Rätten till arbete vid allvarlig psykisk ohälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rätten till arbete vid allvarlig psykisk ohälsa"

Transkript

1 Rätten till arbete vid allvarlig psykisk ohälsa Jonsereds herrgård 27 januari 2012 Kerstin Wallin

2

3 Rätten till arbete vid allvarlig psykisk ohälsa

4

5 Rätten till arbete vid allvarlig psykisk ohälsa Kerstin Wallin Jonsereds herrgård 2012

6 Seminarierapporter från Jonsereds herrgård 1. Universitetet i samhället (2004) 2. Hälsan och samhället (2007) 3. New Scenes for International Cooperation (2007) 4. Framtidens medicin (2007) 5. Himlen över Aspen (2007) 6. Vård, skola, omsorg (2008) 7. Bilden av psykiatrin och psykiatrins självbild (2008) 8. Det nya folkhemmet (2008) 9. Att erövra ett språk (2008) 10. Den dolda diskrimineringen (2009) 11. Västra Götaland. Från försök till förebild (2009) 12. Hur man botar en fanatiker (2009) 13. Stigma: A Global Approach (2009) 14. Priset för psykiatrin (2010) 15. Från tribun till TV-soffa (2011) 16. Folkbildningens framtid framtidens folkbildning (2011) 17. Den dolda kompetensen (2011) Övrig utgivning Jonsereds herrgård (2004) Jonsered. Stenåldersboplats. Bruksort. Kunskapssamhälle (2005) Den framtida regionindelningen (2006) Fem år på Jonsered (2009) ISBN Redaktör: Anders Franck Grafisk form: Anders Eurén

7 som alla andra Vill ha ett jobb, vill leva i en relation, vill vara som alla andra. Så självklart och enkelt men så svårt för den som har en psykisk sjukdom. Det sjätte seminariet i serien Bilden av Psykiatrin handlar om svårigheterna för den som har en psykisk sjukdom att komma ut på arbetsmarknaden. Ett arbete att gå till är något som de flesta av oss har, har haft eller förväntar oss att få. Vi ser det som en mänsklig rättighet. Rätten till arbete vid allvarlig psykisk ohälsa är också rubriken som samlat politiker, psykiatriker och personer med erfarenhet av psykisk sjukdom denna januaridag Utgångspunkten för dagens samtal är psykiatrikern Cecilia Brains pågående avhandlingsarbete om det stigma som psykisk sjukdom innebär och stigmatiseringens följder. Omvärldens brist på förståelse och insikt i de psykiska sjukdomarnas art och villkor förstärker stigma. En rädsla som skapar ett utanförskap. Nästan hälften av alla med psykisk sjukdom blir diskriminerade och väldigt många fler har en rädsla eller oro för att bli det. Det påverkar förstås deras livskvalitet och vilja och mod att söka ett arbete, säger Cecilia Brain. Siffrorna som hon presenterar talar sitt eget tydliga språk. 64 procent befarar att de skulle mötas av diskriminering (på grund av att de har en psykisk sjukdom) i samband med att de söker ett arbete. 55 procent befarar att de skulle mötas av diskriminering i samband med att de letar efter en nära relation. 44 procent upplevde diskriminering när de sökte arbete eller under en pågående anställning. 7

8 Bestickande är hur stor rädslan att bli diskriminerad var. Ibland var den befogad men, och det är också tragiskt, visade sig oron obefogad. 33 procent befarade dåligt bemötande när de sökte jobb eller under pågående anställning. 36 procent befarade att de skulle bli diskriminerade men blev det inte. Dessa siffror på befarat stigma visar att det inte räcker med att lagstifta bort stigma och diskriminering. Vi behöver parallellt stärka självkänslan och egenvärdet hos de drabbade och deras närstående och faktiskt också psykiatrin för att rå på det befarade stigma som leder till att man låter bli att försöka av rädsla att bli stigmatiserad. Men om man nu är så stark att man står över skammen och rädslan för diskriminering och tror sig kunna klara ett jobb är det då fritt fram ut på den öppna marknaden? Nej, den myten kommer dagens gästtalare att slå hål på. Birgitta Magnusson, enhetschef AIR (Arbetsinriktad Rehabilitering) vid Psykiatri Psykos, Sahlgrenska universitetssjukhuset, berättar om arbetsrehabiliteringsmodeller och regelverk som krockar. Psykiatrikern Tom Burns, forskare i socialpsykiatri vid Oxfords universitet, talar om bidragsfällan och socialförsäkringsminister Ulf Kristersson om ett välfärdssystem som för många blivit ett hinder att komma ut i arbetslivet. Det är nu fem år sedan seminarieserien Bilden av psykiatrin inleddes på Jonsereds herrgård. Syftet var att förändra bilden och förståelsen för det mycket komplexa område som psykiatrin utgör. Frågan om det hänt något är på sin plats. Svaret ger Lennart Lundin, verksamhetssamordnare vid Psykiatri Psykos, och Cecilia Brain, vårdenhetsöverläkare och specialistläkare i psykiatri, båda verksamma på Sahlgrenska universitetssjukhuset. 8

9 En röst i debatten Nationella kampanjer i all ära, men de har inte alltid önskad effekt. Psykekampanjen 2001 är ett exempel. Lennart Lundin, verksamhetssamordnare för Psykiatri Psykos vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och en av de drivande bakom kampanjen, bekräftar. Trots alla de ansträngningar som gjordes och stor medial uppmärksamhet fick Psykekampanj 2001 inte det genomslag som man hoppats. Psykiatrin fortsatte vara ett för många okänt område. Och inte bara okänt utan en nedvärderad disciplin i vården. Att ändra på psykiatrins dåliga rykte tycktes helt omöjligt. Så vad göra? Jo, man tänker om. Börjar smida planer på en ny strategi. Det mest verkningsfulla är kanske inte att slå på stora trumman och tro att alla, en hel nation, ska lyssna och förändra sitt tänkande. I synnerhet inte när det handlar om ett så komplext område som psykiatrins. Av en tillfällighet fick Lennart Lundin kontakt med Anders Franck som är programchef på Jonsereds herrgård. Där drivs sedan början av 2000-talet en seminarieverksamhet som går ut på att bygga broar mellan Göteborgs universitet och världen utanför universitetet näringsliv, politik, kultur, vård, skola, omsorg osv. Under en dag möter forskare och experter inom ett område praktiker med erfarenhet från det området. Vid varje seminarium görs klart att deltagarna inte i första hand representerar sin organisation utan är där som sig själva. Det bäddar för ett friare samtal utan prestige. Lennart Lundins möte med Anders Franck skulle bli upptakten till något 9

10 nytt. Med i bilden fanns nämligen psykiatrikern Cecilia Brain. Hennes avhandlingsarbete om stigmatiseringen inom psykiatrin var inte bara angeläget utan kändes även spännande och fräscht. Ämnet hade udd och inspirerade. Seminarieserien Bilden av psykiatrin var född. Året var 2007 och sedan dess har sex seminarier ägt rum. Varje seminarium har dokumenterats i en skrift. Den du nu håller i din hand är den sjätte i ordningen. Egentligen hade jag ingen aning om hur vi skulle göra och gå till väga, säger Lennart när han nu ser tillbaka på vad som hänt. Men han vet vad som drev honom. En strävan efter en långsiktig positiv diskussion om psykiatrin och psykiatrins framtid. Inte bara ett responderande på påhopp utifrån utan en verklig idédiskussion om psykiatri. Jag menade att vi mer borde sätta vår egen agenda. Som Timbro gjorde. Utan alla jämförelser med Timbro i övrigt. Jag hade också klart för mig att det måste handla om en långsiktig diskussion där psykiatrins positiva delar skulle lyftas fram och det som sker inom forskningen redovisas. Vi talar om en tid på tio år. Att COAST-studien (Cognition, Adherence/Attitudes och Schizophrenia/ Stigma är en studie av behandlingsföljsamhet vid schizofreni) och forskningen på Sahlgrenska skulle utgöra den röda tråden i seminarierna var alla överens om. Och Cecilia Brains avhandlingsarbete kring stigmatiseringen inom psykvården kunde inte ligga mera rätt i tiden. Det speglade psykiatrins komplexitet, hade många ingångar och kunde tänkas hålla för den längre idédiskussion som Lennart efterlyste. Det hade också vad alla ropade efter: evidens. Cecilias tes och utgångspunkt är att skam hindrar den som har en psykisk sjukdom från att leva ett fullgott liv. Att vara psykiskt sjuk är fortfarande för många patienter så skam- och tabubelagt att de inte tar sina mediciner. Och inte bara patienten och anhöriga känner skam. Stigma, att vara brännmärkt, genomsyrar hela den psykiatriska vårdapparaten. Skam smittar. Det visade sig att begreppet stigmatisering verkligen gick att vända och vri- 10

11 da på. Här fanns möjlighet att bjuda in aktörer från olika delar av vården. De sex seminarier som hittills ägt rum har representerat var sitt problemområde: Bilden av psykiatrin och psykiatrins självbild 2007 Den dolda diskrimineringen Stigma - A Global Approach 2009 Priset för psykiatrin 2010 Patientens röst 2011 Rätten till arbete 2012 Fem år har alltså gått sedan serien drogs i gång, men vad har hänt egentligen? Har psykiatrin fått sin upprättelse? Har politikerna fattat att om psykiatrins status ska höjas måste de ge pengar till forskningen. Och hur många vet att det vid Sahlgrenska universitetssjukhuset finns en psykiater som heter Cecilia Brain som ägnar sig åt stigmaforskning. Stigmabegreppet har ju börjat få ett allt större utrymme i internationell psykiatriforskning. För det första var seminarieformen helt rätt, konstaterar Cecilia och Lennart. Det lilla formatet och det informella samtalet har gynnat deras syfte. Valet av forskningsområde kunde inte heller bli bättre. Mjuka värden kopplade till evidens visade sig vara ett vinnande koncept. Min studie låg i sin linda när vi började och allteftersom nya resultat har presenterats har vi nått nya målgrupper och startat nya spännande diskussioner, säger Cecilia. Är det något ämne eller någon fråga som betytt extra mycket för er personligen? Ett ämne som jag tror väldigt många tyckte var särskilt intressant och berörde mig personligen var patientmedverkan och inflytande. Om hur patienten kan bli involverad i forskningen och bidra med sin egen erfarenhet. Det här är idéer som sprids mer och mer och som på sikt kommer att förändra psykiatrin, säger Lennart och fortsätter: 11

12 Ett ord som kommit upp i samband med detta är recovery, återhämtning. Jag vill påstå att vi lyft in det i sitt sammanhang på ett tydligare sätt. Återhämtning handlar inte om kliniska resultat utan om att patienten är med och påverkar och sätter agendan. Patientens erfarenhet lyfts fram. Den amerikanske forskaren William Anthonys definition av återhämtning får illustrera: Återhämtning är en djupt personlig och unik förändringsprocess av attityder och värderingar, känslor, mål och/eller roller. Det är ett sätt att leva ett tillfredsställande, hoppfullt och konstruktivt liv även inom ramen för de begränsningar som sjukdomen ger. Återhämtning innebär att man skapar nya målsättningar och en ny mening i sitt liv och växer förbi den katastrof den psykiska sjukdomen åsamkat. I fokus står alltså individens syn på sitt eget liv och hur det ska levas. Inte symtom, sjukdomsförlopp och behandlingsresultat. Återhämtning är en process, betonar Lennart. En process som pågår livet ut under tiden som patientens kunskap fördjupas om vad som gör det lättare eller svårare att leva. Det femte seminariet i serien ägnades åt just patientperspektivet. Personer med erfarenhet av psykisk sjukdom berättade hur de funnit nya roller och meningsfulla uppgifter genom att delta i olika forskningsprojekt inom psykiatrin. En kortare utbildning och undervisning i forskningsmetodik var förutsättningen, vilket i sin tur upplevts som stimulerande och stärkande för självkänslan. Detta har i sin tur inspirerat till en studiecirkel i Göteborg. En forskarskola i psykologi och metodik. Vi sätter alltså samman en referensgrupp, bestående av personer med patienterfarenhet, till forskarteamet vid Psykiatri Psykos vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, berättar Lennart Lundin. En annan effekt av Jonseredssamtalen är att arbetet vid Psykiatri Psykos och stigmaforskningen börjat få genomslag utanför landets gränser. Cecilia 12

13 Brains kontakt med den internationellt kände stigmaforskaren Norman Sartorius har betytt och betyder mycket. Vi bjöd ju hit Norman Sartorius för att han skulle berätta om det senaste inom stigmaforskningen utifrån ett internationellt perspektiv. Men det gjorde också att han blev medveten om vår existens och intresserad av vårt arbete. Och nu är vi ute på den internationella arenan! Andra ute i världen vet vad vi sysslar med. Nu senast var vi med i ett supplement till aprilnumret av Social Psychiatry + Psychiatric Epidemiology som ägnas åt stigmaforskning. Jag var en av medförfattarna, berättar Cecilia Brain. Hon sitter med i ledningsgruppen för WPA:s (World Psychiatric Association) vetenskapliga sektion. WPA som är det högsta styrande organet för stigmaarbete och stigmaforskning har inlett ett globalt program mot stigma och diskriminering. Varje år arrangerar WPA en konferens i Florens och 2011 i Buenos Aires var Cecilia Brain med och berättade om sin studie. I februari 2013 är hon International Adviser och arrangör för en WPA-kongress i Tokyo. På programmet står bland annat ett symposium med Sartorius, Thornicroft, Sato och Cecila Brain själv som föreläsare. Dessa möten med forskare från olika delar av världen berikar. Cecilia Brain lyfter fram mötet med den engelske psykiatrikern och forskaren Graham Thornicroft som hon träffade på en stigmakonferens. Genom honom fick hon kontakt med patienten Bill McKnight. Han har nyligen kommit ut med en diktsamling som Cecilia förresten recenserat, Loud Silence (http.// loudsilence2012.worldpress.com). Denne patient, poet, är ett lysande bevis på vad recovery är. Han visar vad det är att lära sig att leva med sin sjukdom. Att man kan ha ett gott liv utan att vara frisk. Med fyra ord sammanfattar han suveränt vad recovery är: wellness living with illness. De direkta effekterna av ett seminarium är svåra att fastställa. Det är Cecilia Brain och Lennart Lundin eniga om. Däremot talar de gärna om spin off- 13

14 effekter. En påtaglig sådan effekt är det stora intresset för den skriftserie som seminariet resulterat i. Den har ett stort spridningsområde. Den skickas ut till politiker, till olika makthavare i närings- och kulturliv och givetvis till personer i vissa nyckelpositioner i vården. Den finns alltid i en monter, Jonsereds herrgård, på Bokmässan i Göteborg och sedan några år tillbaka är den även med på ett hörn i Visby under Almedalsveckan. Inte sällan händer att någon som hört talas om den tar kontakt med redaktionen och ber att få ett exemplar. Vid det senaste seminariet, Rätten till arbete, var socialförsäkringsminister Ulf Kristersson en av aktörerna. Han kunde förstås inte ge några utfästelser om enklare regelverk, men en sak hände. En dag blev jag uppringd av en person på Statskontoret i Stockholm. Han bad att få komma och besöka oss. Ulf Kristersson hade berättat för honom om oss och vår verksamhet och nu hade han blivit nyfiken. Det var en direkt spin off-effekt, som även ledde till mitt deltagande som föreläsare på en nationell kongress om bättre psykiatri, berättar Cecilia. Ett nötande. Hela tiden ett nötande. Det är vad det handlar om. Jag har också gjort den reflexionen att vi är mer kända nationellt än lokalt. Men kanske är det så att man inte blir profet i sin egen stad, säger Lennart. Intresset från media har varit mycket svalt och personer som borde se sig som självskrivna på seminarierna hör inte ens av sig. Svaret på frågan varför det varit så svårt att väcka pressens intresse är också svårfångat. Ämnet psykiatri är inte klockrent på samma sätt som området medicin. När det gäller psykiatri har även psykologiska och filosofiska förklaringar sin plats. Ämnet faller mellan stolarna. Vikten av ett idogt nätverkande kan inte nog understrykas. Till sin förvåning noterar Cecilia Brain att hon nu bemöts annorlunda i samtal och diskussioner som rör psykiatri. Jag kände mig ständigt angripen och ifrågasatt, alltid beredd att försvara mig. Men när jag tänker efter är det inte så längre. Jag trodde att jag skulle 14

15 behöva argumentera mer, men på något sätt har vi lyft oss i våra diskussioner. Ja, fortsätter Lennart. Vi har kunnat föra civiliserade samtal som givit oss utrymme att berätta om vår forskning och belysa komplexiteten i den. Att veta att människor lyssnar har plötsligt gjort det meningsfullt att dra igång nya projekt kopplade till schizofreni. Hösten 2011 arrangerade Psykiatri Psykos ett seminarium med holländska forskare om utvecklingen inom psykiatrisk öppenvård enligt Flexible-ACTmodellen, hösten 2012 ett om jämlikhet i vården. Ytterligare ett handlar om ambivalensen gentemot psykiatrin. Ämnet kommer att belysas i filosofiskt, medicinskt och idéhistoriskt perspektiv. Ett upprop för psykiatrisk forskning i Göteborgs-Posten och Läkartidningen är ett annat exempel. Uppropet, som var en debattartikel författad av Cecilia Brain och Lennart Lundin, visade att psykiatrin börjat spänna sina muskler. Vi har blivit en röst i debatten, säger Lennart Lundin. 15

16 Drömmar och verklighet Birgitta Magnusson är chef för Arbetsinriktad Rehabilitering på Psykiatri Psykos vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Hon har en gedigen erfarenhet av patienter som vill ut i arbetslivet men också av de svårigheter som kan uppstå när deras drömmar om ett vanligt jobb krockar med verkligheten. För alla är det tyvärr inte aktuellt att kunna gå ut i ett arbetsliv. Många är helt enkelt för svårt sjuka för att klara de påfrestningar som ett arbete innebär. AIR arbetar med människor med olika grader av psykisk sjukdom och med olika modeller, anpassade och tillämpbara efter individ och funktionshinder. IPS (Individual Placement and Support) är en av dessa, integrerad i det psykiatriska vårdprogrammet. Målet här är att hjälpa individen in i ett arbete, eller studier, som han eller hon kan växa i och trivas med. Rehabiliteringen är byggd på ett klientcentrerat synsätt och tätt samarbete med ansvarig case manager och läkare. När patienten kommer till AIR görs först en kort kartläggning för att man ska få en uppfattning om färdigheter som är viktiga för att klara arbete och studier. Det sker genom intervjuer och genom att man iakttar patienten i aktivitet i grupp och individuellt, berättar Birgitta Magnusson. Nästa steg är att prata med patienten om de resurser och hinder som kom fram i kartläggningen. Ibland är dessa samtal svåra. Det kan handla om att hjälpa patienten till en mera realistisk syn på sig själv och sin egen förmåga. En ofta smärtsam resa. En individuell arbetsplan (IAP) där patientens mål formuleras upprättas nu. Den finns sedan med i det fortsatta behandlingsarbetet och utvärderas regelbundet. Tillsammans med patienten letar man också upp en lämplig arbetsplats. 16

17 Det är ju viktigt att arbetsmiljön och uppgifterna inte kommer som en chock för patienten. Men det är också viktigt att arbetsledare och kamrater är införstådda med det hela. Ingen part ska tvingas på något den inte är mogen för. IPS (Individual Placement and Support) är den modell som i vetenskapliga utvärderingar visat de bästa resultaten i jämförelse med andra stödformer när det gäller att hjälpa personer med allvarliga psykiska funktionshinder att hitta och behålla ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. I IPS-modellen betonas att fast anställning på den öppna arbetsmarknaden är det bästa sättet att träna in arbetsrelaterade färdigheter. Provanställning och frivilligt arbete tillämpas därför bara i nödfall om det är ont om arbete och om personen är så sjuk att han eller hon inte kan ha en fast anställning. IPS-modellen har sju principer: Arbetsrehabiliteringen är en integrerad del av den psykiatriska behandlingen. Alla patienter som vill börja arbeta är välkomna Målet är ett reguljärt arbete på den öppna marknaden Arbetssökandet inleds tidigt Stödet är inte tidsbegränsat Individen styr, har en aktiv roll med personliga mål Vägledning i ekonomi och försörjning IPS skiljer sig från de traditionella modellerna för arbetsrehabilitering, där man först tränar olika arbetsuppgifter inom en institution och sedan hittar en placering i arbetslivet. I IPS är det alltså tvärtom. Ingen lång tillvänjningsprocess. Ingen mer omfattande kartläggning av arbetsförmåga. För att direkt få ett jobb på den öppna marknaden finns emellertid ytterligare faktorer som styr. En positiv packning i bagaget bland annat trygghet och självkänsla. Birgitta Magnusson talar om framgångsfaktorer. 17

18 Det innebär att patienten har tidigare arbetslivserfarenhet känt sig nöjd med sitt tidigare arbete förväntar sig att kunna få ett arbete har varit få dygn i sluten vård de senaste åren har förbättrat sin funktionsförmåga har ett stabilt boende Men bagaget kan också ha ett innehåll som motverkar möjligheten att finna en plats och anpassa sig i arbetslivet. Faktorer som kan inverka negativt är om personen besväras av negativa symtom som igångsättningssvårigheter eller problem med motivation har brister i sociala färdigheter, till exempel kommunikation, eller inte klarar av ett socialt umgänge medarbetskamrater har allvarliga kognitiva brister som rör minne, uppmärksamhet, språklig och exekutiv förmåga Tyvärr, säger Birgitta Magnusson, rimmar IPS dåligt med de krav på arbetsprövning och arbetsträning som ställs från arbetsförmedling och försäkringskassa för att vissa förmåner ska kunna ges. Flexibiliteten inom svensk arbetsmarknad är mindre, vilket innebär att tillfälliga arbeten och timanställningar är mer sällsynta för vår målgrupp. Birgitta Magnusson erinrar också om att det inte går att jämföra IPS i USA med IPS i till exempel Sverige. I USA finns en hire and fire-kultur som vi inte har här. Att man fått ett jobb kan betyda en dags arbete. En enda dags arbete är lycka där. Det svenska välfärdssystemet innebär också att personer med psykiskt funktionshinder har rätt till en rad ersättningar och förmåner som påverkas när de börjar arbeta. 18

19 Ut ur bidragsfällan Dubbelt så många fick jobb. Färre behövde läggas in på sjukhus och färre hoppade av rehabiliteringen. Psykiatrikern Tom Burns och hans forskarteam fick rätt mot olyckskorparna som tyckte det var brutalt att släppa ut psykiskt sjuka på den öppna arbetsmarknaden. Men tar ni inte för stor risk? Utsätter ni inte patienterna för alltför mycket stress? Tänk på att det här är människor som redan haft ett eller flera sammanbrott. Ska de behöva gå igenom ytterligare ett? Så lät det i personalen i psykiatrivården när Tom Burns berättade att han ville pröva IPS (Individual Placement and Support) i England och fem andra länder i Europa. Tom Burns lät sig emellertid inte hejdas. Han var, som han säger, besatt. Tom Burns som är forskare i socialpsykiatri vid universitetet i Oxford, hade varit involverad i den stora UK700-studien. Engelska regeringen hade tagit fasta på en sammanställning av samhällsbaserad psykosvård. Den bestod av en rad amerikanska studier som alla visade att med ACT modellen, som går ut på att man har ett vårdteam, som är tillgängligt dygnet runt och som åker hem till patienterna, kan man minska inläggningen med 60 procent och spara en massa pengar. Ni kan kanske gissa att regeringen blev intresserad. Så vad gjorde den? Jo, den beslöt att etablera 300 team och genomförde det. (ACT Assertive Community Treatment kan översättas med Samhällsbaserad psykiatri.) UK700-studien omfattar 700 psykotiska patienter under två års tid. Och det vi fann, till vår förvåning, var att patienterna inte blev bättre, inläggningen minskade inte osv. Nu blev jag riktigt intresserad och ganska 19

20 snart stod det klart för mig att ACT var lika effektiv i Storbritannien som i USA men inte bättre än de gängse standardbehandlingarna som också är effektiva. Klart var att man inte automatiskt kan implementera en modell från ett land i ett annat. Man kan alltså inte ta för givet att en USA-studie kan överföras till Europa det visade ju ACT-studien. Ska en studie från USA, som IPS, användas i Europa måste den först testas i Europa. Kanske finns här olikheter som kan tänkas påverka resultatet. För IPS handlar det till exempel om skillnaderna i kulturen på arbetsmarknaden och att England har ett mycket mera generöst bidragssystem än USA. En hypotes som Tom Burns skulle arbeta med var bidragsfällan, the benefit trap. När vi gick in i frågeställningen upptäckte vi något som det aldrig skrivs om i litteraturen. Om man lyssnar på Debbie Becker, som är den främsta förespråkaren för tesen att alla människor vill arbeta, inser man att hennes resonemang inte håller. När folk bad oss hjälpa dem till ett jobb och vi gjorde det var det i genomsnitt två av tre som inte fortsatte. Då ska man tänka på att i England är det nästan socialt skamligt att säga att man inte vill arbeta. Men har man haft många återfall, har man haft ett bedrövligt liv, har man inga särskilda skyldigheter och om jobbet går ut på att stå och kolla bagage är det inte många som vill arbeta. För många var nej till arbete också baserat på en oro. En oro viktigare än verkligheten. Oron för att de, om de kom in i arbetslivet, skulle riskera att tappa inkomsten. Vi kunde se att de faktiskt inte skulle förlora några pengar och sade det till dem men det hjälpte inte. Det är väl okey när det går bra, men om jag får ett återfall och det går sämre tappar jag ju mitt bostadsbidrag. Så bidragsfällan är en realitet, konstaterar Tom Burns. Det som Tom Burns tillsammans med några forskarkolleger gick igång med var att testa IPS som går ut på att slussa ut patienterna på den reguljära 20

21 arbetsmarknaden. Utan någon arbetsträning till skillnad från det som kallas arbetsinriktad rehabilitering. Train and place, Träna och placera, skulle nu ställas mot Place and train, Placera och träna. I Train and place, arbetsinriktad rehabilitering, förbereds patienten på ett arbete innan han eller hon börjar arbetet. Den är den mest vanliga men har visat sig inte särskilt effektiv. Många patienter hamnar i skyddade verkstäder. Place and train däremot går ut på att patienten snabbt ska få ett jobb ute på den öppna marknaden och genast börja. Support sker under tiden. Sex städer i sex olika länder ingick i studien: London (Storbritannien), Ulm/Guenzberg (Tyskland), Rimini (Italien), Zürich (Schweiz), Groningen (Nederländerna), Sofia (Bulgarien) I alla de sex länder som ingick i studien visade sig IPS mer effektiv än arbetsinriktad rehabilitering. När man tittade på hur många som stod ut med att arbeta en hel dag låg siffran på 85 (55 procent) för IPS-gruppen. Det ska jämföras med kontrollgruppens 43 (28 procent). Patienterna som tillhörde IPS-gruppen arbetade fler timmar under den 18-månaders period det gällde. De blev anlitade fler dagar och de som arbetade minst en dag stannade längre kvar i jobbet. 214 dagar mot kontrollgruppens 108 dagar. Fler i gruppen arbetsinriktad rehabilitering hoppade av än IPS-gruppens patienter och de var intagna i snitt dubbelt så lång tid på sjukhus. Individual Placement Support Arbetsinriktad rehabilitering Minst en arbetsdag 85 (55 procent) 43 (28 procent) Antal arbetstimmar 428,8 119,1 Antal avhopp 20 (13 procent) 42 (31 procent) Tid i procent på sjukhus Tidigare forskning om IPS-modellens effektivitet har i huvudsak bedrivits i 21

22 USA. Hur IPS fungerar i de europeiska vård- och stödsystemen är inte dokumenterat. Tom Burns studie är därför den första och i den framkom klart att bidragsfällan existerar och hämmar den möjlighet det innebär att återkomma till ett arbetsliv. Länderna som ingick i studien var sinsemellan olika. England har en massa konstiga bidrag. I Tyskland och Schweiz varierar det oerhört och kommer vi ner till Medelhavsländerna, Italien och Bulgarien, där man litar på familjen och staten går in med väldigt lite, är situationen en annan. Vi tog också bara psykotiska patienter 80 procent var schizofrena. Och det gjorde vi för att allt skulle vara så likt som möjligt i studien. Det skulle vara variation mellan de olika orterna och inte mellan patienterna. För den här studien, betonar Tom Burns, gick ju ut på att se om bidrag och olika stödsystem i ett samhälle påverkar patienternas lust och uthållighet att arbeta. Den lokala arbetslösheten spelar också stor roll. Är det tio procents arbetslöshet är det självklart svårt att konkurrera ut arbetsinriktad rehabilitering. Av vår studie framgår ju också att förutsättningen för att man ska få arbete är liten om risken för en bidragsfälla är hög. Och finns ingen bidragsfälla, ja då ökar möjligheten till arbete. Tilläggas ska också att alla som deltog i studien hade varit utan arbete minst ett år. Hälften av dem hade aldrig jobbat. Det arbetsliv som patienterna kastades ut i var öppna jobb som inte var knutna till några bidrag eller kontrollsystem. Det var vanliga jobb som vem som helst kunde söka. Tom Burns och hans kolleger mötte som sagt motstånd när de lanserade sin idé. Här fanns en rädsla för att patienterna skulle utsättas för så stor stress att de skulle återinsjukna. Så vi tog risk för inläggning som ett ganska grovt sätt att mäta om patienten blev stressad eller sjuk av IPS. Men så blev det inte. 22

23 Inläggningen på sjukhus ökade inte, i själva verket minskade den med 50 procent. Varför den minskade är ett mysterium. På frågan om IPS är mer effektiv än arbetsinriktad rehabilitering blev svaret ett ja. Viktigt i sammanhanget är att patienterna i IPS visserligen medicinerar men att vi inte ingriper. Medicineringen sker direkt genom sjukhuset och är inget som arbetsgivaren är inblandad i. I bakgrunden finns alltså ett stöd med förhoppningen att det ska upphöra. Hur kan man då förklara framgången för IPS? Jag tror att det beror på att man i IPS-modellen är direkt inriktad på att hjälpa individen. Man ägnar sig inte åt och lägger inte tid på en hel uppsättning av teorier. Jag tror också att huvudsvårigheten, det stora hindret, för den här gruppen att få ett jobb inte i första hand handlar om bristande skicklighet i ett yrke utan om bristande självförtroende och initiativförmåga. IPS fungerar så att IPS-arbetaren, stödjaren, ersätter det senare. 23

24 Oceaner av gråzoner Det svenska välfärdssystemet har två viktiga byggstenar. Ett framgångskoncept som inte får gå förlorat. Det började 1913 med den första pensionsförsäkringen. Den är viktig, för med den grundlades den svenska generella välfärdspolitiken. Sverige var unikt med detta. Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson börjar med en tillbakablick. Alla inkluderades i denna mycket blygsamma försäkring. Vi ska komma ihåg att vi hade en pensionsålder på 67 år och en medellivslängd på 55 så det var ett måttligt risktagande för den offentliga sektorn. Men det var ett generellt system till skillnad från förhållandena i övriga länder på den europeiska kontinenten. Tre år senare kom den första inkomstförsäkringen. Svensk inkomstförsäkring är nästan 100 år gammal! Mycket äldre än till och med traditionell svensk partipolitik. En lång resa av framgångsrika och ibland mindre framgångsrika reformer, konstaterar Ulf Kristersson. Och en resa som gett oss några lärdomar. Den första är att väldigt breda partiöverenskommelser är själva basen för vår svenska välfärdspolitik. Vi älskar att hata partipolitiken och att hitta skillnader där de kanske inte ens existerar. Jag är den förste att hålla med om att det är viktigt att tycka olika och ha bred debatt. Då och då verkligen inse att någon hade rätt och någon hade fel. ATP ska inte underskattas och undantas från detta. Men lärdomen är att det ligger en mycket bred enighet bakom de stora politiska reformerna i Sverige. Det betyder inte att det blir 24

25 rätt bara alla är eniga. Det finns mindre imponerande exempel på detta. Ta vanvårdsutredningen! Den andra lärdomen är att de generella systemen i försäkringen är särdrag i svensk politik. Hela idén från början var ju att ska man ha en hyggligt bred och generös välfärdspolitik måste man ha människor som alla kan arbeta. Men det omvända gällde också. Människor hade mycket starka incitament att arbeta, eftersom man hade inkomstförsäkringen som bas. Såg man inget annat skäl att arbeta så var välfärdspolitiken ett starkt skäl att komma in i gemenskapen. Det är en enorm styrka idag men blottlägger också bristerna när människor står oförsäkrade, när människor inte har arbetat över huvud taget. Då har vi ganska svaga skyddsnät. I det här sammanhanget är också våra otroligt individinriktade stödsystem värda att nämnas. Väldigt mycket fokus på jämställdhet och barns rättigheter. Tidigare än någon annanstans en lite mer rationalistisk myrdalsk förmåga till förändring. Ibland när jag träffar kolleger från utlandet och berättar om den svenska pensionsreformen tror de nästan att jag skojar när jag säger att den gamla hade stora brister och att vi gjorde en offentlig utredning och sedan genomförde reformen. Utan generalstrejk, utan omkullvälta lastbilar utanför riksdagshuset, utan uppslitande politiska diskussioner. Detta är i ganska många länder näst intill omöjligt. Vi ska inte vara storsvenska på något sätt. Och på senare år har det funnits en uppfriskande distans till den svenska välfärdsmodellen. Det fanns ju en tid när det alltid hette "We in Sweden have a model och så åkte vi ut och predikade the model. Idag kan vi tillåta oss att både vara stolta över sådant som funkar rätt bra och samtidigt nyfikna på andra länder som gjort saker som kan vara värda att inspireras av. Samtidigt ska vi inse att vår modell är sårbar. Och att det finns hot att ta på allvar. En modell som bygger på att väldigt många arbetar väldigt mycket för 25

26 att mer än i de flesta länder ha generösa inkomstliknande ersättningar för dem som inte kan arbeta en sådan modell utmanades kraftigt av att vi från 1960-talet och framåt hade förtidspensionärer totalt sett. Det var ohållbart. Sedan kan man ju diskutera vad det berodde på. Varför hade vi denna berg- och dalbaneliknande utveckling? I praktiken var det så att vi var väldigt förtidspensionerade varje gång vi hade lågkonjunktur och hög arbetslöshet. Regeringen har nu haft som en yttersta grundidé att bara i yttersta nödfall förtidspensionera permanent från arbetsmarknaden. Vi har minskat från en av Europas allra högsta nivåer till den lägsta av nya förtidspensioner. Vi vet inte om det är rätt eller fel. Den som ska beskriva rätt nivå på permanent förtidspension från arbetsmarknaden, den personen ska också besvara den ganska svåra frågan: Vem ska förväntas försöka försörja sig själv och vem ska försörjas av andra? Det är en otroligt svår, nästan filosofisk, fråga. Men den måste besvaras förr eller senare. Vem ska, trots stora eller små hinder, förväntas försörja sig själv och vem ska tydligt säga: Vi försörjer er för resten av ert liv.? Jag tycker att den frågan är så intressant därför att den är försäkringskassans motsvarighet till socialtjänstens svåra beslut att omhänderta eller inte omhänderta barn. Den här typen av frågor bygger nästan alltid på centimetertjocka dossierer som beskriver för- och nackdelar, omsorgsvikt och omsorgsförmåga, barnets utsatthet och barnets relativa tillhörighet. Och sedan ska alla dessa oceaner av gråzoner kokas ner till ett digitalt beslut. Ska vi omhänderta barnet eller ska vi inte göra det? Där finns ingen gråzon längre. Man kan inte vara lite omhändertagande. Och vilket beslut socialsekreteraren än fattar vet han eller hon att beslutet kommer att ifrågasättas. Försäkringskassan är i precis samma situation. Där vet man att man kommer att ifrågasättas kanske oftare de gånger som man inte säger ja till 26

27 förtidspensionering. Det är färre som får förtidspensionering som ifrågasätter, naturligtvis är det så. När det sedan gäller förtidspensionärer finns det en grupp som utgör en stor utmaning. Ulf Kristersson talar om unga förtidspensionärer. De är ofta mellan 19 och 20 år gamla. De har inte permanenta beslut, utan sådana som gäller upp till tre år, men i väldigt hög grad får de senare permanent förtidspension. Det dramatiska med detta är inte bara att antalet ökar och gjort det under mycket lång tid. De var personer för tio år sedan. Nu är det personer under 30 år. Här har vi inte alls lyckats. Vi pratar om människor som antagligen i 40, 50 år ska leva utan arbete, utan arbetsinkomster, utan gemenskap. De lever på alla sätt ett sämre liv och kommer att leva ett kortare liv än vad många andra gör. De bildar familj i mindre utsträckning, har mindre chans att få barn och har färre sociala kontakter. De blir dessutom fattiga som pensionärer. Det är en alltigenom dålig utveckling. Jag tar upp det här därför att det är den enskilda grupp som vi har störst skäl att bekymra oss för när vi talar om arbetsmarknaden. Vi talar om ungefär unga nya förtidspensionärer varje år. Hälften av dem har förlängd skolgång, i praktiken särskolegymnasiet. Det här är en grupp som av administrativa skäl går in i förtidspension som en ersättningsmodell och stannar kvar i förtidspension. Den andra hälften är de som får förtidspension eller aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. De studsar i praktiken i bästa fall in och ut. De är inne på en arbetsplats, blir sjukskrivna ganska lång tid och får förtidspension när man inte ser några förutsättningar för dem att komma tillbaka. Den gruppen har ett snitt på 24 till 25 år. För dessa handlar det om psykisk ohälsa. Vi talar om procent. Det är alltifrån milda till allvarliga psykiska sjukdomar (som dessbättre är stabila). En ganska liten andel av dem har som ursprung allvarliga psykiska sjukdomar, cirka per år. De övriga har allt från våra vanliga modernare diagnoser som ADHD. 27

28 I denna omsorg om individen som det handlar om anar Ulf Kristersson en utveckling som inte enbart är av godo. Han konstaterar att om vi förr i tiden hade en viss grundläggande respekt för människor med psykisk ohälsa har vi idag mycket mer av öppna samtal och insiktsfullhet i diskussionen. Det är slut med omskrivningar som ont i ryggen eller tillrop som "Gå och klipp dig och skaffa dig ett jobb!. Men vi har också svarat med permanent förtidspensionering av hela grupper. Och om dessa grupper kommer ut i arbetslivet vad är det då som väntar dem? Det är nu jag tycker det blir riktigt intressant. Hur ska en ökad förståelse för att det finns psykisk ohälsa och psykiatriska sjukdomar möta en arbetsmarknad som är ganska krävande en arbetsmarknad med en allt större koncentration på social interaktionsförmåga? Här är jag lite rädd för inte bara utvecklingen i ett Sverige, där alla vill bli idolvinnare och rymdfarare, utan också för ett samhälle som kraftigt poängterar behovet av social flexibilitet, social interaktion. Den psykiska ohälsan ökar i alla dimensioner. Tittar vi på nybeviljade förtidspensioneringar så är det en dramatisk ökning liksom för långtidssjukskrivningar. De traditionella somatiska orsakerna till långa sjukskrivningar minskar däremot vilket antagligen är ett resultat av bättre hjälpmedel, bättre sjukvård över huvud taget. Vi är smärtsamt medvetna om att det här är ett problem som vi haft under ganska lång tid och att det inte finns några snabba lösningar. Vi gör nu några saker. För det första tittar vi på själva studiestödsformerna i Sverige. Är det rätt att temporärt använda generös förtidspensionering för unga som finansiering för dem som har behov av extra skolgång? Jag möter föräldrar som först slåss 28

29 i flera år för att deras ungdomar ska få aktivitetsersättning för att några år senare vara bekymrade för att de ska behöva ha aktivitetsersättning. Det är ett tveeggat svärd. Finns det andra sätt att hjälpa ungdomar som behöver ett fjärde år i gymnasiet och stabila livsvillkor än att leda in dem i någonting som ofta blir permanent? Det andra jag syftar på är hela den svåra frågan om arbetsmiljö i relation till ålder. När vi tittar på vilka som förtidspensioneras, inte ungdomar utan vuxna, är det inte längre metallarbetare. Idag är det i praktiken de i krävande ofta psykiskt tunga omsorgsarbeten i tjänstesektorn, kvinnor i mycket högre grad än män. Präster, inte minst kvinnliga präster, lever också farligt. Det handlar inte så sällan idag om yrken med människor, som upplever att de har ett viktigt yrke i meningen viktigt för någon annan person, med enormt höga förväntningar på sig själva, på vad de kan åstadkomma för andra människor. Hur ska arbetsmarknadspolitiken och socialförsäkringen kopplas ihop? Ska vi kanske ha helt olika regelverk? Vi har arbetsmarknadsdepartementets utredning som går igenom vilka av våra arbetsmarknadsstöd för funktionsnedsatta som funkar och vilka som inte funkar. Och vi har vår egen kartläggning, en dubbel kartläggning. Den ena av unga förtidspensionärer och exakt vilka diagnoser de haft. Den andra av dem som lämnar, till vilka yrken har de gått? Finns det en överrepresentation av yrken som faktiskt fungerar för unga människor med relativt kortvarigt utanförskap och många år framför sig? För det tredje gör vi nu är enkla handböcker för anställning av människor med påtagligt manifesta problem som Down`s syndrom. Och då allra sist slås jag av ett slags blandad upplevelse. Vid ett besök i en ICA-affär i Visby träffade jag en praktikant med påtaglig utvecklingsstörning som berättade följande: Hur fan kan en sån som du få jobb här?, hade han fått höra av några 29

30 praoelever som systematiskt förföljt honom hela veckan. Företagsledningen gick emellertid in, sammankallade elever, lärare, föräldrar och gav honom upprättelse. Då slogs jag av dels att det finns otroligt goda skäl för människor att vara rädda för diskriminering, dels att det idag finns ledare som sätter ner foten. När man inte längre vill gömma människor vare sig på mentalsjukhus eller på barnhem, då krävs det otroligt stark beredskap för att lösa den här typen av problem. Där är jag ändå optimist. 30

31 Appendix 31

32 Rätten till arbete vid allvarlig psykisk ohälsa Jonsereds herrgård 27 januari 2012 PROGRAM 9.30 Kaffe Symtom, psykosocial funktion och arbete Cecilia Brain Nationella riktlinjer Lennart Lundin Arbetsinriktad rehabilitering i praktiken Birgitta Magnusson Internationell forskning Tom Burns Gemensam diskussion Lunch Supported Employment i Europa Tom Burns En arbetsmarknad för alla? Ulf Kristersson Gemensam diskussion Kaffe Cecilia Brain är vårdenhetsläkare på Psykiatri Psykos vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och doktorand i psykiatri vid Göteborgs universitet, Lennart Lundin verksamhetssamordnare på Psykiatri Psykos vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Birgitta Magnusson chef för Arbetsinriktad Rehabilitering (AIR) på Psykiatri Psykos, Tom Burns professor i socialpsykiatri vid University of Oxford och Ulf Kristersson socialförsäkringsminister. 32

33 DELTAGARE Tom Burns Ulf Kristersson Birgitta Magnusson Beatrice Berglund, Arbetsförmedlingen Cecilia Bokenstrand, Göteborgsregionens kommunalförbund Gabriella Bouizgarne, Arbetsförmedlingen Cecilia Brain, Sahlgrenska universitetssjukhuset Anders Franck, Göteborgs universitet Lars Hansson, Lunds universitet Fredrik Johansson, Socialdepartementet Lennart Lundin, Sahlgrenska universitetssjukhuset Helena Munther, Metra Reportage Lise-Lotte Nilsson, Schizofreniförbundet Per-Anders Olsson, Göteborgs Stad Per-Inge Planefors, Svenska kyrkan Pia Rydell, Sahlgrenska universitetssjukhuset Bo Severed, Stena RoRo Britten Sjöstedt-Banica, Björkåshemmet Annika Tännström, Västra Götalandsregionen Kerstin Wallin, Textfixaren Linda Weichselbraun, Inre rum Ann-Marie Wennberg, Sahlgrenska universitetssjukhuset 33

34

35

36 Pris 50 kr

Supported Employment Individual Placement and Support Metodbeskrivning

Supported Employment Individual Placement and Support Metodbeskrivning Supported Employment Individual Placement and Support Metodbeskrivning stockholm.se/alfa 2 (13) 3 (13) Innehåll Individual Placement and Support 4 Arbetsspecialistens roll 5 Alla som vill arbeta kan delta

Läs mer

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta?

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta? Misa Fridhemsplan Med rätt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Diagnoser/tillstånd/socialmedicinska arbetshinder: Psykoser, social fobi, schizofreni, personlighetsstörning, bipolära tillstånd,

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro.

Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro. Bilaga 1 Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro. 1 Sammanfattning av ansökan Regionpsykiatrin vill tillsammans med Activa ge personer med långvarig psykiatrisk behandling stöd mot arbete eller utbildning

Läs mer

Försöksverksamheter i kommuner. Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014. Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen

Försöksverksamheter i kommuner. Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014. Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen Försöksverksamheter i kommuner Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014 Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen Sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Supported employment. - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping

Supported employment. - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping Supported employment - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping Supported Employment Växte fram i Nordamerika under 70-80-talen Personer med inlärningssvårigheter Alternativ

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D)

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Stockholm 2015-06-10 Arbetsmarknadsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 111 21 Stockholm Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta en särskild

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Samverkan genom avtal Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Värka samman - samverkan Avtal i stället för avsiktsförklaringar Går det? Gemensamma patienter/klienter vid inventering i Göteborg

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Supported employment. Ett annat sätt att tänka rehabilitering

Supported employment. Ett annat sätt att tänka rehabilitering Supported employment Ett annat sätt att tänka rehabilitering AF s koder 11 Hjärt-, kärl-, lungsjukdom 21 Barndomsdövhet 22 Hörselskada 31 Grav synskada 32 Synsvaghet 41 Rörelsehinder som kräver förflyttningshjälpm.

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Återhämtningsinriktat arbetssätt

Återhämtningsinriktat arbetssätt Återhämtningsinriktat arbetssätt Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? VAD MENAR VI MED ÅTERHÄMTNING? Återhämtning beskrivs

Läs mer

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se. NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se. NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se Medlemsorganisationer Riksförbundet Attention Riksförbundet för hjälp åt narkotika och läkemedelsberoende

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Brukarcoach! IPS Individual Placement Support

Brukarcoach! IPS Individual Placement Support Brukarcoach! IPS Individual Placement Support Projektet Samordning Brukarmedverkan Brukarcoach Projektet Samordning brukarmedverkan, IPS bygger på brukarens medverkan, ökad kommunikation, samverkan och

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige Bengt Eklund Arbetsförmedlingen Strategienheten Avdelningen Rehabilitering till arbete Supported Employment på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-06-22 Dnr.nr: A2015/ 881/A Vår referens: Mikael Klein/ Sofia Karlsson Arbetsmarknadsdepartementet Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb Handikappförbunden

Läs mer

Datum 2010-08-09 Dnr 1001694. Ökad rekrytering i Region Skåne av personer med. psykisk funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden

Datum 2010-08-09 Dnr 1001694. Ökad rekrytering i Region Skåne av personer med. psykisk funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden 044-309 30 90 margot.nilsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2010-08-09 Dnr 1001694 1 (6) Ökad rekrytering i av personer med psykisk funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden Ordförandens

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Lättläst sammanfattning

Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 1 346 personer var anmälda på utbildningen dag 1, 269 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 1 2 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 Funktionshinder Funktionsnedsättning Funktionshinder(disability)

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt 15 september 2015 Den 15 september 2015 samlades medarbetare från Trelleborgs- och Svedala kommuner, Region Skåne, Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Myten om långtidssjukskrivna

Myten om långtidssjukskrivna ARBETARRÖRELSENS TANKESMEDJA SNABBANALYS nr 4 augusti 2010 Myten om långtidssjukskrivna Anne-Marie Lindgren granskar effekterna av alliansregeringens försämringar i sjukförsäkringen. Hon hänvisar till

Läs mer

BARNPLANTABLADET SEPTEMBER 2014

BARNPLANTABLADET SEPTEMBER 2014 8 Svensk välfärd: Hörsel på båda öronen, men bara om du inte behöver CI! Habilitering med cochleaimplantat för döva/gravt hörselskadade är en riktig framgångssaga, som har överträffat till och med läkares

Läs mer

Indivudual Placement & Support, RCT

Indivudual Placement & Support, RCT Indivudual Placement & Support, RCT Ulrika Bejerholm Vårdalinstitutet 2008-10-21 Allmänna hinder för att återgå till och att behålla ett arbete Negativt tänkande Oflexibla stödjande resurser/myndigheter

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER Presentation vid Pensionsnätverksträff 10 maj 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER 1 UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

tiskt tillsammans kan förändra en hel det fram till 2020. Men då måste vi acceptera att våra kunskaper verkligen kommer fram. Vi måste också från

tiskt tillsammans kan förändra en hel det fram till 2020. Men då måste vi acceptera att våra kunskaper verkligen kommer fram. Vi måste också från Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Jimmie Trevett, andre vice ordförande RSMH. Det har varit många goda ord

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet Kommuner och landsting samarbetar En utbildnings- och förändringssatsning Under 2007-2011 genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att att ändra det psykiatriska

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Ekonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011

Ekonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 Ekonomiskt vetenskapligt underlag Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 Innehåll Inledning... 5 Förekomst och samhällets kostnader...5

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

ÅRETS CHEF Dialogen mellan fyra ögon är jätteviktig, säger Årets chef 2008, Björn Olsson, chef för Postens brevterminaler.

ÅRETS CHEF Dialogen mellan fyra ögon är jätteviktig, säger Årets chef 2008, Björn Olsson, chef för Postens brevterminaler. BJÖRN OLSSONS TIPS Så förhindrar du överlevnadsjukan När företaget tagit beslutet att dra ner på personal måste du som chef skapa en egen målbild och strategi för det framtida arbetet: Hur ska processen

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk

Läs mer

Janssen Nyhetsbrev maj 2012. Individuellt ansvar är det tanken med framtidens vård? Janssen-Cilag AB

Janssen Nyhetsbrev maj 2012. Individuellt ansvar är det tanken med framtidens vård? Janssen-Cilag AB Janssen Nyhetsbrev maj 2012 Individuellt ansvar är det tanken med framtidens vård? Janssen-Cilag AB Förord Cancervården i Sverige fungerar bra om man gör en internationell jämförelse och vi har höga överlevnadstal.

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott Frances Hagelbäck Hansson Bakgrund 1998 2004 omfattande utredning om rättspsykiatri

Läs mer

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de 1 Tack för ordet Trygve! Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de nordiska länderna när det gäller grön omsorg. Jag är också imponerad av Norges vision Inn

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Arbetsliv. Er partner: Anneli Jäderholm. (C)Fotograf Agneta Viklund

Arbetsliv. Er partner: Anneli Jäderholm. (C)Fotograf Agneta Viklund Arbetsliv Er partner: Anneli Jäderholm (C)Fotograf Agneta Viklund År 2006 Attitydambassadör Anneli Jäderholm Kampanjen drivs av Handisam i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa NSPH. Samverkanspartners:

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 PROJEKT NORRSKEN FAKTA PROJEKT NORRSKEN DELTAGARES RESA FAKTA NÅGRA DELTAGARES RESA I PROJEKTET PROJEKTTID: 1 september

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

En stammande elev i klassen - inget att haka upp sig på?

En stammande elev i klassen - inget att haka upp sig på? Kontakt Vill Du veta mer om stamning eller ha kontakt med ytterligare människor som stammar? Ta kontakt med Sveriges stamningsförbund Hemsida: http://www.stamning.se/ Telefon: 08-720 61 12 08-720 66 09

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 PROJEKT NORRSKEN FAKTA FAKTA PROJEKTTID: 1 september 2010 31 augusti 2014 Vänder sig till kvinnor och män i Piteå och Arvidsjaur

Läs mer