E-medier i utveckling informationsspecialistens vardag. Och framtid?
|
|
- Sven Jonasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 E-medier i utveckling informationsspecialistens vardag. Och framtid? Referat av föredragen SFIS vårkonferens 8 april 2014 SFIS vårkonferens ägde rum den 8 april 2014 vid Piperska Muren, Stockholm. Den bevistades av ca 100 personer, varav ca 90 deltagare och ca 10 föreläsare och sponsorer. Konferenskommittén bestod av Peter Almerud, Anne Appehl, Ana Durán, Elisabeth Ejemyr, Charlotta Eskilson, Marguerite Frank, Elisabeth Hammam Lie, Lars Klasén, Nils Mårtensson, Ylva Rosell och Susanna Strömberg. Nedan redovisas refererat av konferensens föredrag, författade av personer ur konferenskommittén. Föreläsarfotografierna är tagna av Nils Mårtensson, övriga av Lars Klasén. Regelverk för gallring och arkivering kaos eller ordning? Cecilia Magnusson Sjöberg, JD, professor i rättsinformatik vid Stockholms universitet Cecilia inledde SFIS vårkonferens med en faktaspäckad, arkiveringsorienterad och mycket intressant föreläsning. Inledningsvis slog hon fast att om man inte strävar efter att upprätthålla värdegrunder som t ex rättssäkerhet blir det kaos, vilket i sig är en anledning till att sträva efter ordning. Samtidigt har rättsordningen inbyggda intressekonflikter, t ex mellan krav på informationshantering och PuL, Personuppgiftslagen. Enligt PuL får personuppgifter inte bevaras under längre tid än nödvändigt och uppgifter ska tas bort så fort de inte behövs. Arkivlagen säger att myndigheternas arkiv ska bevaras och hållas ordnade så att de tillgodoser rätten att ta del av allmänna handlingar, behov av information för rättskipning och forskning. Hon gjorde också en jämförelse med OSL, Offentlighets- och sekretesslagen, och Arkivlagen. Det finns bland annat krav på arkivförteckning och krav på dokumentation av informationsprocesser. Cecilia pratade vidare om grundbultar. Vad är ett arkiv? E-arkiv? Det är inte glasklart hur vi definierar e-arkiv, begreppet används ibland betydligt mer generellt än arkiv. Frågan om vad som är ett arkiv var något som Cecilia återkom till ett antal gånger och menade att det inte finns några riktigt konkreta svar! Hon påpekade också att det är viktigt att veta när informationen är arkiverad för att veta när uppgiften ska tas bort. Ett sätt att hantera känsliga personuppgifter kan vara 1
2 att avskilja uppgifter som inte behövs till ett arkiv för att säkerställa när arkivering skett. God personuppgiftshantering ger gott integritetsskydd konstaterade hon. Hon talade också om smittoeffekter. Ett diarium som har klickbara länkar som leder till handlingar, t ex ett worddokument, blir i det här fallet smittade av diariets förutsättningar. Cecilia avslutade med att tala om sitt uppdrag som särskild utredare i Uppgiftslämnarutredningen, som ska presentera ett förslag som innebär ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen. Uppgifter som lämnas från företag till statliga myndigheter ska som regel endast behöva lämnas en gång och till ett ställe. Hittills har utredningen lämnat en delredovisning och ett betänkande. Charlotta Eskilson Informationsstandarder på Internet idag och i morgon. Olle Olsson, chef för W3Cs (World Wide Web Consortium) svenska kontor, SICS För gemene man framstår det digitala samhället som apparater (mobiltelefoner, surfplattor, laptops etc.) och information. I själva verket är det ett nätverkssamhälle, där samverkan mellan dessa apparater är själva grundvalen. Det som gör detta möjligt är informationsstandarder. Allmänt sett kan man skilja på tre olika typer av standarder: 1) De jure standarder: Standarder som är publicerade av officiella standardiseringsorgan, 2) Konsortiestandarder: Standarder som är framtagna och publicerade genom samverkan mellan ledande aktörer inom en viss bransch, med starka intressen inom området, och 3) De facto-standarder: Standarder som råkat slå igenom och används på bred front. World Wide Web Consortium, W3C, startade 1994, d v s 5 år efter Tim Berners-Lees förslag om ett distribuerat system för hypertext för Internet. W3Cs medlemmar är rena IT-aktörer (Microsoft, Yahoo etc.) såväl som företag inom andra branscher med stort IT-beroende (ex. Boeing) och myndigheter. Man tar fram konsortiestandarder (varav en del senare blir ISO-standarder), vilka i praktiken utgör just de standarder som gäller för webben. W3C samarbetar med IETF (som svarar för de grundläggande nätstandarderna), liksom med standardorgan inom andra områden, bland annat fordonsindustrin, TV/radio, tryck och, viktigast för oss, publicering och förlagsverksamhet. Resultatet kan sammanfattas som The Open Web Platform ; en plattform som gör att alla kan samverka med alla och att all information ska kunna användas och återanvändas av alla. Därmed kan aktörerna inom resp. område, t ex förlagen, ägna sig åt sin kärnverksamhet och slippa bekymra sig om hur informationen kan nås. Ett förlag som t ex anpassar sina e-böcker till en informationsstandard når förmodligen en större marknad än annars. Vad gäller specifikt metadata så beskrev Olle hur utvecklingen gått från att metadata utgjort separata objekt (ex katalogkort), skild från informationsobjektet i sig (t ex boken), till något som lika gärna kan vara integrerat i informationsobjektet, som t ex DC-fält i en webbpost eller metadata i en pdf. 2
3 Det finns ett stort antal metadataformat, anpassade till ändamål och medietyp. Exempel är DC, EXIF, MPEG-7, QuickTime, TV-Anytime, TXFeed, SMP och YouTube Data API Protocol. Vissa slår aldrig igenom, trots stora förväntningar (t ex DC inom vår bransch). Det finns också generella metadatastandarder, t ex SKOS (Simple Knowledge Organization System), RDF och SPARQL (ett protokoll för åtkomst till metadata/semantisk information). För s k federated services är det nödvändigt att harmonisera metadata. Olle nämnde exemplet Europeana, som ju ger åtkomst till en flora av distribuerade kataloger. Olle konstaterade att standarder kommer och går ; de kan uppstå ur ett behov och vissa får snabbt (eller långsamt) genomslag (som HTML5) medan andra trots uppenbar nytta blir överspelade (som XHTML). Nya teknologi och apparater föder nya behov. Nya tjänster gör vissa standarder onödiga (eller bromsar dem). T ex klarar sig Google utan metadata. Men Olle tyckte sig ändå se att metadata är på väg tillbaka. Men vad som kommer att ske går helt enkelt inte att förutse. Olle avslutande med att berätta om trender. Den allra största är en konvergens inom det digitala samhället. Prylar, tjänster och produkter är inte, och kan inte, vara självständiga pelare. De kombineras i allt större utsträckning. T ex kan e-böcker innehålla rörliga bilder. Och vad gäller teknikutvecklingens roll kan bara nämnas hur Spotify gått från att vara det stora hotet mot musikindustrin till att utgöra dess frälsning p g a att nedladdning har ersatts av streaming, såklart baserad på webbstandarder! Lars Klasén Discoverytjänster, förlagen och användarna några reflektioner. Jakob Harnesk, biblioteksdirektör vid Karlstads universitetsbibliotek Jakob inledde med en historisk tillbakablick. Tänk vad tillvaron var okomplicerad förr i tiden! Gå till ett bibliotek, leta upp kortkatalogen och sök helt enkelt. Men var det egentligen så enkelt? Där fanns ju en bokkatalog, tidskriftskatalog, systematisk katalog, nyförvärvskatalog. Olika stavningsvarianter. Etc. Men utvecklingen gick framåt och gav oss onlinetjänster, som t ex Dialog. Det var bara ett problem: vilken av dess hundratals databaser skulle man välja? För att inte tala om hur man skulle nå och nyttja dem - med terminaler som klarade hela 30 tecken per sekund Så kom webben och sökmotorerna som gav (och ger) tillgång till allt! Nej, inte riktigt som t ex innehållet i de hundratals onlinetjänster och databaser som vartenda bibliotek av idag ger tillgång till. Och hur väljer man bland alla dessa, och bemästrar deras i många fall unika sökspråk? System för federated search, med möjlighet till samtidig sökning i flera av bibliotekets tjänster, var/är en lösning. Men i praktiken bara för upp till sådär 5 tjänster; för flera än så är det knappast lyckat. 3
4 I dag har i princip samtliga universitet och högskolebibliotek skaffat discoverytjänster. De erbjuder en sökruta för sökning i bibliotekets hela bestånd av elektroniska och tryckta informationskällor. Sägs det i marknadsföringen. Se bara på tjusiga påståenden som A digital front door to library resources (Summon), A fast streamlined search through a single search box, but within the context of a greater experience (EBSCO), A one-stop solution for the discovery and delivery of local and remote resources (Primo) och It connects people to all your library s materials electronic and digital and physical (OCLC). Men i realiteten rör det sig om bara merparten av källorna, eller kanske hälften, eller Det är helt enkelt tveksamt om man kan betrakta discoverytjänster som bibliotekens Google. Jakob angav att av studenternas sökningar sker bara omkring 5 % i discoverytjänster, resten för det mesta i Google. De går också direkt till sina favoritkällor ( t ex en biolog till Biosis). Men visst kan discoverytjänster ändå göra nytta som ett verktyg för good enough? Och kanske inte bara för studenter utan även för forskare? Hur ser då aktörerna på discoverytjänster? Här relaterade Jakob en rapport från UKSG, november Det främsta skälet till bibliotekens anskaffning av tjänsterna var inte att öka användningen utan att förbättra användarupplevelsen. Det var mest studenter som använde dem. De gav en ökad användning av e-böcker medan användningen av e-tidskrifter inte påverkades. Matchningen mellan bibliotekens bestånd och systemens index visade sig vara ca 50 %. Biblioteken var i stort sett nöjda med tjänsterna. Vad gäller förlagen så såg de det som positivt att deras synlighet ökade, och här tycktes de små förlagens synlighet öka mest. Dataflöden och format måste dock förbättras. En stor nackdel för förlagen var svårigheter att analysera varifrån användningen kommer. Faktorer att beakta i samband med anskaffning av discoverytjänster gäller språk, gränssnitt, APIer, andel av det egna beståndet, Knowledge Base och Link Resolver, strategier för sökning, kunskap hos användarna (vet de vad de söker i? Vet personalen?), sökfilosofi (börja brett och avgränsa sedan - eller börja hemma (t ex det egna biblioteket) och utvidga sedan?). Och en sak är klar: även med discoverytjänster behövs användarundervisning! Jakob menade avslutningsvis att utvecklingen går mot att tjänster och källor (inkl. OA) kombineras allt mer. Discoverytjänsterna kommer också att erbjuda fler fält för sökning (idag är det ofta problematiskt att söka). Insikten om att saker hänger ihop ökar hos såväl leverantörer som hos användare. Möjligheterna att hantera allt större datamängder ( big data ), med analyser typ Google (t ex annonser baserade på användarbeteende), kommer att nyttjas även av discovery-leverantörerna. Det kan t ex röra sig om tillämpningar relaterade till forskningsprocessen, med relevanta artiklar direkt till forskarna. Det är inte utan att man med bävan undrar vad som händer när Google på allvar ger sig in även på STM-området med sin analysteknik och sina enorma resurser Lars Klasén 4
5 Läsning 2.0 boken och läsaren i det digitala samhället Alexandra Borg, doktor i litteraturvetenskap på Uppsala universitet Vad är en bok? Den frågan ställer Alexandra Borg i början av sitt föredrag. De flesta tänker sig nog en traditionell codex-form när man hör ordet bok, men idag kan en bok vara så mycket mer. Alexandra studerar i sin forskning de mentalitetsförändringar som skett när vår läsning gått från tryckt till alltmer digital text. Ett stort antal frågor väcktes under föredraget. Vilket förhållningssätt har vi fått till texten har det ändrats? Hur påverkar bokens/textens utseende oss när vi läser? Påverkar en digital text det litterära värdet? Är en digital text svårare/lättare att ta till sig? Det är dessa frågor om digitaliseringens konsekvenser som Alexandra Borg försöker få ett svar på i sin forskning. Tidigare forskning i ämnet har visat väldigt olika resultat, så det är lite svårt att ta dem på allvar. Vissa undersökningar säger att den tryckta texten är överlägsen och att t ex ungdomar föredrar att läsa litteratur i tryckt form. Andra forskningsresultat visar att den digitala texten med sin flexibilitet vad gäller textstorlek, typsnitt etc. har större potential att nå bredare grupper av läsare även sådana som normalt inte är läsintresserade, som har ett läshandikapp eller fysiskt funktionshinder av något slag. Det finns heller inte något bevis i tidigare forskning om att läsupplevelsen eller textens värde skulle påverkas av i vilken förpackning texten kommer. Den tryckta boken har haft samma format ända sedan boktryckarkonsten uppfanns. E-boken ser annorlunda ut, innehåll och form är separerade och det krävs ett externt hjälpmedel för att få fram innehållet. Men skillnaden är kanske inte så stor trots allt? E- boken imiterar den tryckta boken i stor utsträckning. Vad är det egentligen för skillnad mellan en bokrulle, en codex, en pocketbok och en e-bok? Är det vi som skapat skillnaden med våra farhågor och rädslor för det nya? Även om e-boksläsningen inte har slagit igenom i så stor utsträckning här i Sverige, så måste vi komma ihåg att läsningen av tryckta böcker också har åtskilliga digitala inslag; vi får ofta reklam om böcker på mail, vi köper våra böcker digitalt via en nätbokhandel, författaren skriver sin bok på en dator, boken redigeras digitalt och skickas i elektroniskt format till ett tryckeri endast slutprodukten är analog. Alexandra Borg avslutade med att konstatera att de två bokformerna lever sida vid sida och delvis har lite olika syften. Boken i traditionell mening är något vi köper för att äga, kanske för att visa upp i en bokhylla, den säger något om sin läsare/ägare. E-boken är mer av en service och kan inte alls på samma sätt fungera som ett föremål eller statussymbol. Elisabeth Ejemyr 5
6 Digital utgivning trender och utmaningar Kristina Ahlinder, vd Förläggareföreningen Kristina inledde med att berätta att Svenska Förläggareföreningen, SvF, är de svenska bokförlagens branschorganisation och fortsatte sedan med en branschöversikt. Förutsättningarna för en snabb utveckling av den svenska e-boksmarknaden är goda då svenskarna är ett läsande folk. T ex läser 85 % av befolkningen minst en bok per år, 94 % i åldrarna år använder internet regelbundet och 65 % i åldrarna från 12 år och uppåt har tillgång till en smartphone (31 % har tillgång till en surfplatta). Dessutom är den svenska befolkningen van vid att handla sina böcker via nätbokhandlare där 25 % av den totala försäljningen utgörs av allmänlitteratur. Dock har den fakturerade försäljningen av böcker drastiskt minskat sedan Fram till 2008 sågs en ständig ökning av fakturerad försäljning, och speciellt åren p g a den låga bokmomsen. I den ekonomiska krisens spår med start 2008 fick förlagen allt svårare att tjäna pengar på böcker. Det blev en hård konkurrens med små marginaler. Kristina tog upp tre utmaningar för e-bokbranschen: Momsen på böcker måste ner. Idag är momsen för e-böcker 25 %, övriga bokformat har endast 6 % moms. Detta gör att förlagens marginaler krymper och dessutom minskar de ekonomiska incitamenten för att konvertera tryckta böcker till e-böcker. Här är det dock EU-lagstiftningen som styr. Idag är det en bristande respekt för upphovsrätten. E-böckerna ligger tillgängliga på illegala siter, gratis. Det går att stävja illegal publicering. Då krävs det emellertid att internetoperatörerna tar ett större ansvar och sparar personuppgifter längre så att Ipred-lagen går att använda. Dessutom måste det till en blockering av siter som publicerar upphovsrättsligt skyddat material. Flera av våra grannländer gör detta idag! Det måste upprättas bättre modeller för bibliotekens inköp och utlån av e-böcker. En obegränsad utlåning av e-böcker från biblioteken påverkar förlagens försäljning av e-böcker till konsumenter negativt. Förlag och bibliotek behöver en samarbetsmodell som gynnar båda parter på samma sätt som för tryckta böcker. Den s k Elib-modellen som används idag där biblioteken betalar 20 kr för varje inköpt e-bok fungerar dåligt. Man skulle också behöva ha en licens/boktitel. Licensen omfattar ett visst antal utlån eller gäller under en viss tid. Kristina hänvisade till en intressant rapport på Svenska Förläggareföreningens hemsida som diskuterar förhållandet mellan bibliotek och bokförlag, Johan Svedjedal: Biblioteken och Bokmarknaden. Ylva Rosell 6
7 Bibliotekarien som curator Peter Alsbjer, Länsbibliotekarie Örebro-Västmanland Peters utgångspunkt var folkbiblioteken, vilka är i en omställningsprocess - på väg från ett fokus på mediesamlingarna till att vara mötesplatser för allmänheten. Förändringen har bara startat men den kommer att förändra allt för själva biblioteket, dess arbetssätt och serviceutbud. Folkbiblioteken har heller inget givet uppdrag utan de är flexibla och komplexa. Frågan är om vi är inne i ett paradigmskifte eller är det tidsandan? Peter menade att utvecklingen uppvisar alla kännetecken på ett paradigmskifte. Den är gränsöverskridande, påverkar alla och saknar enskild ägare, den utmanar och förändrar etablerade tankesätt, arbetsformer och maktförhållande och den kräver omfattande investeringar i omställningar. Man kan också reflektera över vilken roll förändringarna spelar i folkbiblioteksvärlden: Då Maktkoncentration Rutiner Kontroll Teknisk kompetens Transaktioner (t ex mäta lån) Kunskapsmonopol (boken bakom disken) Tillgång till medier (t ex internet) Nu Maktdelning Processer Brukarmedverkan Social kompetens Relationer (mäta relationer) Kunskapsdelning (öppna hyllor) Äga medier (t ex bloggar) Peter nämnde de nya digitala klyftorna, t ex att vara duktig på datorspel men inte tillgodogöra sig övrig information på internet. Det finns flera sätt att se på bibliotek i dag: som community centers med samhällstjänster, som market places med tillgång till teknisk utrustning av alla de slag, som en fritidsgård eller som det boklösa biblioteket (vilket redan finns vid ett par collegebibliotek i USA). Peter tog också upp följande tre sociala webbverktyg som biblioteket kan använda för att marknadsföra sin verksamhet och sin personals kompetenser: Spotify, som även har e-böcker (så att man kan läsa en bok samtidigt som man t ex lyssnar på den musik som bokens karaktär lyssnar på), Pinterest, där man samlar bilder och kan göra anslag och sätta upp information - som en stor anslagstavla, och Scoop.it där man kan tillgängliggöra nyheter och dela dem med andra. Marguerite Frank 7
8 Informationsspecialistens roll som pedagog Lotta Janson chef för avdelningen Undervisning & Handledning på Karolinska Institutets Universitetsbibliotek, (KIB), ansvarig för KIB-labb Lotta har sedan 2012 varit ansvarig för att bygga upp och utveckla KIB-labb - en akademisk verkstad för i första hand studenter och doktorander. Hon berättade om vilka pedagogiska utmaningar de har haft i utvecklandet av KIB-labb och dess verksamhet. Hon talade också om hur KIB arbetar med pedagogernas kompetensutveckling. De som arbetar med undervisning och handledning på KIB har valt att lägga fokus på sin roll som pedagoger och ser sig därför som pedagoger och lärare snarare än informationsspecialister. I april 2011 samlades KIB:s personal till en framtidsdag i syfte att gemensamt arbeta fram en bild av hur biblioteket kan möta framtiden. Det resulterade längre fram i en vision som sträcker sig 10 år framåt i tiden. Som ett resultat delades bland annat informationsdisken i två delar. I den ena skulle man svara på studentrelaterade frågor, i den andra delen började man med KIB-labb. Till KIB-labb kan alla komma och labba tillsammans med en bibliotekarie. Som användare kan du få hjälp med att komma igång med informationssökning, att välja artiklar ur databaser, lära dig att använda referenshanteringsverktyg m m. Pedagogerna på KIB-labb kan kontaktas i det fysiska rummet men också via chatt, e-post, telefon och Adobe Connect. Lotta Janson berättade vidare om vilka pedagogiska utmaningar som pedagogerna på KIB-labb har stött på. Den första utmaningen har varit att sitta på händerna. Att inte leverera färdiga svar till studenterna. Tanken med KIB-labb har varit att användarna ska erbjudas hjälp till självhjälp. Den andra utmaningen var att agera som roaming librarian. Det är viktigt att vara där kunderna är. Att vara flexibel, hjälpa dem på plats i grupprummen och delta i den integrerade undervisningen. Att koppla marknadsföringen av bibliotekets resurser till de situationer där användarna befinner sig. Den tredje utmaningen har varit att användare ska hitta till KIB-labb och känna till vad de kan erbjuda för stöd. Enligt Lotta handlar kompetensutveckling inte bara om att hålla sig uppdaterad på e-media utan snarare om hur man bemöter sina användare, att man bland annat är flexibel, pedagogisk och modig i kombination med den sakkunskap man har. Lotta tipsade om en bok i ämnet coaching som de har använt: Evidence based coaching av Stober, Dianne R & Grant, Anthony M. 8
9 En kompetensbehovsanalys har gjorts på de flesta avdelningar på KIB. Man har ställt sig frågan Vilka kompetenser behöver vi ha? Bland annat har de använt sig av något som kallas Kompetenshjulet för att få syn på vilka kompetenser det handlar om. Metoden bygger på reflektion och dialog. Medarbetarna har exempelvis fått en treveckorsperiod att reflektera över vilka arbetsuppgifter som balanserar på randen av deras kompetens. Susanna Strömberg Upphovsrättsliga utmaningar i digital miljö den senaste utvecklingen Daniel Westman, doktorand vid Rättsinformatik, SU, föreståndare i IT-rätt, m.m. Inom upphovsrätten skyddas verk, fotografiska bilder, databaser, inspelningar av ljudoch bild m m. Man skyddar dessa objekt genom att ge ensamrätt att framställa exemplar och göra verket tillgängligt för allmänheten. Det ges också ideella rättigheter, vilket innebär att den som skapat verket har rätt att bli omnämnd som upphovsman och ger ett skydd så att inte verket används på ett sätt som kränker upphovsmannens goda namn. Det finns speciella undantag från ensamrätten i 2 kap. Upphovsrättslagen. Bland annat gäller detta rätten att framställa tillfälliga tekniska kopior, att kopiera enligt biblioteksundantaget. Skyddstiden för verk är 70 år efter upphovsmannens död. Närstående får rättigheter t ex till fotografier i 50 år. Här innefattas också filmer och musik. EU-rätten är central och styr upphovsrätten i stor utsträckning. EU-lagstiftningen anger grundläggande principer för tillämpning inom den digitala miljön. Man ser ett behov av förstärkt och heltäckande ensamrätt med begränsade inskränkningar. Sanktioner och åtgärder mot intrång görs effektivare. Detta gäller Ipred, straff och skadeståndsansvar för mellanhänder, föreläggande om blockering/avstängning med flera åtgärder. Dock måste dessa sanktioner vägas mot motstående intressen som yttrandefrihet, integritet m m. Kritiken mot dessa EU-regler efterlyser en effektivare rättighetshantering och ett behov av anpassade ensamrätter. Ensamrätt kan ju hindra en önskad samhällsutveckling Massdigitalisering är en utmaning. Det är svårt att hitta rättighetshavare, transaktionskostnaderna är höga och det behöver vara en rimlig balans mellan ensamrätt och frihet. Ensamrätt kan ju motverka samhällsnytta! Fr om i höstas (1 november 2013) finns nya svenska regler i upphovsrättslagen. Dessa innehåller förslag på ny inskränkning för s k herrelösa verk och nya avtalslicensmöjligheter. Licenser skall kunna tecknas gruppvis och fungera bättre än den generella licens som finns idag. Digisam, samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvet, har tagit fram ett antal vägledande principer för arbetet med 9
10 digitalt kulturarv. Dessa principer är framtagna i samråd med de myndigheter och institutioner som samverkar med Digisam. En annan utmaning rör sociala medier. Juridiken kring användning och kopiering av andras verk är mycket snårig. Många struntar i vad som gäller upphovsrättsligt, t ex att man måste fråga om tillstånd för att använda andras verk digitalt. Som enskild användare måste man själv ta detta ansvar. Google, Youtube m fl har klarerat rättigheter med en del stora förlag. Varför? Jo, för att man då slipper att ta bort deras material. F ö vill ju många att deras material sprids. För sociala medier kan Creative Commons sägas utgöra en slags klarering med legal verkan. Vad gäller rätten till materialet så anger användarvillkoren hos många sociala medier en rättighetsöverlåtelse, d v s att användarna de facto avtalar bort rätten till sitt material (vilket många nog inte inser!). Frågan om länkning till material har nyligen klarnat i och med en ny EU-dom (januari 2014), som säger att länkning till öppet tillgängliggjort material är ok utan att den som länkar behöver fråga om lov. Detta gäller även betaltjänster, typ Retriever, som ju bevakar ett stort antal nyhetskällor och tillhandahåller länkar till dessa. Vad gäller framtiden för upphovsrätten så pågår en översyn av upphovsrätten på EU-nivå. I förslaget är ensamrätten fortsatt stark; de inskränkningar som finns skall ses över (fair use av materialet, textmining mm), enhetliga EU-regler skall skapas och det diskuteras om nya sanktioner skall införas. (för att komma tillrätta med t ex sådant som Pirate Bay). Även den svenska upphovsrättslagen kommer att ses över. Ylva Rosell 10
Säg hej till din nya bibliotekarie:
Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta
Läs merPolicy för Linnéuniversitetets publicering av digitalt undervisningsmaterial
Dnr. LNU 2014/82-1.1 Policydokument Policy för Linnéuniversitetets publicering av digitalt undervisningsmaterial Universitetsbiblioteket 2014-02-11 Policy för Linnéuniversitetets publicering av digitalt
Läs merRegelverk för integritetsskydd och bevarande: kaos eller ordning?
Regelverk för integritetsskydd och bevarande: kaos eller ordning? E-medier i utveckling Informationsspecialistens vardag SMIS den 8 april 2014 Cecilia Magnusson Sjöberg, Professor i rättsinformatik, Stockholms
Läs merVad är upphovsrätt och hur uppstår den? Hur lång är skyddstiden? Vad skyddas av upphovsrätten? Vad innebär symbolen?
S V E R I G E S F Ö R FAT TA R F Ö R B U N D I N F O R M E R A R O M U P P H OV S R ÄT T E N i Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Upphovsrättslagen ger upphovsmän ensamrätt att förfoga över sitt verk
Läs merKS 10 9 APRIL 2014. Öppna data i Uppsala kommun. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta
KS 10 9 APRIL 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Duvner Sara Landström Huss Maria Datum 2014-04-01 Diarienummer KSN-2014-0323 Kommunstyrelsen Öppna data i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merBibliotekets roll i lokal och regional utveckling
Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser
Läs merHantering av verksamhetsinformation
Koncernkontoret Området för informationsförsörjning och regionarkiv Enheten för informationsstyrning och förvaltning Dokumentslag: Styrande Datum: 2018-11-13 Dokumenttyp: Instruktion Version: 2.0 Hantering
Läs merSV Förenade i mångfalden SV. Ändringsförslag. Isabella Adinolfi för EFDD-gruppen
6.9.2018 A8-0245/170 170 Skäl 3 (3) Den snabba tekniska utvecklingen fortsätter att förändra det sätt på vilket verk och andra skyddade alster skapas, produceras, distribueras och används. Nya affärsmodeller
Läs merSammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag
Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 3 En fördjupningsstudie av e-böcker
Läs merKonstnär oavsett villkor? (SOU 2018:23)
2018-08-20 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Diarienummer Ku2018/00773/KO Konstnär oavsett villkor? (SOU 2018:23) Svenska Förläggareföreningen har beretts tillfälle
Läs merArkiv- och informationshantering
Koncernkontoret Området för informationsförsörjning och regionarkiv Enheten för tillsyn och utredning Dokumentslag: Styrande Datum: 2014-10-14 Dokumenttyp: Instruktion Version: 1.0 Arkiv- och informationshantering
Läs merHej! Mer information, pappersenkät, support och definitioner når du via http://biblioteksstatistik.kb.se/?page_id=27
Hej! Välkommen till Sveriges officiella forskningsbiblioteksstatistik avseende 2012. Tack för att du lämnar uppgifter om ert bibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Vi önskar få svar
Läs merllllll www.shutterstock.com 95507863 Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek
llllll www.shutterstock.com 95507863 Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek Upphovsrätt i praktiken en biblioteksfråga http://mediaeducationlab.com/copyright Lagen om
Läs merUpphovsrätt i förändring
Upphovsrätt i förändring Mötesplats inför framtiden Borås 2005-10-12 Susanna Broms Kungl. biblioteket 1 Upphovsrättens reglering Bern-konventionen direktiv från EU-rådet nationell lagstiftning avtal 2
Läs merOlika människor har behov av olika sorters miljöer för att producera, fokusera, vara kreativ
Olika människor har behov av olika sorters miljöer för att producera, fokusera, vara kreativ Alternativa möbler för att stimulera förflyttning + hälsa samt stödja olika typer av uppgifter och stimulera
Läs merUtdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april:
Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: KLYS är en samarbetsorganisation för olika konstnärsgrupper som författare, bildkonstnärer, tonsättare,
Läs merUpphovsrätt. Upphovsrättens grunder. Universitetsjurist Martin Putsén. Juristfunktionen, Linköpings universitet
Upphovsrätt Upphovsrättens grunder Universitetsjurist Martin Putsén Juristfunktionen, Linköpings universitet 2012-10-19 Upphovsrättens grunder Bakgrund Upphovsrättsliga grunder Exempel Litteratur Webbaserat
Läs merAvtal/överenskommelse för leverans till K- samsök
Avtal/överenskommelse Datum 2012-10-** Dnr 159-1562-2012 Avdelning Informationsavdelningen Enhet Enheten för informationsutveckling Författare Johan Carlström Avtal/överenskommelse för leverans till K-
Läs merAvtal/överenskommelse för leverans till K- samsök
Avtal/överenskommelse Datum 2010-12-22 Dnr 130-2880-2008 Avdelning Informationsavdelningen Enhet Informationsutveckling/Ksamsök Författare Johan Carlström Avtal/överenskommelse för leverans till K- samsök
Läs merFilmspeler-domen. - och vissa allmänna reflektioner om EUdomstolens. tolkningar av upphovsrätten
Filmspeler-domen - och vissa allmänna reflektioner om EUdomstolens tolkningar av upphovsrätten Daniel Westman daniel@danielwestman.org @netlawswe (Twitter) Bakgrund Bakgrund faktiska förhållanden Nätet
Läs merAffärsmodeller och samarbete på framtidens Internet
Världshandelsdagen 2008 "Bortom Web 2.0" Affärsmodeller och samarbete på framtidens Internet Olle Olsson Swedish Institute of Computer Science (SICS) World Wide Web Consortium (W3C) 28 augusti 2008 1 Internet
Läs merRiktlinjer och regler för Karolinska Institutets webbplatser (utan bilagor)
Riktlinjer och regler för Karolinska Institutets webbplatser (utan bilagor) Dnr 1-657/2013 Version 1.0 Gäller från och med 2014-01-14 Beslut Dnr: 1-657/2013 2014-01-14 Riktlinjer och regler för Karolinska
Läs merPositionspapper E- böcker på svenska bibliotek
Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,
Läs merAnvisning om bevarande och gallring av forskningshandlingar
ANVISNING Gäller från och med 2006-12-01 Anvisning om bevarande och gallring av forskningshandlingar Gäller fr o m 2006-06-01 Ändrad fr o m 2006-12-01 Syftet med anvisningen är: att klargöra ansvar och
Läs merMusik och film på Internet - hot eller möjlighet? Uppdraget
Musik och film på Internet - hot eller möjlighet? Utredare Cecilia Renfors Utredningssekreterare Johan Axhamn Svenska Föreningen för Upphovsrätt 2007-09-11 Uppdraget Redovisa utvecklingen av lagliga nättjänster
Läs merAtt behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept
Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek
Läs merSamverkan och nätverk inom ABM-området. Infrastruktur i samverkan. 11 november Gunnar Sahlin.
Samverkan och nätverk inom ABM-området Infrastruktur i samverkan 11 november 2008 Gunnar Sahlin Från separata arkiv, bibliotek och museer till ett samlat digitalt nätverk utan nationsgränser Biblioteksvärlden
Läs merSå här använder du bilder, texter och musik i kommunens verksamheter. Upphovsrätt. Enköpings kommun
Så här använder du bilder, texter och musik i kommunens verksamheter Upphovsrätt Enköpings kommun Upphovsrätt det här gäller för dina och andras verk när du använder dem i kommunens verksamheter När du
Läs merUmeå universitetsbibliotek. Sid 1 (6) Verksamhetsplan
Sid 1 (6) 2016-2018 Umeå universitetsbibliotek Sid 2 (6) INLEDNING Umeå universitetsbibliotek är det största vetenskapliga biblioteket i norra Sverige. Universitetsbiblioteket är en akademisk stödfunktion
Läs meripad strategi i förskolan
ipad strategi i förskolan - en strategi för att utveckla pedagogernas förhållningssätt till och användande av ipad i förskolorna i Lindesbergs kommun. Datum: 20131029 För revidering ansvarar: Förskolechef
Läs merBEHÖVS KLARARE LAGREGLER FÖR UPPHOVSRÄTT OCH OFFENTLIGHET I FORSKNINGSPUBLICERING?
BEHÖVS KLARARE LAGREGLER FÖR UPPHOVSRÄTT OCH OFFENTLIGHET I FORSKNINGSPUBLICERING? Akademi Sydost, Växjö 27 september 2007 Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Inga
Läs merDatum: 2015-01-18 För revidering ansvarar: Förskolechef May Seffon-Hård Dokumentet gäller för: Förskolan
Strategi för lärplattan i förskolan - en strategi för att utveckla pedagogernas förhållningssätt till och användande av lärplattan i förskolorna i Lindesbergs kommun. Datum: 2015-01-18 För revidering ansvarar:
Läs merRiktlinjer för sociala medier på Malmö högskola
1(5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsdatum: 2013-04-04 Beslutande/Titel: Rektor Stefan Bengtsson Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig/Funktion: Kommunikationschef Diarienummer:
Läs merKopiosto rf
Läraren och upphovsrätt Kopiosto rf 11.4.2019 Lärarens tre roller Lärarens tre roller i förhållande till upphovsrätten 1. Som upphovsman framställer egna undervisningsmaterial Läraren och elever får upphovsrätten
Läs merJuridiska frågor kring fri programvara och öppen källkod
Juridiska frågor kring fri programvara och öppen källkod Daniel Westman Institutet för rättsinformatik Stockholms universitet http://www.juridicum.su.se/iri/dawe Fri programvara Bakgrund, ideologi och
Läs merSammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9
Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.
Läs merMusik och bibliotek - upphovsrätt
Musik och bibliotek - upphovsrätt Musikmuseet den 17 april 2007 Susanna Broms Om det är något man vill göra, är det troligtvis förbjudet! 2007-04-17 Susanna Broms 2 Upphovsrättens reglering Bern-konventionen
Läs merAtt söka information (med betoning på Internet)
Att söka information (med betoning på Internet) - en sökguide för distansstuderande 1. Var finns informationen? 2. Hur söker man? Sökstrategier 3. Olika informationskällor, hjälpmedel vid informationssökning
Läs merDu markerar det eller de svar du vet eller tror är rätt genom att kryssa i boxen framför det alternativet.
Bibliotek i samhället 1 Provmoment: Biblioteksjuridik 2,5hp Ladokkod: 7,5 högskolepoäng Tentamen ges för: Tentamenskod: Tentamensdatum: 2017-12-01 Tid: 10.00-11.30 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt antal
Läs merPolicy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier
Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier Vi vill uppmuntra till användning av sociala medier i arbetetssyfte men också påminna om att du representerar din arbetsgivare/förbundet, både
Läs merHej! Mer information, pappersenkät, support, definitioner och tips når du via
Hej! Välkommen till Sveriges officiella forskningsbiblioteksstatistik avseende 2011! Tack för att du lämnar uppgifter om ert bibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Vi önskar få svar
Läs merSök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap
Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen
Läs merAVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter)
Avtal Datum Dnr Sid 1 (5) AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Parter 1. Umeå universitet, institutionen för (namn),
Läs merRätten till ett foto. Hur upphovsrätten fungerar och vikten av kringinformation
Rätten till ett foto Hur upphovsrätten fungerar och vikten av kringinformation UPPHOVSRÄTT EN FRÅGA OM SKYLDIGHETER Samla för att använda Våga använda! Kringinformation! VAD SÄGER LAGEN? Lag (1960:729)
Läs merFolkbibliotek & digitalisering
! Folkbibliotek & digitalisering Prof. Pelle Snickars Institutionen för kultur- och medievetenskaper / HUMlab I digitaliseringens ljus vad är ett bibliotek? Ett bibliotek kan idag vara många saker
Läs merAnsökningsblankett för projekt inom Kulturarvslyftet
Ansökningsblankett för projekt inom Kulturarvslyftet Anvisningar till ansökningsblanketten finns i Bilaga 1. Sökande/anordnare 1. Namn på anordnaren/arbetsgivaren 2. Anordnarens verksamhet inom kulturarvsområdet
Läs merEtt svenskt digitalt tidskriftsarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna
Ett svenskt digitalt sarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna Wilhelm Widmark Stockholms universitetsbibliotek December 2003 Internationellt har det skapats ett antal digitala sarkiv där
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM51
Regeringskansliet Faktapromemoria Undertecknande av Marrakechfördraget om inskränkningar i upphovsrätten till förmån för personer med synnedsättning Justitiedepartementet 2014-02-07 Dokumentbeteckning
Läs merRiktlinjer för sociala medier, Lilla Edets kommun. Framtagen av: Kommunikationsteamet Diarienummer: 2014/KS0101 Datum: 2014-03-24 Version: 1.
Riktlinjer för sociala medier, Lilla Edets kommun Framtagen av: Kommunikationsteamet Diarienummer: 2014/KS0101 Datum: 2014-03-24 Version: 1.0 Innehåll 1. Vad är sociala medier?... 3 2. Varför och när ska
Läs merMedieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)
Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet
Läs merRiktlinjer för hanteringen av arkiv i Tyresö kommun
Riktlinjer för hanteringen av arkiv i Tyresö kommun Beslutad av kommunfullmäktige 2016-xx-xx xx Innehållsförteckning 1. Tillämpningsområde...3 2. Syfte...3 3. Vad är arkiv?...3 4. Arkivansvar...3 5. Redovisning
Läs merMånga rättsområden! IT-rätt. Internationell dimension. Problem med IT-rätt. Intro 30/9 2004
Många rättsområden! IT-rätt Intro 30/9 2004 Internationell dimension Avtalsrätt Köprätt Marknadsföring Straffrätt Yttrandefrihet, tryckfrihet. Personlig integritet Immaterialrätt Mats Nordenborg 1 Mats
Läs mer1(8) Riktlinjer för webb och sociala medier. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige 2017-02-22, 11 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av 3(8) Innehållsförteckning Inledning...4 Mål...4 Syfte...4
Läs merOperight infotillfälle
Operight infotillfälle Föreläsningsunderlag Del 1: Upphovsrättens ABC Vad är upphovsrätt? Upphovsrätten skyddar skapande arbete och investeringar. Upphovsrättslagens syfte är att skapa en balans mellan
Läs merDu markerar det eller de svar du vet eller tror är rätt genom att kryssa i boxen framför det alternativet.
Bibliotek i samhället 1 Provmoment: Biblioteksjuridik 2,5hp Ladokkod: 31DBI1 7,5 högskolepoäng Tentamen ges för: NGBID17v Tentamenskod: Tentamensdatum: 2017-11-06 Tid: 10.00-12.30 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs mer2003-09-22 02-461-2003. Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 STOCKHOLM
1(5) 2003-09-22 02-461-2003 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 STOCKHOLM Yttrande över departementspromemorian Upphovsrätten i informationssamhället - genomförande
Läs merMÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX
MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX DIGITALA LÄRRESURSER Råmaterial Lek- och lärprodukter Läromedel Verktyg DIGITALA LÄRRESURSER Råmaterial Lek- och lärprodukter
Läs merBiblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01
Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018 Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan 2015-2017 1 Inledning... 2 1.1 Styrdokument... 2 1.2 Bibliotekets
Läs merHANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET
HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.
Läs merStockholms universitetsbibliotek MEDIEPLAN
Stockholms universitetsbibliotek MEDIEPLAN Inledning... 2 Ämnesprofil... 2 Bevakningspolicy... 2 Bestånd... 3 Upphandlade leverantörer... 3 Förvärvskanaler... 3 Elektronisk version... 4 Åtkomst elektroniska
Läs mer2016-02-23. Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 Stockholm. Dnr Ju2016/00084/L3
2016-02-23 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 Stockholm Dnr Ju2016/00084/L3 EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten Svenska
Läs merInformationssökning inför uppsatsen
Informationssökning inför uppsatsen Vetenskapliga förhållningssätt, 2010-05-19 Anna Prymka, Högskolebiblioteket 1 Vi har två timmar för: Informationskompetens ett komplext begrepp Vetenskaplig information
Läs merSant falskt eller mittemellan
Kort sammanfattning av: Sant falskt eller mittemellan En dag om medie- och informationskunnighet i Umeå 2014 Dagen förklarade medie- och informationskunnighet på ett grundläggande plan. Det satte dessutom
Läs merVälkommen till informationssökning via webben. Tips om sökningar inför uppsatsskrivandet med klickbara länkar.
Välkommen till informationssökning via webben. Tips om sökningar inför uppsatsskrivandet med klickbara länkar. 1 Bibliotekets uppdrag i samarbete med utbildningen framgår i kursplanerna. 2 Se innehållet
Läs merDigital arkivering och historiklagring. 2010-12-06 Anastasia Pettersson och Anders Kölevik
Digital arkivering och historiklagring 2010-12-06 Anastasia Pettersson och Anders Kölevik Generella principer för arkivering Informationsbärare: Analogt (papper) Digitalt (ettor och nollor på t ex ett
Läs merWebbpolicy Övertorneå kommun
1 Webbpolicy Kanslienheten september 2006 2 Inledning Den officiella kommunala hemsidan är en viktig informationskälla och informations- och marknadsföringskanal som ökar i betydelse. En hemsida är under
Läs merMediaplan för KTH Biblioteket. Version 1.1
Mediaplan för KTH Biblioteket Version 1.1 Innehåll KTH Bibliotekets uppdrag... 3 Urvalskriterier... 3 Förvärvsprinciper... 3 Kursböcker... 3 KTH-publikationer... 3 Fjärrlån... 4 Tillgängliggörande... 4
Läs merKommunikationspolicy för Linköpings kommun
Kommunikationspolicy för Linköpings kommun Fastställd av kommunfullmäktige i december 2012 Våra kärnvärden Modiga Att ligga i framkant innebär att vi vågar gå vår egen väg. Att våga välja otrampade stigar,
Läs merUpphovsrätten sätter maten på upphovsmannens bord
Upphovsrätten sätter maten på upphovsmannens bord Var och en har rätt till skydd för de ideella och materiella intressen som härrör från vetenskapliga, litterära och konstnärliga verk till vilka han eller
Läs merReumatikerförbundets Webbpolicy
Reumatikerförbundets Webbpolicy 120608 Reumatikerförbundet Webbpolicy Den här webbpolicyn gäller för Reumatikerförbundets samtliga organisationsled. Den vilar på Reumatikerförbundets värdegrund. Ytterst
Läs merMånga rättsområden! IT-rätt. Internationell dimension. Problem med IT-rätt. Intro 15/6 2005
Många rättsområden! IT-rätt Intro 15/6 2005 Internationell dimension Avtalsrätt Köprätt Marknadsföring Straffrätt Yttrandefrihet, tryckfrihet. Personlig integritet Immaterialrätt Mats Nordenborg 1 Mats
Läs merBIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN
BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN TILL FÖRSVAR FÖR DET FRIA ORDET Vi tar för givet att man ska kunna låna böcker och andra medier på sitt bibliotek. Men i det självklara ryms också något större och viktigare; något
Läs merBibliotek och europeisk upphovsrättsreform
Bibliotek och europeisk upphovsrättsreform Jonas Holm Jurist, Stockholms universitet Ordförande, LIBERs arbetsgrupp för upphovsrätt e-mail: jonas.holm@su.se Vad är det för materia jag talar om som upphovsrätt?
Läs merForum för kommunala arkivarier 2010
Forum för kommunala arkivarier 2010 Inbjudan till konferens i Stockholm den 18-19 augusti 2010 TALARE FRÅN SKL Ulrika Gustafsson LDB-centrum Östen Jonsson Järfälla kommun Susanne Strangert Arbetssätt och
Läs merBilaga 2 Sammanställning av rekommendationer (ur Svenskt ramverk för digital samverkan)
2 Sammanställning av rekommendationer (ur Svenskt ramverk för digital samverkan) Område Nr Rekommendation Styrning och ledning: 1 Integrera digitaliseringsarbetet i den ordinarie verksamheten a) integrera
Läs merAXIELL ARENA Det digitala biblioteket
AXIELL ARENA Det digitala biblioteket www.axiell.se Med Axiell Arena möter vi framtidens digitala utmaningar - Johan Brinck, koordinator för biblioteken i Skåne Nordväst. Axiell Arena Axiell Arena Axiell
Läs merRiktlinjer för bildhantering
Kommunledningskontoret Anna Sandström, 0531-52 60 25 anna.sandstrom@bengtsfors.se RIKTLINJER Antagen av Kommunstyrelsen 1(5) Riktlinjer för bildhantering Bilagor: 1. Tillgänglighet vid bildpublicering
Läs merSnabbmanual. för. Lärresurshanteringsverktyget
Snabbmanual för Lärresurshanteringsverktyget Beskrivning av olika vyer i Lärresurshanteringsverktyget Skapa I detta fönster skapar man nya sidor och/eller väljer struktur på sin lärresurs. Men man redigerar
Läs merWordpress och Sociala medier av Sanna Ohlander 110407. STAFFANSTORP Framtidens kommun
STAFFANSTORP Framtidens kommun 1 Innehållsförteckning Det nya informationssamhället sid 3 Staffanstorps kommun framtidens kommun sid 4 Det sociala medier i korta drag sid 5 Vad är wordpress sid 6 Att skriva
Läs merMedieplan. Karlskoga bibliotek
Medieplan Karlskoga bibliotek 2016-03-14 www.karlskoga.se Innehållsförteckning Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 2. Styrdokument... 4 2.1 Bibliotekslag (2013:801)... 4 2.2 FN:s
Läs merFråga bibliotekarien. Länkbiblioteket. Sökslussen. Metasökprogrammet Frank och Söksam. biblioteken.fi >
Fråga bibliotekarien Länkbiblioteket Sökslussen Metasökprogrammet Frank och Söksam biblioteken.fi > : Informationssökning { www.biblioteken.fi/informationssokning Centrala söktjänster för olika sökbehov
Läs merPOLICY FÖR DIGITAL KOMMUNIKATION
POLICY FÖR DIGITAL KOMMUNIKATION Inledning PRO är beroende av att medlemmar och omvärlden har ett starkt förtroende för organisationen. Det är av stor betydelse hur vi kommunicerar så att det inte innebär
Läs merFrågor och svar - Diagnostisk prov ht14 - Webbutveckling 1
Frågor och svar - Diagnostisk prov ht14 - Webbutveckling 1 Bilder och optimering --- Vilken upplösning är lämplig för bilder som ska användas på Internet? Sträva efter korta nedladdningstider. 72 ppi/dpi
Läs merRiktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier
Datum 2014-09-19 1(5) Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier Sociala medier är enligt Wikipedia ett Samlingsnamn för platser och tjänster på nätet som för samman människor och
Läs merUPPHOVSRÄTT. Skyddar skapande arbete. Kopiosto
UPPHOVSRÄTT Skyddar skapande arbete Vad är upphovsrätt? Ett skydd för skapande arbete En lagstadgad rätt som tillfaller en person som skapat ett verk Upphovspersonen får bestämma hur hens verk används
Läs merRiktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan
Riktlinjer 1 (7) 2011-09-21 Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan 1 Riktlinjer i korthet 1.1 Riktlinjer för medarbetare vid Försvarshögskolan i allmänhet Medarbetare vid Försvarshögskolan
Läs merINTEGRITETSPOLICY. Integritetspolicy Implementa Sol AB (6)
INTEGRITETSPOLICY Fastställd av: Styrelsen för Implementa Sol AB Datum: 2018 05 18 För uppföljning ansvarar: Styrelsen för Implementa Sol AB Gäller för: Implementa Sol AB, Org nr 556581 9272 1(6) Implementa
Läs merDigitalisering. enligt Kungliga biblioteket
Digitalisering enligt Kungliga biblioteket Kungliga biblioteket var en av de institutioner och myndigheter som i december 2009 fick i uppdrag av regeringen att ge ett underlag till en nationell strategi
Läs merIKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se
IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde
Läs merFRAMTIDEN FÖR DIGITALA BÖCKER PÅ SVENSKA BIBLIOTEK. Falun, 4 maj 2011
FRAMTIDEN FÖR DIGITALA BÖCKER PÅ SVENSKA BIBLIOTEK Falun, 4 maj 2011 1 Digitala böcker E-böcker Ljudböcker 2 Elib Grundat år 2000. Ägare: Bonnierförlagen, Piratförlaget, Natur & Kultur och Norstedts Förlagsgrupp.
Läs merLathund för webbpublicering av bilder
Lathund för webbpublicering av bilder Innehåll Lathund för webbpublicering av bilder... 1 Vilka bilder får du publicera på webben?... 2 Bilder på Google... 3 Creative Commons bilder... 4 Bilder utan upphovsrätt
Läs merKan logga in och ha strategier för att minnas sitt lösenord. Kan ta hand om och hanterar sin enhet. Kan starta och stänga av sin enhet.
Eskilstuna kommun Digitalia Lägg till ELEVEN framför varje fält när du läser planen. Lycka till! Hantering av digitala enheter Fritidshem F 1-3 4-6 7-9 Får lära sig att ladda ner appar till en surfplatta
Läs merWorkshop Mötesplats Open Access 26 april Vad betyder Open access för vår organisation och hur integrerar vi det i organisationen som helhet?
Workshop Mötesplats Open Access 26 april 2017 - Vad betyder Open access för vår organisation och hur integrerar vi det i organisationen som helhet? Workshop 1, kl. 15.30-16.15, antal deltagare ca 25. Workshopen
Läs merPM - statusrapport e-böcker
2014-03-28 PM - statusrapport e-böcker Osäker på terminologi och begrepp? Läs gärna dokumentet Frågor och svar om e- böcker! Inledning E-böckerna är mycket populära, under 2013 ökade e-boksutlåningen vid
Läs merArbetsplan för skolbiblioteksverksamheten på Hjulsta grundskola 2018
Arbetsplan för skolbiblioteksverksamheten på Hjulsta grundskola 2018 Skolbiblioteksverksamheten på Hjulsta grundskola verkar enligt Läroplan för grundskolan. Genom litteraturläsningen och de gemensamma
Läs merSveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola!
Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Avgörande är den enskilda individens förhållningssätt till sitt eget behov av vidarelärande, förmågan att lära nytt och attityden till utbildningsinstitutioner
Läs merHenry Olsson. Copyright. Svensk och internationell upphovsrätt. Åttonde upplagan. Norstedts Juridik
Henry Olsson Copyright Svensk och internationell upphovsrätt Åttonde upplagan Norstedts Juridik Innehållsförteckning Förord 11 Förkortningar 17 1. Inledning 19 Immaterialrätt 19 Upphovsrättens huvudinnehåll
Läs merMalmö stads riktlinjer för sociala medier
Malmö stads riktlinjer för sociala medier Bakgrund Sociala medier är i första hand en plats för dialog och inte en traditionell reklamkanal. Det handlar först och främst om kommunikation, konversation
Läs merDigitala trender i mediabranschen NYA DIGITALA TEKNOLOGIER SÄTTER FART PÅ FÖRETAGEN I MEDIABRANSCHEN
Digitala trender i mediabranschen NYA DIGITALA TEKNOLOGIER SÄTTER FART PÅ FÖRETAGEN I MEDIABRANSCHEN Artificiell intelligens tar klivet in i mediavärlden Idag finns de sida vid sida. Traditionella TV-sändningar
Läs mer