Kontrafaktisk historia som pedagogisk metod

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kontrafaktisk historia som pedagogisk metod"

Transkript

1 Work in progress: En praktiknära delstudie om historieundervisning och elevers historiska tänkande: Kontrafaktisk historia som pedagogisk metod Text till konferensen i ämnesdidaktik Middelfart maj Anna-Lena Lilliestam Doktorand inom forskarskolan CUL vid Göteborgs universitet 1

2 Denna delstudie; kontrafaktiska resonemang som pedagogisk metod, är en del av ett större praxisnära arbete, där jag studerar historieundervisning i tre klasser på gymnasiet. Jag börjar med att kort presentera den större studiens uppläggning och de teoretiska utgångspunkterna. Sedan diskuterar jag texter där elever resonerar kontrafaktiskt och beskriver två lektionssekvenser där man använder kontrafaktiska resonemang som metod. Till slut diskuterar jag vilket lärande som möjliggörs i de skilda lektionssekvenserna och vilken roll kontrafaktiska resonemang kan spela i historieundervisningen. De i studien ingående lärarna kallas genomgående för lärarna och de i studien ingående eleverna kallas eleverna. 1. Studien Den empiriska delen av studien genomfördes av mig i samarbete med tre lärare i tre gymnasieklasser på samma skola, i arbetet med kursen Historia A. Arbetet startade under höstterminen 2007 med gemensamma diskussionsmöten och den studerade undervisningssekvensen genomfördes under åtta veckor i början av vårterminen Eleverna gick år 2 eller 3 på Samhällsprogrammet och var alltså 17 till 19 år gamla. Klasserna i studien hade läst historia kronologiskt; börjat med antiken och i december kommit fram till de stora upptäckterna och reformationen. Lärarna beslöt att det historiska innehållet i studien, i enlighet med den tidigare undervisningens kronologiska uppläggning, skulle vara Upplysningstiden. De diskuterade fram gemensamma mål med undervisningen under studien, men var och en av dem detaljplanerade sin egen undervisning. Det var alltså lärarna som bestämde det historiska innehållet i undervisningen, definierade vad de ville att eleverna skulle lära och hur de skulle arrangera undervisningen för att möjliggöra detta lärande. Min roll under studiens praktiska genomförande var bollplanket och diskussionsledaren. Gruppdiskussioner och lärarkommentarer bandades och lektionerna videofilmades av mig. I studiens datamaterial ingår: Lärarnas gruppdiskussioner kring den planerade och genomförda undervisningen. Kommentar från den enskilde läraren angående varje enskild lektions avsedda lärandeobjekt (för närmare beskrivning av begreppet lärandeobjekt, se nedan), dvs. vilka kunskaper och förmågor som läraren planerade att eleverna skulle utveckla under lektionen. Kommentar från den enskilde läraren angående varje enskild lektions iscensatta lärandeobjekt, dvs. vilka kunskaper och förmågor läraren ansåg att eleven hade möjlighet att utveckla under lektionen. 20 videoinspelade lektioner. Tre stimulated recall situationer där de tre lärarna gemensamt såg och kommenterade avsnitt ur lektionsfilmerna. 70 elevtexter med diskussion om begreppen aktör och struktur, samt kontrafaktiska resonemang. 85 prov Teoretiska grunder För att kunna resonera om de skilda historiska kunskapsformer som framträder i undervisningen använder jag Erik Lunds modell för de olika aspekterna på historisk kunskap, (Lund 2006), här kallad den ämnesteoretiska modellen. Variationsteori (Marton, Runesson och Tsui, 2004) bidrar med redskap att förstå hur lärandeobjektet behandlas och framträder. 2

3 Den ämnesteoretiska modellen Historisk kunskap är uppbyggd av olika aspekter, som också befinner sig på olika nivåer av abstraktion. Den historiska innehållskunskapen vad hände och varför hände det? Innehållsbegrepp som är centrala för förståelsen av en viss epok. Historiska nyckelbegrepp, exempelvis orsak och verkan, förändring och kontinuitet, aktör och struktur, centrala för förståelsen av historiska processer som sådana, oberoende av epok. Att göra historia, hur historisk kunskap konstrueras och etableras den historiska metoden, att skapa historia ur källor, insikten om historiens natur som tolkning och konstruktion. Se fig. 1. Nyckelbegrepp: orsak och verkan, förändring och kontinuitet, aktör och struktur Innehållsbegrepp: exempelvis privilegiesamhälle, klassamhälle, envälde Att göra historia. Hur historia konstrueras Historisk kunskap Innehållskunskap Vad hände och varför hände det? Det historiska narrativet Fig. 1. Den ämnesteoretiska modellen Efter Lund (2006) Denna modell har fördelen att den möjliggör en uppdelning och analys av det historiska innehållet, och gör det möjligt att se vilken kunskapsaspekt som arbetas med i den enskilda lektionssituationen. Jag menar att dessa aspekter samspelar, och om en elev utvecklar en fördjupad kunskap inom en kunskapsaspekt, så möjliggörs därmed en djupare förståelse av andra aspekter. Speciellt tydligt samspelar aspekterna innehållskunskap och innehållsbegrepp. En ytterligare fördel med att på detta sätt se historisk kunskap som uppbyggd av skilda aspekter är att varje aspekt kan analyseras i termer av progression. Variationsteori Variationsteori är ett nytt redskap i diskussionen om historieämnet. Teorin har visat sig användbar för att studera andra skolämnen, exempelvis matematik (Häggström, 2008), engelska (Holmqvist och Molnar, 2006) och svenska (Gustavsson, 2008). Inom variationsteori talar man om lärandeobjektet; de kunskaper eller förmågor som eleven förväntas utveckla genom undervisningen. Det variationsteoretiska ramverket är givande att använda inom historieämnet, eftersom det möjliggör en analys av det valda lärandeobjektet, dess behandling i undervisningen och det lärande som faktiskt möjliggörs i den konkreta undervisningen. Denna sorts analys är ovanlig inom historiedidaktiken, och jag menar, att det är ett fruktbart perspektiv, med potential att ge nya insikter om historieundervisning. 3

4 Lärandeobjektet är alltså de kunskaper eller förmågor som eleven förväntas utveckla genom undervisningen. Ett lärandeobjekt kan vara litet och detaljinriktat, men lika gärna övergripande som exempelvis ett speciellt synsätt. Lärandeobjekt i historia blir ofta flerskiktade, bestående av både innehållskunskap, innehållsbegrepp och modeller för övergripande förståelse. Ett lärandeobjekt kan vara kortsiktigt eller långsiktigt, behöva byggas upp under många lektioners undervisning. Flera lärandeobjekt kan förekomma under samma lektion. Lärarens avsedda lärandeobjekt, dvs. de kunskaper och färdigheter som läraren planerar att eleven ska utveckla iscensätts i en undervisningssituation. Det lärandeobjekt som där framträder blir det lärande som blir möjligt, det som eleverna har möjlighet att lära. De kunskaper och förmågor som den enskilde eleven verkligen utvecklar, kommer att skilja sig från individ till individ. Den enskildes lärande, det levda lärandeobjektet, är beroende av vilket lärande som möjliggjorts i undervisningen, men står på intet sätt i någon 1-1 relation till detta. Det är inte säkert att lärarens intentioner med undervisningen överensstämmer med det lärande som verkligen möjliggörs i undervisningen. Att något varit möjligt att lära innebär inte att den enskilde eleven verkligen gjorde det. Det planerade lärandeobjektet, det lärande som möjliggjordes och det lärande som verkligen tog plats måste analyseras var för sig. Se fig. 2. De kunskaper eller de förmågor som läraren planerar att eleven ska utveckla Det som blev möljigt att lära i den konkreta undervisningss ituationen. De kunskaper och förmågor som eleven verkligen utvecklade. Det avsedda lärandeobjektet Det iscensatta lärandeobjektet Det levda lärandeobjektet Fig. 2. Lärandeobjektet (Efter Marton, Runesson och Tsui 2004) I en variationsteoretisk analys av det iscensatta lärandeobjektet fokuserar man lärandeobjektets hantering i undervisningssituationen. Vad blir figur och vad blir bakgrund? Vad kontrasteras och vad framträder simultant? Vad lyfts och vad tas inte fram igen? 4

5 Hur framträder lärandeobjektet? Vilket lärande blir möjligt? Finns kritiska aspekter, som verkar vara centrala för förståelsen av lärandeobjektet? Det övergripande lärandeobjektet: Att se historien som ett växelspel mellan aktör och struktur Lärarna valde som övergripande lärandeobjekt att eleverna skulle utveckla sin förmåga att se historien som ett växelspel mellan aktörer och strukturer. Aktörer förstås som individer som agerar i en samhällelig struktur, vilken ger möjligheter och begränsningar. Aktörerna påverkar i sin tur strukturerna, vilket ger andra aktörer andra möjligheter och begränsningar och vilka i sin tur påverkar strukturerna. Aktör och struktur analyserar jag, i enlighet med den ämnesteoretiska modellen, som ett nyckelbegrepp; alltså en aspekt av historisk kunskap, som kan studeras oberoende av historiskt innehåll. Halldén (1987, 1994, 1997, 1998) har visat på elevers tendens att personifiera historien och att fokusera på människors intentioner och handlingar, snarare än på anonyma strukturella faktorer. Det var också lärarnas erfarenhet. De ansåg att begreppet struktur var svårt för eleverna att ta till sig, varför de lagt mycket tankemöda på att hitta hjälpande modeller för att klargöra det. Man hade fastnat för att tydliggöra strukturbegreppet genom att dela upp det i fyra delaspekter: tekniska förutsättningar, idéer intressekamp mellan olika grupper i samhället. naturdeterminanter, dvs. klimat, geografiska förhållanden, hälsoförhållanden och liknande, För att ytterligare tydliggöra de strukturella faktorerna arbetade man kontrafaktiskt. Kontrafaktiska resonemang Kontrafaktisk historieskrivning är ifrågasatt av historievetenskapen som varande spekulativ och ovetenskaplig. Andra menar att den har ett värde i att den möjliggör diskussion om skilda faktorers inbördes vikt. I Nobelpristagaren Fogels (1964) studie av järnvägens betydelse för utvecklingen i Nordamerika ersätter han hypotetiskt järnvägen med kanaler och resonerar kring den situation som då uppkommit. Ferguson (1997) menar att ett kontrafaktiskt resonemang har ett värde i att tydliggöra den aktuella situationen. Han kräver att den alternativa händelseutvecklingen som presenteras måste bygga på handlingsalternativ, som man kan visa att de aktuella aktörerna i den aktuella kontexten upplevde som realistiska. Ska skolan lära ut sådant som kunde hänt? Är det inte svårt nog att möjliggöra för eleverna att lära sig vad som verkligen har hänt? En betydelsefull historiedidaktiker som Bernard Erik Jensen menar dock att det är viktigt att motverka deterministiska tankegångar. (Jensen, 1997) Människor har möjlighet att påverka sina liv och historiens gång. Ett kontrafaktiskt resonemang har, menar han, potential att tydliggöra för eleverna att historien inte är förutbestämd, utan utvecklingen hade kunnat ta andra vägar. Detta skulle också verka emanciperande, att eleverna förstår att om historiska aktörer hade handlingsalternativ så har de det också i sina liv. Lärarna valde att använda kontrafaktiska resonemang som pedagogisk metod med två huvudsakliga syften; att tydliggöra aktör och strukturbegreppet och att motverka 5

6 determinism. De menade att man kan använda kontrafaktiska diskussioner på olika sätt i lektionssituationen. Ta bort den aktuelle aktören ur det aktuella sammanhanget för att, när han hypotetiskt är borta ur strukturen, resonera kring hans betydelse. Hypotetiskt flytta aktören till en annan tid och diskutera om hans personliga egenskaper var så speciella att han hade kunnat påverka även den tiden. Hypotetiskt förändra en strukturell förutsättning, ta bort en speciell uppfinning eller en idé och resonera kring de nya förutsättningar som den förändrade situationen medför. Studera aktörens handlingsalternativ i en given situation och hypotetiskt resonera kring följderna av aktörens möjliga ageranden. På mer rent spekulativ nivå kan man också resonera kring följderna för den långsiktiga historiska utvecklingen av den hypotetiskt förändrade situationen. Reflektioner kring urval och validitet Lärarna hade under lång tid haft en levande diskussion i ämnesgruppen om historia, historiedidaktisk teori och historieundervisning, vilket gjorde att de blev intresserade av att delta i studien. Det är tidskrävande att delta i en studie av det här slaget, vilket innebär att de deltagande lärarna måste ha ett starkt intresse. Det är hela tiden lärarna själva som har valt de olika lärandeobjekt som de arbetar med i studien och andra lärare kan mycket väl tänkas ha valt andra lärandeobjekt. Att de är väl bevandrade i historiedidaktisk teori blir tydligt i deras diskussioner och det utnyttjar jag också i de analyser jag gör. Alla tre är män, vilket kan synas vara en nackdel, men eftersom en eller två lärare av olika kön ändå inte hade varit någon rimlig grund att dra några slutsatser av, så menar jag att detta inte har någon betydelse för studiens validitet. Min roll i den empiriska delen av studien var frågeställaren och bollplanket. Jag hade alltså ingen undervisningsmodell som jag förväntade mig att de skulle genomföra, utan mina frågor syftade till att de skulle formulera sina tankar. Detta hade det dubbla syftet att de dels kunde tydliggöra sina tankar för sig själva, som en del i deras professionsutveckling, dels bidra till den vetenskapliga kunskapen om historielärares didaktiska reflektioner kring sin undervisning. Skolan är en vanlig svensk gymnasieskola i en större stad, varken speciellt hög eller lågstatus. Klasserna har en blandning av elever med svensk och utländsk bakgrund, jämn könsfördelning, alla betygsnivåer från MVG till IG är representerade. De deltagande klasserna var de klasser som de deltagande lärarna var tjänstefördelade i och är, enligt min uppfattning, vanliga klasser på Samhällsprogrammet. Eftersom eleverna inte är utvalda på statistiska grunder kan jag i mina resultat inte göra anspråk på statistisk generaliserbarhet. I min analys av elevtexterna har jag valt ut representativa exempel på de olika uppfattningar och tankefigurer som jag kan urskilja i materialet. Jag anger frekvens med ord som många, ofta, några få och liknande och menar att om ett sätt att resonera återkommer i nästan alla texter bör denna tankefigur rimligtvis vara vanlig hos ungdomar i allmänhet. Om ett svar eller mönster är sällan förekommande är det rimligt att tänka att det är en ovanlig tankefigur även i andra elevgrupper. Jag anser att det är viktigt att elevernas röst klingar i materialet. Dock är den språkliga dräkten i deras texter ofta så dålig att den skulle riskera att stå i vägen för läsarens förståelse av 6

7 innehållet. För att öka läsbarheten har jag valt att rätta stavfelen och interpunktionen samt att börja alla meningar med stor bokstav. Däremot har jag behållit originalens meningsbyggnad och grammatiska struktur. I transkriptionerna av ljud- och videoinspelningar har jag transkriberat till normal svenska och normal interpunktion. Om ord är utelämnade, men uppenbarligen underförstådda, så har jag för läsarens förståelses skull lagt till dem inom hakparentes. [] Jag har markerat längre pauser med och av mig utelämnade avsnitt med punkter inom hakparentes [ ]. Eleverna kom inte in i denna studie som tomma blad. De har haft undervisning tidigare, på grundskolan och på gymnasiet under höstterminen. De har en föreställning om ämnet historia, som de fått från flera håll, varav skolan bara är en. Familjen, massmedier, turistresor är andra, för att bara nämna några. (Rosenzweig och Thelen, 1998) De tre lärarna hade ett tätt samarbete, och man hade under höstterminen arbetat med samma historiska epoker, men den faktiska undervisningen hade varit olika i de tre klasserna. Eleverna har mött begreppen aktör och struktur och har genomfört kontrafaktiska resonemang, men i olika omfattning och på olika sätt. Jag studerar deras tänkande som det visar sig i de texter de skriver och de diskussioner de genomför på lektionerna. Klassrumssituationen påverkades givetvis av att jag satt i klassrummet med en kamera och observerade. Två av lärarna upplevde att speciellt klassrumssamtalet blev lidande. De fick inte den muntliga respons de var vana vid, något som dock förbättrades under studiens gång. Den tredje läraren menade att undervisningen fungerade som den brukade. Momentet Upplysningstiden var planerat till fem veckor, men blev till slut åtta veckor långt. Min tolkning av detta är att i och med att vi fokuserade denna epok så fick den en större vikt i lärarnas tankegångar än den tidigare haft, vilket medförde fler undervisningsidéer och längre tid på momentet. Detta ser jag inte som något problem för studiens validitet. Jag studerar historieundervisning i den faktiska kontexten, inte en tänkt vanlig undervisning eller en tänkt idealisk undervisning, utan just den undervisning som utspelade sig just den dagen under just de omständigheterna. Det är också just den undervisningssituationen som läraren har planerat för och det lärande som möjliggjordes just den gången som han kommenterar och som jag analyserar. 7

8 2. Vad blev möjligt att lära? Det som blir möjligt att lära under en lektionssekvens i historia är beroende av många faktorer. Hur tänker eleverna kring historia? Vilka förkunskaper i form av innehållskunskaper har de och vilka innehållsbegrepp har de förståelse för? Hur kan de hantera övergripande historiska frågeställningar? Vad som blir möjligt att lära under en lektion eller en undervisningssekvens blir beroende dels av vad eleverna har med sig in i undervisningssituationen, dels vilket lärande som erbjuds i denna situation. Vilka kunskaper och vilka färdigheter som de faktiskt får möjlighet att utveckla. I denna avslutande del av texten presenterar och resonerar jag kring delstudiens empiriska material. a. Elevtexterna b. Lektionen om Boston Tea Party och lektionen om Napoleon Elevtexterna I början av studien ombads eleverna skriva en text där de resonerade kring det historiska nyckelbegreppet aktör och struktur samt genomförde en kontrafaktisk diskussion. Instruktionen löd: 1. Hur kan begreppsparet Aktör och Struktur hjälpa dig att förstå historien bättre? Visa hur de båda begreppen kan påverka varandra? Resonera utifrån tre konkreta historiska exempel. [av eget val] 2. Hur kan ett kontrafaktiskt resonemang hjälpa dig att förstå begreppen aktör och struktur på ett bättre sätt? Utgå från ett konkret exempel. [av eget val] Eleverna fick alltså fritt välja historiskt innehåll och många exempel kommer från epoker som nyligen studerats, upptäckterna, reformationen och trettioåriga kriget. En stor andel elever valde att resonera kring Hitler och andra världskriget, något som inte studerats i den aktuella kursen. I denna text koncentrerar jag mig på elevernas kontrafaktiska diskussioner, men börjar med en kortfattad presentation av deras beskrivning av aktörer och strukturer i den kontext de valt. I min analys av elevsvaren har jag ställt följande frågor: Hur beskriver eleverna begreppet aktör? Vem är aktör, vilka egenskaper har den, hur agerar en aktör? Hur beskriver eleverna begreppet struktur? Vilka strukturella faktorer tar man upp och hur beskrivs de? Hur beskriver eleverna samspelet mellan aktör och struktur? Hur resonerar eleverna kontrafaktiskt? Vilka faktorer beskrivs som avgörande i olika skeenden? Hur resonerar man kontrafaktiskt om den längre utvecklingen? Aktör och struktur analyseras som en kunskapsaspekt, ett nyckelbegrepp. Vad kan man se för andra aspekter av historisk kunskap i elevernas svar? 8

9 Elevernas beskrivning av aktör och struktur En aktör är alltid en man. Ingen av eleverna använder någon kvinna som exempel i någon av sina texter. Han har speciella egenskaper och hans handlingar, tankar eller uppfinningar påverkar oss idag. Han beskrivs ofta som modig, driftig och envis. Han nöjer sig inte med det som är, utan går mot de makthavande och är på rätt plats vid rätt tidpunkt. Är han i maktposition så utnyttjar han sin makt och visar då både råhet och styrka. Frapperande ofta beskrivs han som en god talare. Som komplement till den ensamme, manlige, starke aktören framträder folket som aktör. Folket beskrivs som en enhet. Det kan vara missnöjt men då talar aktören till folket och då följer det honom. Folket är ofta fattigt och förtryckt. Eleverna beskriver ofta struktur som tekniska förutsättningar och ekonomiska förhållanden. Mer sällan som idéer och politisk intressekamp. Aspekten naturdeterminanter saknas helt i materialet. En del elever använder begreppet struktur synonymt med samhälle. När aktör och struktur samspelar väljer man oftast att visa på hur strukturen möjliggör för aktören att agera på det sätt han gör. Eleverna anger ett antal förutsättningar för att aktören ska kunna agera, några anger fler, andra färre. Dessa förutsättningar kan vara av skilda slag; tekniska, ekonomiska, ibland idémässiga. I denna bild sätter man sedan aktören, låter honom handla och poängterar att hans personliga egenskaper så blir avgörande för utgången. Några få elever visar på något fall där aktören påverkat strukturen. Oftast är det enväldiga härskare, Hitler, Ludvig XIV och Ivan den förskräcklige, som förändrar samhället i akt och mening att skaffa sig själva större makt. Några elever genomför ett växelspelsresonemang som börjar i en struktur, vilken möjliggjorde en aktörs agerande, vilket i sin tur förändrade strukturerna. En del elever visar svårigheter med att skilja ut det nyckelbegrepp som frågas efter; aktörer och strukturer. De väljer istället att reproducera rena innehållskunskaper utan att lyfta de efterfrågade begreppen. Dessa elever får problem med de kontrafaktiska resonemangen, som ju bygger på att någon ingående faktor ska förändras. Elevernas kontrafaktiska resonemang I ett kontrafaktiskt resonemang förändrar man alltså hypotetiskt någon faktor i den historiska situationen; ändrar aktörens egenskaper, ändrar eller tar bort någon strukturell faktor, flyttar aktören till en annan strukturell situation, eller liknande. Nästan alla eleverna i studien visar en förmåga till kontrafaktisk diskussion på någon nivå, men en del elevers texter är av typen: om inte detta hade hänt så hade nog något annat hänt. Fokus på aktören a. Aktörens personliga egenskaper avgörande Det är vanligt att eleverna resonerar kring aktörens personliga egenskaper, hypotetiskt förändrar dem, och argumenterar för att hans egenskaper är den avgörande faktorn. Eftersom aktörer tenderar att beskrivas som dådkraftiga, ofta brutala, män och starka retoriker så går resonemanget ut på att han utan dessa egenskaper inte skulle ha kunnat genomföra sina prestationer. (Nedan presenteras många olika elevers sätt att resonera. Ny elev markeras med blankad.) Tänk om Kristian II hade varit en bra och mild kung som gjorde förhållandena bättre i Sverige. Då hade inte Gustav Vasa behövt göra uppror, då skulle kanske vi idag vara danskar. 9

10 Jag tror inte att världen skulle sett ut som den gör idag, om bara inte hitler hade kommit till makten. Om strukturen hade varit bättre i Tyskland hade han ju aldrig kommit till makten. Aktören var en maktgalen person så om det hade varit någon annan som kommit till makten hade kanske inte andra världskriget uppstått. Han kanske bara hade hjälpt landet ur krisen, men på ett sätt som [inte?] berörde andra länder. Ett annat exempel är slaget vid Hastings. Normanderna och saxarna hade samma teknologi men vore det inte för William erövraren och hans sinne för strategi så hade england sett annorlunda ut idag. Christoffer Columbus var en viktig aktör. Hans driftighet gjorde att Amerika upptäcktes så tidigt. Hade det inte varit för honom hade Amerika antagligen upptäckts på 1700 talet. Intresset att hitta nya färdvägar till asien och indien och idén om att jorden var rund drev honom. Landvägen kontrollerades av Turkarna som hade dyra tullar. I. o.m. att vägen runt Afrika upptäcktes efter Columbus resa så skulle intresset för att hitta en väg över den stora farliga Atlanten inte finnas längre. b. Aktörens handlingar den avgörande faktorn. Några elever resonerar att om aktören gjort på något annat sätt hade det fått andra strukturella konsekvenser än vad som var fallet. Dessa aktörer är ofta enväldiga kungar. Nederländerna ingick i Filip II välde men var mycket mer ekonomiskt utvecklat. Nederländerna hade republik till skillnad ifrån många andra länder. När Filip II ville sätta upp tullar för den Holländska handeln och göra dem till katoliker utbröt ett stort krig som skulle leda till att England och holland skulle slå sig fria från det Habsburgska väldet. Men tänk om Filip II istället hade drivit in pengar på ett annat sätt hade England och holland fortfarande varit delar i hans rike. Ett annat exempel är andra världskriget som drevs av aktören Hitler, som gör att man kan förstå kriget bättre. Om andra världskriget bara hade startat utan någon aktör hade det varit svårare att förstå kriget i helhet. Vad hade hänt om Galileo Galilei inte hade uppfunnit stjärnkikaren då? Vi kanske inte hade vetat så mycket om just stjärnorna, planeterna, universum eller rymden över huvud taget! Hade någon annan uppfunnit tänkt ut det? Det är ju det man inte vet. Jorden hade kanske inte sett ut som det gör idag osv. osv. Om inte Luther genomför reformationen så hade kanske inte den protestantiska kristna kyrkan funnits. Fokus på strukturen Det är vanligt att eleverna sätter en aktör i en struktur som möjliggör hans handlande. På samma sätt är det vanligt att man i ett kontrafaktiskt resonemang förändrar någon faktor i denna struktur och resonerar kring följderna av detta för att kunna bedöma denna faktors vikt. De strukturella faktorer som ofta lyfts fram är tekniska förhållanden och ekonomiska faktorer. Idéer och politiska förhållanden väljs någon gång. a. De tekniska förhållandena avgörande Tänk om Columbus hade varit född på 1200 talet. Då hade det inte funnits något behov av nya handelsvägar till asien. Det hade heller inte varit möjligt att ta sig till Amerika med dåtidens skepp. Och om de skulle ha lyckats skulle de kanske inte lyckats vinna över lokalbefolkningen i krig. Det hade troligtvis inte varit någon som hade velat finansiera färden heller. Jag tror dock att någon annan än Columbus skulle upptäckt amerika, kanske bara lite senare. T.ex eller liknande. Det viktigaste i de flesta fall är troligtvis struktur. Det finns ofta någon liknande aktör men om något är tekniskt omöjligt spelar det ingen roll vem aktören i fråga är. Det går att säga mycket kontrafaktiska påståenden men teknik är definitivt en av de tongivande inslagen i historien. Luther skulle troligtvis inte kommit långt utan boktryckarkonsten 10

11 b. De ekonomiska förhållandena avgörande När man resonerar kring Hitler så lyfts ofta de ekonomiska förhållandena i Tyskland. Hitler var enligt mig en opportunist. Han levde i precis rätt tid för att lyckas med vad han ville, antingen han såg det som ett sätt att rädda Tyskland eller ett sätt att sätta sig själv i makten. Strukturen är mycket viktig här. Hade inte Tyskland varit så fattigt, och haft så stor arbetslöshet och ekonomisk kris så hade det varit annorlunda. Det tyska folket hade inte varit lika mottagliga för Hitlers idéer och tankar om det hade varit rikt och välmående. För att vända på det skulle man kunna säga att om Hitler till exempel skulle ha dött i barnsäng så skulle det troligen kommit någon liknande person på ett mindre antisemitiskt sätt. c. Idéerna avgörande Några elever för resonemang kring den förändrade världsbilden och den kritik mot kyrkan som följer av den. Ett bra exempel från reformationen på hur aktörsperspektivet och struktursperspektivet kan få en att förstå historien bättre är t.ex. Luther. Utan Martin Luther hade det inte funnits någon reformation och detta gör honom till huvudaktör inom reformationen. Utan hans vilja och kämparglöd hade inte protestantismen funnits idag. Men samtidigt har strukturen självklart också en stor del i och med att samhället var så pass kritiska mot den dåvarande kyrkan och därmed mer mottaglig att ta till sig en ny religion. Hade inte Luther fått stöd i sina åsikter av folket hade inte ledarna brytt sig om honom utan han hade istället förlöjligats eller dödats för sina åsikter. När de påvliga sändebuden reste omkring och sålde avlatsbrev reagerade Luther. De sålde guds förståelse för att skaffa pengar och det tyckte Luther var lurendrejeri. I samband med detta togs därmed inte kyrkan på lika stort allvar och folk blev mer mottaglig för Luthers kritik och kunde inte låta bli att hålla med. d. De politiska förhållandena avgörande. De politiska förhållandena möjliggör eller omöjliggör för en aktör att agera. Historian skulle ju säkerligen se annorlunda ut om låt oss säga Hitler föddes 1983 i Norge, andra världskriget skulle troligen inte ha inträffat och Hitler skulle inte bli den historiska aktören han blev, på sin topp kanske partiledare för ett högerextremt parti. I och med andra världskriget förändrades ju också strukturen i världen då kalla kriget växte fram och begreppet öst och väst blev mer betydande än någonsin, det skulle ju inte hänt om Hitler inte startat världskriget. e. Flera strukturella faktorer samverkar med aktörens egenskaper Några elever visar en förmåga att se ett samspel mellan flera strukturella faktorer och aktörens personliga egenskaper. Om vi leker med tanken och påstår att Martin Luther hade varit född på 1300 talet, så tror jag att dagens religiösa blick varit mycket annorlunda. Om vi håller oss till faktumet att han fortfarande var en man som verkligen visste vad han ville, så finns det mycket strukturella orsaker till varför det inte hade fungerat. De påvliga avlatsbreven hade inte påbörjats med tanke på att Peterkyrkan inte än var i tanken. Även om Martin Luther hade förespråkat att en tro på Gud och att älskandet av Gud räcker för att bli förlåten, så hade det varit i princip omöjligt för honom att få ut det till folket. Johan Gutenbergs boktryckarkonst fanns ännu inte tillgänglig, ås en bibel på tyska som skulle ut till folket hade varit en omöjlighet. Sedan kan man också fråga sig ifall åskvädret som fick Martin Luther att bli munk var en tillfällighet eller rent av förutbestämt Om Columbus hade födds 100 år tidigare så hade man inte haft den båt tekniken som man hade senare. Inte heller den kunskapen om olika saker. Och en annan viktig sak är att man hade inte haft något behov av att ha andra handelsvägar. För då försörjde var och en sig. Det fanns inte ett lika stort behov eller möjlighet för den enskilde att skaffa sig makt och rikedomar. Men man kan t.o.m. gå 10 år tillbaka, i tiden så hade säker inte Columbus lyckat. För då var spanjorerna fullt upptagna med att erövra Andalusien och då hade han säker fått ett nej. Allt handlade om att han var på rätt plats vid rätt tillfälle. 11

12 Långsiktiga spekulationer Några elever spekulerar över de långsiktiga effekterna av den hypotetiskt förändrade situationen. Det vanligaste är att man landar i spekulationer kring annat slut på Andra världskriget. Hade inte Christoffer Columbus varit så driftig kanske Amerika inte blivit upptäckt förrän på 1700 talet eftersom man kort efter hans resa hittade vägen runt Afrika och då försvann intresset om att hitta en ny väg över det stora farliga Atlanten. Hade man inte upptäckt Amerika förräns på talet är chansen stor att Aztekerna, Inka och mayaindianerna kommit upp i en sådan utvecklingsnivå att en invasion inte skulle vara möjlig. Och hade Cortez inte haft sådan tur med att den större delen av indianerna utrotades av europeiska sjukdomar hade inte deras invasion av sydamerika lyckats, då hade man inte heller brutit sig om en invasion förräns långt senare. Kanske hade New York inte hetat New York utan Kochatek och varit befolkad med röda indianer. Så mycket hade varit annorlunda. Hur hade Andra världskriget slutat? Hade hela Europa varit nazistiskt nu? Om inte strukturen varit som på 1500 istället på 1000 talet när kyrkan var som starkast skulle luther blivit dödad av kyrkan om han gjorde som han gjorde på 1517 talet. Då kanske den protestantiska religion vore utdöd och vi i Sverige kanske skulle vara katoliker. Vi kanske skulle inte vara Sverige ens för att om inte kungen kunde ta kyrkan rikedomar skulle kanske kungen kunna ordna upp Sverige och skapa en stabil land. Om inte Sverige skulle blivit stabilt skulle kanske danmark som var stabilt på den tiden tagit över Sverige igen och dagens Sverige skulle vara en del av danmark och vi skulle prata Svenska [eleven menar troligtvis danska]. Anakronismer Kontrafaktiska resonemang löper risk att göra logiska kullerbyttor och/eller bli anakronistiska. Strukturen påverkade t.ex. Columbus. Hade han haft riktiga navigationsinstrument (t.ex. GPS) så hade han inte trott att han upptäckte fel. Om Karl XII föddes på talet då Sverige var utkrigat hade historien sett helt annorlunda ut, men eftersom inte Karl XII var med vid 1700 så kanske Sverige fortfarande varit en stormakt då vi inte angrepp Ryssland. Vad hade hänt om inte nazisterna kommit till makten i Tyskland. Hade förintelsen skett ändå? När Martin Luther satte sig emot katolska kyrkan, så gjorde dom allt i sin makt före att förhindra hans budskap, men lyckades ej. Eftersom folket fick större makt över kyrkan än vad det var innan. Determinism Endast en av eleverna visar en deterministisk uppfattning. Jag tror att vissa saker är förbestämda livet på jorden kan jag beskriva som ett barn som hela tiden utvecklas. Därför tror jag att människan måste gå igenom vissa olika tider och problem. T.ex. stenåldern, medeltiden, Romantiken mm. Därför som jag sa tidigare hade inte bara en aktör kunnat påverka en tidsålder eller en konflikt utan att det låg i tiden det var en massa saker(strukturen) Innan den aktören kom till makten. Problem skulle en da blomma ut och var bara en tidsfråga innan T.ex. Cortez kom till Mexico. Strukturen i Spanien då de levde i sin guldålder och var en stormakt. Hela Europa hade en struktur som sa att man skulle ut och upptäcka värden både i kyrkan och i hemmet uppmuntrades man att vara hjältar och upptäcktsresare. Därför sparades många män till att resa och spanien låg i den tid då staten var villig att satsa stora pengar på detta. Speciellt eftersom Araber hindrade handeln med Asien. Cortez var bara en i mängden. Hade inte strukturen varit lämplig hade aldrig konflikten hänt eftersom en struktur konflikt tar tid att bygga upp. Sedan aktörer som tar det sista och gör slag i saken är bara en del av strukturen. Man kan inte ändra på det bestämda det hade hänt på en annan plats med en annan aktör. 12

13 Kommentar: Ett värde med kontrafaktiska resonemang är att de tydliggör elevernas förståelse, eftersom det inte finns något färdigt narrativ att kopiera, utan eleverna är tvungna att använda de kunskaper och insikter de har till att forma till ett sammanhang i en egen text. De allra flesta elever i studien visar förmåga att hantera en kontrafaktisk frågeställning på någon nivå. Många av eleverna visar också en förmåga att använda aktörs- och strukturbegreppen som redskap för sitt resonemang. Det finns likheter mellan vissa elevsvar, som indikerar att några elever diskuterat den aktuella frågeställningen någon gång tidigare. I studiens texter framstår historia som en manlig företeelse, och den mansbild eleverna presenterar är en ganska schablonmässig stark man. Denne mans egenskaper beskrivs av många elever som avgörande; om Kristian II hade varit mild och god hade händelseutvecklingen blivit annorlunda. Andra elever beskriver aktören som utbytbar; någon annan, lika framåt person som Columbus, hade upptäckt Amerika. Det finns också en onyanserad bild av folket som mest blir bakgrundsfaktor till aktören. Teknik och ekonomi är vanliga förklaringsfaktorer. I vår tid värderas teknik högt, och denna bild har syns ha förts över på det förflutna. Idéer och andra mer mjuka värden tillmäts inte alls lika högt förklaringsvärde som teknik i elevernas förklaringar. Ekonomi har en viktig del i det offentliga samtalet i vår tid och dyker upp som viktig förklaring till förändringar i dåtiden. Politisk maktkamp mellan grupperingar, det lärarna kallar intressekamp, förekommer över huvud taget inte i de kontrafaktiska elevsvaren. Klasskampen som motor i samhällsutvecklingen framträder alltså inte som någon tankefigur. Eleverna visar inte deterministiska föreställningar i betydelsen att inget skulle gå att påverka, att allt skulle vara förutbestämt. Men de ger strukturella faktorer högt förklaringsvärde. Tanken att den strukturella situationen möjliggör för aktören framträder starkt. 13

14 Lektionerna Lärarna i studien hade alltså två huvudsakliga syften med att arbeta kontrafaktiskt i klassrummet: 1. Att motverka determinism genom att visa att den historiska aktören hade handlingsalternativ, som skulle kunna leda till annan utveckling än den faktiska 2. Att tydliggöra de strukturella faktorerna, som man ansåg vara svårt för eleverna att förstå. Jag har valt ut två av lektionerna i studien där man använde sig av kontrafaktiska resonemang. I den första lektionen lyftes aktörens handlingsalternativ i en given historisk situation, Boston Tea Party, och klassen diskuterade de möjliga följderna av dessa handlingsval. I den andra flyttade man hypotetiskt Napoleon till tiden före franska revolutionen. I min analys av lektionerna utgår jag från lärarens avsedda lärandeobjekt, så som han själv beskriver det. Sedan resonerar jag om vilka förkunskaper som förutsätts och vilken förståelse eleverna visar i sina diskussioner. Vad som diskuteras och lyfts till förgrund, framträder som det iscensatta lärandeobjektet. Tillsammans med elevernas uppvisade förståelse utgör det vad som blir möjligt att lära i denna undervisningssekvens. Lektionen om Boston Tea Party: Att inse att aktörerna hade olika handlingsalternativ Lärarens målsättning med lektionen om Boston Tea Party: Läraren: [Eleverna ska se] växelverkan mellan aktör och struktur. En levande aktör. Det finns en ram men aktören har handlingsalternativ. I vissa lägen som i Boston Tea party så får det oerhörda konsekvenser [vad man väljer att göra]. Upplysningsidéer som har skapat en mängd aktörer som har maktförslag hur man kan dela makten och som sen finns i bakgrunden när intressekampen dyker upp. Man [kolonisterna] tappar lokalt inflytande. Dom agerande som man gör från aktörernas sida. När man från brittisk sida slår till stenhårt och stänger Bostons hamn får konsekvenser man inte kunnat föreställa sig För att det finns ett visst stöd [från befolkningen]. [jag vill jämföra med ] om man fått en australiensisk utveckling istället, ett långsamt successivt skiljande. Vad händer om man inte får en amerikansk revolution. Vad händer då? Kopplingen till franska, latinamerikansk frigörelse, Napoleonkrigen. Det finns ett antal som går i varandra. Vad är tyngst? Hur mycket avgör strukturen i sig och hur mycket måste strukturen finnas. [ ] Och så kopplar jag till livet i sig med dom som aktör. Läraren har alltså ambitionen att genomföra flera kontrafaktiska resonemang och har flera avsedda lärandeobjekt. För det första vill han diskutera den amerikanska situationen och vill att den kontrafaktiska diskussionen ska tydliggöra vilka handlingsalternativ Storbritannien hade. För det andra vill han att eleverna ska tänka kring vad som hade hänt om inte amerikanerna gjort revolution. För det tredje har han den emancipatoriska målsättningen dels att eleverna ska inse att de själva är aktörer, och dels att de, precis som 1700 talets aktörer, har valmöjligheter och dessutom att dessa har konsekvenser. Dessutom finns ett fjärde, underförstått, lärandeobjekt av faktakaraktär, som läraren inte artikulerar, men som finns tydligt i lektionen. Eleverna ska lära sig vad som egentligen hände, vilka åtgärder som den engelska regeringen vidtog och vilka följder det fick. 14

15 Dessa avsedda lärandeobjekt kräver förförståelse av skilda slag hos eleverna. De bör ha en uppfattning om hur stater kan hantera upprorsmän och terrorister. De bör ha en uppfattning om vilka följder den amerikanska revolutionen fick, något de inte ännu studerat. De bör också ha en uppfattning om de skilda sätt kolonier kan skiljas från kolonialmakten och vilka följder dessa kan få. Introduktion och faktapresentation Läraren börjar med att berätta händelseförloppet som leder fram till Boston Tea Party. De strukturella faktorer han väljer att presentera är: Englands sämre finanser efter sjuårskriget som leder till en hårdare kolonialpolitik med mindre självbestämmande för kolonisterna, kontroll av deras lönsamma smuggling och beskattning av de tidigare obeskattade amerikanerna, samtidigt som armén förändras och enbart består av britter och befolkningen upplever sig som amerikansk och inte brittisk. Upplysningsidéerna. Han presenterar de centrala aktörerna: Samuel Adams, George III och det engelska parlamentet. Vilka handlingsalternativ hade engelsmännen? När strukturer och aktörer är presenterade, beskrivs i lektionssituationen hur Samuel Adams och hans utklädda kamrater vräker telasten över bord i Bostons hamn, och läraren frågar klassen: Hur ska den engelska regeringen hantera den uppkomna situationen efter Boston Tea Party? Vilka alternativ har man? Eleverna är aktiva och visar intresse genom att ge olika förslag på handlingsalternativ för den engelska regeringen. Elev 1:Dom kan väl slå tillbaka på något sätt. Då kan det bli missnöje bland hela folket Elev 2: Eller så kan dom ge sig, men då ser dom att deras beteende lönar sig Elev 3: Dom kan ge makten till Adams Elev 4: Dom kan tillåta lite handel Elev 5: Dom kan ta bort skatten på te Elev 5: Dom kan slå tillbaka militärt Elev 6: Dom kan ge sig. Elev 7: Dom kan bestraffa alla för att få tag på brottslingarna. Ni får betala skatt allihopa om ni inte säger vilka det var Elev 8: Man kan gå efter dom Läraren: [gå efter ] dom som gjort själva händelsen inget annat. Elev 8: Hade nog lättat trycket. Elev 9: Dom kan väl slå tillbaka på nåt sätt. Eller så kan dom ge sig. Läraren: Ja två ytterligheter. Att slå ner stenhårt eller gå tillbaka. Vad får det för konsekvenser om man slår tillbaka? Elev 9: Missnöje bland hela folket. Läraren: Ja det skulle man kunna få. Och om man släpper efter? Elev 9: Då ser dom att deras beteende lönar sig. Om man försökt fånga och straffa endast de skyldiga så skulle situationen kunna lugna sig, om man slår tillbaka så kan folket bli missnöjt, om man släpper efter så riskerar man att 15

16 uppmuntra revolutionärerna. Som avslutning på denna sekvens presenterar läraren fakta: England valde att slå tillbaka och genomföra en kollektiv bestraffning genom att stänga Bostons hamn, beskatta kolonisterna och ta bort det självstyre som var kvar, vilket retade upp befolkningen och fick dem att stödja Samuel Adams. I den första klassdiskussionen lyfts alltså beskattningsfrågan och bestraffningsfrågan. Övriga aspekter av situationen, som läraren presenterade i början av lektionen finns inte längre med. Vad hade hänt om? I nästa undervisningssekvens diskuterar eleverna gruppvis fyra kontrafaktiska frågor: Vad hade hänt om parlamentet inte hade beskattat kolonierna i Amerika? Vad hade hänt om inte Samuel Adams arrangerat Boston Tea party? Vad hade hänt om inte parlamentet svarat med kollektiv bestraffning? Vad hade hänt om George III varit villig att kompromissa? Vilket tänkande kan dessa frågor stimulera? Den första frågan tar upp beskattning som huvudorsak till kolonisternas missnöje. Eleverna stimuleras att tänka kring skatter och människors syn på dem. Fråga två fokuserar problematiken kring aktörens vikt i förhållande till de strukturella faktorerna. Var intressekonflikten så stor att någon annan tändande gnista hade kunnat tända elden, eller är just Adams och hans Tea party avgörande? Fråga tre lyfter den kollektiva bestraffningens funktion som tändvätska för befolkningens stridsvilja och vilka alternativa handlingar som kunnat få annan följd. Sista frågan kan leda till resonemang kring andra sätt för avkolonisering. Två elever diskuterar de givna frågorna med författaren. (ALL). (Min kommentar till elevernas yttranden anges i kursiv stil.) ALL: Vad hade hänt om parlamentet inte hade beskattat kolonierna i Amerika? Elev 1: Då hade dom väl inte utfört Boston Tea party. Elev 2: Men brittiska ekonomin hade varit sämre antagligen för dom fick in pengar på skatterna. Dom ville visa sin maktställning Elev 1: Dom vill visa att dom inte är självständiga utan att dom tillhör England Elev 2: Dom ville visa att dom inte är helt ni är engelsmän även om ni inte bor i England. Ni tillhör oss. ALL: Om dom inte hade beskattat så hade dom ju fått in mindre pengar? Elev 1: Hade dom inte beskattat hade dom inte blivit så onöjda och USA hade fortfarande tillhört England. Supermakt gånger tre. Elev 2: Det hade varit hur stor skillnad som helst under hela talet. Elev 1: England skulle köra över Tyskland i världskrigen och sånt. Elev 2: Om ens Tyskland vågat starta världskrig med England som sån makt. Beskattningen hade syftet att visa vem det var som bestämde. Detta upprörde befolkningen och om de inte hade brutit sig loss så hade England varit så starkt att det lätt vunnit andra världskriget ALL: Vad hade hänt om inte Samuel Adams inte arrangerat Boston tea party? Elev 2: Det var väl det som fick bägaren att rinna över för engelsmännen. Beskattningen var väl allvarligare. Elev 1: Boston Tea Party var startskottet för kriget. Beskattningen leder till Boston Tea Party, som leder till kriget. Men beskattningen, är den avgörande 16

17 Det är beskattningen som leder till händelsen. Om det inte hade hänt då hade kanske någon annan gjort det senare. faktorn, inte aktörens handling i sig. ALL: Vad hade hänt om inte parlamentet svarat med kollektiv bestraffning? Elev 1: Dom fick allmänheten mot sig. Elev 2: Folk blev missnöjda. Den kollektiva bestraffningen fick folk att stödja revolutionärerna Elev 1. Dom skulle kunna ta bort skatten. Men det vore att ge sig. Elev 2: Dom skulle kunna stänga ner Adams och hans grupp. Bestraffa dom och hänga dom. Ett alternativ hade varit att inte beskatta, men det hade varit att visa svaghet. Ett alternativ hade varit att bara bestraffa de direkt skyldiga. Dessa båda elever förstår att makthavare kan göra sig impopulära genom att slå ekonomiskt mot en befolkning. De har också kännedom om hur terrorister kan hanteras och ser det som en möjlighet att bara bestraffa just dem. Dessa två alternativ är också de som lyfts av läraren. Ett tredje alternativ som anges är att makthavarna skulle kunna ge sig, men det verkar inte uppfattas som ett realistiskt alternativ. Vad gäller aktörens roll gentemot de strukturella faktorerna visar dessa elever samma uppfattning som framkommer i elevtexterna om aktör och struktur; det är visserligen aktören som genomför aktionen, men de strukturella faktorerna är avgörande, eftersom de konstituerar situationen. Frågan om den kollektiva bestraffningen leder inte till djupare fundering, utan bara till konstaterandet att engelsmännen fick folket emot sig. Typiskt nog drar dessa båda elever sitt resonemang fram till andra världskriget och de menar att om den amerikanska befolkningen inte blivit missnöjd så hade de inte brutit sig ut och då hade England varit så stort och mäktigt att de lätt slagit Tyskland i världskrigen om det ens blivit något krig med en sådan supermakt. Hitler och Andra världskriget fungerar ständigt som en referenspunkt i elevernas resonemang. Frågan om George III, som är tänkt att leda till tankar kring alternativa strategier att avveckla imperier, hinns inte med i gruppdiskussionerna. Läraren väljer att själv resonera för att under tidspress föra lektionen till sitt slut. Han gör en långtgående kontrafaktisk tankegång kring konsekvenserna av det inte skulle blivit någon amerikansk revolution: Läraren: Sen kan man fundera om det på lång sikt ändå skulle skett något. Men det är ju inte givet. Och då kanske man fått den australiska utvecklingen som går under flera hundra år. [ ] hade George varit kompromissvillig så kunde vi sett ett Amerika som långsamt glidit ifrån den brittiska delen. Och hade vi inte fått det så hade vi inte fått en fransk revolution eftersom de inspirerades av den amerikanska. Och den franska revolutionen föder Napoleon en icke adelsman som tar sig till makten. Han härjar i Europa och då frigör sig Latinamerika och när dom vill knyta tillbaka makten till Europa säger amerikanerna nej nej nej vi ska ha frihet. Här spekulerar läraren långt och han väljer också att ta in faktorer som klassen ännu inte studerat: franska revolutionen, Napoleontiden, Latinamerikas frigörelse och avvecklingen av det engelska imperiet. Han avslutar lektionen med en personlig berättelse om ett tillfälle när han gjorde ett val som fick positiva livsavgörande konsekvenser. Han övervann sin blyghet och vågade prata med en intressant ung kvinna, som sedan blev hans fru, på bussen. Läraren: Handlingar spelar roll! Ni har handlingsalternativ! Nyttja dem! 17

18 Vad blev möjligt att lära? Lärarna i studien har höga ambitioner och det har medfört komplicerade lärandeobjekt, vilket sekvensen Boston Tea party är exempel på. Ett avsett lärandeobjekt var att eleverna skulle förstå att den engelska regeringen hade handlingsalternativ, och att dessa alternativ hade konsekvenser. Frågeställningen engagerar eleverna och lockar till tänkande och deltagande i diskussionen. Läraren lyfter beskattningsfrågan vid flera tillfällen och man ser befolkningens ilska mot beskattning i elevernas tankegångar. Att man kan försöka få tag på de skyldiga och straffa dem hårt finns också i diskussionen och det lyfts av flera elever. Båda dessa aspekter, bestraffning av terrorister och skatters impopularitet, kan bedömas vara välkända fenomen. Jag anser det definitivt möjligt för eleven att utveckla förståelse för att den engelska regeringen hade handlingsalternativ, som skulle ha kunnat leda till en annan utveckling än den faktiska. Den anti deterministiska målsättningen kan sägas vara uppfylld. Jag menar också att en diskussion som, likt denna, fokuserar aktörens handlingsalternativ i en historisk situation också har potential att träna historisk empati. Eleverna får möjlighet att sätta sig själva i den historiska situationen och försöka se den med de samtidas ögon. Detta var dock inget uttalat syfte från lärarnas sida. Läraren ville (underförstått) att eleverna skulle få klart för sig vilka faktorer som möjliggjorde den amerikanska frigörelsen, vilka åtgärder som vidtogs och vilka följder dessa fick. Beskattning och kollektiv bestraffning av befolkningen framträder som orsakerna till den amerikanska revolutionen. Den kontrafaktiska diskussionen får också funktionen av att stimulera eget tänkande för att ladda för att läraren ska tala om vad som egentligen hände. Läraren nämner bara de övriga faktorerna han egentligen ville lyfta till elevernas uppmärksamhet: maktförskjutningen till London, insatserna mot smugglingen, liksom den gryende amerikanska identiteten. Dessa aspekter av problematiken finns sedan inte med i diskussionerna, varför det knappast blir möjligt för eleverna att uppfatta någon mer komplicerad bild av orsakssammanhangen. I den iscensatta undervisningen har alltså de strukturella faktorerna reducerats. Hans lärandeobjekt nummer två; att eleverna skulle se alternativa sätt att skilja kolonin från moderlandet och deras effekter genom att resonera kontrafaktiskt kring alternativa utfall, en utebliven revolution eller ett gradvis skiljande föll bort ur lektionen. Det dyker upp i slutet, som en avslutande betraktelse av läraren själv. Denna sekvens blir problematisk, eftersom den förutsätter att eleverna kan ta till sig ett ganska svepande resonemang om händelser, personer och samhällen som de ännu inte studerat. Det tredje lärandeobjektet är problematiskt, menar jag. Att eleverna genom att studera amerikanska revolutionens aktörer ska dra slutsatser för egen del i sitt eget liv? Till att börja med ifrågasätter jag att eleverna verkligen skulle uppfatta sig som viljelösa offer för samhället och samhällets strukturer. Upplever verkligen svenska ungdomar att de inte skulle ha handlingsalternativ i sina egna liv? Och skulle i så fall det bästa sättet att få dem att känna sig som subjekt i sina liv vara att visa att George III hade handlingsalternativ? Lärarna har en föreställning, som bl.a. också Bernhard Eric Jensen (1997) delar, att om att om eleverna förstår att historiska aktörer kunde handlat på andra sätt, så förstår de att de själva har handlingsutrymme i sina liv. Det är ingen självklar koppling. Det är också tveksamt om det verkligen behövs. Läraren avslutar med att berätta en historia från sitt eget liv om ett livsavgörande val och erbjuder sig själv som förebild: jag vågade prata på bussen med den fina tjejen, som sen blev 18

19 min fru. Våga du också! Här bjuder han på en medmänsklig erfarenhet från en situation som de väl känner igen, att vara intresserad av en person som man är för blyg för att ta kontakt med. Som inspiration för eleverna att våga och att ta kontroll över sitt eget liv är den överlägsen historien om George III:s dilemma med att hantera de revolterande amerikanerna. Lektionen om Napoleon: Att se strukturer med hjälp av kontrafaktiska resonemang Läraren vill att eleverna ska förstå de stora samhällsförändringar som revolutionen har medfört. Han har som ambition att träna deras historiska tänkande genom att hypotetiskt placera Napoleon 30 år tidigare, i det gamla franska samhället, och resonera om hans möjlighet att ta sig fram i detta samhälle. Läraren: De ska lära sig växlingen mellan aktör och struktur [under]revolutionen och Napoleon [-s tid]. Växelverkan står i fokus. Även i denna lektion finns uttalade och underförstådda lärandeobjekt. Det uttalade lärandeobjektet är växelspelet mellan aktörer och strukturer, hur nya strukturer ger möjlighet för nya aktörer. Det finns ett underförstått lärandeobjekt, förståelsen för det gamla och det nya samhällets strukturer och det kontrafaktiska resonemanget är tänkt att ge eleverna möjlighet att se de förändrade samhällsstrukturerna. Ytterligare ett underförstått lärandeobjekt är innehållskunskapen; Napoleons liv och hans betydelse för sin samtid och eftervärlden. Läraren förutsätter att eleverna har klart för sig de centrala dragen i det gamla franska samhället som lämnas i och med revolutionen och att de har de viktigaste innehållsbegreppen kring detta samhälle klara för sig: ståndssamhälle, privilegiesamhälle, adel, borgare, kung, kyrka. Eleverna får läsa en text om Napoleons liv, viktigare politiska händelser och förändringar under hans tid som fått betydelse för eftervärlden. Texten kan betecknas som krävande läsning, den är faktaspäckad och nämner ex. Brumairekuppen och konkordatet utan speciell förklaring. Texten är narrativt upplagd och lyfter inte de strukturella förändringar som skett, de finns underförstått. Eleverna får fyra frågor om texten att resonera kring: 1. På vilket sätt skaffade sig Napoleon inflytande i grannländerna? 2. Hur var det möjligt för en italienare att komma till makten i Frankrike? 3. Vad är de största konsekvenserna av Napoleons tid som härskare? 4. Hade Napoleon kunnat komma till makten 20 år tidigare? Fråga ett kräver att eleverna söker ett faktasvar, vilket inte medför några problem. De hittar lätt uppgiften att han satte sina släktingar som lydkungar i de erövrade rikena. Inte heller fråga tre blir besvärlig; de hittar de bestående effekterna av hans styre i textens andra del. Frågan om Napoleons nationalitet leder till lite fler tankegångar. Eleverna visar upp tankar om att man bara kan vara i armén och ledningen av sitt eget land, inte andra. Elev 1: Korsika var inte franskt 20 år tidigare. Då hade han gått till italienska armén istället. Nej jag tror inte han kommit till makten. Elev 2: Varför ta en kille från Italien när dom hade andra? Elev 3: Komma och ta makten över ett annat land. 19

20 Hade Napoleon kunnat komma till makten 20 år tidigare? Per lägger huvudvikten vid fråga fyra, den kontrafaktiska frågan om Napoleon skulle kunnat komma till makten 20 år tidigare. Här vill han att eleverna ska resonera sig fram till att se att Napoleons karriär hade varit omöjlig utan de samhällsförändringar som revolutionen medfört. Ståndssamhället avskaffas och även en person som inte kommer från högadeln kan göra militär karriär. Korsika kommer att tillhöra Frankrike och en korsikan blir fransman. Medborgarskapstanken innebär att man ska bedömas efter sin förmåga, inte sin börd. Grannländerna anföll det revolutionära Frankrike, det behövdes många soldater, och därför kunde dugliga officerare som Napoleon ta sig fram. Samhället är i kaos och den som skapar ordning välkomnas. Religionen är hotad, därför stöder stora grupper en ledare som sluter fred med kyrkan. Många ledargestalter är borta, så fältet öppnas för en stark ledare. Det avsedda lärandeobjektet är alltså förståelse för det gamla och det nya samhällets strukturer. Genom att hypotetiskt förändra en faktor, att sätta en begåvad men lågadlig person från provinsen i det gamla samhällets kontext vill läraren tydliggöra vilka faktorer som har förändrats under revolutionens gång. (mina kommentarer i kursiv stil) Läraren: Militär karriär kunde vem som helst göra det? Elev 1: Det tror jag inte. Man måste ha vissa speciella egenskaper. Läraren: Aktörsegenskaper. men även om man hade de egenskaperna, spelade det ingen roll varifrån i samhället man kom? Kunde bonden... Elev 1: Jag tror inte det spelade någon roll. Det är en annan grej om en bonde tar makten då representerar han ju större delen av befolkningen. Elev 2: Ja... Frankrike är ganska ostabilt just då. Kyrkan... Man ville avsäga Gud och allt det där. Läraren: Instabilt läge som har att göra med förhållningssätt till religion Elev 3: Det är det här med Gud och påven igen. Han utnyttjar ju situationen. Karriärmöjligheterna beror på aktörens personliga egenskaper En demokratisk tanke: ledaren ska representera befolkningen Napoleon utnyttjade striden om religionen för sina syften Läraren: Ja dessutom vilka kunde göra militär karriär före 1789? Elev 3: 89?... Läraren: Ja före revolutionen Elev 3: Kungen. Borgarna. Ingen förståelse för vad privilegiesamhället innebar Läraren: Hur ser styret ut? Elev 4: Kung Läraren: Kungens makt stor liten? Elev 4: Stor Läraren: Enväldig. Hur ser det ut? Har alla under kungen samma rättigheter? Elev 4: Nej Läraren: För vad är det vi har innan. Olika grupperingar eller? 20

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Målbeskrivning Historia. Världskartan ritas. Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001

Målbeskrivning Historia. Världskartan ritas. Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001 Målbeskrivning Historia Världskartan ritas Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001 Läxa: Fredag V.42 sid 140-146 i SOL 2001 eller sid 20-24 i SO-Lätt 2001. Prov:

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Förklaringar är ju allt på nåt sätt En undersökning av hur fem lärare använder historiska förklaringar i undervisningen

Förklaringar är ju allt på nåt sätt En undersökning av hur fem lärare använder historiska förklaringar i undervisningen Förklaringar är ju allt på nåt sätt En undersökning av hur fem lärare använder historiska förklaringar i undervisningen Presentation av licentiatuppsats vid Lärarnas Forskningskonferens 28 oktober 2014

Läs mer

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar).

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar). HT 2010 LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN och reformation med mera I korthet Idéernas utveckling RENÄSSANSKONST Diverse skulpturer I detta kompendium återfinner du anteckningar från våra lektioner. Du behöver

Läs mer

Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande

Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande USA:s historia Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande Krigiska listiga och dödade oskyldiga vita

Läs mer

Tummen upp! Religion ÅK 6

Tummen upp! Religion ÅK 6 TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Anna Lindstam KARTLÄGGNING LGR 11 BIOLOGI RELIGIONSKUNSKAP Tummen upp! Religion ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Frankrike 1780-talet KRIS

Frankrike 1780-talet KRIS Frankrike 1780-talet Kolonialhandel Upplysningen, Paris centrum Franska modespråk i Europa Frankrike 1780-talet Folkrikast i Europa Absoluta furstemakten KRIS Frankrike Politiska orsaker- L ancien regime

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Att resa ett utbyte av erfarenheter

Att resa ett utbyte av erfarenheter Att resa ett utbyte av erfarenheter Hej! Du fick igår i uppdrag av Sveriges kung och drottning att föra världen samman genom en resa som du och dina gruppkamrater ska ta er för de närmaste veckorna. Detta

Läs mer

Vasatiden. Du kommer att få läsa om den här nya tiden, lite om vad som hände i Europa men mest om vad som hände i Sverige.

Vasatiden. Du kommer att få läsa om den här nya tiden, lite om vad som hände i Europa men mest om vad som hände i Sverige. Vasatiden Med Gustav Vasa brukar man säga att den nya tiden kom till Sverige. Medeltiden tog slut och en ny tid kom till Sverige. Vi kallar den Vasatiden. Det var den tiden då Gustav Vasa och hans söner

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Förslag till teman LÄRARMATERIAL. Natur och Kultur

Förslag till teman LÄRARMATERIAL. Natur och Kultur Förslag till teman LÄRARMATERIAL Natur och Kultur BOKFÖRLAGET NATUR OCH KULTUR Kundtjänst/order: Förlagsdistribution, Box 706, 176 27 Järfälla Tfn 08-453 85 00, Fax 08-453 85 20 Redaktion: Box 27 323,

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband. E C A Analys av livsmiljöer och samspelet mellan människa, samhälle och natur: * Orsaker till varför människor bor som de gör i Egypten. * Orsaker till att Nilen svämmar över och varför den är farbar i

Läs mer

Hur kom det sig att folket litade på Hitler?

Hur kom det sig att folket litade på Hitler? Hur kom det sig att folket litade på Hitler? Ämne: Historia om media Namn: Carolin Zethelius Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning INLEDNING... 2 BAKGRUND... 2 SYFTE, FRÅGESTÄLLNING,

Läs mer

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

TIDSMASKINEN svenska och SO i klass 7E februari och mars 2013 TIDSMASKINEN. Arbetområde i svenska och historia i klass 7E februari-mars 2013

TIDSMASKINEN svenska och SO i klass 7E februari och mars 2013 TIDSMASKINEN. Arbetområde i svenska och historia i klass 7E februari-mars 2013 TIDSMASKINEN Arbetområde i svenska och historia i klass 7E februari-mars 2013 Instruktioner och arbetsuppgifter Janne Ekström/Roger Hildenborg 1 Hur går det till? Först ser vi filmen Time Machine och arbetar

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Datum för utvecklingssamtalet

Datum för utvecklingssamtalet Dokumentation för Datum för utvecklingssamtalet Normer och värden Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

Jordens processer I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till? "Jordens processer" Ge Sv Vi läser om jordens uppbyggnad och om hur naturen påverkar människan och människan påverkar naturen. Vi läser, skriver och samtalar. Skapad 2014-11-11 av Pernilla Kans i Skattkärrsskolan,

Läs mer

Lärarhandledning mellanstadiet

Lärarhandledning mellanstadiet Lärarhandledning mellanstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig

Läs mer

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Min bild av Europa TE M A historia, geografi, biologi, svenska Vecka 21-24, läsåret 2008/2009

Min bild av Europa TE M A historia, geografi, biologi, svenska Vecka 21-24, läsåret 2008/2009 Min bild av Europa TEMA historia, geografi, biologi, svenska Vecka 21-24, läsåret 2008/2009 SO Mål och betygskriterier Du är godkänd om du kan berätta om viktiga händelser, förändringar, personer och idéer

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11.

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. Tummen upp! SO ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11 PROVLEKTION: UTTRYCKA OCH VÄRDERA STÅNDPUNKTER Provlektion Följande provlektion

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter

Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter De uppgifter som är kvar i Delprov B handlar om Sveriges nationella minoriteter, men mest om romerna. För att kunna lösa den sista uppgiften

Läs mer

Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 4

Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 4 TUMMEN UPP! Ç I TUMMEN UPP! SVENSKA KARTLÄGGNING ÅK 4 finns övningar som är direkt kopplade till kunskapskraven i åk 6. Kunskapskraven är tydligt presenterade på varje sida i anknytning till övningarna.

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se

Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se Igår fick jag ett samtal från SVT Debatt för de ska idag ha ett program om Yoga. Skälet är att Östermalmsskolan har

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Tummen upp! Matte ÅK 6

Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OCH KOMMUNICERA Provlektion Följande provlektion är

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas.

Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas. Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas. 2. Diskutera kursuppläggningsförslaget. Bestäm veckor och tider för de olika

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13

Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13 Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13 Lärandeobjekt Kunna sätta punkt och stor bokstav när man skriver en löpande text Avgränsning av Lärandeobjektet Lärandeobjektet har avgränsat

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om klimatfrågan

Ett litet steg. Ett spel om klimatfrågan Ett litet steg Ett spel om klimatfrågan Introduktion Detta utbildningsmaterial syftar till att belysa klimatfrågan individorienterat och hur olika delar av världen kan påverka/påverkar klimatet. Tid 60

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer