Kontrafaktisk historia som pedagogisk metod

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kontrafaktisk historia som pedagogisk metod"

Transkript

1 Work in progress: En praktiknära delstudie om historieundervisning och elevers historiska tänkande: Kontrafaktisk historia som pedagogisk metod Text till konferensen i ämnesdidaktik Middelfart maj Anna-Lena Lilliestam Doktorand inom forskarskolan CUL vid Göteborgs universitet 1

2 Denna delstudie; kontrafaktiska resonemang som pedagogisk metod, är en del av ett större praxisnära arbete, där jag studerar historieundervisning i tre klasser på gymnasiet. Jag börjar med att kort presentera den större studiens uppläggning och de teoretiska utgångspunkterna. Sedan diskuterar jag texter där elever resonerar kontrafaktiskt och beskriver två lektionssekvenser där man använder kontrafaktiska resonemang som metod. Till slut diskuterar jag vilket lärande som möjliggörs i de skilda lektionssekvenserna och vilken roll kontrafaktiska resonemang kan spela i historieundervisningen. De i studien ingående lärarna kallas genomgående för lärarna och de i studien ingående eleverna kallas eleverna. 1. Studien Den empiriska delen av studien genomfördes av mig i samarbete med tre lärare i tre gymnasieklasser på samma skola, i arbetet med kursen Historia A. Arbetet startade under höstterminen 2007 med gemensamma diskussionsmöten och den studerade undervisningssekvensen genomfördes under åtta veckor i början av vårterminen Eleverna gick år 2 eller 3 på Samhällsprogrammet och var alltså 17 till 19 år gamla. Klasserna i studien hade läst historia kronologiskt; börjat med antiken och i december kommit fram till de stora upptäckterna och reformationen. Lärarna beslöt att det historiska innehållet i studien, i enlighet med den tidigare undervisningens kronologiska uppläggning, skulle vara Upplysningstiden. De diskuterade fram gemensamma mål med undervisningen under studien, men var och en av dem detaljplanerade sin egen undervisning. Det var alltså lärarna som bestämde det historiska innehållet i undervisningen, definierade vad de ville att eleverna skulle lära och hur de skulle arrangera undervisningen för att möjliggöra detta lärande. Min roll under studiens praktiska genomförande var bollplanket och diskussionsledaren. Gruppdiskussioner och lärarkommentarer bandades och lektionerna videofilmades av mig. I studiens datamaterial ingår: Lärarnas gruppdiskussioner kring den planerade och genomförda undervisningen. Kommentar från den enskilde läraren angående varje enskild lektions avsedda lärandeobjekt (för närmare beskrivning av begreppet lärandeobjekt, se nedan), dvs. vilka kunskaper och förmågor som läraren planerade att eleverna skulle utveckla under lektionen. Kommentar från den enskilde läraren angående varje enskild lektions iscensatta lärandeobjekt, dvs. vilka kunskaper och förmågor läraren ansåg att eleven hade möjlighet att utveckla under lektionen. 20 videoinspelade lektioner. Tre stimulated recall situationer där de tre lärarna gemensamt såg och kommenterade avsnitt ur lektionsfilmerna. 70 elevtexter med diskussion om begreppen aktör och struktur, samt kontrafaktiska resonemang. 85 prov Teoretiska grunder För att kunna resonera om de skilda historiska kunskapsformer som framträder i undervisningen använder jag Erik Lunds modell för de olika aspekterna på historisk kunskap, (Lund 2006), här kallad den ämnesteoretiska modellen. Variationsteori (Marton, Runesson och Tsui, 2004) bidrar med redskap att förstå hur lärandeobjektet behandlas och framträder. 2

3 Den ämnesteoretiska modellen Historisk kunskap är uppbyggd av olika aspekter, som också befinner sig på olika nivåer av abstraktion. Den historiska innehållskunskapen vad hände och varför hände det? Innehållsbegrepp som är centrala för förståelsen av en viss epok. Historiska nyckelbegrepp, exempelvis orsak och verkan, förändring och kontinuitet, aktör och struktur, centrala för förståelsen av historiska processer som sådana, oberoende av epok. Att göra historia, hur historisk kunskap konstrueras och etableras den historiska metoden, att skapa historia ur källor, insikten om historiens natur som tolkning och konstruktion. Se fig. 1. Nyckelbegrepp: orsak och verkan, förändring och kontinuitet, aktör och struktur Innehållsbegrepp: exempelvis privilegiesamhälle, klassamhälle, envälde Att göra historia. Hur historia konstrueras Historisk kunskap Innehållskunskap Vad hände och varför hände det? Det historiska narrativet Fig. 1. Den ämnesteoretiska modellen Efter Lund (2006) Denna modell har fördelen att den möjliggör en uppdelning och analys av det historiska innehållet, och gör det möjligt att se vilken kunskapsaspekt som arbetas med i den enskilda lektionssituationen. Jag menar att dessa aspekter samspelar, och om en elev utvecklar en fördjupad kunskap inom en kunskapsaspekt, så möjliggörs därmed en djupare förståelse av andra aspekter. Speciellt tydligt samspelar aspekterna innehållskunskap och innehållsbegrepp. En ytterligare fördel med att på detta sätt se historisk kunskap som uppbyggd av skilda aspekter är att varje aspekt kan analyseras i termer av progression. Variationsteori Variationsteori är ett nytt redskap i diskussionen om historieämnet. Teorin har visat sig användbar för att studera andra skolämnen, exempelvis matematik (Häggström, 2008), engelska (Holmqvist och Molnar, 2006) och svenska (Gustavsson, 2008). Inom variationsteori talar man om lärandeobjektet; de kunskaper eller förmågor som eleven förväntas utveckla genom undervisningen. Det variationsteoretiska ramverket är givande att använda inom historieämnet, eftersom det möjliggör en analys av det valda lärandeobjektet, dess behandling i undervisningen och det lärande som faktiskt möjliggörs i den konkreta undervisningen. Denna sorts analys är ovanlig inom historiedidaktiken, och jag menar, att det är ett fruktbart perspektiv, med potential att ge nya insikter om historieundervisning. 3

4 Lärandeobjektet är alltså de kunskaper eller förmågor som eleven förväntas utveckla genom undervisningen. Ett lärandeobjekt kan vara litet och detaljinriktat, men lika gärna övergripande som exempelvis ett speciellt synsätt. Lärandeobjekt i historia blir ofta flerskiktade, bestående av både innehållskunskap, innehållsbegrepp och modeller för övergripande förståelse. Ett lärandeobjekt kan vara kortsiktigt eller långsiktigt, behöva byggas upp under många lektioners undervisning. Flera lärandeobjekt kan förekomma under samma lektion. Lärarens avsedda lärandeobjekt, dvs. de kunskaper och färdigheter som läraren planerar att eleven ska utveckla iscensätts i en undervisningssituation. Det lärandeobjekt som där framträder blir det lärande som blir möjligt, det som eleverna har möjlighet att lära. De kunskaper och förmågor som den enskilde eleven verkligen utvecklar, kommer att skilja sig från individ till individ. Den enskildes lärande, det levda lärandeobjektet, är beroende av vilket lärande som möjliggjorts i undervisningen, men står på intet sätt i någon 1-1 relation till detta. Det är inte säkert att lärarens intentioner med undervisningen överensstämmer med det lärande som verkligen möjliggörs i undervisningen. Att något varit möjligt att lära innebär inte att den enskilde eleven verkligen gjorde det. Det planerade lärandeobjektet, det lärande som möjliggjordes och det lärande som verkligen tog plats måste analyseras var för sig. Se fig. 2. De kunskaper eller de förmågor som läraren planerar att eleven ska utveckla Det som blev möljigt att lära i den konkreta undervisningss ituationen. De kunskaper och förmågor som eleven verkligen utvecklade. Det avsedda lärandeobjektet Det iscensatta lärandeobjektet Det levda lärandeobjektet Fig. 2. Lärandeobjektet (Efter Marton, Runesson och Tsui 2004) I en variationsteoretisk analys av det iscensatta lärandeobjektet fokuserar man lärandeobjektets hantering i undervisningssituationen. Vad blir figur och vad blir bakgrund? Vad kontrasteras och vad framträder simultant? Vad lyfts och vad tas inte fram igen? 4

5 Hur framträder lärandeobjektet? Vilket lärande blir möjligt? Finns kritiska aspekter, som verkar vara centrala för förståelsen av lärandeobjektet? Det övergripande lärandeobjektet: Att se historien som ett växelspel mellan aktör och struktur Lärarna valde som övergripande lärandeobjekt att eleverna skulle utveckla sin förmåga att se historien som ett växelspel mellan aktörer och strukturer. Aktörer förstås som individer som agerar i en samhällelig struktur, vilken ger möjligheter och begränsningar. Aktörerna påverkar i sin tur strukturerna, vilket ger andra aktörer andra möjligheter och begränsningar och vilka i sin tur påverkar strukturerna. Aktör och struktur analyserar jag, i enlighet med den ämnesteoretiska modellen, som ett nyckelbegrepp; alltså en aspekt av historisk kunskap, som kan studeras oberoende av historiskt innehåll. Halldén (1987, 1994, 1997, 1998) har visat på elevers tendens att personifiera historien och att fokusera på människors intentioner och handlingar, snarare än på anonyma strukturella faktorer. Det var också lärarnas erfarenhet. De ansåg att begreppet struktur var svårt för eleverna att ta till sig, varför de lagt mycket tankemöda på att hitta hjälpande modeller för att klargöra det. Man hade fastnat för att tydliggöra strukturbegreppet genom att dela upp det i fyra delaspekter: tekniska förutsättningar, idéer intressekamp mellan olika grupper i samhället. naturdeterminanter, dvs. klimat, geografiska förhållanden, hälsoförhållanden och liknande, För att ytterligare tydliggöra de strukturella faktorerna arbetade man kontrafaktiskt. Kontrafaktiska resonemang Kontrafaktisk historieskrivning är ifrågasatt av historievetenskapen som varande spekulativ och ovetenskaplig. Andra menar att den har ett värde i att den möjliggör diskussion om skilda faktorers inbördes vikt. I Nobelpristagaren Fogels (1964) studie av järnvägens betydelse för utvecklingen i Nordamerika ersätter han hypotetiskt järnvägen med kanaler och resonerar kring den situation som då uppkommit. Ferguson (1997) menar att ett kontrafaktiskt resonemang har ett värde i att tydliggöra den aktuella situationen. Han kräver att den alternativa händelseutvecklingen som presenteras måste bygga på handlingsalternativ, som man kan visa att de aktuella aktörerna i den aktuella kontexten upplevde som realistiska. Ska skolan lära ut sådant som kunde hänt? Är det inte svårt nog att möjliggöra för eleverna att lära sig vad som verkligen har hänt? En betydelsefull historiedidaktiker som Bernard Erik Jensen menar dock att det är viktigt att motverka deterministiska tankegångar. (Jensen, 1997) Människor har möjlighet att påverka sina liv och historiens gång. Ett kontrafaktiskt resonemang har, menar han, potential att tydliggöra för eleverna att historien inte är förutbestämd, utan utvecklingen hade kunnat ta andra vägar. Detta skulle också verka emanciperande, att eleverna förstår att om historiska aktörer hade handlingsalternativ så har de det också i sina liv. Lärarna valde att använda kontrafaktiska resonemang som pedagogisk metod med två huvudsakliga syften; att tydliggöra aktör och strukturbegreppet och att motverka 5

6 determinism. De menade att man kan använda kontrafaktiska diskussioner på olika sätt i lektionssituationen. Ta bort den aktuelle aktören ur det aktuella sammanhanget för att, när han hypotetiskt är borta ur strukturen, resonera kring hans betydelse. Hypotetiskt flytta aktören till en annan tid och diskutera om hans personliga egenskaper var så speciella att han hade kunnat påverka även den tiden. Hypotetiskt förändra en strukturell förutsättning, ta bort en speciell uppfinning eller en idé och resonera kring de nya förutsättningar som den förändrade situationen medför. Studera aktörens handlingsalternativ i en given situation och hypotetiskt resonera kring följderna av aktörens möjliga ageranden. På mer rent spekulativ nivå kan man också resonera kring följderna för den långsiktiga historiska utvecklingen av den hypotetiskt förändrade situationen. Reflektioner kring urval och validitet Lärarna hade under lång tid haft en levande diskussion i ämnesgruppen om historia, historiedidaktisk teori och historieundervisning, vilket gjorde att de blev intresserade av att delta i studien. Det är tidskrävande att delta i en studie av det här slaget, vilket innebär att de deltagande lärarna måste ha ett starkt intresse. Det är hela tiden lärarna själva som har valt de olika lärandeobjekt som de arbetar med i studien och andra lärare kan mycket väl tänkas ha valt andra lärandeobjekt. Att de är väl bevandrade i historiedidaktisk teori blir tydligt i deras diskussioner och det utnyttjar jag också i de analyser jag gör. Alla tre är män, vilket kan synas vara en nackdel, men eftersom en eller två lärare av olika kön ändå inte hade varit någon rimlig grund att dra några slutsatser av, så menar jag att detta inte har någon betydelse för studiens validitet. Min roll i den empiriska delen av studien var frågeställaren och bollplanket. Jag hade alltså ingen undervisningsmodell som jag förväntade mig att de skulle genomföra, utan mina frågor syftade till att de skulle formulera sina tankar. Detta hade det dubbla syftet att de dels kunde tydliggöra sina tankar för sig själva, som en del i deras professionsutveckling, dels bidra till den vetenskapliga kunskapen om historielärares didaktiska reflektioner kring sin undervisning. Skolan är en vanlig svensk gymnasieskola i en större stad, varken speciellt hög eller lågstatus. Klasserna har en blandning av elever med svensk och utländsk bakgrund, jämn könsfördelning, alla betygsnivåer från MVG till IG är representerade. De deltagande klasserna var de klasser som de deltagande lärarna var tjänstefördelade i och är, enligt min uppfattning, vanliga klasser på Samhällsprogrammet. Eftersom eleverna inte är utvalda på statistiska grunder kan jag i mina resultat inte göra anspråk på statistisk generaliserbarhet. I min analys av elevtexterna har jag valt ut representativa exempel på de olika uppfattningar och tankefigurer som jag kan urskilja i materialet. Jag anger frekvens med ord som många, ofta, några få och liknande och menar att om ett sätt att resonera återkommer i nästan alla texter bör denna tankefigur rimligtvis vara vanlig hos ungdomar i allmänhet. Om ett svar eller mönster är sällan förekommande är det rimligt att tänka att det är en ovanlig tankefigur även i andra elevgrupper. Jag anser att det är viktigt att elevernas röst klingar i materialet. Dock är den språkliga dräkten i deras texter ofta så dålig att den skulle riskera att stå i vägen för läsarens förståelse av 6

7 innehållet. För att öka läsbarheten har jag valt att rätta stavfelen och interpunktionen samt att börja alla meningar med stor bokstav. Däremot har jag behållit originalens meningsbyggnad och grammatiska struktur. I transkriptionerna av ljud- och videoinspelningar har jag transkriberat till normal svenska och normal interpunktion. Om ord är utelämnade, men uppenbarligen underförstådda, så har jag för läsarens förståelses skull lagt till dem inom hakparentes. [] Jag har markerat längre pauser med och av mig utelämnade avsnitt med punkter inom hakparentes [ ]. Eleverna kom inte in i denna studie som tomma blad. De har haft undervisning tidigare, på grundskolan och på gymnasiet under höstterminen. De har en föreställning om ämnet historia, som de fått från flera håll, varav skolan bara är en. Familjen, massmedier, turistresor är andra, för att bara nämna några. (Rosenzweig och Thelen, 1998) De tre lärarna hade ett tätt samarbete, och man hade under höstterminen arbetat med samma historiska epoker, men den faktiska undervisningen hade varit olika i de tre klasserna. Eleverna har mött begreppen aktör och struktur och har genomfört kontrafaktiska resonemang, men i olika omfattning och på olika sätt. Jag studerar deras tänkande som det visar sig i de texter de skriver och de diskussioner de genomför på lektionerna. Klassrumssituationen påverkades givetvis av att jag satt i klassrummet med en kamera och observerade. Två av lärarna upplevde att speciellt klassrumssamtalet blev lidande. De fick inte den muntliga respons de var vana vid, något som dock förbättrades under studiens gång. Den tredje läraren menade att undervisningen fungerade som den brukade. Momentet Upplysningstiden var planerat till fem veckor, men blev till slut åtta veckor långt. Min tolkning av detta är att i och med att vi fokuserade denna epok så fick den en större vikt i lärarnas tankegångar än den tidigare haft, vilket medförde fler undervisningsidéer och längre tid på momentet. Detta ser jag inte som något problem för studiens validitet. Jag studerar historieundervisning i den faktiska kontexten, inte en tänkt vanlig undervisning eller en tänkt idealisk undervisning, utan just den undervisning som utspelade sig just den dagen under just de omständigheterna. Det är också just den undervisningssituationen som läraren har planerat för och det lärande som möjliggjordes just den gången som han kommenterar och som jag analyserar. 7

8 2. Vad blev möjligt att lära? Det som blir möjligt att lära under en lektionssekvens i historia är beroende av många faktorer. Hur tänker eleverna kring historia? Vilka förkunskaper i form av innehållskunskaper har de och vilka innehållsbegrepp har de förståelse för? Hur kan de hantera övergripande historiska frågeställningar? Vad som blir möjligt att lära under en lektion eller en undervisningssekvens blir beroende dels av vad eleverna har med sig in i undervisningssituationen, dels vilket lärande som erbjuds i denna situation. Vilka kunskaper och vilka färdigheter som de faktiskt får möjlighet att utveckla. I denna avslutande del av texten presenterar och resonerar jag kring delstudiens empiriska material. a. Elevtexterna b. Lektionen om Boston Tea Party och lektionen om Napoleon Elevtexterna I början av studien ombads eleverna skriva en text där de resonerade kring det historiska nyckelbegreppet aktör och struktur samt genomförde en kontrafaktisk diskussion. Instruktionen löd: 1. Hur kan begreppsparet Aktör och Struktur hjälpa dig att förstå historien bättre? Visa hur de båda begreppen kan påverka varandra? Resonera utifrån tre konkreta historiska exempel. [av eget val] 2. Hur kan ett kontrafaktiskt resonemang hjälpa dig att förstå begreppen aktör och struktur på ett bättre sätt? Utgå från ett konkret exempel. [av eget val] Eleverna fick alltså fritt välja historiskt innehåll och många exempel kommer från epoker som nyligen studerats, upptäckterna, reformationen och trettioåriga kriget. En stor andel elever valde att resonera kring Hitler och andra världskriget, något som inte studerats i den aktuella kursen. I denna text koncentrerar jag mig på elevernas kontrafaktiska diskussioner, men börjar med en kortfattad presentation av deras beskrivning av aktörer och strukturer i den kontext de valt. I min analys av elevsvaren har jag ställt följande frågor: Hur beskriver eleverna begreppet aktör? Vem är aktör, vilka egenskaper har den, hur agerar en aktör? Hur beskriver eleverna begreppet struktur? Vilka strukturella faktorer tar man upp och hur beskrivs de? Hur beskriver eleverna samspelet mellan aktör och struktur? Hur resonerar eleverna kontrafaktiskt? Vilka faktorer beskrivs som avgörande i olika skeenden? Hur resonerar man kontrafaktiskt om den längre utvecklingen? Aktör och struktur analyseras som en kunskapsaspekt, ett nyckelbegrepp. Vad kan man se för andra aspekter av historisk kunskap i elevernas svar? 8

9 Elevernas beskrivning av aktör och struktur En aktör är alltid en man. Ingen av eleverna använder någon kvinna som exempel i någon av sina texter. Han har speciella egenskaper och hans handlingar, tankar eller uppfinningar påverkar oss idag. Han beskrivs ofta som modig, driftig och envis. Han nöjer sig inte med det som är, utan går mot de makthavande och är på rätt plats vid rätt tidpunkt. Är han i maktposition så utnyttjar han sin makt och visar då både råhet och styrka. Frapperande ofta beskrivs han som en god talare. Som komplement till den ensamme, manlige, starke aktören framträder folket som aktör. Folket beskrivs som en enhet. Det kan vara missnöjt men då talar aktören till folket och då följer det honom. Folket är ofta fattigt och förtryckt. Eleverna beskriver ofta struktur som tekniska förutsättningar och ekonomiska förhållanden. Mer sällan som idéer och politisk intressekamp. Aspekten naturdeterminanter saknas helt i materialet. En del elever använder begreppet struktur synonymt med samhälle. När aktör och struktur samspelar väljer man oftast att visa på hur strukturen möjliggör för aktören att agera på det sätt han gör. Eleverna anger ett antal förutsättningar för att aktören ska kunna agera, några anger fler, andra färre. Dessa förutsättningar kan vara av skilda slag; tekniska, ekonomiska, ibland idémässiga. I denna bild sätter man sedan aktören, låter honom handla och poängterar att hans personliga egenskaper så blir avgörande för utgången. Några få elever visar på något fall där aktören påverkat strukturen. Oftast är det enväldiga härskare, Hitler, Ludvig XIV och Ivan den förskräcklige, som förändrar samhället i akt och mening att skaffa sig själva större makt. Några elever genomför ett växelspelsresonemang som börjar i en struktur, vilken möjliggjorde en aktörs agerande, vilket i sin tur förändrade strukturerna. En del elever visar svårigheter med att skilja ut det nyckelbegrepp som frågas efter; aktörer och strukturer. De väljer istället att reproducera rena innehållskunskaper utan att lyfta de efterfrågade begreppen. Dessa elever får problem med de kontrafaktiska resonemangen, som ju bygger på att någon ingående faktor ska förändras. Elevernas kontrafaktiska resonemang I ett kontrafaktiskt resonemang förändrar man alltså hypotetiskt någon faktor i den historiska situationen; ändrar aktörens egenskaper, ändrar eller tar bort någon strukturell faktor, flyttar aktören till en annan strukturell situation, eller liknande. Nästan alla eleverna i studien visar en förmåga till kontrafaktisk diskussion på någon nivå, men en del elevers texter är av typen: om inte detta hade hänt så hade nog något annat hänt. Fokus på aktören a. Aktörens personliga egenskaper avgörande Det är vanligt att eleverna resonerar kring aktörens personliga egenskaper, hypotetiskt förändrar dem, och argumenterar för att hans egenskaper är den avgörande faktorn. Eftersom aktörer tenderar att beskrivas som dådkraftiga, ofta brutala, män och starka retoriker så går resonemanget ut på att han utan dessa egenskaper inte skulle ha kunnat genomföra sina prestationer. (Nedan presenteras många olika elevers sätt att resonera. Ny elev markeras med blankad.) Tänk om Kristian II hade varit en bra och mild kung som gjorde förhållandena bättre i Sverige. Då hade inte Gustav Vasa behövt göra uppror, då skulle kanske vi idag vara danskar. 9

10 Jag tror inte att världen skulle sett ut som den gör idag, om bara inte hitler hade kommit till makten. Om strukturen hade varit bättre i Tyskland hade han ju aldrig kommit till makten. Aktören var en maktgalen person så om det hade varit någon annan som kommit till makten hade kanske inte andra världskriget uppstått. Han kanske bara hade hjälpt landet ur krisen, men på ett sätt som [inte?] berörde andra länder. Ett annat exempel är slaget vid Hastings. Normanderna och saxarna hade samma teknologi men vore det inte för William erövraren och hans sinne för strategi så hade england sett annorlunda ut idag. Christoffer Columbus var en viktig aktör. Hans driftighet gjorde att Amerika upptäcktes så tidigt. Hade det inte varit för honom hade Amerika antagligen upptäckts på 1700 talet. Intresset att hitta nya färdvägar till asien och indien och idén om att jorden var rund drev honom. Landvägen kontrollerades av Turkarna som hade dyra tullar. I. o.m. att vägen runt Afrika upptäcktes efter Columbus resa så skulle intresset för att hitta en väg över den stora farliga Atlanten inte finnas längre. b. Aktörens handlingar den avgörande faktorn. Några elever resonerar att om aktören gjort på något annat sätt hade det fått andra strukturella konsekvenser än vad som var fallet. Dessa aktörer är ofta enväldiga kungar. Nederländerna ingick i Filip II välde men var mycket mer ekonomiskt utvecklat. Nederländerna hade republik till skillnad ifrån många andra länder. När Filip II ville sätta upp tullar för den Holländska handeln och göra dem till katoliker utbröt ett stort krig som skulle leda till att England och holland skulle slå sig fria från det Habsburgska väldet. Men tänk om Filip II istället hade drivit in pengar på ett annat sätt hade England och holland fortfarande varit delar i hans rike. Ett annat exempel är andra världskriget som drevs av aktören Hitler, som gör att man kan förstå kriget bättre. Om andra världskriget bara hade startat utan någon aktör hade det varit svårare att förstå kriget i helhet. Vad hade hänt om Galileo Galilei inte hade uppfunnit stjärnkikaren då? Vi kanske inte hade vetat så mycket om just stjärnorna, planeterna, universum eller rymden över huvud taget! Hade någon annan uppfunnit tänkt ut det? Det är ju det man inte vet. Jorden hade kanske inte sett ut som det gör idag osv. osv. Om inte Luther genomför reformationen så hade kanske inte den protestantiska kristna kyrkan funnits. Fokus på strukturen Det är vanligt att eleverna sätter en aktör i en struktur som möjliggör hans handlande. På samma sätt är det vanligt att man i ett kontrafaktiskt resonemang förändrar någon faktor i denna struktur och resonerar kring följderna av detta för att kunna bedöma denna faktors vikt. De strukturella faktorer som ofta lyfts fram är tekniska förhållanden och ekonomiska faktorer. Idéer och politiska förhållanden väljs någon gång. a. De tekniska förhållandena avgörande Tänk om Columbus hade varit född på 1200 talet. Då hade det inte funnits något behov av nya handelsvägar till asien. Det hade heller inte varit möjligt att ta sig till Amerika med dåtidens skepp. Och om de skulle ha lyckats skulle de kanske inte lyckats vinna över lokalbefolkningen i krig. Det hade troligtvis inte varit någon som hade velat finansiera färden heller. Jag tror dock att någon annan än Columbus skulle upptäckt amerika, kanske bara lite senare. T.ex eller liknande. Det viktigaste i de flesta fall är troligtvis struktur. Det finns ofta någon liknande aktör men om något är tekniskt omöjligt spelar det ingen roll vem aktören i fråga är. Det går att säga mycket kontrafaktiska påståenden men teknik är definitivt en av de tongivande inslagen i historien. Luther skulle troligtvis inte kommit långt utan boktryckarkonsten 10

11 b. De ekonomiska förhållandena avgörande När man resonerar kring Hitler så lyfts ofta de ekonomiska förhållandena i Tyskland. Hitler var enligt mig en opportunist. Han levde i precis rätt tid för att lyckas med vad han ville, antingen han såg det som ett sätt att rädda Tyskland eller ett sätt att sätta sig själv i makten. Strukturen är mycket viktig här. Hade inte Tyskland varit så fattigt, och haft så stor arbetslöshet och ekonomisk kris så hade det varit annorlunda. Det tyska folket hade inte varit lika mottagliga för Hitlers idéer och tankar om det hade varit rikt och välmående. För att vända på det skulle man kunna säga att om Hitler till exempel skulle ha dött i barnsäng så skulle det troligen kommit någon liknande person på ett mindre antisemitiskt sätt. c. Idéerna avgörande Några elever för resonemang kring den förändrade världsbilden och den kritik mot kyrkan som följer av den. Ett bra exempel från reformationen på hur aktörsperspektivet och struktursperspektivet kan få en att förstå historien bättre är t.ex. Luther. Utan Martin Luther hade det inte funnits någon reformation och detta gör honom till huvudaktör inom reformationen. Utan hans vilja och kämparglöd hade inte protestantismen funnits idag. Men samtidigt har strukturen självklart också en stor del i och med att samhället var så pass kritiska mot den dåvarande kyrkan och därmed mer mottaglig att ta till sig en ny religion. Hade inte Luther fått stöd i sina åsikter av folket hade inte ledarna brytt sig om honom utan han hade istället förlöjligats eller dödats för sina åsikter. När de påvliga sändebuden reste omkring och sålde avlatsbrev reagerade Luther. De sålde guds förståelse för att skaffa pengar och det tyckte Luther var lurendrejeri. I samband med detta togs därmed inte kyrkan på lika stort allvar och folk blev mer mottaglig för Luthers kritik och kunde inte låta bli att hålla med. d. De politiska förhållandena avgörande. De politiska förhållandena möjliggör eller omöjliggör för en aktör att agera. Historian skulle ju säkerligen se annorlunda ut om låt oss säga Hitler föddes 1983 i Norge, andra världskriget skulle troligen inte ha inträffat och Hitler skulle inte bli den historiska aktören han blev, på sin topp kanske partiledare för ett högerextremt parti. I och med andra världskriget förändrades ju också strukturen i världen då kalla kriget växte fram och begreppet öst och väst blev mer betydande än någonsin, det skulle ju inte hänt om Hitler inte startat världskriget. e. Flera strukturella faktorer samverkar med aktörens egenskaper Några elever visar en förmåga att se ett samspel mellan flera strukturella faktorer och aktörens personliga egenskaper. Om vi leker med tanken och påstår att Martin Luther hade varit född på 1300 talet, så tror jag att dagens religiösa blick varit mycket annorlunda. Om vi håller oss till faktumet att han fortfarande var en man som verkligen visste vad han ville, så finns det mycket strukturella orsaker till varför det inte hade fungerat. De påvliga avlatsbreven hade inte påbörjats med tanke på att Peterkyrkan inte än var i tanken. Även om Martin Luther hade förespråkat att en tro på Gud och att älskandet av Gud räcker för att bli förlåten, så hade det varit i princip omöjligt för honom att få ut det till folket. Johan Gutenbergs boktryckarkonst fanns ännu inte tillgänglig, ås en bibel på tyska som skulle ut till folket hade varit en omöjlighet. Sedan kan man också fråga sig ifall åskvädret som fick Martin Luther att bli munk var en tillfällighet eller rent av förutbestämt Om Columbus hade födds 100 år tidigare så hade man inte haft den båt tekniken som man hade senare. Inte heller den kunskapen om olika saker. Och en annan viktig sak är att man hade inte haft något behov av att ha andra handelsvägar. För då försörjde var och en sig. Det fanns inte ett lika stort behov eller möjlighet för den enskilde att skaffa sig makt och rikedomar. Men man kan t.o.m. gå 10 år tillbaka, i tiden så hade säker inte Columbus lyckat. För då var spanjorerna fullt upptagna med att erövra Andalusien och då hade han säker fått ett nej. Allt handlade om att han var på rätt plats vid rätt tillfälle. 11

12 Långsiktiga spekulationer Några elever spekulerar över de långsiktiga effekterna av den hypotetiskt förändrade situationen. Det vanligaste är att man landar i spekulationer kring annat slut på Andra världskriget. Hade inte Christoffer Columbus varit så driftig kanske Amerika inte blivit upptäckt förrän på 1700 talet eftersom man kort efter hans resa hittade vägen runt Afrika och då försvann intresset om att hitta en ny väg över det stora farliga Atlanten. Hade man inte upptäckt Amerika förräns på talet är chansen stor att Aztekerna, Inka och mayaindianerna kommit upp i en sådan utvecklingsnivå att en invasion inte skulle vara möjlig. Och hade Cortez inte haft sådan tur med att den större delen av indianerna utrotades av europeiska sjukdomar hade inte deras invasion av sydamerika lyckats, då hade man inte heller brutit sig om en invasion förräns långt senare. Kanske hade New York inte hetat New York utan Kochatek och varit befolkad med röda indianer. Så mycket hade varit annorlunda. Hur hade Andra världskriget slutat? Hade hela Europa varit nazistiskt nu? Om inte strukturen varit som på 1500 istället på 1000 talet när kyrkan var som starkast skulle luther blivit dödad av kyrkan om han gjorde som han gjorde på 1517 talet. Då kanske den protestantiska religion vore utdöd och vi i Sverige kanske skulle vara katoliker. Vi kanske skulle inte vara Sverige ens för att om inte kungen kunde ta kyrkan rikedomar skulle kanske kungen kunna ordna upp Sverige och skapa en stabil land. Om inte Sverige skulle blivit stabilt skulle kanske danmark som var stabilt på den tiden tagit över Sverige igen och dagens Sverige skulle vara en del av danmark och vi skulle prata Svenska [eleven menar troligtvis danska]. Anakronismer Kontrafaktiska resonemang löper risk att göra logiska kullerbyttor och/eller bli anakronistiska. Strukturen påverkade t.ex. Columbus. Hade han haft riktiga navigationsinstrument (t.ex. GPS) så hade han inte trott att han upptäckte fel. Om Karl XII föddes på talet då Sverige var utkrigat hade historien sett helt annorlunda ut, men eftersom inte Karl XII var med vid 1700 så kanske Sverige fortfarande varit en stormakt då vi inte angrepp Ryssland. Vad hade hänt om inte nazisterna kommit till makten i Tyskland. Hade förintelsen skett ändå? När Martin Luther satte sig emot katolska kyrkan, så gjorde dom allt i sin makt före att förhindra hans budskap, men lyckades ej. Eftersom folket fick större makt över kyrkan än vad det var innan. Determinism Endast en av eleverna visar en deterministisk uppfattning. Jag tror att vissa saker är förbestämda livet på jorden kan jag beskriva som ett barn som hela tiden utvecklas. Därför tror jag att människan måste gå igenom vissa olika tider och problem. T.ex. stenåldern, medeltiden, Romantiken mm. Därför som jag sa tidigare hade inte bara en aktör kunnat påverka en tidsålder eller en konflikt utan att det låg i tiden det var en massa saker(strukturen) Innan den aktören kom till makten. Problem skulle en da blomma ut och var bara en tidsfråga innan T.ex. Cortez kom till Mexico. Strukturen i Spanien då de levde i sin guldålder och var en stormakt. Hela Europa hade en struktur som sa att man skulle ut och upptäcka värden både i kyrkan och i hemmet uppmuntrades man att vara hjältar och upptäcktsresare. Därför sparades många män till att resa och spanien låg i den tid då staten var villig att satsa stora pengar på detta. Speciellt eftersom Araber hindrade handeln med Asien. Cortez var bara en i mängden. Hade inte strukturen varit lämplig hade aldrig konflikten hänt eftersom en struktur konflikt tar tid att bygga upp. Sedan aktörer som tar det sista och gör slag i saken är bara en del av strukturen. Man kan inte ändra på det bestämda det hade hänt på en annan plats med en annan aktör. 12

13 Kommentar: Ett värde med kontrafaktiska resonemang är att de tydliggör elevernas förståelse, eftersom det inte finns något färdigt narrativ att kopiera, utan eleverna är tvungna att använda de kunskaper och insikter de har till att forma till ett sammanhang i en egen text. De allra flesta elever i studien visar förmåga att hantera en kontrafaktisk frågeställning på någon nivå. Många av eleverna visar också en förmåga att använda aktörs- och strukturbegreppen som redskap för sitt resonemang. Det finns likheter mellan vissa elevsvar, som indikerar att några elever diskuterat den aktuella frågeställningen någon gång tidigare. I studiens texter framstår historia som en manlig företeelse, och den mansbild eleverna presenterar är en ganska schablonmässig stark man. Denne mans egenskaper beskrivs av många elever som avgörande; om Kristian II hade varit mild och god hade händelseutvecklingen blivit annorlunda. Andra elever beskriver aktören som utbytbar; någon annan, lika framåt person som Columbus, hade upptäckt Amerika. Det finns också en onyanserad bild av folket som mest blir bakgrundsfaktor till aktören. Teknik och ekonomi är vanliga förklaringsfaktorer. I vår tid värderas teknik högt, och denna bild har syns ha förts över på det förflutna. Idéer och andra mer mjuka värden tillmäts inte alls lika högt förklaringsvärde som teknik i elevernas förklaringar. Ekonomi har en viktig del i det offentliga samtalet i vår tid och dyker upp som viktig förklaring till förändringar i dåtiden. Politisk maktkamp mellan grupperingar, det lärarna kallar intressekamp, förekommer över huvud taget inte i de kontrafaktiska elevsvaren. Klasskampen som motor i samhällsutvecklingen framträder alltså inte som någon tankefigur. Eleverna visar inte deterministiska föreställningar i betydelsen att inget skulle gå att påverka, att allt skulle vara förutbestämt. Men de ger strukturella faktorer högt förklaringsvärde. Tanken att den strukturella situationen möjliggör för aktören framträder starkt. 13

14 Lektionerna Lärarna i studien hade alltså två huvudsakliga syften med att arbeta kontrafaktiskt i klassrummet: 1. Att motverka determinism genom att visa att den historiska aktören hade handlingsalternativ, som skulle kunna leda till annan utveckling än den faktiska 2. Att tydliggöra de strukturella faktorerna, som man ansåg vara svårt för eleverna att förstå. Jag har valt ut två av lektionerna i studien där man använde sig av kontrafaktiska resonemang. I den första lektionen lyftes aktörens handlingsalternativ i en given historisk situation, Boston Tea Party, och klassen diskuterade de möjliga följderna av dessa handlingsval. I den andra flyttade man hypotetiskt Napoleon till tiden före franska revolutionen. I min analys av lektionerna utgår jag från lärarens avsedda lärandeobjekt, så som han själv beskriver det. Sedan resonerar jag om vilka förkunskaper som förutsätts och vilken förståelse eleverna visar i sina diskussioner. Vad som diskuteras och lyfts till förgrund, framträder som det iscensatta lärandeobjektet. Tillsammans med elevernas uppvisade förståelse utgör det vad som blir möjligt att lära i denna undervisningssekvens. Lektionen om Boston Tea Party: Att inse att aktörerna hade olika handlingsalternativ Lärarens målsättning med lektionen om Boston Tea Party: Läraren: [Eleverna ska se] växelverkan mellan aktör och struktur. En levande aktör. Det finns en ram men aktören har handlingsalternativ. I vissa lägen som i Boston Tea party så får det oerhörda konsekvenser [vad man väljer att göra]. Upplysningsidéer som har skapat en mängd aktörer som har maktförslag hur man kan dela makten och som sen finns i bakgrunden när intressekampen dyker upp. Man [kolonisterna] tappar lokalt inflytande. Dom agerande som man gör från aktörernas sida. När man från brittisk sida slår till stenhårt och stänger Bostons hamn får konsekvenser man inte kunnat föreställa sig För att det finns ett visst stöd [från befolkningen]. [jag vill jämföra med ] om man fått en australiensisk utveckling istället, ett långsamt successivt skiljande. Vad händer om man inte får en amerikansk revolution. Vad händer då? Kopplingen till franska, latinamerikansk frigörelse, Napoleonkrigen. Det finns ett antal som går i varandra. Vad är tyngst? Hur mycket avgör strukturen i sig och hur mycket måste strukturen finnas. [ ] Och så kopplar jag till livet i sig med dom som aktör. Läraren har alltså ambitionen att genomföra flera kontrafaktiska resonemang och har flera avsedda lärandeobjekt. För det första vill han diskutera den amerikanska situationen och vill att den kontrafaktiska diskussionen ska tydliggöra vilka handlingsalternativ Storbritannien hade. För det andra vill han att eleverna ska tänka kring vad som hade hänt om inte amerikanerna gjort revolution. För det tredje har han den emancipatoriska målsättningen dels att eleverna ska inse att de själva är aktörer, och dels att de, precis som 1700 talets aktörer, har valmöjligheter och dessutom att dessa har konsekvenser. Dessutom finns ett fjärde, underförstått, lärandeobjekt av faktakaraktär, som läraren inte artikulerar, men som finns tydligt i lektionen. Eleverna ska lära sig vad som egentligen hände, vilka åtgärder som den engelska regeringen vidtog och vilka följder det fick. 14

15 Dessa avsedda lärandeobjekt kräver förförståelse av skilda slag hos eleverna. De bör ha en uppfattning om hur stater kan hantera upprorsmän och terrorister. De bör ha en uppfattning om vilka följder den amerikanska revolutionen fick, något de inte ännu studerat. De bör också ha en uppfattning om de skilda sätt kolonier kan skiljas från kolonialmakten och vilka följder dessa kan få. Introduktion och faktapresentation Läraren börjar med att berätta händelseförloppet som leder fram till Boston Tea Party. De strukturella faktorer han väljer att presentera är: Englands sämre finanser efter sjuårskriget som leder till en hårdare kolonialpolitik med mindre självbestämmande för kolonisterna, kontroll av deras lönsamma smuggling och beskattning av de tidigare obeskattade amerikanerna, samtidigt som armén förändras och enbart består av britter och befolkningen upplever sig som amerikansk och inte brittisk. Upplysningsidéerna. Han presenterar de centrala aktörerna: Samuel Adams, George III och det engelska parlamentet. Vilka handlingsalternativ hade engelsmännen? När strukturer och aktörer är presenterade, beskrivs i lektionssituationen hur Samuel Adams och hans utklädda kamrater vräker telasten över bord i Bostons hamn, och läraren frågar klassen: Hur ska den engelska regeringen hantera den uppkomna situationen efter Boston Tea Party? Vilka alternativ har man? Eleverna är aktiva och visar intresse genom att ge olika förslag på handlingsalternativ för den engelska regeringen. Elev 1:Dom kan väl slå tillbaka på något sätt. Då kan det bli missnöje bland hela folket Elev 2: Eller så kan dom ge sig, men då ser dom att deras beteende lönar sig Elev 3: Dom kan ge makten till Adams Elev 4: Dom kan tillåta lite handel Elev 5: Dom kan ta bort skatten på te Elev 5: Dom kan slå tillbaka militärt Elev 6: Dom kan ge sig. Elev 7: Dom kan bestraffa alla för att få tag på brottslingarna. Ni får betala skatt allihopa om ni inte säger vilka det var Elev 8: Man kan gå efter dom Läraren: [gå efter ] dom som gjort själva händelsen inget annat. Elev 8: Hade nog lättat trycket. Elev 9: Dom kan väl slå tillbaka på nåt sätt. Eller så kan dom ge sig. Läraren: Ja två ytterligheter. Att slå ner stenhårt eller gå tillbaka. Vad får det för konsekvenser om man slår tillbaka? Elev 9: Missnöje bland hela folket. Läraren: Ja det skulle man kunna få. Och om man släpper efter? Elev 9: Då ser dom att deras beteende lönar sig. Om man försökt fånga och straffa endast de skyldiga så skulle situationen kunna lugna sig, om man slår tillbaka så kan folket bli missnöjt, om man släpper efter så riskerar man att 15

16 uppmuntra revolutionärerna. Som avslutning på denna sekvens presenterar läraren fakta: England valde att slå tillbaka och genomföra en kollektiv bestraffning genom att stänga Bostons hamn, beskatta kolonisterna och ta bort det självstyre som var kvar, vilket retade upp befolkningen och fick dem att stödja Samuel Adams. I den första klassdiskussionen lyfts alltså beskattningsfrågan och bestraffningsfrågan. Övriga aspekter av situationen, som läraren presenterade i början av lektionen finns inte längre med. Vad hade hänt om? I nästa undervisningssekvens diskuterar eleverna gruppvis fyra kontrafaktiska frågor: Vad hade hänt om parlamentet inte hade beskattat kolonierna i Amerika? Vad hade hänt om inte Samuel Adams arrangerat Boston Tea party? Vad hade hänt om inte parlamentet svarat med kollektiv bestraffning? Vad hade hänt om George III varit villig att kompromissa? Vilket tänkande kan dessa frågor stimulera? Den första frågan tar upp beskattning som huvudorsak till kolonisternas missnöje. Eleverna stimuleras att tänka kring skatter och människors syn på dem. Fråga två fokuserar problematiken kring aktörens vikt i förhållande till de strukturella faktorerna. Var intressekonflikten så stor att någon annan tändande gnista hade kunnat tända elden, eller är just Adams och hans Tea party avgörande? Fråga tre lyfter den kollektiva bestraffningens funktion som tändvätska för befolkningens stridsvilja och vilka alternativa handlingar som kunnat få annan följd. Sista frågan kan leda till resonemang kring andra sätt för avkolonisering. Två elever diskuterar de givna frågorna med författaren. (ALL). (Min kommentar till elevernas yttranden anges i kursiv stil.) ALL: Vad hade hänt om parlamentet inte hade beskattat kolonierna i Amerika? Elev 1: Då hade dom väl inte utfört Boston Tea party. Elev 2: Men brittiska ekonomin hade varit sämre antagligen för dom fick in pengar på skatterna. Dom ville visa sin maktställning Elev 1: Dom vill visa att dom inte är självständiga utan att dom tillhör England Elev 2: Dom ville visa att dom inte är helt ni är engelsmän även om ni inte bor i England. Ni tillhör oss. ALL: Om dom inte hade beskattat så hade dom ju fått in mindre pengar? Elev 1: Hade dom inte beskattat hade dom inte blivit så onöjda och USA hade fortfarande tillhört England. Supermakt gånger tre. Elev 2: Det hade varit hur stor skillnad som helst under hela talet. Elev 1: England skulle köra över Tyskland i världskrigen och sånt. Elev 2: Om ens Tyskland vågat starta världskrig med England som sån makt. Beskattningen hade syftet att visa vem det var som bestämde. Detta upprörde befolkningen och om de inte hade brutit sig loss så hade England varit så starkt att det lätt vunnit andra världskriget ALL: Vad hade hänt om inte Samuel Adams inte arrangerat Boston tea party? Elev 2: Det var väl det som fick bägaren att rinna över för engelsmännen. Beskattningen var väl allvarligare. Elev 1: Boston Tea Party var startskottet för kriget. Beskattningen leder till Boston Tea Party, som leder till kriget. Men beskattningen, är den avgörande 16

17 Det är beskattningen som leder till händelsen. Om det inte hade hänt då hade kanske någon annan gjort det senare. faktorn, inte aktörens handling i sig. ALL: Vad hade hänt om inte parlamentet svarat med kollektiv bestraffning? Elev 1: Dom fick allmänheten mot sig. Elev 2: Folk blev missnöjda. Den kollektiva bestraffningen fick folk att stödja revolutionärerna Elev 1. Dom skulle kunna ta bort skatten. Men det vore att ge sig. Elev 2: Dom skulle kunna stänga ner Adams och hans grupp. Bestraffa dom och hänga dom. Ett alternativ hade varit att inte beskatta, men det hade varit att visa svaghet. Ett alternativ hade varit att bara bestraffa de direkt skyldiga. Dessa båda elever förstår att makthavare kan göra sig impopulära genom att slå ekonomiskt mot en befolkning. De har också kännedom om hur terrorister kan hanteras och ser det som en möjlighet att bara bestraffa just dem. Dessa två alternativ är också de som lyfts av läraren. Ett tredje alternativ som anges är att makthavarna skulle kunna ge sig, men det verkar inte uppfattas som ett realistiskt alternativ. Vad gäller aktörens roll gentemot de strukturella faktorerna visar dessa elever samma uppfattning som framkommer i elevtexterna om aktör och struktur; det är visserligen aktören som genomför aktionen, men de strukturella faktorerna är avgörande, eftersom de konstituerar situationen. Frågan om den kollektiva bestraffningen leder inte till djupare fundering, utan bara till konstaterandet att engelsmännen fick folket emot sig. Typiskt nog drar dessa båda elever sitt resonemang fram till andra världskriget och de menar att om den amerikanska befolkningen inte blivit missnöjd så hade de inte brutit sig ut och då hade England varit så stort och mäktigt att de lätt slagit Tyskland i världskrigen om det ens blivit något krig med en sådan supermakt. Hitler och Andra världskriget fungerar ständigt som en referenspunkt i elevernas resonemang. Frågan om George III, som är tänkt att leda till tankar kring alternativa strategier att avveckla imperier, hinns inte med i gruppdiskussionerna. Läraren väljer att själv resonera för att under tidspress föra lektionen till sitt slut. Han gör en långtgående kontrafaktisk tankegång kring konsekvenserna av det inte skulle blivit någon amerikansk revolution: Läraren: Sen kan man fundera om det på lång sikt ändå skulle skett något. Men det är ju inte givet. Och då kanske man fått den australiska utvecklingen som går under flera hundra år. [ ] hade George varit kompromissvillig så kunde vi sett ett Amerika som långsamt glidit ifrån den brittiska delen. Och hade vi inte fått det så hade vi inte fått en fransk revolution eftersom de inspirerades av den amerikanska. Och den franska revolutionen föder Napoleon en icke adelsman som tar sig till makten. Han härjar i Europa och då frigör sig Latinamerika och när dom vill knyta tillbaka makten till Europa säger amerikanerna nej nej nej vi ska ha frihet. Här spekulerar läraren långt och han väljer också att ta in faktorer som klassen ännu inte studerat: franska revolutionen, Napoleontiden, Latinamerikas frigörelse och avvecklingen av det engelska imperiet. Han avslutar lektionen med en personlig berättelse om ett tillfälle när han gjorde ett val som fick positiva livsavgörande konsekvenser. Han övervann sin blyghet och vågade prata med en intressant ung kvinna, som sedan blev hans fru, på bussen. Läraren: Handlingar spelar roll! Ni har handlingsalternativ! Nyttja dem! 17

18 Vad blev möjligt att lära? Lärarna i studien har höga ambitioner och det har medfört komplicerade lärandeobjekt, vilket sekvensen Boston Tea party är exempel på. Ett avsett lärandeobjekt var att eleverna skulle förstå att den engelska regeringen hade handlingsalternativ, och att dessa alternativ hade konsekvenser. Frågeställningen engagerar eleverna och lockar till tänkande och deltagande i diskussionen. Läraren lyfter beskattningsfrågan vid flera tillfällen och man ser befolkningens ilska mot beskattning i elevernas tankegångar. Att man kan försöka få tag på de skyldiga och straffa dem hårt finns också i diskussionen och det lyfts av flera elever. Båda dessa aspekter, bestraffning av terrorister och skatters impopularitet, kan bedömas vara välkända fenomen. Jag anser det definitivt möjligt för eleven att utveckla förståelse för att den engelska regeringen hade handlingsalternativ, som skulle ha kunnat leda till en annan utveckling än den faktiska. Den anti deterministiska målsättningen kan sägas vara uppfylld. Jag menar också att en diskussion som, likt denna, fokuserar aktörens handlingsalternativ i en historisk situation också har potential att träna historisk empati. Eleverna får möjlighet att sätta sig själva i den historiska situationen och försöka se den med de samtidas ögon. Detta var dock inget uttalat syfte från lärarnas sida. Läraren ville (underförstått) att eleverna skulle få klart för sig vilka faktorer som möjliggjorde den amerikanska frigörelsen, vilka åtgärder som vidtogs och vilka följder dessa fick. Beskattning och kollektiv bestraffning av befolkningen framträder som orsakerna till den amerikanska revolutionen. Den kontrafaktiska diskussionen får också funktionen av att stimulera eget tänkande för att ladda för att läraren ska tala om vad som egentligen hände. Läraren nämner bara de övriga faktorerna han egentligen ville lyfta till elevernas uppmärksamhet: maktförskjutningen till London, insatserna mot smugglingen, liksom den gryende amerikanska identiteten. Dessa aspekter av problematiken finns sedan inte med i diskussionerna, varför det knappast blir möjligt för eleverna att uppfatta någon mer komplicerad bild av orsakssammanhangen. I den iscensatta undervisningen har alltså de strukturella faktorerna reducerats. Hans lärandeobjekt nummer två; att eleverna skulle se alternativa sätt att skilja kolonin från moderlandet och deras effekter genom att resonera kontrafaktiskt kring alternativa utfall, en utebliven revolution eller ett gradvis skiljande föll bort ur lektionen. Det dyker upp i slutet, som en avslutande betraktelse av läraren själv. Denna sekvens blir problematisk, eftersom den förutsätter att eleverna kan ta till sig ett ganska svepande resonemang om händelser, personer och samhällen som de ännu inte studerat. Det tredje lärandeobjektet är problematiskt, menar jag. Att eleverna genom att studera amerikanska revolutionens aktörer ska dra slutsatser för egen del i sitt eget liv? Till att börja med ifrågasätter jag att eleverna verkligen skulle uppfatta sig som viljelösa offer för samhället och samhällets strukturer. Upplever verkligen svenska ungdomar att de inte skulle ha handlingsalternativ i sina egna liv? Och skulle i så fall det bästa sättet att få dem att känna sig som subjekt i sina liv vara att visa att George III hade handlingsalternativ? Lärarna har en föreställning, som bl.a. också Bernhard Eric Jensen (1997) delar, att om att om eleverna förstår att historiska aktörer kunde handlat på andra sätt, så förstår de att de själva har handlingsutrymme i sina liv. Det är ingen självklar koppling. Det är också tveksamt om det verkligen behövs. Läraren avslutar med att berätta en historia från sitt eget liv om ett livsavgörande val och erbjuder sig själv som förebild: jag vågade prata på bussen med den fina tjejen, som sen blev 18

19 min fru. Våga du också! Här bjuder han på en medmänsklig erfarenhet från en situation som de väl känner igen, att vara intresserad av en person som man är för blyg för att ta kontakt med. Som inspiration för eleverna att våga och att ta kontroll över sitt eget liv är den överlägsen historien om George III:s dilemma med att hantera de revolterande amerikanerna. Lektionen om Napoleon: Att se strukturer med hjälp av kontrafaktiska resonemang Läraren vill att eleverna ska förstå de stora samhällsförändringar som revolutionen har medfört. Han har som ambition att träna deras historiska tänkande genom att hypotetiskt placera Napoleon 30 år tidigare, i det gamla franska samhället, och resonera om hans möjlighet att ta sig fram i detta samhälle. Läraren: De ska lära sig växlingen mellan aktör och struktur [under]revolutionen och Napoleon [-s tid]. Växelverkan står i fokus. Även i denna lektion finns uttalade och underförstådda lärandeobjekt. Det uttalade lärandeobjektet är växelspelet mellan aktörer och strukturer, hur nya strukturer ger möjlighet för nya aktörer. Det finns ett underförstått lärandeobjekt, förståelsen för det gamla och det nya samhällets strukturer och det kontrafaktiska resonemanget är tänkt att ge eleverna möjlighet att se de förändrade samhällsstrukturerna. Ytterligare ett underförstått lärandeobjekt är innehållskunskapen; Napoleons liv och hans betydelse för sin samtid och eftervärlden. Läraren förutsätter att eleverna har klart för sig de centrala dragen i det gamla franska samhället som lämnas i och med revolutionen och att de har de viktigaste innehållsbegreppen kring detta samhälle klara för sig: ståndssamhälle, privilegiesamhälle, adel, borgare, kung, kyrka. Eleverna får läsa en text om Napoleons liv, viktigare politiska händelser och förändringar under hans tid som fått betydelse för eftervärlden. Texten kan betecknas som krävande läsning, den är faktaspäckad och nämner ex. Brumairekuppen och konkordatet utan speciell förklaring. Texten är narrativt upplagd och lyfter inte de strukturella förändringar som skett, de finns underförstått. Eleverna får fyra frågor om texten att resonera kring: 1. På vilket sätt skaffade sig Napoleon inflytande i grannländerna? 2. Hur var det möjligt för en italienare att komma till makten i Frankrike? 3. Vad är de största konsekvenserna av Napoleons tid som härskare? 4. Hade Napoleon kunnat komma till makten 20 år tidigare? Fråga ett kräver att eleverna söker ett faktasvar, vilket inte medför några problem. De hittar lätt uppgiften att han satte sina släktingar som lydkungar i de erövrade rikena. Inte heller fråga tre blir besvärlig; de hittar de bestående effekterna av hans styre i textens andra del. Frågan om Napoleons nationalitet leder till lite fler tankegångar. Eleverna visar upp tankar om att man bara kan vara i armén och ledningen av sitt eget land, inte andra. Elev 1: Korsika var inte franskt 20 år tidigare. Då hade han gått till italienska armén istället. Nej jag tror inte han kommit till makten. Elev 2: Varför ta en kille från Italien när dom hade andra? Elev 3: Komma och ta makten över ett annat land. 19

20 Hade Napoleon kunnat komma till makten 20 år tidigare? Per lägger huvudvikten vid fråga fyra, den kontrafaktiska frågan om Napoleon skulle kunnat komma till makten 20 år tidigare. Här vill han att eleverna ska resonera sig fram till att se att Napoleons karriär hade varit omöjlig utan de samhällsförändringar som revolutionen medfört. Ståndssamhället avskaffas och även en person som inte kommer från högadeln kan göra militär karriär. Korsika kommer att tillhöra Frankrike och en korsikan blir fransman. Medborgarskapstanken innebär att man ska bedömas efter sin förmåga, inte sin börd. Grannländerna anföll det revolutionära Frankrike, det behövdes många soldater, och därför kunde dugliga officerare som Napoleon ta sig fram. Samhället är i kaos och den som skapar ordning välkomnas. Religionen är hotad, därför stöder stora grupper en ledare som sluter fred med kyrkan. Många ledargestalter är borta, så fältet öppnas för en stark ledare. Det avsedda lärandeobjektet är alltså förståelse för det gamla och det nya samhällets strukturer. Genom att hypotetiskt förändra en faktor, att sätta en begåvad men lågadlig person från provinsen i det gamla samhällets kontext vill läraren tydliggöra vilka faktorer som har förändrats under revolutionens gång. (mina kommentarer i kursiv stil) Läraren: Militär karriär kunde vem som helst göra det? Elev 1: Det tror jag inte. Man måste ha vissa speciella egenskaper. Läraren: Aktörsegenskaper. men även om man hade de egenskaperna, spelade det ingen roll varifrån i samhället man kom? Kunde bonden... Elev 1: Jag tror inte det spelade någon roll. Det är en annan grej om en bonde tar makten då representerar han ju större delen av befolkningen. Elev 2: Ja... Frankrike är ganska ostabilt just då. Kyrkan... Man ville avsäga Gud och allt det där. Läraren: Instabilt läge som har att göra med förhållningssätt till religion Elev 3: Det är det här med Gud och påven igen. Han utnyttjar ju situationen. Karriärmöjligheterna beror på aktörens personliga egenskaper En demokratisk tanke: ledaren ska representera befolkningen Napoleon utnyttjade striden om religionen för sina syften Läraren: Ja dessutom vilka kunde göra militär karriär före 1789? Elev 3: 89?... Läraren: Ja före revolutionen Elev 3: Kungen. Borgarna. Ingen förståelse för vad privilegiesamhället innebar Läraren: Hur ser styret ut? Elev 4: Kung Läraren: Kungens makt stor liten? Elev 4: Stor Läraren: Enväldig. Hur ser det ut? Har alla under kungen samma rättigheter? Elev 4: Nej Läraren: För vad är det vi har innan. Olika grupperingar eller? 20

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Individ eller struktur?

Individ eller struktur? Napoleon är en av världshistoriens stora aktörer. Eleverna i undersökningen fick fundera över samspelet mellan aktören Napoleon och de strukturella omständigheterna som påverkade, möjliggjorde och begränsade

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska

Läs mer

Renässansen Antiken återupptäcks

Renässansen Antiken återupptäcks Renässansen Antiken återupptäcks Norditalienska stadsstater Städer i norra Italien var självstyrande, t.ex. Venedig och Florens. Handel med Kina och Indien gjorde dem rika. Köpmän n och hantverkare blir

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Revolution. Giljotin. Monarki. Republik. Yttrandefrihet. Liberalism. Konservatism. Skräckvälde. Privilegier. Napoleon. Det tredje ståndet

Revolution. Giljotin. Monarki. Republik. Yttrandefrihet. Liberalism. Konservatism. Skräckvälde. Privilegier. Napoleon. Det tredje ståndet Revolution Giljotin Monarki Republik Liberalism Yttrandefrihet Konservatism Skräckvälde Napoleon Privilegier Det tredje ståndet Ståndssamhälle Nationalförsamlingen Klassamhälle Envälde Självständighet

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka

Läs mer

Förklaringar är ju allt på nåt sätt En undersökning av hur fem lärare använder historiska förklaringar i undervisningen

Förklaringar är ju allt på nåt sätt En undersökning av hur fem lärare använder historiska förklaringar i undervisningen Förklaringar är ju allt på nåt sätt En undersökning av hur fem lärare använder historiska förklaringar i undervisningen Presentation av licentiatuppsats vid Lärarnas Forskningskonferens 28 oktober 2014

Läs mer

Dramatisering kristendomen

Dramatisering kristendomen Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där

Läs mer

Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T41419 Ämnen: Historia, Religionsvetenskap Målgrupp: Grundskola 4-6 Speltid: 15 min Produktionsår: 2014 INNEHÅLL:

Läs mer

Målbeskrivning Historia. Världskartan ritas. Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001

Målbeskrivning Historia. Världskartan ritas. Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001 Målbeskrivning Historia Världskartan ritas Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001 Läxa: Fredag V.42 sid 140-146 i SOL 2001 eller sid 20-24 i SO-Lätt 2001. Prov:

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll

Läs mer

KOLONIALISMEN & DEN AMERIKANSKA

KOLONIALISMEN & DEN AMERIKANSKA KOLONIALISMEN & DEN AMERIKANSKA REVOLUTIONEN 1775-1783 Mikael C. Svensson BAKGRUND TILL KOLONIERNA Jag påstår att vi är den bästa rasen i världen och att ju större del av världen som vi har under oss,

Läs mer

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor Industri och imperier HT 2016 Instuderingsfrågor Det allra bäst är egentligen om ni som studenter skapar era egna frågor och problem vid inläsningen av kurslitteraturen, men det är inte alltid så enkelt.

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband

Läs mer

Studiehandledning för kurs i historia på WLH 14KL5 Vårterminen 2016 höstterminen 2016

Studiehandledning för kurs i historia på WLH 14KL5 Vårterminen 2016 höstterminen 2016 Studiehandledning för kurs i historia på WLH 14KL5 Vårterminen 2016 höstterminen 2016 Kursinnehåll, upplägg och redovisningar Under kursen kommer vi att studera historieämnet i waldorfskolan från tre olika

Läs mer

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen - Varför ville amerikanerna upphöra att tillhöra det brittiska riket? - Varför hade England höjt skatterna för de amerikanska bosättarna? Händelse: Amerika blir

Läs mer

Lerum. Vasatiden och Stormaktstiden vt av 7. Utskrivet :28

Lerum. Vasatiden och Stormaktstiden vt av 7. Utskrivet :28 Vasatiden och Stormaktstiden vt 14 1 av 7 Mål för arbetsområdet Förra året arbetade vi med medeltiden och nu skall vi prata och lära oss om vasatiden och stormaktstiden. Vi kommer att börja med Vasatiden

Läs mer

AMERIKANSKA REVOLUTIONEN

AMERIKANSKA REVOLUTIONEN AMERIKANSKA REVOLUTIONEN W ashington Montana North Dakota Minnesota New Hampshire Vermont Maine Massa- Oregon W isconsin chusetts Idaho W yoming South Dakota Michigan New York Rhode Island Connecticut

Läs mer

Öjersjö Storegård, Partille Kommun, vt-07

Öjersjö Storegård, Partille Kommun, vt-07 Öjersjö Storegård, Partille Kommun, vt-07 Lärandeobjekt: Förmågan att urskilja och tillämpa pronomen i direkt objektsform. Eleverna skulle klara av att översätta från svenska till spanska och tvärtom.

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige?

Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige? Kunskapsinventering: Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 8, När startar stormaktstiden? Del 9, När börjar stormaktens fall? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige? Del 11, När sker

Läs mer

Stormaktstiden fakta

Stormaktstiden fakta Stormaktstiden fakta 1611-1718 Stormaktstiden varade i ca 100 år. Sverige var stort och hade en miljon invånare. Som levde i ett stånd samhälle. Under denna tid skaffade Sverige sig mycket makt och erövrade

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Planeringsstöd. Kunskapskrav i fokus

Planeringsstöd. Kunskapskrav i fokus Planeringsstöd Kunskapskrav i fokus Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur 1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera

Läs mer

Ekvationen. www.grul.se

Ekvationen. www.grul.se Ekvationen Ekvationen Speldesign: Niklas Lindblad Carl Heath Version 1.0 Tack till: Alexander Hallberg Tidsåtgång: Ca 50 minuter inklusive efterdiskussion Antal deltagare Fungerar bäst i grupper om 2-4

Läs mer

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar).

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar). HT 2010 LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN och reformation med mera I korthet Idéernas utveckling RENÄSSANSKONST Diverse skulpturer I detta kompendium återfinner du anteckningar från våra lektioner. Du behöver

Läs mer

Tummen upp! Religion ÅK 6

Tummen upp! Religion ÅK 6 TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Anna Lindstam KARTLÄGGNING LGR 11 BIOLOGI RELIGIONSKUNSKAP Tummen upp! Religion ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

Tummen upp! Historia ÅK 6

Tummen upp! Historia ÅK 6 TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Magnus Koraen KARTLÄGGNING LGR 11 HISTORIA Tummen upp! Historia ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. Provlektion:

Läs mer

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången

Läs mer

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut? Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man

Läs mer

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Splittringen av den katolska

Läs mer

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden

Läs mer

Ämnesblock historia 112,5 hp

Ämnesblock historia 112,5 hp Ämneslärarutbildning 7-9 2011-12-13 Ämnesblock historia 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Revolutionernas tidevarv

Revolutionernas tidevarv Revolutionernas tidevarv Bakgrund/förutsättningar Vetenskapliga framsteg på 1600-talet; grundade på erfarenheter (empirismen) o förnuftstro (rationalismen), ledde till en inriktning på det för människan

Läs mer

Pedagogik. Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning. Martina Rubensson

Pedagogik. Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning. Martina Rubensson Pedagogik Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning Martina Rubensson Dans och Cirkushögskolan Institutionen för danspedagogik Pedagogik 1 HT 2015 Examinator:

Läs mer

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv Om ämnet Historia Bakgrund och motiv Historieämnet har traditionellt sina rötter i både humaniora och samhällsvetenskap. Händelser och företeelser i det förflutna har studerats med hjälp av metoder och

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI 1789 Frihet, jämlikhet, broderskap Vad är historia? Vad är historia? Frågan är svår att definiera då svaren är många. Det som man säkert kan säga är att historia handlar om

Läs mer

SIDAN 1 TOMAS DÖMSTEDT. Fakta om USA. Lärarmaterial. Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet.

SIDAN 1 TOMAS DÖMSTEDT. Fakta om USA. Lärarmaterial. Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken gör en sammanfattning av Amerikas historia och bildandet av USA. Den berättar om viktiga personer och händelser,

Läs mer

Franska revolutionen. en sammanfattning

Franska revolutionen. en sammanfattning Franska revolutionen en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt. Kungen (Ludvig XVI) hade all makt. Han kunde kalla in ståndsriksdagen, men hade inte gjort det på 175

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Livsfilosofins ursprung

Livsfilosofins ursprung Livsfilosofins ursprung Idag vet vi med ganska stor säkerhet att det för cirka 50 000 år sedan uppstod en stor förändring av människosläktets gener. En helt ny ras av människor fanns plötsligt på vår planet.

Läs mer

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

ÄHIA22, Historia 2, 15 högskolepoäng History 2, 15 credits Grundnivå / First Cycle

ÄHIA22, Historia 2, 15 högskolepoäng History 2, 15 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄHIA22, Historia 2, 15 högskolepoäng History 2, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av prodekanen med ansvar för grundutbildning

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

1. Gustav Vasa som barn

1. Gustav Vasa som barn På Gustav Vasas tid Innehåll 1. Gustav Vasa som barn 2. Tiden för Gustav Vasa början av 1500-talet 3. Stockholms blodbad 1520 4. Gustav Vasa blir kung 5. Gustav Vasa som kung 6. Gustav Vasas familj 1.

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Vad krävs för en lyckad undervisning Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Vad krävs för en lyckad undervisning Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Vad krävs för en lyckad undervisning Av Henrik Johansen Det är viktigt som tränare att vi förstår vår uppgift fullständigt och på så sätt har de bästa möjliga förutsättningarna

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Västra hamnens skola i Malmö kommun

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Västra hamnens skola i Malmö kommun rn Bilaga 1 Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Västra hamnens skola i Malmö kommun 1(11) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Västra hamnens skola Resultat

Läs mer

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008)

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Inför seminarieredovisningen den förväntar jag mig att alla läser hela boken. Eftersom jag anser att den inte fungerar

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen prövning historia grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Historia, grundläggande kurs Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen består

Läs mer

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan LOKAL KURSPLAN I Historia Mål som eleverna lägst ska ha uppnått uttrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. De flesta

Läs mer

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Läroplanens mål: Historia Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska

Läs mer

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken. Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Filmhandledning av Petronella Ekström - Örebro Den stora amerikaresan: USA:s historia

Filmhandledning av Petronella Ekström - Örebro Den stora amerikaresan: USA:s historia Filmhandledning av Petronella Ekström - Örebro Den stora amerikaresan: USA:s historia Målgrupp: 7-9 Tema: USA, historia, slaveri, västerländsk historieskrivning Sökord: USA, historia, slaveri, västerländsk

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Formativ bedömning i matematikklassrummet

Formativ bedömning i matematikklassrummet Modul: Taluppfattning och tals användning Del 4: Formativ bedömning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström, NCM Termen bedömning, eller pedagogisk bedömning kan uppfattas väldigt olika,

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Nationell elevenkät Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement

Läs mer

Varför ska man läsa historia? Kan det användas till något? Är det bra för något?

Varför ska man läsa historia? Kan det användas till något? Är det bra för något? Varför ska man läsa historia? Kan det användas till något? Är det bra för något? Historia hjälper oss att förstå nutiden Den värld vi lever i idag har uppkommit genom händelser och förändringsprocesser

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk

Läs mer

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

Lurad var dag. Noveller och dikter om det oväntat uppenbara. Erik Thiel

Lurad var dag. Noveller och dikter om det oväntat uppenbara. Erik Thiel Lurad var dag Noveller och dikter om det oväntat uppenbara Erik Thiel En förändring krävs Ta en titt omkring er, det är allt ni behöver göra för att se att vi måste ändra vårt sätt att leva, att vi måste

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

Rapport av genomförd "Lesson study" av en lektion med temat ekvationer i gymnasiets B-kurs. Bultar, muttrar och brickor

Rapport av genomförd Lesson study av en lektion med temat ekvationer i gymnasiets B-kurs. Bultar, muttrar och brickor Rapport av genomförd "Lesson study" av en lektion med temat ekvationer i gymnasiets B-kurs Bultar, muttrar och brickor Vågad problemlösning Förberedelser Ekvationssystem i matematik B ger progression från

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

EN SAMTALSGUIDE Författad av Eva Ajaxén & Ulrika Jonsson för Sensus studieförbund. I Luthers fotspår

EN SAMTALSGUIDE Författad av Eva Ajaxén & Ulrika Jonsson för Sensus studieförbund. I Luthers fotspår EN SAMTALSGUIDE Författad av Eva Ajaxén & Ulrika Jonsson för Sensus studieförbund I Luthers fotspår Boken i Luthers fotspår är skriven av Peter Strömmer och Göran Agrell Modell för samtalet Denna samtalsguide

Läs mer

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET LÄGGA GRUNDEN Det är viktigt att avsätta tid för den startsträcka som ofta behövs för att sätta sexualundervisningen i ett sammanhang och skapa förtroende. I detta kapitel finns tips och metoder för att

Läs mer

Uppgift 1. Uppgift 2.

Uppgift 1. Uppgift 2. 1 STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNINGEN AV MODELLPROVET I EVANGELISK-LUTHERSK RELIGION Uppgift 1. likheter: världsreligioner som kommit till i Indien, en cyklisk tidsuppfattning, reflekterar

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer