E-medier i utveckling informationsspecialistens vardag. Och framtid?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "E-medier i utveckling informationsspecialistens vardag. Och framtid?"

Transkript

1 E-medier i utveckling informationsspecialistens vardag. Och framtid? Referat av föredragen SFIS vårkonferens 8 april 2014 SFIS vårkonferens ägde rum den 8 april 2014 vid Piperska Muren, Stockholm. Den bevistades av ca 100 personer, varav ca 90 deltagare och ca 10 föreläsare och sponsorer. Konferenskommittén bestod av Peter Almerud, Anne Appehl, Ana Durán, Elisabeth Ejemyr, Charlotta Eskilson, Marguerite Frank, Elisabeth Hammam Lie, Lars Klasén, Nils Mårtensson, Ylva Rosell och Susanna Strömberg. Nedan redovisas refererat av konferensens föredrag, författade av personer ur konferenskommittén. Föreläsarfotografierna är tagna av Nils Mårtensson, övriga av Lars Klasén. Regelverk för gallring och arkivering kaos eller ordning? Cecilia Magnusson Sjöberg, JD, professor i rättsinformatik vid Stockholms universitet Cecilia inledde SFIS vårkonferens med en faktaspäckad, arkiveringsorienterad och mycket intressant föreläsning. Inledningsvis slog hon fast att om man inte strävar efter att upprätthålla värdegrunder som t ex rättssäkerhet blir det kaos, vilket i sig är en anledning till att sträva efter ordning. Samtidigt har rättsordningen inbyggda intressekonflikter, t ex mellan krav på informationshantering och PuL, Personuppgiftslagen. Enligt PuL får personuppgifter inte bevaras under längre tid än nödvändigt och uppgifter ska tas bort så fort de inte behövs. Arkivlagen säger att myndigheternas arkiv ska bevaras och hållas ordnade så att de tillgodoser rätten att ta del av allmänna handlingar, behov av information för rättskipning och forskning. Hon gjorde också en jämförelse med OSL, Offentlighets- och sekretesslagen, och Arkivlagen. Det finns bland annat krav på arkivförteckning och krav på dokumentation av informationsprocesser. Cecilia pratade vidare om grundbultar. Vad är ett arkiv? E-arkiv? Det är inte glasklart hur vi definierar e-arkiv, begreppet används ibland betydligt mer generellt än arkiv. Frågan om vad som är ett arkiv var något som Cecilia återkom till ett antal gånger och menade att det inte finns några riktigt konkreta svar! Hon påpekade också att det är viktigt att veta när informationen är arkiverad för att veta när uppgiften ska tas bort. Ett sätt att hantera känsliga personuppgifter kan vara 1

2 att avskilja uppgifter som inte behövs till ett arkiv för att säkerställa när arkivering skett. God personuppgiftshantering ger gott integritetsskydd konstaterade hon. Hon talade också om smittoeffekter. Ett diarium som har klickbara länkar som leder till handlingar, t ex ett worddokument, blir i det här fallet smittade av diariets förutsättningar. Cecilia avslutade med att tala om sitt uppdrag som särskild utredare i Uppgiftslämnarutredningen, som ska presentera ett förslag som innebär ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen. Uppgifter som lämnas från företag till statliga myndigheter ska som regel endast behöva lämnas en gång och till ett ställe. Hittills har utredningen lämnat en delredovisning och ett betänkande. Charlotta Eskilson Informationsstandarder på Internet idag och i morgon. Olle Olsson, chef för W3Cs (World Wide Web Consortium) svenska kontor, SICS För gemene man framstår det digitala samhället som apparater (mobiltelefoner, surfplattor, laptops etc.) och information. I själva verket är det ett nätverkssamhälle, där samverkan mellan dessa apparater är själva grundvalen. Det som gör detta möjligt är informationsstandarder. Allmänt sett kan man skilja på tre olika typer av standarder: 1) De jure standarder: Standarder som är publicerade av officiella standardiseringsorgan, 2) Konsortiestandarder: Standarder som är framtagna och publicerade genom samverkan mellan ledande aktörer inom en viss bransch, med starka intressen inom området, och 3) De facto-standarder: Standarder som råkat slå igenom och används på bred front. World Wide Web Consortium, W3C, startade 1994, d v s 5 år efter Tim Berners-Lees förslag om ett distribuerat system för hypertext för Internet. W3Cs medlemmar är rena IT-aktörer (Microsoft, Yahoo etc.) såväl som företag inom andra branscher med stort IT-beroende (ex. Boeing) och myndigheter. Man tar fram konsortiestandarder (varav en del senare blir ISO-standarder), vilka i praktiken utgör just de standarder som gäller för webben. W3C samarbetar med IETF (som svarar för de grundläggande nätstandarderna), liksom med standardorgan inom andra områden, bland annat fordonsindustrin, TV/radio, tryck och, viktigast för oss, publicering och förlagsverksamhet. Resultatet kan sammanfattas som The Open Web Platform ; en plattform som gör att alla kan samverka med alla och att all information ska kunna användas och återanvändas av alla. Därmed kan aktörerna inom resp. område, t ex förlagen, ägna sig åt sin kärnverksamhet och slippa bekymra sig om hur informationen kan nås. Ett förlag som t ex anpassar sina e-böcker till en informationsstandard når förmodligen en större marknad än annars. Vad gäller specifikt metadata så beskrev Olle hur utvecklingen gått från att metadata utgjort separata objekt (ex katalogkort), skild från informationsobjektet i sig (t ex boken), till något som lika gärna kan vara integrerat i informationsobjektet, som t ex DC-fält i en webbpost eller metadata i en pdf. 2

3 Det finns ett stort antal metadataformat, anpassade till ändamål och medietyp. Exempel är DC, EXIF, MPEG-7, QuickTime, TV-Anytime, TXFeed, SMP och YouTube Data API Protocol. Vissa slår aldrig igenom, trots stora förväntningar (t ex DC inom vår bransch). Det finns också generella metadatastandarder, t ex SKOS (Simple Knowledge Organization System), RDF och SPARQL (ett protokoll för åtkomst till metadata/semantisk information). För s k federated services är det nödvändigt att harmonisera metadata. Olle nämnde exemplet Europeana, som ju ger åtkomst till en flora av distribuerade kataloger. Olle konstaterade att standarder kommer och går ; de kan uppstå ur ett behov och vissa får snabbt (eller långsamt) genomslag (som HTML5) medan andra trots uppenbar nytta blir överspelade (som XHTML). Nya teknologi och apparater föder nya behov. Nya tjänster gör vissa standarder onödiga (eller bromsar dem). T ex klarar sig Google utan metadata. Men Olle tyckte sig ändå se att metadata är på väg tillbaka. Men vad som kommer att ske går helt enkelt inte att förutse. Olle avslutande med att berätta om trender. Den allra största är en konvergens inom det digitala samhället. Prylar, tjänster och produkter är inte, och kan inte, vara självständiga pelare. De kombineras i allt större utsträckning. T ex kan e-böcker innehålla rörliga bilder. Och vad gäller teknikutvecklingens roll kan bara nämnas hur Spotify gått från att vara det stora hotet mot musikindustrin till att utgöra dess frälsning p g a att nedladdning har ersatts av streaming, såklart baserad på webbstandarder! Lars Klasén Discoverytjänster, förlagen och användarna några reflektioner. Jakob Harnesk, biblioteksdirektör vid Karlstads universitetsbibliotek Jakob inledde med en historisk tillbakablick. Tänk vad tillvaron var okomplicerad förr i tiden! Gå till ett bibliotek, leta upp kortkatalogen och sök helt enkelt. Men var det egentligen så enkelt? Där fanns ju en bokkatalog, tidskriftskatalog, systematisk katalog, nyförvärvskatalog. Olika stavningsvarianter. Etc. Men utvecklingen gick framåt och gav oss onlinetjänster, som t ex Dialog. Det var bara ett problem: vilken av dess hundratals databaser skulle man välja? För att inte tala om hur man skulle nå och nyttja dem - med terminaler som klarade hela 30 tecken per sekund Så kom webben och sökmotorerna som gav (och ger) tillgång till allt! Nej, inte riktigt som t ex innehållet i de hundratals onlinetjänster och databaser som vartenda bibliotek av idag ger tillgång till. Och hur väljer man bland alla dessa, och bemästrar deras i många fall unika sökspråk? System för federated search, med möjlighet till samtidig sökning i flera av bibliotekets tjänster, var/är en lösning. Men i praktiken bara för upp till sådär 5 tjänster; för flera än så är det knappast lyckat. 3

4 I dag har i princip samtliga universitet och högskolebibliotek skaffat discoverytjänster. De erbjuder en sökruta för sökning i bibliotekets hela bestånd av elektroniska och tryckta informationskällor. Sägs det i marknadsföringen. Se bara på tjusiga påståenden som A digital front door to library resources (Summon), A fast streamlined search through a single search box, but within the context of a greater experience (EBSCO), A one-stop solution for the discovery and delivery of local and remote resources (Primo) och It connects people to all your library s materials electronic and digital and physical (OCLC). Men i realiteten rör det sig om bara merparten av källorna, eller kanske hälften, eller Det är helt enkelt tveksamt om man kan betrakta discoverytjänster som bibliotekens Google. Jakob angav att av studenternas sökningar sker bara omkring 5 % i discoverytjänster, resten för det mesta i Google. De går också direkt till sina favoritkällor ( t ex en biolog till Biosis). Men visst kan discoverytjänster ändå göra nytta som ett verktyg för good enough? Och kanske inte bara för studenter utan även för forskare? Hur ser då aktörerna på discoverytjänster? Här relaterade Jakob en rapport från UKSG, november Det främsta skälet till bibliotekens anskaffning av tjänsterna var inte att öka användningen utan att förbättra användarupplevelsen. Det var mest studenter som använde dem. De gav en ökad användning av e-böcker medan användningen av e-tidskrifter inte påverkades. Matchningen mellan bibliotekens bestånd och systemens index visade sig vara ca 50 %. Biblioteken var i stort sett nöjda med tjänsterna. Vad gäller förlagen så såg de det som positivt att deras synlighet ökade, och här tycktes de små förlagens synlighet öka mest. Dataflöden och format måste dock förbättras. En stor nackdel för förlagen var svårigheter att analysera varifrån användningen kommer. Faktorer att beakta i samband med anskaffning av discoverytjänster gäller språk, gränssnitt, APIer, andel av det egna beståndet, Knowledge Base och Link Resolver, strategier för sökning, kunskap hos användarna (vet de vad de söker i? Vet personalen?), sökfilosofi (börja brett och avgränsa sedan - eller börja hemma (t ex det egna biblioteket) och utvidga sedan?). Och en sak är klar: även med discoverytjänster behövs användarundervisning! Jakob menade avslutningsvis att utvecklingen går mot att tjänster och källor (inkl. OA) kombineras allt mer. Discoverytjänsterna kommer också att erbjuda fler fält för sökning (idag är det ofta problematiskt att söka). Insikten om att saker hänger ihop ökar hos såväl leverantörer som hos användare. Möjligheterna att hantera allt större datamängder ( big data ), med analyser typ Google (t ex annonser baserade på användarbeteende), kommer att nyttjas även av discovery-leverantörerna. Det kan t ex röra sig om tillämpningar relaterade till forskningsprocessen, med relevanta artiklar direkt till forskarna. Det är inte utan att man med bävan undrar vad som händer när Google på allvar ger sig in även på STM-området med sin analysteknik och sina enorma resurser Lars Klasén 4

5 Läsning 2.0 boken och läsaren i det digitala samhället Alexandra Borg, doktor i litteraturvetenskap på Uppsala universitet Vad är en bok? Den frågan ställer Alexandra Borg i början av sitt föredrag. De flesta tänker sig nog en traditionell codex-form när man hör ordet bok, men idag kan en bok vara så mycket mer. Alexandra studerar i sin forskning de mentalitetsförändringar som skett när vår läsning gått från tryckt till alltmer digital text. Ett stort antal frågor väcktes under föredraget. Vilket förhållningssätt har vi fått till texten har det ändrats? Hur påverkar bokens/textens utseende oss när vi läser? Påverkar en digital text det litterära värdet? Är en digital text svårare/lättare att ta till sig? Det är dessa frågor om digitaliseringens konsekvenser som Alexandra Borg försöker få ett svar på i sin forskning. Tidigare forskning i ämnet har visat väldigt olika resultat, så det är lite svårt att ta dem på allvar. Vissa undersökningar säger att den tryckta texten är överlägsen och att t ex ungdomar föredrar att läsa litteratur i tryckt form. Andra forskningsresultat visar att den digitala texten med sin flexibilitet vad gäller textstorlek, typsnitt etc. har större potential att nå bredare grupper av läsare även sådana som normalt inte är läsintresserade, som har ett läshandikapp eller fysiskt funktionshinder av något slag. Det finns heller inte något bevis i tidigare forskning om att läsupplevelsen eller textens värde skulle påverkas av i vilken förpackning texten kommer. Den tryckta boken har haft samma format ända sedan boktryckarkonsten uppfanns. E-boken ser annorlunda ut, innehåll och form är separerade och det krävs ett externt hjälpmedel för att få fram innehållet. Men skillnaden är kanske inte så stor trots allt? E- boken imiterar den tryckta boken i stor utsträckning. Vad är det egentligen för skillnad mellan en bokrulle, en codex, en pocketbok och en e-bok? Är det vi som skapat skillnaden med våra farhågor och rädslor för det nya? Även om e-boksläsningen inte har slagit igenom i så stor utsträckning här i Sverige, så måste vi komma ihåg att läsningen av tryckta böcker också har åtskilliga digitala inslag; vi får ofta reklam om böcker på mail, vi köper våra böcker digitalt via en nätbokhandel, författaren skriver sin bok på en dator, boken redigeras digitalt och skickas i elektroniskt format till ett tryckeri endast slutprodukten är analog. Alexandra Borg avslutade med att konstatera att de två bokformerna lever sida vid sida och delvis har lite olika syften. Boken i traditionell mening är något vi köper för att äga, kanske för att visa upp i en bokhylla, den säger något om sin läsare/ägare. E-boken är mer av en service och kan inte alls på samma sätt fungera som ett föremål eller statussymbol. Elisabeth Ejemyr 5

6 Digital utgivning trender och utmaningar Kristina Ahlinder, vd Förläggareföreningen Kristina inledde med att berätta att Svenska Förläggareföreningen, SvF, är de svenska bokförlagens branschorganisation och fortsatte sedan med en branschöversikt. Förutsättningarna för en snabb utveckling av den svenska e-boksmarknaden är goda då svenskarna är ett läsande folk. T ex läser 85 % av befolkningen minst en bok per år, 94 % i åldrarna år använder internet regelbundet och 65 % i åldrarna från 12 år och uppåt har tillgång till en smartphone (31 % har tillgång till en surfplatta). Dessutom är den svenska befolkningen van vid att handla sina böcker via nätbokhandlare där 25 % av den totala försäljningen utgörs av allmänlitteratur. Dock har den fakturerade försäljningen av böcker drastiskt minskat sedan Fram till 2008 sågs en ständig ökning av fakturerad försäljning, och speciellt åren p g a den låga bokmomsen. I den ekonomiska krisens spår med start 2008 fick förlagen allt svårare att tjäna pengar på böcker. Det blev en hård konkurrens med små marginaler. Kristina tog upp tre utmaningar för e-bokbranschen: Momsen på böcker måste ner. Idag är momsen för e-böcker 25 %, övriga bokformat har endast 6 % moms. Detta gör att förlagens marginaler krymper och dessutom minskar de ekonomiska incitamenten för att konvertera tryckta böcker till e-böcker. Här är det dock EU-lagstiftningen som styr. Idag är det en bristande respekt för upphovsrätten. E-böckerna ligger tillgängliga på illegala siter, gratis. Det går att stävja illegal publicering. Då krävs det emellertid att internetoperatörerna tar ett större ansvar och sparar personuppgifter längre så att Ipred-lagen går att använda. Dessutom måste det till en blockering av siter som publicerar upphovsrättsligt skyddat material. Flera av våra grannländer gör detta idag! Det måste upprättas bättre modeller för bibliotekens inköp och utlån av e-böcker. En obegränsad utlåning av e-böcker från biblioteken påverkar förlagens försäljning av e-böcker till konsumenter negativt. Förlag och bibliotek behöver en samarbetsmodell som gynnar båda parter på samma sätt som för tryckta böcker. Den s k Elib-modellen som används idag där biblioteken betalar 20 kr för varje inköpt e-bok fungerar dåligt. Man skulle också behöva ha en licens/boktitel. Licensen omfattar ett visst antal utlån eller gäller under en viss tid. Kristina hänvisade till en intressant rapport på Svenska Förläggareföreningens hemsida som diskuterar förhållandet mellan bibliotek och bokförlag, Johan Svedjedal: Biblioteken och Bokmarknaden. Ylva Rosell 6

7 Bibliotekarien som curator Peter Alsbjer, Länsbibliotekarie Örebro-Västmanland Peters utgångspunkt var folkbiblioteken, vilka är i en omställningsprocess - på väg från ett fokus på mediesamlingarna till att vara mötesplatser för allmänheten. Förändringen har bara startat men den kommer att förändra allt för själva biblioteket, dess arbetssätt och serviceutbud. Folkbiblioteken har heller inget givet uppdrag utan de är flexibla och komplexa. Frågan är om vi är inne i ett paradigmskifte eller är det tidsandan? Peter menade att utvecklingen uppvisar alla kännetecken på ett paradigmskifte. Den är gränsöverskridande, påverkar alla och saknar enskild ägare, den utmanar och förändrar etablerade tankesätt, arbetsformer och maktförhållande och den kräver omfattande investeringar i omställningar. Man kan också reflektera över vilken roll förändringarna spelar i folkbiblioteksvärlden: Då Maktkoncentration Rutiner Kontroll Teknisk kompetens Transaktioner (t ex mäta lån) Kunskapsmonopol (boken bakom disken) Tillgång till medier (t ex internet) Nu Maktdelning Processer Brukarmedverkan Social kompetens Relationer (mäta relationer) Kunskapsdelning (öppna hyllor) Äga medier (t ex bloggar) Peter nämnde de nya digitala klyftorna, t ex att vara duktig på datorspel men inte tillgodogöra sig övrig information på internet. Det finns flera sätt att se på bibliotek i dag: som community centers med samhällstjänster, som market places med tillgång till teknisk utrustning av alla de slag, som en fritidsgård eller som det boklösa biblioteket (vilket redan finns vid ett par collegebibliotek i USA). Peter tog också upp följande tre sociala webbverktyg som biblioteket kan använda för att marknadsföra sin verksamhet och sin personals kompetenser: Spotify, som även har e-böcker (så att man kan läsa en bok samtidigt som man t ex lyssnar på den musik som bokens karaktär lyssnar på), Pinterest, där man samlar bilder och kan göra anslag och sätta upp information - som en stor anslagstavla, och Scoop.it där man kan tillgängliggöra nyheter och dela dem med andra. Marguerite Frank 7

8 Informationsspecialistens roll som pedagog Lotta Janson chef för avdelningen Undervisning & Handledning på Karolinska Institutets Universitetsbibliotek, (KIB), ansvarig för KIB-labb Lotta har sedan 2012 varit ansvarig för att bygga upp och utveckla KIB-labb - en akademisk verkstad för i första hand studenter och doktorander. Hon berättade om vilka pedagogiska utmaningar de har haft i utvecklandet av KIB-labb och dess verksamhet. Hon talade också om hur KIB arbetar med pedagogernas kompetensutveckling. De som arbetar med undervisning och handledning på KIB har valt att lägga fokus på sin roll som pedagoger och ser sig därför som pedagoger och lärare snarare än informationsspecialister. I april 2011 samlades KIB:s personal till en framtidsdag i syfte att gemensamt arbeta fram en bild av hur biblioteket kan möta framtiden. Det resulterade längre fram i en vision som sträcker sig 10 år framåt i tiden. Som ett resultat delades bland annat informationsdisken i två delar. I den ena skulle man svara på studentrelaterade frågor, i den andra delen började man med KIB-labb. Till KIB-labb kan alla komma och labba tillsammans med en bibliotekarie. Som användare kan du få hjälp med att komma igång med informationssökning, att välja artiklar ur databaser, lära dig att använda referenshanteringsverktyg m m. Pedagogerna på KIB-labb kan kontaktas i det fysiska rummet men också via chatt, e-post, telefon och Adobe Connect. Lotta Janson berättade vidare om vilka pedagogiska utmaningar som pedagogerna på KIB-labb har stött på. Den första utmaningen har varit att sitta på händerna. Att inte leverera färdiga svar till studenterna. Tanken med KIB-labb har varit att användarna ska erbjudas hjälp till självhjälp. Den andra utmaningen var att agera som roaming librarian. Det är viktigt att vara där kunderna är. Att vara flexibel, hjälpa dem på plats i grupprummen och delta i den integrerade undervisningen. Att koppla marknadsföringen av bibliotekets resurser till de situationer där användarna befinner sig. Den tredje utmaningen har varit att användare ska hitta till KIB-labb och känna till vad de kan erbjuda för stöd. Enligt Lotta handlar kompetensutveckling inte bara om att hålla sig uppdaterad på e-media utan snarare om hur man bemöter sina användare, att man bland annat är flexibel, pedagogisk och modig i kombination med den sakkunskap man har. Lotta tipsade om en bok i ämnet coaching som de har använt: Evidence based coaching av Stober, Dianne R & Grant, Anthony M. 8

9 En kompetensbehovsanalys har gjorts på de flesta avdelningar på KIB. Man har ställt sig frågan Vilka kompetenser behöver vi ha? Bland annat har de använt sig av något som kallas Kompetenshjulet för att få syn på vilka kompetenser det handlar om. Metoden bygger på reflektion och dialog. Medarbetarna har exempelvis fått en treveckorsperiod att reflektera över vilka arbetsuppgifter som balanserar på randen av deras kompetens. Susanna Strömberg Upphovsrättsliga utmaningar i digital miljö den senaste utvecklingen Daniel Westman, doktorand vid Rättsinformatik, SU, föreståndare i IT-rätt, m.m. Inom upphovsrätten skyddas verk, fotografiska bilder, databaser, inspelningar av ljudoch bild m m. Man skyddar dessa objekt genom att ge ensamrätt att framställa exemplar och göra verket tillgängligt för allmänheten. Det ges också ideella rättigheter, vilket innebär att den som skapat verket har rätt att bli omnämnd som upphovsman och ger ett skydd så att inte verket används på ett sätt som kränker upphovsmannens goda namn. Det finns speciella undantag från ensamrätten i 2 kap. Upphovsrättslagen. Bland annat gäller detta rätten att framställa tillfälliga tekniska kopior, att kopiera enligt biblioteksundantaget. Skyddstiden för verk är 70 år efter upphovsmannens död. Närstående får rättigheter t ex till fotografier i 50 år. Här innefattas också filmer och musik. EU-rätten är central och styr upphovsrätten i stor utsträckning. EU-lagstiftningen anger grundläggande principer för tillämpning inom den digitala miljön. Man ser ett behov av förstärkt och heltäckande ensamrätt med begränsade inskränkningar. Sanktioner och åtgärder mot intrång görs effektivare. Detta gäller Ipred, straff och skadeståndsansvar för mellanhänder, föreläggande om blockering/avstängning med flera åtgärder. Dock måste dessa sanktioner vägas mot motstående intressen som yttrandefrihet, integritet m m. Kritiken mot dessa EU-regler efterlyser en effektivare rättighetshantering och ett behov av anpassade ensamrätter. Ensamrätt kan ju hindra en önskad samhällsutveckling Massdigitalisering är en utmaning. Det är svårt att hitta rättighetshavare, transaktionskostnaderna är höga och det behöver vara en rimlig balans mellan ensamrätt och frihet. Ensamrätt kan ju motverka samhällsnytta! Fr om i höstas (1 november 2013) finns nya svenska regler i upphovsrättslagen. Dessa innehåller förslag på ny inskränkning för s k herrelösa verk och nya avtalslicensmöjligheter. Licenser skall kunna tecknas gruppvis och fungera bättre än den generella licens som finns idag. Digisam, samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvet, har tagit fram ett antal vägledande principer för arbetet med 9

10 digitalt kulturarv. Dessa principer är framtagna i samråd med de myndigheter och institutioner som samverkar med Digisam. En annan utmaning rör sociala medier. Juridiken kring användning och kopiering av andras verk är mycket snårig. Många struntar i vad som gäller upphovsrättsligt, t ex att man måste fråga om tillstånd för att använda andras verk digitalt. Som enskild användare måste man själv ta detta ansvar. Google, Youtube m fl har klarerat rättigheter med en del stora förlag. Varför? Jo, för att man då slipper att ta bort deras material. F ö vill ju många att deras material sprids. För sociala medier kan Creative Commons sägas utgöra en slags klarering med legal verkan. Vad gäller rätten till materialet så anger användarvillkoren hos många sociala medier en rättighetsöverlåtelse, d v s att användarna de facto avtalar bort rätten till sitt material (vilket många nog inte inser!). Frågan om länkning till material har nyligen klarnat i och med en ny EU-dom (januari 2014), som säger att länkning till öppet tillgängliggjort material är ok utan att den som länkar behöver fråga om lov. Detta gäller även betaltjänster, typ Retriever, som ju bevakar ett stort antal nyhetskällor och tillhandahåller länkar till dessa. Vad gäller framtiden för upphovsrätten så pågår en översyn av upphovsrätten på EU-nivå. I förslaget är ensamrätten fortsatt stark; de inskränkningar som finns skall ses över (fair use av materialet, textmining mm), enhetliga EU-regler skall skapas och det diskuteras om nya sanktioner skall införas. (för att komma tillrätta med t ex sådant som Pirate Bay). Även den svenska upphovsrättslagen kommer att ses över. Ylva Rosell 10

llllll www.shutterstock.com 95507863 Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek

llllll www.shutterstock.com 95507863 Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek llllll www.shutterstock.com 95507863 Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek Upphovsrätt i praktiken en biblioteksfråga http://mediaeducationlab.com/copyright Lagen om

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

Så här använder du bilder, texter och musik i kommunens verksamheter. Upphovsrätt. Enköpings kommun

Så här använder du bilder, texter och musik i kommunens verksamheter. Upphovsrätt. Enköpings kommun Så här använder du bilder, texter och musik i kommunens verksamheter Upphovsrätt Enköpings kommun Upphovsrätt det här gäller för dina och andras verk när du använder dem i kommunens verksamheter När du

Läs mer

Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Hur lång är skyddstiden? Vad skyddas av upphovsrätten? Vad innebär symbolen?

Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Hur lång är skyddstiden? Vad skyddas av upphovsrätten? Vad innebär symbolen? S V E R I G E S F Ö R FAT TA R F Ö R B U N D I N F O R M E R A R O M U P P H OV S R ÄT T E N i Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Upphovsrättslagen ger upphovsmän ensamrätt att förfoga över sitt verk

Läs mer

KS 10 9 APRIL 2014. Öppna data i Uppsala kommun. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

KS 10 9 APRIL 2014. Öppna data i Uppsala kommun. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta KS 10 9 APRIL 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Duvner Sara Landström Huss Maria Datum 2014-04-01 Diarienummer KSN-2014-0323 Kommunstyrelsen Öppna data i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 3 En fördjupningsstudie av e-böcker

Läs mer

Olika människor har behov av olika sorters miljöer för att producera, fokusera, vara kreativ

Olika människor har behov av olika sorters miljöer för att producera, fokusera, vara kreativ Olika människor har behov av olika sorters miljöer för att producera, fokusera, vara kreativ Alternativa möbler för att stimulera förflyttning + hälsa samt stödja olika typer av uppgifter och stimulera

Läs mer

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter)

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Avtal Datum Dnr Sid 1 (5) AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Parter 1. Umeå universitet, institutionen för (namn),

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

Rätten till ett foto. Hur upphovsrätten fungerar och vikten av kringinformation

Rätten till ett foto. Hur upphovsrätten fungerar och vikten av kringinformation Rätten till ett foto Hur upphovsrätten fungerar och vikten av kringinformation UPPHOVSRÄTT EN FRÅGA OM SKYLDIGHETER Samla för att använda Våga använda! Kringinformation! VAD SÄGER LAGEN? Lag (1960:729)

Läs mer

Riktlinjer och regler för Karolinska Institutets webbplatser (utan bilagor)

Riktlinjer och regler för Karolinska Institutets webbplatser (utan bilagor) Riktlinjer och regler för Karolinska Institutets webbplatser (utan bilagor) Dnr 1-657/2013 Version 1.0 Gäller från och med 2014-01-14 Beslut Dnr: 1-657/2013 2014-01-14 Riktlinjer och regler för Karolinska

Läs mer

2003-09-22 02-461-2003. Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 STOCKHOLM

2003-09-22 02-461-2003. Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 STOCKHOLM 1(5) 2003-09-22 02-461-2003 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 STOCKHOLM Yttrande över departementspromemorian Upphovsrätten i informationssamhället - genomförande

Läs mer

Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier

Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier Vi vill uppmuntra till användning av sociala medier i arbetetssyfte men också påminna om att du representerar din arbetsgivare/förbundet, både

Läs mer

Affärsmodeller och samarbete på framtidens Internet

Affärsmodeller och samarbete på framtidens Internet Världshandelsdagen 2008 "Bortom Web 2.0" Affärsmodeller och samarbete på framtidens Internet Olle Olsson Swedish Institute of Computer Science (SICS) World Wide Web Consortium (W3C) 28 augusti 2008 1 Internet

Läs mer

Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier

Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier Datum 2014-09-19 1(5) Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier Sociala medier är enligt Wikipedia ett Samlingsnamn för platser och tjänster på nätet som för samman människor och

Läs mer

Ansökningsblankett för projekt inom Kulturarvslyftet

Ansökningsblankett för projekt inom Kulturarvslyftet Ansökningsblankett för projekt inom Kulturarvslyftet Anvisningar till ansökningsblanketten finns i Bilaga 1. Sökande/anordnare 1. Namn på anordnaren/arbetsgivaren 2. Anordnarens verksamhet inom kulturarvsområdet

Läs mer

Årsberättelse 2014. Om föreningen och syftet med verksamheten

Årsberättelse 2014. Om föreningen och syftet med verksamheten Årsberättelse 2014 Årsberättelse 2014 Om föreningen och syftet med verksamheten Svensk förening för informationsspecialister (SFIS) är en förening för dem som arbetar professionellt med informationshantering

Läs mer

Uppsala studentkår anser att universitetets olika informationstjänster ska vara kostnadsfria

Uppsala studentkår anser att universitetets olika informationstjänster ska vara kostnadsfria UPPSALA STUDENTKÅRS INFORMATIONSPOLITISKA PROGRAM Antaget av Uppsala studentkårs fullmäktige 2008-05-20, reviderat 08-10-28, reviderat 13-01-22, reviderat 14-04-01 Definitioner Följande definitioner gäller

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola 1(5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsdatum: 2013-04-04 Beslutande/Titel: Rektor Stefan Bengtsson Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig/Funktion: Kommunikationschef Diarienummer:

Läs mer

MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX

MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX DIGITALA LÄRRESURSER Råmaterial Lek- och lärprodukter Läromedel Verktyg DIGITALA LÄRRESURSER Råmaterial Lek- och lärprodukter

Läs mer

Snabbmanual. för. Lärresurshanteringsverktyget

Snabbmanual. för. Lärresurshanteringsverktyget Snabbmanual för Lärresurshanteringsverktyget Beskrivning av olika vyer i Lärresurshanteringsverktyget Skapa I detta fönster skapar man nya sidor och/eller väljer struktur på sin lärresurs. Men man redigerar

Läs mer

VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna.

VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna. Ett material från Mediekompass Tidigare Tidningen i Skolan 3 Kolla källan VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna. Klicka! Klicka!

Läs mer

Webbjuridiska regler vid publicering på Region Skånes hemsidor 2009-06-08

Webbjuridiska regler vid publicering på Region Skånes hemsidor 2009-06-08 Sidan 1 av 7 Webbjuridiska regler vid publicering på Region Skånes hemsidor 2009-06-08 1. Syfte Syftet med detta dokument är att ur ett juridiskt perspektiv förtydliga vilka regler, utöver lagarna, som

Läs mer

Många rättsområden! IT-rätt. Internationell dimension. Problem med IT-rätt. Intro 30/9 2004

Många rättsområden! IT-rätt. Internationell dimension. Problem med IT-rätt. Intro 30/9 2004 Många rättsområden! IT-rätt Intro 30/9 2004 Internationell dimension Avtalsrätt Köprätt Marknadsföring Straffrätt Yttrandefrihet, tryckfrihet. Personlig integritet Immaterialrätt Mats Nordenborg 1 Mats

Läs mer

Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv

Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv En presentation från Johan Bålman 1 Myndigheterna medverkar på olika nivåer Delegationen beslutar generaldirektörerna

Läs mer

VADÅ UPPHOVSRÄTT? Att använda andras material i skolarbete

VADÅ UPPHOVSRÄTT? Att använda andras material i skolarbete VADÅ UPPHOVSRÄTT? Att använda andras material i skolarbete Hämtar du material från Internet till dina skolarbeten? Bränner du ditt färdiga arbete på en cd-skiva för att visa inför klassen? Publicerar du

Läs mer

Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial

Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial Sanja Halling Digisam Samordningssekretariatet för digitalisering,

Läs mer

Riktlinjer för bildhantering

Riktlinjer för bildhantering Kommunledningskontoret Anna Sandström, 0531-52 60 25 anna.sandstrom@bengtsfors.se RIKTLINJER Antagen av Kommunstyrelsen 1(5) Riktlinjer för bildhantering Bilagor: 1. Tillgänglighet vid bildpublicering

Läs mer

Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet

Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet Bakgrund Media- & informationsförsörjningen är en av universitetsbibliotekets mest centrala uppgifter. I samband med fusionen känns det därför viktigt att

Läs mer

Många rättsområden! IT-rätt. Internationell dimension. Problem med IT-rätt. Intro 15/6 2005

Många rättsområden! IT-rätt. Internationell dimension. Problem med IT-rätt. Intro 15/6 2005 Många rättsområden! IT-rätt Intro 15/6 2005 Internationell dimension Avtalsrätt Köprätt Marknadsföring Straffrätt Yttrandefrihet, tryckfrihet. Personlig integritet Immaterialrätt Mats Nordenborg 1 Mats

Läs mer

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april:

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: KLYS är en samarbetsorganisation för olika konstnärsgrupper som författare, bildkonstnärer, tonsättare,

Läs mer

Henry Olsson. Copyright. Svensk och internationell upphovsrätt. Åttonde upplagan. Norstedts Juridik

Henry Olsson. Copyright. Svensk och internationell upphovsrätt. Åttonde upplagan. Norstedts Juridik Henry Olsson Copyright Svensk och internationell upphovsrätt Åttonde upplagan Norstedts Juridik Innehållsförteckning Förord 11 Förkortningar 17 1. Inledning 19 Immaterialrätt 19 Upphovsrättens huvudinnehåll

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för kommunens externa och interna webbplatser. Fastställd av kommundirektören 2008-04-08

Tillämpningsanvisningar för kommunens externa och interna webbplatser. Fastställd av kommundirektören 2008-04-08 Tillämpningsanvisningar för kommunens externa och interna webbplatser Fastställd av kommundirektören 2008-04-08 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING I 1. Styrdokument inom kommunikationsområdet 1

Läs mer

Upphovsrätten sätter maten på upphovsmannens bord

Upphovsrätten sätter maten på upphovsmannens bord Upphovsrätten sätter maten på upphovsmannens bord Var och en har rätt till skydd för de ideella och materiella intressen som härrör från vetenskapliga, litterära och konstnärliga verk till vilka han eller

Läs mer

Lathund för webbpublicering av bilder

Lathund för webbpublicering av bilder Lathund för webbpublicering av bilder Innehåll Lathund för webbpublicering av bilder... 1 Vilka bilder får du publicera på webben?... 2 Bilder på Google... 3 Creative Commons bilder... 4 Bilder utan upphovsrätt

Läs mer

E-delegationen. Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv. Vad behövs.

E-delegationen. Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv. Vad behövs. Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv Johan Bålman Myndigheterna medverkar på olika nivåer Delegationen beslutar generaldirektörerna Arbetsgruppen

Läs mer

Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept

Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN

BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN TILL FÖRSVAR FÖR DET FRIA ORDET Vi tar för givet att man ska kunna låna böcker och andra medier på sitt bibliotek. Men i det självklara ryms också något större och viktigare; något

Läs mer

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Wilhelm Widmark Stockholms universitetsbibliotek Februari 2003 Kurslitteratur som

Läs mer

Digitalkunskap år 1-6

Digitalkunskap år 1-6 Skönsmons skola Östra radiogatan 6 854 61 Sundsvall Digitalkunskap år 1-6 www.skonsmonsskola.se Digitalkunskap Skönsmons skola 2014/15 Kunskap om Digitalkunskap har en avgörande betydelse för oss människor.

Läs mer

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket AXIELL ARENA Det digitala biblioteket www.axiell.se Med Axiell Arena möter vi framtidens digitala utmaningar - Johan Brinck, koordinator för biblioteken i Skåne Nordväst. Axiell Arena Axiell Arena Axiell

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

Jonatan Lundgren. Upphovsrätt och Internet

Jonatan Lundgren. Upphovsrätt och Internet Jonatan Lundgren Upphovsrätt och Internet Del 1 GRUNDLÄGGANDE UPPHOVSRÄTT OCH INTERNET 2. Internet... 8 3. Upphovsrätt och skydd... 9 4. Vad skyddar upphovsrätten?... 12 5. Upphovsmannens rättigheter...

Läs mer

Läsandets kultur Litteraturutredningens slutbetänkande, SOU 2012:65

Läsandets kultur Litteraturutredningens slutbetänkande, SOU 2012:65 1 2013-02-25 Kulturdepartementet ku.remissvar@regeringskansliet.se Läsandets kultur Litteraturutredningens slutbetänkande, SOU 2012:65 Svenska Förläggareföreningen har beretts tillfälle att lämna synpunkter

Läs mer

Frågor och svar - Diagnostisk prov ht14 - Webbutveckling 1

Frågor och svar - Diagnostisk prov ht14 - Webbutveckling 1 Frågor och svar - Diagnostisk prov ht14 - Webbutveckling 1 Bilder och optimering --- Vilken upplösning är lämplig för bilder som ska användas på Internet? Sträva efter korta nedladdningstider. 72 ppi/dpi

Läs mer

NÀTJURIDIK. Internet. Thomas Carlén-Wendels. Norstedts Juridik AB. Lag och ràtt pâ. Andra upplagan

NÀTJURIDIK. Internet. Thomas Carlén-Wendels. Norstedts Juridik AB. Lag och ràtt pâ. Andra upplagan NÀTJURIDIK Lag och ràtt pâ Internet Andra upplagan Thomas Carlén-Wendels Norstedts Juridik AB Fôrord 5 Fôrkortningar och akronymer 12 1. Inledning 15 Litteratur 16 2. Internet-termer 19 3. Vad àr Internet

Läs mer

Front 2014 ett taktfast projekt

Front 2014 ett taktfast projekt Front 2014 ett taktfast projekt [242] Ett projekt för att formulera en strategi för hur vi vill att vår informationsförsörjning och systeminfrastruktur ska fungera 2014 2015. [Daniel Forsman] [Whitecode]

Läs mer

och juridik = sant Johan Bålman E-delegationen

och juridik = sant Johan Bålman E-delegationen Sociala medier och juridik = sant Johan Bålman -delegationen Myndigheterna medverkar på olika nivåer Delegationen beslutar generaldirektörerna Arbetsgruppen bereder IT-chefer Projektgrupper Kanalstrategi,

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Fastställda av överbibliotekarien 10 april 2013 UUB:s uppdrag är att ge användarna bästa tänkbara biblioteksservice. Uppgifterna sammanfattas i

Läs mer

Digital arkivering i Örebro kommun - riktlinjer

Digital arkivering i Örebro kommun - riktlinjer Digital arkivering i Örebro kommun - riktlinjer Antagna av kommunstyrelsen den 5 mars 2002. Dessa riktlinjer gäller alla typer av digital information, t.ex. databaser, dokument, bilder, kartor och ritningar.

Läs mer

Musik och film på Internet hot eller möjlighet? (Ds 2007:29) Föreningarna tillstyrker i huvudsak det förslag som Cecilia Renfors presenterat.

Musik och film på Internet hot eller möjlighet? (Ds 2007:29) Föreningarna tillstyrker i huvudsak det förslag som Cecilia Renfors presenterat. YTTRANDE 2007-12-17 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 Stockholm Musik och film på Internet hot eller möjlighet? (Ds 2007:29) Föreningen Svenska Läromedel, Svenska

Läs mer

En lathund om att. Sverige

En lathund om att. Sverige En lathund om att publicera i Sverige 1 Selinoë 2 Allmänna råd om textformatering!... 2 Mindre förlag!... 3 Självpublicering!... 4 Bokservice!... 6 Bokutgivningsföretag!... 7 Om e-böcker!... 8 Tryckta

Läs mer

FOTOKOPIERING AV TRYCKSAKER INOM KOMMUNALFÖRVALTNINGEN

FOTOKOPIERING AV TRYCKSAKER INOM KOMMUNALFÖRVALTNINGEN FOTOKOPIERING AV TRYCKSAKER INOM KOMMUNALFÖRVALTNINGEN 1 Inom kommunalförvaltningen kopieras årligen över 500 miljoner sidor, varav 100 miljoner i samkommuner. Av dessa kopior tas 4,4 % av material som

Läs mer

Webbpolicy Övertorneå kommun

Webbpolicy Övertorneå kommun 1 Webbpolicy Kanslienheten september 2006 2 Inledning Den officiella kommunala hemsidan är en viktig informationskälla och informations- och marknadsföringskanal som ökar i betydelse. En hemsida är under

Läs mer

ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN

ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN 1(7) ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige den 23 april 2015, 78 och ersätter tidigare arkivreglemente, fastställt den 29 februari 1996, 22 Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782)

Läs mer

FRAMTIDEN FÖR DIGITALA BÖCKER PÅ SVENSKA BIBLIOTEK. Falun, 4 maj 2011

FRAMTIDEN FÖR DIGITALA BÖCKER PÅ SVENSKA BIBLIOTEK. Falun, 4 maj 2011 FRAMTIDEN FÖR DIGITALA BÖCKER PÅ SVENSKA BIBLIOTEK Falun, 4 maj 2011 1 Digitala böcker E-böcker Ljudböcker 2 Elib Grundat år 2000. Ägare: Bonnierförlagen, Piratförlaget, Natur & Kultur och Norstedts Förlagsgrupp.

Läs mer

Litteratur. Nätverk, Internet och World Wide Web. Olika typer av nätverk. Varför nätverk? Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola

Litteratur. Nätverk, Internet och World Wide Web. Olika typer av nätverk. Varför nätverk? Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola Litteratur Nätverk, Internet och World Wide Web Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola Beekman kap 9-11 Varierar i olika upplagor. Läs alla kapitel om nätverk och Internet och webb Olika typer

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Regional talboksplan 2011 Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Inledning Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar län har ett långtgående samarbete som fördjupats genom ett politiskt

Läs mer

RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL

RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL I svensk rätt har den som skapat en upphovsrättsligt skyddad prestation upphovsrätten till den. Detta är huvudregeln enligt 1 kap 1 lagen

Läs mer

Intrång online varningsbrev, identifiering, avstängning eller filtrering?

Intrång online varningsbrev, identifiering, avstängning eller filtrering? Intrång online varningsbrev, identifiering, avstängning eller filtrering? Daniel Westman Juridiska institutionen http://www.juridicum.su.se/iri/dawe Intrång genom fildelningsnätverk Tekniken i sig har

Läs mer

Studentenkät 2013. Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola

Studentenkät 2013. Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Studentenkät 13 Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola 1 Innehåll Inledning... 3 Antalet respondenter... 3 Grupper bland respondenterna... 3 Jag är... 4 Jag tillhör... 4 Jag är distansstudent...

Läs mer

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén Digitaliseringen av skolan Jan Hylén DAGENS TEMATA Argumentationen för IT i skolan Historisk genomgång av nationella satsningar Var står frågan idag? Hur ser det ut i Sveriges skolor? Hur ser det ut i

Läs mer

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb.

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb. Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens föreläsning: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga

Läs mer

Det här ska du kunna i morgon bibliotekarie! Bibliotekens framtid och verksamhetsutveckling Lund 12/10-11, Anna Åkerberg

Det här ska du kunna i morgon bibliotekarie! Bibliotekens framtid och verksamhetsutveckling Lund 12/10-11, Anna Åkerberg Det här ska du kunna i morgon bibliotekarie! Bibliotekens framtid och verksamhetsutveckling Lund 12/10-11, Anna Åkerberg Digitalisering Digitalisering Teknisk kompetens, egna färdigheter samt förmåga att

Läs mer

Råd för systembeskrivning

Råd för systembeskrivning Landstingsarkivet Råd nr. 3 Sidan 1 av 6 LA 2011-4072 Version 3 Råd för systembeskrivning Varför ska systembeskrivningar upprättas? Följande text återfinns i Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) 4 kap.

Läs mer

GRUNDVILLKOR för enskilda upphovsrättsavtal om kulturarvsinstitutioners storskaliga nyttjande av upphovsrättsligt skyddat bildmaterial

GRUNDVILLKOR för enskilda upphovsrättsavtal om kulturarvsinstitutioners storskaliga nyttjande av upphovsrättsligt skyddat bildmaterial GRUNDVILLKOR för enskilda upphovsrättsavtal om kulturarvsinstitutioners storskaliga nyttjande av upphovsrättsligt skyddat bildmaterial Mellan kulturarvsinstitution som Samordningssekretariatet för digitalisering

Läs mer

Arkivföreskrifter för Kils kommun

Arkivföreskrifter för Kils kommun KOMMUNFULLMÄKTIGE BESLUT 2015-03-26, 56 Arkivföreskrifter för Kils kommun Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård gäller för den

Läs mer

Riktlinjer för fotografering och filmning inom fritidshem, förskoleklass, kulturskola, grundgrundsär-, SFI och ungdomsverksamhet i Säters kommun

Riktlinjer för fotografering och filmning inom fritidshem, förskoleklass, kulturskola, grundgrundsär-, SFI och ungdomsverksamhet i Säters kommun Riktlinjer för fotografering och filmning inom fritidshem, förskoleklass, kulturskola, grundgrundsär-, tränings- och gymnasieskola, vuxenutbildning, SFI och ungdomsverksamhet i Säters kommun Beslutade

Läs mer

Arkivreglemente. Styrdokument

Arkivreglemente. Styrdokument Arkivreglemente Styrdokument Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutad av: Kommunfullmäktige 2012-02-29, 27 Dokumentansvarig: Kommunchefen Reviderad av: - 2 Innehållsförteckning Arkivreglemente...

Läs mer

Digital agenda för Sverige för öppen kunskap och information

Digital agenda för Sverige för öppen kunskap och information Digital agenda för Sverige för öppen kunskap och information Vision 2020. År 2020 har de digitala klyftorna övervunnits. Biblioteken är spjutspetsar i det livslånga lärandet. Alla elever har tillgång till

Läs mer

SVERIGES LÄNSBIBLIOTEKARIER

SVERIGES LÄNSBIBLIOTEKARIER SVERIGES LÄNSBIBLIOTEKARIER Sverige ska vara en ledande biblioteksnation Välkomna! MTM Statlig myndighet sedan 1980 Huvudman är Kulturdepartementet Uppdrag och medel från Utbildningsdepartementet Antal

Läs mer

Bilaga 5 Beskrivning av projektet earkiv. Upphandling earkiv 2013

Bilaga 5 Beskrivning av projektet earkiv. Upphandling earkiv 2013 Bilaga 5 Beskrivning av projektet earkiv Innehåll 1 Bakgrund och beroenden... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Kopplingar till andra e-arkivinitiativ... 5 2 Hämtat från projektdirektivet för earkiv... 7 2.1 Syfte...

Läs mer

Fråga bibliotekarien. Länkbiblioteket. Sökslussen. Metasökprogrammet Frank och Söksam. biblioteken.fi >

Fråga bibliotekarien. Länkbiblioteket. Sökslussen. Metasökprogrammet Frank och Söksam. biblioteken.fi > Fråga bibliotekarien Länkbiblioteket Sökslussen Metasökprogrammet Frank och Söksam biblioteken.fi > : Informationssökning { www.biblioteken.fi/informationssokning Centrala söktjänster för olika sökbehov

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Stefan Andersson SVEP. Övergripande mål - SVEP. Harmonisering av metadatabeskrivningar för elektroniskt publicerade dokument

Stefan Andersson SVEP. Övergripande mål - SVEP. Harmonisering av metadatabeskrivningar för elektroniskt publicerade dokument Stefan Andersson Uppsala universitetsbibliotek, Enheten för digital publicering http://publications.uu.se SVEP Svenska högskolans elektroniska publicering Projektet syftar till att främja en mer samordnad

Läs mer

PM - statusrapport e-böcker

PM - statusrapport e-böcker 2014-03-28 PM - statusrapport e-böcker Osäker på terminologi och begrepp? Läs gärna dokumentet Frågor och svar om e- böcker! Inledning E-böckerna är mycket populära, under 2013 ökade e-boksutlåningen vid

Läs mer

Tillsynsbeslut mot Försvarsmakten avseende behandlingen av personuppgifter i IT-stöden PRIO och ReachMee

Tillsynsbeslut mot Försvarsmakten avseende behandlingen av personuppgifter i IT-stöden PRIO och ReachMee Datum Diarienr 2013-04-05 1610-2012 Försvarsmakten Högkvarteret 107 85 STOCKHOLM Tillsynsbeslut mot Försvarsmakten avseende behandlingen av personuppgifter i IT-stöden PRIO och ReachMee Datainspektionens

Läs mer

Digital arkivering och historiklagring. 2010-12-06 Anastasia Pettersson och Anders Kölevik

Digital arkivering och historiklagring. 2010-12-06 Anastasia Pettersson och Anders Kölevik Digital arkivering och historiklagring 2010-12-06 Anastasia Pettersson och Anders Kölevik Generella principer för arkivering Informationsbärare: Analogt (papper) Digitalt (ettor och nollor på t ex ett

Läs mer

Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28

Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28 Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28 När en webbplats besökare inbjuds (tillåts) att publicera eget innehåll i form av tex bilder, filmer, kommentarer,

Läs mer

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 1 (5) Förutsättningar för gallring efter skanning För att myndighet ska få gallra pappershandlingar efter skanning fordras det myndighetsspecifika

Läs mer

EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SMFF OM

EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SMFF OM EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SMFF OM 1 TEXT: SMFF LAYOUT: Johanna Lundborg FOTOGRAF: Peter Hallbom FOTOGRAF FÖR S.9: Michael Anderberg BILDER FRÅN: SMFFs demoklubb Almost Famous samt Lidingö Gospel TRYCK:

Läs mer

Riktlinjer för PRO:s webbsidor i föreningar, samorganisationer och distrikt. Antagen av Riksorganisationens styrelse den 13/12 2011

Riktlinjer för PRO:s webbsidor i föreningar, samorganisationer och distrikt. Antagen av Riksorganisationens styrelse den 13/12 2011 Riktlinjer för PRO:s webbsidor i föreningar, samorganisationer och distrikt Antagen av Riksorganisationens styrelse den 13/12 2011 Inledning Detta är en policy för hur föreningar och distrikt ska använda

Läs mer

sociala medier), e-post och telefoni i Jönköpings kommun

sociala medier), e-post och telefoni i Jönköpings kommun Program för Internetnvändning (inklusive sociala medier), e-post och telefoni i 2010:510 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för Internetnvändning (inklusive sociala medier),

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket AXIELL ARENA Det digitala biblioteket Axiell Arena Med Axiell Arena möter vi framtidens digitala utmaningar Johan Brinck, koordinator för biblioteken i Skåne Nordväst. Idag är webben den moderna människans

Läs mer

E-PLIKT E-PLIKT FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET

E-PLIKT E-PLIKT FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET E-PLIKT FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET PRESENTATION FÖR KONTAKTPERSONER DISPOSITION Nätverk och kontaktpersoner Historik och bakgrund Rekvisit för e-pliktigt material Gruppdiskussion Hur gör man med e-plikt

Läs mer

Digisams frågeschema för arbetet med myndighets/ institutionsvisa planer

Digisams frågeschema för arbetet med myndighets/ institutionsvisa planer Digisam Datum Dnr RA 06-2013/4851 2013-10-30 1 (9) Digisams frågeschema för arbetet med myndighets/ institutionsvisa planer 1. Myndighetens/institutionens namn: Riksutställningar 1.1. Hur ser myndighetens/institutionens

Läs mer

Policy för hantering av personuppgifter

Policy för hantering av personuppgifter Policy för hantering av personuppgifter Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunstyrelsen Gäller för: Varbergs kommun Dokumentnamn: Policy för hantering av personuppgifter Beslutsdatum: 2013-10-15 Dokumentansvarig

Läs mer

Sant falskt eller mittemellan

Sant falskt eller mittemellan Kort sammanfattning av: Sant falskt eller mittemellan En dag om medie- och informationskunnighet i Umeå 2014 Dagen förklarade medie- och informationskunnighet på ett grundläggande plan. Det satte dessutom

Läs mer

ebok Marknadsföring En handledning för annonsering i fackinriktade eböcker. För information om denna publikation, vänligen klicka här.

ebok Marknadsföring En handledning för annonsering i fackinriktade eböcker. För information om denna publikation, vänligen klicka här. ebok Marknadsföring En handledning för annonsering i fackinriktade eböcker. För information om denna publikation, vänligen klicka här. 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Introduktion...3 Internet

Läs mer

En informationsbroschyr från. SMFF, Svenska Musikförläggareföreningen

En informationsbroschyr från. SMFF, Svenska Musikförläggareföreningen N A En informationsbroschyr från SMFF, Svenska Musikförläggareföreningen 1 & NOTER AVTAL innehåll UPPHOVSRÄTT 7 NOTER OCH SÅNGTEXTER 8 ARRANGEMANG 11 KOPIERING AV MUSIKALISKA VERK OCH TEXTER I SKOLAN 12

Läs mer

Riktlinjer för Webbplatser inom Stockholms läns landsting 2004. Kompletterande dokument till Kommunikationspolicy för Stockholms läns landsting 2004

Riktlinjer för Webbplatser inom Stockholms läns landsting 2004. Kompletterande dokument till Kommunikationspolicy för Stockholms läns landsting 2004 Riktlinjer för Webbplatser inom Stockholms läns landsting 2004 Kompletterande dokument till Kommunikationspolicy för Stockholms läns landsting 2004 Antagen av Landstingsfullmäktige 8 juni 2004 KOMMUNIKATIONSPOLICY

Läs mer

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av,

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, 2011-05-13/PB Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, och sökning i, inskannade dokument Projektorganisation Projektarbetet har bedrivits med lokala arbetsgrupper i både Uppsala och i Umeå.

Läs mer