DiVA Digitala Vetenskapliga Arkivet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DiVA Digitala Vetenskapliga Arkivet http://umu.diva-portal.org"

Transkript

1 DiVA Digitala Vetenskapliga Arkivet This is an author produced version of a book chapter published in: Mångsysslare och gränsöverskridare : 13 uppsatser i idéhistoria This book chapter does not include the final publisher proof-corrections or pagination. Citation for the published book chapter: Per Wisselgren Vetenskap och /eller politik? Om gränsteorier och utredningsväsendets vetenskapshistoria. In: Mångsysslare och gränsöverskridare : 13 uppsatser i idéhistoria, sid , 2008 ISBN: Access to the published version may require subscription. Published with permission from: Access to the published version may require subscription. Published with permission from: Institutionen för Idé- och samhällsstudier, Umeå universitet.

2 Vetenskap och/eller politik? Om gränsteorier och utredningsväsendets vetenskapshistoria Per Wisselgren En del idéhistoriska teman och frågeställningar kan framstå som både märkligt tidlösa och tidsbundna på en och samma gång. Gränser är ett sådant exempel. Å ena sidan är olika typer av gränser något som vi ständigt omges av och kommer i kontakt med. Att dra gränser, markera åtskillnader och upprätta kategorier är också ett sätt att förstå världen, ja, att hantera tillvaron. I den meningen skulle man kanske rentav kunna påstå att människan i grunden är en gränsdragande varelse, en homo limes. Å andra sidan förefaller gränser vara ett forskningstema som ligger i tiden. Under senare år har exempelvis en rad historiska och sociologiska konferenser anordnats kring teman som Gränsdragning risker och möjligheter, Gränser, identiteter och kulturmöten, Transgressing Boundaries, Transformations, Boundaries, Dialogues och liknande. 1 När Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet för några år sedan arrangerade sina återkommande Humanistdagar valde de just Gränser som samlande tema. Det hela resulterade i en volym med inte mindre än 49 forskningspresentationer, om allt från engelskan som transnationellt språk till genusgränser och etniskt identitetsskapande. 2 Och inom svensk idéhistorisk forskning har under de senaste åren ett påfallande stort antal avhandlingar, inte minst med vetenskapshistorisk inriktning, anknutit till temat gränser. 3 Även om gränser som empiriskt fenomen framstår som en del av den mänskliga kulturen, och även om enstaka idéhistoriker kan tyckas ha förebådat detta uppblossande intresse redan för ett par decennier sedan, förefaller gränser alltså vara ett forskningstema som tagit ordentlig fart under de sista åren. 4 Det är inte utan att man undrar: Varför detta stora intresse för gränser just nu? Något ligger det säkert i dåvarande dekanus Christer Ahlbergers allmänt hållna resonemang i förordet till Gränser om att ämnets popularitet sannolikt beror på att det bjuder på många infallsvinklar och att dagens stora frågor handlar om just gränser. 5 Liknande tankegångar presenteras av arrangörerna bakom en av de nämnda konferenserna, då 103

3 de motiverar valet av tema med att omvälvningarna i dagens globaliserade värld låter sig förstås just i termer av parallellt pågående sociala och geografiska gränsdragningar och gränsöverskridanden. 6 Samtidigt finns det givetvis, som andra forskare med intresse för gränstematiken påpekat, även andra såväl forskningspolitiska som teoretiskt inomvetenskapliga drivkrafter som bidragit till att förstärka denna forskningstrend. 7 Varje försök att mer precist besvara frågan om orsakerna bakom gränstemats stigande popularitet framstår därför som vanskligt. Betydligt enklare är då att konstatera att samma tendens även omfattat de senaste årens forskning inom området vetenskaps- och teknikstudier, eller som det internationellt numera benämns och förkortas: science and technology studies (STS). Och det är i den numera imponerande mångfalden av teoretiska begrepp om vetenskapliga gränser inom det området som den här essän tar sitt avstamp. Ett syfte är att ge en kort översikt av dessa gränsteorier, ett annat att diskutera dessa i relation till ett empiriskt fall hämtat från samhällsvetenskapernas historia, närmare bestämt från den svenska mellankrigsperioden och den dåtida diskussionen om gränsen mellan vetenskap och politik. Indirekt vill jag därmed samtidigt antyda möjligheten av ett slags utredningsväsendets vetenskapshistoria. Teorier om vetenskapens gränser Att det har formulerats flera teoretiska begrepp inom STS-forskningen med fokus på hur vetenskapliga gränser dras, markeras och blir föremål för kontroverser är egentligen inte särskilt märkligt. I själva verket har en av STS-forskningens mest grundläggande frågor åtminstone allt sedan 1960-talet då området började ta form gällt hur man skall förstå relationen mellan vetenskapen och samhället, och det har då fallit sig naturligt att just gränsen däremellan blivit föremål för en mångfald historiska och samtida fallstudier. Mer utarbetade teoretiska begrepp om vetenskapens gränser är dock något som började dyka upp först under 1980-talet. Och under den sista tioårsperioden har den begreppsliga utvecklingen på området formligen exploderat. Här skall bara några av de gränsteoretiska begrepp som fått särskilt stort gehör i svensk idéhistorisk forskning omnämnas. Ett av de tidigast formulerade gränsteoretiska begreppen på området var boundary-work. Det lanserades första gången av vetenskapssociologen Thomas Gieryn i en artikel i American Sociological Review 1983, och har sedan presenterats mer utförligt i en längre artikel i Handbook of Science and Technology (1994) och framför allt i boken Cultural Boundaries of Science från Begreppet tillhör de i svenska idéhistoriska kretsar mest uppmärksammade, sannolikt på grund av dess klarhet och uppenbara tillämpbarhet på idéhistoriska frågeställningar. Den som läser Gie- 104

4 ryns tre texter bredvid varandra kan emellertid urskilja en viss perspektivförskjutning över tid, från den i grunden professionssociologiskt vinklade artikeln till den mer kulturteoretiskt inramade boken, men i det stora hela är begreppets innebörd intakt. I korthet menar Gieryn att det är viktigt att inte ta vetenskapens gränser för givna detta gäller både de externa demarkationer som skiljer vetenskap från icke-vetenskap och de interna gränserna mellan olika vetenskapsområden och discipliner utan tvärtom se dem i sitt historiska sammanhang där de oftast konstruerats som retoriska demarkationer vilka framför allt säger något om vetenskapsutövarnas professionella egenintressen. 8 Ett annat gränsteoretiskt begrepp, vilket likaledes fått stort genomslag såväl internationellt som inom den svenska idéhistoriska forskningen, är boundary object. Det lanserades av Susan Leigh Star och James Griesemer i en artikel i tidskriften Social Studies of Science I likhet med Gieryn är Star och Griesemer intresserade av gränser, men då utifrån en annan, mer aktörsnätverksinfluerad, infallsvinkel och med en annorlunda frågeställning för ögonen. I deras fall är frågan snarare hur vetenskapliga samarbeten mellan olika grupper överhuvudtaget är möjligt, just med tanke på de involverade aktörsgruppernas olikartade bakgrunder. Snarare än de åtskiljande aspekterna intresserar de sig därför för de gränsöverbryggande samarbetena i allmänhet och betydelsen av så kallade gränsobjekt i synnerhet. Star och Griesemer skiljer mellan olika typer av gränsobjekt det kan röra sig om allt från bibliotek och kartor till hela territorier eller specifika regelsystem, de kan vara både konkreta och abstrakta men det som är gemensamt och typiskt för gränsobjekten är att de både är tillräckligt plastiska för att kunna förena de olika aktörsgruppernas sociala världar och robusta nog för att möjliggöra konkreta samarbeten. 9 Tre andra gränsteoretiska begrepp, som lanserats under den sista tioårsperioden, är trading zone, transaction sphere och boundary organization. I en mening är de relativt snarlika begreppet gränsobjekt, genom att samtliga kan sägas utgå från frågeställningar om hur samarbeten mellan olika aktörsgrupper är möjliga med tanke på de starka intressen och olikartade specialistkunskaper som präglar den vetenskapliga kunskapsproduktionen. Peter Galisons begrepp trading zone diskuteras mest utförligt i boken Image and Logic (1997). Ett viktigt grundantagande för Galison är att vetenskapen är mångkulturell. Det finns inte en vetenskaplig kultur, menar Galison, utan flera vetenskapliga subkulturer. Utmaningen för vetenskapshistorikern blir därför att förklara hur mötet, kommunikationen och de faktiska samarbetena både är möjliga och hur de går till. I det sammanhanget blir det intressant att uppmärksamma de lokala arenor och konkreta platser där de olika subkulturerna möts och förhandlas 105

5 i termer av så kallade trading zones. Teoretiskt är begreppet inspirerat av lingvistisk antropologi. På motsvarande sätt som skilda språkkulturer möts och utvecklar nya hybrida pidginspråk i de gemensamma gränszonerna, menar Galison, med den moderna mikrofysikens utveckling som empiriskt fall, att man kan förstå kunskapsutbytet och samarbetet mellan den teoretiska fysikens, instrumentmakarnas och experimentalisternas respektive subkulturer. 10 Helga Nowotnys, Peter Scotts och Michael Gibbons begrepp transaction sphere knyter i sin tur direkt an till Galisons perspektiv. I boken Rethinking Science (2001) förklarar sig författarna sympatisera med Galisons fokus på den spatialt inramade kommunikationen mellan olika vetenskapliga subkulturer. Men de vill samtidigt vidga innebörden till att även omfatta den för STS-forskningen centrala relationen mellan vetenskapen och samhället i stort. Med det alternativa begreppet transaction spheres vill de därför snarare studera exchanges that take place across disciplinary and institutional boundaries between science and society at large. 11 David Gustons begrepp boundary organization är i den jämförelsen tvärtom snävare och mer konkret med syftning på de specifika organisationer där olika kunskapskulturer möts. Gustons poäng är att visa på hur denna typ av gränsorganisationer bidrar till att mediera, skapa samförstånd och därmed stabilisera gränser, i regel mellan vetenskap och politik. Begreppet har presenterats i artiklar med hänvisning till olika typer av forskningspolitiska organisationer samt i boken Between Politics and Science (2000). 12 Till dessa begrepp kan ytterligare en kategori av teoretiska gränsbegrepp läggas vilka fokuserar på enskilda aktörers förmåga att överbrygga gränser. Knowledge brokers, hybrid persons, co-agents och marginal people är några av de alternativa begrepp med likartade innebörder som lanserats i det sammanhanget. 13 Ett sista begrepp, som redan fått stort genomslag i den STS-inspirerade forskningen och som i en mening kan sägas sammanfatta denna korta översikt, är Sheila Jasanoffs co-production, eller samproduktion som det har översatts i de svenska sammanhang där det redan fångats upp. Begreppet lanserades på bred front i boken States of Knowledge (2004). Även det fokuserar explicit på hur gränsen mellan vetenskap och samhälle överskrids. Jasanoffs grundpoäng är nämligen att vetenskapen varken kan eller bör ses som ett isolat från samhället i övrigt, utan att vetenskaplig kunskap och politisk ordning alltid samproduceras. Så var fallet redan på 1600-talet, argumenterar Jasanoff med hänvisning till Steven Shapins och Simon Schaffers klassiska studie om kontroversen mellan Robert Boyle och Thomas Hobbes. Och i dagens moderna samhälle har vetenskapens grundläggande betydelse blivit än viktigare för 106

6 såväl vårt sätt att förstå världen som de sätt varpå vi utformar våra liv. Det är därför hög tid, menar Jasanoff, att den numera väletablerade och konsoliderade STS-forskningen så som den sammanfattas i begreppet samproduktion erkänns som en mogen samhällsteori bredvid övriga redan etablerade teorier om det moderna samhället. 14 Konflikt eller harmoni som förklaringsmodell I dagsläget finns således en rik mångfald av olika, mer eller mindre teoretiskt elaborerade, begrepp, vilka tillsammans erbjuder en ganska imponerande analytisk verktygslåda för den som är intresserad av vetenskapens gränser. Tittar man lite djupare i lådan och granskar verktygen lite närmare kan vi nu göra några preliminära iakttagelser. En sådan är att deras empiriska tillkomstsammanhang skiljer sig åt ganska ordentligt. Medan vissa begrepp har utformats för att analysera naturalhistoriska museer kring sekelskiftet 1900, har andra avpassats för att studera mikrofysikens utveckling under 1900-talet och ytterligare andra för att kunna greppa om den efterkrigstida amerikanska forskningspolitiken. Det går också att urskilja vitt skilda inspirationskällor vad gäller de olika perspektiven, från professions-, organisations- och policystudier till antropologiska, lingvistiska och juridiska perspektiv. Samtidigt finns det vissa gemensamma drag, som att flera av de här nämnda begreppen är avsedda för att analysera gränsen mellan vetenskap och politik. Viktigast i det här sammanhanget är dock, menar jag, att man grovt sett kan urskilja två olika och sinsemellan delvis motsägelsefulla typer av förklaringsmodeller. Å ena sidan har vi de teorier och begrepp som betonar de åtskiljande demarkationerna mellan olika kunskapsområden. Thomas Gieryns boundary work är tydligast i det avseendet, särskilt i dennes tidiga artikel, där förklaringsmodellen i grunden utgår från ett rational choice-liknande antagande om aktörernas agerande utifrån professionella egenintressen. I den meningen kan den betecknas som en konfliktorienterad förklaringsmodell. Detta förhandsantagande är i och för sig inte alls orimligt, kanske i synnerhet när man studerar vetenskapens värld som ju ofta är fylld av just prestigefyllda hierarkier, genomtänkta strategier och kamper om begränsade resurser. Å andra sidan kan man konstatera att de gränsteorier som utvecklats särskilt frekvent under senare år snarare betonar samarbetsaspekterna. Detta är delvis nödvändigt för att kunna förklara hur vetenskaplig forskning överhuvudtaget är möjlig. En risk med denna typ av gränsteorier är emellertid att man möjligen tenderar att överbetona funktionella konsensusaspekter och underbetona de ojämlika maktaspekter som trots allt är inblandade i vetenskapens värld. 107

