Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån

Transkript

1 Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån planering och genomförande

2 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Titel: Författare: Utgiven av: Hemsida: Beställningsadress: Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån planering och genomförande Jakob Bergengren och Karl-Magnus Johansson Länsstyrelsen Östergötland Länsstyrelsen Östergötland Linköping Länsstyrelsens rapport: 2014:2 ISBN: Upplaga: Rapport bör citeras: Omslagsbilder: 50 ex Bergengren, J. & Johansson, K-M Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån planering och genomförande. Länsstyrelsen Östergötland, rapport 2014:2 Flodpärlmussla. Foto: Jakob Bergengren. POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: E-POST: WWW: LINKÖPING Östgötagatan ostergotland@lansstyrelsen.se lansstyrelsen.se/oster gotland Rapport nr: 2014:2 ISBN:

3 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Förord Flodpärlmusslan Margaritifera margaritifera lever i vattendrag med rent, klart och syrerikt vatten. Den är beroende av att det finns lax eller öring i vattendraget eftersom musslans larver lever som parasiter på fiskens gälar. På grund av skogsbruk, försurning och vattenkrafts- /regleringsföretag har flodpärlmusslan minskat starkt under 1900-talet och är idag rödlistad som Starkt hotad (EN), samt föremål för ett särskilt åtgärdsprogram. I Östergötlands län är flodpärlmusslan känd från sex platser i tre vattendrag i södra delen av länet. Flodpärlmusslan har sannolikt funnits på många fler platser tidigare, men försvunnit på grund av olika verksamheter med stor miljöpåverkan. En sådan plats är sträckan mellan Sommen och Östersjön i Bulsjöåns nedersta lopp där skalfynd av flodpärlmussla påvisar ett tidigare livskraftigt bestånd. Länsstyrelsen Östergötland har arbetat för att återskapa en värdefull vattenmiljö och genom ökad minimitappning av vatten och biotopvårdsåtgärder på sträckan, samt begränsningar av fisket i Sommen har nu öringbeståndet ökat på sträckan och livsförutsättningarna för flodpärlmusslan är åter goda. Det skulle dock ta mycket lång tid för flodpärlmussla att hitta hit igen på egen hand. För att snabbt och effektivt återskapa ett bestånd av flodpärlmussla och förbättra flodpärlmusslans situation i länet har därför Länsstyrelsen Östergötland via medel från Fortum Markets AB miljöfond flyttat flodpärlmusslor från en plats längre upp i samma vattensystem, Bordsjöbäcken i Jönköpings län, till denna plats i Bulsjöån. Flytten genomfördes den 11 juni 2013 av en av Sveriges främsta experter på musslor, Jakob Bergengren, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Att få tillbaka ett livskraftigt bestånd av flodpärlmussla är eftersträvansvärt både för artens egen skull och för dess roll som så kallad paraplyart. Finns flodpärlmusslan i en livskraftig population i ett vattendrag så är det ett tecken på ett väl fungerande ekosystem och att även många andra arter mår bra. I denna rapport beskrivs hur återintroduktionen av flodpärlmussla i Bulsjöån har planerats och genomförts. Rapporten består av två delar: Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån planering Avrapportering av studie kring förutsättningarna för en återintroduktion, lämpliga platser för utsättning, metodbeskrivning, samt uppskattning av kostnad för en återintroduktion. Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån genomförande Dokumentation av återintroduktionen, samt förberedande arbete och två återbesök som gjordes i augusti och oktober efter utsättningen. Jakob Bergengren har författat den första rapporten (planering). Vid återintroduktionen deltog Karl-Magnus Johansson, Länsstyrelsen i Jönköping som också varit huvudförfattare för den andra rapporten (genomförande). Tommy Karlsson Koordinator, Åtgärdsprogram för hotade arter POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: E-POST: WWW: LINKÖPING Östgötagatan ostergotland@lansstyrelsen.se lansstyrelsen.se/oster gotland Rapport nr: 2014:2 ISBN:

4

5 Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån planering Avrapportering enligt avtal

6 Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån planering Referens Jakob Bergengren, Vattenfunktionen, Naturavdelningen, juni 2011 Kontaktperson Fotografier: Jakob Bergengren, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Direkttelefon , jakob.bergengren@lansstyrelsen.se Jakob Bergengren Länsstyrelsen i Jönköpings län

7 Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån planering Uppdrag & Syfte Länsstyrelsen i Jönköping har under 2010, på uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötland, utfört en projektering av en återintroduktion (återetablering) av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Bulsjöån, Motala ströms vattensystem på sträckan från Sommen upp till Östersjön. Syftet med projektering har varit att göra en förstudie för att utröna var på sträckan det finns lämpliga habitat för att sätta ut musslor. Arbetet har även inneburet en studie kring beträffande det vattendrag och lokaler i detta som musslor är lämpliga att ta upp för sätta ut på den aktuella sträckan. Jakob Bergengren, Vattenfunktionen, Länsstyrelsen Jönköping har ansvarat för och utfört uppdraget. Stefan Lundberg, Naturhistoriska riksmuseet, har gett värdefulla kommentarer till rapporten. 5

8 Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån planering 6

9 Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån planering Innehållsförteckning Uppdrag & Syfte... 5 Bakgrund... 8 Sveriges Stormusslor... 8 Flodpärlmussla i Sverige... 8 Flodpärlmussla i Östergötland... 9 Flodpärlmussla i Bulsjöån... 9 Flodpärlmussla i Bordssjöbäcken Kriterier vid återintroduktion av flodpärlmussla Flodpärlmusslans krav på livsmiljön Förutsättningarna för flodpärlmussla i Bulsjöån på sträckan mellan Sommen och Östersjön Vattenkemi Ökad minimitappning har gynnat öringen Biotopvårdsåtgärder Uppföljning av öringbeståndet Metodbeskrivning Lokaler för insamling av musslor Insamling Förvaring och transport Utsättningslokaler Märkning & utsättning Dokumentering Uppföljning Kostnad och tidstågång Referenser

10 Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån planering Bakgrund Sveriges Stormusslor Det finns totalt nio kända arter i Sverige som med ett samlingsnamn kallas för stormusslor. De är filtrerare och, med ett undantag, bottenlevande. Musslorna sitter nedgrävda i bottensedimentet med bakänden uppåt och sifonerna öppna mot det strömmande vattnet. Några av arterna lever huvudsakligen i sjöar och dammar men samtliga kan påträffas i rinnande vatten, som till exempel den välkända och skyddsvärda flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) Starkt hotad (EN). Ytterligare tre arter finns på Rödlista 2010: tjockskalig målarmussla (Unio crassus) Starkt hotad (EN), flat dammussla (Pseudanodonta complanata) Nära hotad (NT) samt äkta målarmussla (Unio pictorum) Nära hotad (NT). Dessutom är både flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla fridlysta i Sverige (SFS 1994, SFS 2001). Tabell 1. Stormusslornas släkt- och familjetillhörighet Fam. Margaritiferidae Fam. Unionidae Fam. Dreissenidae Margaritifera margaritifera Unio pictorum Dreissena polymorpha Flodpärlmussla Äkta målarmussla Vandrarmussla Unio tumidus Spetsig målarmussla Unio crassus Tjockskalig målarmussla Anodonta anatina Allmän dammussla Anodonta cygnea Större dammussla Pseudanodonta complanata Flat dammussla Sinanodonta woodiana Kinesisk dammussla Flodpärlmussla i Sverige Östergötland har historiskt sett hyst en rik stormusselfauna. Belägg (skalfynd) i de naturhistoriska museernas samlingar visar att det i Östergötland fanns många vatten med talrika stormusselbestånd under slutet av 1800-talet. Den mest karismatiska och kulturhistoriskt intressanta arten, bl a genom pärlfiske, är flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera). Idag finns flodpärlmusslan kvar i knappt 600 vattendrag i Sverige, företrädesvis i norr. Arten är dock hotad då rekrytering endast har kunnat styrkas i knappt en tredjedel av dessa vattendrag (Söderberg 2008). 8

11 Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån planering Flodpärlmussla i Östergötland Under åren har flodpärlmussla inventerats på 15 lokaler (sträckor) i fyra olika vattendrag. Levande exemplar hittades dock bara på sex lokaler i länet, resterande fynd utgjordes enbart av skal. Fyra tidigare kända vattendrag med flodpärlmussla inventerades under åren Av dessa återfanns musslor i tre vattendrag; Silverån (Ydre), Svartån (Öringe) och Lillån (Boxholm-Strålsnäs). Svartån vid Öjebro, Mjölby, saknade levande individer. (Årnfelt & Bergengren 2011). Bestånden var dock mycket små och inga livskraftiga kunde noteras. Ingen rekrytering har noterats under de senaste decennierna och det enda vattendrag som har ett musselbestånd med mer än 100 individer är Bulsjöån vid Olstorp. Figur 3. Översikt Flodpärlmussla i Östergötland. Gröna punkter indikerar fynd av levande individer och röda punkter fynd av enbart skal. (Årnfelt & Bergengren 2011) Flodpärlmussla i Bulsjöån 1999 gjordes en översiktlig inventering av flodpärlmussla på i Bulsjöån vid denna återfanns inga levande individer av flodpärlmussla, enbart skalfragment påträffades 9

12 Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån planering uppströms Östersjön vid Ånestad. Flodpärlmusselbeståndet i Olstorp var känt sedan tidigare och inventerades separat. Den första regelrätta inventeringen utfördes i augusti Enligt Henrikson (1986) fanns det då mer än 100 individer av musslorna vid Olstorp. I juni 1999 utfördes en noggrann inventering av hela området mellan Västra och Östra Lägern. Själva kraftverkskanalen inventerades dock inte. Vid detta tillfälle påträffades 158 levande musslor. I augusti 2006 gjordes en inventering inför förestående biotopvård och byggande av omlöp i Västra Lägerns södra utlopp. Vid detta tillfälle hittades 129 levande musslor. För att göra en uppföljning gällande den eventuella effekten av biotopvård/omlöp gjordes 2008 ytterligare en inventering. Vid detta tillfälle förekom 218 levande flodpärlmusslor (Bergengen 2009). Figur 4. Flodpärlmussla funnen i Bulsjöån (Olstorpsbäcken) vid Olstorp TL 47 mm. Enligt Gustafsson (muntl) har det påträffats skalfragment från musslor vid biotopvård på sträckan från Sommen och upp till dammen vid Östersjöns utlopp. Vid undersökningen 2010, som hade syftet att finna lämliga utsättningshabitat på sträckan av Bulsjöån från Sommen upp till Östersjön, återfanns inga skal eller skalfragment. Sträckan har säkerligen hyst ett livskraftigt flodpärlmusselbestånd historiskts sett, men då det förekommit många verksamheter med stor miljöpåverkan har detta varit mycket negativt för musslorna. Under perioder har vattendraget varit närapå torrlagt då man tagit vatten via en trätub till vattenkraftverket i Visskvarn. Vid undersökningen 2010 företogs även en kort inventering av sträckan uppströms Ånestad och här återfanns ett skal av flodpärlmussla ( ). Detta har lämnats som belägg till Göteborgs Naturhistoriska Museum för att bevaras i museets samling av stormusslor. Se även figur 6 nedan. 10

13 Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån planering Ingen föryngring Utdöda bestånd Livskraftigt bestånd Figur 5. Flodpärlmusslans utbredning och status i Bulsjöåsystemet. Figur 6. Skalfynd av flodpärlmussla i Bulsjöån vid Ånestad. Augusti

14 Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån planering Flodpärlmussla i Bordssjöbäcken I den övre delen av Bulsjöåns avrinningsområde, uppströms Västra Lägern, kallas vattendraget Bordsjöbäcken. Denna rinner från Assjön och mynnar i Västra Lägern i Aneby kommun. Bordsjöbäcken ligger i Motala ströms vattensystem och tillhör avrinningsområdet för Västra Lägern. Sträckan är cirka 8 kilometer (km) lång och delavrinningsområdet är 67 kvadratkilometer stort. Det utgörs till största delen av skogsmark. Hela sträckan har biotopkarterats, vilket innebär att man genom fältbesök har kartlagt den påverkan som finns på vattendraget. Närmiljön domineras av barr- och blandskog, men även en hel del åkermark. Knappt 20 % av närmiljön består av påverkade marktyper. Vattendraget domineras av strömmande sträckor och 68 % är kraftigt rensat eller omgrävt. Vattendragets övre del har de senaste 200 åren genomgått en stor föränding, där sjön Husasjön har sänkts närapå sju meter från mitten av 1800-talet och framåt. Den nedre delen är dock relativt opåverkad. Sträckan hyser både mycket fina öring- och flodpärlmusselhabitat med bl a stora kvill-områden och fina strömsträckor med mycket goda uppväxtområden för öring. Under 2000-talet har en stor insats gjort för att förstärka det uppströmslekande beståndet av öring i Västra Lägern. Figur 7. Flodpärlmusselbeståndet i Bordsjöbäcken är livskraftigt. Vid en genomförd miljöövervakning av vattendraget 2010 kunde en god föryngring av arten konstateras. 12

15 Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån planering Kriterier vid återintroduktion av flodpärlmussla Vid en regelrätt återintroduktion av en art är det mycket viktigt att artens livsbetingelser för en långsiktig överlevnad är säkerställda. I det EU-finasierade LIFE-projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige som pågick togs det bl a fram en kriterielista som redogör för de olika stegen vid en återintroduktion. I detta aktuella projekt avseende återintroduktion av flodpärlmussla från Bordsjöbäcken till Bulsjöån kommer samtliga kriterier att uppfyllas. 13

16 Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån planering Flodpärlmusslans krav på livsmiljön Flodpärlmusslans komplexa livcykel, ett långt liv och behovet av goda populationer av värdfiskar ställer stora krav på musslornas miljö. I rapporten Restaurering av flodpärlmusselvatten (Degerman et al. 2009) redogörs noggrant vilka krav arten har på sin livsmiljö. Sammanfattningen nedan är tagen ur denna rapport. Förutsättningarna för flodpärlmussla i Bulsjöån på sträckan mellan Sommen och Östersjön I Bulsjöåns nedersta lopp innan Sommen ligger Visskvarns vattenkraftverk. I anslutning till kraftverket finns en torrfåra (naturfåra) med minimitappning. Torrfåran hyser flera typer av höga naturvärden och det allra värdefullaste är att fåran används som lek- och uppväxtmiljö för ett av Sommens mest betydelsefulla öringbestånd. Detta är storvuxet och sjövandrande, vilket är tämligen ovanligt och sällsynt i södra Sverige och motiverar dessutom ett mycket högt bevarandevärde. Skalfynd av flodpärlmussla påvisar ett tidigare livskraftigt bestånd på sträckan. Då flodpärlmusslan bevisligen tidigare funnits på sträckan (via skalfynd) kan man förutsätta att livsbetingelserna för arten en gång i tiden var väl uppfyllda. När sedan dammen byggdes vid Östersjöns utlopp och den större delen av vattenflödet gick till kraftverkstuben, i kombination med rensning av själva vattendraget, försämrades flodpärlmusslans och öringens möjligheter till fortlevnad markant. 14

17 Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån planering Vattenkemi Vattenkvaliten, som kontinuerligt mätts, uppvisar idag inga värden som skulle kunna föranleda sämre livsbetingelser för flodpärlmusslan. Öringen, som beskrivs mer nedan, kan ses som en viktig indikator på en god vattenkvalitet. De mätvärden som finns att tillgå sträcker sig från 1974 till 2008 vid provtagningsstationen (Bulsjöån vid Sommens inlopp, Motala ströms Vattenvårdsförbund). De mätvärden som korrelerar till sammanfattningen ovan är bl a ph: har varierat mellan 6,4 och 8,8 (medelvärde 7,2). Total-P (µg/l): har varierat mellan 5 och 88 (medelvärde 11). Turbiditet (FNU): har varierat mellan 0,5 och 4,5 (medelvärde 1,5). Färgtal (mg Pt/l): har varierat mellan 20 och 80 (medelvärde 35). Ökad minimitappning har gynnat öringen Ett antal åtgärder har hittills utförts för att gynna öringbeståndet. En av de viktigare åtgärderna har varit att öka minimitappningen i torrfåran. Figur 8. Översiktskarta över Visskvarns vattenkraftverk och torrfåra med minimitappning (Gustafson 2010). Öringbeståndet, som har sin reproduktion i torrfåran, har haft en tuff tillvaro sedan kraftverket byggdes för ca 100 år sedan, då dess reproduktionsmiljö mer eller mindre torrlades, men har ändå lyckats överleva. Exempel på orsaker som bidragit till fortlevnaden är att kraftverkstuben allt som oftast läckt vatten till torrfåran. Torrfåran har, förutom tillskott 15

18 Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån planering av läckvatten, varit närmast torrlagd fram till 1980, då en minimitappning om 75 l/s började köpas in av Fiskenämnden. År 2000 kom en ny vattendom som förespråkade att minimitappningen skulle vara 145 l/s i torrfåran. I samband med att vattendomen började gälla läckte tuben mycket, vilket innebar att flödet blev i det närmarste l/s. År 2002 bestämde sig Fortum (fallrättsägaren) för att byta tuben på grund av läckaget. Detta innebar att vattenföringen skulle minska till 145 l/s, som alltså var gällande minimitappning. I samband med detta undersöktes öringbeståndets status genom att mängden lekfisk inventerades. Undersökningen visade att det stod tämligen illa till, endast ett fåtal vuxna individer kom för att leka i torrfåran. Det bedömdes att utdöenderisken var stor om minimitappningen endast skulle vara 145 l/s. En närmare utredning visade att 450 l/s var den vattenmängd som borde släppas i torrfåran om beståndet skulle säkras. Analysen skedde till stor del i samarbete med Sveriges främsta forskare inom området. Efter denna utredning fördes diskussioner mellan bland annat Fortum och Sommens FVO, vilka ledde till en överenskommelse om att Fortum skulle släppa 450 l/s istället för 145 l/s (undantag gjordes vid perioder med allt för låg tillrinning). Detta extra spill skulle finansieras av Fortums Nordiska Miljöfond. Utöver detta beslutades att effekten av ökad minimitappning skulle följas upp med elfisken och lekgropsinventeringar. Biotopvårdsåtgärder Även andra åtgärder har skett för att gynna öringen. År 2004 utfördes en mindre biotopvårdsåtgärd i en del av åsträckan vid Visskvarn som innebar att borttagna stenar återfördes till åfåran så att den biotopmässiga miljön blev bättre (innebär i praktiken mer fisk per längdenhet vattendrag). År 2008 utfördes en mer omfattande restaurering där stora delar av fåran restaurerades. Åtgärderna finansierades av Sommens FVOF, samt statliga medel för vattendragsrestaurering. Ute i sjön Sommen har fisket begränsats, vilket ökat chanserna för öringarna att överleva innan de ska tillbaka till Visskvarn för reproduktion. Bland annat har minimimåttet för fångad fisk ökats. Uppföljning av öringbeståndet För att följa öringbeståndets rekrytering har elfiske utförts på tre lokaler och lekgropar inventerats årligen. Lekgropsinventering innebär att de gropar som öringen gräver vid leken på hösten räknas på hela sträckan som är tillgänglig för reproduktion. Varje öringhona gör ungefär två gropar vilket innebär att det varit ungefär mellan fyra och tjugo honor uppe och lekt per år under åren Det har varit en uppåtgående trend i antal lekgropar, vilket innebär en successiv ökning av antalet lekande honor. Det tar ett tag innan man ser effekten av ett ökat öringbestånd, via ett ökat antal lekgropar, eftersom det tar ett antal år för fiskarna att fullborda sin livscykel. Detta innebär att beståndsökningen både beror på den ökande mängden läckvatten innan tuben byttes och den ökande minimitappningen. När minimitappningens storlek beräknades bedömdes det att lekande individer per år krävs för att beståndet ska bli livskraftigt. Detta är inte uppnått idag, men det tar några år innan öringbeståndet stabiliserar sig och det är troligt att detta mål kan uppnås i framtiden. 16

19 Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån planering En av elfiskelokalerna (kallas Visskvarn) har inventerats under en längre period, medan de två andra lokalerna har inventerats sedan I figur 9 visas ett medelvärde för tätheten av öring på de tre lokalerna under perioden (Gustafsson 2010). Figur 9. Öringtätheten på tre elfiskelokaler i Visskvarn (medelvärde) under perioden (Gustafsson 2010). Till skillnad mot lekfiskmängden finns ingen tydlig ökning av öringtätheten på elfiskelokalerna. När man betraktar tidsserierna ska man dock ha i åtanke att täthetsberäkningen bara visar öringar per kvadratmeter. I själva verket har öringen ökat i antal eftersom både de biotopvårdande insatserna och den högre minimitappningen ökat arealen uppväxtmiljö (eftersom ytan av åns botten ökar vid ett högre vattenstånd, en följd av den ökade minimitappningen). 17

20 Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån planering Metodbeskrivning Samtliga nedanstående moment kräver samråd och tillstånd avlänsstyrelserna i Jönköpings och Östergötlands län. Flodpärlmussla är både fridlyst och upptagen som Natura 2000-art i EU:s art- och habitatdirektiv. Västra Lägerns fvof skall även ge tillstånd till elfiske, samt informeras om åtgärden i god tid före utsättningen av musslor. Även de aktuella markägarna ska informeras och ge sina tillstånd till insamling samt utsättning av musslorna. Lokaler för insamling av musslor Förslagsvis insamlas ca 1000 st. levande musslor i Bordsjöbäckens nedre del, nedströms dammen i Oron. Denna del av vattendraget hyser ett individrikt och livskraftigt bestånd av flodpärlmussla (se ovan). Från detta vattendrag hämtades även de musslor som återintroducerades 1990 i Emån Bodafors (Ercisson muntl.) Insamling Musslorna hämtas på de lokaler som pekats ut av Länsstyrelsen i Jönköping. Detta är mycket viktigt för att undvika att individer insamlas inom de befintliga övervakningslokaler som finns i Bordsjöbäcken. I övrigt sker inget särskilt urval av musslor beträffande storlek och placering. Insamlingen sker lämpligen på morgonen under sommarhalvåret (förslagsvis juni), vid låg vattenföring och helst inte för hög lufttemperatur. För ändamålet används vattenkikare, griptång, räkneverk och ett håvnät för tillfällig förvaring under insamlingen, samt backar placerade i vattnet för lagring av musslorna i väntan på transporten. Förvaring och transport Direkt före transporten läggs musslorna i backar försedda med lock. I backarna läggs dessutom ett lager fuktig vitmossa på bottnen, samt ovanpå musslorna. Uppskattningsvis kan en back rymma individer. Transport till utsättningslokalerna i Bulsjöån sker snarast möjligt med bil, varefter samtliga backar ställs ned i ån på de utvalda lokalerna. Backarna placeras så att de genomströmmas med vatten och på så vis får musslorna en viss acklimatisering innan utsättningen påbörjas. Utsättningslokaler Vid ett fältbesök på den föreslagna utsättningssträckan i augusti 2011 undersöktes hela denna från Sommen och uppströms till Östersjön. Lämpliga lokaler för utsättning av musslor markerades på karta och koordinatsattes. Kriterierna för val av lokal var följande; 1.) Lämplig mussellokal (bottensubstrat, strömförhållande, närmiljö), 2.) Lokaler inom eller i närheten av kända lek- och uppväxtplatser för öring, samt 3. ) lokaler där biotopvård utförts tidigare, eller där det inte finns något behov av sådan (för att undvika att ev. biotopvård sker i framtiden på de nya lokalerna). Antalet lämpliga lokaler var totalt sju stycken. På samtliga dessa föreslås musslor att introduceras. Det bör vara minst 100 individer per utsättningslokal. I figur 10 nedan redovisas de föreslagna lokalerna. 18

21 Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån planering Figur 10. Karta över Bulsjöån, sträckan Sommen-Östersjön och de föreslagna lokalerna för utsättning av flodpärlmussla. 19

22 Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån planering Märkning & utsättning Utsättningen av musslorna påbörjas samma dag som insamlingen skett. Varje individ läggs varsamt ned på åns botten och tillåts därefter själv gräva ned sig i bottensubstratet. Lokalerna koordinatsätts och märks eventuellt ut med fasta markeringar i terrängen. För att kunna följa upp bestånden skall varje enskild mussla individmärkas med ett nummer, mätas och protokollföras innan utsättning. Märkning sker genom att använda en liten gravyrpenna. Figur 11. Märkningsutrutsning och märkning av flodpärlmusslor vid återintroduktionen av flodpärlmussla i Silverån Dokumentering Samtliga moment dokumenteras med digitalfoto, koordinatsättning och anteckningar. Efter utfört fältarbete sammanställs en fältrapport. Uppföljning Återintroduktionen följs upp första gången två år efter utsättningen och därefter vart sjätte år. Dessutom bör elfiske utföras på minst fyra utvalda lokaler upp- och nedströms utsättningslokalerna. Elfisket utförs kvalitativt (dvs. en utfiskning per lokal) och samtliga fångade öringar förvaras levande med godsyresättning i backar på land. Fiskarna bedövas därefter och undersöks varsamt efter eventuell glochidieinfektion. Vid tecken på glochidieinfektion avlivas en fisk per lokal för närmare granskning av gälfilament under stereolupp. Det finns även en utrustning som nyttjas av Karlstads universitet. Med denna kan man undersöka infektionsgraden direkt i fält, utan att behöva avliva fisken. 20

23 Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån planering Kostnad och tidsåtgång Uppdraget omfattar uppskattningsvis totalt 14,5 arbetsdagar varav 9,5 fältdagar och 5 arbetsdagar för samråd, inskaffande av material, informationsinsatser, samt sammanställning av rapport. Personal/ Aktivitet tidsuppskattning Samråd, 1 person/16 timmar 8000 kr tillståndsansökan, information och planering Slutgiltig 2 personer/8 timmar kr rekognosering av utsättningslokaler Inköp av material, Märkningsutrustning, backar kr m.m. + 8 timmar Utsättning av musslor 2 personer/10 timmar kr Uppföljning 2 personer/20 timmar kr (efter 2 år) Resekostnad kr á 35 kr/mil Rapport 1 person/16 timmar kr Kostnad (timkostnad 500 kr/h) TOTALT kr 21

24 Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån planering Referenser Bergengren, J Flodpärlmussla i Olstorpsbäcken -inventeringar 1999, 2006 & Länsstyrelsen i Östergötland. Rapport 2009:1. 20 sid Bergengren, J., von Proschwitz, T. & Lundberg, S. 2002a. Stormusselprojektet Utveckling av metodik och undersökningstyp. Beskrivning av habitatval. Förekomst i fem län i södra Sverige. Länsstyrelsen i Jönköpings län, Meddelande 2002:19A. 129 sid. Bergengren, J., von Proschwitz, T. & Lundberg, S. 2002b. Stormusselprojektet Lokalbeskrivningar. Länsstyrelsen i Jönköpings län, Meddelande 2002:19B. 93 sid. Bergengren, J., von Proschwitz, T. & Lundberg, S Undersökningstyp: Övervakning av stormusslor. Version 1:2: Naturvårdsverket. Handbok för miljöövervakning: Programområde: Sötvatten. 42 sid. Även som elektronisk publikation på Degerman, E., Alexanderson, S., Bergengren, J., Henrikson, L., Johansson, B-E., Larsen, B.M. & Söderberg, H Restaurering av flodpärlmusselvatten. Världsnaturfonden, WWF, Solna. Gustafsson, P Förslag till restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn. Ekologi.nu sid. Gustafsson, P Förslag till restaureringsåtgärder i Bulsjöån. Ekologi.nu sid. Gustafsson, P Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån åtgärder och utveckling Ekologi.nu sid. Gustafsson, P Östergötlands läns elfiskeprogram delrapport år Ekologi.nu sid. Lundberg, S. & Bergengren, J Miljöövervakningsstrategi för stormusslor. Utveckling av nationell miljöövervakning för sötvattenslevande stormusslor PM från Naturhistoriska riksmuseet. 2008:1. Naturhistoriska riksmuseets småskriftserie. Marklund, H Undersökningstyp - Lokalbeskrivning Naturvårdsverket. Handbok för miljöövervakning: Programområde: Sötvatten. 19 sid. Även som elektronisk publikation på Årnfelt, E. Bergengren, J Stormusslor i Östergötland Arbetsmaterial. 22

25 Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån genomförande

26 Referens Karl-Magnus Johansson, Vattenenheten, Naturavdelningen, Länsstyrelsen i Jönköpings län juni 2014 Kontaktperson Jakob Bergengren, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Direkttelefon , jakob.bergengren@lansstyrelsen.se Fotografier: Jakob Bergengren Länsstyrelsen i Jönköpings län

27 Förord Flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) utgör tillsammans med tjockskalig målarmussla (Unio crassus) landets mest hotade stormusselart. Det totala antalet livskraftiga populationer är idag en spillra av vad det en gång har varit. Orsakerna till den kraftiga nedgången kan i de flesta fall härledas till mänskliga aktiviteter i samband med den industriella revolutionen som till exempel föroreningar, utbyggnaden av vattenkraft för elproduktion och jord- och skogsbruksförbättrande ingrepp som rätningar, dikningar, rensningar och sänkningar av sjöar och vattendrag. Flodpärlmusslan har, på grund av sin unika egenskap att i sällsynta fall bilda pärlor, dessutom varit utsatt för ett intensivt fiske fram till mitten på 1900-talet vilket kraftigt decimerade bestånden. Flodpärlmusslans totala beroende av laxfisk som värdorganism under larvutvecklingen har också gjort att där dessa fiskarter har minskat /försvunnit har musslorna ofta följt samma trend. Sammantaget finns idag drygt 600 bestånd kvar i landet varav endast ca 300 är livskraftiga med fungerande reproduktion. I strävan att öka chanserna för artens fortlevnad har ett flertal återintroduktioner utförts på platser där arten tidigare funnits och där insatser gjorts för att förbättra förhållandena för musslorna så att nya bestånd kan etablera sig. Endast ett fåtal av dessa återintroduktioner har gett upphov till livskraftiga bestånd och kan därmed anses lyckade. Vid föreliggande återintroduktion får förutsättningarna anses vara optimala vad gäller de faktorer som påverkar flodpärlmusslans existensmöjligheter. Ännu inte kända faktorer kan dock påverka och göra att åtgärden inte lyckas. Vår förhoppning är ändå att Bulsjöån ska återfå sin forna glans och mångfald, likt Engströms smålandså Genom den susande storskogen som på den tiden prydde min hembygd flöt en å med kräftor och pärlmusslor i, som det höves en riktig smålandså. Nå, den flyter där väl än, men speglar icke längre några jättetallar. Pärlfisket kunde ibland slå riktigt bra till för mjölnarn i Skvaltet, den lilla kvarnen, dit de närmaste bönderna körde sin säd. Albert Engström Utdrag ur Naket (den beskrivna smålandsån är sannolikt Silverån på andra sidan vattendelaren söder om Bulsjöån och avvattnar än idag skogsmarken ner mot Emån) 3

28 4

29 Innehållsförteckning Förord... 2 Sammanfattning... 7 Förutsättningar... 8 Förberedande arbete... 8 Tillstånd... 9 Utförande Lokal för hämtning av musslor Lokaler för utsättning av musslor Urval och transport Utsättning Återbesök augusti oktober Fortsatt uppföljning Referenser Erkännanden Bilagor

30 6

31 Sammanfattning Detta projekt har utförts på uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötland av Länsstyrelsen i Jönköping. Projektet har finansierats av Fortums miljöfond med syfte att återskapa ett livskraftigt bestånd av den hotade flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) i Bulsjöån nedströms Visskvarn, en plats där flodpärlmussla tidigare har funnits. Projektet inleddes 2010 med en förprojektering för att lokalisera lämpliga utsättningslokaler i Bulsjöån på sträckan mellan Östersjön och Sommen samt lokal för hämtning av musslor (Bergengren 2011). Ett antal lokaler med lämpliga bottenförhållanden och lämpligt läge i förhållande till öringens uppväxtplatser utsågs för utsättning och beståndet i Bordsjöbäcken ansågs lämpligt att ta musslor ifrån. Vidare kartlades övriga faktorer som vattenkemi, vattenföring, öringtätheter, och bottensubstrat. Efter överenskommelse med Fortum om ökad minimitappning till 450 l/s och en positiv trend för öringen, tack vare ett flertal biotopåtgärder, ansågs betingelserna för en lyckad återintroduktion vara uppfyllda. Den 11 juni 2013 hämtades 1000 individer från beståndet i Bordsjöbäcken och transporterades nedströms till Bulsjöån där de under medial uppmärksamhet sattes ut på fyra utvalda lokaler. 100 musslor från respektive lokal längdmättes och märktes för framtida uppföljning. De efterföljande återbesöken 2 och 4 månader efter utsättningen visar på en hög överlevnad hos de flyttade musslorna och goda utsikter för lyckad naturlig rekrytering. En mer utförlig uppföljning planeras att ske under 2014 genom bland annat elfiske för att undersöka mängden glochidieinfekterade öringar. 7

32 Förutsättningar Förberedande arbete I en förstudie 2010 utsågs sträckan mellan sjön Sommen och uppströms till dammen vid sjön Östersjön som en lämplig del av Bulsjöån för att försöka återskapa ett tidigare befintligt bestånd av flodpärlmussla. Sträckan har liksom stora delar av Bulsjöån under årens lopp utsatts för kraftig mänsklig påverkan genom reglering och rätning etc. vilket resulterat i en tynande tillvaro för åns flodpärlmusslor. En rad åtgärder med syfte att gynna det befintliga men svaga beståndet av Sommenöring har utförts på den aktuella sträckan. Åtgärderna har lett till en positiv utveckling för öringen vilket bäst illustreras i figur 1 där diagrammet visar ökningen av antalet lekgropar. Detta har i sin tur indirekt gynnat förutsättningarna för flodpärlmusslans återkomst dels då öringen på många sätt ställer liknande krav på livsbetingelserna och dels är oumbärlig för flodpärlmusslans existens som värddjur åt musslans larver (glochidier). En av de viktigaste åtgärderna för att gynna öringbeståndet har varit att öka minimitappningen i torrfåran. En ny vattendom år 2000 inkluderade en minimitappning på 145 l/s vilket genom läckage i kraftverkstuben i praktiken innebar l/s. Med anledning av läckaget beslöt fallrättsägaren Fortum att byta tuben, i samband med detta gjordes en inventering av antalet lekgropar för att undersöka öringbeståndets status. Resultatet var nedslående då endast ett fåtal öringar lekte i åfåran, det bedömdes därmed att sänkt vattenföring till 145 l/s skulle innebära en stor risk för öringens fortlevnad. Efter diskussioner mellan Sommens FVO och Fortum slöts en frivillig överenskommelse om ökad minimitappning till 450 l/s (Gustafsson 2010). Även andra åtgärder har skett för att gynna öringen. År 2004 utfördes en mindre biotopvårdsåtgärd i en del av åsträckan vid Visskvarn som innebar att borttagna stenar återfördes till åfåran så att den biotopmässiga miljön blev bättre. År 2008 utfördes en mer omfattande restaurering där stora delar av fåran restaurerades. Åtgärderna finansierades av Sommens FVO, samt statliga medel för vattendragsrestaurering (Gustafsson 2010). Vidare har fisket ute i sjön Sommen dessutom begränsats, vilket inneburit ökade chanser för öringarna att överleva uppväxten innan de ska tillbaka till Bulsjöån för reproduktion. Bland annat har minimimåttet för fångad fisk ökats (Gustafsson 2010). Vattenkvaliten, som kontinuerligt mätts, uppvisar idag inga värden som skulle kunna föranleda sämre livsbetingelser för flodpärlmusslan. De mätvärden som finns att tillgå sträcker sig från 1974 till 2008 vid provtagningsstationen (Bulsjöån vid Sommens inlopp, Motala ströms Vattenvårdsförbund) (Bergengren 2011). 8

33 Figur 1. Utvecklingen av antalet lekgropar över tid. Ökad medelvattenföring är sannolikt enskilt den mest bidragande åtgärden till ökningen av antalet lekgropar (Gustafsson 2010). Tillstånd Nödvändiga dispenser och tillstånd för hantering av flodpärlmussla ansöktes hos respektive länsstyrelse i god tid före återintroduktionen. Flodpärlmusslan är skyddad enligt 2 kap. i förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Dispens mot förbudet enligt 2 kap. 5, förordningen 1994:1716 om att plocka flodpärlmusslor erhölls av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Tillstånd enligt 2 kap. 16, förordningen 1994:1716 för att flytta och sätta ut flodpärlmusslor erhölls av Länsstyrelsen i Östergötlands län. 9

34 Utförande Erfarenheter om förfarande och nödvändig utrustning har bland annat hämtats från de tidigare utförda återintroduktionerna i Silverån (Nydén & Johansson 2008) och i Halland (Ingvarsson 2011). Figur 2. Översiktlig karta över lokaler för hämtning och utsättning av flodpärlmusslor. Lokal för hämtning av musslor Ca 3 mil uppströms utsättningslokalerna i Bulsjöån uppströms Visskvarn mynnar Bordsjöbäcken (Bulsjöåns källflöden) ut i sjön Västra Lägern (figur 2 och 3.). Där finns ett individrikt och livskraftigt bestånd av flodpärlmussla vilket bedömdes som lämpligt att hämta utsättningsmaterialet från då det tål ett relativt stort uttag och hör till samma vattensystem som utsättningslokalerna längre nedströms (Bergengren 2011). Eftersom sträckan i Bordsjöbäcken ingår i det regionala miljöövervakningsprogrammet för stormusslor var det viktigt att inga musslor plockades i eller i anslutning till de utmärkta inventeringslokalerna. 10

35 Figur 3. Detaljerad karta som visar lokalen (rött streck) i Bordsjöbäcken där musslorna plockades. Lokaler för utsättning av musslor I förstudien 2010 valdes 7 lokaler i Bulsjöån ut på sträckan Sommen Östersjön vilka ansågs lämpliga som utsättningslokaler för flodpärlmussla. Planen modifierades dock något inför återintroduktionen genom att inte innefatta utsättning på de 3 längst nedströms liggande lokalerna utan istället flytta upp dessa till lokalerna 1 och 2 närmast dammen vid Östersjön, därmed totalt 4 utsättningslokaler enligt figur 4. Genom att koncentrera musslorna längre uppströms torde den potentiella driftsträckan för musslornas larver öka och därmed också det potentiella antalet passerbara öringar för larverna att fästa vid. Detta förfarande borde maximera sannolikheten för lyckad rekrytering. Om rekryteringen fungerar antas lokalerna närmast Sommen efter hand ändå besättas. 11

36 Figur 4. Detaljerad karta över utsättningslokalerna i Bulsjöån på sträckan Östersjön Sommen. Urval och transport Den 11 juni 2013 plockades 1000 individer från en lokal i Bordsjöbäcken vilket i praktiken innebar att musslor togs fläckvis på en sträcka om ca 50 m. Inget specifikt urval gjordes förutom att samtliga plockade individer översteg 50 mm i längd, de flesta individer har vid denna längd nått könsmogen ålder vilket förväntas maximera reproduktionsmöjligheterna på utsättningslokalen. Längden uppskattades okulärt. Musslorna plockades med hjälp av vattenkikare och placerades i plastbackar med 100 st. i varje, vilka under plockningen förvarades nedsänkta i bäcken så att vatten hela tiden kunde strömma över musslorna. För att senare kunna följa de utsatta musslornas tillväxt och status planerades 400 av individerna längdmätas och märkas. Längden mättes på en mätbräda till närmsta mm och märktes genom att gravera in ett nummer (1 400) i skalet med hjälp av en batteridriven Dremel 8100 (figur 5). På grund av begränsad batterikapacitet kunde bara 200 individer märkas innan transporten, resterande individer märktes istället i samband med utsättningen. Precis innan transporten lyftes de 10 musselbackarna upp ur bäcken, tömdes på vatten och stuvades omedelbart in i bilen (Nissan L200) för att därefter direkt köras till utsättningslokalerna i Bulsjöån vid Visskvarn. Transporten dit tog ca 45 minuter. 12

37 Figur 5. Mätning, märkning och protokollföring av flodpärlmusslor Foto: Karl-Magnus Johansson Utsättning Framme vid Visskvarn lyftes musselbackarna omedelbart ur bilen och sänktes ned i ån för förvaring under tiden som de resterande 200 individerna längdmättes och märktes (figur 6). Musselbackarna för respektive lokal lyftes därpå upp ur ån och bars iväg för utsättning där de med strömmens hjälp spreds ut över bottnarna (figur 6), på så sätt fick musslorna således själva finna en lämplig plats att settla på. Musslans mantelkant är dessutom mycket känslig och kan lätt skadas om musslan trycks ner i bottensubstratet varför detta alltid bör undvikas. Musslorna spreds inte helt jämt över lokalerna utan koncentrerades till mer lämpliga delar med dominerande substrat av grus och sand utan alltför mycket storsten och block. Tabell 1. Fördelning av musslor på respektive lokal samt individnr och medellängd för märkta musslor. Lokal Antal musslor Individ nr. Medellängd (mm) Fördelningen av musslorna på respektive lokal framgår av tabell individer vardera på lokalerna 1 och 2 samt 200 vardera på lokalerna 3 och 4, varav 100 individer från varje lokal längdmättes och märktes. 13

38 Figur 6. Förvaring och utsättning av flodpärlmusslor i Bulsjöån. Foto: Erik Årnfelt. 30 längdfrekvens/lokal 25 antal lokal 1 lokal 2 lokal 3 lokal längdintervall (mm) Figur 7. Längdfördelningen hos de märkta musslorna på respektive lokal. Längdfördelningen hos de 400 märkta musslorna framgår av figur 7. Minsta musslan var 65 mm och den största 146 mm. Medellängden totalt var 115 mm och medianlängden 120 mm. 14

39 Själva flytten och utsättningsförfarandet gick bra, en osäkerhetsparameter var hur musslorna skulle klara biltransporten vilken tog ca 45 minuter i 25 C, dock verkade det inte som att musslorna tog direkt skada av transporten. Inga döda musslor hittades varken i samband med flytten, eller dagen efter flytten då lokalerna inspekterades. Flertalet musslor hade redan då mer eller mindre grävt ner sig med sifonerna delvis öppna och verkade må relativt bra. Enstaka individer låg dock kvar på sidan med helt slutna skal. I samband med besöket dagen efter utsättningen gjordes beskrivningar av utsättningslokalerna enligt standardiserad metodik för lokalbeskrivning vid övervakning av stormusslor (bilaga 1). 15

40 Återbesök 19 augusti 2013 Första besöket sedan utsättningen ägde rum. En enklare översyn med hjälp av vattenkikare gjordes för att se hur musslorna mådde drygt två månader efter utsättningen. Ca 95 % av musslorna hade satt sig till rätta. Dock var det få som hade vidöppna sifoner och uppenbart filtrerade föda (figur 8). 10 tomma skal hittades på lokal 1 vilket alltså innebär att minst 1% av musslorna som sattes ut hade dött. Detta kan dock antas ligga inom marginalen för naturlig dödlighet. Generellt verkade det som att mindre musslor i större utsträckning hade funnit sig till rätta än större individer. Figur 8. Bilderna visar hur merparten av musslorna såg ut vid första återbesöket. Musslorna satt oftast nergrävda men hade sällan sifonerna fullt öppna. Foto: Karl-Magnus Johansson. 16 oktober 2013 Ytterligare ett återbesök gjordes i oktober. Situationen för musslorna bedömdes som i stort sett oförändrad sedan senaste besöket, inga nya tomskal hittades vilket var glädjande. Loka- 16

41 lerna är av relativt skild karaktär vilket också speglas i hur tillståndet för musslorna upplevs. De två övre lokalerna är något djupare och något flackare vilket verkar leda till ökad sedimentation vid rådande normalvattenstånd. Flera musslor var till stor del täckta av löv och finpartiklar. Vid sjöutlopp kan det nätbyggande nattsländesläktet Hydropsyche uppträda i massförekomster vilket var fallet på de två övre lokalerna (figur 9). Lokalerna 3 och 4 verkar lämpligare åtminstone vid normalt vattenstånd då dessa lokaler är grundare med högre strömhastighet och inte sedimenteras lika kraftigt som de övre lokalerna. På dessa lokaler är även bottensubstratet mer lämpat för musslorna att gräva ner sig i. Figur 9. De två övre lokalerna (bilderna längst upp) är något djupare och mer lugnflytande vilket gör att bottnen är täckt av fångstnät från nätbyggande nattsländor och annan påväxt, här påträffas även ett antal tomma skal. De nedre lokalerna (bilderna längst ner) hade betydligt renare bottnar. Fyra musslor kan skönjas i bilden längst ner till höger. 17

42 Fortsatt uppföljning Under 2014 planeras ett elfiske att utföras i Bulsjöån för att undersöka om reproduktion har ägt rum under sensommaren Det är osäkert om musslorna pga stressen som flytten innebar har kunnat reproducera sig redan under första året. Infektionsgraden av mussellarver (glochidier) hos värdfiskens (öring) gälar kan på våren relativt lätt ses med blotta ögat och därmed avslöja om så är fallet (figur 10). Hittas infekterade öringar kommer ett antal individer sparas för att noggrannare kvantifiera graden av infektion. Vidare kommer en mer noggrann inventering av musslorna utföras för att mer exakt uppskatta dödligheten och statusen bland de musslor som flyttades. Det lär dröja åtminstone fem år innan livskraftiga småmusslor, förutsatt lyckad rekrytering, hittas i Bulsjöåns bottnar. Figur 10. Glochidieinfekterad öring, cystorna syns som små vita prickar på gälarna. Foto: Marko Kangaas 18

43 Referenser Bergengren, J. 2011: Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Gustafsson, P. 2010: Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån åtgärder och utveckling Ekologi.nu Nydén. T, Johansson. P. 2008: Återintroduktion av flodpärlmussla i Silverån Emåförbundet Ingvarsson, P. 2011: Utsättning och flyttning av flodpärlmussla i fyra Halländska vattendrag. Länsstyrelsen i Hallands län. 19

44 Erkännanden & framtida förhoppningar om samarbete Vi och framför allt Bulsjöån och dess biologi - vill tacka följande; Fortum för finansiering via SNF s miljöfond, Erik Årnfelt (Länsstyrelsen i Östergötland) för assistans i fält, Simon Wikström för upplåtande av tomtmark för parkering och arbete, samtliga berörda markägare för godkännande av projektet samt Bulsjöåns arbetsgrupp i vattenrådet Motala Ström sydvästra för stöttning, mötesarrangemang och en positiv anda. Inför framtiden ser vi med tillförsikt fram emot ett konstruktivt samarbete med Viss kvarns nya ägare Skånska energi. 20

45 Bilagor 21

46 22

47 23

48 24

49 25

50 26

51 27

52 28

53 29

54 30

55 31

56 32

57 Bilaga 2. Samtliga märkta musslor med individnummer, längd samt lokaltillhörighet. Ind.nr lokal Längd(mm) Ind.nr lokal Längd(mm) Ind.nr lokal Längd(mm)

58 Ind.nr lokal Längd(mm) Ind.nr lokal Längd(mm) Ind.nr lokal Längd(mm)

59 Ind.nr lokal Längd(mm) Ind.nr lokal Längd(mm) Ind.nr lokal Längd(mm) *

60 Ind.nr lokal Längd(mm) Ind.nr lokal Längd(mm) Ind.nr lokal Längd(mm)