INNOVA. # 5.03 nytt # Maten i Skåne Innovation i Gränsland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INNOVA. # 5.03 nytt # 4.03. Maten i Skåne Innovation i Gränsland"

Transkript

1 INNOVA # 5.03 nytt # 4.03 Maten i Skåne Innovation i Gränsland

2 2 # Två högskolekulturer 5.03 båda behövs VINNOVA-NYTT GES UT MED 5 NR/ÅR REDAKTIONSRÅD Birgitta Boman, Lennart Elg, Kaj Klarin, Bengt Larsson, Marit Werner, Cecilia Johansson, Krystyna Nilsson ANSVARIG UTGIVARE Lars Fernvall, REDAKTÖR/SKRIBENT Per Lagerström, PRENUMERATION: FORM & PRODUKTION: ETC Produktion AB KOMMANDE NUMMER: NR 6 15 DEC (MANUS 17/11) OMSLAGET: Från vänster Jan Brattström, verksamhetsansvarig för LivsmedelsCentrum i Lund, Magnus Lagnevik, motorn bakom Innovation i Gränslands ansökan, Kjell Olsson, sekreterare i Livsmedelsakademin i Skåne, Inger Björck, Functional Foods samt Gert Göransson från Ideon Agro Food. Foto: Christer Engström Konferens om aktuell innovationspolitik i Norden Conference on Nordic Innovation Policies for the Future äger rum i Malmö den november. Det är en nordisk konferens med syftet att, genom erfarenhetsutbyte, utveckla nordisk innovationspolitik. Konferensen ska resultera i en rapport med rekommendationer till näringsministrarna i de nordiska länderna. Arrangörer är Näringsdepartementet, Nordisk Industrifond, Nordiska Ministerrådet och VINNOVA. För mer information: index.htm PER ERIKSSON GENERALDIREKTÖR FÖR VINNOVA I DEBATTEN KRING innovations- och forskningspolitik uppstår ibland en slags polemisk diskussion mellan de behovsmotiverade respektive inomvetenskapliga perspektiven. Vad det handlar om är två olika högskolekulturer, två vetenskapliga perspektiv och två olika sätt att se på hur forskning bidrar till ekonomisk tillväxt och utveckling av samhället. Båda perspektiven behövs, liksom en rimlig balans mellan dem. Det klassiska europeiska universitetet har sitt ursprung vid Humboldt i Berlin och bygger på att utbilda ämbetsmän, jurister, lärare präster och förvaltare med distans till näringar, politik och folket. Man ska stå fri från yttre påverkan. Den andra kulturen, den så kallade slöjdskolan, eller det entreprenöriella universitetet, bygger på en helt annan tradition. Här är det behoven och problemen inom näringarna som står i fokus. Det handlar om att utbilda agronomer, ingenjörer, läkare och sjuksköterskor. Ursprunget och grundsynen spelar en avgörande roll för hur forskningen bedrivs. Ur ett vetenskapligt perspektiv är den klassiska naturvetenskapen inriktad mot analysen och kunskapen. Den är målet. Användningen till nyttigheter, syntesen är sekundär och man benämner den gärna tillämpad forskning. Hos teknikvetenskapen är det precis tvärtom. Där är det syntesen, konstruktionen som är målet. Analysen och kunskapen är ett medel på vägen dit. Detta påverkar naturligtvis forskningens inriktning och värderingar. Synen på hur man bidrar till ekonomisk tillväxt och samhällsnytta är också olika. På VINNOVAs avdelning Innovationssystemanalys pågår en internationell benchmarking, där det svenska nationella innovationssystemet jämförs med motsvarande system i andra länder. I projektet studeras bland annat statens FoUsatsningar i en vidare mening än vad som är brukligt i dessa sammanhang. I OECDs FoU-statistik inkluderas endast de direkta statliga FoUstöden. I många länder förekommer dock andra sätt att stimulera FoU, särskilt FoU i näringslivet, t ex skatteavdrag. I det naturvetenskapliga perspektivet formulerar forskarna utan inblandning sina problem. När man erhållit ny kunskap är det dags att fundera på praktisk användning. Man talar då om tillämpad forskning och en linjär modell, från forskning till användning. I det tekniska perspektivet motiveras forskarna av problemställningar och behov från näringsliv och samhälle. Man ska bygga en bro, ett telekomsystem. Problemet formuleras och även bearbetas i samspel med näringsliv och samhälle. Det gäller naturligtvis också användning och spridning av ny kunskap. Den sker i samspel mellan olika aktörer, dvs i så kallade innovationssystem. GENOM ATT BESKRIVA dessa olika kulturer kan man bättre förstå varför angreppssätten i forskningen skiljer sig åt så markant. Men poängen är att bägge perspektiven behövs. Det finns naturligtvis inte heller helt skarpa gränser mellan dessa perspektiv. Märk väl att vi här gör uppdelningen mellan behovsmotiverad respektive inomvetenskapligt motiverad forskning inte mellan grundforskning och tillämpad forskning. Det finns nämligen behovsmotiverad grundforskning! Det beror helt enkelt på vilket problem man står inför. För alla som är engagerade i den tillväxt- och forskningspolitiska debatten krävs en ökad öppenhet för att olika kompletterande perspektiv behövs. Vi anser dock att den behovsmotiverade, särskilt den tekniska forskningen måste ökas högst påtagligt för att vi ska få en bättre balans i det svenska forskningssystemet. Vi behöver helt enkelt ta till oss mer av den finska modellen, där teknisk forskning vid forskningsinstitut och högskolor är större än i Sverige i absoluta tal. I Finland har också TEKES dubbelt så stora resurser som Akademi Finland (motsvarande vårt Vetenskapsråd). I Sverige är det tvärtom! Ny internationell studie jämför innovationssystem De indirekta kostnaderna för staten, i form av uteblivna skatteintäkter, för denna stödform inkluderas dock inte i OECD-statistiken. Det får till följd att stort antal länder satsar större statliga resurser på FoU än vad som framkommer i FoU-statistiken. Hitintills har statistiken visat att Sverige i relation till BNP satsar mest i världen på FoU. I den pågående studien görs försök att uppskatta storleken på kostnaderna för skatteavdragen i syfte att ge en mer rättvis bild av volymen på statens FoU-satsningar.

3 MICHAEL E PORTER: Viktigt kunna mäta klustereffekter Sverige är på rätt väg. Nu måste vi fortsätta att ta tillvara och systematisera våra erfarenheter av innovationssystems- och klusterbyggande. Det sade Michael E Porter vid höstens TCIkonferens i Göteborg. TEXT OCH FOTO: ANNA TOSS Professor Michael E Porter från Harvard Business School efterlyser bättre mätmetoder för kluster. PROFESSOR MICHAEL E PORTER från Harvard Business School höll ett triumfatoriskt tal som avslutning på TCI-konferensen i Göteborg den 19 september. Äntligen, var budskapet, kan vi börja dra slutsatser av allt arbete vi lagt ner. Nu kan vi börja förstå vad vi ska använda kluster till. Porter öppnade sitt tal med att påpeka att vi fortfarande är i klusterekonomins tidiga fas. Men nu går utvecklingen snabbt framåt och det allra bästa just nu är att vi har börjat föra djupgående statistik över klusterverksamheten. Förut har vi inte vetat exakt vad ett kluster är, och vad vi ska göra med det. Generellt sett har klustertänkandet varit diffust, vi har saknat en bra begreppsmässig förståelse för vad kluster är. Det har helt enkelt varit en bristfällig vetenskap och vi har inte vetat vad som fungerar och inte, sa professor Porter. Men nu är vi på rätt väg. TCI:s nätverk och den Grönbok som tagits fram är ett steg på den vägen. Och jag hoppas att vi ska fortsätta och bli ännu mer systematiska. Med exempel från verkligheten, som exempelvis kluster i Rumänien där man tillverkar italienska skor, demonstrerade Porter hur klustersystem tillämpats på ett förtjänstfullt sätt, hur det grundläggande konceptet uppenbarats i användandet av klusterstrategier i specifika industrier och regioner, och vad som fått dem att fungera effektivt. FÖR ATT KLUSTER ska överleva uppbyggnadsfasen är det viktigt att de stöttas av myndigheterna. Staten bör på olika vis stödja klusterdeltagarnas samarbete. Tidigare har man satsat på en modell där myndigheterna ensamma ansvarat för att tillhandahålla hjälp såväl som direkta incitament. I den nya modellen, som vi ser mer och mer av, samarbetar myndigheterna med företag, utbildnings- och forskningsinstitutioner. Det är viktigt att inte överge den gamla modellen förrän den nya fungerar, sa professor Porter. Särskilt i utvecklingsländer är myndigheternas roll, statschefens såväl som borgmästarens, ännu mycket viktig. Samtidigt är det oerhört viktigt att lämna mycket självstyre till regionerna det kan sluta med katastrof om alltför mycket styrs från toppen. Idag har vi empiriska bevis för att, och hur, kluster fungerar, menade Porter, och berättade om de hundratals olika klusterprofiler som finns i Harvardskolans databaser, och som han hoppas ska ligga till grund för grundliga analyser. Han uppmanade alla att verkligen använda sig av statistiken, som tagit åratal att samla ihop och som grundar sig på företagens och myndigheternas rapportering. Sverige gör rätt, sa professor Porter, eftersom man faktiskt har börjat utvärdera sin klusterverksamhet med hjälp av de fakta som finns. Men många andra länder, som Storbritannien till exempel, de är som piloter i flygplan utan instrument. PORTER BERÄTTADE OM hur de ekonomiska resonemangen bakom klusterstrategin radikalt har förändrats de senaste åren. Denna utveckling, menar Porter, har fått klusterbaserade system att bli en accepterad strategi för ekonomisk tillväxt. Det kommer att vara av största vikt att definiera tydliga och passande roller för myndigheterna och industrin, genom fortsatt insamling och analys av korsgrupperade och tidsseriella data. För att försäkra sig om att den nya modellen ska fungera i den framtida utvecklingen bör man dela med sig av dessa samarbetsresultat. Högskolan och näringslivet måste också samarbeta. Det svenska sättet att hålla isär forskning och kommersiella intressen är inte bra, menar professor Porter. DET ÄR EN SVAGHET, ett problem för er. Titta på MIT i Boston, där går det bra för dem att kommersialisera sin verksamhet. Alla företag där bygger sina patent på deras forskning. Det är en självklarhet i USA, men här sitter fortfarande universiteten och forskarna i sitt elfenbenstorn. Högskolorna måste slå mynt av sina rön för att skapa konkurrenskraft och tillväxt i samhället. Fakta/Michael E Porter Michael E Porter är professor vid Harvard Business School och höll avslutningstalet på TCIkonferensen i Göteborg den 19 september. Michael Porter utsågs i år av konsultföretaget Accenture till etta på listan över intellektuella och inflytelserika tänkare och skribenter inom managementfrågor. Han har också kallats klustrens fader och var en självskriven talare på konferensen om innovativa kluster. Fakta/TCIkonferensen Under rubriken rubriken Innovative Clusters A New Challenge gick TCI:s 6:e världskonferens av stapeln mellan den september. Platsen var Eriksdalshallen i Stockholm och Chalmers och IT- Universitetet i Göteborg. TCI står för The Competitiviness Institute. Konferensen arrangerades tillsammans med VINNOVA i ledningen för ett antal svenska partners. Länkar: 3

4 VINN NU 2002: Replisaurus vässad vinnare kapar processer ECPR är en förkortning att lägga på minnet. En helt ny metod för tillverkning av ledarmönster på vissa typer av chip. Sex av tio steg i processen görs om till ett. Och det som tidigare har tagit två timmar att göra, går nu på 2 3 minuter. IDÉN TILL DEN revolutionerande ECPR-metoden fick Patrik Möller mitt under en föreläsning på Berkley-universitetet i USA. Istället för att fråga sig hur den konventionella litografitekniken kunde utvecklas, ställde han sig frågan varför?. Varför inte hoppa över flera steg i processen och tillverka en metod för att tillverka ledarmönster direkt på metall? Jag tror att det beror på att jag både studerat elektrokemi och mikronanoteknik, som gjorde att jag började fundera i de här nya banorna, säger Patrik Möller. Men det räcker inte med innovativa idéer. Det behövs system som kan hjälpa till att förverkliga visionerna också. När Patrik Möller och Replisauruskollegan Peter Wiwen- Nilsson kom hem från sitt år i USA, tog de kontakt med Innovation Skåne, Teknopol och Teknibrostiftelsen. Ett stöd som ledde till exjobb, patentsökning och utveckling av en egen maskinprototyp. Egentligen var nog vårt exjobb lite unikt eftersom det var vi själva som kom med idén och inte ett företag eller något universitet, funderar Peter Wiwen-Nilsson. MEN IDÉN HÖLL måttet. Replisaurus och ECPR-metoden rullar vidare. Och precis som alla idéer som går på tvärs mot det traditionella, så blir även ECPR-idén ifrågasatt. Har ni verkligen kommit på det För ett litet högteknologiskt företag handlar det om att vara i labbet så mycket som möjligt. Stödet från VINN NU har givit Replisaurus den möjligheten. FOTO: REPLISAURUS här själva? är den vanligaste frågan, berättar Mikael Fredenberg. Annars är inte skepsisen från branschen något problem. Intresset är stort. Självklart från de slutanvändare som ser direkta möjligheter att spara tid och pengar. Men även från maskintillverkare, som annars skulle kunna se Replisaurus affärsidé som ett hot. Det är ju inte så att vår idé kommer att förändra hela den här tillverkningen, säger Patrik Möller. Vi har medvetet valt ett smalt fokus, för att överhuvudtaget komma ut på marknaden. Dessutom måste vi ha ett samarbete med maskintillverkare för att få fart på affärerna, tillägger Peter Wiwen-Nilsson. Hela trojkan bakom Replisaurus har sina rötter i Lund. Sedan början av 2003 har man dock placerat sig i Electrum i Kista. En nödvändig flytt för att få saker att hända. Här finns det nätverk och de kontakter som behövs. Bland annat har affärsmäklarna Radical park samt KIG, Kista Innovation & Growth, hjälpt till med den nödvändiga fokuseringen. Andra partner hjälper till med den eviga jakten på riskkapital. En välbehövlig hjälp för det lilla högteknologiska företaget. Ibland går det alldeles för mycket tid till att prata pengar och affärer, konstaterar Patrik Möller. Vi måste få tid att vara i labbet också. Ja det är ju då saker verkligen händer, säger Mikael Fredenberg. I SLUTET AV FÖRRA året utsågs Replisaurus till en av de 20 vinnarna i VINN NU-tävlingen. Ett välkommet ekonomiskt tillskott som har gjort det möjligt att komma på plats i Kista. Att ställa upp och vinna tävlingar har för övrigt varit en överlevnadsstrategi hela vägen. I det lilla arbetsrummet på Electrum finns diplom och pokaler från en rad olika tävlingar. Tävlingar är bra, konstaterar Peter Wiwen- Nilsson. De gör att man vässar sig och att man har en deadline att jobba emot. Nu befinner sig Replisaurus i ett intressant läge som Patrik Möller uttrycker saken. Planen är att ha en första maskin för tillverkning klar om 18 månader. Nu behövs riskvilligt kapital och ett antal seriösa förslag diskuteras. Men resan dit har varit lång. Glappet mellan den offentliga såddfinansieringen och privata riskkapitalinvesteringar är för stort. Dessutom har vi kommit ut i en tid då det är riskkapitalisternas marknad, säger Peter Wiwen- Nilsson. Såddfinansiering och riskkapitalinvesteringar är en konjunkturkänslig bransch. I årets VINN NU-tävling kommer pristagarna att presenteras i mitten av november. Fakta/ECPR ElectroChemical Pattern Replication ECPR är en revolutionerande metod för att tillverka ledarmönster av metall. Metoden kan användas för så kallad wafer level packaging, flip-chip och andra ytsnåla byggsätt. ECPR-processen blir två till tre gånger billigare än de fotolitografiska metoder som används, vilket i sin tur beror på att tekniken gör att sex av tio steg i tillverkningskedjan förvandlas till ett. Läs mer på Peter Wiwen-Nilsson, Patrik Möller och Mikael Fredenberg är grundare av Replisaurus. Några titlar finns inte, bara en tydlig ansvarsfördelning. FOTO: PER LAGERSTRÖM 4

5 Nu avslutar vi presentationen av vinnarna i VINNOVAs VINN- VÄXT-program med Innovation i Gränsland i Skåne. De vinner, liksom tidigare presenterade Robotdalen i Mälardalen och Uppsala BIO, 10 miljoner kronor per år i tio år. VINNVÄXT VINNARNA DEL 3 I gränslandet mellan mat, medicin och måltid Skåne kallas med rätta för Sveriges kornbod. Men idag räcker det inte att bara producera god mat. Livsmedelsindustrin genomgår en revolution. Innovationerna för framtiden finns i gränslandet mellan mat, medicin och måltider. FOTO: CHRISTER ENGSTRÖM DET ÄR KICK-OFF för VINNVÄXT-vinnaren Innovation i gränsland. Hela mat-skåne är på plats. Intresset är stort. Utvecklingen inom livsmedelsindustrin går med rekordfart. Magnus Lagnevik, motor bakom den skånska VINNVÄXT-ansökan, menar att innovationsprocessen inom livsmedelsnäringen startade runt Då kom avregleringen och EU-medlemskapet, samtidigt som biotekniken och IT-utvecklingen satte fart. I samma veva ändrades konsumentbeteendet, vilket i sin tur skapade intresse i media. Vi minns alla rapporter om djurtransporter, galna ko-sjukan, och mul- och klövsjuka. Detta ledde till en ny våg inom livsmedelsnäringen, säger Magnus Lagnevik. En del fortsatte som förut. Andra vill skapa nytt. Och det är nyskaparna som är med i vårt nya innovationsprogram. I grunden handlar det om att gå från bulkproduktion till att möta 5

6 VINNVÄXT VINNARNA DEL 3 Hela mat-skåne är på plats när Innovation i Gränsland har kick-off i Lund. Livsmedelsnäringen är en viktig tillväxtbransch i hela regionen. 6 Fakta/Innovation i gränsland Den strategiska idén bakom VINNVÄXT-vinnaren Innovation i Gränsland är att höja avkastningen i livsmedelsnäringen genom innovationer som skapar produkter och tjänster med höga förädlingsvärden. Och det är i gränslandet mellan mat och medicin som det ska hända. Fyra områden är prioriterade: Mat och hälsa/functional foods Internationell marknadsföring till konsument Bekväm mat i stor skala Innovation Men Innovation i Gränsland vill mer än så. Målet är att också söka nya gränsländer. I gränszonerna, där nya kunskapskombinationer blir möjliga kommer nya och unika affärsidéer och produkter att födas. VINNOVAs motivering till att utse just Innovation i Gränsland till en av vinnarna är ett väl befäst styrkeområde med excellent forskning. Hög tillväxtpotential särskilt beträffande kopplingen mat och hälsa. Genomtänkt strategisk idé och bra ledarskap. Väl fungerande nätverk finns. Mer information om Innovation i Gränsland finns på Skånes livsmedelsakademis hemsida kundernas behov, och framför allt att mentalt ställa om från ett nationellt till ett internationellt fokus. Mikael Aru är ny vd för Procordia foods. En ganska anonym gigant på den svenska matmarknaden, men med varumärken som Felix, Önos, BOB och Ekströms i varenda svenskt kylskåp och skafferi. Våra varumärken står för tradition och förnyelse lyder devisen. Och det är precis vad som behövs för att klara det ökade trycket från en omvärld i stark förändring. JAG HAR ALDRIG upplevt ett sådant tryck på den svenska livsmedelsnäringen som just nu, säger Mikael Aru. Nu öppnar till exempel den tyska matjätten Lidl elva affärer i Sverige, med lägre priser och mindre sortiment. Det är en jätteutmaning för oss som tror på mångfald och variation. Innovationssystem enligt den så kallade triple helix-modellen bygger på samverkan mellan forskning, näringsliv och samhälle. Enligt Magnus Lagnevik så består själva basen för samverkan av förtroende. Utmaningen blir att hitta en gemensam agenda, trots att de olika aktörerna har olika drivkrafter. Ingen enskild aktör äger hela problemet, säger Magnus Lagnevik. Vi vet att bulkproduktion är en långsam död för den skånska livsmedelsnäringen. Vi måste ha innovationer. Och lösningen skapas mellan dem som är inblandade i processen. VÅR MÅLSÄTTNING ÄR ATT BLI EN AV EUROPAS TIO MEST KÄNDA MATREGIONER CHRISTINE AXELSSON ÄR regionråd i region Skåne. Hon konstaterar att livsmedelsnäringen är en viktig tillväxtbransch i regionen. Det finns en stark råvarubas och en bred kompetens inom forskningen. Som regionråd ser hon dessutom att innovationer inom livsmedelsnäringen inte bara ger tillväxt. Utan också bättre folkhälsa. Närheten och tätheten inom regionen är en annan styrka. Och just livsmedel är ett av de områden där kluster kan bildas i Skåne. Christine Axelsson menar att livsmedelsforskningen är en starkare sektor än det mer kända Medicom valley, men inte lika marknadsförd. Idag står den högt på den politiska dagordningen. Arbetet bedrivs längs tre spår: En utveckling av den FoU-intensiva delen. Skapandet av ett skånskt livsmedelsinnovativt system Bildandet av Matariket Skåne ett upplevelsebaserat nätverk med inriktning på småföretag Förnyelse av de befintliga näringarna. MÅLSÄTTNINGEN MED MATARIKET SKÅNE är att kraftsamla småföretagarna i regionen för att på allvar sätta Skåne på den internationella matkartan, berättar Christine Axelsson. Vi ska bli en av Europas tio mest kända matregioner. Provence, Toscana och Skåne det är regioner som ska få det att vattnas i munnen så fort man hör namnen! Från vänster Magnus Lagnevik, motorn bakom den skånska VINNVÄXT-ansökan, Mikael Aru, Procordia Foods nye vd och regionrådet Christine Axelsson.

7 Bra och bekväm mat i stor skala VINNVÄXT VINNARNA DEL 3 Alla vet att mammas köttbullar är godast. Men allt färre har tid att laga mat själva. För Innovation i Gränsland är utvecklingen av måltidselement en nyckel i den framväxande måltidsindustrin. MÅLTIDSELEMENT ÄR MAT som produceras i stor skala någon annanstans och sedan distribueras till de kök och restauranger som serverar maten. Och att producera och servera välsmakande och näringsriktig mat i stor skala har länge varit en stor utmaning för storhushåll och cateringföretag på sjukhus, skolor och personalmatsalar. Inger Stiltjestrand Svensson är konsult i måltidsutveckling och studerar bland annat hur måltidsbranschen kommer att utvecklas i framtiden. För ju mer färdiglagad maten blir, desto monotonare blir jobben i storhushållen. I grunden handlar det om rollen för framtidens mattanter och serveringspersonal. Lösningen ligger i att vi skapar en flexibel och rörlig arbetsorganisation, säger Inger Stiltjestrand Svensson. Innovation i Gränslands arbete med att utveckla framtidens måltidselement kommer att ledas av Jan Brattström, verksamhetsansvarig för Livsmedelscentrum i Lund. När han beskriver vad begreppet måltidselement egentligen står för, går tankarna snarare till bilindustrin, än till matlagning. MÅLTIDSINDUSTRIN ÄR SPÄNNANDE, konstaterar Jan Brattström. Det är en blandning av restaurangbransch och dagligvaruhandel. Den är inte osäker, men jungfruelig. Det nya med det här konceptet ligger i det systematiska och holistiska angreppssättet, menar Brattström. Måltidsutvecklingen knyter samman forskare som arbetar inom områden som logistik, riskanalys, livsmedelskvalitet, livsmedelsprocesser och konsumentbeteende. För i slutänden är det ju många faktorer som spelar in vilken mat vi konsumenter stoppar i oss. Smak, utseende och lukt. Allt spelar in. Och för varje produkt finns speciella egenskaper att ta fasta på. Eva Thornberg är professor vid Institutionen för livsmedelsteknik vid Lunds tekniska högskola. Hon har jobbat med kött i 23 år. För måltidselementet kött handlar det som bekant om att det ska vara gott, mört, saftigt och dessutom ha en god hållbarhet och säkerhet. En ekvation som ibland kan vara svår att få ihop. DET SKULLE KUNNA GÖRA ATT VI I FRAMTIDEN KAN LAGA MAT INNE I FÖRPACKNINGEN Egentligen finns det två alternativ för måltidsindustrin. Antingen matar man djuren med antioxidanter, eller så tillsätter man dessa i de färdiga produkterna. Men det behövs mycket mer forskning för att antioxidanterna ska kunna styras rätt i processen, säger Eva Tornberg. MARINERING OCH tillagning är utmaningar för måltidsindustrin. Saltlösningar ger saftigare kött, men blekare färg och uppvärmning gör köttet segt. Att få färdiglagade kötträtter att både se aptitliga ut och dessutom smaka gott, kräver utvecklade tekniker. Nu görs bland annat försök med långsam radiofrekvent uppvärmning istället för mikrovågor. Det skulle också kunna göra att vi i framtiden kan laga maten inne i förpackningen, berättar Eva Tornberg. Den som äter palsternackor han går inte av för hackor. Men frågan är var det är vi lär oss att vi ska äta frukt och grönt och när och var vi egentligen gör det. Doktor Ingegerd Sjöholm vid Institutionen för livsmedelsteknik vid Lunds tekniska högskola, konstaterar att det är i skolan och på dagis vi lär oss att grönsaker är nyttigt, men att det måste smaka bra och vara prisvärt om vi verkligen ska äta grönt. FÖR ATT GRÖNSAKERNA på tallriken inte bara ska vara nyttiga utan också smaka bra, krävs också forskning och produktutveckling. Ingegerd Sjöholm lyfter fram ett par lyckade svenska exempel. Det kan handla om frysta ärtor, om minimorötter och färsk sparris. Med hjälp av forskning kan vi idag följa vad som händer vid kylning, frysning och tining på cellnivå. Findus frysta ärtor var ett exempel där man lyckats från jord till bord, konstaterar Ingegerd Sjöholm. Men idag vet vi mer. Det gör att vi i framtiden kan behålla krispigheten, samtidigt som vi inte tummar på säkerhet och smak. Mer information om Bra och bekväm mat i stor skala finns hos Livsmedelcentrum i Lund. Se mer på Smart förpackning spar tid För att maten ska vara bekväm krävs också bra förpackningar. Både för ergonomin i storhushållen, och för kvaliteten ute hos konsumenterna. Mats Johansson är professor vid avdelningen för förpackningslogistik vid Lunds tekniska högskola. Tillsammans med sina forskarkollegor tittar de på hur förpackningarna funkar i catering och storhushåll. Genom simuleringar studeras komplexa system för logistik. Det handlar om allt från lagringstider och ergonomiskt riktiga arbetsplatser, till användningen av IT för att styra flödena. En annan viktig uppgift är att hitta system som fungerar när lager och distribution ligger i olika länder. I slutänden handlar det om att hitta så smarta förpackningar som möjligt. Vi vill ju flytta tillagningen så nära konsumenten som möjligt, konstaterar Mats Johansson. Genom datoriserade simuleringar kan vi hela tiden ställa frågor av typen vad händer om?. Att laga maten så nära konsumenten som möjligt handlar i grunden om säkerhet. Stress i livsmedel ger toxiner. Och matförgiftningarna ökar. Idag räknar man med mellan och fall av matförgiftning i Sverige varje år. Därför gäller det att bygga in säkerheten i produkten från början. På så sätt minimeras risken hos kunderna. Logistiken får inte leva sitt eget liv, konstaterar Mats Johansson. 7

8 VINNVÄXT VINNARNA DEL 3 Functional food förebygger fetma 8 Fakta/Functional Food science Functional foods är livsmedel som utvecklats för att ge en specifik fysiologisk hälsoeffekt utöver tillförsel av näringsämnen. Effekten ska dessutom vara vetenskapligt dokumenterad. Klassisk näringslära har fokus på de essentiella näringsämnenas betydelse för bristsjukdomar. Functional food science fokuserar istället på de fysiologiska effekter som kan skapas av näringsämnen, men också av bioaktiva ämnen, probiotika eller andra egenskaper i livsmedel. Functional food science handlar främst om kunskap om hur man förebygger multifaktoriella risksjukdomar benskörhet, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, övervikt/fetma, vissa cancersjukdomar, högt blodtryck och mag-tarmsjukdomar och där kosten är en viktig faktor. Functional food science handlar också om kunskaper om positiva effekter på fysisk och psykisk prestationsförmåga. Produktområdet ligger därmed i gränslandet mellan traditionella livsmedel och naturläkemedel och läkemedel. Mer information om forskning kring Functional food finns på Functional foods hemsida Vi äter för mycket och rör oss för lite. Västvärlden upplever en epidemisk utbredning av kostrelaterade sjukdomar. Enda sättet att minska sjukdomarna är genom att förebygga. Och då blir kosten en viktig nyckel. BILDEN KÄNNER VI igen. För mycket mat och för lite motion. Enligt världshälsoorganisationen WHO är det så kallade metabola syndromet (kombinationen av diabetes, övervikt, högt blodtryck och höga blodfetter), tillsammans med cancer och hiv, det största folkhälsoproblemet i världen. Varje år dör mellan och svenskar i sjukdomar som beror på det metabola syndromet. Bara sjukvårdskostnaderna uppgår till miljarder årligen. Ändå är professor Bo Ahrén vid institutionen för medicin på Universitetssjukhuset i Lund optimist. Sjukdomen går nämligen att förebygga. En studie på fysisk aktivitet bland 50-åriga män har bland annat genomförts i Uppsala. Den visar tydligt att det inte handlar om några dramatiska insatser. Den som rör sig 3 timmar i veckan minskar risken att drabbas av någon hjärt-kärlsjukdom med 25 procent. Men för att vi ska kunna vända den övergripande negativa trenden måste alla samhällsektorer samverka, säger Bo Ahrén. SIFFRA EFTER SIFFRA pekar på samma sak: vi blir allt fetare led 4 procent av svenska folket av fetma. Idag är det 15 procent. Övervikt är alltså både vanligt och farligt. Den ökade dödligheten går nämligen att mäta. För personer med förhöjda BMI (Body mass index) ökar dödligheten exponentiellt. Normalvärdet ligger på 25, forskarna delar sedan in människors övervikt i olika grupper, där de som ligger mellan 25 och 30 lider av övervikt, av fetma, av fetma grad 2 och med ett BMI på över 40 av fetma grad 3. När Bo Ahrén gör en pedagogisk illustration genom att nämna BMI-värdena för Göran Persson med sina 28, Peter Harrysson med 32 och Pavarotti med 42, blir bilden tydligare: Mängder av människor löper en mycket stor risk att drabbas av olika typer av hjärt-kärlsjukdomar. Inger Björck från Functional foods science centre och Bo Ahrén från Institutionen för medicin vid Universitetssjukhuset i Lund forskar om sambandet mellan fetma och för tidig död. ATT SÄGA ÅT FOLK att äta mindre och motionera mera räcker inte. Det krävs betydligt mer sofistikerade tekniker än så. Och här kan forskningen kring functional foods spela en viktig roll. Bo Ahrén och Inger Björck, verksamhetsansvarig vid Functional foods science centre, efterlyser dessutom mer forskning. Ny kunskap behövs. Inte minst kring de specifika metabola funktionerna så att vi får en ökad kunskap om orsakerna till diabetes och olika typer av hjärtkärlsjukdomar. Innovation i Gränsland ska prioritera tvärvetenskapliga projekt, berättar Inger Björck. Olika typer av samarbeten mellan näringsliv, akademi och offentlighet. Här är samverkan en nyckel till framgång och Lund utgör en mycket bra miljö för att skapa den samverkan. Bo Ahrén instämmer. För att få fart på tillämpningen av forskningen på området krävs både grundforskning och förmåga att omsätta ny kunskap i användbara produkter. I slutänden handlar det om att hitta svaret på den eviga frågan: Varför äter folk som dom gör och inte som experterna säger?.

9 VINNVÄXT VINNARNA DEL 3 CHRISTINA FJELLSTRÖM, PROF ESSOR I HUSHÅLLSVETENSKAP: Måltider äter man tillsammans Forskningen kring mat och kostvanor domineras av naturvetenskap. Men Innovation i Gränsland vill ha ett bredare forskningsperspektiv på maten. CHRISTINA FJELLSTRÖM ÄR professor i hushållsvetenskap vid Uppsala universitet. Hon har nyligen genomfört en kartläggning av forskning från 1980 och framåt som berör måltider och mat. Och hon är kritisk till den naturvetenskapliga dominansen inom området. En disciplin som visserligen behövs, men som också missar en del av de grundläggande frågorna. Frågor av typen Varför äter vi som vi gör och inte som experterna säger?. I grunden handlar det om en ganska skarp skiljelinje i synen på mat och måltider. Är maten en symbol eller en substans? Inom näringsläran handlar det om att få människor att äta så optimalt som möjligt, säger Christina Fjellström. För mig är det viktigare att förstå varför folk äter som dom gör. En tydlig effekt av de olika perspektiven är själva definitionen av begreppet måltid. Christina Fjellströms forskningsgenomgång pekar på en mängd olika tolkningar. Själv lutar hon åt följande slutsats: delar man inte föda är det ingen måltid. Inom ramen för Innovation Gränsland har Magnus Christina Fjellström Lagnevik nu initierat ett Delar man inte föda är det ingen måltid menar Christina Fjellström, professor i hushållsvetenskap. tvärvetenskapligt pilotprojekt som anknyter till det mer sociologiska perspektivet. Tillsammans ska forskare från inte mindre än fem olika områden titta på Matkultur och matvanor i yrkesgrupper med oregelbunden arbetstid. En studie som omfattar vårdpersonal och busschaufförer. Matvanorna har förändrats drastiskt, konstaterar Magnus Lagnevik. Vi har valt att titta på vårdpersonal och busschaufförer, just därför att de bägge grupperna har oregelbundna arbetstider, medan deras övriga arbetsmiljö skiljer sig så mycket från varandra. FORSKNINGSPROJEKTET SKA PÅGÅ under ett år och fokusera på följande problemområden: Matvanor under arbetstid, mattider, till- gänglighet och utbud Relationer mellan mat på jobbet, fritiden och familjens matvanor Värderingar kring matvanor, mattider, matens innehåll och smak Attityder till mat och hälsa Förtroende för livsmedel och hälsobudskaps trovärdighet Upplevt behov av kunskap Mer information om det forskningsprogram som projektet ingår i kan beställas från FOTO: GUNILLA WELIN/ETC BILD Fakta/Innovation i Gränsland en klustertrappa i åtta steg Innovationssystem enligt triple helix-modellen bygger på samverkan. Utmaningen är att hitta en gemensam agenda trots att man har olika drivkrafter. Ett problem är att alla vill samordna, men att ingen vill bli samordnad, säger Magnus Lagnevik. Därför är följande begrepp mer användbara: Samhandling Hur ska det göras och av vilka? Samverkan Vad behövs för att göra jobbet? Samsyn Vad ska göras? Samtal Vem vill och varför? Innovation i Gränsland jobbar med en klustertrappa i åtta steg. 1. Analys och idé att gå från bulk till ökad förädling 2. Första avcheckning hur står vi oss internationellt? 3. Skapande av ledarskap genom nätverksorganisation 4. Vision Den strategiska idén är att höja avkastningen på investerat kapital i livsmedel genom innovationer. Detta ska åstadkommas genom innovationer i gränsland. 5. Vilka är byggstenarna? Vilka är klustrets unika resurser? 6. Vad börjar man med? På lång sikt. Finns det några low hanging fruits omedelbara vinster. 7. Organisering samma uppställning de tre första åren. Sedan förnyelse varje tvåårsperiod. 8. Strategisk uppgradering. Hur få med alla och hur komma till skott? 9

10 Innovation med flera dimensioner Produktdesign blir allt viktigare inom tillverkningsindustrin. Med hjälp av det senaste holografiska materialet och innovativt nytänkande utvecklas nu ett 3Dinteraktionsbord ett beslutsstöd för framtiden. VID IIP, INSTITUTIONEN för industriell produktion på KTH, pågår ett tvärvetenskapligt forskningsarbete kring ett helt nytt visualiseringshjälpmedel. Det är avdelningarna för industriell mätteknik och optik samt datorsystem för konstruktion och tillverkning som gemensamt utvecklar ett tredimensionellt interaktionsbord. Med detta kommer framtidens beslut inom tillverkningsindustrin att kunna ske med hjälp av interaktiva 3D-presentationer som står upp ovanför bordsytan. Som på bio fast på riktigt är en vanlig reaktion från de som hör talas om projektet. Enkelt men sofistikerat säger upphovsmakarna själva: Idén är inte ny, men nu finns tekniken och kompetensen, säger Jonny Gustafsson, expert på holografi och doktorand på IIP. FÖRDELARNA MED den nya innovationen är många. Lars Mattsson, professor vid IIP och ytterst ansvarig för det VINNOVA-finansierade projektet, räknar entusiastiskt upp en lång rad med faktorer som gör IIP:s 3D-bord så unikt. Dels slipper man 3D-glasögonen, säger Lars Mattsson. Dels slipper man den vanliga 3D-sjösjukan då det perifera seendet ser en stabil omgivning. Men den största poängen är nog att alla runt bordet kan se produkten samtidigt. Det ger helt nya möjligheter att fatta beslut. Just funktionen som beslutsstöd är också det som fått VINNOVAs 10 Christoffer Lindfors och Jonny Gustafsson vid det tredimensionella interaktionsbordet på IIP. Ett revolutionerande beslutsstöd inom tillverkningsindustrin. FOTO: PER LAGERSTRÖM program för tillverkningsindustrins produktframtagning att satsa resurser på projektet. Programledaren Margaretha Groth berättar att programrådets resonemang var att blir det här bra då blir det riktigt bra. Det är så vi från VINNOVA måste resonera, säger Margaretha Groth. En del av resurserna måste satsas på saker som ger snabba och säkra resultat, men vi måste också stödja mer långsiktiga projekt med lite högre risk. FÖR IIP:S ARBETE med 3D-bordet är VINNOVA en förutsättning. Utan stöd inget projekt. Och inget holografilaboratorium heller för den delen. För även om intresset för det nya interaktiva 3D-bordet är stort inom flera branscher, så saknas riskvilligt kapital i det tidiga skede som projektet befinner sig i. Det är fokus på kärnverksamheten som gäller i de flesta branscher, konstaterar Torsten Kjellberg, professor i datorsystem och konstruktion vid IIP. Därför skulle man önska att det fanns mer resurser till finansiering i tidiga skeden. SJÄLVA INNOVATIONEN DÅ? Jo 3D-interaktionsbordet är lika enkelt som genialt. Med hjälp av det senaste inom holografiska material har doktoranderna Jonny Gustafsson och Christoffer Lindfors så att säga lyckats vända på det tredimensionella perspektivet. Istället för att bilderna visas på en vägg eller en dataskärm, läggs helt enkelt en hologramskiva på ett vanligt bord. Med hjälp av projiceringen från ett antal datoruppkopplade projektorer, visualiseras det tredimensionella objektet på bordet. Med ett par enkla musklick kan sedan deltagarna runt bordet vrida och vända på den virtuella produkten, se runt hörnen, och se djupet som man själv önskar. Dessutom finns möjligheten att välja att antingen se produkten som den ser ut i verkligheten, eller anpassa 3D-informationen till respektive sittplats runt bordet. Dessutom kan samma bild ses av personer på helt olika platser, säger Jonny Gustafsson. Själva informationen kan finnas i en dator i Sverige, men ses samtidigt på ett 3D-bord både i Japan och USA. Den prototyp som nu visas bygger på två projektorer upphängda i taket. I framtiden kommer förhoppningsvis projektorerna att kunna monteras i själva bordet och dessutom vara väsentligt fler. Som ett kommande pilotprojekt finns planer på att använda 40 olika projektorer. Och det är ingen omöjlighet. Kostnaderna för den här tekniken sjunker och storlekarna blir mindre. REDAN I PROJEKTANSÖKAN från IIP var siktet inställt på att få kommersiell spridning av 3D-bordet. Och intresset finns i många olika branscher. Fordons- och spelindustrin ligger långt framme, men även militärhögskolan ser stora möjligheter. De ser klara fördelar med att alla deltagarna runt bordet faktiskt kan se varandra i ögonen och också se kroppsspråket samtidigt som de studerar den tredimensionella bilden, säger Lars Mattsson. Att veta hur andra verkligen reagerar är ett viktigt moment i beslutsfattande.

11 Rörlighet nyckel till förnyelse Dagens marknad är krävande. Det gäller att upptäcka och förstå behovet av förändring. Rörlighet blir en nyckel till framgång. För att skapa rörlighet krävs mötesplatser så att företag och forskning kan dra större nytta av den kunskap som redan finns. PROJEKTET RÖRLIGHETSPILOT Dalarna/Kalmar: Affärsutveckling för Hållbar tillväxt har provat verktyget rörlighet som metod för att öka nyttan av kunskap och erfarenheter, som visar hur miljö och arbetsmiljö kan användas i förnyelsearbete inom företag. I grunden handlar det om att överbrygga avståndet mellan forskning och företagsamhet. Om glappet mellan teori och praktik. Genom att skapa mötesplatser och dialog får företagen chansen att göra rätt från början, säger projektledaren Reine Karlsson, professor i Eco-design vid Institutionen för Teknik på Högskolan i Kalmar. Våra upplägg bygger på en mix av inlägg från teori och praktik. Men tyngdpunkten ligger på dialogen däremellan. Med stöd från VINNOVA har projekten givit tillgång till ett antal experter under regionala aktiviteter runt om i Dalarna och i Kalmar län. Mötesplatserna och dialogen har bland annat inneburit att små företag fått chansen att komma i direktkontakt med forskningen. Erfarenheten sedan tidigare är annars att forskare vid högskolor och universitet har lätt att kommunicera med experter inom stora företag, men betydligt svårare att kommunicera med småföretagare. Där är ju frågeställningarna ofta helt annorlunda, konstaterar Reine Karlsson. PROJEKTEN HAR I FÖRSTA hand vänt sig till företagare och aktörer som visat ett genuint intresse. För dialog om förändring och förnyelse förutsätter engagemang. De flesta dialogtillfällen har lockat personer. Ett bra antal för att skapa dialog och kommunikation. Arbetet med dialogerna har även inneburit ett lärande för projektledningen. Under arbetets gång har projektgruppen blivit allt bättre på att arbeta integrerat. Om vi skulle göra om den här processen skulle vi ha utgått ännu mer från de medverkande företagens egna behov, säger Reine Karlsson. Mindre föreläsning och mer erfarenhetsutbyte helt enkelt. Både Reine Karlsson och hans projektledarkollega Ola Bergeå, universitetsadjunkt i miljöteknik vid Högskolan Dalarna, är positivt överraskade av det aktiva stöd man fått från VINNOVA. Förutom det ekonomiska bidraget, har även Gunnar Dahlstedt från VINNOVA ställt upp som aktivt bollplank när det gäller projektupplägget. Det är ett arbetssätt som man inte är bortskämd med, säger Reine Karlsson, och tillägger att även den formativa utvärdering VINNOVA lagt till projekten genom Sven Faugerts medverkan har varit mycket värdefull. STRATEGIN HAR VARIT att verka utan att synas utåt, men ändå spela en aktiv roll i Triple Helix-arbetet inom regionen och att fungera som en katalysator i förändringsprocessen. En nyttig roll, men samtidigt svår att mäta effekterna av. Vägen till en väsentlig affärsmässig utdelning av kunskap om miljö- och arbetsmiljöfrågor hos företagen är en långsam process, en förändring som i många fall tar flera år. Men även om långsiktighet är viktigt, behövs det också mer omedelbara fördelar. För att locka företagare till projektets mötesplatser har man därför hela tiden kompletterat de långsiktiga resonemangen med mer konkreta insatser. Jofa i Malung en Vi har till exempel satsat del av nätverket. på konkret rådgivning till företag som tillverkar arbetsmiljöanpassade produkter eller arbetar med integrerade ledningssystem, berättar Ola Bergeå. Att starta förändringsprocesser handlar mycket om att bearbeta attityder, inte minst inställningen till miljö- och arbetsmiljöfrågor. Det handlar mera om att skapa attraktivare arbetsplatser än att leva upp till jobbiga krav som bara stör verksamheten. Kompetens på detta område är en viktig resurs för att vara attraktiv på en allt rörligare arbetsmarknad. Eller som projektet själva beskriver det hela: Ett arbetsinnehåll som stimulerar till engagemang och arbetstillfredsställelse gör att företaget blir mer attraktivt att leda och att arbeta i. Fakta/Sunt & Lönsamt Devisen Sunt och Lönsamt kommer från Mercatus Engeneering AB och dess vd Kristina Alsér. Företagets vision och arbetssätt går att studera på deras hemsida under rubriken organisation. Med stöd från VINNOVA har man erbjudit mötesplatser kring tre centrala teman: Det attraktiva företaget Rörlig kompetens Frisk förnyelse Fakta/Partners i pilotprojekten Rörlighetspiloter Förutom de samverkande högskolorna i Dalarna och Kalmar är följande personer och aktörer med i samarbetet: Ann-Beth Antonsson, Svenska miljöinstitutet Kent Goldmann, Exportrådet Hans-Lennart Norrblom, IVF, Lars Andersson, Statens provningsanstalt i Borås Dennis Pettersson, Lars Sundström Luleå Tekniska Universitet Mer information på 11

12 Returadress: VINNOVA, STOCKHOLM Miljardsatsning på ny generation kompetenscentrum VINNOVA satsar på en ny generation kompetenscentrum starka forsknings- och innovationsmiljöer, Centers of Excellence in Research and Innovation. Den första utlysningen är inriktad på arbetslivs- och transportområdena. Under våren 2004 följer en andra utlysning över ett bredare område. Nuvarande kompetenscentrumprogram innehåller 28 centrum vid åtta universitet och högskolor, varav 23 finansieras av VINNOVA och 5 av Energimyndigheten. VINNOVAs satsning innebär ett långsiktigt åtagande från både VINNOVA och andra medverkande parter. Totalt omfattar programmet 4-5 miljarder kronor under en tioårsperiod. Ett kompetenscentrum har en budget på cirka 200 miljoner kronor under de tio åren, varav högst 70 miljoner kronor är bidrag från VINNOVA. Den övriga finansieringen delas mellan deltagande företag, offentliga aktörer samt värdhögskolan. Kompetenscentrum är ett forskningssamarbete mellan en högskola, som är värd för centrumet, och deltagande företag, offentliga verksamheter, forskningsinstitut och andra forskningsutförare. Formen har i internationella utvärderingar visat sig ge starka och produktiva forskningsmiljöer i världsklass. Grundtanken är nu att också utveckla högskolans innovationsmiljö som resurs för näringslivet och offentlig verksamhet samt fokusera tydligare på det övergripande målet som är hållbar tillväxt. Mer information finns på visanu.se blir projektrum Nu lanseras en ny webbplats för VISANU det nationella programmet för utveckling av innovationssystem och kluster. Nu kommer regionerna själva kunna använda webbplatsen som projektrum, där man kan ladda upp och hämta ner dokument och föra diskussioner om utvecklingen i regionen. Se mer på Morgondagens tjänster I en ny bok beskrivs slutsatser och erfarenheter från VINNOVAs FoU-projekt Morgondagens tjänster, i partnerskap mellan näringsliv, akademi och samhälle. En ny metodik visar hur interaktiva och digitala tjänster utvecklas och konsumeras. Det gäller sådana tjänster som förmedlas via någon form av utrustning exempelvis mobiltelefon, dator eller TV utan personlig kontakt mellan användare/kund och företag/organisation. Företagets förmåga att förstå kundens värld och användares behov samt kunna förmedla detta i en affär är avgörande för om tjänsten ska lyckas på marknaden. Genom ett helhetstänkande i tjänsteutvecklingsprocessen ökas värdet hos såväl kund som leverantör, konstateras det i boken. Tre spännande testmetoder för att utveckla tjänster demonstreras. Den är en praktisk handbok för projektledare och andra som utvecklar tjänster. Boken kan beställas från Commercialization of Academic Research Results Vilka är de främsta utmaningarna och senaste trenderna för innovationspolicyarbetet i USA och Europa? Några av svaren ges i den nya boken Commercialization of Academic Research Results, ett samarbete mellan VINNOVA och US National Academy of Sciences. Boken är publicerad av VINNOVA och bygger på en diskussion mellan svenska och amerikanska experter från näringsliv, akademiska institutioner och departement. ISBN Boken kan beställas på Arbetsväxling kan ge bättre arbetssituation för callcenteranställda Arbetsväxling mellan callcenters och kommuners äldreomsorg ska prövas i ett nytt VINNOVAprojekt. Arbete vid ett callcenter innebär ofta en låst arbetsställning med små möjligheter till variation och dessutom under stor tidspress. Flera rapporter har visat att arbetssituationen har negativa effekter både fysiskt och mentalt. Ett projekt vid Umeå universitet ska nu pröva om arbetsväxling kan göra arbetssituationen bättre för anställda på callcenters. Omkring 50 personer vid tre till fem callcenters och inom tre kommuners äldreomsorg ska växla arbetsplats. VINNOVA satsar 4,5 miljoner kronor under fem år på projektet. Universitetet satsar sammanlagt cirka 2,5 miljoner kronor och de deltagande arbetsplatserna finansierar bland annat nödvändig utbildning för de anställda. Det här är ett mycket angeläget projekt. Vi hoppas kunna se om arbetsväxling är en användbar metod för att skapa en mer hälsofrämjande variation ute i arbetslivet och ökad dynamik på lokala arbetsmarknader, säger Carl Ridder, handläggare på VINNOVA.

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Partner i Livsmedelsakademin

Partner i Livsmedelsakademin Partner i Livsmedelsakademin 2 Detta ingår i partnerskapet Livsmedelsakademin har under de senaste tjugo åren skapat förutsättningar för innovation och entreprenörskap inom mat, dryck och måltid. Vi är

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

VINNVÄXT A programme renewing and moving Sweden ahead

VINNVÄXT A programme renewing and moving Sweden ahead VINNVÄXT A programme renewing and moving Sweden ahead Regional growth through dynamic innovation systems Moa Eklund Energimyndigheten 28 april 2017 Först kort om Vinnova Om Vinnova 200 anställda Stockholm,

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Läs mer

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan 1 (5) 150525] Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan VINNOVA startar under hösten ett nytt program för Kompetenscentrum. Syftet med programmet är att skapa nya, internationellt

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Klusterutveckling Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Samverkan kring kluster 4Kluster för Innovation och Tillväxt VINNOVA och Tillväxtverket 4Kluster för Regional Utveckling Region Dalarna 4Lärprojektet

Läs mer

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 250 år av erfarenhet Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 2005 För tio år sedan iphone finns inte Spotify finns inte YouTube finns inte World of Warcraft finns inte Fler känner till

Läs mer

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU 250 år av erfarenhet HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU 2005 2004 2005 E-legitimation införs av skatteverket YouTube lanseras Big Brother sänds för första

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

Svenskt Vatten Utveckling

Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Syfte med seminariet: Att diskutera forskningsutbytet mellan akademin och företag. Vilka samarbeten har fungerat bra och vilka samarbeten har fungerat sämre? Vilka lärdomar kan

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet

Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är det bästa som finns! Mat är ett stort och roligt ämne! Kanske behöver ni veta vad som gäller

Läs mer

Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen.

Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen. Vår verksamhet 2007 Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen. Underlättar för innovationer och nytänkande Det är i mötet mellan olika kompetenser

Läs mer

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Mat för hälsa och välbefinnande Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Denna grundinställning har tagits fram av Livsmedelsföretagens (Li) Nutritionsgrupp och fastställts av Li:s styrelse.

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten

Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten Fortsatt arbete med Vattenvisionen: Nationell påverkansplattform för Horisont 2020 SIO ansökan Varför en Vattenplattform?

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt N2015/4705/KF C 2015-1127 SC 2015-0085 Regeringskansliet Näringsdepartementet Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt SOU 2015:64 Chalmers tekniska högskola 412 96

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

Vad skulle chefen säga...

Vad skulle chefen säga... Vad skulle chefen säga... Vi ser det så här; när du tillåts vara dig själv blir det roligare att jobba. Och nöjda medarbetare gör för det mesta ett bättre jobb. Arbetet och arbetsplatsen blir attraktivare

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt

Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt 2014-01-18 www.lighterarena.se 1 Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Utlysning inom SIO LIGHTer 30/1-31/3 2014 Utlysningstexten är ett utkast ej för

Läs mer

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström)

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Strategiska innovationsområden Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Varför satsar Sverige på strategiska innovationsområden? Sverige måste kraftsamla för att

Läs mer

KLIMAT 2006 Mätteknik och sensorer

KLIMAT 2006 Mätteknik och sensorer 1 2006-05-31 Utlysning KLIMAT 2006 Mätteknik och sensorer 2 1. Inbjudan VINNOVA inbjuder härmed svenska universitet, högskolor, och forskningsinstitut att inkomma med ansökan om finansiering av projekt

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

Genusperspektiv. ett måste för innovativa kluster

Genusperspektiv. ett måste för innovativa kluster Bild 1 Genusperspektiv ett måste för innovativa kluster 11 september 2012 Marita Svensson Fiber Optic Valley Bild 4 För tre år sen förstod jag att jag inte förstod jag hade ju ändå varit pappaledig men

Läs mer

Från forskning till företag

Från forskning till företag Från forskning till företag LUIS Lunds Universitets innovationssystem Vi skapar tillväxt av forskning LUIS är navet för innovation och kommersialisering vid Lunds universitet. Med vår hjälp omvandlas värdefull

Läs mer

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Agenda Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Nuläge Rampens nuvarande projektfinansiering avslutas sommaren 2012 Hösten 2012 finansieras verksamheten

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Att vara styrman. Ledning av klusterinitiativ och regionala samhandlingsprocesser. Träningsprogram för Reglab 2012-09-11--12

Att vara styrman. Ledning av klusterinitiativ och regionala samhandlingsprocesser. Träningsprogram för Reglab 2012-09-11--12 Att vara styrman Ledning av klusterinitiativ och regionala samhandlingsprocesser Träningsprogram för Reglab 2012-09-11--12 Peter Kempinsky, Björn Eriksson Edith Andresen, Marita Svensson Inledning Syfte

Läs mer

Vill du jobba med framtidens livsmedel?

Vill du jobba med framtidens livsmedel? Vill du jobba med framtidens livsmedel? Då ska du söka vårt traineeprogram! Skaffa dig ett viktigt jobb nu startar vårt traineeprogram! Naturvetare eller teknolog? Ekonom, beteendevetare eller humanist?

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten.

Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten. Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten En ledande industriregion Ett uttalat politiskt mål att Västra Götaland är och fortsatt ska vara en ledande industriregion Industrin har

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag. Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF

Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag. Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF EUSMESupport2020 Öka svensk medverkan från SMF i Horizon2020 och Eurostars Kostnadsfri rådgivning

Läs mer

Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut

Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut 2006-12-21 Utlysning Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut och lärosäten 2 1. Inbjudan VINNOVA inbjuder härmed industriforskningsinstitut och lärosäten att inkomma med ansökningar avseende

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

En hållbar innovativ livsmedelskedja som möter framtidens behov

En hållbar innovativ livsmedelskedja som möter framtidens behov 2013-04-09 Utlysning En hållbar innovativ livsmedelskedja som möter framtidens behov Projektform B: Utveckling och realisering En utlysning inom forskningsprogrammet TvärLivs. 1 Inledning Livsmedelsbranschens

Läs mer

Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle"

Remiss av rapporten Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle Regeringskansliet Remiss 2017-01-31 N2017/00055/IFK Näringsdepartementet Enheten för innovation, forskning och kapitalförsörjning Michael Jacob Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning

Läs mer

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Moderator: Camilla Koebe Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Projektet Innovation för tillväxt Björn O. Nilsson, vd IVA Förslag från arbetsgrupperna Innovationsupphandling Arvid Söderhäll projektledare

Läs mer

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Din vilja, ditt engagemang och din kompetens är en viktig del av Martin & Serveras framgång. Våra värderingar Den här skriften beskriver Martin

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Sammanfattande beskrivning

Sammanfattande beskrivning Projektnamn: DRIV i Blekinge Programområde: Skåne-Blekinge Ärende ID: 20200450 Sammanfattande beskrivning Under 2014 har ett energikluster i Blekinge byggts upp bestående av företag, offentliga aktörer

Läs mer

Nationella och regionala klusterprofiler

Nationella och regionala klusterprofiler Nationella och regionala klusterprofiler Företag inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik i Sverige 2004 Arbetsmaterial 04 12 29 VINNOVA Analys VA 2005:2 BioMedley Denna redovisning är utformad som

Läs mer

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999 2013 fokus framåt Drivhuset är en plattform för dig som vill utveckla entreprenöriellt driv. Genom personlig evolution och affärsutveckling vill vi få fler att skapa nytt av sina idéer. Drivhuset arbetar

Läs mer

Nils-Olof Forsgren, VD Uminova Innovation

Nils-Olof Forsgren, VD Uminova Innovation Nils-Olof Forsgren, VD Uminova Innovation v Innovationsklimatet i Sverige Sverige hamnar ofta högt på rankingar Innovation Scoreboard Anses svaga på Kommersialisering. Har bra infrastruktur och resurser

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Svensk byggforskning i samverkan

Svensk byggforskning i samverkan Svensk byggforskning i samverkan Medverkande universitet Sveriges Bygguniversitet är en samarbetsorganisation som omfattar forsknings- och utbildningsenheter som är knutna till utbildning av civilingenjörer

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare

Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Upphandla med sociala hänsyn En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Innehåll Inledning upphandlingen som verktyg för att förbättra samhället 3 Vad är upphandling med sociala hänsyn? 4 Varför

Läs mer

Grensebroen är ett resultat av samverkan och finansiering mellan:

Grensebroen är ett resultat av samverkan och finansiering mellan: Grensebroen är ett resultat av samverkan och finansiering mellan: Kommunerna i Fyrbodal genom Fyrbodals Kommunalförbund, Høgskolen i Østfold, Chalmers, Högskolan Väst, Sarpsborgs Kommune, Trøgstad Kommune,

Läs mer

440 milj till kreativa problemlösningar

440 milj till kreativa problemlösningar 440 milj till kreativa problemlösningar EIP-Agri 25 november 2015 Vi har haft en fantastisk utveckling i jordbruket genom en oändlig rad innovationer .men många utmaningar kvarstår! Var rädd om jorden

Läs mer

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Kurbits hjälper företagare att tjäna mer på det de brinner för. Våra affärsutvecklingsprogram är utvecklade och designade specifikt för företag inom

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Missa inte din chans Horizon 2020 För detta har EU avsatt 70 miljarder euro! förverk- liga dina idéer.

Missa inte din chans Horizon 2020 För detta har EU avsatt 70 miljarder euro! förverk- liga dina idéer. sök nu! GRATIS! Missa inte din chans att utveckla din verksamhet genom att delta i ett EU-finansierat projekt. Horizon 2020 är ett EU-program som pågår mellan åren 2014 och 2020. Syftet är att stärka europeisk

Läs mer

Hur utvärderar man innovativa miljöer? En strategi för strategiskt lärande i VINNVÄXT-programmet. Göran Andersson

Hur utvärderar man innovativa miljöer? En strategi för strategiskt lärande i VINNVÄXT-programmet. Göran Andersson Hur utvärderar man innovativa miljöer? En strategi för strategiskt lärande i VINNVÄXT-programmet Göran Andersson Två grundstenar Effeklogik för programmet Utvärdering, Uppföljning och Processtöd hänger

Läs mer

Innovationslandskapet Åland

Innovationslandskapet Åland Innovationslandskapet Åland En undersökning om åsikter kring innovation, företagsstöd och miljöteknologi på Åland Ålands Teknologicentrum Ralf Häggblom, Roger Förström Agendan för idag Introduktion Presentation

Läs mer

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER.

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER. 2015-01- 29 Ida Hult om: A3 vara människa Medborgarvärldar nu och framåt MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER. Vad är arbete utan anställning? Vad är

Läs mer

Arbetsmiljöarbete och motivation

Arbetsmiljöarbete och motivation Arbetsmiljöarbete och motivation Teoretisk översikt och konstruktion av ett frågeformulär Mattias Åteg, Ing-Marie Andersson, Greg Neely, Gunnar Rosén, Jonas Laring och Olle Nygren arbetslivsrapport nr

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Jobben först i möjligheternas Skåne

Jobben först i möjligheternas Skåne J O B B P R O G R A M F Ö R S K Å N E Jobben först i möjligheternas Skåne Socialdemokraterna i Region Skåne www.socialdemokratena.se/skane Vi socialdemokrater sätter jobben först. Jobb skapas genom att

Läs mer

Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt

Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt Katarina Fellman 14 februari 2011 Upplägg för presentationen Om forskningsprojektet Den

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Livsmedelsforum 2017 Den nationella konferensen om miljö, hållbarhet och hälsa

Livsmedelsforum 2017 Den nationella konferensen om miljö, hållbarhet och hälsa Livsmedelsforum 2017 Den nationella konferensen om miljö, hållbarhet och hälsa Hälso- och miljöeffekter från livsmedel blir allt mer uppmärksammade och konferensen Livsmedelsforum 2017 tar för andra året

Läs mer

Micro Workshop. Wifi: Karlstad CCC Guest

Micro Workshop. Wifi: Karlstad CCC Guest Micro Workshop Wifi: Karlstad CCC Guest http://tinyurl.com/smartws Question 1 http://tinyurl.com/smartws What are the challenges and possibilities with Smart Specialisation in Sweden? Grupp 1 - Samarbeten

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013 Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 Endast hälften av småföretagen förbereder sig för morgondagen Vartannat svensk småföretag med färre än 50 anställda förbereder sig för nästa generation

Läs mer

Är du intresserad av en bra affär?

Är du intresserad av en bra affär? Är du intresserad av en bra affär? IUC i Kalmar län erbjuder coachning inom strategiarbete för produktionsutveckling och affärsutveckling med fokus på produkter och marknader. Strategier för hållbar tillväxt

Läs mer

STUNS VERKSAMHETSPLAN 2012. STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1)

STUNS VERKSAMHETSPLAN 2012. STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1) STUNS VERKSAMHETSPLAN 2012 STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1) VERKSAMHETSPLAN FÖR STUNS 2012 STUNS roll i Uppsalaregionen Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle STUNS

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor

Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor Regioner och innovationsfrämjande 2011-05-27 Maria Lindqvist, Nordregio Innovation "An 'innovation' is the implementation of a new or significantly improved

Läs mer

Stora Jobbstudien Framtidens lokala arbetsmarknad och kompetensbehov. Ett multiklientprojekt av Kairos Future

Stora Jobbstudien Framtidens lokala arbetsmarknad och kompetensbehov. Ett multiklientprojekt av Kairos Future Stora Jobbstudien Framtidens lokala arbetsmarknad och kompetensbehov Ett multiklientprojekt av Kairos Future Om Stora Jobbstudien Dagens samhällen är uppbyggda kring vad människor sysselsatt sig med genom

Läs mer

Holistics grundare berättar

Holistics grundare berättar Vår väg hela vägen Holistics grundare berättar När Holistic bildades hade vi en tydlig idé om vad vi ville åstadkomma genom företaget, nämligen att hjälpa människor bli friskare och samtidigt mer medvetna.

Läs mer

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissärende: Betänkande av Utredningen om utvärderingen av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering Forskningsfinansiering

Läs mer

Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna

Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Förr startade man företag där det fanns en fors. Idag där det finns kunskapskällor Kort tillbakablick Klusterutveckling i ett regionalt

Läs mer

Sverige bygger ett Nationellt Innovationsnätverk EIP Agri

Sverige bygger ett Nationellt Innovationsnätverk EIP Agri Sverige bygger ett Nationellt Innovationsnätverk EIP Agri Alnarp den 8 okt 2014 Taket: Budgeten Fastställd Väggarna: Mål och regelverk Arbete påbörjat. Grunden: EU-förordning, de svenska politiska prioriteringarna

Läs mer

Industriell plattform för leverantörer

Industriell plattform för leverantörer Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling

Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling p e r s o n a l p o l i c y Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling Vår personalpolicy Att bygga och utveckla ny kunskap ställer särskilda krav

Läs mer