7 Kort sagt implicerar de nämnda gränsteorierna ofta vissa ontologiska förhandsantaganden om aktörernas bevekelsegrunder. 15 Delvis sammanhänger detta med de teoretiska anspråk som knyts till begreppen och den åtföljande strävan efter abstraktion och renodling, men också i viss mån de specifika frågeställningar och historiska fall utifrån vilka teorierna ursprungligen formulerats. Risken är dock, som bland annat Kjell Jonsson och Jenny Eklöf har varit inne på, att de studerade aktörerna lätt reduceras till agenter för vetenskapssamhället, antingen drivna av professionella egenintressen eller ständigt på jakt efter harmoniska samförståndslösningar. 16 Som historiker finns det därför all anledning att vara medveten om dessa ofta outtalade tendenser, och att istället omformulera dessa teoretiska förhandsantaganden som empiriska frågeställningar. Att den ena typen av förklaringsmodell inte heller behöver utesluta den andra är något som jag vill visa med den följande historiska fallstudien. Exemplet är hämtat från den svenska mellankrigsperioden och rör den dåtida samhällsvetenskapens gränser. Mer specifikt skall jag uppmärksamma mötet mellan å ena sidan makarna Alva och Gunnar Myrdal och å den andra det statliga utredningsväsendet, så som det gestaltade sig i form av den så kallade Befolkningskommissionen. Anledningen till att valet fallit på just makarna Myrdal och utredningsväsendet är att de båda utgör intressanta gräns- eller randfenomen, vilka båda intar relativt tvetydiga ställningar i samhällsvetenskapernas historia. Utredningsväsendet som arena för samhällsforskning Det statliga utredningsväsendet har en lång och intrikat historia som åtminstone kan härledas tillbaka till 1809 års regeringsform vilken ålade Kungl. Maj:t att insamla nödig information om alla viktigare beslut. Utredningsväsendet har också blivit föremål för flera, främst statsvetenskapliga, studier där särskilt dess centrala roll i svensk politisk kultur brukar framhållas. 17 Däremot kan man konstatera att utredningsväsendets kunskapsproducerande och vetenskapshistoriska roll, och dess betydelse som en arena för samhällsforskning förblivit relativt outforskad. Detta trots att de statliga utredningarna av tradition inte minst har fyllt funktionen som ett slags frizon för medling mellan de politiska och vetenskapliga sfärerna. Utredningsväsendet låter sig av det skälet, menar jag, med fördel beskrivas i termer av en förhandlingszon eller transaktionssfär mellan vetenskapens och politikens världar. Även om den statliga utredningstraditionens historiska rottrådar således sträcker sig långt tillbaka skall vi här begränsa oss till en komprimerad översikt av utredningsväsendets utveckling under 1900-talets första hälft. Ett utmärkt hjälpmedel för det erbjuder Hans Meijers avhandling från 1956 om kommittéväsendets utveckling , ur vilken jag 108

8 hämtat det kvantitativa underlaget till nedanstående diagram över antalet tillsatta utredningar under den nämnda perioden. Antalet tillsatta statliga utredningar under perioden , baserat på Meijer, Kommittépolitik och kommittéarbete (1956) Skall man säga något kort och sammanfattande om utredningsväsendets utveckling under halvseklet i stort så måste det bli att den kännetecknas av en kraftig expansion. I jämförelse med den föregående femtioårsperioden ökade antalet tillsatta utredningar femfaldigt (från 531 till stycken). 18 Under perioden fortsatte antalet stiga enligt diagrammet ovan. Som framgår var dock ökningen långt ifrån linjär. Istället var fluktuationerna påtagliga. Dessa förklaras dock till stor del av två olika orsaker. Dels de två världskrigen, där i båda fallen antalet tillsatta utredningar ökade kraftigt efter krigssluten. Dels stabiliteten i de olika regeringsbildningarna, där antalet utredningar har tenderat att minska under minoritetsregeringar, bland annat under perioden , och öka under majoritetsregeringar, där förstås socialdemokratins påbörjade rekordlånga regeringsinnehav är av betydelse. Till detta bör läggas en tredje parameter, vilken gäller skillnaden mellan enmans- och flermansutredningar, där de förra var särskilt vanligt förekommande dels under seklets första decennium, dels under senare hälften av 1920-talet. 19 Om man beaktar dessa fluktuationer och omständigheter kan vi nu ganska tydligt konstatera en sak, nämligen att antalet utredningar, rent kvantitativt och i det stora hela, expanderade särskilt kraftigt under 1930-talet. Särskilt på det socialpolitiska området skedde något av en 109

9 explosion med mer än 30 offentliga utredningar tillsatta under perioden Poängen i det här sammanhanget är att detta råkar sammanfalla ganska exakt i tiden med makarna Myrdals möte med och inträde i utredningsväsendet. Makarna Myrdal som samhällsforskare Att försöka säga något kort och träffande om makarna Alva och Gunnar Myrdal utan att upprepa sådant som redan är allmänt känt är inte helt enkelt. Forskningen om makarna Myrdal är numera omfattande, såväl internationellt som i Sverige, där enbart under de sista fem åren inte mindre än fyra nya böcker har publicerats. 21 Det som är särskilt relevant i det här sammanhanget kan dock grovt sett sammanfattas i tre punkter. Den första gäller bilden av makarna Myrdal. Även om de, och i synnerhet Alva Myrdal, för de allra flesta idag är kända som politiker, är det viktigt att påpeka att båda två vid den här aktuella tidpunkten, kring 1930, hade långtgående ambitioner och själva identifierade sig som samhällsforskare. Alva påbörjade exempelvis ett avhandlingsarbete om den psykoanalytiska pedagogiken i ämnet pedagogik vid Uppsala universitet, och när hon i februari 1929 ansökte om och beviljades ett Rockefellerstipendium för att resa till USA så var det uttryckliga syftet, som hon själv formulerade det i ansökan, to specialize my studies in the direction of social psychology, a branch which is until now almost exclusively an American science. Avsikten var att därigenom vid hemkomsten, som hon skrev, prove competent for holding an academic lecturership in psychology and theoretical pedagogics. 22 Den andra omständigheten gäller just den dåvarande samhällsvetenskapens ställning, vilken skilde sig radikalt från den som vi är vana vid idag. I Europa befann sig samhällsvetenskapen generellt i ett uppbyggnadsskede. Ämnen som psykologi och sociologi fanns då ännu inte etablerade som självständiga ämnen, medan Alvas handledare Bertil Hammer vid Uppsala universitet var Sveriges förste professor i pedagogik. Och i de samhällsvetenskapliga ämnen som trots allt fanns, såsom statsvetenskap, statistik och geografi, bars dessa i regel upp av enstaka professorer. Mest framgångsrikt vid denna tid var utan tvekan ämnet nationalekonomi, men även där var antalet tjänster högst begränsat i jämförelse med idag. Helt annorlunda ställt var det då i USA, som utgjorde den internationella samhällsforskningens självklara centrum vid denna tid. När makarna Myrdal anlände till USA möttes de således av en dynamisk, tvärvetenskaplig och praktiskt tillämpad samhällsvetenskap inriktad på att bidra till sociala reformer. 23 Den tredje särskilt relevanta punkten i detta sammanhang gäller relationen mellan vetenskap och politik. Jag menar att frågan om hur denna 110

10 relation kan och bör se ut utgör ett kardinaltema i makarna Myrdals författarskap och verksamhet. Redan före avresan till USA gav Gunnar Myrdal en föreläsningsserie vid Stockholms högskola, Om begreppen värde och nytta i nationalekonomin (1928). Väl i USA bestod hans huvudsakliga arbete i att vidareutveckla dessa tankar till det som kom att bli boken Vetenskap och politik i nationalekonomien (1930). Temat löper sedan som en röd tråd i Gunnars och Alvas tänkande och göromål, något de återkommer till om och om igen, exempelvis i Gunnars två artiklar för tidskriften Spektrum om Socialpolitikens dilemma (1932), i installationsföreläsningen som professor i nationalekonomi vid Högskolan (1934), i makarnas gemensamt författade Kris i befolkningsfrågan (1934), i Befolkningskommissionen ( ), i Alvas Nation and Family (1941), i Gunnars magnum opus An American Dilemma (1944), i The Political Element in the Development of Economic Theory (1953) och i inledningsanförandet inför det brittiska sociologförbundet om The relation between social theory and social policy (1953). Vetenskap och politik och kattdörren däremellan Går det att urskilja en grundidé i de olika texterna om relationen mellan vetenskap och politik? Även om Gunnar Myrdal i den engelska utgåvan av The Political Element delvis tog avstånd från några av de ståndpunkter som han förespråkat i Vetenskap och politik, så menar jag att man kan urskilja en sådan kärna. 24 I korthet bestod denna grundidé i att han ville vetenskapsteoretiskt försvara samhällsvetenskapen och samtidigt framhålla dess politiska relevans. Han argumenterade i den meningen längs två, eller egentligen tre, fronter. Å ena sidan ville han vetenskapsteoretiskt försvara samhällsvetenskapens legitimitet. Udden var i det avseendet riktad mot den samtida neoklassiska ekonomin, vilken han ansåg ovetenskaplig eftersom den framförde ideologiska åsikter i vetenskapens namn. Om nationalekonomin ville göra anspråk på att vara en vetenskap bland andra var det därför viktigt att gränsen mellan det vetenskapliga och det politiska klargjordes. Syftet med Vetenskap och politik var därför att behandla politikens själva gränslinje till den ekonomiska vetenskapen. Uppgiften gällde att dra gränsen fullt ut mellan varat och börat, eller som han också uttryckte det: Här tarvas ett metodiskt och konsekvent genomförande av en vetenskapsteoretisk gränsdragning. 25 I den meningen handlade det om ett bokstavligt och av Gunnar Myrdal medvetet genomfört gränsdragningsarbete. Grundidén var dock mer komplicerad än så. Å andra sidan ville han samtidigt framhålla samhällsvetenskapens politiska relevans och samhällsnytta. Gränsdragningen var därför inte avsedd att fungera som en åtskiljande mur. Det handlade om att tydliggöra 111

11 gränsen mellan vetenskap och politik, men också förbindelserna mellan de båda områden. 26 Det rörde sig med andra ord om en mur med passager, där vetenskapens resultat skulle komma politiken till del. Gränsdragningen behövs, förklarade han, för att verkligen rationalisera politiken. 27 Mer konkret förespråkade Myrdal att gränsen mellan vetenskap och politik skulle klargöras, men att lösningen därmed inte bestod i att eliminera värdeomdömena utan att tvärtom synliggöra och explikera desamma. På så sätt blev en ekonomisk politisk vetenskap eller ekonomisk teknologi möjlig vilken var både objektiv och praktisk, enligt Myrdal, emedan den aldrig rekommenderar någonting annat än från en bestämd och klarlagd intresseståndpunkt. 28 Grundidén kan dock preciseras ytterligare ett steg. Utöver den markerade gränsdragningen och passagen från vetenskapens sfär till politikens, var han dessutom noga med att passagen var enkelriktad. Det var samhällsvetenskapen som skulle berika det politiska beslutsfattandet. Politikerna skulle däremot inte få styra över den samhällsvetenskapliga forskningen. Den sistnämnda aspekten kom till särskilt tydligt uttryck i Myrdals forskningspolitiska skriverier där han, som Thorsten Nybom framhållit, alltid försvarade den akademiska frihetens ideal. 29 Det var således en väldigt specifik typ av gränsdragningsarbete som Gunnar Myrdal genomförde. Metaforiskt låter den sig bäst liknas inte vid en mur eller vid en mur med passage utan vid en mur med en kattdörrsliknande enkelriktad passage. I den meningen erbjuder Myrdals gränsdragning ett närmast skolboksliknande exempel på samtliga de tre olika typer av gränsdragningar som Thomas Gieryn urskiljer och benämner expulsion (gentemot den samtida neoklassiska nationalekonomin), expansion (genom att vidga räckvidden av samhällsvetenskapens resultat in på politikens område) respektive protection of autonomy (gentemot politisk styrning av forskningen). 30 För att något föregripa huvudpoängen menar jag att denna grundidé i själva verket innebar en diskursiv innovation, vilken i princip omformulerade kontraktet mellan vetenskap och politik. I praktiken kom den också, som vi snart skall se, även att fungera som en gemensam överenskommelse kring vilken samhällsvetare och politiker kunde enas. På så sätt låter sig kontraktet samtidigt förstås just i termer av ett plastiskt men samtidigt robust gränsobjekt. Viktigt är också det specifika historiska sammanhang i vilket grundidén formulerades och fick sin betydelse. Det förefaller vidare troligt, menar jag, att erbjudan att medverka i den nyinrättade Befolkningskommissionen framstod som särskilt attraktiv för Myrdal, åtminstone delvis för att uppdraget innebar en faktisk möjlighet att omsätta det vetenskapsteoretiskt formulerade kontraktet i praktisk politisk handling. 112

12 Befolkningskommissionen som gränsorganisation Även om Befolkningskommissionen finns mycket att säga. Det finns också redan mycket sagt av tidigare forskare. 31 Men i korthet tillsattes den i kölvattnet av den enormt omfattande debatten kring makarna Myrdals Kris i befolkningsfrågan. För dagens läsare är det nästan svårt att ana vidden av och djupet i de många diskussionerna, men en illustration erbjuder det faktum att enbart pressklippen från debatten fyller inte mindre än 30 (!) arkivvolymer i Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek i Stockholm. Befolkningskommissionen tillsattes 1935 och presenterade sin slutrapport Under den relativt korta men väldigt intensiva perioden producerades sexton betänkanden och yttranden. Därmed utgör den samtidigt möjligen med undantag av Emigrationsutredningen och Skolkommissionen en av det svenska 1900-talets största och mest inflytelserika utredningar. Den viktigaste poängen i det här sammanhanget är dock att Befolkningskommissionen i viktiga avseenden låter sig förstås som ett slags samhällsvetenskapligt forskningsprogram. Även om Gunnar Myrdal bara var sekreterare Nils Wohlin var ordförande fungerade Myrdal i praktiken, som bland annat Allan Carlson och Hans Hederberg visat, som ett slags forskningsledare. 32 Utöver de nio ordinarie ledamöterna knöts ett stort antal sociala experter och samhällsforskare till kommissionens arbete, däribland Alva Myrdal. Sammanlagt rörde det sig om ett 60- tal inblandade personer. 33 Skall man lyfta fram en enskild text som illustrerar hur den formulerade grundidén om gränsen mellan vetenskap och politik kom till praktiskt uttryck, så blir det lämpligen Betänkande i sexualfrågan (SOU 1936:59). Just denna rapport brukar också framhållas som det enskilt viktigaste och mest lästa delbetänkandet. 34 Mer precist är det en av bilagorna som är värd att särskilt uppmärksamma i detta sammanhang, nämligen Gunnar Myrdals principiellt hållna inledande appendix Några metodiska anmärkningar rörande befolkningsfrågans innebörd och vetenskapliga behandling. I denna framförde han återigen sin grundidé om relationen mellan vetenskap och politik, där en poäng är att bilagan genom sin blotta placering, som ett inledande appendix i det viktigaste delbetänkandet, i praktiken bidrog till att både vetenskapligt legitimera rapporten och visa på samhällsvetenskapens relevans. Betraktad i det större sammanhanget av statliga utredningar, och i synnerhet då inom de utredningar där Alva och Gunnar personligen deltog, menar jag att den formulerade grundidén eller kontraktet på motsvarande sätt och i praktiken bidrog till att betydligt vidga den samtida, akademiskt vagt etablerade, samhällsvetenskapens handlingsutrymme. Med Gunnar Myrdals kattdörrsliknande definition av relationen mellan vetenskap och politik blev det möjligt och fullt legitimt för sam- 113

13 hällsvetenskapen att verka såväl inom akademin som utanför densamma, där inte minst utredningsväsendet erbjöd en snabbt expanderande arena för vetenskapligt legitim, politikrelevant samhällsforskning. Gränsdragningar och gränsöverskridanden Formulerat i termer av de inledningsvis nämnda teoretiska gränsbegreppen kan vi så här sammanfattningsvis konstatera att utredningsväsendet låter sig förstås som en gränszon eller snarare transaktionssfär mellan politikens och vetenskapens världar, och att makarna Myrdal, och Gunnar i synnerhet, låter sig liknas vid kunskapsmäklare vilka medvetet genomförde ett gränsdragningsarbete som tydligt reglerade relationen mellan vetenskap och politik i form av ett kontrakt. Detta kontrakt fungerade i praktiken som ett plastiskt och robust gränsobjekt. Kontraktet fick bland annat sin praktiska betydelse inom ramen för Befolkningskommissionen vilken i sin tur låter sig uppfattas som en gränsorganisation vilken reglerade och stabiliserade relationen mellan vetenskap och politik. Finns några teoretiska lärdomar att dra av detta? Ja, en enkel sådan är att samtliga nämnda begrepp har visat sig tillämpbara åtminstone på denna historiska fallstudie. Men exemplet har också visat att de två till synes motsägelsefulla typerna av förklaringsmodeller mycket väl låter sig kombineras, i detta empiriska fall genom att begreppen har visat sig passa in, och därmed komplettera varandra, på olika nivåer. Därigenom, kan vi konstatera, framstår också gränsdragningarna och gränsöverskridandet som två parallellt samverkande processer. Till detta kommer avslutningsvis en historiografisk lärdom. Fallstudien har visat på samhällsvetenskapens tvetydiga ställning under mellankrigsperioden, med en svagt etablerad akademisk samhällsvetenskap och en tvärtom vital utomakademisk samhällsforskning, och att det var inom denna vidare kontext som förhandlingen av vetenskapens gränser fick sin betydelse. Det är också av det skälet som det är viktigt att inkludera utredningsväsendet i samhällsvetenskapernas historia. På motsvarande sätt innebär detta att utredningsväsendet rymmer en i långa stycken outforskad vetenskapshistoria. Med ett dylikt perspektiv framstår samhällsvetenskapen och utredningsväsendet som två kommunicerande kärl, ja, som ytterligare ett exempel på samproduktion, skulle man rentav kunna säga, vilket i sin tur kan sägas styrka Steven Shapins och Simon Schaffers påstående, that the history of science occupies the same terrain as the history of politics De nämnda konferenserna är i turordning: Sveriges Sociologförbunds årsmöteskonferens, Mittuniversitetet, Östersund, 31 januari-1 februari 2008; 114

14 Svenska Historikermötet, Lunds universitet, april 2008; American Sociological Association 101st Annual Meeting, Montreal, augusti 2006; 22nd Nordic Sociology Congress, Malmö högskola, augusti Gränser: Populärvetenskapliga föreläsningar hållna under Humanistdagarna den 4 5 oktober 2003, red. Eva Ahlstedt et al. (Hum. fak.-nämnden, Göteborgs univ.: Göteborg, 2003). 3 Se exempelvis Anna Larsson. Det moderna samhällets vetenskap: Om etableringen av sociologi i Sverige (Umeå univ.: Umeå, 2001); Oskar Pettersson. Politisk vetenskap och vetenskaplig politik: Studier i svensk statsvetenskap kring 1900 (Inst. f. idé- och lärdomshistoria, Uppsala univ.: Uppsala, 2003); Anna Tunlid. Ärftlighetsforskningens gränser: Individer och institutioner i framväxten av den svenska genetiken (Avd. f. idé- och lärdomshistoria, Lunds univ.: Lund, 2004); Staffan Wennerholm. Framtidsskaparna: Vetenskapens ungdomskultur vid svenska läroverk (Arkiv: Lund, 2005); Elin Bommenel. Sockerförsöket: Kariesexperimenten på Vipeholms sjukhus för sinnesslöa (Arkiv: Lund, 2006); Jenny Eklöf. Gene technology at stake: Swedish governmental commissions on the border of science and politics (Inst. f. historiska studier, Umeå univ.: Umeå, 2007). 4 Kjell Jonsson. Vid vetandets gräns: Om skiljelinjen mellan naturvetenskap och metafysik i svensk kulturdebatt (Arkiv: Lund, 1987), 194, är mig veterligen första gången Gieryns gränsdragningsperspektiv uppmärksammas i ett svenskt idéhistoriskt sammanhang. 5 Christer Ahlberger, Förord i Gränser, Se hemsidan för Sveriges Sociologförbunds årsmöteskonferens i Östersund, 31 januari-1 februari 2008: aspx, Se exv. Per-Anders Forstorp & Jörgen Nissen. Gränsdragningar och gränsöverskridanden i högskolevärlden. Utbildning & Demokrati 2/2006, Med teoretiskt inomvetenskapliga impulser syftar jag på några av de s.k. teoretiska vändningar som präglat den kulturvetenskapliga forskningen under senare år, där särskilt de sociala, lingvistiska, kulturella och rumsliga vändningarna på olika sätt bidragit till att uppmärksamma gränsers betydelse. Även den omfattande professionaliseringsforskningen och intresset för Foucaults uppmärksamhet vid kategoriernas betydelse har bidragit till samma trend. 8 Thomas F. Gieryn. Boundary-Work and the Demarcation of Science from Non-Science: Strains and Interests in Professional Ideologies of Scientists". American Sociological Review 48 (1983), ; idem. Boundaries of Science i Handbook of Science, Technology and Society, red. Sheila Jasanoff, Gerald Markle, James Petersen & Trevor Pinch (Sage: Beverly Hills, CA, 1994), ; idem. Cultural Boundaries of Science: Credibility On the Line (University of Chicago Press: Chicago, 1999). Kring begreppet 115

15 gränsdragning har jag haft särskilt stort utbyte av kontinuerliga samtal med Staffan Wennerholm. Ivo van Hilvoorde var den som först uppmärksammade mig på Gieryns arbeten. 9 Susan Leigh Star & James R. Griesemer. Institutional Ecology, 'Translations' and Boundary Objects: Amateurs and Professionals in Berkeley's Museum of Vertebrate Zoology, Social Studies of Science 19 (3/1989), Artikeln ingår också i lätt omarbetad form i The Science Studies Reader, red. Mario Biagioli (Routledge: New York & London, 1999), Jenny Beckman utgår bl.a. från begreppet boundary object i sitt nuvarande projekt Amateurs in Science: Crossing Bondaries in the Kingdom of Nature. Se även Jenny Eklöfs och Christer Nordlunds kapitel i denna bok. 10 Peter Galison. Image and Logic: A Material Culture of Microphysics (University of Chicago Press: Chicago & London, 1997), särsk. kap. 9. En kortad version av kapitlet ingår även i The Science Studies Reader, Begreppet finns även presenterat i Peter Galison. Computer Simulations and the Trading Zone i The Disunity of Science: Boundaries, Contexts, and Power, red. Peter Galison & David J. Stump (Stanford University Press: Stanford, CA, 1996). I samma volym återfinns även en kritisk diskussion av begreppet i form av Steve Fuller. Talking Metaphysical Turkey About Epistemological Chicken, and the Poop on Pidgins, Sven Widmalm har introducerat begreppet i svensk idehistorisk forskning, bl.a. inledningen till Artefakter, red. Sven Widmalm (Gidlunds: Hedemora, 2004), För egen del har jag haft stort utbyte av diskussioner med Erland Mårald, bl.a. i form av ett gemensamt anordnat lunchseminarium på temat Gränsdragningar och gränsöverskridanden vid Inst. f. historiska studier, Umeå univ., i april 2003, men också med Matt Ratto under våren Helga Nowotny, Peter Scott & Michael Gibbons. Re-thinking science: Knowledge and the public in an age of uncertainty (Polity Press: Cambridge, 2001), David H. Guston. Between Politics and Science: Assuring the Integrity and Productivity of Research (Cambridge University Press: Cambridge, UK, 2000); idem. Stabilizing the Boundary between US Politics and Science: The Rôle of the Office of Technology Transfer as a Boundary Organization. Social Studies of Science 29 (1/1999), ; idem. Boundary Organizations in Environmental Policy and Science: An Introduction. Science, Technology, & Human Values 26 (4/2001), För egen del har jag hämtat inspiration från Jenny Eklöf, Gene Technology, som tillämpar Gustons begrepp på ett svenskt material och dessutom studerar ett antal statliga utredningar ( ) som gränsorganisationer. 13 Begreppet knowledge brokers har bl.a. utvecklats av den svenske sociologen Árni Sverrisson i dennes Translation networks and knowledge brokers in 116

16 pragmatic environmentalism (Avd. f. teknik- och vetenskapsstudier, Göteborgs univ.: Göteborg, 2005) samt i Translation Networks, Knowledge Brokers and Novelty Construction: Pragmatic Environmentalism in Sweden. Acta Sociologica 44 (4/2001), Jag vill tacka Stefan Svallfors, Olle Persson och Aant Elzinga för tips och synpunkter kring dessa begrepp. Termen marginal people används av Susan Leigh Star för att beskriva people who inhabit more than one social world, dels i Star & Griesemer, Institutional Ecology, 411, dels i Susan Leigh Star, Power, technology and the phenomenology of conventions: on being allergic to onions i A Sociology of Monsters: Essays on Power, Technology and Domination (Routledge: London & New York, 1991), Sheila Jasanoff, red. States of Knowledge: The co-production of science and social order (Routledge: London & New York, 2004). Ett exempel på begreppets användning i svenska sammanhang erbjuder den workshop Vetenskapskommunikation som samproduktionen av vetenskap och dess publiker, som hölls 8 februari 2008 vid Nobelmuseet i samarbete med Avd. f. teknik- och vetenskapsstudier och Inst. f. idéhistoria och vetenskapsteori, båda Göteborgs universitet, samt Gothenburg Centre for Public Learning and Understanding of Science. Boken var även föremål för ett textseminarium vid Inst. f. litteraturvetenskap och idéhistoria, Stockholm, 30 oktober 2007, ordnat av Anders Ekström, Solveig Jülich, Frans Lundgren samt undertecknad. 15 Ett liknande argument utvecklas av Pär Sundström. Om den filosofiska antropologins möjlighet och oundviklighet", opubl. paper presenterat vid Filosofidagarna, Umeå univ., juni Kjell Jonsson & Jenny Larsson [Eklöf]. Mellan vetenskap och vers: Ärftlighetsforskare som publika vetenskapsmän i Den mediala vetenskapen, red. Anders Ekström (Nya Doxa: Nora, 2004), Se bl.a. Gunnar Hesslén. Det svenska kommittéväsendet intill år Dess uppkomst, ställning och betydelse (A.-B. Lundequistska bokhandeln: Uppsala, 1927); Hans Meijer. Kommittépolitik och kommittéarbete: Det statliga kommittéväsendets utvecklingslinjer samt nuvarande funktion och arbetsformer (Gleerups: Lund, 1956); Thomas J. Anton. Policy-Making and Political Culture in Sweden. Scandinavian Political Studies 4/1969; Jan Johansson. Det statliga kommittéväsendet: Kunskap, kontroll, konsensus (Statsvetenskapliga inst., Stockholms univ.: Stockholm, 1992); Voitto Helander & Jan Johansson. Det statliga kommittéväsendet: En jämförelse mellan Sverige och Finland (Åbo Akademi: Åbo, 1998). Roger Qvarsell har dock uppmärksammat utredningsväsendet ur ett idéhistoriskt perspektiv, bl.a. i inledningen till Bengt Erik Eriksson & Roger Qvarsell, red. Samhällets linneaner: Kartläggning och förståelse samhällsvetenskapernas historia (Carlssons: Stockholm, 2000), 15, samt Roger Qvarsell. Socialmedicinen och den sociala ingenjörskonsten i Nordisk medicinhistorisk årsbok 1995,

17 18 Meijer, Ibid., Roddy Nilsson. Kontroll, makt och omsorg: Sociala problem och socialpolitik i Sverige (Studentlitteratur: Lund, 2003), Kerstin Vinterhed. Kärlek i tjugonde seklet: En biografi över Alva och Gunnar Myrdal (Atlas: Stockholm, 2003); Hans Hederberg. Sanningen, inget annat än sanningen: Sex decennier ur Alva & Gunnar Myrdals liv (Atlantis: Stockholm, 2004); Yvonne Hirdman. Det tänkande hjärtat: Boken om Alva Myrdal (Ordfront: Stockholm, 2006); Lotta Gröning. Kvinnans plats: Min bok om Alva Myrdal (Bonnier: Stockholm, 2006). Samtliga böcker är därtill baserade på i huvudsak samma källmaterial, nämligen den interna korrespondensen mellan makarna, vilket gjordes offentligt tillgänglig för forskning år Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (ARAB), Stockholm. Makarna Myrdals arkiv, vol Alva Myrdals ansökan till Rockefellerstiftelsen 28 februari Walter A. Jackson. Gunnar Myrdal and America's conscience: Social engineering and racial liberalism, (Univ. of North Carolina press: Chapel Hill, N.C., 1990), Gunnar Myrdal. The Political Element in the Development of Economic Theory (Routledge & Kegan Paul Ltd: London, 1965), vii. 25 Gunnar Myrdal. Vetenskap och politik i nationalekonomien (Kooperativa förbundets bokförlag: Stockholm, 1930/1937), Ibid, Ibid, Ibid, 285. Jfr Johan Strang. Overcoming the rift between is and ought : Gunnar Myrdal and the philosophy of social engineering. Ideas in History 2/2007, Thorsten Nybom. Kunskap politik samhälle: Essäer om kunskapssyn, universitet och forskningspolitik (Arete: Hargshamn, 1997), Gieryn, Cultural Boundaries of Science, Se bl.a. Ann-Katrin Hatje. Befolkningsfrågan och välfärden: Debatten om familjepolitik och nativitetsökning under och 1940-talen (Allmänna Förlaget: Stockholm, 1974); Allan Carlson. The Swedish Experiment in Family Politics: The Myrdals and the Interwar Population Crisis (Transaction Publishers: New Brunswick, 1990); Yvonne Hirdman. Att lägga livet till rätta studier i svensk folkhemspolitik (Carlssons: Stockholm, 1997). 32 Carlson, ; Hederberg, Riksarkivet (RA), Stockholm, Befolkningskommissionen (YK 542), vol. 2, Lönelista, vilken nämner 33 personer, samt de förtecknade medarbetarna i SOU 1938: 57 Slutbetänkande avgivet av Befolkningskommissionen, Som en jämförelse kan nämnas att Skolkommissionens expertråd omfattade hela 83 personer, enligt Meijer,

18 34 Se t.ex. Carlson, Steven Shapin & Simon Schaffer. Leviathan and the Air-Pump: Hobbes, Boyle, and the Experimental Life (Princeton University Press: Princeton, N.J., 1985),

Litteraturlista för SOCA04, Sociologi: Fortsättningskurs gällande från och med höstterminen 2015

Litteraturlista för SOCA04, Sociologi: Fortsättningskurs gällande från och med höstterminen 2015 Litteraturlista för SOCA04, Sociologi: Fortsättningskurs gällande från och med höstterminen 2015 Litteraturlistan är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse 2015-03- 05 att gälla från och med

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

15SK Prefekt

15SK Prefekt Kursplan Utbildning på forskarnivå Politisk teori, 7,5 högskolepoäng Political Theory, 7,5 credits Kurskod 15SK072 Forskarutbildningsämne Statskunskap Institutionen för humaniora, utbildnings- och Institution/motsvarande

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Inledning. Tre forskares metodiska resor

Inledning. Tre forskares metodiska resor Inledning GUNNAR OLOFSSON Behövs det ännu en bok om samhällsvetenskaplig metod? Finns det inte redan för många? Visst finns det många böcker om hur man bör gå till väga när man gör en samhällsvetenskaplig

Läs mer

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne Published in: Presentationer från konferensen den 3 maj 2012 Publicerad: 2012-01-01 Link to publication Citation for published

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning.

AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning. Gunnela Westlander, bokanmälan Gunnar Kihlblom: AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning. Värmdö: Solid Affärs Coaching. ISBN 978-91-633-8657-2 Coaching är en metod

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet

Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet Olof Sundin, Lunds universitet & Göteborgs universitet, olof.sundin@gu.se Helena Francke, Högskolan i Borås, helena.francke@hb.se The Linnaeus

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Participatory Research Doktorandkurs/praktikerkurs vid Mälardalens högskola, Eskilstuna Hur forska i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle?

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales πdiskussion Sven Ove Hansson svarar Robert Callergård Jag vill börja med att tacka Robert Callergård för en tänkvärd och konstruktiv

Läs mer

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Referera rätt Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Det hör till god vetenskaplig praxis att redovisa de källor som använts. Det måste alltid framgå av texten vem som

Läs mer

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer

1) Introduktion. Jonas Aspelin

1) Introduktion. Jonas Aspelin 1) Introduktion Jonas Aspelin Uttrycket relationell förekommer i många sammanhang. Man talar till exempel om relationell psykoterapi, relationell estetik, relationell sociologi och relationell psykologi.

Läs mer

SOAA22, Socialt arbete: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Social Work: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

SOAA22, Socialt arbete: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Social Work: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAA22, Socialt arbete: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Social Work: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Socialhögskolans

Läs mer

Sociologi GR (A), Arbetslivets sociologi, 30 hp

Sociologi GR (A), Arbetslivets sociologi, 30 hp 1 (6) Kursplan för: Sociologi GR (A), Arbetslivets sociologi, 30 hp Sociology Ba (A), Sociology of Work, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer

- Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön

- Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön - Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön - Språk och kön - - Män, kvinnor och språket - Få ämnen är så svåra att behandla som språket och dess influenser. Detta hävdar jag

Läs mer

Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för statsvetenskap. 1SK101 Statsvetenskap I, 30 högskolepoäng Political Science I, 30 credits

Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för statsvetenskap. 1SK101 Statsvetenskap I, 30 högskolepoäng Political Science I, 30 credits Dnr: 2015/2965 3.1.2 Kursplan Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för statsvetenskap 1SK101 Statsvetenskap I, 30 högskolepoäng Political Science I, 30 credits Huvudområde Statsvetenskap Ämnesgrupp

Läs mer

Sammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser

Sammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser Perception, Attitude, Movement Identity Needs Action (PAM-INA) - 502077-LLP-1-2009-1-DE-COMENIUS-CMP WP3 Läroplansanalys Sammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser av Stavroula Philippou

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

Utbildningsplan. för. Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram

Utbildningsplan. för. Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram Utbildningsplan för Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram 180 högskolepoäng 180 credits (ECTS) Fastställd av Handelshögskolans fakultetsnämnd 2007-03-12 1. Inrättande och fastställande Denna utbildningsplan

Läs mer

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga.

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales politisk filosofi idag politisk filosofi idag intervju med martin peterson, professor i filosofi vid eindhoven university of technology

Läs mer

Texten kommer fortlöpande att förändras, och därför är det bra om den underkastas kritiska synpunkter.

Texten kommer fortlöpande att förändras, och därför är det bra om den underkastas kritiska synpunkter. Förord Texterna om källkritik är skrivna av Lars Berggren som är verksam vid Historiska institutionen vid Lunds universitet. en har varit fundamental för den historiska vetenskapen sedan historieämnet

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Sociologi GR (A), Arbetslivets sociologi, 30 hp

Sociologi GR (A), Arbetslivets sociologi, 30 hp 1 (6) Kursplan för: Sociologi GR (A), Arbetslivets sociologi, 30 hp Sociology Ba (A), Sociology of Work, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer

Naturvetenskap 20% Ansvarig institution Avdelningen för samhällsvetenskap. Allmänna data om kursen. Kurskod. Progression. Högskolepoäng 30.

Naturvetenskap 20% Ansvarig institution Avdelningen för samhällsvetenskap. Allmänna data om kursen. Kurskod. Progression. Högskolepoäng 30. Kursplan för: Sociologi för gymnasielärare B, 30 hp. Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Sociologi Grundnivå (B) Högskolepoäng 30.0 Fördjupning/examen Kursen ligger på grundnivå.

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Peter Sohlberg Vetenskapsteori i forskningspraktiken

Peter Sohlberg Vetenskapsteori i forskningspraktiken Peter Sohlberg Vetenskapsteori i forskningspraktiken Allmänt om kursen Kursen syftar till: 1) att ge en bred översikt över det vetenskapsteoretiska fältet samt att ge kunskap om centrala vetenskapsteoretiska

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken

Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken En nulägesbeskrivning kopplad till forskning om högre utbildning annika.bergviken-rensfeldt@ped.gu.se Twitter: @rensfeldt #hkg2013 Mina frågor Hur ska man

Läs mer

Ekonomi för en hållbar utveckling

Ekonomi för en hållbar utveckling Inlägg seminarium vid Ekocentrum, Göteborg, den 5 november 2014 Ekonomi för en hållbar utveckling Peter Söderbaum Professor emeritus, ekologisk ekonomi Mälardalens högskola, Västerås http://www.mdh.se/est

Läs mer

Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet

Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet RECENSION Sven-Eric Liedman Amela Dzin: Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet Doktorsavhandling. Karlstad

Läs mer

Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006

Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006 Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006.Projektets övergripande problem.projektets resultat.projektets publikationer och medarbetare .Grundidé: Få till

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Anvisningar till momentet Ekonomisk sociologi (6 p.), Sociologi I och Sociologi II, VT-14 Kursansvarig lärare Tiziana Sardiello Rum B944 Tel: 163164 E-mail:

Läs mer

Segregation en fråga för hela staden

Segregation en fråga för hela staden Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen

Läs mer

Förord. Författarna och Studentlitteratur

Förord. Författarna och Studentlitteratur I den här boken lyfter vi fram ett humanistiskt orienterat perspektiv på kulturmöten. Orsaken är att vi ofta upplevt att det behövs en sådan bok. Många böcker förmedlar ensidiga syner på kulturmöten som

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

SIRA Workshop Dokumentation

SIRA Workshop Dokumentation SIRA Workshop Dokumentation Malmö - 15 maj, 2014 SIRAs möte den 15 maj 2014 i Malmö hade stort fokus på interaktivitet både innehållsmässigt, i vad som diskuterades, men också rent praktiskt, hur vi diskuterade.

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds

Läs mer

Internationella samhällsvetarprogrammet, 120/160/180 poäng The International Programme of Social Science, 180/240/270 points (ECTS)

Internationella samhällsvetarprogrammet, 120/160/180 poäng The International Programme of Social Science, 180/240/270 points (ECTS) Grundutbildningsnämnden för Dnr 626/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Internationella samhällsvetarprogrammet, 120/160/180 poäng The International Programme of Social Science, 180/240/270

Läs mer

DiVA Digitala Vetenskapliga Arkivet http://umu.diva-portal.org

DiVA Digitala Vetenskapliga Arkivet http://umu.diva-portal.org DiVA Digitala Vetenskapliga Arkivet http://umu.diva-portal.org This is an article published in Scriptum. Citation for the published paper: Hatje, Anna-Karin Forskningsarkivet: en mötesplats för arkiven

Läs mer

Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen

Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen Maria Simonsson och Lina Lago, Linköpings universitet Sexton år efter att förskoleklassen införs som en egen skolform ger

Läs mer

Marie Gustafsson. Böcker. Böcker. Tidningar och. Utskrifter

Marie Gustafsson. Böcker. Böcker. Tidningar och. Utskrifter Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens innehåll: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer Olika typer av informationskällor Vetenskapliga

Läs mer

Liten introduktion till akademiskt arbete

Liten introduktion till akademiskt arbete Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt

Läs mer

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja.

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Grupp 8 Internationell Politik 733G20 2012-05- 23 Jakob Holmin Fridell Anton Holmstedt Isabelle Holmstedt Martin Hjers Table of Contents Irans atomenergiprogram...

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar Tema 1 Vad är politik? Vad är makt? Vad är statsvetenskap? Detta är grundläggande frågeställningar som inledningsvis bör besvaras. I detta tema har vi sedan valt att utgå från det politiska tänkande som

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

Formativ bedömning i matematikklassrummet

Formativ bedömning i matematikklassrummet Modul: Taluppfattning och tals användning Del 4: Formativ bedömning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström, NCM Termen bedömning, eller pedagogisk bedömning kan uppfattas väldigt olika,

Läs mer

Sociologi GR (A), Risker och kriser i samhället, 30 hp

Sociologi GR (A), Risker och kriser i samhället, 30 hp 1 (6) Kursplan för: Sociologi GR (A), Risker och kriser i samhället, 30 hp Sociology Ba (A), Sociology of Risk and Crisis, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Disciplinära diskurser i naturvetenskap och matematik

Disciplinära diskurser i naturvetenskap och matematik Disciplinära diskurser i naturvetenskap och matematik Jonas Forsman, Staffan Andersson, Jannika Andersson Chronholm, Cedric Linder Avdelningen för fysikens didaktik, Institutionen för fysik och materialvetenskap,

Läs mer

& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee

& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee ATT SÖKA SANNINGEN & 3 & report Leading Health Care nr 7 2012 Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee Vad kan vi lära av att studera

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Introduktion till policyanalys. Introduktion till policyanalys. Idéer och offentlig politik

Introduktion till policyanalys. Introduktion till policyanalys. Idéer och offentlig politik Introduktion till policyanalys Introduktion till policyanalys Idéer och offentlig politik Uppläggning Olika perspektiv på idéers roll för utvecklingen av policy Analys av innovationspolitik Begrepp och

Läs mer

Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences

Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences Kursplan Arbetskopia Uttagen: 2009-09-15 Inrättad: 2008-12-12 Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences Högskolepoäng: 30.0 Kurskod: 2ÖÄ006 Ansvarig enhet: Pedagogiska inst SCB-ämne: Pedagogik

Läs mer

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter Jonas Stier Mälardalens högskola Syfte Att belysa det internationella samarbetets processer, problem och möjligheter. Fokus Kultur som företeelse

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Vart går hänvisningarna i Ekonomisk Debatt? *

Vart går hänvisningarna i Ekonomisk Debatt? * BO SANDELIN Vart går hänvisningarna i Ekonomisk Debatt? * Referenserna i Ekonomisk Debatt visar inga större förändringar över de första årtiondena, vilket troligen beror på att de stora förskjutningarna

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN31, Socialt arbete som forskningsområde och kunskapsfält, 15 högskolepoäng Perspectives on Social Work Research and Field of Knowledge, 15 credits Avancerad nivå /

Läs mer

733G22:Statsvetenskapliga metoder Metod PM. Hobbes vs. Locke

733G22:Statsvetenskapliga metoder Metod PM. Hobbes vs. Locke 733G22:Statsvetenskapliga metoder Ann Fernström 29-09-2014 911130-1009 Metod PM Hobbes vs. Locke Människan beter sig olika i olika situationer beroende på vilken typ av individer de är. Frågan är hur individuella

Läs mer

Kursplan. Institutionen för samhällsvetenskap. Kurskod SOD542 Dnr 92/93:88 Beslutsdatum 1993-06-02. Magisterprogram i Sociologi, 61-70 poäng

Kursplan. Institutionen för samhällsvetenskap. Kurskod SOD542 Dnr 92/93:88 Beslutsdatum 1993-06-02. Magisterprogram i Sociologi, 61-70 poäng Kursplan Institutionen för samhällsvetenskap Kurskod SOD542 Dnr 92/93:88 Beslutsdatum 1993-06-02 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Magisterprogram i Sociologi, 61-70 poäng Sociology, 61-70 points

Läs mer

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.

Läs mer

Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod

Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod Naturvetenskap kan verka komplicerat med matematiska formler, fysikens lagar och periodiska systemet. Men tar man till sig systematiken går det å andra sidan ofta

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Kurs-PM. Mediernas utveckling och förändring VT 2008. Tobias Olsson och Lowe Hedman

Kurs-PM. Mediernas utveckling och förändring VT 2008. Tobias Olsson och Lowe Hedman Kurs-PM Mediernas utveckling och förändring VT 2008 Tobias Olsson och Lowe Hedman Innehåll Sida Detaljschema 3 Föreläsningarna 4 Seminarieer 4 Examination 5 Kursplan 6 Litteraturlista 7 2 Detaljschema

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

Ett svenskt digitalt tidskriftsarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna

Ett svenskt digitalt tidskriftsarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna Ett svenskt digitalt sarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna Wilhelm Widmark Stockholms universitetsbibliotek December 2003 Internationellt har det skapats ett antal digitala sarkiv där

Läs mer

Postprint.

Postprint. http://www.diva-portal.org Postprint This is the accepted version of a paper published in Filosofisk Tidskrift. This paper has been peerreviewed but does not include the final publisher proof-corrections

Läs mer

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen

Läs mer

KULTURARV OCH DEN ÅLDRANDE BEFOLKNINGEN DEL 1

KULTURARV OCH DEN ÅLDRANDE BEFOLKNINGEN DEL 1 KULTURARV OCH DEN ÅLDRANDE BEFOLKNINGEN DEL 1 FOLKHELSEKONFERANSEN 2014 KULTURENS PÅVIRKING PÅ HELSE Hamar, 18 mars Sara Grut, NCK AGENDA DEL 1 -Kulturarv som resurs i arbetet för äldres hälsa och välfärd

Läs mer

Söka artiklar i CSA-databaser Handledning

Söka artiklar i CSA-databaser Handledning På Malmö högskola har vi flera databaser via CSA, bl.a. Sociological Abstracts, Social Services Abstracts, ERIC och PsychInfo, det betyder att gränssnittet för dessa databaser ser likadana ut. Om du har

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen

Läs mer

Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios?

Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios? Anne-Marie Morhed Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios? Idag kan vi betrakta genusforskningens genombrott med viss historisk distans. I Sverige har den funnits både som studieinriktning

Läs mer

I kurstillfällen som är förlagda till campus ingår obligatorisk bibliotekskunskap. Obligatoriska moment:

I kurstillfällen som är förlagda till campus ingår obligatorisk bibliotekskunskap. Obligatoriska moment: Filosofi A Philosophy A Högskolepoäng: 30 Kurskod: 1FL052 Ansvarig institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier Huvudområde: Filosofi Nivå: Grundnivå Fördjupning: Högskoleexamensnivå Betygsgrader:

Läs mer