ORGAN för sveriges kliniska dietister VOLYM XIX NUMMER 3 JUNI 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ORGAN för sveriges kliniska dietister VOLYM XIX NUMMER 3 JUNI 2010"

Transkript

1 ORGAN för sveriges kliniska dietister VOLYM XIX NUMMER 3 JUNI 2010 Artificiell Nutrition & Kosttillskott

2 Fortimel Compact Mindre volym, mer nutrition Nya smaker! Skogsbär och Aprikos Volymen kan vara ett hinder för att uppnå den fulla effekten av kosttillägg. Nya Fortimel Compact ger i en enda 125 ml flaska all den energi och näring du skulle ha fått i en 200 ml flaska med Fortimel Energy. Det är 300 kcal och 12 g protein i 40 % mindre volym. Ge dina patienter Fortimel Compact och hjälp dem att få den näring de behöver i en volym som de orkar med. Nutricia Nordica AB Tel:

3 Organ för Sveriges Kliniska Dietister Redaktion Ansvarig utgivare Elisabet Rothenberg Redaktör Magnus Forslin Postadress Box Bjuv Telefon Telefax WWW Annonser BUSINESS FACTORY AB Linda Larsson-Levin Telefon: Layout & Material STODAB Tryckeri Trydells Tryckeri AB Kommande nummer TEMA: Artificiell Nutrition&kosttillskott Ledare: Alla skall med! 4 Nutritionsbehandlingsprocessen 6 Nya riktlinjer vid Palliativ Nutrition 10 A.S.P.E.N. Och ESPEN förenar sina resurser 10 Parenteral Nutrition på ASHI Långbro Park 14 SBU-rapporten Mat vid Diabetes 16 Probiotiska bakterier, nytt vapen mot MS 18 Kan tistelolja & grönt te ha synergieffekter på viktminskning 20 Blåbär kan motverka tarmsjukdom 26 Rapportfrån International Congress of Nutrition (ICN) 28 Avhandling: Skolinsatser förändrar ungas matvanor 31 Debatt: Martin Ingvar förklarar kritik mot kåren 32 DRF informerar 34 Nr. Manusstopp Utgivning 4/10 27 aug 17 sept 5/10 8 okt 29 okt 6/10 5 nov 25 nov Prenumerationer 295 kr/år För osignerat bild- och textmaterial svarar red. Redaktionen förbehåller sig rätten att bearbeta insänt material. För signerade artiklar svarar författaren. För ej beställt material, text och bild ansvaras ej. TS-upplaga 2009: Medlem av: Tidskriften DietistAktuellt DietistAktuellt har utgivits sedan 1991 med en fast periodicitet om 6 nummer per år. Tidskriften är ett medlemsorgan för dietister anslutna till Dietisternas Riksförbund (DRF) samt Föreningen för Nordiska Dietister. DietistAktuellt vänder sig i huvudsak till dietister, men även till andra grupper som är professionellt engagerade inom området kost och nutrition. DietistAktuellt är ett forum med vetenskaplig profil för informationsutbyte och diskussion inom området kost, näring och hälsa. Målsättningen är att för sina läsare, utifrån ett kliniskt och folkhälsoorienterat perspektiv, belysa aktuellt kunskapsläge samt spegla dietistens yrkesroll. Tidskriften förmedlar kunskap och information genom vetenskapligt utformade artiklar, rapporter, referat från symposier och kongresser, intervjuer m m. Vidare, skall tidskriften informera om kurser, konferenser, o dyl, samt ge utrymme för debatt. Artiklar publiceras på ett nordiskt språk eller engelska. En artikel skall vara koncentrerad och redigerad så innehållet blir intressant och lättillgängligt. Tidskriften har vidare ett redaktionellt råd som granskar till redaktionen inkomna vetenskapliga artiklar. DietistAktuellt juni 2010 No 3 vol.xix 3

4 ledare Lotta Klinge Härberg, verksamhetschef vid Dietistkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Alla skall med! Under mina år som dietist har jag alltid funderat över vad vi som dietister gör och hur vi kan utveckla vårt yrke. Jag har funderat mycket över vårt sätt att arbeta och hur vi ska kommunicera det på bästa sätt, som t ex genom vårt sätt att uttrycka oss i journalanteckningar och remissvar. Eftersom jag också arbetat med marknadsföring och försäljning vet jag hur viktigt det är att välja rätt marknadsföringsmix för att få optimal försäljning. Detta gör man bl a genom rätt positionering, differentiering och kommunikation kring den produkt som ska marknadsföras. För ett och ett halvt år sedan började jag arbeta som verksamhetschef på Dietistkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset. I egenskap av detta ska jag bl a arbeta med långsiktig strategisk planering för dietistverksamheten. Jag började fundera över vad vi skulle kunna göra för att vi dietister skulle få en ännu tydligare roll på sjukhuset. En av mina funderingar gällde nutritionsbehandlingsprocessen och särskilt delen kring vad vi dietister gör och varför vi gör som vi gör. Klinikens utvecklingsgrupp fick i uppgift att kartlägga och analysera vår verksamhet och ta fram möjliga utvecklingsprojekt. På ett av våra möten presenterade gruppen the nutrition care process and model utarbetad av the American Dietetic Association (ADA) och vi insåg direkt att de amerikanska dietisterna redan hade utvecklat former för precis det vi själva ville ha, dvs en strukturerad och systematisk problemlösande metod som vi kan använda för att tänka kritiskt och att fatta beslut i syfte att höja kvaliteten på vår nutritionsbehandling. Ett system som utmanar, utvecklar och tydliggör vår profession samtidigt som det garanterar patienten en konsekvent terapi som vilar på bästa tillgängliga evidensbaserade kunskap. ADA:s modell låg också helt i linje med det utvecklingsarbete som DRF under många år lagt ned vad gäller strukturen för dietisternas vårdprocess och framtagandet av en konsekvent och användbar terminologi. Dietistklinikens ledningsgrupp vid Karolinska har därför bestämt att Nutritionsbehandlingsprocessen kommer vara i fokus under många år framöver. Vi har just startat utbildning i konsten att sätta nutritionsdiagnoser, och har redan sett att vi har utvecklat vårt kritiska tänkande! Efter detta första steg kommer vi systematiskt att ta oss an de andra delarna i processen. Det är min fasta övertygelse att vi dietister är med på vägen in i framtiden. En framtid där vi har ett eget tydligt språk och där vi tydligt kan positionera, differentiera och kommunicera det vi gör så att vår roll i vårdsammanhang inte kan ifrågasättas. Detta är och kommer också att bli ett prioriterat område inom DRF eftersom det ytterst syftar till att utveckla, effektivisera och profilera vår profession. Jag hoppas därför att alla dietister i hela Sverige inser möjligheterna och följer med på framtidståget och vår utveckling av nutritionsbehandlingsprocessen! Första gemensamma resa avgår vid nästa års dietistkongress, som kommer att ha just nutritionsbehandlingsprocessen i fokus. Har du bokat biljett än? [Mer om the Nutrition Care Process and Model finns att läsa på sidan 6]. 4 vol. XIX No 3 juni 2010 DietistAktuellt

5 laddad med energi och god smak + energi- och proteinrik 2 kcal/ml, 10 g protein/100 ml + finns med och utan fiber beroende på patientens behov + finns i åtta goda smaker aprikos-persika, cappuccino, choklad, citron, skogsbär, toffee, vanilj och neutral goda nyheter från sveriges näringsliv fresubin 2 kcal drink & fresubin 2 kcal fibre drink i åtta läckra smaker Infusionsterapi, klinisk nutrition och medicinsk teknik. kundservice

6 Nutritionsbehandlingsprocessen Del 1 en översikt Nutritionsbehandlingsprocessen en ny arbetsmodell för dietisten I DA#2.10 kunde vi stifta en första bekantskap med den amerikanska arbetsmodellen the Nutrition Care Process (NCP), och vi skall här göra en närmare genomgång kring hur den är uppbyggd och tänkt att fungera. Vi låter en av modellens konstruktörer berätta Esther F. Myers, leg dietist och med dr från American Dietetic Association (ADA): Magnus Forslin Dietistaktuellt De amerikanska dietisterna utvecklade the Nutrition Care Process and Model redan 2003, men fick sin nuvarande form först Nutrition Care Process (NCP) motsvarar det som vi på svenska kallar för nutritionsbehandlingsprocessen. Vad skall nutritionsbehandlingsprocessen vara bra för? undrar Esther F Myers inledningsvis. När det gäller vår kärnverksamhet, dvs nutritionsbehandling, erbjuder nutritionsbehandlingsprocessen ett helt nytt sätt att systematisk tänka på dietistens arbetsprocess. Denna var inledningsvis tänkt som ett pedagogiskt instrument för att enkelt kunna påvisa vad en dietist gjorde och vilka resultat hennes insatser ledde fram till. Visserligen har dietisten alltid dokumenterat i sitt arbete, men det har enligt Myers inte gjorts tillräckligt effektivt. Vi förstod att vi behövde formulera en gemensam arbetsprocessbeskrivning, som kunde förstås av all vårdpersonal och som helst också skulle kunna fungera inte bara nationellt, utan även på en internationell nivå. Vi började med att titta på utbildningarna och de läroböcker som användes. Redan här såg vi hur det spretade, oavsett om det handlade om kostutredning eller behandling. Samtidigt som ADA inledde sin inventering och började skissa på en generell arbetsprocess, var evidensbaserad vård (EBV)ett begrepp som blev till ett imperativ i den kliniska världen. EBV kom därför också att implementeras i den nya arbetsprocessen. På ett tidigt stadium insåg vi behovet av ett gemensamt språk för att kunna utvärdera och påvisa betydelsen av våra insatser. Vi behövde ett för ändamålet vässat instrument en internationell begreppsapparat med en terminologi likvärdig ICD-10, men som är avpassad för vår profession och dess unika omständigheter. ADA har därför utarbetat Terminology (ID- NT) Reference Manual: Standarized Language for the Nutrition Care Process, som kom ut i sin andra reviderade upplaga Men arbetet med att bygga ut IDNT är en fortlöpande process och nya utgåvor är att vänta redan till hösten (Mer om IDNT längre fram och i kommande nummer.). Under arbetet med terminologin blev det allt tydligare för Myers och hennes kolleger i ADA att deras arbete borde ha ett internationellt fokus och man har idag utvecklat ett stort globalt nätverk som omfattar Canada, Holland, Australien, Israel och Japan. Nutritionsbehandlingsprocessen Vad är då den bärande kärnan i Nutritionsbehandlingsprocessen? Enligt ADA är det en sys- 6 vol. XIX No 3 juni 2010 DietistAktuellt

7 Nutritionsbehandlingsprocessen tematisk och strukturerad problemlösande metod att tillämpa vid nutritionsbehandling. Därtill kvalitetssäkras dietistens insatser, som blir betydligt mer transparanta. Värdet av dietistens roll blir på så vis åskådliggjord på ett effektivt sätt för vårdkolleger och andra vårdgivare. Nutritionsbehandlingsprocessen vilar på fyra tydliga nyckelsteg som är förbundna med varandra (plus två stödjande system som vi återkommer till): Nutritionsutredning Nutritionsdiagnos Nutritionsåtgärd Nutritionsuppföljning och utvärdering Grafiskt vill Myers presentera processen cykliskt, istället för linjärt (se bild 1), inte minst för att patienten under eller efter behandling mycket väl kan behöva återupprepa processcykeln tills det att man uppnått de mål/det resultat som formulerats initialt. Perspektivet är både patientens och dietistens. Nyckelstegen Nutritionsutredningen. I ADAs IDNT definieras detta steg som A systematic process of obtaining, verifying, and interpreting data needed to identify nutrition related problems, their causes, and significance. I detta inledande steg samlar alltså dietisten relevant data som gör att nutritionsrelaterade problem identifieras. Därefter verifieras och tolkas den insamlade informationen. Och utifrån detta underlag kan dietisten sedan göra en bedömning av problemets orsak. Datainsamling under nutritionsutredningen handlar inte bara om kostanamnes och antropometriska uppgifter, utan en rad andra faktorer bör involveras som t ex psykosociala och funktionella aspekter, patientens kunskapsnivå, benägenhet att göra livsstilsförändringar, och söka identifiera möjliga framtida problem, etc. Den största utmaningen under utredningen är att kunna avgöra vad som är relevant information, vilket kräver ett kritiskt tänkande av dietisten. När dietisten bedömer att en tillfredsställande utredning gjorts kan hon ställa en nutritionsdiagnos med hjälp av ett s k PES-uttalande (se Bild 2). Nutritionsdiagnos. Dietisten identifierar och fastställer patientens nutritionsproblem, det vill säga det problem som dietisten självständigt är ansvarig för att åtgärda. Nu- Bild 1. Nutritionsbehandlingsprocessen översatt av dietisterna Ylva Orrevall, Lena Martin och Susanne Nilsson, Dietistkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset (Nutrition care process and model part 1: the 2008 update. J Am Diet Assoc. Jul 2008; 108(7): ) DietistAktuellt juni 2010 No 3 vol.xix 7

8 Nutritionsbehandlingsprocessen IDNT Reference Manual International Dietetics & Nutrition Terminology (IDNT) Reference Manual: Standarized Language for the Nutrition Care Process. Boken finns att tillgå på vanliga bokhandelssajter som Bokus och Adlibris. Det kan vara en god idé att vänta något med inköp då en ny upplaga väntas komma ut hösten Den 25 februari inbjöd Nutricia Academia tillsammans med Dietistkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset till utbildningsdag om Nutritionsbehandlingsprocessen. Fr.V Tomas Bjurenstam (Nutricia), Esther F. Myers (ADA) och Lotta Klinge Härberg (Dietistkliniken) tritionsdiagnosen är alltså inte en medicinsk diagnos (Typ II-diabetes är exempel på en medicinsk diagnos, medan ett för stort intag av kolhydrater är exempel på en nutritionsdiagnos). I IDNT finns idag över 60 olika nutritionsdiagnostermer.(arbetsgruppen för implementering av NCP vid Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset har gjort en preliminär översättning av diagnoserna. DA återkommer om detta). Diagnosernatermerna inkluderas sen i ett PES-uttalanden. PES står för Problem, Etiologi, samt Symptom och tecken. Ett exempel på ett PES-uttalande är följande mening: För högt intag av fett (Problem) relaterat till (r.t.) konsumtion av snabbmat som föräldrarna köper hem 5 dgr/veckan (Etiologi), vilket yttrar sig som 15% viktökning på 3 månader och förhöjt serumkolesterol 8,0 mmol/l (Symptom/tecken) (Bild 2). När nutritionsdiagnosen fatställts går dietist och patient över till: Nutritionsåtgärd. I nutritionsbehandlingsprocessen delar man upp detta steg i tre delar: a. Planläggning, b. Implementering och c. Dokumentation. I planeringsfasen väljer man att fokusera på den nutritionsdiagnos som bedöms mest angelägen att ta tag i, därtill bör man kontrollera vilka evidensbaserade riktlinjer som är formulerade i det aktuella fallet. (Se t.ex Dialogen med patienten är här en förutsättning, och man bör diskutera vilka resultat som realistiskt kan förväntas. Nutritionsbehandlingsprocessen tydliggör också att dietisten i det här steget bör formulera målbild och handlingsplan, dvs dels beskriva vad man vill uppnå var skall patienten befinna sig inom en given tidsrymd, dels tala om hur patienten kommer dit. Denna beskrivning kan tyckas självklar, men vad föreskriften gör är att tydligt redogöra för samtliga parter vad som skall uppnås, och hur det skall förverkligas. Nutritionsåtgärden måste alltid vara specifikt formulerad. När detta är klart, är vi redo för själva implementeringen, att verkställa innehållet i planen. Ibland måste insatser koordineras med annan sjukvårdspersonal eller med dietister på andra avdelningar alternativt sjukhus. Dokumentationen blir av avgörande betydelse för nästa och sista steg i processcykeln: Nutritionsuppföljning och utvärdering. Här avgörs om behandlingsprocessen nått vägs ände eller om den skall upprepas, och i vilken utsträckning man varit framgångsrik i behandlingen. Man jämför sålunda aktuell status med tidigare data, för att avgöra huruvida nya mål bör formuleras. * * * Ovan redogörelse har berört några av de nyckeltermer som Nutritionsbehandlingsprocessen omfattar, och är en första kontakt med en arbetsmodell som dietistkåren med sannolikhet kommer att anammas också här i Sverige. Artikeln är granskad av Arbetsgruppen för implementering av NCP vid Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Exempel på PES-meningar Diagnos eller Problem Relaterat till Etiologi Vilket yttrar sig som För högt intag av fett r.t. frekvent konsumtion av vilket yttrar snabbmåltider sig som För högt intag av EN r.t. misstänkt malabsorbtion vilket yttrar sig som Symtom och tecken serumkolesterol 230 mg/dl och 10 måltider per vecka bestående av hamburgare/färdiga smörgåsar och pommes frites viktnedgång 0.1 kg under senaste dygnet och 10 diarréer per dag Otillräcklig kunskap om mat och näring r.t. diabetessjd vilket yttrar sig som ofördelaktiga livsmedelsval (gruppinformation) Bild 2. Representation av PES-strukturen i enlighet med vilken dietisten formulerar ett diagnostiskt uttalande. 8 vol. XIX No 3 juni 2010 DietistAktuellt

9 Oriola-KD Healthcare AB är grossist med fullsortiment för försörjning av sjukvårds-artiklar och medicintekniska produkter inom den svenska hälso- och sjukvården. Oriola-KD är en del av MEDIQ, ett internationellt företag representerat i 14 länder, med säte i Nederländerna, Under skalet finns många klyftiga funktioner... för dig som beställer nutrition enklare beställningssätt snabbare expediering personlig kundservice bredare sortiment snabbare leverans Vill du veta mer ring vår Kundservice tel Oriola-KD Healthcare AB, Box 302, Mölndal tel ,

10 Artificiell Nutrition Dietistgrupp utvecklar riktlinjer vid Palliativ Nutrition Anna Agdestein Dietistenheten Mälarsjukhuset Eskilstuna Jenny McGreevy ASHI-teamet södra Sörmland Emma Davachi Änggårdens Hospice, Göteborg I februari 2010 tog dietist Emma Davachi kontakt med DiO, Dietister inom Onkologi efter att ha gått och funderat ett tag på riktlinjer för palliativ nutrition. Emma Davachi arbetar som dietist inom hemsjukvården i Linnéstaden Göteborg, främst mot palliativa patienter. Detta kombinerar hon med arbete på Änggårdens Hospice, Göteborg, där hon arbetat som undersköterska sedan I sitt arbete både som undersköterska och dietist ser hon betydelsen av nutritionen. Maten är en central del för de flesta av oss och den slutar inte att vara viktig när man blir sjuk. Att få njuta av mat och dryck är för många viktigt in i det sista. Likaså är det viktigt i ett tidigare skede av sjukdomen att få adekvat hjälp. Jag tror att det skulle underlätta omhändertagandet om det fanns gemensamma riktlinjer för palliativ nutrition men det finns det tyvärr inte idag. Flera av de kolleger som hon haft kontakt med saknar också tydliga riktlinjer. Det är flera som skriver sina egna men det känns onödigt att man skall behöva uppfinna hjulet på nytt. Det skulle vara bra för alla om det fanns ett gemensamt dokument som uppdaterades kontinuerligt. Behovet av riktlinjer togs därför upp inom referensgruppen DiO samt på ASIH-dietisternas nätverksmöte i Stockholm i april och det bestämdes att det skulle bildas en arbetsgrupp för att arbeta fram färdiga riktlinjer. Från DiO utsågs Anna Agdestein och Jenny McGreevy som kontaktpersoner eftersom de arbetar inom palliativ hemsjukvård. Jenny arbetar mot Sörmlands onkologkliniks mottagning och behandlingsavdelning i Nyköping samt ingår i ett nystartat ASIH team i södra Sörmland. Anna har Sörmlands onkologklinik, som ligger i Eskilstuna, mottagning med cytostatika- och strålbehandlingspatienter samt behandlingsavdelningar för onkolog- och hematologpatienter och ASIH Eskilstuna inklusive palliativ vårdavdelning som arbetsområden. Båda hade uppmärksammat behovet av riktlinjer/vårdprogram för nutritionsbehandling av palliativa patienter. Hösten 2009 gick de en 7.5 poängs kurs : Professionell vård i livets slutskede på Enligt WHO ska den palliativa vården tillämpa ett teambaserat förhållningssätt för att möta patientens och anhörigas behov. Mälardalens högskola. De hoppas nu att deras examensarbete från kursen kan utgöra grunden till riktlinjer för palliativ nutrition! Rådande definition WHO:s nuvarande definition 2002 av palliativ vård är: En aktiv helhetsvård av den sjuke och familjen genom ett tvärfackligt sammansatt vårdlag vid en tidpunkt när förväntningarna inte längre är att bota och när målet för behandlingen inte längre är att förlänga livet. Målet för palliativ vård är att ge högsta möjliga livskvalitet för både patienten och de närstående. Palliativ vård ska tillgodose fysiska, psykiska, sociala och andliga behov. Den ska också kunna ge anhöriga stöd i sorgearbetet. Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienten och familjen som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. Vården ska erbjuda 10 vol. XIX No 3 juni 2010 DietistAktuellt

11 Artificiell Nutrition ett stöd för patienten att leva så aktivt som möjligt fram till döden. Vidare ska den palliativa vården enligt WHO tillämpa ett teambaserat förhållningssätt för att möta patientens och anhörigas behov. Det satsas stora resurser på läkemedel och andra medicinska eller kirurgiska behandlingar, men man underskattar ofta nutritionens betydelse för patientens välbefinnande och möjlighet att orka med de olika problem som är relaterade till sjukdomen. För vissa av dessa patienter kan livskvaliteten förbättras väsentligt genom en aktiv nutritionsbehandling. Ökade kunskaper om nutritionens betydelse i sammanhanget skulle troligen ge ökad livskvalitet för patienten och spara resurser inom sjukvården. Vårdpersonalen har idag olika syn på nyttan av nutritionsbehandling och det finns få dietister som ingår i palliativa vårdteam. I de 139 palliativa team i Sverige är det endast 41 team som har tillgång till dietist på hel- eller deltid (Palliativguiden 2010). Dietisterna arbetar dessutom ofta mycket på egen hand och har kanske inte heller möjlighet att delta i nätverk då det inte finns något på den egna orten. På många ställen sitter inte heller vårdteamet tillsammans och hela teamet träffas endast en gång i veckan vid rond. Det är oerhört viktigt att personalen arbetar i ett väl fungerande multiprofessionellt team och ha ett bra samarbete! Tydlig målsättning En tydlig målsättning i nutritionsbehandling är mycket viktigt. Val av nutritionsbehandling och målsättningen är beroende av diagnos, var i sjukdomsskedet patienten befinner sig, orsaken till nutritionsproblemen och allmäntillstånd. Det är viktigt att bedöma om den palliativa patienten är i ett tidigt eller sent skede eftersom nutritionsbehandlingen skiljer sig åt. I ett tidigare skede handlar det ofta om att tillgodose energi- och näringsbehov och förebygga viktnedgång, medan det i ett senare skede oftast handlar om att hjälpa patienten med vad Målet för palliativ vård är att ge högsta möjliga livskvalitet för både patienten och de närstående DietistAktuellt juni 2010 No 3 vol.xix 11

12 Artificiell Nutrition som kan vara bra mat och dryck med tanke på vilka problem man har så att man kan må så bra som möjligt den tid som är kvar även om patienten inte kan och/eller vill äta så mycket. I Ylva Orrevalls avhandling (2008) visade det sig att mer än två tredjedelar av patienterna i ASIH-teamen bedömdes ha en nutritionell risk och hälften av patienterna rapporterade att de minskat mer än 10% i vikt. Detta visar tydligt på behovet att tidigt i det palliativa skedet identifiera patienter i behov av nutritionsstöd. God palliativ nutritionsomvårdnad baseras på att det finns rutiner för nutritionsomhändertagande. Palliativ vård handlar inte bara om den terminala fasen där nutritionen har lika stor betydelse men på ett helt annat sätt. Den palliativa fasen är ju betydligt längre än så, ibland flera månader eller till och med år. Idag är det mycket vanligt att patienter har behandlingar som cytostatika- eller strålbehandling långt in i sin sjukdom. Därför är det viktigt att ha ett gott nu- tritionsomhändertagande hela vägen från kurativ till palliativ behandling i de olika skeden som patienten befinner sig i. Den palliativa patienten träffar man oavsett om man arbetar på exempelvis sjukhus, hospice, hemsjukvård, öppenvård eller särskilt boende och det nutritionella omhändertagandet är lika viktigt överallt. Detta omhändertagande tror vi skulle kunna bli bättre om det fanns gemensamma riktlinjer. Det är förstås önskvärt om dessa riktlinjer kunde inbegripa alla palliativa patienter. Detta blir dock troligtvis alltför omfattande på grund av den mängd av diagnoser som då skulle innefattas. Vi har inte tagit något beslut ännu men det lutar åt att riktlinjerna kommer att omfatta onkologiska sjukdomar. Vår förhoppning är att det finns fler dietister som vill vara med i arbetsgruppen och ta fram riktlinjer/vårdprogram för palliativ nutrition. Kontakta oss gärna! A.S.P.E.N. och ESPEN i förenat engagemang för att bekämpa malnutrition I april fattades ett beslut om att the European Society for Clinical Nutrition and Metabolism (ESPEN) tillsammans med the American Society for Parenteral and Enteral Nutrition (A.S.P.E.N.), skall utveckla ett långsiktigt program för att definiera, diagnosticera och behandla sjukdomsrelaterad malnutrition. Beslutet var en direkt konsekvens av att det länge ansetts som en brist att gemensamma internationella definitioner saknats, samtidigt som det nu finns evidens som pekar på att olika grader av akut eller kronisk inflammation utgör nyckelfaktorer vid diagnos och behandling av sjukdomsrelaterad malnutrition. Äldre definitioner kring malnutrition har tyvärr bidragit till omfattande förvirring och felaktiga diagnoser, säger professor Gordon Jensen, tidigare ordförande i A.S.P.E.N. i en kommentar till beslutet om multilateralt samarbete. Den förlegade begreppsapparaten speglar knappast de insikter vi idag har kring betydelsen av den inflammatoriska aspekten. De båda organisationerna lägger ned mycket energi på att definiera, diagnostisera och utarbeta behandlingsrutiner vid malnutrition, och de nya definitionerna ses som ett första steg att sprida ny kunskap om malnutrition och rekommendationer rörande behandlingspraxis. Det förslag som nu presenteras baserar sig på en etiologisk struktur, där patienten tillskrivs en eller flera av tre former av malnutrition: svältrelaterade (starvation-related), kroniskt sjukdomsrelaterade (chronic disease-related), eller akut sjukdom/skaderelaterad (acute disease/injury-related). Man förväntar att denna förenklade och mer lättöverskådliga struktur kommer att leda till exaktare diagnoser och samtidigt främja utvecklingen av effektivare mätmetoder, men också förfina olika behandlingsinsatser. Att man uppfattar det nya samarbetet som ett viktigt steg, demonstreras av att man väljer att publicera en gemensam artikel, Adult starvation and disease-related malnutrition: a proposal for etiology-based diagnosis in the clinical practice setting from the International Consensus Guideline Committee, i två renommerade tidskrifter samtidigt Clinical Nutrition och Journal of Parenteral and enteral nutrition. Den fullständiga artiklen finns att ta del av på på Källa: A.S.P.E.N och ESPEN 1 Jensen GL, Mirtallo J, Compher C, et al. Adult starvation and disease-related malnutrition: a proposal for etiology-based diagnosis in the clinical practice setting from the International Consensus Guideline Committee. JPEN J Parenter Enteral Nutr. 2010;34(2): vol. XIX No 3 juni 2010 DietistAktuellt

13 Alla näringsämnen, men i färre kalorier! Nyhet Fresubin 1000 complete Fresubin 1200 complete Allt i en påse! Infusionsterapi, klinisk nutrition och medicinsk teknik. kundservice

14 Artificiell Nutrition Parenteral Nutrition på ASIH Långbro Park Gunill a Källbäcker Leg dietist ASIH Långbro Park Älvsjö ASIH Långbro Park ligger i Älvsjö och förser hela sydvästra Stockholm med avancerad hemsjukvård. Här arbetar läkare, sjuksköterskor, dietister, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och administrativ personal i olika team, och man har ett tätt och bra samarbete. På ASIH används mycket parenteral nutrition, speciellt till patienter som har pågående onkologisk behandling. Under många år fanns det inga riktlinjer för parenteral nutrition utan vi gav näringsdropp men det gjordes sällan någon rutinmässig uppföljning på droppen. Under 2008 arbetade nutritionsgruppen på ASIH fram ett rutindokument för parenteral nutrition som skulle vara ett verktyg för kvalitén i vården. I november 2009 publicerade Dietistaktuellt vårt abstract som vi presenterade i Zurich på ESMOs symposium om Cancer och Nutrition som hölls tidigare under året. Rutindokumentets innehåll Det börjar med en informationsdel om Parenteral Nutrition. Det är en kort information som tar upp vad parenteral nutrition är, vilka patienter som ska ha det och hur det kan administreras. När det gäller ansvaret, som är nästa kapitel, så hänvisar vi till SoS rapport 2000:11, Näringsproblem i vård och omsorg, prevention och behandling. Där tas det upp bland annat att: Parenteral nutrition är en medicinsk behandling och den patientansvarige läkare har det övergripande ansvaret. Det omfattar medicinskt huvudansvar för utredning som leder till ordination av rätt behandling samt uppföljning och utvärdering av given behandling. Sjuksköterskan har omvårdnadsansvaret när det gäller patientens näring. Det omfattar bland annat identifikation av eventuella problem med mat och vätskeintag, och tillsyn att patienten får näring enligt fastlagd ordning och givna ordinationer. Sjuksköterskan ansvarar också till stor del att uppföljningen sker. Dietistens roll Dietisten ska konsulteras vid start eller förändringar av parenteral nutrition. Alla dokumenterar givetvis utifrån sin profession. Det tredje kapitlet behandlar när vi sätter in och utvärderar Parenteral Nutrition. Inför start med parenteral nutrition gäller att vi har följande frågor och påstående klara för oss och vem som är ansvarig för de olika delarna av det: Vilket syfte har vi och patienten med denna nutritionsbehandling? Vid onkologisk behandling eller vid planerad behandling är det extra viktigt att optimera energi- och näringsintag. Vilken infart har patienten? Om patienten har diabetes? Planera för ev. extra blodglukoskontroller? (PAL/OAS) Val av parenteral nutrition (sort och styrka)? (PAL/Dietist) Frekvens (dagar/vecka)? (PAL/Dietist) Startdatum? Planera in första utvärderingsdatum 2 veckor efter start (OAS) Innan första näringsdroppet startas skall modifierad ESAS skattas, viktkontroll och laboratorievärden värden enligt rutin eller enligt läkarordination. Detta ska användas som kontroll vid senare utvärdering samt lämna skriftlig patientinformation. (OAS) Individanpassa alltid nutritionsbehandlingen och därmed även utvärderingen för patientens bästa. 14 vol. XIX No 3 juni 2010 DietistAktuellt

15 Artificiell Nutrition Utvärdering vid insättning av Parenteral Nutrition ska ske i samband med teamrond. Då tittar vi på: Vikt som är tagen en gång i veckan. Laboratorievärden som tas enligt rutin (Maxi och miniprover) eller enligt läkarordination. De patienter som har orkat och velat skatta ett modifierad ESAS med öppna frågor ska redovisas. Hur mycket av ordinerad Parenteral Nutrition har administrerats senaste veckan? Hur fungerar patientens infart? Utvärdering av borttagande eller reducerad Parenteral Nutrition När den Parenterala Nutritionen reduceras eller tas bort bör en utvärdering göras efter en vecka om inte annat bestäms. Då tittar vi på vikten och laboratorievärden samt ESAS med öppna frågor när det finns någon gjord. Utsättande av Parenteral Nutrition För att sätta ut parenteral nutrition används en checklista för personalen där de enkelt kan kryssa in vilka besvär patienten har och vilka åtgärder vi ska göra. Ja Nej Illamående Kräkningar Diarré Opåverkad vikt Stigande blodsocker Ascites Ödem Leverpåverkan Pleuravätska Lungödem Albumin Feber Leversvikt Hjärtsvikt Tromboflebiter/ Trasiga kärl Trög port Sepsis Avslutat onkologisk behandling Kort förväntad överlevnad, ca 2-3 veckor Upplever patienten PN negativt? Tillfredställande intag per os Om det är många ja eller om patienten har tillfredställande intag per os så bör vi överväga vilken åtgärd vi ska sätta in och det kan vara att: Övergå till glukosdropp/ringer-acetat Reducera mängden/volymen näringsdropp Byta sort av näringsdropp Sätta ut utan ny åtgärd De laboratorievärden vi tar enligt rutin om inte läkaren ordinerar något annat är följande: Maxi-Prover Mini-Prover P- ALAT P- Glukos P- Albumin P- Kalium P- Alkalisk Fosfatat, ALP P- Kreatinin P- ASAT P- Natrium P- Calcium P- Fosfat P- Glukos P- Gamma GT B- HB, B-Hemoglobin P- Kalium P- Kreatinin P- Magnesium P- Natrium FP- Triglycerider, P-TG P- Urea Och till sist: Den modifierade ESAS-skattningsblanketten som vi använder. Om vi inte fyller i blanketten så tar vi (sjuksköterskan, läkaren eller dietisten) muntligen upp delar av frågorna med patienten: Patientformulär Modifierad ESAS (Edmonton Symptom Assessment Scale) Datum: Ej orkeslös/ Värsta tänkbara kraftlös orkeslöshet/kraftlöshet Inget illamående Värsta tänkbara illamående Bästa tänkbara Sämsta tänkbara livskvalitet livskvalitet 1. Har näringsdroppet påverkat Ditt levnadssätt? 2. Hur har Du ätit de dagar Du haft näringsdropp? 3. Hur har Du ätit de dagar Du inte haft näringsdropp? 4. Om Du haft näringsdroppet nattetid, har det påverkat Din nattsömn? Egna kommentarer: DietistAktuellt juni 2010 No 3 vol.xix 15

16 SBU-rapporten om Kostråd vid diabetes Intet nytt på fettfronten? Magnus Forslin Dietistaktuellt Den av många hett åstundade SBUrapporten Mat vid Diabetes, presenterades då äntligen i början av maj. Statens beredning för medicinsk utvärdering har gjort en systematisk kartläggning av den vetenskapliga dokumentationen inom området kost och diabetes. Man har gått igenom en omfattande litteratur; vetenskapliga studier med publiceringsdatum mellan 1980 och september Det innebär att man under två år granskat över 600 studier. Även om en del slutsatser från denna imposanta genomgång är intressanta, hade nog somliga önskat tydligare svar på vissa frågor. Lågfettkost och måttlig lågkolhydratkost har likartade effekter på kroppsvikten hos personer med diabetes. Om medelhavskost eller liknande kostmönster i detta avseende skiljer sig från annan kost är alltför sparsamt studerat för att man ska kunna dra några slutsatser. (SBU) Inte minst de rörande lågkolhydratdieter. SBU själva sammanfattar sin rapport med att hävda att mycket baljväxter, grönsaker och fisk kan minska risken för hjärt-kärlsjukdom vid diabetes. Samtidigt menar man att både lågfettkost och måttlig lågkolhydratkost har gynnsamma effekter på HbA 1c och kroppsvikt. När det gäller ytterligheterna skriver SBU: Det saknas studier av tillräcklig kvalitet för att kunna bedöma långtidseffekterna hos personer med diabetes av mer extrem lågkolhydratkost med högt fettintag, exempelvis så kallad LCHF-kost. Säkerhetsaspekterna blir därför särskilt viktiga vid klinisk uppföljning av de personer som själva väljer extrem lågkolhydratkost. I en intervju i Vetenskapsradion i P1 5 den maj kommenterade professor Kjell Asplund som lett rapportgruppen resultatet så här Vi överraskades av att det vetenskapliga underlaget för den kost man länge har rekommenderat var så dåligt, vilket har manat oss till viss ödmjukhet. Det är väldigt mycket nya studier på gång. Så det kan hända att man så småningom får ompröva dagens riktlinjer. När det gäller extremare LCHF-koster menar Asplund att vi i brist på studier idagsläget inte kan fälla några säkra omdömen alls. Men han är öppen för att vården låter diabetespatienter prova alternativ kost om de själva önskar. Det finns nog större utrymme för variation än vi tidigare har ansett. Om man har misslyckats med en diet bör man kunna pröva en annan, dock under nogsamma betingelser så att det inte spårar ur med andra dåli- 16 vol. XIX No 3 juni 2010 DietistAktuellt

17 ga värden rörande t ex LDL. Däremot är rapportgruppen mer trosviss när det gäller livsstilsbehandling för personer med nedsatt förmåga att ta hand om och omsätta glukos, och alltså befinner sig i farozonen att utveckla diabetes. Här finner de stöd för råd om kost med reducerat fettinnehåll och ökat fiberinnehåll att kombinera med ökad fysisk aktivitet. Dietisternas Riksförbund säger i ett pressmeddelande att man ställer sig positiva till rapporten och att man ser fram emot kommande vetenskapliga studier. Man framhåller samtidigt att SBU:s slutsaster ligger helt i linje med de diabeteskostrekommendationer som den europeiska diabetesnutritionsgruppen, DNSG, lade fram Invidanpassad kostrådgivning Mette Axelsen är Universitetslektor vid Göteborgs Universitet och sitter med i SBU:s projektgrupp. Jag är på sätt och viss nöjd med resultatet eftersom det stöder de riktlinjer vi haft sedan 2004, säger hon till Dietistaktuellt. Det finns inget i materialet som pekar på att vi skulle ha fel rutiner idag. Samtidigt menar Mette Axelsen att slutsatserna är svårtolkade. Kost vid diabetes är ett relativt smalt område och i befintliga riktlinjer har man lånat in kunskap från andra områden som hjärt-/kärl och fetma. Utifrån SBU:s resultat är det svårt att tillfredsställa det behov av tydlighet och raka besked som vården efterlyser, och inte minst, vill kunna presentera sina diabetespatienter. Den slutsats man kan dra blir förmodligen istället en mer individualiserad rådgivning, inte minst vad gäller kolhydratintag, framför enkla, generella råd. Men vi får avvakta med att justera råden tills dess att Socialstyrelsen omvandlat rapporten till riktlinjer. Det kan vara lite tålamodsprövande att ännu ett tag behöva fortsätta luta sig mot 2004 års DNSG-guidelines. Många är lite besvikna över den obestämdhet och de få säkra slutsatser som Mat vid Diabetes kunde presentera. Hur vill du kommentera det? Det kan vara så att det här med systematiska översikter inte riktigt satt sig i vården ännu, förklarar Mette Axelsen vidare. Många tror att systematiska översikter är liktydigt med nya riktlinjer, när det i själva verket bara är en genomgång av befintligt, vetenskapligt underlag. När studieresultaten sedan omgestaltas till riktlinjer kan man även lägga till underlag av annan karaktär, t ex studier från närliggande diagnoser, ef- tersom vården är i behov av vägledning även när det saknas ett optimalt underlag. Intressanta rön Vidare skriver man i Mat vid Diabetes att personer som har typ 2-diabetes och som regelbundet konsumerar måttlig mängd alkohol löper lägre risk att insjukna och avlida i hjärt-kärlsjukdom än de som inte konsumerar alkohol [måttligt starkt vetenskapligt stöd]. Givetvis måste rådgivning om alkohol ta hänsyn till graviditet eller risk för missbruk. Kaffekonsumenter har lägre risk för hjärt-kärlsjukdom än de som inte dricker kaffe [måttligt starkt vetenskapligt stöd]. En god sammanfattande slutsats av utredningsgruppens resultat återfinns i rapportens huvuddokument: Med tanke på att det vetenskapliga underlaget för kostråd vid diabetes är så bräckligt, finns det skäl att vara försiktig med tolkningarna när det gäller val av kostregim vid diabetes. Det pågår nu ett stort antal studier som förmodligen håller högre kvalitet än många av de studier som ingår i denna rapport. Resultaten från ett fåtal välgjorda studier skulle mycket väl kunna förändra våra slutsatser. Därför måste det finnas en beredskap att ompröva slutsatserna i denna rapport. Ta del av rapporten i sin helhet på: www. sbu.se/sv/publicerat/gul/mat-vid-diabetes/ I dagens kostråd till personer med diabetes ingår en rekommendation om högt intag av fullkornsprodukter, något som oftast resulterar i ett lågt glykemiskt index (GI). Vår kunskapsöversikt visar att det finns begränsat vetenskapligt underlag för att en markant sänkning av glykemiskt index leder till förbättrat HbA 1c och högre HDL-kolesterol, medan en måttlig sänkning av GI tycks ha obetydliga effekter. (SBU) Den slutsats man kan dra blir förmodligen istället en mer individualiserad rådgivning, inte minst vad gäller kolhydratintag, framför enkla, generella råd, säger Mette Axelsen, deltagare i SBUs projektgrupp DietistAktuellt juni 2010 No 3 vol.xix 17

18 Kosttillskott Probiotiska bakterier, nytt vapen mot MS Att probiotiska mjölksyrebakterier kan ha positiv inverkan på hälsan är känt sedan länge, exempelvis vid inflammatoriska tarmsjukdomar. Nu har forskare vid Lunds universitet visat att dessa bakterier även kan komma att få betydelse för behandling av Multipel Skleros (MS). Resultaten publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften PLoS ONE. MS är en är en av de vanligaste orsakerna till neurologisk funktionsnedsättning hos yngre vuxna och Sverige är ett av de mest MS-drabbade länderna i världen med cirka 500 nya sjukdomsfall per år. Idag finns det ingen behandling som botar MS. Däremot finns det läkemedel som bromsar inflammationsprocesserna och utvecklingen av sjukdomen. Men dessa måste individanpassas. De är ofta inte tillräckligt effektiva och kan orsaka allvarliga biverkningar, säger forskaren Shahram Lavasani, som tillsammans med kolleger vid Lunds universitet och Ideon står bakom den nya studien. Probiotiska mjölksyrabakterier har förmåga att kolonisera mag-tarmkanalen. Det medför positiva effekter bland annat på utvecklingen av immunförsvaret, vilket i sin tur kan minska risken för infektioner, allergier och inflammatoriska tarmsjukdomar. Nya rön har visat att vissa probiotiska bakterier också har förmågan att aktivera s k regulatoriska T-celler. Mot bakgrund av de nya rönen kring probiotiska bakterier frågade Shahram Lavasani sig om de nyttiga bakterierna kunde användas för behandling av MS. Teorin prövades i ett forskningsprojekt med professor Björn Weström och flera andra kollegor vid universitetet. Ett flertal probiotiska stammar screenades och tre bakterier med stark förebyggande effekt på en djurmodell för MS valdes ut. Målet var att kunna utveckla en behandling för att bota de MS-sjuka djurmodellerna. Vi lyckades blanda bakteriestammarna på ett sätt som gav en stark synergieffekt. Det var möss med svåra sjukdomstillstånd som behandlades och bara efter en kort tid återhämtade de sig och blev friska. Som forskare är det fantastiskt att få uppleva, säger Shahram Lavasani. Den exakta orsaken till MS är okänd men man vet att det sker en förändring i kroppen som gör att nervvävnaden angrips av det egna immunförsvaret. En felreglering av immunsystemet gör att vissa försvarsceller, T- lymfocyter, aktiveras och utlöser dessa angrepp. Normalt är dessa inflammatoriska T-lymfocyter aktiva i försvaret mot olika smittämnen men vid MS penetrerar de centrala nervsystemet, orsakar kraftiga skador på nervvävnader och aktiverar även andra försvarsceller. Förutom inflammatoriska T-lymfocyter finns det andra T-celler i kroppen som har till uppgift att reglera och dämpa immunsvaret. Dessa kallas för regulatoriska T-celler och tros fungera sämre hos patienter med autoimmuna sjukdomar som till exempel MS. Därför kan en aktivering av dessa regulatoriska celler vara en effektiv behandling för patienter. Tillfrisknandet hos de behandlade mössen visade sig bero på bland annat en ökning av antalet regulatoriska T-celler och inte bara i tarmen utan också i andra viktiga organ och även i centrala nervsystemet. Shahram Lavasani och hans kollegor kommer nu att screena andra intressanta bakterier och testa nya kombinationer för att skapa kraftfullare behandling. I framtiden kan de förhoppningsvis användas för att behandla patienter med autoimmuna sjukdomar och i synnerhet MS. Källa: Lunds universitet Folsyra i kosttillskott kan öka risken för bröstcancer Folat, en typ av B-vitamin, ger hos de flesta kvinnor en minskad risk för bröstcancer. Hos kvinnor med en viss genuppsättning var det däremot tvärtom: folat ökade risken för bröstcancer. Därför tycker jag det är för tidigt att införa en allmän folatberikning av livsmedel, säger näringsforskaren Ulrika Ericson från Lunds universitet. Hon tycker inte heller att man bör äta multivitaminer och andra kosttillskott med folsyra (den syntetiska formen av folat) utan speciella skäl. Det är bättre att äta en kost med mycket frukt, grönsaker, baljväxter och fullkornsprodukter. Då får man i sig lagom mängder av både folat, andra vitaminer och kostfibrer. Ulrika Ericson har i sin doktorsavhandling utgått från den stora studien Malmö Kost Cancer från 1990-talet, som samlade in information och blodprover från över kvinnor. Vid slutet av 2004 hade drygt 500 av dessa kvinnor insjuknat i bröstcancer. Folatnivåer, genuppsättningar och matvanor hos bröstcancerpatienterna har sedan jämförts med motsvarande data från de friska kvinnorna. De kvinnor vars intag av folat motsvarade den svenska rekommendationen hade bara hälften så stor risk att få bröstcancer jämfört med dem som hade lägst intag av folat. Det var det övergripande fyndet, som alltså visar att folat generellt sett skyddar mot bröstcancer. Men samtidigt ökade bröstcancerrisken i takt med folatnivåerna för en viss undergrupp bland kvinnorna de som ärvt en viss variant av ett enzym som påverkar hur folat används i kroppen. Den tiondel av kvinnorna som ärvt denna variant från båda sina föräldrar hade högst risk för bröstcancer, särskilt om de också åt vitamintabletter med folsyra. Man vet ju inte vilken genetisk variant av detta enzym som man själv har. Därför tycker jag att man ska ta kosttillskott bara om det är särskilt motiverat, och inte bara för att det nog är bra, menar Ulrika Ericson. Särskilt motiverat kan ett folsyratillskott vara för två grupper, tycker hon. Det är personer som har en viss typ av blodbrist och låga folatnivåer, samt kvinnor som vill bli gravida. Alla andra bör för säkerhets skull avhålla sig från vitamintabletter med folat, så länge man vet så pass lite om hur kopplingen mellan folat och olika cancersjukdomar ser ut. Obligatorisk folatberikning av livsmedel, som diskuterats i många länder inklusive Sverige, ser Ulrika Ericson också som olämplig i nuvarande läge. Avhandlingen heter Folate associations with breast cancer depending on intake, metabolism, genetic variation and estrogen receptor status Källa: Lunds Universitet 18 vol. XIX No 3 juni 2010 DietistAktuellt

19 Cmuff 1-2 sida Sida 1 Division allmänmedicin söker Dietister Glutenoch mjölkfri nyhet! D u kommer att utgå från Karlstad men ansvara vårdcentraler i länet, varför körkort krävs. Vill du veta mer k ontakta divisionschef Karin Malmqvist, tfn Läs mer om tjänsterna på för flera Vissa hälsopåståenden om omega 3 förbjuds Från den 11 maj 2010 är det förbjudet att göra vissa hälsopåståenden i märkning och marknadsföring av livsmedel om samband mellan vissa ämnen i livsmedel och påstådda hälsoeffekter. Bland annat är det förbjudet att påstå att omega 3-fettsyrorna DHA och EPA har vissa effekter på barns utveckling. Bestämmelserna om näringsoch hälsopåståenden i EU:s förordning 1924/2006 tillämpas sedan 1 juli Huvudregeln är att påståenden om samband mellan vissa ämnen i mat och vissa hälsoeffekter ska vara godkända innan de får göras. EU-kommissionen godkänner hälsopåståenden efter att den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, har granskat om det finns vetenskapligt stöd för att påstå att vissa ämnen i ett livsmedel har den angivna hälsoeffekten. Övergångstiden är över Efsa:s granskning kunde inte finna att de beskrivna positiva sambanden fanns för de angivna substanserna. EU-kommissionen publicerade den 21 oktober 2009 två förordningar; 983/2009 och 984/2009 om vissa godkända och icke godkända hälsopåståenden, där resultatet av Efsa:s granskning hade betydelse för godkännandena. Övergångstiden för att fasa ut de icke godkända hälsopåståendena var sex månader. Förbuden gäller även andra hälsopåståenden som har samma innebörd som de som anges i förordningarna om dessa ämnen. Förbuden gäller också för alla företag, inte bara de företag som ansökt om godkännande av hälsopåståendena. Omega 3 & mjölksyrakulturer De nu förbjudna hälsopåståendena gäller omega 3-fettsyrorna dokosahexaensyra (DHA) och eikosapentaensyra (EPA), samt omega 6-fettsyran arakidonsyra (ARA) och vissa påstådda effekter på barns utveckling och hälsa, såsom ökad förmåga till tänkande, koncentration och inlärning. Andra hälsopåståenden som förbjuds är bland annat om vissa extrakt med mjölksyrabakterier, till exempel att bakterieblandningen LGG MAX bidrar till att minska mag- och tarmbesvär. Fler beslut kommer I takt med att EU-kommissionen beslutar om ytterligare godkännande och icke-godkännande av hälsopåståenden kommer flera av de hälsopåståenden som görs idag om substanser i livsmedel att bli förbjudna framöver, då deras tillåtna utfasningstid har löpt ut. Nästa omgång av icke godkända hälsopåståenden kommer att förbjudas från den 20 maj enligt förordning 1024/2009 och 1025/2009. Källa: Livsmedelsverket Tipsa om vår nya smaksensation läckra Chokladmuffins Rekommendera vårt kanske läckraste glutenfria kaffebröd hittills Chokladmuffins. Var vi än låtit folk provsmaka, har den fått stående ovationer och uppskattas även av dem som inte är glutenintoleranta. Underbar, Vilken smak!, Min favorit hittills är några kommentarer. Vår Chokladmuffins bakas på ägg och rapsolja. Finns i den glutenfria frysen på ICA, Coop, Willys, Hemköp, Vi, Citygross och Prisextra. Viktiga egenskaper hos alla våra bröd är: Frias bröd är glutenfria och har en ppm-nivå under 20 ppm* gluten. *Ppm=parts per million=1 mg/kg Alla Frias bröd är mjölkfria Frias bröd passar även för de flesta veteallergiker Uppskattas även av icke glutenintoleranta d.v.s. hela familjen Vill du veta mer om våra goda och näringsriktiga bröd tag då kontakt med mig, dietist Nanna Mossberg. Läs mer på NANNA MOSSBERG LEG. DIETIST DietistAktuellt juni 2010 No 3 vol.xix 19

20 Kosttillskott Kan tistelolja & grönt te ha synergieffekter på viktminskning? Orsakerna till övervikt och fetma är många liksom vägarna att minska vikten. Om man för att gå ner i vikt använder sig av en metod som angriper flera viktökningsmekanismer borde möjligheten att lyckas vara större. För preparat som innehåller s.k. konjugerad linolsyra och extrakt från grönt te finns viss forskning som visar att det ger effekt. CLA och extrakt från grönt te har var för sig effekt vid övervikt och fetma. Arbeten visar att när man kombinerar dessa båda, får man ett resultat som är bättre än summan av de enskilda ämnena. Man talar om potentiering, en välkänd biologisk mekanism. Olle Hag lund Doktor i medicinsk vetenskap Uppsala Universitet Övervikt och fetma ökar dramatiskt inte bara i västvärlden utan i hela världen. Man talar närmast om en epidemi och tillstånden hotar att bli nästa stora killer. Idag är det faktiskt fler människor i västvärlden som dör av övervikt/fetma och dess komplikationer än av svält. Övervikt och fetma är ofta belastande för självkänslan. Det allvarliga med övervikt och fetma är ändå den ökade risken för en rad allvarliga rubbningar och sjukdomar (1). Bland dessa märks störda skadliga blodfetter, störd socker- och insulinomsättning, typ 2-diabetes, högt blodtryck, rubbad blodcirkulation (dålig endotelfunktion), inflammatoriska sjukdomar samt hjärtkärlsjukdomar som åderförkalkning (ateroskleros), kärlkramp, hjärtinfarkt och stroke. Risken för prostataförstoring, prostatacancer, annan cancer och ortopediska sjukdomar som artros är också ökad. I en mycket stor europeisk genomgång med deltagare (2) fann man att såväl allmän fetma som bukfetma, mätt som ökad BMI, bukomfång och buk/ höft-kvot (WHR), var kopplad till ökad risk för död. Exempelvis var risken för död för personer tillhörande den högsta femtedelen (kvintilen) av buk/höft-kvot ökad med 2.05 hos män och 1.78 hos kvinnor. Teorier bakom övervikt och fetma Det finns ännu ingen teori som ensam kan förklara uppkomst av övervikt och fetma. Ökat kaloriintag och låg fysisk aktivitet är viktiga, men räcker inte att ge en förklaring. Olika ärftliga faktorer spelar en viss roll. Aptitcentrum i hypothalamus påverkas vidare av en rad hungerstimulerande och hungerhämmande nervimpulser och ämnen (3). Bland de hungerstimulerande faktorerna märks ghrelin och neuropeptid Y (NPY) och bland de hungerhämmande faktorerna glukagonliknande peptid-1 (GLP-1) och peptid YY (PYY). Ett evolutionsmässigt perspektiv på balansen mellan dessa mekanismer är intressant. Under den tidiga stenåldern för cirka år sen och tidigare var det ofta ont om föda. Det var inte varje dag man fann något att äta. Aptitcentrat var därför sedan lång tid programmerat så att hungerkänslorna skulle vara tidiga och starka och mättnadskänslorna fördröjda och svaga. Detta var vettigt i tider med brist på föda. I dagen Sverige, med rik tillgång på föda, är detta dock mindre bra och bidrar till övervikt och fetma. Forskare med denna inriktning menar att metoder som utjämnar obalansen mellan hungerstimulerande och hungerhämmande faktorer skulle kunna vara fruktsamma. I sista delen av tunntarmens ileumdel finns celler kallade L-celler. När de stimuleras bildas ett antal hungerhämmande ämnen som GLP- 1 och PYY (4). Man vet att vissa fettsyror kan stimulera dessa celler om de kan nå ner till detta område. Man talar om ileum-bromsen. Om CLA-fettsyror kan nå hit är oklart. Helt nyligen har bl.a. svenska forskare upptäckt en ny typ av fettceller som finns insprängda i den vita fettväven. De liknar bruna fettceller och kallas för BRITT-fettceller (BRuna-i-vITT-fettceller) (5). Dessa celler innehåller många små fettdroppar, medan vita fettceller innehåller en stor fettinlagring. De nyupptäckta fettcellerna innehåller också det äggviteämne som ökar förbrän- 20 vol. XIX No 3 juni 2010 DietistAktuellt

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Mette Axelsen, med. dr. Klinisk näringsfysiolog Universitetslektor Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk näringslära Göteborgs Universitet Kolhydraträkning

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Sätta Livsmedelsverket på kartan

Läs mer

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 1(6) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 2 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt 2011-08-17

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Energibehov och nutritionsbehandling

Energibehov och nutritionsbehandling Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING MAT VID FETMA EN SYSTEMATISK LITTERATURÖVERSIKT, 2013 SLUTSATSER OM KOSTER Hot Topic- seminarium 25 september 2013 Swedish NutriOon FoundaOon/ Göteborgs Universitet

Läs mer

Ägg. Vägledning för näringsdeklaration. Vägledning för näringsdeklaration

Ägg. Vägledning för näringsdeklaration. Vägledning för näringsdeklaration Ägg Vägledning för näringsdeklaration Livsmedelsverket har analyserat och fastställt nya näringsvärden för konventionella och ekologiska ägg. De nya näringsvärdena ersätter tidigare värden, vid näringsdeklaration

Läs mer

Energi- och fiberrik.

Energi- och fiberrik. Kompletta näringsdrycker ( mjölklika ) (Undantag: och Extra) Fresenius Fresubin energy kcal/100 Lämplig för personer med dålig aptit, ökat energibehov och som riskerar malnutrition (undernäring). Energy

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Överviktsenheten-MM5 / Dietisterna i ÖLL Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är low calorie diet/ very low calorie diet? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och LCD/VLCD? Spelar det

Läs mer

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång Dietist Petra Sixt Mottagning för palliativ onkologisk kirurgi Forskningsbaserad mottagning Cancerkakexistudie Smärtstudie Insulinstudie Mätning av behandlingseffekt

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Numeta G16E, Numeta G19E 23.3.2015, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2. Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1. Information om sjukdomsförekomst En del av de patienter

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Kommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden

Kommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden IP/03/1022 Bryssel den 16 juli 2003 Kommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden Europeiska kommissionen antog i dag

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat 2011-04-29 av: Nutritionsnätet för sjuksköterskor/ann Ödlund Olin Svensk sjuksköterskeförening/eva Törnvall Handläggare: Karin Josefsson, Svensk sjuksköterskeförening,. Dnr 12/01/11 Remiss

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är very low calorie diet/low calorie diet? Krymper magsäcken under pulverdieten? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och VLCD/LCD? Spelar det någon

Läs mer

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Gick av stapeln i Umeå och det var runt 50 deltagare som lyssnade på mycket intressanta och bra föreläsare. Vi tackade även av Elenor Granström från

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Översikt av upphandlade kosttillägg, Vuxna

Översikt av upphandlade kosttillägg, Vuxna PRODUKTGRUPP PRODUKTNAMN SÄRSKILDA EGENSKAPER VOLYM SMAK Laktolåg KOMPLETTA Innehåller samtliga näringsämnen: fett, kolhydrater och protein samt vitaminer och mineraler. RIKA Vid undernäring, ökat energi-

Läs mer

Vikt, viktminskning, & Modifast

Vikt, viktminskning, & Modifast Vikt, viktminskning, & Modifast Utbildnings- & presentationsbilder OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt sätt. Kontakta Impolin

Läs mer

Vi reder ut begreppen.

Vi reder ut begreppen. Vi reder ut begreppen. Mjölkens sammansättning är unik. Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen som vi behöver få i oss varje dag. Inget annat livsmedel ger oss så mycket näring på en och samma gång.

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Hej! a. Äter du riktig frukost? Nyhetsbrev, december 2008

Hej! a. Äter du riktig frukost? Nyhetsbrev, december 2008 Nyhetsbrev, december 2008 Hej! Efter sommarens sköna avkoppling och höstens allt mörkare verklighet har vi nu fått vinterns mörker och kyla. Kanske har du haft tid att fundera på olika saker under sommaren/hösten?

Läs mer

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov och huvudprinciper för

Läs mer

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården De 10 först anmälda erhåller boken Perspektiv på onkologisk vård av Maria Hellbom och Bibbi Thomé. Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll

Läs mer

RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland

RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland Syfte En expertgrupp som består av olika yrkeskategorier med erfarenhet av vård, framför allt palliativ cancervård, från olika verksamheter, samt

Läs mer

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010 HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Projekt: Beställare: Projektansvarig Uppdragstagare: Kost & Nutrition Maria Claes, MAS, Hemvårdsförvaltningen Pia Holmström, enhetschef, Hemvårdsförvaltningen Stina Grönevall, leg.dietist,

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Medlemspanel om hälsopåståenden i reklam och marknadsföring av livsmedel

Medlemspanel om hälsopåståenden i reklam och marknadsföring av livsmedel Medlemspanel om hälsopåståenden i reklam och marknadsföring av livsmedel Oktober 2007 Konsumentföreningen Stockholm Sammanfattning De kommande åren ska EU fatta beslut om vilka påståenden om hälsa kopplat

Läs mer

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Modedieter & Matglädje Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Matglad http://blogg.vk.se/matglad Bra Mat Hälsa 2020 http://blogg.halsa2020.se/bra_mat Idag ska vi prata om: Kroppsideal och övervikt

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Fakta om omega-3 och barn

Fakta om omega-3 och barn Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3

Läs mer

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se Duodenal switch Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får

Läs mer

Viktminskning och Modifast LCD

Viktminskning och Modifast LCD Viktminskning och Modifast LCD Utbildnings- & presentationsbilder OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt sätt. Kontakta Impolin

Läs mer

Måltidersättning och viktreduktion

Måltidersättning och viktreduktion Stockholms Obesitasdagar 12-13 maj 2011 Måltidersättning och viktreduktion Anna Hägg Leg. Dietist Överviktscentrum Definitoner av och regler kring Livsmedel för viktminskning Studier om måltidsersättning

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Kosttilskud svenske erfaringer i forebyggelsesindsatsen

Kosttilskud svenske erfaringer i forebyggelsesindsatsen Kosttilskud svenske erfaringer i forebyggelsesindsatsen Riksomfattande leverantörsförening för egenvårdsprodukter Svensk Egenvård är en leverantörsförening Medlemmar i Svensk Egenvård är leverantörer som

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

Dagens kostråd orsakar diabetes, och

Dagens kostråd orsakar diabetes, och Dagens kostråd orsakar diabetes, och Bygger övervikt och fetma. Ger många magproblem. Sänker immunförsvaret. Skapar ADHD-barn. Främjar indirekt tobaksrökning. Underminerar undervisningen En viktig orsak

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Multivitaminer och bröstcancerrisk

Multivitaminer och bröstcancerrisk Multivitaminer och bröstcancerrisk Peter Wilhelmsson, Näringsmedicinare, IFM kliniken, Falun Det har varit en del mediauppståndelse kring den svenska studie som presenterades i tidskriften "American Journal

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Jag har fått typ 2 diabetes

Jag har fått typ 2 diabetes Bolujem od dijabetesa tip 2 Jag har fått typ 2 diabetes Frågor och svar Pitanja i odgovori Vad innebär detatt få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes.

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

En riktig må bra-kasse!

En riktig må bra-kasse! En riktig må bra-kasse! Den här veckan handlar kassens innehåll om god mat och goda råd du mår bra av. Jag som fyllt kassen och skapat recepten heter Lena Camarch Rydberg och är dietist på Axfood. Ofta

Läs mer

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist Bra mat för barn 0-5 år Utbildning för personal i barnhälsovården Åsa Brugård Konde Nutritionist Dagens föreläsning Kort om hur vi har tagit fram råden Amning och modersmjölksersättning D-droppar Smakprover

Läs mer

Efalex. Hälsa för hjärna och ögon

Efalex. Hälsa för hjärna och ögon Efalex Hälsa för hjärna och ögon Hälsa för hjärna och ögon med omega-3 Essentiella fettsyror är livsnödvändiga för vår hälsa. Vi kan inte tillverka de själva, utan de måste tillföras via vår kost. Fettsyror

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede.

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede. Palliativt Kompetenscentrum i Östergötland () 2012-0-05 Till Palliativa ombud, i särskilda boenden i kommunerna, kan sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster utses. Funktionsbeskrivning för Palliativa

Läs mer

Branschstöd för närings- och hälsopåståenden

Branschstöd för närings- och hälsopåståenden Asp-symposium 20 nov 2013 Branschstöd för närings- och hälsopåståenden - vem, vad och till vilken nytta? Susanne Bryngelsson fil dr, vd SNF Swedish Nutrition Foundation Egenåtgärdsprogrammet Frivilligt

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Mat för hälsa mat vid ohälsa Växjö teater den 22 september 2011

Mat för hälsa mat vid ohälsa Växjö teater den 22 september 2011 Mat för hälsa mat vid ohälsa Växjö teater den 22 september 2011 I Sverige blir vi mer och mer medvetna om matvanors betydelse. Samtidigt blir djungeln av råd, dieter och hur vi kan förändra vår vikt allt

Läs mer

Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård

Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård Arbetsmaterial 140216 Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård Arbetsgrupp i SFPM: Elisabet Löfdahl, Karin Fransson, Ursula Scheibling, Matthias Brian, Margareta Persson,

Läs mer

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Christel Wihlborg Överläkare Palliativa verksamheten, Ystad Kakexi - definition Ett multifaktoriellt syndrom som karakteriseras av Förlust av muskelmassa Kan

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2015-04-23 DNR SN 2015.032 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare: Cecilia Söderberg Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Välkommen till en värld av probiotika!

Välkommen till en värld av probiotika! Välkommen till en värld av probiotika! Vad är probiotika? Probiotika betyder för livet. Probiotika är levande mikroorganismer som ger hälsoeffekter när de intas i tillräcklig mängd. Vanliga mikroorganismer

Läs mer

Weightmanagement. 2009 V2.0 WMM kurz Jan2009 NUR FÜR INTERNE SCHULUNGEN! Seite 1

Weightmanagement. 2009 V2.0 WMM kurz Jan2009 NUR FÜR INTERNE SCHULUNGEN! Seite 1 Weightmanagement 2009 V2.0 WMM kurz Jan2009 NUR FÜR INTERNE SCHULUNGEN! Seite 1 Övervikt har många orsaker! Mat + Dryck Psyke Rörelse Försurning Övervikt Generna Stress Omgivning Hormoner 2009 V2.0 WMM

Läs mer