EXAMENSARBETE. Sjuksköterskors upplevelser i mötet med misshandlade kvinnor. En litteraturstudie. Judit Bergbom Charlotte Åström

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Sjuksköterskors upplevelser i mötet med misshandlade kvinnor. En litteraturstudie. Judit Bergbom Charlotte Åström"

Transkript

1 EXAMENSARBETE Sjuksköterskors upplevelser i mötet med misshandlade kvinnor En litteraturstudie Judit Bergbom Charlotte Åström Sjuksköterskeexamen Sjuksköterska Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

2 Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad Sjuksköterskors upplevelser i mötet med misshandlade kvinnor - en litteraturstudie Nurses' experiences in the encounter with battered women -a literature review Judit Bergbom Charlotte Åström Kurs: Examensarbete 15 hp Vårterminen 2012 Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Handledare: Inger Lindberg

3 2 Sjuksköterskors upplevelser i mötet med misshandlade kvinnor - en litteraturstudie Nurses experiences in the encounter with battered women - a literature review Judit Bergbom Charlotte Åström Avdelningen för omvårdnad Institutionen för hälsovetenskap Luleå tekniska universitet Abstrakt Forskning visar att misshandlade kvinnor kommer i kontakt med sjukvården först av alla samhällstjänster och därför har sjuksköterskor en viktig roll att identifiera och hjälpa dessa kvinnor. Dock är dessa möten påfrestande och ställer krav på sjuksköterskor att kunna möta kvinnornas behov. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i mötet med misshandlade kvinnor. Studien baserades på 11 vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys och detta resulterade i fyra slutkategorier: Att känna sig ledsen och psykiskt utmattad, Att stödja med information och ett gott bemötande, Att bli frustrerad och distansera sig känslomässigt och Att känna en skyldighet att ta på sig kvinnornas problem. Sjuksköterskor hade olika förhållningssätt för att kunna hantera situationen och upplevde ett behov av utbildning inom området. Med utbildning skulle sjuksköterskors upplevelser av att möta misshandlade kvinnor kunna förbättras och osäkerheten minska. Nyckelord: litteraturstudie, kvalitativ innehållsanalys, sjuksköterskors upplevelser, misshandlade kvinnor, omvårdnad

4 3 Första kontakten för misshandlade kvinnor är ofta vården, speciellt akuten, och därför har sjukvårdspersonalen ett stort ansvar att identifiera och ta hand om kvinnor som söker hjälp för dessa problem (Kitt, Selfridege-Thomas, Proehl & Kaiser, 1995). Våld i nära relationer kan definieras som våldsamt beteende som injagar fruktan i en partner eller före detta partner för att kontrollera och dominera denna person. Oftast är våldet riktat mot en kvinna orsakat av en man (New South Wales Health Departement, 2006). I en rapport från Unicef (2000) redovisas att våld mot kvinnor och flickor förekommer globalt och drabbar dessa fysiskt, psykiskt, ekonomiskt och sexuellt. Detta minskar de drabbade kvinnornas och flickornas mänskliga rättigheter, säkerhet, självkänsla och undertrycker deras värdighet. Våld mot kvinnor finns i alla länder, i alla kulturer och i alla samhällsklasser. De kvinnor som är mest sårbara beträffande att falla offer för misshandel är exempelvis flyktingkvinnor, migrant kvinnor och äldre kvinnor. Kvinnor kan vara i fara där de borde vara som säkrast; nämligen i familjelivet (UNICEF, 2000). I en studie av WHO (2012) som gjordes i 11 länder framkom det att mellan 4 54 % av kvinnorna har upplevt våld i en nära relation det senaste året. I det västerländska samhället ökar anmälningarna av misshandel varje år (Benger & Pearce, 2002). Under 2011 anmäldes cirka fall av misshandel mot kvinnor över 18 år i Sverige (Brottsförebyggande rådet, 2012). Studier (American Association of Colleges Nursing, 1999; Digirolamo, 1991) visar att trots att många kvinnor söker hjälp för misshandel inom sjukvården så identifieras endast 3 till 10 % av dessa kvinnor av sjukvårdspersonal. I en studie av British Association for Accident and Emergency Medicine (1993) framkom det att om misshandlade kvinnor blir tillfrågade direkt av akutvårdspersonal om misshandeln så kan de berätta om sina erfarenheter kring detta och då få information och stöd. Det har visat sig att kvinnor som blir misshandlade söker hjälp mer än en gång och därför har sjukvårdpersonalen en viktig roll att förhindra fortsatt våld (Yam, 2000). En studie (Rodriguez, Quiroga, Skupinki & Bauer, 1996) visar att kvinnor som misshandlats och söker sjukvård önskar att sjukvårdspersonal frågar dem om misshandel, ger dem kontakter för vidare stöd och skapar en stödjande relation till dem. Kvinnor önskade även att sjukvårdspersonal skulle uttrycka medkänsla, ha förmåga att få dem att känna sig trygga och ta sig tid att prata med dem i enrum (Yam, 2000). Dock upplevde många kvinnor att det var svårt att känna tillit till personalen och våga berätta om sin situation och bortförklarade hellre sina skador på grund av

5 4 bristande förtroende. I vissa fall frågade inte personalen hur skadorna hade uppkommit (Bradbury-Jones, Dankan, Kroll, Moy & Taylor, 2011). Vid besöket på sjukhus uttryckte kvinnor känslor relaterade till misshandel som ilska, oförmåga att tänka klart, skam, ensamhet, oro för barnen och rädsla för partnern. Kvinnorna upplevde även ilska och frustration på grund av de långa väntetiderna på akuten och ensamhet när de fick sitta själva och vänta. När vårdpersonalen försökte förmå kvinnorna att göra en anmälan så önskade de mer förståelse då de var rädda för sin partner och oroliga för vad som skulle hända med barnen. Efter att ha levt i en relation med misshandel där partnern styrt kvinnan under så lång tid upplevde kvinnorna att deras förmåga att fatta egna beslut hade försämrats och uppfattade därför personalens försök att få kvinnorna att anmäla mannen som besvärande. Vårdpersonalen upplevdes av kvinnorna vara kontrollerande, ointresserade, stressade och sakna medkänsla (Yam, 2000). Enligt Roberts och Petretic (1998) bör screening för våld i nära relationer vara en rutinåtgärd för sjukvårdspersonal. Screening bör göras på alla kvinnor över 14 år oberoende av orsaken att de kommer in till sjukhuset. Enligt Valente (2002) bör screeningen göras även om det inte finns tecken på misshandel. I bedömningen om misshandel föreligger ingår intervjuer, observationer av kvinnorna, att ta reda på information om misshandeln och dess konsekvenser. För att screeningen ska bli effektiv bör det göras privat. Om kvinnorna har svårigheter att berätta om misshandeln kan de uppmanas att skriva ner händelserna i en dagbok. Sjukvårdspersonalen bör även ta kvinnornas oro och styrkor i beaktande och även se vilka hinder som finns att lämna förhållandet. Generella frågor bör ställas enskilt med kvinnorna och om patienterna berättar om fysiska problem så som andningssvårigheter, magsmärtor eller huvudvärk bör sjukvårdspersonalen misstänka våld. Under screeningprocessen så använder inte alltid kvinnorna ordet misshandel men kan beskriva det som att partnern har humör eller blir arg lätt. Dessa påpekanden kan ge en misstanke om misshandel. Som en hjälp till kvinnorna kan sjukvårdspersonalen använda samma ord som kvinnorna använder (Valente, 2002). Vårdpersonal bör ha ett professionellt förhållningssätt i mötet med patienter vilket dels innebär att de ska sätta den enskildes behov i fokus, ta hänsyn till dennes livssituation, se till så att denne är delaktig, hantera prioriteringar och motstridiga intressen. Personalen bör även göra etiska överväganden såväl som ställningstaganden och även bedöma när annan kompetens än den egna

6 5 är nödvändig (Raadu, 2012). Beträffande kvinnor som utsatts för våld och dennes närstående är socialnämndens uppgift att se till så att de får stöd och hjälp för att förändra situationen (Raadu, 2012). Enligt Flitcraft (1995) bör sjuksköterskor vara medvetna om att det är kontinuiteten av kontakt med vården och inte graden av skador som ska föranleda misstankar om misshandel. Sjuksköterskor bör också vara uppmärksamma på var skadorna är lokaliserade, hur partnern till kvinnan uppträder och kvinnans allmäntillstånd. En studie (Varvaro, 1998) visar att formulera en enkel och rak fråga till kvinnan som rör misshandel är ett bra sätt att få kvinnorna att känna sig trygga och gör dem redo att besvara frågan på ett sätt som känns tryggt. Det är viktigt att dessa frågor ställs i enrum och partnern bör inte närvara. Våld mot kvinnor är ett stort problem och det finns svårigheter i identifieringen och omvårdnaden av denna patientgrupp. Problem uppstår ofta när sjuksköterskor inte kan möta kvinnors behov och därigenom blir vården bristfällig. Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser i mötet med misshandlade kvinnor. Metod Litteratursökning Denna studie är en litteraturstudie. Studien utförs med kvalitativ manifest innehållsanalys då syftet är att undersöka sjuksköterskors upplevelser i mötet med misshandlade kvinnor. Sökningen gjordes i databaserna Cinahl, Pubmed och Psycinfo som fanns tillgängliga via Luleå tekniska universitets bibliotek. Sökorden anpassades till MESH-termer och de sökord som användes var intimate partner violence, care, nurses, nurses experiences, domestic violence, attitudes, nurse attitudes och abused women. De artiklar som stämde överens med syftet användes. Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara publicerade efter 1990, vara peer-reviewed och beskriva sjuksköterskors egna upplevelser. Exklusionskriterier var artiklar som rör sexuellt utnyttjande och misshandel i barndomen. Sökningen som genomfördes redovisas nedan i tabell 1. Totalt hittades 462 artiklar i alla sökningar men många kunde sorteras bort på en gång då de inte

7 6 svarade mot syftet. På de artiklar som svarade mot syftet så lästes abstraktet igenom för att en uppfattning om artiklarnas innehåll skulle kunna bildas. De artiklar som kunde vara relevanta för denna studie lästes igenom för att kunna inkluderas eller exkluderas. Tabell 1. Översikt av litteratursökning Pubmed Söknr *) Söktermer Antal träffar Antal valda 1 MSH Intimate partner 1991 violence 2 MSH Care MSH Nurses AND 2 AND MSH Nurses experiences MSH Domestic violence AND MSH Attitudes AND 6 AND CINAHL Söknr *) Söktermer Antal träffar Antal valda 10 CH Intimate partner 4209 violence 11 CH Nurse CH Care AND AND 11 AND CH Nurses attitudes CH Domestic violence AND CH Nurse attitudes AND

8 7 Tabell 1. Fortsättning översikt av litteratursökning Psycinfo Söknr *) Söktermer Antal träffar Antal valda 20 MSH Nurses MSH Attitudes MSH Abused women AND 21 AND *MSH Mesh termer i databasen PubMed. CH - CINAHL headings i databasen CINAHL. Kvalitetsgranskning Granskning av artiklarna gjordes enligt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006, s. 96) och deras granskningsprotokoll för kvalitativa respektive kvantitativa artiklar. Genom att använda dessa protokoll kunde artikeln tilldelas en kvalitetsgradering för att lättare få en uppfattning om studiens kvalitet. Formuläret består av ja/nej frågor och för varje positivt svar får studien 1 poäng. Den sammanlagda poängsumman räknades sedan ihop och skrevs om till procent, det visas nedan i tabell 2. Tabell 2. Kvalitetsgranskning med procentindelning Procentindelning Kvalitetsgradering % Hög 79-70% Medel 69-60% Låg Faktorer som ingår i bedömningen av en kvalitativ artikel är om det finns en tydlig problemformulering, om urvalet är relevant, om datainsamlingsmetoden är beskriven, om det finns ett etiskt resonemang, om resultatet är logiskt och om resultatet redovisas tydligt (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2006, s ). När kvantitativa studier granskas så bedöms det om det finns adekvata exklusioner, vilken forskningsmetod som använts, om urvalet är representativt, om det finns etiskt resonemang och om resultatet är generaliserbart (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2006, s ). Översikt av valda artiklar och kvalitetsgranskning redovisas nedan i tabell 3.

9 8 Tabell 3. Översikt av artiklar som ingick i analysen (n=11) Författare År Land Typ av studie Deltagare (bortfall) Metod Dataanalys Huvudfynd Kvalitet (hög, medel, låg) Coeling & Harman, 1997, USA. Kvalitativ 8 (0) Strukturerade intervjuer under 12 veckor under samtidig utbildning och information. Analyserades genom öppna intervjuer efter 12 veckor. Sjuksköterskorna fick ett färdigt frågeformulär för att underlätta att ta upp misshandel med kvinnorna samt utbildning och handledning. Efter några veckor upplevde sjuksköterskorna att det inte var lika besvärande att ställa frågor om misshandel till sina patienter. Medel Goldblatt, 2009, Israel. Kvalitativ 22 (0) Djupgående intervjuer. Tematisk innehållsanalys med fenomenologisk ansats. Sjuksköterskor har problem både med att hålla sin professionella roll i arbetet och att kunna koppla bort jobbet när de kommit hem. Hög Henderson, 2001, England. Kvalitativ 49 Intervjuer. Tematisk innehållsanalys. Många sjuksköterskor tar inte upp misshandel med kvinnorna för att de känner att kvinnorna själva bör ta ansvar för det. Hög Hughes, 2010, Canada. Kvalitativ 6 (0) Semi-strukturerade intervjuer. Tematisk innehållsanalys. Hur sjuksköterskor agerar i mötet med kvinnorna och vilka svårigheter som sjuksköterskorna upplever i mötet med kvinnorna. Medel

10 9 Tabell 3. Fortsättning översikt av artiklar som ingick i analysen (n=11) Författare Typ av studie Deltagare (Bortfall) Metod Huvudfynd Kvalitet (Hög, År Dataanalys medel, låg) Land Häggblom, Hallberg & Möller, 2005, Sverige. Kvantitativ 133 (101) Frågeformulär. Analyserades med beskrivande statistik. Sjuksköterskorna beskriver bristande handledning och utbildning för att kunna hantera mötet med misshandlade kvinnor. Det framkom även att många sjuksköterskor tyckte att misshandel beror på droger eller alkohol. Hög Häggblom & Möller, 2006, Finland. Kvalitativ 10 (0) Ostrukturerade intervjuer. Tematisk innehållsanalys. Sjuksköterskorna känner att de har en viktig roll i att identifiera och stödja kvinnorna men uttrycker stress och frustration över situationen samt att de saknar handledning och riktlinjer. Hög Inoue & Armitage, 2006, Australien. Kvalitativ 41 (0) Ostrukturerade intervjuer. Tematisk innehållsanalys. Sjuksköterskornas föreställningar om misshandel varierar och det är ofta skambelagt vilket gör det svårt för sjuksköterskorna att ingripa. Hög Moore, Zaccaro & Parsons, 1998, USA. Kvantitativ 275 (14) Frågeformulär. Analyserades genom verktyget INGRES. Många sköterskor är rädda att förolämpa sina patienter om de frågar om misshandel. Sjuksköterskorna beskrev också att de kände sig osäkra på grund av bristande utbildning. Medel

11 10 Tabell 3. Fortsättning översikt av artiklar som ingick i analysen (n=11) Författare Typ av studie Deltagare(bortfall) Metod Huvudfynd Kvalitet (hög, medel År Dataanalys låg) Land Natan & Rais, 2010, Israel. Kvantitativ 100 (20) Frågeformulär. Beskrivande statistik. Sjuksköterskorna upplever inte att det är jobbigt att fråga kvinnor om misshandel och att det är en viktig del av deras jobb. Medel Robinson, 2010, USA. Kvalitativ 13 (0) Strukturerade intervjuer med öppna frågor. Tematisk innehållsanalys. Sjuksköterskorna kunde besluta sig för att ingripa eller ej baserat på deras föreställningar om hur en misshandlad kvinna skulle se ut eller bete sig. Sjuksköterskorna beskrev även en ökad stress och frustration i mötet med misshandlade kvinnor. Medel Woodtli, 2000, USA. Kvalitativ 13 (0) Strukturerade intervjuer. Tematisk innehållsanalys. Sjuksköterskorna beskrev att utbildning inom området är viktigt och att den i vissa fall är bristfällig. Låg Analys Litteraturen analyserades med hjälp av Burnards (1991) metod som innehåller 14 steg, dock var inte alla steg relevanta för denna studie. De steg som användes var steg 2 där studierna lästes igenom och en djupare förståelse skapades för dess innehåll, steg 3 där texten lästes en gång till och totalt 250 textenheter identifierades utifrån syftet med studien. Textenheterna kondenserades där stor vikt lades vid att vara textnära och inte förlora kärnan i textenheten. I steg 4 sammanfördes textenheterna med liknande kategorier. Steg 5 innebar att kategorier sammanfördes till bredare men färre kategorier utifrån likheter och skillnader i innehåll. Kategoriseringen resulterade i fyra kategorier som presenteras nedan i tabell 4. Steg 11 har modifierats en aning då inga intervjuer har skett. Däremot har textenheterna kontinuerligt kontrollerats tillbaka efter att de placerats in i en kategori. Steg 13 i Burnards (1991) modell

12 11 består av att alla kategorier och textenheter ska kontrolleras så att tolkningen gjorts på ett korrekt sätt och att betydelsen av dessa inte har ändrats. Resultat Resultatet från denna litteraturstudie presenteras i text som verifieras med citat i den löpande texten. Tabell 4. Översikt av kategorier (n=4) Kategorier Att känna sig ledsen och psykiskt utmattad Att stödja med information och ett gott bemötande Att bli frustrerad och distansera sig känslomässigt Att känna en skyldighet att hjälpa kvinnorna Att känna sig ledsen och psykiskt utmattad Studier (Goldblatt, 2009; Inoue & Armitage, 2006) visar att sjuksköterskor i mötet med misshandlade kvinnor påverkades känslomässigt så till vida att de kände sig ledsna. Sjuksköterskor uttryckte överväldigande starka känslor av sorg och hjälplöshet och tyckte synd om kvinnorna som levde i våldsamma förhållanden. Sjuksköterskor beskrev i studier (Häggblom & Möller, 2006; Woodtli, 2000) hur svårt det var att höra om och se den smärta de misshandlade kvinnorna fick genomlida och uttryckte medlidande, oro och modlöshet när kvinnorna återvände till ett våldsamt förhållande. De ville hjälpa men kände att de behövde mer rutiner och riktlinjer för att veta hur de skulle gå tillväga (Woodtli, 2000). Sjuksköterskors psykiska stress och ångest ökade när de mötte och tog hand om misshandlade kvinnor (Häggblom & Möller, 2006). I studier (Goldblatt, 2009; Woodtli, 2000) beskrev sjuksköterskor psykisk utmattning i mötet med kvinnorna och ansåg att de hade svårt att behålla

13 12 ett professionellt förhållningssätt på grund av sina känslor. Sjuksköterskor kände en rädsla för att bli alltför involverade i kvinnornas situation och därigenom misslyckas med att sätta gränser och deras engagemang i kvinnorna kunde bli för personligt. Konsekvensen av detta blev enligt sjuksköterskor att de som arbetade mycket med misshandlade kvinnor blev utbrända snabbt (Woodtli, 2000). The informants' responses reflected their own feelings as caregivers; they said they felt like crying themselves (Woodtli, 2000, s.177). Att stödja med information och ett gott bemötande Studier (Henderson, 2001; Häggblom & Möller, 2006) visar att sjuksköterskor gav misshandlade kvinnor information om den hjälp som fanns tillgänglig om deras lagliga rättigheter samt underlättade för dem att ta kontakt med socialtjänsten. En studie (Henderson, 2001) visar att sjuksköterskor ibland fick gå in i mötet med ett nästan auktoritärt sätt och tala om för kvinnorna att de verkligen behövde skydd och att de inte kunde gå tillbaka till förhållandet. Studier (Henderson, 2001; Woodtli, 2000) visar att sjuksköterskor var väldigt raka i sina frågor till kvinnorna genom att de frågade vad som hade hänt och hur det hade skett. Vikten av att ha tid för dessa kvinnor betonades och även vikten av att ha ögonkontakt vid samtal. Studier (Häggblom & Möller, 2006; Natan & Rais, 2010) visar att sjuksköterskor informerade om att det var viktigt att anmäla misshandeln till polisen och kvinnorna försäkrades att de inte var en del av skulden i misshandeln. Sjuksköterskor försäkrade sig om att kvinnornas och barnens liv inte var i fara och såg även till att stämma återträff med kvinnorna. Sjuksköterskor uttryckte att det var viktigt med ett gott bemötande av de misshandlade kvinnorna som sökte vård (Henderson, 2001; Woodtli, 2000). De ansåg att som sjuksköterska skulle man försöka stödja kvinnorna. Sjuksköterskor borde även ha en känsla för hur en känslig fråga skulle ställas på rätt sätt (Woodtli, 2000). Sjuksköterskor beskrev att i ett gott bemötande ingår att de måste vara villiga att ta upp ämnet misshandel även om kvinnorna inte själva nämnt något om det (Henderson, 2001). En studie (Inoue & Armitage, 2006) visar att sjuksköterskor upplevde att ha en förstående attityd till kvinnornas upplevelser och ett holistiskt synsätt var nödvändigt för att

14 13 kunna skapa en god relation så att kvinnorna kunde berätta öppet om misshandeln. I encourage [her] to report [ to the police], inform about the community shelter, to make a survey of the safety, at how serious danger is she?... I give the direct number to the community shelter... I encourage her to tell the people around her what happened (Häggblom & Möller, 2006, s.1083). Att bli frustrerad och distansera sig känslomässigt Studier (Inoue & Armitage, 2006; Woodtli, 2000) visar att sjuksköterskor beskrev en väldig frustration beträffande misshandeln eftersom kvinnorna ofta gick tillbaka till sina män. De kände att de inte kunde finna någon lösning för kvinnorna. Funderingar som hur kvinnorna kunde leva ett liv med misshandel, vilken sorts man som kunde slå sin fru och vad barnen fick stå ut med beskrevs av sjuksköterskor. Sjuksköterskor var frustrerade över både offret och gärningsmannen och kände sig överväldigade av de känslor de hade som de upplevde oprofessionella. En studie (Goldblatt, 2009) visar att sjuksköterskor kände en ständig frustration. Studier (Goldblatt, 2009; Robinson, 2010) visar att den frustration då kvinnorna återvände till sina män kunde göra att sjuksköterskor distanserade sig, inte screenade kvinnor för misshandel och avstod från att engagera sig i deras situation. En studie (Robinson, 2010) visar att sjuksköterskor upplevde frustration då kvinnorna inte följde råd som att kontakta kvinnojouren och över att inte kunna hjälpa kvinnorna redan på akuten. Då kvinnorna inte ville ta emot hjälp kunde de endast hjälpa till med de fysiska skadorna. En studie (Häggblom & Möller, 2006) visar att andra källor till frustration var tidsbristen som gjorde att de inte hade tid att lyssna på kvinnornas berättelser eller när gärningsmannen ifråga inte fick något straff och att jämställdhetsfrågan rörde sig framåt så långsamt. Sjuksköterskor som själva blivit misshandlade upplevde starka känslor av ilska när de såg andra kvinnor i samma situation. I feel frustrated because I can t do anything about the violence (Natan & Rais, 2010 s.115). Några sjuksköterskor beskrev att de fokuserade på kvinnornas fysiska skador för att det var lättare att inte ta med sig upplevelserna hem på det sättet (Goldblatt, 2009; Robinson, 2010).

15 14 Studier (Goldblatt, 2009; Robinson, 2010; Woodtli, 2000) visar att sjuksköterskor inte ville involvera sig i de misshandlade kvinnor som kom i kontakt med vården då de upplevde det besvärligt att möta dem och att det var krävande att försöka hjälpa dem vidare. I en studie av Coeling och Harman (1997) beskrev sjuksköterskor att de inte tyckte att det ingick i deras arbetsuppgifter utan att det var ett ärende för socialtjänsten. Abuse is not a medical problem (Natan & Rais, 2010, s.115). En studie (Henderson, 2001) visar att sjuksköterskor distanserade sig från kvinnorna då de inte kände sig säkra i situationen eller var rädda för att kvinnorna skulle uppleva dem som påträngande. Sjuksköterskor berättade att de inte ville djupdyka i kvinnornas problem utan hellre bara remittera dem vidare för att de inte förstod hur kvinnorna kunde leva i en våldsam relation. En studie (Goldblatt, 2009) visar att sjuksköterskor var tvungna att stänga av sina känslor i mötet med kvinnorna för att de annars inte skulle kunna sköta sitt jobb. De kände empati för kvinnorna men fann det nödvändigt att skydda sig själva mot känslorna som kom fram när de mötte misshandlade kvinnor. I studier (Goldblatt, 2009; Inoue & Armitage, 2006; Moore, Zaccaro & Parsons, 1998; Natan & Rais, 2010) beskrev sjuksköterskor att våld i nära relationer inte var deras ensak utan att de hellre fokuserade på de fysiska aspekterna i sin profession. Misshandel av kvinnor uppfattades inte som ett medicinskt problem utan snarare något som var ett ärende för socialtjänsten. I en studie av Häggblom, Hallberg och Möller (2005) beskrev sjuksköterskor att de tyckte att kvinnorna själva hade en skuld i det hela. Sjuksköterskor trodde att kvinnornas hjälplösa personlighet var en orsak till misshandeln och ansåg att om kvinnorna misstyckte till misshandeln så skulle de lämna mannen. En studie (Inoue & Armitage, 2006) visar att sjuksköterskor upplevde att misshandel var något privat och något som inte skulle föras fram i ljuset. Det var en sådan stark uppfattning att sjuksköterskor inte ville ställa frågor om detta även om de misstänkte det starkt.

16 15 If you have done something wrong for example, um if your behaviour is very bad if you had an affair or something like that, a husband might slap you and it is normal and accepted... (Inoue & Armitage, 2006, s.316). Att känna en skyldighet att hjälpa kvinnorna Studier (Goldblatt, 2009; Henderson, 2001) visar att sjuksköterskor kände en plikt och en skyldighet att upptäcka misshandel, att hjälpa kvinnorna att anmäla misshandeln och berätta om de möjligheter som fanns. De kände en skyldighet för kvinnorna och ett ansvar att agera. Sjuksköterskor beskrev i en studie av Henderson (2001) att denna skyldighetskänsla medförde att de rutinmässigt frågade kvinnor om misshandel även om kvinnorna själva inte nämnde detta. En studie (Hughes, 2010) visar att pliktkänslan för dessa kvinnor medförde att sjuksköterskor kontrollerade om det förelåg en överhängande fara för kvinnorna och hjälpte dem även med en långsiktig säkerhetsplan. De frågade även om det fanns skjutvapen i huset och om partnern nyligen hade hotat att skada kvinnan och/eller barnet. En studie (Inoue & Armitage, 2006) visar att sjuksköterskor upplevde att de var i en sådan position att de kunde hjälpa dessa kvinnor, men att de kände ett behov av hjälp från socialtjänsten för råd och stöd. Studier (Goldblatt, 2009; Woodtli, 2000) visar att sjuksköterskor upplevde svårigheter med att känna skyldighet för kvinnorna och hade svårt att släppa detta när de gick hem från jobbet. De funderade på hur de skulle kunna hjälpa kvinnorna på bästa sätt och oroade sig på sin fritid. I studier (Häggblom & Möller, 2006; Henderson, 2001) beskrev sjuksköterskor att de var medvetna om kraven på att de alltid skulle ha ett professionellt förhållningssätt men det var något som de upplevde som svårt i mötet med misshandlade kvinnor och de fick kämpa för att hålla tillbaka sina reaktioner på kvinnornas berättelser. Studier (Henderson, 2001; Woodtli, 2000) visar dock att sjuksköterskor upplevde att en del av ansvaret låg på kvinnorna att ta upp misshandeln med vårdpersonalen. Sjuksköterskor ansåg att kvinnorna själva borde göra något för att förbättra sin situation och att allt ansvar inte låg på vårdpersonalen. Sjuksköterskor ansåg att kvinnorna hade ett eget val och om hon valde att stanna i relationen så behövde inte de bli involverade (Woodtli, 2000). Sjuksköterskor kunde fråga om det var en synlig skada som föranledde misstankar om misshandel men om kvinnorna inte sa att

17 16 de blivit slagna så lämnade de ämnet (Robinson, 2010). There is a strong tone of getting women to confess and ask for help from the nurses (Henderson, 2001, s.1291). Diskussion Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i mötet med misshandlade kvinnor. Elva vetenskapliga studier analyserades och detta resulterade i fyra kategorier: Att känna sig ledsen och psykiskt utmattad, Att stödja med information och ett gott bemötande, Att bli frustrerad och distansera sig känslomässigt och Att känna en skyldighet att hjälpa kvinnorna. I litteraturstudien framkom det att sjuksköterskor beskrev känslor av att vara ledsen och psykiskt utmattad. Dessa känslor gjorde att sjuksköterskor som arbetade med misshandlade kvinnor blev utbrända snabbt. Studier (Maslach, 1982; Sabo; 2008) visar att utbrändhet är ett resultat av känslomässig utmattning och reducerad personlig framgång inom arbeten med människor. Däremot beskrivs att anledningen till utbrändhet inte nödvändigtvis beror på förhållandet mellan sjuksköterskor och patienter utan snarare att arbetsplatsen, organisationen och ett undermåligt socialt stöd är viktiga faktorer som kan bidra till utbrändhet. Figley (1995) beskriver begreppet Compassion Fatigue, som en extrem trötthet orsakad av medkännande. Detta drabbade sjuksköterskor i mötet med patienter då upplevelsen utlöste flera gensvar hos sjuksköterskor. Faktorer som undermåligt socialt stöd, icke samarbetsvilliga arbetskamrater och svårigheter att distansera sig från arbetet när de kom hem bidrog till detta. Enligt Sabo (2008) så är professioner som kommer i kontakt med människor som blivit sexuellt, fysiskt eller psykiskt misshandlade speciellt sårbara. Pearlman och Saakvitne (1995) beskrev vikarierande traumatisering vilket innebär att sjuksköterskor som kontinuerligt träffar människor som utsatts för grymhet, trauma och lidande är särskilt sårbara och kan uppleva svårigheter i att distansera sig. Det helande förhållandet mellan sjuksköterskor och patient bygger på empatisk öppenhet och kan lämna sjuksköterskor sårbara vilket kan medföra konsekvenser. Sjuksköterskors självbild kan

18 17 bli splittrad och permanent förändrad. De kan uppleva förändringar i sin förmåga att känna tillit, förlust av självständighet och känna ilska eller irritation. Resultatet i föreliggande studier (Figley, 1995; Maslach, 1982; Pearlman & Saakvitne, 1995; Sabo, 2008) kan kopplas ihop med litteraturstudiens resultat där det beskrivs att sjuksköterskor i mötet med misshandlade kvinnor upplevde att det var krävande och påfrestande. De upplevde också att de blev utbrända. En möjlig förklaring till detta skulle kunna vara att de fick se så mycket lidande, trauma och grymhet i mötet med kvinnorna att de genom detta blev väldigt sårbara. Inte bara patient- och sjuksköterskerelationen behöver vara en orsak till utbrändheten utan det skulle även kunna bero på att det inte fanns ett socialt stöd för sjuksköterskor för att orka möta allt trauma. Ett dåligt arbetsklimat skulle också kunna vara en bidragande faktor. Sjuksköterskor har en sådan yrkesroll att hon ska vara medkännande och empatisk vilket kan ge en känsla av trötthet och psykisk utmattning. I en studie (Yam, 2000) uttryckte kvinnor ett behov av medkänsla från personalen, att de skulle lyssna på dem och prata med dem privat. Detta för att få en bättre vård. En lämplig intervention skulle således kunna vara ett ökat stöd från arbetskamrater i form av reflektioner inom arbetsgruppen för att sjuksköterskor ska kunna möta dessa behov (Brandl, Hebert, Rozwadowski & Spangler, 2003). I litteraturstudiens resultat framkom det att sjuksköterskor ansåg det vara viktigt att stödja med information och ett gott bemötande. För att kunna göra det behövde de känna till vilka resurser som fanns tillgängliga för att kunna informera och hänvisa kvinnorna rätt när de sökte hjälp. För att kunna kontrollera vilken information som ges och för att kunna följa upp kvinnorna vid återkommande besök så bör noggrann dokumentation föras. Det är även viktigt att ta sig tid för att ge information som bör följas upp kontinuerligt för att försäkra sig om att patienten förstått (Fröjd, Leo Swenne, Rubertsson, Gunningberg & Wadensten, 2011). Genom att ge information kan kvinnornas behov tillgodoses eftersom Yam (2000) i sin studie visar på misshandlade kvinnors önskan att sjukvårdspersonal ska visa på de möjligheter och alternativ som finns för dem.

19 18 I litteraturstudiens resultat framkom att ett bra bemötande av kvinnorna var avgörande men sjuksköterskor beskrev också en brist på kunskap om vad ett bra bemötande var. I en studie av Manchon (2006) beskrevs det att sjuksköterskors uppträdande i mötet med patienter till stor del påverkar förtroendet som patienterna känner för sjuksköterskor. Omedelbar ögonkontakt, att använda patientens namn, att ha ett professionellt förhållningssätt, att lyssna aktivt och att alltid vara icke-dömande var faktorer som beskrevs viktiga. Terapeutiskt lyssnande kan också användas som en metod för att kunna förstå andras situation och uppnå en bättre kommunikation (Watanuki, Tracy & Lindqvist, 2006). Att lyssna på ett öppet sätt beskrevs som hjälpsamt för att patienter ska kunna tala fritt och få förtroende för vårdpersonal (Jones & Cutcliffe, 2009). Vidare definierar Luhmann (1979) förtroende som att känna trygghet i att få sina förväntningar uppfyllda. Förtroende beskrevs som något komplext och dynamiskt och människor går från förtroende till otrygghet när deras förväntningar inte uppfylls (Hupcey, Penrod, Morse & Mitcham, 2001). Enligt Sellman (2007) förväntar sig sjuksköterskor att patienter ska kunna lita på dem medan det i realiteten beskrevs att förtroende uppstår mellan människor som är jämställda i sin kompetens. Förtroende är en viktig komponent i sjuksköterskors arbete och om en patient känner att deras förtroende för sjuksköterskan har avtagit så känner de sig svikna, sårbara och stressade och detta kan påverka hur de upplever vården som helhet (Sellman, 2007). Resultatet i föreliggande studier (Hupcey, Penrod, Morse & Mitcham, 2001; Jones & Cutcliffe, 2009; Luhmann, 1979; Manchon, 2006; Sellman, 2007; Watanuki, Tracy & Lindqvist, 2006) kan kopplas samman med litteraturstudiens resultat eftersom sjuksköterskor förväntade sig att kvinnorna skulle kunna lita på dem. Sjuksköterskor hade ingen klar bild över vad ett gott bemötande innebar och detta kunde bidra till att de kände sig osäkra i mötet med kvinnorna. Att kunna informera kvinnorna beskrevs som viktigt men sjuksköterskor kände att de hade behov av utbildning för att känna sig säkrare i mötet med kvinnorna och kunna hänvisa dem rätt. Informationen som ges måste också anpassas för varje individ så att den är lättillgänglig och lättförståelig. Sjuksköterskor i mötet med misshandlade kvinnor skulle behöva utbildning i vilken information som bör ges och hur den bör ges. Ett utarbetat skriftligt material som är lättläst och tydligt att ge till kvinnorna skulle kunna vara en bra intervention tillsammans med stödgrupper (Günüşen & Üstün, 2010).

20 19 I denna litteraturstudie visar resultatet att sjuksköterskor blev frustrerade och distanserade sig känslomässigt. De var frustrerade över att kvinnorna återvände till sina män, att de inte kunde förstå kvinnornas agerande gällande att inte följa de råd som sjuksköterskor gav och de kände även en frustration över att de inget kunde göra om inte kvinnorna själva samtyckte. Sjuksköterskor ansåg det vara alldeles för krävande att engagera sig i kvinnorna och tog då istället avstånd och distanserade sig känslomässigt genom att fokusera på de fysiska skadorna. I en studie (Blomberg & Sahlberg-Blom, 2005) beskrev sjukvårdspersonal att de hanterade svåra situationer genom att sätta gränser och inte bli för personliga och för involverade i patienten eller dennes släktingar. De beskrev även att de koncentrerade sig på de praktiska bitarna av arbetet istället för att prioritera de känslomässigt svåra situationerna. I en studie av Maguire (1985) så beskrevs sjukvårdspersonals rädsla att inte kunna hantera sina egna negativa känslor och att de därför distanserade sig. En studie (Smith & Hart, 1994) beskrev hur sjuksköterskor distanserade sig i utmanande situationer, i detta fall från aggressiva patienter och kunde på grund av detta ha svårt att kommunicera med patienterna. Enligt Travelbee (2010) går det inte att både sympatisera och distansera sig samtidigt. Michaelsen (2012) fann att en undvikande strategi som sjuksköterskor använde sig av i mötet med svåra patienter var att distansera sig känslomässigt genom att antingen inte vara känslomässigt närvarande i situationen eller att be en kollega att ta över. I en studie (Yam, 2000) beskrivs misshandlade kvinnors upplevelse av vård på akuten. De upplevde att sjuksköterskor inte brydde sig, saknade medkänsla och var stressade. De upplevde att sjukvårdspersonal bara tog hand om den fysiska delen och kände sig därför rädda att berätta om misshandeln för dem. Med stöd av föreliggande studier (Blomberg & Sahlberg-Blom, 2005; Maguire, 1985; Michaelsen, 2012; Smith & Hart, 1994; Travelbee, 2010) kan en del av litteraturstudiens resultat förstås då sjuksköterskor beskriver att de tar avstånd då de ansåg att hjälpa kvinnor inte ingick i deras arbetsuppgifter och att det inte var ett medicinskt problem. De menade att det fanns viktigare problem än misshandel. Vidare kom det i litteraturstudiens resultat fram att en annan anledning att vissa tog avstånd var att de var rädda för att tränga sig på. De var rädda för sina egna känslor vilket kan kopplas samman med studierna ovan som beskriver hur sjukvårdspersonal kan agera i svåra situationer, det vill säga att de distanserar sig känslomässigt

21 20 och inte involverar sig personligt i kvinnorna. Anledningen till detta skulle kunna vara att situationen med allt lidande sjuksköterskor fick se blev för svår att ta till sig. Resultatet i litteraturstudien visar att det var ett problem för sjuksköterskor när de kände en skyldighet att hjälpa kvinnorna eftersom de ansåg att de hade en viktig roll i att identifiera misshandlade kvinnor och kände ett ansvar för att råda och hjälpa. Lazarus (1991) definierar stress som ett potentiellt hot som bestäms av hur individen upplever omgivningen. I en studie av Chen, Shian, Chao, Lu och Shin (1999) så upplevde 70 % av sjuksköterskorna att de kände sig nervösa, ångestfyllda och frustrerade i privatlivet. I en studie av Majomi, Brown och Crawford (2003) framkom det att sjuksköterskor hade svårigheter att hålla isär sina professionella och privata roller. Studien visar på att sjuksköterskor ständigt får kompromissa mellan dessa för att få sina liv att gå ihop. Sjuksköterskor beskrev att den professionella rollen spiller över på den privata och tvärtom. Föreliggande studier (Chen, Shian, Chao, Lu och Shin, 1999; Lazarus, 1991; Majomi, Brown och Crawford, 2003) kan förklara en del av litteraturstudiens resultat där det framkom att sjuksköterskor ibland hade svårt att släppa arbetet när de kom hem och fortsatte att tänka på det och oroa sig. Sorgen och oron över kvinnornas situation följde även med i privatlivet. Oron skulle kunna vara ett tecken på den ansvarskänsla sjuksköterskor kände gentemot kvinnorna. Sjuksköterskor hade även svårigheter att hålla sig professionella i sitt agerande mot misshandlade kvinnor då de reagerade så starkt på kvinnornas berättelser. Metoddiskussion Holloway och Wheeler (2010, s. 298) beskriver några kriterier för att en kvalitativ studie ska vara tillförlitlig. Inom den kvalitativa forskningen används begrepp såsom trovärdighet, överförbarhet, bekräftbarhet och pålitlighet. Artiklarna som analyserats i studien har varit av hög och medel kvalitet utom en som bedömdes ha låg kvalitet. Dock bedömdes de kvalitetsbrister som förekom avseende artikeln inte ha någon avgörande betydelse för trovärdigheten i litteraturstudien då den tillfört en variation av upplevelser. Under analysprocessen har kategorierna noga kontrollerats tillbaka mot textenheterna för att betydelsen av dem inte ändrats och därmed blir resultatet mer

22 21 trovärdigt. Litteratursökningen och analysprocessen är väl beskrivna och presenterade i tabeller och detta gör det möjligt att genomföra studien på nytt och genom detta ökar också pålitligheten. Genom hela arbetet har tydliga källhänvisningar angetts som gör det möjligt för läsaren att gå tillbaka till originalkällan vilket stärker bekräftbarheten. Citat har också använts i resultatet och enligt Holloway och Wheeler (2010, s.326) så ökar en studies tillförlitlighet om direkta citat används. Analysmetoden som använts vid denna studie var Burnard (1991) som behandlar analys av kvalitativa intervjuer. Denna metod innehåller 14 steg men de steg som inte var relevanta för denna studie exkluderades. Alla steg som användes beskrevs utförligt vilket ökar pålitligheten. Tillförlitligheten i att använda denna metod som innehåller steg som inte använts kan diskuteras men genom att tydligt redovisa analysprocessen kan studiens tillförlitlighet och överförbarhet stärkas. Enligt Burnard (1991) så ökar trovärdigheten i en studie om processen beskrivs kontinuerligt och allt material sparas så att det är möjligt att gå tillbaka till början och kontrollera att man varit textnära. Under arbetets gång har studien granskats ett flertal gånger av en handledare samt granskats av studenter under seminarium och opponentskap. Genom de olika av varandra oberoende granskningarna kan tillförlitligheten och överförbarheten i denna studie ökas. Dock har endast engelskspråkiga artiklar använts till denna studie och då engelska inte är författarnas modersmål finns en risk för feltolkningar men ordböcker har använts vid formuleringar som inte förståtts. Slutsats Från denna litteraturstudie kan slutsatsen dras att sjuksköterskor upplever mötet med misshandlade kvinnor som krävande, frustrerande och betungande. Mötet med misshandlade kvinnor är ett problem för sjuksköterskor och behovet av utbildning är stort. Det som kom fram under studien var att det fanns ett behov av ökat stöd för sjuksköterskor och utbildning inom området. Utbildning inom detta område är otroligt viktigt, eftersom om sjuksköterskor får lära sig om

23 22 varför kvinnorna går tillbaka till förhållandet kan deras frustration minska. Med mer kunskap är sjuksköterskor till större hjälp för kvinnorna och därmed kan osäkerheten minska. Ett socialt stöd för sjuksköterskor, till exempel inom arbetsgruppen, är också viktigt för att de ska orka hjälpa kvinnorna. Då är reflektion ett bra alternativ för att kollegorna ska kunna vägleda varandra. Fler kvalitativa studier om vilka behov misshandlade kvinnor har när de söker vård är av stor vikt för sjukvårdspersonal för att kunna få en större kunskap om hur man ska tillgodose deras behov. Vidare kvalitativa studier som undersöker sjuksköterskors upplevelser i mötet med misshandlade kvinnor är viktigt för att kunna identifiera behovet av utbildning, stöd inom arbetsgrupperna och för att kunna utforma lämpliga interventioner. Om sjuksköterskor inte får tillräckligt med utbildning och stöd så finns risken att de distanserar sig från kvinnornas behov och därigenom får kvinnorna en otillräcklig vård och ett undermåligt stöd.

24 23 Referenser *Artiklar som ingår i analysen American Association of Colleges Nursing (1991). AACN position paper: domestic violence as a public health problem. Washington: The Association. Benger, J., & Pearce, A. (2002). Simple intervention to improve detection of child abuse in the emergency department. British Medical Journal, 324, Blomberg, K. & Sahlgren-Blom, E. (2005) Closeness and distance: a way of handling difficult situations in daily care. Journal of Clinical Nursing, 16, Bradbury-Jones, C., Dankan, F., Kroll, T., Moy, M. & Taylor, J. (2011). Improving the healthcare of women living with domestic abuse. Nursing Standard 25, Brandl, B., Hebert, M., Rozwadowski, J., & Spangler, D. (2003) Feeling safe, feeling strong. Violence Against Women, 12, British Association for accident and Emergency medicine (1993). Domestic violence: recognition and amangement in accident and Emergency. London: British Association for Accident and Emergency medicine. Brottsförebyggande rådet. ( ) Misshandel mot kvinnor. Tillgänglig: ( ) Burnard, P. (1991). A method of analysing interview transcripts in qualitative research. Nurse Education Today, 11, Chen, SW., Shian, SJ., Chao, HC., Lu, M., & Shin, LC. (1999). A study of the stress faced by clinical nurses. Health Promotion & Health Education Journal, 19,

25 24 *Coeling, H.V., & Harman, G. (1997). Learning to ask about domestic violence. Women s Health Issues, 7, Digirolamo, KM. (1991). Letter to the editor. New York Times Nov 6; A:24 Figley, C. (1995). Compassion fatigue: Coping with secondary traumatic stress disorder in those who treat the traumatized. New York, NY: Brunner-Routledge. Flitcraft, A.H. (1995). Clincal violence intervention: Lessons from battered women. Journal of Health Care for the Poor and Undeserved, 6, Fröjd, C., Leo Swenne, C., Rubertsson, C., Gunningberg, L., & Wadensten, B. (2011). Patient information and participation still in need of improvement: evaluation of patients perceptions of quality of care. Journal of Nursing Management, 19, *Goldblatt, H. (2009). Caring for abused women: impact on nurses' professional and personal life experiences. Journal of Advanced Nursing, 65, Günüşen, N.P., & Üstün, B. (2010). An RCT of coping and support groups to reduce burnout among nurses. International Nursing Review, 57, *Henderson, A. (2001). Factors Influencing Nurses Responses to Abused Women: What They Say They Do and Why They Say They Do It. Journal of Interpersonal Violence, 16, Holloway, I., & Wheeler, S. (2010). Qualitative Research in Nursing and Healthcare. Chichester, West Sussex: Wiley-Blackwell. *Hughes, J. (2010). Putting the pieces together: how can public health nurses in rural and remote Canadian communities respond to intimate partner violence. Online Journal of Rural Nursing

26 25 and Health Care, 10, Hupcey, JE., Penrod, J., Morse, JM., & Mitcham, C. (2001). An exploration and advancement of the concept of trust. Journal of Advanced Nursing, 24, *Häggblom, A. M. E., Hallberg, L. R.-M., & Möller, A.R (2005) Nurses attitudes and practices towards abused women. Nursing and Health Sciences, 7, *Häggblom, A. M. E., & Möller, A.R. (2006). On a Life-Saving Misson: Nurses Willingness to Encounter With Intimate Partner Abuse. Qualitative Health Research, 16, *Inoue, K., & Armitage, S. (2006). Nurses understanding of domestic violence. Contemporary Nurse: A Journal for the Australian Nursing Profession, 21, Jones, A.C., & Cutcliffe, J.R. (2009) Listening as a method of addressing psychological distress. Journal of Nursing Management, 17, Kitt, S., Selfridege-Thomas, J., Proehl, J. & Kaiser, J. (1995). Emergency nursing: A physiological and clinical perspective ( 2 nd ed.). Philadelphia: W.B. Saunders Company. Lazarus, RS. (1991). Specificity and stress research. Stress and Coping: an anthology. New York: Columbia University Press, Luhmann, N. (1979). Trust and power. New York: John Wiley. Maguire, P. (1985) Barriers to psychological care of the dying. British Medical Journal, 291, Majomi, P., Brown, B., & Crawford, P. (2003) Sacrificing the personal to the professional: community mental health nurses. Journal of Advanced Nursing, 42,

27 26 Manchon, R-M. (2006) Said another way. Nursing Forum, 4, Maslach, C. (1982). Burnout: The cost of caring. Eaglewood Cliffs, NJ; Prentice-Hall. Michaelsen, J. J. (2012). Emotional distance to so-called difficult patients. Scandinavian Journal of Caring Science, 26, *Moore, M-L., Zaccaro, D., & Parsons, L.H. (1998). Attitudes and Practices of Registered Nurses Toward Women Who Have Experienced Abuse/Domestic Violence. Journal of Obstetric, Gynecologic, & Neonatal Nursing, 27, *Natan, M.B., & Rais, I. (2010). Knowledge and attitudes of nurses regarding domestic violence and their effect on the identification of battered women. Journal of Trauma Nursing, 17, New South Wales Health Department (2006). Policy and procedures for identifying and responding to domestic violence. Gladesville, NSW: NSW Department of Health. Pearlman, L., & Saakvitne, K. (1995). Trauma and the therapist: Counter transference and vicarious traumatization in psychotherapy with incest survivors. London: WW Norton. Raadu, G. (Red.). (2012). Författningshandbok för personal inom hälso- och sjukvården. Stockholm: Liber Roberts, R., & Petretic-Jackson, P. (1998). Assessment measures for battered women. In: A. W. Burgess (Ed.), Advanced practice psychiatric nursing. Stamford, CT: Appleton & Lange. *Robinson, R., & Ream, K.A. (2010). Myths and Stereotypes: How Registered Nurses Screen for Intimate Partner Violence. Journal of Emergency Nursing, 36,

28 27 Rodriguez MA, Quiroga S, Skupinki, Bauer HM. (1996) Breaking the silence: battered women s perspectives on medical care. Archive of Family Medicine, 5, Comment [MO1]: Kolla upp referens skriv ut hela, seöver genomgående Sabo, B. M. (2008) Adverse psychosocial consequences: Compassion fatigue, burnout and vicarious traumatization: Are nurses who provide palliative and hematological care vulnerable? Indian J Palliative Care, 1, Sellman, D. (2007) Trusting patients, trusting nurses. Nursing Philosophy, 8, Smith, ME., & Hart, G. (1994) Nurses responses to patient anger: from disconnection to connecting. Journal of Advanced Nursing, 20, Travelbee, J. (2010) Mellemmenneskelige Aspekter I Sygepleje (Interpersonal Aspects of Nursing). Copenhagen: Munksgaard. UNICEF Innocenti Research Centre. (2000). Domestic violence against women and girls. Innocenti Digest, 6. Tillgänglig: ( ). Valente, S. (2002). Evaluating intimate partner violence. Journal of the American Academy of Nurse Practicioners, 14, Varvaro, F. F. (1998) The Role of Orthopaedic Nurses in the Identification, Assessment, Treatment, and Care for the Abused Woman. Orthopaedic Nursing, 17, Watanuki, MF., Tracy, R., & Lindqvist, R. (2006) Therapeutic Listening. Complementary/Alternative Therapies in Nursing, New York: Springer Publishing Company. WHO (2012) Violence and injuries to/against women. Tillgänglig:

29 28 ml ( ). Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. *Woodtli, A.M. (2000). Domestic Violence and the Nursing Curriculum: Tuning In and Tuning Up. Journal of Nursing Education, 39, Yam, M. (2000). Seen but not heard: Battered women's perceptions of the ED experience. Journal Emergency Nursing, 26,

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög Bilaga 2 Författare: Häggblom, A. & Dreyer Fredriksen, S-T. Der bliver ofte stille - sygeplejerskers möde med kvinder, som har vaeret udsat for vold Tidsskrift: Klinisk Sygeplejer Årtal: 2011 Författare:

Läs mer

Artikelöversikt Bilaga 1

Artikelöversikt Bilaga 1 Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa

Läs mer

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services -NURSES AND MOTHERS PERSPECTIVES MALIN SKOOG distriktssköterska/vårdutvecklare/doktorand

Läs mer

Bilaga 1. Artikelmatris

Bilaga 1. Artikelmatris 1/5 Bilaga 1. Artikelmatris Ben Natan, M. & Garfinkel, D. End of life needs as perceived by terminally ill older adult patients, family and staff 2010 Att jämföra den betydelse som olika behov i slutet

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Uppsats omvårdnad 15 hp Våld i nära relationer Sjuksköterskors erfarenheter av att möta våldsutsatta kvinnor, en systematisk litteraturstudie Författare: Elin Johansson & Elin Tryggvesson Examinator: Kerstin

Läs mer

Tema 2 Implementering

Tema 2 Implementering Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden

Läs mer

The Quest for Maternal Survival in Rwanda

The Quest for Maternal Survival in Rwanda The Quest for Maternal Survival in Rwanda Paradoxes in policy and practice from the perspective of near-miss women, recent fathers and healthcare providers Jessica Påfs, PhD jessica@pafs.se Research team:

Läs mer

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens

Läs mer

Handledardagar, Gävle maj i Gasklockorna

Handledardagar, Gävle maj i Gasklockorna Handledardagar, Gävle 17-18 maj i Gasklockorna VAD SKA JAG PRATA OM Handledning Lite om lärande Återkoppling och reflektion Kamratlärande Högskolan i Gävle Hur går lärandet till? Handledningens delar Färdighetsutveckling

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET Avhandlingens syfte och metoder Det övergripande syftet är att undersöka en rad

Läs mer

Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas?

Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas? Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas? Anna Berglund, Elisabeth Tönnesen Varför ska frågan

Läs mer

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod

Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24 Engelsk benämning Ämne Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Caring

Läs mer

BARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN

BARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN PROJEKTLEDARE: JENNIFER STRAND (E-POST: JENNIFER.STRAND@PSY.GU.SE) PROJEKTMEDARBETARE: KARIN GRIP & LISA RUDOLFSSON PROJEKTET FINANSIERAS AV FORSKNINGSRÅDET FÖR HÄLSA, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD Projektets

Läs mer

Litteraturstudie i kursen Diabetesvård I

Litteraturstudie i kursen Diabetesvård I Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Diabetesvård I Anvisning, tips och exempel Författare: Lärare: Examinator: Diabetesvård 1 15hp 1 Anvisningar

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Anette Alvariza Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta

Läs mer

Sjuksköterskans upplevelse och föreställningar av mötet med våldsutsatta kvinnor En systematisk litteraturstudie

Sjuksköterskans upplevelse och föreställningar av mötet med våldsutsatta kvinnor En systematisk litteraturstudie Självständigt arbete 15hp Sjuksköterskans upplevelse och föreställningar av mötet med våldsutsatta kvinnor En systematisk litteraturstudie Författare: Emelie Abrahamsson och Elsa Salomonsson Termin: VT

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon ELISABETH CARLSON DOCENT INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP Den tomma vagnen Kliniskt ledarskap kan beskrivas som sjuksköterskans kliniska

Läs mer

Folkhälsovetenskap AV, Kvalitativ metod i hälsovetenskap, 7,5 hp

Folkhälsovetenskap AV, Kvalitativ metod i hälsovetenskap, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Folkhälsovetenskap AV, Kvalitativ metod i hälsovetenskap, 7,5 hp Public Health Science MA, Qualitative Methods in Health Sciences, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR 1 FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR KARIN FORSLUND FRYKEDAL HÖGSKOLAN VÄST LINKÖPINGS UNIVERSITET 2 FÖRÄLDRAGRUPPER 2009 Föräldrastöd - en vinst för alla - Nationell

Läs mer

SJUKSKÖTERSKANS UPPLEVELSE AV MÖTET MED KVINNOR SOM UTSATTS FÖR VÅLD I NÄRA RELATION

SJUKSKÖTERSKANS UPPLEVELSE AV MÖTET MED KVINNOR SOM UTSATTS FÖR VÅLD I NÄRA RELATION SJUKSKÖTERSKANS UPPLEVELSE AV MÖTET MED KVINNOR SOM UTSATTS FÖR VÅLD I NÄRA RELATION EN LITTERATURSTUDIE RONJA GRANT DAHLBOM JULIA NILSSON Examensarbete i omvårdnad Malmö universitet 61 90 hp Hälsa och

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

Tabell 4 Artikelöversikt

Tabell 4 Artikelöversikt Tabell 4 Artikelöversikt Publikationsår 2007 2005 Anderson, M., & Standen, P.J. Anderson, M., Standen, P.J., & Noon, J.P. Attitudes towards suicide among nurses and doctors working with children and young

Läs mer

Interkulturell vård och omsorg. Öncel Naldemirci

Interkulturell vård och omsorg. Öncel Naldemirci Interkulturell vård och omsorg Öncel Naldemirci Interkulturalitet Relationer och interaktioner mellan människor med olika kulturella bakgrunder. Inter: växelverkan Olika termer: mångkulturell, tvärtkulturell,

Läs mer

Att möta den som inte orkar leva

Att möta den som inte orkar leva Att möta den som inte orkar leva Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare, författare Ordförande Svenska psykiatriska föreningen Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI Ullakarin.nyberg@sll.se

Läs mer

Empati och medlidande i vårdmötet. Maria Arman, leg sjuksköterska, leg barnmorska, docent i vårdvetenskap

Empati och medlidande i vårdmötet. Maria Arman, leg sjuksköterska, leg barnmorska, docent i vårdvetenskap Empati och medlidande i vårdmötet Maria Arman, leg sjuksköterska, leg barnmorska, docent i vårdvetenskap Vårdande gör vårdaren mer mänsklig (Kleinman 2009) The art of medicine, Caregiving: the odyssey

Läs mer

Bilaga 3: Kvalitativ granskningsmall

Bilaga 3: Kvalitativ granskningsmall Bilaga 3: Kvalitativ granskningsmall Protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod Modifierad version av Willman, Stoltz & Bahtsevani (2011) Beskrivning av studien Tydlig avgränsning/problemformulering?

Läs mer

Sjuksköterskans erfarenheter av mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer.

Sjuksköterskans erfarenheter av mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Sjuksköterskans erfarenheter av mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer. En litteraturstudie Sandra Degent & Evelina Strålberg Höstterminen 2016 Självständigt arbete (Examensarbete), 15 hp

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem

Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem utsatthet, hjälperfarenheter och hjälpbehov IKMDOK-konferensen 2018 Torkel Richert, docent Malmö universitet torkel.richert@mau.se Anhörigproblematik

Läs mer

Att ställa frågor om våld

Att ställa frågor om våld Att ställa frågor om våld Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet. Många, framför allt, kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär

Läs mer

Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström

Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd Doktorand: Huvudhandledare: Handledare: Katarina Baudin Christine Gustafsson Maria Mullersdorf Angelina Sundström Doktorandprojektet Övergripande syftet är att

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

KURSPLAN. Delkurs 1. Hälsa och omvårdnad av barn och ungdom, 7,5 högskolepoäng Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:

KURSPLAN. Delkurs 1. Hälsa och omvårdnad av barn och ungdom, 7,5 högskolepoäng Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: Sida1(5) KURSPLAN VÅ3050 Hälsa och omvårdnad av barn och ungdom, 15 högskolepoäng, avancerad nivå, Child Health Care, 15 Higher Education Credits *, Advanced Level Mål Kursens övergripande mål är att den

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson Patienters erfarenheter av strålbehandling Kristina Olausson Syftet med avhandlingen Att öka kunskapen om hur patienter upplever strålbehandlingen och dess relaterade processer. 4 delstudier Studie Design

Läs mer

Trauma och återhämtning

Trauma och återhämtning Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.

Läs mer

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James.  /smash/search. Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer Inger James http://www.diva-portal.org /smash/search.jsf Kontext Gränssituationer Kirurgisk vårdavdelning Olika gemenskaper Huvudsyftet

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Campus Örnsköldsvik Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Under Söka och skriva på http://ovik.u b.umu.se/ finns länkar till lexikon, Sökhjälp och guider, Medicin och Skriva uppsats,

Läs mer

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen

Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Silva Bolu, Roxana Espinoza, Sandra Lindqvist Handledare Christian Kullberg

Läs mer

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter BARNS BESKRIVNINGAR AV FAMILJETERAPI: Barnen kan visa oss vägen ÖVERSIKT 1. Varför är ämnet intressant och angeläget 2. Kunskapsläget

Läs mer

Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur. Mötet mellan sjuksköterskan och den misshandlade kvinnan

Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur. Mötet mellan sjuksköterskan och den misshandlade kvinnan Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur Mötet mellan sjuksköterskan och den misshandlade kvinnan Författare: Eleonor Dahlberg och Linnea Ernebro Handledare: Kristina Svantesson Examensarbete, 15

Läs mer

OLIKA STRATEGIER VID VÅRD AV PERSONER MED DEMENS

OLIKA STRATEGIER VID VÅRD AV PERSONER MED DEMENS OLIKA STRATEGIER VID 1 2 3 4 5 6 7 8 Athlin E (1988) Nursing based on an interaction applied to patients with eating problems and suffering from Parkinson s disease and dementia. Umeå: University Medical

Läs mer

Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt

Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem kan medföra allvarliga konsekvenser, inte bara för personen med spelproblem

Läs mer

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess

Läs mer

Skill-mix innovation in the Netherlands. dr. Marieke Kroezen Erasmus University Medical Centre, the Netherlands

Skill-mix innovation in the Netherlands. dr. Marieke Kroezen Erasmus University Medical Centre, the Netherlands Skill-mix innovation in the Netherlands dr. Marieke Kroezen Erasmus University Medical Centre, the Netherlands m.kroezen@erasmusmc.nl The skill-mix innovation of interest BEFORE AFTER How did the Netherlands

Läs mer

& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee

& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee ATT SÖKA SANNINGEN & 3 & report Leading Health Care nr 7 2012 Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee Vad kan vi lära av att studera

Läs mer

Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor som utsatts för våld i nära relationer

Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor som utsatts för våld i nära relationer Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor som utsatts för våld i nära relationer Nurses experiences of caring for women subjected to domestic violence Eva-Lena Johansson och Lisa Lindberg Örebro

Läs mer

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Ulrika.kreicbergs@esh.se Barn som närstående Hälso- och sjukvårdslag: 2 g Hälso- och sjukvården

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number

Läs mer

MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE. Elisabeth Häggström

MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE. Elisabeth Häggström MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE - experiences narrated by caregivers and relatives Elisabeth Häggström Stockholm 2005 Neurotec Department, Division of Gerontological Caring Science, Karolinska Institutet,

Läs mer

Kvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna

Kvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ design Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ forskning Svara på frågor som hur och vad Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Maj 2019 Thomas Jonsland Alla kan prata med barn. Alla kan också utveckla sin förmåga att prata med barn. Varför

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping Mansrådgivningen Jönköping - ett alternativ till våld i nära relationer Dan Rosenqvist Leg. psykolog 0703-92 32 29 Kjell Nordén Skötare/leg. psykoterapeut 036-10 25 13 Mansrådgivningen Jönköping Få kontakt

Läs mer

HANDLEDNING I BARNPSYKOTERAPI

HANDLEDNING I BARNPSYKOTERAPI HANDLEDNING I BARNPSYKOTERAPI Med tonvikt på att handleda på implicita processer SCHOWALTER & PRUETT. (1975). THE SUPERVISION PROCESS FOR INDIVIDUAL CHILD PSYCHOTHERAPY When I began my adult work, I at

Läs mer

Att fråga om våldsutsatthet som rutin i barnhälsovården. Värna våra yngsta

Att fråga om våldsutsatthet som rutin i barnhälsovården. Värna våra yngsta Att fråga om våldsutsatthet som rutin i barnhälsovården. Utveckling och forskning i samarbete mellan Landstinget i Värmland, Region Örebro län samt Karlstads och Örebro Universitet. Kjerstin Almqvist,

Läs mer

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen

Läs mer

Kvalitativ design. Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna

Kvalitativ design. Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ design Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna Skillnad mellan kvalitativ och kvantitativ design Kvalitativ metod Ord, texter

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

partners. Att beskriva makarnas copingstrategier och avgöra vilka av dessa som bäst förutser makarnas depression.

partners. Att beskriva makarnas copingstrategier och avgöra vilka av dessa som bäst förutser makarnas depression. Bilaga II:1 Publikationsår Land 2002 2005 1996a Författare Titel Syfte Metod Urval Bohachick, Psychosocial Att undersöka den Kvalitativ studie där P., Reeder, S., impact of heart psykosociala inverkan

Läs mer

Sjuksköterskans omhändertagande och bemötande av familjer som mist ett barn

Sjuksköterskans omhändertagande och bemötande av familjer som mist ett barn Sjuksköterskans omhändertagande och bemötande av familjer som mist ett barn En kvalitativ intervjustudie Författare: Josefin Källqvist och Åsa Tiljander Handledare: Sylvia Larsson Projektplan Januari 2006

Läs mer

Kursplan. Psykiatri och psykiatrisk omvårdnad, 7,5 högskolepoäng

Kursplan. Psykiatri och psykiatrisk omvårdnad, 7,5 högskolepoäng Sida 1 av 5 Kursplan Röda korsets högskola Dnr 42/2012 Teknikringen 1 Datum 20012 08-06 Box 55676 102 15 Stockholm Telefon: 08-587 516 00 Fax: 08-587 51690 www.rkh.se Psykiatri och psykiatrisk omvårdnad,

Läs mer

Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp

Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp HVB-/Familjehemsdagen Jönköping 2 oktober 2018 Torkel Richert, docent Malmö universitet torkel.richert@mau.se Anhörigproblematik

Läs mer

Relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan är stressad

Relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan är stressad Relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan är stressad - En litteraturstudie Författare: Sara Erikson Emelie Persson Program: Ämne: Kurskod: Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Omvårdnad,

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SW2216, Psykisk ohälsa och psykiska funktionshinder i ett socialt perspektiv, 15,0 högskolepoäng A Social Perspective on Mental Health and Mental Illness, 15.0 higher

Läs mer

relationer VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Tove Corneliussen,, utbildningsledare, VKV

relationer VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Tove Corneliussen,, utbildningsledare, VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Våld i nära n relationer Borås s den 22 mars-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare,

Läs mer

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12 Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar

Läs mer

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering 2 reviderad 2017 En översikt av stegen i en systematisk utvärdering Inledning Den metod för utvärdering som SBU tillämpar grundas på en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Detta innebär

Läs mer

Bemötande aspekter för nyanlända.

Bemötande aspekter för nyanlända. Bemötande aspekter för nyanlända. med Ewa-Karin Ottoson 0733-149037 ekottoson@gmail.com Björn Ogéus 0703-955880 bjorn.ogeus@outlook.com Egna upplevelser. 5 år i Nord Yemen. Hur kommunicerar man utan att

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Tillsammans gör vi skillnad Patienten som medförbättrare. Susanne Gustavsson

Tillsammans gör vi skillnad Patienten som medförbättrare. Susanne Gustavsson Tillsammans gör vi skillnad Patienten som medförbättrare Susanne Gustavsson Vägen dit. Mariestad Lidköping Skövde Falköping Förbättringskunskap (Batalden & Stoltz, 1993) Stärka patientens ställning i vården

Läs mer

Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar

Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar Kvalitativa data Helene Johansson, Epidemiologi & global hälsa, Umeå universitet FoU-Välfärd, Region Västerbotten

Läs mer

Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin -

Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur ska man söka? Informationsbehovet bestämmer. Hur hittar man vetenskapliga artiklar inom omvårdnad/ medicin? Man kan

Läs mer

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Positive care experiences are dependent on individual staff action Dawn Brooker Vad döljer sig bakom tidningsrubrikerna?

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

ANNE-MARIA IKONEN PERSPEKTIV PÅ ETABLERINGSPROGRAMMET HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE. Nyanlända migranters röster

ANNE-MARIA IKONEN PERSPEKTIV PÅ ETABLERINGSPROGRAMMET HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE. Nyanlända migranters röster FOU RAPPORT ANNE-MARIA IKONEN PERSPEKTIV PÅ ETABLERINGSPROGRAMMET HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE Nyanlända migranters röster 9 10 11 12 13 14 15 16 17 Tabell 1. Deltagare fördelade på kön, språk och ursprung

Läs mer

familjerådslag för dementa

familjerådslag för dementa TADD-resa till Skottland 2014 familjerådslag för dementa Carina Olsson Enhetschef Ewa Näslund Socialt Ansvarig Socionom Socialstyrelsen skriver i sin vägledning Att ge ordet och lämna plats Individen ska

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

KURSPLAN. tillämpa och reflektera utifrån hälsopedagogik, analysera och reflektera kring det professionella samtalet.

KURSPLAN. tillämpa och reflektera utifrån hälsopedagogik, analysera och reflektera kring det professionella samtalet. Sida 1(6) KURSPLAN VÅ3052 Folkhälsa och folkhälsoarbete, 15 högskolepoäng, avancerad nivå, Public Health and Public Health Care, 15 Higher Education Credits *, Advanced Level Mål Delkurs 1: Distriktssköterskans

Läs mer

Bilaga. Sammanställning av antal träffar för varje sökord i respektive databas. Databas Sökord Antal träffar

Bilaga. Sammanställning av antal träffar för varje sökord i respektive databas. Databas Sökord Antal träffar Sammanställning av antal träffar för varje sökord i respektive databas. AMED MF AND Definition 1 MF AND Mechanisms 2 MF AND Concept 1 MF AND Phenomena 1 MF AND Perspective 4 MF AND Models of treatment

Läs mer

IT-stöd i ambulanssjukvården i England. Rikard Hellqvist - Metis Forum

IT-stöd i ambulanssjukvården i England. Rikard Hellqvist - Metis Forum IT-stöd i ambulanssjukvården i England Rikard Hellqvist - Metis Forum NHS Trusts NHS hospital trust NHS mental health trust NHS ambulance services trust Community Health NHS Trust 2 Ambulans Ambulanstruster

Läs mer

Sjuksköterskans möte med våldsutsatta kvinnor

Sjuksköterskans möte med våldsutsatta kvinnor Kandidatarbete i vårdvetenskap, 15 hp Sjuksköterskans möte med våldsutsatta kvinnor En litteraturstudie Fanny Ludvigsson Sofie Kamm Handledare: Hanna Tuvesson Sjuksköterskeprogrammet, kurs: VO1409 Blekinge

Läs mer

Chefer och psykisk ohälsa

Chefer och psykisk ohälsa Chefer och psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Bakgrund Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) utforma och driva ett riksomfattande

Läs mer

Kursplan Vetenskaplig design och metod, 5 poäng

Kursplan Vetenskaplig design och metod, 5 poäng Kursplan Vetenskaplig design och metod, 5 poäng Kurskod HARS22 Kursansvarig institution Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) Kursens benämning Vetenskaplig design och metod

Läs mer

Stöd för barn och familjen

Stöd för barn och familjen Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj

Läs mer