Utnyttjande av halm och blast från jordbruksgrödor 1997 MI1005

Transkript

1 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(16) Utnyttjande av halm och blast från jordbruksgrödor 1997 MI1005 Innehåll 0 Allmänna uppgifter SCBDOK Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik 0.4 Ansvarig 0.5 Producent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 2.1 Ram och ramförfarande 2.2 Urvalsförfarande 2.3 Mätinstrument 2.4 Insamlingsförfarande 2.5 Databeredning 4 Statistisk bearbetning och redovisning 4.1 Skattningar: antaganden och beräkningsformler 4.2 Redovisningsförfaranden 1.1 Observationsstorheter 1.2 Statistiska målstorheter 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata 1.4 Dokumentation och metadata 3 Slutliga Observationsregister 3.1 Produktionsversioner 3.2 Arkiveringsversioner 3.3 Erfarenheter från senaste undersökningsomgången 5 Databehandlingssystem (*) 5.1 Systemöversikt och systemflöde 5.2 Bearbetningar 5.3 Databasmodell 5.4 Databastabeller och övriga datamängder 5.5 Databastillbehör 5.6 Rapporter 5.7 Säkerhetsrutiner 6 Loggbok (*) (*) Avsnitt 5 och 6 är endast avsedda för internt bruk. Saknar innehåll i denna version av SCBDOK.

2 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(16) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Miljö 0.2 Statistikområde Gödselmedel och kalk 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Ja. 0.4 Ansvarig Statistiska centralbyrån Programmet för Miljöstatistik Box , Stockholm Kontaktperson: Solveig Danell; Sven Strömberg Telefon: ; Telefax: e-post: solveig.danell@scb.se; sven.stromberg@scb.se 0.5 Producent Se ansvarig! 0.6 Uppgiftsskyldighet Uppgiftslämnandet är frivilligt 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter I myndigheternas särskilda verksamhet för framställning av statistik gäller sekretess enligt 9 kap. 4 $ sekretesslagen (1980:100) 0.8 Gallringsföreskrifter Inga speciella gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering Ingen EU-reglering från EUROSTAT 0.10 Syfte och historik Ur markvårdande synpunkt är det av intresse att veta hur mycket skörderester (halm och blast) som återförs till åkermarken och ur energisynpunkt att veta hur mycket halm som används som energiråvara. Uppgifter om hur mycket skörderester som bortförs från fälten behövs dessutom i

3 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 3(16) olika slags näringsbalanser, bl.a. i de kväve- och fosforbalanser för svensk åkermark och jordbrukssektor som beräknas av SCB, där man skattar de mängder av näringsämnen som på olika sätt tillförs och bortförs från svensk åkermark. Även för uppskattning av kväveavgång från jordbruksmark, främst dikväveoxid, behövs uppgifter om hur mycket skörderester som lämnas på fälten. Rikstäckande undersökningar av hur skörderester använts har hittills saknats. Tidigare har personal från lantbruksenheterna vid länsstyrelserna, för SCB:s räkning, uppskattat hur stor andel av halmen resp. blasten som förts bort från fälten i respektive län. Eftersom dessa skattningar har gjorts utan regelrätta brukarintervjuer har resultaten varit osäkra. För att dels få säkrare underlag till de olika miljöberäkningarna inom jordbruksområdet, dels få bättre information om hur jordbrukets skörderester faktiskt utnyttjas för olika ändamål genomfördes under 1997 en intervjuundersökning. Se även vidare avsnitt 3.3 i SCBDOK Statistikanvändning Statistikens användare är främst: Miljö- och jordbruksdepartementen för uppföljning av riksdagsbeslut om reducerad handelsgödselanvändning, minskade ammoniakförluster m.m., Statens jordbruksverk för uppföljning av nämnda riksdagsbeslut, som underlag för beslut om åtgärder, för rådgivning m.m., Länsstyrelser och andra regionala organ för regional uppföljning och rådgivning, Sveriges lantbruksuniversitet, liksom annan utbildning, för undervisning och forskning, Miljöorganisationer och allmänheten som underlag för debatten om jordbrukets miljöpåverkan, Dessutom har Jordbrukstekniska institutet, Lantbrukarnas riksförbund, Naturvårdsverket m fl organisationer och myndigheter intresse av statistiken. Som forum för önskemål och synpunkter på statistiken finns inrättat ett användarråd med representanter från intresserade myndigheter och organisationer 0.12 Uppläggning och genomförande Metoden som tillämpas innebär att utifrån lantbrukarnas uppgifter om utnyttjande av halm och blast på fält med olika grödor skatta omfattningen av detta uttryckt i arealandelar för olika grödsorter. För skattning av kvantiteter och växtnäringsinnehåll har modellskattningar med hjälp av schablonvikter och näringsinnehåll genomförts. Brukaruppgifter har samlats in, i samband med SCB:s skördeuppskattningar hösten 1997, från ett urval på totalt ca jordbruksföretag. Uppgifterna har hämtats in av skördeuppskattningarnas personal antingen per telefon eller vid besök i samband med intervjun om skördens storlek av olika grödor Planerade förändringar i kommande undersökningar Någon uppföljning är för närvarande inte planerad.

4 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 4(16) 1 Översikt 1.1 Observationsstorheter Målpopulationen utgörs av åkermarken i Sverige, där det odlas spannmål, ärter till mognad, konservärter, frövall, sockerbetor, oljeväxter, samt oljelin i kombination med olika användning av halm och blast. Objekten som undersöks är fält hos lantbruksföretagen, där fältet är åkermark med ovan nämnda grödor. Rampopulationen utgörs av jordbruksföretag med mer än 5,0 hektar enligt LBR. Uppgifterna i lantbruksregistret, som utgör urvalsram, avser emellertid förhållandena föregående år varför en viss över- respektive undertäckning föreligger i förhållande till undersökningspopulationen. Uppgiftsinsamlingen avsåg användning av halm och blast från 1997 års grödor som odlats på gården, se avsnitt 3! 1.2 Statistiska målstorheter Målstorheterna gäller areal av olika grödor, samt användning av halm och blast. Objektgrupp Variabel Mått Population Indelning i redovisningsgrupper Åkermarken i Sverige Enskilda grödor, produktionsområde, (8 stycken), hela riket Alternativt: Samtliga grödor, län, hela riket Grödareal Total areal användning av halm och blast Andel av areal Tillvaratagen mängd till olika användning Total vikt 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata Resultaten har publicerats i Mi 63 SM Mikrodata arkiveras. 1.4 Dokumentation och metadata Dokumentation sker i SM och i detta dokument. För definitioner av skörderester etc., se vidare SCB PM A/FU 1981:30 Skördeuppskattning av stråsädeshalm. Rapport från en provundersökning Relationen halm/kärna från 80-talet enligt Claesson & Steineck: (Växtnäring hushållning miljö, SLU 1991). Skattningsformler redovisas i Statistiska meddelanden J 12 SM 9702: Skördeuppskattningarna 1997 Omfattning och metoder.

5 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 5(16) 2 Uppgiftsinsamling 2.1 Ram och ramförfarande Lantbruksregistret utgör, liksom för den mesta jordbruksrelaterade statistikproduktionen, ram för urvalet. Se SCBDOK för lantbruksregistret! Uppgifterna i lantbruksregistret avser emellertid förhållandena året före undersökningsåret varför en viss över- resp. undertäckning föreligger i förhållande till undersökningspopulationen. Rampopulationen för urvalet har utgjorts av alla företag med mer än 5,0 hektar åker enligt Lantbruksregistret. 2.2 Urvalsförfarande Uppgifterna har samlats in, i samband med SCB:s skördeuppskattningar hösten 1997, från ett urval på totalt ca jordbruksföretag. Urvalet är slumpmässigt med sannolikheten proportionell mot företagets arealer av spannmål, ärter och oljeväxter samt i viss mån övrig åkerareal. 2.3 Mätinstrument Uppgifterna har hämtats in av skördeuppskattningarnas personal antingen per telefon eller vid besök i samband med intervjun om skördens storlek av olika grödor. Protokollet finns som bilaga till denna dokumentation. Mätfelet torde var relativt litet. Resultaten grundar sig på jordbrukarnas arealuppgifter. Eftersom skörderesterna huvudsakligen blir kvar på den egna gården kan man anta att deras uppgifter om hur halm/blast använts är tillförlitliga och som helhet torde därför undersökningens arealuppgifter ha hög säkerhet. 2.4 Insamlingsförfarande Uppgiftsinsamlingen har omfattat samtliga spannmålsgrödor, ärter till mognad, konservärter, frövall, sockerbetor, oljeväxter (raps och rybs) samt oljelin. För varje gröda har man frågat om hur stor areal som halmen/blasten bränts på, nedbrukats eller tillvaratagits. Arealen med tillvaratagen halm/blast har brukaren sedan fått fördela mellan alternativen: foder, strö, energi- eller industriändamål samt övrigt. Även den halm/blast som förts bort från företaget skulle fördelas. Blankettens utformning framgår av bilaga. 2.5 Databeredning Grödarealen på företagsnivå, enligt Lantbruksregistret, har fördelats på olika utnyttjande enligt de insamlade svaren. Utifrån de olika gårdarnas urvalssannolikhet skattades sedan arealer med olika

6 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 6(16) utnyttjande av halm/blast för län och produktionsområden. Härledningsregler För att kvantifiera mängder för olika ändamål har avkastningsrelationer mellan halm och kärna använts, tillsammans med kärnavkastningen enligt skördeuppskattningarnas normskördar. Skattningen är alltså modellberoende. Relationen mellan halm och kärna varierar mellan olika spannmålsslag och sorter och är dessutom årsmånsberoende. De mätningar som gjorts under senare år ingår i olika sortförsök och speglar inte direkt praktiskt jordbruk. Enligt forskare vid SLU (Staffan Larsson, muntlig kontakt) kan man anta att de mätningar som gjordes i början av 80-talet fortfarande är representativa för dagens jordbruk. Undantag är dock höstvete i framförallt Skåne där kortstråiga sorter införts under 90-talet. Relationen halm/kärna från 80-talet enligt Claesson & Steineck: (Växtnäring hushållning miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) 1991) har därför använts med undantag för höstvete i Skåne där resultat från senare sortförsök använts. Kvoten mellan halm- och kärnskörd avser skördad halm dvs. efter reducering för viss stubbhöjd, och kan definieras: Kvot = (skörd av halm, kg/ha)/(skörd av kärna, kg/ha) Storleken på kvoten beror på gröda och sort, klimat, jordart, gödsling, användning av stråförkortningsmedel, samt stubbhöjd vid skörd (för definitioner etc. se vidare SCB PM A/FU 1981:30 Skördeuppskattning av stråsädeshalm. Rapport från en provundersökning 1980). Tabell över använda omräkningstal Grödindex Gröda Relation mellan halmoch kärnskörd TS-halt Källa, kommentar Normskörd 1 Höstvete i Skåne 1,1 0,85 (*) 1 Höstvete i övriga landet 1,3 0,85 (*) 2 Vårvete 1,1 0,85 (*) 3 Råg 1,4 0,85 (*) 4,5 Korn 0,9 0,85 (*) 6 Havre 1,2 0,85 (*) 7 Rågvete 1,3 0,85 Samma som vete 8 Blandsäd 0,9 0,85 Samma som korn 9,10 Ärter 0,8 0,85 (*) 16 Frövall 0,84 0,85 19 Sockerbetor 0,75 0, Oljeväxter 1,8 0,84 (*) (*)Claesson & Steineck 1991; SCB

7 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 7(16) 3 Slutliga observationsregister 3.1 Produktionsversioner 3.2 Arkiveringsversioner Register HalmBlast Uppgifter från en intervjuundersökning av lantbrukare om användning av halm och blast från jordbruksgrödor Version HalmBlast Uppgifter från en intervjuundersökning av lantbrukare om användning av halm och blast från jordbruksgrödor, fullständigt innehåll Presentationstext Utnyttjande av halm och blast från jordbruksgrödor Registertyp survey, urval Presentationstext Utnyttjande av halm och blast från jordbruksgrödor Personregister nej Slutligt observationsregister ja Databas HalmBlast1997 Presentationstext Första tid 1997 Referenstid Senaste tid 1997

8 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 8(16) Utnyttjande av halm och blast från jordbruksgrödor 1997 Kalenderår Uppgifter om utnyttjande av halm och blast från jordbruksgrödor på enskilda gårdar samt bakgrundsdata som låg till grund för urvalsdragningen Tillgänglighet Databasen är endast tillgänglig för internt bruk. Materialet är sekretesskyddat. Eventuellt utlämnande får ske efter särskild prövning. Tabell / flat fil Presentationstext Utnyttjande av halm och blast Objekttyp Största fältet av varje gröda på gården Population Åkermark hos lantbruksföretag Antal tabellrader / poster Variabler - Innehåll Presentationstext Uppgiftskälla Definition/Mätmetod Referenstid Summerbar Enhet på värdemängd nummer på Internt för åsatt ej summerbar UEnummer urvalsenheten skördeundersökningen avsett löpnummer areal Rättad areal ej summerbar hektar Areal eventuellt ändrad areal Eventuellt ändrad areal ej summerbar hektar Areal bränning av halm och Bränning av halm och ej summerbar hektar Areal blast på fältet blast på fältet nedbrukning av halm Nedbrukning av halm ej summerbar hektar Areal och blast på fältet och blast på fältet tillvaratagen halm och Tillvaratagen halm och ej summerbar hektar Areal blast på fältet blast på fältet tillvaratagen halm och Tillvaratagen halm och ej summerbar procent andel blast som foder tillvaratagen halm och blast som strö blast som foder Tillvaratagen halm och blast som strö ej summerbar procent andel

9 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 9(16) Presentationstext Uppgiftskälla Definition/Mätmetod Referenstid Summerbar Enhet på värdemängd tillvaratagen halm och blast för energi och industri Tillvaratagen halm och blast för energi och industri ej summerbar procent andel tillvaratagen halm och blast för övriga ändamål Tillvaratagen halm och blast för övriga ändamål ej summerbar procent andel areal enligt LBR Areal enligt LBR LBR 1997 ej summerbar hektar Areal gröda Gröda ej summerbar GrödnummerHalm97 Tabell / flat fil Presentationstext Företagsregister med lantbruksföretag med mer än 5,0 hektar åker Objekttyp Lantbruksföretag Population Lantbruksföretag med mer än 5,0 hektar åker Antal tabellrader / poster 3570 Variabler - Innehåll Presentationstext Uppgiftskälla Definition/Mätmetod Referenstid Summerbar Enhet på värdemängd SCBnr Internt för åsatt ej summerbar SCBidHalm halmundersökningen avsett löpnummer nummer på Internt för åsatt ej summerbar UEnummer urvalsenheten skördeundersökningen avsett löpnummer LBR-identitet LBR-identitet LBR 1996 ej summerbar LBRid län Länstillhörighet för LBR 1996 ej summerbar lan96 företaget skördeområde (SKO) Skördeområde (SKO) LBR 1996 ej summerbar sko96 produktionsområde Produktionsområde LBR 1996 ej summerbar po8 enligt 8 indelningar antal uttagna företag enligt 8 indelningar Antal uttagna företag per stratum, minus ej summerbar lillan

10 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 10(16) Presentationstext Uppgiftskälla Definition/Mätmetod Referenstid Summerbar Enhet på värdemängd vägrare, per skördeområde uppräkningstal Uppräkningstal härlett från arealerna enligt LBR ej summerbar Uppräkningstal Värdemängder andel Areal Andel av skörderester som tillvaratas (anges i procent) Areal i hektar GrödnummerHalm97 Grödnummer, utgår från Lantbruksregistret (LBR) Kod Benämning 01 Höstvete 02 Vårvete 03 Råg 04 Höstkorn 05 Vårkorn 06 Havre 07 Rågvete 08 Blandsäd 13 Frövall 14 Kokärter 15 Fabriksärter 19 Sockerbetor 20 Raps och rybs 24 Oljelin

11 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 11(16) lan96 Länsindelning enligt Kod Benämning 01 STOCKHOLM 03 UPPSALA 04 SÖDERMANLAND 05 ÖSTERGÖTLAND 06 JÖNKÖPING 07 KRONOBERG 08 KALMAR 09 GOTLAND 10 BLEKINGE 11 KRISTIANSTAD 12 MALMÖHUS 13 HALLAND 14 GÖTEBORG OCH BOHUS 15 ÄLVSBORG 16 SKARABORG 17 VÄRMLAND 18 ÖREBRO 19 VÄSTMANLAND 20 KOPPARBERG 21 GÄVLEBORG 22 VÄSTERNORRLAND 23 JÄMTLAND 24 VÄSTERBOTTEN 25 NORRBOTTEN LBRid Identitet enligt Lantbruksregistret (LBR) 1996, 7-siffrigt nummer ( ) lillan Antal lantbruksföretag

12 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 12(16) po8 Kod Benämning 1 Götalands södra slättbygd 2 Götalands mellanbygd 3 Götalands norra slättbyggd 4 Svealands slättbygd 5 Götalands skogsbygd 6 Mellersta Sveriges skogsbygd 7 Nedre Norrland 8 Övre Norrland Indelning av Sverige i åtta produktionsområden enligt Lantbruksregistret (LBR) SCBidHalm sko96 UEnummer Uppräkningstal Internt löpnummer för företagen i urvalet, , plus en kontrollsiffra Skördeområden, enligt MIS 1995:2. Första två siffror anger huvudsakliga länet, tredje siffran anger hur många län som skär skördeområdet, fjärde siffran gör koden unik. Identitet i skördeskattningarnas urval, 8-siffrigt nummer ( ). De fyra första siffrorna anger stratum (=skoid), de tre följande är ett löpnummer och den sista är en kontrollsiffra. Det beräknade uppräkningstalet för respektive företag, dvs. inverterade urvalssannolikheten. För uppräkningsförfarande, se SCBDOK, avsnitt 4.1.

13 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 13(16) 3.3 Erfarenheter från senaste undersökningsomgången För SCB:s växtnäringsbalanser avseende 1991 och 1995 gjordes med hjälp av personal från lantbruksenheten vid länsstyrelserna uppskattningar av hur stor del av halmen rep. blasten som förts bort från fälten. Resultaten jämförs sammanvägda på riket i nedanstående tabell med resultat från den aktuella undersökningen, och de skiljer sig åt olika mycket för olika grödor. Variationen kan bero på skillnader mellan åren och skillnader på grund av insamlingsmetod. Metoden som användes 1997 betraktas som mest säker, vilket talar för att dessa resultat används i miljöberäkningar. Jämförelse av resultaten med tidigare gjorda bedömningar Andel bortförda Andel bortförda Andel bortförda skörderester skörderester skörderester utifrån länsvisa utifrån länsvisa (aktuell bedömningar 1991 bedömningar 1995 undersökning) Höstvete 0,22 0,25 0,28 Vårvete 0,15 0,17 0,25 Höstråg 0,15 0,21 0,3 Höstkorn - 0,27 0,61 Vårkorn 0,36 0,41 0,4 Havre 0,49 0,48 0,33 Blandsäd 0,45 0,48 0,59 Rågvete - 0,4 0,37 Sockerbetor 0,205 0,115 0,09 Höstraps 0,01 0,03 0,03 Vårraps 0,01 0,03 0,03 Höstrybs 0,01 0,03 0,03 Vårrybs 0,01 0,03 0,03 Matpotatis Fabr. potatis Slått.vall ej klöver Frövall 0,7 0,57 0,5 Grönfoder Betesvall Kokärter 0,01 0,02 0,03 Konservärter - 0,02 0 Foderärt m.m. 0,01 0,02 0,02

14 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 14(16) 4 Statistisk bearbetning och redovisning 4.1 Skattningar: antaganden och beräkningsformler Allmänna skattningsformler redovisas i Statistiska meddelanden J 12 SM 9702: Skördeuppskattningarna 1997 Omfattning och metoder. Speciellt för skattning av arealandel A inom stratum i, där utnyttjande av halm och blast sker genom behandlingssätt b, så kan formeln uttryckas: 1 1 aijgb N i i Pij Agb =, 1 1 aijg N P i i ij där a ijgb = den areal av gröda g inom urvalsenheten (UE) j inom skörderområde (SKO) i där skörderesterna utnyttjas enligt behandlingssätt b. a ijg = areal i hektar av gröda g på UE j inom SKO i P ij = urvalssannolikhet för UE j inom SKO i N i = antal uttagna UE, exkl bortfall, inom SKO i. Skattning av tillvaratagna mängder bygger även på härledningar av kvantiteter, se avsnitt 2.5! Efter att skattningar skett på SKO-nivå genomförs korrigering så att arealskattningarna i undersökningen stämmer med LBR. 4.2 Redovisningsförfaranden Resultaten redovisas i Statistiska meddelanden (Mi 63 SM 9901). Några medelfelsberäkningar har inte gjorts för denna undersökning. För skördeuppskattningarna som bygger på samma urval har medelfelet skattats till 3-5 procent på riksnivå och för de viktigaste spannmålsgrödoma till ca 3-10 procent på länsnivå. Ungefär samma medelfel kan antas gälla för denna undersökning. För att undvika alltför osäkra resultat krävs vid redovisningen att arealema grundar sig på uppgifter från minst 30 urvalsenheter.

15 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 15(16) 5 Databehandlingssystem Endast för internt bruk. Avsnittet saknar innehåll i denna version av SCBDOK. 6 Loggbok BILAGA - protokoll

16 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 16(16)