Njurfunk Tidning för Njurförbundet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Njurfunk Tidning för Njurförbundet"

Transkript

1 Njurfunk Tidning för Njurförbundet Nya Insamlingsstiftelsen Njurfonden för forskning - se annons sid 36 Salt och njursjukdom - sid 5 Donation och etik - sid 9 Nummer Årgång 41

2 Det är ditt liv, det är ditt beslut Hembehandling 1 ett möjligt första 2 alternativ för många patienter hemma RR2013_017SE Baxter Medical AB Referenser: 1. Med hemdialys avses här peritonealdialys och hemhemodialys., 2. Heaf J. NDT Vol.17, 2002, Blagg CR. Nephrology Vol. 10, 2005

3 INNEHÅLL 5 Några kommentarer om salt - Prof. em Mattias Aurell 8 Seminarier om Donation och transplantation - Med.dr Håkan Gäbel 13 Varför leder njursvikt till överaktiva bisköldkörtlar? - Med dr. Shahriar Akaberi och Med.dr Nils Grefberg 14 Från botten till toppen - Komm. Maria Gunnarsson, Gävle 17 Dialys- Himmel eller helvete? Isabel Brattkull, Göteborg 20 En vanlig kaja en vanlig dag - Lena Alne, Nol 22 Svårt att lämna besked om kommande dialysbehandling - Med.dr Nils Grefberg 23 Högt pris för en ny njure - Arne Skorup, journalist 28 Konferens om Njurförbundets framtidsfrågor -Bildreportage 30 Organ till salu - ny bok om organhandel - Bokrecension 33 Urlakad trots mycket dialys - Medicinska frågespalten Ansvarig utgivare: Håkan Hedman Ställföreträdande ansvarig utgivare: Rolf Mattisson Layout: Anna-Lisa Lampinen Beräknade utgivningstider: Tredje veckan i mars, juni, september och december. Manus- och annonsstopp: Nr 1: 1 februari Nr 2: 1 maj Nr 3: 1 augusti Nr 4: 1 november Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera och förkorta manus vid behov. Manus resp. tillhörande foton/illustrationer i Word-format resp. jpeg-format, skickas till: CD med manus /illustrationer skickas till: Njurfunk, Njurförbundet, Annonser: Anna-Lisa Lampinen, tel E-post: Annonspriser: Helsida kr, Baksida kr, Halvsida kr, Kvartssida kr. Upplaga: ca 4800 ex. Prenumerationspris 4 nr (1år): 280 kr. Lösnummerpris: 70 kr. ISSN TALTIDNING: Har du svårt att läsa tidningen? Njurfunk finns även att få som taltidning på CD eller CD-Daisy. Hör av dig till kansliet, , eller till din regionförening. Omslag: Snödroppar. Foto: Stockphoto 14 Ordf. Håkan Hedman Anki Asking Anders Billström Sven-Erik Hammarlund Reine Johansson Rolf Mattisson Tina Pajunen Lars Åke Pellborn Åsa Torstensson Barn- & Föräldragruppens Anna Holsteinson Kristina Andersson- Holgersson Lars Rönnqvist Peter Pernäng Guye Rydell Ungdomsgruppens Anna Cagner Frej Jacobsson Njurfunks Anki Asking Isabel Brattkull Anna-Lisa Lampinen Rolf Mattisson Lars Nordstedt Medicinskt sakkunniga: Håkan Gäbel - transplantation Nils Grefberg - njurmedicin Lisbeth Dingvall Anna-Lisa Lampinen Anders Wikner Kerstin Engdahl Personer markerade går att nå via e-post med adressen (observera att å & ä skrivs a, ö skrivs o) Njurförbundet Postadress: Njurförbundet, Box 1386, Sundbyberg Besöksadress: Sturegatan 4A, Sundbyberg E-post: Hemsida: Tel: Plus-och bankgiro: Pg , Bg allmänt inkl. prenumerationer, Alwallsfonden, Rekreationsfonden och Amelie Ersmarkers fond. Insamlingsstiftelsen Njurfonden Box 1386, Sundbyberg Tryckeri: Edita Bobergs AB NjurFunk nr Innehållet i NjurFunk lagras/publiceras elektroniskt. Förbehåll mot detta accepteras i princip ej. Se annons omslaget eller information på Forskningsstftelse - adm. av Njurförbundet För ej beställt material ansvaras ej. Tel:

4 Ledare Vem bestämmer över läkemedlen? Håkan Hedman Patientmedverkan och personcentrering har kommit att bli viktiga begrepp i dagens sjukvård. Njursjukvården kan visa upp bra exempel där patienten har fått mer inflytande. Självbehandling har åter fått större betydelse inom dialysvården. Även om patientinflytandet har ökat i vården, är patienten oftast hänvisad till de alternativ, som finns inom det geografiska närområdet. Ekonomi och resurser är styrande faktorer både beträffande val av behandlingsform och läkemedel. Vi har en ojämlik sjukvård oavsett om det handlar om vård eller tillgång till de läkemedel som ibland ligger utanför det förmånssystem som Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket (TLV) har beslutat. Vid val av olika läkemedel är patientens inflytande mycket sämre än vid val av olika former av medicinska behandlingsformer. Läkemedel är ett svårt område att få grepp om för patienten. Apoteksreformen har fått utstå en del kritik efter privatiseringen. Många gånger oförtjänt. Trots allt har reformen skapat en ökad tillgänglighet och gett en högre servicegrad gentemot oss konsumenter. Det etiska regelverket, som styr läkemedelsinformationen, utgör ett hinder för att patienten ska kunna vara en aktiv partner i valet av läkemedel. Läkemedelsindustrin får inte informera om sina produkter i sammanhang, som vänder sig direkt till brukarna; dvs allmänhet, patienter eller vad man väljer att kalla gruppen utanför sjukvården. Trots allt kan aldrig en patient själv förskriva ett läkemedel. Det gör läkaren. Patienten kan dock ta till sig information om olika läkemedel, värdera dess egenskaper och därefter som en aktiv partner diskutera med sin läkare, om ett specifikt läkemedel kan passa in i den egna behandlingen. Det behövs en reformering av regelverket som rör information och marknadsföring av läkemedel och som tar bort förmyndarstämpeln, som är direkt riktad mot brukarna. Det nuvarande regelverket underskattar människors förmåga att själva kunna göra en utvärdering av läkemedelsinformationen. Generika är idag ett stort diskussionsämne bland patienter och inom professionen. Många känner osäkerhet, inte enbart för att det råder skillnader beträffande namn, utseende och förpackningar, utan för att den effektiva substansen kan variera mellan olika tillverkare. Det kan även uppstå individuella biverkningar mellan olika fabrikat. Om en patient får ett preparat vid det första inköpet, är patienten inte garanterad att få samma preparat tre månader senare. Orsaken är att TLV månadsvis bestämmer vilken leverantör som ska ingå i förmånssystemet. Besparingen av generikareformen kan ätas upp på grund av felmedicinering som orsakats vid utbyten av läkemedel. Flera framstående företrädare för medicinsk profession, Läkarförbundet och apoteksnäringen framförde detta på DN-debatt i september Cirka patienter felmedicinerar varje år hävdar man i artikeln. TLV:s styrning inom läkemedelsområdet har självklart även skapat positiva effekter. Möjligheterna att få en mer individanpassad läkemedelsbehandling har däremot försvårats. Detta är allvarligt. Det behövs bättre information från läkaren eller annan vårdpersonal till patienten om de förskrivna läkemedlen i syfte att öka följsamheten, vilket är stort problem. Många patienter erkänner att de missar att ta sina mediciner - ibland eller ofta. Genom ett reformerat regelverk, som rör läkemedelsinformation till kretsen utanför sjukvården, skulle förutsättningarna öka för att ge patienten större inflytande i valet av olika läkemedel. Regelverket, som rör generika och utbyte av läkemedel, måste förändras. Sannolikt skulle mängden felmedicineringar och läkemedelsskador minska. En ren vinst ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Ett forskningsprojekt borde initieras, som rent vetenskapligt utvärderar generikareformen med utgångspunkt från vårdskador till följd av felmedicinering samt kostnader och vinster för samhället. H å k a n H e dm a n För bu n d sor dför a n de 4 NjurFunk nr

5 Några kommentarer om salt Mattias Aurell, professor em. har efter pensionring under lång tid engagerat sig helhjärtat i frågan om saltets negativa effekter på hälsan och forskat om bl. a. detta. Här delar han med sig av sina kunskaper på området. Njursjuka är en särskilt utsatt grupp. Livsmedelsverket har engagerat sig i frågan och arbetar för att minska saltet i den industriproducerade maten. Vårt vanliga koksalt har kommit i ropet på senaste tiden. Det är intressant och viktigt för salt ställer till med mycket förtret. Denna till synes så alldagliga och harmlösa substans natriumklorid - besitter oanade krafter, som frigörs vid vårdslös behandling. Det har nu stimulerat mig till några kommentarer. Salt i Sverige Salt i stora mängder finns överallt i det moderna samhället och mängden salt i maten är mycket hög. Det mesta sätter vi inte till själva, när vi lagar mat och saltar vid bordet utan det gör livsmedelsindustrin, som saltar produkterna vi köper. Det svenska saltintaget ligger runt gram per dag, men det högsta rekommenderade är bara 5-6 gram. Man skulle kanske tro att detta förhållande uppmärksammats av våra myndigheter, men någon större oro för det höga saltintagets hälsoeffekter har inte förmärkts under tidigare år. Nu tycks en omsvängning vara på gång. Nordiska ministerrådet har nyligen avsatt ett miljonbelopp för en informationskampanj, som ska startas under innevarande år och som leds av svenska Livsmedelsverket. Det ska bli mycket intressant att ta del av den kampanjen. Vi får i oss mycket salt, för vi gillar salt i maten, som sätter sprätt på den industriproducerade maten, som inte alltid smakar så bra. Salt hindrar också maten från att ruttna och det var viktigt förr i världen, när kyl- och frys inte var uppfunnet. Bäst före -tiden kan också idag förlängas och det betyder mycket för livsmedelsindustrin. Men salt drar till sig och binder vatten och det kan ha stora och allvarliga konsekvenser. Kommer några läsare möjligen ihåg den äldre kvinnan i TV-programmet Världens bästa äldrevård, som behövde värktabletter och fick 8-10 Alverdon i brusform varje dag och gick upp 20 kg i vikt? Det var natrium i brustabletten, som sög till sig allt detta vatten som en salteffekt, för natrium är den aktiva delen av salt. Vi kan också se kraften av salt i några kyrkor i Göteborgstrakten från förra sekelskiftet. Byggmästaren använde bräckt vatten i murbruket och saltet i det drog till sig vatten. Fuktskador blev följden och de återkommer obönhörligt hur noga de än åtgärdas. Salt är förstås livsviktigt och vi behöver salt för vår överlevnad, men inte i de mängder vi får i oss idag. Vi överlever på mindre än 1 gram per dag och vi lever gott på 4 gram per dag, som borde vara medelintag i befolkningen. Högsta hälsosamma intag är cirka 6 gram per dag och så litet salt får bara omkring 10 % av befolkningen i sig. Därmed är alltså sagt att 90 % av befolkningen överkonsumerar salt och blir man sjuk av det, är man förgiftad. Ett gammalt talesätt säger att det finns tre vita gifter, nämligen socker, salt och arsenik, och det tycks verkligen besannas i dagens värld, där både socker och salt i överskott kan ses som gifter och att arsenik är ett gift är känt sedan länge! Salt och njursjuka Det allvarliga är att även njursjuka får i sig mycket salt och de har särskilt svårt att göra sig av med överskottet. Allt salt som intas måste ut i urinen, för bara en liten del går ut i avföring och med hudandning. Därför samlar njursjuka Mattias Aurell NjurFunk nr

6 lätt på sig salt som binder vatten och som i sin tur anstränger hjärtat och höjer blodtrycket. Det är en viktig orsak till njursjukas höga insjuknande i hjärt-kärlsjukdom. I en nyligen publicerad artikel i Journal of the American Society of Nephrology (JASN), som är en av de allra bästa njurtidningarna, diskuteras just dessa faktorer av en forskargrupp från Australien. De har genomfört en grundlig och kontrollerad studie av effekten av halverat saltintag hos en grupp patienter med grad 3-4 nedsatt njurfunktion, som motsvarar drygt halverad njurfunktion ner till nästan dialysbehov. De visar övertygande att blodtryck, kroppsvätska och äggvita i urin reduceras märkbart och mer än vad som ses hos njurfriska personer. Högt saltintag hos njursjuka är onekligen ett viktigt men oftast översett problem! Vi gjorde ett försök med saltskola för njursjuka på Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg för ett par år sedan. Vi kunde visa, att visst gick det att sänka saltintaget från höga värden med information och rådgivning, men det var inte lätt, även om deltagarna var mycket motiverade. Vi kom inte heller ner till en halvering av intaget. Det var ett intressant försök och en nyttig erfarenhet och just nu funderar vi på hur en fortsättning ska se ut. Som alla säkert lätt inser är det svårt att skapa ett effektivt åtgärdsprogram mot för mycket salt i maten, eftersom det mesta är dolt salt i industrimaten. Vi måste lära oss att tyda innehållsförteckningarna i all den industriproducerade maten vi köper för att undvika de största fällorna. Det gäller inte minst bröd. Det innehåller ofta mycket salt och är det livsmedel, som alla män och alla kvinnor äter alla dagar och därför spelar bröd en central roll för vårt saltintag. Sedan kommer charkuterier, pizzor, snabbmat, färdigmat och snacks. Råvaror å andra sidan innehåller alltid sparsamt med salt och om vi bakar och lagar mat själva, blir det inte så mycket salt i maten men vi får då förstås inte sätta till en massa salt själva! Ett gott stöd är Livsmedelsverkets nyckelhålsmärkning som i dagarna också skärps, när det gäller salt i industriproducerad mat. Salt i nyckelhålet anges som natrium och den siffran ska multipliceras med 2,5 för att ange mängden salt. Information om nyckelhålet finns utlagd på deras hemsida och där finns också mycket annan värdefull information. Det måste emellertid påpekas att charkuterier, som bidrar mycket till saltet i vår mat, inte ännu ingår i nyckelhålets saltkontroll. Industrin i den livsmedelsgruppen ville inte medverka, men i övrigt var det en stor framgång, när saltkontroll införlivades i nyckelhålet för några år sedan. Nyckelhålet är Livsmedelsverkets prestigeprojekt som firar 25-års jubileum i år. Det har också införts i Danmark och Norge. Australien har nyligen visat intresse, så nyckelhålet tycks sprida sig över världen. Salt och framtiden Jag har drivit saltfrågan i 15 år och rönt ett visst motstånd,kan jag väl tillstå. Därför gläder det mig naturligtvis att allt mera data samlas in för att visa det, som egentligen är uppenbart och gammal kunskap, nämligen att överskottssalt i maten har mycket skadliga effekter. Till de allvarligaste hör att salt orsakar och/eller förvärrar högt blodtryck,som är och tycks förbli den största riskfaktorn för hjärtkärlsjukdom. De njursjuka tillhör den mest utsatta gruppen att drabbas av saltets negativa effekter. Översaltad mat är ett nutida problem av olika orsaker. Förr i världen var salt mycket dyrt och användes till och med som betalningsmedel. Maten förr innehöll inte alls så mycket salt, som ofta hävdas och ibland används som ursäkt för att vi använder litet för mycket i dag. Modern förpackningsteknik har helt ändrat priset på salt, som idag är billigt med ett kilopris på 7-8 kr för rent hushållssalt. Salt är en suverän krydda som effektivt döljer den fadda smaken av åldrande livsmedel och det förklarar säkert en del av överskottssaltet i maten. Industrimaten har gjort sitt intåg och den är ofta översaltad av hållbarhetsskäl, men säkert inte bara av den anledningen. Vi gillar salt mat. Vi äter också mycket utanför hemmet idag. Det har uppskattats att 6-7 miljoner måltider serveras utanför hemmet varje dag måndag till fredag varje vecka varav hälften i offentlig regi och hälften privat. Den maten är oftast mycket salt liksom all snabbmat, chips och godis, som vi gärna stoppar i oss. Det är alltså inte lätt för den enskilde att skapa sig en saltreducerad kost. Därför finns goda skäl att stödja Livsmedelsverkets ansträngningar att få fram nya regler och helst bestämmelser för salt i all industriproducerad mat. Industrin själv är i allmänhet positiv till att sänka saltet i sina produkter, men efterfrågar samtidigt en konsumentopinion. Industrin producerar det konsumenten vill ha. Vi som konsumenter måste börja efterfråga produkter med måttligt salt. Då kommer industrin att producera det. Det blir således vår uppgift att skapa opinion för fler och bättre saltkontrollerade livsmedel. Jag tror faktiskt Njurförbundet har en stor uppgift här, för de njursjuka är den mest utsatta gruppen ur saltsynpunkt! Till sist hur ska vi kunna veta hur mycket salt vi äter per dag? Det finns bara ett bra svar och det är att mäta salt 6 NjurFunk nr

7 i en dygnsmängd urin. Det anses besvärligt och bökigt att samla urin över ett helt dygn. Svårigheterna överdrivs ofta och åtgärden har nästan fallit ur bruk, men om saltfrågan anses viktig måste vi mäta saltet i vår mat. Utan den informationen har vi ingen kontroll och kan inte värdera vad vi gör. Jag hävdar att alla med högt blodtryck årligen borde mäta sitt saltintag, för ett högt saltintag försämrar den medicinska behandlingen. Saltfrågan förtjänar verkligen att tas på största allvar den är en av våra stora folkhälsofrågor idag! Te x t: M at t i a s Au r e l l P rof e ssor e m e r i t i us Ti diga r e c h e f för nj u r m e dic i n på Sa h l gr e nsk a Un i v e r si t etssj u k h uset i G öt e borg Njurfonden är igång Insamlingsstiftelsen Njurfonden, som grundades under 2013 av Njurförbundet, Svensk Njurmedicinsk Förening, Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening och Svensk Transplantationsförening, har godkänts av Svensk Insamlingskontroll och tilldelats ett 90-konto för penninginsamling. Plusgiro: och Bankgiro: Telefonnummer: Hemsida: Njurförbundets 90-konto för forskning stängs den 1 juni Pengar som fram till dess sätts in på det gamla kontot överförs omgående till Insamlingsstiftelsen Njurfonden. Njurfondens syfte är att samla in pengar för vetenskaplig forskning som rör kroniska njursjukdomar, prevention, dialys och transplantation, samt information som ökar kunskapen hos befolkningen om njurarnas betydelse, njurdonation samt om njursjukas livssituation. Njurfonden ska verka för att njursvikt blir definierad som en folksjukdom. Njurfonden skall stödja forskning för bättre behandlingsmetoder vid kronisk njursvikt för att minska dödligheten i hjärt- kärlsjukdom och andra komplikationer. Njurfonden ska verka för att skonsammare metoder utvecklas som innebär att alla som transplanteras får behålla sin njure längre och drabbas av färre biverkningar. Mer information om Njurfonden finns på hemsidan Te x t: H å k a n H e dm a n O r dför a n de i I nsa m l i ngsst i f t e l se n Nj u r fon de n Hemodialys hemma blir lätt med AK 96 Enkelt. Hemdialysmaskinen AK 96 tar liten plats, väger lite och är enkel att hantera. Full kontroll. Användarpanelen och dess knappar är logiskt uppbyggd med intuitiva, tydliga symboler. Det hjälper dig att ha full kontroll på din behandling och minskar tiden för att lära dig maskinen. Hög kvalitet. Maskinen har en inbyggd funktion för att säkerställa rätt dialysdos. Diascan mäter dialysdosen i realtid, vilket säkerställer hög behandlingskvalitet. Effektiv vattenrening. AK 96 kan utrustas med Gambros senaste kraftfulla vattenreningsenhet WRO300 H, som säkerställer effektiv försörjning av rent vatten. NjurFunk nr

8 Donation och transplantation diskuterades på seminarier I Njurfunk nr refererades två Tisdagsseminarier i den serie av fyra sammankomster som Svenska Läkaresällskapet anordnade under hösten 2013 under titeln Tema Transplantation. Här refereras seminarierna som berörde Hur utbildar vi läkare om transplantation? samt Donation och Etik av Håkan Gäbel, som har stor kunskap på ämnesområdet och tidigare arbetat som transplantationskirurg och med donationsfrågor hos Socialstyrelsen. Sammankomsterna i sin helhet kan ses på Svenska Läkaresällskapets webbplats.http:// Materialet är redigerat så att det är möjligt att klicka fram just den föreläsare eller det moment man önskar se och höra. Hur utbildar vi läkare om donation och transplantation? Temaseminariet om transplantation den 1 oktober 2013 riktade sig i första hand till dem, som har att utbilda läkare och övrig sjukvårdspersonal och till den personal, som har den grannlaga uppgiften att vårda lämpliga organdonatorer, för att efter ett inträffat dödsfall informera de närstående om möjligheterna till donation. Seminariet refereras kortfattat med smakprov av vad som avhandlades. Hela seminariet kan ses och höras på Svenska Läkaresällskapets webbplats. Seminariet leddes av Stefan Lindgren, internmedicinare verksam i Malmö. Han har på uppdrag utrett läkarutbildningen i Sverige. Förslaget har ännu inte remissbehandlats. Håkan Gäbel Omtumlande händelse för närstående Abbe Schulman, psykiater vid Regionalt kunskapscentrum i Stockholm, talade om Kris & katastrofpsykologi. Att förlora en närstående är en omtumlande händelse framför allt om det sker plötsligt och oväntat. Han konstaterade bland annat att professionellt bemötande av de närstående är en förutsättning för sorgearbetet och för att organdonation skall bli möjlig. Margareta Sanner, psykolog vid Uppsala universitet, har arbetat mycket med frågor av stor betydelse för donations- och transplantationsverksamheten. Hon ställde bland annat frågan: Varför säger anhöriga nej? Otillräcklig hjälp till de närstående gör att en tredjedel av dem säger nej, när de blir tillfrågade om organdonation. De som sagt nej ångrar sig ofta. De som sagt ja gör inte det. Hon redogjorde för Parintervjuer med 20 fall, där hon intervjuade de närstående och den läkare de informerades av. Resultaten av dessa visade att Döden är det viktigaste. Nej upplevs som ett ickesvar på det vi inte känner till. 8 NjurFunk nr

9 En minoritet har talat om donation med sina närstående. Förhastade beslut och olustkänslor måste tas om hand av den som frågar. Europeiskt utbildningsprogram för personal Daniel Brattgård är sjukhuspräst och etiker som arbetar nära patienter och sjukvårdspersonal. Under många år var han medlem i SMER- Statens medicinetiska råd. Han ställde bland annat frågan: Hur kan man lära sig att möta människor i kris? Kan man lära sig? Han redogjorde för EDHEP- European Donor Hospital Education Program, som ursprungligen är ett Eurotransplantprogram. Det anpassades för svenska förhållanden för 20 år sedan. EDHEP är en tvådagars internatutbildning för läkare och Donation och etik sjuksköterskor. Totalt har ca 2000 personer utbildats. Delmoment i utbildningen är: regelverk och organisation, hur man skall ta hand om anhöriga vid plötsliga och oväntade dödsfall, den empatiska processen, att utreda patientens inställning till donation. EDHEP bygger bland annat på videodemonstrationer av anhörigsituationer och rollspel med amatörskådespelare som gestaltar närstående som får ett dödsbud och som informeras om donation. Diskussion efter föredragen handlade bland annat om hur man kan organisera livslångt lärande. Punktinsatser är inte nog. Vem skall sköta grundutbildningen och hur kan man lära av sina lärare och kollegor? Det ansågs att läkarna måste vara beredda att interagera med sina medarbetare. Seminariet den 19 november berörde etiska frågor i samband med donation av organ och vävander. Sammankomsten hade som rubrik Donation och etik. Mötet leddes av Kristina Söderlind Rutberg, vice ordförande och ledamot i Svenska Läkaresällskapets Delegation för Medicinsk Etik. Etiska frågor Kristina Söderlind Rutberg inledde med föredraget Introduktion: donation, transplantation och etik. Talaren hänvisade till de tre tidigare sammankomsterna och till den pågående transplantationsutredningen (se tidigare artiklar i NjurFunk). Hon gav några exempel på etiska problem/frågor gällande donation och transplantation. Donation: Möjlig/potentiell organdonator i betraktarens öga Samtyckets räckvidd och utformning Närståendes roll Donationsförberedande behandling (Ingår i utredningens uppdrag) Levande organdonatorer (Ingår i utredningen, ett tillläggsdirektiv) Transplantation: Vem skall få det tillgängliga organet? Följsamhet, hur följer patienten behandlingen? Organhandel Fler problem/frågor finns. Det har sagts att det finns fler sådana etiska dilemman inom transplantationsverksamheten än inom de flesta andra medicinska verksamhetsområden. Neurokirurgens aspekter Niklas Marklund, neurokirurg från Uppsala, talade därefter under rubrik: Potentiell organdonator neurokirurgiska aspekter. Talaren forskar om hjärnskador och konstaterade att patienter som kan bli organdonatorer inte sällan vårdas på neurokirurgiska kliniker. Ofta konsulteras neurokirurger av andra sjukhus gällande blödningar i hjärnan eller hjärnhinnorna., men överflyttning till den neurokirurgiska kliniken sker bara om en operation kan hjälpa patienten. Patienter med blödningar inne i skallen måste snabbt behandlas för att minska den uppkomna skadan. För medvetslösa patienter är det enligt föredragshållaren viktigt att ha en fri luftväg så att andningen fungerar. Detta påpekade han ett flertal gånger under sin framställning. Trots god behandling finns det risk att tillståndet försämras och att blodcirkulationen i hjärnan upphör, vilket kallas total hjärninfarkt. En neurokirurgisk intensivvårdsavdelning har mätinstrument för arr följa ett flertal tryckkurvor, bland annat trycket inne i skallen och blodtrycket. Föredragshållaren visade med blodtryckskurvor hur man kan följa förloppet av skadan/blödningen och eventuellt vidta åtgärder. Talaren redogjorde för hur en specialistkompetent läkare, väl förtrogen med neurologisk diagnostik, fastställer att det föreligger total hjärninfarkt, det vill säga när patienten är död enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:10) om kriterier för bestämmande av människans död. Två undersökningar med minst 2 timmars intervall skall göras för att säkerställa att tillståndet är permanent eller, som det också heter, oåterkalleligt. De vanliga undersökningarna kompletteras med två så kallade apnétest, där man konstaterar att patienten inte andas spontant. I vissa fall måste undersökningarna kompletteras med en röntgen av blodflödet i hjärnan, för att fastställa att cir- NjurFunk nr

10 kulationen har upphört. Två undersökningar måste genomföras med 30 minuters intervall. Ett protokoll med fynden vid undersökningarna upprättas. Föredragshållaren konstaterade att det gäller att vårda patienten för att rädda patientens liv. När det inte lyckas kan donation övervägas. Talaren hade också ombetts att beröra resttillstånd efter hjärtstopp som behandlats så att hjärtat börjat slå igen. Detta brukar leda till mer eller mindre allvaliga hjärnskador, även om cirkulationen återupprättats kort tid efter det att hjärtstoppet inträffade. Det är svårt att bedöma prognosen, vilket man kan göra först efter flera dagar. Identifiera organdonator Kristina Söderlind Rutberg redogjorde så för Att identifiera en organdonator en lång historia. Föredragshållaren började med att nämna transplantationsutredningens uppdrag, där det bland annat förutsättningar för att vidta förberedande åtgärder inför donation ingår. För att råda bot på organbristen finns följande möjligheter enligt talaren: Öka antalet donatorer i befintliga grupper: avlidna resp. levande givare Få fler anhöriga att samtycka Marginella donatorer, d.v.s. avlidna som tidigare inte accepterades p.g.a. hög ålder eller sjukdom Nya grupper av organdonatorer. Donation efter hjärtstopp. Donation efter donationsförberedande behandling. Föredragshållaren kom sedan in på frågan om att påbörja respiratorvård som inte syftar till att rädda patientens liv utan i stället som förberedelse inför donation. Talaren visade en bild med text av Håkan Gäbel (som då arbetade på Socialstyrelsen) från Läkartidningen 1988 under rubrik: Kan etisk omprövning ge fler donerade organ?. I de fall de närstående, sedan de informerats om den dåliga prognosen, meddelar den behandlande läkaren om den döende patientens positiva inställning till donation, kan kanske åtgärder vidtas för att donation ska bli en möjlighet. Några viskade instämmanden hördes i salen. Det skulle kunna kallas donationsförberedande behandling och har diskuterats i Delegation för Medicinsk Etik och i Socialstyrelsens rådgivande nämnd för etiska frågor. Samtyckesregler Legala frågor gällande Samtyckesregler Vad som bestämts gäller efter döden Hur gör man med vård som inte är till gagn för patienten? Närstående kan inte bestämma enligt gällande författningar Donationsregistret får konsulteras först då patienten är död. På bilden kunde man läsa : Det är en etisk fråga om vi skall iaktta gällande lagstiftning eller ej. Utsagan kommenterades inte. Motiv för klarläggande Det spelar inte någon roll att den avlidne förlorat förmågan att fatta beslut. Integriteten och människovärdet kvarstår - önskemål ska efterhöras och respekteras. Donationen är en gåva; givaren bestämmer villkoren som förmedlare och mottagare har att respektera. Patienten övergår från att vara vårdens subjekt till objekt med annat syfte. Vilket är till patientens bästa? Positiv inställning - få möjlighet att donera? Vi förlorar donatorer bland dem med total hjärninfarkt. Lagen förutsätter ett samtycke men vid minsta tveksamhet blir det nej. Rättigheter kontra skyldigheter; I dag diskuteras bara rättigheter. Vi borde vända på hela systemet. Organdonation gäller då någon inte sagt nej och om man inte vill donera kan man inte heller komma i fråga för transplantation. Föredragshållaren avslutade med en bild av vilken det med tydlighet framgår att frågan om att påbörja respiratorbehandling för att möjliggöra donation lever. Nejregister Bror Gårdelöf, narkos- och intensivvårdsläkare i Linköping argumenterade för ett Donationsregister som endast registrerar nej-sägare under rubriken. Tänk om skapa ett opt-out-register! Ingen ny idé. Frågan kom naturligt upp när vi på Socialstyrelsen 1996 skapade Donationsregistret eftersom lagen (1995:831) om transplantation m.m. förutsätter samtycke. Vid ett svagt uttalat samtycke och vid minsta tveksamhet blir det ett nej. I propositionen som föregick transplantationslagen menade regeringen, som föreslog ett förutsatt samtycke, att det borde finnas en möjlighet att säga nej via ett register. Socialstyrelsen menade att det också borde finnas möjligheter att bejaka donationer varför det blev ett kombinerat register med ja eller nej. Det kan tilläggas att ordalydelsen är densamma i Donationsregistret och på donationskorten vilket är viktigt för att det inte skall bli tolkningsproblem. Det kan också konstateras att det finns donationsregister i många länder inklusive Danmark, Frankrike och England samt många stater i USA: Det finns rena ja-register, rena nej-register och kombinationsregister som det svenska. Talaren betonade också att vi har rättigheter men också skyldigheter. I dag diskuteras bara rättigheter, men vi borde vända på systemet och tänka på skyldigheter. Donation 10 NjurFunk nr

11 paneldiskussionen efter föredragen fr.v.: Niklas Marklund, Bror Gårdelöf, Ann-Christin Croon, Erik Malmqvist och Kristina Söderlind Rutberg. I borde vara regel om någon inte sagt nej. Det kan bli invändningar mot donation å den avlidnes vägnar. Fördelningen av organ Ann-Christin Croon, transplantationskoordinator på Huddinge sjukhus, redogjorde för hur tillgängliga organ fördelas till patienterna under rubriken: Allokeringsprinciper Talaren betonade att det åligger vården att på bästa möjliga och på ett rättvist sätt ta tillvara och förvalta de organ (och vävnader) som människor vill donera. De fyra transplantationsenheterna i Sverige samarbetar med Norge (ett centrum) Finland (ett centrum) och Danmark (3 centra) via Scandiatransplant. Totalt befolkningsunderlag är 25 miljoner. Transplantationsutredningen skall se över samarbetet med Scandiatransplant. Det finns klara regler för samarbetet. Det utväxlas njurar för patienter med antikroppar som gör det svårt att hitta en passande njure. På detta sätt kan de erbjudas en lämplig njure. Sjukhus som transplanterar lever kan vid s.k. urgent call väntas få ett erbjudande om en lever från ett annat centrum vid akut leversvikt med förväntad överlevnad < 3 dygn = 72 timmar. Urgent call gäller max den angivna tiden. Motsvarande regler finns för hjärttransplantationer (prio 0) NY BOK TRA Allt du kan göra själv för EN EGEN NJURE IGEN P ER ÅkE Z I l lén Allt du kan göra själv för EN EGEN NJURE IGEN Allt du kan göra själv för EN EGEN NJURE IGEN är en bok för alla njurpatienter som önskar sig en ny njure och för dem som vill behålla sin transplanterade njure länge och väl. Att vara bra förberedd både i själen och i kroppen plus att veta mer om njurdonation stärker förutsättningarna för att bli transplanterad och för en säker egenvård för bästa resultat på kort och lång sikt. Vårdpersonal och patienter kan erhålla boken kostnadsfritt genom att mejla eller faxa Välkomna. NjurFunk nr Producerad med finansiellt stöd av Astellas Pharma AB Astellas Pharma AB Box 21046, Malmö. Tel , Fax

12 och för lungor (Prio 0 och Prio 1). Prioritet gäller för patienter som vårdas med hjärtpump eller konstgjord lunga (ECMO). Prioriteten gäller så länge patienten kan genomgå transplantation. Att betala för organ Erik Malmqvist, Institutionen för medicin och hälsa i Linköping, talade under rubrik: Betalning för organ en etisk betraktelse Bakgrund: Brist på organ Betalning - läs ersättning, ges till levande givare Betalning för organ förbjudet nästan överallt med visst stöd från vissa läkare Omfattande illegal handel med organ Övergrepp Skaderisk Givare i fattiga länder och mottagare i rika länder Det Malmqvist tänkte sig var en noga lagligt reglerad nationell marknad utan organturism med fast pris fastställt av staten där säljaren skyddas, informerat samtycke krävs och adekvat vård och betalning garanteras. Fördelar: Fler tillgängliga organ Säljaren gynnas får medel Säljarens rätt att förfoga över sin kropp respekteras Invändningar: Marknaden skulle inte fungera i praktiken Även om den skulle göra det så är det problematiskt. Mänskliga organ kan/får inte vare en handelsvara Rättvisa?: De som skulle sälja en njure är de allra fattigaste En väl reglerad marknad skulle hjälpa dem som har det sämst Samhällets plikt att hjälpa dem Betalning för organ en etisk betraktelse var alltså titeln på denna betraktelse. Det uppfattades som ett diskussionsinlägg. Men det har lanserats i Iran och har gått under titeln the Iranian kidney model (se även artikel i NjurFunk 2013 nr 2 sid 23) Enstaka läkare har sett positivt på idén men de allra flesta sansade bedömare har tagit avstånd från den. Kristina Söderlind tackade Erik Malmqvist som enligt henne lagt ett teoretiskt raster över frågan om betalning för organ. Paneldiskussion Mötet avslutades med en paneldiskussion Kristina Söderlind frågade så inledningsvis Erik Malmqvist: Varför väcker frågan sådan anstöt? Det verkar ju så välreglerat. Erik Malmqvist svarade att det var en svår fråga att besvara. Det har något med våra kroppar att göra. Stellan Welin, professor i Medicinsk etik i Linköping, gjorde följande inlägg: Organhandel är etiskt acceptabelt men politiskt omöjligt. En muslimsk läkare vid namn Omar var chockad över att det väckte sådan anstöt. Donation efter döden betonas som en stor gåva. Egentligen är det en liten gåva. Det är snålt att inte ge något som man inte själv behöver. Att ge som levande donator är en stor gåva. Bror Gårdelöf återkom så till att anhöriga egentligen inte skulle behöva fatta beslut gällande donation. Annika Tibell, som varit chef för transplantationsenheten på Huddinge sjukhus, tyckte likadant. Det är kontraproduktivt att anhöriga kan säga nej till donation. Att anhöriga kan säga nej känns fel. Annika Tibell, som arbetat internationellt med donationsoch transplantationsfrågor, tog upp Istanbuldeklarationen mot organhandel. Hon nämnde också att man i England börjat acceptera donationsförberedande behandling som sker i patientens intresse för att kunna uppfylla patientens donationsönskan. Torsten Mossberg, narkosläkare och tidigare medicinalråd på Socialstyrelsen, sade att jurister alltid invänder när man talar om att en patient skall vårdas icke för sin egen skull men för någon annans räkning. Lagstiftarna blir griniga om de skall godkänna en sådan sak. Någon infogade att i det ögonblick man börjar betrakta en patient som ett objekt är man inne på ett sluttande plan. Ingrid Giertz, också IVA-läkare, invände också mot betalningen. Pengarna är en engångsersättning, men vad händer när man bara har en njure under resten av livet? Ett livslångt problem. Transplantationer räddar liv! Det behövs mycket forskning. Stiftelsen Professor Lars-Erik Gelins Minnesfond ger bidrag till transplantationsforskning Te x t: H å k a n Gä be l Tr a nspl a n tat ionsk i ru rg D onat ionsa nsva r ig på Sp c i a l st y r e sl e n å r Foto P r i vat 12 NjurFunk nr Bankgiro:

13 Varför leder njursvikt till överaktiva bisköldkörtlar? Kronisk njursvikt orsakar överaktivitet i bisköldkörtlarna vilket på sikt kan leda till både försvagat skelett och förkalkade blodkärl. Den bakomliggande orsaken är en rubbning i kalk-fosfatomsättningen, som orsakas av den nedsatta njurfunktionen. En av de störningar som uppkommer vid njursvikt är ökad aktivitet i bisköldkörtlarna (latin; paratyreoidea), vilket på läkarspråk kallas sekundär hyperparatyreoidism. Bisköldkörtlarna är fyra risgrynsstora körtlar, som sitter i sköldkörteln på halsen. Sköldkörtelns hormon styr ämnesomsättningen, medan bisköldkörtlarnas hormon reglerar kalk (kalcium) och fosfat. Förutom hormonet från bisköldkörtlarna, som kallas parathormon (förkortas PTH), deltar även vitamin D i regleringen av kalk i kroppen. Men för att fungera måste vitamin D aktiveras, vilket normalt sker i njurarna. turer. Men överaktiva bisköldkörtlar kan också orsaka utfällningar av kalk i mjukdelar och blodkärl, påverka hjärtmuskeln och ibland ge svår klåda. Vid svåra fall tillgrips kirurgisk behandling, vilket kallas paratyreoidektomi och innebär att de överaktiva körtlarna opereras bort. Vid njursvikt ansamlas fosfat Redan i tidiga stadier av kronisk njursvikt ökar aktiviteten i bisköldkörtlarna. Vid sjunkande njurfunktion ansamlas fosfat i kroppen, vilket ökar frisättningen av ett hormon, som kallas FGF23, från celler i skelettet. I njurarna ökar FGF23 utsöndringen av fosfat och hämmar aktiveringen av vitamin D, vilket resulterar i en minskning av upptaget av kalk från tarmen, varvid nivån av kalk i blodet sjunker. Detta, i kombination med brist på aktiverat D-vitamin och höga nivåer av fosfat, stimulerar produktionen och utsöndringen av parathormon från bisköldkörtlarna. Till att börja med har den höga produktionen av parathormon en gynnsam effekt. Den ökar utsöndring av fosfat i njurarna och korrigerar den låga nivån av kalk i blodet, genom att öka upptaget av kalk i njurarna, aktivera vitamin D och frisätta kalk från skelettet. Men - på sikt leder den höga aktiviteten till att bisköldkörtlarna förstoras, dvs utveckling av sekundär hyperparatyreoidism. Eventuellt omvandlas en eller flera av körtlarna till små körtelsvulster, så kallade adenom. Då kallas tillståndet för tertiär hyperparatyreoidism och körtlarna fortsätter utsöndra mycket PTH, trots att nivån av kalk i blodet är hög. Överaktiva bisköldkörtlar orsakar skelettsjukdom För att motverka överaktivitet i bisköldkörtlarna, ges behandling med fosfatfattig kost, kalk i tablettform och fosfatbindande läkemedel, som minskar upptaget av fosfat från maten i tarmen. Ofta ges tillskott av aktivt D-vitamin och ibland ordineras läkemedel, som minskar aktiviteten i bisköldkörtlarna. Överaktiva bisköldkörtlar vid njursvikt är huvudorsaken till den komplicerade skelettsjukdom som kan drabba patienter med njursvikt och som leder till ökad risk för frak- Vad kan man göra som patient? Som patient bör man vara engagerad i sin sjukdom och dess behandling. Att följa ordinationer om minskat intag av fosfat i kosten och att ta de fosfatbindande läkemedlen på rätt sätt är viktigt. Med ett blodprov kan nivån av parathormon, PTH, mätas. Fråga gärna den behandlande läkaren eller njursviktssköterskan, om det finns tecken till överaktivitet i bisköldkörtlarna i form av höga nivåer av PTH. En måttlig stegring är normalt vid njursvikt och behöver inte leda till oro. Om nivån av PTH däremot är kraftigt stegrad, bör medicineringen ändras och eventuellt kan det bli fråga om att operera bort de överaktiva körtlarna. Te x t: Sh a h r i a r A k a ber i D okt or i m e dic i nsk v et e nsk a p o c h spe c i a l ist l ä k a r e Nj u r k l i n i k e n, Sk å n e s u n i v e r si t etssj u k h us, Lu n d. o c h Ni l s G r e f berg D okt or i m e dic i nsk v et e nsk a p o c h spe c i a l ist i m e dic i nsk a nj u r s j u k d om a r F.d. öv e r l ä k a r e Foto: P r i vat Shahriar Akaberi Nils Grefberg NjurFunk nr

14 Personalen på dialysavdelningen i Gävle Från botten till toppen på fem år Med målmedvetet arbete och gemensamma ansträngningar har medarbetarna inom Landstinget Gävleborgs dialysverksamhet blivit landsledande på bara några år. Idag får 42 % av patienterna påsdialys och andelen patienter som får dialys via AV-fistel är bland de högsta i landet. Förra året var antalet njurtransplanterade i Gävleborg fler än någonsin. Dåliga resultat i kvalitetsregister och bottenresultat i öppna jämförelser. Dålig kontroll på patientflödet och avsaknad av gemensam målbild hos medarbetarna. Det var tidigare normalläget inom Landstiget Gävleborgs dialysverksamhet. Vi brottades med interna problem, hade ont om läkare och hade helt olika traditioner och arbetssätt på dialysmottagningarna i Bollnäs och Gävle. Transplantationsutredningarna tog lång tid, patientsäkerheten var bristfällig och fistlar som stannade följdes inte upp. Dessutom hade vi cirka 900 mottagningspatienter samtidigt som det rådde brist på läkare. Behov av förändring I samband med divisionaliseringen 2008 gick dialysenheterna i Bollnäs och Gävle ihop och det blev uppenbart, att vi behövde en samsyn, för att läkarna skulle kunna alternera mellan de två sjukhusen. Vi behövde också avlasta de läkare vi hade och rensa mottagningarna från patienter, som inte var i behov av njurspecialist. Sjuksköterskorna var frustrerade och frågade varför alla patienter lades i bloddialys istället för påsdialys. När en av dem fick uppdraget att se över hur många av patienterna, som skulle kunna få påsdialys istället, återkom hon en halvtimme senare med svaret: 60 %. Vi förstod att vi behövde sätta upp tydliga mål, prioritera påsdialys och få bättre accesser för att kunna förbättra dialyresultaten. Tydliga mål Vi frågade oss vad en läkare egentligen måste göra och kom fram till att sjuksköterskorna kunde sköta både mottagningen, informationen till och uppföljningen av patienterna lika bra som läkaren eller bättre. Vi satte också upp tydliga mål i enlighet med nationella riktlinjer. I början tyckte vi att de var orealistiskt höga och ingen trodde att vi skulle nå dem. Det blev en utmaning. Vi var noga med att 14 NjurFunk nr

15 involvera hela teamet runt patienten, att alla skulle känna till målen och förstå hur viktiga deras enskilda insatser är för helheten. Vi skaffade oss en samsyn, där alla ser samma mål, och vi skaffade oss rutiner för att regelbundet följa upp resultaten. Det var tydligt att flera av patienterna behövde tätare dialyser för att må bättre. Vi gick därför aktivt in för att motivera dem att under några veckor testa att besöka oss oftare. Sedan de har märkt hur mycket bättre de mår, har det inte varit några problem att motivera dem till tätare behandlingar. Sköterskornas arbete förändrades 2009 gjorde vi flera förändringar, som har fått stor betydelse för utvecklingen av vården. Vi införde ansvarsområden för sköterskorna, som specialiserade sig till accessköterskor, fosfatsköterskor och anemisköterskor. Vi införde också sjuksköterskeledda mottagningar för stabila transplanterade och njurpatienter i både Gävle och Bollnäs. En gemensam dialysläkare fick ansvar för båda enheterna. Dialysråd för val av behandlingsform Vi började också med dialysråd som blev en nyckel till vår framgång. I dialysrådet diskuteras valet av dialysmetod för samtliga patienter. Vid mötena deltar både läkare, sjuksköterskor och chefer. Att cheferna deltar ger mötena tyngd och bidrar till att deltagarna är bättre pålästa och förberedda. Från 40% till 80% med AV-fistlar En annan viktig förbättring 2009 var att vi kunde knyta den engagerade kärlkirurgen Laszlo Kosztyo till oss. Han hade lång erfarenhet och stort intresse för fistlar, när han började jobba på Hudiksvalls sjukhus. Han arbetar mycket teambaserat i nära samarbete med accessköterska, patientansvarig läkare och röntgenolog. För att skydda de nya AVfistlarna är det bara två sköterskor, som sköter sticken i dem innan de har läkt ihop och blivit riktigt stabila. Numera har 80 % av patienterna fungerande fistel, vilket är dubbelt så många som tidigare 40 %. Fortsatt utvecklingsarbete Vi jobbar mycket med processer och arbetssätt, för att utveckla den vård vi ger, och jobbar aktivt för att involvera patienterna i sin egen vård. Alla medarbetare är mycket medvetna om uppsatta mål och sjuksköterskorna är väldigt aktiva i att hela tiden sätta nya mål. Mätningar och kvalitetskontroller är viktiga verktyg i den kontinuerliga uppföljningen. Mätningarna hjälper oss att sätta fokus på det vi gör och vad som är bra för patienterna. Vi har inte värderat resultaten så hårt, men medarbetarna har ett stort intresse för de egna resultaten och för vad andra gör, som ger deras patienter bättre värden. Det är också en stor drivkraft att cheferna efterfrågar goda resultat och vill veta vad olika åtgärder gett för effekter. Vi jämför oss med oss själva över tid. Kvalitetsregistren en guldgruva Utan kvalitetsregistren hade vi inte kunnat jobba på det här sättet. De är en guldgruva för att ta fram data. Vi tar dessutom fram fler mätpunkter och mäter oftare än vad som efterfrågas på nationell nivå, för att bättre kunna följa vår egen utveckling. Personalen efterfrågar nu mer tydlighet i hur mätningarna ska gå till och exakt när de ska göras, så att det sker mer enhetligt och blir mer jämförbart. Regelbunden uppföljning Idag finns det aktiviteter kopplade till alla mål vi har satt upp. Vårdenhetschef Margareta Smedje håller i obligatoriska uppföljningar 4-5 gånger per år. Vid genomgångarna går medarbetarna igenom mätresultaten och aktivitetslistan, för att se vad som ger resultat och inte och om någon aktivitet behöver tas bort eller läggas till för att maximera effekten. En fördel med att alla deltar på mötena är, att det går snabbt för läkarna att fatta beslut om vilka åtgärder som ska vidtas. Ofta är det nya arbetssättet sjösatt redan dagen därpå. Det blir enkelt att genomföra förändringar, eftersom vi fattar besluten tillsammans. Större inflytande för patienten Vi pratar mycket om fakta och siffror, men vi jobbar också med mjukare värden och försöker fånga upp vad som är viktigt för den enskilda patienten. Det kan vara att få ligga på samma plats under dialysen eller att ha bra tillgänglighet och själv kunna välja tid för sin dialys, vilket ger större frihetskänsla. För oss är det absolut viktigaste att patienten mår bra. Många patienter har varit tveksamma till längre och fler dialyser i veckan, men när de provat ett par veckor och märker att de mår bättre så går det oftast bra. Sjuksköterskorna jobbar aktivt för att lösa patienternas problem. Det sker pedagogiskt och får ta tid. Stora förbättringar Det nya arbetssättet har verkligen gett resultat. Idag har 42 % av våra patienter påsdialys, vilket kan jämföras med riksgenomsnittet på cirka 25 %. Samtidigt har vi flera nya utmaningar att ta oss an. Vi fokuserar mycket på att förbättra patienternas blodtryck och har tillsatt tre blodtryckssköterskor. Vi har också skaffat utrustning för 24-timmarsövervakning av blodtryck, för att kunna följa upp insatserna bättre, och vi är ensamma i landet om att ha mål för transplantationer. Förändring tar tid. Man får räkna med att det tar fem år att åstadkomma verkliga förbättringar, vilket det har gjort för oss. Samtidigt har förbättringarna sporrat medarbetarna. De vill ständigt bli bättre och det är de som driver utvecklingen framåt. Det är jätteroligt. Te x t: M a r i a Gu n na r sson Kom m u n i k at ör L a n dst i nget Gäv l e borg Foto: A n de r s Fr i be rg NjurFunk nr

16 Effekter av förbättringsarbetet: * Flera toppresultat i SNRsvenskt njurregister: låg Landstinget Gävleborg på 16:e plats i landet när det gäller antalet ordinerade dialyser per vecka låg landstinget på tredje plats var Landstinget Gävleborg näst sämsta landsting i landet på Kt/v placerade sig Landstinget Gävleborg på en andraplats var det bara två andra landsting som hade färre andel patienter med AV-fistel eller AV-graft var det tvärtom bara två andra landsting som hade en högre andel patienter med AVfistel eller AV-graft. * Andelen AV-fistlar har ökat från 40% till 80% bland patienterna. * Förbättrade fosfatnivåer, förbättrade Hb-nivåer enligt guidelines vilket gett minskat användande av Erytropoetin. * Verksamheten når målen för Kt/v. * Ökad andel självdialyspatienter. * Välinformerade uremipatienter som själva gör ett aktivt behandlingsval vid dialysstart och har en inläkt access vid dialysstart. * Kontroll på patienter, som närmar sig behandlingsstart, gör att vi undviker akuta starter. * Erfarna sköterskor med hög kompetens har egen mottagning och frigör därmed läkartid. * Antalet njurtransplantationer har ökat och var 2013 fler än någonsin. * Störst ökning av andelen påsdialyspatienter i hela Sverige. Här har dialysrådet haft stor betydelse. Hur blir du medlem i Njurförbundet? Gå in på Njurförbundets hemsida. eller kontakta regionförening (se sidan 34). Man blir medlem i en av förbundets 14 regionföreningar och då automatiskt i förbundet och får information både från sin regionförening och tidskriften från förbundet. Man kan också delta i medlemsaktiviteter som förbundet inbjuder till, t.ex. gruppresor utomlands. Adressuppgifter till regionföreningarna finns i NjurFunk på regionföreningssidan och på förbundets websida med adressen: - under länken regionföreningar. Informationsmaterial från berörda föreningar finns också på njursjukvårdsavdelningar. Medlemsavgiften varierar något mellan föreningarna vilket beror på att föreningen är suverän att besluta om sin egen avgift varav en avgiftsdel som är lika för alla går till förbundet. Barn har en lägre avgift. Inbetalning av medlemsavgift kan ske via Internet eller plusgiroinbetalning på talong. Glöm inte uppge namn, fullständiga adressuppgifter, telefonnummer, om du är njursjuk, behandlingsform, födelseår, om du skall vara med i Barnoch föräldragruppen eller Ungdomsgruppen alt. om det gäller stödmedlemskap. Glöm heller inte att adressändra om du senare flyttar. För ev. ytterligare upplysningar kontakta berörd förening eller förbundskansliet. 16 NjurFunk nr

17 Dialys - Himmel eller helvete? Att börja gå i dialys är något som utlöser en otrolig mängd kaotiska och motsägelsefulla känslor hos de allra flesta. Helt plötsligt har man fått en sjukdom, som hotar en till livet, och det kan vara otroligt skrämmande. Det kan också ta väldigt lång tid att acceptera sin sjukdom och den behandling, som man behöver för att överleva, och ibland lyckas man överhuvudtaget inte. Isabel Brattkull berättar om sina erfarenheter och hur hon kunde vända situationen i mer positiv riktning. Om de negativa tankarna tar överhanden,blir det ingen rolig tid man tillbringar på dialysen. Och den tiden kan faktiskt både vara otroligt rolig och otroligt produktiv, om man tillåter sig att bjuda in även de positiva tankarna. För tro det eller ej, det finns en del positiva sidor med att gå i dialys! Självfallet måste man också tillåta sig att ha dåliga dagar, när man bara vill krypa in under filten och just då, som det känns, aldrig vill komma fram igen. Jag tänkte att jag skulle förklara lite om, hur jag tänker kring min sjukdom och min dialys, men då måste jag samtidigt berätta min historia. Oförberedd in i dialysbehandlingen Den 24 april 2009 kollapsade jag hemma i köket p g a en mycket ohälsosam blandning av kraftigt försämrad njursvikt och vinterkräksjuka. Min mor hittade mig liggande raklång på köksgolvet, blodig i ansiktet och totalt oförmögen att ta mig upp. Detta resulterade i att jag mer eller mindre blev kastad in i dialys. Visserligen visste jag om att mina njurar var dåliga. Sedan 2005, när min njursjukdom upptäcktes vid provtagning, hade jag gått på Sahlgrenskas njurmottagning hos en specialist. Vi hade diskuterat dialys ett bra tag, och det var hela tiden det mörkaste molnet i min tillvaro. Dialys. Vad innebar det egentligen? Säkerligen något som skulle begränsa mitt liv, beskära min livsglädje och dessutom göra ont och vara mördande tråkigt. Jag ville inte att ordet dialys skulle förknippas med mig över huvud taget. På den tiden kunde jag inte ens erkänna att jag faktiskt var sjuk, och jag bar på en massa rädslor och saker som jag inte ens vågade dra ut i ljuset för att konfrontera. Planeringen för påsdialys avbröts för akut hemodialys Allt det här gjorde att jag hela tiden blev räddare för dialysen. Och fortfarande hände ingenting. Min njurfunktion var för bra för att det skulle vara aktuellt med dialys. Jag fick göra studiebesök på Sahlgrenskas hemodialysmottagning (bloddialys) och prata med en patient i dialys och jag tittade med stora ögon på den där otäcka maskinen där blodet pumpade runt, runt. Han sa att han var väldigt trött, och jag kunde se att han inte mådde särskilt bra. Det gjorde inte jag heller. Så fick jag se utrustningen för peritonealdialysen eller NjurFunk nr

18 påsdialysen, som man gärna kallar den till vardags. Den såg betydligt mindre dramatisk ut. DEN metoden skulle jag åtminstone kunna tilllåta mig att tänka på. Då visste jag inte att man måste operera in en slang i bukhinnan och få dialysen den vägen. För att göra en lång historia kort,så blev jag, efter att ambulansen hämtat mig hemma i köket, kvar på Sahlgrenska i nästan tre veckor. Jag låg på njurvårdsavdelningen, och fick börja gå i hemodialys högst upp i huset där dialysmottagningen då låg. Man hade opererat in ett spjut i halsen på mig, som de kopplade slangarna till. Dessutom fanns det sängar, som man kunde ligga i eller sitta i medan man fick sin dialys. Vi hade en strålande utsikt över västra delen av Göteborg, som var betagande vacker i den grönskande våren. Redan innan jag plöjde näsan i golvet hemma hade jag fått börja i njurskola på Sahlgrenska, då ledd av den fantastiska Ellinor Broms. I all turbulens glömde jag bort att vara så rädd för dialysen. Det hände ju så mycket annat runt mig! Jag lärde känna sköterskorna på avd 25 och på dialysen, fick kompisar bland medpatienterna och travade runt i de långa korridorerna både bittida och sent. Jag hade för mycket att göra för att vara rädd hela tiden. Jag dök upp på njurskolan som jag var, blåslagen och ledbruten efter mitt fall därhemma, vilket föranledde en hel del diskussioner bland övriga deltagare. Och jag upptäckte dessutom att jag mådde bättre. Jag fick en underarmsfistel inopererad i vänsterarmen, som skulle börja användas så snart som möjligt. Sedan blev jag utskriven och hamnade på dialysmottagningen på Lundby Sjukhus. Då kändes det inte alls kul att lämna det invanda på Sahlgrenska och åka till ett annat sjukhus. Det var på ganska darriga ben jag steg in i den vita baracken vid Wieselgrensplatsen tidigt på morgonen den 15 maj Hur skulle det vara här? Vad skulle hända nu? Var sköterskorna och läkarna bra här? Min orosfas Det tog ca 6 månader av dialys för mig, innan jag började förstå vad det var jag höll på med. Den tiden var så omtumlande, att jag bara lät mig flyta med. De tankar jag tänkte var inte ett dugg positiva. Antagligen var detta min bearbetningsfas, men nu efteråt kallar jag den min orosfas. Vad händer om jag inte klarar av behandlingen? Jag blir ju så trött och den huvudvärk jag får vid varje behandling är inte av denna värld. Vad händer om de inte hittar en passande njure åt mig? Kommer jag att klara operationen när det blir dags? Detta snurrade runt i mitt huvud dag som natt, och jag mådde inte alls bra psykiskt. Det gjorde att jag inte heller tillät mig att känna hur mycket bättre jag började må fysiskt, i takt med att jag hela tiden blev renare. Jag var helt upptagen av att måla fan på väggen och jag gjorde det minsann riktigt bra. Så tiden gick, och jag var fortfarande ganska ordentligt rädd och negativ, även om jag ansträngde mig för att mota tillbaka min negativism och i stället plocka fram leenden, skratt och framåtanda. Fisteln gick inte att använda utan jag fick tålmodigt ha mina slangar vid nyckelbenet, ett paket som jag döpte till Kôrven p.g.a. sin likhet med en kedja prinskorv i Saluhallen. På dialysen låg jag mest och slöade, tittade väl på TV ibland, men tog ingen större del i min vård och behandling. Varför ska jag bry mig? minns jag att jag tänkte. Det finns ju ingen anledning. Folket här ser nog till att jag mår bra. Tog själv kommandot På grund av en annan plötslig händelse i mitt liv, förstod jag en vacker dag att jag inte kunde fortsätta så här. Jag var helt enkelt tvungen att försöka göra något åt min situation, bryta trenden innan jag med full fart körde rakt in i väggen. Jag tärde på både mina egna och andra människors psykiska resurser. Jag skulle inte klara detta med förståndet i behåll, om jag inte i stället försökte vända det hela, så att det var JAG som tog greppet om tyglarna. Det första jag gjorde var att kontakta kuratorn på Lundbydialysen. Jag hade så mycket gammalt bagage, som låg i vägen och hindrade mig från att uppnå det jag ville, och jag måste försöka skyffla ut det för att få plats med mina kommande nya tankebanor. Det var det bästa jag gjort i mitt liv dittills. Att sitta ned och prata med en människa, som inte var familjemedlem eller bekant, gjorde hela skillnaden för mig. Kuratorn lyssnade på MIG, hon tyckte att det jag sa var viktigt. Och det allra bästa var att hon gav mig verktyg för att komma ur de gamla invanda hjulspåren. Vi har ju alla upplevt olika saker i våra liv och haft olika metoder för att tackla dessa upplevelser. Ibland har vi kört huvudet i väggen, ibland har vi lyckats bearbeta dem. Det visade sig att jag inte behövde mer än två samtal med kuratorn innan mina gamla koffertar och resväskor, som jag gick och bar på, kunde kastas ut genom närmsta fönster. Jag kunde ta mig an min nya tillvaro på ett helt annat sätt efter det. Glädjer mig över småsaker För det första lärde jag mig att acceptera läget inte nödvändigtvis gilla läget, men acceptera det. Jag kunde erkänna för mig själv att OK nu är det så här. Jag är sjuk, men jag behöver inte nödvändigtvis bli sjukare. För det andra hittade jag tillbaka till den förmå- 18 NjurFunk nr

19 ga, som jag hade glömt bort mitt i alltihop att glädja mig åt små saker i livet. Det lärde jag mig när jag höll på att förlora min mamma i en svår hjärtinfarkt 1997, men det kom i skymundan, när alla dessa omvälvande saker hände mig. Numera kan jag få glädjestötar i magen av en vacker solnedgång, av att höra ett musikstycke som berör mig eller av att se en klunga blåklockor vid vägkanten en solig dag. Den glädjen ger mig kraften att klara ännu en behandling eller ännu en jobbig situation. Fysisk träning hjälper mig För det tredje peppade sköterskorna på Lundbydialysen mig till att börja träna och motionera under dialysens gång. Jag cyklar en timme varje dialys på en av de två sängcyklar som finns där. Det gör att reningen blir mycket bättre under träningspasset, eftersom genomströmningen i kroppen ökar. Jag brukar säga att det känns, som om jag har ett rosa moln över huvudet när jag cyklar, eftersom glädjehormonerna bokstavligen sprutar omkring mig, när jag känner att jag klarar av att hålla tempo och motstånd på cykeln. Jag har också inspirerat min stolsgranne att börja cykla, och nu kör vi tillsammans. Dessutom gick jag med i stavgångsgruppen och jag är ute och går en halvtimme med mina stavar varje torsdagsmorgon före dialysen. Jag anländer till behandlingen med äppelröda kinder och ibland svettig och dan, men det är det värt. Tar aktiv del i vården För det fjärde, och vad jag tror är något av det allra viktigaste, började jag ta mycket mer aktiv del i min vård och mina dialyser. Från att ha varit mer eller mindre viljelös och passiv, har jag nu gått till att helt själv göra maskinens inställningar, sticka mig, koppla slangarna till maskinen, starta och avsluta, skriva av maskinens värden under dialysen och att jag drar nålarna själv. Jag tar även samtliga larm under dialysen, för skulle det vara något jag inte klarar av, så finns ju personalen där, alltid redo att hjälpa till när det behövs. Detta har gett mig en järnkoll. Det har fått mig att förstå att det faktiskt är JAG, som bestämmer över mina dialyser och ingen annan. Det är en mognadsprocess, som måste få ta exakt den tid som behövs, men kan man komma dithän, har man verkligen vunnit en enorm seger, självinsikt och framför allt SJÄLVRESPEKT. Först genom att ta detta steg har jag förstått vad det innebär att gå i dialys och vad som händer under dialysen. Jag förstår varför saker och ting händer. Jag aktiverar mig. Jag känner mig inte längre rädd och främmande. Tidigare var jag mycket svårstucken. Min fistel satte sig ideligen på tvären (därför har jag döpt honom till Fritz det måste vara en karl, eftersom han är så besvärlig!) och till sist hade ryktet spritt sig och det var inte många sköterskor, som vågade sticka i fisteln utan att darra i knävecken. NxStage Hem-HD Dialysbehandling i hemmet och vid resa Flera tusen dialyspatienter runt om i världen använder NxStage Hem-HD inklusive många patienter i Sverige, Danmark, Finland och Norge. Hem-HD Ger ökad livskvalitet och frihet. Inga tider att passa, du kan genom föra behandlingen när du vill på dygnet. Ger ökat välbefinnande genom att behandlingen genomförs fler gånger i veckan. NxStage är mycket enkel att lära sig. Fler patienter kan behandlas hemma. NxStage tar liten plats och kräver inga ombyggnationer i hemmet. Nordic Medcom är ett svenskt företag som levererar NxStage Hem-HD och CRRT-system, dialy sprodukter för kronisk och akut dialys samt kärlkatetrar till sjukhus i Norden och Baltikum. Vi har en väl utbyggd orga nisation för produktutveckling, marknadsföring, kundsupport, teknisk service och snabba direktleveranser till våra kunder. NxStage är den första dialysmaskinen Mycket låg vatten- och speciellt utvecklad för Hem-HD elför brukning. som dessutom kan användas helt mobilt vid resor. Man kan genomföra Hem-HD och att NxStage används med en sin dialysbehandling i princip överallt resa med NxStage vatten reningsdel som ansluts till vanlig vattenkran i hemmet eller där det finns 220 V. Det ger helt nya NxStage är mobil kan tas med NjurFunk möjligheter nr att med färdigblandad dialysatvätska kunna välja resmål på resan, arbetet och till sommarstugan. 19 utan behov av gästdialysplats. i påsar t ex vid resa. Nordic Medcom AB, Box 491, Borås. Tel: Fax: / MED-0411

20 Forcerade hindren för att sticka mig själv Visst förstår jag att jag är lyckligt lottad, som inte har svår värk under dialyserna och för att jag mår så bra mellan behandlingarna, att jag inte är utmattad och trött redan när jag kommer dit. Men sanningen är att, om man klarar av att plocka fram sitt positiva tänk, då blir man mycket tryggare i den osannolika situation man befinner sig i. Orkar man jobba för att må bättre, så får man så otroligt mycket igen. Jag trodde aldrig att jag skulle komma så här långt utan slog ifrån mig med bägge händer, när försiktiga framstötar från personalen gjordes, för att jag skulle börja fundera på att sticka mig själv. Aldrig i livet! sa jag tvärsäkert. Och jag glömmer aldrig den morgon när min sköterska undrade, för vilken gång i ordningen minns jag inte, om jag ändå inte ville hålla fingret på nålen när hon stack mig och jag helt plötsligt sa, kanske en aning burdust: Ta hit nålarna, så gör jag det själv! Och tjoff, tjoff, så satt både artär- och vennål på plats som om jag aldrig gjort annat. Den känslan kommer jag att minnas för evigt. Nu kan jag få dialys var som helst, när som helst, och jag vet att ingen kommer att rota sönder min fistel. För det är faktiskt så, att sticker man sig själv sparar man fisteln. På något underligt sätt vet man precis var och hur man ska sticka, och stöter man på patrull, kan man backa nålen på ett helt annat och mycket skonsammare sätt än någon, som sitter mitt emot och inte känner på samma sätt. Från vettskrämd till trygg Mitt råd till er som ska börja i dialys är således att om och när ni kan, försök att tänka positivt. Det kan bära er så långt, som ni inte tror är möjligt, när ni står i början av vägen. Det kan förändra hela livet för er. Jag kan, utan att ljuga, säga att jag inte skulle vilja ha min resa ogjord, eftersom den lärt mig så otroligt mycket om mig själv. Jag var fullkomligt vettskrämd när jag började i dialys, särskilt därför att jag blev kastad in i situationen så abrupt. Nu är jag herre över situationen. Jag står på transplantationslistan, men jag känner mig så trygg i dialysen, att jag inte alls tycker att väntan är olidlig. Lita på mig när jag säger att det finns enormt mycket att lära sig längs den väg ni ska gå! Ta vara på er, ta vara på de glädjeämnen ni har och utnyttja dem till fullo. Om ni kan och orkar, prata med era medpatienter och sköterskor och skaffa vänner bland dem. Själv har jag fått vänner för livet i min stolsgranne och hans fru och även bland sköterskorna. Det känns inte ett dugg betungande längre att åka till dialysen eftersom det känns som att jag åker till min andra familj. Var inte rädda för att ta hjälp av t ex kurator och dietist, utan låt dem hjälpa er att bygga upp självkänslan, när självförtroendet sviktar (för det kommer det att göra många gånger). Tillåt er att vara ledsna, arga och uppgivna, när det behövs, men försök undvika att fastna i svärtan och det negativa. Jag avslutar det här med att önska er stort och varmt lycka till! Te x t: I sa be l Ba rt t k u l l Foto: P r i vat Lena Alne återkom efter långt uppehåll som kåsör i Njurfunk nr , men har p g a sjukdomsskäl inte kunnat medverka i de senaste numren. Men nu är hon med oss igen och ger oss del av sina tankar kring sin långvariga dialysbehandling. Under 32 år har hon dialyserat på dialysklinik. Då är det vardag igen, en alldeles vanlig gråmåndag i slutet av februari. Den vanliga måndagen innebär dialys, som så många gånger förr. Efter en helg känns det extra bra att få rena kroppen, så det är med glädje jag dimper ner i taxisätet vid tiosnåret. Tack och lov hämtar det lokala taxibolaget idag, vilket betyder en perfekt fungerande sjukresa och ett upplyftande prat om allt och ingenting. De dryga fem milen till dialysen i Trollhättan går som i ett nafs. Sjukresorna har länge varit ett kapitel för sig med allt annat än fungerande resor. Nu har det dock lugnat ned sig och man slipper de eviga felrapporteringarna till de ansvariga för resorna ett tråkigt måste för oss resenärer för att få ordning på sådant som inte fungerar. Hur ska annars de som planerar resorna få reda på sakernas tillstånd, även det som är extra positivt, om vi inte rapporterar? Vi kör in framför entrén på Norra Älvsborgs Lasarett, någon timme för tidigt som vanligt. Perfekt, då hinner jag hämta medicin på apoteket och köpa mina obligatoriska dialysgodisar i kiosken. Choklad och dialys hör intimt ihop och har gjort så under en stor del av min trettiotvååriga dialyskarriär allt för att sätta lite guldkant på tillvaron. Samma guldkant trodde jag för övrigt att mina tre genomgångna transplantationer skulle ge mig en gång i tiden, men njursjukdomen var för enveten och transplantationerna därför misslyckade. Som tur är, är det stor skillnad på dialyserna i dag och dem som var i början av åttiotalet, då jag började. Nu kan man verkligen leva och må bra med dialys. Då överlevde man mest i väntan på transplantation. På väg upp till dialysmottagningen skakar jag bort alla trista tankar på de förlorade njurarna och fastnar vid mina första år i dialys istället. Då var det sjukhuskläder som gällde och nedbäddning i säng, långt ifrån dagens sköna stolar och de vardagskläder man går och står i och behåller på under behandlingen. För mig handlar det om att premiera den friska sidan i mitt liv och där ingår inte att ligga nedbäddad eller omklädd. Den tiden är sedan mycket länge förbi. När jag kommer upp på mottagningen vid lunch, möts jag av glada hej-rop och ett och annat ögonglimtigt gomorron, Lena. Det är liksom allmänt känt att jag är världens 20 NjurFunk nr

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Njurtransplantation Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Introduktion I Sverige transplanteras ca 350 njurar varje år, fördelade på fyra centra, Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala.

Läs mer

Att donera en njure. En första information

Att donera en njure. En första information Att donera en njure En första information Denna broschyr är en första information om vad en njurdonation innebär. Du har antagligen fått denna broschyr i din hand därför att någon som står dig nära är

Läs mer

En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation

En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation En skrift för närstående Om organ- och vävnadsdonation Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Riktlinjer för njurtransplantation

Riktlinjer för njurtransplantation Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för

Läs mer

Yttrande över remiss S2015/06250/FS Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)

Yttrande över remiss S2015/06250/FS Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) 1 (7) Yttrande över remiss S2015/06250/FS Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) Landstingen och regionerna inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, Landstinget Dalarna, Landstinget Sörmland,

Läs mer

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har Du ett barn med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Till personal i förskola, skola, fritidsverksamhet eller

Läs mer

Befolkningens attityder till organdonationer 2014

Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Transplantation av organ, såsom hjärta, lungor, lever och njure är numera etablerade och säkra behandlingsmetoder i sjukvården. En transplantation gör

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om donations- och transplantationsfrågor. Dir. 2013:25. Beslut vid regeringssammanträde den 28 februari 2013

Kommittédirektiv. Utredning om donations- och transplantationsfrågor. Dir. 2013:25. Beslut vid regeringssammanträde den 28 februari 2013 Kommittédirektiv Utredning om donations- och transplantationsfrågor Dir. 2013:25 Beslut vid regeringssammanträde den 28 februari 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av vissa donationsoch

Läs mer

Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs

Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs HSN 2009-03-17 p 24 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Maria Weber Persson Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs Ärendet Mariana

Läs mer

Barn. med njursjukdom. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Barn. med njursjukdom. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Barn med njursjukdom Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har ditt barn en njursjukdom? Vad innebär det? Vad är njursvikt? Är det en livshotande sjukdom? Njurarnas uppgift är bland annat att utsöndra

Läs mer

Yttrande över betänkande Organdonation - En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)

Yttrande över betänkande Organdonation - En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Jan Forslid TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-14 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, P 18 1 (3) Yttrande över betänkande Organdonation - En livsviktig verksamhet

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER ANTAGNA 081119 AV SFAI (SVENSK FÖRENING FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD)

RIKTLINJER FÖR DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER ANTAGNA 081119 AV SFAI (SVENSK FÖRENING FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD) RIKTLINJER FÖR DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER ANTAGNA 081119 AV SFAI (SVENSK FÖRENING FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD) INLEDNING Organdonation är en del av intensivvården i Sverige. När en patient under

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) Dir. 2014:83

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) Dir. 2014:83 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) Dir. 2014:83 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014 Sammanfattning Regeringen beslutade

Läs mer

Sedan våren 2016 finns också en regionalt donationsansvarig sjuksköterska, vilket inte tidigare funnits i donationsregionen på flera år.

Sedan våren 2016 finns också en regionalt donationsansvarig sjuksköterska, vilket inte tidigare funnits i donationsregionen på flera år. Svar på interpellation från Marie Morell (M) och Lena Käcker- Johansson(KD) angående Vad görs för att förbättra donationsverksamheten i Östergötland?(Dnr RS 2016-663) Interpellanterna ställer viktiga frågor

Läs mer

Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011

Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011 Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011 Njurförbundet har till uppgift främja och tillvarata de njursjukas intressen beträffande behandling, vård, rehabilitering och social trygghet med utgångspunkt

Läs mer

1. Vad är EULID? Varför behövs beskydd för levande donatorer? Frågor som skall diskuteras:

1. Vad är EULID? Varför behövs beskydd för levande donatorer? Frågor som skall diskuteras: 1. Vad är EULID? Transplantation med organ från levande givare innebär fördelar jämfört med organ från avlidna. Europa behöver ett standardiserat regelverk angående levande donatorer. Donation från levande

Läs mer

s uperhjälte njuren GÅR TILL KAMP! Skydda den för fiender www.supersankarimunuainen.fi

s uperhjälte njuren GÅR TILL KAMP! Skydda den för fiender www.supersankarimunuainen.fi s uperhjälte njuren GÅR TILL KAMP! Skydda den för fiender www.supersankarimunuainen.fi INNEHÅLL: 3. Superhjältenjurens superkrafter 4. Superhjältenjuren 5. Fiende nummer 1: ÖVERVIKT 6. Superhjältenjuren

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Varför behöver man dialys? Dialys är en behandling som man får när njurarna helt eller till största delen har slutat att fungera. Njurarnas

Läs mer

Nationell Workshop DCD Oktober Stefan Ström Medlem i VOG Organ RDAL Uppsala Örebro regionen

Nationell Workshop DCD Oktober Stefan Ström Medlem i VOG Organ RDAL Uppsala Örebro regionen VOG ORGANORGAN Vävnads Områdes Grupp Organ DCD projektet t Nationell Workshop DCD Oktober 2015 Norra Lti Latin Stockholm Stefan Ström Medlem i VOG Organ RDAL Uppsala Örebro regionen VARFÖR? Transplantationskirurgin

Läs mer

Remissvar Organdonation En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)

Remissvar Organdonation En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) BESLUTSUNDERLAG 1/1 Regionstyrelsen Remissvar Organdonation En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över remissen/ betänkandet/ utredningen Organdonation

Läs mer

T-JOURNALEN. Karlslunds herrgård i fager sommarskrud, en grönskande oas för både människor och djur!

T-JOURNALEN. Karlslunds herrgård i fager sommarskrud, en grönskande oas för både människor och djur! 1 T-JOURNALEN Årgång 2010 Nr 3 augusti Något av innehållet i detta nr: Föreningen inbjuder till medlemsträff lördagen den 25 september i Karlslund. Läs mera om program, tider, anmälan, pris m.m. i inbjudan

Läs mer

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 18-27

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 18-27 PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 18-27 Tid: 2016-03-02, kl 08:00-09:45 Plats: Maria Frisks tjänsterum, Regionens hus 21 Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU2015:84) dnr

Läs mer

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING NI N G GÖTEBORG SH LD TBI SU GRÄD D -LUN NI NG RT JÄ WW E W.GBG-HLR.S GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING Det händer plötsligt men med rätt kunskap kan du rädda liv! Du eller Jag? Presentation Syftet

Läs mer

Kom med! Bli medlem i Njurförbundet

Kom med! Bli medlem i Njurförbundet Kom med! Bli medlem i Njurförbundet Välkommen in Om du har njurproblem är du inte ensam. I Sverige beräknas en av tio ha nedsatt njurfunktion. Upptäcks njurproblemen tidigt går det att bromsa utvecklingen.

Läs mer

Assisterad befruktning etiska aspekter

Assisterad befruktning etiska aspekter Assisterad befruktning etiska aspekter SMER:s ställningstaganden Socialutskottet 2013-01- 17 Statens Medicinsk- Etiska Råd (SMER) En ledamot från vardera av riksdagspartierna utom SD (som valt att avstå)

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

ABBOTT SCANDINAVIA AB Box 509 169 29 Solna

ABBOTT SCANDINAVIA AB Box 509 169 29 Solna BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE ABBOTT SCANDINAVIA AB Box 509 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Njurfunk. Njurförbundet medverkar i Almedalen 2014. Jennies njursvikt upptäcktes för sent - se sid 12. Tidning för Njurförbundet

Njurfunk. Njurförbundet medverkar i Almedalen 2014. Jennies njursvikt upptäcktes för sent - se sid 12. Tidning för Njurförbundet Njurfunk Tidning för Njurförbundet Jennies njursvikt upptäcktes för sent - se sid 12 Njurförbundet medverkar i Almedalen 2014 Nummer 2, 2014 Årgång 41 Det är ditt liv, det är ditt beslut Hembehandling

Läs mer

Dialysen/ Njurpolikliniken /

Dialysen/ Njurpolikliniken / PRE-DIALYS När njurarnas funktion är nedsatt. Njurarna är bönformade organ som finns på båda sidorna om Din ryggrad ungefär mitt på ryggen. Njurarna fungerar som filter, genom vilka blodet strömmar 24

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Remissvar: Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna - TLV

Remissvar: Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna - TLV Sundbyberg 2015-09-01 Dnr.nr: S2014/3698/FS Vår referens: Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissvar: Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna

Läs mer

Välkommen till Dialysavdelningen/Njurpolikliniken på Mellersta Österbottens Centralsjukhus

Välkommen till Dialysavdelningen/Njurpolikliniken på Mellersta Österbottens Centralsjukhus Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS Välkommen till Dialysavdelningen/Njurpolikliniken på Mellersta Österbottens Centralsjukhus MÖCS Dialysavdelningen tel. 06-8264590 Njurpolikliniken tel. 06-8264592

Läs mer

Generiska läkemedel. Same same different name

Generiska läkemedel. Same same different name Generiska läkemedel Same same different name Vad är generika? de 5 miljarder som samhället sparar årligen på generika motsvarar 11 000 sjuksköterskor* *(inkl. sociala avgifter) En del patienter som står

Läs mer

Njurfunk. God Jul och Gott Nytt År! Tidning för Njurförbundet. Nummer 4, 2013 Årgång 40

Njurfunk. God Jul och Gott Nytt År! Tidning för Njurförbundet. Nummer 4, 2013 Årgång 40 Njurfunk Tidning för Njurförbundet God Jul och Gott Nytt År! Nummer 4, 2013 Årgång 40 Det är ditt liv, det är ditt beslut Hembehandling 1 ett möjligt första 2 alternativ för många patienter hemma 2013-02-15

Läs mer

Bromsen på Danderyd. - för njursvikt i tidigt skede

Bromsen på Danderyd. - för njursvikt i tidigt skede Bromsen på Danderyd - för njursvikt i tidigt skede Under det senaste decenniet har det blivit alltmer känt att lätt till måttlig njursvikt är vanligt förekommande. Undersökningar från bland annat Norge

Läs mer

T-Journalen. Sid 5 7: Här finns styrelsens förslag till Verksamhetslan för 2016. Verksamhetsplanen tas upp vid årsmötet för fastställande, eventuellt

T-Journalen. Sid 5 7: Här finns styrelsens förslag till Verksamhetslan för 2016. Verksamhetsplanen tas upp vid årsmötet för fastställande, eventuellt 1 T-Journalen År 2016 Nr 1 februari Har Peter Flack blivit medlem i njurföreningen? Nej, så är det inte. Däremot har han tackat ja till att komma och underhålla vid föreningens årsmöte söndagen den 13

Läs mer

Inledning. Verksamhetsrapport för regionalt donationsansvariga 2015

Inledning. Verksamhetsrapport för regionalt donationsansvariga 2015 Inledning I Socialstyrelsens föreskrifter för donation av organ och vävnader lyfts vårdgivarens ansvar för donationsfrämjande arbete särskilt fram. Ledningen av hälso- och sjukvården och tandvården ska

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Patientinformation om Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård Studiehandledning Riktlinjer för god njursjukvård Välkommen till......en studiecirkel om våra riktlinjer Det här är en studiehandledning som kan användas för att planera och hålla i en studiecirkel kring

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum: Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2017-06-28 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon (tyroxin) Detta hormon bildas normalt i sköldkörteln som sitter framtill på halsen strax nedanför struphuvudet.

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Diabetesinstitutet AB

Diabetesinstitutet AB Diabetesinstitutet AB Kurser i diabetesvård Information Diabetesinstitutet tillhandahåller utbildningar i form av kurser och seminarier i egen regi och erbjuder även uppdragsutbildningar för genomförande

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer ALN-2014-0436.37 Äldrenämnden Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Guide för njurdonator

Guide för njurdonator Guide för njurdonator Varje frisk person kan ge en njure till någon anhörig eller annan närstående person. Njurtransplantationer med levande donatorer innebär många fördelar. För en omsorgsfullt undersökt

Läs mer

Donation. transplantation. en förutsättning för

Donation. transplantation. en förutsättning för Donation en förutsättning för transplantation Att människor vill donera organ och vävnader är en förutsättning för all transplantationsverksamhet. I vissa fall kan donationen ske redan medan man lever,

Läs mer

Remissvar: Organdonation - En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)

Remissvar: Organdonation - En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) FHöARNBDU'KNADPE'N 'i Sundbyberg 2015-03-15 Vår referens: Sofia Karlsson Dnr.nr: 52015/06250/F Mottagarens adress: s.registrator@regeringska nsliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissvar: Organdonation

Läs mer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på

Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på Kan man se diabetes? Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på www.medfak.umu.se/forskning/forskningens-dag/-forskningens-dag-2012/

Läs mer

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Organdonation. En livsviktig verksamhet. Annette Grip, Överläkare MIVA, Södersjukhuset

Organdonation. En livsviktig verksamhet. Annette Grip, Överläkare MIVA, Södersjukhuset Organdonation En livsviktig verksamhet Annette Grip, Överläkare MIVA, Södersjukhuset Varför organdonation? Organtransplantation är det sista steget i en behandlingskedja, där alla tidigare steg har varit

Läs mer

ANSÖKAN OM VÅRDBIDRAG FÖR DITT NJURSJUKA BARN.

ANSÖKAN OM VÅRDBIDRAG FÖR DITT NJURSJUKA BARN. ANSÖKAN OM VÅRDBIDRAG FÖR DITT NJURSJUKA BARN. Till hjälp för Dig som söker vårdbidrag. MITT BARN ÄR NJURSJUKT! Att få beskedet att ens barn har en njursjukdom gör att familjen hamnar i en krissituation.

Läs mer

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta 1(1) 2014-12-16 LJ2014/408 Landstingsfullmäktige Motion: Självtest vid behandling med blodförtunnande läkemedel I en till landstingsfullmäktige inlämnad motion föreslår Inga Jonasson, Vänsterpartiet landstingsfullmäktige

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

ORGANDONATION EN INTENSIVVÅRDSFRÅGA! Kristina Hambræus Jonzon

ORGANDONATION EN INTENSIVVÅRDSFRÅGA! Kristina Hambræus Jonzon ORGANDONATION EN INTENSIVVÅRDSFRÅGA! 2013 2011 2009 2007 2005 2003 2001 1999 1997 1995 1993 1991 1989 1987 1985 1983 1981 Avlidna donatorer i Sverige 180 160 140 120 100 110 108 110 149 130 152 147 136

Läs mer

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET Innebörden av Etik och Moral idag (Statens Medicinsk-Etiska råd http://www.smer.se/etik/etik-och-moral/

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Sjukhusläkares syn på organdonation

Sjukhusläkares syn på organdonation Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) Sjukhusläkares syn på organdonation Maj 2015 Markör AB 1 (35) Uppdrag: Sjukhusläkares syn på organdonation Beställare: Utredningen om donations-

Läs mer

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt Information till dig som patient Patientjournalen - för säkrare vård Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt juni 2012 1 Innehållsförteckning Patientjournalen... 4 Patientdatalagen...

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Yttrande över promemorian Informationsförfaranden i samband med organtransplantationer (Ds 2013:58)

Yttrande över promemorian Informationsförfaranden i samband med organtransplantationer (Ds 2013:58) Stockholms läns landsting i (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2013-11-06 LS 1309-1199 Landstingsstyrelsen Yttrande över promemorian Informationsförfaranden i samband med organtransplantationer (Ds

Läs mer

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH?

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Anders Christensson Njur- och transplantationskliniken Skånes Universitetssjukhus SUS Malmö Kronisk njursjukdom (CKD) Stadieindelning

Läs mer

Radiojodbehandling. Vid hög ämnesomsättning

Radiojodbehandling. Vid hög ämnesomsättning Radiojodbehandling Vid hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring,

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Physioneal 23.3.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst I Europa drabbas många människor

Läs mer

Handlingsplan vid värmebölja. Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning

Handlingsplan vid värmebölja. Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning Handlingsplan vid värmebölja Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning Innehåll 1 Allmänna råd till vård- och omsorgspersonal inom ordinärt boende, hemsjukvård samt särskilt boende

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Njurfunk DONATION. Det är som en saga TEMA. Utredning ger hopp om kortare väntelista. Njurbytesprogram ökar chanserna. Graviditet och donation

Njurfunk DONATION. Det är som en saga TEMA. Utredning ger hopp om kortare väntelista. Njurbytesprogram ökar chanserna. Graviditet och donation Njurfunk Tidning för Njurförbundet Utredning ger hopp om kortare väntelista Njurbytesprogram ökar chanserna Graviditet och donation TEMA Dubbeltransplanterade sångaren Jonas Månsson: Det är som en saga

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Inbjudan till teckning av aktier i. Hansa Medical AB (publ)

Inbjudan till teckning av aktier i. Hansa Medical AB (publ) Inbjudan till teckning av aktier i Hansa Medical AB (publ) Inbjudan till teckning av aktier i Hansa Medical Den 5 mars 2014 beslutade en extra bolagsstämma i Hansa Medical att genomföra en nyemission av

Läs mer

Strategi 2016 2020. Njur- och leverförbundet. www.musili.fi www.munuainen.fi www.maksa.fi

Strategi 2016 2020. Njur- och leverförbundet. www.musili.fi www.munuainen.fi www.maksa.fi Strategi 2016 2020 12/2015 Njur- och leverförbundet stöder insjuknade, transplanterade och deras anhöriga. Förbundet delar ut tillförlitlig information om sjukdomar och behandling. I medlemsföreningarna

Läs mer

för sls aktuellt 2010/2011

för sls aktuellt 2010/2011 annonsprislista & utgivningsplan för sls aktuellt 2010/2011 UTBILDNING Den Medicinska riksstämman den 25 27/11 Sidan 13 14 VETENSKAP Epigenetik: både arv och miljö har betydelse Sidan 5 KVALITET Lovisa

Läs mer

Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP

Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Namn på deltagare: Annette Flodberg Projektnamn: Informationspärm för patienter med gynekologisk cancer. 1. Define (Definiera)

Läs mer

Föreskrift från Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet

Föreskrift från Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Föreskrift 13.01.2016 Dnro Fimea 004378/00.01.00/2015 1/2016 Föreskrift från Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet OM YTTERLIGARE INFORMATION OM ORGANGIVAREN SOM REGISTRERAS VID ORGANDONATIONSVERKSAMHET

Läs mer

Njurfunk. Transplantationsjubileum i Stockholm 50 år sedan första njurtransplantationen -sid 5

Njurfunk. Transplantationsjubileum i Stockholm 50 år sedan första njurtransplantationen -sid 5 Njurfunk Tidning för Njurförbundet Transplantationsjubileum i Stockholm 50 år sedan första njurtransplantationen -sid 5 Gambro 50 år Dialysbehandlingen utvecklades från 1964 - sid 10 Nummer 4, 2014 Årgång

Läs mer

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Tes Den 31:e december 2013 stod 626 personer i väntelista till en njure. Om man räknar bort hur många som fick njure från en levande och inte hamnade

Läs mer

Donationsansvarig läkare och donationsansvarig sjuksköterska. En vägledning för vårdgivare och verksamhetschefer

Donationsansvarig läkare och donationsansvarig sjuksköterska. En vägledning för vårdgivare och verksamhetschefer Donationsansvarig läkare och donationsansvarig sjuksköterska En vägledning för vårdgivare och verksamhetschefer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

förstå din katts njurhälsa

förstå din katts njurhälsa förstå din katts njurhälsa Att få veta att din katt har njurproblem kan komma som en chock, men du kan vara lugn. Med rätt behandling och vård kan du hjälpa din katt att fortsätta leva ett långt och lyckligt

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer