ORIGINALITET OCH LEGITIMITET reflektioner över en konferens kring det konstnärliga utvecklingsarbetet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ORIGINALITET OCH LEGITIMITET reflektioner över en konferens kring det konstnärliga utvecklingsarbetet"

Transkript

1 7 ORIGINALITET OCH LEGITIMITET reflektioner över en konferens kring det konstnärliga utvecklingsarbetet Johannes Johansson Inledning Bakgrund Kungliga Musikaliska Akademien inbjöd i april 1999 till en konferens om det konstnärliga utvecklingsarbetet på musikområdet. Det var förvisso inte den första konferensen på detta område och säkerligen inte den sista, men den hade vissa drag som gjorde den lite speciell. Utgångspunkten var en illustration av skillnaden mellan de filosofiska begreppen denotation och konnotation. Många konferenser har ägnats åt det konstnärliga utvecklingsarbetets konnotation dvs. dess abstrakta mening. När man tar del av anteckningar från de många tidigare konferenserna på området ser man detta återkommande tema: Vad är det som krävs för att man skall kunna kalla någonting för ett konstnärligt utvecklingsarbete. Var går gränsen mellan konstnärligt utvecklingsarbete och någonting annat? Dessa definitionsfrågor var inte i blickpunkten för denna konferens. Den handlade istället om det konstnärliga utvecklingsarbetets denotation. Annorlunda uttryckt: man samlades för att ta del av och diskutera ett antal goda exempel på konstnärliga utvecklingsarbete för att finna en gemensam plattform. De svenska musikhögskolorna var inbjudna att presentera pågående eller avslutade projekt. Konferensarrangörerna gjorde inte något urval av arbeten. Urvalet uppstod som en summa av musikhögskolornas individuella val. Musikhögskolorna inbjöds att presentera projekt som de själva uppfattade som kvalitativt och innehållsligt representativa för sitt konstnärliga utvecklingsarbetet. Till denna konferens samlades inte i första hand administratörerna, utan de konstnärligt verksamma. Därför stod inte de administrativa, principiella och teoretiska frågorna kring det konstnärliga utvecklingsarbetet i centrum. Konferensen hade istället formen av ett seminarium där projekten presenterades och granskades. Samma grupp konstnärligt verksamma personer som presenterat sina arbeten påtog sig rollen av reflekterande granskare inför varandras projekt. Denna kritiska seminarieform har inte tidigare förekommit i samband med det konstnärliga utvecklingsarbetet, bl.a. av skäl som skall belysas vidare i det följande. Det finns skäl att inledningsvis och i korthet gå igenom de projekt som presenterades. Den ovan angivna urvalsprincipen innebär att de presenterade projekten ger en neutralt

2 8 Presentation och granskning av några KU-projekt vid Sveriges musikhögskolor representativ nationell lägesrapport om konstnärligt utvecklingsarbete på musikområdet så som det såg ut i april Det blir en redovisning som naturligtvis inte gör arbetenas djup och rikedom rättvisa (men presentationerna i sin helhet följer senare i denna publikation). Vad som saknas i djup kompenseras förhoppningsvis i någon mån av översiktlighet. Två flöjtister Diderots encyklopedi innehåller bland mycket annat ett antal avbildningar och beskrivningar av musikinstrument. Ett av dessa är särskilt fantasieggande: en större traversflöjt, barocktidens föregångare till tvärflöjten, i altläge. Det märkliga med detta instrument är att det inte finns bevarat i något enda exemplar. Det existerar endast som en avbildning. I Basse de Traversière lät Anders Ljungar Chapelon detta instrument åter ljuda med utgångspunkt från avbildningen hos Diderot och med kännedom om den tidens instrumentbyggarkonst vad gäller materialval, mensureringsprinciper och byggnadsteknik. Projektet gjorde inte halt vid rekonstruktionen. En noggrann genomgång av spelarter och klangliga möjligheter gjordes och slutligen skrevs ny musik för detta instrument, vars klang varit ohörd i århundraden. Sångrösten beskrivs ibland som det ursprungligaste musikinstrumentet. Alla instrument betraktas då som olika utvecklingar av sångrösten. Olika instrument är redskap som på olika sätt avlägsnar sig, tekniskt och praktiskt, från kroppen, som är och härbärgerar det ursprungliga instrumentet. I sångrösten bildas och artikuleras tonen helt och hållet av människokroppen. De andra instrumenten kan beskrivas som en kedja av utflyttningar där mässingsblåsinstrumenten är den första länken: Tonen bildas av läpparna, men förstärks av instrumentet. Nästa länk är träblåsinstrumenten, där tonen skapas i och av instrumentet, men i andning och artikulation ännu har kroppslig förankring. De knäppta stränginstrumenten är nästa länk när fingret satt strängen i svängning lever klangen i instrumentet oberoende av människokroppen. Stråkinstrumentets tonbildning i mötet mellan tagel och sträng är nästa länk. Redskapet för tonen är utflyttat ytterligare ett steg och har inte längre direkt kontakt med kroppen. Pianot och framför allt orgeln är de sista länkarna i denna kedja av akustiska klangredskap. Blockflöjten ligger i början av denna kedja. Tonen bildas visserligen i och av ett instrument, men munnen och andningen formar tonen. Den vokalfärg som munhålan formas efter i anblåsningen påverkar i hög grad klangfärgen på blockflöjten. Formanterna, de övertonsstrukturer som formar vokalerna i våra språk, har stor betydelse för flöjtklangen. Med modern digital mätteknik kan man mäta detta och se och lära sig hur dessa formanter, vokalfärgningar, påverkar klangen. I The relation between the vocal tract and recorder sound quality studerar och kartlägger Dan Laurin dessa fenomen. Två pianister Det har under de senaste tio femton åren alltmer kommit att betonas att musik inte bara är en andlig aktivitet, utan också tar kroppen i anspråk. Det har bl.a. fått till följd en ny

3 Originalitet och legitimitet 9 uppmärksamhet på de kroppsliga problem som kan uppstå av felaktig belastning när man spelar. Musikergonomi kallas det kunskapsområde där man söker kartlägga och förstå samband mellan kropp och musicerande, och därmed optimera kroppens användning i musiken. Med moderna hjälpmedel för detta ändamål mäter Hans-Olov Mellquist aktiviteter i musklerna under pianospel i sitt arbete Motorisk analys med hjälp av elektromyografi för att visualisera och utveckla förståelsen om det fysiskt riktiga övandet och spelandet. Huvuddelen av den västerländska konstmusiken är baserad på noter och notläsning. Men lika lite som litteraturen onödiggör talet eller texten gör samtalet överflödigt, lika lite onödiggör notskriften improvisationskonsten. Den västerländska konstmusiken härbärgerar en viktig och rik tradition av improvisation. Många av de betydande tonsättarna i musikhistorien, en Bach, en Mozart, en Liszt, var också betydande improvisatörer. Många verk i repertoaren är från början nedtecknade improvisationer. Därför har improvisationskonsten levt nära interpretationskonsten. Detta gäller inte minst på pianoområdet. I Klassisk pianoimprovisation har Rolf Lindblom utforskat dessa historiska förbindelser mellan improvisation och interpretation och skapat modeller för undervisning i denna tradition. Interpretation och komposition Spänningen mellan notläsning och gehörstradering, mellan interpretation och improvisation har skapat mycket energi genom musikhistorien. Var går gränserna mellan interpretation och improvisation? Var går nottextens tolkningsgränser? När är tonsättaren sin egen interpret? Någonstans i skrivandet reagerar den som skriver på sin text och blir sin egen första läsare. Ibland växer det skrivna ur talet och den noterade kompositionen ur improvisationen? I Johannes Landgrens studie Music, Moment, Message över tonsättaren Petr Ebens verk tas dessa frågor upp till diskussion och djup analys. Arbetet innehåller alltså inte bara en genomgång och en interpretation av Ebens verk, utan också en problematisering av förhållandet mellan nottext och klanglig realisation, mellan improvisation och interpretation. Bildkonst och musik har under de senaste århundradena legat i säkert förvar i var sitt fack både i teoribildning och praktik. Gränsdragningarna mellan visuell konst och ljudkonst som tidigare var oproblematiska och självklara har i vår tid blivit otydligare. Fler och fler bildkonstnärer intresserar sig av olika skäl för ljud, och de visuella inslagen i musikskapandet blir allt vanligare. Musik och rörliga bilder, (ett projekt under ledning av Ole Lützow-Holm) handlar egentligen om filmmusik. I detta undersöks, som titeln anger, interaktionen mellan noterad musik och rörliga bilder. Traditionellt komponerad och interpreterad musik är välkänd i filmhistorien. På senare år har också en del av denna filmmusik uppmärksammats för sina rent musikaliska kvaliteter. I vanliga fall är den nutida musik som interagerar med eller ingår i visuellt grundad konst inte komponerad och noterad i traditionell mening, utan arbetar med ljud och klangstrukturer av annat slag, ofta direkt digitalt genererat i samma typ av utrustning som användes för digital bildbearbetning. I utvecklingsarbetet Musik och rörliga bilder fokuseras de konstnärliga möjligheterna i att komponera direkt för film, med tyngdpunkt på filmer med icke narrativa formprinciper.

4 10 Presentation och granskning av några KU-projekt vid Sveriges musikhögskolor Historisk musik - historiska instrument Notskriften har en drygt tusenårig historia, och vi har källor med gamla notbilder tillgängliga. All notskrift kräver kodförtrogenhet de flesta meddelandena i en notskrift är underförstådda. Ju längre tillbaka i tiden noterna har sitt ursprung, desto svårare blir tolkningen. Den gregorianska sången är en tusenårig musiktradition, bevarad såväl i klingande praxis som i gamla källskrifter. De välkända spanska munkarna lyfte denna gamla och svårtolkade musikform rakt in på de europeiska topplistorna. Även om den gregorianska sången i någon mening är en kontinuerligt levande musikform har senare tiders forskning har betonat de många tolkningsalternativ som döljer sig bakom den ofta svårtydda notskriften. I arbetet Transkription och interpretation av Birgittaofficiet har Peter Wallin gått igenom en serie gudstjänster för den Heliga Birgittas dödsdag, från ett kloster i Lyon. Den bitvis otydliga och svårtolkade medeltida handskriften bevaras i Oxford och har närlästs och transkriberats i ljuset av aktuell forskning och därmed gjorts tillgänglig för ny interpretation. En i praktiken dold källa har bringats tillbaka till tolkningens och den klingande musikens verklighet. Och slutligen, Tyska kyrkan i Stockholm var på 1600-talet ett centrum för det Stockholmska musiklivet. Det innebar bl.a. att man hade en praktfull orgel, ett av stadens finaste instrument. Orgeln förföll dock av skilda orsaker under 1700-talet tillsammans med församlingens musikliv. I mitten av 1700-talet såldes orgeln till Övertorneå församling i Norrbotten, där delar av orgeln ställdes upp och har stått sedan dess. Den har inte alltid vårdats på det sätt man kunde önska. I församlingar med knappa resurser riskerar orgeln att lämnas åt sitt öde. Ett gynnsamt särfall av vanvården kan vara när historiskt intressanta instrument överlever den nybyggnadsnit som har utrymme där det finns mera pengar. Så är det i detta fall: Tyska kyrkans orgel kvar i relativt ursprungligt skick från talet, tillgänglig för uppmätning, rekonstruktion och renovering. I Övertorneåprojektet under ledning av Hans-Ola Ericsson (projektet redovisades vid konferensen av Lena Weman Ericson) har man mätt upp och byggt en rekonstruktion av orgeln till det skick den var i I ett senare skede skall den ursprungliga orgeln renoveras på plats i Övertorneå. Några forskningsfält Detta är i korthet de projekt som presenterades vid konferensen i Stockholm i april Ingen har valt ut just dessa projekt utifrån någon övergripande idé. Varje deltagande institution har redovisat vad de själva uppfattar som relevanta och representativa exempel på Konstnärligt utvecklingsarbete. Så mycket intressantare är det därför att försöka identifiera de eventuella mönsterbildningar som ändå uppstått i urvalet. Vi har här en utgångspunkt för att reflektera över tankefigurer bakom och inriktningar inom det konstnärliga utvecklingsarbetet. Med hjälp av de presenterade arbetena kan vi ana dragen av några forskningsfält på det konstnärliga området.

5 Originalitet och legitimitet 11 En första gruppering av arbetena skulle kunna se ut såhär: Basse de Traversière The relation between the vocal tract and recorder sound quality Klassisk pianoimprovisation Motorisk analys med hjälp av elektromyografi Music, Moment, Message Musik och rörliga bilder Transkription och interpretation av Birgittaofficiet Övertorneåprojektet Fördjupade interpretationsfrågor Det gemensamma för denna grupp projekt är att de fördjupar sig i interpretationskonsten från tre sinsemellan mycket olika angreppspunkter. The relation between the vocal tract and recorder sound quality sysselsätter sig med vokalfärgningens roll i klangbildningen. Klangen och klangkontrollen är en avgörande parameter i interpretationen. I Music, Moment, Message går man rakt på kärnfrågan om relationen mellan interpretation och improvisation. Området är nära släkt med en aktuell frågeställning inom språkvetenskapen språket som handling. Här kartläggs relationen mellan handlingen som utgår från texten och texten själv. Musik och rörliga bilder fokuserar på interpretation av rörliga bilder i relation till interpretation av musik; slutligen och alldeles uppenbart handlar Transkription och interpretation av Birgittaofficiet om interpretation, i detta fall om nyläsning av en nottext som förlorat sin omedelbara läsbarhet. Här ställs frågor om tolkningens gränser. Hur mycket kan vi egentligen förstå av en text som förlorat sin omedelbara kontext? Problemställningen anknyter till hermeneutikens rötter i litteraturens barndom; Sokrates var misstänksam mot det skrivna ordet. Han menade att vi antingen känner författarens avsikter och då inte behöver läsa för att känna till dem. Om vi däremot inte känner författarens avsikter hjälper oss inte texten att lära känna dem. Platon resonerade vidare om detta och lade grunden för en hermeneutisk tradition som via Augustinus lever kvar än idag; Platon löste problemet med textens förhållande till intentionen genom att etablera Akademien, den institutionella tolkningsramen, där kunskapen om författarens intentioner vidmakthölls. I den andra stora hermeneutiska traditionen, linjen från kyrkofadern Tertullianus till Luther, anses texten själv bära på tillräcklig information för att vara tillräcklig grund för

6 12 Presentation och granskning av några KU-projekt vid Sveriges musikhögskolor sin egen förståelse 1. Detta är aktuella förhållningssätt också när vi söker tolka en medeltida nothandskrift. Vad kan vi egentligen förstå? Vilken miljö behövs för tolknigen? Hur mycket säger nottexten själv? Nästa grupp arbeten låter oss ana en annan mönsterbildning (lägg märke till att samma arbete kan tillhöra mer än en grupp): Basse de Traversière The relation between the vocal tract and recorder sound quality Klassisk pianoimprovisation Motorisk analys med hjälp av elektromyografi Music, Moment, Message Musik och rörliga bilder Transkription och interpretation av Birgittaofficiet Övertorneåprojektet Korsbefruktning mellan olika kunskapsområden Ibland lånar det konstnärliga utvecklingsarbetet ut sina erfarenheter till andra kunskapsområden och lånar kunskap från andra områden. De olika formerna av vetande, olika kunskapstraditioner, möts i en konstnärlig problemställning och befruktar varandra. Ett nytt tredje uppstår. I Basse de Traversière liksom i Övertorneåprojektet samverkar olika former av hantverkskunskaper och teknologiskt vetande med det konstnärliga i tillverkandet av en artefakt, ett komplext konstnärligt redskap. I The relation between the vocal tract and recorder sound quality och Motorisk analys med hjälp av elektromyografi utvecklas konstnärlig praxisforskning med hjälp av sofistikerade digitala mättekniker. Musik och rörliga bilder är ett tydligt exempel på det man brukar kalla gränsöverskridande konstnärligt arbete. Här sker kunskapsutbytet mellan konstarterna när bl.a. filmteknologi är förutsättningen för ett konstmusikaliskt projekt.

7 Originalitet och legitimitet 13 Ytterligare en grupp kan identifieras: Basse de Traversière The relation between the vocal tract and recorder sound quality Klassisk pianoimprovisation Motorisk analys med hjälp av elektromyografi Music, Moment, Message Musik och rörliga bilder Transkription och interpretation av Birgittaofficiet Övertorneåprojektet Att återuppväcka förlorad kunskap I den sista gruppen av arbeten yttrar sig ett behov av att aktivera/rekonstruera glömd kunskap eller försvunna eller skadade artefakter. Basse de Traversière och Övertorneåprojektet låter tystnade eller försvunna instrument åter klinga genom att lära känna dem i detalj och bygga dem på nytt. Transkription och interpretation av Birgittaofficiet har diskuterats ovan - här liksom i Klassisk pianoimprovisation ställs resurserna i en glömd praxis eller glömd kunskap åter till förfogande för vår tids skapande. Vi skall för ett ögonblick lämna dessa konstnärliga utvecklingsarbeten och ge oss ut på en exkurs med utgångspunkt från ett möte mellan musik och bild. Bilden är autografen till Bachs fjärde triosonat för orgel 2.

8 14 Presentation och granskning av några KU-projekt vid Sveriges musikhögskolor

9 Originalitet och legitimitet 15 Symbol och signal Detta stycke musik existerar förutom i denna autograf också i ett antal tidiga avskrifter. Med vilken iver och snabbhet har inte Bach skrivit! Man brukar skilja mellan symbol- och signalnotskrift. Bach brukar användas som ett gott exempel på symbolnotskriften där varje tecken fungerar som en symbol, som en representation av en bestämd ljudhändelse. I signalnotskriften fungerar noterna mera som en instruktion till den som spelar hur man skall göra för att uppnå en viss ljudhändelse. Alla notskrifter befinner sig någonstans på axeln mellan signal- och symbolskrift. Även om Bach brukar tas som exempel på symbolskriften signalerar hans notskrift i sin eleganta flyktighet också en inbjudan till musicerande. Detaljen ovan visar ett parallellställe, ett återkommande motiv. På ena stället är varje sextondelsgrupp markerad med en båge, på det andra finns ingen båge vid sextondelarna. Varför har Bach skrivit på detta sätt? Varför har han utformat två likadana ställen olika? Detta väcker en grundläggande fråga, som är välkänd för alla som studerat notgrundtext, ja för alla som interpreterar musik. Det grundläggande tolkningsproblemet som vanligen dominerar diskussionerna är naturligtvis frågan om vad tonsättaren skrivit i autografen och vad som är utgivarens tillägg och ändringar i den tryckta utgåvan. Men även som här, inför själva autografen, återstår en mängs frågor. Bachforskaren Peter Williams uttrycker en av dessa återstående frågeställningarna såhär: Uttrycker notskriften en praxis som är etablerad och implicit, eller skapar den en praxis som är ny och originell? 3 Skriver man på ett visst sätt för att bekräfta det som den som spelar redan vet, eller skriver man för att upplysa om något den som spelar inte vet? Sokrates och Platon skulle, som vi noterat tidigare, gärna deltagit och haft ett och annat att säga i den diskussionen. Förförståelse och tolkning När det finns två olika notationer av samma ställe, betyder det att de skall utföras olika, eller betyder det att Bach räknar med att bågen på första stället ger tillräcklig information om utförandet av det andra? Detta exempel har med källkritik och notskrift att göra, men är

10 16 Presentation och granskning av några KU-projekt vid Sveriges musikhögskolor naturligtvis en frågeställning som uppstår inför alla historiska källor. Låt oss titta på en annan detalj som pekar på en annan svårighet vid läsningen av historiska källor. Jämför Bachs autograf med en respektabel modern utgåva. Jämför Bachs temperamentsfulla och flyktiga båge med den moderna utgåvans sakliga och precisa. Vilken förförståelse fordras för att kunna placera bågarna i autografen jämt fördelade över varje sextondelsgrupp? Bokstavstrogen detaljläsning är inte ett användbart förhållningssätt. Den förutsättningslösa läsningen räcker inte till för att förstå innebörden. Generellt kan man granska historiska källor och ställa sig den grundläggande frågan: Är det sakförhållande upphovsmannen beskriver representativt, eller ligger i beskrivningen en idealiserande och möjligen instrumentellt avsiktlig omskrivning med underbetydelsen: såhär är det inte, men borde det vara. Kunskapen om författarens avsikt är en viktig komponent i tolkningen av källan. Ta som exempel alla texter om vikten av sedlighet i det Viktorianska England. Betyder det att det Viktorianska England var särskilt sedligt, eller betyder det att de som gett oss texter därifrån höll sedligheten högt (åtminstone när de skrev) och ansåg att den omgivande verkligheten behövde förändras? När man i det viktorianska samhället talar mycket om vikten av sedlighet, vilka slutsatser kan man då egentligen dra om sedlighetens praxis? Vi skall återkomma till denna frågeställning. Originalitet i konstnärsrollen Umberto Eco har bland mycket annat sysselsatt sig med de historiska källorna till den moderna texttolkningen 4. Med rätten hos en professor vid Europas äldsta universitet anlägger han ett svindlande fågelperspektiv som låter oss upptäcka idéhistoriska linjer som annars är dolda i detaljrikedomens markvegetation.hans tankegångar är stimulerande och lärorika också för den som funderar på det konstnärliga utvecklingsarbetet på musikområdet. Ecco visar att den romantiska idealismen, källan till den romantiska och därmed den moderna konstnärsrollen, har sina rötter i gnosticismen. Enligt gnostikern är människan av gudomligt ursprung, men fångad i en jordisk kropp, och endast de som ser klart, pneumatikerna, har möjligheten att nå sitt ursprung och se enheten, se Gud. Den gnostiske pneumatikern har stått

11 Originalitet och legitimitet 17 modell för den romantiske konstnären, menar Eco. Originalitet är för denne gnostiskt rotade konstnär helt avgörande. Den gudomliga klarsynen är den romantiske och moderne konstnärens kännemärke och originaliteten blir hans första nödvändighet och plikt. Harold Bloom 5 har från en annan angreppspunkt utvecklat diskussionen om denna konstnärsroll. I en lika inflytelserik som kontroversiell tanke menar Bloom att drivkraften i konstnärlig utveckling består i konstnärens skräck för påverkan. Självklart påverkas konstnärer av sina föregångare. Men ju starkare denna påverkan är, desto viktigare blir det för konstnären, för vilken originaliteten är en absolut nödvändighet, att förneka denna påverkan. Bloom rör sig på litteraturens område, och därför inför han begreppet kreativ felläsning, en slags avsiktlig missuppfattning, som är grogrunden för nya konstnärliga erövringar. Originalitetstraditionen är mycket stark i den moderne konstnärens medvetande och tar sig många olika uttryck. En följd av det finns det skäl att fundera över i samband med det konstnärliga utvecklingsarbetet. Originalitet i konstnärlig forskning Det konstnärliga utvecklingsarbetet bedrivs av konstnärligt verksamma personer. Medvetet och omedvetet lever det i en konstnärlig tradition. Det är naturligtvis bra och nödvändigt. Men en följd av detta är att det aldrig utvecklats en praxis att ta reda på vad andra gjort inom det egna intresseområdet. Originalitet är för den konstnärligt verksamme självklar, påverkan en svaghet som döljs snarare än redovisas. Här finns en fundamental skillnad i förhållande till vetenskapen. Den vetenskapliga traditionen att alltid redovisa ett forskningsläge är i princip okänd. Om det konstnärliga utvecklingsarbetet skall kunna bli en konstnärlig forskning som växer och utvecklas i sin universitetsmiljö fordras här en kursändring. Konstruktiva forskningsmiljöer bygger nätverk. Även den traditionella forskarvärlden kan ibland vårda avgörande upptäckter som dyrbara hemligheter, men nätverksbygge ingår som en självklar del i forskarens profession. Forskningen får sin näring och behåller sin trovärdighet i informationsutbyte och idégranskning. I detta hänseende var tankeutbytet och den gemensamma diskussionen på Akademiens konferens förhoppningsvis ett incitament till att skapa förutsättningar för regelbundet informationsutbyte mellan berörda högskolor. Den metodiska reflektionen som är inbyggd i den konstnärliga forskarutbildningen kommer vidare att kunna ge viktiga bidrag till utvecklingen också inom de konstnärliga grundutbildningarna. Med vanan att reflektera över och att redovisa vad andra gjort växer en ny medvetenhet. Det kan leda till att medvetenheten om rådande tankemönster och strukturer inom musiklivet fördjupas och artikuleras. Man skall dock vara uppmärksam på utvecklingen. Möjligen finns det här en viktig kvalitativ skillnad mellan det vetenskapliga och det konstnärliga. Informationsutbytets och överblickens eftersträvansvärda medalj har en baksida. Kravet på att veta allt om det egna området resulterar i allt snävare frågeställningar inom forskningen. Man talar ibland om vetandets allt smalare tunnlar. Vissa forskningssektorer är mera uppmärksamma än andra på dessa etiska implikationer och hanterar det inom ramen för den egna forskningsmetodiken. Konsten och den konstnärliga forskningen skall inte dra sig för att greppa det stora och oöverblickbara. Konsten kan aldrig

12 18 Presentation och granskning av några KU-projekt vid Sveriges musikhögskolor begränsas till att röra sig i de smala tunnlarnas bestämda riktning. Men över de öppna fälten rör man sig inte mindre fritt bara för att man är uppmärksam på vad som sker i grannskapet. Legitimitet i konstnärliga bedömningar Avslutningsvis skall jag återkomma till resonemangen i exkursen om Bachs triosonat. Som verktyg för resonemanget skall vi föreställa oss ett framtida forskningsprojekt. Vi tänker oss att någon tar sig an uppgiften att undersöka universitetens samverkan med det omgivande samhället i Sverige i höjd med millenieskiftet Denna tänkta forskare kommer att hitta en mängd källor som talar om vikten av universitetens samverkan med det omgivande samhället. Ämnet diskuteras i många olika källor och ur alla tänkbara synvinklar. Alla källor överensstämmer: Den tredje uppgiften är viktig Några, särskilt utanför universitetsvärlden, argumenterar t.o.m. för att samverkan är universitetens allra viktigaste uppgift. Kommer den tänkte forskaren att dra slutsatsen att universitetens samverkan med det omgivande samhället nämns så ofta för att den uppfattades som särskilt viktig och därför praktiserades under den undersökta perioden? Eller kommer man att dra slutsatsen att omvärdsrelationerna var underutvecklade och därför betonades i diskussionen De som lyfter fram betydelsen av den tredje uppgiften oroar sig för följderna av att värde och kvalitet på forskningen i många fall bedöms av forskarsamhället själv. De bekymrar sig över om det räcker med att sanning i Jena bekräftas av Heidelberg. Samverkan med det omgivande samhället motverkar risken att forskningen inte tillräckligt reflekterar över sin legitimitet i ett större sammanhang och därmed riskerar att isoleras från samhällets värderingar. Även med oklanderliga metoder kan man som bekant uppnå meningslösa resultat eller driva diskutabla projekt. De livliga diskussionerna om forskningsetik visar på behoven av uppmärksamhet på problematiken. I många sammanhang, bl.a. i överväganden om meriteringsgrunder diskuteras betydelsen av pedagogisk skicklighet i universitetsvärlden. Kanske är detta ett uttryck för samma känsla inför forskningen som kommer till uttryck i betonandet av den tredje uppgiften: De som särskilt framhåller betydelsen av pedagogisk skicklighet i högre utbildning pekar på forskningens risker för bristande utbyte inte bara med samhället i stort. Forskningen betraktas ibland som en sub- eller snarare superkultur inom universiteten själva med ett värderingssystem som i praktiken är skilt till och med från grundutbildningens. På olika sätt uppmärksammas alltså risken för en självtillräcklig forskning som löper risken att bli värderingsmässigt isolerad. De konstnärliga institutionerna inom universiteten har i detta fall lite annorlunda villkor än många av de vetenskapliga. En konstnärlig institution kan inte på egen hand generera konstnärlig legitimitet. De konstnärliga uttrycken bedöms och värderas alltid i ett publikt rum. Alla konstnärliga institutioner deltar det sofistikerade spel som skapar konstnärlig legitimitet, även utbildningarna, men de har inte tolkningsföreträde. Den konstnärliga forskningen lever på konstens villkor och måste därför ständigt vinna sin legitimitet i samarbete med det omgivande samhället. Detta påverkar i grunden hur man

13 Originalitet och legitimitet 19 måste arbeta med den konstnärliga forskningen. I en utredning från åttiotalet 7 observeras denna komplikation i fråga om meriteringen för högre tjänster inom de konstnärliga utbildningarna. Den konstnärliga meriteringen, skriver man, måste vara grunden för tjänstemässig meritering, men det konstnärliga utvecklingsarbetet kan vägas in. Tänk er samma tanke i traditionell universitetsmeritering, så framgår skillnaden: Något annat måste vara grunden för tjänstemässig meritering, men forskningsmeriterna kan vägas in. Avståndet mellan den konstnärliga institutionens förhållningssätt och den vetenskapliga är stort. Här gäller det att vara klok, modig och försiktig på samma gång när man skall utveckla en stark och fri konstnärlig forskning. Det gäller att definiera en stabil och pålitlig legitimeringsgrund i samverkan med andra värderingsskapande institutioner i samhället. De konstnärliga forskarna klarar sig inte utan den konstnärliga legitimiteten som de måste erövra och behålla i det offentliga kulturlivet. Det är fullt möjligt att göra karriär i konstmusiklivet utan att vara konstnärlig forskare. (Däremot gör inte någon karriär i samma musikliv utan konstnärlig grundutbildning). När den konstnärliga forskarutbildningen byggs upp måste det ske i ett dynamiskt samspel med det omgivande kulturlivet. Kanske kan erfarenheterna från de konstnärliga utbildningarnas arbete bidra till en utvecklande diskussion också på andra universitetsinstitutioner. 1 En god introduktion till dessa hermeneutikens källor finns i Anders Olsson: Den okända texten Autografen förkommen 3 Williams: The organ music of J S Bach Cambridge Interpretaion and overinterpretation Cambridge, The anxiety of influence New York, UHÄ-rapport 1985:23

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Musik Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: o spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer o skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll 3.8 SIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika

Läs mer

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA Ämnet samernas kultur och historia är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar det samiska kulturarvet i betydelsen det samiska folkets kultur och historia i en geografisk

Läs mer

Musik Sång och musicerande

Musik Sång och musicerande Sång och musicerande utvecklar kunskaper på instrument och i sång som en grund för musicerande enskilt och i grupp och för fortsatt självständig vidareutveckling i musik, utvecklar tillit till den egna

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan 3.8 Musik Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

! " ## $ % & ' () * +, ' - )

!  ## $ % & ' () * +, ' - ) ! "##$%&' ()* +,'- ) Examenskonsert 5 juni 2013 Stora Salen, Kungl. Musikhögskolan Bård Eriksson, kontrabas Program Johann Sebastian Bach (1685-1750) Svit nr 2 för solo cello Sats 5 Kontrabas: Bård Eriksson

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH

Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH Konstnärlig examen 2 Grundnivå 2 Huvudområde cirkus 2 Huvudområdet dans 2 Huvudområdet koreografi 3 Avancerad nivå 3 Huvudområdet koreografi

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Tillvalsämnen för årskurs 4-6

Tillvalsämnen för årskurs 4-6 Tillvalsämnen för årskurs 4-6 Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Tillvalsämnets namn FRÅN IDÉ TILL PRODUKT FRÅN IDÉ TILL PRODUKT FRÅN IDÉ TILL PRODUKT Man skapar nytt eller förändrar det gamla i designens tecken.

Läs mer

Kursplan för musik i grundskolan

Kursplan för musik i grundskolan Kursplan för musik i grundskolan Denna kursplan innefattar årskurserna F-1 t o m 6.I årskurs 3 en del av året har eleverna efter enskilt politiskt beslut orkesterklass (se separat kursplan). Musikundervisningen

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler. MUSIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl tanke- som känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var

Läs mer

Skolverkets kursplan i ämnet - Musik. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet musik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Skolverkets kursplan i ämnet - Musik. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet musik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Skolverkets kursplan i ämnet - Musik Musik finns i alla kulturer och den berör oss såväl kroppsligt som tankemässigt och känslomässigt. Musik är en estetisk uttrycksform som används i en mängd sammanhang,

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

FRÅN IDÉ TILL PRODUKT

FRÅN IDÉ TILL PRODUKT TILLVALSÄMNEN FÖR ÅK 6 LÄSÅR 2016 2017 FRÅN IDÉ TILL PRODUKT Man skapar nytt eller förändrar det gamla i designens tecken. Målsättning: en estetisk och användbar produkt. M1 handleda eleven i att bekanta

Läs mer

Sveaskolans mål i musik

Sveaskolans mål i musik Sveaskolans mål i musik På Sveaskolan handlar musiken mycket om glädjen i att spela och sjunga tillsammans. Upptäck hur du kan spela en mängd låtar redan efter att ha lärt dig några grundläggande ackord,

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

MUSIKHÖGSKOL AN I MALMÖ MUSIKERUTBILDNINGEN. BBrass

MUSIKHÖGSKOL AN I MALMÖ MUSIKERUTBILDNINGEN. BBrass MUSIKHÖGSKOL AN I MALMÖ MUSIKERUTBILDNINGEN BBrass MUSIKERUTBILDNINGEN MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ Musikerutbildningen brass Musikerutbildningen erbjuder specialiserade utbildningsprogram som förbereder dig

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

180 Higher Education Credits

180 Higher Education Credits KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN Utbildningsplan Konstnärligt kandidatprogram i fotografi Grundnivå 180 högskolepoäng Programkod: K1FOT Curriculum BFA Programme in Photography First cycle 180 Higher Education Credits

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Centralt innehåll. Estetiska uttryck och verktyg. Estetiska sammanhang och funktioner. Estetiska uttryck och verktyg.

Centralt innehåll. Estetiska uttryck och verktyg. Estetiska sammanhang och funktioner. Estetiska uttryck och verktyg. RÖRELSE OCH DRAMA Drama, musik och dans finns i alla kulturer och berör människor, såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Dessa estetiska uttrycksformer används i en mängd sammanhang, har olika

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

HARDI KURDA. Diagnosmaskinen. The Diagnosis Machine

HARDI KURDA. Diagnosmaskinen. The Diagnosis Machine HARDI KURDA Diagnosmaskinen The Diagnosis Machine FÖRORD Konstenheten i Västra Götalandsregionen har initierat projektet Diagnosmaskinen, en konstnärlig gestaltning som önskar skapa interaktion med patient,

Läs mer

Musik. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Musik. Ämnets syfte och roll i utbildningen Musik Ämnets syfte och roll i utbildningen Musiken är djupt förankrad i människan och genomsyrar i rika och varierande former alla kulturer. Musik förenar och engagerar tanke och känsla på ett direkt och

Läs mer

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen

Läs mer

Några av de mest framstående kompositörerna

Några av de mest framstående kompositörerna RENÄSSANS (1450-1600) Renässansen pågick ungefär mellan 1450 och 1600. Ordet renässans betyder pånyttfödelse, och tidsperioden i sig förknippas med en allmän vilja att utforska och lära sig om sig själv,

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik Övergripande Mål: spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och analysera

Läs mer

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Flöjt. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Flöjt. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi Finlands musikläroinrättningars förbund rf Flöjt Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I FLÖJTSPEL Nivåproven för grund- och musikinstitutnivåerna

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

1: 2: 3: 1900 (MH3A), 1900 (POPA)

1: 2: 3: 1900 (MH3A), 1900 (POPA) Institutionen för musik- och teatervetenskap Betygskriterier för MVTVÅA Musikvetenskap II GN 30 hp VT 2015 Beslut: Fastställda av Institutionsstyrelsen för musik- och teatervetenskap 2014-12- 19 Musikhistoria

Läs mer

Övergripande kursplaner för Härryda Kulturskola För mer detaljerad information om vår våra kurser se specifika ämneskursplaner

Övergripande kursplaner för Härryda Kulturskola För mer detaljerad information om vår våra kurser se specifika ämneskursplaner Övergripande kursplaner för Härryda Kulturskola För mer detaljerad information om vår våra kurser se specifika ämneskursplaner Få grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper inom sitt ämne Få kunskap

Läs mer

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Bildkonst Läroämnets uppdrag årskurs 1 2 Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt

Läs mer

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lgr 11 kursplan musik Förmågor: - spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, - skapa musik samt gestalta och kommunicera egna

Läs mer

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR Flytta en lektion till Katedralen! Nu vill vi satsa lite extra på gymnasieskolorna i Linköping och Katedralen i Linköping vill erbjuda

Läs mer

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9 Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för musik- och ljuddesign, 120 högskolepoäng. Programme in Design of Music and Sound, 120 Higher Education Credits

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för musik- och ljuddesign, 120 högskolepoäng. Programme in Design of Music and Sound, 120 Higher Education Credits Dnr: 144/2008-515 Utbildningsnämnden för grundnivå och avancerad nivå inom humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Programmet för musik- och ljuddesign, 120 högskolepoäng Programme in Design of

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

TEMA BALDER Arbetslag 5-6

TEMA BALDER Arbetslag 5-6 TEMA BALDER Arbetslag 5-6 Pedagogisk planering Övergripande mål för TEMA BALDER Samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Skapa trygghet för elever i skolmiljön Stärka

Läs mer

LPP, Klassiker. Namn: Datum:

LPP, Klassiker. Namn: Datum: LPP, Klassiker Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige,

Läs mer

Kursplan för Moderna språk

Kursplan för Moderna språk Kursplan för Moderna språk Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i moderna språk syftar till att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Att kunna använda

Läs mer

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi OM SERIEN Filmserien Upptäck Norden är en filmserie som handlar om just Norden och dess länder. t med filmerna är att ge en faktagrund för att kunna resonera kring

Läs mer

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande TILL ÄMNESGRUPPEN Tycker du att det skulle vara givande att läsa och arbeta med boken tillsammans med andra? Detta kapitel är tänkt som ett underlag för det kollegiala arbetet med att utveckla läsundervisningen.

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Projektbeskrivning Hearing Västra Götaland

Projektbeskrivning Hearing Västra Götaland Projektbeskrivning Hearing Västra Götaland Hearing Västra Götaland är ett projekt av ljudkonstnären Richard Widerberg och en del av kulturföreningen Tants verksamhet. Projektet vill genom workshops och

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

Teori och sammanhang Samtal kring dans som ämne, estetisk verksamhet, kultur och konstform. Kännedom om grundläggande danstekniska begrepp.

Teori och sammanhang Samtal kring dans som ämne, estetisk verksamhet, kultur och konstform. Kännedom om grundläggande danstekniska begrepp. Ämnesplan för Värmdö Kulturskola Dans Kunskap, motorik och kroppskännedom Grundläggande kroppskännedom samt ökad uppfattning om begrepp som tid, kraft och rum. Kunna utföra enkla grundrörelser i relation

Läs mer

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll

Läs mer

MUSIK. Läroämnets uppdrag

MUSIK. Läroämnets uppdrag 1 MUSIK Läroämnets uppdrag Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet och ett aktivt kulturellt deltagande. Undervisningen hjälper eleven tolka musikens

Läs mer

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä Den huvudsakliga examinerande uppgiften på kursen består av en individuell essä. Du ska skriva en essä som omfattar ca tio sidor. Välj ett

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR PÅBYGGNADSPROGRAM ( HP), FÖR KONSTNÄRLIG KANDIDATEXAMEN I KYRKOMUSIK, KYRKOMUSIKERUTBILDNINGEN 60 HP

UTBILDNINGSPLAN FÖR PÅBYGGNADSPROGRAM ( HP), FÖR KONSTNÄRLIG KANDIDATEXAMEN I KYRKOMUSIK, KYRKOMUSIKERUTBILDNINGEN 60 HP Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi UTBILDNINGSPLAN FÖR PÅBYGGNADSPROGRAM (121-180HP), FÖR KONSTNÄRLIG KANDIDATEXAMEN I KYRKOMUSIK, KYRKOMUSIKERUTBILDNINGEN 60 HP /Bachelor of Church Music,

Läs mer

Musicerande och musikskapande

Musicerande och musikskapande Musik åk 4-6 - Centralt innehåll Sång, melodispel och ackompanjemang Gehörsmusicerande Imitation och improvisation Musikskapande Musikframföranden Musicerande och musikskapande Musikens verktyg Musik åk

Läs mer

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg INLEDNING Höstterminen 2014 inleder CMiT:s mediepedagoger i samarbete med fritidspedagogistorna ett skolutvecklingsprojekt: en IKT/mediepedagogisk

Läs mer

Examensfordringar 2015 2020. Magisterexamen i teaterkonst, ljud (120 sp)

Examensfordringar 2015 2020. Magisterexamen i teaterkonst, ljud (120 sp) Examensfordringar 2015 2020 Magisterexamen i teaterkonst, ljud (120 sp) Magisterexamen (120 sp) tar två år och bygger vidare på kandidatexamen i teaterkonst (180 sp) eller motsvarande studier, kunskaper,

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Engelska för döva Mål att sträva mot Ämnets karaktär och uppbyggnad

Engelska för döva Mål att sträva mot  Ämnets karaktär och uppbyggnad Engelska för döva Ämne: Engelska för döva Ämnets syfte Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

Elevernas Researcharbete Biologi Utdrag ur kursplanen för biologi

Elevernas Researcharbete Biologi Utdrag ur kursplanen för biologi Elevernas Researcharbete Elevernas researcharbete är det moment som särskiljer Film For Real metoden från alla tidigare informationsinsatser om droger. För deltagande skolor i kommunerna innebär detta

Läs mer

Betygsskalan och betygen B och D

Betygsskalan och betygen B och D Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden

Läs mer

Frågandets betydelse. Gunnar Lindberg, Östersund

Frågandets betydelse. Gunnar Lindberg, Östersund Frågandets betydelse Gunnar Lindberg, Östersund Frågandet som fenomen har fått en allt större betydelse för mig under min yrkesverksamma period. Jag har nu arbetat inom skolans värld sedan 1971, och genom

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga.

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Fagott. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Fagott. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi Finlands musikläroinrättningars förbund rf Fagott Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I FAGOTTSPEL Nivåproven för grund- och musikinstitutnivåerna

Läs mer

En nybörjarkurs i kritiskt tänkande

En nybörjarkurs i kritiskt tänkande En nybörjarkurs i kritiskt tänkande Jesper Jerkert Andreas Anundi & CJ Åkerberg: Skeptikerskolan. Handbok i kritiskt tänkande. Stockholm: Forum, 2010, 226 s. ISBN 978-91-37-13588-5. Andreas Anundi och

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR KONSTNÄRLIG HÖGSKOLEEXAMEN I KYRKOMUSIK, KYRKOMUSIKERUTBILDNINGEN 120 HP. Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi

UTBILDNINGSPLAN FÖR KONSTNÄRLIG HÖGSKOLEEXAMEN I KYRKOMUSIK, KYRKOMUSIKERUTBILDNINGEN 120 HP. Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi UTBILDNINGSPLAN FÖR KONSTNÄRLIG HÖGSKOLEEXAMEN I KYRKOMUSIK, KYRKOMUSIKERUTBILDNINGEN 120 HP /Higher Education Diploma in Church Music, 120 ECTS Credits

Läs mer

Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning

Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning Forskning för ömsesidig kunskapsbildning 30 mars 2012 Fia Andersson, Stockholms universitet & Högskolan på Gotland Gunilla Larsson, Botkyrka kommun En väg

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6 Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt mångskiftande verklighet. Genom att producera och

Läs mer

Centralt innehåll år 4-6 Kunskapskrav E:

Centralt innehåll år 4-6 Kunskapskrav E: SE NEDAN! Musik Ämnets syfte 1-9: spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och analysera och samtala om musikens

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer