skulle minsk energikonsumtionen me 10 % på tre år, å överlät Ptrick åt chefer och nställ tt i gemensmm retsgrupper t frm konkret förslg. De illigste och enklste förslgen genomföres först, men åtgärer som skulle kräv investeringr t ex i värmeväxlre eller solpneler fick vänt. Inom ett år lyckes New River Vlley sänk energiåtgången me 30 procent. En extern utvärering v kizen-progrmmet, är New River Vlley mtches mot l Toyot och Boeing, visr tyligt tt ett kommuniktiv lerskp vrit oerhört frmgångsrikt i tt engger och moiliser nställ. Kulturen hr likså föränrts i grunen. Ielig konfronttioner och konflikter melln lening och fckförening hr erstts v smsyn kring en gemensm utmning och vision. Ptrick Collignon hr som frikschef lett föränringsretet på New River Vlley Plnt: När jg kom hit för fyr år sen misstänkte folk tt jg skulle lägg ne friken. Efter en sju veckor lång strejk inlee jg en verklig och öppen ilog me fcket om frmtien. Hur sk vi tillsmmns kunn förvnl en här friken till en äst lstvgnsfriken i USA, och sätt en ny stnr för hur mn eriver inustriell verksmhet? Nu hr vi slutt tt lej ut jo som är kritisk i flöet å förseningr irekt slår mot kunern. Istället försöker vi nu tt t tillk retsuppgifter som vi kn gör ättre till ungefär smm kostn men me större levernsprecision säger Ptrick. Det låter nästn vnsinnigt tt t hem tillverkningen v klge tjock kelslingor melln hytt och vgn när ilyggre i Virgini kostr 10 gånger mer i timmen än kollegorn i Mexico. 100, Kommuniktivt lerskp 5

6 5, 17, Buskpet från Dulin, Virgini, går stick i stäv mot glolisering och nemontering v meriknsk tillverkningsinustri, och et hr väckt ett enormt gensvr ln nställ och kuner. Volvo hr en strk retskultur, Volvo Wy, men enn fick lrig riktigt fotfäste i New River Vlley. Uner nästn 25 år förlev friken ett sorgern. Fler svensk frikschefer försökte men orke inte inför kulturen. Det gäller tt tyliggör v kulturen inneär. Vrje föränring måste görs synlig och påtglig, nnrs stnnr et vi tomm or, säger Ptrick. När vtlsförhnlingrn me fcket vr klr, å vr et Ptrick som gick ut på gåren och hisse UAW flggn igen, erättr en kille vi net. Inom fem minuter visste ll i friken v hn gjort. Förtroene och tillit är grunen för llt kommuniktivt lerskp. Det tr årtl tt ygg upp och någr minuter tt rser. Ptrick och hns leningsgrupp lyssnr ktivt till e nställ och ryr sig. Vrje lere måste vr lyhör och våg lyssn till nr perspektiv, säger Ptrick. Smtiigt hr jg stor och tylig förväntningr på e fcklig lern. De måste våg kliv frm, t nsvr och ger som lere. Internkommuniktören Mrcus Thompson är en ktiv förinelselänken till e nställ. Hn verkr stänigt vr ute i friken för tt prt me folk. Hn känner ll, och lyssnr orentligt. Ptrick gv honom en ny titel, inspirtionslere. Egentligen ehåller hn sin verklig roll som strtegisk rågivre åt frikschefen. I smtlen längs net erättr mång llr först om något som Ptrick gjort nnorlun. Men nästn ll fortsätter sen tt el me sig v egn erfrenheter, insikter, och läromr. Då inser jg tt Ptrick och hel hns leningsgrupp åstkommit något mycket större och svårre. I ktiv hnling hr e vist förtroene och tillit för ll nställ, och en efter en hr ess vågt kliv frm me större förtroene och självtillit. Kommuniktivt lerskp 6

7 2. Forskning om utvärering v kommuniktion och lerskp i orgnistioner Uner 1970-tlet utveckle forskre en meto tt mät kommuniktion i orgnistioner, som lev kän uner nmnet the Interntionl Communiction Assocition (ICA) Communiction Auit (Golher, 2002). Målet vr tt utveckl en stnriser meto tt utvärer orgnistioners kommuniktionssystem för tt etler en normer ts som kune unerlätt jämförelser melln olik orgnistioner (s. 451). Unersökningen omftte enkäter, intervjuer, göcker, och nätverksnlyser, men enkäten lev en mest nvän utväreringsmetoen eftersom en vr enkel tt utveckl, ministrer och tolk. Unersökningen mätte informtionsflöen, informtionsknler (inklusive chefer), uskpsinnehåll, och ttityer och uppfttningr till kommuniktion (Golher & Krivonos, 1977). Unersökningen fick senre kritik för tt en vr ser på sänre-mottgre-moellen för kommuniktion. Den mätte en mäng informtion som togs emot, smtiigt som en inte tog hänsyn till iniviers meningsskpne och socilt konstruere tolkningr v uskp, forskningsområen som utveckles snt från 1980 och frmåt. Forskre kritisere också enkätfrågorn och vliiteten, och ifrågstte tt frågorn verkligen mätte et e vr vse tt mät. En nnn svghet som hr uppmärksmmts är tt mätmetoen ger en ögonlicksil v en ynmisk verklighet som kontinuerligt föränrs. Downs och Arin (2004) etonr vikten v tt skp ett utväreringssystem som genomförs som en process, och inneär kontinuerlig mätningr v kommuniktionen. Forskre hr förespråkt nr sätt tt stuer kommuniktion än genom enkäter och frågeunersökningr: exempelvis genom intervjuer, oservtioner, iskurs- och textnlys i syfte tt ge en ättre förståelse v hur komplex kommuniktionsfenomen är reltere till olik orgnistionsföreteelser. Hrgie och Tourish (2009) och Downs och Arin (2004) går igenom en r olik utväreringsmetoer och ger riktlinjer för olik typer v unersökningr. Även om et finns egränsningr för v mn kn mät genom enkäter, så visr en smle forskningen på et stor väret som en här typen v unersökningr ger. Kommuniktionen kn stuers på ett systemtiskt sätt och möjliggör utveckling och förättringr inom orgnistioner över ti (Miller et l., 2011). 100, Kommuniktivt lerskp 57

8 5, 17, Lerskpsforskningen omfttr en stor mäng tillväggångssätt och metoer (Grint, 2011). Stuier v leres eteene genom enkätunersökningr hr vrit genomgripne inom områet och sån unersökningr hr nvänts frekvent v forskrn (Brymn, 2011). Mätmetoer som Leer Behvior Description Questionnire (LBDQ), och Multifctor Leership Questionnire (MLQ) som nväns för tt unersök trnsformerne lerskp är någr v e mest välkän och nvän. De genomförs oftst genom tt meretre fyller i enkäter om leren, och enkätresultten ers och ger vrje lere en profil i form v olik lerimensioner. Förelrn me en här typen v mätningr är tt e är enkl tt ministrer, mn kn sml in mycket t och nå mång meretre, och enkelt gör änringr. De egränsningr som lyfts frm är tt resultten kn påverks v smtyckeseffekter (vs. en tenens tt ntingen håll me eller vr emot), och svren kn också påverks v förutftte meningr om lere och inte spegl et fktisk eteenet (exempelvis om en lere uppftts som ineffektiv kommer svren tt vr färge v ett). Det kn lltså vr svårt tt skilj uppfttningr om leres fktisk eteene från uppfttningr om leres enggemng eller effektivitet (ett klls på engelsk common metho is) (Brymn, 2011, s. 18). Anr egränsningr är tt enkätern fokuserr på iniviuell leres egenskper och lerstilr och tr inte hänsyn till en socil och kulturell miljön som på ett genomgripne sätt påverkr hur lere gerr (Alvesson & Sveningsson, 2007, s. 308). Omgivningen och nr ktörers eteene hr vgörne etyelse för en leres möjligheter tt ger. Lerskp är socilt och kulturellt, et hnlr om tt skp och upprätthåll gemensmm föreställningr och normer. De å ovn nämn forskningstritionern: kommuniktionsforskning och lerskpsforskning hr smlt viktig kunskp om leres kommuniktionseteene som vi nvänt som grun för en moell tt nlyser kommuniktivt lerskp. I en här rpporten koncentrerr vi oss till nlyser v leres kommuniktionseteene me hjälp v enkäter som els ut till orgnistionens melemmr, eftersom enn meto vnligen nväns i orgnistioner. Vi ger också rå som kompletterr en här typen v mteril för tt eskriv en komplex kommuniktionen melln chefer och meretre. Anr forskre hr pekt på ehovet tt även utgå från ett meretrperspektiv (Heie & Simonsson, 2011) och unersök meretrns kommuniktionsehov (Ruck & Welch, 2012). Kommuniktivt lerskp 8

9 Cse: Norisk Kommuniktion Benchmrkunersökning kring intern kommuniktion Norisk Kommuniktion är en strtegisk kommuniktionsyrå som utvecklr en kommuniktiv förmågn i stor och meelstor orgnistioner och företg. Som ett le i ett rete genomför Norisk Kommuniktion en återkommne enchmrkunersökning kring orgnistioners intern kommuniktion. Syftet me enchmrkunersökningen Syftet me unersökningen är tt ge en il v hur nställ värerr en intern kommuniktionen i sin orgnistion och hur resulttet står sig i förhållne till resultt från nr orgnistioner. Mätningen ger e eltgne orgnistionern en il v sin iniviuell styrkor respektive utvecklingsområen. Det smmnställ enchmrkresulttet ger essutom en nulägesil v hur intern kommuniktionen fungerr i nuti orgnistioner smt en il v trenen över ti. Resultten är ett viktigt eslutsunerlg för tt kunn ientifier och prioriter effektiv åtgärer för tt vireutveckl orgnistioners intern kommuniktion. Meto Benchmrkunersökningen är en kvntittiv unersökning ln chefer och meretre. Dtinsmlingen sker normlt vi en weser enkät. Mätningen hr genomförts sen år 2005 och vrt nnt år presenterr Norisk Kommuniktion en rpport som sers på resulttet från e två senste årens unersökningr. Den senste, fjäre rpporten lnseres i septemer Resultten som presenters nen (se figur) sers på e mätningr som hr genomförts uner 2009 till och me Uner enn tisperio eltog 50 orgnistioner och et inkluerr åe privt företg och offentlig verksmhet. Utifrån ett urvl om rygt nställ svre responenter, vilket ger en svrsnel om 61 procent. Unersökningsområen Unersökningen mäter nställs förväntningr (upplev gr v viktighet) smt tillfresställelse inom ett ntl områen: Kommuniktionsmiljö, kommuniktionsehov/uskp, kommuniktionsknler, ktörerns kommuniktion smt effektiniktorer. Unersökningen mäter också et kommuniktiv lerskpet och et kommuniktiv meretrskpet. 100, Kommuniktivt lerskp 9

10 5, 17, Chefen en viktigste kommuniktionsknlen Ett intressnt resultt från enchmrkunersökningen hnlr om olik ktörers och kommuniktionsknlers upplev viktighet i reltion till en tillfresställelse responentern upplever kring respektive knl (se nen figur). 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 4,11 2,89 4,77 4,70 3,94 4,23 4,10 3,32 4,41 3,63 4,07 3,80 3,44 3,36 3,28 3,34 4,27 3,85 3,69 3,34 3,34 3,01 3,70 3,30 3,61 3,12 2,61 2,64 1, Hägst leningen Min närmste chef Min kollegor Fcklig representnter Möten Intrnät Hel orgnistionens personltining Gemensmm nyhetsrev/nyhetsmil E-post Lokl personltining/nyhetsrev Anslgstvlor Aretspltsens extern weplts Press (tiningr, TV och rio) Instämmer Viktigt Socil meier (t ex Twitter, Fceook) Som frmgår i figuren är chefen orgnistionens viktigste kommuniktionsknl. Dett hr vist sig i smtlig enchmrkunersökningr som Norisk Kommuniktion hr genomfört och gäller för åe privt näringslivet och offentlig verksmhet. Tätt efter chefen kommer kollegorn och ärefter möten. En intressnt jämförelse kn görs melln personlig respektive meknisk knler. Generellt sett hr nställ högre förväntningr (se viktighet i figuren) på e personlig knlern än på e meknisk. En nnn jämförelse gäller gpet melln viktighet och tillfresställelse. Kommuniktivt lerskp 10

11 Gpet är generellt sett minre hos e meknisk knlern (me unntg v intrnät) än hos e personlig. Dett ger en tylig iniktion på vr en störst utvecklingspotentilen finns i orgnistioners intern kommuniktion. Det hnlr mycket om tt invester i tt utveckl e personlig knlern och i ett kommer en kommuniktiv förmågn i fokus. Chefens centrl roll för en intern kommuniktionen ställer krv på förmågn tt fullfölj et kommuniktiv nsvr som följer me chefsupprget. Det hnlr om et kommuniktiv lerskpet och någr centrl elr som unersökningen mäter är förmågn tt 1) coch enskil meretre och grupper, 2) lös konflikter, 3) tyliggör mål och förväntningr, 4) ge återkoppling på presttion och eteenen, smt 5) skp och förmel meningsfull uskp. Kopplt till leningens kommuniktion är et också viktigt tt chefen hr förmågn tt 6) översätt och konkretiser övergripne uskp. Det hnlr om tt säkerställ tt orgnistionens övergripne uskp lir egriplig och relevnt så tt et är klrt v e får för konsekvenser och effekter för meretrn och en verksmhet som erivs. Slutligen, me tnke på kollegorns viktighet i en intern kommuniktionen ehöver chefen h förmåg tt 7) involver meretrn i ett gemensmt meningsskpne och i eslutsprocesser. Här är ilogen ett v chefens viktigste verktyg. Meretrn ehöver ses som meskpre och et ställer krv på chefens kommuniktiv förmågor. 100, Kommuniktivt lerskp 11

12 5, 17, 3. Anlyser leres kommuniktion En välutveckl och noggrnn nlysprocess ereer väg för meretrns eltgne och förättringr v lerns kommuniktion. Däremot kn en åligt styr och genomför process vr värre än tt inte gör någon utvärering lls, och minsk enggemnget hos e som är mest etyelsefull i retet tt genomför förättringr v kommuniktionen (Hrgie & Tourish, 2009). För tt utväreringr sk lycks, måste e genomförs i en n v öppenhet, förutestäm resultt unviks, och ll röster i orgnistionen måste li lyssne till (Hrgie & Tourish, 2009). Viktig målgrupper måste vr prtners i processen och ers energi enggers i söknet v lösningr på kommuniktionsprolem. Det skulle vr ett frligt hot mot genomförnet och frmgången tt genomför en unersökning hlvt i lönnom, tt gör en v meretrn i stället för tillsmmns me em, och tt släng överrskningr till leningen i slutet, när e ore li kontinuerligt unerrätte om frmstegen och e frmväxne resultten (s. 33). Följktligen rekommenerr vi tt e som utvärerr kommuniktionen: Sätter smmn utväreringstem som innehåller representnter för viktig målgrupper Anpssr unersökningen till en egn orgnistionen Kommunicerr nlysens syfte till eltgrn Kommunicerr resulttet till eltgrn Ger feeck om vilk åtgärer som sk genomförs för tt säkerställ förättringr Genomför återkommne nlyser v leres kommuniktion En utvärering omfttr sex fser: 1. Initiering, 2. Plnering, 3. Implementering, 4. Anlys, 5. Utvärering, 6. Feeck. De här fsern ehöver iskuters öppet för tt väret v unersökningen och effektern i orgnistionen sk förstärks. Det finns inget generellt nlysrecept för ll orgnistioner eftersom e skiljer sig åt på olik sätt ehöver mn skrärsy utväreringen efter orgnistionens utseene och ehov. Att genomför en stnriser enchmrkunersökning kn ge intressnt resultt och jämförelser me nr orgnistioner, men tolkningen v resultten måste väg in orgnistionens specifik förutsättningr. Kommuniktivt lerskp 12

13 Cse: Norrmejerier Meretrenkät som rometer Norrmejeriers meretrenkät går ut till ll meretre en gång per år. Syftet me enkäten är tt en sk funger som en rometer inom viss utvl områen. I nlysen v enkäten kn vi på så sätt ientifier vvikelser än ner på velningsnivå och ärefter sätt in resurser inom e områen vi ehöver förstärk instsern på. Eftersom Norrmejerier lägger stor vikt vi retet me Len Prouction, något vi kllr Ofel hr vi konstruert enkäten för tt också få feeck inom et specifik områet. Anr områen vi mäter i enkäten är Psykosocil retsmiljö, Enggemng och elktighet, Kompetens och utveckling, Lerskp, Likehnling smt Meretrsmtl. Uner et senste året hr Norrmejerier gjort en stor stsning på et kommuniktiv lerskpet. En el i ett hr vrit tt elt i projektet Kommuniktivt Lerskp tillsmmns me Mittuniversitetet och nr orgnistioner från näringslivet. Syftet hr ln nnt vrit tt lär oss mer om hur vi äst kn mät utvecklingen och utfllet v vår instser inom områet. Särskilt intressnt är möjligheten tt kunn se smn melln et kommuniktiv lerskpet och föränringsenägenhet något som är viktigt för ett frmgångsrikt rete me Ofel. Kristin Stiernspetz Kommuniktionsstrteg Griell Rhm HR-specilist 100, Kommuniktivt lerskp 13

14 5, 17, 4. V sk nlysers Om iniktorer och fktorer i en enkät Ig är enkätunersökningr en välkän meto som nväns oft i orgnistioner. Konstruktionen v en enkät som motsvrr syftet me mätningen är ett grnnlg rete. För tt uppfyll nlysens syfte uger inte vilk frågor som helst. Forskre som förklrr en svår processen när en enkät skps (Miller et l., 2011, s. 9) skiljer melln uttryck (uttryck för ett fenomen sert på ett oservert eteene), egrepp (termer som skps för tt eskriv och förklr ess fenomen), och iniktorer (som utvärerr en imension hos ett egrepp). De enkäter som först utveckles esto oft v enstk element, vs. en enkätfråg nvänes för tt mät ett egrepp. Exempelvis kune feeck mäts genom ett påståene som: Min chef ger mig regelunet feeck på mitt rete. När metoern förfines, rgumentere forskrn för tt fler imensioner v et unersökt egreppet ehöve mäts för tt mn skulle kunn gör korrekt nlyser. Det etyer tt för tt kunn nlyser leres feeck ehöves fler iniktorer eller enkätfrågor. För tt mät ett egrepp ehövs vnligtvis fyr eller fem iniktorer eller enkätfrågor, och viss egrepp kn vr komplex och omftt fler imensioner så tt fler iniktorer ehövs (Miller et l., 2011). För tt stuer feeck ehöver mn å fler frågor som erör olik imensioner v et egreppet: ) Min chef ger mig regelunet feeck på mitt rete. ) Min chef erömmer mig när jg gjort något r. c) Min chef låter mig vet när jg inte gjort tillräckligt. ) Min chef ger mig konstruktiv kritik. e) Min chef ger mig inte någon feeck på mitt rete. Den sistnämn frågn är formuler negtivt, vilket är en kontrollfunktion för tt unvik tt en som fyller i en enkät utomtiserr sin svr. Det finns systemtisk metoer för tt eöm reliiliteten/tillförlitligheten och vliiteten/ giltigheten hos iniktorern. Fce vliity etyer tt formuleringen v enkätfrågn ger en hänvisning till et egrepp et hör till. Logiken, reltionen, tyligheten och referensen i enkätfrågorn eöms här. Construct vliity refererr till i vilken utsträckning iniktorn nlyserr et egrepp et är konstruert för tt mät (Miller, et l., 2001). Kommuniktivt lerskp 14

15 När enkätfrågor som mtchr egreppen som nväns hr formulerts, rekommenerr forskrn tt mn testr enkäten i en grupp som liknr målgruppen (McKenzie et l., 2011). Det görs för tt kontroller tt frågorn är läsr, unvik förvirrne orvl och syftningsprolem och för tt eöm hur testpersonern ssocierr frågorn till et mn tänkt utvärer (Miller et l., 2011). Ett viktigt verktyg för tt eöm vliiteten hos en enkät är fktornlys. Forskre etonr etyelsen v tt gör olik typer v fktornlyser (EFA och CFA) även när välkän och etlere frågeformulär nväns. Det eror på tt vrje urvl hr unik egenskper och inivier kn svr på enkätfrågor på ny sätt. Dessutom hr et vist sig tt väl nse enkäter hft llvrlig konstruktionsfel (Miller, Allen, Csey, & Johnson, 2000). Slutligen kn tester v en smtiig och förutsägr vliiteten (concurrent n preictive vliity) hur egreppet i fråg är reltert till nr etlere mått vi en tipunkt när egreppet mäts (smtiig vliitet), och vi en senre tipunkt (förutsägr vliitet). I et följne vsnittet eskriver vi hur olik mått kn nväns för tt nlyser kommuniktivt lerskp i ljuset v teorier, tiigre forskning, och nlyser v empirisk unersökningr. Om vi nser tt ett kommuniktivt lerskp är viktigt för tt utveckl verksmheten och nå resultt måste vi försäkr oss om tt vi är r på et. Mäter vi så kn vi stänigt förättr oss och säkr upp tt stö sätts in är et ehövs. Att mät och reovis resulttet är också en signl från leningen om tt et är viktigt. Det välkän uttrycket Wht gets mesure gets one! smmnfttr på ett r sätt v et hnlr om. Per Zetterquist, VP Internl Communiction Electrolux. 100, Kommuniktivt lerskp 15

16 5, 17, 5. Anlysmoell för utvärering v kommuniktivt lerskp Den moell vi föreslår för tt utvärer och nlyser kommuniktivt lerskp ygger på leres centrl kommuniktiv eteenen: strukturer, utveckl, interger och representer som vi tiigre eskrivit inom forskningsprojektet (Johnsson, Miller, & Hmrin, 2011): Lere meretre Lere grupp/enhet Strukturer Formuler mål och förväntningr Plner och förel uppgifter Formuler mål och förväntningr Definier uppgifter Plner och förel uppgifter Rekryter & skp tem Skp mening Utveckl Coch och trän Återkoppling på resultt Coch och trän Återkoppling på resultt Lös prolem Uppmuntr självstyrning Interger Öppenhet Stö Hnter konflikter Öppenhet Stö Hnter konflikter Representer Inflytne uppåt Bevk omgivningen Nätverk Sky och smret Skp resurser Effekter Tylig roller Lojlitet Enggemng Smmnhållning Självförtroene Effektiv grupprocesser Resultt Resultt Kommuniktivt lerskp 16

17 Tiigre stuier hr testt enkätfrågor och vliert mätmetoern v e ovnståene kommuniktiv eteenen i vrierne gr. I et ppenix som finns sist i rpporten presenterr vi e frågekluster som kn nväns när kommuniktivt lerskp nlysers. Totlt finns 97 frågor me inom e olik områen. Frågorn pssr för tt unersök meretrns syn på sin närmste chef, och hur chefen gerr för tt skp en frmgångsrik grupp. Vi tror tt olik spekter v lerns kommuniktion är mer eller minre viktig i olik situtioner och även tt viss eteenen kn vr mer viktig än nr i olik typer v orgnistioner. Vi menr lltså tt mn noggrnt sk gå igenom vilk frågor som är relevnt i et ktuell fllet. Genom tt systemtiskt krtlägg leres och chefers kommuniktiv eteenen, får mn els en utvärering v vilk områen som meretrn uppfttr fungerr väl, och vilk områen som kn ehöv förättringsinstser, els ett unerlg för iskussioner och återkoppling. Det är viktigt tt processen när resultten nlysers och kommunicers är genomtänkt för tt unvik tt inivier som i svår situtioner är offer för olik omstänigheter och ärför får sämre resultt inte sk känn sig utlämne till en omänsklig grnskningsprocess. Den positiv möjlighet till utveckling som en mätning ger ehöver etons, och e förväntningr som skps på resurser för utveckling ör vr genomtänkt på förhn så tt e kn emöts. Vår meretrenkät ger vår lere hjälp till självhjälp, men för tt kunn r konstruktiv slutstser krävs en grunlig nlys. En meretrenkät förpliktigr, vser mn inte stänig förättring skll mn inte genomför en. Vi hr över åren ringt in vår frmgångsfktorer och två strk skäl till vår frmgång är öppenhet och trnsprens. För tt lycks håll ess två fktorer levne är et v stor vikt tt vår lere hr en kommuniktiv förmåg. Croline Ekmn, informtionsirektör på Spenrups Bryggeri. 100, Kommuniktivt lerskp 17

18 5, 17, 6. Etler en uppsktt och värefull nlysprocess Enkäten kn inneftt emogrfisk uppgifter som kön, åler och nställningsti om ess fktorer är viktig för e nlyser som görs v resultten. Avelnings- respektive enhetstillhörighet kn också läggs till för tt mn sk kunn ryt ner resultten på relevnt enheter, och lere. Bkgrunsfrågorn kräver eftertnke, eftersom möjligheten tt ryt ner resultten är viktig för tt kunn ring in prolemområen, men e ör inte vr så specifik tt e som svrr på enkäten känner tt e inte längre är nonym. En tumregel är tt en minst gruppstorleken ör vr sju personer (Hrgie &Tourish, 2009, s. 63). Bkgrunsfrågorn läggs me förel sist i enkäten. På så sätt kn meretre som inte vill lämn en här typen v informtion änå esvr e viktigste frågorn. Om enkäten inte är oligtorisk, lir et viktigt tt motiver meretrn tt elt och fyll i en. Om e känner tt resultten kommer tt förfölj em, eller motstsen, tt et är meningslöst tt fyll i enkäten, kommer eltgnet tt sjunk. Grupplere eller närmste chef som hr en när reltion till meretrn är äst lämpe tt uppmuntr eltgnet i enkäten i sin respektive grupper. Det är viktigt tt t hänsyn till frågn V får jg ut v ett? och säkerställ tt resultten nväns för förättringr, istället för tt försök övertl meretrn tt fyll i enkäten. Oft är en extern konsult äst vlet när et gäller ministrtionen v enkäten, för tt mn sk kunn grnter nonymiteten för meretrn och ge em möjlighet tt ge uppriktig svr och inte lås upp, eller försämr resultten. Anlysen och presenttionen v resultten är viktig steg i utväreringsprocessen. Hur resultten presenters hr en tylig påverkn på tolkningen v em. Olik tekniker kn nväns: från ren frekvenspresenttioner, till rngorning v viktig frågor, till mer komplicere nlyser v frågor som fktornlyser och regressionsnlyser som visr smn melln fktorer. Jämförelser melln enheter inom smm orgnistion och melln olik orgnistioner kn orsk tolkningsprolem, eftersom enheter och orgnistioner kn skilj sig från vrnr på etyne sätt. Jämförelser i form v enchmrkunersökningr är en egn orgnistionens resultt jämförs me nr orgnistioners och tsens meelvären eller hög och låg vären ör nlysers noggrnt och jämförelser som inte lir pssr för en egn orgnistionen sk unviks (jfr. Hrgie & Tourish, 2009, s. 72). Anlysen v resultten ör också omftt tolkningr v hur viktig olik frågor och resultt är i förhållne till gruppen respektive hel orgnistionen. Kommuniktivt lerskp 18

19 Hur återkopplingen v resultten ser ut och hur åtgärsprogrmmet som sers på resultten implementers utgör en sist utväreringsfsen. Dess elr nonchlers iln, men kräver lik mycket omtnke som initiering, plnering och implementeringsfsern. Om resultten inte kommunicers till eltgrn, kommer e negtiv effektern knske inte omeelrt. Men på länger sikt minskr förtroenet och enggemnget inför nr utväreringr, eller inför näst omgång v unersökningen. Det sätt som resultten presenters på kn förstärk eller förstör enggemnget från såväl lere som meretre. En lere som intervjues i projektet uttryckte tt unersökningen: Den är livsfrlig! Hn mene, tt resultten och lerns etyg påverks v mång fktorer i orgnistionen, och tt unersökningen r täcker viss spekter v kommuniktivt lerskp i hns orgnistion. Processen kring mätningen är viktigst på Snvik Vår meretrunersökning är inte enrt en årlig nöjhetsenkät. Vi eskriver en istället som en stänigt pågåene process som är ktiv uner hel året. I unersökningen fokuserr mn på förutsättningrn för go presttioner, vs. vilk förutsättningr måste finns på plts för tt meretrn sk prester r. I en uppföljne viktig ilogen, som är oligtorisk för ll chefer tt h me sin retsgrupper, iskuterr mn gruppens resultt och kommer gemensmt överens om vilk förättringsktiviteter som krävs för tt möt gruppens resultt, när ktivitetern sk genomförs och vem som sk nsvr för v. Unersökningens resultt lir även ett viktigt irg till såväl e iniviuell målsmtlen, som gruppens målsättningr. Genom tt gör ll meretre elktig i processen får vi ett större enggemng och mer självgåene meretre. Kristin Jämteli Communiction Specilist, Snvik Mchining Solutions. 100, Kommuniktivt lerskp 19

20 5, 17, 7. Slutor Kommuniktion är en grunförutsättning för tt orgnistioner sk kunn skps och utveckls (Heie, Johnsson, & Simonsson, 2005/2012). Genom kommuniktionen formulerr lere och meretre mål, och plnerr och koorinerr retet för tt uppfyll em. Lern hr huvunsvret för tt kommuniktionen fungerr väl, och för tt en utvärers på ett tillfresställne sätt i orgnistionen. Leningen fttr eslut om hur orgnistionens struktur sk se ut, och estämmer vilken etyelse kommuniktionsfrågorn hr i orgnistionen genom tt tillel relevnt resurser för kommuniktion. På et här sättet är leningen nsvrig för orgnistionens strtegi och resultt. Lere på lägre nivåer i orgnistionen påverkr elr v orgnistionen i sin upprg, och ers sätt tt kommunicer påverkr meretrns roller i orgnistionen. En viktig frmgångsfktor i retet me nlyser och utväreringr v kommuniktivt lerskp är ett fruktrt smrete melln huvuktörern: lere, HR- och kommuniktionsnsvrig, och representnter för meretrn. Vi fokuserr på lere och ers kommuniktion i en här rpporten, och hur kommuniktivt lerskp kn utvärers. Vi vill ock eton tt et också är viktigt tt utvärer meretrns kommuniktion och kommuniktionsmiljön i en orgnistion. Det är inte r lere, utn ll orgnistionsmelemmr, me eller utn formellt lernsvr, som eltr ktivt i kommuniktionen. Kommuniktionsmiljön skps kollektivt när lere och meretre kommunicerr me vrnr. Meretrns roll och nsvr i kommuniktionen förises oft i såväl forskning som prktik. Den sn utvecklingen v ny kommuniktionsteknik gör tt informtion finns tillgänglig i ny forum; tt meretre själv sprier informtion och kommunicerr tvärs över orgnistionens gränser utn tt gå genom linjechefern. Den här utvecklingen irr till tt föränr lerns kommuniktionsroll. Vår rpport om kommuniktivt lerskp kn funger som en hjälp vi nlyser och utvärering v meretres uppfttning om leres kommuniktion. Kommuniktiv lere är en viktig frmgångsfktor i ll typer v orgnistioner. Kommuniktivt lerskp 20

21 Referenser Alvesson, M., & Sveningsson, S. (2007). Orgnistioner, lening och processer. Lun: Stuentlittertur. Brymn, A. (2011). Reserch methos in the stuy of leership. In A. Brymn, D. Collinson, K. Grint, B. Jckson & M. Uhl-Bien (Es.), The Sge Hnook of Leership (pp ). Lonon: Sge. Downs, C. W., & Arin, A. D. (2004). Assessing orgniztionl communiction. Strtegic communiction uits. New York, NY: The Guilfor Press. Druskt, V. U., & Wheeler, J. V. (2003). Mnging from the ounry: The effective leership of self-mnging work tems. Acemy of Mngement Journl, 46(4), Golher, G. M. (2002). Communiction uits in the ge of the Internet. Mngement Communiction Qurterly, 15(3), Golher, G. M., & Krivonos, P. D. (1977). The ICA Communiction Auit: Process, sttus, critique. [Article]. Journl of Business Communiction, 15(1), Grint, K. (2011). A history of leership. In A. Brymn, D. Collinson, K. Grint, B. Jckson & M. Uhl-Bien (Es.), The Sge Hnook of Leership (pp. 3-14). Lonon: Sge. Hrgie, O., & Tourish, D. (Es.). (2009). Auiting orgniztionl communiction. A hnook of reserch, theory n prctice. Lonon: Routlege. Heie, M., & Simonsson, C. (2011). Putting Coworkers in the Limelight: New Chllenges for Communiction Professionls. Interntionl Journl of Strtegic Communiction, 5(4), Heie, M., Johnsson, C., & Simonsson, C. (2012). Kommuniktion i orgnistioner. Mlmö: Lier. Johnsson, C., Miller, V. D., & Hmrin, S. (2011). Communictive leership. Theories, concepts n centrl communiction ehviors. Demicom rpport nr 4. Sunsvll: Mittuniversitetet. Miller, V. D., Allen, M., Csey, M. K., & Johnson, J. R. (2000). Reconsiering the orgniztionl ientifiction questionnire. Mngement Communiction Qurterly, 13(4), Miller, V. D., Poole, M. S., Seiol, D. R., Myers, K. K., Hee Sun Prk, Monge, P.,... Shumte, M. (2011). Avncing Reserch in Orgniztionl Communiction Through Quntittive Methoology. Mngement Communiction Qurterly, 25(1), Morgeson, F. P., DeRue, D. S., & Krm, E. P. (2010). Leership in tems: A functionl pproch to unerstning structures n processes. Journl of Mngement, 36, Olufowote, J. O., Miller, V. D., Wilson, S. R. (2005). The interctive effects of role chnge gols n reltionl exchnges on employee upwr influence tctics. Mngement Communiction Qurterly, 18, Ruck, K., & Welch, M. (2012). Vluing internl communiction; mngement n employee perspectives. Pulic Reltions Review, 38(2), Tjosvol, D., Weley, W. C., & Fiel, R. H. G. (1986). Constructive controversy: The Vroom-Yetton moel n mngeril ecision-mking. Journl of Occuptionl Behvior, 7, , Kommuniktivt lerskp 21

22 5, 17, APPENDIX. Iniktorer och frågekluster för utvärering v kommuniktivt lerskp Vi föreslår tt följne iniktorer och frågekluster nväns när kommuniktivt lerskp nlysers. Totlt finns 97 enkätfrågor liste nen. Vi vill eton tt olik områen kn vr viktig vi olik tipunkter i en specifik orgnistion, och tt mn utifrån ehoven som finns kn välj områen. Vi vråer från tt plock enskil frågor ur sitt smmnhng, eftersom e hör smmn i kluster (scles) som mäter en specifik företeelse. Enligt gängse rekommentioner ör mn nvän minst fyr-fem frågor per egrepp som unersöks. All enkätfrågor sk inles me formuleringen Min chef utom frågorn om Öppenhet, som hr nr inlene formuleringr, och sk esvrs v e irekt unerställ. De frågor som gäller Inflytne uppåt sk esvrs v chefens chef. Vi presenterr frågorn åe på svensk och på engelsk, så tt et går tt se vilk vi npsst och vilk vi nvänt originlformuleringr till. Källhänvisningr finns sist i tellen. S Lere meretre Structuring 1 Formuler mål och förväntningr Define mission c Ser till tt gruppen hr en tylig inriktning Ensure the tem hs cler irection c Betonr hur viktigt et är tt h en gemensm vision Utvecklr och formulerr en tylig vision för gruppen Säkerställer tt gruppen hr en tylig förståelse v sin uppgift Emphsize how importnt it is to hve collective sense of mission Develop n rticulte cler tem mission Ensure tht the tem hs cler unerstning of its purpose Ger en tylig il v vrt gruppen är på väg Help provie cler vision of where the tem is going 2 Plner förel Pln-Allocte c c Definierr och strukturerr sitt eget och retsgruppens rete Ientifierr när viktig retsuppgifter måste görs Aretr me gruppen för tt utveckl så r retsmetoer som möjligt Utvecklr eller irr till tt utveckl rutiner och stnrisere processer Define n structure his/her own work n the work of the tem Ientify when key spects of the work nee to e complete Work with the tem to evelop the est possile pproch to its work Develop or help evelop stnr operting proceures n stnrize processes e Klrgör strtegier för hur uppgifter sk utförs Clrify tsk performnce strtegies f Ser till tt gruppens melemmr hr tylig roller Mke sure tem memers hve cler roles Kommuniktivt lerskp 22

23 3 Sätt mål och förväntningr Set Gols n Expecttions Definierr och etonr förväntningr på gruppen Ber gruppmelemmr tt följ regler och stnrer Define n emphsizes tem expecttions Ask tem memers to follow stnr rules n regultions c Kommunicerr v som förvänts v gruppen Communicte wht is expecte of the tem Kommunicerr hög förväntningr på gruppens resultt Communicte expecttions for high tem performnce e Biehåller tylig krv på resultt Mintin cler stnrs of performnce f Sätter utmnne och relistisk mål Set or help set chllenging n relistic gols g Sätter mål för gruppens rete Estlishes or helps estlish gols for the tem s work h Ser till tt gruppen hr tylig resulttmål Ensure tht the tem hs cler performnce gols i Utvecklr resulttmål tillsmmns me inivier och grupp Work with the tem n iniviuls in the tem to evelop performnce gols j Utvärerr gruppens mål utifrån kriteriern: relistisk, utmnne och növänig mål Rekryterr/utser mycket kompetent meretre Rekryterr/utser mycket kompetent meretre Review tem gols for relism, chllenge, n usiness necessity 4 Rekryter/utse meretre Selecting Tem/Unit Memers Select highly competent tem memers Select tem memers who hve previously worke well together c e Rekryterr/utser meretre som rett r me leren tiigre Rekryterr/utser meretre så tt rätt smmnsättning v kompetenser finns i gruppen Rekryterr/utser mycket motivere meretre Select tem memers tht hve previously worke well with the leer Select tem memers so there is the right mix of skills on the tem Select highly motivte tem memers 5 Meningsskpne Sensemking c c Hjälper till tt tolk et som häner inom gruppen Hjälper till tt tolk et som häner utnför gruppen Unerlättr gruppens förståelse v hänelser och situtioner Hjälper gruppen tolk intern och extern hänelser Assist the tem in interpreting things tht hppen insie the tem Assist the tem in interpreting things tht hppen outsie the tem Fcilitte the tem s unerstning of events or situtions Help the tem interpret internl or externl events e Hjälper gruppen förstå oklr situtioner Help the tem mke sense of miguous situtions 100, Kommuniktivt lerskp 23

24 5, 17, F/U Utveckl 1 Coch och trän Ser till tt gruppen hr tillräcklig förmåg tt interger och lös prolem Fcilitting Coching n Trining Mke sure the tem hs the necessry prolem solving n interpersonl skills Hjälper ny meretre tt lär sig retet Help new tem memers lern how to o the work c Ger instruktioner inför retsuppgiftern Provie tem memers with tsk-relte instructions e Hjälper ny meretre tt vireutveckl sin förmågor Hjälper gruppen tt lär v tiigre hänelser eller erfrenheter Help new tem memers to further evelop their skills Help the tem lern from pst events or experiences 2 Återkoppling på resultt Performnce Feeck Belönr gruppmelemmrs resultt Rewr the performnce of tem memers ccoring to performnce stnrs Går igenom relevnt resultt me gruppen Review relevnt performnce results with the tem c Kommunicerr ffärsfrågor, verksmhetsresultt och gruppresultt Ger positiv återkoppling när gruppen gör ett r jo Communicte usiness issues, operting results, n tem performnce results Provie positive feeck when the tem performs well e Ger konstruktiv kritik Provie corrective feeck 3 Lös prolem Prolem Solving Genomför eller hjälper gruppen genomför lösningr på prolem Söker mång skil perspektiv vi prolemlösning Implement or help the tem implement solutions to prolems Seek multiple ifferent perspectives when solving prolems c Skpr lösningr på retsreltere prolem Crete solutions to work-relte prolems Deltr i prolemlösning me gruppen Prticipte in prolem solving with the tem e Hjälper gruppen utveckl lösningr på uppgifts- och reltionsreltere prolem Help the tem evelop solutions to tsk n reltionship-relte prolems Kommuniktivt lerskp 24

25 4 c e Uppmuntr självstyrning Uppmuntrr gruppen tt t nsvr för metoer, proceurer, och rutiner för tt genomför retet Sporrr gruppen tt ftt egn eslut om vem som gör v inom gruppen Uppmuntrr gruppen tt t egn eslut om retet Uppmuntrr gruppen tt lös sin prolem själv Uppmuntrr gruppen tt t nsvr för egn frågor R/I Interger Relting 1 Öppenhet Openness c e f I vilken utsträckning känner u tt u kn ge in chef informtion som kn nväns mot ig? I vilken utsträckning kn u fritt iskuter iéer och känslor om retet me in chef? I vilken utsträckning känner u tt in chef är ärlig mot ig? Delr in chef me sig v informtion och åsikter om retsuppgiftern till ig? I vilken utsträckning nser u tt in chef är ärlig och rättvis mot ig? I vilken utsträckning är in chef genuint intresser v itt äst? Encourge Self-Mngement Encourge the tem to e responsile for etermining the methos, proceures, n scheules with which the work gets one Urge the tem to mke its own ecisions regring who oes wht tsks within the tem Encourge the tem to mke most of its own work-relte ecisions Encourge the tem to solve its own prolems Encourge the tem to e responsile for its own ffirs To wht extent o you feel tht you cn trust your mnger with informtion which coul e hel ginst you? To wht extent cn you freely iscuss jorelte ies n feelings with your mnger? To wht extent o you feel tht your mnger is sincere in his/her elings with you? Does your mnger freely exchnge informtion n opinions out tsk-relte mtter with you? To wht extent o you trust your mnger to e honest n fir with you? To wht extent is your mnger genuinely intereste in your welfre? g h i j k Låter in chef ig känn tt u kn tl fritt me honom eller henne? Hur fri är u tt iskuter svårigheter u hr i itt jo me in chef, utn tt et nväns mot ig senre? I vilken utsträckning tror u tt in chef tlr snning och håller sitt or? Lyssnr in chef till ig när u erättr om v som ekymrr ig? Är et säkert tt säg v u verkligen tänker till in chef? Does your mnger mke you feel free to tlk to him/her? How free o you feel to iscuss with your mnger ny ifficulties you my hve in your jo, without it eing "hel ginst" you lter on? To wht extent o you elieve your mnger tells the truth n keeps his/her wor? Does your mnger listen to you when you tell him/her out things tht re othering you? Is it "sfe" to sy wht you re relly thinking to your mnger? 100, Kommuniktivt lerskp 25

26 5, 17, l m I vilken gr litr u på in chef? Låter in chef ig känn tt et som u erättr verkligen är viktigt? 2 Stö Supportiveness c c e Svrr snt på frågor som rör gruppmelemmrs ehov eller oro Agerr på ett sätt som visr respekt och omsorg om gruppens melemmr Agerr utöver sin egn intressen för gruppens äst Gör et trevligt tt vr melem i gruppen Ser till tt gruppens melemmr mår r To wht extent o you relly trust your mnger? Does your mnger mke you feel tht things you tell him/her re relly importnt? Respon promptly to tem memer nees or concerns Engge in ctions tht emonstrte respect n concern for tem memers Go eyon own interests for the goo of the tem Do things to mke it plesnt to e tem memer Look out for the personl well-eing of tem memers 3 Hnter konflikter Conflict Mngement c e R Strävr efter tt nå en känsl v tt vi gör et tillsmmns Ger inivier inlne i en konflikt möjlighet tt uttryck sin åsikter Försöker först förstå prolemet helt Agerr och uttrycker sig på ett sätt så tt ett vvisne v en persons åsikt inte inneär ett vvisne v personen Gör et möjligt tt överväg motstriig uppfttningr och åsikter Representer Seek to estlish 'we re in it together' ttitue Enle iniviuls involve in the conflict to express their own views fully First try to unerstn the prolem fully Act n express himself/herself in such wy tht isgreeing with nother's ies ws not rejection of tht person Enle opposing views to e consiere Representing 1 Skp resurser Provie Resources c c e Får och ger resurser (mteril, utrustning, meretre, och tjänster) till gruppen Söker informtion och resurser för tt gör gruppens inititiv möjlig Ser till tt gruppen får v en ehöver från nr grupper Ser till tt utrustning och tillgångr som gruppen ehöver är tillgänglig Hjälper gruppen finn och få expertis Otin n llocte resources (mterils, equipment, people, n services) for the tem Seek informtion n resources to fcilitte the tem s inititives See to it tht the tem gets wht is neee from other tems Mke sure tht the equipment n supplies the tem nees re ville Help the tem fin n otin expert resources Kommuniktivt lerskp 26

27 2 Nätverkne Networking Söker informtion och upptering från högre chefer, kolleger, och meretre i stället för tt lit på efintlig kunskp Scout for current informtion or uptes from higher level mngers, peers, n employees rther thn rely on existing knowlege c Nvigerr effektivt i et politisk lnskpet i orgnistionen Visr intresse för nr chefers och enheters frmgångr, utmningr, och möjligheter Etlerr reltioner me nr enheters lere i orgnistionen Nvigte effectively the politicl lnscpe of the orgniztion Show interest in other mngers /unit s successes, chllenges, n opportunities Estlish working reltionships with other unit leers cross the orgniztion 3 Sky och smret Mnge Bounries c e Skyr gruppen från tt påverks v yttre krfter eller hänelser Hjälper olik grupper tt kommunicer me vrnr Agerr som gruppens företräre gentemot nr elr v orgnistionen (t.ex. nr grupper, leningen) Tlr väl om gruppen inför nr i orgnistionen Hjälper till tt lös prolem melln olik grupper 4 Bevk omgivningen Active Monitoring Bevkr föränringr i gruppens yttre omgivning Bevkr gruppens och melemmrns resultt Buffer the tem from the influence of externl forces or events Help ifferent tems, communicte with one nother Act s representtive of the tem with other prts of the orgniztion (e.g., other tems, mngement) Avocte on ehlf of the tem to others in the orgniztion Help to resolve ifficulties etween ifferent tems Monitor chnges in the tem s externl environment Monitor tem n tem memer performnce c Håller sig informer om v nr grupper gör Efterfrågr relevnt informtion om uppgiftern från gruppens melemmr Keep informe out wht other tems re oing Request tsk-relevnt informtion from tem memers e Uppmärksmmr rister i retsprocesser eller resultt i gruppen Notice flws in tsk proceures or tem outputs 5 Inflytne uppåt Upwr Appel/Rtionlity (esvrs v chefens chef) (complete y the leers leer) c Använer logik för tt övertyg Förklrr skälen till sin egärn Visr informtion som stöjer e egn åsiktern Use logic to convince Explin the reson for the request Present informtion in support of his/her point of view Källor som nvänts för smmnställningen / Sources from which mterils were pte: Druskt & Wheeler (2003), Miller et l. (1999), cmorgeson et l (2010), Olufowote et l. (2005), etjosvol et l. (1986) 100, Kommuniktivt lerskp 27

28 5, 17, 100, 5

Medborgarnas synpunkter på Skatteverkets sätt att arbeta. Brukarundersökningen. Resultat från en riksomfattande undersökning maj-juni 2012

Medborgarnas synpunkter på Skatteverkets sätt att arbeta. Brukarundersökningen. Resultat från en riksomfattande undersökning maj-juni 2012 Meorgrns synpunkter på Sktteverkets sätt tt ret Brukrunersökningen Resultt från en riksomfttne unersökning mj-juni Rpport 2013:1 1 2 Föror Sktteverket gör regelunet mätningr v meorgrns oh företgens syn

Läs mer

Council of Europe Treaty Series - No. 199. Europarådets ramkonvention om kulturarvets värde för samhället

Council of Europe Treaty Series - No. 199. Europarådets ramkonvention om kulturarvets värde för samhället Counil of Europe Trety Series - No. 199 Europråets rmkonvention om kulturrvets väre för smhället Fro, 27.X.2005 2 CETS 199 Vlue of Culturl Heritge for Soiety, 27.X.2005 Inlening De melemsstter i Europrået

Läs mer

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden temung.se T E M AG RU P P E N U N G A I A R B E T S L I V E T n n u k k s g n u r All e d u t s r e l l e b job EUROPEISKA UNIONEN Europeisk socilfonden »GÅ UT GYMNASIET«Mång ung upplever stress och tjt

Läs mer

Under årens lopp har många lärare och forskare beskrivit hur nybörjarstudenterna

Under årens lopp har många lärare och forskare beskrivit hur nybörjarstudenterna B. Grevholm, J. Lundqvist, L-E. Persson & P. Wll Ett mentorprojekt för gymnsieelever i Luleå Hur får vi fler gymnsieelever intresserde v tt örj läs mtemtik vid universitetet? Den frågn hr mång mtemtiklärre

Läs mer

T-konsult. Undersökningsrapport. Villagatan 15. Vind svag nordvästlig, luftfuktighet 81%, temp 2,3 grader

T-konsult. Undersökningsrapport. Villagatan 15. Vind svag nordvästlig, luftfuktighet 81%, temp 2,3 grader Unersökningsrpport Villgtn 15 Vin svg norvästlig, luftfuktighet 81%, temp 2,3 grer Dtum: 2011-12-19 Beställre: Sven Svensson Kmeropertör: Tom Gisserg Aress Telefon E-post Hemsi Spikrn 152 070 338 47 70

Läs mer

Mer av livet. Riksten Friluftsstad.

Mer av livet. Riksten Friluftsstad. i n h Mer v livet. Riksten Friluftsst. v i r r 0 e e 20100818 20:34:58 Skön småstskänsl Riksten Friluftsst växer och blir en stsel me skön småstskänsl. Me fler byggherrr och rkitekter kommer en nturlig

Läs mer

SPEL OM PENGAR FÖR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? VERKTYG, ÖVNINGAR OCH KUNSKAPSBANK FÖR ARBETE MED SPEL OM PENGAR I SKOLAN

SPEL OM PENGAR FÖR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? VERKTYG, ÖVNINGAR OCH KUNSKAPSBANK FÖR ARBETE MED SPEL OM PENGAR I SKOLAN Övningr och verktyg för år 7-9 och gymnsiet SPEL OM PENGAR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? ANPASSAT FÖR BLAND ANNAT SVENSKA, SPEL I KONSTHISTORIEN BILD, MATEMATIK OCH SAMHÄLLSKUNSKAP IILLEGALT SPEL VERKTYG, ÖVNINGAR

Läs mer

Erfarenheter av projekt och program i Västra Götaland

Erfarenheter av projekt och program i Västra Götaland Utvärderingsrpporter 2012:04 Regionl utveckling Erfrenheter v projekt och progrm i Västr Götlnd En metnlys v utvärderingr v projekt och progrm inom tillväxtrbetet i Västr Götlnd. Anlysen är genomförd v

Läs mer

Tentamen i Databasteknik

Tentamen i Databasteknik Tentmen i Dtsteknik lördgen den 22 oktoer 2005 Tillåtn hjälpmedel: Allt upptänkligt mteril Använd r frmsidn på vrje ld. Skriv mx en uppgift per ld. Motiver llt, dokumenter egn ntgnden. Oläslig/oegriplig

Läs mer

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7.

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7. REDOVISAR 2004:7 Långtidssjukskrivn dignos, yrke, prtiell sjukskrivning och återgång i rbete En jämförelse melln 2002 och 2003 Smmnfttning Kvinnor svrr för 65 procent v de långvrig sjukskrivningrn som

Läs mer

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd. LINSER Uppgit: Mteriel: Teori: Att undersök den rytnde örmågn hos olik linser och tt veriier linsormeln Ljuskäll och linser ur Optik-Elin Med hjälp v en lmp och en ländre med ler öppningr år vi ler ljusstrålr,

Läs mer

Plan för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen

Plan för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen 2016-05-23 Sid 1/2 Tjänsteskrivelse Dnr: LKS 2016-235 Kommunstyrelseförvltningen Leif Schöndell, 0523-61 31 01 leif.schondell@lysekil.se Pln för lik rättigheter och möjligheter i rbetslivet uppdrg till

Läs mer

ADAD Inskrivning. SiS FoU. Formulärversion: In 2013:1. Får ej kopieras eller spridas utanför SiS

ADAD Inskrivning. SiS FoU. Formulärversion: In 2013:1. Får ej kopieras eller spridas utanför SiS ADAD Inskrivning SiS FoU Formulärversion: In 2013:1 Får ej kopiers eller spris utnför SiS ADAD Inskrivning Formulärversion: In 2013:1 ADAD - Aolesent Drug Ause Dignosis är en stnriser intervju oh hr utveklts

Läs mer

Tillbyggnad, Nationalmuseum Annex, Nationalmuseum. Måns Björnskär. Examiner

Tillbyggnad, Nationalmuseum Annex, Nationalmuseum. Måns Björnskär. Examiner Tillbyggn, Ntionlmuseum Annex, Ntionlmuseum Måns Björnskär Hnlere/ Supervisor Exmintor/ Exminer Ktrin Luneberg Freri Benesh Jesus Azpeiti Exmensrbete inom rkitektur, grunnivå 15 hp Degree Projet in Arhiteture,

Läs mer

Kmerobjektiv oc elokusering Zoomobjektiv Ett kmerobjektiv sk normlt vbil ett objekt som beinner sig på någr meters vstån på en ilm i en krtig örminskning. Det innebär tt okllängen på et objektiv mn sk

Läs mer

Nya regler för plåtbalkar-eurokod 3-1-5

Nya regler för plåtbalkar-eurokod 3-1-5 Bernt Johnsson 008-0-5 Ny regler för plåtlkr-eurokod --5 Bkgrund Med plåtlk mens en lk som är uppyggd v smmnsvetsde plåtr på engelsk plted structure. Plåtlkr nvänds när vlsde lkr inte räcker till eller

Läs mer

Varför är. kvinnor. mer sjukskrivna. änmän. -just här? Reflektioner och ett fortsatt lärande

Varför är. kvinnor. mer sjukskrivna. änmän. -just här? Reflektioner och ett fortsatt lärande Vrför är kvinnor mer sjukskrivn änmän -just här? Reflektioner och ett fortstt lärnde Smmnställning v vunnen kunskp och reflektioner Under tre dgr hr 29 medrbetre från sex myndigheter i norr Västmnlnd fördjupt

Läs mer

Vnse s"lse{ Verkeï f or f ost'rsn oah ut'bildming. VERKsAMHETsPLAN nön mor6on- oc+ EFTER,UTDDAøs- VERKSAMHET TNOM DEN 6RUNDL {G6ANDE UTBILDNIN6EN

Vnse slse{ Verkeï f or f ost'rsn oah ut'bildming. VERKsAMHETsPLAN nön mor6on- oc+ EFTER,UTDDAøs- VERKSAMHET TNOM DEN 6RUNDL {G6ANDE UTBILDNIN6EN Vnse s"lse{ Verkeï f or f ost'rsn oh ut'bildming Jl VERKsAMHETsPLAN nön mor6on- oc+ EFTER,UTDDAøs- VERKSAMHET TNOM DEN 6RUNDL {G6ANDE UTBILDNIN6EN 2014 INNEHALLSFöRTECKNING 1. Principer för ordnnde v verksmheten

Läs mer

Gustafsgårds åldringscentrum Ålderdomshem Dagverksamhet Servicecentral

Gustafsgårds åldringscentrum Ålderdomshem Dagverksamhet Servicecentral Gustfsgårds åldringscentrum Ålderdomshem Dgverksmhet Servicecentrl 1 På Gustfsgård uppskttr mn följnde sker: invånres välmående ett gott liv ktivt smrbete med de nhörig kompetens i gerontologisk vård personlens

Läs mer

ADAD. Med tillägg för socialtjänsten. Instruktioner. Problemtyngd 0 1 2 3 0 1 2 3 Problemområde 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Fysisk hälsa

ADAD. Med tillägg för socialtjänsten. Instruktioner. Problemtyngd 0 1 2 3 0 1 2 3 Problemområde 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Fysisk hälsa ADAD Me tillägg för soiltjänsten Version: 090801 ADAD - Aolesent Drug Ause Dignosis är en stnriser intervju oh hr utveklts v Alfre Friemn oh Arlene Ut vi Philelphi Psyhitri Center, USA, i slutet v 1980-tlet.

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN Del I, 9 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN Del I, 9 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6 reeleks NpMD ht006 ör M4 19 Innehåll Föror 1 NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN 006 Del I, 9 uppgiter utn miniräknre 3 Del II, 8 uppgiter me miniräknre 6 Föror Kom ihåg Mtemtik är tt vr tylig

Läs mer

Profilrapport. Erik Henningson. 21 oktober 2008 KONFIDENTIELLT

Profilrapport. Erik Henningson. 21 oktober 2008 KONFIDENTIELLT Profilrpport 21 oktober 2 KONFIDENTIELLT Profilrpport Introdution 21 oktober 2 Introduktion Denn rpport sk endst tolks v behörig nvändre under ikttgnde v professionell oh yrkesetisk övervägnden. De resultt

Läs mer

Råd och hjälpmedel vid teledokumentation

Råd och hjälpmedel vid teledokumentation Råd och hjälpmedel vid teledokumenttion Elektrisk Instlltörsorgnistionen EIO Innehåll: Vd skiljer stndrdern åt När sk vilken stndrd nvänds Hur kn gmml och ny stndrd kominers Hur kn dokumenttionen förenkls

Läs mer

> VD har ordet: Frösunda satsar på anhörigfrågorna > Frösunda främjar kvinnors företagande i Indien > 5 frågor: Sofia Hägg-Jegebäck

> VD har ordet: Frösunda satsar på anhörigfrågorna > Frösunda främjar kvinnors företagande i Indien > 5 frågor: Sofia Hägg-Jegebäck > VD r ordet: Frösund stsr på nörigfrågorn > Frösund främjr kvinnors företgnde i Indien > 5 frågor: Sofi Hägg-Jegebäck APRIL 2015 Nyetsbld med ktuell informtion till dig som rbetr i Frösund. VD HAR ORDET

Läs mer

Internetförsäljning av graviditetstester

Internetförsäljning av graviditetstester Internetförsäljning v grviditetstester Mrkndskontrollrpport från Enheten för medicinteknik 2010-05-28 Postdress/Postl ddress: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsl, SWEDEN Besöksdress/Visiting ddress: Dg Hmmrskjölds

Läs mer

GOODTIMES. teknikens framkant. Prisbelönat samarbetsprojekt i ONE.2014

GOODTIMES. teknikens framkant. Prisbelönat samarbetsprojekt i ONE.2014 Sidn 4 Avbrottsfritt för SVT Sidn 6-7 Full kontroll i Sidn 8 Hydro stsr på bättre styrning GOODTIMES ONE.2014 Prisbelönt smrbetsprojekt i teknikens frmknt Världens modernste forskningslbortorium byggs

Läs mer

KOMMLIN FILIPSTADS. Fax: 0590-615 99 E-post: kommun@fi lipstad.se. Revisionsrapport angående gemensam administrativ nämnd

KOMMLIN FILIPSTADS. Fax: 0590-615 99 E-post: kommun@fi lipstad.se. Revisionsrapport angående gemensam administrativ nämnd FILIPSTADS KOMMLIN Dtum 2013-03-12 För kdnnedom: Kommunstyrelsen Kommuffillmhige Revisionsrpport ngående gemensm dministrtiv nämnd Vi hr, tillsmmns med revisorem i Kristinehmns, Krlskog och Storfors kommuner

Läs mer

Månadsrapport juni 2014. Social- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsavdelningen

Månadsrapport juni 2014. Social- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsavdelningen Måndsrpport juni 2014 Socil- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsvdelningen 1 Ekonomi och verksmhet 1.1 Resultt per verksmhet 1.1.1 Resultt juni 2014 Intäkter Kostnder Verksmhet Kom. ers. Fsg v verksm.

Läs mer

Tolkningsrapport. Ella Explorer. October 15, 2008 KONFIDENTIELLT

Tolkningsrapport. Ella Explorer. October 15, 2008 KONFIDENTIELLT Tolkningsrpport Ell Explorer Otoer 1, 2 KONFIDENTIELLT Tolkningsrpport Ell Explorer Introduktion Otoer 1, 2 Introduktion Tillämpning Denn rpport sk endst tolks v ehörig nvändre under ikttgnde v professionell

Läs mer

En satsning på fritid, vetenskap och kultur i Västerås

En satsning på fritid, vetenskap och kultur i Västerås En stsning på fritid, vetenskp och kultur i Västerås Innehållsförteckning sid Reseskildring 2 Observtoriet i Bälinge 3 Observtoriern i Åkest (fotomontge) 4 Agend för möte den 2008-02-14 5 Brev till VARF's

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 3, 33, 25, 8 DEFINITION, TEORI OCH CENTRALA BETEENDEN Catrin johansson Vernon D. Miller Solange Hamrin CORE COMMUNICATION, ORGANIZATION, RESEARCH, EDUCATION DEMICOM DEPARTMENT OF

Läs mer

Naturresurser. Vatten. Kapitel 10. Översiktsplan 2000

Naturresurser. Vatten. Kapitel 10. Översiktsplan 2000 Kpitel 10 Nturresurser Att hushåll med jordens nturresurser är en viktig del i den översiktlig fysisk plneringen. Mål Tillgång till vtten v god kvlité sk säkrs för frmtiden. Läckge v näringsämnen och ndr

Läs mer

Så behandlades parodontitskadorna

Så behandlades parodontitskadorna VETENSKAP & KLINIK Så ehndldes prodontitskdorn SAMMANFATTAT I förr numret v Tndläkrtidningen presenterdes fyr ptientfll där du fick terpiplner prolemtänder nteriort om molrer. Här redovisr vi ptient fllen

Läs mer

Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering

Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering METODSTÖD Utgångspunkter för lokl överenskommelser om nynländs etblering Frmtgen i smrbete melln Arbetsförmedlingen, Försäkringskssn, länsstyrelsern, Migrtionsverket smt Sveriges Kommuner och Lndsting.

Läs mer

Allmän information (1 av 1)

Allmän information (1 av 1) ASI Uppföljning ASI Uppföljning är en stndrdintervju för uppföljning v personer i missruks- och eroendevård. Den nvänds för tt stämm v personens sitution och hjälpehov smt för uppföljning v instser. Intervjun

Läs mer

Nivåtest i svenska. Det är lärormaterial med test. Det är anvandbart både för lärare och elev.

Nivåtest i svenska. Det är lärormaterial med test. Det är anvandbart både för lärare och elev. Nivåtest i svensk Nivåtest i svensk Föror Det är lärormteril me test. Det är nvnrt åe för lärre oh elev. Här kommer nivåtest i svensk. Du måste välj ett äst svr. Testet sk ge ig en sn ié om in språkkunskper.

Läs mer

analys Nuläges- Redo för nästa steg Flens kommun idag Det bästa med Flens kommun är Eldsjälarna som brinner för sin ort Invånare om Flens kommun

analys Nuläges- Redo för nästa steg Flens kommun idag Det bästa med Flens kommun är Eldsjälarna som brinner för sin ort Invånare om Flens kommun Nuläges- nlys Redo för näst steg För tt kunn sätt mål och gör en hndlingspln för tt nå dit, måste mn vet vr mn befinner sig. Den kunskpen får vi genom nulägesrpporten som försöker ge en övergripnde beskrivning

Läs mer

Campingpolicy för Tanums kommun

Campingpolicy för Tanums kommun 1(8) Cmpingpolicy för Tnums kommun 1. Bkgrund Strömstds och Tnums kommuner diskuterde gemensmt sin syn på cmpingverksmhetern i respektive kommun år 2003 och kunde då se ett stort behov v tt en likrtd syn

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM

CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM Checklistn är ett hjälpmedel både vid plnering v ny personlrum och vid genomgång v befintlig personlutrymmen. Den innehålller bl frågor om klädrum, torkskåp och torkrum, tvätt-

Läs mer

Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering

Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering METODSTÖD Revidering 1. 2014-05-05 Utgångspunkter för lokl överenskommelser om nynländs etblering Frmtgen i smrbete melln Arbetsförmedlingen, Försäkringskssn, länsstyrelsern, Migrtionsverket smt Sveriges

Läs mer

Bruksanvisning. Läs detta innan maskinen används. Läs detta när ytterligare information behövs. FÖRBEREDELSER GRUNDLÄG- GANDE SÖMNAD NYTTOSÖMMAR

Bruksanvisning. Läs detta innan maskinen används. Läs detta när ytterligare information behövs. FÖRBEREDELSER GRUNDLÄG- GANDE SÖMNAD NYTTOSÖMMAR FÖRBEREDELSER Läs ett innn mskinen nväns. GRUNDLÄG- GANDE SÖMNAD NYTTOSÖMMAR Läs ett när ytterligre informtion ehövs. BILAGA CPS5XV[Y Dtorstyr symskin Bruksnvisning Meföljne tillehör Kontroller tt följne

Läs mer

13.9.2006 Dnr 6/002/2006. Till pensionsstiftelser som bedriver tilläggspensionsskydd och är underställda lagen om pensionsstiftelser

13.9.2006 Dnr 6/002/2006. Till pensionsstiftelser som bedriver tilläggspensionsskydd och är underställda lagen om pensionsstiftelser FÖRESRIFT 13.9.2006 Dnr 6/002/2006 Till pensionsstiftelser som edriver tilläggspensionsskydd och är underställd lgen om pensionsstiftelser FÖRSÄRINGSTENIS BERÄNINGR OCH DERS BERÄNINGSGRUNDER FÖR PENSIONSSTIFTELSER

Läs mer

Läs igenom dessa anvisningar ordentligt innan du använder denna produkt och behåll denna bruksanvisning för framtida bruk.

Läs igenom dessa anvisningar ordentligt innan du använder denna produkt och behåll denna bruksanvisning för framtida bruk. LUFTKONDITIONERING Väggmonter Innehåll Säkerhetsföreskrifter... Sv- Inomhusenhet Översikt och Funktioner... Sv- Fjärrkontroll Översikt och Funktioner... Sv- Timerrift... Sv- Allmän informtion om rift...

Läs mer

Kan det vara möjligt att med endast

Kan det vara möjligt att med endast ORIO TORIOTO yllene snittet med origmi ed endst någr få vikningr kn mn få frm gyllene snittet och också konstruer en regelbunden femhörning. I ämnren nr 2, 2002 beskrev förfttren hur mn kn rbet med hjälp

Läs mer

ASI Grund med tilläggsfrågor för Net-Plan Vers. 140124

ASI Grund med tilläggsfrågor för Net-Plan Vers. 140124 ASI Grund med tilläggsfrågor för Net-Pln Vers. 140124 ASI Grund är en stndrdintervju för krtläggning och edömning v prolem och resurser för personer med missruks- och eroendeprolem. Intervjun innehåller

Läs mer

YRKESUTBILDNINGSAVTAL

YRKESUTBILDNINGSAVTAL YRKESUTBILDNINGSAVTAL Gäller fr o m 1 juni 2006 GEMENSAMMA VÄRDERINGAR Yrkesutbildningsvtlet melln Sveriges Byggindustrier, Mskinentreprenörern, Svensk Byggndsrbetreförbundet och Fcket för Service och

Läs mer

Allmän information (1 av 1)

Allmän information (1 av 1) ASI Grund ASI Grund är en stndrdintervju för krtläggning och edömning v prolem och resurser för personer med missruks- och eroendeprolem. Intervjun innehåller huvudskligen frågor om sju livsområden: fysisk

Läs mer

Webbaserad applikation för administrering av investeringar

Webbaserad applikation för administrering av investeringar Webbserd ppliktion för dministrering v investeringr Dtprtner softwre Dtprtner Oy grundt 1987 i Finlnd Progrmvr och tjänster för investeringsbedömning, värdering och finnsiell modellering I Sverige dotterbolget

Läs mer

Programmeringsguide ipfg 1.6

Programmeringsguide ipfg 1.6 Progrmmeringsguide ipfg 1.6 Progrmmeringsklr i-ört pprter (CIC, knl, fullonh) Progrmmeringsklr kom-ört pprter CS-44 Phonk-version Progrmmeringsklr miropprter CS-44 Phonk-version 1 2 1 2 1 2 ipfg 1.6 stndrd

Läs mer

GOLV. Norgips Golvskivor används som underlag för golv av trä, vinyl, mattor och andra beläggningar. Här de tre viktigaste konstruktionerna

GOLV. Norgips Golvskivor används som underlag för golv av trä, vinyl, mattor och andra beläggningar. Här de tre viktigaste konstruktionerna GOLV Norgips Golvskivor nvänds som underlg för golv v trä, vinyl, mttor och ndr beläggningr. Här de tre viktigste konstruktionern 1. Ett lg golvskivor på träunderlg 2. Flytnde golv med två lg golvskiv

Läs mer

Rekrytera. 15 år av snabb 10 000:- JOBBAKUTENS SMARTA TIPS FÖR BÄTTRE REKRYTERING STEFAN THORSTENSSON 8& TOM SJÖTUN GER DIG:

Rekrytera. 15 år av snabb 10 000:- JOBBAKUTENS SMARTA TIPS FÖR BÄTTRE REKRYTERING STEFAN THORSTENSSON 8& TOM SJÖTUN GER DIG: Rekryter En tidning om rbetsfrågor och rekrytering från Jobbkuten Väst AB #1 2011 Jobbkuten 15 år v snbb rekrytering! 10 000:- ATT TJÄNA TIPSA OM EN ARBETSSÖKANDE VÄN sid. 7 JOBBAKUTENS STEFAN THORSTENSSON

Läs mer

Finita automater, reguljära uttryck och prefixträd. Upplägg. Finita automater. Finita automater. Olika finita automater.

Finita automater, reguljära uttryck och prefixträd. Upplägg. Finita automater. Finita automater. Olika finita automater. Finit utomter, reguljär uttryck och prefixträd Algoritmer och Dtstrukturer Mrkus Sers mrkus.sers@lingfil.uu.se Upplägg Finit utomter Implementtion Reguljär uttryck Användningr i Jv Alterntiv till inär

Läs mer

Induktion LCB 2000/2001

Induktion LCB 2000/2001 Indution LCB 2/2 Ersätter Grimldi 4. Reursion och indution; enl fll n 2 En tlföljd n nturligtvis definiers genom tt mn nger en explicit formel för uträning v n dess 2 element, som till exempel n 2 () n

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP SOM PÅVERKAR ORGANISATIONENS RESULTAT NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin Johansson 2013-04-08 Sammanfattning

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP SOM PÅVERKAR ORGANISATIONENS RESULTAT NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin Johansson 2013-04-08 Sammanfattning

Läs mer

MEDIA PRO. Introduktion BYGG DIN EGEN PC

MEDIA PRO. Introduktion BYGG DIN EGEN PC BYGG DIN EGEN PC MEDIA PRO Introduktion Dett är Kjell & Compnys snguide till hur Dtorpketet MEDIA PRO monters. Att ygg en dtor är idg myket enkelt oh kräver ingen tidigre erfrenhet. Det ehövs ing djupgående

Läs mer

Slutrapport Jordbruksverket Dnr. 25-12105/10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär

Slutrapport Jordbruksverket Dnr. 25-12105/10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär Slutrpport Jordruksverket Dnr. 25-125/ Kontroll v sniglr i ekologisk produktion v grönsker och är Projektledre: Birgitt Svensson, Område Hortikultur, SLU Innehåll sid Smmnfttning 3 Bkgrund / Motivering

Läs mer

Skapa uppmärksamhet och få fler besökare till din monter!

Skapa uppmärksamhet och få fler besökare till din monter! Skp uppmärksmhet och få fler esökre till din monter! För tt vinn den tuff tävlingen om uppmärksmheten, på en plts där hel rnschen är smld, gäller det tt slå på stor trummn och tl om tt du finns. Till en

Läs mer

MATEMATISKT INNEHÅLL UPPGIFT METOD. Omvandla mellan olika längdenheter. METOD BEGREPP RESONEMANG. Ta reda på omkrets. 5 Vilken omkretsen har figuren?

MATEMATISKT INNEHÅLL UPPGIFT METOD. Omvandla mellan olika längdenheter. METOD BEGREPP RESONEMANG. Ta reda på omkrets. 5 Vilken omkretsen har figuren? Kn du dett? Uppgiftern här är tänkt tt nvänds för utvärdering v hur elevern tillägnt sig kpitlets mtemtisk innehåll. Låt elevern, prvis eller i mindre grupper, lös uppgiftern tillsmmns och förklr för vrndr

Läs mer

Klass och stil. Dörrinspiration från Daloc

Klass och stil. Dörrinspiration från Daloc Klss oh stil Dörrinspirtion från Dlo Klss oh stil Dörrinspirtion från Dlo Säkerhetsrete sedn 40-tlet. Fmiljeföretget Dlo är Skndinviens lednde levern tör v rnd-, ljud- oh säkerhetsklssde stål- oh trä dörrr.

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan. Berättelsen om Newbody

Från fotbollsplan till affärsplan. Berättelsen om Newbody Från fotbollspln till ffärspln Berättelsen om Newbody Vi hjälper skolor och föreningr tt tjän pengr till cuper, träningsläger och skolresor. Genom tt sälj vår populär strumpor och underkläder kn de lätt

Läs mer

VÅRT MILJÖARBETE MILJÖ HÄLSA SÄKERHET ENERGI 2006

VÅRT MILJÖARBETE MILJÖ HÄLSA SÄKERHET ENERGI 2006 VÅRT MILJÖARBETE MILJÖ HÄLSA SÄKERHET ENERGI 2006 SCA GRAPHIC SUNDSVALL ETT SCA FOREST PRODUCTS FÖRETAG 1 I KORTHET SCA GRAPHIC SUNDSVALL SCA Grphic Sundsvll tillverkr klorfri sulftmss, CTMP och psorbtionsmterilet

Läs mer

Sammanfattning Telenordia Mobil AB:s ansökan om UMTS-licens. A.1 Spännande möjligheter för Sverige. Styrkan i vår ansökan

Sammanfattning Telenordia Mobil AB:s ansökan om UMTS-licens. A.1 Spännande möjligheter för Sverige. Styrkan i vår ansökan SPÄNNANDE MÖJLIGHETER FÖR SVERIGE STYRKAN I VÅR ANSÖKAN A Smmnfttning Telenordi Mobil AB:s nsökn om UMTS-licens A.1 Spännnde möjligheter för Sverige Mobiltelefonen och Internet hr revolutionert företgens

Läs mer

Listor = generaliserade strängar. Introduktion till programmering SMD180. Föreläsning 8: Listor. Fler listor. Listindexering.

Listor = generaliserade strängar. Introduktion till programmering SMD180. Föreläsning 8: Listor. Fler listor. Listindexering. 1 Introduktion till progrmmering SMD180 Föreläsning 8: Listor 2 Listor = generliserde strängr Strängr = sekvenser v tecken Listor = sekvenser v vd som helst [10, 20, 30, 40] # en list v heltl ["spm", "ungee",

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Samfälligheten Askträdet

Kallelse till årsstämma i Samfälligheten Askträdet Kllelse till årsstämm i Smfälligheten Askträdet Hej, Vrmt välkomn till års stämm för medlemmrn i Smfälligheten Askträdet; Torsdg mrs 9. på Förskoln Tårpilsgränd Väl mött, Styrelsen . Vl v mötesordförnde

Läs mer

Komma igång. Grundläggande sömnad. Nyttosömmar. Monogram/ dekorativa sömmar. Broderi. Redigera broderier MY CUSTOM STITCH (MIN EGEN SÖM) Bilaga

Komma igång. Grundläggande sömnad. Nyttosömmar. Monogram/ dekorativa sömmar. Broderi. Redigera broderier MY CUSTOM STITCH (MIN EGEN SÖM) Bilaga Komm igång Dtoriser sy- oh royrmskin Bruksnvisning Prout Coe (Prouktko):882-U73 Grunläggne sömn Nyttosömmr Monogrm/ ekortiv sömmr Broeri Reiger roerier MY CUSTOM STITCH (MIN EGEN SÖM) Bilg Besök vår hemsi

Läs mer

1. Svar på revisionens uppföljning av revisonens tidigare genomförda granskningar åren zorz- 2o13

1. Svar på revisionens uppföljning av revisonens tidigare genomförda granskningar åren zorz- 2o13 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen S m m nträdesprotokol I 2075-t2-07 16 (2e) s 224 Svr på revisionens uppföljning v revisionens tidigre genomförd grnskningr åren 2Oí.2-2OL3 (KS 2OL5.372) Beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

(KD), ordftirande, representant omsorgsn lmnden (S), oppositionsråd, repr. kommunst).relsen, lill 14.20, g PRO PRO PRC : 'j{,., t.

(KD), ordftirande, representant omsorgsn lmnden (S), oppositionsråd, repr. kommunst).relsen, lill 14.20, g PRO PRO PRC : 'j{,., t. SAMMANTRÄDESPROTOKoLL 1 (6) Sâmmântriìdesdtum Plts och smmntrådestid Beslulânde Ledmöter Sevederummet, Stdshuset, Vimmerby Mndg 30jruri 2012, klockn 13.00-15.30 Elisbeth Lgo Nilsson Helén Nilsson Em Heelge

Läs mer

Exponentiella förändringar

Exponentiella förändringar Eonentiell förändringr Eonentilfunktionen - llmänt Eonentilfunktionen r du tidigre stött å i åde kurs oc 2. En nyet är den eonentilfunktion som skrivs y = e. (Se fig. nedn) Tlet e, som är mycket centrlt

Läs mer

MAMMA, JAG HAR ONT I MAGEN! - en studie om barn med ospecifika magsmärtor.

MAMMA, JAG HAR ONT I MAGEN! - en studie om barn med ospecifika magsmärtor. HÖGSKOLAN I KARLSTAD Institutionen för utbildningsvetenskp och psykologi MAMMA, JAG HAR ONT I MAGEN! - en studie om brn med ospecifik mgsmärtor. C-uppsts i psykologi, 10 poäng vt 1996 Förfttre: AnnBritt

Läs mer

Varumärkesfrämjande möjligheter

Varumärkesfrämjande möjligheter Kitmän, Stockholm 18 & 19 februri 2015 Vrumärkefrämjnde möjligheter Tck vre hundrtl uttällre och en mä om växer vrje år, hr ponring blivit ett utmärkt ätt tt kilj ig från ndr och befät in tällning om ett

Läs mer

KLARA Manual för kemikalieregistrerare

KLARA Manual för kemikalieregistrerare KLARA Mnul för kemiklieregistrerre Version 16.4 (2015-05-08) Utrbetd v Anders Thorén och Björn Orheim Först utgåv 2002-11-01 Innehåll Introduktion 3 Vd är KLARA? 3 Systemkrv och övrig informtion 3 Vd säger

Läs mer

Mitt barn skulle aldrig klottra!...eller?

Mitt barn skulle aldrig klottra!...eller? Mitt brn skull ldrig klottr!...llr? trtgi! ls n n tu n g n r h y Täb g och in sn ly b, g in n k c y m ts Gnom u i lyckts v r h l ri t m t g li å rt klott unn. m m o k i t r tt lo k sk in m Hjälp oss tt

Läs mer

SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING

SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING FOC_SLING_1107 Introduktion Dett är en ruksnvisning för det dynmisk rmstödet SLING som monters på rullstol, stol eller nnn nordning. SLING tillverks v FOCAL Meditech,

Läs mer

Repetitionsuppgifter i matematik

Repetitionsuppgifter i matematik Lärrprogrmmet Ingång Mtemtik och Lärnde Repetitionsuppgifter i mtemtik Inför vårterminens mtemtikstudier kn det vr r tt repeter grundläggnde räknefärdigheter. Dett mteril innehåller uppgifter inom följnde

Läs mer

...andra viktiga frågor. risktester

...andra viktiga frågor. risktester sex rugs &... ...nr viktig frågor lkohol fetm trfik rökning motion + 2 risktester nikotin lkohol? Hur myket är ett stnrgls? = = mellnöl, long rink, ier 0,33 l lättvin 12 l strksprit 4 l Spriten gör mnnen...

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 2

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 2 KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 2 5 RAPPORT METOD OCH PROCESS FÖR UTVÄRDERING Ctrin Johnsson Vrnon D. Millr CORE COMMUNICATION, ORGANIZATION, RESEARCH, EDUCATION DEMICOM DEPARTMENT OF MEDIA AND COMMUNICATION MID

Läs mer

Lödda värmeväxlare, XB

Lödda värmeväxlare, XB Lödd värmeväxlre, XB Beskrivning/nvändning XB är en lödd plttvärmeväxlre utveckld för nvändning i fjärrvärmesystem t ex, luftkonditionering, värme, tppvrmvtten. XB lödd plttvärmeväxlre tillverks med fler

Läs mer

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen Ett förspel till Z -trnsformen Fibonccitlen Leonrdo Pisno vnligen klld Leonrdo Fiboncci, den knske störste mtemtiker som Europ frmburit före renässnsen skrev år 10 en bok (Liber bci) i räknelär. J, fktiskt.

Läs mer

BYGGNADSGUIDE FÖR MELLANVÄGGAR & UNDERTAK

BYGGNADSGUIDE FÖR MELLANVÄGGAR & UNDERTAK BYGGNADSGUIDE FÖR MELLANVÄGGAR & UNDERTAK Byggnsguie för projektering oh yggntion v mellnväggr oh unertk. Informtionen i enn yggnsguie är frmtgen me utgångspunkt från EuroProfil AB s proukter oh förutsättes

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 2

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 2 KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 2 5, 17, 100, 5 RAPPORT METOD OCH PROCESS FÖR UTVÄRDERING Catrin Johansson Vernon D. Miller CORE COMMUNICATION, ORGANIZATION, RESEARCH, EDUCATION DEMICOM DEPARTMENT OF MEDIA AND

Läs mer

Sfärisk trigonometri

Sfärisk trigonometri Sfärisk trigonometri Inledning Vi vill nvänd den sfärisk trigonometrin för beräkningr på storcirkelrutter längs jordytn (för sjöfrt och luftfrt). En storcirkel är en cirkel på sfären vrs medelpunkt smmnfller

Läs mer

upp maskinen och kontrollera komponenterna

upp maskinen och kontrollera komponenterna Snguie Strt här MFC-J6520DW MFC-J6720DW Läs igenom prouktsäkerhetsguien innn u ställer in mskinen. Därefter läser u igenom snguien så tt u kn ställ in oh instller mskinen på rätt sätt. VARNING VAR FÖRSIKTIG

Läs mer

Rationella uttryck. Förlängning och förkortning

Rationella uttryck. Förlängning och förkortning Sidor i boken 8-9, 0- Rtionell uttryck. Förlängning och förkortning Först någr begrepp. Aritmetik eller räknelär är den mest grundläggnde formen v mtemtik. Ett ritmetiskt uttryck innehåller tl, men ing

Läs mer

KANOTSLALOMARRANGÖRER

KANOTSLALOMARRANGÖRER HANDBOK FÖR KANOTSLALOMARRANGÖRER Smmnställd v Kerstin Öerg 1 INLEDNING I smnd med de rrngemng jg deltgit i, hr vi inom orgnistionen gjort plnering och hft möten för tt följ upp tävlingen i syfte tt förättr

Läs mer

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1 LINJÄR ALGEBRA II LEKTION JOHAN ASPLUND INNEHÅLL. VEKTORRUM OCH DELRUM Hel kursen Linjär Algebr II hndlr om vektorrum och hur vektorrum (eller linjär rum, som de iblnd klls) beter sig. Tidigre hr mn ntgligen

Läs mer

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS Läsnvisningr för MATEMATIK I, ANALYS Läsnvisningrn är tänkt i först hnd för dig som läser kursen mtemtik I på distns, och de sk vägled dig på din res genom nlysen. Stoffet är i stort sett portionert på

Läs mer

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL PASS. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL. Tl, bråktl och decimltl Vd är ett tl för någonting? I de finländsk fmiljern brukr det vnligtvis finns två brn enligt Sttistikcentrlen (http://www.tilstokeskus.fi/tup/suoluk/suoluk_vesto_sv.html).

Läs mer

Claudia Eberan Jaså! Der Schwedischkurs Lärarhandledning

Claudia Eberan Jaså! Der Schwedischkurs Lärarhandledning Clui Eern Jså! Der Shweishkurs Lärrhnlening Inlening Jså! är ett moernt oh kommuniktivt läromeel för unervisning i svensk som främmne språk inom vuxenutilningen. Det omfttr nivå B på Europråets nivåskl

Läs mer

Bilaga 1. Beskrivning av uppgifterna och provresultaten

Bilaga 1. Beskrivning av uppgifterna och provresultaten Bilg 1. Beskrivning v uppgiftern oh provresultten 1997-00 I det följnde redoviss lydelsen på de olik uppgifter som ingår i testet oh resulttet för de fyr år som testet hittills hr nvänts. Härigenom kn

Läs mer

Regionmagasinet DITT VAL AV VÅRD- CENTRAL. Allt du behöver veta om. Vaccinet mot livmoderhalscancer så funkar det

Regionmagasinet DITT VAL AV VÅRD- CENTRAL. Allt du behöver veta om. Vaccinet mot livmoderhalscancer så funkar det Regionmgsinet en tidning från Västr Götlndsregionen www. vgregion. se nr 2. 2009 Allt du behöver vet om DITT VAL AV VÅRD- CENTRAL Sid 4 9 Vccinet mot livmoderhlscncer så funkr det Sid 14 Sov gott med lite

Läs mer

C100-LED Duschhörn med LED-Belysning

C100-LED Duschhörn med LED-Belysning SVENSKA C100-LE uschhörn med LE-elysning COPYRIGHT CAINEX A ARUMSPROUKTER, LJUNGY, SWEEN MONTERINGSANVISNING Totl höjd: 1900 mm 6 mm härdt gls A 900 800 700 884 784 684 C 900 800 800 884 784 784 39 8 Prod.#

Läs mer

Månadsrapport september 2013. Individ- och familjeomsorg

Månadsrapport september 2013. Individ- och familjeomsorg Måndsrpport september 2013 Individ- och fmiljeomsorg Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksmhet... 3 1.1 Resultt per verksmhet... 3 1.2 Volymer, sttistik och kostndsnyckeltl... 5 Individ- och fmiljeomsorg,

Läs mer

Facit - Tänk och Räkna 6a

Facit - Tänk och Räkna 6a Fit - Tänk oh Räkn I tlens värl - - - - - - Åttiosextusen trehunrfem Åttiosextusen trehunrfem 8 0 9 089 8 8 8 0 9 80 9 9 9 80 0 99 098 99 099 99 00 89 899 89 900 89 90 008 009 00 9 999 0 000 0 00 90 988

Läs mer

Analys grundkurs B lab 1. Stefan Gustafsson Per Jönsson Fakulteten för Teknik och Samhälle, 2013

Analys grundkurs B lab 1. Stefan Gustafsson Per Jönsson Fakulteten för Teknik och Samhälle, 2013 Anlys grundkurs B lb 1 Stefn Gustfsson Per Jönsson Fkulteten för Teknik och Smhälle, 13 1 Viktig informtion om lbortionern Lbortionsdelen på kursen i kursen Anlys grundkurs B exminers genom tt mn gör två

Läs mer

Det energieffektiva kylbatteriet

Det energieffektiva kylbatteriet Croline Hglund, Civ.ing. SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Energiteknik, Borås, croline.hglund@sp.se Per Fhlén, Prof. Inst. för Instlltionsteknik, CTH, Göteorg, per.fhlen@hvc.chers.se Det

Läs mer

Skyddseffekt mot snytbaggeskador för Merit Forest, Forester, Hylobi Forest och Conniflex

Skyddseffekt mot snytbaggeskador för Merit Forest, Forester, Hylobi Forest och Conniflex Skyddseffektt mot snytggeskdor för Merit Forest, Forester, Hyloi Forest och Conniflex Smmnställning v försök nlgd 2-92 9 på As och Tönnersjöhedens försöksprker Delrpport nr 3 Kristin Wllertz & Ulf Johnsson

Läs mer

Kylfrysguide [Namn] Elektroskandia Sverige AB [år-månad-dag]

Kylfrysguide [Namn] Elektroskandia Sverige AB [år-månad-dag] Kylfrysguide [Nmn] Elektroskndi Sverige AB [år-månd-dg] Kylfrysguide Vilken kyl-frys sk du välj? Nturligtvis är det utrymmet som är det först tt t hänsyn till. Vnligst instlltionsbredd är 60 cm, men även

Läs mer

Skogstorp i framtiden

Skogstorp i framtiden I SKOGSTORP www.skogstorp.om/soildemokrtern Skogstorp i frmtiden Redovisning v enkät genomförd under perioden Novemer- Deemer 2005. 1. Tyker Du liksom fler v oss tt det ehövs yggs en förifrt utnför skogstorp?

Läs mer

Månadsrapport maj 2014. Individ- och familjeomsorg

Månadsrapport maj 2014. Individ- och familjeomsorg Måndsrpport mj Individ- och fmiljeomsorg Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksmhet... 3 1.1 Resultt per verksmhet... 3 1.2 Investeringsuppföljning... 3 1.3 Volymer, sttistik och kostndsnyckeltl... 4

Läs mer