Program. 11:45 12:00 Frågestund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Program. 11:45 12:00 Frågestund"

Transkript

1 Program 08:30 09:30 GERD och dyspepsi 09:30 10:00 Kaffe 10:00 10:30 Förhöjda levervärden (CG) 10:30 11:30 IBS utredning och behandling (HS) 11:30 11:45 Gastrointestinal utredning vid järnbrist (CG) 11:45 12:00 Frågestund

2 Sura problem O Vad är friskt respektive sjukt? O Diagnostik och utredning? O Behandling? O över- och/eller underförskrivning av PPI? O Utvärdering & uppföljning? O (Helicobacter pylori?)

3 Källor O Faktadokument O SGF Riktlinjer 2008 O (Svensk gastroenterologisk förening) O ACG Guideline GERD March 2013 O Am J Gastroenterol 2013;108:

4 Consensusdefinition Refluxsjukdom är ett tillstånd med slemhinneskada i esofagus eller förekomst av refluxutlösta symtom så svåra att de försämrar individens livskvalitet GERD is a condition which develops when the reflux of stomach contents causes troublesome symptoms and/or complications

5 Refluxsymtom O halsbränna (bröstbränna, heartburn, pyrosis) (75%) O sura uppstötningar O dysfagi O odynofagi O ökad salivation O heshet, nattlig hosta, obstruktiva lungsymtom O bröstsmärta O globuskänsla O hicka

6 Indelning O halsbränna: symtom 1-2 dagar/vecka O GERD: symtom > 2 dagar/vecka O erosiv GERD med patologisk 24-h ph-registrering (ph<4 mer än 4% av tiden) O icke-erosiv GERD med patologisk 24-h phregistrering (NERD) O icke-erosiv GERD med normal 24-h ph-registrering (NERD)

7 Epidemiologi Förekomst av refluxsymtom O % har refluxsymtom någon gång/månad O % har symtom minst 1 gång per vecka O 5-7 % har dagliga besvär O % av patienter med reflux har endoskopisk esofagit O 5-15 % av gastroskoperade har esofagit

8 Handläggning (1) O Anamnes: O alarmsymtom, läkemedel O typiska symtom (halsbränna, sura uppstötningar e t c) behandla O symtomet halsbränna O sensitivitet 70%, specificitet 45% O provbehandling & utvärdering (PPI-test) O ex juvantibus-terapi med PPI i 2-4 v O Lab: blodstatus O sensitivitet 80-90% O specificitet 50-60% O risk dyr långtidsplacebo

9 Handläggning (2) O gastroskopiindikationer: O (50% har endoskopinegativ refluxsjukdom): O alarmsymtom O sväljnings-svårigheter/-smärta, kräkning, viktnedgång O anemi, misstanke om blödning O bristfälligt terapisvar (trots typiska symtom (VISS)) O svåra eller atypiska symtom O (bröstsmärta, heshet? hosta?) O avvakta gärna med PPI i tillämpliga fall

10 Handläggning (3) O gastroskopiindikationer (forts): O kontrollera utläkning av grad C-D-esofagit O screening för Barrets esofagus / komplikationer

11 Handläggning (4) O 24-h ph-mätning (golden standard) O atypiska refluxsymtom (normal gastroskopi) O uttalade symtom / oklar diagnos O pre-operativt

12 Behandling Mål O symtomfrihet O O O förebygga återfall (80% inom ett år) endoskopisk utläkning förebygga komplikationer Initial behandling O PPI O veckor O utvärdering

13 Fortsatt behandling (1) O lindriga-måttliga intermittenta besvär: O livsstilsråd O PPI eller H 2 -blockare i brusberedning, intermittent och behovsstyrd, i lägsta effektiva dos

14 Livstilsråd O höjd huvudända O viktnedgång (om övervikt) O sena måltider (2-3 h före läggdags) O O dietråd (minska fet mat, choklad, pepparmint) O saknas evidens alkohol & tobak O saknas evidens

15 Fortsatt behandling (2) O kontinuerliga besvär samt där gastroskopi visat måttlig (grad A-B) eller ingen esofagit O eftersträva lägsta effektiva dos med PPI, ev intermittent och behovsstyrd behandling O gastroskopi visat uttalad esofagit (grad C-D) eller Barretts esofagus O kontinuerlig behandling med fulldos PPI, överväg höjd dos vid otillräcklig effekt

16 Cochrane O GERD vanlig sjukdom. Hög recidivfrekvens, behov av profylaktisk behandling O PPI mest effektiva för att bevara remission såväl endoskopiskt som symptomatiskt O fördel med att använda högre dos för utläkning än för underhållsbehandling O H2-blockare har symptomatisk effekt och kan vara indicerade hos PPI-intoleranta patienter O ingen skillnad mellan olika sorter PPI vare sig avseende endoskopisk utläkning eller symptomlindring eller när man jämför intermittent med kontinuerlig behandling

17 Kirurgisk behandling O likvärdig effekt med PPI O möjliga indikationer i utvalda fall O ovilja fortsätta med medicinsk behandling O ofullständig effekt av medicinsk behandling O ex stora volymsregurgitationer O återkommande strikturer

18 Refraktär GERD (1) O % dåligt svar på standardbehandling O orsaker O fel dos O compliance O inkorrekt administrering (50%) O fel diagnos

19 Diffdiagnoser O funktionell dyspepsi med refluxliknande symtom O funktionell halsbränna O esofageal motorikrubbning O candidaesofagit O malignitet O ischemisk hjärtsjukdom O bröstryggsbesvär / mb Tietze O läkemedelsrelaterade besvär

20 Refraktär GERD (2) O Åtgärder 1 O ompröva diagnos O korrekt administrering compliance O livsstil O dos- eller preparatbyte (två-dos?) O gastroskopi?, 24-h-pH-mätning??

21 Refraktär GERD (3) O Åtgärder 2 O Minska antalet refluxepisoder? O Baklofen (GABA-agonist)?? O Minska esofagus hypersensitivitet? O SSRI??, TCA?? O Fundoplication???

22

23 PPI-risker O osteoporos O kliniskt relevant om långtidsbehandling och andra riskfaktorer O clostridium difficile O försiktighet om riskpatient O pneumoni O risk vid korttidsbehandling, inte långtidsbehandling (?) O Clopidogrelinteraktion? O evidens saknas för att ökad risk hjärtkärlhändelser

24 Remiss O Frågeställning O Kort anamnes (ev alarmsymtom) O Lab-avvikelser O Given behandling O Observanda / risker O antikoagulation / blödningsbenägenhet O endokardit-profylax O allergi

25 GERD - Komplikationer O Striktur O Blödning/anemi O 5% av GI-blödningar

26 GERD - Komplikationer O Barretts esofagus O premalign metaplastisk process O skivepitel cylinderepitel O associerat grad och längd av syraexposition O 5-10% (?) av patienter med GERD O 25% inga refluxsymtom O risk adenocancer (intestinal metaplasi) O x ökad risk (incidens 1/ ) O 0,5% per patientår O 90-95% får aldrig esofaguscancer

27 GERD - Komplikationer O Screening för Barrett vid långvarig GERD? 50-årsåldern? Om Barretts esofagus: O Ingen dysplasi: O gastroskopi med biopsier vartannat vart tredje år (?) O Låg-gradig dysplasi: O gastroskopi med biopsier 1-2 ggr/år tills ingen dysplasi (?) O Hög-gradig dysplasi: O esofagectomi om multifokal O endoskopisk mucosectomi, fotodynamisk terapi, argon plasma koagulation O gastroskopi med biopsier var 3:e månad O Kontrollprogram ej säkert visats minska risken för adenocancer

28 Reboundfenomen O H 2 RA O 1 vecka O PPI O 6-8 veckor efter 8 veckors behandling?? O Hp- > Hp+ O Uttrappning under 3 veckor (?)

29 Källor O FAKTA-dokumentet! O Svensk Gastroenterologisk Förening O Nationella riktlinjer för utredning av patologiska leverprover O Utredning av patologiska leverprover Bakgrundsdokumentation O

30 Leverutredning 1. Klarlägga orsak till leverpåverkan 2. Värdera kvarvarande leverfunktion 3. Bedöma sjukdomsaktivitet

31 Faktadokument Förhöjda levervärden utan symtom Misstänkt symtomgivande leversjukdom: O omedelbar utredning

32 Anamnes & status (1) O hereditet O övriga sjukdomar O läkemedel O hälsokost, örttéer O droger, anabola steroider O alkoholvanor O riskbruk: O män: >14 standardglas/v O kvinnor: >9 standardglas/v

33 1 Enhet/standardglas O 33 cl starköl, O 15 cl vin O 4 cl sprit (ca 12 g alkohol).

34 Anamnes & status (2) O ikterus O ascites O hepatosplenomegali O spider nevi O palmarerytem

35 1. Isolerad transaminasstegring ALAT och ASAT < 3, ALAT>ASAT O undanröj exogena faktorer (lm, alkohol, vikt) O omkontroll efter ca 4 v O om normalisering: ingen åtgärd O fortsatt förhöjda värden basala utredningsprover O om u a och normal leverfunktion ingen indikation vidare utredning O om regress eller oförrändrat i ett år avslutas O Vanliga förklaring: leversteatos (övervikt, diabetes, lipidrubbningar), alkohol, läkemedel

36 Basala utredningsprover (1) O ALP, ALAT, ASAT, GT, bilirubin, konjugerat bilirubin O PK, albumin (mått på leverfunktion) O blodstatus, SR, CRP O b-glukos, lipidstatus, TSH

37 Basala utredningsprover (2) O järnmättnad, ferritin* (hemokromatos) O * kan stiga vid steatos/alkohol/hcv O autoimmun serologi: ANA, AMA, SMA O proteinprofil O alfa-1-antitrypsin (brist?) O IgA (alkohol) O IgG (autoimmun hepatit) O IgM (primär biliär cirrhos) O ceruloplasmin (Wilsons sjukdom, endast om < 50 år) O HBsAg, hepatit C-antikroppar O B-PEth (om svårvärderad anamnes, för uppföljning)

38 B-PEth (Fosfatidyletanol i helblod) O genomsnittskonsumtion under två veckor O specificiteten är teoretiskt sett 100% PEth 16:0/18:1-värde Tolkning <0,05 μmol/l Ingen eller endast låg, sporadisk alkoholkonsumtion 0,05-0,30 μmol/l Måttlig >0,30 μmol/l Överkonsumtion (omfattande, regelbundet intag)

39 2. Isolerad transaminasstegring ALAT och ASAT > 3, ALAT<ASAT O omkontroll inom en vecka inkl basala utrednings-prover och ev kompletterande prover O ultraljud lever-gallvägar O fokala förändringar? portal hypertension? tromboser i levernära kärl? O remiss gastroenterolog om avvikelse i utredning som talar för allvarlig leversjukdom, kraftigt stegrade levervärden (transar>5) O vid regress och normal utredning uppföljning enl 1

40 3. ALP-stegring +/- GT-stegring O omkontroll inom två veckor O vid normalisering: ingen åtgärd O vid fortsatt avvikelse O ultraljud lever-gallvägar-pankreas O basala utrednings-prover och ev kompletterande prover O ställningstagande specialistremiss O MRCP, CT, ERCP, leverbiopsi O malignitet, gallsten, alkohol, läkemedel, PBC, PSC

41 Kompletterande utredningsprover O HFE-genanalys (hereditär hemokromats) O om järnmättnad >55% och/eller förhöjt ferritin* O * > 300 för män, > 200 för kvinnor, oftast > 500 µg/l innan leverenzympåverkan O CK (vid muskelsymtom eller ASAT>ALAT) O Hepatit A/CMV/EBV-serologi vid infektionssymtom O ALP-isoenzymer vid isolerad stegring (skelettsjukdom? immobilisering?)

42 4. Isolerad GT-stegring O starkt kopplat till leversteatos och/eller alkoholöverkonsumtion O inget behov ytterligare utredning

43 5. Isolerad bilirubinstegring O omkontroll efter ca två veckor inkl: O konjugerat bilirubin O blodstatus, haptoglobin, LD, retikulocyter O om normalisering: ingen åtgärd O om inga hållpunkter hemolys och okonjugerat bilirubin >50% stor sannolikhet Gilbert syndrom= ingen ytterligare åtgärd (gentest sällan motiverad) O om isolerad konjugerad hyperbilirubinemi remiss gastroenterolog

44 Levern påverkas/samspelar med sin omgivning Läkemedel (Hälsopreparat) Sepsis Graviditet Postoperativ ikterus Tarmsjukdom Metabol sjudkom Lipidrubbningar Diabetes Adipositas Parenteral nutrition Hypoxi / ischemi Systemsjukdom Sarkoidos Endokrin sjukdom Thyroideasjukdom Addison

45 Sammanfattning O anamnes & status fortfarande (2014) av värde O värdera mönster / nivå / dynamik av förhöjda levervärden O glöm inte sekundär leverpåverkan O följ FAKTA-dokumentet

46 Leverprover (1) O Pågående leverskada O Gallavflödeshinder O Levercellsfunktion ALAT, (ASAT), LD ALP, GT, bil alb, PK, bil O Malign transformation O Sjukdomsaktivitet alfa-fetoprotein immunglobuliner

47 Leverprover (2) Sjukdoms-"specifika" prover: O autoimmun hepatit: ANA,SMA (m fl), IgG O primär biliär cirrhos AMA, IgM O hemokromatos: Fe, transferrinmättnad, ferritin, HFE-typning O mb Wilson: ceruloplasmin O alfa1-antitrypsinbrist: alfa1-antitrypsin

48 Leverprover (3) Sjukdoms-"specifika" prover: O hepatit B: HBsAg m fl O hepatit C: anti-hcv m fl O hepatit A: anti-hav-igm O etc... O alkohol phosphatidyletanol (PEth)

49 Gradering O Child-Pugh score Poäng O Child A 5-6 p bilirubin < >51 O Child B 7-9 p O Child C >9 p PK INR < 1,7 1,7-2,3 >2,3 albumin > <28 ascites 0 lätt mått-svår encefalopati O MELD-score (Model End Stage Liver Disease) O = 3.8 * log e (bilirubin in mg/dl) * log e (INR) * log e (creatinine mg/dl) + 6.4

50 Källor O FAKTA-dokument Kolonutredning O VISS: Gastrointestinal blödning O BSG: Guidelines for the management of iron deficiency anemia (2011)

51 Järnbristanemi - Utredning O Järnbristanemi är inte en sjukdom utan ett symptom som vanligen kräver vidare utredning O gastrointestinal utredning oftast indicerad O 1. gastroskopi och/eller 2. coloskopi O CT-colon i vissa fall (äldre, sköra patienter) O kan avstå utredning av kvinnor med kraftiga menorragier samt strikta veganer

52 Järnbristanemi - Utredning O för att avstå gastrointestinal utredning måste man beakta: O malignitetsmisstanke O hereditet för GI-cancer O ålder (>50 år) O symtom på gastrointestinal sjukdom O misstanke om inflammatorisk tarmsjukdom O misstanke om annan sjukdom, tex celiaki O (alla bör screenas för celiaki (BSG))

53 Järnbristanemi Utred inte O äldre och skröpliga patienter om : O det medför omotiverad medicinsk risk O det medför orimligt obehag O eventuella fynd ej kan åtgärdas O handläggningen inte förändras

54 F-Hb O ingen plats vid konstaterad järnbrist O undantag: premenopausala kvinnor (?) O ingen plats vid synlig blödning O ingen plats vid tarmsymtom som ändå skall utredas O tveksam plats vid oklar anemi O tveksam plats yngre med IBS-symtom

55 Tunntarmen O utreds om: O symtom talar för tunntarmsjukdom O normal gastroskopi + coloskopi och svårighet att normalisera Hb med järnbehandling (BSG)

56 Indikationer O obskyr GI-blödning (negativ gastro-koloskopi) O overt - ockult/järnbristanemi O tunntarmsjukdom O Crohns sjukdom O celiaki O diagnos: sensitivitet 85 % specificitet 95 % för villusatrofi O komplikationer (refraktär celiaki, ulcererande jejunoileit, lymfom) O tunntarmstumör/polypos

57 Obskyr GI-blödning Järnsubstitution? Ålder Anemigrad Riskfaktorer Magsymtom Overt/ockult CE Expektans Normal Blödningskälla Obskyr GI-blödning CE nr 2 Ev DBE

58 Celiaki O (FAKTA-dokument) O Nationella vårdprogram O Barnläkarföreningen O O O Svensk Gastroenterologisk Förening O O iles/vardprogram_celiaki_sammanfattning_2013.pdf

59 Diagnostik O Klinisk misstanke - Diagnos före diet!! O Lab O rutinblodprover O bristtillstånd (järn, B-vitaminer) O antikroppar O transglutaminas-antikroppar (TgA IgA/IgG) O deamiderat gliadin-ak (DGP) O genetiska markörer O HLA-alleler: DQ2, DQ8 O Biopsins roll

60

61 Celiaki

62

63 Glutenfri diet O kost där totala kvävehalten av det gluteninnehållande sädesslaget ej överstiger 0,05 g / 100 g (0,3 g protein) O naturligt glutenfritt = mindre än 2 mg gluten per 100 g konsumtionsfärdig vara

64 Varför glutenfri diet? O återställer tunntarmsslemhinnan O minskar symtom O behandlar /motverkar bristtillstånd O minskar komplikationsrisk O benskörhet m m O minskad risk andra autoimmuna sjukdomar (?)

65 Ärftlighet förstagradssläktingar prevalens ~10 % (2-15%) HLA-identiskt syskon ~30-40% enäggstvillingar ~70%

66 Associerade sjukdomar O dermatitis herpetiformis ( Hudceliaki ) O mikroskopisk colit O sköldkörtelsjukdom (< 15%) O diabetes mellitus typ 1 (4-8% screening?) O Downs syndrom (5-12% screening?) O Turner O IgA-brist (1,7-7,7%) O autoimmuna / reumatiska sjukdomar O m fl

67 O Refraktär sjukdom O compliance O immunosuppression O Framtiden O per orala proteaser (?) Övrigt O klyver immunförsvars-aktiverande prolin-rika peptider O blockera deaminering av gluten peptider via ttg O blockera bindning till HLA-DQ2/8 O Immunoterapi mot glutenreaktiva t-celler

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1 Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker

Läs mer

Grundläggande tolkning av leverprover

Grundläggande tolkning av leverprover Grundläggande tolkning av leverprover Magdagen 5/5 Mathias Karlsson Laboratoriemedicin Värmland John Widström Gastroenterologiskt kunskapscentrum Karlstad Frågor att besvara: Har patienten symtom eller

Läs mer

Anemi. Järnbrist. Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi

Anemi. Järnbrist. Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi Anemi Järnbrist Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi När r föreligger f anemi? Kvinnor Hb

Läs mer

SGF Nationella Riktlinjer. Nationella riktlinjer för handläggning av celiaki hos vuxna - sammanfattning

SGF Nationella Riktlinjer. Nationella riktlinjer för handläggning av celiaki hos vuxna - sammanfattning SGF Nationella Riktlinjer 2013 På uppdrag av Svensk Gastroenterologisk Förenings styrelse Nationella riktlinjer för handläggning av celiaki hos vuxna - sammanfattning 2013-03-25 Arbetsgruppens sammansättning:

Läs mer

Dyspepsi = Dålig matsmältning

Dyspepsi = Dålig matsmältning Symtom och tecken vid ohälsa i övre magtarmkanalen SARA BERTILSSON Dyspepsi = Dålig matsmältning Organisk dyspepsi Ulcus Refluxsjukdom Gallbesvär Cancer Funktionell dyspepsi Ingen påvisbar orsak Smärta-lindras

Läs mer

VÅRDPROGRAM. Ont i magen 2010. Expertgruppen mag - tarmsjukdomar

VÅRDPROGRAM. Ont i magen 2010. Expertgruppen mag - tarmsjukdomar VÅRDPROGRAM Ont i magen 2010 Expertgruppen mag - tarmsjukdomar Vårdprogram för ONT I MAGEN Utgivare: 040105 Expertgruppen i mag-tarmsjukdomar, Läkemedelskommittén i Sörmland, Pontus Götell, specialist

Läs mer

The Gastrointestinal Consult study (GiCon) En befolkningsstudie 1995-97 i Östhammars kommun

The Gastrointestinal Consult study (GiCon) En befolkningsstudie 1995-97 i Östhammars kommun Dyspepsi och reflux inom allmänmedicinen Husläkardagar 2009 Ture Ålander Dagens agenda Presentation, avhandling Definition och prevalens av dyspepsi och refluxsjukdom Diskutera handläggningen av tre patientfall

Läs mer

Svensk Klinisk Immunologisk Förening

Svensk Klinisk Immunologisk Förening Svensk Klinisk Immunologisk Förening Sektion inom Svenska Läkaresällskapet och förening inom Sveriges läkarförbund 20130515 Laboratorietester vid diagnostik av celiaki (2013) Inledning Det har sedan länge

Läs mer

Utredning av patologiska leverprover

Utredning av patologiska leverprover , överläkare, verksamhetschef Detta dokument baseras på de nationella riktlinjerna för utredning av patologiska leverprover antagna av Svensk Gastroenterologisk Förening. Riktlinjerna är tillämpbara inom

Läs mer

celiaki Vilka av dina patienter har celiaki?

celiaki Vilka av dina patienter har celiaki? celiaki Vilka av dina patienter har celiaki? Under de senaste årtiondena har celiaki gått från att vara en ovanlig sjukdom hos barn till ett utbrett folkhälso problem i Sverige och resten av västvärlden.

Läs mer

Patologiska leverprover - leversjukdomar ur ett primärvårdsperspektiv

Patologiska leverprover - leversjukdomar ur ett primärvårdsperspektiv Patologiska leverprover - leversjukdomar ur ett primärvårdsperspektiv Agenda! Är lite förhöjt ALAT farligt?! Tolkning av leverprover! Biokemiska mönster! Etiologisk utredning! Metabol leversjukdom Staffan

Läs mer

Syrahämmarna bara ökar och ökar men behöver vi bry oss?

Syrahämmarna bara ökar och ökar men behöver vi bry oss? Syrahämmarna bara ökar och ökar men behöver vi bry oss? Sven Hagnerud Karin Öhlén Senior Advisor: Claes Ehinger Medel vid magsår och GERD, ATC-kod A02 B Histamin-2-blockerare cimetidin ranitidin famotidin

Läs mer

Tiopurinbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom och autoimmun hepatit

Tiopurinbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom och autoimmun hepatit Tiopurinbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom och autoimmun hepatit Azatioprin och Purinethol används som remissionsinducerande behandling och underhållsbehandling vid ulcerös colit och crohns sjukdom.

Läs mer

Makrocytär anemi. Diagnostik och behandling

Makrocytär anemi. Diagnostik och behandling Makrocytär anemi Diagnostik och behandling Makrocytär anemi Högt MCV Förstorade röda blodkroppar Orsaken till förstoringen är en mognadshämning där förstadierna till de röda blodkropparna växer för långt

Läs mer

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome (IBS)

Irritable Bowel Syndrome (IBS) Irritable Bowel Syndrome (IBS) Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och husläkare i primärvården

Läs mer

IBS-utredning ur ett EBM-perspektiv. ska vi göra och varför?

IBS-utredning ur ett EBM-perspektiv. ska vi göra och varför? IBS-utredning ur ett EBM-perspektiv - ellervad ska vi göra och varför? Gottskär 2011-11-15 Jenny Gunnarson, Överläkare gastroenterologi Medicinmottagningen, Hallands sjukhus Kungsbacka Hur mycket ska man

Läs mer

Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare)

Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare) Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare) Fosfatidyletanol (B-PEth) En av fosfolipaserna (fosfolipas D) bildar normalt

Läs mer

Ulkus, gastrit, reflux och inflammatorisk tarmsjukdom. Läkemedelskommitténs. rekommendation. för Landstinget i Värmland

Ulkus, gastrit, reflux och inflammatorisk tarmsjukdom. Läkemedelskommitténs. rekommendation. för Landstinget i Värmland Ulkus, gastrit, reflux och inflammatorisk tarmsjukdom Läkemedelskommitténs rekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 11 april 2013 Gäller: t.o.m. 11 april 2015 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

Alkoholleversjukdomar, metabola samt autoimmuna leversjukdomar. David Andersson Gastroenheten Danderyds sjukhus

Alkoholleversjukdomar, metabola samt autoimmuna leversjukdomar. David Andersson Gastroenheten Danderyds sjukhus Alkoholleversjukdomar, metabola samt autoimmuna leversjukdomar David Andersson Gastroenheten Danderyds sjukhus Alkoholleversjukdomar, metabola samt autoimmuna leversjukdomar Alkoholleversjukdomar NAFLD/NASH

Läs mer

MEQ-FRÅGA ANNA. 1. Vilken/vilka diagnoser borde man misstänka? (1p)

MEQ-FRÅGA ANNA. 1. Vilken/vilka diagnoser borde man misstänka? (1p) MEQ-FRÅGA ANNA Anna är 32 år. Hon är socionom, gift sedan 1 år, inga barn. Hennes mor har ledvärk utan någon klar diagnos. Hon har haft Raynaudbesvär sedan barndomen. I övre tonåren tillkom diffusa ledbesvär.

Läs mer

PM Medicinskt INDIKATION FÖR BEHANDLING AV AKUT FULMINANT B-HEPATIT

PM Medicinskt INDIKATION FÖR BEHANDLING AV AKUT FULMINANT B-HEPATIT Specialitet: Infektion PM Medicinskt Textförfattare: Pär-Inge Bergkvist Faktaansvarig: Pär-Inge Bergkvist Godkänt av: Johan Sundler Skapat: 2009-04-05 Reviderat: 2013-06-01 Bäst före: 2015-11-30 Sökord:

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

Kronisk leversjukdom och graviditet. Gunilla Ajne Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Kronisk leversjukdom och graviditet. Gunilla Ajne Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Kronisk leversjukdom och graviditet Gunilla Ajne Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Kronisk leversjukdom Autoimmun leversjukdom Infektiös leversjukdom (hepatit, parasiter) Cirkulatorisk leversjukdom

Läs mer

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklistan är utformad för att vara ett stöd för vad ST-läkaren skall kunna efter fullgjord sidoutbildning.

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome

Irritable Bowel Syndrome Irritable Bowel Syndrome Jenny Gunnarsson, Gastroenterolog Hallands sjukhus Kungsbacka Gottskär 2011-11-15 Bildmaterial ur IBS-irriterande för patient och doktor, M.Simrén Funktionella mag-tarm sjukdomar

Läs mer

IBS Irriterande för patient och doktor

IBS Irriterande för patient och doktor IBS Irriterande för patient och doktor Professor, Överläkare Med.klin SU/Sahlgrenska Funktionella mag-tarmsjukdomar 1 IBS Diagnoskriterier (Rom III) Återkommande episoder med buksmärta/bukobehag, minst

Läs mer

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Berörda enheter Samtliga mvc, smvc och förlossnings-/bb-avdelningar i Norrbotten. Syfte Enhetlig handläggning av tyreoidearubbningar

Läs mer

2013-10-13. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi

2013-10-13. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen EVA I PERSSON Eva I Persson 2 Dyspepsi Organisk dyspepsi Ulcus Refluxsjukdom Gallbesvär Kronisk pankreatit funktionell dyspepsi Symtom Smärta-lindras ofta

Läs mer

SYMTOM. Vag buksmärta Mättnadskänsla Hicka Feber Viktminskning Blekhet, dyspne, hematom/ petekier Pancreatit Lymfadenopati Artrit

SYMTOM. Vag buksmärta Mättnadskänsla Hicka Feber Viktminskning Blekhet, dyspne, hematom/ petekier Pancreatit Lymfadenopati Artrit MJÄLTENS FUNKTION Ett organ som är en del av lymfsystemet Deltar i kroppens försvar mot infektioner och bildar bla lymfocyter Bryter ned gamla och skadade blodkroppar Fungerar som blodlager Bildar blodkroppar

Läs mer

Tungcancer 2015-01-01. Sjukdomar i munhåla-svalg FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Muntorrhet. Cancer. Neurologiska rubbningar.

Tungcancer 2015-01-01. Sjukdomar i munhåla-svalg FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Muntorrhet. Cancer. Neurologiska rubbningar. FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Mag-tarmkanalens

Läs mer

Diagnostiskt Centrum Södertälje sjukhus

Diagnostiskt Centrum Södertälje sjukhus Diagnostiskt Centrum Södertälje sjukhus - Effektiviserar vårdprocessen för patienter med misstanke om cancer eller annan allvarlig sjukdom 1 Varför Diagnostiskt Centrum? Var 10:e minut får en person i

Läs mer

Finns det en korrelation mellan hypotyreos och biokemi? Gay J. Canaris, MD John F. Steiner Chester E. Ridgeway J Gen Intern Med 1997;12: 544-550

Finns det en korrelation mellan hypotyreos och biokemi? Gay J. Canaris, MD John F. Steiner Chester E. Ridgeway J Gen Intern Med 1997;12: 544-550 Finns det en korrelation mellan hypotyreos och biokemi? Gay J. Canaris, MD John F. Steiner Chester E. Ridgeway J Gen Intern Med 1997;12: 544-550 Korrelation mellan hypotyreos och biokemi? Hypotyreos N

Läs mer

Järnbestämning med MRT. 21 J Järnbestämning med MRT Röntgenveckan Karlstad 2014-09-10 Magnus Tengvar Karolinska Solna Centrala Röntgen

Järnbestämning med MRT. 21 J Järnbestämning med MRT Röntgenveckan Karlstad 2014-09-10 Magnus Tengvar Karolinska Solna Centrala Röntgen Järnbestämning med MRT 1 Varför blir levern svart på MR-bilden? Hur kan man kvantifiera järninnehåll? Olof Dahlqvist Leinhard Fysiker Universitetslektor CMIV Linköping olof.dahlqvist.leinhard@liu.se 2

Läs mer

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Många kommer från låginkomstländer. Socialt belastat område. Cirka 8 000 invånare är inskrivna på vc. 50% arbetslöshet hos invandrare. Enbart 38% klarat grundskolan. 60

Läs mer

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH?

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Anders Christensson Njur- och transplantationskliniken Skånes Universitetssjukhus SUS Malmö Kronisk njursjukdom (CKD) Stadieindelning

Läs mer

Anemi under graviditet

Anemi under graviditet Anemi under graviditet Berörda enheter Samtliga mvc och smvc i Norrbotten. Syfte Enhetlig utredning och behandling av anemi under graviditet. Fysiologiska förändringar under graviditet Plasmavolymen ökar

Läs mer

Vårdriktlinjer vid gastroesofageal refluxsjukdom

Vårdriktlinjer vid gastroesofageal refluxsjukdom Vårdriktlinjer vid gastroesofageal refluxsjukdom Sammanfattning 3 Definitioner 4 Epidemiologi 4 Patofysiologi 4 Symtom 5 Differentialdiagnoser 5 Diagnostik 6 Behandling 8 Förslag till kvalitetsindikatorer

Läs mer

Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter.

Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter. Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter. Equalis Upplands Väsby 2013-10-18 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Körschema Om myndighetens

Läs mer

DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS

DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS BLODFETTER KLINISK BETYDELSE Relation till atheroskleros och hjärtkärlsjukdom Extrem hypertriglyceridemi kan ge akut pankreatit ATHEROSCLEROS

Läs mer

Anemiutredning. Varberg 7/10 2014. Mikael Olsson, Hallands Sjukhus Varberg

Anemiutredning. Varberg 7/10 2014. Mikael Olsson, Hallands Sjukhus Varberg Anemiutredning Varberg 7/10 2014 Mikael Olsson, Hallands Sjukhus Varberg Anemiutredning -Hur utreder vi anemi? -Hur vet vi om det är järnbrist? -Hur skall vi ge järn? -När kan det vara behov av blodtransfusion?

Läs mer

Terapiråd Gastroenterologi

Terapiråd Gastroenterologi Maj 2010 Innehåll Gastrointestinala alarmsymtom 1 Dyspepsi 1 Terapiråd Gastroenterologi Ulcus - Helicobacter pylori 3 Refluxsjukdom 4 Diarréutredning 7 Förstoppning 7 Inflammatorisk tarmsjukdom, IBD 9

Läs mer

Charlo8a Sävblom, projektledare RCC Syd MD, PhD

Charlo8a Sävblom, projektledare RCC Syd MD, PhD Snabb väg in i cancervården - vägen 0ll diagnos via diagnos0ska centra Charlo8a Sävblom, projektledare RCC Syd MD, PhD 8. mars 2012 Regionalt cancercentrum (RCC) syd - 1 av 6 RCC e+ förslag i den na5onella

Läs mer

Osteoporos profylax hos kortisonbehandlade IBD patienter

Osteoporos profylax hos kortisonbehandlade IBD patienter hos kortisonbehandlade IBD patienter Dessa riktlinjer avser primär osteoporosprofylax hos IBD patienter som använder kortison. Vid klinisk misstanke om manifest osteoporos som t.ex. lågenergi frakturer

Läs mer

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p)

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p) MEQ- fall Johan Johan Johansson är 48 år och lantbrukare, icke rökare. Han är tidigare väsentligen frisk förutom lite reumatiskt, dvs vandrande ledvärk som smugit sig på i medelåldern och som han menar

Läs mer

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011 Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos och behandling

Läs mer

Kurs i basal endoskopi Malmö, 10 14 november 2014

Kurs i basal endoskopi Malmö, 10 14 november 2014 Kursens beteckning: Målgrupp: Kurs i basal endoskopi Blivande medicinska vuxen- och barngastroenterologer och kirurger som börjat eller avser börja utbildning inom gastrointestinal endoskopi Tidpunkt:

Läs mer

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH)

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) Innehåll Autoimmun hepatit, AIH... 5 Vad är autoimmun hepatit (AIH)?... 5 Vad är orsaken till AIH?... 5 Smittar AIH?... 5 Hur vanligt är AIH?... 5 Hur ställs diagnosen vid AIH?...

Läs mer

Ont i magen. Kroniska buksmärtor = Recurrent Abdominal Pain RAP

Ont i magen. Kroniska buksmärtor = Recurrent Abdominal Pain RAP Ont i magen Akut buksmärta Kroniska buksmärtor = Recurrent Abdominal Pain RAP Definition >1g/månad under 3 månader smärtintensiteten så hög att den påverkar aktivitet Diffdiagnoser Appendicit Intermittent

Läs mer

α1-antitrypsin Brist Joyce Carlson, Labmedicin Skåne Klinisk kemi och Biobanken

α1-antitrypsin Brist Joyce Carlson, Labmedicin Skåne Klinisk kemi och Biobanken α1-antitrypsin Brist Joyce Carlson, Labmedicin Skåne Klinisk kemi och Biobanken Andlös upptäckt hos två patienter från Eksjö med emfysem 1962 Proteas- antiproteas imbalans Proteas Hämmare Proteas- antiproteas

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Celiaki hos barn och ungdomar

Celiaki hos barn och ungdomar SVENSKA BARNLÄKARFÖRENINGEN Gäller från 121001 Svenska föreningen för pediatrisk gastroenterologi, hepatologi och nutrition Arbetsgruppen för celiaki Celiaki hos barn och ungdomar Aktuell översikt och

Läs mer

Ett studiebrev av Ture Ålander och Claes Ehinger

Ett studiebrev av Ture Ålander och Claes Ehinger Ett studiebrev av Ture Ålander och Claes Ehinger Korrespondens: Ture Ålander Läkarpraktik Kungsgatan 54 B 753 21 Uppsala ture@tapraktik.se www.tapraktik.se Inledning Syftet med detta studiebrev är att

Läs mer

Dyspepsi - tarmbesvär

Dyspepsi - tarmbesvär Vårdprogram Dyspepsi - tarmbesvär Ett vårdprogram framtaget i samarbete mellan SU och Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän DYSPEPSI-TARMBESVÄR Vårdprogram för patienter med magtarmbesvär, gällande

Läs mer

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT = INFLAMMATION AV LEVERN Inflammation är kroppens reaktion på skada Typiska symtom vid inflammation Rodnad Svullnad Ont Typiska inflammationer

Läs mer

PRIMÄR SKLEROSERANDE CHOLANGIT (PSC)

PRIMÄR SKLEROSERANDE CHOLANGIT (PSC) PRIMÄR SKLEROSERANDE CHOLANGIT (PSC) Innehåll Primär skleroserande cholangit (PSC)... 5 Vad är PSC?... 5 Vad är orsaken till PSC?... 6 Hur vanligt är PSC?... 6 Hur diagnostiseras PSC?... 7 Vad vet vi

Läs mer

PRISLISTA KLINISK KEMI 2015

PRISLISTA KLINISK KEMI 2015 1(6) Medicinsk diagnostik Halland PRISLISTA KLINISK KEMI 2015 Csv- Absorptionskurva 300 S Aceton 108 P- ACTH 86 S- AFP 52 P- ALAT 10 Csv- Albumin 11 P- Albumin 11 tu- Albumin 11 U- Albumin/Krea index (Ingående

Läs mer

Utredning av IBS inom primärvården

Utredning av IBS inom primärvården 1 Utredning av IBS inom primärvården Ghadah Saleh ST-läkare, allmänmedicin Vårdcentralen Norr, Stenungsund 2007 / 2008 2 Introduktion: Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en kronisk funktionell mag-tarmsjukdom

Läs mer

Övre gastrointestinal kirurgi

Övre gastrointestinal kirurgi Övre gastrointestinal kirurgi Kurs kirurgi, 5p ssk-prog T4 Magnus Sundbom 70A2, Kir klin, UAS 04-05-06 Struktur 1. Esofagus-ventrikelduodenum 2. Galla-lever-pancreas Symtom-diagnosbehandling benigna-maligna

Läs mer

Primär biliär cirros (PBC)... 5. Vad är primär biliär cirros?... 5. Hur vanligt är PBC?... 6. Hur diagnostiseras PBC?... 7

Primär biliär cirros (PBC)... 5. Vad är primär biliär cirros?... 5. Hur vanligt är PBC?... 6. Hur diagnostiseras PBC?... 7 Innehåll Primär biliär cirros (PBC)... 5 Vad är primär biliär cirros?... 5 Hur vanligt är PBC?... 6 Hur diagnostiseras PBC?... 7 Vad vet vi om förloppet vid PBC?... 8 Sjukdomens olika stadier... 8 Symtom

Läs mer

Sicklecellsanemi. förkortad liv hos ery hemolytisk anemi

Sicklecellsanemi. förkortad liv hos ery hemolytisk anemi Sicklecellsanemi Symptomen beror huvudsakligen på en aggregering av Hbmolekylerna i erytrocyterna när HbS deoxygeneras sickle celler ökad tendens till aggregering: hög blodviskositet risk för kärlocklusion

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Refluxsjukdom. Ragnar Befrits

PATIENTINFORMATION. Refluxsjukdom. Ragnar Befrits PATIENTINFORMATION Refluxsjukdom Ragnar Befrits Vi vill tacka Henrik Forssell, docent och överläkare vid Blekingesjukhuset i Karlskrona, för att vi fått använda hans bilder. AstraZeneca AB och författaren

Läs mer

IBS Irritable Bowel Syndrome. Magnus Holmer ST läkare Medicinkliniken, sektionen för gastroenterologi

IBS Irritable Bowel Syndrome. Magnus Holmer ST läkare Medicinkliniken, sektionen för gastroenterologi IBS Irritable Bowel Syndrome Magnus Holmer ST läkare Medicinkliniken, sektionen för gastroenterologi Farliga sjukdomar coolt Vanliga sjukdomar inte så coolt Vanliga sjukdomar inte så coolt Disposition

Läs mer

Dental erosion hos barn och ungdomar. Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna

Dental erosion hos barn och ungdomar. Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna Dental erosion hos barn och ungdomar Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna Dagens agenda Vad är dental erosion? Är det vanligt förekommande?

Läs mer

1. Vilken eller vilka sjukdomar kan patienten tänkas lida av? 2. Vilka klinkemiska prover kan användas för att komma fram till rätt diagnos?

1. Vilken eller vilka sjukdomar kan patienten tänkas lida av? 2. Vilka klinkemiska prover kan användas för att komma fram till rätt diagnos? FALL 1 73-årig kvinna, gift, 2 vuxna barn. Icke rökare. Sparsam alkoholkonsumtion. Appendectomerad vid 17 åå, SÖS. Op ovarialcysta vid 23 åå, DS. Åderbråcksop vid 63 åå, DS. Sökte husläkare för 2 år sedan

Läs mer

Vårdprogram för gastroesofageal refluxsjukdom hos barn och ungdomar (version 2.0)

Vårdprogram för gastroesofageal refluxsjukdom hos barn och ungdomar (version 2.0) Prolog Den Nordamerikanska barngastroenterolog-föreningen (NASPGHAN) publicerade 2001 den första sammanställningen av vetenskapliga bevis inom pediatrisk gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) [1]. Kunskapssammanställningen

Läs mer

EBV och CMV Klinik. Det beror på

EBV och CMV Klinik. Det beror på EBV och CMV Klinik Det beror på EBV Vanlig infektion Seroprevalens: 5 åå 50% 10 åå 60-70% 25 åå 90-95% Oftast subklinisk infektion Om primär infektion vid 15-25 åå, symtomatisk i ca 15-25% Immunkompetenta

Läs mer

Laboratoriemedicin Blekinge Giltig from 2015-04-15 Karlskrona/Karlshamn Version 1.3 Sida 1(5) K11 019 Ackrediteringens omfattning. Lab/Ort Undersöking

Laboratoriemedicin Blekinge Giltig from 2015-04-15 Karlskrona/Karlshamn Version 1.3 Sida 1(5) K11 019 Ackrediteringens omfattning. Lab/Ort Undersöking Sida 1(5) Komponent/ System Metod/ Utrustning Enhet Nivå/ Lab/Ort Undersöking Mätprincip Mätosäkerhet % ALAT P/S Enzymatisk ADVIA 1200 µkat/l 0,42/10,3 1,29/4,9 Karlshamn ALAT P/S Enzymatisk ADVIA 1800

Läs mer

PRIMÄR BILIÄR CIRROS (PBC)

PRIMÄR BILIÄR CIRROS (PBC) PRIMÄR BILIÄR CIRROS (PBC) Innehåll Primär biliär cirros (PBC)... 5 Vad är primär biliär cirros?... 5 Hur vanlig är PBC... 6 Hur diagnostiseras PBC... 7 Vad vet vi om förloppet vid PBC?... 8 Sjukdomens

Läs mer

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Mag tarmsjukdomar Dyspepsi Orsaken är vanligen funktionell, men möjligheten av underliggande organisk orsak får ej glömmas bort. Förekomst av alarmsymtom som exempelvis

Läs mer

Leversjukdomar. 1. Infektioner (virushepatiter)

Leversjukdomar. 1. Infektioner (virushepatiter) FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Sjukdomar i

Läs mer

Akut alkohol. I genomsnitt. 20 % av pat på medicinklinik/iva har alkoholbakgrund/alkoholrelaterade sjukdomar

Akut alkohol. I genomsnitt. 20 % av pat på medicinklinik/iva har alkoholbakgrund/alkoholrelaterade sjukdomar Akut alkohol Klinisk handläggning vid akutfall av alkoholrelaterad sjukdom Åsa Wessulv Bitr Öl Gastrosektionen, Medicinkliniken Danderyds sjukhus AB I genomsnitt 20 % av pat på medicinklinik/iva har alkoholbakgrund/alkoholrelaterade

Läs mer

Leversjukdomar. Inledning. Utredning av förhöjda leverprover. Ändrad 2014-11-01, s 97, 98 och 104.

Leversjukdomar. Inledning. Utredning av förhöjda leverprover. Ändrad 2014-11-01, s 97, 98 och 104. 92 Ändrad 2014-11-01, s 97, 98 och 104. Rolf Hultcrantz, GastroCentrum Medicin, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Olle Reichard, Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Läs mer

Utredning och behandling av vitamin B12-brist på Nordmanna vårdcentral ( jan 2003 t o m juni- 2003 )

Utredning och behandling av vitamin B12-brist på Nordmanna vårdcentral ( jan 2003 t o m juni- 2003 ) FoU- arbete 2004-06-09 Utredning och behandling av vitamin B12-brist på Nordmanna vårdcentral ( jan 2003 t o m juni- 2003 ) Atefa Zarin ST- läkare Nordmanna Vårdcentral 442 37 Kungälv atefa.zarin@vgregion.se

Läs mer

IBS Irritable Bowel Syndrome Colon Irritabile

IBS Irritable Bowel Syndrome Colon Irritabile IBS Irritable Bowel Syndrome Colon Irritabile Susanna Walter Sektionen för gastroenterologi och hepatologi EM-kliniken Universitetssjukhuset i Linköping IBS Definition och Symtom Kroniskt återkommande

Läs mer

Dyspepsi och reflux. En systematisk litteraturöversikt. Maj 2007. SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering

Dyspepsi och reflux. En systematisk litteraturöversikt. Maj 2007. SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Dyspepsi och reflux En systematisk litteraturöversikt Maj 2007 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU utvärderar sjukvårdens metoder

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jörgen Lindström, Magnus

Läs mer

Anemi. -Med fokus på järnomsättning. Mikael Olsson Hematologmottagningen Hallands sjukhus Varberg

Anemi. -Med fokus på järnomsättning. Mikael Olsson Hematologmottagningen Hallands sjukhus Varberg Anemi -Med fokus på järnomsättning Mikael Olsson Hematologmottagningen Hallands sjukhus Varberg Översikt Järnomsättning Järnbristanemi Sekundäranemi - Anemia of Chronic Disease/Inflammationsorsakad anemi

Läs mer

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad

Läs mer

Handläggning och behandling av vuxna patienter med kronisk hepatit C

Handläggning och behandling av vuxna patienter med kronisk hepatit C Handläggning och behandling av vuxna patienter med kronisk hepatit C Handlingsprogram utarbetat av Infektion Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Östra Ansvariga: Ulrica Sand-Höglund (projektledare) Johan

Läs mer

Thyroideasjukdomar. Birgitta Wagrell 2014 10 09

Thyroideasjukdomar. Birgitta Wagrell 2014 10 09 Thyroideasjukdomar Birgitta Wagrell 2014 10 09 Hypothalamus-hypofysthyroideaaxeln Thyroideahormonsyntes Hormoner TSH hypofysens thyroideastimulerande hormon. Stimulerar jodupptaget i thyroidea. TSH-receptor

Läs mer

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Värt att veta om alkohol och din hälsa Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

MEQ 1 Britta (Max 24 p)

MEQ 1 Britta (Max 24 p) MEQ 1 Britta (Max 24 p) Britta Andersson född 1950 kommer på nybesök i mars 2008 till reumatologmottagningen. Hon arbetar heltid på kontor, röker och behandlas Sedan 6 mån besväras hon av trötthet samt

Läs mer

Glutenintolerans hos barn och ungdomar med diabetes mellitus typ 1. Mara Bybrant 130322

Glutenintolerans hos barn och ungdomar med diabetes mellitus typ 1. Mara Bybrant 130322 Glutenintolerans hos barn och ungdomar med diabetes mellitus typ 1 Mara Bybrant 130322 Inte så farligt som många tror celiakidiabetes.se 2 Barn i yngre tonåren intervjuas -Du kommer att överleva. Det känns

Läs mer

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Särskilda rekommendationer ( checklista ) för ST-läkare Utarbetad av Svensk Förening för Gastroenterologi Version 3.1 2011-05-06-1 - Innehåll Inledning till de

Läs mer

Alfa 1-antitrypsinbrist

Alfa 1-antitrypsinbrist Patientfall 1 Man född 1947 Alfa 1-antitrypsinbrist Aldrig rökt 2009 besök på vårdcentralen på grund av ökad andfåddhet vid ansträngning Spirometri: FEV 1 80% av förväntat Ingen åtgärd Eeva Piitulainen

Läs mer

Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010

Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010 Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010 Magtarmsjukdomar Råd om läkemedelsbehandling av barn har sammanställts av Läksaks barnutskott i samråd med Läksaks expertgrupp för gastroenterologiska sjukdomar.

Läs mer

Regionalt Vårdprogram

Regionalt Vårdprogram Medicinskt programarbete Regionalt Vårdprogram Övre gastrointestinala besvär Vårdprogram för dyspepsi och gastroesofageal reflux Stockholms läns landsting 2007 Regionalt Vårdprogram Övre gastrointestinala

Läs mer

GILENYA. LAMmars 12 PRINCIPER FÖR FÖRSKRIVNING

GILENYA. LAMmars 12 PRINCIPER FÖR FÖRSKRIVNING GILENYA PRINCIPER FÖR FÖRSKRIVNING Patienten ska ha en säkerställd MS diagnos enligt de reviderade McDonaldskriteriererna samt ett mycket aktiv skovvis förlopp enligt gällande terapeutiska indikationer:

Läs mer

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Ökad ab-förskrivning in tandvården - 8%. Nyttan debatterad Internationella riktlinjer pekar mot inskräkning till fåtal situationer. Lokala

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning EU RMP alitretinoin v8 maj 2014 VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst I telefon- och e-postundersökningar bland vuxna i Nord- och Centraleuropa uppgav 6

Läs mer

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Alkoholsjukdom Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Hur vanligt är problemet? 90% av Sveriges vuxna befolkning dricker alkohol 900.000 har högkonsumtion/riskkonsumtion 450.000 har

Läs mer

Vårdprocessprogramm Tarmsvikt. Definition. Utredning

Vårdprocessprogramm Tarmsvikt. Definition. Utredning Vårdprocessprogramm Tarmsvikt Definition Tarmsvikt (korta tarmens syndrom, short bowel syndrome) innebär att upptag av näringsämnen och vatten från tarmen har reducerats till en nivå som kräver nutritions-

Läs mer

Perspektiv på Eosinofil Esofagit hos Vuxna - kvalster som kväljer?

Perspektiv på Eosinofil Esofagit hos Vuxna - kvalster som kväljer? Perspektiv på Eosinofil Esofagit hos Vuxna - kvalster som kväljer? Föredragshållare: Mogens Bove, ÖNH kliniken NÄL Henrik Bergquist, ÖNH kliniken SU/S Magnus Ruth, AstraZeneca Sammanfattande och reflekterande

Läs mer