Sammanfattning och resultat av Interregprojekten: Hjärtat i Skandinavien Kultur- och naturbaserad besöksnäring Hjärtat i Skandinavien Med levande

Transkript

1 Sammanfattning och resultat av Interregprojekten: Hjärtat i Skandinavien Kultur- och naturbaserad besöksnäring Hjärtat i Skandinavien Med levande Landsbygd December 2011

2 Scandinavian Heartland är ett gränsregionalt samarbete som omfattar Dalarnas län i Sverige och Fjellregionen från Röros till Stor-Elvdal i Norge. Projektet har pågått mellan 2008 och 2011 med målet att skapa ekonomisk tillväxt och attraktiva livsmiljöer. Resan till ett av de första styrgruppsmötena i Elgå 1 december 2008 kommer jag fortfarande ihåg. Det var klarblå himmel, bra med snö och 15 grader kallt. Gränslandet mellan Dalarna och Hedmark glest befolkat men med en unik och storslagen natur. Det har varit en utmaning att utveckla ett nära samarbete när det är långa avstånd till allt. Med respekt för varandra, ny teknik och effektiva möten så har vi klarat det bra. Samtidigt är avstånden vardag för de som bor och verkar här och en del av det som gör området unikt. Vi har under projektperioden sett flera samarbeten som utvecklats och med nya produkter som lockat nya besökare. Många goda exempel att välja men jag vill lyfta fram två. Utbildningarna, program och universitetsutbildning med deltagare från båda sidor som utvecklat nya nätverk över gränsen. Det andra jag vill lyfta fram är småskalig energi med bland annat pannrumssafari och nya sätt att använda solenergi för att färdas stilla på lugna vatten. Olika målgrupper som genom lokalt engagemang kunnat växa med stöd från projektet Scandinavian Heartland och därmed på sikt öka konkurrenskraften hos dem som bor och verkar i området. Andra lysande exempel på samarbeten som växt är till exempel. Ung företagsamhet och som gått vidare och utvecklar egna projekt och inte minst verksamheter. Projektet har varit lyckat och i den här sammanställningen kan du själv få en bild av resultaten och läsa om samarbeten som växt inom nya områden. Gränslösa hälsningar Mikael Selander Länsstyrelsen Dalarna 2 SAMMANFATTNING OCH RESULTAT SCANDINAVIAN HEARTLAND

3 Fjellregionen (Nord-Østerdalen og Røros) i Norge og Jämtland og Dalarna i Sverige grenser til hverandre. Kulturen på begge sider av grensen har mange likhetstrekk, noe som vitner om samhandling i tidligere tider. I dag reiser vi raskere og mer enn noen gang før, men likevel har vi i mange år hatt liten kontakt med hverandre. I Scandinavian Heartland ønsket vi å endre dette. Vi ville få til et godt grenseoverskridende samarbeid. Dette har vi lykkes med, vi har opprettet kontakt mellom forskjellige miljøer og mange mennesker på begge sider av grensen, vi har mye å lære av hverandre og har mange spennende satsninger på gang. Besøksnæringen har vært prioritert område, og innenfor dette feltet har vi jobbet med flere tema. Det er viktig å profesjonalisere tilbudene, jobbe med utvikling, standardheving og markedsføring av de produktene vi har og komme opp med nye tilbud. Hestesatsingen er et område vi har uante muligheter for å utvikle både i Dalarna og Fjellregionen, både innenfor besøksnæringen men også for å få flere mennesker til å bosette seg i områdene våre. Budeiekalenderen er et artig bidrag som løfter fram vår felles kulturarv, setringen. Ellers vil også jeg løfte fram hundeløp og MC-turisme som spennende områder vi har jobbet med i dette prosjektet. Vi avslutter nå denne fasen av Scandinavian Heartland, i den forvissning at vi har fått til det grenseoverskridende samarbeidet vi ønsket å skape. Nå er det viktig at vi tar dette samarbeidet videre, slik at det kan gi grobunn for den verdiskaping og utvikling som vi ønsker oss i våre områder framover. Med grenseløse hilsener fra Olov Grøtting Regionrådet för Fjellregionen SCANDINAVIAN HEARTLAND SAMMANFATTNING OCH RESULTAT 3

4 Energifrågor vinner mark Den småskaliga energiproduktionen är en alltmer intressant och aktuell fråga. I projektet har vi försökt att lyfta fram ny teknologi och småskaliga lösningar för energiproduktion och responsen har varit över förväntan. Ett exempel är vår satsning på produktion av egen solel som resulterade i fullsatta hörsalar och uppskattade studieresor. Inte många hade förväntat sig den respons som kom när projektet samlade till studieresor och seminarier i ämnet. Vi kan konstatera att flera hundra personer under den tiden projektet varit igång fått lära sig mer om möjligheterna att producera sin egen el. I ett tidigt skede har det stått klart att regelverket kring nätanslutning för småskaliga elproducenter är svårt att förstå och det har varit ett hinder för utvecklingen. Tillsammans med elnätsföretag och Dala Energiförening har projektet tagit fram en broschyr som förklarar på ett praktiskt och tillämpbart sätt vad som behöver göras när man vill starta en egen elproduktion. Efterfrågan på broschyren var stor och flera omtryck behövde göras. Ett annat sätt att skapa intresse för ny teknik är solelsbåtar, som inom projektet har utvecklats för att hjälpa besöksnäringsföretag i Dalarna och Hedmark att profilera sig. Studenter på Högskolan Dalarna har tagit fram en inno vativ produkt. En produkt som visar sig fungera utmärkt på fiskebåtar där hastigheten inte är satt i främsta rummet. Båten ger en unik upplevelse när den svävar ljudlöst över vattnet, driven med enbart ljusets kraft. Pannrumssafarin eller Fyrromssafarin som den heter på norska, är ett annat evenemang som har rönt stort intresse. Evenemanget går ut på att lära sig mer om olika uppvärmnings alternativ utan att bli styrd av säljare med egenintressen. Safarin är upplagt som studiecirkel där man träffas hemma hos villaägare och diskutera olika upp värmningsalternativ under fackkunnig ledning. Intresset var stort och safarin fick dubbleras på sina ställen. Metoden finns beskriven i en broschyr och kommer att spridas via studieförbunden och energi rådgivarna i Dalarna och Fjellregionen. Om intresset för småskalig elproduktion har dominerat insatserna i Dalarna så kan man säga samma sak om biogasproduktion på gårdsnivå i Fjellregionen. Se även nästa sida. Solcellsbåten inspirerar till att tänka nytt vad gäller energi. Det här var tankeväckande. Jag tänkte skaffa en liten vindsnurra men jag har nog tänkt om nu. Det verkar svårt att hitta exakt rätt vindläge och jag bor ju med skogen och berget i ryggen. Dessutom låter det för mycket om man ska sätta snurran nära huset. Men jag har ett toppenläge mot söder och ska satsa på solen istället. Jag får redan värme från solfångare och nu ska det nog bli egen el också. Sagt av Mikael Elisson från Rönnäs i Leksand, som följde med på projektets studie resa till den så kallade»egen el-kullen«i Kathrineholm. Panrumssafari ger möjlighet att metodiskt och utan köpkrav söka lösningar som passar det egna behovet. 4 SAMMANFATTNING OCH RESULTAT SCANDINAVIAN HEARTLAND

5 Oppsummering småskala energi Orientering om biogassanlegget ved Katrineholm. I delprosjektet småskala energiløsninger har prosjektet arbeidet med fornybar energi på følgende områder: Solcelle, solvarme, vindkraft, vannkraft, biomasse og biogass. Det er gjennomført seminarer der alle disse energiformer er omhandlet. i tillegg er det gjennomført eget biogasseminar. På avslutningseminaret i november var fokus på bioenergi og flisfyringsanlegg og biogass. Hos Johnsgård Turistsenter det bygget en båt med solcellepaneler og elektrisk påhengsmotor. Båten er til bruk for gjester ved Johnsgård, enten til fisking eller turbruk. Båten vil også bli benyttet i markeds føringen som er miljøvennlige tilbud Johngård har tilgjengelig for sine gjester. For biomasse er det gjennomført en evaluering av et fellesanlegg der 6 gardbrukere i Vingelen har bygget et felles anlegg med en kjele på 480 kw, ca 2 km rør og årlig forbruk på ca kwh. Innen biogass har en gruppe gardbrukere vært på studietur til Katrineholm og Tomb videregående skole. De skal utrede et fellesanlegg basert på husdyrgjødsel i Tynset. Hvilken teknologi som skal benyttes er ikke klart enda. På Tomb hadde de anlegg levert av Biowaz. I Soknedal, Sør-Trøndelag bygges nå en ny generasjon Biowaz-anlegg og det kan være at det kan teknologi som kan benyttes under de klimaforhold som Nord-Østerdal har. Oppgraderingsdelen av biogassanlegg med Greenline teknologi Tidlig ble det klart at det er ganske store kulturelle forskjeller i synet på fornybar energi på svensk og på norsk side. I Norge der det stor skepsis til vindkraft på grunn av de visuelle inntrykket vindturbiner gir, mens på svensk side blir vindturbiner sett på som fremtidsrettet og ikke regnes som stor miljøinngrep. Motsatt er det for små vannkraftanlegg. De blir å norsk side sett på som små inngrep, mens på svensk side forbindes vannkraft med negative konsekvenser for fisk. När nya idéer får vingar Livsstilskonceptet Siljan Airpark i Siljansnäs är på många sätt en intressant verksamhet. Det har även blivit en inspirationskälla för samarbetet kring småflyg. Projektets flygentusiaster har samarbetat kring utveckling av flygmu seum, flyguppvisningar, förbättring av landringsbanor och flygturism. Vraksafari är ett exempel på en nyutvecklad produkt som går ut på att erbjuda turister en gui dad tur på fjällen för att hitta rester efter flygplan från andra världskriget. Samarbetet mellan Siljansnäs Flygklubb och Tynset Flygklubb har stärkts under projektets gång. Bland annat har man tillsammans med Nord Østerdal Videregående Skole och Leksands Gymnasium utvecklat ett utbildningskoncept döpt till Unga Vingar. Även om detta projekt fortfarande väntar på finansiering har det gett många idéer om hur man kan utveckla småflyget som livsstilskoncept. Projektledare Cathrine Fodstad tar en tur med Carl Rönn, Siljansnäs Flygklubb, i ett elevbyggt flygplan. Foto: Siljansnäs Flygklubb. SCANDINAVIAN HEARTLAND SAMMANFATTNING OCH RESULTAT 5

