Småföretagares drivkrafter och hinder för miljöarbete på en alpin vinterdestination

Transkript

1 Småföretagares drivkrafter och hinder för miljöarbete på en alpin vinterdestination En fallstudie på destination Åre C Uppsats Turismvetenskap Vårtermin 2009 Handledare: Peter Fredman Författare: Philip Nabseth & Johannes Roll

2 Förord Denna uppsats är ett examensarbete på det Turismvetenskapliga programmet vid Mittuniversitetet i Östersund. Uppsatsen är genomförd under perioden aptil juni och motsvarar 15 högskolepoäng. Vi skulle i huvudsak vilja tacka vår handledare Peter Fredman vars åsikter och kommentarer varit till stor hjälp. Vidare skulle vi vilja tacka Magnus Dahlin och Benckt Aspman på Åre kommun utan vars hjälp vi aldrig fått ut vår enkät till så många respondenter. Vi skulle också vilja tacka Anna Grundén som sammanförde oss med Åre kommun samt var delaktig i utformandet av enkäten. Åre, 26 maj 2009 Philip Nabseth & Johannes Roll

3 Innehållsförteckning Förord Inledning Bakgrund Problemställning Frågeställning Syfte Avgränsning Definitioner av begrepp Material och metod Källkritik Beskrivning av undersökningsområdet Åre en återblick Inledningen av 2000 talet och fram till Åre Vision Teori Turism som fenomen Miljöarbete en återblick Miljöarbete i småföretag Miljöarbete i svensk och global turistnäring Resultat Sammanställning av enkät: Enkät om nuläget, Ansvar för miljön i Åre Sammanställning av enkät: Enkät om nuläget, Ansvar för miljön i Åre med fokus på drivkrafter, hinder och effekter Sammanställning av personliga intervjuer Analys Miljöarbete Drivkrafter Hinder Effekter och lönsamhet Slutsatser Avslutande diskussion Destinationsbolagets vägval Syftet... 42

4 6.3 Fortsatt forskning Styrkor & svagheter med uppsatsen Måluppfyllelse Praktisk nytta med studien Käll och litteraturförteckning Bilagor Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

5 1.0 Inledning Miljöarbete har blivit vanligare och vanligare då en gemensam nationell syn på effekterna miljöförstöring kan ha och detta har inneburit en större medvetenhet hos företagen (Ammenberg, 2004). Företag jobbar frekvent med att stärka sin marknadsposition via miljöarbete för att tillfredställa sina kunders, ledningars eller omvärldskrav (Ammenberg 2004). Företag inom turismbranschen har även de börjat arbete mer frekvent med miljöarbete (Simpson 2008). Turistdestinationer har den största potentialen till att bidra till snabba nedskärningar för växthusgaser (Simpson 2008), detta för att intressenterna inom destinationer, även om de varierar i storlek, kan arbeta tillsammans för att uppnå utsläppsminskningar (Gössling 2006). Då miljöarbete är ett vidsträckt begrepp och är väldigt egenartat har inga konkreta riktlinjer satts upp för att skapa ett miljöarbete som är lätthanterligt, genomförbart och hållbart (Ammenberg 2004). Turistdestinationer kännetecknas av flera individuella aktörer som drivs av ett gemensamt mål; att öka sin lönsamhet på destinationen i fråga. Dock så finns det sällan ett ledarorgan, t.ex. ett destinationsbolag, som försöker sätta upp mål och riktlinjer för alla destinationens företag att jobba och sträva efter (Crouch 2003). Vidare så kännetecknas en destination av kluster, ett klusters konkurrensförmåga utgörs av dess aktörers integrerade och koordinerade arbete för att tillfredställa dess kunders behov (Bordas 2001). Konkurrensfördelen ligger i att de integrerade aktiviteterna skapar ett värde som sedan fördelas på de olika aktörerna och kommer att påverka destinationen samt stärka dess varumärke (Macchiavelli 2001). Då turister finner det avskräckande med en påtaglig överexploatering av den lokala naturmiljön är det av största vikt att ett aktivt arbete för bevarandet av denna naturmiljö finns och koordineras av ett organ (Crouch 2003). Destination Åre, har ett destinationsbolag som ett gemensamt organ i Åreföretagarna, där förslag, riktlinjer och mål sätts upp. Åre kommun har tillsammans med Åreföretagarna, Holidayclub och Skistar tagit fram en vision, Åre Vision 2020, där globala, nationella och regionala mål och riktlinjer lagts fram. Det övergripande målet är att Åre ska bli Europas mest attraktiva alpina året runt destination. Detta ska ske genom att arbeta efter tre delområden; Unika upplevelser året runt Ett gränslöst välkomnande Åre Ansvar för miljön I denna uppsats har vi valt att fokusera på området Ansvar för miljön, då det finns ett behov av en nulägesanalys av området. Det är oklart vad Åres aktörer har gjort för att ta sitt ansvar för miljön, uppsatsen är en fördjupning av denna nulägesanalys. Analysen som vi har gjort tillsammans med kommun och en projektgrupp är till för att säkerställa vad företagen gjort på destination Åre i fråga om Ansvar för miljön. Utöver nulägesanalysen har vi fokuserat på tre delområden inom ramen för miljöarbete. Drivkrafter för miljöarbete Hinder för miljöarbete samt Effekter av miljöarbete Dessa tre delområden har analyserats via data från enkäter och intervjuer från företag på destination Åre. Uppsatsen kommer i systematisk ordning beskriva Åre som en alpin vinterdestination med fokus på ansvar för miljön för att sedan analysera de tre olika delområdena för miljöarbete hos Åres företag.

6 1.1 Bakgrund Den internationella politiska mobiliseringen för att ta ansvar för miljön har sin start i Brundtlandsrapporten 1987, där Norges premiärminister myntade begreppet hållbar utveckling med definitionen: att tillgodose dagens behov, utan att minska kommande generationers möjligheter till att tillgodose sina behov (Brundland 1987). Småföretag, som många turistdestinationer kännetecknas utav, har ofta svårigheter att avsätta tid och monetär kraft för att arbeta med miljöfrågor (Turistdelegationen 2003). Dock så visar en rapport från Nutek Företagets villkor och verklighet 2002 att en korrelation mellan småföretag som bedriver ett aktivt miljöarbete med tillväxttal och lönsamhet (NUTEK 2004). De drivkrafter som kännetecknar en aktör som tar ansvar för miljön kan vara olika i sin natur som personligt engagemang eller besparingar (NUTEK 2004). De drivkrafter och företagsspecifika egenskaper som avgör strategi för miljöarbetet avgör huruvida miljösatsningen kommer att bli framgångsrik såväl miljömässigt som ekonomisk (NUTEK 2004). Nutek har analyserat sambanden mellan småföretagande och miljöarbnete och lagt fram två separata rapporter, Miljöarbetet i småföretag en ren vinst och det lönsamma miljöarbetet: I Miljöarbetet i småföretag en ren vinst beskrivs svenskt näringslivs miljöarbete i småföretag. En analysmodell har tagits fram som beskriver hur och varför småföretagen jobbar med miljöfrågor. Analysmodellen ger en översiktsbild över vilka faktorer som är förknippade med miljöarbete i småföretag. Det finns drivkrafter som påverkar miljöarbetets omfattning, vidare finns det många hinder som försvårar miljöarbetet, till sist så finns det effekter som påverkas av de båda bakomliggande faktorerna; drivkrafter och hinder. I Det lönsamma miljöarbetet indelas miljöarbetet i fyra olika miljöstrategier. Dessa strategier visar skillnader i omfattning och ambitioner som olika företags miljöarbete karakteriseras utav. Dessa strategier har olika mål, förhållningssätt, drivkrafter och resultat. De strategier som rapporten tar upp benämns som: Utsläppsinriktad Processinriktad Produktinriktad Hållbarhetsinriktad Då en turistdestination kännetecknas till stor del av småföretag (Coglievina 2004) har författarna valt att studera destination Åre utifrån ett småföretagarperspektiv. Vidare visar Åre Vision 2020 att Åre har en vilja att arbeta för att förbättra miljön. Kommunen har därför beställt en nulägesanalys på det miljöarbete som ortens företag gjort hitintills. Vilka är drivkrafter för turismföretag i destination Åre att bedriva ett miljöarbete? Vad finns det för hinder som stoppar eller gör processen långsammare? Och vad har ett sådant miljöarbete för effekt i avseende av påverkan på miljön och företagets interna och externa resurser? Vi hoppas med denna uppsatts att kompletera denna analys med andra resultat som kan bli användbara såväl för Åre som för andra alpina vinterdestinationer 1.2 Problemställning I Åre Vision 2020 framgår det att Åreföretagarna och Åre kommun har en vilja att göra Åre mer miljövänligt eller som visionen uttrycker det, till en hållbar destination. Dock så vet inte kommunen, som tilldelats ansvar för området, vad som gjorts i miljöarbete av Åres företag och hur Åre står sig gentemot övrigt näringsliv och andra alpina vinterdestinationer i avseende miljöarbete.

7 Därför genomförs nulägesanalysen av företagens miljöarbete. Vad som saknas i nulägesanalysen är att förmedla en djupare förståelse för företagens motiv, hinder samt effekter att genomföra ett miljöarbete. Dessa hoppas vi kunna identifiera genom vår undersökning. Därför har vi valt att utgå ifrån de resultat som NUTEKs undersökningar visat på då de undersökt småföretag inom svenskt näringsliv och dess miljöarbete och jämföra dem med våra resultat från ortens företag. 1.3 Frågeställning För att söka svar på problemställningen har vi tagit fram följande fyra frågeställningar: 1. Vilka drivkrafter för miljöarbete kännetecknar småföretag på en alpin vinterdestination? 2. Vilka hinder för miljöarbete finns på en alpin vinterdestination? 3. Vilka effekter av miljöarbetet är synligjorda på en alpin vinterdestinations företag? 4. Hur förhåller sig dessa reslutat till de resultat från NUTEKs undersökningar? Vi hoppas kunna identifiera vissa egenskaper som skiljer en alpin vinterdestinations företag från övrigt svenskt näringsliv för att på så vis fördjupa förståelsen för deras situation samt underlätta beslut kring miljöåtgärder. 1.4 Syfte Målet med denna uppsatts är att klargöra vilka drivkrafter, hinder och effekter ett miljöarbete medför för småföretag på en alpin vinterdestination. Syftet är att visa på resultat där kommun, destinationsbolag samt övriga intressenter ser vilka möjligheter och hinder miljöarbetet har på en alpin vinterdestination i avseende av miljömässiga och affärsmässiga konsekvenser. Författarna vill visa på resultat där intressenter på en alpin vinterdestination kan bli orienterade inom miljöarbetsområdet. Där de sedan på ett enkelt sätt kan fatta ett beslut kring införandet av en miljöstrategi inom sin organisation eller förnya sitt nuvarande miljöarbete. 1.5 Avgränsning Då syftet är mycket omfattande valdes Åre för en fallstudie. Detta föll sig lämpligt då Åre kommun valt att tillsammans med Åreföretagarna och övriga intressenter göra en nulägesanalys av hur Ansvar för miljön som finns för Åre Vision 2020 efterlevts. Orten har fallit sig lämpig för att den är ett av Sveriges starkaste varumärke när det kommer till turism och är en utpräglad turistort där ca 63 % av invånarna är direkt eller indirekt yrkesverksamma inom turistnäringen år 2000 (Rosenberg 2004). Författarna har valt att begränsa sig till småföretag på orten då turismindustrin till stor del utgörs av småföretag (Coglievina 2004) samt att de båda NUTEK rapporterna behandlar just småföretag inom svenskt näringsliv. I rapporten definierar NUTEK småföretag med företag som har 0 49 anställda och mellanstora företag som företag med anställda. Denna definition avser även vi använda i denna rapport. NUTEKs resultat kommer vi jämföra med vårat eget resultat för att se om det går att klargöra skillnader mellan småföretag inom turismbranschen och småföretag inom övrigt svenskt näringsliv. Vidare har Åres större företag, Holidayclub, Skistar och Copperhill, etc., ett välutvecklat miljöarbete med avvikande drivkrafter, hinder och effekter än småföretagen i destination Åre (Aspman 2009). Dessa faktorer aktualiserar syftet att studera just småföretag på destination Åre ytterligare, därför kommer det odokumenterade miljöarbetet hos småföretag i denna uppsatts att behandlas.

8 1.6 Definitioner av begrepp Definition av turism: Turism innefattar aktiviteter för personer som reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning inte längre tid än under påföljande år för förtid, affärer eller andra syften (Organization 1995). Definition av Destination Management Organizations, DMO: DMOs är de organisationer som ansvarar för förvaltning och/eller marknadsföring av destinationer och i allmänhet hör till en av följande kategorier: Nationella turismmyndigheter eller organisationer, som ansvarar för förvaltning och marknadsföring av turism på nationell nivå, regionala eller statliga DMOs, som ansvarar för ledningen och/eller marknadsföring av turism i ett geografiskt område som definieras för detta ändamål, ibland men inte alltid en administration eller samkommuner inom en region som ett landsting, stat eller provins, och lokala DMOs, som ansvarar för ledningen och/eller marknadsföring av turism som bygger på ett mindre geografiskt område eller ort. (Organization 1995) Definition av hållbar utveckling: En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov (Brundland 1987). Definition av hållbar turismutveckling:... en utveckling där ekonomiska, ekologiska och kulturella/sociala konsekvenser vägs samman för att uppnå en hållbar turism. Områdena är beroende av varandra för en långsiktig hållbarhet (Turistdelegationen 2003). 1.7 Material och metod I denna uppsatts inom Turismvetenskap på Samhällsvetenskapliga institutionen har författarna valt att genomföra en fallstudie för att studera vad som karakteriserar de drivkrafter, hinder och effekter som ligger till grund för småföretags miljöarbete på en alpin vinterdestination. Till metod har författarna valt att utföra enkätundersökning till företag i Åre samt att utifrån dessa enkäter kartlägga till vilken utsträckning företag utför ett miljöarbete, för att därefter identifiera lämpliga företag att intervjua om de drivkrafter, hinder och effekter de tycker omfattar deras miljöarbete. Vi avser att använda oss av NUTEKs resultat kring dessa frågor som en referensram och jämföra deras resultat med de vi får i vår undersökning för att identifiera skillnader mellan näringslivet på en alpin vinterdestination med svenskt näringsliv i övrigt. I valet av metod har man möjlighet att utnyttja antingen ett kvantitativt eller kvalitativt tillvägagångssätt. Det finns varken kvalitativ eller kvantitativ metod utan det är data man använder sig av som är av kvalitativ eller av kvantitativ natur. Kvalitativ betyder ord medan kvantitativ innebär siffror, det är egenskaper hos de fenomen vi söker kunskap om och egentligen behöver vi båda för att kunna förstå fenomenet vi undersöker (Bryman 1997). Valet föll på både ett kvantitativt och ett kvalitativt tillvägagångssätt av den orsaken att datans validitet och reabilitet stärks mot ett val av endera av de båda metoderna. Ett kvantitativt angreppssätt med enkäter användes för att får den nulägesanalysen som det fanns behov utav, och ett kvalitativt angreppssätt användes med sex stycken intervjuer för att få en djupare förståelse för berörda ämnen. Enkäten utformades tillsammans med Anna Grunden (Etour, Åre Vision 2020), Magnus Dahlin (Näringslivssekreterare Åre kommun) och Benckt Aspman (Miljöstrateg Åre kommun). Djupintervjuerna samt analysering av data står författarna själva för.

9 Urvalet för enkäten var företag baserade i destination ÅRE. Lars Börje Eriksson, VD för Åreföretagarna, bistod med mejladresser till företagen som ingår i Åreföretagarna och de företag som tar del av de utskick som Åreföretagarna gör i form av nyhetsbrev med mera. Den geografiska restriktionen var företag mellan Såå, Åre till Staa, Duved vilket är en vägsträcka på 18,3 kilometer. De frågor i enkäten som har relevans för vår uppsats presenteras i avsnitt 4.1 Sammanställning av enkät: Enkät om nuläget, Ansvar för miljön i Åre var: Använder ni/företaget i någon grad miljömärkt/grön el? I hur stor utsträckning arbetar ni/företaget med att minska er energiförbrukning? Vad gör ni/företaget för att minska energiförbrukningen? Använder ni/företaget miljöbil? Använder ni/företaget något miljö och/eller kvalitetscertifieringssystem för verksamheten i destination ÅRE? I hur stor utsträckning arbetar ni/företaget med att minska vattenförbrukningen? I hur stor utsträckning källsortera ni/företaget avfall? I hur stor utsträckning arbetar ni/företaget med att minska användningen av kemikalier? Instämmer du som företagare att naturmiljön i destination ÅRE är god? Instämmer du som företagare att luftkvaliteten i destination ÅRE är god? Instämmer du som företagare att ett bilfritt centrala Åre är en bra symbol för luftkvaliteten i destination ÅRE? Hur viktigt uppfattar ni/företaget det är för gästerna att destination ÅRE tar ansvar för miljöoch hållbarhetsfrågor? Vilken huvudsaklig verksamhet har ni/företaget i destination ÅRE? Hur många årsarbeten (cirka timmar/år) har ni/företaget i destination ÅRE? Av 275 respondenter så svarade 98 st på enkäten, svarsfrekvensen blev således 98/275 = 35,6 %. Djupintervjuerna utfördes i Åre med sex st företagare lokaliserade på orten. Urvalet av intervjupersoner skedde genom lottning utav de som angav intresse i enkäten av att delta i det fortsatta miljöarbetet i destination Åre. De intervjuade personerna var: Ronnie Torestad, butikschef på Konsum i Åre Bo Berglund, driver Enafors Fjällgård i Åre Sixten Persson, Ordförande för Västjämtlands närskoterområde Bobbo Nordenskiöld, driver restaurang Hyddan i Åre Håkan Wike, fotograf och journalist baserad i Åre Arne Hafstad, driver Mårtenliens Gård i Åre Frågorna var formulerade så att vi skulle kunna få svar på frågor om drivkrafter, hinder och effekter för miljöarbete på en alpin vinterdestination. Vi bestämde oss för att djupintervjun skulle vara öppen. Rubrikerna till våra frågor var: Företagsinformation Vi vill veta vilket typ av företag det är, så att vi kan koppla företagsspecifika egenskapar till respektive underfråga, dvs. miljöarbete, drivkrafter, hinder och effekter. T.ex. vilka drivkrafter och effekter har ett företag i restaurangbranschen. Eller om det finns korrelation mellan storlek och miljöengagemang eller affärsidé och effekter, etc. Miljöarbete Frågorna behandlade dåtid, nutid och framtid. Vi vill veta vad de har gjort vad de gör och vad de skall göra. Rubriken är till för att skapa oss en bild om vad de har gjort rent miljömässigt, om det kan kopplas till engagemang osv.

10 Drivkrafter Vi vill identifiera personliga företagsmässiga och externa motiv till miljöarbete. Hinder Vilka hinder som har funnits, vilka som finns och sist vilka framtida hinder som de tror skulle kunna uppstå för miljöarbete. Effekter Här vill vi få fram vilka effekter miljöarbetet lett till, positiva, negativa, interna och externa. 1.8 Källkritik Enkäten utformades med Åre kommun till syfte att genomföra en nulägesanalys av aktörernas miljöarbete i destination Åre och kunde således inte utformas optimalt efter vår frågeställning. Aktivt miljöarbete har vi definierat utefter svarsalternativ på enkäten, därmed blir definitionen subjektiv. Enkätens låga svarsfrekvens (35,6 %)bidrar till en trovärdighetsminskning, vi tror på grund utav den låga svarsfrekvensen att respondenterna som svarade på enkäten inte speglar verkligheten utan snarare är de företag som har ett miljöengagemang. Med enkäten som utgångspunkt går vi vidare för att genomföra djupintervjun. Detta för att vi helt kan utforma intervjun som vi ville ha den och på så sätt kunna komplettera de brister i materialet få fick av enkäten. Intervjupersonerna lottades fram bland de respondenter som angett kontaktuppgifter för att delta i det fortsatta arbetet för miljön i destination Åre, vi tror att dessa respondenter hade ett engagemang för miljön, och kontrasten till denna sida fick vi aldrig möjlighet att intervjua. Att nämnas i detta sammanhang är också författarnas bristande intervjuteknik. Bristen låg i att styra samtalen till det aktuella ämnet, vilket ledde intervjuerna bort från de aktuella ämnena stundtals samt att de personer som intervjuades fick en motiverad obundenhet till ämnena och på så sätt kunde uttrycka sig svävande.

11 2.0 Beskrivning av undersökningsområdet 2.1 Åre en återblick Fallstudien utfördes på Åre, studien innefattar även en nulägesanalys av ansvar för miljön inom Åre Vision Nedan kommer en beskrivning av undersökningsområdet, dvs. Åre samt Åre Vision Turismen i Åre går långt tillbaka i tiden, normalt så anges 1808 som pionjärår för turismen i Åre då en tysk historieprofessor från Bonn besökte Åre (Waller 1986) inleddes en undersökning av styrelsen för Statens Järnvägsutbyggnader om att bygga en nordlig stambana och i samband med detta även en tvärbana mellan Sundsvall och Trondheim stod tvärbanan klar för invigning. I och med detta kom Västerjämtland att bli det första svenska fjällområdet att öppnas upp för turism i någon större skala samt att framväxten av Åre by kom att utvecklas till en turistort (Rosenberg 2004). Sedan sekelskiftets början så anlände turister eller luftgäster som de kallades för att under veckor eller till och med månader stanna i bygden, självklart utrustade med den obligatoriska vandringsstaven (Waller 1986). Under den första delen av 1900 talet kom Åre och Storlien att bli de mest framträdande turistorterna i Västjämtland (Rosenberg 2004). Innan dess nåddes Åre med landsväg som i allmänhet var av mycket låg kvalitet som på vissa sträckor kompletterades av ångbåtstrafik (Waller 1986). Under 1900 talets början så inleddes Åreprojektet och den 7.e mars 1910 invigdes Åre Bergbana. Förmodligen Sveriges då mest kända, och tekniskt avancerade hissbana. Den har två vagnar som båda avgår samtidigt från de båda stationerna för att mötas och passera varandra på en mittenstation. Bergbanan avgår från Åretorg och det är 200 fallhöjdsmeter mellan torg och bergsstationen där även Fjällgården ligger, eller som den kallades den 7:e mars på invigningsdagen, Fjällstugan (Abelin 2005). Men det var inte självklart att järnvägen skulle gå via Åre. Det alla var överrens om var att den skulle dras via Östersund och sedan västerut för att anslutas till det befintliga tågnätet i Norge. Sträckan från Östersund uppstod det dock mycket meningsskiljaktigheter kring då varje socken ville ha järnvägen till eller så nära sin byggd som möjligt. Ett tag var det på tal om att dra järnvägen via Littrakten för att följa Liten upp via Hjerpströmmen för att sedan gå via Bonäshamn utmed Kallsjön. En stor anledning till att det inte blev så utan att järnvägen drogs den väg den går idag var att byggdens stora son, riksdagsmannen Gunnar Eriksson i Mörvik lade ner ett mycket stort arbete för att få järnvägen att passera just Åre (Waller 1986). Åres ställning som alpin vintersportort stärks åter av möjligheten att få arrangera Alpina SM 1952 men framförallt Alpina VM Detta gjorde att Åre fick ett internationellt erkännande som alpint centrum och de svarta pisternas vinterturistort för mer välbeställda åkare. Under 50 och 60 talet växte även Duved fram som ett alpint centrum i Västjämtland med nytt liftsystem på Mullfjället. Även andra orter växta snabbt under 60 talet i Västjämtland till följd av ökad levnadsstandard och bilismens intåg, men i Åre märktes inte mycket av denna utveckling utav. De svarta pisternas Åre upplevdes förmodligen som för svårt för den gemene åkaren (Rosenberg 2004). Åreprojektet initierades 1969 och några år senare kom den negativa trenden att brytas med ökad andel yrkesverksamma inom turistnäringen såväl som förstärkt skattekraft. Åreprojektets första deletapp och den enda etappen som egentligen realiserades av sex påtänkta, kom att kosta 81,6 mkr. Den omfattade färdigställandet av Kabinbanan, liftarna, skidnedfarterna och servicestugorna i Ullådalen och på Åreskutan, samt parkeringsplatser vid Kabinbanan och Ullådalen. Kabinbaneprojektet och integreringen av Åres liftsystem under en ägare gjorde det möjligt för

12 fortsatt expansion, bland annat införlivades Duveds skidområde under första delen av 80 talet. Projektet spelade också en avgörande roll för Svenska Skidförbundets beslut att satsa på Åre som Sveriges nationella och internationella alpina tävlingscentrum. Den positiva utvecklingen höll i sig under hela 70 och 80 talet då de yrkesverksamma inom det turistiska produktionssystemet ökade med mer än 50 procent (Rosenberg 2004). Under slutet på denna period beskrivs Åre som Sveriges överlägsna skidort beträffande liftantal, pistantal, fallhöjd i systemet, kapacitet och så vidare. Det beskrivs också som Sveriges arrangör för de internationella evenemangen där kunnandet och kapaciteten för att hantera stora arrangemang finns (Ström 1989). En image som man får säga står sig än idag. Under 90 talets inledning sjönk sysselsättningen inom Åres samtliga näringsgrenar, till följd av bankoch fastighetskrisen för att sedan återhämta sig mellan åren (Rosenberg 2004). 2.2 Inledningen av 2000 talet och fram till Åre Vision 2020 År 2001 enades näringslivet och kommen i Åre om en gemensam vision för de kommande 10 åren, Vision I denna framgår det att ambitionen är att öka antalet gäster med 50 % eller och att 50 % av denna ökning skall ske under barmarkssäsongen (kommun u.d.). Det är alltså uppenbart att destinationen avser att ha en mer diversifierad produkt i framtiden och vill göra sig av med säsongsproblematiken. Internationella Skidförbundet utnämnde 2002 Åre till arrangör för Alpina VM Detta initierade ytterligare en stor byggbom i Åredalen. I samband med detta etablerades Multihallen och Holidayclub. Då Holidayclub avser att ha öppet även sommartid och har en internmålsättning som innebär att utveckla barmarksprodukten, ger det bättre förutsättningar för att Åre Vision 2011 skall kunna förverkligas (Rosenberg 2004). Men redan under 2007, dvs. efter halva tiden som var utsatt till att uppnå målen för Åre Vision 2011, stod det sig klart att många mål var redan uppfyllda och resterande mål var på god väg att uppfyllas. Behovet av att ha 2011 som slutpunkt på tidsaxeln för visionen var redundant. Samma intressenter som tog fram Åre vision 2011 samt Holiday Club tog därför beslutet att ta fram en ny, omarbetad vision, Åre Vision Åre Vision 2020 är en modell för utvecklingen av destination Åre. Visionen togs fram av Åre kommun, Åreföretagarna, Skistar samt Holiday Club dessa fyra aktörer är de aktörerna som har starkast inflytande över Åre. Det övergripande målet är att Åre ska bli Europas mest attraktiva alpina året runt destination genom att utveckla tre huvudområden: Unika upplevelser året runt, Ett gränslöst välkomnande Åre samt Ansvar för miljön. Under Unika upplevelser året runt står Skistar och Holiday Club som värdar. Det är deras uppgift att nå upp till de mål som sätts under denna rubrik. Målen är bl.a. Fler öppna liftar under barmarksperioden Utbyggnad av skidsystemet Investeringar i Bike Park Omdesign av skyltsystem så det blir anpassat för ryska gäster Förvärv av flygplatsnamnet Åre/Östersund Airport Fler evenemang med kulturinriktning Snövit etc. Skapa samarbeten med fler researrangörer på flera utlandsmarknader Ett gränslöst välkommande Åre står Åreföretagarna som värd för, denna del omfattar bl.a. volymmål, så som: 100 % fler internationella gäster bäddar (från dagens )

13 skiddagar 5 årligen återkommande internationella event Ansvar för miljön är således ett av tre huvudområden i Åre vision 2020, Åre kommun står som värd. I detta område finns en vision om att Åre skall ta ansvar för miljön samtidigt som turismutbudet utvecklas. Detta är i sig väldigt vagt och därför har en strategi utarbetats. Miljöstrategin är uppdelad i sex utvecklingsområden, dessa sex utvecklingsområden i Ansvar för miljön strategin överlappar varandra samt påverkar och påverkas av övriga beståndsdelar i Åre Vision 2020, detta illustreras i figuren nedan till höger. De sex utvecklingsområdena är: 1. Omvärld Åres lokala förändrings och utvecklingsarbete ska stå i samklang med omvärldens krav i form av internationella regler, lagstiftning och lokala överrenskommelser. 2. Innovation Åre ska gå före och utvecklas till en klimatneutral destination genom att uppmuntra de idag outvecklade eller okända innovationerna och idéerna att förverkligas. 3. Resource recycling året runt Åre ska resurserna nyttjas effektivare genom att sträva efter en högre beläggning året runt och vidareutveckla klimatsmarta produkter och tjänster. 4. Mobilitet Åre ska utveckla lokala lösningar för förflyttning, så att det är lätt att vara gäst även för de som saknar egna transportmedel. 5. Värdskap & dialog Åre ska skapa en klimatneutral destination som syns och som våra gäster, boende och företag lätt kan följa. 6. Grundnivå, basala självklarheter Idag fungerande system och rutiner inom miljöområdet ska användas, underhållas och vidareutvecklas i Åre. Åre Vision 2020

14 3.0 Teori 3.1 Turism som fenomen För att få en uppfattning om den komplexa natur som kännetecknar turism, kommer vi i detta avsnitt ta upp turismen som fenomen. Turismen är en snabbt växande industri som har blivit allt mer konkurrenskraftig på den globala marknadsplatsen, i takt med att destinationer nu konkurrerar direkt med andra destinationer runt om i världen, är det viktigt att turismen kontrolleras (Presenza 2005). Historien bakom turism sträcker sig ända tillbaka till 3000 år före Kristus då människor i de Babyloniska och Egyptiska imperium reste, dock så var huvudanledningen affärer och inte fritid. Människor har alltid rest i syfte av att handla, bosätta sig eller av rent militära syften. Det finns också dokumentation på religiöst resande från dessa tider år före Kristus finns det dokumenterat friluftsresande. Egyptier reste för att besöka sina pyramider, anledningarna är oklara, det kan ha varit av religiösa skäl eller tillfredställande skäl eller rent av nyfikenhet (Holloway 2006). Ordet travel kommer från det latinska ordet travail och betyder en smärtsam och mödosam resa, ordets innebörd har dock ändrats i dagens samhälle (University u.d.). Det aktuella transportmedlet har alltid haft stor innebörd för turismen. Transportmedlen har sällan tagits fram till turismens syfte men har anammats av turismen, t ex vagn, vagnen togs fram i militära syften men turismen var inte sen att ta till sig vagnen och än idag i vissa länder, så som Thailand, så används vagnen i turistiska syften (Holloway 2006). Men om man ser till utformandet av dagens turism så har den sin grund i The Grand Tour. Under Storbritanniens ledning av Elizabeth I på 1600 talet så uppmanades unga män som ville ha en plats vid hovet att resa till kontinenten för att avsluta sina studier. Dessa resor blev sedermera så sedvanliga för utbildningen av en Gentlemen att begreppet The Grand Tour kom i bruk (Holloway 2006). Ser man till dagens turism så måste man kartlägga marknadsfaktorer och andra nationella och globala faktorer för att förstå komplexiteten i turism. Världen går mot en upplevelsebaserad ekonomi. Eller som Wahlberg beskriver det: en ny industri håller på att växa fram. Den sysselsätter minst personer, men företagen har bara en sak gemensamt de konkurrerar inte bara med varor eller tjänster, utan med upplevelser (O'Dell 2002). Turismen har som industri alltid varit starkt beroende av sin förmåga att erbjuda människor nya upplevelser. Under 1990 talet ökade insikten ytterligare om att turister visade upplevelser stor betydelse. Förekomsten av sådana mönster har väckt mycket av det vetenskapliga intresset för upplevelser. Upplevelser existerar inte bara, utan människor skapar dem tillsammans, investerar i tid och pengar i sökandet efter dem och företag, stadsplanerare och politiker lägger ner stora ansträngningar på att paketera och sälja dem (O'Dell 2002). Upplevelseekonomin har sitt akademiska ursprung i The experince economy, eller upplevelseekonomin, när B. Joseph Pine II och James H. Gilmore skrev en rapport i Harvard Business Rewiev En upplevelse uppstår när ett företag medvetet använder tjänster som scen och varor som rekvisita för att engagera enskilda kunder på ett sätt som skapar en minnesvärd händelse. I dagens samhälle kräver kunden en upplevelse till sin produkt eller tjänst, fler och fler företag specialiserar sig på att just möta denna kundgrupp. Idag så lindar många företag in en upplevelse i sin befintliga produkt, för att på så sätt sälja den till ett högre pris eller för att attrahera ett större kundsegment (Gilmore 1998).

15 Nu när upplevelseekonomin har satt sitt fotfäste i den globala marknaden så innebär det att den kommer vara dynamisk. Om man riktar in sig på turism som fenomen så innebär det att det krävs kontroll och övervakning för att turismen inte ska få förödande effekter. Eller som Priscilla Boniface beskriver begreppet dynamisk turism: Dynamisk turism menas med att utföra turism annorlunda. På ena sidan sprider sig en oro om den potentiella förstörelsen turism kan ha. Turism kan ha skadliga effekter när det kommer till sociala, kulturella och miljömässiga aspekter. Men på den andra sidan, är turism ett verktyg för förändring, turism ses som en chans till positiva sociala, kulturella eller ekonomiska effekter. Turism kan lösa problem, erbjuda ny utveckling på vissa platser, förnyelse på andra. Ordentligt förvaltade, med ett öga till framtida prestationer, kan turism arbeta för alla, överallt, i en dynamisk relation mellan värdsamhället, de utvalda platserna, besökarna och turismindustrin i sig (Boniface 2001). För att inte få negativa konsekvenser för samhället i fråga om ekonomi, kultur och miljö så måste turismen kontrolleras. En sådan kontroll kan göras med ett strategiskt eller politiskt motiverad grund för planering och utveckling av en destination med specifika ekonomiska, sociala och andra samhällsmål. Detta ger en styrande hand till riktning, form och struktur för utveckling av turismen. En sådan ram kan bidra till att turismens utveckling som sker främjar en konkurrenskraftig och hållbar destination och samtidigt uppnår livskvalitet för dem som bor på destinationen (Crouch 2003). En turistpolicy kan definieras som: En uppsättning av förordningar, regler, riktlinjer, direktiv och utveckling/marknadsföring av mål och strategier som ger en grund där kollektiva och individuella beslut som direkt påverkar turismens utveckling och den dagliga verksamheten inom en destination tas (Ritchie.B, 2005). Den kanske viktigaste rollen som en policy har är att försäkra en destination att den har en tydlig idé om vilken väg den ska vandra och hur den ska komma dit, långsiktigt (Crouch 2003). DMOs eller Destination Management Organization kan översättas till destinationsbolag, dessa har haft varierande uppgifter genom åren och historiskt sett har DMOs betraktats som destinationens marknadsföringsorganisationer, idag ses DMOs mer som Destination Management Organizations, dvs. destinationsbolag (Presenza 2005). Om man ser till den svenska turismen så står industrin för en mycket stor del av den svenska näringen. År 2007 omsatte industrin 236,5 miljarder kronor, sysselsatte personer (årsverken), exportintäkter uppgick till 87,6 miljarder kronor och turistnäringens andel av Sveriges totala BNP var 2,81 % år 2007 (NUTEK 2007). 3.2 Miljöarbete en återblick För att tillgodose en bakgrund till miljöarbete och hur processen har varit kommer vi nedan att ge en återblick till miljöarbetsprocessen. Miljörörelsen kom att katalyseras globalt av Rachel Carsons bok Silent Spring som lanserades 1962 och pekade på problemet med pesticiden DDT som bekämpningsmedel inom jordbruket (Issues: Health). Under slutet av 1964 stiftades naturvårdslagen som fastställer att naturen utgör en nationell tillgång som skall skyddas och vårdas samt att den är tillgänglig för alla genom allemansrätten (databaser). Denna lag kom senare att ersättas av miljöbalken bildas Naturvårdsverket som har till uppgift att se till att miljöpolitiska beslut genomförs (Naturvårdsverket u.d.). Brundtlandsrapporten som publicerades 1987 föreslår ett internationellt samarbete för att uppnå hållbar utveckling, rapporten slår fast att hållbar utveckling inkluderar förutom miljöfrågor även sociala och ekonomiska frågor, kopplingen mellan miljöförstöring och fattigdom är viktig (Ammenberg 2004).

16 Meningen är att miljöbalken skall: 1) skydda miljön och människors hälsa oavsett om hotet kommer från föroreningar eller annan påverkan, att värdefull, 2) värdefullnatur och kulturmiljö skall vårdas och bevaras, 3) skydda och bevara den biologiska mångfalden, 4) mark, vatten, och fysisk miljö används så att en ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk lågsiktig god hushållning tryggas samt 5) återanvändning, återvinning och annan hushållning med material, energi och så att ett kretslopp uppnås. (Sammanfattning av Miljöbalken 1999) Naturvårdsverkets mål för hur de vill att framtidens miljö skall vara är beslutade av riksdagen och har till syfte att de stora miljöproblemen i Sverige skall vara lösta till år Sexton punkter har satts upp som beskriver tillståndet i miljön som är hållbar på lång sikt. Målen har använts som riklinjer under tio års tid och även om utvecklingen på många håll går åt rätt håll kommer mer än nio av målen inte ha uppnåtts år 2020 även om flera åtgärder sätts in. Mest oroande är utvecklingen av klimatförändringen där trenden går åt fel håll trotts att Sverige sänkt sina utsläpp samt även att situationen i våra hav är oroande. Det konstateras av miljösamrådet De flesta av målen är starkt beroende av samhällsutvecklingen i såväl Sverige som omvärlden. De vanligaste anledningarna till att vissa av målen inte uppnås är att det tar lång tid för naturen att återhämta sig från skador och att de därför inte kommer att hinna nås till I andra fall nås de inte därför att åtgärder för att komma tillrätta med problemen fullt ut inte gjorts (Naturvårdsverket u.d.). Många anser idag att det viktigaste målet är klimatpåverkan och att det är det största hotet mänskligheten står inför (Ammenberg 2004). 3.3 Miljöarbete i småföretag Det stora antalet småföretag i Sverige gör att de har stor betydelse för sveriges ekonomi. Småföretagens andel av det totala förädlingsvärdet och investeringarna i näringslivet är omkring 40 procent. I tabellen nedan hittas uppgifter om småföretagens betydelse för Sverige. Nyckeltal/Storleks kategorier A B 0 9 C D E A+E Total Andel företag 99,8 % 94,3 % 4,7 % 0,8 % 0,2 % 100 % Andel anställda 60 % 21 % 21 % 18 % 40 % 100 % Andel av 57 % 21 % 18 % 18 % 43 % 100 % förädlingsvärde Andel av 59 % 21 % 19 % 19 % 41 % 100 % omsättning Andel av netto 66 % 28 % 10 % 28 % 34 % 100 % investeringar Anmärkning: Redovisningen omfattar inte jordbruk, skogsbruk, jakt och fisk. Den omfattar inte heller företag som saknar uppgift om branschtillhörighet i företagsregistret. Vidare har offentliga verksamheter exkluderats. NUTEK, 2003 Kännetecknande för småföretagen är att tjänsteföretagen är överrepresenterade. Ju större ett företag är desto mindre är sannolikheten att det tillhör tjänstesektorn. Under 1990 talet tillhörde mellan 60 och 90 procent av de små och medelstora företagen (0 249 anställda) tjänstesektorn, medan bara vartannat storföretag (250 )var ett tjänsteföretag (NUTEK 2004).

17 Små och mellanstora företag står idag för 70 procent av de globala föroreningarna och 60 procent av de globala utsläppen av koldioxid (J. Alberto Aragon Correa 2006). Europakommissionen skickade ut en rapport om små och medelstora företag och deras inverkan såväl på ekonomin som miljön 1997, en slutsats som drogs av den rapporten var att miljökrav måste ställas i relation till dessa företags miljöpåverkan och inte till företagens storlek (Berends 2000). NUTEK, verket för näringslivsutveckling, genomförde en rapport år 2002 tillsammans med SCB som hade namnet Företagens villkor och verklighet 2002, den rapporten låg som underlag till rapporten Miljöarbete i småföretag en ren vinst, samt Det lönsamma miljöarbetet. Undersökningen gjorde SCB på uppdrag av NUTEK. Metoden var en enkät som besvarades av småföretag. Det viktigaste resultatet i enkätundersökningen var att den visar att företag med ett aktivt miljöarbete är mer lönsamma än andra företag (NUTEK 2004). Rapporterna tar upp frågorna: Verktyg för miljöarbete i småföretag Drivkrafter för miljöarbete i småföretag Hinder för miljöarbete i småföretag Miljöarbete ger många fördelar Samverkande företag har ett mer aktivt miljöarbete Attityd, ålder och andra faktorer Samt fyra miljöstrategier som karakteriseras av att vara: Utsläppsinriktade Processinriktade Produktinriktade samt Hållbarhetsinriktade Företagsstorlek är en viktig förklaringsfaktor till skillnaderna mellan olika småföretag när det gäller att sätta upp och nå miljömål. Det är i genomsnitt nästan tre gånger vanligare att ett företag med anställda arbetar aktivt med miljömål än att ett soloföretag gör det. Detta ligger i linje med att storföretagen och de medelstora företagen i genomsnitt har ett mer ambitiöst miljöarbete än småföretagen (NUTEK 2004). Dock så har små och mellanstora företag vissa fördelar som en simpel kapitalstruktur, entreprenöriell orientering hos ledning, flexibilitet och möjlighet att svara på förändringar samt tätare samarbeten mellan de anställda. Dessa egenskaper hävdas kunna väga upp för avsaknad av resurser för att genomföra ett proaktivt miljöarbete (J. Alberto Aragon Correa 2006). Det finns klara skillnader i hur omfattande miljöarbetet är mellan småföretag i olika branschser. Det är vanligare att tillverkande småföretag arbetar aktivt med miljömål än att handelsföretag och tjänsteföretag gör det. Den bransch som har minst miljöarbete verkar finnas i företag som arbetar med finans och företagstjänster, vilket kan förklaras av en låg direkt miljöpåverkan. En statistisk analys visar att särskilt bygg och transportbranschen i högre grad än andra branscher arbetar med miljömål. Bilden är likartad när det gäller vilken vikt småföretagen lägger vid miljöaspektens betydelse i sin marknadsföring. Sambanden ser i princip likadana ut som när det gäller arbetet med miljömål. Företag som samverkar har ett mer aktivt miljöarbete, samt att ju fler företag som samverkar desto större är sannolikheten att man bedriver ett aktivt miljöarbete (NUTEK 2004). En statistisk analys visar att småföretag i glesbefolkade arbetsmarknadsregioner arbetar mer aktivt med miljömål samt lägger större vikt vid miljöaspekter vid marknadsföring än småföretag i storstadsregioner. Marknadskrav är den viktigaste drivkraften för de lite större småföretagen.

18 De viktigaste drivkrafterna för miljöarbete i småföretag är i tur och ordning; 1) Eget engagemang, 2) konsumentkrav, 3) minskad resursåtgång, 4) konkurrensskäl, 5) tvingande lagstiftning, 6) krav på underleverantörer samt 7) framtida lagstiftning (NUTEK 2004) Företagets allmänna egenskaper och utvecklingsstrategi tillsammans med dess förhållningssätt till miljöarbete och de bakomliggande drivkrafterna för detta avgör vilken miljöstrategi företaget kommer att använda sig av då det utsätts för signaler från omvärlden. Dessa strategier visar skillnader i omfattning och ambitioner som olika företags miljöarbete karakteriseras av. Strategierna har olika mål, förhållningssätt, drivkrafter och resultat. Med förhållningssätt menas om miljöarbetet är reaktivt eller proaktivt. Reaktivt innebär att miljöarbetet är ett resultat av yttre påtryckningar medans ett proaktivt arbete innebär att miljöarbetet är en del i företagets strategi att ligga före konkurrenterna och eventuell lagstiftning. Vilka signaler företaget uppfattar som drivkrafter beror på företagsspecifika egenskaper och den allmänna affärsstrategin. Drivkrafter som företaget har för sitt miljöarbete avgörs av vilka affärsmässiga mål företaget har för miljöarbetet (NUTEK, Det lönsamma miljöarbetet 2004). Forskning visar också att proaktivt miljöarbete som går bortom regleringar har en positiv effekt på företagets ekonomiska prestation. Även chanserna till ett proaktivt miljöarbete ökar avsevärt med storlek på företaget (J. Alberto Aragon Correa 2006). NUTEKs resultat visar på att process och hållbarhetsinriktat miljöarbetet ofta ger minskade kostnader men inte det produktionsinriktade. Detta förklaras med tesen att det produktionsinriktade bolaget inte orkar fokusera på såväl produktionens som produktens miljöpåverkan. Eller att det produktinriktade redan har tagit de åtgärder som ger minskade kostnader tidigare. Det produktinriktade företaget har däremot ökad försäljning medan det hållbarhetsinriktade har såväl ökad försäljning och minskade kostnader, men tar samtidigt en större risk. Nuteks slutsatts av studien är att företag som driver sitt miljöarbete som en del i sin affärsstrategi har större chans att uppleva ekonomisk avkastning, eller genererar högst avkastning (NUTEK 2004). Chansen att småföretag bedriver ett proaktivt miljöarbete ökar om företaget har en gemensamt delad vision om företagets affärsidé mellan dess anställda, personligt engagemang från ledningen samt en i övrigt proaktiv affärsstrategi (J. Alberto Aragon Correa 2006).

19 Nuteks Analysmodell Nutek har i sin rapport tagit fram en analysmodell för att beskriva vad som händer inne i det enskilda företaget. Miljöstrategin kombineras med valet av verktyg eller andra faktorer och detta avgör miljöarbetets resultat. Som nämnts tidigare tenderar olika strategier att ge olika resultat. S I G N A L E R F R Å N O M G I V N I N G E N Drivkrafter för miljöarbete F Ö R E T A G E T S E G E N S K A P E R Företagets verksamhet Företagets miljöarbete Förhållningssätt Miljöstrategi Effekter Proaktivt eller reaktiv Hållbarhetsinriktadstrategi Produktionsinriktad strategi Processinriktad strategi Utsläppsinriktad strategi V E R K T Y G Olika effekter på företagets resultat NUTEK, 2004 Den yttre linjen utgör gränsen för företaget och den inre gränsen för företagets miljöarbete. Kring företaget finns signaler om möjligheter och krav och vissa av dessa verkar som drivkrafter på företaget.

20 I figuren nedan ges en översiktsbild av vilka faktorer som är förknippade med miljöarbete i småföretag. Det finns en rad drivkrafter som påverkar miljöarbetets omfattning. Dessa påverkas också av attityder till miljöfrågor. Av figuren framgår även att det finns många hinder som försvårar och hindrar miljöarbetet. För att forcera dessa hinder behövs det olika typer av verktyg och hjälpmedel. Figuren visar också att miljöarbetet medför en rad fördelar som kan vara av intern eller extern art. DRIVKRAFTER HINDER RESULTAT Tids och resursbrist Interna resultat Höga kostnader Ekonomiska Dåligt anpassade fördelar Verktyg Organisatoriska Dålig efterfrågan fördelar Marknadsförings Problem Verktyg Verktyg Kunskapsbrist Externa resulat Motivationsbrist Kommersiella Ledningens bristande fördelar engagemang Miljömässiga Bristfällig offentlig fördelar uppbackning Kommunikationsfördelar Attityder Samverkan med andra aktörer NUTEK, Miljöarbete i svensk och global turistnäring Författarna till denna uppsats hävdar att turistnäringen världen över skall, som vilken annan näring som helst, ta sitt ansvar för sin miljöåverkan. Något man måste skilja på är hållbar turism och miljöarbete inom turistnäringen. Hållbar turism är välutvecklat, och genomsyrar flera turistorganisationer världen över (Simpson 2008), medans miljöarbete inom turistnäringen är däremot mindre dokumenterat (Turistdelegationen 2003). I Davos, Schweiz, hölls den andra internationella konferensen om klimatförändringar och turism Konferensen kom fram till att behovet av anpassning till klimatförändringarna inom turistnäringen måste ske snabbt (Climate Change and Tourism, Responding to Global Challenges 2008). En aktion till att kräva åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser från turistnäringen,

21 som framförallt kommer från logi och logistik, samt att anpassa turistorganisationer och destinationer till de förändrade klimatförhållandena (Climate Change and Tourism, Responding to Global Challenges 2008). Detta skall göras genom att tillämpa befintlig och ny teknik för att förbättra energieffektiviteten och säkra de ekonomiska resurser som behövs för att hjälpa regioner och länder i nöd (Climate Change and Tourism, Responding to Global Challenges 2008). Universitet i Oxford utförde, tillsammans med UNEP,UNWTO och WMO en rapport; Climate Change Adaption and Mitigation in the Tourism Sector: Frameworks, Tools and Practices. Denna rapport var en respons till den internationella konferensen i Davos, Schweiz. Rapporten ger en pragmatisk plattform som hjälp till att stärka kapaciteten hos yrkesverksamma inom turistnäringen att förstå och reagera effektivt på globala utmaningar som klimatförändringar medför. En av dessa plattformar tilldelas destinationer, rapporten hävdar att destinationer har den största potentialen till att bidra till snabba nedskärningar för växthusgaser (Simpson 2008). Detta för att intressenterna inom destinationer, även om de varierar i storlek, kan arbeta tillsammans för att uppnå utsläppsminskningar (Gössling 2006). Rapporten ger tydliga direktiv om hur dessa minskningar kan ske. Det handlar om; destinationers transportförvaltning t ex bilfria destinationer, transport som drivs av förnybar el, gratis kollektivtrafik, gratis skytteltrafik från järnvägs eller busstationer, cykelvägar, bonussystem till de som ej använder bil etc. under 2006 så skapade 17 destinationer från 5 länder; The Alpine Pearls Association (APA), och medlemsantalet har vuxit till 21 destinationer under APAs objektiv var att break away from conventional tourist mobility samt förstärka hållbar förflyttning till, från och på destinationerna. Detta för att ta åtgärder mot klimatförändringen, besökare är garanterade förflyttning utan egen bil eller flyg (Pearls u.d.). Destinationer kan också söka sig till förnybar energi i form av vindkraft, solceller, termisk solenergi, geotermisk energi, biomassa och avfall (Climate Change and Tourism, Responding to Global Challenges 2008). Den nuvarande trenden inom destinationer är att bli klimatneutrala (Climate Change and Tourism, Responding to Global Challenges 2008). Konceptet går ut på att destinationer minskar sina energikrav och ersätter dem med förnybara energikällor och kompenserar återstående utsläpp genom projekt som sparar utsläpp på andra håll. På den amerikanska skidindustrimarknaden startades The National Ski Areas Association (NSAA) som en del i programmet Keep Winter Cool, vilket var ett samarbete mellan NSAA och NRDC (Natural Resources Defense Council). Destinationerna som ingår i programmet har tagit stora åtaganden för energieffektivitet och förnybara energialternativ. Dessa destinationer skall ses som ett föredöme för andra turismsektorer (Climate Change and Tourism, Responding to Global Challenges 2008). Alpina vinterdestinationer orsakar avsevärda volymer växthusgaser, speciellt om snökanoner används (Gössling 2006). Samtidigt är alpina vinterdestinationer en av de mest utsatta sektorerna för global uppvärmning (Gössling 2006). Åtgärder som de amerikanska alpina vinterdestinationer tagit för att uppnå mål som NSAA satt upp utgör flera initiativ, bland annat: att bygga det största solcellskomplexet inom den alpina vinterindustrin, de har även byggt en plats för mikroprojektvattenkraftverk som kommer att generera KWh per år. De har omvandlat alla sina snömaskiner till att gå på biodiesel. De nya byggnader som byggs på destinationerna är även certifierade av US Green Building Council. De har påbörjat ett program där de ska köpa 100 % av sin el från vindkraft. Sammanlagt är det 58 alpina vinterdestinationer i Amerika som köper mer eller mindre all sin el från vindkraft, av dessa 58 destinationer så är det 28 destinationer som köper 100 % av sin energiförbrukning av förnyelsebara källor (Areas u.d.). Begränsar man sig till miljöarbete inom svensk turistnäring så skall turistnäringen, på grund av lag, liksom alla näringar följa miljöbalkens krav som bl. a innebär att miljöaspekterna ska integreras i allt