Folk- och bostadsräkningarna

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Folk- och bostadsräkningarna Folkräkningar utfördes under perioden vart tionde år och publicerades i Bidrag till Sveriges officiella statistik. A, Befolkningsstatistik (BiSOS A). Dessa är digitaliserade och finns på adressen: Därefter har resultaten från räkningarna ingått i serien Sveriges officiella statistik (SOS) till 1930 genomfördes räkningen vart tionde år och därefter vart femte år med undantag för Publikationerna har t o m 1960 benämnts Folkräkningen. De allmänna bostadsräkningarna utfördes , 1920, 1933, 1945 och År 1945 bar titeln Bostäder och hushåll till 1990 ägde Folk- och bostadsräkningen rum vart femte år. Folk- och bostadsräkningen den 1 november VII, Förvärvsarbetande befolkning efter näringsgren, yrkesställning och arbetsplatsens belägenhet m.m. i hela riket, länen och kommunblocksanpassade A-regioner. = Population and housing census in VII, Economically active population by industry, status and place of work etc. in the whole country, counties and regions of co-operating communes. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-fob-1965_7

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR FOLK- OCH BOSTADSRÄKNINGEN DEN 1 NOVEMBER 1965 VII FÖRVÄRVSARBETANDE BEFOLKNING EFTER NÄRINGSGREN, YRKESSTÄLLNING OCH ARBETSPLATSENS BELÄGENHET M M I HELA RIKET, LÄNEN OCH KOMMUNBLOCKSANPASSADE A-REGIONER STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1968

4 OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN POPULATION AND VITAL STATISTICS POPULATION AND HOUSING CENSUS IN 1965 VII ECONOMICALLY ACTIVE POPULATION BY INDUSTRY, STATUS AND PLACE OF WORK ETC. IN THE WHOLE COUNTRY, COUNTIES AND REGIONS OF CO-OPERATING COMMUNES NATIONAL CENTRAL BUREAU OF STATISTICS CIVILTRYCK Stockholm

5 FÖRORD Resultat från 1965 års folk- och bostadsräkning har hittills framlagts i sex volymer. Av dessa innehåller del I III demografiska uppgifter, medan uppgifter om befolkningens ekonomiska aktivitet samt om bostäder och hushåll inom kommuner, kommunblock m m lämnas i del IV VI. Del VII, som härmed framlägges, innhåller huvudsakligen detaljerade fördelningar för riket och länen över befolkningens förvärvsverksamhet. I ett särskilt avsnitt redogöres för folk- och bostadsräkningens kontrollundersökning och dennas resultat. Avsnittet om kontrollundersökningen har utarbetats av byrådirektör Mirdza Brivkalne. Stockholm den 23 augusti 1968 INGVAR OHLSSON TURE WIDSTAM

6

7 5 Text Innehållsförteckning Sida Svensk-engelsk ordlista 10 Engelsk översikt 11 I Inledning 13 II Definitioner 13 III Näringsgrensklassificeringen Jämförbarheten med 1950 och 1960 års räkningar Gränsdragningen mellan industri och handel Medhjälpande familjemedlemmar i jordbruk, skogsbruk m m 19 IV Tabellernas innehåll 20 V Kontrollundersökningen Undersökningens uppläggning och genomförande Urval Undersökningsvariabler Undersökningens genomförande Bortfall Felestimation Kontrollundersökningens resultat. 35 Contents Text Page Swedish-English vocabulary 10 English summary 11 I Introduction 13 II Definitions 13 III Industrial classification Comparability with the censuses 1950 and Problems in distinguishing between industry and commerce Family workers in agriculture, forestry etc 19 IV Contents of the tables 20 V The control study (reinterviews) Planning and processing Sample design Variables of investigation Collection and processing of data Non-response Estimation of errors Results 35 Texttabeller Tab. A. Förvärvsarbetande och ej förvärvsarbetande befolkning i åldern 15 år och däröver efter kön och ålder i hela riket, åren 1950, 1960 och Tab. B. Relativa antalet förvärvsarbetande i olika köns-, ålders- och civilståndsklasser i hela riket, åren 1950, 1960 och Tab. C. Procentuell andel förvärvsarbetande mödrar efter ålder och antal barn (0 15 år) i hela riket, åren 1960 och Tab. D. Förvärvsarbetande mödrar efter egen ålder och yngsta barnets ålder i hela riket, åren 1960 och Tables in text Table A. Economically active and economically inactive population 15 years of age and older by sex and age, in the whole country, 1950, 1960 and Table B. Economically active population in per cent of the whole population in different sex, age and marital status groups, in the whole country, 1950, 1960 and Table C. Economically active mothers in per cent of all mothers by age and number of children under 16 years of age, in the whole country, 1960 and Table D. Economically active mothers by their own age and by age of the youngest child, in the whole country, 1960 and

8 6 Sida Tab. E. Förvärvsarbetande befolkning efter näringsgren (1-siffernivå) samt ej förvärvsarbetande befolkning i hela riket, åren 1950, 1960 och Tab. F. Förvärvsarbetande kvinnor efter näringsgren (aggregerad 2-siffernivå) i hela riket, åren 1960 och Tab. G. Relativ fördelning av den förvärvsarbetande befolkningen efter näringsgren (1-siffernivå) inom olika köns- och åldersgrupper i hela riket, år Tab. H. Länens relativa andelar av den förvärvsarbetande befolkningen inom olika näringsgrenar (aggregerad 2-siffernivå), år Tab. I. Relativ fördelning av den förvärvsarbetande befolkningen efter näringsgren (aggregerad 2-siffernivå), länsvis, år Tab. J. Relativa nettofel för förvärvsarbetande och ej förvärvsarbetande efter kön och ålder 36 Tab. K. Relativa nettofel för förvärvsarbetande i de tre största städerna, i övriga städer och på landsbygden 37 Tab. L. Relativa nettofel för förvärvsarbetande efter yrkesställning och kön 38 Tab. M. Relativa nettofel för förvärvsarbetande efter yrkesställning, näringsgren (l-siffernivå) och kön.. 39 Tab. N. Relativa nettofel för förvärvsarbetande efter näringsgren (aggregerad 2-siffernivå) 40 Page Table E. Economically active population by industry, and economically inactive population, in the whole country, 1950, 1960 and Table F. Economically active women by industry, in the whole country, 1960 and Table G. Relative distribution of the economically active population by industry in different sex and age groups, in the whole country Table H. Relative distribution of the economically active population by county, in different industry groups 28 Table I. Relative distribution of the economically active population by industry, in counties 30 Table J. Net-errors for the economically active and inactive population by sex and age 36 Table K. Net-errors for the economically active population in the three largest towns, other towns and rural areas 37 Table L. Net-errors for the economically active population by status and sex 38 Table M. Net-errors for the economically active population by status, industry and sex 39 Table N. Net-errors for the economically active population by industry (aggregates of major groups) Tabeller Tab. 1. Folkmängden efter sysselsättning, kön och ålder i hela riket samt i tätorter år Tab. 2. Förvärvsarbetande och ej förvärvsarbetande befolkning efter kön, ålder och civilstånd i hela riket samt i tätorter år Tables Table 1. Population by type of activity, sex and age in the whole country and in localities 42 Table 2. Economically active and economically inactive population by sex, age and marital status in the whole country and in localities.. 44

9 7 Sida Tab. 3. Procentuell andel förvärvsarbetande i olika köns-, ålders- och civilståndsklasser i hela riket samt i tätorter år 1960 och Tab. 4. Samtliga vuxna (16 w år) efter kön, ålder och civilstånd samt efter antal hemmavarande barn (0 15 år) i hela riket samt i tätorter år Tab. 5. Förvärvsarbetande vuxna kvinnor (16 w år) efter civilstånd och ålder samt efter antal hemmavarande barn (0 15 år) och yngsta barnets ålder i hela riket samt i tätorter år Tab. 6. Gifta samboende kvinnor efter antal hemmavarande barn (0 15 år), vigselår och ålder i hela riket samt i tätorter år Tab. 7. Förvärvsarbetande befolkning efter näringsgren (3-siffernivå), yrkesställning och kön samt ej förvärvsarbetande familjemedlemmar efter huvudmannens näringsgren i hela riket samt i tätorter år Tab. 8. Förvärvsarbetande befolkning efter näringsgren (aggregerad 2- siffernivå) och yrkesställning samt efter kön, ålder och civilstånd i hela riket samt i tätorter år Tab. 9. Förvärvsarbetande befolkning efter näringsgren (1-siffernivå), kön, ålder och civilstånd samt ej förvärvsarbetande befolkning i hela riket, glesbygd och tätorter samt landsbygd och städer år Tab. 10. Förvärvsarbetande befolkning efter näringsgren (aggregerad 2- siffernivå) och yrkesställning inom landsbygd, städer, tätorter under och över 2000 inv. samt glesbygd 90 Page Table 3. Economically active population in per cent of the whole population in different sex, age and marital status groups, in the whole country and in localities, 1960 and Table 4. Adult population by sex, age and marital status and by number of children under 16 years of age, in the whole country and in localities 50 Table 5. Economically active adult women by marital status, age, number of children under 16 years of age and age of the youngest child in the whole country and in localities 52 Table 6. Married women, living with their husbands, by number of children under 16 years of age, year of marriage and age in the whole country and in localities 54 Table 7. Economically active population by industry, status and sex; economically inactive family members by industry of head of family, in the whole country and in localities 58 Table 8. Economically active population by industry and status, and by sex, age and marital status in the whole country and in localities 68 Table 9. Economically active population by industry, sex, age and marital status and economically inactive population, in the whole country, in sparsely populated areas, localities, rural areas and towns 80 Table 10. Economically active population by industry and status in rural areas, towns, localities and sparsely populated areas 90

10 8 Sida Tab. 11. Samboende äkta makar efter dels mannens och dels hustruns näringsgren (1-siffernivå) samt efter antal hemmavarande barn (0 15 år) i hela riket år Tab. 12. Medhjälpande efter näringsgren (1-siffernivå), kön och ålder i hela riket samt i glesbygd år Tab. 13. Förvärvsarbetande befolkning efter näringsgren (aggregerad 2- siffernivå) samt ej förvärvsarbetande befolkning inom glesbygd och tätorter, länsvis, år Tab. 14. Procentuell andel förvärvsarbetande i åldrarna år, länsvis och i storstadsregioner år 1960 och Tab. 15. Förvärvsarbetande och ej förvärvsarbetande befolkning efter kön och civilstånd, länsvis och i storstadsregioner 102 Tab. 16. Förekomst av förvärvsarbete bland vuxna kvinnor (16 w år) efter antal hemmavarande barn (0 15 år) och yngsta barnets ålder, länsvis 104 Tab. 17. Förvärvsarbetande befolkning efter näringsgren (1-siffernivå), yrkesställning och kön samt ej förvärvsarbetande familjemedlemmar efter huvudmannens näringsgren, länsvis med särskiljande av tätorter, år Tab. 18. Förvärvsarbetande befolkning efter näringsgren (1-siffernivå), kön och ålder samt ej förvärvsarbetande befolkning efter kön och ålder, länsvis, år Tab. 19. Förvärvsarbetande befolkning efter näringsgren (1-siffernivå), kön och ålder samt ej förvärvsarbetande befolkning efter kön och ålder i städer med minst inv. år Page Table 11. Married persons living together by industry of the husband and the wife respectively and by number of children under 16 years of age, in the whole country 92 Table 12. Family workers by industry, sex and age, in the whole country and in sparsely populated areas 93 Table 13. Economically active population by industry and economically inactive population in sparsely populated areas and in localities, by county 94 Table 14. Economically active population in per cent of the whole population in the age group years, by county and in the three largest towns with suburban communes, 1960 and Table 15. Economically active and economically inactive population by sex and marital status, by county and in the three largest towns with suburban communes 102 Table 16. All adult women and economically active women by number of children under 16 years of age and by age of the youngest child, by county 104 Table 17. Economically active population by industry, status and sex; economically inactive family members by industry of head of family, by county 106 Table 18. Economically active population by industry, sex and age, and economically inactive population by sex and age, by county Table 19. Economically active population by industry, sex and age, and economically inactive population by sex and age in towns with at least inhabitants 128

11 9 Sida Tab. 20. Förvärvsarbetande befolkning efter näringsgren (aggregerad 2- siffernivå) samt ej förvärvsarbetande befolkning i kommunblocksanpassade A-regioner (kommunblocksregioner) med särskiljande av tätorter år Tab. 21. Förekomst av förvärvsarbete bland vuxna kvinnor (16 w år) efter antal barn (0 15 år) och yngsta barnets ålder i kommunblocksanpassade A-regioner (kommunblocksregioner) år Tab. 22. Förvärvsarbetande befolkning efter arbetsplatsens belägenhet, kön och näringsgren (1-siffernivå) samt kommunpendlarnas fördelning efter ålder m m i hela riket år Tab. 23. Förvärvsarbetande befolkning efter kön och arbetsplatsens belägenhet samt antal utpendlare och inpendlare, länsvis, år Bilagor Bilaga 1. Jämförelse mellan näringsgrenar enligt ISIC och 1965 års folkoch bostadsräkning samt en kortfattad innehållsbeskrivning 159 Bilaga 2. Jämförelse mellan näringsgrenskoderna vid folk- och bostadsräkningarna 1965 och Bilaga 3. Näringsgrensklassificeringen för parti- och detaljhandel: jämförbarhet mellan 1965 och 1960 års folk- och bostadsräkningar Page Table 20. Economically active population by industry and economically inactive population in regions of co-operating communes 136 Table 21. All adult women and economically active women by number of children under 16 years of age and by age of the youngest child in regions of co-operating communes 150 Table 22. Economically active population by place of work, sex and industry; commuters by age etc. in the whole country 156 Table 23. Economically active population by sex and place of work ; number of outgoing and ingoing commuters, by county 157 Appendices Appendix 1. Comparison between ISIC and the industrial classification system used in the 1965 Census. Brief description of contents 159 Appendix 2. Comparison between the industrial classification systems used in the 1965 and 1960 Censuses 167 Appendix 3. Industrial classification of wholesale and retail trade: comparability between the 1965 and 1960 Censuses 176 Symboler Explanation of symbols Repetition» Repetition Intet finns att redovisa Magnitude nil Mindre än av enheten Magnitude less than half of unit employed Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas.. Data not available or too uncertain to be stated Logiskt omöjlig uppgift. Category not applicable

12 10 Swedish-English Vocabulary 1 Aggregerad 2-siffemivå Anställda Antal Arbetsplats Arbetsplatsens belägenhet Aggregates of major groups Employees Number Place of work Situation of place of work Medhjälpande (medhj) Män (M) Mödrar Nattbefolkning Näringsgren Family workers Men Mothers Resident population Industry Barn Children Båda könen Both sexes Civilstånd Marital status Dagbefolkning Day-time population Därav Of which Ej förvärvsarbetande Economically inactive befolkning population Familjemedlemmar.. Family members Folkmängd Population Företagare Employers Förvärvsarbetande Economically active befolkning population Ogifta (og) Okänt Olika Pendlare Procentuell andel... På havet Samtliga (samtl)... Skilda (s) Studier Städer Summa Sysselsättning Single Unknown Different Commuters Percentage At sea Total Divorced At school Towns Total Type of activity Tillfälligt uppehåll.. Temporary break in work Tätorter Localities Gifta (g) Gifta samboende Glesbygd Married Married persons living together Sparsely populated area Hela befolkningen... Total population Hela riket The whole country Hemkommun Place of residence Hemmavarande Living at home Hustru. Wife Huvudort Main place Utan Utlandet Utpendlare, utpendling Varav Vigselar Vuxna Yngst Yrkesställning Without Abroad Outgoing commuters Of which Year of marriage Adults ( 16 years of age or older) Youngest Status Inpendlare, inpendling I arbete Ingoing commuters Åt work Ålder År Age Year Kommunblock Kvinnor (Kv) Kön Co-operating communes Women Sex Änklingar (ä) Änkor (ä) Widowers Widows Landsbygd Län Rural areas County 1 As regards the translation of the industrial classification, a comparison between ISIC and the classification system used in the 1965 Census is given in appendix 1.

13 11 Summary The 1965 population and housing census is being processed in two stages. Stage One, which relates to the demographic data in the annual population registers, is completed and the results are presented in three volumes (Parts I III) of the Official Statistics of Sweden. Stage Two relates to the data which were directly collected from individual households and real estate owners on special forms in connection with the 1965 annual population registration. The information obtained covers economic activity, industry, status, place of work, and households and dwellings. Data from Stage Two have been merged with demographic data from Stage One. Of the results from Stage Two, three parts have been published so far. This volume, Part VII, mostly contains distributions by country and counties over economic activities of the population. Thus, information is given on how the economically active population is classified by age, industry and status. The adult population is broken down by sex, age, marital status and number of children at home between the ages of 0 and 15 years. Married women living together with their husbands are classified by number of children, year of marriage and age. The participation of women in the labour force is shown by age, marital status, number of children and age of the youngest child. The commuting population is broken down by sex, age and industry. Lastly, a special section describes the application of a control study to the census and its findings. The population recorded in the 1965 census is divided into two main groups: the economically active and the economically inactive. The first group consists of persons who during the week of October 3 9, 1965, were gainfully occupied during at least half the normal working hours. Included are paid or unpaid family workers, i.e. family members (in addition to wives and children, also brothers and sisters, parents, sons-in-law, aunts etc., but not cousins), who assisted another family member in his or her economic activity and also belonged to the same household. In the economically active population are further included persons who had heen gainfully occupied but because of temporary break caused by vacation, illness, refresher training in the armed forces, temporary unemployment and the like did not work during census week. The break in work was regarded as temporary if it did not last more than four months. The family workers comprise one of the most difficult categories to define for census purposes. These difficulties are particularly great in regard to the wives of farmers. The control study carried out for the 1960 census showed that the size of this group had been greatly underestimated. Accordingly, efforts were made in the 1965 census to obtain higher-quality data under this head. As a result, data on the number of married women, classified as family workers in agriculture and forestry are not comparable with corresponding data from older population censuses. For 1965 the enumeration of this group came to persons, but in 1950 and 1960 it amounted to only and , respectively. According to the control study for 1965, the total number of married women classified as family workers is underestimated by about 33 %. The net error for the corresponding group in agriculture (division 0 according to ISIC) is 24,93 %, with a standard deviation of 11,06 %. However, the net error comes to only 1,42 % for all economically active married women.

14

15 13 I Inledning 1965 års folk- och bostadsräkning bearbetas i två etapper. Den första etappen som omfattar demografiska uppgifter från mantalslängderna är avslutad, och resultaten har framlagts i tre volymer (del I III) i Sveriges officiella statistik. Den andra etappen omfattar de uppgifter, som inhämtades direkt från de enskilda hushållen och fastighetsägarna på särskilda blanketter i samband med mantalsskrivningen hösten Denna etapp omfattar sysselsättning, näringsgren, yrkesställning, arbetsplatsens belägenhet samt hushåll och bostäder. Uppgifterna i andra etappen har maskinellt sammanförts med första etappens demografiska uppgifter. Av resultaten från andra etappen har tidigare publicerats tre delar. Del IV innehåller uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningens fördelning efter näringsgren och yrkesställning mm i tätorter, församlingar, kommuner och kommunblock. I del V har redovisats uppgifter om lägenheter och hushåll för samma regionala enheter med undantag för församlingar. Del VI innehåller uppgifter för kommuner och kommunblock om pendlingens omfattning samt om dagbefolkningens storlek och fördelning efter näringsgren. Föreliggande del VII innehåller huvudsakligen detaljerade fördelningar för riket och länen över befolkningens förvärvsverksamhet. Uppgifter lämnas sålunda om den förvärvsarbetande befolkningens fördelning efter ålder, näringsgren och yrkesställning. Den vuxna befolkningen har redovisats efter kön, ålder och civilstånd samt antal hemmavarande barn i åldern 0 15 år och gifta samboende kvinnor efter antal hemmavarande barn, vigselar och ålder. Kvinnors förvärvsarbete belyses med hänsyn till fördelningen efter ålder och civilstånd samt antalet hemmavarande barn och yngsta barnets ålder. Pendelbefolkningen särredovisas efter kön, ålder och näringsgren. I ett särskilt avsnitt redogöres slutligen för folk- och bostadsräkningens kontrollundersökning och dennas resultat. Ytterligare två volymer planeras utkomma med resultat från 1965 års folkoch bostadsräkning. Av dessa kommer del VIII att innehålla detaljerade tabeller för regioner, län och hela riket beträffande lägenheter och hushåll, medan i del IX kommer att redovisas resultat från en urvalsundersökning rörande inkomst och yrke i kombination med andra folk- och bostadsräkningsvariabler. II Definitioner Definitionerna är i stort sett desamma som i 1960 års räkning. För utförligare beskrivning hänvisas till»folk- och bostadsräkningen den 1 november Redogörelse för folk- och bostadsräkningens uppläggning och utförande» (SOS). I sysselsättningshänseende indelas befolkningen vid 1965 års folk- och bostadsräkning i två huvudgrupper, nämligen förvärvsarbetande och ej förvärvsarbetande befolkning. Som förvärvsarbetande räknas personer, som under veckan 3 9 oktober 1965 utfört inkomstgivande arbete under minst halv normal arbetstid. Hit

16 14 föres även medhjälpande, dvs avlönade eller oavlönade familjemedlemmar (förutom hustrur och barn även syskon, föräldrar, magar, fastrar osv men däremot ej kusiner), som biträtt annan familjemedlem i dennes förvärvsverksamhet och även tillhör samma hushåll som denne. Till förvärvsarbetande räknas vidare personer, som hade förvärvsarbete men på grund av tillfälligt avbrott semester, sjukdom, repetitionsövning, tillfällig arbetslöshet od icke arbetade under räkningsveckan. Avbrottet har betraktats som tillfälligt, om det varat högst 4 månader. I tabellerna redovisas den mantalsskrivna befolkningens, den s k nattbefolkningens, fördelning efter näringsgren m m under räkningsveckan. Klassificeringen efter yrkesställning omfattar i totalräkningen endast fördelningen på företagare (dels med och dels utan anställda) samt anställda (inkl medhjälpande). De anställdas uppdelning på tjänstemän och arbetare ingår i urvalsbearbetningen. Liksom vid föregående räkning har klassificering efter näringsgren och yrkesställning skett endast för den förvärvsarbetande befolkningen och för ej förvärvsarbetande familjemedlemmar till denna (hustrur och minderåriga barn). Som kommunpendlare räknas i 1965 års folk- och bostadsräkning alla förvärvsarbetande personer, som under räkningsveckan 3 9 oktober 1965 hade sin arbetsplats förlagd till annan kommun än bostadsorten (enligt mantalsskrivningen den 1 november 1965). Bland pendlarna ingår därför icke endast personer, som dagligen färdas mellan bostad och arbetsplats, utan även veckopendlare och andra personer med arbete på längre avstånd från bostadsorten. I antalet redovisade pendlare ingår sålunda ett okänt antal personer, som ej pendlar i egentlig bemärkelse, om man därmed menar regelbunden förflyttning mellan bostad och arbetsplats. Som exempel på dessa kategorier kan nämnas personer, som bytt arbetsplats men som fortfarande tillsammans med den kvarboende familjen är mantalsskrivna på den tidigare bosättningsorten. Ett annat exempel är studerande, som haft tillfälligt arbete på studieorten under räkningsveckan men som är mantalsskrivna i föräldrahemmet. Personer med vissa rörliga yrken, såsom anläggningsarbetare av olika slag, kan under räkningsveckan ha haft sin arbetsplats förlagd på långt avstånd från bostadsorten. Slutligen ingår bland pendlarna de personer, som flyttat mellan räkningsveckan och den 1 november, såvida icke arbetsplatsen redan före flyttningen var förlagd till den nya bostadsorten. Som bostadsort redovisas nämligen för dessa den nya mantalsskrivningsorten, medan arbetsplatsen bestämts av förhållandena före flyttningen, dvs under veckan 3 9 oktober. Personer, som ej arbetat i hemorten men vilkas arbetsplats ej kunnat lokaliseras till annan kommun (t ex missionärer, viss personal i FNs tjänst, sjömän, handelsresande), har i råtabéllerna specificerats under rubrikerna»utlandet, havet, växlande» samt»ej lokaliserbar eller okänd arbetsplats». Dessa kategorier har ej räknats som pendlare utan ingår i de publicerade resultaten under arbetsplats i hemorten. Härav

17 15 följer, att de inräknas i dagbefolkningen i hemortskommunen. Beteckningen växlande arbetsplats har förbehållits de personer, som arbetar i mer än en kommun och icke regelmässigt dagligen infinner sig vid en och samma arbetsplats, t ex handelsresande, långtradarchaufförer. För person, som i regel dagligen inställt sig till tjänstgöring vid viss arbetsplats men sedan ej alls eller endast i begränsad utsträckning utfört sitt arbete där, t ex lokförare, skorstensf ej are, har däremot arbetsplatsen ansetts vara den plats, där inställelsen skett. Växlande arbetsplats inom hemkommunen, t ex för gatuarbetare, har kodats som arbete i hemorten. Vid 1965 års räkning har redovisats även antalet kommunblockspendlare, dvs förvärvsarbetande personer som pendlar över kommunfolocksgräns. Med förvärvsarbetande dagbefolkning avses samtliga i 'kommunen respektive kommunblocket arbetande personer, oavsett var bostadsorten är belägen. Dagbefolkningen är med andra ord liktydig med förvärvsarbetande nattbefolkning minskad med antalet utpendlare men med tillägg av antal inpendlare. III Näringsgrensklassificeringen Näringsgrensschemat överensstämmer formellt med 1960 års schema på 1- siffernivån bortsett från ändringar i vissa gruppers benämning. Några överflyttningar av 2- eller 3-siffergrupper mellan 1-siffergrupperna har ej företagits. Av tekniska skäl har omnumrering av koden skett i viss utsträckning. Näringsgrensschemat följer med vissa modifieringar ISIC (International Standard Industrial Classification of AU Economie Activities) från år En jämförelse mellan näringsgrensschemat enligt ISIC samt 1965 års folk- och bostadsräkning jämte en kortfattad innehållsbeskrivning lämnas i bilaga 1. Bilaga 2 innehåller en jämförelse mellan näringsgrenskoderna vid de båda senaste räkningarna. Näringsgrenstillhörigheten har för varje förvärvsarbetande person bestämts av företagets, institutionens eller myndighetens huvudsakliga verksamhet vid det verksamhetsställe, där personen utfört sitt arbete under räkningsveckan (eller omedelbart före tillfälligt avbrott). Verksamhetsstället är en lokalt avskild enhet, där ett eller flera slag av verksamheter bedrives. Samtliga personer vid ett och samma verksamhetsställe hänförs i princip till samma näringsgren oavsett deras arbetsuppgifter. Med utgångspunkt från upplysningarna på folk- och bostadsräkningsuppgifterna om företagets namn och arbetsplatsens adress har näringsgrenen i första hand kodsatts med hjälp av informationer om enhetens näringsgrenstillhörighet enligt olika register. Beträffande industri- och handelsverksamhet har statistiska centralbyråns företagsregister anlitats. Företagets huvudsakliga verksamhet vid arbetsplatsen enligt folk- och bostadsräkningsuppgifterna har använts endast i andra hand. Vid kodningen har även olika kalendrar, kataloger o d utnyttjats som hjälpkällor. Materialet i statistiska centralbyråns företagsregister omfattade i princip alla företag såväl med som utan anställda som bedrev rörelse i kommunalskattelagens mening samt vissa andra

18 16 arbetsgivare, t ex föreningar och stiftelser. I registret saknades företag inom jordbruk samt enskilda hushåll. Dock ingick jordbruksföretag som bedrevs i aktiebolagsform eller som förutom jordbruk hade även annan verksamhet, t ex sågverksrörelse. Statliga och kommunägda bolag fanns med i registret; däremot saknades all statlig verksamhet i övrigt. Beträffande kommunal verksamhet fanns uppgifter om kommunen som helhet utan uppdelning på verksamhetsställen och verksamhetsarter. Uppdelning på verksamhetsställen och branschkodning enligt ISIC från 1958 förelåg i företagsregistret endast inom 1-siffernivåerna gruvor och mineralbrott (näring 1.. i näringsgrensschemat), tillverkningsindustri ( ) samtpartioch detaljhandel ( och 6..). För övriga företag saknades uppgifter om verksamhetsställen, och materialet var uppkodat enligt den ursprungliga ISIC av år På grund av de ovannämnda begränsningarna i företagsregistret utlistades för folk- och bostadsräkningen under våren 1966 uppgifter om verksamhetsställen vid industri- och handelsföretag, vilkas huvudsakliga verksamhet kunde hänföras till näringarna (gruvor och mineralbrott, tillverkningsindustri, byggnadsindustri, el-, gas-, vattenverk m m samt handel, bank- och försäkringsverksamhet). Endast företag med anställda medtogs. Den huvudsakliga verksamheten har definierats som den verksamhetsart, som sysselsätter det största antalet anställda vid respektive verksamhetsställe. Beträffande handeln ansluter sig näringsgrensklassificeringen till en tentativ nationell standard för varuhandeln (se bilaga 3), som utarbetades inom statistiska centralbyrån i samband med handelsräkningen avseende år Uppgifterna i företagsregistret avsåg i stort förhållandena år 1963 utom i fråga om industrin ( ), där registret aktualiserades med avseende på under 1964 nytillkomna företag. Kodning av verksamhet, som ligger utanför industri och handel och således icke omfattades av det för folk- och bostadsräkningen utlistade företagsregistret, dvs jordbruk, skogsbruk m m (0..), samfärdsel (7..) samt offentlig förvaltning och andra tjänster (8..), har följt samma regler som vid 1960 års räkning. Som hjälpmedel upprättades ett register över myndigheter och institutioner. I övrigt har kodningen skett enbart med ledning av upplysningarna på folk- och bostadsräkningsuppgifterna om företagets namn, adress och huvudsakliga verksamhet. Genom tillkomsten av företagsregistret har en säkrare grund skapats för genomförande av en enhetlig kodning i folkräkningarna. Vissa brister i jämförbarheten har ej kunnat undvikas, men målsättningen har varit att uppnå god jämförbarhet. 1. Jämförbarheten med 1950 och 1960 års räkningar I redogörelsen för 1960 års folkräkning (del XI, sid. 8 ff) har en utförlig kommentar lämnats rörande principerna för näringsgrensklassificeringen samt olikheterna i registerunderlaget vid 1950 och 1960 års folkräkningar och konsekvenserna därav i resultatredovisningen.

19 17 Huvudprincipen för näringsgrensklassificeringen vid 1950 års folkräkning var att näringskaraktären vid arbetsstället som regel skulle vara avgörande för klassificeringen. Arbetsstället är en enhet med större branschrenhet än verksamhetsstället. I de flesta fall bedrivs endast en verksamhet inom ett verksamhetsställe och arbetsstället är då identiskt med verksamhetsstället. Om verksamhet inom skilda branscher förekommer inom ett verksamhetsställe, kan detta vara uppdelat i flera arbetsställen. De sysselsatta vid arbetsplatser med två eller flera verksamhetsarter delades vid 1950 års räkning upp på de olika verksamhetsarterna, därest dessa var av sidoordnad karaktär. Med sidoordnad verksamhet avsågs successiva och inbördes likvärdiga stadier i produktion och distribution, som i industristatistiken i regel utskildes som särskilda arbetsställen. Någon uppdelning gjordes däremot icke på verksamhetsarter av underordnad karaktär, som utgjorde delar av produktionsprocessen eller som kunde betraktas som hjälpverksamhet. En konsekvent tillämpning av de angivna klassificeringsprinciperna vid det praktiska genomförandet förutsatte tillgång till entydiga uppgifter om näringskaraktären hos företagen och deras särskilda verksamhetsarter. Med utgångspunkt från den enskilde uppgiftslämnarens uppgift om namn m m på det företag, i vilket han var verksam, identifierades företaget i förefintliga register och åsattes vederbörande näringsgrenskod, varvid uppgiften om yrke gav viss ledning beträffande verksamhetsart. På grundval av primärmaterialet till industristatistiken upprättades ett register över arbetsställen inom industrin. I förekommande fall innehöll registret uppgift om kod, som angav sidoordnad verksamhet. I de fall då ett företag drev både industriell verksamhet och återförsäljning av inköpta varor eller hade försäljningsavdelning för varor av egen tillverkning, betraktades handel som sidoordnad verksamhet. Personal som ej kunde uppdelas på de olika verksamhetsgrenarna, t ex kontorspersonal, fördes till den grupp företaget i övervägande grad bedömdes tillhöra. Vid 1960 och 1965 års räkningar har däremot principen varit den att den huvudsakliga verksamheten vid verksamhetsstället fått bestämma branschkoden för hela personalen. Sålunda har t ex försäljningspersonalen vid ett verksamhetsställe med både bilreparation och bilförsäljning förts till industrin, om övervägande delen av personalen varit sysselsatta med reparationsarbete. Detsamma har fallet varit med både försäljnings- och serveringspersonal vid kombinerad bageri- och konditorirörelse, om bageriverksamheten varit den dominerande. Uppdelningen på näringarna tillverkningsindustri, byggnadsverksamhet, handel, bank- och försäkringsverksamhet samt i viss mån även offentlig förvaltning och andra tjänster har varit starkt beroende av innehållet och kvaliteten i de register som legat till grund för kodningen. Verksamhetsställebegreppet kunde ej konsekvent genomföras vid 1960 års räkning på grund av att det då upprättade industriregistret byggde huvudsakligen på uppgifter från industristatistiken. Den branschbestämmande en-

20 18 heten kom därför i viss utsträckning att utgöras av den i princip mindre och branschrenare enheten arbetsstället. Som ovan nämnts, kan ett verksamhetsställe omfatta flera arbetsställen och 1960 utskildes för större industriföretag fler enheter med olika näringsgrenar än Detta påverkar i första hand fördelningen inom 1-siffergrupperna men kan ibland förorsaka skillnader även mellan dem. Vissa verksamheter av ofta sidoordnad karaktär ( t ex viss kemisk industri, sågverksrörelse), som 1960 i regel utskildes som separata enheter, har 1965 redovisats under verksamhetsställets huvudsakliga industrigren. Som exempel på förskjutning mellan 1-siffergrupperna kan anföras industriföretagens kraftverk, vilka i 1960 års register upptogs som separata arbetsställen och fördes till näringen el-, gas- och vattenverk mm. I 1965 års företagsregister har sådana kraftverk i regel klassificerats under verksamhetsställets industrikod. Skötseln av dessa kraftverk sysselsätter dock endast ett fåtal personer och 1-sifferfördelningen påverkas i detta fall ej i nämnvärd grad. Handelsregistret 1960 omfattade endast ett urval av handelsföretag och hade upprättats helt fristående från industriregistret. Därigenom kom en del företag med både tillverkning och försäljning att återfinnas endast i industriregistret även i de fall, då handeln utgjorde den huvudsakliga verksamheteli vid verksamhetsstället. Båda registren saknade adressuppgifter, vilket vid kodningen försvårade identifiering av de i respektive register upptagna verksamhetsställen/arbetsställen. Ofullständigheterna i 1960 års register ledde till att försäljningspersonal i viss omfattning felaktigt hänfördes till tillverkningsindustri i 1960 års räkning, vilket medfört försämrad jämförbarhet med 1965 års räkning beträffande i berörda näringar sysselsatt personal. 2. Gränsdragningen mellan industri och handel Vid jämförelse mellan näringsgrensfördelningarna vid 1950 och 1960 års folkräkningar framgick, att ett avsevärt antal handelsanställda och även andra yrkesgrupper vid kombinerade industrioch handelsföretag, som 1950 hänförts till handel, 1960 blivit förda till industri. Anledningen härtill var, som ovan nämnts, dels den principiella övergången till verksamhetsstället som branschbestämmande enhet 1960, dels bristfälliga hjälpregister som saknade information om verksamhetsställets huvudsakliga bransch beträffande företag med blandad industri- och handelsverksamhet. Uppskattningsvis fördes 1960 till industrin (inkl byggnadsverksamhet) personer, som enligt 1950 års kodningsprinciper skulle ha förts till handel (se Folkräkningen 1960, del XI, sid. 11 ff). Till den del denna förskjutning berodde på ofullständiga register får man vid 1965 års räkning en förskjutning tillbaka från industri till handel. Eftersom denna förskjutning var väntad, har försök gjorts att utnyttja den intervjuundersökning som utfördes i samband med totalräkningen 1965 för en kartläggning av jämförbarheten i näringsgrensklassificeringen mellan 1960 och 1965 års räkningar.

21 19 Intervjumaterialet har kodats dels enligt 1960 års schema och kodningsregler samt med hjälp av 1960 års register och dels enligt 1965 års schema och nuvarande företagsregister. Kodsättningen med hjälp av 1960 års register kan icke betraktas som helt tillförlitlig. Bortsett från innehållsmässiga ofullständigheter var registren redan vid förra räkningen ej helt aktuella och givetvis ställde det sig ännu svårare att använda dem fem år senare. Alla under dessa år nytillkomna företag har fått kodas med ledning av uppgifter från andra källor, dock enligt samma kodningsprinciper som En annan svårighet är att bortfallet i intervjuundersökningen 1965 och konstruktionen av dess urval gör att den därpå grundade skattningen av populationen med ca 9 % understiger folkmängden den 1 november En enkel korrigering av alla tal med en och samma kvot är vansklig, eftersom det ej kan förväntas, att bortfallet fördelar sig med avseende på förekomst av förvärvsarbete, näringsgren m m på samma sätt som den intervjuade populationen. Trots detta har ett försök gjorts att på basis av intervjumaterialet uppskatta storleken av den förväntade förskjutningen mellan industri och handel. Om 1960 års kodningsteknik hade tillämpats även 1965, skulle enligt intervjuundersökningen ca personer, som nu kodats på handel i stället ha förts till tillverkningsindustri mm (näringarna 1.., 2 3.., 4.., ). I motsatt riktning från handel till tillverkningsindustri mm skulle drygt personer ha överflyttats. Nettoförskjutningen från industri till handel skulle sålunda bli ca personer. En approximativ skattning av konfidensintervallet på 95 %-nivån ger ± Felkällorna vid skattning av ett värde baserat på urval är av flera slag: slumpvariation, bortfall och systematiska mätfel, dvs observations- eller bearbetningsfel. Den beräknade felmarginalen tar hänsyn endast till skattningens slumpvariation. Mer än hälften av förskjutningen (ca ± 7 200) kan lokaliseras till storstadsregionerna. Större delen av nettoförskjutningen utgöres av en förskjutning från tillverkningsindustri m m till partihandel (approximativt ca ± 8 000). Av den totala nettoförskjutningen till varuhandeln kommer ca 35 /o från maskinoch elektroindustri och ca 30 % från biltillverkning och bilreparation, medan återstoden fördelar sig på ett stort antal branscher. Eftersom materialet i den genomförda intervjuundersökningen är litet, har det tyvärr ej medgivit uppdelning av förskjutningen på regionala områden. Fullt jämförbara siffror kan endast erhållas genom hopslagning av industri och handel. 3. Medhjälpande familjemedlemmar i jordbruk, skogsbruk m m Kategorin familjemedlemmar i företagarhushåll, vilka biträder annan familjemedlem i dennes förvärvsverksamhet, är en av de mest svåravgränsade i folkräkningarna. Det är framför allt i fråga om jordbrukarhustrurna som bedömningssvårigheterna är mycket stora såväl vid uppgiftslämnandet som vid klassificeringen. Kontrollundersök-

22 20 ningen vid 1960 års folkräkning visade, att en betydande underskattning av denna grupp skett vid sistnämnda räkning. Vid 1965 års räkning har man därför strävat efter bättre kvalitet beträffande ifrågavarande uppgifter, vilket medfört att antalet medhjälpande gifta kvinnor i jordbruk, skogsbruk m m inte är jämförbart med motsvarande antal i äldre folkräkningar. Storleken av denna grupp är vid denna räkning men uppgick 1950 och 1960 till endast respektive Detta gör det nödvändigt att vid tids jämförelser av såväl hela antalet förvärvsarbetande som antalet sysselsatta inom jordbruk frånräkna denna medhjälpandegrupp eller söka justera äldre data. För att möjliggöra jämförelser har gruppen i stor utsträckning särredovisats i de framlagda tabellerna. IV Tabellernas innehåll I tabellavdelningen i denna publikation ingår inalles 23 tabeller. Flertalet av dessa, nämligen tab. 1 9, 11, 12 och 22 är rikstabeller. Tab. 10 och 13 innehåller redovisning för tätbebyggelse och glesbygd, tab och 23 för län samt tab. 14 och 15 för både län och storstadsregioner. Tab. 19 omfattar större städer och tab. 20 och 21 kommunblocksanpassade A-regioner. Som komplettering till uppgifterna i tabellavdelningen presenteras i texten några jämförande översiktstabeller. Folkmängdens fördelning på förvärvsarbetande och ej förvärvsarbetande i kombination med kön, civilstånd och ålder i hela riket framgår av tab Sammanfattande uppgifter för län och storstadsregioner lämnas i tab. 15. I tab. A redovisas den förvärvsarbetande och ej förvärvsarbetande befolkningen över 14 år efter kön och ålder åren 1950, 1960 och För att möjliggöra jämförelser mellan dessa tre tidpunkter har gruppen medhjälpande samboende gifta kvinnor inom näringen jordbruk, skogsbruk m m uteslutits. En översikt över utvecklingen av hela den förvärvsarbetande befolkningen sedan 1950 lämnas i tablån nedan. I tab. 3 redovisas procentuell andel förvärvsarbetande i olika köns-, åldersoch civilståndsgrupper åren 1960 och Andel förvärvsarbetande i åldrarna år för län och storstadsregioner framgår av tab Exkl medhjälpande gifta samboende kvinnor i jordbruk, skogsbruk m m.

23 21 Tab. A. Förvärvsarbetande och ej förvärvsarbetande befolkning i åldern 15 år och däröver efter kön och ålder i hela riket, åren 1950, 1960 och 1965 Economically active and economically inactive population 15 years of age and older by sex and age, in the whole country, 1950, 1960 and Medhjälpande gifta samboende kvinnor i jordbruk m m har förts till ej förvärvsarbetande.

24 22 Tab. B. Relativa antalet förvärvsarbetande i olika köns-, ålders- och civilståndsklasser i hela riket, åren 1950, 1960 och 1965 Economically active population in per cent of the whole population in different sex, age and marital status groups, in the whole country, 1950, 1960 and Exkl medhjälpande gifta samboende kvinnor i jordbruk m m. Jämförelse mellan de tre senaste räkningarna i fråga om antalet förvärvsarbetande lämnas i nedanstående tablå, där förvärvsintensiteten i respektive grupp beräknats i relation till antalet personer i åldern 15 år och däröver. Förändringarna i andelen förvärvsarbetande får delvis ses mot bakgrunden av de förskjutningar i åldersstrukturen, som inträffat under tidsperioden Exkl medhjälpande gifta samboende kvinnor i jordbruk, skogsbruk m m.

25 23 Tab. C. Procentuell andel förvärvsarbetande mödrar efter ålder och antal barn (0 15 år) i hela riket, åren 1960 och 1965 Economically active mothers in per cent of all mothers by age and number of children under 16 years of age, in the whole country, 1960 and 1965 En vidgad inblick i de förhållanden, som rör relationen mellan förvärvsarbetande och ej förvärvsarbetande befolkning, ger tab. B som 'belyser förvärvsintensiteten inom olika ålders- och civilståndsgrupper vid de tre senaste räkningarna. Den vuxna befolkningens fördelning efter antalet hemmavarande barn under 16 år redovisas i tab. 4 med särredovisning av gifta samboende kvinnor i tab. 6. Kvinnornas förvärvsverksamhet i kombination med förekomst av minderåriga barn belyses i tab. 5 (hela riket), tab. 16 (län) och tab. 21 (kommunblocksanpassande A-regioner). Av tab. C framgår förvärvsintensiteten bland kvinnor med barn åren 1960 och Det bör observeras, att siffrorna för 1960 grundar sig på en urvalsräkning, som omfattar ca 1/30 av befolkningen. Medhjälpande gifta samboende kvinnor i jordbruk, skogsbruk m m har ej kunnat frånräknas i denna tabell, varför resultaten från de båda räkningarna ej är helt jämförbara. Detsamma

26 24 Tab. D. Förvärvsarbetande mödrar efter egen ålder och yngsta barnets ålder i hela riket, åren 1960 och 1965 Economically active mothers by their own age and by age of the youngest child, in the whole country, 1960 and Urvalsundersökning gäller redovisningen av förvärvsarbetande mödrar efter egen ålder och efter yngsta barnets ålder i tab. D. Den förvärvsarbetande befolkningens fördelning efter näringsgren i kombination med olika andra variabler framlägges i tab och I de flesta av dessa tabeller har medhjälpande samboende gifta kvinnor i jordbruk, skogsbruk m m särredovisats för att underlätta jämförelser med tidigare räkningar. I tab. 7 och tab. 17 har även ej förvärvsarbetande familjemedlemmar (hustrur samt barn under 16 år) till förvärvsarbetande medtagits, redovisade efter huvudmannens näringsgrenstillhörighet. För barn till samboende äkta makar har fadern betraktats som huvudman, men om denne ej varit förvärvsarbetande, har barnet klassificerats efter moderns näringsgren i de fall hon varit förvärvsarbetande. Tab. E visar utvecklingen i stort mellan 1950, 1960 och Vad beträffar näringarna gruvor, tillverkningsindustri m m samt handel, bank- och försäkringsverksamhet, har siffrorna för 1960 justerats för att kunna jämföras med Däremot är åren 1950 och 1960 ej direkt jämförbara, då olikartade kodningsprinciper och enhetsbegrepp tilllämpats vid dessa räkningar. I tab. F lämnas redovisning av förvärvsarbetande kvinnor i olika näringsgrenar 1960 och Korrigering av

27 25 Tab. E. Förvärvsarbetande befolkning efter näringsgren (1-siffernivå) samt ej förvärvsarbetande befolkning i hela riket, åren 1950, 1960 och 1965 Economically active population by industry and economically inactive population, in the whole country 1950, 1960 and Siffrorna för 1960 har korrigerats genom att personer överflyttats från gruvor, tillverkningsindustri m m till handel, bank- och försäkringsverksamhet (jämför sid. 19). Någon korrigering av siffrorna för 1950 har ej företagits. 2 Medhjälpande gifta samboende kvinnor i jordbruk, skogsbruk m m har överförts till ej förvärvsarbetande års siffror har ej kunnat genomföras, då den tidigare nämnda specialundersökningen (se sid. 19) ej tillåter uppdelningar på 2-siffernivån. Enligt denna undersökning bör ca kvinnor överflyttas från tillverkningsindustri m m till handel i 1960 års redovisning. Relativ näringsgrensfördelning inom olika åldersgrupper 1965 lämnas i tab. G. I tab. H redovisas de olika länens andel av den förvärvsarbetande befolkningen inom varje näringsgren, medan de enskilda länens näringsgrensstruktur belyses i tab. I. Vad beträffar yrkesställning, särskiljes i totalräkningen endast företagare och anställda. Utvecklingen sedan 1950 framgår av tablån på sid. 27.

28 26 Tab. F. Förvärvsarbetande kvinnor efter näringsgren (aggregerad 2-siffernivå) i hela riket, åren 1960 och 1965 Economically active women by industry, in the whole country, 1960 and Ej korrigerade tal. Exkl medhjälpande gifta samboende kvinnor i jordbruk m m.

29 27 Tab. G. Relativ fördelning efter näringsgren (1-siffernivå) inom olika köns- och åldersgrupper i hela riket, år 1965 Relative distribution of the economically active population by industry in different sex and age groups, in the whole country Antalet företagare i jordbruk, skogsbruk mm har minskat med 34,3 % under perioden och med 19,5 % mellan 1960 och Motsvarande tal för företagare inom övriga näringar var 12,2 % resp. 9,3 /o. Uppgifter om arbetsplatsens belägenhet ooh antalet kommunpendlare redovisas i tab Omfattningen av pendling över kommunblocksgräns bland förvärvsarbetande inom olika näringsgrenar framgår av tablån på sid. 32.