Parasiter hos nötkreatur och får

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Parasiter hos nötkreatur och får"

Transkript

1 Parasiter hos nötkreatur och får Jordbruksinformation

2 Innehåll EKOLOGISK DJURPRODUKTION KRÄVER KUNSKAP PARASITANGREPP GER EKONOMISKA FÖRLUSTER OCH SJUKA DJUR FLERA SÄTT ATT FÖREBYGGA PARASITINFEKTIONER Planera betessäsongen Ta träckprov Hindra att nya djur för smitta med sig NÖTKREATUR Hur märker du att djuren har parasiter? Hur och när sprids parasiterna? Så här förebygger du parasitangrepp Ta prover FÅR Hur märker du att fåren har parasiter? Hur och när sprids parasiterna? Så här förebygger du parasitangrepp Planera betesanvändningen Ta träckprover VILKA ÄR PARASITERNA OCH VARFÖR STÄLLER DE TILL MED PROBLEM? NÄR DJUREN MÅSTE BEHANDLAS Nötkreatur Får I FRAMTIDEN SÅ HÄR TAR DU TRÄCKPROV PÅ NÖTKREATUR OCH FÅR MER ATT LÄSA VILL DU VETA MER? FÖLJESEDEL Den första upplagan av broschyren kom Veterinärerna Mats Törnquist och Åsa Lindqvist, Svenska Djurhälsovården, skrev då om nötkreaturens och fårens parasiter. Broschyren är nu reviderad och omredigerad 2004 av veterinär Åsa Lindqvist, Fä&Folk. Veterinärerna Lisbeth Rudby-Martin och Mats Törnquist, Svenska Djurhälsovården, Dan Christensson, SVA, och Bitte Ljungström, Vidilab, har bidragit med facksynpunkter. Fotografierna på omslaget är tagna av Göran Molin och Peter Gerdehag. Fotografierna nederst på sidan 11 är publicerade med tillstånd av Moredun Research Institute, Edinburgh. Figuren på sidan 6 är gjord av Dan Christensson, fritt efter S. Dimander ( Epidemiology and control of gastrointestinal nematodes in first-season grazing cattle in Sweden. Doctoral thesis, Uppsala 2003). 2

3 Ekologisk djurproduktion kräver kunskap Djur på bete kan drabbas av parasitangrepp. I konventionell uppfödning används s.k. förebyggande avmaskningar mot parasiterna. Detta är inte godkänt i den ekologiska djurhållningen. Parasitangreppen måste därför minskas genom andra åtgärder. För att göra detta på bästa sätt måste du veta något om parasiternas livsbetingelser och spridningssätt. Denna broschyr visar hur du kan upptäcka och förebygga parasitangrepp. Här kan du också läsa om parasiterna och deras spridningssätt. Parasitangrepp ger ekonomiska förluster och sjuka djur Den vanligaste påverkan av parasiterna är att lammen och kalvarna växer långsammare. Detta kan vara det enda symtomet på att djuren har parasiter. Du får en längre uppfödningstid och kanske sämre klassningsresultat vid slakt. Du kan förlora merinkomst, t.ex. tillägget för KRAV-godkänd slakt. Djuren kan också drabbas av diarré, hosta eller avmagring. Detta leder i sin tur till sämre tillväxt. De måste då behandlas med avmaskningsmedel. I värsta fall kan du också få en hög dödlighet bland djuren. Skydda dina djur genom att göra en betesplanering kontrollera parasitstatus hos djuren med hjälp av träck- och blodprover hindra att nya djur för smitta med sig. Enda sättet att upptäcka att dina djur har parasiter kan vara att väga dem. Minskad tillväxt kan vara ett tecken på parasitinfektion. Foto: Åsa Lindqvist Flera sätt att förebygga parasitinfektioner Planera betessäsongen Tio punkter att tänka på, när du ska planera betessäsongen: 1. Djur som är i god kondition och som får tillräckligt med näring och mineraler står bättre emot parasitinfektioner än djur som är underutfodrade eller har mineralbrist. Ge därför alltid djuren tillräckligt med foder, såväl på stall som på bete. 2. Ge djuren gott om bete och tillräckligt med mineraler under hela betesperioden. De får då möjlighet att bilda immunitet mot parasiter utan att få hälsoproblem. 3. Byt bete i tid, innan det tar slut. Om det blir ont om bete, måste djuren beta närmare sina egna rator. De blir då lättare angripna av parasiter. 4. Utnyttja återväxten efter slåtter. Ett sådant bete kan räknas som parasitfritt. 5. Så tillskottsgrödor som foderraps, rajgräs eller fodermärgkål. 6. Växelbeta eller sambeta med andra djurslag. Betet utnyttjas då effektivare, samtidigt som parasittrycket hålls nere. 7. Minska beläggningen när betet tryter. 8. Om djuren måste beta infekterade fållor en längre period, bör du putsa betet var 14:e dag. Då kan inte larvsmittan förökas. 9. Stäng av eller dränera vattensjuka områden. Vissa parasiter trivs mycket bra på fuktiga marker. 10. Byt till parasitfritt bete genast vid kraftigt regn efter långvarig torka. Regnet slår sönder träckkulorna och komockorna, där parasitlarverna gömt sig. Risken är alltså stor för en ny parasitinfektion! Du kan läsa mer om betesplanering för nötkreatur på sidan 6 och för får på sidan 10. 3

4 Ett bete är parasitfritt när det varit fritt från samma djurslag i minst två vintrar med mellanliggande sommar när det inte tidigare har använts till djurslaget under de första två somrarna som det betas av samma djurslag. Ta träckprov Det är en billig försäkring att kosta på analyser av träckprov. Med hjälp av svaren på analyserna kan du få reda på om det är dags att flytta djuren till ett annat bete om betet kan användas fler gånger under denna eller nästa säsong om du måste avmaska djuren för att undvika allvarliga problem. Du kan läsa mer om träckprovstagning på sidorna 7 och 10. På sidan 14 finner du en följesedel som du kan kopiera och skicka med proverna till laboratoriet. Hindra att nya djur för smitta med sig Nya djur kan föra in nya sjukdomar, eller själva bli sjuka, när de möter djuren i din besättning. Flyttningar och transporter innebär stress för djuren. Stressen sänker deras immunförsvar, och de kan bli sjuka eller smittoförande. Du bör därför låta nya djur på gården vistas tre veckor i karantän i ett avskilt utrymme, innan du låter dem komma in i besättningen. Passa på att ta träckprov medan de står i karantänen. Rådgör med en veterinär om du bör avmaska djuren och vilket preparat du kan använda. Avvanda kalvar är känsliga för parasiter. Dikalvar är mindre känsliga, men kan ibland få parasitinfektion som gör att de växer långsammare. Foto: Åsa Lindqvist 4

5 Nötkreatur Hur märker du att djuren har parasiter? Det viktigaste symtomet är det som är svårast att se, nämligen sämre tillväxt! Parasiterna kan minska tillväxten med kg hos ungdjur under första betessäsongen. Detta går inte att konstatera utan vägningar eller mätningar och parasitkontroller. Andra och tydligare tecken är sämre kondition med tovig hårrem, avmagring och i värsta fall vattnig diarré. Detta inträffar från juli och framöver. Till och med efter installningen kan betesdjur insjukna. Börjar nötkreaturen på betet att hosta framförallt från augusti och framöver är det risk att de har fått lungmask. Kontakta då din veterinär. Lungmasksjuka är relativt ovanlig men drabbar ändå någon besättning varje år. Eftersom angreppen kan vara dramatiska med dödsfall bland djuren, är det viktigt att känna till risken. Diarré hos förstagångsbetare under deras första veckor på betet kan bero på koccidier. Det är encelliga parasiter som lever i tarmcellerna. Ofta skylls diarrén på foderomställningen. Smittan finns på permanenta betesmarker, och där bör du alltså inte släppa förstagångsbetarna. Symtom på parasitangrepp: sämre tillväxt sämre kondition diarré hosta Hur och när sprids parasiterna? Mag- och tarmmaskar En mask kan producera stora mängder ägg, som kommer ut med träcken. Äggen kläcks på betet, och varje ägg ger upphov till en larv. Larverna, som utvecklas i två stadier på betet, är mycket motståndskraftiga. De har också förmåga att övervintra i gräset. Detta gäller oavsett klimatet och var i landet betesdjuren hålls risken för smittspridning är alltså lika stor från Ystad till Haparanda. Som du ser i figur 1, är den övervintrande larvsmittan fortfarande ganska hög, när du släpper djuren på betet i maj. I de betande djuren utvecklas larverna till äggproducerande maskar på ca tre veckor. Därefter kommer en ny generation parasiter i form av nya ägg ut med träcken. Detta ger ny larvsmitta i gräset, och den smittan ökar successivt under hela sommaren. Från augusti och framöver kan det därför finnas stora mängder larver i gräset. I nya undersökningar har vi sett att den smitta som byggs upp på våren övervintrar bättre än den smitta som sprids senare under betessäsongen. Koccidier är en-celliga parasiter som kan övervintra. Kalvar blir infekterade under de första veckorna på permanenta beten. Stora leverflundran har en strandsnäcka som mellanvärd. Den kan drabba djur som går på sanka beten eller på marker som översvämmas. Lungmasken kräver ett milt vinterklimat för att övervintra. Den är vanlig ute i Europa, men i Sverige övervintrar den bara sporadiskt på betesmarker. I stället kommer smittan in i en flock genom köp av infekterade livdjur eller genom att äldre djur bär på smittan utan att visa symtom, s.k. tysta smittspridare. Det har blivit vanligare med tysta smittspridare bland nötkreaturen. För att stoppa smittspridningen inom en besättning är det viktigt att du avmaskar alla djur, innan de släpps på bete nästa säsong. Nya undersökningar har visat att rådjur eller älgar inte sprider nötkreaturens lungmaskar. 5

6 Figur 1. Så här utvecklas betessmittan på permanenta beten. Den övervintrande larvsmittan finns kvar på betet nästa betessäsong. Hur fort och när den nya larvsmittan byggs upp beror på väderleken. Efter torra somrar och höstar blir den övervintrande smittan riklig maj jun jul aug sept okt Betessläpp Betesperiod Installning Övervintrande larver Under sommaren utvecklade larver Maskägg från djuren Så här förebygger du parasitangrepp Antalet ägg som sprids med träcken påverkas av om de betande djuren är immuna eller inte. Hos immuna djur är äggproduktionen mycket lägre från de maskar som finns i magen och tarmen. Djur som aldrig varit ute på bete tidigare blir å andra sidan lätt infekterade. De sprider också stora mängder av ägg med träcken fram till slutet av betessäsongen. Förstagångsbetande ungdjur befinner sig alltså i riskzonen för att drabbas. Graden av och risken för infektion påverkas av om kalvarna enbart ska äta betesgräs eller om de dessutom har tillgång till mjölk (dikalvar). Därför måste avvanda kalvar och ungdjur respektive dikalvar behandlas olika. Hos avvanda kalvar och ungdjur Kalvar och ungdjur som släpps på bete första gången i sitt liv, måste du särskilt skydda mot parasitangrepp. Eftersom de saknar immunitet, kommer de att producera stora mängder parasitägg genom träcken. Som du ser i figur 1 ger dessa ägg ny larvsmitta i gräset både under denna och nästa betessäsong. Det finns flera beteshygieniska råd för att minska riskerna: Släpp de unga djuren på parasitfria beten. Beten är parasitfria om det inte gick nötkreatur där förra betessäsongen. Där kan i stället får eller hästar ha betat. Det kan också vara en vall för höeller ensilageskörd. Använd inte samma marker år efter år, utan skifta fållor! Efter en till två betessäsonger är nämligen ett fritt bete så infekterat, att det finns en risk för skadliga parasitangrepp. Betet håller den högsta kvaliteten under våren och försommaren. Vuxna immuna djur kan äta upp den övervintrande smittan och sanera de permanenta betena, innan ungdjuren och kalvarna släpps ut på marken. De vuxna djuren får gå några veckor på försommarbetet, innan du släpper ut debutanterna. Låt ungdjuren gå kvar på det parasitfria betet eller där äldre djur betade i fjol, tills du kan släppa dem på vallåterväxten. Om ungdjur släpps på smittade marker, måste de flyttas därifrån, innan larvsmittan i gräset har börjat byggas upp. Under fuktiga och varma somrar kan detta inträffa redan i slutet av juli. Flytta de avvanda djuren i juli, till marker där du tagit hö eller ensilage eller där äldre djur tidigare betat. Flytta inte tillbaka gruppen till det ursprungliga betet! Där väntar ett högt smittryck med många parasitlarver i gräset. Detta bete kan du i stället utnyttja till äldre immuna djur. Skydda förstagångsbetande ungdjur genom att släppa dem på parasitfria marker växelbeta med får eller häst låta vuxna djur först äta upp den övervintrande smittan utnyttja vallåterväxten inte flytta tillbaka dem till försommarbetet ta träckprov. 6

7 Hos dikalvar Parasitsituationen för dikalvar är inte lika allvarlig. Det beror på att dikalvarna i början lever på modersmjölk och bara äter begränsade mängder gräs. Dessutom äter dikorna, som ju är äldre och immuna, upp den övervintrande larvsmittan under vårbetet. Om dikor med kalvar betar stora arealer blir smittrycket lägre. Dikalvarna kommer att utsättas för parasiter successivt och hinner därför bygga upp en naturlig immunitet som begränsar parasiternas skador. Våra erfarenheter är att mag- eller tarmparasiter inte är något större problem i dikalvsuppfödningen. Det finns undersökningar som visar att enstaka ekologiska gårdar på hösten haft maskinfektioner hos dikalvarna. De har inte haft några synliga sjukdomssymtom. Däremot har tillväxten varit klart försämrad hos dessa kalvar. Det finns därför anledning att kontrollera parasitsituationen hos dina dikalvar genom att ta träck- eller blodprover på hösten. Lungmask Lungmask kan ge problem under senare delen av betessäsongen oavsett vilka betesdjur du har. Kalvar kan smittas av kor, som sprider lungmasklarver med träcken utan att själva visa symtom. Andra smittvägar är genom inköp av s.k. tysta smittspridare. Sjukdomen uppträder sporadiskt och kan tyvärr inte förutsägas. Ta alltid prov om du misstänker att djuren har lungmask (träck- eller blodprov). Om djuren hostar och är sjuka på grund av misstänkt lungmasksjuka, kan det vara bättre att avmaska direkt (så kallad diagnostisk behandling). Ta prover För att ta reda på om djuren har någon parasitskada, kan du ta träckprov. Praktiska anvisningar om hur du ska ta träckproven hittar du på sidan 13. När du använder permanenta beten eller har anledning att misstänka parasitproblem, kan du ta träck- eller blodprov från kalvar och ungdjur 1 månad efter betessläppningen. Under eftersommaren hösten kan det vara bättre att ta blodprov, ibland kompletterat med träckprov. Kontakta i så fall först din veterinär. Blodprov kan tas från mitten av augusti. Om du inte misstänker särskilda parasitproblem men ändå vill kontrollera besättningens parasitstatus, kan du låta veterinären ta blodprov vid installningen. Med hjälp av proven kan du se om de avvanda förstagångsbetarna behöver avmaskas. Som alternativ kan du byta bete för att hindra att smittspridningen blir alltför stor. Väg djuren regelbundet och ta nya prov efter 2 3 veckor. Räkna med att det då är dags för nästa betesbyte. Ta träckprov en månad efter betessläppningen när djuren hostar (misstänk lungmask) på hösten Ta blodprov en månad efter betessläppningen från mitten av augusti vid installningen för att undersöka besättningens parasitstatus när djuren hostar (misstänk lungmask) 7

8 Får Hur märker du att fåren har parasiter? Symtom på parasitangrepp hos får kan vara diarré, dålig tillväxt, avmagring, blodbrist, svullen käftgrop (under hakan), våmvätska kring munnen, hosta och dödsfall. Diarré märks tre till fyra veckor efter att lammen har blivit infekterade på betet. Diarré under stallperioden kan också bero på parasiter. Om diarrén är mörk, kan det bero på skador som koccidier orsakat. Koccidios drabbar framför allt 3 6 veckor gamla lamm. Diarré kan också bero på smutsig ströbädd, dåligt vatten eller frodigt bete. Dålig tillväxt kan drabba lamm, fastän de inte har diarré. Det beror på att parasiterna skadar magoch tarmslemhinnan. Skadorna hindrar att lammen och fåren tillgodogör sig näringen i fodret. Skadorna på slemhinnan kan ta veckor till månader för att läka ut. Vuxna djur, som angripits av stora magmasken, kan magra kraftigt och snabbt. Blodbrist, svullen käftgrop, våmvätska kring munnen eller plötsliga dödsfall kan orsakas av den stora magmasken och den stora leverflundran. Magmasken är en blodsugare och angriper både vuxna får och lamm. Svullnaden under hakan s.k. käftgrops-ödem kan omväxlande visa sig och försvinna. Dessa parasiter ger vanligen inte diarré. Hosta kan bero på lungmask. Du märker ofta symtomen på hösten. Både vuxna får och små lamm drabbas. Förutom att de hostar, magrar djuren av och kan t.o.m. dö. Observera, att dessa symtom också kan bero på andra orsaker än parasiter. Maskar i träcken är inte hela maskar utan några centimeter till flera decimeter långa, gulvita bitar segment från bandmask. Andra sorters parasiter syns inte, eftersom de är sytrådstunna och högst ett par cm långa. Bandmasken i sig ger sällan några problem. Normalt rensar sig lammen själva från masken vid 2 3 månaders ålder. I enstaka fall kan man vid en obduktion finna att tarmarna är proppfulla av bandmask. Då är huvudorsaken till dödsfallet någon annan, t.ex. en massiv parasitbörda av andra och mer farliga parasiter eller brist på mineralämnena kobolt eller koppar. Slaktfynd: Under höstslakten är det vanligt att hitta den lilla leverflundran vid besiktningen av lamm i södra och östra Sverige. Den ger sällan bekymmer för fåren, och du behöver inte tänka särskilt på den när du planerar betessäsongen eller ska avmaska. Lungmask, stora leverflundran eller dynt är andra vanliga fynd vid slakten. Kontakta i så fall en veterinär för att diskutera några lämpliga åtgärder i besättningen. Käftgropsödem (svullnad under hakan) hos en tacka som är infekterad med den stora magmasken. Förväxla inte detta med ormbett eller getingstick. Misstänk parasitangrepp när tackan magrar snabbt och samtidigt har bleka ögonslemhinnor. Foto: Åsa Lindqvist 8

9 Symtom på parasitangrepp hos får Diarré hos lamm vid 3 6 veckors ålder: koccidios 3 veckor efter betessläppningen eller senare: rundmaskar Avmagring på tackor och lamm i juli augusti eller senare: stora magmasken på högdräktiga tackor: stora magmasken eller stora leverflundran Hosta hos tackor och lamm på hösten: stora lungmasken Hur och när sprids parasiterna? Vissa parasiter kan övervintra på betet, t.ex. koccidier, den mellanstora magmasken och tunnhalsade tarmmaskar. Lammen möter därför smitta direkt, om de släpps ut på infekterade beten på våren. De flesta parasiterna är känsliga för sol och torka. Därför minskar smittan betydligt, om de infekterade betena får vila från får och lamm på våren och försommaren. Infekterade tackor sprider parasiter som inte kan övervintra på betet, t.ex. den stora magmasken och lungmaskarna. Tackorna har oftast en låg parasitbörda och är dessutom tämligen motståndskraftiga mot nya parasiter. Men i samband med lamning och digivning sjunker motståndskraften. De få maskar som finns i tackans löpmage och tarmar lägger då mängder av ägg, som smittar vårbetena. Genom att ta träckprov på tackorna kan du undersöka hur stor risken för nedsmittning av betena är. Alla tackor sprider koccidier med träcken utan att själva vara sjuka. Koccidierna är mycket motståndskraftiga mot kyla och kan därför överleva vintern i rastgårdar och fållor. Tidigt på våren blir koccidierna smittfarliga, särskilt på fuktiga platser som vattenpölar, under takdropp m.m. Lammen kan lätt bli infekterade, om de vistas i tackornas vinterrasthage eller i en trång vårrastgård med mycket träck. Koccidier kan även samlas inomhus, särskilt om stallsäsongen blir lång, och ströbädden är fuktig och smutsig. Den mellanstora magmasken lägger ägg som kommer ut med träcken och kläcks på betet, se figur 2. I varje gram träck kan det finnas hundratals till tusentals ägg. Mellanstora magmaskens larver övervintrar på betet. Lammen blir därför smittade, så fort de kommer ut på ett infekterat bete och dygnsmedeltemperaturen har stigit till minst +8 C. Stora magmaskens larver kläcks vid högre temperatur (minst +15 C dygnsmedeltemperatur) och hög fuktighet (efter minst 50 mm regn). Fåren infekteras därför från mitten av juli till slutet av augusti. Tarmmaskarna kan vissa år slå till oväntat i besättningarna. Risken är störst under en fuktig och varm sommar och höst, som kommer efter en kall och torr sommar och höst förra året. Stora lungmasken sprids på betet och finns i träck från infekterade tackor. Stora leverflundran kan förekomma på fårbeten i sydvästra Sverige. Den kräver en strandsnäcka som mellanvärd. Snäckan trivs vid vattensamlingar och diken. Lilla leverflundran är vanlig i södra och östra Sverige. Dess mellanvärdar är myror och snäckor, som trivs på torra betesmarker. Rådjur kan visserligen sprida mindre mängder parasiter till betena, men de är troligen inte några stora smittspridare till fåren. Så här förebygger du parasitangrepp Lammen är särskilt känsliga för parasiter. Det beror på att de ännu inte har någon immunitet (motståndskraft) mot parasiterna. Immuniteten byggs upp successivt under första betessäsongen. Lammen bör därför inte komma i kontakt med parasiter under våren och försommaren. Senare under sommaren bör de bara möta mindre mängder av parasiterna för att kunna bygga upp sin immunitet. Figur 2. Rundmaskarnas livscykel Teckning: Marianne Lundblad Det enda sättet att skydda dina djur och din produktion är att försöka kontrollera parasiterna. Du kan kontrollera parasiterna genom att erbjuda lammen parasitfria välkomstbeten på våren och vid avvänjningen ta träckprov vid lämpliga tillfällen avmaska vid behov. 9

10 Planera betesanvändningen För att undvika parasitsjukdomar hos får och lamm på bete måste du främst ta hänsyn till koccidier och rundmaskar, som finns i löpmage och tarmar. Lammen ska inte vistas i tackornas vinterrastfållor, eftersom de då kan smittas av koccidier. Växla vartannat år mellan två vårrastfållor för tackor med lamm. Rastfållorna får inte utnyttjas resten av året till får eller lamm. Ett annat alternativ är att inte utnyttja vårrastfållor utan i stället släppa ut lammen direkt från stallet till betet. Släpp lammen på parasitfritt välkomstbete på våren. Om de vistas på parasitfritt bete i minst 3 veckor, klarar de sig från allvarliga parasitangrepp fram till avvänjningen eller sensommaren hösten. När lammen vänjs av från tackorna, är de extra känsliga för parasiter. De bör därför få tillgång till parasitfritt bete från och med avvänjningen och 3 veckor framöver. Vinterfödda och avvanda lamm kan vara känsliga för parasiter. De bör därför släppas på ett parasitfritt bete. Lamm, som föds i juni juli, drabbas troligen inte så hårt av parasiter. De diar ju samtidigt som de successivt kommer i kontakt med parasiter. Förutsättningen är förstås att parasitbördan på betet är låg, när lammen börjar beta. Ge lammen parasitfritt bete när de släpps ut på bete och minst tre veckor framåt vid avvänjningen och minst tre veckor framåt Ta träckprover Praktiska anvisningar om hur du tar prov finner du på sidan 13. Träckprov på tackorna Ta träckprov på tackorna varje vår efter lamningen men före betessläppningen. Detta är en viktig provtagning för att du ska slippa få problem. Invänta provsvaren, innan du släpper ut tackorna och lammen på bete. Om tackorna släpps på bete utan lamm, behöver du inte ta träckprov eller avmaska dem. Om du släpper dem på ett parasitfritt bete, som du tänker utnyttja som lammbete senare under säsongen, är det ett gott råd att ta träckprov. Då kan du vid behov avmaska tackorna, så att betet förblir parasitfritt. Om tackorna lammar i juni juli, kan det vara klokt att ta träckprov på tackorna, innan du släpper dem i fållan där de ska lamma, eller där lammen kommer att vistas senare under säsongen. Innan du startar med ekologisk produktion, är det extra viktigt att kontrollera tackornas parasitbörda genom träckprov. Träckprov på lammen Har du släppt lammen på ett parasitfritt bete, bör du ändå kontrollera dem genom att ta träckprov i september oktober. Har du släppt dem på ett infekterat vårbete, bör du ta prov på dem 4 veckor efter betessläppningen. Har de gått på infekterade vår- eller sommarbeten, kan du också ta prov 2 veckor före avvänjningen. Då hinner du att avmaska lammen om det behövs, när de tas från tackorna och släpps på annat bete. Ta prov på dina vinterlamm i oktober november och på de inköpta vinterlammen inom 1 vecka efter ankomsten. De bör avmaskas om de har mycket parasiter. Annars riskerar du att lammen stannar i växten under flera månader! Om du misstänker koccidios, ska du kontakta din veterinär för att få hjälp med provtagning och behandling. Ta träckprov på tackorna efter lamningen, men innan de släpps ut på bete på lammen i september oktober på egna vinterlamm i oktober november på lamm som gått på permanent fårbete 4 veckor efter att de har släppts ut på ett infekterat vårbete 2 veckor innan avvänjningen när du misstänker parasitproblem hos fåren! 1 0

11 Vilka är parasiterna och varför ställer de till med problem? De vanligaste parasiterna hos nötkreatur är löpmagmask tunntarmsmask lungmask Lungmask i luftstrupen. Foto: Johan Höglund De vanligaste fårparasiterna är koccidier löpmagmask stora magmasken tunnhalsade tarmmaskar Andra maskar, som lungmask och leverflundror, kan också ge problem i enstaka besättningar. De flesta av fårens inälvsparasiter infekterar inte nötkreatur eller tvärt om. De viktigaste undantagen är stora och små leverflundror och en av de stora tarmmaskarna. Koccidier skiljer sig från andra parasiter genom att de bara består av en enda cell och därför liknar bakterier. Det finns flera arter, som kan ge mer eller mindre allvarliga skador. Koccidierna spränger sönder tarmcellerna när de förökar sig, vilket ger rinnande och ibland blodig diarré. Löpmagmasken ger skador i löpmagens slemhinna. Det leder bland annat till att djuren får magkatarr, diarré och minskar i vikt. Stora magmasken är en blodsugare som lever i löpmagen. Den kan suga så mycket blod att djuret får blodbrist och störningar i ämnesomsättningen. Tarmmaskarna förstör tarmluddet i tunntarmen. Skadorna leder till att fåren får diarré och växer dåligt. Lungmasken finns i lungorna, där de lägger ägg som kläcks till larver. De irriterar luftrören, så att djuren hostar. Maskarnas och larvernas närvaro i luftrören gör även att bakterier trivs där djuren får lunginflammation. Därför kan djur med lungmask behöva behandlas med både avmaskningsmedel och antibiotika. Stora leverflundran förstör levervävnaden och ger förkalkningar i gallgångarna. Symtomen visar sig framför allt hos vuxna djur. De blir trötta, får bleka slemhinnor och magrar. De kan också få en svullnad under hakan (käftgrops-ödem). Lilla leverflundran förekommer framför allt på torra marker i sydöstra Sverige. Den ger sällan sjukdomssymtom på levande djur, men kan ge prisavdrag för kasserad lever vid slakt. Vanliga parasiter hos nötkreatur koccidier (Eimeria-arter) löpmagsmask (Teladorsagia ostertagi) tunntarmsmask (Cooperia oncophora) lungmask (Dictyocaulus viviparus) stora leverflundran (Fasciola hepatica) får koccidier (Eimeria-arter) löpmagsmask (Teladorsagia circumsincta) stora magmasken (Haemonchus contortus) tunnhalsade tarmmaskar (Nematodirus-arter) stora lungmasken (Dictyocaulus filaria) stora leverflundran (Fasciola hepatica) Slemhinnan i normal tunntarm, fotograferad i svepelektronmikroskop. Skador i tunntarmens slemhinna, orsakade av mask. 1 1

12 När djuren måste behandlas Om parasiter drabbar flocken, är det oftast bara några enstaka djur som avslöjar detta genom att visa sjukdomssymtom, t.ex. diarré. Men de flesta djuren i flocken påverkas ändå av parasiterna och sprider dem vidare. Därför måste hela flocken behandlas inte bara de sjuka djuren! Nötkreatur Diskutera valet av avmaskningspreparat med din veterinär. Det finns många olika preparat och olika sätt att behandla på. Lägg märke till att preparaten har olika karenstider. Du ska anmäla behandlingen och skälen för den till KRAV och dessutom notera detta i stalljournalen. Angrepp av lungmask kan leda till att djuren får lunginflammation med bakterier, och de kan till och med dö. Det är därför viktigt att du kontaktar en veterinär, om betesdjuren börjar hosta från augusti och framöver. Får När tackorna bär på stora magmasken eller stora lungmasken, måste de avmaskas. Annars riskerar du att få allvarliga sjukdomsproblem hos både tackor och lamm, och kraftigt minskad tillväxt hos lammen. Diskutera valet av avmaskningspreparat med din veterinär. Notera att KRAV-reglerna faktiskt tillåter att du avmaskar tackorna, när behovet kan styrkas genom träckprov. Detta påverkar alltså inte KRAV-märkningen av lammen. Lamm med koccidios behandlas med vätska och antibiotika kontakta din veterinär. Kom ihåg! Djur som är sjuka eller påverkade av parasiter på något sätt måste du behandla. Rådgör först med din veterinär. Använd inga oprövade alternativa mediciner. I framtiden Forskning pågår ständigt för att finna nya metoder att förebygga parasitinfektioner. Det finns förhoppningar om att vissa växtsammansättningar och naturprodukter ska kunna användas för att minska parasitproblemen. Men innan sådana behandlingar kan rekommenderas måste behandlingarna först utvärderas på ett vetenskapligt sätt. Detta är en omfattande procedur. Ny teknik får inte provas ut på bekostnad av djurens välbefinnande. För närvarande (hösten 2004) prövas så kallad biologisk kontroll med rovsvampar. Betesdjuren utfodras med svampens sporer under betesperioden. I träcken, som djuren lämnar på betet, växer svampen ut och bildar mycel (långa rottrådar). Svampmycelet bildar ett nät, som fångar in och dödar parasitlarverna i träcken. Forskarna prövar också olika växters förmåga att hindra att parasiterna trivs i värddjuren. Mest intressant är tannin-haltiga växter som käringtand. Praktiska odlings- och betesförsök pågår. I Australien och Nya Zealand har forskarna med systematisk avel fått fram djur, som varken angrips eller sprider stora mängder av parasiter. Nackdelen är att träckprov måste tas flera gånger om året på varje djur i flera år. Det behövs också stora djurflockar för att samtidigt kunna behålla produktionen och andra avelsmål. I svenska besättningar är det viktigt att avla på friska djur med bra tillväxt, eftersom detta också gör att djuren får bra motståndskraft mot parasiter. 1 2

13 Så här tar du träckprov på nötkreatur och får Är du medlem i Nöthälsovården eller Fårhälsovården ska du kontakta din djurhälsoveterinär, innan du tar proverna. Du får då en speciell följesedel som ska bifogas proverna. Är du inte medlem, kan du kopiera följesedeln på sidan 15. Träckproven måste vara färska. Skydda handen med en plastpåse och ta proven i ändtarmen eller av nyspilld, kroppsvarm träck från marken. Det räcker med ca 1 matsked per djur för undersökning av mag- och tarmparasiter. Misstänker du lungmask eller stora leverflundran behövs det 2 3 matskedar till provet. Ta individuella prov från 6 djur av samma slag (nötkreatur, tackor eller lamm). Varje provpåse ska märkas med djurets identitetsnummer, förslutas och stoppas tillsammans med övriga provpåsar i ett vadderat kuvert. Av de inskickade träckproven gör laboratoriet 2 samlingsprov. Proverna måste skickas samma dag. Du ska posta provpåsarna, så att de kommer till laboratoriet senast en fredag. Proverna får absolut inte bli liggande på posten över en helg. De får heller inte frysas. Du måste skicka med en följesedel med uppgifter om avsändaren och proven. Kostnaden för analysen är kr inklusive moms och expeditionsavgift (pris 2004). Djurägare som inte är medlem i Får- eller Nöthälsovården får betala analyskostnaden mot faktura. Analyserna är däremot gratis för medlemmar i Får- eller Nöthälsovården, och då ska proverna skickas till Vidilab. Ta prov direkt från ändtarmen eller från nyspilld, kroppsvarm träck på marken. Se till att proverna kommer från 6 olika djurindivider. Foto: Åsa Lindqvist 1 3

14 Mer att läsa Bete och betesdjur av Inger Pehrson. Jordbruksverket Naturvård med betesdjur Nöt och Får av Curt Matzon. Jordbruksverket Parasitbekämpning och biologisk mångfald. Jordbruksverket Häfte i serien Biologisk mångfald och variation i odlingslandskapet. Fårhälsonytt Svenska Djurhälsovårdens tidskrift för Fårhälsovårdens medlemmar. Nöthälsonytt Svenska Djurhälsovårdens tidskrift för Nöthälsovårdens medlemmar. Vill du veta mer? Om du är intresserad av ekologisk produktion av får och nötkreatur, kan du kontakta Svenska Djurhälsovården eller Länsstyrelsens lantbruksenhet (eller motsvarande enhet) i ditt län för att få råd och information. 1 4

15 Följesedel Kopiera gärna denna följesedel om du inte är medlem i Får- eller Nöthälsovården. Du behöver en följesedel till varje provsändning. Följesedeln ska följa träckproven, som skickas till Vidilab, Box 33, Enköping, tfn eller Statens veterinärmedicinska anstalt, Parasitologiska avdelningen, Box 7073, UPPSALA, tfn Sex stycken individuella träckprov från nötkreatur tackor lamm Proven togs den dag månad år Undersökning (samlingsprov) önskas med avseende på mag- och tarmmaskar stora leverflundran lungmask Följesedel till träckprov vid ekologisk produktion Kort sjukdomshistoria Svar önskas till mig som djurägare Namn: Adress Postadress Tfn Fax Svar önskas även till veterinären Namn: Adress Postadress Tfn Fax 1 5

16 Jordbruksverket Jönköping Tfn (vx) E-post: Webbplats: ISSN JO05:4 1 6

Stora leverflundran. hos får

Stora leverflundran. hos får Stora leverflundran hos får 1 Innehållsförteckning Stora leverflundran på frammarsch 3 Det här är stora leverflundran 4 Sjukdomssymtom 5 Akut sjukdomsbild 5 Subakut sjukdomsbild 6 Kronisk sjukdomsbild 7

Läs mer

Apotekets råd om. Mask hos hund

Apotekets råd om. Mask hos hund Apotekets råd om Mask hos hund I Sverige är de vanligaste inälvsmaskarna spolmask och bandmask. Hakmask finns hos enstaka hundar medan piskmask kan finnas hos importerade hundar. Rävens dvärgbandmask har

Läs mer

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv Maria Alarik Vad säger regelverket för ekologisk produktion? Ekologisk grisproduktion: Permanent tillgång

Läs mer

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm Jordbruksinformation 22 2011 Starta eko Lamm Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk lammproduktion Text och foto: Birgit Fag, Hushållningssällskapet i Jönköping (om inte annat anges) Denna broschyr vänder

Läs mer

Parasiter som orsakar diarré hos katter Bengalklubben, 15/11 2009

Parasiter som orsakar diarré hos katter Bengalklubben, 15/11 2009 Parasiter som orsakar diarré hos katter Bengalklubben, 15/11 2009 Ulrika Forshell, laboratorieveterinär Enhet för Virologi, Immunbiologi och parasitologi Parasitologisk diagnostik SVA www.sva.se Statens

Läs mer

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper. OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats.

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper. OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats. Svenska 1 vol. (lösbl.)tidskrift/serie: Utgivare: Jordbruksverket (SJV) Utgivningsår: 1994 Författare: Lund V., Christensson D. Ingår i...: Djurhållning i ekologiskt lantbruk Titel: Paradsiter Huvudspråk:

Läs mer

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla.

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Att skaffa får Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Som nybliven ägare till en vallhund brinner du säkert av iver att få tag i lämpliga djur att träna

Läs mer

Hur vet jag om min hund har mask?

Hur vet jag om min hund har mask? Hur vet jag om min hund har mask? Information och goda råd om mask hos hund Mask hos hund De flesta hundar får mask en eller flera gånger i livet. Spolmask är mycket vanligt hos valpar, men det förekommer

Läs mer

Rådgivarens perspektiv

Rådgivarens perspektiv Det är inne att vara ute Utevistelse och parasiter i ekologisk husdjursproduktion Skara den 20 november 2012 Rådgivarens perspektiv Rastgården Kvalster Spolmask Hur sköts rastgården Bilder från Flattinge

Läs mer

Hur vet jag om min katt har mask?

Hur vet jag om min katt har mask? Hur vet jag om min katt har mask? Information och goda råd om mask hos katt Mask hos katt Unga katter och utekatter med möjlighet att jaga får ofta besvär med inälvsmask. Symptomen kan variera kraftigt

Läs mer

Projektrapport från två gårdar

Projektrapport från två gårdar Fästingar sprider smitta till lamm på bete Projektrapport från två gårdar Fästing sprider smittor Fästingen brukar i sig inte orsaka så mycket problem, men den kan sprida diverse bakterier, parasiter och

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Jordbruksverket Dvärgbandmask Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har för första gången funnit rävens dvärgbandmask (Echinococcus

Jordbruksverket Dvärgbandmask Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har för första gången funnit rävens dvärgbandmask (Echinococcus Jordbruksverket Dvärgbandmask Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har för första gången funnit rävens dvärgbandmask (Echinococcus multilocularis) i Sverige. Fyndet gjordes inom ramen för övervakningsprogrammet

Läs mer

Välkommen. Elstängsel 2014-03-13. Elnät, rulleltråd. Tänk rätt när du sätter upp stängslet

Välkommen. Elstängsel 2014-03-13. Elnät, rulleltråd. Tänk rätt när du sätter upp stängslet Välkommen Program Stängsel Inför betessläppet Betets avkastning djurens behov Betesmodeller Betesplanering Hälsa Tillväxt och slakt Betesvård, naturvård oönskade växter Tänk rätt när du sätter upp stängslet

Läs mer

Stefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00

Stefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00 VTEC på djur i Sverige Stefan Widgren, SVA Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00 Kungl. Skogs och Lantbruksakademien, Stockholm Definitioner EHEC = Enterohemorrhagisk

Läs mer

En enda dos behandlar hund och katt mot farliga utländska maskar

En enda dos behandlar hund och katt mot farliga utländska maskar En enda dos behandlar hund och katt mot farliga utländska maskar Information och goda råd om att resa med hund och katt En lyckad resa kräver planering Innan du ger dig iväg utomlands med ditt sällskapsdjur,

Läs mer

Kolik. Distriktsveterinärerna tipsar

Kolik. Distriktsveterinärerna tipsar Kolik Distriktsveterinärerna tipsar 2 Vad är kolik? Kolik betyder ont i magen. Hästen kan få ont i magen av många olika anledningar, allt från helt ofarligt till livshotande. Nonchalera aldrig tecken på

Läs mer

Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar

Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar Harpest (tularemi) Zoonos Sjukdom som kan spridas mellan olika djurslag Människa annat djur Exempel: Tularemi Salmonellos

Läs mer

Sjukdomar och problem

Sjukdomar och problem FAKTABLAD Foto: Ingrid Gosselman Sjukdomar och problem Gutefåren har inga för rasen kända, speciella sjukdomar. De sjukdomar som kan drabba gutefåren är generella för samtliga fårraser. Vi tror gärna,

Läs mer

Har min hund mask? Information och goda råd om mask hos hund

Har min hund mask? Information och goda råd om mask hos hund Har min hund mask? Information och goda råd om mask hos hund SE1404T47 www.avmaska.se Bayer A/S, Division Animal Health Tel. 08-580 223 00, vet.info@bayer.com www.vet.bayer.se Mask hos hund Blandinfektion

Läs mer

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion, mer än en förkylning I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt Syncytialvirus), hur det smittar, symtom på infektion och hur du kan skydda ditt barn mot smitta. roxenback.com

Läs mer

- en liten handbok för dig som har får

- en liten handbok för dig som har får - en liten handbok för dig som har får Länsstyrelsen Västra Götalands län Fåråret 2010 just slutkorr 2.indd 1 2010-08-20 11:29:23 Förord Fåråret innehåller råd om fårens skötsel för varje årstid och är

Läs mer

Tidskriften för veterinärmedicin och hästvetenskap TEMA AVMASKNING

Tidskriften för veterinärmedicin och hästvetenskap TEMA AVMASKNING E qui L ibris Tidskriften för veterinärmedicin och hästvetenskap NY TIDNING Nr 1-2008 TEMA AVMASKNING z Träckanalys minskar behovet av avmaskning z Dosera rätt - väg eller mät hästen! z Färre parasiter

Läs mer

Fotröta i svenska fårbesättningar 2007-2008 sanering och friskförklaring, uppföljande undersökningar 2009

Fotröta i svenska fårbesättningar 2007-2008 sanering och friskförklaring, uppföljande undersökningar 2009 Fotröta i svenska fårbesättningar 2007-2008 sanering och friskförklaring, uppföljande undersökningar 2009 ULRIKA KÖNIG, leg vet och HELEN BJÖRK AVERPIL, leg vet Svenska Djurhälsovården AB Slutrapport till

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det.

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. (Foto Per Persson) Betesföreningen och Skånesemin anordnade en betesdag på Gunnaröd för att visa att det går att få till en bra betesdrift även om man har

Läs mer

Allmän översikt av utredningsgång vid besättningsproblem

Allmän översikt av utredningsgång vid besättningsproblem LATHUND FÖR UTREDNING AV KALVSJUKDOMAR Allmän översikt av utredningsgång vid besättningsproblem 1. Besättningsbeskrivning 2. Besättningsanamnes 3. Klinisk undersökning av individuella kalvar 4. Beslut

Läs mer

Det är skillnad på får och får

Det är skillnad på får och får Det är skillnad på får och får Vad för får ska man skaffa sig att träna på? Frågan kommer ofta till oss som håller kurser eller är aktiva i klubbarna. Helt grundläggande och nödvändigt är att de får vi

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof. Gäller från 2013-01-01

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof. Gäller från 2013-01-01 Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof Gäller från 2013-01-01 Innehåll A Välkommen till Agria Djurförsäkring... 3 A.1 Det här är försäkringsvillkoren... 3 A.2 Kontrollera din försäkring... 3 A.3

Läs mer

smittas. Risken är störst när vi är utomlands eller äter importerad mat.

smittas. Risken är störst när vi är utomlands eller äter importerad mat. Det finns många myter om salmonella. En del tror att det är farligt att vidröra någon som kommer från en salmonellasmittad gård eller att sjukdomen sprids via luften. Men inget av det är sant. Inom lantbruket

Läs mer

Det här är fotröta. Fotröta orsakar smärta som djuret visar genom att halta eller avlasta klövarna. Alla djur med fotröta uppvisar dock inte hälta.

Det här är fotröta. Fotröta orsakar smärta som djuret visar genom att halta eller avlasta klövarna. Alla djur med fotröta uppvisar dock inte hälta. Fotröta hos får 1 Det här är fotröta Fotröta är en smittsam bakterieinfektion i klövspalt och klövhorn hos får. Fotrötebakterien Dichelobacter nodosus sprids mellan besättningar med infekterade djur. Fotrötebakterien

Läs mer

Djurvård för naturvård. skötselråd för dikobesättningar

Djurvård för naturvård. skötselråd för dikobesättningar Djurvård för naturvård skötselråd för dikobesättningar Betande kor och kalvar är en viktig grund för att vi ska få behålla våra öppna betesmarker. Det gynnar även den biologiska mångfalden. Hälsoläget

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Redovisning av Svenska Djurhälsovårdens parasitologiska studier i anslutning till LIFE-projektet Mats Törnquist

Redovisning av Svenska Djurhälsovårdens parasitologiska studier i anslutning till LIFE-projektet Mats Törnquist Peter Nilsson Redovisning av Svenska Djurhälsovårdens parasitologiska studier i anslutning till LIFE-projektet Strandängar och våtmarker i det öländska odlingslandskapet Mats Törnquist 1 Förord Den här

Läs mer

Förstå din katts. MAGhälsa

Förstå din katts. MAGhälsa Förstå din katts MAGhälsa Precis som människor kan katter lida av störningar i mage och tarm som leder till kräkningar och diarré. Dessa störningar är ofta kortvariga och läker ut av sig själv men kan

Läs mer

Ögonskador. Distriktsveterinärerna tipsar

Ögonskador. Distriktsveterinärerna tipsar Ögonskador Distriktsveterinärerna tipsar 2 Ögonskador Ögat är en mycket känslig struktur, även en liten skada på hornhinnan kan göra mycket ont. Hästar får snabbt en inflammation i ögat som är mycket smärtsam

Läs mer

Vallfoder som enda foder till får

Vallfoder som enda foder till får Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,

Läs mer

4/10. När en tik har knölar i juvret kan det

4/10. När en tik har knölar i juvret kan det 4/10 ÅRGÅNG 34 Tänd ett ljus eller två Sakta drog hon av sig mössan. Vi som satt runt omkring försökte låta bli att dra efter andan. Allt hår var borta. Det var resultatet av den cellgiftsbehandling hon

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012

Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012 Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012 Börja med ekologisk äggproduktion Text och foto: Åsa Odelros, Åsa Odelros AB om inte annat anges Att producera ägg ekologiskt

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

Mask hos katt. Mask hos hund. Milbemax. Resa med djur. Milbemax kan köpas receptfritt på apoteket. Kontakta oss

Mask hos katt. Mask hos hund. Milbemax. Resa med djur. Milbemax kan köpas receptfritt på apoteket. Kontakta oss Välkommen till vår guide för hur du behandlar din katt eller hund mot mask. Vi finns här för att hjälpa dig dels med frågor om mask och med information om avmaskning av din katt eller hund. Mask hos hund

Läs mer

Glutenintolerans - celiaki

Glutenintolerans - celiaki När löven faller... Sommaren blev kort i år. September kom och hösten likaså med dunder och brak. Men tänk så skönt det är att kunna andas frisk luft! Och hösten bjuder på så mycket härligt; äppelskörd,

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Låt inte salmonella golva dig

Låt inte salmonella golva dig NY UNIK FÖRSÄKRING FRÅN LRF Låt inte salmonella golva dig Kom snabbt på fötter med Salmonellahjälpen Proffshjälp direkt när din gård spärras Sverige är bland de främsta länderna i världen på att bekämpa

Läs mer

Betfor Inte bara nyttigt

Betfor Inte bara nyttigt Betfor Inte bara nyttigt Betfor. Från hobbyridning Betfor har varit en viktig komponent i svenska hästars foderstat i mer än 50 år. Skälet till detta är ganska självklart, efter- Betfor påverkar en rad

Läs mer

Not pa bete_1.qxd 06-08-28 15.12 Sida 1 Nötkreatur på bete Jordbruksinformation 11 2006

Not pa bete_1.qxd 06-08-28 15.12 Sida 1 Nötkreatur på bete Jordbruksinformation 11 2006 Nötkreatur på bete Jordbruksinformation 11 2006 Nötkreatur på bete Den här broschyren ger översiktlig och grundläggande information om nötkreatur, betesdrift och faror som kan hota djuren på betet. Det

Läs mer

AVMASKNING HÄST. Alla hästar avmaskas. 1. Vår, på stall 2. Ev mitt på sommaren 3. Höst, efter installning/till vinterfålla AVMASKNING HÄST

AVMASKNING HÄST. Alla hästar avmaskas. 1. Vår, på stall 2. Ev mitt på sommaren 3. Höst, efter installning/till vinterfålla AVMASKNING HÄST MASKMEDEL I MILJÖN Dan Christensson DVM PhD leg. vet. Laborator Sektion för Parasitologisk Diagnostik Statens Veterinärmedicinska Anstalt Antiparasitära medel användning Avmaskningsmedel till animalieproduktionens

Läs mer

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i

Läs mer

Smittad besättning 10. Nyetablerad besättning 10. Hygien 11. Rengöring och desinfektion 11

Smittad besättning 10. Nyetablerad besättning 10. Hygien 11. Rengöring och desinfektion 11 Organisation 3 Förändringar i programmet 3 Så här går det praktiskt till för anslutning och inför provtagning 4 Schema över programmet 6 Vad kostar det? 7 Regler 7 Anslutning 7 ID-märkning 8 Besättningsjournal

Läs mer

Försäkringsvillkor Agria Mjölk. Gäller från 2013-10-01

Försäkringsvillkor Agria Mjölk. Gäller från 2013-10-01 Försäkringsvillkor Agria Mjölk Gäller från 2013-10-01 Innehåll A Välkommen till Agria Djurförsäkring... 3 A.1 Det här är försäkringsvillkoren... 3 A.2 Kontrollera din försäkring... 3 B Agria Mjölk... 3

Läs mer

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,

Läs mer

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt?

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt? Vad ar klamydia? Klamydia orsakas av en bakterie som smittar via oskyddade samlag. Det gäller inte bara vaginala samlag, du kan också bli smittad genom munsex och anala samlag och infektionen kan spridas

Läs mer

Apotekets råd om. Gaser och orolig mage

Apotekets råd om. Gaser och orolig mage Apotekets råd om Gaser och orolig mage De allra flesta har någon gång upplevt besvär med magen i någon form. Det kan vara allt ifrån symtom som diarré, förstoppning, gaser till mer diffusa symtom som magknip,

Läs mer

Terbinafin ratiopharm

Terbinafin ratiopharm Terbinafin ratiopharm Vid behandling av fotsvamp Vad är fotsvamp? Fotsvamp är en ofarlig men ofta irriterande och som regel kliande infektion i huden. Fotsvamp kan drabba alla människor oavsett livsstil

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Växtinspektionen informerar 2007-05-16

Växtinspektionen informerar 2007-05-16 Växtinspektionen informerar 2007-05-16 Skadegörare på hästkastanj (Aesculus hippocastanum L.) Kastanjemalen och bakteriesjukdomen bloedingsziekte på hästkastanj är två mycket allvarliga skadegörare på

Läs mer

Värt att veta om urinvägsinfektion

Värt att veta om urinvägsinfektion Värt att veta om urinvägsinfektion Hej! Denna broschyr handlar om urinvägsinfektion, ett vanligt besvär som drabbar cirka 400 000 kvinnor varje år. Här får du bland annat reda på vad sjukdomen beror på,

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

Specificerade kunskapskrav

Specificerade kunskapskrav i nötkreaturens sjukdomar Specificerade kunskapskrav Kurserna ska fördelas inom följande ämnesområden 1. Epidemiologi och informationslära 2. Driftsformer, ekonomi, djurskydd, etik samt livsmedelshygien

Läs mer

trygg i arbetet Mögeldamm och tröskdammlunga

trygg i arbetet Mögeldamm och tröskdammlunga trygg i arbetet Mögeldamm och tröskdammlunga I ladugårdar, svinhus, hönshus och andra produktionsbyggnader finns det alltid litet damm i luften. Allt damm kan innebära hälsorisker och vissa typer av damm

Läs mer

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM 1 Vatten är grunden för liv & mögel Vatten är grunden för allt liv. Därför söker vi människor efter dessa dyra droppar i öknar och på Mars. Men ibland

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

TBE-information till allmänheten i Västmanland 2014

TBE-information till allmänheten i Västmanland 2014 1 (6) TBE-information till allmänheten i Västmanland 2014 2 (6) Information om fästingöverförd virusorsakad hjärninflammation (TBE) Två sjukdomar, som kan ge hjärn- eller hjärnhinneinflammation, överförs

Läs mer

Far pa bete.qxd 06-09-11 09.50 Sida 1 Får på bete Jordbruksinformation 12 2006

Far pa bete.qxd 06-09-11 09.50 Sida 1 Får på bete Jordbruksinformation 12 2006 Får på bete Jordbruksinformation 12 2006 Får på bete Den här skriften ger dig grundläggande information om betesmarker, olika fårraser, skötselrutiner från vår till höst liksom kunskap om risker för störningar

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls. Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.

Läs mer

Springmask Finlands Apotekareförbund 2007

Springmask Finlands Apotekareförbund 2007 Springmask Finlands Apotekareförbund 2007 Till läsaren Det är rätt så allmänt att barn och barnfamiljer drabbas av springmask. Smittan sprids lätt till exempel via händerna. Man slipper besväret bara man

Läs mer

Förebygga smittor i kattgrupper Bengalklubben 15/11 2009

Förebygga smittor i kattgrupper Bengalklubben 15/11 2009 Förebygga smittor i kattgrupper Bengalklubben 15/11 2009 Ulrika Forshell, laboratorieveterinär Enhet för Virologi, Immunbiologi och parasitologi Parasitologisk diagnostik Vad är en katt? Har minimalt flockbeteende

Läs mer

Information om hiv. och var du kan testa dig i Värmland

Information om hiv. och var du kan testa dig i Värmland Information om hiv och var du kan testa dig i Värmland Allmänt Om man smittas med hiv, humant immunbristvirus, börjar en särskild sorts vita blodkroppar som man har i blodet att förstöras. Dessa vita blodkroppar

Läs mer

Vi reder ut begreppen.

Vi reder ut begreppen. Vi reder ut begreppen. Mjölkens sammansättning är unik. Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen som vi behöver få i oss varje dag. Inget annat livsmedel ger oss så mycket näring på en och samma gång.

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Epizootihandboken_Del II 01 Afrikask hästpest20110315

Epizootihandboken_Del II 01 Afrikask hästpest20110315 1 DEL II KAPITEL 1 AFRIKANSK HÄSTPEST....3 A. Åtgärder vid misstanke om afrikansk hästpest... 3 B. Åtgärder då afrikansk hästpest har konstaterats... 6 C. Skyddsområde och övervakningsområde... 8 D. Vaccination...

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562

Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562 Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562 Ebolautbrottet i Västafrika 2014 Smittvägar Kontaktsmitta (droppsmitta) Ebolavirus överlever flera dagar både i vätska och intorkat tillstånd Hög risk för smitta

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: Barnets allmäntillstånd gäller = Barnet skall orka delta i förskolans dagliga aktivitet

Läs mer

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar?

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar? Har du koll på sexuellt överförbara sjukdomar? Broschyren ges ut av smittskyddsenheten i Landstinget i Uppsala län som information för ungdomar och vuxna. Fler broschyrer kan beställas från uppsala.smittskyddslakaren@lul.se.

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

Huvudlöss Finlands Apotekareförbund 2006

Huvudlöss Finlands Apotekareförbund 2006 Huvudlöss Finlands Apotekareförbund 2006 Till läsaren I skolor och daghem förekommer huvudlöss särskilt om höstarna, då möss-säsongen börjar. Det går att bli av med lössen om behandlingen påbörjas genast.

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt

Läs mer

Bra att veta om. fjäderfäproduktion. Svenska Foders Fodersortiment. Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg. Tänk på...

Bra att veta om. fjäderfäproduktion. Svenska Foders Fodersortiment. Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg. Tänk på... Nytt&Nyttigt Fågelfoder för en lyckad produktion Producerad av Svenska Foder AB Om Fjäderfä 2014 2015 Tänk på... Bra att veta om Svenska Foders Fodersortiment Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg fjäderfäproduktion

Läs mer

Skydda dina fåglar mot fågelinfluensa

Skydda dina fåglar mot fågelinfluensa Skydda dina fåglar mot fågelinfluensa Till dig som äger hobbyfåglar Skydda dina fåglar Att vara ägare av hobbyfåglar är förknippat med mycket nöje, en hel del arbete men naturligtvis också ett ansvar.

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet

Läs mer

För hundar med hudproblem DermaFlex

För hundar med hudproblem DermaFlex För hundar med hudproblem DermaFlex Produkter som ingår i Aptus lila serie. 2 Aptus serien erbjuder ett stort utbud av hälsovårdsprodukter för hund och katt, med syfte att stärka och bibehålla ditt djurs

Läs mer

Smittskydd. i små. fjäderfäflockar

Smittskydd. i små. fjäderfäflockar Smittskydd i små fjäderfäflockar Innehåll Inledning 3 Vad är smittskydd? 4 Varför ska jag bry mig? 4 Smittvägar 5 Inköp av höns 5 Om du måste köpa höns tänk då på 6 Import av höns och ägg 7 Håll karantän

Läs mer

GASTROINTESTINALA STÖRNINGAR

GASTROINTESTINALA STÖRNINGAR ALLT OM GASTROINTESTINALA STÖRNINGAR www.almirall.com Solutions with you in mind VILKA ÄR DE? Gastrointestinala störningar i samband med MS omfattar alltsom påverkar matsmältningssystemet och är ett resultat

Läs mer

Utforma kalv- och ungdjurstallet

Utforma kalv- och ungdjurstallet Utforma kalv- och ungdjurstallet rätt Catarina Svensson, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU och, catarina.svensson@slu.se Catarina svensson är smålänning, veterinär sedan 1988, VMD, docent och professor

Läs mer

Sälja grönsaker på nätet lönsamt för Gunnar! no 2:2015. Parasiter på betet. Kompensationsstödet. Bygdemedel vad är det?

Sälja grönsaker på nätet lönsamt för Gunnar! no 2:2015. Parasiter på betet. Kompensationsstödet. Bygdemedel vad är det? Nytt inom lantbruk och landsbygd i Norrbottens län och Västerbottens län no 2:2015 Sälja grönsaker på nätet lönsamt för Gunnar! Parasiter på betet Kompensationsstödet Bygdemedel 6 10 12 vad är det? NORRBRUK

Läs mer

Patientinformation. Klamydiainfektion. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Klamydiainfektion. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Klamydiainfektion Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Klamydia en mycket vanlig könssjukdom Infektion med klamydia är mycket vanligt. Klamydia smittar främst sexuellt. Klamydiainfektion

Läs mer

Betfor en riktig klassiker!

Betfor en riktig klassiker! Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer