Arkitektur i psykiatrins tjänst

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arkitektur i psykiatrins tjänst"

Transkript

1 Arkitektur i psykiatrins tjänst av Ebba Högström bidrag till Forum för vårdbyggnads konferens 7-8 nov 2007 Människan i vård och omsorg arkitektur i psykiatrins tjänst? arkitektur och planering i psykiatrins tjänst? psykiatrin i arkitekturens tjänst? Arkitektur i psykiatrins tjänst eller arkitektur i psykiatrins tjänst? Den här texten är en presentation av mitt doktorandprojekt. Att sätta ett frågetecken efter titel är ett sätt att poängtera den pågående karaktären och att jag arbetar med en hel del frågeställnignar som inte har fått sina svar än. Men i en mening är arkitekturen alltid i tjänst hos den verksamhet som den är satt att rumsligt innesluta. Men med frågetecknet vill jag betona att jag tror att relationen mellan arkitektur och psykiatrin är mångbottnad och inte har så tydlig hierarki dem emellan. Arkitektur och planering i psykiatrins tjänst? Till titeln vill jag också lägga till ordet planering. Arkitektur och planering hänger ihop. Bakom arkitektur som byggt verk finns alltid en planering både på en övergripande nivå samhällsplanering och som organisation av fysisk struktur som stadsplanering. Psykiatrin i arkitekturens tjänst? Jag försöker problematisera grundläggande arkitektur och planeringsfrågor genom att titta på just psykiatrin som verksamhet och som idésfär. Bakom den här problematiseringen finns en lite enkel och naiv fråga: spelar arkitektur någon roll? Om svaret blir ja kommer följdfrågorna: på vilket sätt? Vilken arkitektur gör skillnad? Finns det något som är sant, handlar det om kulturskillnader eller handlar det om processen mer än estetiken?

2 Läkaren Pinel löser de sinnesjukas bojor under revolutionen i Paris. Den moderna sinnessjukvårdens början gestaltas oftas med denna episod. Målning från Bakgrund Samhällsvärderingar och uppfattningar ändras hela tiden. Moral och etik är frågor i en ständigt pågående diskussion och vad vi tycker är rätt eller fel förändras över tid. Kategori och klassificering är en viktig struktur i det moderna tänkandet och vi använder oss varje dag av begrepp som står i relation till varandra, ofta som oppositioner. Inne/ute, centrum/ periferi, ljust/mörkt, normal/onormal, naturligt/onaturligt osv. Hur man benämner olika kategorier eller grupper kan vara en spegel på hur värderingarna skiftar och i benämningen kan man ofta följa detta skifte. De psykiskt sjuka t ex har officiellt bl a kallats vansinniga, galna, sinnessjuka, mentalsjuka, psykiskt sjuka och psykiskt störda. De platser som vi ansett vara goda platser för förvaring eller behandling har också bytt namn från dårhus till sinnessjukhus till mentalsjukhus. Nu har vi kliniker som består av psykiatriska avdelningar och mottagningar, vi har behandlingshem och bostäder med särskild service. Detta speglar hur vård och behandling har förändrats. I varje skede av sin historia under de senaste hundrafemtio åren tycks mentalsjukvården just ha lämnat ett barbariskt förfl utet bakom sig och blivit på en gång mänskligare och vetenskapligare. En sådan överskattning av samtiden fi nns på många håll i den offentliga vårdens historia, men här (mentalvården) är den mera slående än någon annanstans. Det är som om man måste intala sig att man tagit avstånd från traditionen och att något alldeles nytt just tagit sin början. Ur inledning till kapitlet om mentalsjukhuset av Anders Åman, Om den offentliga vården (1976) Varje ny tid har, som Åman säger, ofta definierat sig som mer human är den tidigare. Psykiatrin under 60- och 70-talen präglas av ett sådant humaniseringssträvande. Man tog avstånd från hierarkier, betonade jämlikheten och man experimenterade med organisation och behandling. Psykofarmaka som hade klivit in på scenen på 50-talet ansåg också som en humanisering av vården och det hade förändrat miljön på sjukhusen (det blev tyst på avdelningarna läste jag någonstans). Den stora förändringen på senare tid är nedläggningen av de stora mentalsjukhusen och vi har sett hur slutenvården har

3 minskat till förmån för öppenvården. Och de gamla mentalsjukhusen är nu attraktiva miljöer som kan husera såväl kontor som bostäder. I den psykiatriska vårdens fysiska miljö, i dess byggnader och lokaler möts flera fält: arkitektur/planering som ett fält, vård/behandling som ett annat. Men här finns också lagar och utredningar och det finns debatt. Mitt projekt handlar om detta möte. Jag är intresserad av hur relationen ser ut mellan rummet, vård- och behandlingsideologin och organisationsstrukturen. Med rum menar jag rum i vid bemärkelse, både som fysiska rum, som stadsrum men även som samhällsrum. Hur har idéer om hur vården ska bedrivas materialiserats sig i den fysiska miljön? Vilken är den ideologiska bakgrunden? Och hur har den omsatts till rum, dvs som byggnad och fysisk miljö? Jag riktar fokus på den psykiatriska vården i Sverige och perspektivet är samtidshistoriskt då jag gör nedslag i två fall från 70-talet och 90-talen.

4 performativitet vad gör rummen i sig? hur rummen formar och styr? rumslig ordning upprätthåller sociala strukturer? För att komma åt frågeställningen om relationen rum - ideologi - organisation arbetar jag utifrån två begreppspar eller teman: Det första temat handlar om performativitet och representativitet. Med performativitet menar jag vad rummen gör i sig, dvs på vilket sätt den rumsliga strukturen formar och styr? Hur rumslig ordning skapar kategorier i sig själv eller hur rumslig ordning bidrar till att upprätthålla sociala strukturer (på tvärs med uttalade verksamhetsmål t ex). Tomas A Markus beskriver i sin bok Buildings and Power hur institutionsbyggnader skräddarsydda för sitt ändamål växer fram i stor skala genom och 1800-talen. Man trodde på byggnadens kraft att reformera människor, att läka och straffa eller som i fallet med skolbyggnader att forma. Man klassificerar och delar in i kategorier: som t ex vanföra, vansinniga, kriminella, lösdrivare och föräldralösa. Arkitekturen delades också in i olika typer som t ex tukthus, barnhem, fängelser, lasarett och asyler. Rumslig organisation och strikt regelverk var de medel man använde. Varje institution hade sin egen mer finmaskiga klassificering för asylernas del var det män och kvinnor för sig, sen t ex lugna, oroliga och osnygga. Markus menar att det handlade om disciplinering och reformering i syfte att få folk att internalisera själva kontrollapparaten, dvs från att vara inspärrade och totalt omhändertagna till att själva vara drivande i sin egen reformering, sin egen återanpassning. En parallell kan ju vara dagens betoning på frivilligheten i vården, den demokratiska vården, att individen själv ska ta eget ansvar och i en mening vara sin egen övervakare. Detta ansluter till Michel Foucaults teorier om makt och kunskap. Han menar att maktrelationer genomsyrar samhället och vårt tänkande men inte som en negativ kraft som kommer ovanifrån. I stället betonar han maktaspekten som produktiv och som hör ihop med vetandet och med kunskap. Makten är inte repressiv i sig - den kan vara både makt över och makt att.

5 Foucault har intresserat sig för hur makten fördelas och spatialiseras (rumsliggörs) i arkitektur och i staden. På temat disciplinering och internalisering av kontrollapparaten gör Foucault i boken Övervakning och straff (org. 1975) en analys av Panopticon (som var en sorts typbyggnad för bl a fängelser, asyler och skolor utarbetad av Jeremy Bentham i slutet av 1700-talet). Foucault använder Panopticon som en illustration över hur idén om disciplineringen omsattes i fysisk miljö. Panoptikon bestod av ett torn i mitten av en cylinder av celler. I tornet fanns fängelsechefen, osynlig för alla men kunde själv se in i alla celler. Fången såg bara tornet från sitt cellfönster och hade ingen kontakt sidledes mellan fångarna. Poängen med detta var att fången kände sig övervakad hela tiden. Det behövde inte finnas en fysisk person utan övervakningen fungerade sas av sig själv. Rummets organisation gjorde att övervakningen internaliserades hos fången. Men även vakterna skulle känna att de var iakttagna. Foucaults Panoptikon-analys har använts i arkitekturteori som ett exempel på performativ arkitektur och i psykiatrihistorien som ett exempel på den disciplinerande makten. Foucault själv menade att Panoptikon-principen inte ska kopplas ihop med någon speciell arkitektur utan är mer som ett diagram över maktrelationer och den kan anta olika fysiska former. representativitet symbolisk form hur idéer återges i arkitektur, t ex läkande vårdmiljö och hemlikhet Det andra begreppet handlar om arkitektur som representation och symbolisk form. Det handlar om byggnadens uttryck och vad det representerar. Ibland blir det som en konvention t ex hur mycket glas en byggnad består av har i modernistisk tradition representerat öppenhet, modernitet, transparens, ibland demokrati eller platt organisation. Att det också handlar om bli sedd och vara kontrollerad av andras blickar hör vanligtvis inte ihop med vad vi lägger in i begreppet glas. Föreställningar som är intressanta att titta närmare på är t ex en läkande vårdmiljö, naturen som helande kraft och ickeinstitutionslikt/hemlikhet

6 Det andra temat är institution och klinik Institution kan ju både vara en organisationsform och en byggnad. Ofta är det ju en del av den samhälleliga institutionskroppen som sas materialiserar sig och manifesterar sig i en byggnad. Man skulle kunna säga att jag tittar mot samhället genom dess institutionsbyggnader. Klinik å andra sidan har ju inte den dubbelhet som institutionen har att både vara organisation och byggnad. I dagens kontext är det en organisationsform (ofta landstingsdriven) som har sina undergrupper i form av mottagningar och avdelningar. Frågeställningar kring intitutionen och kliniken handlar om: Stad land Boende och hem, dvs vad är en institution idag och vilken form dom tar? Somatikens lokaler som grund för psykiatrin. Fördelar? Nackdelar? Förändrade organisationsformer ger andra rum eller andra rum ger förändrade organisationsformer?

7 Fallstudier Jag kommer att göra nedslag i den empiriska verkligheten genom två fallstudier som var och en representerar viktiga förändringar i psykvårdens samtidshistoria. Och tillsammans ger en bild av ett intressant utvecklingsskede. Det första fallet handlar om nackaprojektet Fallstudie 1 Ncka projetet hade man beslutat att mentalsjukhusen avvecklas. Mentalsjukvården överfördes till landstingen och bytte namn till psykiatrisk sjukvård som skulle arbeta på samma villkor som den somatiska vården. Vid denna tid fanns det ca slutenvårdsplatser (mycket internationellt sätt). Beslutet om avveckling hade försigåtts av ett flertal utredningar och principprogram under 50- och 60-talet. Man berörde öppenvård men tyngdpunkten låg på slutenvård och förankring med övrig sjukvård. Målet vara att alla kroppssjukhus skulle ha psykiatriska kliniker och att psykiatrin i och med detta skulle få en fullvärdig medicinsk status. Detta var inget svensk fenomen utan liknande utveckling pågick i Europa och i USA. Och där hade man redan i början av 60-talet startat upp Community Mental Health Centers, mentalhälsocentraler med både öppen- och slutenvård, jour- och rådgivningstjänst. Det byggde på ett samarbete mellan psykiatri, socialvård och primärvård som kom att kallas socialpsykiatri. Under denna tid var psykvården föremål för debatt och ifrågasättande. Företrädare för den sk antipsykiatrin som på olika sätt kritiserade den institutionsbundna vården fick stort genomslag i Sverige. Vid sidan av Foucaults Vansinnets historia från 1961 (sinnessjukdom som historisk betingad, en social och kulturell konstruktion) är det är en kvartett som ofta tas upp som inflytelserika i den antipsykiatriska debatten under 60- och 70- talen. Det är: Erwing Goffmanns studie av sinnessjukhuset som slutet socialt system i boken Totala institutioner (1961) som starkt

8 bidrog till utvecklingen bort från anstaltlivet. R D Laing, engelsk psykiatriker med tesen att sinnesjukdomen var rationell ur patientens synvinkel. Boken hette Det kluvna jaget (1960). Thomas Szasz The Myth of Mental Illness (1961), psykoanalytiker, om mentalsjukdom är en myt varför ska man då låsa in folk på asyler? Maxwell Jones, Det terapeutiska samhället betonade frivillighet, gemensamhet, social träning, demokratiska och decentraliserade beslut. När det terapeutiska samhället fungerat enligt intentionerna har det sociala systemet i sig blivit ett terapeutiskt medel. Så vad vi har här när 60-talet övergår till 70-tal är ett beslut om avinstitutionalisering, en antipsykiatrisk debatt och en socialpsykiatrisk ideologi under utveckling. Nackaprojektet startas 1974 som ett av de första försöken i Sverige med sk community psychiatry eller sektoriserad psykiatri. Det man ville var: att Erbjuda psykiatrisk/socialpsykiatrisk service i lokalsamhället Utvecklade öppenvårdsresurser, minimerade slutenvårdresurser Utveckla samarbetsformer med kommunen och socialtjänsten Teamarbete med olika professioner

9 Traditionell psykiatri med sin undangömda plats - antingen i ett avsides liggande skogsparti eller avsides inom ett storsjukhus - kontrasterad mot den sektoriserade psykiatrin som ligger mitt i samhället, insprängd så långt som möjligt i vanlig bebyggelse Bild och bildtext ur Clarence Crafoords bok Den möjliga och omöjliga psykiatrin, Stockholm 1987 Den psykiatriska vården skulle utgöra en tydlig del i samhället. Man skulle finnas i lokalsamhället, med psykiatriska öppenvårdsmottagningar nära befolkningen. Det finns ett uttalat samhällsperspektiv med betoning på lättillgänglighet och avdramatisering av psykisk sjukdom. Men vilka tankar fanns det om rummet och platsen? Fanns det någon koppling mellan idén om community psychiatry och lokalernas utformning? Fanns det motsättningar mellan projektets idé och strukturen på vårdavdelningen på det gamla mentalsjukhuset Långbro? Intressant är också att titta på vilken roll spelade SPRI som normativ kraft? SPRI (Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut) bildades 1968 och lades år De gav fortlöpande ut rapporter om vårdens organisation, goda exempel och utarbetade typlokaler.

10 Fallstudie 2 efter Psykädel 1995 Det andra fallet handlar om tiden efter Psykädelreformen 1995 Beslut om att genomföra den sk Psykädelreformen togs Det var en fortsättning på den omstrukturering av psykvården som hade påbörjats genom nedläggningen av mentalsjukhusen och öppenvårdens utbyggnad. Det är också en strukturförändring i och med att ansvaret nu delas mellan kommun och landsting. Behandling sker i landstingets regi där klinikerna ofta finns på kroppssjukhusen. De medicinskt färdigbehandlade i behov av stöd ska få det av kommunen. Stödet kan vara i form av ett boende med särskild service (gruppboende) eller boendestöd (en person som hjälper i det dagliga livet efter behov). Jag har ännu inte valt ett specifikt fall men frågor som är intressanta i här handlar bl a om institutionens upplösning eller kanske återtåg. Hur hanterar man balansgången mellan personlig integritet och offentlig omvårdnad, dvs balansgången mellan hem och institution? Kan man se gruppboenden som en ny sorts institution och kan man urskilja något samband mellan vilka platser som gruppboenden placeras? Arkitektoniska samband? Reformen bygger på ett nära samarbete mellan kommun och landsting kan man se att planering och arkitektur har bidragit till att främja det samarbetet? Har det ökande antalet privata vårdgivare bidragit till en förändring av vårdarkitekturen?

11 Avslutning Denna studie är ju inte klar så det är svårt att komma med några slutsatser än. Men om jag ändå ska spekulera lite i vilka tendenser som kan skönjas tycker jag att det rör sig kring vad som sker med institutionen när staten har förändrat sin roll och sitt uttryck. Institutionerna är inte längre manifesta, tydliga byggnadsverk som de var förr och då tänker jag på asyler förstås men också på postkontor, tingsrätter och rådhus. Institution som system finns kvar men är i en mening upplöst eller utspridd. Idag ser skolan som institution annorlunda ut. med den stora andel friskolor som kan lokalisera sig i vilka lokaler som helst. Förut hade vi tydliga postkontor, nu befinner sig posten inhyst i Ica.butiken eller på Seven Eleven. På samma sätt kan man titta på t ex en boendestödjare. Det är en sorts institution men som inte har ett eget rum omkring sig. Likaså mobila team som åker runt stan i sina bilar dekorerade med sitt namn. Eller psykjouren - hur hittar man den snabbt i ett akut läge? I telefonkatalogen? I en lokal på stan? Det kräver mycket av den enskilda medborgaren att hitta institutionerna och det kräver stor kunskap för att kunna ha makt över sitt eget liv (här kommer en parallell till Foucault igen). I en tid av utspridning och omformulering av institutionen är det inte konstigt om arkitekturens uttryck förändras och blir annorlunda. Arkitektrollen kanske förändras, upplöst, utspridd, vi blir inte längre inte lika tydliga som grupp, men vi är kanske verksamma på fler platser i andra roller... Förändring och omtolkning kan vara viktiga tankemodeller för hur arkitekter ska navigera i en tid då byggnadsverket som objekt kanske inte är huvuduppgiften. Eller är det en motreaktion vi kan se Psykiatrins hus och Östra sjukhuset. Ebba Högström Arkitekt SAR/MSA Doktorand KTH Institutionen för samhällsplanering och miljö Avdelningen för samhällsplanering

Agneta Ahlström Beatrice Larsson Carl-Johan Bexell Hösten 2009

Agneta Ahlström Beatrice Larsson Carl-Johan Bexell Hösten 2009 Agneta Ahlström Beatrice Larsson Carl-Johan Bexell Hösten 2009 Din nya granne Två bostäder med särskild service för personer med psykisk funktionsnedsättning Mentalsjukhus 1826 skapades det första Mentalsjukhuset

Läs mer

Lagstiftning och samverkan

Lagstiftning och samverkan Lagstiftning och samverkan K O N N Y L I N D B L O M Tidsschema Grundläggande lagstiftning som styr Hälso- och sjukvården samt Socialtjänsten. Samverkan med fokus på svårigheter (egna erfarenheter). Lagstiftning

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården

Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Vården står inför stora utmaningar Länet växer med ca 37 000 nya invånare varje år. Ytterligare 380 000 invånare till 2020

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Delaktighet under tvångsvård rättslig reglering, klinisk praktik och forskning

Delaktighet under tvångsvård rättslig reglering, klinisk praktik och forskning Delaktighet under tvångsvård rättslig reglering, klinisk praktik och forskning Stefan Sjöström, PhD, Associate professor Department of Social Work http://www.socw.umu.se/om-institutionen/personal/stefan-sjostrom

Läs mer

Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar, och samhällsskydd (SOU 2012:17)

Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar, och samhällsskydd (SOU 2012:17) YTTRANDE 1(4) Socialdepartementet Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar, och samhällsskydd (SOU 2012:17) Sammanfattning Utredningen föreslår omvälvande förändringar vars konsekvenser är mycket

Läs mer

Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)

Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) 2012-11-15 Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Ytterligare problembeskrivningar och förslag från NSPH med anledning av Psykiatrilagsutredningens

Läs mer

HUS OCH HEM Exemplet Vadstena. Kungapalats, ca 1260- Kloster, 1384-1595. Krigsmanshus, 1647- Tvångsarbetsanstalt, 1810-tal

HUS OCH HEM Exemplet Vadstena. Kungapalats, ca 1260- Kloster, 1384-1595. Krigsmanshus, 1647- Tvångsarbetsanstalt, 1810-tal Hem för gamla och sjuka Uppsala 7 nov 2007 HUS OCH HEM Exemplet Vadstena Kungapalats, ca 1260- Kloster, 1384-1595 Krigsmanshus, 1647- Tvångsarbetsanstalt, 1810-tal Kurhus 1795-1840, (Munkklostret) Lasarett

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito

Läs mer

YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547. - att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet.

YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547. - att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet. YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547 Regionfullmäktige Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård! I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Per-Olof Bladh, Mikael

Läs mer

Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne.

Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne. Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni 2013. Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne. . Några viktiga beslut av Sveriges Riksdag för allvarligt

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

Vilka är aktörerna? Kerstin Paul. Annika Engström

Vilka är aktörerna? Kerstin Paul. Annika Engström Vilka är aktörerna? Kerstin Paul Överläkare i Psykiatrin Södra, Stockholms läns landsting Tidigare vid S:t Görans uppsökarteam Annika Engström Sektionschef, Socialpsykiatriska stödteamet för män/äldre

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Från bojor till befrielse

Från bojor till befrielse Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Juridiska institutionen Från bojor till befrielse en studie av den svenska psykiatriska tvångsvården Tillämpade studier, 20 poäng, VT 2007 Programmet för juris

Läs mer

Nytt boende för psykiskt funktionshindrade i kv Åskvädret 2 Inriktningsbeslut

Nytt boende för psykiskt funktionshindrade i kv Åskvädret 2 Inriktningsbeslut SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING EKONOMIAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2.6.-19/10 SID 1 (5) 2010-01-07 Handläggare: Tomas Dybeck Telefon: 08-508 15 080 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2010-02-04 Nytt boende

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Samordnad vårdplanering (SVPL) Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument

Läs mer

Om återhämtning begrepp, förekomst och hjälpande faktorer Alain Topor

Om återhämtning begrepp, förekomst och hjälpande faktorer Alain Topor Om återhämtning begrepp, förekomst och hjälpande faktorer Alain Topor (från boken Vad hjälper? Natur och Kultur, 2004) Återhämtningens förekomst Att människor återhämtar sig från svåra psykiska störningar

Läs mer

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Fysisk planering och genus Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Varför genusperspektiv på planering? Vision: att skapa en jämställd framtid utifrån en ojämställd samtid Praktik: planeringens

Läs mer

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version

Läs mer

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Stockholms län Samverkan i missbrukar- och beroendevården

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård!

Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård! 2015-01-20 Regionledningskontoret Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård! Regionstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet

Läs mer

SECRET LOVE LÄRARHANDLEDNING

SECRET LOVE LÄRARHANDLEDNING SECRET LOVE LÄRARHANDLEDNING OM UTSTÄLLNINGEN Secret Love är en unik konstutställning om tabubelagd kärlek. Utställningen vill berätta och utmana våra föreställningar både om kärlek och om Kina. Ett land

Läs mer

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 1(7) Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 Gotlands kommun har under 2001-2004 lämnat omfattande redovisningar av utvecklingen av arbetet med att

Läs mer

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård:

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka

Läs mer

Framtidens Hälso- och sjukvård. Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss

Framtidens Hälso- och sjukvård. Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss 1 Framtidens Hälso- och sjukvård Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss Kompetens Kvalitet Befolkningsförändringar Ojämlik hälsa Folksjukdomar Tio utmaningar för Landstinget Blekinge Global sårbarhet

Läs mer

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?

Läs mer

Det diffusa tvånget Patienters upplevelser av öppen tvångsvård

Det diffusa tvånget Patienters upplevelser av öppen tvångsvård Det diffusa tvånget Patienters upplevelser av öppen tvångsvård Stefan Sjöström Institutionen för socialt arbete Umeå Universitet Presentation vid Socialpsykiatriskt forums konferens Psykiatrisk tvångsvård

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Hälso- och sjukvården Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner

Hälso- och sjukvården Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner MANUAL 1(7) Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner Samverkan vid in och utskrivning av patienter i slutenvård. (SOSFS 2005:27 ) 1) Signal till socialtjänsten vid inläggning. Vid inskrivning av samtliga

Läs mer

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården i Dalarnas län är uppbyggt kring länets primärvård och 26 vårdcentraler, öppenvårdsmottagningar, sjukhusen i Säter, Ludvika

Läs mer

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p 1. Introduktion, (2 poäng) - redogöra för utbildningens uppläggning, innehåll, genomförande, - kunna tillämpa problembaserat lärande

Läs mer

Utveckling kan betyda lärande för det ska ske behöver lärandet i vårdens vardag utvecklas

Utveckling kan betyda lärande för det ska ske behöver lärandet i vårdens vardag utvecklas Utveckling kan betyda lärande för det ska ske behöver lärandet i vårdens vardag utvecklas Utvecklingskraft maj 2015 Karin Thörne Övergripande studierektor VFU Futurum akademin för hälsa och vård Doktorand

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Svårighet för patienter att välja psykiatrisk mottagning

Svårighet för patienter att välja psykiatrisk mottagning Handläggare: Agneta Calleberg PaN 2014-02-11 P 5 Siv Aronsson TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-23 PaN V1305-02528-34 V1306-02789-34 V1306-02926-34 V1306-02970-34 V1206-02413-34 Principärende Svårighet för patienter

Läs mer

Vård som inte kan anstå

Vård som inte kan anstå Rosengrenskas heldag 12 oktober 2013 Henry Ascher henry.ascher@gu.se Lag om vård för personer som vistas i landet utan tillstånd Vuxna papperslösa! rätt till samma vård som sedan tidigare gäller för asylsökande:

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

layout/illustration: So soifo@home.se Produktion:

layout/illustration: So soifo@home.se Produktion: SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a T R A N S K U L T U R E L L p s y k i a t r i layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01 00 Oktober 2006 Transkulturell psykiatri Transkulturell

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

Barnkonventionen och barnfattigdom i norra Örebro län. Sara Gustavsson, projektledare sara.gustavsson@nora.se 070-604 87 30

Barnkonventionen och barnfattigdom i norra Örebro län. Sara Gustavsson, projektledare sara.gustavsson@nora.se 070-604 87 30 Barnkonventionen och barnfattigdom i norra Örebro län Sara Gustavsson, projektledare sara.gustavsson@nora.se 070-604 87 30 Bakgrund Avtal om samverkan för lokalt folkhälsoarbete mellan Örebro läns landsting

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD Utarbetade av landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan Reviderade av Mall-gruppen

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

Om bemötande och likabehandling inom vården anmälningar till DO. Anna Fritshammar, DO

Om bemötande och likabehandling inom vården anmälningar till DO. Anna Fritshammar, DO Om bemötande och likabehandling inom vården anmälningar till DO Anna Fritshammar, DO 2014-03-21 anna.fritshammar@do.se, 08-120 20 766 Anmälningar hälso- och sjukvård 2013 19 1 23 Diskrimineringsgrund saknas

Läs mer

Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35)

Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) S2011/4504/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2011-10-13 Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) IOGT-NTO har inbjudits att lämna synpunkter på

Läs mer

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt Basutbildning riskbruk, missbruk och beroende 20131112 Rosensalen Jönköping Katarina Landin CM-coach och FoU-ledare Undersköterska och

Läs mer

Palliativtråd i Dalarna Ann-Christin Runkvist

Palliativtråd i Dalarna Ann-Christin Runkvist Palliativtråd i Dalarna Ann-Christin Runkvist Fakta om Dalarna 15 Kommuner 31 351 km 2 Folkmängd 277 047 2,9% av Sveriges innevånare Åldrad befolkning Ca 1% av Dalarnas befolkning dör årligen Den palliativa

Läs mer

NYHETSBLADET för Projekten med Milton-pengar

NYHETSBLADET för Projekten med Milton-pengar Februari 2007 NYHETSBLADET för Projekten med Milton-pengar Nr:1 VILKA ÄR PROJEKTEN? Tre huvudprojekt finns; Boende, projektering och stödteam, projektledare Håkan Gille Metod och kompetensutveckling, projektledare

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

JL Stockholms läns landsting

JL Stockholms läns landsting JL Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning 2014-05-21 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 1(5) LS 1405-0663 Ankom Stockholms läns landsting 2014-05- 2 1 Utredningsbeslut om Nybyggnation

Läs mer

Fortsatt utveckling av privata driftsformer inom vuxenpsykiatrisk vård

Fortsatt utveckling av privata driftsformer inom vuxenpsykiatrisk vård Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-03-25 1 (6) HSN 1503-0333 Handläggare: Conny Gabrielsson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-04-28, p 5 Fortsatt utveckling av privata driftsformer

Läs mer

Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB i Uppsala län

Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB i Uppsala län SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Eiderbrant Ulf Datum 2015-09-02 Diarienummer SCN-2015-0283 Socialnämnden Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Etik i praktik vid Karlskoga lasarett målformuleringar och värdegrund 2 Karlskoga lasarett Inledning För att skapa legitimitet åt etiska frågeställningar och öka

Läs mer

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter

Läs mer

Yttrande över betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd

Yttrande över betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd Datum 2012-11-12 Socialdepartementet Yttrande över betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd Region Halland har beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet Psykiatrin

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Remissyttrande över betänkandet Patientdata och läkemedel (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen RSMH bereddes tidigare i år tillfälle att yttra sig över Patientdatautredningens huvudbetänkande Patientdatalag, SOU 2006:82. Vårt yttrande som vi avgav den 7 mars gäller fortfarande som vår uppfattning

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare Psykiatrins utmaning Kuno Morin Chefsöverläkare Förekomnst av psykisk sjukdom 25% av alla människor beräknas under livstiden drabbas av psykisk sjukdom (The World Health Report 2001, WHO, Genève, 2001)

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

Att utveckla brukarinflytandet om makt och demokrati Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare, SKL.

Att utveckla brukarinflytandet om makt och demokrati Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare, SKL. Att utveckla brukarinflytandet om makt och demokrati Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare, SKL ing-marie.wieselgren@skl.se www.uppdragpsykiskhälsa.se Förväntningar Fysisk hälsa Psykisk hälsa Arbete

Läs mer

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiösa föreställningar är vanligt förekommande, men inte

Läs mer

Metod. Narrativ analys och diskursanalys

Metod. Narrativ analys och diskursanalys Metod Narrativ analys och diskursanalys Narrativ analys Berättande Som en metafor för människans liv Som en grundläggande form för tänkande och meningsskapande Handlingar som del av berättelser Berättande

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting Lars Joakim Lundquist Catarina Andersson Forsman 2010-02-10 Då nu, men hur blir det sedan Två utredningar inom SLL 1. Långtidsutredning om sjukvården

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård

Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård Barn- och ungdomspsykiatri Beroendevård Vuxenpsykiatri Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2011-10-19 Diarienummer: HSN1103-0243

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Tillgänglighet

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Tillgänglighet Bilaga 2. Samtliga kommentarer till frågorna om TILLGÄNGLIGHET Härnösands kommun -Varierar beroende på vilken person man kontaktar. -dsk svarar defenitivt inte på mobilen alla gånger. är naturligtvis upptagen

Läs mer

Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar

Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar SOPHIAHEMMETS HÖGSKOLA, STOCKHOLM 14 OKTOBER 2015 Stigma Att vara annorlunda Kroppsligt funktionsnedsättning Missbruk Att tillhöra en annan grupp är majoriteten

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Journalen på nätet ett nationellt projekt. Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis.

Journalen på nätet ett nationellt projekt. Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis. Journalen på nätet ett nationellt projekt Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis.se 08-452 71 67 Målbild i CeHis handlingsplan 2013-2018 Varje individ kan nå alla uppgifter

Läs mer

SKL:s kongressmål och prioritering

SKL:s kongressmål och prioritering SKL:s kongressmål och prioritering SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete för att utjämna hälsoskillnader och långsiktigt säkerställa en effektiv resursanvändning i den

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

På liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014

På liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014 På liv och död aktivt lärande av, med och för barn och unga Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014 SFHM:s uppdrag Statens försvarshistoriska museer (SFHM) har till uppgift

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv?

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? 10 september 2015, Hanaholmen The Capital of Scandinavia Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms

Läs mer

Bilaga 4 Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv

Bilaga 4 Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv Bilaga 4 Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv 2015 SUS Malmö ålder 20-74 292028 2015 SUS Malmö ålder 75+ 31653 2020 Sus Malmö ålder 20-74 308946 2020 Sus Malmö ålder 75+ 35506 2030 Sus Malmö ålder

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

Regionpolitiskt manifest för Västra Götalandsregionen

Regionpolitiskt manifest för Västra Götalandsregionen Regionpolitiskt manifest för Västra Götalandsregionen Programförklaring Ett mänskligare Västra Götaland 1 Fler vårdplatser För en trygg vård och värdigt omhändertagande Antalet vårdplatser har minskat

Läs mer

1. Karolinska Universitetssjukhuset 2. Norrtäljeprojektet

1. Karolinska Universitetssjukhuset 2. Norrtäljeprojektet Strukturomvandling i Stockholm - erfarenheter från två aktuella exempel: 1. Karolinska Universitetssjukhuset 2. Norrtäljeprojektet - gemensam vård och omsorg i Roslagen Conny Mathiesen VD Norrtäljesjukhus

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Remissyttrande över betänkandet Patientdata och läkemedel (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen 2008-01-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen Riksförbundet för Social, RSMH, har beretts

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård

Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård SVENSKA Bilaga 1 KOMMUNFÖRBUNDET 2003-06-30 Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård 1 En kommun skall betala ersättning till ett landsting för kostnader för hälsooch

Läs mer

Säkerhetstänkande i hälso- och sjukvården vad innebär det? Irene Tael KTH, Skolan för Teknik och Hälsa

Säkerhetstänkande i hälso- och sjukvården vad innebär det? Irene Tael KTH, Skolan för Teknik och Hälsa Säkerhetstänkande i hälso- och sjukvården vad innebär det? Irene Tael KTH, Skolan för Teknik och Hälsa 1 KTH Skolan för teknik och hälsa Avdelningen för Patientsäkerhet Professur i Systemsäkerhet i vårdorganisationer

Läs mer

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!

Läs mer

Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera!

Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera! Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera! Örebro län i november 2010 Inledning Vi är en grupp anhöriga till personer med IPS, individuell personlighetsstörning, eller tidigare

Läs mer

Vision för Kärnsjukhuset Skövde

Vision för Kärnsjukhuset Skövde Vision för Kärnsjukhuset Skövde maj 2011 Vision för Skaraborgs Sjukhus 2011-05-04 Inledning 3 Kärnsjukhuset i Skövde ett viktigt nav 4 Större självständighet för alla sjukhus 4 Brett basutbud på närsjukhusen

Läs mer

Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Uppsala län

Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Uppsala län Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Uppsala län FJORTON FRÅGOR som HSO i Uppsala län vill ha ett skriftligt svar på senast 2014-08-13. Svaren e-postas till: janne.wallgren@c.hso.se Handikappföreningarnas

Läs mer

Yttrande över patientnämndsärende gällande svårighet för patienter att välja psykiatrisk vård

Yttrande över patientnämndsärende gällande svårighet för patienter att välja psykiatrisk vård Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-20 1 (3) HSN 1402-0307 Handläggare: Andreas Falk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-06-17, p 11 Yttrande över patientnämndsärende gällande svårighet

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Patientforum. - en modellbeskrivning

Patientforum. - en modellbeskrivning Patientforum - en modellbeskrivning Om Patientforum Patientforum är en modell för inflytande och delaktighet för patienter inom psykiatrisk heldygnsvård, framtagen av Brukarinflytandesamordnarna, BISAM,

Läs mer