Lokalt vårdprogram. Samverkan mellan primärvård, specialist och kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lokalt vårdprogram. Samverkan mellan primärvård, specialist och kommun"

Transkript

1 Lokalt vårdprogram Riktlinjer vid utredning och behandling av demenssjukdom vid utvecklingsstörning Samverkan mellan primärvård, specialist och kommun Enheten för Kognitiv medicin Minnesmottagningen Medicin kliniken CSK, Kristianstad Kristianstad Närsjukvårdsområde

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund.3 Syfte 4 Definition av demens..5 Riktlinjer vid utredning och behandling.6 Lathund vid misstänkt demens 7 Checklista Basal utredning vid utvecklingsstörning 12 Tillägg till den basala utredningen.13 Rittest/klocktest..14 Ortostatiskt prov.15 Rutiner för Arbetsterapeuten..16 Medicinsk behandling vid Alzheimers sjukdom Omvårdnad och bemötande 19 Symtom som påverkar omvårdnaden.20 Allmänna råd..21 Praktiska råd och bemötandestrategier...22 Munhälsa.23 Bemötande inför munvård..24 Lathund i bemötande vid akut konfusion/hjärnsvikt..25 Komplicerande symtom Litteraturlista, lästips Bilagor: - MMSE - Uppföljning Kolinesterashämmare/Memantin - Exempel på beteendeschema - Läkemedelsverket - Behandling vid BPSD 2

3 BAKGRUND Kunskapen om demenssjukdomarna och komplikationer i samband med dessa ökar. Personerna diagnostiseras allt tidigare och möjligheten till individuell och specifik behandling ökar. De flesta utredningar sker idag polikliniskt med primärvården som första instans, enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Specialistläkaren är konsultstöd. Vi har inom närsjukvårdsområde Kristianstad i flera år arbetat enligt ovanstående. Samarbetet mellan specialistmottagningarna, primärvården och kommunerna har utvecklats ytterligare. En arbetsgrupp bildades 2005 med representation från specialistmottagningarna och samtliga kommuner, distriktsläkare, distriktssköterskor och medarbetare från närsjukvårdsavdelningen NAV1 CSK Kristianstad samt Demensföreningen. Ett lokalt vårdprogram utarbetades. Detta är framtaget tvärprofessionellt över huvudmannagränserna och är ett program i reell närsjukvårdsanda. I Sverige finns idag cirka 1800 personer med diagnostiserad demenssjukdom och samtidig utvecklingsstörning. I Kristianstad med omnejd motsvara detta ca 20 personer. Ungefär 50-60% drabbas av Alzheimers sjukdom och personer med Downs syndrom är den dominerande gruppen. Statistik kring åldrandet hos utvecklingsstörda är fortfarande något bristfällig, men man vet att 1929 levde en person med Downs syndrom i genomsnitt 6 år medan 2008 var medellivslängden 50 år. I åldrarna år har 67 % av dessa personer demenssymptom. Symptomen vid DSD (Downs Syndrom Demens) kan vara trötthet, humörförändring, oro, försämrad språkförmåga förutom minnesbesvär. Detta kan även finnas vid andra sjukdomstillstånd. En undersökning och utredning behövs. En depression kan te sig likartad och är 3 ggr vanligare hos personer med Downs syndrom än hos personer med andra utvecklingsstörningar. Primärvårdsläkarna har kontakt med patienter med demenssjukdom i alla stadier. De har också ofta det medicinska ansvaret för personer med utvecklingsstörning i särskilda boenden. När demenssjukdom misstänks remitteras ofta patienten till Minnesmottagningen CSK. Vi har fram till idag utrett och behandlat personer med utvecklingsstörning. Utifrån dessa erfarenheter har vi utvecklat en anpassad lokal vårdkedja. Denna utgår från tidigare vårdkedja och vårt Lokala vårdprogram. 3

4 SYFTE Grundidén är att all basutredning bör ske i Primärvården av den läkare som känner patienten bäst, tillsammans med anhöriga eller kontaktperson. Syftet med detta vårdprogram är att underlätta såväl utredning, behandling som uppföljning av patient med utvecklingsstörning och misstänkt eller verifierad demenssjukdom. Det understryker vikten av individuellt anpassad vårdkedja utifrån patientens behov och förmåga. Kristianstad Ann-Marie Liljeroth Överläkare Minnesmottagningen CSK, Kristianstad Ann-Charlotte Palm Specialistsjuksköterska Minnesmottagningen CSK, Kristianstad Kontakt:

5 DEFINITION AV DEMENS Begreppet demens inbegriper en i vuxen ålder förvärvad, långdragen och omfattande försämring av hjärnfunktionerna. Diagnostiska kriterier enligt WHO ICD-10 Ett syndrom beroende på hjärnsjukdom, kronisk eller progredierande. Störning av flera högre kortikala funktioner som minne, tankeförmåga, orientering, förståelse, räkneförmåga, inlärningskapacitet, språk och omdöme. Medvetande ska inte vara grumlat. Försämring av emotionell kontroll, socialt beteende eller motivation är ofta en följd av (och ibland föregånget av) försämringen av de kognitiva funktionerna. Svårigheten ska vara av sådan grad att demenssymptomen påverkar personens arbete och/eller sociala liv och innebära en klar sänkning från tidigare prestationsnivå. Symptomdurationen ska vara minst 6 månader. 5

6 LOKALT VÅRDPROGRAM Riktlinjer vid utredning och behandling vid utvecklingsstörning och misstänkt demenssjukdom. Primärvård Kommun Specialistmottagning Misstänkt demens Se Lathund Besök hos ansvarig läkare på VC bokas och anpassad basutredning sker. Remiss Minnesmottagningen efter lab och medicinjusteringar. Hembesök ssk genomgång av checklista tillsammans med kontaktperson/anhörig, se checklista. Anpassade kognitiva tester. Läkare + ssk besök Minnesmottagningen. Kompletterande diagnos, utredning vid behov, ev medicinsk behandling. Information + handledning av personal. Anpassade åtgärder Remissvar. Samverkan Minnesmottagning/VC i fortsatt uppföljning och behandling. Stöd och Service ökat stöd praktiskt i vardagen t ex pictogram, stöd i teckenspråk, förtydliga kontraster i miljön. 6

7 LATHUND VID MISSTÄNKT DEMENS Viktigt att ha kunskap om grundnivån vad gäller kognition, syn, hörsel, rörelseförmåga och somatiska sjukdomar. Förändrat beteende, förlust av intresse för omgivningen, försämrad arbetsförmåga. Humörförändring (ex affekter, ökad rastlöshet, depression). Minnesstörning (sämre närminne, inlärda saker som personen alltid vetat eller kunnat glöms bort, ADL förmågor förändras). Trötthet. Försämrad språkförmåga. Försämrad praktisk förmåga: svårare att utföra sitt anpassade arbete praktiskt, svårare att klä sig, koka kaffe osv. Svårt att känna igen: välkänd miljö, föremål och personer. Svårare att hitta. Boka tid till läkare basutredning enligt vårdprogram vad gäller somatisk undersökning, lab, ev CT-skalle, ortostatiskt prov Ann-Charlotte Palm, leg. sjuksköterska Minnesmottagningen Kristianstad 7

8 CHECKLISTA Tecken på förändringar vid misstänkt eller diagnosticerad demenssjukdom hos personer som har en utvecklingsstörning. HYGIEN oförändrat förändrat tvätta sig/duscha/bada tandvård av- och påklädning toalettbesök inkontinens Om förändrat hur? När? MATSITUATION oförändrat förändrat äter själv matas sväljer aptit vikt Om förändrat hur? När? MINNE oförändrat förändrat känner igen personer känner igen föremål hittar i invand miljö orienteringsförmåga glömska Om förändrat, hur? När? 8

9 MOTORIK oförändrat förändrat finmotorik grovmotorik går springer cyklar sätter sig muskelstelhet skakningar ryckningar plockighet stereotypier Om förändrat hur? När? SPRÅK oförändrat förändrat kan tala ordförråd ordförståelse ljud gester bilder tecken kroppsspråk annat kommunikationssätt Om förändrat, hur? När? 9

10 UPPMÄRKSAMHET oförändrat förändrat koncentration uthållighet tankspriddhet Om förändrat hur? När? SINNESSTÄMNING oförändrat förändrat gladlynt lugn orolig rädd arg irriterad ilsken aggressiv ångestfylld ointresserad svår att få kontakt med Om förändrat, hur? När? INITIATIVFÖRMÅGA tar egna initiativ tar inga initiativ Om förändrat, hur? När? 10

11 MEDICINSKA ASPEKTER oförändrat förändrat syn hörsel epilepsi/kramper mage/tarm allergi trötthet sömn smärta tandvård Om förändrat, hur? När? SAMVARO MED ANDRA oförändrat förändrat sällskaplig pratsam tystlåten trivs bäst ensam Om förändrat hur? När? ANDRA IAKTTAGELSER Datum: Uppföljning Uppföljning Modifierad efter: Octopus Demens AB, 1:a upplagan, Uppsala

12 UTREDNING AV DEMENSSJUKDOMAR I PRIMÄRVÅRDEN BASAL UTREDNING VID UTVECKLINGSSTÖRNING ANAMNES (från både patient och anhörig) Ja Nej Minnesstörning Svårare än tidigare att komma ihåg personliga ( ) ( ) förhållanden, händelser eller personer. Spatial oförmåga Svårare än tidigare att hitta i välkända miljöer. ( ) ( ) Språkstörning Svårare än tidigare att förstå eller uttrycka sig i ord ( ) ( ) och skrift. Praktisk oförmåga (apraxi) Svårare än tidigare att klara av inlärda ( ) ( ) färdigheter eller att utföra vardagliga handlingar (till exempel klä sig) Förändring i personligheten Till exempel känslomässig avflackning, ( ) ( ) aggressivitet, förändrat ätbeteende. KLINISK MISSTANKE OM DEMENS - GÅ VIDARE MED NEDANSTÅENDE Sjukdomsförlopp Fluktuation eller ej, ger ofta vägledning vilken huvudtyp av demenssjukdom det rör sig om vaskulär eller primärdegenerativ? Tidigare somatiska och psykiatriska sjukdomar (t ex hjärt-kärlsjd, autoimmuna sjd, depressioner). Epidemiologi (fästingbett?). Aktuell medicin preparat? Dos? ALLT KAN PÅVERKA KOGNITIONEN! STATUS HELHETSBEDÖMNINGEN VIKTIGAST HUR MÅR PATIENTEN? Psykiskt status Depression? Konfusion? Checklista tillsammans med personal/anhörig. Somatiskt status - inkl carotiskärl, perifer cirkulation, ortostatiskt blodtryck, munstatus (infektion). Neurologstatus inkl parkinsonsymtom, ryckningar? Myoklonier? LAB B-TPK, B-Hb, B-LPK, P-CRP, P-K, P-Kreatinin, S-Ca-jon, P-Albumin, P-ALP, P-ALAT, P-GT, S-TSH, T4, P-Homocystein, S-Kobalamin, S-Folat, B-HbA1c, Urinsticka, P-Kolesterol, P-HDL. (Vid behov läkemedelskonc, Lues, Borrelia och HIV-test). Övriga undersökningar EKG, ortostatiskt prov 10 min, CT skalle (i de flesta fall), ev rtg lungor. Se även tillägg sid 13. Vid förhöjt Homocystein överväg behandling med Behepan, kombinerat med Folacin. Utvärdera med P-Homocystein och klinisk effekt efter 3 mån behandling. Specialistklinikens ansvarsområde: Remiss skickas efter basutredning. Ring gärna för konsultation! Vid remiss till Minnesmottagningen anges resultat av basal utredning, inkl medicinering, värde på P-Homocystein och ev patologiska värden. Bifoga kopia på röntgensvar CT skalle. Ange gärna namn och adress till anhörig. Specialistklinikundersökningar: Spect, DatScan, MR, psykologutredning, klinisk bedömning, liquoranalys. Nov AML/ACP, CSK 12

13 TILLÄGG TILL DEN BASALA UTREDNINGEN! Riktlinjer för medicinskt omhändertagande av vuxna med Downs syndrom modifierat från Mölndal-rutinkontroller 1. Ögonundersökning av visus samt framförallt bedömning av linsgrumling. 2. Hörselbedömning inklusive öronstatus (ledningshinder, presbyacusis). 3. Bedömning av rörelseförmåga och besvär från rörelseapparaten smärta? 4. Bedömning av munstatus tandläkare? Besvär med tandlossning och behov av sanering, smärta? 5. Kardiell bedömning (EKG; UKG vid behov) med hänsyn till mitralklaffs -prolaps och aorta-regurgitation och därvid behov av antibiotikaproflax vid kirurgi eller tandsanering, där indikation finns. 6. Bedömning depressivt beteende (förändrat sömnmönster, apati, spontan gråt, förändrad aptit och vikt, ökad rädsla och fientlighet). 7. Vid ryckningar, myoklonier, överväg EEG Ann-Marie Liljeroth, läkare Ann-Charlotte Palm, sjuksköterska Minnesmottagningen Kristianstad 13

14 Personnr - Patient Datum 14

15 ORTOSTATISKT PROV Mätes liggande efter 10 minuters vila. Namn Personnummer US-datum Klockan Automatisk blodtrycksmanschett (OMRON) Utfört av Manuell blodtrycksmanschett ARM LIGGANDE STÅENDE Höger Efter 10 min Omedelbart Efter 1 min Efter 3 min Efter 5 min Efter 10 min Vänster vila efter uppresn Blodtryck Puls Kommentar US-datum Klockan Automatisk blodtrycksmanschett (OMRON) Utfört av Manuell blodtrycksmanschett ARM LIGGANDE STÅENDE Höger Efter 10 min Omedelbart Efter 1 min Efter 3 min Efter 5 min Efter 10 min Vänster vila efter uppresn Blodtryck Puls Kommentar US-datum Klockan Automatisk blodtrycksmanschett (OMRON) Utfört av Manuell blodtrycksmanschett ARM LIGGANDE STÅENDE Höger Efter 10 min vila Omedelbart Efter 1 min Efter 3 min Efter 5 min Efter 10 min Vänster efter uppresn Blodtryck Puls Kommentar Eva Granath, Sassa Persson och Ann Marie Liljeroth, Ortostatiskt prov, Minnesmottagningen CSK och Neuropsyk, SUS Malmö 15

16 RUTINER FÖR ARBETSTERAPEUTER KRING PROBLEMATIK HOS PERSONER MED UTVECKLINGSSTÖRNING OCH DEMENS. ADL Taxonomin; vad patienten GÖR - VILL KAN - klara ADL - mässigt i sin vardag. ADL Taxonomin är ett bedömningsinstrument i både observation och intervjuform, uppmärksammar förändringar i aktivitet hos patienten över tid. V.g. se resultat och erfarenheter. Bedömning bör ske på alla ansökningar till särskilt boende, för att få en baseline, samt vid uppkomna problemställningar. Andra bedömningar som grund för intervention; - Utarbetade checklistor används i varierande grad på de olika boende/dagliga verksamheterna. - Levnadsberättelse, Livsboken v.g. se För att personer med utvecklingsstörning skall kunna vara delaktiga i samhället kan de behöva kognitivt stöd. Detta gör det lättare att förstå, minnas, tänka, planera, välja och hantera tid. För att bibehålla självständigheten behövs ofta även kommunikationsstöd. Man bör alltid ta hänsyn till patientens begåvningsmässiga ursprungsnivå dvs. utvecklingsålder. Patientens grundläggande/primära aktivitetsförmågor är ytterst varierande. Både bedömningen och interventionerna är individanpassade. Stringens krävs, man kan inte förutsätta vad som är normalt. Syfte med arbetsterapeutiska interventioner; Bibehållna funktioner Bevarad aktivitetsgrad Ökad förutsägbarhet av dagen Kompensation av nedsättningar Bevarad och vidmakthållen självständighet Förslag på intervention; rehabiliterande och habiliterande åtgärder - begåvningsmässiga och kognitiva hjälpmedel. # Dygnsuppfattning Dag- & Nattkalender, Memobase # Tidsuppfattning Certec klocka, Sigvart dagsplan # Tidsrymd Timstock, Time timer # Aktivitetsbalans Veckoschema, Handi - handdator # Påminnelse om aktivitet Cadex armbandsur # Kommunikation förstärkande med kroppsspråk # Alternativ kommunikation med bildstöd; reella eller stiliserande pictogrambilder # Ordinära hjälpmedel för tex. förflyttning # Konkreta föremål i situation för att tydliggöra händelseförlopp, t ex. badbyxor - badhus. # Sinnesträdgård # Snoezelen # Musikterapi För ytterligare stöd, kontakta Vuxenhabiliteringen, Leg Arbetsterapeut Annette Tholle, , Minnesmottagningen, Kristianstad. 16

17 MEDICINSK BEHANDLING VID ALZHEIMERS SJUKDOM Introduktion Erfarenheter kring kolinesterashämmare respektive memantin vid behandling av symptom vid Alzheimers sjukdom hos personer med Downs syndrom är något begränsade. Vi använder gängse indikationer för behandling och vid lindrig demensutveckling insättes i första hand kolinesterashämmare och senare eller som komplement memantin, liksom vid svårare grad. Vår erfarenhet är att memantin ger en relativt god stabiliserande effekt. Vid användande av symptomlindrande medicinering enligt nedan kan ofta andra mediciner såsom neuroleptika trappas ner och ut. Kolinesterashämmare (Aricept, Exelon, Reminyl) Läkemedel med indikation tidig till måttlig Alzheimers sjukdom syftar till att förbättra de kognitiva funktionerna genom att öka mängden acetylkolin i hjärnan. De verkar främst genom att minska nedbrytningen av acetylkolin. De tre registrerade kolinesterashämmarna har likartade effekter. Vetenskapliga studier har visat positiva effekter avseende kognitiva funktioner och vid global skattning även välbefinnande. Vanliga men ofta övergående biverkningar som noterats är illamående, diarréer, vadkramper och rinnande näsa. Observera då de kolinerga preparaten är vagotont verkande skall försiktighet iakttagas vid överledningsrubbningar och då patienten redan står på hjärtpåverkande mediciner med dämpande effekt på hjärtat. Samtidig behandling med antikolinergt verkande läkemedel skall ej ske. Innan behandling inleds skall en grundläggande bedömning ske av patientens kognitiva tillstånd. Denna bedömning utgör grunden för senare utvärdering av behandlingens eventuella effekt. Uppföljning bör ske fortlöpande enligt schema, initialt inom 3 månader, därefter efter 6 mån, och sedan minst 1 gång per år. Behandlingsutvärdering: Bedömning av tolerabilitet och eventuell doshöjning kan ske med hjälp av demenssjuksköterska enligt uppföljningsschema. Behandling bör fortsätta så länge man bedömer att läkemedlet har effekt. Utsättningsförsök bör följas upp och om påtaglig försämring sker inom 3-4 veckor efter utsättning bör preparatet återinsättas. Utsättningsförsök skall undvikas i nära anslutning till större förändringar i den behandlades tillvaro, såsom flyttning till annat boende. Memantin (Ebixa ) Indikation måttligt svår till svår Alzheimers sjukdom. Memantin är en NMDA-antagonist som man tror påverkar störningar i glutamatreceptorsystemet. Läkemedelsverkets bedömning av preparatet är att effekten är blygsam men att läkemedlet tolereras väl. Försiktighet bör iakttagas vid nedsatt njurfunktion. Behandlingen bör utvärderas noga. Behandlingsutvärdering: Samma schema kan användas som vid utvärdering av kolinesterashämmare. Man behöver dock inte kontrollera EKG om inte patientens tillstånd kräver det. 17

18 Antiepileptisk behandling: Uppmärksamma tidiga tecken som kan inge misstanke om kommande EP-anfall t ex ryckningar i ökande omfattning ställning till när behandling ska bli aktuell. Behandling sker enligt gängse normer. Vår erfarenhet är att epilepsi är relativt vanligt och ibland förbisedd komplikation till patientens demenssjukdom Ann-Marie Liljeroth Överläkare Minnesmottagningen, CSK 18

19 OMVÅRDNAD OCH BEMÖTANDE AV PERSONER MED DEMENSSJUKDOM Målet för omvårdnaden är att hjälpa den demenssjuke, att underlätta vardagen så mycket som möjligt. Detta sker utifrån kunskap om den hjärnskada sjukdomen ger hos just den individen, samt patientens levnadsberättelse. Relationen mellan vårdaren och den demenssjuke har en avgörande betydelse för en god omvårdnad. En god relation bygger på tillit, lyhördhet och respekt. Vårdaren tar hänsyn till den sjukes speciella behov och egen förmåga. Människan bakom sjukdomen stöttas och lyfts fram. Omvårdnaden baseras på total närvaro av den som vårdar. För att kunna behålla en god relation behöver vårdaren arbeta i en miljö med tillräcklig bemanning och tid för reflektion och etiska resonemang. Den vårdfilosofi som tillämpas inom den palliativa vården bör tillämpas inom demensvården. En förutsättning för utvecklande av en god omvårdnad är dels generell kunskap kring demenssjukdomar, men även kunskap om individens specifika demenssjukdom och symptom. Det behövs tid avsatt för utbildning och handledning både generellt och individuellt. Kunskap är färskvara. Uppdatering av kunskap hos dem som vårdar demenssjuka behöver därför ske kontinuerligt och med kontinuerliga uppföljningar. Vi har samlat kunskap och erfarenheter från arbetet med patienter, anhöriga och medarbetare i patienternas närmiljö i några korta sammanfattande råd och lathundar. Dessa är inte kompletta utan får ses som ett komplement till den omfattande litteratur som finns inom området Omvårdnad. Socialstyrelsens riktlinjer innefattar även omvårdnaden av demenssjuka, där även en anpassad psykosocial miljö betonas Ann-Marie Liljeroth, överläkare Minnesmottagningen, CSK 19

20 SYMTOM SOM PÅVERKAR OMVÅRDNADEN Glömska Glömska leder till svårigheter att relatera till viktiga händelser, platser, ting och personer i sin tidigare omgivning. Språkstörning Svårt att förstå och att uttrycka ord men även svårt att tolka gester och mimik. Nedsatt abstrakt tänkande Språket tappar nyanser och färger. Tidsuppfattningen är kopplad till den abstrakta förmågan. Den intuitiva tidsuppfattningen, det vill säga att bedöma hur lång tid som har gått är nedsatt. Även den logiska det vill säga att tänka i sekvenser, då, nu, sedan är förändrad. Oförmåga att planera, organisera och att analysera komplexa situationer Flera samtidiga händelser eller instruktioner, information om flera saker samtidigt, kan skapa ett mentalt kaos. Detta kan orsaka stressreaktioner till exempel förvirring eller aggressivitet. Störningar i rumsuppfattning Svårigheter att orientera sig, men även att uppfatta och känna igen former på föremål. Den sjuke kan sätta sig utanför en stol, spilla bredvid ett glas. Oförmåga att tolka sinnesintryck Svårigheter att känna igen och tolka det hon eller han ser, hör eller upplever. Sämre förmåga att känna igen maten på tallriken, svårt att tolka nyheterna på TV. Nedsatt praktisk förmåga Den sjuke får svårt att klä sig, sträcka sig efter ett glas, eller glömmer hur man äter och sväljer. Svårt att känna igen bestick och veta hur man använder dem. Oförmåga att uttrycka och lokalisera smärta Den sjuke kan uttrycka smärta med ett förändrat beteende. En depression kan förändra smärtupplevelsen och förvärra den. Stresskänslighet En person med demenssjukdom är mer känslig för stress. Om vårdaren är stressad eller orolig kan det smitta Ann-Charlotte Palm, leg sjuksköterska, Görel Rydhög Morin, leg sjuksköterska och Ann-Marie Liljeroth, överläkare på Minnesmottagningen Kristianstad 20

21 ALLMÄNNA RÅD I OMVÅRDNADEN AV DEMENSSJUKA Matsituationen Sträva efter en lugn stämning inför en måltid. Minska spring, eller störande ljud såsom radio. Alla ska helst sitta ner samtidigt. Sträva efter en så hemlik dukning och servering av maten som möjligt. I senare skede av en demenssjukdom kan en vägledande vårdare som patienten kan härma göra att den sjuke kan ta emot och svälja maten. Låt det få ta sin tid. Vila Sova middag mitt på dagen efter maten kan göra att den sjuke blir mindre orolig på eftermiddagen och kvällen. Ibland behövs en stunds vila även på eftermiddagen. Rutiner En demenssjuk har mindre reservkapacitet i hjärnan och behöver spara på den energi som finns. Rutiner ger trygghet, mindre krav på beslut i flera valsituationer och minskar stress. Kvällsoro och sömn En förberedande nedtrappande kväll, beröring och lugn miljö kan minska oro. För att minska en lång nattfasta som kan göra att patienten vaknar i oro, kan man prova med en energidryck, enligt erfarenheter från Särö. Energidryck från Särö: Bananmilkshake (10 port) 4 dl standardmjölk 6 dl gräddglass 2 dl vispgrädde 4 mogna bananer Man kan variera med mild yoghurt/glass, annan frukt än banan, alternativt sylt/mos. Kommunikation Sök ögonkontakt. Sitt på samma nivå som personen. Tänk på det viktiga kroppsspråket. Tala tydligt. Var konkret. Ge en instruktion i taget. Upprepa. Vänta in och försäkra att personen förstått. Vid svår demenssjukdom kan omvårdnaden underlättas om vårdaren sjunger välkända sånger under vårdmomentet. Gott om tid Ge personen gott om tid till att ta emot instruktion, att tvätta sig och klä sig. Lagom stimulans Olika personer med demenssjukdom tål olika mängd stimulans. Utevistelse tål alla! Naturen ger alltid lagom stimuli. En del personer behöver få stimulans enskilt, en del i sällskap. En individuell vårdplan kan ge en samstämmig omvårdnad, som efter den sjukes växande behov kan omvärderas och anpassas Ann-Charlotte Palm, leg sjuksköterska, Görel Rydhög Morin, leg sjuksköterska och Ann-Marie Liljeroth, överläkare på Minnesmottagningen Kristianstad 21

22 PRAKTISKA RÅD OCH BEMÖTANDESTRATEGIER VID UTVECKLINGSSTÖRNING OCH DEMENS Anpassa arbetstiden och fritidsaktivitet till ork och förmåga. Rutiner underlättar vardagen och minskar stressbenägenheten. Vila mitt på dagen, samt vid behov på eftermiddagen vilket minskar risk för övertrötthet och risk för hjärnsvikt på kvällen. Promenader dagligen stärker benmusklerna och vidmakthåller rörligheten. Vila innan aktiviteter som inte tillhör rutinerna som till exempel läkarbesök. Vila innan större tillställning och räkna med att vara tröttare dagen efter. Se till att personen går undan en stund och vilar vid behov. Om den sjuke är mycket stresskänslig och har lätt att få konfusion (hjärnsvikt) undvik större tillställningar och folksamlingar såsom långlördag och varuhus. Mellanmål. Flera små måltider är bättre. Blodtrycket blir jämnare, liksom blodsockret. Vid lågt blodtryck i stående kan stödstrumpor provas efter läkarens godkännande. För att undvika humörinstabilitet och irritation, kommunicera tydligt och konkret. Förvissa dig om att personen förstått. Byt samtalsämne vid irritation. Om personen hostar mycket i matsituationen kan det vara sväljningssvårigheter. Klara drycker kan vara svårare att svälja, förtjockningsmedel kan underlätta. Stressa ner innan mötet med personen Ann-Charlotte Palm, leg sjuksköterska, Ann-Marie Liljeroth, överläkare, Minnesmottagningen, Kristianstad 22

23 MUNHÄLSA VID DEMENSJUKDOM Dålig munhälsa kan medföra nedsatt matintag med näringsbrist och viktnedgång. Infektioner såsom tandlossning och rotinfektioner kan utlösa och underhålla konfusion/hjärnsvikt. Infektioner kan även störa diabetesläget och därmed påverka den kognitiva funktionen hos diabetiker. Svamp och matrester under proteser kan ge smärta och nedsatt aptit. Hög kariesrisk föreligger p g a ändrade kostvanor, försämrad oral motorik och ökad muntorrhet. Konfusion/hjärnsvikt kan vara ett tecken på tandvärk. Smärta i munnen kan även uppstå från sårigt tandkött och skavsår från tandprotes. Personer med uttalad demenssjukdom som inte kan tolka eller förmedla smärta kan uppvisa oro, aggressivitet eller irritation vid tand/ munvärk. Vid långt framskriden sjukdom får många personer svårt att svälja och sätter lätt i halsen. Det är viktigt att se till att den demenssjuke inte har några lösa tänder, kronor, broar eller illasittande proteser som kan orsaka kvävning. Tips och råd för god munhälsa vid demenssjukdom Har den demenssjuka regelbunden tandläkarkontakt? När var den sista tandvårdskontakten? Om senaste kontakten var för mer än 1 år sedan - etablera ny kontakt. En person har rätt till Tandvårdsintyg, rätt till nödvändig tandvård (d v s det jämställs med sjukvård): 1. om man får service och omvårdnad i särskilt boende, 2. hemsjukvård i ordinärt boende, 3. stöd och service enligt LSS, i gruppboende eller ordinärt boende, 4. om man får service och omvårdnad av hemtjänst i ordinärt boende. Tandvårdsintyg utfärdas av kommunens biståndsbedömare och enhetschefer och i vissa fall av Enheten för tandvård. Daglig tand- och munhygien - borsta tänderna med fluortandkräm morgon och kväll. Är den demenssjuke protesbärare? Tag ut och rengör protesen och munnen morgon och kväll. Protesen ska ligga torrt under natten. Anpassa vårdnivån efter patientens förutsättningar beroende på hur långt framskriden sjukdomen är. 23

24 Bemötande inför munvård hos personer med demenssjukdom Allmänna råd Sök ögonkontakt Sitt initialt i samma nivå som personen Tänk på det viktiga kroppsspråket Etablera tillit - utgå från levnadsberättelsen, vem är personen? Presentera dig och ta i hand Känn av personens tillstånd - hur lugn eller hur orolig personen är Tala tydligt Var konkret Ge en instruktion i taget Vänta in och försäkra dig om att personen förstått Ge gott om tid - man vinner tid genom att ta sig tid Råd inför munvårdssituationen Tag fram tandborsten/ instrumentet och visa avsikten Säg avsikten tydligt och lugnt Stäm av att personen har förstått Om personen inte vill öppna munnen - upprepa ovanstående, säg gapa eller öppna munnen och gapa själv Klappa eventuellt lugnande på kinden och närma dig munnen Om mycket beläggningar och matrester i munnen, prova initialt att svabba försiktigt med svabb (sudd) och koksalt Vänj personen vid situationen, skapa en rutin Möjliggör en positiv stund vid munskötseln - uppmuntra, det här gick ju bra Kom ihåg, även om minnet sviktar finns känslan kvar Vid tandläkarbesök Låt personen vila innan besöket Välj en tidpunkt sent på förmiddagen eller tidigt på eftermiddagen Minimera ljud och intryck från t ex radio och antal personer Om möjligt - låt en anhörig/välkänd kontaktperson vara delaktig Personal/anhörig som följer med den demenssjuke till tandvården bör ha god kännedom om patienten för att underlätta behandling och bemötandet Ann-Marie Liljeroth överläkare Minnesmottagningen Maria Elliot tandläkare Sjukhustandvården 24

25 LATHUND I BEMÖTANDE VID AKUT KONFUSION/HJÄRNSVIKT I MÖTET Förberedelser inför aktivitet: Stressa av innan kontakten med patienten Åtgärd: Öppna dörren försiktigt. Överblicka rummet. Sök ögonkontakt med patienten. Presentera dig och ta i hand (det går oftast). Känn av patientens tillstånd (hur lugn eller hur orolig är patienten). Informera i korta ordalag vad som ska ske, lugnt och tydligt (konkret) med enstaka ord. Ta moment för moment. Ej för mycket information på en gång. Var konkret. Vänta in patienten så att han hinner förstå innan nästa moment. Om man ej når fram gå ut ur rummet. Försök igen eller be någon annan. Behåll lugnet hela tiden. Ta ej åt dig personligt av det patienten med konfusion/hjärnsvikt förmedlar. OBS! Patienten bör vila ofta vid konfusion/hjärnsvikt och se till att patienten får mat. VÅRDMILJÖN Minimera intryck såsom ljud, radio, TV, röster och antal personer. Lugn färgsättning. Nattlampa. Upplyst på dagen (för att undvika skuggor). Begränsa besöken (helst bara en åt gången). Delaktighet av någon anhöriga kan lugna Eva Dehlin, leg sjuksköterska, Axeltorps vårdhem, Kristianstads kommun Ann-Charlotte Palm, leg sjuksköterska och Görel Rydhög Morin, leg sjuksköterska på Minnesmottagningen Kristianstad 25

26 KOMPLICERANDE SYMTOM VID UTVECKLINGSSTÖRNING OCH DEMENSSJUKDOM Epilepsi Trötthet Beteendestörningar, se checklista Verktyg i bedömningen av beteendestörningar 1) Se och beskriv de symptomen som finns genom en bra anamnes. Anamnes: när började beteendestörningen? hur började beteendestörningen? utlöstes beteendestörningen av något? vilka störningar har patienten? Checklista för att identifiera symptom Ångest och oro dagtid Vandrar Tar fel på personer Lättirriterad Aggressiv (fysiskt och verbalt) Nattlig oro Misstänksam hallucinationer, vanföreställningar Depressiv Manisk Apatisk Ropar För att få grepp om när beteendestörningarna finns på dygnet kan ett beteendeschema användas. 2) Utlösande orsak: Finns somatiska sjukdomssymptom till exempel: feber smärta andnöd pulsstegring högt eller lågt blodtryck illaluktande urin förstoppning trötthet svaghet afasi 26

27 Att tänka på: mat och dryck, urin och tarmfunktion, syn och hörsel, sömn, fysisk rörlighet, krisreaktion, psykisk påfrestning. Finns pålagrade sjukdomstillstånd till patientens demens som ökar benägenheten för komplicerande symtom såsom hjärnsvikt/konfusion, depression, maniska reaktioner, paranoida tillstånd, pannlobsskador (omdömeslöshet, insiktslöshet med mera), skador i hjässloberna som ger språkstörning (ökade kommunikationsstörningar)? Vilka är de aktuella läkemedlen? Biverkningar? Olämplig medicinering? 3) En intervention tillsammans med läkare görs efter läkarundersökning och genomgång av medicinlista, innefattande eventuell läkemedelsbehandling mot psykiska eller kroppsliga sjukdomar, omvårdnadsaspekter. 4) Utvärdera effekten Ann-Marie Liljeroth, överläkare Ann-Charlotte Palm, leg sjuksköterska Minnesmottagningen Kristianstad 27

28 LITTERATURLISTA - LÄSTIPS Alzheimers sjukdom och andra kognitiva sjukdomar, Marcusson, J., Blennow, K., Skoog, I., Wallin A., Liber, Stockholm, 2003 Anpassning av vårdkedjan vid utvecklingsstörning och demens, Liljeroth A-M, Palm A-C, Läkartidningen NR 13 volym 19, 2012 Aspects of institutional care of patients with dementia, Sandman, P.O., Umeå universitet, 1986 Att möta personer med demens, Edberg, A K., 2002, Studentlitteratur, Lund Bridging the communicative gap between a person with dementia and caregivers, Holst, G., Lunds universitet, 2000 Dementia in older adults with intellectual disabilities epidemiology, presentation and diagnosis, Strydom A, Shooshtari S, Lee L, et al. Journal of Policy and Practice in Intellectual Disabilities. 2010;7(2): Döden angår oss alla, värdig vård vid livets slut, SOU 2001:6 (2001), Graphium/ Norstedts Tryckeri AB, Stockholm Förbättringsarbete enligt genombrottsmetoden, Goda miljöer och aktiviteter för äldre, Wijk, H., 2004, Studentlitteratur, Lund Kognitiv medicin, Wahlund L-O., Nilsson C., Wallin A., Ednas Print Slovenien, 2011 Liquoranalyser vid Alzheimers sjukdom, Blennow, K., Andreasen, N., Novartis, 2001 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, 2010: stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen, Stockholm: Socialstyrelsen; 2010 Neuropsykologi, Eriksson, H., Liber, Stockholm, Falköping, 1994 Posture and brain function in demementia, A study with special reference to orthostatic hypotension, Passant U., Lunds universitet, 1996 Palliativ vård- ett palliativt perspektiv på den dementa patienten, Beck-Friis Barbro, 2003, AB Amosantus, Stockholm Palliativ vård- vårdprogram för patienter i södra sjukvårdsregionen, Psykisk ohälsa och tidig demensutveckling vid Downs syndrom, Karlsson B, Almkvist O, Annéren G, Björkman M, Collén B, Lindahl B. Uppsala: Landstinget i Uppsala;2006 Samvaro med dementa, Cars, J., 1998,Gothia 28

29 Tacrine treatment of Alzheimer s disease and cerebrospinal fluid neuropeptides in degenerative dementia, Minthon, L., Lunds universitet, 1995 Äldre och läkemedel, Fastbom, J., Liber, Stockholm, 2001 Länkar: Ansökan till tingsrätten: Läkareintyg: tarskap_ansokan_egen_.doc 29

30 Mini Mental State Examination Svensk Revidering (MMSE-SR) Utarbetad av: S Palmqvist B Terzis C Strobel A Wallin i samarbete med Svensk Förening för Kognitiva sjukdomar (SFK), 2012 TOTAL POÄNGSUMMA / 30 ORIENTERING / 10 FÖRDRÖJD ÅTERGIVNING OMEDELBAR ÅTERGIVNING UPPMÄRKSAMHET / 3 / 5 SPRÅKUPPGIFTER / 3 / 8 FIGURKOPIERING / 1 MMSE-SR är inte ett diagnostiskt test, utan endast ett grovt kognitivt undersökningsmått och ett komplement vid utredning. Patientens namn: Födelsedatum: Nationalitet/modersmål: Utbildning (ange antal år): (Tidigare) Yrke: Testledare (TL): Datum: Tidpunkt: Testplats: Har MMSE gjorts på samma plats tidigare? Ja Nej Om ja, när? Om nej, var och när gjordes MMSE senast? Uppgift 11 och 12: Ange det alternativ som använts idag: Instruktion Undersökningen ska äga rum i ett enskilt rum, och helst genomföras på patientens modersmål. Undvik att patienten ser protokollet/poängsättning. Fetstil läses högt, tydligt och långsamt. Paus ([paus]) ska vara i 1 sek. Alla frågor ställs även om patienten besvarar flera frågor under en tidigare ställd fråga. Instruktioner kan upprepas, förutom på uppgift 12, 16 och 17. Notera ordagrant i testprotokollet patientens svar på varje fråga. Patienten kan korrigera sina svar. Följ ordagrant de standardiserade instruktionerna, (se riktlinjer för administration, följdfrågor och poängsättning i manualen). För att reducera inlärningseffekten, byts minnesorden (uppgift 11) och starttalet (uppgift 12) ut vid omtestning. Det ges enbart hela poäng eller 0, aldrig halva poäng. Kryssa i rutan för 0 p om svaret är fel och i rutan för 1 p vid rätt svar. Om patienten inte är testbar på en uppgift (pga ett icke-kognitivt handikapp som t ex kraftigt nedsatt syn), ange varför, sätt en ring runt 0 och minska totalpoängen samt delpoängen. Läs tillhörande manual innan testningen påbörjas. Kommentarer (Lägg speciellt märke till samarbetsförmåga, uppmärksamhet/medvetandenivå, tidsåtgång, glömda glasögon, hörapparat, oförmåga att räkna, beteende, stämningsläge, afasi, smärta, läkemedel som kan påverka kognition etc) Version 1 1

31 TL börjar med att säga följande: Jag kommer nu att ställa några frågor, som vi brukar använda för att undersöka bland annat minnet. Vissa är lätta och andra är svårare. Svara så bra du kan. TIDSORIENTERING Poäng 1. Vilket årtal har vi nu? (enbart exakt och komplett årtal med 4 siffror ger 1 poäng) Vilken årstid har vi nu? (ta hänsyn till väder och geografiska förhållanden) Vilken månad har vi nu? (enbart rätt namn på månad ger poäng) Vilken veckodag har vi idag? (enbart rätt namn på dag ger poäng) Vilket datum har vi idag? (det räcker med korrekt nummer på dagen för att få poäng) 0 1 PLATSORIENTERING Poäng 6. Vilket land är vi i nu? Vilket län/landskap är vi i nu? Vilken stad/kommun är vi i nu? Vad heter den här byggnaden/sjukhuset/vårdcentralen/platsen? * På vilket våningsplan är vi nu? (Frågan ställs också om man är på bottenvåningen) 0 1 * Vid testning hemma frågas istället: Vilken adress befinner vi oss på? OMEDELBAR ÅTERGIVNING Använd orden under 1 vid första testningen. Vid en eventuell omtestning används orden under 2, sen de under 3 osv för att minska inlärningseffekten. Sätt en ring runt aktuellt alternativ. Poäng 11. Lyssna noga. Jag kommer att säga 3 ord som du ska upprepa efter att jag har sagt dem. Jag kommer också att fråga dig om orden senare. Är du beredd?... [paus], [paus], [paus]. Nu kan du upprepa orden Skriv nedan vilka ord patienten säger: HOTELL HUS SAFT HÄST KATT 0 1 BANAN KANIN TAVLA TIDNING ÄPPLE 0 1 MYNT TÅG BÅT LÖK SKO 0 1 Om patienten inte upprepar alla 3 orden repeteras alla orden till samtliga återges i ett och samma försök. Max 3 presentationer är tillåtet. OBS! Det ges enbart poäng efter första presentationen. Ordningsföljden patienten säger orden i saknar betydelse. Lägg de här orden på minnet, för att jag kommer att be dig upprepa dem senare. Antal presentationer: st UPPMÄRKSAMHET OCH HUVUDRÄKNING (Var uppmärksam på eventuell distraktionsuppgift**) Som vid uppgift 11 ändras frågan vid omtestningen. Sätt en ring runt aktuellt alternativ. Poäng ges när svaret är precis 7 från det förra talet, oberoende av om förra talet var rätt eller fel. Skriv vad patienten säger på linjen bredvid respektive tal. Instruktionen ges bara en gång. 12. Nu vill jag att du drar ifrån 7 från 80. [Direkt efter siffersvar ges vidare instruktion]: Och så fortsätter du att dra 7 från talet du kom till, ända tills jag säger stopp. [Om patienten inte ger ett siffersvar, säg]: Vad är 80 minus 7...Ifall patienten inte heller då ger ett siffersvar efter den kompletterande instruktionen, går TL vidare till distraktionsuppgiften.** Alternativ: Starttal: Om det behövs, säg: och så vidare [73] [66] [59] [52] [45] 50 [43] [36] [29] [22] [15] 90 [83] [76] [69] [62] [55] 40 [33] [26] [19] [12] [ 5] 60 [53] [46] [39] [32] [25] Efter 5 subtraktioner säg: Tack, det räcker [Gå till uppgift 13]. 2

32 **Eventuell distraktionsuppgift OBS, denna är inte poänggivande! Om patienten ger 5 siffersvar på uppgift 12 (oavsett om de är rätt eller fel), gå till uppgift 13. Om patienten inte vill utföra uppgift 12 eller ger upp utan att ha försökt i minst 30 sek, ska distraktionsuppgiften användas för att säkra kartläggning av nyinlärning på uppgift 13. Be då patienten räkna baklänges från 100 under ca. 30 sekunder med följande instruktion (OBS! Ej poänggivande). Räkna baklänges från 100 på det här sättet: 99, 98, 97..., ända tills jag säger stopp. Var så god! FÖRDRÖJD ÅTERGIVNING 13. Vilka 3 ord var det jag bad dig att lägga på minnet? [Ge inte hjälp/ledtrådar] Skriv vilka ord patienten säger. Nämns mer än 3 ord, måste patienten välja vilka 3 ord som ska vara svaret. Ordningsföljden saknar betydelse. Det ges enbart poäng för exakt återgivning, dvs motell, frukt, peng etc ger inte poäng. Poäng BENÄMNING Poäng 14. Vad heter detta? [Peka på en blyertspenna] Vad heter detta? [Peka på ett armbandsur] 0 1 REPETITION Poäng 16. Lyssna noga. Jag vill att du ordagrant upprepar det jag säger. [Säg tydligt]: Inga om men eller varför 0 1 FÖRSTÅELSE Poäng Lägg ett tomt A4-papper på bordet mitt framför patienten med kortsidan mot patienten. TL lägger själv en hand på papperet tills alla instruktioner givits. Ge poäng för varje utfört delmoment, även om patienten viker papperet med en hand eller lägger papperet framför TL. 17. Lyssna noga. Jag ska be dig att göra tre saker i en viss ordning. Är du beredd? [paus] Ta pappret med en hand [paus], vik sen pappret på mitten en gång [paus] och ge pappret till mig. [paus] Varsågod! [Instruktionen ges enbart en gång] Tar pappret med en hand 0 1 Viker pappret på mitten endast en gång 0 1 Lägger pappret på bordet framför TL eller ger pappret till TL 0 1 LÄSNING Poäng 18. Nu vill jag att du gör det som står på pappret. [Visa patienten texten] 0 1 Patienten måste blunda för att få poäng. SKRIVFÖRMÅGA Poäng Lägg sida 4 med kortsidan framför patienten och ge vederbörande en blyertspenna. 19. Skriv en fullständig mening här. [Peka på övre delen av sida 4] 0 1 Patienten måste skriva en fullständig mening som patienten skapar själv. Förslag på ämne får ges. Se manualen för rättning. Skriver patienten en för kort/ofullständig mening, får följande tilläggsinstruktion ges: Skriv en längre mening. FIGURKOPIERING Poäng Lägg figurarket över meningen patienten skrev innan och ge patienten en blyertspenna. Lägg radergummi bredvid. Figuren skall vara orienterad som bilden nedan. 20. Rita av figuren så noggrant du kan här [peka på den nedre delen av sida 4]. 0 1 Ta den tid du behöver. Säg till när du är klar. TL Det ges poäng när teckningen består av två 5-kantiga figurer som formar en 4-sidig figur där 5-kanterna överlappar varandra. Överlappningen måste involvera samma sidor som i originalfiguren. Se manualen för rättning. 3 Patient

33 4

34 BLUNDA

35 Exempel på Beteendeschema Datum: Observationer Morgon fm Lunch em Kväll/ Natt Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Skriv ner när och hur beteendet uppträder till exempel vid omvårdnad, aktivering och så vidare även varaktighet intensitet eller det som förefaller lämpligt. Sätt X vid beteendestörning i respektive ruta. Eva Reisch-Levin, medicinsk sekreterare Minnesmottagningen Kristianstad

36

Mini Mental State Examination

Mini Mental State Examination Mini Mental State Examination Svensk Revidering (MMSE-SR) Utarbetad av: S Palmqvist B Terzis C Strobel A Wallin i samarbete med Svensk Förening för Kognitiva sjukdomar (SFK), 0 TOTAL POÄNGSUMMA / 0 ORIENTERING

Läs mer

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

Patientinformation Aricept (donepezil)

Patientinformation Aricept (donepezil) Patientinformation Aricept (donepezil) Denna skrift riktar sig till dig som behandlas med Aricept (donepezil) men även till dina närstående. Hur vanligt är Alzheimers sjukdom och vilka drabbas? Alzheimers

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Lokalt vårdprogram. Riktlinjer vid utredning av demenssymptom. Ett samarbete mellan kommuner, primärvård och specialistvård i Skåne Nordost

Lokalt vårdprogram. Riktlinjer vid utredning av demenssymptom. Ett samarbete mellan kommuner, primärvård och specialistvård i Skåne Nordost Lokalt vårdprogram Riktlinjer vid utredning av demenssymptom Ett samarbete mellan kommuner, primärvård och specialistvård i Skåne Nordost Lokalt vårdprogram Innehåll Bakgrund, Syfte, Erfarenheter och Mål

Läs mer

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Rutin vid demens för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Bakgrund Till grund för rutinen ligger den länsgemensamma demensmodellen Annas led- för trygg och säker demensvård. Annas led är

Läs mer

Psykisk utvecklingsstörning. Downs syndrom

Psykisk utvecklingsstörning. Downs syndrom 1 (6) Psykisk utvecklingsstörning med särskild hänsyn till Downs syndrom Underlag till medicinska kontroller, birger.thorell@ltv.se 2008-10-01 2 (6) Innehåll 1 Bakgrund...3 2 Vanliga medicinska problem

Läs mer

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine När minnet sviktar SBAR-Demens En strukturerad kommunikationsmodell om vad du bör tänka på om du misstänker kognitiv nedsättning eller demenssjukdom

Läs mer

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning Demensjukdomars inverkan på munhälsan - en katastrof eller är det möjligt bevara tandhälsan hela livet Inger Stenberg Övertandläkare Centrum för äldretandvård/sjukhustandvård/oral medicin Västra Götalandregionen

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens Christèl Åberg Demenssjuksköterska Öckerö kommun ÖCKERÖ KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN Befolkning 12 500 invånare 20,6% över 65 års ålder, dvs ca 2575st

Läs mer

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Bakgrund Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Personalen upplever att det är svårt att få hjälpa henne med ADL. Anna

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende är ett stöd för teamet som arbetar på ett särskilt boende. Den bygger på Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar Foto: Elisabeth Nilsson Tryck 2012 Innehåll Ett gott bemötande 4 10 goda råd 5 Afasi 6 Allergi 6 Autism/Aspergers

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS

ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS Ragnar Åstrand, överläkare Får kopieras i oförändrad version! Geriatriksektionen, Medicinkliniken ( R.Å. 97 12 ) Centralsjukhuset 651 85 Karlstad ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS OCH DEMENSLIKNANDE

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun.

Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun. Vård och omsorg Johnny Kvarnhammar Medicinskt ansvarig sjuksköterska RAPPORT Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun. Uppföljning

Läs mer

Utvecklingsstörning och hälsa. Monica Björkman

Utvecklingsstörning och hälsa. Monica Björkman Utvecklingsstörning och hälsa Monica Björkman Definition av utvecklingsstörning: Intelligenskvot under 70 Begränsad förmåga att anpassa sig till dagliga förväntningar i en normal social omgivning Problem

Läs mer

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga

Läs mer

Demenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Demenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Demenssjukdom stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas?

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Jan.Marcusson@liu.se 30 25 20 15 10 5 0 Preklinisk Prodromal Mild Medelsvår Svår fas fas demens demens demens MMSE 30 29 30 26 25

Läs mer

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och

Läs mer

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder INNEHÅLL 1. Ett gott bemötande 2. 10 goda råd 3. Afasi Allergi 4. Autism/Aspergers syndrom 5. Demenssjukdom 6 Diabetes

Läs mer

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Christian Andersson specialist i geriatrik Geriatriska kliniken Ålands hälso- och sjukvård 24.10 2013 Vad är demens? En bestående försämring

Läs mer

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo Information om BPSD-registret Studerande Februari 2015 Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister Startade i november 2010 på Minneskliniken Malmö,

Läs mer

Lokala riktlinjer för demenssjukdomar

Lokala riktlinjer för demenssjukdomar Tillgänglighet Kontinuitet Helhet Trygghet Lokala riktlinjer för demenssjukdomar Utvecklade inom närsjukvården för Mellersta Skånes sjukvårdsdistrikt (Gäller fr.o.m. 2010-07-01) 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Epilepsienkät - Hund

Epilepsienkät - Hund 1 Epilepsienkät - Hund Datum: 1. Allmänna frågor: Ägarens namn: Adress: Telefon: e-mail: 2. Information om hunden Tilltalsnamn Registrerat namn Registreringsnummer Ras Uppfödarens namn: Födelsedatum: Hundens

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer

Läs mer

Undersköterska i demensvården

Undersköterska i demensvården Undersköterska i demensvården Inbjudan till konferens i Stockholm den 14-15 april 2011 LYSSNA TILL Sahlgrenska Universitetssjukhuset Centrum för lättläst AnnMarie Lindman Nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Hemtjänst Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Hemtjänst är ett stöd för hemtjänstverksamheter som utför insatser för personer med demenssjukdom. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer

Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista

Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista Bilaga. s- och åtgärdslista s- och åtgärdslistan innehåller åtgärder om förebyggande arbete (rad 5) utredning (rad 6 ) social utredning (rad 4) uppföljning (rad 5) personcentrerad omvårdnad (rad 6) basal

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-09-17 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 KEDS Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna. Formuläret

Läs mer

Demensutredning; Anhörigintervju

Demensutredning; Anhörigintervju Demensutredning; Anhörigintervju Ragnar Åstrand, öl geriatriksekt, med klin, Centralsjukhuset i Karlstad Anhörigintervju för identifiering av demens och demensliknande tillstånd med kommentarer för användare

Läs mer

Eksjö kommun Revisionsrapport Kommunens demensverksamhet

Eksjö kommun Revisionsrapport Kommunens demensverksamhet Revisionsrapport Kommunens demensverksamhet Antal sidor: 11 Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod 4 7. Organisation

Läs mer

MMSE-SR. Mini Mental State Examination - Svensk Revidering MANUAL

MMSE-SR. Mini Mental State Examination - Svensk Revidering MANUAL MMSE-SR Mini Mental State Examination - Svensk Revidering MANUAL Utarbetad av: S Palmqvist B Terzis C Strobel A Wallin i samarbete med Svensk Förening för Kognitiva sjukdomar (SFK), 2011 Version 2.0, 2013

Läs mer

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög

Läs mer

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Det är morgon på ett demensboende. Undersköterskan Maria kommer in till Gustaf som just har vaknat. I den här situationen och i många andra situationer under sin

Läs mer

Målplanering för hälsa Exempel 1:1

Målplanering för hälsa Exempel 1:1 Målplanering för hälsa Exempel 1:1 Jag har nu goda, regelbundna rutiner för sömn och känner mig utvilad. Sover dåligt, är ofta trött och irriterad, orkar inte med allt som tidigare (trädgård, städning,

Läs mer

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård 2012-06-18 Resultat av enkät till äldre våren 2012 Pensionärer om sin munhälsa och tandvård Sammanfattning Det är vanligt eller ganska vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det upplever 4 av

Läs mer

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Svårt att fatta Jag har inget minne av själva smällen, jag trodde länge att jag

Läs mer

Ett samarbete mellan Kommunen, primärvården och Nackageriatriken Lokalt vårdprogram Demens Värmdö

Ett samarbete mellan Kommunen, primärvården och Nackageriatriken Lokalt vårdprogram Demens Värmdö Lokalt vårdprogram Demens Värmdö Ett samarbete mellan Kommunen, primärvården och Nackageriatriken 1 Innehåll Arbetsgrupp... 2 Bakgrund... 3 Mål... 3 Övergripande inriktning... 3 Processkarta... 4 I Värmdö

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

INTRODUKTION. för nyanställda läkare och. ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring. vid minnesmottagningen i Lund

INTRODUKTION. för nyanställda läkare och. ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring. vid minnesmottagningen i Lund INTRODUKTION för nyanställda läkare och ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring vid minnesmottagningen i Lund Elisabeth Björnson, överläkare VO minnessjukdomar, Lund Uppdaterad version 2015-02-09 Ursprunglig

Läs mer

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Dysfagibegreppet Transport av mat från munnen till magen Subjektiva & objektiva svårigheter att svälja fast/flytande föda Sätter i halsen och/eller hostar

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Kognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen - vad finns och hur funkar det?

Kognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen - vad finns och hur funkar det? Kognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen - vad finns och hur funkar det? 2014-05-06 Maria Svahn, Petra Eklund Annika Sjöberg Hjälpmedelskonsulenter Arbetsterapeut 018-611 68 36 018-611 67 51 Kognition

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2014-03-10 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Sjuksköterskor

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Kliniska erfarenheter och observationer vid demens och utvecklingsstörning. Uppsala 101123 Monica Björkman

Kliniska erfarenheter och observationer vid demens och utvecklingsstörning. Uppsala 101123 Monica Björkman Kliniska erfarenheter och observationer vid demens och utvecklingsstörning Uppsala 101123 Monica Björkman Felkällor som gör det svårare att upptäcka försämrat välbefinnande: Individens förmåga att visa

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

ADHD. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Vem kan ha kognitiva svårigheter?

ADHD. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Vem kan ha kognitiva svårigheter? Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Del 2 2013 01 11 Vem kan ha kognitiva svårigheter? Intellektuell Funktionsnedsättning (IF); Utvecklingsstörning ADHD

Läs mer

TentamensKod: Tentamensdatum: 120324 Tid: 09.30 12.30

TentamensKod: Tentamensdatum: 120324 Tid: 09.30 12.30 Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 06, SSK 05 SSK 03, SSK 04 (del 1 eller/ och del 2) TentamensKod: Tentamensdatum: 120324 Tid: 09.30

Läs mer

Välkommen till. Vårlöken. Solvägen 35. Vård- och omsorgsboende

Välkommen till. Vårlöken. Solvägen 35. Vård- och omsorgsboende Välkommen till Vårlöken Solvägen 35 Vård- och omsorgsboende Lägenhet på Vårlöken Vårlöken ligger i Eslöv i närheten av Trollsjöparken, Solhällans vårdoch omsorgsboende och Tåbelunds vårdcentral. Busshållsplats

Läs mer

Lokala riktlinjer för utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Nacka kommun

Lokala riktlinjer för utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Nacka kommun Lokala riktlinjer för utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Nacka kommun Anna-Lena Möllstam, projektledare Nacka kommun/stockholms läns landsting 2012-11-19 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1

Läs mer

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator?

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator? Inför start Inför start av att etablera en tydlig utskrivningsprocess kan följande frågor vara bra att diskutera och ta ställning till. Frågorna handlar om hur arbetet ska organiseras och vilka kompetenser

Läs mer

Jämlika möten i ett samhälle för alla!

Jämlika möten i ett samhälle för alla! Bemötandeguide! Jämlika möten i ett samhälle för alla! Denna folder om bemötande har tagits fram som stöd för att utveckla goda möten. I Sverige pågår arbetet med att genomföra handlingsplanen för handikappolitiken,

Läs mer

Analys av tänkbara orsaker till BPSD

Analys av tänkbara orsaker till BPSD Analys av tänkbara orsaker till BPSD En sammanställning utifrån gruppdiskussioner Återträff för administratörer i BPSD-registret Maj 2015 Inledning Våren 2015 anordnade Demensteamet i Västerås Stad två

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till personer som åldras Innehåll 1. Om kompetensinventeringen i delprojektet... 3 2. Grundläggande kompetensutvecklingsbehov... 3 Kontakt

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

glädjestunder ni kan ha tillsammans på tu man hand minskar sannolikt på känslan av missnöje och desorientering.

glädjestunder ni kan ha tillsammans på tu man hand minskar sannolikt på känslan av missnöje och desorientering. Skånes universitetssjukhus Minneskliniken i Lund Omvårdnadsplan för TRIVSEL Vårdtagare nr 1, född 1922, diagnos ospecifik demens Läkemedel: Datum: Kontaktperson: Bakgrund: Änkeman sedan flera år, har 2

Läs mer

personer med demens riktlinjerna? Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

personer med demens riktlinjerna? Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Att möta m personer med demens Vad säger s riktlinjerna? Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Riktlinjernas tre bärande principer Personcentrerad

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Information om de vanligaste drogerna

Information om de vanligaste drogerna Information om de vanligaste drogerna Kokainpåverkan En kokainpåverkad person kan visa följande kroppsliga tecken: vidgade pupiller hög puls höjt blodtryck hastig, ytlig andning (kan bli mycket ytlig

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Allmänt om munhälsa 3 Mål och syfte 3 Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4 Tandläkare/tandhygienist 4 Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Välkommen till. Solhällan. Solvägen 37. Vård- och omsorgsboende

Välkommen till. Solhällan. Solvägen 37. Vård- och omsorgsboende Välkommen till Solhällan Solvägen 37 Vård- och omsorgsboende Lägenhet på Solhällan På Solhällan finns 48 lägenheter fördelat på fyra olika enheter. Hälften av lägenheterna ligger i markplan och andra hälften

Läs mer

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Gustav 78 år: Stroke, epilepsi, periodvis nedstämdhet, inkontinens, diabetes. Bor med frisk hustru i handikappanpassad lägenhet. Hjälpmedel

Läs mer

4 maj 2011. Nationell konf om personer med utvecklingsstörning som åldras - Kognitivt stöd

4 maj 2011. Nationell konf om personer med utvecklingsstörning som åldras - Kognitivt stöd Sidan 1 Sidan 2 hjälpmedel, anpassningar i miljön, förhållningssätt center för kognitivt stöd Alla använder stöd för tanke och minne - det kan bara se lite olika ut Elisabet Lindström, logoped Eva Oknemark,

Läs mer

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor Spetskompetens i demensvård Utbildning för demenssjuksköterskor Kurser våren 2012 Alzheimerföreningen i Sverige i samarbete med Neuropsykiatriska kliniken / Minneskliniken i Malmö D Det är viktigt med

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

Demens och palliativ vårdfilosofi

Demens och palliativ vårdfilosofi Demens och palliativ vårdfilosofi 9 oktober 2014 Wilhelmina Hoffman, Silviahemmet och Svenskt Demenscentrum 900000 Antal 80 år och äldre i Sverige 800000 700000 600000 500000 400000 300000 200000 100000

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer