Bitidningen. Filosofie doktor på SLU. Motionsbesluten Almedalen Byt vax! Biodling i Vietnam Bidöden Neonikotinoiderna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bitidningen. Filosofie doktor på SLU. Motionsbesluten Almedalen Byt vax! Biodling i Vietnam Bidöden Neonikotinoiderna"

Transkript

1 Nr 11/12 Nov/Dec 2012 Bitidningen Filosofie doktor på SLU Motionsbesluten Almedalen Byt vax! Biodling i Vietnam Bidöden Neonikotinoiderna Bitidningen 11/

2 Av Biodlare För Biodlare Vår egen Wall-E!! Artnr: Automatisk honungslossare för den mindre biodlingen! Perforerar två ramar/minut. Rensning av ramar Vi tar emot vax och ramar för rensning och ursmältning både på LP:s Biodling i Säffle och på Oscar Gustafssons Biredskap i Torpa! Endast rengöring av ramarna, ej desinficering Gå in på lpsbiodling.se och se olika lösningar för att få ur ljunghonungen ur kakorna. Vi köper din honung! Ring för pris - vi skickar emballage Vi kan även legotappa din honung med din egen etikett Anmäl dig till vårt nyhetsbrev på för att ta del av nyheter och erbjudanden! LP:s Biodling AB LP:s Biodling AB Torstensbyn Säffle Tel: Torpa, Varberg Besök vår hemsida: 2 Bitidningen 11/

3 Ledaren Annika Brohammer-Lönngren Styrelseledamot biodlarna.se Ett biår har gått igen Ytterligare några av mina tvärsäkta påståenden har fått ge vika. Min honung kristalliserade visst, precis som man sade mig! Efter 1,5 månad hade den fastnat i honungskärlet och jag fick värma upp hela rummet till 27 grader för att få ut den, Puh!! Ja, ja man lär sig hela tiden! Mitt första år i styrelsen har varit roligt och lärorikt. Min uppgift har varit att ta hand om och uppdatera stadgarna tillsammans med några andra mer erfarna biodlare från tidigare styrelser. En förening måste ha regler så att man vet vad som gäller. Vissa regler kan ju tyckas självklara, t ex att man måste vara medlem i en förening för att kunna vara med i dess styrelse, medan andra inte är lika självklara. När kan/ska man utesluta en medlem och vad innebär att skada vår förening? Vad är då SBR:s uppdrag enligt våra stadgar? Jo, vi skall medverka till att svensk biodlings villkor förbättras och utveckla biodlingen som näring och meningsfull fritidssysselsättning, står det i paragraferna. Och ja, det stämmer väl in på allt som vi gör, om det så är att söka pengar för forskning i bihälsa, avelsarbete förändra bipolitiken i Sverige, honungshantering, göra omvärldsbevakning, skaffa nya medlemmar eller att ta fram utbildningspaket. Men uppdraget är alltså ganska brett. Kanske skulle vi ha en tydligare uppdragsbeskrivning? Stadgarna skall ju vara det levande dokument som ger oss stadga/ryggrad och visar riktningen för hela vår förening så kontakta oss gärna eller skicka motioner på sådana frågor som ni anser viktiga för oss att arbeta med. Nu är det snart jul. Jag hoppas ni använder honung istället för socker vid griljeringen av skinkan. Lägg honung i badvattnet när ni tar julbadet, smörj in era händer med bivaxsalva och tugga lite propolis för att undvika förkylningar. Ja, det finns många användningsområden för binas produkter! För att inte tala om den goda lingonsylten som är ett resultat av bl a binas pollinering. Hoppas att ni alla får en härlig jul med god mat och fin samvaro. Hör gärna av er om ni har åsikter om stadgarna! Det har jag märkt detta första år att vi alla har många och olika åsikter. Det gör det stimulerande att arbeta i SBR! God Jul och Gott Nytt år! Är det något nummer av Bitidningen du inte fått? Kontakta SBR:s expedition, , Årgång 111 Redaktion: Bäckaskog 663, Hallsberg Redaktör: Erik Österlund Telefon: E-post: Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före aktuell månad. Material- och annonsinformation: Sid 30. Manusstopp den första i månaden, knappt en månad före utgivningsdagen. Tryck: V-TAB Vimmerby Trycks på miljövänligt papper. ISSN Bitidningen 11/ Ansvarig utgivare: Förbundsordförande Marita Delvert, Grevgatan 35, Stockholm. Telefon: Epost: Sveriges Biodlares Riksförbund är en politiskt, religiöst och etniskt obunden ideell organisation, som bygger på principen om frivilligt, individuellt medlemskap. SBR ska arbeta för att utveckla svensk biodling som näring och meningsfull fritidssysselsättning, numerärt, fackligt, socialt och innehållsmässigt. Förbundsexpedition: Trumpetarevägen 5, Mantorp. Telefon: se telefonlista på sidan 31. Fax: Plusgiro: Bankgiro: E-post: Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen. Öppet: Mån-tors Fre Webbplats: Ett år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan 3

4 I detta nummer NOV/DEC 2012 Riksförbundsmötet motionsbesluten 5 Almedalen största mötesplatsen 6 Doktorstitel till Barbara Locke 8 SBR-konferens om framtiden 10 Förebygg bisjukdomar byt vax 12 Ett par gamla handskar 14 Biodling i Vietnam 15 Biodlingen och bidöden 18 Neonikotinoider välsignelse eller hot 21 Billigare prenumeration på bitidningar 25 Summeringar från avelsfronten 26 Marknaden 28 Almanackan 29 SBR-kontakt 30 Innehåll 2012 i Bitidningen Nästa nummer (1/2 jan/feb-nr) utkommer i slutet av dec. MANUSSTOPP: 1 dec. Numret därpå (3-13) i slutet av feb. Manusstopp: 1 feb. 15 Manusstopp : Nr 1/2-1 dec, nr 3-1 feb, nr 4-1 mars, nr 5-1 apr, nr 6-1 maj, nr 7/8-1 juni, nr 9-1 aug, nr 10-1 sep, nr 11/12-1 okt Omslagsbilden: Barbara Locke har doktorerat på bin som är motståndskraftigare mot varroa. Foto: Susanna Kivling. 18 i:et på omslaget påminner om att drottningen märktes gul i år. 4 Bitidningen 11/

5 Riksförbundsmötet motionsbesluten ERIK ÖSTERLUND I majnumret fanns en rapport från riksförbundsmötet. Protokollet är skrivet, kontrollerat, underskrivet och kopierat. Här kommer en sammanfattning av motionsbesluten. För de medlemmar som är särskilt intresserade kan man få ett exemplar av protokollet från expeditionen för en mindre kostnad, eller ladda ner från internet. MOTION NR 1 Omarbetning av honungsbedömningsreglementet Motionen ville att reglementet skulle omarbetas så att en del oklarheter undanröjs. Riksförbundsmötet biföll motionen. MOTION NR 2 Ny folder med allmänheten som målgrupp Motionen ville att en ny folder tas fram med allmän information om bin, pollinering, biodling, honung samt kontaktinfo. Riksförbundsmötet biföll motionen. MOTIONERNA NR 3, 5 OCH 21 Vill att SBR:S GMO-policy förtydligas Motionerna ville ha enklare formuleraingar av policyn där det framgår att SBR vill att Sverige ska vara fritt från GMO och att SBR arbetar för att samverkansorganisationer, myndigheter och politiker jobbar för detta. Riksförbundsmötet beslutade att ge förbundsstyrelsen/gmo-gruppen i uppdrag att utforma en ny GMO-policy i överensstämmelse med motionernas intentioner. MOTION NR 4 Ville ändra utformningen på honungsetiketten Motionen ville att tre viktsangivelser skulle finnas och att man med ett kryss visar vilken som gäller Riksförbundsmötet avslog motionen. MOTION NR 6 Ville ha fullständigare analyssvar på prover sända till SLU Motionen ville att SBR verkar för att medel tillförs så att SLU kan ge fullständigare svar på insända prov avseende sjukdomar och förgiftningar Riksförbundsmötet biföll motionen. Bitidningen 11/ MOTION NR 7 Bin och biodling på frimärken Motionen ville SBR gör en framställan om en frimärksutgåva med bin och biodling till Posten. Riksförbundsmötet biföll motionen. MOTION NR 8 Broschyr för konsumenterna Motionen ville att det tas fram en broschyr lämplig för mässor, utställningar och försäljning av honung och andra biprodukter. Riksförbundsmötet biföll motionen. MOTION NR 9 Åtgärder för att få bukt med spridningen av amerikansk yngelröta Motionen ville att en rad åtgärder vidtas. Riksförbundsmötet hänvisade enligt styrelsens förslag till att bitillsynen är under utredning. Under tiden är det viktigt att den nuvarande fiungerar. Det är distrikt, föreningar och länsstyrelser tillsammans som har ansvaret. För utbildningen av tillsynsmännen har länsstyrelserna huvudansvaret. MOTION NR 10 Tal- och E-böcker. Motionen vill att SBR ser över möjligheten att använda tal- och E-böcker i utbildningen och ev tar fram nytt studiematerial för att underlätta för handikappades undervisning. Riksförbundsmötet biföll motionen. MOTION NR 11 Guldmedaljörers deltagande på riksförbundsmötet Motionen ville återgå till tidigare ordning då dessa bjöds på kost och logi och inte som nu endast på högtidsmiddagen. Riksförbundsmötet avslog motionen. MOTION NR 12 SBR-etikett med Kravmärke Motionen ville att det tas fram en SBR-etikett med Krav-märke. Riksförbundsmötet gav styrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag för hur kravmärkning tillsammans med SBR:s etikett skall se ut. MOTION NR 13 Hemsida för distrikt och föreningar Motionen ville att SBR tar fram en mall för hemsidor som sedan enkelt kan skötas av distrikt och föreningar, att utbildning för detta erbjuds till en låg kostnad. Riksförbundsmötet besvarade motionen genom att hänvisa till att arbete är igång på detta område. MOTION NR 14 Omförhandling av uthyrningen av SBR:s varumärke Motionen ville att SBR skall omförhandla uthyrningen av varumärket på etiketten till HF. Riksförbundsmötet avslogl motionen. MOTION NR 15 Styrelsens rösträtt på riksförbundsmötet Motionen ville att SBR:s förbundsstyrelse inte ska ha rösträtt på riksförbundsmötet. Riksförbundsmötet avslog motionen och beslutade att utreda frågan och återkomma med förslag om ev stadgeändring. MOTION NR 16 Användningen av förbundets medel Motionen ville att användningen av förbundets medel ses över. Användningen av rent guld i guldmedaljer nämndes som exempel. Riksförbundsmötet beslutade ifråga om guldmedaljer att nuvarande ordning behålls. MOTION NR 17 Etiska riktlinjer för förbundsstyrelsens arbete Motionen ville att SBR:s förbundsstyrelse tar fram etiska riktlinjer för sitt eget arbete. Riksförbundsmötet biföll motionen. MOTION NR 18 IT-policy och hemsidor till föreningarna Motionen ville att en IT-policy tas fram och hensidor erbjuds ungefär på det sätt som motion 13 tog upp. Riksförbundsmötet besvarade motionen genom att hänvisa till att arbete är igång på detta område. MOTION NR 19 Ökad ersättning för björnrivna kupor Motionen ville att biodlare skall få ökd ersättning för förlorade bin och material samt arbete vid björnagrepp. Riksförbundsmötet ansåg motionen besvarad genom att styrelsen/björnnätverket ficki uppdrag att informera JV om vikten av tydligare reglemente i frågan och högre ersättningsbelopp. MOTION NR 20 Möjlighet för målsman till minderårig medlem att bli styrelseledamot Motionen ville att stadgarna ändras i 4 så detta blir möjligt. Riksförbundsmötet beslutade att lägga denna fråga till utredningen om lokalt medlemskap. MOTION NR 22 Ortsplaceringen av SBR:s expedition Motionen ville att SBR:s expedition blir kvar i Mantorp. Riksförbundsmötet ansåg motionen besvarad då frågan är bordlagd till 31/12-12 samt påpekade att frågan handhas av den nya styrelsen. MEDLEMSAVGIFT Medlemsavgiften till SBR centralt blir densamma för 2013 som innevarande år. 5

6 Almedalen - Sveriges största demokratiska mötesplats MATS NORRBY Politiker, näringsliv, media, intresseorganisationer, ideella organisationer och lobbyister av alla de slag. Alla möts de under Almedalsveckan i Visby för att påverka, utvecklas, möta samarbetspartners och framförallt synas i media och skapa intresse för sina hjärtefrågor. Almedalsveckan hade 719 ackrediterade journalister som bevakade 1818 evenemang. Ett av dessa arrangerades av SBR Gotland i samarbete med den ekonomiska föreningen Honung Gotlandica Att påverka folkbildning Styrelsen för SBR-Gotland med ordförande Gunnar Mellander påbörjade arbetet med målen att påverka för ökad honungskonsumtion och att informera om hur man kan komma igång med egen biodling. Honung Gotlandica medverkade genom att bjuda på primörer med nyslungad gotländsk honung. Särskilt intresserade och väl utvalda förärades också en påse med Honung Gotlandicas miniburkar och SBR:s information om biodling och hur man skall komma igång med biodling men också med information om var man kan köpa gotländsk honung i kungliga huvudstaden. Et t annat mål var också av folkbildningskaraktär att sprida kunskap om bin, biodling och dess produkter. Vid samtal visade det sig också att det finns häpnadsväckande okunskap om bin och biodling. Jätteintresse för biodling många potentiella biodlare SBR:s stånd som var beläget mycket centralt vid biblioteket och högskolan alldeles intill Almedalen där de viktigaste mötena och seminarierna ägde rum och därifrån TV-bolagen hade sina direktsändningar, besöktes av ca 2000 personer. Självklart fanns levande bin i en observationsskupa som dragplåster i ståndet. Många barn besökte ståndet som framgår av bilden och de hade ofta större kunskaper om bin än många vuxna. Förvånansvärt många besökare var intresserade att starta egen biodling. Information lämnades förstås om att det är enklast att komma igång genom att kontakta den lokala SBR-föreningen. Ett stort antal besökare ville veta hur man startar biodling i tätort. Här finns det definitivt en intressant utmaning att jobba med för SBR. Medial uppmärksamhet makthavare miljöpris Miljöminister Lena Ek pratade om vikten av biodling i ett tv-inslag och noterade med tillfredställelse att biodlingen fanns representerad under veckan. Energibolaget Fortum delade ut priser (olivträd) till de bästa miljöevenemangen och ett sådant tillföll SBR Gotlands insats i Almedalen. Anders Lignell undervisade blivande biodlare. SBR och Almedalen i framtiden Möjligheterna att påverka till biodlingens utveckling är enorm genom lobby, medial uppmärksamhet, 6 Bitidningen 11/

7 Nyhet! Fördubbla din lönsamhet! Apipol Kombikupa tillför produktion av Pollen, Bibröd, Propolis, Royal Jelly, Drönargelé, Örtprodukter, Sorthonung m.m. APIPOL BIKUPA Kombikupan från Apipol innebär ett nytt spännande koncept för biodling som utvecklats med stöd av EUmedel. Det bygger på nytänkande med speciella kupor och ett nytt rationellt utbytessystem för skattlådan. För biodlaren innebär Kombikuporna mindre arbete och större valfrihet. Du köper eller leasar kuporna till bra villkor hos oss, och vi köper alla de produkter som produceras i kupan! LåtER DEt här intressant? Kontakta Krister Linnell: eller tel och boka tid för mer information. FÖRDELAR MED ApipoLsystEMEt Underlättar honungsproduktionen Du slipper dyra investeringar Tryggare och jämnare inkomst Mindre arbete och mer fritid eller satsa på fler kupor En bättre arbetsmiljö med bl a färre tunga lyft En helt giftfri produktion Smidig produktion av sorthonung Utökad service genom vår Slingbil skapa samarbete med andra organisationer etc.. Årets medverkan av SBR-Gotland och Honung Gotlandica visar dessutom att biodlingens organisationer har lite av ett drömläge till framgång i Almedalen då det klart visade sig att attityden till bin och biodling är mycket positiv såväl hos allmänhet som hos makthavare Ett intressant seminarium skulle locka publik till nästa år. Bokningar för lokaler för seminarier startade redan direkt efter Almedalsveckans avslutning så det gäller att hänga på. SBR-Gotland har redan bokat samma plats till nästa år. Anita Thomsson och Kerstin Lövkvist-Engström skötte om provsmakningen av honung. Bitidningen 11/

8 Grattis till doktorstiteln Barbara Locke! SUSANNA KIVLING Den 28 september försvarade Barbara Locke sin doktorsavhandling Host-Parasite Adaptations and Interactions Between Honey Bees, Varroa Mites and Viruses (värdparasitanpassning och interaktioner mellan honungsbin, varroakvalster och virus). Disputationen ägde rum på Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala. Professor Thomas Seely från Cornell University, USA, var opponent. Barbara har studerat bisamhällen på Gotland och i Avignon, Frankrike, som genom naturlig selektion har anpassat sig till varroakvalstret och lyckats överleva en längre tid utan någon som helst bekämpning, varken mekanisk eller kemisk. De samhällen som studerats på Gotland tillhör det så kallade Bondprojektet som startades av Ingemar Fries Avhandlingen beskriver hur varroans reproduktion är sämre i dessa samhällen och tar upp en rad möjliga anledningar till detta. Barbara skriver även att kemisk bekämpning av kvalstret kan göra bina känsliga för virusinfektioner och därför försämra deras hälsa. Inledningsvis berättar Barbara om det värd-parasitförhållande som råder mellan honungsbiet, Apis mellifera, och varroakvalstret, Varroa destructor. Hon berättar att varroans fortplantning triggas av ämnen hos dess värd, larven, och kvalstret börjar lägga ägg ungefär timmar efter att cellen täckts. Det första ägget resulterar efter 6,6 dagar i en hane som sedan parar sig med sina systrar, resultatet av de resterande ägg som kvalsterhonan lägger med 30 timmars intervall. Bara fullvuxna kvalsterhonor överlever utanför cellen, både hanen och de honor som inte hunnit utvecklas färdigt dör när biet kryper ut. Kvalster- 8 Bitidningen 11/

9 Prof Tom Seeley från Cornell University i USA var opponent på Barbara Lockes doktorsdisputation på SLU den 28 september. honan måste därför hinna lägga minst två ägg som resulterar i fullvuxen avkomma, en hane och en hona, för att öka antalet kvalster. En hona kan leva under flera sådana reproduktionscykler och antalet kvalster kan därför öka exponentiellt. Den reproduktiva framgången hos varroakvalstret är alltså sämre hos Bondbina och hos de bin som observerats i Avignon. Anledningen till detta är främst fördröjd äggläggning hos kvalsterhonan, vilket gör att färre kvalster hinner utvecklas. Genom att öppna täckta celler och jämföra ynglets utveckling med kvalstrens avkomma och bedöma hur många kvalster som borde uppnå fullvuxen ålder kunde detta jämföras mot kontrollsamhällen i studien. Barbara fann även att samhällena i projektet hade högre andel död kvalsteravkomma och lite högre andel avsaknad av hanlig kvalsteravkomma. Samhällena i Avignon hade en större andel infertila kvalster än kontrollgrupperna i det området. Avhandlingen visar även att i försök med inseminering med genetiskt material från Bondsamhällena kunde samma kvalsterhämmande egenskaper ses hos korsningar mellan Bondbin och kontrollbin. Slutligen innehöll avhandlingen en Bitidningen 11/ del där påverkan av kemisk varroabekämpning på förekomsten av Deformed Wing Virus (DWV) undersöktes. Samhällen behandlade med tau-fluvalinat jämfördes med obehandlade samhällen. Förekomsten av DWV ökade först vid behandling för att sedan minska. Den initiala ökningen kan bero på att värddjuret, biet, först påverkas av behandlingen och därmed blir känsligare för viruset, för att sedan återhämta sig. Minskningen beror förmodligen på att varroan, som sprider viruset, dör av behandlingen skriver Barbara i avhandlingen. Barbara Lockes doktoravhandling Host-Parasite Adaptations and Interactions Between Honey Bees, Varroa Mites and Viruses finns i sin helhet att läsa på och ladda ner från Internet: locke_b_ pdf SBR:s styrelse gratulerade genom Lasse Hellander. 9

10 SBR-konferens i samtal om framtiden ERIK ÖSTERLUND Utbildningsfrågor, distriktens roll, förvaltning av medel från HF-försäljningen, EU-pengar via Nationella programmet, Svenskt Sigill och tredjepartscertifiering, försäkringsfrågor och hur tar vi hand om nya och gamla medlemmar. Det är de flesta av de frågor vi samtalade om i Örebro september. SBR:s nya styrelse består av flera nya ledamöter och det är några nya bland de anställda också. Det första halvåret i år har för många gått åt att sätta sig in i alla frågor och arbeta vidare med det som SBR är engagerat i, med Jordbruksverket, LRF, Svenskt Sigill, HF, ansökningar om EU-pengar via Nationella programmet. Framför allt är det viktigt att träffa biodlare. Ordföranden hoppades mycket på deltagarna och samtalen var livliga och engagerade. Och mycket fick styrelsen med sig. Det var sällan vi satt i rader och tittade varandra i ryggen. En klart annorlunda konferens. 10 Bitidningen 11/

11 Resultatet från ett av grupparbetena som sattes upp för genomgång. Ordförandekonferensen i Örebro som samlade nästan samtliga distriktsordföranden, revisorer, valberedning och anställda var en viktig tilldragelse för att lyssna in vad SBR vill, förutom riksförbundsmötet förstås. Snart kommer det ett till i april. Styrelsen hade en ödmjuk framtoning där man verkligen ville höra vad man ser som viktigt ute i landet. Det var inte bara att sitta på en stol i rader och lyssna på talare av olika slag. Det var arbetsgrupper under teman och redovisningar. Först gick vi igenom den klassiska SWOT-arbetet. I grupper utredde vi våra styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Resultaten antecknades för att tas med till styrelsemötena. Och de kommer att skickas till dem som var med. Något av det jag fick med mig var att det behövs ett nytt medlemsregister för att effektivisera arbetet och förbättra kommunikationen mellan olika delar av organisationen. Hemsidan behöver man ta sig en riktig funderare på hur vi går vidare med och förbättrar. Distrikten skall ha en tydligare roll, bl a i utbildningen som skall byggas ut. Länsförsäkringar var med i grupparbetet och informerade om hur en gruppförsäkring som omfattade allt skulle kunna fungera och vad det skulle kosta. För mycket tycker säkert en del. Men bara ett bisamhälle som blir saboterat eller stulet, för att ta ett exempel, så har årsavgiften betalt sig flera gånger om. Bitidningen 11/

12 Förebygg bisjukdomar byt vax i yngelrummet ANDERS BERG Bisäsongen år 2012 är avslutad. Förhoppningsvis är bina invintrade på ett noggrant och korrekt sätt. Två saker som jag reagerat på är rapporterna om svärmar i maj månad, och att någon biodlare upptäckte yngelröta redan i början på maj. Man tar sig en rejäl funderare över hur detta kan inträffa. Att svärmar far i väg så tidigt på säsongen visar att minimal tid och omsorg på bina har avsatts. Att upptäcka yngelröta så tidigt på säsongen innebär för mig, att en kontroll i yngelrummet inte har skett i samband med invintringen, alternativt att biägare inte vet hur yngelröta ser ut! Det stärker min tro att biodlingen som verklig odling inte vunnit gehör hos alla som hållit sig med några bisamhällen Med ovanstående reflektion får vi nog kämpa vidare med yngelrötan och glömma att vi kan utrota yngelrötan för gott! Amerikansk yngelröta (nymfpest) är, som förhoppningsvis alla vet, en smittosam sjukdom. Dessutom, de som har hållit med bin har inte alltid varit vaksamma beträffande smittorisken och eliminerat denna. Den låga standarden i vissa bigårdar kan ha bevarat yngelrötan såväl som en del andra bisjukdomar. Tyvärr har inte alla insett betydelsen av att byta vaxet i bikuporna. Ibland kan man upptäcka kolsvarta ramar i yngelrummet. Dessa borde vara utbytta för flera år sedan. Sedan kan det ibland finnas massor av tillhåll för rymmarbin. De ses ibland med vänliga ögon, ungefär som ägare till bin i bostäder utan att ägna bina någon tillsyn eller skötsel. Det händer ibland att rymmarsvärmar hälsas med tillfredställelse av hus- och markägare. Blir de sedan drabbade av yngelröta kan bekämpningen bli Kvarblivna ej utkrupna yngelceller med insjunkna cellock på vilka bina börjat bita hål kan vara tecken på amerikansk yngelröta. Om man sticker ner en tändsticka i en cell och rör om och drar ut sakta får man ut en tråd med resterna av puppan. Den har mörknat i färgen från vitt till ljusbrunt och lukten är som surt lim. Om lukten och tråden saknas kan det vara annat, t ex säckyngel. Tillkalla bitillsynsman och få ett prov skickat till SLU. Foto: Bo Lundberg. lång och tidsödande i den bigård som blir drabbad. Ibland har man hört att det inte går att bli kvitt yngelrötan och andra sjukdomar hos bina. Att detta går i en enskild bigård vet säkert många med mig, men kanske har de rätt beträffande bekämpningen i stort över hela landet, med tanke på ovan relaterade förhållanden. Bekämpning Det har vid flera tillfällen aktualiserats att försöka komma till rätta med bekämpningen. Sedan 1974 (Bisjukdomslagen) ska alla bisamhällen som är smittade av amerikansk yngelröta dödas. Detta skall bitillsynspersonen sköta och förhoppningsvis med efterföljande sanering. Att bara döda det smittade samhället och sedan låta biodlaren erhålla ersättning löser inget problem i bekämpningssyfte. Definitivt inte om exempelvis smitthärden dessutom finns i någon vägg i ett ödelagt hus. Vi har ju anmälningsplikt, men hur efterlevs den? Har vi någon garanti för att en bigård hålls frisk sedan biägaren fått ersättning för sjuka bisamhällen? Anmälningsskyldighet för tillhåll av rymmarsvärmar borde vara obligatoriskt. Detta är nöd- 12 Bitidningen 11/

13 vändigt för att komma till rätta med bekämpning av problemet. Det är smittan på gräsrotsnivån som skall angripas för att sedan med åtgärder i bigårdarna kunna komma till rätta med bisjukdomarna. Sanering på gräsrotsnivå således, genom dels bestämmelser och dels upplysning till alla människor om att vildbin skall avlägsnas. Att sedan botande av sjuka bisamhällen och hela bigårdar tidigare har lyckats på många håll, men numera ersatts av dödande i bestämmelserna är ett ganska dåligt betyg över den svenska biodlingen. Det kan var en ta sig en funderare över! Vaxbyte Några praktiska synpunkter beträffande metoder för att hålla bigårdarna friska. I Norge gjordes, för många år sedan, försök med bland annat överflyttning av bisamhället på nytt vax kakmellanväggar efter slutskattningen, som en metod att hålla bina friska. Detta fungerar säkert bra i trakter med bra sensommardrag, då det i september finns gott om ungbin i bisamhället. I trakter där huvuddraget är slut i slutet av juli skulle det säkert inte gå så bra att tvinga övervintringsbina att först producera vax och sedan dra ner vinterfodret. Här rekommenderas för sådana fall att nöja sig med att bygga ut två-tre kakor i samband med invintringen. Många biodlare vill infodra bina tidigt medan vi ännu har en del sommarbin kvar. I övrigt skulle det gå bra mycket lättare att få biodlaren att byta vaxet i yngelrummen på försommaren, när det finns gott om ungbin. Yngeluppflyttning en till två gånger för att få helt nytt vax i yngelrummet är en radikal metod att hålla bina friska. Vi utnyttjar då de stora skaror ungbin som finns i bisamhället och kan i många fall hindra delningsdriften. Detta på den del av svärmningsdriften som ankommer på arbetslösa ungbin. Ljusa utbyggda kakor sätts ner i yngelrummet efter yngeluppflyttningen. Detta får bilda det nya yngelrummet för vintern. Görs yngeluppflyttningen i två steg kan man börja med fem yngelkakor i taget. Sätts dessa fem kakor i en skattlåda på tio ramar är det lämpligt att fylla ut lådan med kakmellanväggar. När sedan bisamhället behöver ytterligare utökning görs yngeluppflyttning av resterande yngelkakor och skattlådan fylls ut med kakmellanväggar och yngelrummet får återigen ljusa utbyggda kakor som byggdes ut föregående Bitidningen 11/ Ser ramen ut som den till vänster byter jag ut den. Den högra har haft yngel endast under den gångna säsongen. Den passar fint i vinterrummet. år. Kakmellanväggarna blir bättre utbyggda i skattlådorna och man slipper en massa drönarbygge i kakorna. En vinter och två somrar är maximum för bivaxet som yngelkakor i min biodling. De biodlare som praktiserat detta har i många fall fått kakmellanväggar utbyggda samt en honungsskörd som ligger över det normala. Detta givetvis under förutsättning att binas antal efter tre veckors ålder har varit synkroniserat med nektarflödet i naturen. Omsättningen av bin och vaxbygget i bisamhället är en av grundstenarna för friska bin. Avslutning Allt arbete med bin är en trevlig och underhållande sysselsättning för den som har möjlighet att göra arbetet under både för biodlaren och bina gynnsamma omständigheter. Då kan det hända att en del bigårdar får dålig tillsyn. Detta speciellt på våren och försommaren då det är mest nödvändigt att övervaka bisamhällets utveckling. Med hänsyn till ekonomin måste biodlare betänka, att varje svärm som rymmer är en stor förlust. Ett starkt samhälle som inte svärmar kunde ha byggt ut en hel del vax och kunde sannolikt ha gett minst 20 kg mer honung. Ett ganska stort värde, eller hur? Tänk på detta, se till bina i maj-juni, utöka med fler ramar/ lådor vid behov samt gör avläggare med drottningen då viseceller finns. På grund av att det verkar vara så många som ser till sina samhällen tillräckligt under dessa två månader, är det min bedömning att det är ganska omöjligt att komma till rätta med yngelrötan. Efter nära fyrtio års erfarenhet av biodling, även i större skala, där smittorisk har funnits kan jag garantera att det går att hålla bisamhällena friska utan några medikamenter. Inte ens mot vaxmalen behövs några kemiska preparat om biodlaren är på sin vakt när vaxet sorteras efter slungningen och aldrig behåller utbyggda vaxkakor, om de innehållit yngel mer än ett år i bisamhället. Nytt vax i yngelrummet i maj-juni månad på vilket bina sedan får ordna sitt vinternäste på lämpligt kakantal och som sedan på våren efter blir föremål för yngelsättning tills i maj-juni då de utbytes mot nytt enligt ovan. På detta sätt har jag skött alla mina bigårdar och jag tror att ett sådant förfaringssätt snart skulle sätta stopp för många smittosamma sjukdomar i våra svenska bigårdar. Efter många års erfarenheter både som biodlare och föredragshållare vid många hundra träffar med biodlare som gjort samma erfarenheter som jag, vill jag därför rekommendera till efterföljd vanan att ofta byta vax i yngelrummet. 13

14 Ett par gamla handskar BO MALMGREN Vi blev med villa i en sandbacke mot sydväst Huset finns i Huddinge. Med huset följde en trädgård med äppel- och plommonträd. Dessutom en stor mängd aspsly som var på väg in mot huset. Vi röjde asp och konstaterade att frukt och bär behöver pollinering. Alltså: Bin! Efter koll i Kungl. Telegrafverkets utmärkta katalog hittade vi en (1) rad som handlade om bin! Den ledde till en biförening norr om Stockholm. Den trevlige mannen som svarade lovade att ordna så att vi blev kontaktade. Nu började vår resa till att bli biägare. Några dagar senare ringde kassörskan i Huddinge Biodlarförening hem oss på te och förhör. Det verkade som vi blev godkända så långt, för ett antal dagar senare kom en storväxt lite barsk man med stor MC och svart skinnklädsel, Janne Thaning, för att inspektera oss. Efter ett noggrant, om än vänligt, förhör fick vi förmånen att hyra ett samhälle över sommaren. Samhället kom med Janne och hans biodlarkompis Christer med en gammal inte helt fräsch skåpbil. Samhället placerades på bergknallen ovanför huset. Dom båda mentorerna kom sen regelbundet en gång i veckat för att kolla utvecklingen av deras bisamhälle. Eller var det kanske min favorithustrus Gittes goda sockerkakor i hjärtform som lockade? Vi beställde vita overaller av en av mina kunder, köpte nät och stålringar till skydd, och jag sydde en bihatt till mig och bearbetade en mygghat från överskottslagret för 15 kronor åt Gitte. Hon föredrog den mindre modellen framför den jag sydde åt mig. Den blev stooor med den stålring den syddes på. Handskar. Ett par vanliga arbetshandskar förlängdes med en bit vitt tyg och ett gummiband att dra utanpå ärmarna på bioverallerna. En kvick erfarenhet blev att tyget ovanpå handen var enkelt och en bigadd lätt nådde igenom. Men det var lätt fixat, jag är ju trots allt skräddare! Sen var vår skyddsutrustning komplett. Hösten efter första sommaren skattade Janne och Christer honungen från deras samhälle på vår bergknalle. Sen fick vi köpa samhället för 1000 kronor! NU var vi biägare! Lyckligtvis fick vi de närmaste åren nästan varje vecka under bisäsongen besök av de båda. Jag tror att Gittes goda kakor hade en stark dragningskraft då konsumtionen av hennes goda hjärtformade kakor var imponerande. Overallerna och bihattarna fungerar fortfarande 12 år senare. Sen har det inte blivit av att ersätta handskarna med nya riktiga inköpta bihandskar. Med åren, många år vid det här laget, har handskarna, åtminstone mina, spruckit lite här och var och släppt in en och annan bigadd. De första sprickorna lagade jag med stor ambition med påsydda skinnbitar, men när sprickorna blev flera behövdes en enklare och snabbare lösning. Silvertejp är ett mycket vanligt snabbfix i många sammanhang, så även denna gång. Kontentan av det hela blir: Det behövs inte en mängd mer eller mindre dyra originalutrustningar för att komma igång som biodlare. En vanlig vit målaroverall, mygghatt à 15:- och ett par vanliga arbetshandskar från t ex OK duger bra för att kunna umgås med bin. 14 Bitidningen 11/

15 Biodling i Vietnam SIRI BÄCK Det är svårt att inte bli bländad av kontrasterna när Lotta Fabricius Kristiansen visar bilder från sina Vietnam-resor. Snabbfakta Vietnam & biodling Vietnam är mindre än Sverige, men hyser ändå ca 90 miljoner invånare. I huvudstaden Hanoi bor ca 3,4 miljoner människor och staden växer med ca 3,5 % per år. De norra delarna av landet är fattigare, bland annat med minoritetsgrupper i bergsområdena, där liten möjlighet till odling och försörjning finns. I de södra delarna av landet finns vårt europeiska honungsbi Apis mellifera i ca 1,3 miljoner samhällen, medan de norra delarna av landet hyser ungefär Apis cerana-samhällen. Landet producerar ton honung om året, och någonstans runt % av dessa kommer från de södra Apis mellifera-samhällena. Av de ton honung som produceras går ca ton på export, framförallt till USA. ena sidan är där slående vackra miljöer frodigt grönskande dalar och Å hisnande bergtoppar som ser ut att skrapa himlen, men å andra sidan är där undanträngda minoritetsgrupper i enkla hus, där en stock med bin kan vara avgörande för barnens möjlighet att gå i skolan. Lotta Fabricius-Kristiansen är engagerad och gestikulerar ivrigt när hon beskriver vad vi ser på fotona. Det är en varm sensommardag, kanske sommarens sista, och biodlarna som tagit sig till Vimmerby Folkhögskola lyssnar koncentrarat på henne trots den klibbiga luften. Hon talar om biodling i Vietnam, och det är tydligt att det betyder mycket för henne. Men hur hamnade hon egentligen där? Låt oss ta det från början. Jo, det hela började Då kontaktades Lotta av Danmarks Biavlerforening som tillsammans med bidragsgivaren Danida hade drivit ett framgångsrikt projekt år De arbetade då för att etniska minoritetsgrupper i de fattiga norra delarna av Vietnam fick ekonomiskt stöd och utbildning inom biodling. När projektet utvärderades visade det sig vara effektivt för att hjälpa familjer med små ekonomiska marginaler, så nu ville man fortsätta Kunde Lotta tänka sig att vara med? Fattiga bygder Lotta tackade ja till att delta i projektet, och under de här åren har hon varit i landet fyra gånger á två veckor per gång. Med sig hade hon bland annat Mogens Jensen från Danmark och deras skandinaviska utseende rönte stor uppmärksamhet var de än kom. Lotta berättar hur de besökte de fem provinser och 14 kommuner i Vietnams norra delar som projektet berörde. Landskapet är vackert, men den gemensamma nämnaren är att bygderna är fattiga. Det finns få möjligheter till odling och därmed få möjligheter till försörjning, och många som lever där tillhör någon av de 54 etniska minoritetsgrupper som i omgångar trängts tillbaka upp i bergstrakterna. Biodling kan bidra till en avgörande inkomstkälla för dessa minoritetsgrupper såväl som för anda småodlare i trakterna. Det var stora kontraster, berättar Lotta. Alla hade till exempel parabol och mobiltelefon, hur litet och slitet hus man än hade. Staten subventionerade nämligen det. Det fanns mobiltäckning överallt, och det kändes litet underligt med tanke på hur bra täckning vi har här i Sverige ibland Här sitter Lotta Fabricius Kristiansen bredvid en modern kinesisk standardkupa, som dock i många fall är för dyr. Det är ont om trä, något som ökar priset. Bitidningen 11/ Inget fusk! I de norra delarna av Vietnam dominerar biodling med Apis cerana, det asiatiska honungsbiet. Det vanligaste är att odla bina i stock, även om kreativiteten är stor vad gäller boplatser för bina. Det går att 15

16 Det överväldigande landskapet fascinerar och berör. bygga kupor av lera, tegel, bambu, och det går även att använda den moderna standardkupan från Kina, som dock är väldigt dyr eftersom den byggs i massivt trä, en bristvara i dessa trakter. I en standardkupa kan ett stort samhälle bestå av bin och ge 8-10 kilo honung. Det är väldigt viktigt att honungen är äkta i Vietnam. Framförallt används honung till medicin utblandad i alkohol. Larver, puppor, bin och vax ska också blandas i spriten för smak och för hälsans skull. Vaxbitar och rester från bisamhället är ett äkthetstecken också i vanlig honung. Honungen tappas på flaska eftersom den höga luftfuktigheten håller honungen flytande. En biodlare kom fram och undrade vad som hade hänt med hans honung. Grannarna trodde han hade fuskat Vid kursavslutning får varje deltagare diplom och ett samhälle. Alla är finklädda och det är mycket högtidligt. och hällt i socker, men vi försökte förklara att den bara börjat kristallisera en aning! Det asiatiska honungbiet kan migrera, eller rymma, då tillgången till mat sjunker eller om de blir stressade. Därför använder biodlarna ingen rök, utan flyttar istället försiktigt bina på ramarna genom att blåsa på dem. Få biodlare vill däremot mata kvar sina bin i kuporna med sockerlösning när draget är dåligt. Grannarna tror nämligen att sockret hamnar i honungen och späder ut den, och ingen vill köpa oäkta honung. Istället låter man dem flytta och hoppas samhället kommer tillbaka när draget blir bättre igen. Jakten på den äkta honungen går ytterligare ett steg längre, berättar Lotta. Den ursprungliga traditionen med honungsjägare lever kvar i Vietnam. En honungsjägare är en man som ger sig ut i skogarna och hämtar hem vaxkakor med honung. Denna honung anses bättre än den odlade, mer äkta, och betingar ett högre pris. Bland andra intressanta egenskaper hos Apis cerana kan nämnas att de inte producerar propolis, att de döljer honungslukten för getingar genom att sätta gödsel runt flustret, och, förstås, deras förmåga att leva med varroa. 16 Bitidningen 11/

17 Det finns många kreativa sätt att hålla bina. Här syns det traditionella bi i stock, som till exempel kan hänga utanför huset, men också kupa i bambu och lera samt en standardkupa, skuggad av palmblad. Bitidningen 11/ Lika men ändå olika Utbildningen av biodlarna liknar den som ges vid varje nybörjarkurs i Sverige. Man talar om biets biologi, om kuporna och deras placering, om pollinering, dragkalender, om att mata bina, skatta och slunga honung Ja, allt som man talar om här i Sverige, men givetvis anpassat till Apis cerana och till de praktiska möjligheterna på plats. Kanske man tycker att biodling i en stående stock med bara en topplist ser primitivt och opraktiskt ut först, men kanske det är just den lösningen som visar sig vara den bästa för just den biodlaren i just den regionen med just de bina. Gamla lösningar är inte alltid dåliga, och det gäller att ta till vara de kunskaper som finns, samtidigt som man utvecklas. Senare kommer också drottningodling, bisjukdomar, avläggare och biodlingens ekonomi på tal motsvarande en fortsättningskurs i Sverige? Vid varje kurstillfälle är hälften av kursdeltagarna kvinnor och hälften män. Det har visat sig vara viktigt att få med kvinnorna, eftersom deras pengar tenderar att i större utsträckning gå tillbaka till barnen och familjen och därmed ge en större effekt på utvecklingen. Något av det mest fantastiska är att se hur så små insatser verkligen kan göra skillnad, berättar Lotta. Både enskilda individer och hela bygden drar verkligen nytta av projektet, och det är helt underbart att se. Ett samhälle kan göra att familjens barn kan gå i skola, bara det! Som avslutning på sin föreläsning den där varma sensommardagen berättar Lotta om biodlarresan som ska gå av stapeln februari Då ska Lotta tillsammans med Preben Kristiansen ska guida genom biodlingens Vietnam, och om man vill kan man följa med och se allt detta med egna ögon. Bitidningen noterade att flera åhörare i den syrefattiga salen blev lika intresserade av detta som undertecknad. Ytterligare en modell på kupa, stående stock. Denna modell med fria vaxkakor på en topplist verkar framgångsrik. 17

18 Biodlingen och bidöden KERSTIN EBBERSTEN AgrD, agronom, forskare inom området biodling och husdjursgenetik, numera pensionär Föreliggande artikel har inspirerats av initierade artiklar i ämnet och mina egna erfarenheter. På engelska finns uttrycket Colony Collapse Disorder (CCD) för den sedan två deciennier observerade och stora bidöden. De senaste åren har flera kända och även många okända faktorer misstänkts vara orsaken till en onormalt stor dödlighet bland bisamhällen i hela västvärlden. Man har lokalt noterat att hälften eller mer av alla samhällen dött. På andra håll har procent av samhällena dött, och på åter andra håll har dödligheten varit mycket liten, kanske 5 procent av samhällena. Detta kan betraktas som normalt. Något har hänt, i miljön förmodligen, men ingen vet säkert och spekulationerna är stora. Pollinationens värde Pollinationen via honungsbin är värda 35 miljarder kronor i Sverige. Vad vi alla är överens om är att bina har ett mycket stort värde för ekosystemen. Bina är de viktigaste pollinatörerna för fruktträd, mandel, jordgubbar, hallon, vinbär osv och olika grödor som raps, och dessutom för många vilda växtslag. Detta gäller både för våra tambin (Apis mellifera), och andra biarter, varav humlorna i Sverige utgör ett 40-tal arter. Dessutom finns mängder av sk solitära biarter. I Sverige har vi i storleksordningen olika arter av bin. Enligt utredningen som presenteras i Jordbruksverkets rapport nr , skulle binas pollinationsvärde i Sverige vara i storleksordningen miljoner kronor. Men om man istället anger det som jag anser mera riktiga värdet, nämligen att var tredje tugga vi äter är beroende av pollinerande insekter så får vi ett helt annat värde av pollinationen som utförs av bina i Sverige. Om vi beräknar värdet på maten (tuggorna), så finner vi följande. En tumregel säger att ca 10 procent av hushållens del Binas pollineringsvärde är mycket stort. Foto: Branko Obranovic. i BNP är värdet av livsmedlen i Sverige. Totala BNP är cirka 3400 miljarder kronor. Hushållens disponibla köpkraft är ca 1500 miljarder kronor, varav livsmedel ca 12 procent. Livsmedlens värde är alltså 150 miljarder kronor. Var tredje tugga blir 50 miljarder kronor. Vi räknar med att procent av de växter som utgör vår föda pollineras av honungsbin. Således utgör värdet av pollinationen i storleksordningen 35 miljarder kronor. Det beror alltså på hur man räknar, om man räknar värdet eller priset. Ett fel i beräkningen är att vi importerar ganska mycket livsmedel. Och till detta värde ska läggas värdet av pollinatörernas bidrag till ekosystemtjänster, vilka emellertid är mycket svårt att beräkna i monetära termer. Det är först när pollinatörerna försvinner som det verkliga värdet av dessa framgår. Spekulationer kring bidöden Många spekulerar kring orsakerna till bidöden. De flesta forskare anser att varroakvalstret (Varroa destructor) tillsammans med av kvalstren spridda virus, är den viktigaste orsaken till bidöden. Andra anser att bekämpningsmedel från jordbruket, sk insekticider, och då främst de nu allmänt spridda systemiskt verkande neonikotinoiderna (imidakloprid är en av de vanliga aktiva substanserna i preparaten), skulle vara den huvudsakliga källan till bidöden. En källa till bidöden som hela tiden avfärdats helt av forskningen men hela tiden dyker upp i massmedia är strålning från mobilmaster och mobiltelefoner. Stress av olika art finns också med som en inte helt avfärdad källa, men endast som en delförklaring. Varroakvalster är ett kvalster som lever av binas kroppsvätska. Det är ca 1-2 mm stor. Klart synligt för ögat. Dessa kvalster sprider olika slag av virus som försvagar och dödar bina. Kvalstren själva anses inte döda bina, men väl försvaga dem särskilt vid kraftiga angrepp. Varroakvalstret kom till Sverige 1991 och hade funnits i Europa längre, och kom något senare även till USA. Ursprungligen kommer kvalstren från olika platser i Asien, och kom till Europa bl a genom att asiatiska bin i forskningssyfte introducerades i europeiska forskningsbigårdar och genom naturlig spridning österi- 18 Bitidningen 11/

19 från. Det finns även andra bisjukdomar som sätts i samband med bidöden. En sådan är Nosema, som är en encellig organism som lever i matsmältningskanalen hos bina. Det finns två arter av Nosema, (N. apis, och N. ceranae). Den senare av dessa har på senare år observerats i Sverige, och återfinns bland sjukdomsalstrare som anses ha samband med bidöden. Dock tycks inte alla biforskare vara ense i den åsikten. Senare års rapporter visar att flera faktorer (bekämpningsmedel tillsammans med patogener) samverkar och gör bina mera känsliga. Pettis (USDA) säger att Nosema rimligen inte ensamt kan orsaka den stora bidöden. Vi har haft Nosema-angrepp utan att samhällen dött, och detta långt innan dessa nya insekticider funnits. Nosema apis är en parasit som sedan länge är känd för att kunna orsaka s k utsot, vilket betyder att bina släpper sin avföring inne i kupan. Detta beror då på att de inte mår bra av tarmparasiten. Bitidningen 11/ Varroakvalstret anses vara den största orsaken till förlusterna av stora mängder bisamhällen, men det är inte den enda. Foto: Bo Malmgren. Cocktaileffekt av bekämpningsmedel och patogener Pettis visade att mycket låga exponeringar av neonikotinoider (imidakloprid) hade samband med döda bin och bisamhällen. Den holländske forskaren Henk Tennekes har funnit att imidakloprid inte avdetoxifieras utan har en lång persistens. Detta gäller också för dess nedbrytningsprodukter som är synnerligen persistenta i jord och vatten. Den långa exponeringen för denna slags substans leder till effekter som liknar de dos responsegenskaper som man finner hos de allra giftigaste substanserna vi känner och som är genotoxiskt cancerframkallande. Både Pettis och Tennekes är alltså överens om att kombinationseffekten mellan insekticiden och patogener (sjukdomsalstrare, här Nosema ceranae) är mycket skadligt för bisamhällen. En sådan kombinationseffekt brukar man ibland benämna cocktail-effekt, vilken matematiskt skulle kunna uttryckas som att = 12 (eller något annat valfritt värde). Ett problem i sammanhanget är att insekticiderna, innan de godkänts för användning, testats en och en och i en miljö som rensats från störande inslag av andra tänkbara orsaker till bidöd eller skador på bin. Man testar alltså en effekt i taget. Detta är ett klassiskt sätt att bedriva forskning och testning. Man säger att man reducerar modellen för att den studerade effekten ska framträda tydligt. Eftersom det har publicerats ett stort antal försök/ experiment med denna slags modell så är det lätt att finna försvar för att dessa substanser skulle vara ofarliga. Bekämpningsmedelsfirmorna själva refererar till många sådana försök. Synergieffekter har man tidigare inte tagit hänsyn till, men sådana kan medföra att giftigheten blir upp till 1000 gånger högre än för enstaka preparat. Synergieffekter medför också att samverkan mellan patogenen Nosema (N. ceranae) och imidakloprid försvagar immunförsvaret hos bina. Betning av frön med imidakloprid Eftersom substanserna är vattenlösliga så är risken stor att de kommer in i bikupan via nektar och pollen. De kommer också ut i de naturliga ekosystemen genom vatten och jord. Preparaten bibringas ofta växten genom så kallad betning, dvs man doppar fröna i medlet. När fröet kommer i marken så frisätts substansen, som är systemisk, och återfinns sedan i hela växten vartefter den växer upp. Idén med detta är att en insekt som äter på fröet, roten eller blad och stam, kommer att få i sig preparatet och dö. (Preparatet har en påverkan på centrala nervsystemet hos insekterna). För att inte preparatet ska försvinna ur plantan genom nedbrytning så är det mycket persistent. Detta betyder att man har valt en substans som har dessa egenskaper för att den skall fungera med avsedd effekt. De studier som redovisas av forskarna visar att nedbrytningsprodukterna är minst lika giftiga och persistenta än modersubstansen. Preparatet och dess rester finns sålunda kvar länge i mark och vatten och kan fortleva och vandra i ekosystemen. Risken för stora ekosystemiska störningar är alltså uppenbar. Även vilda pollinatörer kommer rimligen att drabbas av dessa gifter i naturen. Guttationsdroppar på majs dödar bin inom två minuter Ett initialt mycket kritiserat försök av den italienska forskaren Girolami, visade att den lilla guttations-droppen, som bildades i bladvecket hos den unga majsplantan när denna var cm hög, dödade bina inom 2 minuter när de druckit av denna droppe. Girolami filmade sitt experiment och la ut det på internet, så alla intresserade kunde följa binas öde. Numera har experimentet kunnat bekräftas mera officiellt, men då, omkring år 2009 försökte Bayer att förfäkta att detta var förtal mot kemikaliefirman. Ett intressant påpekande i sammanhanget är att man i reklamen visade hur enormt effektiv man kunde döda termiter med imidakloprid, men att samma medel alltså var helt ofarligt för bin. Vilket alltså inte var en helt logisk slutsats. 19

20 Binas immunförsvar minst fyra delar/funktioner fysiska barriärer hud osv beteende såsom att bina putsar varandra och bär ut smuts och parasiter cellulärt immunförsvar (fagocytos cellerna äter bakterier, inkapsling av tex parasitägg, melanisering, nodulation, mfl system) som aktiveras vid angrepp av infektion peptider (relativt korta aminosyrakedjor) som omedelbart aktiveras i hemolymfan vid angrepp av infektion, bakteriella, svampar osv. Imidakloprid i bisamhället Pollen kan innehålla imidakloprid och den vägen spridas in i bikuporna och sakta frigöra giftet till de nya larverna och bina som föds upp där. Studier från Kanada visar att det fanns 121 olika pesticider i bisamhällenas foder, i vax och i bin. I 60 procent av proverna fanns minst en systemisk pesticid. Med systemisk avses att den transporteras runt i organismen och inte drabbar bara den yta där pesticiden träffar plantan eller djuret. För växter betyder det ibland att fröet betas med ett systemiskt gift, och så sprids giftet sedan till plantans alla delar och de insekter som äter av plantan dör. Enligt denna kanadensiska studie har man aldrig tidigare funnit sådana mängder med pesticider i bisamhällen. I bisamhällena i studien fanns sådana läkemedel som används mot varroakvalstret, liksom också antibiotiska medel som används mot Nosema, yngelröta mm. Bisamhällen kan stressas Bisamhällen som flyttas mellan olika platser förmodas bli stressade av detta. I USA flyttas en stor andel av bisamhällena för att pollinera mandelträden i Kalifornien. Även foderbrist kan stressa bina och leda till svält. Likaså är en stor andel av den soja och majs som odlas i USA och även i Sydamerika av GMO-sorter. Klimatförändringar finns också med i periferin bland tänkbara orsaker till bidöden. Binas immunförsvar I litteraturen talar man ibland om binas immunförsvar, vilket i detta sammanhang synes bli försvagat av t ex imidakloprid, särskilt när detta gift förekommer i samband med Nosema-parasiten. Bina har ett annorlunda immunförsvar än andra insekter (tex flugor) och varmblodiga djur. Immunförsvaret hos bin (och andra insekter) saknar den adaptiva funktion som finns hos tex däggdjuren, där en sjukdom/infektion/vaccination aktiverar bildandet av antikropper i kroppsvätskan. En stor studie (kartläggning) av binas genom antyder att honungsbiet skulle ha färre immun-gener än andra insekter. Men detta betyder inte att de har ett sämre immunförsvar. Bisamhället är en superorganism och har därigenom flera vägar för immunförsvaret att verka. Immunförsvaret verkar både på det individuella biet och på hela bisamhället. Det är en paradox att binas immunförsvar synes innehålla färre specifika gener för immunitet, samtidigt som bina lever så nära varandra som inne i bikupan där en smittspridning bör ske tämligen fort. Flera delar av immunförsvaret hos bin och många andra insekter är evolutionsmässigt mycket gamla/primitiva. Det finns uppenbarligen delar i försvaret som är mycket effektiva. Binas immunförsvar måste betraktas som synnerligen robust, och detta tack vare att det är annorlunda. Avelns betydelse Genom biavel har vi fått mycket trevliga och lätthanterliga bin men samtidigt har vi även gjort dem alltmer känsliga för miljöstörningar, exempelvis sjukdomar, parasiter och annan stress. Arbetsbin som lever i naturliga tillstånd har en extrem förmåga att behålla en stor genetisk variation, vilket gör bisamhället mycket anpassningsbart och stresståligt. Detta gäller särskilt variationen mellan olika arbetsbin inom själva bisamhället en slags fenotypisk plasticitet. En naturligt levande bidrottning parar sig med många drönare (20-30 stycken eller fler). Varje enskild drottning ger sedan upphov till en dotter, som blir den nya modern i samhället. På så sätt har samhället evigt liv, medan dess invånare kontinuerligt byts ut. Dessutom avkastar varje drottning oftast en eller flera svärmar, som i sin tur ersätter döda samhällen och sprider populationen i landskapet. Aktivt biavelsarbete innebär i grova drag att man selektivt odlar drottningar. Man låter ofta drottningarna para sig med drönare på isolerade parningsstationer, som producerar drönare via ett litet antal nära besläktade systerdrottningar. Resultatet blir att man med tiden får bisamhällen med arbetsbin, som blir alltmer närbesläktade. På så sätt får man också en minskande genetisk variation både inom samhällena och mellan drottningarna som är de reproduktiva individerna i en bipopulation. De haploida drönarna som parar sig med drottningarna är att betrakta som den drönarproducerande drottningens spermieförmedlare. Bins immunförsvar är i huvudsak genetiskt styrt. Det finns ursprungligen och i den frilevande populationen en stor variation inom bins immunförsvar avseende både dess kvalitet och kvantitet. En biavel som minskar den genetiska variationen minskar därmed immunförsvarets förmåga att uttrycka sig. Forskning har visat att populationer med större genetisk variation har bättre immunförsvar och är mer vitala än samhällen med liten genetisk variation. Tarpy (2003) säger: Flerparning och den därav följande minskningen av släktskapen inom samhället visade sig signifikant minska risken för sjukdomar hos socialt levande bin. Mot bakgrund av den kunskap vi har idag bör avel för resistens mot diverse sjukliga tillstånd hos bin börja med att skapa och behålla en stor genetisk variation hos bin. Denna variation innebär även att övriga organismer, som sammanlever med bin i en ekologiskt stärkande gemenskap, får en stor variation. En viktig förutsättning för att sjukdomsresistens hos bin ska utvecklas är att de får stanna i samma miljö, så att deras anpassning kan ske i relation till miljön och genom naturlig parning lokalt med drönare från andra lokalt anpassade samhällen. Resistensen vidmakthålls genom det lokala urvalet. Det är en biologisk ständigt variabel egenskap. Detta resonemang förutsätter naturligtvis också att man använder bekämpningsmedel (alla typer) mot kvalster i så liten utsträckning att kvalstertrycket kan påverka selektionen hos bina till bättre motståndskraft. Detta naturligtvis då man bedriver avelsarbete. Av för mig okända skäl har denna del av biodlingen och sjukdomsbekämpningen, dvs avelsarbete för bred genetiskt variation, uraktlåtits i stora delar av västvärldens biforskning. 20 Bitidningen 11/

21 Neonikotinoider välsignelse eller hot ANN-CHARLOTTE BERNTSSON I december 2011 var det en konferens på SLU där man uppmärksammade de gifter som används mycket i lantbruket idag och som diskuteras mycket i bidödssammanhang, de som med ett samlingsnamn kallas neonikotinoider. Konferensen hade ett ambitiöst upplägg, men misslyckades enligt min uppfattning att diskutera många problematiska fakta i sammanhanget. Min ambition här är att uppmärksamma detta och hoppas att berörda parter vidtar åtgärder för att motverka neonikotinoidernas katastrofala påverkan på miljön. Jag inleder med att citera stycken ur SLU:s konferenssammanfattning och ger sedan kommenterar. SLU:s text kan läsas via denna internetlänk: såldes neonikotinoider för 1.56 miljarder dollar Vi vet att användningen har ökat kraftigt sedan 2006 (även så i Sverige). Jag undrar vilka siffror som gäller för 2011 rörande försäljningen av neonikotinoider? Bitoxiteten skiljer mellan olika substanser Imidocloprid har ett 48h LD50 värde på 0,0037 ug, tiacloprid ligger på 17,37 ug. Vad jag förstår hade ingen kontrollerat hur bina påverkas av lägre doser över längre tid, exempelvis fortplantning, orienteringsförmåga, imunförsvaret, etc. Inte heller gav SLUs skrivelse något klart svar på dessa frågor. En stunds googlande gjorde mig djupt oroad. En amerikansk studie av Dr Jeffrey Pettis, forskningsledare på statliga bi-laboratoriet i Beltsville Maryland har påvisat Bitidningen 11/ Neonikotinoider rekommenderas för blommande raps. att bins mottaglighet för infektioner ökar i närvaro av imidakloprid, även i mycket små halter. Dr Pettis och hans forskarteam fann ökningar av sjukdomsinfektioner även om halten av insekticiden var så låg att den inte kunde detekteras i bina. Forskarteamet visste dock att bina blivit utsatta för ämnet. Se: Nackdelarna är att vissa neonikotinoider är extremt giftiga för bin. Hmm? Det kan man ju tycka är en nackdel för bin och biodling men förmodligen även för övriga pollinatörer? Extremt bigiftiga produkter med en ökande försäljning är onekeligen mycket problematiskt för bin och biodling. Enstaka skador av insekticider beror ofta på misstag i bekämpningen. Vissa certifikat och utbildningar krävs för att använda insekticider, men det finns inga krav på journalföring eller rapportering om vilka medel som använts eller hur mycket. Detta är illa och borde rättas till. Man borde kunna kräva att bönder utbildas bättre i bekämpningsmedelshantering samt att det införs någon form av rapporteringskrav för användande av bekämpningsmedel. Vi behöver ett nationellt register rörande bisamhällen. Sverige har upprepade gånger kritiserats av EU för sin undlåtenhet att införa ett nationellt biodlaregister. Ett sådant borde kunna samköras med ett liknande över bekämpningsmedelanvändandet i landet. Behovet av en sådan samkörning och övervakning är akut för att möjliggöra en övervakning av miljöpåverkan av bekämpningsmedel även rörande andra hotade arter som är absolut nödvändiga för samspelet i vår natur. Neonikotinoider är vattenlösliga och har en liten tendens att biouppackumuleras. Vi kan m a o förvänta oss att halter i miljön (växter och djur) ökar med tiden? Användandet av neonikotinoider ökar för varje år. Situationen är alarmerande. JV (Jordbruksverket) sänder ut växtodlarråd där de anger att bönderna bör använda bekämpningsmedel i växelbruk för att undvika resistensproblem hos skadedjuren. I dessa råd/rekommendationer ingår ett förespråkande för användande av neonikotinoider för att motverka pyretroidresistens. JV skriver bl a att I höstraps som kommit långt rekommenderas i första hand Biscaya 0.3 l/ha eller Mospilan 0.15 l/ha. M a o rekommendationer om att använda neonikotinoider i blommande rapsfält. Se: JV anger i andra skrivelser att de anser att det innebär problem med den ökade användningen av neonikotinoider. Undra på det med dessa växtskyddsbrev som sänds ut (bonden kan prenumerera på dem). 21

22 Bin kan samla avsevärda mängder pollen från majs. om omständigheterna är de rätta. Likaså åker JV ut i samverkan med LRF och informerar bönderna om risken för resistensproblematik och ger växtodlarråd där neonikotinoider ingår i bekämpningsmedelsstrategin. LRF saluför dessutom rapsutsäde och bekämpningsmedel i paketpris till medlemmar via sitt bolag Lantmännen, vilket de gjorde reklam för i sin medlemstidning Land i våras. Detta oavsett att man utåt sett informerar om att inte bekämpa innan man sett tendenser till skadeangepp. I Sverige är Imidokloprid i majoritet med nästan 10 ton aktiv substans av totalt 12 ton. (2010) En av de mest bigiftiga neonikotinoiderna med förmodad biouppackumulleringseffekt är alltså den mest använda och användningen ökar hela tiden..(med JV:s/ LRF:s försorg och information) I vattendrag fann man neonikotionoider i vart tredje ytvattenprov. Främst Imidokloprid, halterna var förhållandevis låga men överskred gränsvärdet i 5% av fallen. Vad är gränsvärdena i förhållande till de ug som dödar bin inom 48 timmar? Hur påverkas bina av att deras dricksvatten i många fall innehåller ett extremt bigiftigt ämne? Hur blir det med uppackumuleringseffekter av detta? Exempelvis är gränsvärdet i EU på imdidaklopridresthalter i ytvatten ug/l. Vilken effekt blir det för bin som dör av ug när redan vart 3:e ytvattendrag är förorenat av neonikotinoider? Visserligen får inte bina i sig en liter vatten åt gången men även mindre halter av neonikotinoider har enligt verdertagen forskning visat sig skadliga för bin. I en undersökning av dräneringsvatten från växthus fanns höga nivåer av Imidokloprid under juli-okt och acetamiprid och tiachloprid under aug-sept. Jag är djup oroad över den negligering av hotet från neonikotinoiderna som verkar finnas. Hur är förhållandet mellan den ökande användningen av neonikotinoider, vinterdödligheten och binas överlevnadsmöjligheter. Från officiellt håll verkar man mena att vinterdödligeten och CCD idag närmast uteslutande beror på varroa i eventuell i kombination med nosema. För min del tror jag att det är skadligt för bins vinteröverlevnad med höga halter av neonikotinoider i nektarn på våren och sommaren, för att sedan toppas med höga till låga/lägre halter av neonikotinoider i ytvattendrag sensommartid och under hösten. Dessutom tar omgivande växtlighet såsom blommor, buskar och träd förmodat upp ytvatten och bidrar till att bisamhällena får ständiga mer eller mindre höga halter av neonikotionoider i maten. Dessa bekämpningsmedel som enligt amerikanska forskare ger bin ökad mottaglighet för infektioner även vid icke mätbara halter. I förgiftade bin hittar man substanserna i magen men frågan är om de kommer från nektarn eller vattnet. För bina spelar kanske inte det någon roll om giftet kommer från födokällor eller vattnet de dricker? Neonikotinoider är 100 gånger giftigare för bin jämfört med andra insekticider. Jag trodde att miljöbalken förbjöd användning av bekämpningsmedel som skadar bin. Likaså trodde jag att bifarliga ämnen inte fick användas dagtid och/eller i blommande gröda. Men så är visst inte fallet. När man sprutade mot löss i potatis blev det skador på bin vilket ledde till att godkännandet drogs in några år. Några år? Vad gjorde att man återigen gav tillstånd kan man undra? Apropå frågan om bin och GMO-potatis, vilket JV och forskarna påpekar inte är någon bigröda eller påverkar bin. Jag tror inte att det skulle bli skador på bin vid användning av neonikotionoider mot löss i potatisodlingar om inte bina bryr sig om potatis? Ok jag vet att potatis inte är speciellt bi-attraktivt men det innebär tydligen inte att bin och biodlingen inte påverkas av potatisodlingar. Exempelvis är majs ingen självklar pollenkälla för bin. Avseende neonikotinanvändningen på majs. Betänk Bablok (EU-fallet om GMO i honung) och hans halter om 4,1 % GMOmajs i pollenet. Det verkar som att man från officiellt håll har som främsta uppgift att lugna biodlingen. Efter att ha läst en och annan studie inser jag att majsen ofta är hårt bekämpad med neonikotinoider. Man får lätt intrycket att problematiken förringas därför att förtjänsten på försäljningen är så enorm. Flera av substanserna används i rapsodling och mängden substans i rapsens nektar är hög direkt efter appliceringen men sjunker efter ett par dagar. Detta verkar i mitt tycke vara ett förringande av problematiken. Många produkter får användas på blommande grödor, utan hänsyn ens till bistråk, på blommande gröda mitt på ljusan dag. Resultatet blir höga halter av ett extremt bigiftigt biouppackumullerande ämne i nektarn under ett antal dagar för att sedan sjunka till en lägre nivå. Kan man inte se konsekvenserna för bina som samlar nektar under dessa och följande dagar i ljuset av ackumulering och sublethala synergieffekter med andra gifter och patogener? Nyligen utförda studier har visat den kombinerade effekten av infektioner orsakade av Nosema apis och N cearane och icke dödliga doser av neonikotionoider. Pettis et al (2012) fann att icke dödliga halter av imdidaklopridexponering i föda till yngel ledde till ökade halter av nosemasporer hos vuxna bin. Alaux et al (2010) fann att när N apis och N ceranae och neonikotinoider förekommer tillsammans med imdidakloprid ökade dödligheten mer än enbart neonikotinoidexponering ensamt eller nosemainfektion ensamt och reducerade binas förmåga att sterilisera fodret. En reducerad förmåga att sterilisera lagrad föda kan göra bisamhällen mer mottagliga för andra patogener. Simiarly, Vidau et al (2011) fann att synergistisk interaktion mellan infektion 22 Bitidningen 11/

23 I Xerces Society for Invertebrate Conservations avhandling Are Neonicotinoids Killing Bees, Xerces-Society, 2012 (Se: kan man läsa: Exponering av neonikotinoider 1.Neonikotinoidrester återfinns i pollen och nektar och konsumeras av pollinerande insekter såsom bin. Koncentrationerna av dessa rester kan nå dödliga nivåer i vissa situationer. 2. Neonikotinoider kan finnas kvar i jorden i månader eller år efter en enda applicering. Mätbara resthalter har påträffats i träd upp till sex år efter applicering. 3. Obehandlade grödor kan absorbera resthalter i jorden från föregående år. 4. Produkter för hem och trädgård kan ha betydligt högre mängd aktivt ämne och/eller användas i betydligt starkare doser (potentsiellt 120 ggr högre, gäller USA-marknaden) 5. Direktkontakt med neonikotinoidabsorberande sprutmedel är hasardartat för bin, och vidhäftande rester på behandlade plantor förblir giftiga för bin under ett flertal dagar. 6. Neonikotinoider applicerade på grödor kan kontaminera ogräs och vilda blommor. Effekter för honungsbin 1. Imidakloprid, clothianidin, dinotefuran och thiamethoxam är höggradigt giftiga för bin. 2. Thiacloprid och acetamiprid är giftiga. 3. Efter plantan/grödan absorberat neonikotinoiden börjar den sakta metabolisera ned beståndsdelarna. Vissa av de metaboliserade beståndsdelarna är lika giftiga eller även mer giftigt för honungsbin än ursprungsprodukten. 4. Honungsbin exponerade för icke dödliga halter av neonikotinoider kan få problem med flygning och navigering, reducerat smaksinne, sämre inlärningsförmåga för nya uppgifter, vilket i allt påverkar födosökskapaciteten. Halveringstider Acetamiprid 1-8 dagar. Chlothianidin dagar (den högre tiden anges för sandjordar). Dinotefuran 138 dagar. Imidakloprid dagar. Thiacloprid 1-27 dagar. Thiamethoxam dagar (metaboliserat chlothianidin). med N ceranae och exponering av icke dödliga halter av thiacloprid ökade honungsbidödligheten, trots faktumet att thiacloprid är mindre giftigt för honungsbin än imdidakloprid. Doering et al (2004c) fann ackumuleringseffekter i långlivade växter (träd, perenner, buskar). Prover av rhododendronblommor tagna 365 dagar efter behandling hade högre halter av imidoakloprid ( ppb) än prover tagna från samma planta 17 dagar efter behandling ( ppb). Bonmartin et al (2005a/b) fann att resthalter i solrosnektar låg på halter mellan 3-11 ppb. Bonmartin et al (2003, 2005b) påvisade mindre halter av imdidakloprid om 1-2 ppb i obehandlade solrosor odlade ett år efter odlingar med betat utsäde planterat i samma jord. Maxkoncentrationer av clothianidinresthalter i rapsnektar från clothianidinbetade rapsfröer är rapporterade att vara 3 ppb i pollen och 3,7 ppb i nektar (Cutler and Scott-Dupree 2007). Äppelträd behandlade med jordapplikation i tillåtna halter hade restvärden på 12 ppb eller lägre i blommor 197 dagar efter behandling (Doering et al 2004a). Neonikotinoider som används på jord resulterar i mycket högre resthalter i pollen och nektar än nivåer som rapporterats från betat utsäde.(ppm=mg/l) Sammanfattningsvis var alla mer eller mindre eniga om att neonikotinoider i de flesta fall är ett bättre alternativ till de pesticider man ersatt, men att det fanns stora skillnader i toxicitet mellan olika substanser. Det krävs dock fortsatt övervakning av långsiktiga effekter och eventuella synergistiska effekter mellan olika bekämpningsmedel och bekämpningsmedel och sjukdomar. Med alla avses SLU/Bayer m.fl. Att Bayer var med och samverkade rörande dessa utredningar undrar jag om det inte påverkade objektiviteten. Sammanfattningsvis anser jag att man inte tar tillräcklig hänsyn till påverkan på pollinatörerna. Bigifter som är 100 gånger mera toxiska än tidigare preparat kan inte anses som ett för bin och biodlare bättre alternativ. Som dessutom får binas immunförsvar mot andra sjukdomar/infektioner att försvagas, samt reducerar binas förmåga Även om potatis inte är någon utpräglad biväxt besöks den tydligen av bin ibland. att sterilisera födan. Biouppackumuleringar och otroligt långa halveringstider är mycket problematiska. Hur lång tid tar det för neonikotinoider att försvinna ur/ från miljön? Kanske är det inte så underligt om vinderdödligheten ökar med tiden? Bina utsätts för neonikotinoider från växter och vatten från tidig vår till sen höst via betning och besprutning samt eventuellt förekommande jordbehandlingar med neonikotinoider. Ytvattenföroreningar av neonikotinoider tas upp av buskar och träd som i vissa fall omvandlas till än mera för bina giftiga ämnen. Dessa ämnen kvarstår i miljön under åratal, samtidigt som bekämpningsmedelsanvändandet fortgår. Kan detta verkligen vara att betrakta som bättre än förr? Några länkar Bayers produktinfo: chinook/ biscaya/ Natural news syn: honeybees_pollinators_pesticides.html Framtiden Hoppas innerligt att SBRs krav om Nationellt förbud mot neonikotinoider leder någon vart, och att SLU kommer till vår undsättning. Kan studier rörande synergieffekter av bekämpningsmedel vara något för dem? Bitidningen 11/

24 Följ med på biodlarresa till Vietnam feb 2013 Upplev det fantastiska landet, de vänliga människorna och den spännande biodlingen Arrangörer: Danmarks Biavlerforening, DBF i samarbete med biodlingsföretaget Apinordica. Reseledare och tolk: Lotta Fabricius Kristiansen tillsammans med Preben Kristiansen. De har tidigare rest till Vietnam flera gånger i förbindelse med biodlingsprojekt. Resan startar i södra Vietnams pulserande storstad Ho Chi Minh City (Saigon) med en avstickare till Mekongflodens delta.vi kommer att uppleva lämningar från Vietnamkrigets grymheter med krigsmuseum och underjordiska tunnlar. Men också fredens skönhet i de gamla kejsarstäderna Hoi An och Hue. En höjdpunkt på resan blir båtturen i den natursköna världsarvslistade Halongbukten. Resan avslutas i huvudstaden Hanoi, som är en kaotisk men charmerande storstad. Avresa från Köpenhamn fredagen 15 februari kl med Thai Air. Återkomst tisdagen 26 februari kl till Köpenhamn. Fullständigt program på och För mer information kontakta Lotta Fabricius Kristiansen på apinordica.se eller mobil: Reservation för eventuella förändringar i programmet. Resan är en uppföljare till resan som går i oktober 2012 som snabbt blev fullbokad. Vissa justeringar av programmet kommer att göras efter erfarenheterna från den första resan. Priset vid deltagare: ca SEK ( DKR) per deltagare i dubbelrum på hotell och på båten. Tillägg för enkelrum SEK. I priset ingår entréer, båttur, buss med luftkonditionering, engelsktalande guide och svensk/dansk talande reseledare och de flesta måltider (se programmet). OBS! Anknytande förbindelse till Kastrup, Köpenhamns flygplats ingår inte i priset. Teknisk arrangör är Brandstrup Travels, som tar emot anmälningar och betalningar. Anmälan: skicka e-post till: Ingrid Edmonds eller ring tel: Vid anmälan kom ihåg att skriva ditt namn så som det står skrivet i ditt pass. Vill du följa med till London 2013? National Honey Show i London är ett årligt evenemang som hålls för 82:a året Denna mässa lockar biodlare och utställare från hela europa och erbjuder en rad workshops och föreläsningar. Du kan läsa mer om detta på deras hemsida. co.uk/ SBR med Olle Boman i spetsen planerar att göra en resa dit den 30 oktober till den 2 november Förutom en heldag på The National Honeyshow i Weybridge som ligger i Surrey strax utanför London ska vi besöka en lokal biodlare. Vi har egen buss som tar oss till de platser vi ska besöka. Vår guide visar oss platser som House of Parliament, Tower Bridge, Buckingham palace och Big Ben. Kvällstid ges möjlighet för att på egen hand utforska London med dess stora utbud av musikaler, muséer och andra sevärdheter som denna världsstad erbjuder. Kanske vill du se en fotbollsmatch eller bara njuta av den unika pubkultur som bara finns i London. Låter detta intressant så boka 30 oktober till 2 november Detta är bara en förhandsinformation. Under våren kommer vi att ta intresseanmälan. Är det tillräckligt stort antal som vill följa med så går vi sedan ut till alla medlemmar med möjlighet att anmäla sig till resan. Info Olle Boman Bitidningen 11/

25 Billigare prenumeration på bitidningar Liksom tidigare år kan du via förbundet prenumerera på de nordiska ländernas bitidskrifter till ett lägre pris än om du prenumererar direkt från respektive organisation. Det gör du genom att till SBR betala in prenumerationsavgift enligt nedan och anger vilken eller vilka tidskrifter du önskar. Du kan också via SBR prenumerera på några amerikanska bitidningar och en tysk. Betalning och information gällande din prenumeration måste vara SBR tillhanda senast den 1 december Dröj därför inte med att betala in den aktuella summan på pg , varvid på talongen anges dels önskade tidskrifter, dels fullständigt namn och adress till vem tidskrifterna ska sändas. Beställning och betalning via kort kan göras i Bibutiken. Tidskrift for Biavl, Danmark 410 SEK Birøkteren, Norge 325 SEK Mehiläinen, Finland 260 SEK Deutsches Bienen Journal 405 SEK American Bee Journal 510 SEK, flyg Bee Culture, 605 SEK, flygpost Digitala bitidningar De amerikanska bitidskrifterna Bee Culture och American Bee Journal kan man prenumerera på och bläddra i digitalt på sin dator och ladda ner pdf-sidor från. Prenumerationen kostar digitalt för Bee Culture 15 USD 100 SEK, för ABJ 16 USD 110 SEK. Man går då in på beeculture.com respektive americanbeejournal.com och klickar sig fram till prenumeration. Man betalar sedan med hjälp av Visa eller MasterCard. Om man inte vill lämna ut sitt korts nummer kan man hos sin bank koppla sitt kort till ett s k E-kort-system (så kallas det hos Swedbank). Då gör man hos sin internetbank ett tillfälligt digitalt betalkort och anger hur mycket pengar det finns på det kontonumret och hur länge det digitala kortet ska gälla, vanligtvis en månad. Då riskerar man inte att någon obehörig kommer åt ens konto. Men numera finns det många säkra betalningssajter med sitt vanliga kreditkort. Dessutom har banken bra garantisystem. Exp Bitidningen 11/

26 SBR:s Biodlingskommitté JANNE MÅRTENSSON, adj Drottningodling/Avel Drottningen märks gul 2012 Summeringar från avelsfronten 2012 SBR:s Biodlingskommitté redovisar här resultaten från aktiviteter på avelsfronten från verksamheten vid de nationella parningsstationerna, från EU-projekten Bidrag till Avelsdjur 2011 och Bidrag till lokal parningsplats Tidigare har ett fjärde projekt Träff med parningsplatsföreståndare redovisats i BT maj 2012 s 38. De nationella parningsstationerna säsongen 2012 För andra året har våra fyra avelsföreningar i år ansvarat för driften av stationerna, som SBR överlämnade förra året. Föreningarna har erhållit stöd med en fast och begränsad summa, som fördelats mellan avelsföreningarna, dels som ett mindre och för alla lika stort grundbidrag och dels som ett rörligt drottningbidrag beräknat efter antalet utsatta drottningar. SBR har fortsatt bidragit med administrativ hjälp bl.a. i form av ansökan, utbetalning av stöden, rekvisition och redovisning av sökta medel från Nationella Programmet 2012 hos Jordbruksverket. Under året har verksamhet bedrivits vid 8 nationella parningsstationer Aspö, Hasslö, Ven, Hallands Väderö, Vendelsö, Styrsö, Lurö och Västra Högholmen. Totalt har 2007 drottningar satts ut Några siffror (inom parentes 2011 års siffror): Inlämnade kassetter: 2007 (1930) Lyckade parningar: 1601 (1615) Parningsprocent: 80 (84) på de nationella stationerna, vilket är en klar ökning från förra årets 1930 st. Ett mycket bra resultat! Endast en gång tidigare 2004 har fler än 2000 drottningar satts ut för parning på de nationella stationerna. Parningsprocenten ligger på 80 %, vilket är lägre än ifjol. Troligaste förklaringen är den vädermässigt ogynnsamma sommaren. I praktiken innebär detta att något färre parade drottningar har lämnat stationerna i år, trots rekordinlämningen! Fler lokala parningsplatser och fler drottningar! Bland våra lokala parningsplatser har det i år tillkommit flera nyetablerade parningsplatser, som sökt och erhållit bidrag till starten av verksamheten. Precis som i fjol är parningsplatserna väl spridda över landet och fördelningen mellan biraserna är fortsatt bra. Sammanlagt har 15 ansökningar inkommit, vilket procentuellt sett är en klar ökning. Bidragsnivån har behållits till max 3 tkr per plats. Antalet mottagna drottningar på de lokala parningsplatserna är i år 1377 st, vilket är betydligt fler än föregående år (816 st). Parningsprocenten är beräknad till 76 %, en bra siffra eftersom det som sagt finns flera nystartade platser bland årets sökande. Parningsprocenten är förståeligt därmed något lägre än ett normalresultat för de etablerade nationella parningsstationerna. En nystartad parningsplats har erfarenhetsmässigt behov av några års inkörningsperiod innan man kommer upp i sin fulla potential. Antalet drönarsamhällen på de lokala parningsplatserna ligger i snitt på 6 samhällen. Bidrag till stationsparade drottningar! Föreningar och drottningodlingsklubbar har även under säsongen 2012 erbjudits möjlighet att ansöka om bidrag till inköp av avelsdjur. Trots att SBR:s ansökan initialt avslogs gav Jordbruksverket möjlighet för Biodlingskommittén att erbjuda stödet. Möjligheten har tacksamt utnyttjats av 13 aktörer, som sökt stöd till inköp av inte mindre än 35 drottningar. Detta är i princip en fördubbling jfr med 2011 då 18 drottningar inköptes med stöd. Aldrig har så många potentiella avelsdjur kunnat inköpas med stöd från EU! En klar tendens är att priset på avelsdjuren fortsätter att öka i producentledet. Farhågorna att bidraget skulle försvåra för producenterna av dessa drottningar visar sig återigen vara obefogade. Sammanfattning Vi tackar för den insikt och förståelse som Jordbruksverket visat genom anslagen till avelsverksamheten under NP SBR:s Biodlingskommitté har även för år Bitidningen 11/

27 sökt medel från EU för att kunna fortsätta stötta såväl arbetet vid de nationella parningsstationerna som den fortsatta utbyggnaden av lokala parningsplatser. En ansökan om genomförandet av en sammankomst för parningsföreståndarna har också lämnats in. SBR har emellertid, efter årets avslag, inte ansett det meningsfullt att prioritera en ny ansökan om bidrag för inköp av Avelsdjur. Vi ser nu med spänning fram mot beslutet för NP 2013 och hur detta beslut kommer att påverka det viktiga avelsarbetet med landets honungsbin. Bitidningen 11/ Jul- och nyårsledigt på SBR:s expedition I år har vi stängt expeditionen fr o m 22 december t o m 6 januari God Jul och Gott Nytt År! Harriet Larsson, t h, föreståndare för parningsstationen på Ven, tillsammans med en besökare. Medhjälpare på Ven gör iordning uppställningsplatserna för apidea parningskupor. Riksförbundsmötet 2013 Riksförbundsmötet 2013 hålls på Scandic Grand Hotel, Fabriksgatan 23, Örebro den 13/4 kl /4 kl Riksseminariet om bin pågår som vanligt mellan fredagen 12/4 kl till lördagen 13 /4 kl Förbundsstyrelsen Nu är det dags att nominera kandidater till SBR Förslag från distrikt, biodlarföreningar samt enskilda medlemmar skall vara valberedningen tillhanda senast 15 jan SBR:s styrelse Ledamöter valda till 2013 Marita Delvert, ordförande Olle Boman Lars Hellander Annika Brohammer-Lönngren, avsagt sig omval Ledamöter valda till 2014 Sture Käll, ledamot, kvarstår till 2014 Hanne Uddling, ledamot, kvarstår till 2014 Ingmar Wahlstrtöm, kvarstår till 2014 Suppleanter valda till 2013 Rasudin Becirbegovic Revisorer Åke Fredriksson Conny Persson Jörgen Kragh, ersättare Christina Bjurlöf, ersättare Valberedningen under året: Kent Törnkvist, sammankallande Lennart Fält, Stig Hansson, Gunilla Ivehag, Lena Carneland, ersättare Sören Ohlsson, ersättare

28 Marknaden Säljes material mm Biredskap Freddy Duwe, Vårsta Malmtorpsv. 19, Grödinge Tel , Öppettider se Bi&Biodlingstillbehör Smedgatan 1, Svedala. Östra Industriområdet (vid Moltex) Öppet: April-September Måndag Lördag Övriga tider efter överenskommelse Tel , , , Återförsäljare för Joel Svensson. Samma priser som i katalogen. Sigilletiketter till din honung se Jens Larsen Honungslossare Sjölies LN Tel: VAXINLÄMNING Trumpetarevägen 5, Mantorp Tel: , Fax: VD: Christer Ankarlid, Sekr: Gunnel Hertzman, Ekonomi: Vakant Styrelseordf: Gösta Rappe Nu är det tid att lämna in ramar och vax. Vår inlämning är öppen oktober - mars. Vi säljer glasburkar i plastpaket som vanligt, pallpriser, 350, 500, 700 gr samt sexkantsburkar i olika storlekar. Ny slungare till nästa säsong - titta redan nu vad som fi nns? Har Du vår katalog - om inte, hör av Dig till oss så skickar vi den per post eller titta på Joel Svenssons Vaxfabrik, Munka-Ljungby Tel: , Fax: , E-post: Semesterstängt 22 dec - 6 jan. Trumpetarevägen 5, Mantorp Tel: , Fax: VD: Krister Linnell Styrelseordf: Gösta Rappe Honung köpes! Vi hämtar grovsilad honung hos Dig, lånar ut tunnor och palltankar. Snabb betalning - bästa marknadspris. Krav, ljung och skogs betalas extra. Mats Karlsson , Göran Sundström Yrkeshögskolan för biodling Bee Professional y h b i o d l i n g. s e Tävlingar för föreningar i SBR Medlemskap 1) Den förening som år 2013 (1/ /8 2013), uppnår flest antal medlemmar i procentuell jämförelse med medlemsantalet 31/8 2012, kommer att få 5000 kr att användas till valfri aktivitet. 2) 50 trisslotter lottas ut bland de medlemmar som betalar sin medlemsavgift i tid senast Årsrapporter om biodling Den förening som har högst svarsfrekvens i förhållande till antal medlemmar, gällande Årsrapport över min biodling kommer att få 2500 kr i form av ett presentkort i Bibutiken eller hos redskapshandlare. Exp 28 Bitidningen 11/

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! www.biodlarna.

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! www.biodlarna. Välkommen till SBR Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Foto: Janne Mårtensson Du vet väl att: 2/3 av det du har på tallriken är i något led

Läs mer

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu Avläggarproduktion - för utökning och avsalu Inledning Det finns många anledningar till att vilja förmera sina bisamhällen, som kompensation för vinterförluster, för att öka antalet bisamhällen för egen

Läs mer

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

Välkommen till Biodlarna

Välkommen till Biodlarna Välkommen till Biodlarna Grattis! DU är nu en av drygt 11000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Foto: Janne Mårtensson Du vet väl att: 2/3 av det du har på tallriken är i något

Läs mer

Föreningsbigården. - navet i biodlarföreningen -

Föreningsbigården. - navet i biodlarföreningen - Föreningsbigården - navet i biodlarföreningen - Av SBR: s ca 300 biodlarföreningar så är det ungefär 100 som har en föreningsbigård i någon form. Det finns även ett antal informationsbigårdar runt om i

Läs mer

Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder

Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder Värdet av honungsbins pollineringstjänster i kommersiella grödor är 1,4-2,8 gånger så högt som värdet av honungsproduktionen i Sverige.

Läs mer

Jordbruksinformation 3 2013. Starta eko Biodling

Jordbruksinformation 3 2013. Starta eko Biodling Jordbruksinformation 3 2013 Starta eko Biodling 2 Börja med ekologisk biodling Text: Thomas Rafstedt Foto: Johann Lang När jag står på marknad och säljer min ekologiska honung får jag ofta frågan All honung

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. Målsättningar 2019 och aktiviteter 2015-2017

VERKSAMHETSPLAN. Målsättningar 2019 och aktiviteter 2015-2017 14. a) VERKSAMHETSPLAN Målsättningar 2019 och aktiviteter 2015-2017 Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna) består av medlemmar och bygger på deras engagemang. Våra långsiktiga målsättningar och den

Läs mer

Biodlarna lyfter blicken över problemen

Biodlarna lyfter blicken över problemen Rikskonferensen Allt om bin och Riksförbundsmötet 2013 avhölls denna gång på Scandic Hotel i Örebro. Det var många deltagare på båda arrangemangen. Foton Erik Österlund. Biodlarna lyfter blicken över problemen

Läs mer

Personligt meddelande från Honungsforskarna i Lund till Sveriges alla biodlare.

Personligt meddelande från Honungsforskarna i Lund till Sveriges alla biodlare. Personligt meddelande från Honungsforskarna i Lund till Sveriges alla biodlare. Hej, Vi skulle vara väldigt tacksamma om ni kunde förmedla informationen i detta brev till biodlarna i er förening och det

Läs mer

ÅRSPROGRAM Årets färg är röd

ÅRSPROGRAM Årets färg är röd ÅRSPROGRAM Årets färg är röd 2013 1 Gott nytt år alla Biodlarvänner! Ett nytt biodlarår har börjat och den nyvalda styrelsen tackar för det förtroende årsmötet givit oss att leda föreningen det kommande

Läs mer

Foto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag

Foto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag Foto: Hans Jonsson Bli biodlare utveckla ditt företag Jordbruksinformation 14 2011 1 Biodling kan utveckla ditt lantbruk Text: Mats Mellblom BI OCH GÄSS sågos i myckenhet vid alla de gårdar här i Västergötland,

Läs mer

Utan genetisk variation inga GrundarDrottningar!

Utan genetisk variation inga GrundarDrottningar! Utan genetisk variation inga GrundarDrottningar! I min artikel i förra numret talade vi en hel del om hur vi med hjälp av nordiska bidrottningar med bred genetisk bas kunde skapa verktyg för en potentiellt

Läs mer

Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20

Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20 Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20 Thorsten Rahbek Pedersen Enhetschef Rådgivningsenheten söder Thorsten.Pedersen@jordbruksverket.se Program Viktigaste resultat Fältundersökningens uppbyggnad

Läs mer

Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se

Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se Stenungsunds Biodlareförenings styrelse 2007: Ordförande: Gösta Hjelm 0303-77 90 97, 0705-77 90 96 Vise ordf.: Bengt Gustavsson 031-12

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Bitidningen. Avelskonferens om varroatolerans. HF planeras att säljas För en lyckad övervintring Plantera biväxter GMO-pollen vad gäller?

Bitidningen. Avelskonferens om varroatolerans. HF planeras att säljas För en lyckad övervintring Plantera biväxter GMO-pollen vad gäller? Nr 5 Maj 2011 Bitidningen Avelskonferens om varroatolerans HF planeras att säljas För en lyckad övervintring Plantera biväxter GMO-pollen vad gäller? Bitidningen 5 2011 1 Vi har laddat upp inför säsongen

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring med anledning av amerikansk yngelröta och varroakvalster hos bin

Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring med anledning av amerikansk yngelröta och varroakvalster hos bin 1(5) Dnr 6.2.16-11874/14 2015-01-29 Regelenheten Anders Johansson Tfn: 036-15 59 71 E-post: anders.johansson@jordbruksverket.se Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring

Läs mer

Stadgar för Vikbolandets Biodlareförening anslutna Sveriges Biodlares Riksförbund

Stadgar för Vikbolandets Biodlareförening anslutna Sveriges Biodlares Riksförbund Stadgar för Vikbolandets Biodlareförening anslutna Sveriges Biodlares Riksförbund Detta är kompletterande stadgar ( 7:2) som anpassats för Vikbolandets Biodlareförening från SBR:s grundstadgar. Grundstadgarna

Läs mer

Bitidningen. SBR:s fototävling 2008. Binas betydelse Integration 3000 år gammal bigård

Bitidningen. SBR:s fototävling 2008. Binas betydelse Integration 3000 år gammal bigård Nr 3 Mars 2009 Bitidningen SBR:s fototävling 2008 Binas betydelse Integration 3000 år gammal bigård Bitidningen 3 2009 1 Vaxinlämning Assertorps Vaxen Assertorps Gård Mörarp Vaxinlämning 1 okt - 31 mars

Läs mer

Bin, bidöd och neonikotinoider

Bin, bidöd och neonikotinoider Bin, bidöd och neonikotinoider Ola Lundin PhD, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för ekologi, Uppsala Örebro 2014-11-05 Bin och pollinering 87 av 115 de globalt sett största grödorna

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 2017

Verksamhetsplan 2014 2017 14. b) 2014-03-03 Verksamhetsplan 2014 2017 Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna) byggs av medlemmar och dess engagemang. Vår vision tar sikte på framtiden och utgör våra långsiktiga målsättningar

Läs mer

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa)

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa) Allergivaccination Allergivaccination 3 Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja behandling med allergivaccination, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge

Läs mer

Bitidningen. Riksförbundsmötet 2013. Biallergi Bisamhället som vägrade dö Avelsurval Biprodukter för kropp och själ

Bitidningen. Riksförbundsmötet 2013. Biallergi Bisamhället som vägrade dö Avelsurval Biprodukter för kropp och själ Nr 6 Juni 2013 Bitidningen Riksförbundsmötet 2013 Biallergi Bisamhället som vägrade dö Avelsurval Biprodukter för kropp och själ 1 Vi har laddat upp inför säsongen med både stort & smått. Du är välkommen

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Under fredagens möte med styrelse, personal och revisorer diskuterade vi SBR i framtiden, 2013 2017. Vart är vi på väg och hur ska vi komma fram?

Under fredagens möte med styrelse, personal och revisorer diskuterade vi SBR i framtiden, 2013 2017. Vart är vi på väg och hur ska vi komma fram? Under fredagens möte med styrelse, personal och revisorer diskuterade vi SBR i framtiden, 2013 2017. Vart är vi på väg och hur ska vi komma fram? Detta vill vi ska ha hänt 2017: Medlemsnytta i alla delar

Läs mer

Bitidningen. VSH i avelsarbetet. Digitala nyheter från SBR Bondprojektet Nationella honungsprogrammet Propolis

Bitidningen. VSH i avelsarbetet. Digitala nyheter från SBR Bondprojektet Nationella honungsprogrammet Propolis Nr 3 Mars 2013 Bitidningen VSH i avelsarbetet Digitala nyheter från SBR Bondprojektet Nationella honungsprogrammet Propolis 1 Katalog 2012 gäller även 2013. Apistan & Apiguard säljs på Apotek. Ny slungare

Läs mer

Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie

Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie Ingemar Fries Ekologiska institutionen SLU, Uppsala Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande

Läs mer

Bitidningen. Mer bin! 100 000 bin till Kronprinsessparet Bihälsa Drottningtillsättning Glas- eller plastburk. Nr 7/8 Juli/Augusti 2010

Bitidningen. Mer bin! 100 000 bin till Kronprinsessparet Bihälsa Drottningtillsättning Glas- eller plastburk. Nr 7/8 Juli/Augusti 2010 Nr 7/8 Juli/Augusti 2010 Bitidningen Mer bin! 100 000 bin till Kronprinsessparet Bihälsa Drottningtillsättning Glas- eller plastburk Bitidningen 7/8 2010 1 GULD PÅ FLASKA Nu finns äntligen årets vinnyhet

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

En biodlares liv under 35 år

En biodlares liv under 35 år En biodlares liv under 35 år ERIK ÖSTERLUND Min mamma tog mig till en biodlare när jag var 5. Jag blev inte en biodlare då. Men det lämnade minnen. Och honung fanns på bordet. Pappor kan vara smarta också.

Läs mer

ÅRSMÖTE 2011, RAGUNDA BIODLARFÖRENING

ÅRSMÖTE 2011, RAGUNDA BIODLARFÖRENING Årsmöte 2011 2011-11-14. HA Justerat per mail ÅRSMÖTE 2011, RAGUNDA BIODLARFÖRENING Plats: Gevågs bystuga Närvarande: Uno Werner, Harriet Augusén. Thomas Mårtensson, Börje Nilsson, Sture Wennerberg. Laila

Läs mer

Bitidningen. Olika sätt att göra avläggare. Omvälvande riksförbundsmöte Slipp svärmar Parningsstationerna 2012 Bihusesyn 2012

Bitidningen. Olika sätt att göra avläggare. Omvälvande riksförbundsmöte Slipp svärmar Parningsstationerna 2012 Bihusesyn 2012 Nr 5 Maj 2012 Bitidningen Olika sätt att göra avläggare Omvälvande riksförbundsmöte Slipp svärmar Parningsstationerna 2012 Bihusesyn 2012 Bitidningen 5 2012 1 125-års Jubileum! 1887-2012 5-år i nya butiken

Läs mer

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting ALLERGIVACCINATION Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja en allergivaccinationsbehandling, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge dig information om behandlingens

Läs mer

Undersökning Forskningsinformation till biodlare 2014-04-02

Undersökning Forskningsinformation till biodlare 2014-04-02 Dnr 6.8.17-1803/14 Undersökning Forskningsinformation till biodlare 2014-04-02 Titel: Forskningsinformation till biodlare Skapat av: Nordiska Undersökningsgruppen AB Dokumentdatum: 2014-04-01 Projektledare:

Läs mer

B I I O O D I P U K T E R. Joachim Petterson. Foto Roland Persson Illustrationer SaraMara. Bonnier Fakta

B I I O O D I P U K T E R. Joachim Petterson. Foto Roland Persson Illustrationer SaraMara. Bonnier Fakta O M B I N B I O D L I N G C O H B I P R O D U K T E R Joachim Petterson Foto Roland Persson Illustrationer SaraMara Bonnier Fakta Ett stort gäng arbetsbin har samlats vid kupans ingång. Med gemensam kraft

Läs mer

Bitidningen. London Honey Show 2011. I bigården Virus och bin Så gör jag mer bin En bikupas vikt under två säsonger

Bitidningen. London Honey Show 2011. I bigården Virus och bin Så gör jag mer bin En bikupas vikt under två säsonger Nr 3 Mars 2012 Bitidningen London Honey Show 2011 I bigården Virus och bin Så gör jag mer bin En bikupas vikt under två säsonger Bitidningen 3 2012 1 Apistan & Apiguard Nu fi nns Apistan & Apiguard att

Läs mer

Biets roll i ekosystemet och varroakvalstrets effekt på bisamhället

Biets roll i ekosystemet och varroakvalstrets effekt på bisamhället Biets roll i ekosystemet och varroakvalstrets effekt på bisamhället Författare: Ida Arvidsson 3:3 Ämne: Plats: Kunskapsgymnasiet År: 2007 Innehållsförteckning Besvarade frågor 5 Inledning 5 Sammanfattning

Läs mer

Vår grafiska profil. Varför blir det allt viktigare med en konsekvent identitet?

Vår grafiska profil. Varför blir det allt viktigare med en konsekvent identitet? Vår grafiska profil Varför blir det allt viktigare med en konsekvent identitet? Varför en Grafisk manual? 1 Vår logotyp, vår logotyp med tillägg 2 Våra färger 3 Våra mönster 4 Typsnitt 5 Innehåll Informationstrycksaker

Läs mer

STYRELSE. Per Thunman 08-718 02 32. Ombud till Sthlms. Göran Frick

STYRELSE. Per Thunman 08-718 02 32. Ombud till Sthlms. Göran Frick STYRELSE Ordförande: Göran Frick 08-570 321 00 e-post: grnfrick@yahoo.se Kassör Anna Olsson 070-441 09 12 e-post: ladyolsson@hotmail.com Sekreterare: Bo Ingemar Darlin 08-718 05 18 e-post: darlin_bi@hotmail.com

Läs mer

MILJÖVETARPROGRAMMET, LINKÖPINGS UNIVERSITET. En översikt av forskningen om Colony Collapse Disorder och annan biförlust.

MILJÖVETARPROGRAMMET, LINKÖPINGS UNIVERSITET. En översikt av forskningen om Colony Collapse Disorder och annan biförlust. MILJÖVETARPROGRAMMET, LINKÖPINGS UNIVERSITET En översikt av forskningen om Colony Collapse Disorder och annan biförlust A-Uppsats Måns Kyhlbäck VT-2013 Sammanfattning Denna uppsats handlar om förlust av

Läs mer

Neonikotinoider i miljön

Neonikotinoider i miljön Neonikotinoider i miljön Jenny Kreuger & Ove Jonsson Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala Biodlarnas riksseminarium 2013 Allt om bin! Örebro 2013-04- 13 A poli>cal ba@le over pes>cides The Scien>st

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad

Läs mer

Årsmöte onsdag 8 februari 2012 kl 19.00 i Stuvsta gamla stationshus

Årsmöte onsdag 8 februari 2012 kl 19.00 i Stuvsta gamla stationshus Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr 1 2012 Årsmöte onsdag 8 februari 2012 kl 19.00 i Stuvsta gamla stationshus Läs styrelsens verksamhetsberättelse på nästa uppslag och framåt, valberedningens

Läs mer

Bitidningen. Länsstyrelse ordnade Tysklandsresa

Bitidningen. Länsstyrelse ordnade Tysklandsresa Nr 7 Juli/Augusti 2012 Bitidningen Länsstyrelse ordnade Tysklandsresa Bitillsynen koncentreras till sju län Svärmhämtningsäventyr Drottnindodling i skattlådan Konferens John Harbo om VSH-bin Bitidningen

Läs mer

Bitidningen. Tema: Pester och parasiter. Verksamheten vid SLU 2008 Påskmiddag med honung Distriktsbilagor i BT

Bitidningen. Tema: Pester och parasiter. Verksamheten vid SLU 2008 Påskmiddag med honung Distriktsbilagor i BT Nr 4 April 2009 Bitidningen Tema: Pester och parasiter Verksamheten vid SLU 2008 Påskmiddag med honung Distriktsbilagor i BT Bitidningen 4 2009 1 Vi flyttar till Norge! Liten gård och biodlingsföretag

Läs mer

Drottningen märks med grön färg

Drottningen märks med grön färg 2014 Drottningen märks med grön färg Innehåll Sida WSB aktiviteter omslagets insida Ordförande 1 Luststudier bland blommor och bin 2 Drottningodling 3 Axplock från Forellstigens b(i)logg sommar 2013 4

Läs mer

Miljögifter i odlingslandskapet

Miljögifter i odlingslandskapet Miljögifter i odlingslandskapet Miljöövervakning av växtskyddsmedel Jenny Kreuger, Bodil Lindström, Therese Nanos, Martin K. Larsson & Ove Jonsson SLU Miljöövervakningsdagarna 2013 Tällberg 2013-10-02

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

Bitidningen. Bin i trädgård och stad. Plats för ny bigård Parningslåda Årsrapport och honungsbedömning TBH

Bitidningen. Bin i trädgård och stad. Plats för ny bigård Parningslåda Årsrapport och honungsbedömning TBH Nr 10 Oktober 2010 Bitidningen Bin i trädgård och stad Plats för ny bigård Parningslåda Årsrapport och honungsbedömning TBH Bitidningen 10 2010 1 2 Bitidningen 10 2010 Ledaren Alltid under luppen så ska

Läs mer

Bitidningen. I bigården. Bågsnittsmetoden Riksförbundsmötet Biodlare på Dominica Byta rammått

Bitidningen. I bigården. Bågsnittsmetoden Riksförbundsmötet Biodlare på Dominica Byta rammått Nr 6 Juni 2014 Bitidningen I bigården Bågsnittsmetoden Riksförbundsmötet Biodlare på Dominica Byta rammått Bitidningen 6 2014 1 Av Biodlare För Biodlare Kontakta oss för mer information om våra erbjudanden

Läs mer

Bitidningen. Giftfritt pollen och nektar är bäst. Kunskap baserad på fakta Det blir varmare Binas mjölksyrabakterier blir medicin för bin

Bitidningen. Giftfritt pollen och nektar är bäst. Kunskap baserad på fakta Det blir varmare Binas mjölksyrabakterier blir medicin för bin Nr 10 Oktober 2013 Bitidningen Giftfritt pollen och nektar är bäst Kunskap baserad på fakta Det blir varmare Binas mjölksyrabakterier blir medicin för bin Bitidningen 10 2013 1 Töreboda Vax Hos oss kan

Läs mer

Bitidningen. Tema: Föreningsaktiviteter. Invintra och övervintra Lite om bivax Sover bin? Nr 9 September 2009

Bitidningen. Tema: Föreningsaktiviteter. Invintra och övervintra Lite om bivax Sover bin? Nr 9 September 2009 Nr 9 September 2009 Bitidningen Tema: Föreningsaktiviteter Invintra och övervintra Lite om bivax Sover bin? Bitidningen 9 2009 1 2 Bitidningen 9 2009 Joel Svenssons Vaxfabrik 266 94 Munka Ljungby Tel:

Läs mer

Bitidningen. Ta hand om svärmningen. Regler för ekologisk biodling Förbered parningskuporna Rabarber på honungen Presentation av styrelse och personal

Bitidningen. Ta hand om svärmningen. Regler för ekologisk biodling Förbered parningskuporna Rabarber på honungen Presentation av styrelse och personal Nr 6 Juni 2012 Bitidningen Ta hand om svärmningen Regler för ekologisk biodling Förbered parningskuporna Rabarber på honungen Presentation av styrelse och personal 1 Vi har laddat upp inför säsongen! Du

Läs mer

STYRELSE. Ordförande: Göran Frick 08-570 321 00 e-post: grnfrick@gmail.com Kassör Jan Molander 08-574 000 25 e-post:

STYRELSE. Ordförande: Göran Frick 08-570 321 00 e-post: grnfrick@gmail.com Kassör Jan Molander 08-574 000 25 e-post: STYRELSE Ordförande: Göran Frick 08-570 321 00 grnfrick@gmail.com Kassör Jan Molander 08-574 000 25 jan.molander@telia.com Sekreterare: Caroline Olsson Övr. ledamöter: Kristina Svahn 08-716 61 82 Magnus

Läs mer

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda.

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda. Syfte: Skapa förståelse för odlingens grundprinciper och ge en känsla av att kunna bidra till en hållbar utveckling genom egna handlingar, samt väcka ett intresse för odling hos barnen Mål: Att jämföra

Läs mer

Varroabekämpning med ekologiska metoder

Varroabekämpning med ekologiska metoder Varroabekämpning med ekologiska metoder Jordbruksinformation 10-2001 Innehåll Bekämpningskoncept................. 3 Nedfallsundersökning................. 4 Avlägsnande av drönar........... 5 Tredelad ram....................

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

Förslag till nationellt program för att förbättra villkoren för produktion och saluföring av honung för åren 2014-2016

Förslag till nationellt program för att förbättra villkoren för produktion och saluföring av honung för åren 2014-2016 Bilaga till reg.beslut 2013-04-11 nr 1 2013-04-11 Landsbygdsdepartementet Förslag till nationellt program för att förbättra villkoren för produktion och saluföring av honung för åren 2014-2016 Innehåll

Läs mer

BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet

BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet HUR HAR HIVMEDICINERNA FÖRÄNDRAT VÅRA ATTITYDER TILL SÄKRARE SEX? När det ständigt kommer nya hoppfulla

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

ORGANISATION STYRELSE

ORGANISATION STYRELSE ORGANISATION STYRELSE Ordförande Lars-Martin Liljenvall 715 60 69 e-post liljenvall@zeta.telenordia.se Kassör Viking Holm 57 15 17 18 viking.holm@ dfdstransport.com Sekreterare Bo-Ingemar Darlin 718 05

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

ÅRSPROGRAM. Årets färg är gul

ÅRSPROGRAM. Årets färg är gul ÅRSPROGRAM Årets färg är gul 2012 1 Gott nytt år alla Biodlarvänner! Den nyvalda styrelsen tackar för det förtroende årsmötet gav oss att leda föreningen det kommande året. Det verksamhetsår som gått var

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Rapport från SGFs Bankonsulent

Rapport från SGFs Bankonsulent Växjö 2014-10-16 Mikael Frisk Till alla Banchefer, klubbar, GDF m.m. I distriktet Småland Gotland Värmland Örebro Hej Alla! Rapport från SGFs Bankonsulent Tänk vad tiden gått fort sedan jag sist hörde

Läs mer

Smittspridning och klimat

Smittspridning och klimat Smittspridning och klimat Vilka processer styr relationen? Uno Wennergren http://people.ifm.liu.se/unwen/index.html Vad tror man idag om sjukdomars utbredning i relation till klimatförändring? WHO har

Läs mer

Bitidningen. Ruben 10 år biodlare. Foderkoll på våren Smakfull honungsdag Konferenser om varroa, yngelröta, pesticider och pengar

Bitidningen. Ruben 10 år biodlare. Foderkoll på våren Smakfull honungsdag Konferenser om varroa, yngelröta, pesticider och pengar Nr 3 Mars 2014 Bitidningen Ruben 10 år biodlare Foderkoll på våren Smakfull honungsdag Konferenser om varroa, yngelröta, pesticider och pengar Bitidningen 3 2014 1 Erbjudande i Mars Månadens vara - Skälderhusjackan

Läs mer

Guldäpplet till SBR!

Guldäpplet till SBR! Nr 1/2 Januari/Februari 2008 Bitidningen Äppelmarknaden i Kivik: Guldäpplet till SBR! Planera och reparera Hur får jag slät honung? Binas stora värde som pollinatörer Bitidningen 1/2 2008 1 2 Bitidningen

Läs mer

Bitidningen. Bibrödets hemligheter. Planera din biodling Apimondia 2009 Bidöd och samhällskonsekvenser. Nr 1/2 Januari/Februari 2010

Bitidningen. Bibrödets hemligheter. Planera din biodling Apimondia 2009 Bidöd och samhällskonsekvenser. Nr 1/2 Januari/Februari 2010 Nr 1/2 Januari/Februari 2010 Bitidningen Bibrödets hemligheter Planera din biodling Apimondia 2009 Bidöd och samhällskonsekvenser Bitidningen 1/2 2010 1 2 Bitidningen 1/2 2010 Ledaren SBR och Bitidningen

Läs mer

Nr 7/8 Juli/Augusti 2013 Bitidningen

Nr 7/8 Juli/Augusti 2013 Bitidningen Nr 7/8 Juli/Augusti 2013 Bitidningen John Harbo: Alla biavlare kan VSH-testa bin Ta vara på propolis Bin som vapen Mera blommor och pollen till bina Bitidningen 7/8 2013 1 Nu även BJ Sherriff original

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Bybladet. December 2014

Bybladet. December 2014 Bybladet December 2014 Bybladet innehåller: Ordförande har ordet Oförändrad årsavgift Datum för årsstämman 2015 Motioner till årsstämman Information från valberedningen Våra informationskanaler Snösäsongen

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Ordföranden har ordet

Ordföranden har ordet bn 20 07 Töllsjö, Hindås, Bollebygd, Rävlanda, Hällingsjö och Sätila. Välkommen till årets Biblad. Ordföranden har ordet En glädjande nyhet är att vi har några stycken nya förväntansfulla biodlare som

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Bitidningen. Lennart Nilsson fotograferade bakterier i bimagen. Fågelproblem i bigården Toleransavel mot varroa Honungens kvalitet Nosema ceranae

Bitidningen. Lennart Nilsson fotograferade bakterier i bimagen. Fågelproblem i bigården Toleransavel mot varroa Honungens kvalitet Nosema ceranae Nr 1/2 Januari/Februari 2011 Bitidningen Lennart Nilsson fotograferade bakterier i bimagen Fågelproblem i bigården Toleransavel mot varroa Honungens kvalitet Nosema ceranae Bitidningen 1/2 2011 1 SBR:s

Läs mer

Projektrapport från två gårdar

Projektrapport från två gårdar Fästingar sprider smitta till lamm på bete Projektrapport från två gårdar Fästing sprider smittor Fästingen brukar i sig inte orsaka så mycket problem, men den kan sprida diverse bakterier, parasiter och

Läs mer

Bitidningen. Binas övervintring. Binas pollineringsvärde Urval för varroaresistens Färsk honung dödar sjukdomsbakterier!

Bitidningen. Binas övervintring. Binas pollineringsvärde Urval för varroaresistens Färsk honung dödar sjukdomsbakterier! Nr 1 Jan/Feb 2013 Bitidningen Binas övervintring Binas pollineringsvärde Urval för varroaresistens Färsk honung dödar sjukdomsbakterier! Bitidningen 1/2 2013 1 Av Biodlare För Biodlare Rensning av ramar

Läs mer

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga. STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.se STARTA LOKALAVDELNING HEJ! Spännande att ni vill starta lokalavdelning

Läs mer

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? Solweig Wall Ellström, KRAV, E-post: konsument@krav.se Attityder till ekologiska livsmedel Det är bra, det är viktigt och det är klokt att köpa ekologiskt.

Läs mer

Bitidningen. Avel med bin. Fylla parningskupor Bevaka sammetsgetingen Verksamhet med bin vid SLU Zombiebin. Nr 7 Juli/Augusti 2014

Bitidningen. Avel med bin. Fylla parningskupor Bevaka sammetsgetingen Verksamhet med bin vid SLU Zombiebin. Nr 7 Juli/Augusti 2014 Nr 7 Juli/Augusti 2014 Bitidningen Avel med bin Fylla parningskupor Bevaka sammetsgetingen Verksamhet med bin vid SLU Zombiebin Bitidningen 7/8 2014 1 Vi har laddat upp inför säsongen! Du är välkommen

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

Klamydia ökar. Tänkbara orsaker kan vara:

Klamydia ökar. Tänkbara orsaker kan vara: Klamydia ökar Tänkbara orsaker kan vara: Förlängd ungdomstid Fler antal partners Mer tillåtande attityd till tillfälliga sexuella förbindelser KK och vänskap sexpartner på kontrakt och sex för vänskaps

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

Det är varroakvalstret som är centrum i biodlingens överlevnadskamp. Alla klarsynta biodlare

Det är varroakvalstret som är centrum i biodlingens överlevnadskamp. Alla klarsynta biodlare Hållbar biodling ERIK ÖSTERLUND Den ena rapporten efter den andra når oss från olika håll i världen, långt bortifrån såväl som från nära håll, om biodlingar med stora problem. Bin dör i alldeles för stora

Läs mer

Frågor får svar: Efter rensning Viktigt verktyg. Bilda drottningodlingsklubbar! Bin + GMO Datummärkning av livsmedel

Frågor får svar: Efter rensning Viktigt verktyg. Bilda drottningodlingsklubbar! Bin + GMO Datummärkning av livsmedel Nr 4 April 2008 Bitidningen Frågor får svar: Efter rensning Viktigt verktyg Bilda drottningodlingsklubbar! Bin + GMO Datummärkning av livsmedel Bitidningen 4 2008 1 Annons 2 Bitidningen 4 2008 Ledaren

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Frågor och svar angående investering i Tegeliften

Frågor och svar angående investering i Tegeliften Frågor och svar angående investering i Tegeliften Varför ska bostadsrättsföreningarna satsa pengar? Räcker det inte om de privatpersoner som vill bli aktieägare blir det? En del av finansieringen kommer

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Utvecklingskonsulenten - Peder Lilja (50% tjänstgöring)

Utvecklingskonsulenten - Peder Lilja (50% tjänstgöring) 1 2012-12-04 Redovisning av aktiviteter inom det Nationella Programmet för att förbättra villkoren för produktion och saluföring av honung i Sverige 2012, så att antalet bisamhällen och produktionen av

Läs mer

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling TM Vad är de största hoten mot en hög skörd med god kvalitet, Magnus? Gråmögelsbekämpning Infektion av gråmögel sker oftast i den öppna blomman.

Läs mer

PROPOSITIONER. Riksstämma 2015 Gävle

PROPOSITIONER. Riksstämma 2015 Gävle PROPOSITIONER Riksstämma 2015 Gävle Centralstyrelsen Proposition 1 Centralstyrelsens proposition 1 till 2015 års Riksstämma Ändring av Svenska Blå Stjärnans stadgar antagna 2013 1A) Stadgar Blå Stjärnan

Läs mer