Arkitektur i psykiatrins tjänst

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arkitektur i psykiatrins tjänst"

Transkript

1 Arkitektur i psykiatrins tjänst av Ebba Högström bidrag till Forum för vårdbyggnads konferens 7-8 nov 2007 Människan i vård och omsorg arkitektur i psykiatrins tjänst? arkitektur och planering i psykiatrins tjänst? psykiatrin i arkitekturens tjänst? Arkitektur i psykiatrins tjänst eller arkitektur i psykiatrins tjänst? Den här texten är en presentation av mitt doktorandprojekt. Att sätta ett frågetecken efter titel är ett sätt att poängtera den pågående karaktären och att jag arbetar med en hel del frågeställnignar som inte har fått sina svar än. Men i en mening är arkitekturen alltid i tjänst hos den verksamhet som den är satt att rumsligt innesluta. Men med frågetecknet vill jag betona att jag tror att relationen mellan arkitektur och psykiatrin är mångbottnad och inte har så tydlig hierarki dem emellan. Arkitektur och planering i psykiatrins tjänst? Till titeln vill jag också lägga till ordet planering. Arkitektur och planering hänger ihop. Bakom arkitektur som byggt verk finns alltid en planering både på en övergripande nivå samhällsplanering och som organisation av fysisk struktur som stadsplanering. Psykiatrin i arkitekturens tjänst? Jag försöker problematisera grundläggande arkitektur och planeringsfrågor genom att titta på just psykiatrin som verksamhet och som idésfär. Bakom den här problematiseringen finns en lite enkel och naiv fråga: spelar arkitektur någon roll? Om svaret blir ja kommer följdfrågorna: på vilket sätt? Vilken arkitektur gör skillnad? Finns det något som är sant, handlar det om kulturskillnader eller handlar det om processen mer än estetiken?

2 Läkaren Pinel löser de sinnesjukas bojor under revolutionen i Paris. Den moderna sinnessjukvårdens början gestaltas oftas med denna episod. Målning från Bakgrund Samhällsvärderingar och uppfattningar ändras hela tiden. Moral och etik är frågor i en ständigt pågående diskussion och vad vi tycker är rätt eller fel förändras över tid. Kategori och klassificering är en viktig struktur i det moderna tänkandet och vi använder oss varje dag av begrepp som står i relation till varandra, ofta som oppositioner. Inne/ute, centrum/ periferi, ljust/mörkt, normal/onormal, naturligt/onaturligt osv. Hur man benämner olika kategorier eller grupper kan vara en spegel på hur värderingarna skiftar och i benämningen kan man ofta följa detta skifte. De psykiskt sjuka t ex har officiellt bl a kallats vansinniga, galna, sinnessjuka, mentalsjuka, psykiskt sjuka och psykiskt störda. De platser som vi ansett vara goda platser för förvaring eller behandling har också bytt namn från dårhus till sinnessjukhus till mentalsjukhus. Nu har vi kliniker som består av psykiatriska avdelningar och mottagningar, vi har behandlingshem och bostäder med särskild service. Detta speglar hur vård och behandling har förändrats. I varje skede av sin historia under de senaste hundrafemtio åren tycks mentalsjukvården just ha lämnat ett barbariskt förfl utet bakom sig och blivit på en gång mänskligare och vetenskapligare. En sådan överskattning av samtiden fi nns på många håll i den offentliga vårdens historia, men här (mentalvården) är den mera slående än någon annanstans. Det är som om man måste intala sig att man tagit avstånd från traditionen och att något alldeles nytt just tagit sin början. Ur inledning till kapitlet om mentalsjukhuset av Anders Åman, Om den offentliga vården (1976) Varje ny tid har, som Åman säger, ofta definierat sig som mer human är den tidigare. Psykiatrin under 60- och 70-talen präglas av ett sådant humaniseringssträvande. Man tog avstånd från hierarkier, betonade jämlikheten och man experimenterade med organisation och behandling. Psykofarmaka som hade klivit in på scenen på 50-talet ansåg också som en humanisering av vården och det hade förändrat miljön på sjukhusen (det blev tyst på avdelningarna läste jag någonstans). Den stora förändringen på senare tid är nedläggningen av de stora mentalsjukhusen och vi har sett hur slutenvården har

3 minskat till förmån för öppenvården. Och de gamla mentalsjukhusen är nu attraktiva miljöer som kan husera såväl kontor som bostäder. I den psykiatriska vårdens fysiska miljö, i dess byggnader och lokaler möts flera fält: arkitektur/planering som ett fält, vård/behandling som ett annat. Men här finns också lagar och utredningar och det finns debatt. Mitt projekt handlar om detta möte. Jag är intresserad av hur relationen ser ut mellan rummet, vård- och behandlingsideologin och organisationsstrukturen. Med rum menar jag rum i vid bemärkelse, både som fysiska rum, som stadsrum men även som samhällsrum. Hur har idéer om hur vården ska bedrivas materialiserats sig i den fysiska miljön? Vilken är den ideologiska bakgrunden? Och hur har den omsatts till rum, dvs som byggnad och fysisk miljö? Jag riktar fokus på den psykiatriska vården i Sverige och perspektivet är samtidshistoriskt då jag gör nedslag i två fall från 70-talet och 90-talen.

4 performativitet vad gör rummen i sig? hur rummen formar och styr? rumslig ordning upprätthåller sociala strukturer? För att komma åt frågeställningen om relationen rum - ideologi - organisation arbetar jag utifrån två begreppspar eller teman: Det första temat handlar om performativitet och representativitet. Med performativitet menar jag vad rummen gör i sig, dvs på vilket sätt den rumsliga strukturen formar och styr? Hur rumslig ordning skapar kategorier i sig själv eller hur rumslig ordning bidrar till att upprätthålla sociala strukturer (på tvärs med uttalade verksamhetsmål t ex). Tomas A Markus beskriver i sin bok Buildings and Power hur institutionsbyggnader skräddarsydda för sitt ändamål växer fram i stor skala genom och 1800-talen. Man trodde på byggnadens kraft att reformera människor, att läka och straffa eller som i fallet med skolbyggnader att forma. Man klassificerar och delar in i kategorier: som t ex vanföra, vansinniga, kriminella, lösdrivare och föräldralösa. Arkitekturen delades också in i olika typer som t ex tukthus, barnhem, fängelser, lasarett och asyler. Rumslig organisation och strikt regelverk var de medel man använde. Varje institution hade sin egen mer finmaskiga klassificering för asylernas del var det män och kvinnor för sig, sen t ex lugna, oroliga och osnygga. Markus menar att det handlade om disciplinering och reformering i syfte att få folk att internalisera själva kontrollapparaten, dvs från att vara inspärrade och totalt omhändertagna till att själva vara drivande i sin egen reformering, sin egen återanpassning. En parallell kan ju vara dagens betoning på frivilligheten i vården, den demokratiska vården, att individen själv ska ta eget ansvar och i en mening vara sin egen övervakare. Detta ansluter till Michel Foucaults teorier om makt och kunskap. Han menar att maktrelationer genomsyrar samhället och vårt tänkande men inte som en negativ kraft som kommer ovanifrån. I stället betonar han maktaspekten som produktiv och som hör ihop med vetandet och med kunskap. Makten är inte repressiv i sig - den kan vara både makt över och makt att.

5 Foucault har intresserat sig för hur makten fördelas och spatialiseras (rumsliggörs) i arkitektur och i staden. På temat disciplinering och internalisering av kontrollapparaten gör Foucault i boken Övervakning och straff (org. 1975) en analys av Panopticon (som var en sorts typbyggnad för bl a fängelser, asyler och skolor utarbetad av Jeremy Bentham i slutet av 1700-talet). Foucault använder Panopticon som en illustration över hur idén om disciplineringen omsattes i fysisk miljö. Panoptikon bestod av ett torn i mitten av en cylinder av celler. I tornet fanns fängelsechefen, osynlig för alla men kunde själv se in i alla celler. Fången såg bara tornet från sitt cellfönster och hade ingen kontakt sidledes mellan fångarna. Poängen med detta var att fången kände sig övervakad hela tiden. Det behövde inte finnas en fysisk person utan övervakningen fungerade sas av sig själv. Rummets organisation gjorde att övervakningen internaliserades hos fången. Men även vakterna skulle känna att de var iakttagna. Foucaults Panoptikon-analys har använts i arkitekturteori som ett exempel på performativ arkitektur och i psykiatrihistorien som ett exempel på den disciplinerande makten. Foucault själv menade att Panoptikon-principen inte ska kopplas ihop med någon speciell arkitektur utan är mer som ett diagram över maktrelationer och den kan anta olika fysiska former. representativitet symbolisk form hur idéer återges i arkitektur, t ex läkande vårdmiljö och hemlikhet Det andra begreppet handlar om arkitektur som representation och symbolisk form. Det handlar om byggnadens uttryck och vad det representerar. Ibland blir det som en konvention t ex hur mycket glas en byggnad består av har i modernistisk tradition representerat öppenhet, modernitet, transparens, ibland demokrati eller platt organisation. Att det också handlar om bli sedd och vara kontrollerad av andras blickar hör vanligtvis inte ihop med vad vi lägger in i begreppet glas. Föreställningar som är intressanta att titta närmare på är t ex en läkande vårdmiljö, naturen som helande kraft och ickeinstitutionslikt/hemlikhet

6 Det andra temat är institution och klinik Institution kan ju både vara en organisationsform och en byggnad. Ofta är det ju en del av den samhälleliga institutionskroppen som sas materialiserar sig och manifesterar sig i en byggnad. Man skulle kunna säga att jag tittar mot samhället genom dess institutionsbyggnader. Klinik å andra sidan har ju inte den dubbelhet som institutionen har att både vara organisation och byggnad. I dagens kontext är det en organisationsform (ofta landstingsdriven) som har sina undergrupper i form av mottagningar och avdelningar. Frågeställningar kring intitutionen och kliniken handlar om: Stad land Boende och hem, dvs vad är en institution idag och vilken form dom tar? Somatikens lokaler som grund för psykiatrin. Fördelar? Nackdelar? Förändrade organisationsformer ger andra rum eller andra rum ger förändrade organisationsformer?

7 Fallstudier Jag kommer att göra nedslag i den empiriska verkligheten genom två fallstudier som var och en representerar viktiga förändringar i psykvårdens samtidshistoria. Och tillsammans ger en bild av ett intressant utvecklingsskede. Det första fallet handlar om nackaprojektet Fallstudie 1 Ncka projetet hade man beslutat att mentalsjukhusen avvecklas. Mentalsjukvården överfördes till landstingen och bytte namn till psykiatrisk sjukvård som skulle arbeta på samma villkor som den somatiska vården. Vid denna tid fanns det ca slutenvårdsplatser (mycket internationellt sätt). Beslutet om avveckling hade försigåtts av ett flertal utredningar och principprogram under 50- och 60-talet. Man berörde öppenvård men tyngdpunkten låg på slutenvård och förankring med övrig sjukvård. Målet vara att alla kroppssjukhus skulle ha psykiatriska kliniker och att psykiatrin i och med detta skulle få en fullvärdig medicinsk status. Detta var inget svensk fenomen utan liknande utveckling pågick i Europa och i USA. Och där hade man redan i början av 60-talet startat upp Community Mental Health Centers, mentalhälsocentraler med både öppen- och slutenvård, jour- och rådgivningstjänst. Det byggde på ett samarbete mellan psykiatri, socialvård och primärvård som kom att kallas socialpsykiatri. Under denna tid var psykvården föremål för debatt och ifrågasättande. Företrädare för den sk antipsykiatrin som på olika sätt kritiserade den institutionsbundna vården fick stort genomslag i Sverige. Vid sidan av Foucaults Vansinnets historia från 1961 (sinnessjukdom som historisk betingad, en social och kulturell konstruktion) är det är en kvartett som ofta tas upp som inflytelserika i den antipsykiatriska debatten under 60- och 70- talen. Det är: Erwing Goffmanns studie av sinnessjukhuset som slutet socialt system i boken Totala institutioner (1961) som starkt

8 bidrog till utvecklingen bort från anstaltlivet. R D Laing, engelsk psykiatriker med tesen att sinnesjukdomen var rationell ur patientens synvinkel. Boken hette Det kluvna jaget (1960). Thomas Szasz The Myth of Mental Illness (1961), psykoanalytiker, om mentalsjukdom är en myt varför ska man då låsa in folk på asyler? Maxwell Jones, Det terapeutiska samhället betonade frivillighet, gemensamhet, social träning, demokratiska och decentraliserade beslut. När det terapeutiska samhället fungerat enligt intentionerna har det sociala systemet i sig blivit ett terapeutiskt medel. Så vad vi har här när 60-talet övergår till 70-tal är ett beslut om avinstitutionalisering, en antipsykiatrisk debatt och en socialpsykiatrisk ideologi under utveckling. Nackaprojektet startas 1974 som ett av de första försöken i Sverige med sk community psychiatry eller sektoriserad psykiatri. Det man ville var: att Erbjuda psykiatrisk/socialpsykiatrisk service i lokalsamhället Utvecklade öppenvårdsresurser, minimerade slutenvårdresurser Utveckla samarbetsformer med kommunen och socialtjänsten Teamarbete med olika professioner

9 Traditionell psykiatri med sin undangömda plats - antingen i ett avsides liggande skogsparti eller avsides inom ett storsjukhus - kontrasterad mot den sektoriserade psykiatrin som ligger mitt i samhället, insprängd så långt som möjligt i vanlig bebyggelse Bild och bildtext ur Clarence Crafoords bok Den möjliga och omöjliga psykiatrin, Stockholm 1987 Den psykiatriska vården skulle utgöra en tydlig del i samhället. Man skulle finnas i lokalsamhället, med psykiatriska öppenvårdsmottagningar nära befolkningen. Det finns ett uttalat samhällsperspektiv med betoning på lättillgänglighet och avdramatisering av psykisk sjukdom. Men vilka tankar fanns det om rummet och platsen? Fanns det någon koppling mellan idén om community psychiatry och lokalernas utformning? Fanns det motsättningar mellan projektets idé och strukturen på vårdavdelningen på det gamla mentalsjukhuset Långbro? Intressant är också att titta på vilken roll spelade SPRI som normativ kraft? SPRI (Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut) bildades 1968 och lades år De gav fortlöpande ut rapporter om vårdens organisation, goda exempel och utarbetade typlokaler.

10 Fallstudie 2 efter Psykädel 1995 Det andra fallet handlar om tiden efter Psykädelreformen 1995 Beslut om att genomföra den sk Psykädelreformen togs Det var en fortsättning på den omstrukturering av psykvården som hade påbörjats genom nedläggningen av mentalsjukhusen och öppenvårdens utbyggnad. Det är också en strukturförändring i och med att ansvaret nu delas mellan kommun och landsting. Behandling sker i landstingets regi där klinikerna ofta finns på kroppssjukhusen. De medicinskt färdigbehandlade i behov av stöd ska få det av kommunen. Stödet kan vara i form av ett boende med särskild service (gruppboende) eller boendestöd (en person som hjälper i det dagliga livet efter behov). Jag har ännu inte valt ett specifikt fall men frågor som är intressanta i här handlar bl a om institutionens upplösning eller kanske återtåg. Hur hanterar man balansgången mellan personlig integritet och offentlig omvårdnad, dvs balansgången mellan hem och institution? Kan man se gruppboenden som en ny sorts institution och kan man urskilja något samband mellan vilka platser som gruppboenden placeras? Arkitektoniska samband? Reformen bygger på ett nära samarbete mellan kommun och landsting kan man se att planering och arkitektur har bidragit till att främja det samarbetet? Har det ökande antalet privata vårdgivare bidragit till en förändring av vårdarkitekturen?

11 Avslutning Denna studie är ju inte klar så det är svårt att komma med några slutsatser än. Men om jag ändå ska spekulera lite i vilka tendenser som kan skönjas tycker jag att det rör sig kring vad som sker med institutionen när staten har förändrat sin roll och sitt uttryck. Institutionerna är inte längre manifesta, tydliga byggnadsverk som de var förr och då tänker jag på asyler förstås men också på postkontor, tingsrätter och rådhus. Institution som system finns kvar men är i en mening upplöst eller utspridd. Idag ser skolan som institution annorlunda ut. med den stora andel friskolor som kan lokalisera sig i vilka lokaler som helst. Förut hade vi tydliga postkontor, nu befinner sig posten inhyst i Ica.butiken eller på Seven Eleven. På samma sätt kan man titta på t ex en boendestödjare. Det är en sorts institution men som inte har ett eget rum omkring sig. Likaså mobila team som åker runt stan i sina bilar dekorerade med sitt namn. Eller psykjouren - hur hittar man den snabbt i ett akut läge? I telefonkatalogen? I en lokal på stan? Det kräver mycket av den enskilda medborgaren att hitta institutionerna och det kräver stor kunskap för att kunna ha makt över sitt eget liv (här kommer en parallell till Foucault igen). I en tid av utspridning och omformulering av institutionen är det inte konstigt om arkitekturens uttryck förändras och blir annorlunda. Arkitektrollen kanske förändras, upplöst, utspridd, vi blir inte längre inte lika tydliga som grupp, men vi är kanske verksamma på fler platser i andra roller... Förändring och omtolkning kan vara viktiga tankemodeller för hur arkitekter ska navigera i en tid då byggnadsverket som objekt kanske inte är huvuduppgiften. Eller är det en motreaktion vi kan se Psykiatrins hus och Östra sjukhuset. Ebba Högström Arkitekt SAR/MSA Doktorand KTH Institutionen för samhällsplanering och miljö Avdelningen för samhällsplanering

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

Tema 2: Utifrån kurslitteraturen jämför Jürgen Habermas och Michel Foucaults behandling av relationen struktur-handling-individ.

Tema 2: Utifrån kurslitteraturen jämför Jürgen Habermas och Michel Foucaults behandling av relationen struktur-handling-individ. Tema 2: Utifrån kurslitteraturen jämför Jürgen Habermas och Michel Foucaults behandling av relationen struktur-handling-individ. Inledning Modern sociologisk teori behandlar mest om två saker: relationer

Läs mer

Vision för Kärnsjukhuset Skövde

Vision för Kärnsjukhuset Skövde Vision för Kärnsjukhuset Skövde maj 2011 Vision för Skaraborgs Sjukhus 2011-05-04 Inledning 3 Kärnsjukhuset i Skövde ett viktigt nav 4 Större självständighet för alla sjukhus 4 Brett basutbud på närsjukhusen

Läs mer

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare Psykiatrins utmaning Kuno Morin Chefsöverläkare Förekomnst av psykisk sjukdom 25% av alla människor beräknas under livstiden drabbas av psykisk sjukdom (The World Health Report 2001, WHO, Genève, 2001)

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Diskurs, materialitet och praktik i den decentraliserade psykiatriska vården EBBA HÖGSTRÖM

Diskurs, materialitet och praktik i den decentraliserade psykiatriska vården EBBA HÖGSTRÖM Diskurs, materialitet och praktik i den decentraliserade psykiatriska vården EBBA HÖGSTRÖM DOKTORSAVHANDLING i Planering och beslutsanalys med inriktning mot Urbana och regionala studier Doktorsavhandling

Läs mer

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD Utarbetade av landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan Reviderade av Mall-gruppen

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

Den 27 mars höll SBR sin årliga konferens. Denna gång innebar även konferensen startskottet för det nya SBR efter sammanslagningen med LAROS.

Den 27 mars höll SBR sin årliga konferens. Denna gång innebar även konferensen startskottet för det nya SBR efter sammanslagningen med LAROS. SBR konferens 2015 Den 27 mars höll SBR sin årliga konferens. Denna gång innebar även konferensen startskottet för det nya SBR efter sammanslagningen med LAROS. Deltagarna kom från hela landet och en stor

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB i Uppsala län

Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB i Uppsala län SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Eiderbrant Ulf Datum 2015-09-02 Diarienummer SCN-2015-0283 Socialnämnden Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB

Läs mer

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Socialpsykiatriska enheten ger stöd i vardagen

Socialpsykiatriska enheten ger stöd i vardagen Socialpsykiatriska enheten ger stöd i vardagen Socialpsykiatriska enheten är socialtjänstens stöd till personer med olika funktionstillstånd till följd av psykisk ohälsa. Enhetens insatser vänder sig till

Läs mer

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad PLAN Stadskontoret Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad Lättläst Den här planen är skriven på lättläst av Centrum för lättläst. Innehållsförteckning Så ska det vara i Malmö stad... 1 Om LSS och FN-konventionen...

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

OMVÅRDNADSBLADET. generationsväxling. i serien! GY/VUX Hösten 2009 GRÄNSLÖST LÄRANDE

OMVÅRDNADSBLADET. generationsväxling. i serien! GY/VUX Hösten 2009 GRÄNSLÖST LÄRANDE GY/VUX Hösten 2009 OMVÅRDNADSBLADET GRÄNSLÖST LÄRANDE generationsväxling i serien! TESTA EN NY GENERATION omvårdnadsbladet Utgivare liber, 113 98 Stockholm redaktion Miriam Barzelatto linda Ericsson layout

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Checklista sociala konsekvenser

Checklista sociala konsekvenser Planprogram/Detaljplan för fastighet (kortnamn) 1 (7) Checklista sociala konsekvenser Checklistan innehåller frågeställningar som rör personer med nedsatt rörelse- och/eller orienteringsförmåga FN:s standardregler

Läs mer

PATIENTEN I FOKUS - Hur detta gestaltas på Vidarkliniken i Järna

PATIENTEN I FOKUS - Hur detta gestaltas på Vidarkliniken i Järna Asmussens Arkitektgrupp AB 1 /6/ PATIENTEN I FOKUS - Hur detta gestaltas på Vidarkliniken i Järna Anförande hållet på Forum Vårdbyggnad s Konferens i Malmö 16-17 november 2011 Tid 30 minuter Presentation

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

LOB, tillnyktring och abstinensvård

LOB, tillnyktring och abstinensvård LOB, tillnyktring och abstinensvård Bakgrund 2014-2016 Satsning beträffande förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer. (Regeringsbeslut II:6) Utveckla alternativa

Läs mer

Slutredovisning av förbättringsprojekt

Slutredovisning av förbättringsprojekt Bakgrund Slutredovisning av förbättringsprojekt Extra utbildningsdag om Äldrepsykiatri Liana Tahrodi, 139 Befolkningen i vårt land har blivit äldre och psykisk ohälsa bland äldre ökar i takt med en stigande

Läs mer

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv?

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? 10 september 2015, Hanaholmen The Capital of Scandinavia Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Vård- och omsorgscollege. Utbildning och arbetsliv i samverkan

Vård- och omsorgscollege. Utbildning och arbetsliv i samverkan Vård- och omsorgscollege Utbildning och arbetsliv i samverkan Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege Vi är skola, arbetsgivare, fackförening, universitet och arbetsförmedling tillsammans!

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp

KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp m lagar och andra styrdokument. Föreläsare: Jonas Reinholdsson

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård

Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård SVENSKA Bilaga 1 KOMMUNFÖRBUNDET 2003-06-30 Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård 1 En kommun skall betala ersättning till ett landsting för kostnader för hälsooch

Läs mer

Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession

Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession 2013-10-16 Lars Midbøe Termkonferensen, Göteborg 2013-10-20 sid 2 Innehåll Journal på nätet Lars

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Sammanträde i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri

Sammanträde i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri Programberedning 3- Folkhälsa och psykiatri PROTOKOLL 2014-06-09 5/2014 1-8 Sammanträde i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri Datum Måndagen den 9 juni 2014 Tid 13.00 14.45 Plats Mälarsalen,

Läs mer

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården 3 INTERVJU Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården Carina Dahl har jobbat med brukarfrågor från två perspektiv, som politiker och som ombudsman i Verdandi. Är det inte

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Journalen på nätet ett nationellt projekt. Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis.

Journalen på nätet ett nationellt projekt. Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis. Journalen på nätet ett nationellt projekt Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis.se 08-452 71 67 Målbild i CeHis handlingsplan 2013-2018 Varje individ kan nå alla uppgifter

Läs mer

uidenpsykiatriguidenp

uidenpsykiatriguidenp sykiatriguidenpsykiatri uidenpsykiatriguidenp ykiatriguidenpsykiatrig idenpsykiatriguidenpsy iatriguidenpsykiatrigui enpsykiatriguidenpsyki Psykiatriguiden Denna broschyr är till för dig som är psykiskt

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

20-års jubileum Flyktingmedicinskt centrum fyller 20 år och inbjuder till en konferensdag kring ämnet Exil och Existens 4 maj 2006 i Linköping

20-års jubileum Flyktingmedicinskt centrum fyller 20 år och inbjuder till en konferensdag kring ämnet Exil och Existens 4 maj 2006 i Linköping 20-års jubileum Flyktingmedicinskt centrum fyller 20 år och inbjuder till en konferensdag kring ämnet Exil och Existens 4 maj 2006 i Linköping Flyktingmedicinskt centrum (FMC):s historia har påverkats

Läs mer

Säkerhetstänkande i hälso- och sjukvården vad innebär det? Irene Tael KTH, Skolan för Teknik och Hälsa

Säkerhetstänkande i hälso- och sjukvården vad innebär det? Irene Tael KTH, Skolan för Teknik och Hälsa Säkerhetstänkande i hälso- och sjukvården vad innebär det? Irene Tael KTH, Skolan för Teknik och Hälsa 1 KTH Skolan för teknik och hälsa Avdelningen för Patientsäkerhet Professur i Systemsäkerhet i vårdorganisationer

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

HR-perspektivets kärna/grundfråga:

HR-perspektivets kärna/grundfråga: HUMAN RELATIONS s kärna/grundfråga: Vi vill kunna matcha företagets behov med mänskliga behov! Frågan vi ställer oss är alltså: -Vilka behov har människor och vilka behov har organisationer? Hur ska vi

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Därför. skapas Nya Karolinska Solna

Därför. skapas Nya Karolinska Solna Därför skapas Nya Karolinska Solna Nya Karolinska Solna är ett av Stockholms läns landstings mest omfattande projekt genom tiderna. Ett nytt universitetssjukhus ska byggas med beräknad invigning 2015/2016.

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska

Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska med Stig Nyman 2012 09 06 Det här hade jag tänkt hinna med: Bakgrund och beslutet om

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se Beroendevårdkedja Halland Hans.Ackerot@regionhalland.se Ansvarsfördelning beroende/missbruk Baserat bl.a. på nationella riktlinjer från 2007 och 2014 samt regeringens missbruksutredning 2011. Socialtjänsten

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:21 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Sammanslagning av de landstingsdrivna vårdenheterna i Södertäljes, Salems och Nykvarns kommuner till en gemensam organisation samt ändring

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

Ibland är det en fördel att kunna skriva om saker som är svåra att tala om.

Ibland är det en fördel att kunna skriva om saker som är svåra att tala om. Ibland är det en fördel att kunna skriva om saker som är svåra att tala om. Lite inspiration om Internetbaserat stöd och coaching chatt med patienter inom habilitering Habiliteringen Skövde: Verksamhetsutvecklare

Läs mer

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Hälso- och sjukvårdsavdelningen Mars 2012 Slutrapport från arbetsgruppen

Läs mer

Forskningsetikprövning varför och hur? Margareta Möller Vetenskaplig sekreterare

Forskningsetikprövning varför och hur? Margareta Möller Vetenskaplig sekreterare Forskningsetikprövning varför och hur? World Medical Association Declaration of Helsinki Recommendations guiding physicians in biomedical research involving human subjects. 18th WMA General Assembly, Helsinki,

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

När psykiatrin vände sig åt samhället:

När psykiatrin vände sig åt samhället: Södertörns högskola Institutionen för historia och samtidsstudier C-uppsats 15 hp Idéhistoria Höstterminen 2012-2013 (Frivilligt: Programmet för xxx) När psykiatrin vände sig åt samhället: Om psykiatridebatt,

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott Frances Hagelbäck Hansson Bakgrund 1998 2004 omfattande utredning om rättspsykiatri

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

Har du synpunkter på vården?

Har du synpunkter på vården? Har du synpunkter på vården? Patientnämnden Patientnämnden ska verka för goda kontakter mellan patienter och personal samt stödja och hjälpa enskilda patienter. När du vänder dig till oss får du kontakt

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Vårdutbildningar. som leder till arbete. Studera i grupp. Studera på distans

Vårdutbildningar. som leder till arbete. Studera i grupp. Studera på distans Vårdutbildningar som leder till arbete Studera i grupp Studera på distans Studera flexibelt - individuella upplägg Studera effektivt Studera för framtiden Svensk Vård & Kompetensutveckling vardkompetens@svok.se

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård

Hälsa Sjukvård Tandvård 1 Hälsa Sjukvård Tandvård Viktigt med en strategisk agenda Vi tror på att nära vård med god tillgänglighet och kvalitet har betydelse för befolkningens hälsa och vår förmåga att klara vår uppgift i framtiden

Läs mer

Valfrihet med politiska våndor

Valfrihet med politiska våndor Valfrihet med politiska våndor Lagen om valfrihetssystem LOV Stefan Elg Allego AB www.allego.se De gemenskapsrättsliga principerna EGdirektiven Beslut 1 Beskriva vad Beskriva hur Beskriva när AVTAL Beslut

Läs mer

VIDARKLINIKENS MOTTAGNING I NORRKÖPING HELHETSSYN OCH LIVSKVALITET

VIDARKLINIKENS MOTTAGNING I NORRKÖPING HELHETSSYN OCH LIVSKVALITET VIDARKLINIKENS M OTTAG N I N G I N OR R K Ö P I NG HE L HE T S S Y N O C H LI V SK VA LI TET Foto: Anders Kratz, Lena Norrby, Thomas Ågren Om Vidarkliniken Vidarkliniken är en idéburen vårdverksamhet som

Läs mer

Kommunikation av sjukdom

Kommunikation av sjukdom Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Intressepolitiskt program

Intressepolitiskt program Intressepolitiskt program HSO Stockholms stad Inledning Om HSO Stockholms stad HSO Stockholms stad är ett samarbetsorgan för anslutna funktionshinderorganisationers lokalföreningar eller länsföreningar

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

för sls aktuellt 2010/2011

för sls aktuellt 2010/2011 annonsprislista & utgivningsplan för sls aktuellt 2010/2011 UTBILDNING Den Medicinska riksstämman den 25 27/11 Sidan 13 14 VETENSKAP Epigenetik: både arv och miljö har betydelse Sidan 5 KVALITET Lovisa

Läs mer