DiVA Digitala Vetenskapliga Arkivet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DiVA Digitala Vetenskapliga Arkivet http://umu.diva-portal.org"

Transkript

1 DiVA Digitala Vetenskapliga Arkivet This is an author produced version of a book chapter published in: Mångsysslare och gränsöverskridare : 13 uppsatser i idéhistoria This book chapter does not include the final publisher proof-corrections or pagination. Citation for the published book chapter: Per Wisselgren Vetenskap och /eller politik? Om gränsteorier och utredningsväsendets vetenskapshistoria. In: Mångsysslare och gränsöverskridare : 13 uppsatser i idéhistoria, sid , 2008 ISBN: Access to the published version may require subscription. Published with permission from: Access to the published version may require subscription. Published with permission from: Institutionen för Idé- och samhällsstudier, Umeå universitet.

2 Vetenskap och/eller politik? Om gränsteorier och utredningsväsendets vetenskapshistoria Per Wisselgren En del idéhistoriska teman och frågeställningar kan framstå som både märkligt tidlösa och tidsbundna på en och samma gång. Gränser är ett sådant exempel. Å ena sidan är olika typer av gränser något som vi ständigt omges av och kommer i kontakt med. Att dra gränser, markera åtskillnader och upprätta kategorier är också ett sätt att förstå världen, ja, att hantera tillvaron. I den meningen skulle man kanske rentav kunna påstå att människan i grunden är en gränsdragande varelse, en homo limes. Å andra sidan förefaller gränser vara ett forskningstema som ligger i tiden. Under senare år har exempelvis en rad historiska och sociologiska konferenser anordnats kring teman som Gränsdragning risker och möjligheter, Gränser, identiteter och kulturmöten, Transgressing Boundaries, Transformations, Boundaries, Dialogues och liknande. 1 När Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet för några år sedan arrangerade sina återkommande Humanistdagar valde de just Gränser som samlande tema. Det hela resulterade i en volym med inte mindre än 49 forskningspresentationer, om allt från engelskan som transnationellt språk till genusgränser och etniskt identitetsskapande. 2 Och inom svensk idéhistorisk forskning har under de senaste åren ett påfallande stort antal avhandlingar, inte minst med vetenskapshistorisk inriktning, anknutit till temat gränser. 3 Även om gränser som empiriskt fenomen framstår som en del av den mänskliga kulturen, och även om enstaka idéhistoriker kan tyckas ha förebådat detta uppblossande intresse redan för ett par decennier sedan, förefaller gränser alltså vara ett forskningstema som tagit ordentlig fart under de sista åren. 4 Det är inte utan att man undrar: Varför detta stora intresse för gränser just nu? Något ligger det säkert i dåvarande dekanus Christer Ahlbergers allmänt hållna resonemang i förordet till Gränser om att ämnets popularitet sannolikt beror på att det bjuder på många infallsvinklar och att dagens stora frågor handlar om just gränser. 5 Liknande tankegångar presenteras av arrangörerna bakom en av de nämnda konferenserna, då 103

3 de motiverar valet av tema med att omvälvningarna i dagens globaliserade värld låter sig förstås just i termer av parallellt pågående sociala och geografiska gränsdragningar och gränsöverskridanden. 6 Samtidigt finns det givetvis, som andra forskare med intresse för gränstematiken påpekat, även andra såväl forskningspolitiska som teoretiskt inomvetenskapliga drivkrafter som bidragit till att förstärka denna forskningstrend. 7 Varje försök att mer precist besvara frågan om orsakerna bakom gränstemats stigande popularitet framstår därför som vanskligt. Betydligt enklare är då att konstatera att samma tendens även omfattat de senaste årens forskning inom området vetenskaps- och teknikstudier, eller som det internationellt numera benämns och förkortas: science and technology studies (STS). Och det är i den numera imponerande mångfalden av teoretiska begrepp om vetenskapliga gränser inom det området som den här essän tar sitt avstamp. Ett syfte är att ge en kort översikt av dessa gränsteorier, ett annat att diskutera dessa i relation till ett empiriskt fall hämtat från samhällsvetenskapernas historia, närmare bestämt från den svenska mellankrigsperioden och den dåtida diskussionen om gränsen mellan vetenskap och politik. Indirekt vill jag därmed samtidigt antyda möjligheten av ett slags utredningsväsendets vetenskapshistoria. Teorier om vetenskapens gränser Att det har formulerats flera teoretiska begrepp inom STS-forskningen med fokus på hur vetenskapliga gränser dras, markeras och blir föremål för kontroverser är egentligen inte särskilt märkligt. I själva verket har en av STS-forskningens mest grundläggande frågor åtminstone allt sedan 1960-talet då området började ta form gällt hur man skall förstå relationen mellan vetenskapen och samhället, och det har då fallit sig naturligt att just gränsen däremellan blivit föremål för en mångfald historiska och samtida fallstudier. Mer utarbetade teoretiska begrepp om vetenskapens gränser är dock något som började dyka upp först under 1980-talet. Och under den sista tioårsperioden har den begreppsliga utvecklingen på området formligen exploderat. Här skall bara några av de gränsteoretiska begrepp som fått särskilt stort gehör i svensk idéhistorisk forskning omnämnas. Ett av de tidigast formulerade gränsteoretiska begreppen på området var boundary-work. Det lanserades första gången av vetenskapssociologen Thomas Gieryn i en artikel i American Sociological Review 1983, och har sedan presenterats mer utförligt i en längre artikel i Handbook of Science and Technology (1994) och framför allt i boken Cultural Boundaries of Science från Begreppet tillhör de i svenska idéhistoriska kretsar mest uppmärksammade, sannolikt på grund av dess klarhet och uppenbara tillämpbarhet på idéhistoriska frågeställningar. Den som läser Gie- 104

4 ryns tre texter bredvid varandra kan emellertid urskilja en viss perspektivförskjutning över tid, från den i grunden professionssociologiskt vinklade artikeln till den mer kulturteoretiskt inramade boken, men i det stora hela är begreppets innebörd intakt. I korthet menar Gieryn att det är viktigt att inte ta vetenskapens gränser för givna detta gäller både de externa demarkationer som skiljer vetenskap från icke-vetenskap och de interna gränserna mellan olika vetenskapsområden och discipliner utan tvärtom se dem i sitt historiska sammanhang där de oftast konstruerats som retoriska demarkationer vilka framför allt säger något om vetenskapsutövarnas professionella egenintressen. 8 Ett annat gränsteoretiskt begrepp, vilket likaledes fått stort genomslag såväl internationellt som inom den svenska idéhistoriska forskningen, är boundary object. Det lanserades av Susan Leigh Star och James Griesemer i en artikel i tidskriften Social Studies of Science I likhet med Gieryn är Star och Griesemer intresserade av gränser, men då utifrån en annan, mer aktörsnätverksinfluerad, infallsvinkel och med en annorlunda frågeställning för ögonen. I deras fall är frågan snarare hur vetenskapliga samarbeten mellan olika grupper överhuvudtaget är möjligt, just med tanke på de involverade aktörsgruppernas olikartade bakgrunder. Snarare än de åtskiljande aspekterna intresserar de sig därför för de gränsöverbryggande samarbetena i allmänhet och betydelsen av så kallade gränsobjekt i synnerhet. Star och Griesemer skiljer mellan olika typer av gränsobjekt det kan röra sig om allt från bibliotek och kartor till hela territorier eller specifika regelsystem, de kan vara både konkreta och abstrakta men det som är gemensamt och typiskt för gränsobjekten är att de både är tillräckligt plastiska för att kunna förena de olika aktörsgruppernas sociala världar och robusta nog för att möjliggöra konkreta samarbeten. 9 Tre andra gränsteoretiska begrepp, som lanserats under den sista tioårsperioden, är trading zone, transaction sphere och boundary organization. I en mening är de relativt snarlika begreppet gränsobjekt, genom att samtliga kan sägas utgå från frågeställningar om hur samarbeten mellan olika aktörsgrupper är möjliga med tanke på de starka intressen och olikartade specialistkunskaper som präglar den vetenskapliga kunskapsproduktionen. Peter Galisons begrepp trading zone diskuteras mest utförligt i boken Image and Logic (1997). Ett viktigt grundantagande för Galison är att vetenskapen är mångkulturell. Det finns inte en vetenskaplig kultur, menar Galison, utan flera vetenskapliga subkulturer. Utmaningen för vetenskapshistorikern blir därför att förklara hur mötet, kommunikationen och de faktiska samarbetena både är möjliga och hur de går till. I det sammanhanget blir det intressant att uppmärksamma de lokala arenor och konkreta platser där de olika subkulturerna möts och förhandlas 105

5 i termer av så kallade trading zones. Teoretiskt är begreppet inspirerat av lingvistisk antropologi. På motsvarande sätt som skilda språkkulturer möts och utvecklar nya hybrida pidginspråk i de gemensamma gränszonerna, menar Galison, med den moderna mikrofysikens utveckling som empiriskt fall, att man kan förstå kunskapsutbytet och samarbetet mellan den teoretiska fysikens, instrumentmakarnas och experimentalisternas respektive subkulturer. 10 Helga Nowotnys, Peter Scotts och Michael Gibbons begrepp transaction sphere knyter i sin tur direkt an till Galisons perspektiv. I boken Rethinking Science (2001) förklarar sig författarna sympatisera med Galisons fokus på den spatialt inramade kommunikationen mellan olika vetenskapliga subkulturer. Men de vill samtidigt vidga innebörden till att även omfatta den för STS-forskningen centrala relationen mellan vetenskapen och samhället i stort. Med det alternativa begreppet transaction spheres vill de därför snarare studera exchanges that take place across disciplinary and institutional boundaries between science and society at large. 11 David Gustons begrepp boundary organization är i den jämförelsen tvärtom snävare och mer konkret med syftning på de specifika organisationer där olika kunskapskulturer möts. Gustons poäng är att visa på hur denna typ av gränsorganisationer bidrar till att mediera, skapa samförstånd och därmed stabilisera gränser, i regel mellan vetenskap och politik. Begreppet har presenterats i artiklar med hänvisning till olika typer av forskningspolitiska organisationer samt i boken Between Politics and Science (2000). 12 Till dessa begrepp kan ytterligare en kategori av teoretiska gränsbegrepp läggas vilka fokuserar på enskilda aktörers förmåga att överbrygga gränser. Knowledge brokers, hybrid persons, co-agents och marginal people är några av de alternativa begrepp med likartade innebörder som lanserats i det sammanhanget. 13 Ett sista begrepp, som redan fått stort genomslag i den STS-inspirerade forskningen och som i en mening kan sägas sammanfatta denna korta översikt, är Sheila Jasanoffs co-production, eller samproduktion som det har översatts i de svenska sammanhang där det redan fångats upp. Begreppet lanserades på bred front i boken States of Knowledge (2004). Även det fokuserar explicit på hur gränsen mellan vetenskap och samhälle överskrids. Jasanoffs grundpoäng är nämligen att vetenskapen varken kan eller bör ses som ett isolat från samhället i övrigt, utan att vetenskaplig kunskap och politisk ordning alltid samproduceras. Så var fallet redan på 1600-talet, argumenterar Jasanoff med hänvisning till Steven Shapins och Simon Schaffers klassiska studie om kontroversen mellan Robert Boyle och Thomas Hobbes. Och i dagens moderna samhälle har vetenskapens grundläggande betydelse blivit än viktigare för 106

6 såväl vårt sätt att förstå världen som de sätt varpå vi utformar våra liv. Det är därför hög tid, menar Jasanoff, att den numera väletablerade och konsoliderade STS-forskningen så som den sammanfattas i begreppet samproduktion erkänns som en mogen samhällsteori bredvid övriga redan etablerade teorier om det moderna samhället. 14 Konflikt eller harmoni som förklaringsmodell I dagsläget finns således en rik mångfald av olika, mer eller mindre teoretiskt elaborerade, begrepp, vilka tillsammans erbjuder en ganska imponerande analytisk verktygslåda för den som är intresserad av vetenskapens gränser. Tittar man lite djupare i lådan och granskar verktygen lite närmare kan vi nu göra några preliminära iakttagelser. En sådan är att deras empiriska tillkomstsammanhang skiljer sig åt ganska ordentligt. Medan vissa begrepp har utformats för att analysera naturalhistoriska museer kring sekelskiftet 1900, har andra avpassats för att studera mikrofysikens utveckling under 1900-talet och ytterligare andra för att kunna greppa om den efterkrigstida amerikanska forskningspolitiken. Det går också att urskilja vitt skilda inspirationskällor vad gäller de olika perspektiven, från professions-, organisations- och policystudier till antropologiska, lingvistiska och juridiska perspektiv. Samtidigt finns det vissa gemensamma drag, som att flera av de här nämnda begreppen är avsedda för att analysera gränsen mellan vetenskap och politik. Viktigast i det här sammanhanget är dock, menar jag, att man grovt sett kan urskilja två olika och sinsemellan delvis motsägelsefulla typer av förklaringsmodeller. Å ena sidan har vi de teorier och begrepp som betonar de åtskiljande demarkationerna mellan olika kunskapsområden. Thomas Gieryns boundary work är tydligast i det avseendet, särskilt i dennes tidiga artikel, där förklaringsmodellen i grunden utgår från ett rational choice-liknande antagande om aktörernas agerande utifrån professionella egenintressen. I den meningen kan den betecknas som en konfliktorienterad förklaringsmodell. Detta förhandsantagande är i och för sig inte alls orimligt, kanske i synnerhet när man studerar vetenskapens värld som ju ofta är fylld av just prestigefyllda hierarkier, genomtänkta strategier och kamper om begränsade resurser. Å andra sidan kan man konstatera att de gränsteorier som utvecklats särskilt frekvent under senare år snarare betonar samarbetsaspekterna. Detta är delvis nödvändigt för att kunna förklara hur vetenskaplig forskning överhuvudtaget är möjlig. En risk med denna typ av gränsteorier är emellertid att man möjligen tenderar att överbetona funktionella konsensusaspekter och underbetona de ojämlika maktaspekter som trots allt är inblandade i vetenskapens värld. 107

7 Kort sagt implicerar de nämnda gränsteorierna ofta vissa ontologiska förhandsantaganden om aktörernas bevekelsegrunder. 15 Delvis sammanhänger detta med de teoretiska anspråk som knyts till begreppen och den åtföljande strävan efter abstraktion och renodling, men också i viss mån de specifika frågeställningar och historiska fall utifrån vilka teorierna ursprungligen formulerats. Risken är dock, som bland annat Kjell Jonsson och Jenny Eklöf har varit inne på, att de studerade aktörerna lätt reduceras till agenter för vetenskapssamhället, antingen drivna av professionella egenintressen eller ständigt på jakt efter harmoniska samförståndslösningar. 16 Som historiker finns det därför all anledning att vara medveten om dessa ofta outtalade tendenser, och att istället omformulera dessa teoretiska förhandsantaganden som empiriska frågeställningar. Att den ena typen av förklaringsmodell inte heller behöver utesluta den andra är något som jag vill visa med den följande historiska fallstudien. Exemplet är hämtat från den svenska mellankrigsperioden och rör den dåtida samhällsvetenskapens gränser. Mer specifikt skall jag uppmärksamma mötet mellan å ena sidan makarna Alva och Gunnar Myrdal och å den andra det statliga utredningsväsendet, så som det gestaltade sig i form av den så kallade Befolkningskommissionen. Anledningen till att valet fallit på just makarna Myrdal och utredningsväsendet är att de båda utgör intressanta gräns- eller randfenomen, vilka båda intar relativt tvetydiga ställningar i samhällsvetenskapernas historia. Utredningsväsendet som arena för samhällsforskning Det statliga utredningsväsendet har en lång och intrikat historia som åtminstone kan härledas tillbaka till 1809 års regeringsform vilken ålade Kungl. Maj:t att insamla nödig information om alla viktigare beslut. Utredningsväsendet har också blivit föremål för flera, främst statsvetenskapliga, studier där särskilt dess centrala roll i svensk politisk kultur brukar framhållas. 17 Däremot kan man konstatera att utredningsväsendets kunskapsproducerande och vetenskapshistoriska roll, och dess betydelse som en arena för samhällsforskning förblivit relativt outforskad. Detta trots att de statliga utredningarna av tradition inte minst har fyllt funktionen som ett slags frizon för medling mellan de politiska och vetenskapliga sfärerna. Utredningsväsendet låter sig av det skälet, menar jag, med fördel beskrivas i termer av en förhandlingszon eller transaktionssfär mellan vetenskapens och politikens världar. Även om den statliga utredningstraditionens historiska rottrådar således sträcker sig långt tillbaka skall vi här begränsa oss till en komprimerad översikt av utredningsväsendets utveckling under 1900-talets första hälft. Ett utmärkt hjälpmedel för det erbjuder Hans Meijers avhandling från 1956 om kommittéväsendets utveckling , ur vilken jag 108

8 hämtat det kvantitativa underlaget till nedanstående diagram över antalet tillsatta utredningar under den nämnda perioden. Antalet tillsatta statliga utredningar under perioden , baserat på Meijer, Kommittépolitik och kommittéarbete (1956) Skall man säga något kort och sammanfattande om utredningsväsendets utveckling under halvseklet i stort så måste det bli att den kännetecknas av en kraftig expansion. I jämförelse med den föregående femtioårsperioden ökade antalet tillsatta utredningar femfaldigt (från 531 till stycken). 18 Under perioden fortsatte antalet stiga enligt diagrammet ovan. Som framgår var dock ökningen långt ifrån linjär. Istället var fluktuationerna påtagliga. Dessa förklaras dock till stor del av två olika orsaker. Dels de två världskrigen, där i båda fallen antalet tillsatta utredningar ökade kraftigt efter krigssluten. Dels stabiliteten i de olika regeringsbildningarna, där antalet utredningar har tenderat att minska under minoritetsregeringar, bland annat under perioden , och öka under majoritetsregeringar, där förstås socialdemokratins påbörjade rekordlånga regeringsinnehav är av betydelse. Till detta bör läggas en tredje parameter, vilken gäller skillnaden mellan enmans- och flermansutredningar, där de förra var särskilt vanligt förekommande dels under seklets första decennium, dels under senare hälften av 1920-talet. 19 Om man beaktar dessa fluktuationer och omständigheter kan vi nu ganska tydligt konstatera en sak, nämligen att antalet utredningar, rent kvantitativt och i det stora hela, expanderade särskilt kraftigt under 1930-talet. Särskilt på det socialpolitiska området skedde något av en 109

9 explosion med mer än 30 offentliga utredningar tillsatta under perioden Poängen i det här sammanhanget är att detta råkar sammanfalla ganska exakt i tiden med makarna Myrdals möte med och inträde i utredningsväsendet. Makarna Myrdal som samhällsforskare Att försöka säga något kort och träffande om makarna Alva och Gunnar Myrdal utan att upprepa sådant som redan är allmänt känt är inte helt enkelt. Forskningen om makarna Myrdal är numera omfattande, såväl internationellt som i Sverige, där enbart under de sista fem åren inte mindre än fyra nya böcker har publicerats. 21 Det som är särskilt relevant i det här sammanhanget kan dock grovt sett sammanfattas i tre punkter. Den första gäller bilden av makarna Myrdal. Även om de, och i synnerhet Alva Myrdal, för de allra flesta idag är kända som politiker, är det viktigt att påpeka att båda två vid den här aktuella tidpunkten, kring 1930, hade långtgående ambitioner och själva identifierade sig som samhällsforskare. Alva påbörjade exempelvis ett avhandlingsarbete om den psykoanalytiska pedagogiken i ämnet pedagogik vid Uppsala universitet, och när hon i februari 1929 ansökte om och beviljades ett Rockefellerstipendium för att resa till USA så var det uttryckliga syftet, som hon själv formulerade det i ansökan, to specialize my studies in the direction of social psychology, a branch which is until now almost exclusively an American science. Avsikten var att därigenom vid hemkomsten, som hon skrev, prove competent for holding an academic lecturership in psychology and theoretical pedagogics. 22 Den andra omständigheten gäller just den dåvarande samhällsvetenskapens ställning, vilken skilde sig radikalt från den som vi är vana vid idag. I Europa befann sig samhällsvetenskapen generellt i ett uppbyggnadsskede. Ämnen som psykologi och sociologi fanns då ännu inte etablerade som självständiga ämnen, medan Alvas handledare Bertil Hammer vid Uppsala universitet var Sveriges förste professor i pedagogik. Och i de samhällsvetenskapliga ämnen som trots allt fanns, såsom statsvetenskap, statistik och geografi, bars dessa i regel upp av enstaka professorer. Mest framgångsrikt vid denna tid var utan tvekan ämnet nationalekonomi, men även där var antalet tjänster högst begränsat i jämförelse med idag. Helt annorlunda ställt var det då i USA, som utgjorde den internationella samhällsforskningens självklara centrum vid denna tid. När makarna Myrdal anlände till USA möttes de således av en dynamisk, tvärvetenskaplig och praktiskt tillämpad samhällsvetenskap inriktad på att bidra till sociala reformer. 23 Den tredje särskilt relevanta punkten i detta sammanhang gäller relationen mellan vetenskap och politik. Jag menar att frågan om hur denna 110

10 relation kan och bör se ut utgör ett kardinaltema i makarna Myrdals författarskap och verksamhet. Redan före avresan till USA gav Gunnar Myrdal en föreläsningsserie vid Stockholms högskola, Om begreppen värde och nytta i nationalekonomin (1928). Väl i USA bestod hans huvudsakliga arbete i att vidareutveckla dessa tankar till det som kom att bli boken Vetenskap och politik i nationalekonomien (1930). Temat löper sedan som en röd tråd i Gunnars och Alvas tänkande och göromål, något de återkommer till om och om igen, exempelvis i Gunnars två artiklar för tidskriften Spektrum om Socialpolitikens dilemma (1932), i installationsföreläsningen som professor i nationalekonomi vid Högskolan (1934), i makarnas gemensamt författade Kris i befolkningsfrågan (1934), i Befolkningskommissionen ( ), i Alvas Nation and Family (1941), i Gunnars magnum opus An American Dilemma (1944), i The Political Element in the Development of Economic Theory (1953) och i inledningsanförandet inför det brittiska sociologförbundet om The relation between social theory and social policy (1953). Vetenskap och politik och kattdörren däremellan Går det att urskilja en grundidé i de olika texterna om relationen mellan vetenskap och politik? Även om Gunnar Myrdal i den engelska utgåvan av The Political Element delvis tog avstånd från några av de ståndpunkter som han förespråkat i Vetenskap och politik, så menar jag att man kan urskilja en sådan kärna. 24 I korthet bestod denna grundidé i att han ville vetenskapsteoretiskt försvara samhällsvetenskapen och samtidigt framhålla dess politiska relevans. Han argumenterade i den meningen längs två, eller egentligen tre, fronter. Å ena sidan ville han vetenskapsteoretiskt försvara samhällsvetenskapens legitimitet. Udden var i det avseendet riktad mot den samtida neoklassiska ekonomin, vilken han ansåg ovetenskaplig eftersom den framförde ideologiska åsikter i vetenskapens namn. Om nationalekonomin ville göra anspråk på att vara en vetenskap bland andra var det därför viktigt att gränsen mellan det vetenskapliga och det politiska klargjordes. Syftet med Vetenskap och politik var därför att behandla politikens själva gränslinje till den ekonomiska vetenskapen. Uppgiften gällde att dra gränsen fullt ut mellan varat och börat, eller som han också uttryckte det: Här tarvas ett metodiskt och konsekvent genomförande av en vetenskapsteoretisk gränsdragning. 25 I den meningen handlade det om ett bokstavligt och av Gunnar Myrdal medvetet genomfört gränsdragningsarbete. Grundidén var dock mer komplicerad än så. Å andra sidan ville han samtidigt framhålla samhällsvetenskapens politiska relevans och samhällsnytta. Gränsdragningen var därför inte avsedd att fungera som en åtskiljande mur. Det handlade om att tydliggöra 111

11 gränsen mellan vetenskap och politik, men också förbindelserna mellan de båda områden. 26 Det rörde sig med andra ord om en mur med passager, där vetenskapens resultat skulle komma politiken till del. Gränsdragningen behövs, förklarade han, för att verkligen rationalisera politiken. 27 Mer konkret förespråkade Myrdal att gränsen mellan vetenskap och politik skulle klargöras, men att lösningen därmed inte bestod i att eliminera värdeomdömena utan att tvärtom synliggöra och explikera desamma. På så sätt blev en ekonomisk politisk vetenskap eller ekonomisk teknologi möjlig vilken var både objektiv och praktisk, enligt Myrdal, emedan den aldrig rekommenderar någonting annat än från en bestämd och klarlagd intresseståndpunkt. 28 Grundidén kan dock preciseras ytterligare ett steg. Utöver den markerade gränsdragningen och passagen från vetenskapens sfär till politikens, var han dessutom noga med att passagen var enkelriktad. Det var samhällsvetenskapen som skulle berika det politiska beslutsfattandet. Politikerna skulle däremot inte få styra över den samhällsvetenskapliga forskningen. Den sistnämnda aspekten kom till särskilt tydligt uttryck i Myrdals forskningspolitiska skriverier där han, som Thorsten Nybom framhållit, alltid försvarade den akademiska frihetens ideal. 29 Det var således en väldigt specifik typ av gränsdragningsarbete som Gunnar Myrdal genomförde. Metaforiskt låter den sig bäst liknas inte vid en mur eller vid en mur med passage utan vid en mur med en kattdörrsliknande enkelriktad passage. I den meningen erbjuder Myrdals gränsdragning ett närmast skolboksliknande exempel på samtliga de tre olika typer av gränsdragningar som Thomas Gieryn urskiljer och benämner expulsion (gentemot den samtida neoklassiska nationalekonomin), expansion (genom att vidga räckvidden av samhällsvetenskapens resultat in på politikens område) respektive protection of autonomy (gentemot politisk styrning av forskningen). 30 För att något föregripa huvudpoängen menar jag att denna grundidé i själva verket innebar en diskursiv innovation, vilken i princip omformulerade kontraktet mellan vetenskap och politik. I praktiken kom den också, som vi snart skall se, även att fungera som en gemensam överenskommelse kring vilken samhällsvetare och politiker kunde enas. På så sätt låter sig kontraktet samtidigt förstås just i termer av ett plastiskt men samtidigt robust gränsobjekt. Viktigt är också det specifika historiska sammanhang i vilket grundidén formulerades och fick sin betydelse. Det förefaller vidare troligt, menar jag, att erbjudan att medverka i den nyinrättade Befolkningskommissionen framstod som särskilt attraktiv för Myrdal, åtminstone delvis för att uppdraget innebar en faktisk möjlighet att omsätta det vetenskapsteoretiskt formulerade kontraktet i praktisk politisk handling. 112

12 Befolkningskommissionen som gränsorganisation Även om Befolkningskommissionen finns mycket att säga. Det finns också redan mycket sagt av tidigare forskare. 31 Men i korthet tillsattes den i kölvattnet av den enormt omfattande debatten kring makarna Myrdals Kris i befolkningsfrågan. För dagens läsare är det nästan svårt att ana vidden av och djupet i de många diskussionerna, men en illustration erbjuder det faktum att enbart pressklippen från debatten fyller inte mindre än 30 (!) arkivvolymer i Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek i Stockholm. Befolkningskommissionen tillsattes 1935 och presenterade sin slutrapport Under den relativt korta men väldigt intensiva perioden producerades sexton betänkanden och yttranden. Därmed utgör den samtidigt möjligen med undantag av Emigrationsutredningen och Skolkommissionen en av det svenska 1900-talets största och mest inflytelserika utredningar. Den viktigaste poängen i det här sammanhanget är dock att Befolkningskommissionen i viktiga avseenden låter sig förstås som ett slags samhällsvetenskapligt forskningsprogram. Även om Gunnar Myrdal bara var sekreterare Nils Wohlin var ordförande fungerade Myrdal i praktiken, som bland annat Allan Carlson och Hans Hederberg visat, som ett slags forskningsledare. 32 Utöver de nio ordinarie ledamöterna knöts ett stort antal sociala experter och samhällsforskare till kommissionens arbete, däribland Alva Myrdal. Sammanlagt rörde det sig om ett 60- tal inblandade personer. 33 Skall man lyfta fram en enskild text som illustrerar hur den formulerade grundidén om gränsen mellan vetenskap och politik kom till praktiskt uttryck, så blir det lämpligen Betänkande i sexualfrågan (SOU 1936:59). Just denna rapport brukar också framhållas som det enskilt viktigaste och mest lästa delbetänkandet. 34 Mer precist är det en av bilagorna som är värd att särskilt uppmärksamma i detta sammanhang, nämligen Gunnar Myrdals principiellt hållna inledande appendix Några metodiska anmärkningar rörande befolkningsfrågans innebörd och vetenskapliga behandling. I denna framförde han återigen sin grundidé om relationen mellan vetenskap och politik, där en poäng är att bilagan genom sin blotta placering, som ett inledande appendix i det viktigaste delbetänkandet, i praktiken bidrog till att både vetenskapligt legitimera rapporten och visa på samhällsvetenskapens relevans. Betraktad i det större sammanhanget av statliga utredningar, och i synnerhet då inom de utredningar där Alva och Gunnar personligen deltog, menar jag att den formulerade grundidén eller kontraktet på motsvarande sätt och i praktiken bidrog till att betydligt vidga den samtida, akademiskt vagt etablerade, samhällsvetenskapens handlingsutrymme. Med Gunnar Myrdals kattdörrsliknande definition av relationen mellan vetenskap och politik blev det möjligt och fullt legitimt för sam- 113

13 hällsvetenskapen att verka såväl inom akademin som utanför densamma, där inte minst utredningsväsendet erbjöd en snabbt expanderande arena för vetenskapligt legitim, politikrelevant samhällsforskning. Gränsdragningar och gränsöverskridanden Formulerat i termer av de inledningsvis nämnda teoretiska gränsbegreppen kan vi så här sammanfattningsvis konstatera att utredningsväsendet låter sig förstås som en gränszon eller snarare transaktionssfär mellan politikens och vetenskapens världar, och att makarna Myrdal, och Gunnar i synnerhet, låter sig liknas vid kunskapsmäklare vilka medvetet genomförde ett gränsdragningsarbete som tydligt reglerade relationen mellan vetenskap och politik i form av ett kontrakt. Detta kontrakt fungerade i praktiken som ett plastiskt och robust gränsobjekt. Kontraktet fick bland annat sin praktiska betydelse inom ramen för Befolkningskommissionen vilken i sin tur låter sig uppfattas som en gränsorganisation vilken reglerade och stabiliserade relationen mellan vetenskap och politik. Finns några teoretiska lärdomar att dra av detta? Ja, en enkel sådan är att samtliga nämnda begrepp har visat sig tillämpbara åtminstone på denna historiska fallstudie. Men exemplet har också visat att de två till synes motsägelsefulla typerna av förklaringsmodeller mycket väl låter sig kombineras, i detta empiriska fall genom att begreppen har visat sig passa in, och därmed komplettera varandra, på olika nivåer. Därigenom, kan vi konstatera, framstår också gränsdragningarna och gränsöverskridandet som två parallellt samverkande processer. Till detta kommer avslutningsvis en historiografisk lärdom. Fallstudien har visat på samhällsvetenskapens tvetydiga ställning under mellankrigsperioden, med en svagt etablerad akademisk samhällsvetenskap och en tvärtom vital utomakademisk samhällsforskning, och att det var inom denna vidare kontext som förhandlingen av vetenskapens gränser fick sin betydelse. Det är också av det skälet som det är viktigt att inkludera utredningsväsendet i samhällsvetenskapernas historia. På motsvarande sätt innebär detta att utredningsväsendet rymmer en i långa stycken outforskad vetenskapshistoria. Med ett dylikt perspektiv framstår samhällsvetenskapen och utredningsväsendet som två kommunicerande kärl, ja, som ytterligare ett exempel på samproduktion, skulle man rentav kunna säga, vilket i sin tur kan sägas styrka Steven Shapins och Simon Schaffers påstående, that the history of science occupies the same terrain as the history of politics De nämnda konferenserna är i turordning: Sveriges Sociologförbunds årsmöteskonferens, Mittuniversitetet, Östersund, 31 januari-1 februari 2008; 114

14 Svenska Historikermötet, Lunds universitet, april 2008; American Sociological Association 101st Annual Meeting, Montreal, augusti 2006; 22nd Nordic Sociology Congress, Malmö högskola, augusti Gränser: Populärvetenskapliga föreläsningar hållna under Humanistdagarna den 4 5 oktober 2003, red. Eva Ahlstedt et al. (Hum. fak.-nämnden, Göteborgs univ.: Göteborg, 2003). 3 Se exempelvis Anna Larsson. Det moderna samhällets vetenskap: Om etableringen av sociologi i Sverige (Umeå univ.: Umeå, 2001); Oskar Pettersson. Politisk vetenskap och vetenskaplig politik: Studier i svensk statsvetenskap kring 1900 (Inst. f. idé- och lärdomshistoria, Uppsala univ.: Uppsala, 2003); Anna Tunlid. Ärftlighetsforskningens gränser: Individer och institutioner i framväxten av den svenska genetiken (Avd. f. idé- och lärdomshistoria, Lunds univ.: Lund, 2004); Staffan Wennerholm. Framtidsskaparna: Vetenskapens ungdomskultur vid svenska läroverk (Arkiv: Lund, 2005); Elin Bommenel. Sockerförsöket: Kariesexperimenten på Vipeholms sjukhus för sinnesslöa (Arkiv: Lund, 2006); Jenny Eklöf. Gene technology at stake: Swedish governmental commissions on the border of science and politics (Inst. f. historiska studier, Umeå univ.: Umeå, 2007). 4 Kjell Jonsson. Vid vetandets gräns: Om skiljelinjen mellan naturvetenskap och metafysik i svensk kulturdebatt (Arkiv: Lund, 1987), 194, är mig veterligen första gången Gieryns gränsdragningsperspektiv uppmärksammas i ett svenskt idéhistoriskt sammanhang. 5 Christer Ahlberger, Förord i Gränser, Se hemsidan för Sveriges Sociologförbunds årsmöteskonferens i Östersund, 31 januari-1 februari 2008: aspx, Se exv. Per-Anders Forstorp & Jörgen Nissen. Gränsdragningar och gränsöverskridanden i högskolevärlden. Utbildning & Demokrati 2/2006, Med teoretiskt inomvetenskapliga impulser syftar jag på några av de s.k. teoretiska vändningar som präglat den kulturvetenskapliga forskningen under senare år, där särskilt de sociala, lingvistiska, kulturella och rumsliga vändningarna på olika sätt bidragit till att uppmärksamma gränsers betydelse. Även den omfattande professionaliseringsforskningen och intresset för Foucaults uppmärksamhet vid kategoriernas betydelse har bidragit till samma trend. 8 Thomas F. Gieryn. Boundary-Work and the Demarcation of Science from Non-Science: Strains and Interests in Professional Ideologies of Scientists". American Sociological Review 48 (1983), ; idem. Boundaries of Science i Handbook of Science, Technology and Society, red. Sheila Jasanoff, Gerald Markle, James Petersen & Trevor Pinch (Sage: Beverly Hills, CA, 1994), ; idem. Cultural Boundaries of Science: Credibility On the Line (University of Chicago Press: Chicago, 1999). Kring begreppet 115

15 gränsdragning har jag haft särskilt stort utbyte av kontinuerliga samtal med Staffan Wennerholm. Ivo van Hilvoorde var den som först uppmärksammade mig på Gieryns arbeten. 9 Susan Leigh Star & James R. Griesemer. Institutional Ecology, 'Translations' and Boundary Objects: Amateurs and Professionals in Berkeley's Museum of Vertebrate Zoology, Social Studies of Science 19 (3/1989), Artikeln ingår också i lätt omarbetad form i The Science Studies Reader, red. Mario Biagioli (Routledge: New York & London, 1999), Jenny Beckman utgår bl.a. från begreppet boundary object i sitt nuvarande projekt Amateurs in Science: Crossing Bondaries in the Kingdom of Nature. Se även Jenny Eklöfs och Christer Nordlunds kapitel i denna bok. 10 Peter Galison. Image and Logic: A Material Culture of Microphysics (University of Chicago Press: Chicago & London, 1997), särsk. kap. 9. En kortad version av kapitlet ingår även i The Science Studies Reader, Begreppet finns även presenterat i Peter Galison. Computer Simulations and the Trading Zone i The Disunity of Science: Boundaries, Contexts, and Power, red. Peter Galison & David J. Stump (Stanford University Press: Stanford, CA, 1996). I samma volym återfinns även en kritisk diskussion av begreppet i form av Steve Fuller. Talking Metaphysical Turkey About Epistemological Chicken, and the Poop on Pidgins, Sven Widmalm har introducerat begreppet i svensk idehistorisk forskning, bl.a. inledningen till Artefakter, red. Sven Widmalm (Gidlunds: Hedemora, 2004), För egen del har jag haft stort utbyte av diskussioner med Erland Mårald, bl.a. i form av ett gemensamt anordnat lunchseminarium på temat Gränsdragningar och gränsöverskridanden vid Inst. f. historiska studier, Umeå univ., i april 2003, men också med Matt Ratto under våren Helga Nowotny, Peter Scott & Michael Gibbons. Re-thinking science: Knowledge and the public in an age of uncertainty (Polity Press: Cambridge, 2001), David H. Guston. Between Politics and Science: Assuring the Integrity and Productivity of Research (Cambridge University Press: Cambridge, UK, 2000); idem. Stabilizing the Boundary between US Politics and Science: The Rôle of the Office of Technology Transfer as a Boundary Organization. Social Studies of Science 29 (1/1999), ; idem. Boundary Organizations in Environmental Policy and Science: An Introduction. Science, Technology, & Human Values 26 (4/2001), För egen del har jag hämtat inspiration från Jenny Eklöf, Gene Technology, som tillämpar Gustons begrepp på ett svenskt material och dessutom studerar ett antal statliga utredningar ( ) som gränsorganisationer. 13 Begreppet knowledge brokers har bl.a. utvecklats av den svenske sociologen Árni Sverrisson i dennes Translation networks and knowledge brokers in 116

16 pragmatic environmentalism (Avd. f. teknik- och vetenskapsstudier, Göteborgs univ.: Göteborg, 2005) samt i Translation Networks, Knowledge Brokers and Novelty Construction: Pragmatic Environmentalism in Sweden. Acta Sociologica 44 (4/2001), Jag vill tacka Stefan Svallfors, Olle Persson och Aant Elzinga för tips och synpunkter kring dessa begrepp. Termen marginal people används av Susan Leigh Star för att beskriva people who inhabit more than one social world, dels i Star & Griesemer, Institutional Ecology, 411, dels i Susan Leigh Star, Power, technology and the phenomenology of conventions: on being allergic to onions i A Sociology of Monsters: Essays on Power, Technology and Domination (Routledge: London & New York, 1991), Sheila Jasanoff, red. States of Knowledge: The co-production of science and social order (Routledge: London & New York, 2004). Ett exempel på begreppets användning i svenska sammanhang erbjuder den workshop Vetenskapskommunikation som samproduktionen av vetenskap och dess publiker, som hölls 8 februari 2008 vid Nobelmuseet i samarbete med Avd. f. teknik- och vetenskapsstudier och Inst. f. idéhistoria och vetenskapsteori, båda Göteborgs universitet, samt Gothenburg Centre for Public Learning and Understanding of Science. Boken var även föremål för ett textseminarium vid Inst. f. litteraturvetenskap och idéhistoria, Stockholm, 30 oktober 2007, ordnat av Anders Ekström, Solveig Jülich, Frans Lundgren samt undertecknad. 15 Ett liknande argument utvecklas av Pär Sundström. Om den filosofiska antropologins möjlighet och oundviklighet", opubl. paper presenterat vid Filosofidagarna, Umeå univ., juni Kjell Jonsson & Jenny Larsson [Eklöf]. Mellan vetenskap och vers: Ärftlighetsforskare som publika vetenskapsmän i Den mediala vetenskapen, red. Anders Ekström (Nya Doxa: Nora, 2004), Se bl.a. Gunnar Hesslén. Det svenska kommittéväsendet intill år Dess uppkomst, ställning och betydelse (A.-B. Lundequistska bokhandeln: Uppsala, 1927); Hans Meijer. Kommittépolitik och kommittéarbete: Det statliga kommittéväsendets utvecklingslinjer samt nuvarande funktion och arbetsformer (Gleerups: Lund, 1956); Thomas J. Anton. Policy-Making and Political Culture in Sweden. Scandinavian Political Studies 4/1969; Jan Johansson. Det statliga kommittéväsendet: Kunskap, kontroll, konsensus (Statsvetenskapliga inst., Stockholms univ.: Stockholm, 1992); Voitto Helander & Jan Johansson. Det statliga kommittéväsendet: En jämförelse mellan Sverige och Finland (Åbo Akademi: Åbo, 1998). Roger Qvarsell har dock uppmärksammat utredningsväsendet ur ett idéhistoriskt perspektiv, bl.a. i inledningen till Bengt Erik Eriksson & Roger Qvarsell, red. Samhällets linneaner: Kartläggning och förståelse samhällsvetenskapernas historia (Carlssons: Stockholm, 2000), 15, samt Roger Qvarsell. Socialmedicinen och den sociala ingenjörskonsten i Nordisk medicinhistorisk årsbok 1995,

17 18 Meijer, Ibid., Roddy Nilsson. Kontroll, makt och omsorg: Sociala problem och socialpolitik i Sverige (Studentlitteratur: Lund, 2003), Kerstin Vinterhed. Kärlek i tjugonde seklet: En biografi över Alva och Gunnar Myrdal (Atlas: Stockholm, 2003); Hans Hederberg. Sanningen, inget annat än sanningen: Sex decennier ur Alva & Gunnar Myrdals liv (Atlantis: Stockholm, 2004); Yvonne Hirdman. Det tänkande hjärtat: Boken om Alva Myrdal (Ordfront: Stockholm, 2006); Lotta Gröning. Kvinnans plats: Min bok om Alva Myrdal (Bonnier: Stockholm, 2006). Samtliga böcker är därtill baserade på i huvudsak samma källmaterial, nämligen den interna korrespondensen mellan makarna, vilket gjordes offentligt tillgänglig för forskning år Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (ARAB), Stockholm. Makarna Myrdals arkiv, vol Alva Myrdals ansökan till Rockefellerstiftelsen 28 februari Walter A. Jackson. Gunnar Myrdal and America's conscience: Social engineering and racial liberalism, (Univ. of North Carolina press: Chapel Hill, N.C., 1990), Gunnar Myrdal. The Political Element in the Development of Economic Theory (Routledge & Kegan Paul Ltd: London, 1965), vii. 25 Gunnar Myrdal. Vetenskap och politik i nationalekonomien (Kooperativa förbundets bokförlag: Stockholm, 1930/1937), Ibid, Ibid, Ibid, 285. Jfr Johan Strang. Overcoming the rift between is and ought : Gunnar Myrdal and the philosophy of social engineering. Ideas in History 2/2007, Thorsten Nybom. Kunskap politik samhälle: Essäer om kunskapssyn, universitet och forskningspolitik (Arete: Hargshamn, 1997), Gieryn, Cultural Boundaries of Science, Se bl.a. Ann-Katrin Hatje. Befolkningsfrågan och välfärden: Debatten om familjepolitik och nativitetsökning under och 1940-talen (Allmänna Förlaget: Stockholm, 1974); Allan Carlson. The Swedish Experiment in Family Politics: The Myrdals and the Interwar Population Crisis (Transaction Publishers: New Brunswick, 1990); Yvonne Hirdman. Att lägga livet till rätta studier i svensk folkhemspolitik (Carlssons: Stockholm, 1997). 32 Carlson, ; Hederberg, Riksarkivet (RA), Stockholm, Befolkningskommissionen (YK 542), vol. 2, Lönelista, vilken nämner 33 personer, samt de förtecknade medarbetarna i SOU 1938: 57 Slutbetänkande avgivet av Befolkningskommissionen, Som en jämförelse kan nämnas att Skolkommissionens expertråd omfattade hela 83 personer, enligt Meijer,

18 34 Se t.ex. Carlson, Steven Shapin & Simon Schaffer. Leviathan and the Air-Pump: Hobbes, Boyle, and the Experimental Life (Princeton University Press: Princeton, N.J., 1985),

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Fördelningar av publikationer från Stockholms universitet över publikationstyp, innehåll och förlag, 2011 2013

Fördelningar av publikationer från Stockholms universitet över publikationstyp, innehåll och förlag, 2011 2013 Fördelningar av publikationer från Stockholms universitet över publikationstyp, innehåll och förlag, 2011 2013 Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek 1 Inledning Syftet med denna studie är att kartlägga

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det?

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? Nedan presenteras en del vanliga frågor och vi ger våra svar utifrån hur vi ser på Sudburymodellen. Avslutningsvis kommer en till förklaring till varför vi tycker

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

sammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap

sammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap Henry Ohlsson Curriculum Vitæ Senast ändrad: 25 februari 2015 Personligt fullständigt namn födelsedatum och födelseort civilstånd Henry Gustav Ohlsson 22 maj 1956, Bollnäs, Sverige sammanboende med Ylva

Läs mer

Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Internationella programmet för politik och ekonomi, 180 hp

Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Internationella programmet för politik och ekonomi, 180 hp 1(5) Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Internationella programmet för politik och ekonomi, 180 hp Utbildningsprogrammets engelska namn och omfattning, higher education credits International

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter Jonas Stier Mälardalens högskola Syfte Att belysa det internationella samarbetets processer, problem och möjligheter. Fokus Kultur som företeelse

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Ur: Filosofisk tidskrift, 2008, nr 4. Maria Svedberg John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Är handlingsfrihet förenlig med determinism? Peter van Inwagens konsekvensargument ska visa att om determinismen

Läs mer

Ekonomi för en hållbar utveckling

Ekonomi för en hållbar utveckling Inlägg seminarium vid Ekocentrum, Göteborg, den 5 november 2014 Ekonomi för en hållbar utveckling Peter Söderbaum Professor emeritus, ekologisk ekonomi Mälardalens högskola, Västerås http://www.mdh.se/est

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen

Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen Gymnasiearbete - introduktionstext september 2012 Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen Syftet med den här texten är att ge övergripande information om och kommentarer till gymnasiearbetet för

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Gäller från 2012 Teorier och metoder för forskning om sociala representationer,

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Idéhistoria på gång. Program torsdag den 25/9. 13:00-13:30 VÄLKOMMEN! Lokal: Hörsal 1031 Norra beteendevetarhuset

Idéhistoria på gång. Program torsdag den 25/9. 13:00-13:30 VÄLKOMMEN! Lokal: Hörsal 1031 Norra beteendevetarhuset Idéhistoria på gång Program torsdag den 25/9 Humanisthuset, där alla Umeås idéhistoriker sitter, har genomgått en grundlig renovering och ombyggnation under det senaste året. För att vara helt säkra på

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb.

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb. Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens föreläsning: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

Kraftfältet kring evidensbaserad praktik. Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet

Kraftfältet kring evidensbaserad praktik. Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet Kraftfältet kring evidensbaserad praktik Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet Denna presentation Evidensrörelsens ursprung: varifrån idén om evidensbaserad praktik stammar Fokus

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar Tema 1 Vad är politik? Vad är makt? Vad är statsvetenskap? Detta är grundläggande frågeställningar som inledningsvis bör besvaras. I detta tema har vi sedan valt att utgå från det politiska tänkande som

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok Språket Teman 4

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas?

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas? Professor Michael Apple Dr David Rose Professor Caroline Liberg Professor Sally Power Dr Guadalupe Francia Dr Monica Axelsson Dr Philippe Vitale Professor Ninetta Santoro EDUCATION FOR SOCIAL JUSTICE 28-29

Läs mer

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng Education, 31-60, 30 credits Kurskod: LPEB17 Fastställd av: VD 2007-06-18 Gäller fr.o.m.: Ht 2011, Reviderad 2011-06-22 Version: 1 Utbildningsnivå: Utbildningsområde:

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation -med standardiserade bedömningsinstrument som exempel Karin Alexanderson Fil.dr i socialt arbete alarnas forskningsråd Evidensbaserat

Läs mer

Kompletteringsuppgifter för missade seminarier/verkstäder för VVV1

Kompletteringsuppgifter för missade seminarier/verkstäder för VVV1 Kompletteringsuppgifter för missade seminarier/verkstäder för VVV1 Kompletteringsuppgiften kan göras i grupp (om ni är flera som vill komplettera) eller enskilt. Har du inte gjort förseminarieuppgiften

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Vem är jag? Johan Sandahl Samhällskunskapslärare på Globala gymnasiet i Stockholm. Lärarutbildare på Stockholms universitet. Att ta sig an världen Lärare diskuterar innehåll

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

Historia, nutid och framtid för en stark svensk religionsvetenskap. Göran Larsson, Göteborgs universitet

Historia, nutid och framtid för en stark svensk religionsvetenskap. Göran Larsson, Göteborgs universitet Historia, nutid och framtid för en stark svensk religionsvetenskap Göran Larsson, Göteborgs universitet Religionsvetenskap är på många sätt ett illustrativt exempel på att upprätthållandet av traditionella

Läs mer

1 5 3 3 4 Lugn Närhet

1 5 3 3 4 Lugn Närhet Grupp Kunskap Drivkraft Lugn Mångfald Byt ut Lägg till 1 5 3 3 4 Lugn Närhet Övriga kommentarer: Utvecka ordet mångfald. Drivkraft Inspiritation 2 6 6 3 2 Lugn Öppenhet Mångfald Internationellt Trivsel

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Skrivguide. Tillhör:

Skrivguide. Tillhör: Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su. Litteracitet på flera språk Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.se Brian Street 1984, 1993 New Literacy Studies (tidigt 80 tal) New

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet, inriktning verksamhetsutveckling Bachelor Programme in Social Work Focusing the Development of Agencies 210 högskolepoäng/ects Programkod: SGSOV Gäller från: 2008-07-01

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via Den ofrivilligt frivillige företagaren (avhandling) 2011-04-01 Doktor i Sociologi, Linköpings universitet Den ofrivilligt frivillige företagaren

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Umeå UB Datorer och nät, utskrifter, kopiering Studieplatser Böcker, avhandlingar, uppslagsverk E-resurser

Läs mer

Den effektiva föreläsningen form och innehåll

Den effektiva föreläsningen form och innehåll Den effektiva föreläsningen form och innehåll Ulf Ekelund, Inst f Kliniska Vetenskaper, Lund Abstract I föreliggande arbete beskrivs kortfattat följande fördelar med föreläsningen som undervisningsform:

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/FOLKTRO NÄCKENS POLSKA [1 besök. Visningar och skulpturverkstad] Ett av Bror Hjorths mest kända konstverk är Näckens Polska, som står framför tågstationen i Uppsala. Skulpturen kom på plats 1967,

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

, Under redaktion av. - Albér t Danielsson. Goranzbrl. Aant Elzinga. Alf Sioberg. Student1 itteratur. Lennart Torstensson. m fl

, Under redaktion av. - Albér t Danielsson. Goranzbrl. Aant Elzinga. Alf Sioberg. Student1 itteratur. Lennart Torstensson. m fl '7 - Albér t Danielsson Aant Elzinga k. t l: Tore! Nordenstam Alf Sioberg Lennart Torstensson m fl, Under redaktion av Goranzbrl Student1 itteratur 4. Produktionstekniska varden och värderingar Inledning

Läs mer

Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse Tore Browaldhs stiftelse

Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse Tore Browaldhs stiftelse Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse Tore Browaldhs stiftelse www.forskningsstiftelserna.handelsbanken.se nr 8 2012 årgång 40 Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse samt Tore Browaldhs stiftelse

Läs mer

Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector

Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector SVUF-konferens, Stockholm 2013-11-14/15 Marek Perlinski Stefan Morén Björn Blom PhD in social work Professor in social work Professor

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

T r---* 1I:BO ILW.> arr r rrr r1

T r---* 1I:BO ILW.> arr r rrr r1 T r---* 'IX" 1 L,,- 1I:BO ILW.> I W P l L W W arr r rrr r1 5. Forskningens yrkesetik - ett kompetensanalytiskt perspektiv Tore Nordenstam En inledande kommentar Jag har ställt samman detta material som

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...

Läs mer

Välkommen till kursen Hållbar Utveckling A. Introduktion

Välkommen till kursen Hållbar Utveckling A. Introduktion Välkommen till kursen Hållbar Utveckling A Introduktion Vilka är vi och vad gör vi? Vad är Hållbar Utveckling A? Kursen utgår från att samhället och naturen tillsammans utgör ett komplext system som måste

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI: EN ÄMNESÖVERSIKT

FÖRETAGSEKONOMI: EN ÄMNESÖVERSIKT Professor Lars Engwall Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, Box 513, 751 20 Uppsala Tel.: 070-4250443, e-post: Lars.Engwall@fek.uu.se 13 maj 2014 FÖRETAGSEKONOMI: EN ÄMNESÖVERSIKT Ett

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Facktidskriften ett njutningsmedel?

Facktidskriften ett njutningsmedel? UTBILDNING & DEMOKRATI 1999, VOL 8, NR 1, 139-144 Facktidskriften ett njutningsmedel? Biörn Hasselgren En fråga jag återkommande ställer mig, inte enbart i egenskap av redaktör för två tidskrifter, är

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Globala studier. 180 högskolepoäng. BA-program in Global Studies

Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Globala studier. 180 högskolepoäng. BA-program in Global Studies Institutionen för Globala Studier Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Globala studier 180 högskolepoäng Grundnivå BA-program in Global Studies 2(5) 1. Utbildningsprogrammets benämning och omfattning

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 132:4 2012

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 132:4 2012 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 132:4 2012 Pedagogik och politik i formandet av en indisk nation henrik chetan aspengren* Uppsala universitet Per-Olof Fjällsby, Indien som utopi och verklighet: om den teosofiska

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Ekonomisk historia

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Ekonomisk historia Sid 1 (8) för utbildning på forskarnivå i Ekonomisk historia Syllabus for the PhD program in Economic History Omfattning: 240 högskolepoäng/120 högskolepoäng Examen: Filosofie doktorsexamen/ filosofie

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

NORRLANDSK SKOGSHISTORIA

NORRLANDSK SKOGSHISTORIA NORRLANDSK SKOGSHISTORIA Måinniskan, skogen och industrin \e*$s ') 9? Skogshistoriska seminariedagar Umeå 8-9 april1992 Umeä1992 Denna rapport tir en dokumentation av de skogshistoriska seminariedagar

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor

Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor 25 maj 2015 Fortbildning om arbete i kontorsmiljö och fysisk aktivitet på jobbet, Umeå Folkets Hus Susanna Toivanen Agenda Framtidens arbetsliv

Läs mer

Föreläsning 150831. Kerstin Annerbo & Åsa Falkerby Linköpings universitetsbibliotek

Föreläsning 150831. Kerstin Annerbo & Åsa Falkerby Linköpings universitetsbibliotek Föreläsning 150831 Kerstin Annerbo & Åsa Falkerby Linköpings universitetsbibliotek 3 SEPTEMBER 2015 2 Vad är informationskompetens? inse när man behöver information identifiera möjliga informationskällor

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Kursplan. Kurskod SAC463 Dnr 271/2000-510 Beslutsdatum 2000-12-14

Kursplan. Kurskod SAC463 Dnr 271/2000-510 Beslutsdatum 2000-12-14 Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kursplan Kurskod SAC463 Dnr 271/2000-510 Beslutsdatum 2000-12-14 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Socialt arbete med inriktning mot social omsorg-

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Industriell logistik omfattar förädlingsflöden och deras styrning. Produktionsplanering, transportplanering,

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

Praktikrapport. Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel

Praktikrapport. Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel Praktikrapport Organisation: Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) i Bryssel Praktikperiodens längd och omfång: 1 september 2010 21 december 2010, heltid Handledare: Madelen Charysczak, Avenue Marnix

Läs mer