6 European Centre for Sled Dog Activity and Living Äventyr, utmaningar og opplevelser i uberørt villmark Samarbete flyttar gränser Femundlöpet, Amundsen Race och Polar Distans är idag erkända och etablerade draghundstävlingar. Tävlingarna är, var och en för sig, unika långdistanslopp i en sportgren som tilldrar sig ett stort intresse. Detta gäller särskilt i våra trakter, i hjärtat av Skandinavien Jämtland, Dalarna, samt fjällregionen i Hedmark och Tröndelag. Att detta område nu är ett centrum i Europa för hundspann och tävlingar ska vi tacka ett antal eldsjälar för, brinnande entusiaster som oförtrutet jobbat vidare och lyft fram all den glädje och energi som uppstår i mötet mellan människa, hund och natur. Det kan synas vara få förunnat ur ett globalt perspektiv, men med hundspann och släde är det alltjämt möjligt att lägga civilisationen bakom sig och i hög hastighet färdas över stora och örörda vildmarksområden. Ett projekt inom Scandinavian Heartland har nu bidragit till ett samarbete mellan främst Amundsen Race och Femundlöpet, vilket låg till grund för genomförandet att det första VM:et i långdistans, Femundlöpet VM-tävlingen där män och kvinnor till motsats mot andra sammanhang deltar på samma villkor vanns av en norska vid namn Sigrid Ekran. VM:et blev på det hela taget en stor succé. För att öka kännedomen om denna positiva verksamhet har projektet även jobbat aktivt med att öka den mediala uppmärksamheten. Vi kan konstatera att mediarapporteringen ökat markant efter detta. Ett exempel var när en tysk TVkanal åkte till omgivningarna runt Leksand för att göra ett reportage. Resultatet blev ett inslag som sändes i januari 2011 med rubriken»falun in Schweden zwischen roter Farbe und Eislanglauf«. De lever sin dröm Familjen Dobbert kommer från Tyskland. Sedan ett antal år har de funnit sitt paradis på jorden. Från sitt nya hem i Rosentorp i norra Dalarna har de nära till allt som är viktigt för dem i livet: hundarna, vidderna och stabila, snörika vintrar. Vi lever vår dröm här, säger Karin Dobbert och kramar om några av de 19 Siberian Huskies de har på gården. Inom ramen för projektet har en undersökning gjorts för att se hur många i likhet med familjen Dobbert som valt att flytta till vår region av samma skäl. En sammanställning visar att 83 personer har flyttat till Jämtland/Härjedalen, 28 personer till Dalarna och 111 personer till Fjellregionen. Karin och Uwe Dobbert lever sitt drömliv i norra Dalarna. 6 SAMMANFATTNING OCH RESULTAT SCANDINAVIAN HEARTLAND

7 Små turistföretag utvecklar sitt företagande Småskaliga aktivitetsleverantörer inom natur- och kulturturism har stor betydelse för besöksnäringen i regionen. Scandinavian Heartland har tagit fram ett affärsutvecklingsverktyg och genomfört en utbildning med 18 turistföretag från Dalarna och 19 från Fjellregionen. Företagen har bestått av en mix av nystartade och lite mer etablerade företag inom besöksnäringen. Utbildningsmaterialet har tagits fram av LRF Konsult och består av fyra delar med ett kurstillfälle för varje tema. Kursdagarna har varit gemensamma för svenska och norska företag, vilket gett värdefullt utrymme för diskussioner och erfarenhetsutbyte kring företagande och inte minst produktutveckling.»veta«inom temat»veta«har företagen fått uppgifter att upprätta en affärsplan, att sätta mål för sitt företagande (ekonomiska, sociala och produktionsmässiga) och att upprätta en årsbudget.»besluta«inom temat»besluta«har företagen fått välja ut ett antal nyckeltal att följa i företagsutvecklingen. Därtill har de fått i uppgift att välja ut en produkt/tjänst att vidareförädla till ett bokningsbart erbjudande. Det har inneburit omvärldsanalys, trendspaning och analys av styrkor och svagheter i företaget.»skapa«inom temat»skapa«har företagen utvecklat sina turistprodukter till ekonomiskt hållbara och säljbara produkter med hjälp av bland annat produktkalkylering och budget. Vid denna träff fick även deltagarna föredragningar om sociala medier, vilket var uppskattat.»sälja«det avslutande kurstillfället inom temat»sälja«genomfördes i form av en säljmässa där företagen fick träna på att sälja in sitt företag och sina framtagna produkter. Vid detta tillfälle gavs även en utbildning i värdskap. Mellan träffarna har deltagarna haft hemuppgifter och tillgång till individuell coachning via telefon och e-post, vilket utnyttjats av flera av företagen. Som komplement till utbildningstillfällena har individuella framtidssamtal genomförts med deltagare på deras hemmaplan under en halvdag. Från mötet har varje företagare fått en skriftlig dokumentation inklusive handlingsplan. Responsen från deltagande företag har varit positiv. Affärsutvecklingen har stärkt företagen, skapat fler bokningsbara produkter och ett svensk-norskt nätverk av småskaliga turistföretag har bildats. SCANDINAVIAN HEARTLAND SAMMANFATTNING OCH RESULTAT 7

8 Hästföretagande på många nivåer I Dalarna og Fjellregionen finns en stor mängd hästföretagare som är verksamma inom turridning eller annan hästverksamhet. Gemensamt för dessa företag är att de har häst som sitt stora intresse. Inte sällan bedrivs företaget med hobby-inriktning, men med viljan att utveckla ett mer kommersiellt bärkraftigt företagande. Projektet har för dessa företagare genomfört workshops med professionella föredragshållare och med utrymme att utveckla sitt hästföretagande. En tvådagars studieresa till Fjellregionen med besök hos regionens främsta hästföretag har gett värdefull inspiration och kunskap. Med på reisen hadde vi Olle Forsell som har skapt et internasjonalt rideprodukt på sin gård Kalvefall, hans kommentarer og tips inspirerte mange til å satse internasjonalt. I kjølevannet har et grenseregionalt bedriftsutviklingsprogram for hestebedrifter blitt gjennomført. Tolv bedrifter har deltatt ved programmet som omfatter analyse, produktutvikling og markedsføring. Personer med kompetanse fra den internasjonale turistbransjen har bidratt Gruppebilde fra studiereise Hest som Næring og Livsstil i Fjellregionen. med råd, tips og nettverk. Deltagerne har oppnådd kontakt med et internasjonalt booking selskap. I løpet av prosjektperioden har 6 ulike produkter blitt utviklet og mange fler er på gang. Målet er at hestebedrifter fra prosjektområdet skal bli blant de første i Skandinavia til å komme inn på det internasjonale markedet. Et mål vi er på god vei til å nå. I Öje har engagerade bybor och turistföretag arbetat tillsammans för att skapa turistprodukter med flera olika aktiviteter, däribland turridning, slädåkning, ridläger och ridskoleverksamhet. Evenemang med häst i fokus I Gagnef har kommunen och hästaktörer utvecklat och genomfört evenemanget Gagnefs hästvecka. Arrangörerna har hämtat inspiration från bland annat den norska Stjärnritten. Under hästveckan anordnar turridningsföretag och ridklubbar under gemensam marknadsföring olika arrangemang på sin hemmaplan så besökare kan åka runt på olika programpunkter. Hestivalen har blitt Fjellregionens årlige hestebegivenhet. Her har budeier, lokale mat- og håndarbeidstradisjoner fått fokus. I tillegg har mange forskjellige kulturelle innslag gjort Hestivalen til en begivenhet og attraksjon. Ikke minst er paraden med 100 talls ryttere som har ridd eller kjørt inn til arrangementet høydepunktet for mange. Hestivalen har høstet positiv tilbakemelding fra hestenæringen i Fjellregionen og har også hatt deltagelse fra andre deler av Norge, samt Sverige. Scandinavian Heartland har støttet opp om arrangementet gjennom å bidra til filmatisering av seterfløkking og hesteparaden. Prosjektet har også bidratt til nye nettløsninger for Hesteriket hvor arrangementet annonseres. Gjennom Hestivalen har regionens potensiale innen denne typen utmarksnæring fått økt fokus. Innridning Hestival Foto: Egil Scott Jensen. 8 SAMMANFATTNING OCH RESULTAT SCANDINAVIAN HEARTLAND

9 Livsstilsboende med hest Antalet privatägda hästar ökar og etterspørselen etter småbruk likeså. Personer med häst som sitt stora intresse ønsker å kunna bo med närhet till sin hest og ha tilgang til fasiliter som gjør det enkelt å drive profesjonelt/aktivt med hest. Såkallede hästnära boende, är en gren inom livsstilsboende med stort potensiale. Projektet har inhämtat kunskap och erfarenheter om hur man bäst skapar såna boenden genom en studieresa i Mellansverige. Diskussioner har förts i flera olika kommuner om konkreta områden för planläggning. Gagnefs kommun har inom projektet tagit ett beslut på högsta politiska nivå att kommunen ska vara en välkomnande hästkommun. Ungdomar har vid särskilda möten med unga fått förmedla sina tankar och idéer om framtidens boende med häst. I Björka by har en markägare tagit initiativ att planlägga och bygga ett bostadsområde för hästnära boende. Projektet har hjälp till att driva processen framåt. Både miljö- och byggförvaltningens chef och ordförande har följt med på studieresor. En visualisering av det tänkta området har tagits fram. Två travtränare har etablerat sig på området med sikte på att bosätta sig här. Hur skapar man ekonomiskt hållbara kommunala ridanläggningar och hur säkrar man bästa möjligheterna för ett brett nyttjande av dessa? Det var en fråga som Mora kommun ställde sig kring Lomsmyrens ridanläggning. Projektet har drivit en utvecklingsprocess för att skapa ett Mora hästcentrum som en fysisk plats för alla som är verksamma inom hästsektorn i kommunen och med ett bredare nyttjande än vad som varit. Driften av ridanläggningen har frikopplats från Mora ridklubb med sikte på en gemensam ekonomisk förening för alla olika föreningar och företag med intresse av ridanläggningen. I Norge har vi blitt mektig imponerte og stumme av beundring av måten hest og hestehold håndteres i Sverige. Studiereiser til kommunale ridehaller, livsstilsboliganlegg og kommersielt drevne rideleder har virkelig gitt vann på mølla for oss som synes at hest er best. Men hvordan få med de som ikke er helt overbevist? Gjennom Scandinavian Heartland har det blitt arrangert et livsstilsbolig seminar hvor representanter fra alle Fjellregionens kommuner møtte. Videre har det blitt gjennomført en spørreundersøkelse som dokumenterer at et stort antall kvinner og tilflyttere driver med hest og at hestehold er en viktig næring i regionen. Det har nå blitt nedsatt en komitè bestående av aktuelle grunneiere, kommuner og rideklubber som skal jobbe med ridehall og livsstilsboliger. Rideleder for alle Livskraftiga turridningsföretag behöver tillgång till attraktiva ridleder og overnattingsteder. Denna grundläggande infrastruktur är samtidigt betydelsefull för att den hästintresserade allmänheten i en kommun. Projektet har prövat olika metoder att etablera ridleder. Metoderna har utformats efter att projektet samlat erfarenheter genom en studieresa till Mellansverige och genom erfarenhetsutbyte mellan ridleder i Dalarna och Fjellregionen. I Gagnef har ett nätverk av lokala hästryttare drivit på frågan om att upprätta en digital karta över bra ridleder i kommunen. Uppgifter om kända leder har samlats in, markägare har tillfrågats och lederna har digitaliserats på karta som görs tillgänglig för allmänheten. I Fjellregionen skal en regional kartelegging av kjøre og ridleder synliggjøres med en Bed and Box nettside. Bed and Box siden vil gi tilgang til en digital ride/ kjøre led med klikkbare overnattingsteder. Ingeborg Steinsdottir rir islandshest med Tronfjellet i bakgrunnen. Foto: Lianhester. När det gäller ridturism kan projektet konstatera att tillgång till ridleder i sig inte så ofta ökar mängden turistande ryttare. För det krävs att det även finns företag som hyr ut hästar eller säljer turridning på leden då inte så många hästägare väljer att ta hästen med sig på semestern. En annan erfarenhet är att det kan vara lättare att komma överens med markägare och innebära mindre praktisk skötsel att nöja sig med att rita ut ridleder på kartor än att märka ut dem i fält. SCANDINAVIAN HEARTLAND SAMMANFATTNING OCH RESULTAT 9

10 Klassisk led i utveckling Kopparleden är en cirka 40 mil långa historisk väg som går mellan de två gamla kopparstäderna Røros i Norge och Falun i Sverige, två städer som båda är upptagna på Unescos världsarvslista. Vårt projekt har handlat om att utveckla och marknadsföra denna klassiska väg som en attraktiv sträcka för MC-turism, kanaliserat genom hemsidan visitkopparleden.com, en mötesplattform där både motorcyklister och lokala näringsidkare och turistorganisationer kan mötas. Motorcyklister är en kapitalstark målgrupp med speciella behov och önskemål. De söker många svar kring sin resa; som var det är lämpligt att bo, var det går att köpa färdiglagad mat, var man parkerar, var man kan tvätta motorcykeln och så vidare. Ett annat viktigt område är själva färdvägen, där önskemål finns om omväxlande och kurviga vägar, olika sorters underlag etc. Hemsidan ger även svar på förslag rörande kultur, evenemang, äventyr, djur och natur med mera. Projektet har genom hemsidan skapat nya möjligheter att öka beläggningen hos de befintliga näringsidkarna och entreprenörerna längs med leden eller i anslutning till besöksmålen. Hemsidan har också utgjort en grundläggande intäkt för nya entreprenörer i området. Projektet har även skapat en möjlighet till ytterligare inkomster via provisioner på boende och annonser till en lokal turistorganisation eller entreprenör vilken underhåller hemsidan och dess annonsörer. Sidan har på sikt även en möjlighet att utvecklas till att nå nya målgrupper, som till exempel husbilsturister. KOPPARLEDEN Kopparleden Røros Falun från världsarv till världsarv på motorcykel. 10 SAMMANFATTNING OCH RESULTAT SCANDINAVIAN HEARTLAND

11 Fra Bergseng seter i setergrenda Tollefshaugen i Grimsdalen. Utsikt mot Rondane. Foto: Ingrid Eide Kalenderbildet mai: Anna Axelsson på Gessiboderna i Älvdalen koker messmör. Foto: Ingrid Eide Budeiekalenderen/ Fäbodkalender Budeiekalenderen/Fäbodkalendern 2012 er en dokumentasjon i ord og bilder av seterbrukere i Västra Dalarna og Fjell regionen i Hedmark. Kalenderen er produsert av fotograf og journalist Ingrid Eide. Hun har siden 2008 produsert en budeiekalender fra de mest setertette områdene i Norge. Målet er at denne interregionale kalenderen skal løfte fram og synliggjøre eksisterende seterdrift i områdene. Prosjektet skal også bidra til å skape varige grenseregionale nettverk mellom ulike aktører innen seter- og fäbodliv i Dalarna og Fjellregionen. Som reneste Asbjørnsen og Mo har vi reist rundt i seterlandet på norsk og svensk side. Her finnes både ulikheter og likheter. Svenske seterbrukere tror at seterlivet i Norge knapt eksisterer. Det samme tror nordmenn om svenske fäbodliv. I så måte er dette prosjektet også blitt et stykke opplysningsarbeid! Mye felles historie berører seterlivet i dette grenseregionale området. Samtidig har utviklingen vært svært ulik! På svensk side driver man fortsatt kombinasjonsbruk med ku og geit. Mange håndmjølker og brukerne selv er på setra hele somme- ren. Her blir hele produksjonen foredlet og solgt. På norsk side har Tine henteplikt. Produksjon er vesentlig større enn på svensk side og det meste går på tankbil til meieriet. Samtlige setre i Fjellregionen ligger inntil vei. På svensk side er det ikke uvanlig å måtte gå noen kilometer. Når det gjelder likheter fremheves de mange felles mattradisjonene, spesielt når det gjelder mjølkemat. Folkemusikken i ord og toner er inspirert av seterlivet. Lik er også den tradisjonelle kulokkens bruk og utbredelse. I dag er rovdyrproblematikken et sterkt felles trekk. I begge land er seterturisme som opplevelsesnæring mer og mer vanlig som tilleggsnæring. Scandinavian Heartland har bidratt med økonomisk støtte til dokumentasjons - arbeidet som kalenderen baserer seg på. SCANDINAVIAN HEARTLAND SAMMANFATTNING OCH RESULTAT 11

12 Felles historia: Konseptet tar sikte på omdömmebygging i form av kunnskap och stolthet tilknyttet egen historie. Innsatsene retter seg spesielt mot ungdommer. En krigshistoria att bära i minnet Krigsåren , då Norge var ockuperat, tas upp mycket sparsamt i historieundervisningen i både Norge och i Sverige. Detta gäller i ännu högre grad den stora skara flyktingar som kom till Sverige, minst norska medborgare. Svensk Norsk Kulturcenter i Furudal i Dalarna är ett av väldigt få svenska museer som sprider ljus över denna del av krigshistorien. Genom projektet har museet fått kontakt med norska museer och det har blivit möjligt att etablera direktkontakt mellan lärare och elever från sex skolor i Dalarna och Hedmark. Tillsammans med lärare och elever har man genomfört en rad studieresor föreläsningar och arbetsmöten för att se hur man på ett spännande och gripande sätt kan förmedla historien om andra världskriget till målgruppen ungdomar. Arbetet har lett fram till en lärarhandledning. Förhoppningen är att fler gymnasieskolor använder sig av Museet i Furudal i sin historieundervisning. Kuriosa är att runt norska medborgare fick militär träning i just Furudal. Elever från Sverige och Norge på studieresa: Att lyssna på tidsvittnen var bland det bästa på hela turen, tyckte eleverna. 12 SAMMANFATTNING OCH RESULTAT SCANDINAVIAN HEARTLAND

13 Interregprosjektet»Gränser och gränslöshet i Mittskandinavien«har nettopp registrert inn Dunkefurua som tradisjonslokalitet i Riksantikvarens database Askeladden. De involverte elever og lærere i 8. klasse i Rendalen høsten 2010 er her samlet rundt treet som har vært et viden kjent veimerke ved et gammelt veifar mellom Sverige og Norge en gang i tiden. Foto: P.O. Mathiesen Grenser og Grenseløshet i Midt-Skandinavia Delprosjektet Grenser og Grenseløshet i Midt-Skandinavia har gjennom samarbeid mellom kulturminne entusiaster i Rendalen, Älvdalen og Särna. Prosjektet har jobbet mot å få til praktisk formidling av lokal historie i skolen. Elevene har aktivt deltatt i lokal historie og kulturminnekartlegging i praksis har vært en viktig del av undervisningen. I løpet av prosjekttiden har det blitt arrangert en rekke undervisningssamlinger og treff. På svensk side har undervisningen blitt lagt frem som valgfag hvor 17 elever har deltatt. I Norge har grunnskolene og ungdomsklubben i Rendalen vært involvert, med 30 elever totalt. Utfordringer i forhold til videreføring av prosjektet har vært å innlemme denne typen kulturminnesatsing i skolenes undervisningsplaner. I løpet av prosjekttiden har det grenseregionale samarbeidet involvert og engasjert ungdommer på landsbygden og det arkeologiske fagmiljøet har blitt styrket. Undervisningen har vært praktisk rettet og i hovedsak foregått utendørs. I regi av prosjektet har det blitt funnet spektakulære kulturminner som også er verdifulle i besøksnæringssammenheng, bland annat Dunkefuru og Ulvestue. En Dunkefuru er et tre som fikk stå under gruvetiden. Furua som ruvet i det ellers snauhogde landskapet, ble banket med en kvist som siden ble kastet på kvistvarpet. Dette skulle bringe hell og lykke. Ulvestue er fangstgrop for ulv som ofte hadde et lite platå i midten. På platået ble det gjerne satt valper eller kattunger som lagde lyd og lokket ulvene utpå. Ulvestua elevene fant kan bli en populær severdighet, den ligger lett tilgjengelig fra vei og er den 2. i sitt slag i Hedmark. SCANDINAVIAN HEARTLAND SAMMANFATTNING OCH RESULTAT 13

14 Attraktivare tätorter Med stort engagemang har fyra tätorter i projektområdet jobbat för att skapa estetiskt tilltalande miljöer och höja ortens attraktionskraft. Det har genomförts inspirationsföreläsningar, studentarbeten, konferens om ljusdesign och många träffar i arbetsgrupper. Under projektets gång har vikten av konceptarbete blivit allt tydligare. Från att ha fokus på enstaka försköningsåtgärder i början har insatserna gått till att ta ett helhetsgrepp och ta fram konceptlösningar, såsom destinationskoncept, utsmyckningsplaner, koncept för ljusdesign och gestaltningsplaner. Destinationskoncept ger en röd tråd i utvecklingsarbetet. ÄNGSPLANTERING FILMKUB / FILIAL NATURUM WC MORS LILLA OLLE m ORDNAD GÅNGPASSAGE PARKERING LÅNGBÄNK BÄNKAR IN NATURLEK TALLALLÉ UT NY STÖDMUR SKOGSUTSNITT NORR ORDNAD GÅNGPASSAGE Destinationsdesign Särna Startskottet för arbetet i Särna var att ta fram en utvecklingsplan för hela byn. Under ett stort antal möten har arbetsgrupper arbetat fram insatser som kan gynna byns utveckling. Många idéer lyftes och det blev allt tydligare att det inte räcker med enstaka insatser, man behöver en satsningen på helheten ett designkoncept. Under ledning av GävleDala Design lab har en arbetsgrupp med arkitekter, industridesigners, formgivare och marknadsförare arbetat för att identifiera»särnas hjärta«. Utifrån beskrivningarna»det vilda och det stillsamma«,»i Särna öppnas fjällriket«och»fjällskogens berättelse«har gruppen utformat förslag på kärnvärden, materialval, färgscheman, symbolelement, utformning av torg, ljussättning med mera. Ett gestaltningskoncept har tagit form som man kommer att ha glädje av i många år framöver. Gestaltningsplan Malung centrum I Malung fanns ett uppdämt behov av att arbeta med försköningsinsatser i centrum. Projektet blev väldigt väl mottaget av befolkningen och skapade ett enormt engagemang med åtta arbetsgrup per inriktade på olika frågor och insatser. Exempel var Malungshem som rustade fasader och utlyste tävlingar om vackraste uteplats, balkong och gemensamhetsyta. Rotary arbetade med Kringelkroken, ett promenadstråk längs Dalälven. Turistbolaget byggde en vattenfontän i Dalälven, Malungshandlarna satsade på gemensam utsmyckning av centrum och Sommardesignkontorets studenter gav sina idéer för att skapa ett vackrare centrum. Genom att visa behovet av försköningsåtgärder har också intresset på beslutsnivå i kommunen väckts och det togs ett politiskt beslut att påbörja arbetet med en gestaltningsplan för Malungs centrum. 14 METODHANDBOK FÖR LANDSBYGDSUTVECKLING SCANDINAVIAN HEARTLAND

15 Attraktive tettsteder Steia og Rendalen kommune»hvordan trekke kunsten inn i planprosessen«er spørsmålet Alvdal kommune stilte seg etter et Interreg seminar i regi av Scandinavian Heartland, i Deltakende kunstner May Lindholm som holdt foredrag om temaet har gjennom prosjektet bidratt til utsmykningsplan for Steia sentrum. Hun har i samarbeid med kommunen utarbeidet»idèskissen Rymd, småskalighet och underfundighet«og kommet betraktninger omkring utviklingsprosjektet på Steia i Alvdal. Mays bidrag har gitt verdifulle og innovative innspill til utviklingsarbeidet på Steia, og brakt et nytt perspektiv inn i planprosessen. Videre ble det jobbet frem en byggeteknisk tilstandsrapport for fasaden på Steias gamle butikk som skal tilbakeføres til 1920-nivå. I rapporten som er utarbeidet av Vegard Røhme er de ulike delene av bygningen beskrevet og klassifisert mht. tilstand. Vegard Røhme har videre gitt en grov anbefaling mht. hvilke tiltak som bør og/eller må gjennomføres i forbindelse med rehabiliteringen av bygningen samt et overslag mht kostnader. Arbeidsrapporten har vært et godt grunnlag og hjelpemiddel for eierne av Østbybutikken i forbindelse med rehabiliteringen av bygningen. I Rendalen kommune har Interreg prosjektet Scandianvian Heartland bidratt til at Sølvi Lindseth Barber (attraksjonsutvikler), Ragnhild Momrak (landskapsarkitekt) og Kristin Bredal (lysdesign og scene) har utarbeidet en analyse med fokus på rrangementsutvikling, lyssetting og logistikk ved Bull Museet. Analysen ble presentert, med muligheter for innspill og idemyldring, under et åpent seminar på museet. Prosessen har vært meget positiv for Rendalen kommune og bidrar til økt aktivitet på Bull Museet. Bullmuseet i Rendalen. SCANDINAVIAN HEARTLAND METODHANDBOK FÖR LANDSBYGDSUTVECKLING 15

16 Creative Business Management (CBM) Innen Scandinavian Heartlands satsning med delprosjektet Natur- och kulturbasert besöksnäring har en av satsingene vært å forsøke ta fram et management och inkubatorprogram for kulturbasert næringsliv. En slik utdanning har tidligere blitt tatt fram av svenske Persborgs ideella förening. Før planleggingen av en slik felles norsk/svensk utdanning i regionene var det påkrevd å skape en norsk ressursgruppe samt selge inn konseptet og tenkingen både på nasjonalt nivå og i regionen. Persborgs ideella förening fikk dette oppdraget. Delprosjektet ble etter hvert døpt til»creative Business Management«, og vi kom langt i både å rigge opp en norsk ressursgruppe med kjente aktører innen kultur, media og idrettsliv. Vi fikk også til svært godt innsalg på norsk side av måten CBM var bygde opp på, og hvilken betydning en slik satsing ville kunne få for norsk side i samarbeidet. På svensk side var ikke dette innsalget like nødvendig. Det prosjektet ikke lyktes med var det å etablere kontakt med et universitet eller en høgskole i Norge som kunne løfte inn en norsk versjon av CBM-utdanningen til regionene. Hos både nasjonale og mer regionale aktører på utdanningssiden var entuasiasmen stor, men kravene til akademisk nivå i utdanningen umuliggjorde etter hvert en videre satsning mot å etablere en norsk versjon av CBM. Prosjektet er likevel svært fornøyd med den forankring som ble gjort, og også den ressursgruppen som ble skapt under arbeidsperioden. Dette sees på som en nyttig investering som det er godt håp om at regionene på begge sider av grensen kan få nytte av i framtiden. Mange har vært involvert i delprosjektet, og det ble oppnådd svært positiv mediaomtale omkring delprosjektet. Stor begeistring: Delprosjektet innen Creative Business Management (CBM) begeistret mange i den norske Fjellregionen. Her er deltakere fra en dagskonferanse om næringsutvikling gjennom kultur og idrettsarrangement på Røros 29.april 2009, f.v. Ole Sylte Heggset (prosjektleder), Per Lund (arrangementsutvikler i Sør-Trøndelag Fylkeskommune), Olav Viksmo-Slettan (programleder i NRK og konferansier på konferansen), Tone Halvorsen (forsker ved Transportøkonomisk Institutt/Østlandsforskning), Carin Andersson (delprosjektansvarlig og daglig leder i svenske CBM) og t.h. professor Per Frankelius (Ørebro Universitet). 16 SAMMANFATTNING OCH RESULTAT SCANDINAVIAN HEARTLAND

17 Studiestart: I august 2009 kunne høyskolesamarbeidet mellom Högskolan Dalarna og Høgskolen i Hedmark starte opp i Fjellregionen Næringshage på Tynset. Disse ønsket velkommen til studiet, f.v. Bo G Jansson (HIF), styringsgruppeleder i Scandinavian Heartland Olov Grøtting og Terje Motrøen (HIHM). Guideksamen: Jens Tore Løken fra Rendalen var en av de som fullførte NAKUT-utbildningen og her er han i sine favorittområder i Rendalens vakre fjellområder, når han avlegger sin eksamen mens medstudenter og sensorer lytter og lærer. Högskoleutbildning i natur- och kulturförmedling Høgskolen i Hedmark och Högskolan Dalarna Det norske høgskolestudiet»natur- og kulturbasert turisme«utviklet ved Høgskolen i Hedmark er for første gang kjørt grenseregionalt sammen med Högskolan Dalarna. Scandinavian Heartlands mest kostnadskrevende delprosjekt innom besøksnæringsdelen, kom i gang med opptak av cirka 40 norske og svenske studenter våren 2009 og studiestart i august samme år. Høgskoleutdanningen har vært delt i to delstudier, en 60 poengs modul om natur- og kulturlandskap samt entrepenørskap, og en 30 poengs påbygning med kurs i formidling og fortellerkunst. Samlet sett har Scandivian Heartlands delprosjekt som vi forkortet har kalt NAKUT, sørget for at Fjellregionen på norsk side og Dalarna i Sverige nå har fått utdannet litt over 30 nye natur- og kulturguider. Mange av disse har allerede i dag en bedrift, men mange har også et mål om å starte egen bedrift ut fra den opplæring de har gjennom gått i utdanningen. Delprosjektet har besøkt flere deler av både Dalarna og Fjellregionen på sine ekskursjoner, samt hatt en ekskursjon til det nordvestlige Norge. Hele veien har prosjektet sørget for positive oppslag i media, og bidratt til å sette Dalarna og Fjellregionen på kartet som en destinasjon med stort potensiale for natur- og kulturbaserte reiselivsopplevelser. SCANDINAVIAN HEARTLAND SAMMANFATTNING OCH RESULTAT 17

18 Intresset för nya servicemodeller har varit stor. Metodhandboken håller på att vidareutvecklas på nationell nivå i Sverige. Infokioskens möjligheter övertygar och med nya applikationer och med lägre driftskostnader kommer den att kunna spridas på bred front. Foto: Janne Eriksson, Jon Hidle Modellarbete med fokus på service Ett intressant projekt har handlat om hur man kan skapa bättre service på landsbygden. Målet med insatsen var att utarbeta en modell som skapar förutsättningar för entreprenörskap och utveckling av den kommersiella servicen på landsbygden. Länsstyrelsen Dalarna, MERKUR-programmet i Norge, Entreprenörskolan i Leksand, Högskolan i Hedmark och Föreningen Landsbygdshandelns Främjande har varit samarbetspartners i detta metodarbete. Metodhandbok med samlade erfarenheter Tre svenska kommuner har fått testa ett metodiskt förändringsarbete i syfte att skapa framtidskoncept och handlingsplaner för den egna bygden. Erfarenheterna har samlats i en metodhandbok för landsbygdsutveckling som nu har fått spridning i flertalet kommuner. Materialet ger konkret handledning i ämnet och riktar sig i första hand till de som jobbar med landsbygdsutveckling i landets kommuner. Metoden håller just nu på att vidareutvecklas på nationell nivå i Sverige. Infokiosk öppnar dörrar Infokiosk är ett försök att med teknikens hjälp (moderna tryckskärmar) utveckla landsbygdsbutiken till en informationsplats för bygden. Samtidigt får lokala företagare möjlighet att marknadsföra sina produkter, samhällsinformation kan spridas på ett effektivt sätt och butiken kan utveckla sina intäktsmöjligheter i form av provisioner för servicetjänster och ökad kundtillströmning. Infokiosken har med gott resultat testats i tre kommuner i Fjellregionen. 18 SAMMANFATTNING OCH RESULTAT SCANDINAVIAN HEARTLAND

19 Ett stort tack från oss projektledare för att vi fått förmånen att jobba tillsammans med så många duktiga och driftiga personer i Scandinavian Heartland. Fr v Jakob Ebner, Marit Ragnarsson, Cathrine H Fodstad och Ole Sylte Heggset. Scandinavian Heartland i siffror Antal personer som deltagit 910 Varav män 430 Varav yngre än Antal företag 190 Varav företag med manligt ägande 49 Antal med mixat ägande 67 Antal undanröjda upplevda gränshinder 20 Antal nyetablerade och vidareutvecklade gränsöverskridande kluster 15 Nya och vidareutvecklade metoder för stads- och landsbygdsutveckling 7 Mer information samt broschyrer och rapporter finns hos: Länsstyrelsen Dalarna, kontaktperson Jakob Ebner, jakob.ebner@lansstyrelsen.se Regionrådet för Fjellregionen, kontaktperson Ole Sylte Heggset, ole.heggset@hedmark.org Tryck Länsstyrelsen Dalarna Layout Svenssonform AB SCANDINAVIAN HEARTLAND SAMMANFATTNING OCH RESULTAT 19

20 OM SCANDINAVIAN HEARTLAND Scandinavian Heartland är ett gränsregionalt samarbete som omfattar Dalarnas län i Sverige och Fjellregionen från Røros till Stor-Elvdal i Norge. Projektet har som mål att skapa ekonomisk tillväxt och attraktiva livsmiljöer med fokus på att öka antalet fastboende och besökande. Detta sker genom kompetensutveckling, metodutveckling, resultatspridning och praktisk tillämpning. Samarbetet inom Scandinavian Heartland sker i två projekt.»kultur- och Naturbaserad Besöksnäring«arbetar med kompetensutveckling och affärsutveckling av besöksnäringsföretag och med att utveckla besöksmål kring hästnäringen, draghundsporten och MC-turism.»Med Levande Landsbygd«arbetar med erfarenhetsutbyte över riksgränsen, med att etablera stabila gränsregionala nätverk inom offentlig, privat och frivillig sektor och med nya metoder för bärkraftig service, småskalig energi, attraktiva tätorter och livsstilsboende. FINANSIÄRER Alvdal kommune Stor elvdal kommune Rendalen kommune Røros kommune Os kommune Tolga kommune Trynset kommune KONTAKT Länsstyrelsen Dalarna Falun, Sverige Tel +46 (0) SAMMANFATTNING OCH RESULTAT SCANDINAVIAN HEARTLAND Regionrådet for Fjellregionen Aumliveien 4 c, 2500 Tynset, Norge Tel