Ljusare hy men till vilket pris?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ljusare hy men till vilket pris?"

Transkript

1 Laktos i läkemedel normalt inget problem för laktosintoleranta LÄKEMEDELSFRÅGAN Återinför patientansvarig läkare SIGNERAT, AKTUELLT Farmakogenetik till hjälp för en mer individualiserad läkemedelsbehandling ÖVERSIKT Läkartidningen.se nr 27 28/2015 organ för sveriges läkarförbund grundad 1904 nr juli 2015 vol FALLBESKRIVNING Ljusare hy men till vilket pris?

2 Nytt läkemedel förbättrar behandlingsmöjligheterna vid IPF. Vill du veta mer, välkommen att kontakta oss! NYHET! Boehringer Ingelheim AB, Box 47608, Stockholm, Tel: , Fax: ,

3 innehåll nr juli 2015 reflexion Fler besök inte synonymt med bättre vård»har inte våra äldre gjort sig förtjänta av en mer komplex behovsanalys?«den styrande alliansminoriteten i Stockholms landstingsfullmäktige får den tveksamma glädjen att förverkliga oppositionens vallöften. De rödgröna levererade, med stöd av Sverigedemokraterna i samband med budgeten i juni, löftet om avgiftsfri sjukvård för länets äldsta: alla 85-plussare. Enligt det socialdemokratiska oppositionslandstingsrådet Erika Ullberg kommer förslaget att kosta runt 25 miljoner. Är det rätt prioritering? Att ge budgetmässig förtur åt de allra äldsta, som ofta saknar medel men står för störst sjuklighet, är förstås rimligt. Huruvida gruppen 85 och äldre, varav cirka hälften har frikort, faktiskt avstår att söka nödvändig sjukvård på grund av avgifter är dock okänt. Så vad blir ett mått på framgång? Vanligen utvärderas slopade egenavgifter, exempelvis på statlig museiverksamhet, genom ökad publiktillströmning. Misstanken smyger sig på om att även landstingets sjukvårdspolitiker kommer att hänvisa till ett så förföriskt okomplicerat utfall: fler besök på akuten, mottagning och hos husläkare bland Stockholms äldsta blir ett tecken på framgång. I min värld är fallet det motsatta; fler 85-åringar på akuten vore en olycka, och fler besök är inte synonymt med bättre vård. Har inte våra äldre gjort sig förtjänta av en mer komplex behovsanalys? Nog borde 25 miljoner kunna ge mer raffinerat utformade subventioner? Prioritera för all del länets äldsta, men hellre med smarta vårdlösningar snarare än landstingspolitiska tjuvnyp. Anne Brynolf medicinsk redaktör Vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå har man hittat former för att mäta, analysera och utveckla sin egen PAL-modell. nyheter Sidan 1206 reflexion 1199 Fler besök inte synonymt med bättre vård Anne Brynolf signerat 1203 Återinför PAL och ge läkare ledande roll i utformningen Elin Karlsson, Marina Tuutma lt debatt 1204 Träna på teamarbete för säker förlossningsvård! Fredrik Larsson, Erik Borgström, Charlotte Millde Luthander, Anders Dahlström 1205 Apropå! Debatten om etiken, juridiken och nya dyra läkemedel Tala klarspråk om vårdens begränsningar Ola Bratt nyheter 1206 Läkarförbundet vill se kontinuitet i läkarkontakten men ingen lagreglering 1207 I Umeå utvecklar man sin egen PAL-modell 1209 Socialstyrelsen: Vårdgivarna behöver stöd för att snabba på införandet av fast vårdkontakt 1210 Statistik från SKL: Färre vårdplatser fler överbeläggningar Så mycket fick landstingen böta 1211 Transplantationerna av luftstrupar: Smer utreder gråzonen mellan forskning och vård 1212 Arbetsmiljöverket skärper krav mot Region Örebro län Läkarbrist på Hallsbergs vårdcentral granskas 1213 Läkarförbund kritiskt till skånsk ST-utbildning av saudiska läkare klinik och vetenskap kommentar 1214 Svensk perinatalvård i framkanten ändå måste den bli bättre Elisabeth Olhager, Mikael Norman 1216 Amerikanska läkares»burnout«och svenska läkares»utmattning«stressrelaterad psykisk ohälsa ökar även bland svensk sjukvårdspersonal Alexander Wilczek nya rön 1219 Lovande metod för tidig upptäckt av bröstcancer Sofia Gruvberger, Lao Saal Narkos i barndomen kopplad till lägre Hudblekningskrämer globalt hälsoproblem i och med den ökade användningen. Patientfallet beskriver en gravid mörkhyad kvinna som sökt upprepade gånger på akuten på grund av kraftig huvudvärk och illamående. Sidan 1224 Foto: Fotolia/IBL Maria Sandström och Erika Jonsson, onkologer, och Elisabeth O Karlsson, verksamhetschef, Cancercentrum i Umeå. Foto: Johan Gunséus läkartidningen nr volym

4 innehåll nr juli 2015 klinik och vetenskap Nyttan av farmakogenetik. Bilden: tredimensionell struktur av humant TPMT (blått); TPMT:s substrat S-adenosylmetionin (rött). Sidan 1229 IQ och sämre språkförmåga Felicia Lindberg 1220 Nytt preventionsprogram halverade risken för våldtäkt Felicia Lindberg Nytt test avslöjar tidigare virusinfektioner Felicia Lindberg 1221 Arbetsrelaterade hälsofaktorer kan öka ojämlikheten i akademin Felicia Lindberg Icke-invasiv fosterdiagnostik hittade tidig cancer hos gravida Felicia Lindberg 1222 Chokladintag kopplat till lägre risk för hjärt kärlsjukdom Felicia Lindberg Kombinerad immunterapi kan vara effektiv vid malignt melanom Felicia Lindberg artiklar 1224 Fallbeskrivning Hudblekningsprodukter en del av vardagen i stora delar av världen. Kortikosteroider, hydrokinon och kvicksilver vanliga ingredienser Märit Wallander, Patrik Löfgren, Mikael Rydén 1229 Översikt Nyttan av farmakogenetik kultur»man vill kalla det ogenomtänkt, men det är snarast så att det är ingen som har tänkt alls «. Läs mer av Jakob Ratz Endlers krönika»vägskälet«. Sidan 1243 för en mer individualiserad behandling Exemplet tiopuriner vid inflammatorisk tarmsjukdom och barnleukemi Malin Lindqvist Appell, Lars-Göran Mårtensson, Sven Almer, Curt Peterson läkemedelsfrågan 1234 Laktos i läkemedel normalt inget problem för laktosintoleranta Anna Sandqvist, Per Ottander debatt och brev 1237 Livshotande vårdplatsbrister kräver akuta åtgärder. Sjukvårdsministern bör tillsätta en kriskommission Jan Halldin 1238 Bra att laboratorieresultatens kvalitet uppmärksammas Gunnar Nordin 1239 Frågetecken kring alkolås rätas ut Lars Englund kultur 1241 Smärtmetaforernas dolda budskap Emmanuel Bäckryd 1242 Med namnet i fel ruta. Läkarens erfarenhet av en annan sorts liv Jonatan Wistrand 1243 Krönika Vägskälet Jakob Ratz Endler 1244 lediga tjänster 1246 platsannonser 1253 meddelanden 1254 information från läkarförbundet Tipsa Läkartidningen Har du ett nyhetstips ta kontakt med redaktionen! Mejla till: Tala om ifall du vill vara anonym! Foto: Colourbox Organ för Sveriges läkarförbund Box 5603, Stockholm Besöksadress: Östermalmsgatan 40 Telefon: Fax: Webb: Läkartidningen.se E-post: Chefredaktör och ansvarig utgivare Pär Gunnarsson Medicinsk huvudredaktör Jan Östergren (internmedicin) Redaktionschef och stf ansvarig utgivare Karin Bergqvist Medicinsk redaktionschef Michael Wilczek Nyhetschef Elisabet Ohlin Marknads- och annonsdirektör Ulf Jansson Medicinska redaktörer Anne Brynolf, vik underläkare Margaretha Bågedahl-Strindlund, docent (psykiatri) Ylva Böttiger, professor (klinisk farmakologi) Pelle Gustafson, docent (ortopedi/organisation) Stefan Johansson, med dr (pediatrik) Lena Marions, docent (obstetrik/gynekologi) Carl Johan Sundberg, professor (fysiologi) Carl Johan Östgren, professor (allmänmedicin) Sekretariat Inga-Maj Lagerholm Administration/ekonomi Yvonne Bäärnhielm Produktion Mats Kardell (IT) Grafik: Typoform (där inget annat anges) Korrektur: Lennart Werner Redaktion Miki Agerberg (reporter) Björn Enström (webbredaktör) Sara Holfve (AD, medicinsk redigering) Gabor Hont (kultur) Carin Jacobsson (meddelanden) Ewa Knutsson (debatt) Felicia Lindberg (reporter) Michael Lövtrup (reporter) Marie Ström (reporter) Madeleine Ramberg Sundström (redigering) Birgit Wilhelmson (medicinsk redigering) Marknads- och annonsavdelning Hélène Engström (marknadskoordinator) Irene Balsam (annonsservice) Håkan Holmén (säljare) Eva Larsson (säljare) Göran Sterner (säljare) Prenumerationsavdelningen Hélène Engström Läkartidningen Förlag AB Pär Gunnarsson (tf vd) TS-kontrollerad upplaga: ex ISSN: (pappersutgåva) (webbupplaga) Tryckeri Sörmlands Grafiska AB Läkartidningen nr utkommer den 15 juli Foto: Colourbox Vetenskapliga artiklar har genomgått referentbedömning. Varje manuskript granskas av minst en (ofta fler) av Läkartidningens stab av vetenskapliga experter. Granskningen av manuskript sker enligt internationella rekommendationer (www.icmje.org). organ för sveriges läkarförbund grundad läkartidningen nr volym 112

5 För patienter som inte uppnått LDL-C-mål med generisk statin. SIKTA LÅGT Statin + EZETROL (ezetimib) kan hjälpa dina patienter nå mål! 1 1. Bays et al. Am J Cardiol. 2013;112(12): EZETROL (ezetimib) kolesterolabsorptionshämmare (Rx; (F); SPC sept 2013) tabletter 10 mg. Indikationer: EZETROL givet tillsammans med en statin är indicerat som tilläggsterapi till diet till patienter med primär hyperkolesterolemi (ickefamiljär och heterozygot familjär) som inte är adekvat kontrollerade med en statin enbart. EZETROL i monoterapi är indicerat som tilläggsterapi till diet till patienter med primär hyperkolesterolemi (icke-familjär och heterozygot familjär) hos vilka en statin anses olämplig eller inte tolereras. EZETROL givet tillsammans med en statin, är indicerat som tilläggsterapi till diet till patienter med homozygot familjär hyperkolesterolemi. Annan kompletterande behandling (t ex LDLaferes) kan ges. EZETROL är indicerat som tilläggsterapi till diet till patienter med homozygot familjär sitosterolemi. Fördelaktig effekt av EZETROL på kardiovaskulär morbiditet och mortalitet har ännu inte fastställts. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något av hjälpämnena. När EZETROL ges tillsammans med en statin bör produktresumén för det aktuella läkemedlet konsulteras. EZETROL givet tillsammans med en statin är kontraindicerat under graviditet och amning. EZETROL givet tillsammans med en statin är kontraindicerat hos patienter med aktiv leversjukdom eller med kvarstående transaminasförhöjning utan känd orsak. Vid förskrivning och för aktuell information om villkor i förmånssystemet, förpackningar och priser se Villkor för subvention: Subventioneras endast för patienter som har provat generisk statin och inte uppnått behandlingsmålet, eller om det konstateras att patienten inte tål statiner. Box 7125, Sollentuna, EZETROL är ett registrerat varumärke av MSP Singapore Company, LLC. Copyright 2012 MSP Singapore Company, LLC CARD Mars 2014

6 arrangerar AKUT HJÄRTSVIKT Stockholm den 30 september 2015 Sophiahemmet Högskola, Valhallavägen 91, Stockholm Detta seminarium belyser akut hjärtsvikt på sjukhus avseende akut handläggning, utredning, behandling och långsiktig uppföljning. Syftet är att ge en bättre förståelse för patofysiologiska mekanismer vid akut hjärtsvikt och de behandlingsmöjligheter som finns vid ytterligare försämring och kardiogen chock. Seminariet riktar sig till alla som är inblandade i vården av dessa patienter: kardiologer, internmedicinare, intensivister, thoraxkiruger, fysiologer, intensivvårdssköterskor, akutsjuksköterskor m fl. Preliminärt program den 30 september :00 13:00 Registering och lättare lunch 13:00 13:30 Introduktion. Definition, patogenes och epidemiologi. Aktuella behandlingsriktlinjer avseende farmakologisk och devicebehandling. Med dr Agneta Månsson Broberg, Hjärtkliniken, Karolinska universitetssjukhuset 13:30 14:10 Bakåtsvikt. Definition, patofysiologi vid akut hjärtsvikt med bakåtsvikt, problem och prognos. Principer och indikationer för behandling. Med dr Laila Hubbert, Kardiologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping 14:10 14:40 Kaffe 14:40 15:20 Framåtsvikt. Definition och patofysiologi vid kardiogen chock. Principer, indikationer, problem och prognos vid VA-ECMO vid kardiogen chock. ECMO vid hjärtstopp? Prof Jan van der Linden, Thoraxkliniken, Karolinska universitetssjukhuset 15:20 16:00 Akut hjärtsvikt och därefter. Prognos och behandlingsmöjligheter efter det akuta behandlingsskedet. Avancerad hjärtsviktsbehandling, transplantation/lvad. Doc Lars Lund Hjärtkliniken, Karolinska universitetssjukhuset 16:00 16:20 Avslut och diskussion Moderator Doc Hans Persson, Danderyds sjukhus och med dr Agneta Månsson Broberg, Karolinska universitetssjukhuset Programansvarig Läkartidningen Pris 1495 kr + moms. Lättare förtäring och kaffe ingår. Anmälan är bindande men kan överlåtas till kollega. Kontakta för mer information. För program och anmälan: Utställare

7 signerat Återinför PAL och ge läkare ledande roll i utformningen I dag har vi en sjukvård i Sverige som ur många aspekter är av god kvalitet. Men det finns stora problem att ta tag i, såsom bristande kontinuitet och tillgänglighet samt en stuprörsorganisation där patienter kan falla mellan stolarna. Vi har i medier läst om patienter som orsakats stort lidande på grund av bristande kontinuitet senast i DN om Åke, som under ett år träffat 66 läkare. Röster har höjts för att mötet mellan läkare och patient åter måste bli det centrala. Vid vårt fullmäktigemöte 2014 beslutades att vi ska verka för att sjukvården åter blir förpliktad att utse patientansvarig läkare. Under det senaste året har vi därför genomfört en utredning om PAL. Den har bestått av en genomgång och analys av tidigare bestämmelser samt aktuell lagstiftning, diskussioner på specialitets- och lokalföreningarnas representantskapsmöten, ett flertal intervjuer samt fokusgrupper med distriktsläkare, sjukhusläkare och chefer. Vi har även träffat företrädare för patientföreningar och pensionärer. Gemensamt är att alla ställer sig positiva till att PAL återinförs. För att få ett fungerande system måste vi börja med att fråga oss vem som ska ha rätt till PAL och vilken roll PAL ska ha. Tittar vi på vad lagstiftningen säger så har landstingen en skyldighet att organisera primärvården så att invånarna kan få tillgång till fast läkarkontakt. Vidare finns rätten till fast vårdkontakt för alla som så önskar, och har patienten ett livshotande tillstånd ska denna kontakt vara en legitimerad läkare. Vi anser att alla patienter med ett upprepat vårdbehov på grund av kronisk eller tillfällig sjukdom har behov av en eller flera PAL. PAL ska vara en legitimerad läkare med tillräcklig kompetens för uppgiften. För att upprätthålla kompetens och kunna ge god vård i enlighet med ett vetenskapligt förhållningssätt behövs fortbildning. Vidare måste vi för att få en acceptabel arbetsbörda ha ansvar för ett rimligt antal patienter. Det kräver en läkarbemanning som motsvarar behoven. I dagsläget är ett stort problem bristen på läkare i primärvården, men vakanser ses även inom andra specialiteter. Vi har ett decentraliserat försörjningssystem där nationell och regional samordning saknas och framförhållningen ofta är bristfällig. Här har vi som profession ett ansvar att verka för en ändamålsenlig fördelning av läkare för en adekvat och hållbar kompetensförsörjning. Brist på läkare kan dock inte vara ett argument mot PAL då kontinuitet ökar effektiviteten. Att införa PAL kan även innebära en möjlighet att visa vilket bemanningsbehov en verksamhet har. Vi anser att PAL ska vara huvudansvarig för det medicinska omhändertagandet av patienten, men att dyrbar läkartid inte ska användas till uppgifter som administratörer gör bättre. Vi måste ha IT-system som klarar av informationsöverföring och som blir ett stöd i arbetet, och verksamheten måste organiseras så att PAL efter behov har stöd av andra medlemmarna i det multiprofessionella teamet. Vi har uppfattat en oro för att PAL alltid skulle behöva vara tillgänglig. Men de representanter för patientföreningar som vi har pratat med visar förståelse för att man inte alltid kan få träffa sin PAL, att det ibland blir en annan läkare. Så länge PAL fanns inom teamet sågs det inte som något större problem. Förutsättningarna för att axla PAL-skapet varierar mellan olika kliniker och vårdcentraler. Vi har inte någon kokbokslösning för hur PAL ska användas; det måste anpassas till berörd verksamhet, och läkarprofessionen måste ha ledande roll i utformningen. Vi tror att ett återinförande av PAL kan ge en säkrare, mer patientvänlig sjukvård om fokus sätts på kontinuitet, samordning, vårdkvalitet och tillgänglighet. För att det ska fungera måste det finnas kända rutiner om ansvar, befogenheter, hur överrapportering av information mellan vårdgivare ska gå till samt vem som ansvarar för vad. Och viktigast av allt: Patienten ska känna till vem eller vilka som är PAL, var det övergripande ansvaret ligger och hur kontaktvägarna in till sjukvården ser ut. Illustration: Colourbox»Vi tror att ett återinförande av PAL kan ge en säkrare, mer patientvänlig sjukvård om fokus sätts på kontinuitet, samordning, vårdkvalitet och tillgänglighet.«elin Karlsson ledamot förbundsstyrelsen, Läkarförbundet; ordförande, Etik och ansvarsrådet Marina Tuutma ledamot förbundsstyrelsen, Läkarförbundet; ordförande, Arbetslivsgruppen Varje vecka skriver representanter för Sveriges läkarförbund. läkartidningen nr volym

8 lt debatt Redaktör: Ewa Knutsson Foto: Fotolia/IBL Träna på teamarbete för säker förlossningsvård! Realistisk och regelbundet återkommande teamträning i simulator reducerar risken för mänskliga misstag och minskar den förlossningsrelaterade maternella och neonatala morbiditeten och mortaliteten, skriver Fredrik Larsson och medförfattare. FREDRIK LARSSON ST-läkare ERIK BORGSTRÖM specialistläkare; båda Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, Södersjukhuset, Stockholm CHARLOTTE MILLDE LUTHANDER överläkare, VO kvinnosjukvård/förlossning, Södersjukhuset ANDERS DAHLSTRÖM överläkare, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, Södersjukhuset; samtliga instruktörer vid CEPS I en kommentar i Läkartidningen [1] beskrivs att allvarliga brister i förlossningsvården vid en brittisk klinik kraftigt bidrog till ökad mortalitet bland mödrar och barn. Den primära orsaken bedömdes vara avsaknad av fungerande samarbete mellan barnmorskor, obstetriker och barnläkare. Även Svenska barnmorskeförbundet [2] lyfter fram vikten av tvärprofessionellt samarbete och anser att det finns flera faktorer som gör det mindre sannolikt att samma situation skulle uppstå i Sverige, bland annat ett mindre hierarkiskt system. Brister inom den svenska förlossningsvården har bland annat resulterat i det nationella projektet»säker förlossningsvård«[3] med mål att öka säkerheten för det nyfödda barnet. I en annan kommentar beskrivs ett nyutvecklat utbildningssystem på Vrinnevisjukhuset i Norrköping där man överfört metoder och erfarenheter från flyget och sjöfarten i syfte att träna och resonera kring mänskliga faktorer, kommunikation och beslutsfattande [4]. Sjukvården är en högriskverksamhet i likhet med flyget, militären och kärnkraftsindustrin. Gemensamt är vikten av att motverka mänskliga fel. Simulatorbaserad träning har blivit en viktig del i dessa verksamheter [5, 6]. Akuta situationer inom sjukvården förutsätter god kommunikation, tydligt ledarskap, följsamhet till riktlinjer och effektivt teamarbete. Brister i teamarbete och kommunikation är en starkt bidragande orsak till misstag och farliga händelser [6]. För att förbättra teamarbetet måste man träna. Träning inom neonatal hjärt lungräddning förekommer i någon form på alla förlossningsenheter i Sverige. Instruktörer från majoriteten av landets enheter har utbildats på Centrum för patientsimulering (CEPS), som är ett simulatorbaserat tvärprofessionellt teamträningskoncept som utvecklats på Södersjukhuset i syfte att förbättra omhändertagandet av det sjuka nyfödda barnet. CEPS-pedagogiken används inom neonatologi, obstetrik, akut pediatrik, vuxenintensivvård och akutsjukvård. Samarbete mellan olika yrkeskategorier förutsätts inom sjukvården, men studenter på grundutbildningen har bristande tvärprofessionell träning [7]. Vi har därför infört CEPS på grundutbildningsnivå, där läkarstudenter och barnmorskestudenter tränar tillsammans. Träningen sker i en realistisk simulerad miljö antingen på ett kliniskt träningscentrum eller på avdelningen. Teamets sammansättning återspeglar den verkliga situationen, och alla deltagare har samma funktion som i sin vanliga yrkesroll. Även instruktörerna kommer från de olika professionerna och personalkategorierna. Modellen utgår från medicinska algoritmer men fokuserar på kommunikation, samarbete, ansvarsfördelning och ledarskap. En hörnsten är samtliga teammedlemmars ansvar och medverkan. Återkoppling är det viktigaste lärandemomentet i simulatorbaserad träning [8]. Därför läggs stor vikt på vi läkartidningen nr volym 112

9 lt debatt Sjukvården är i likhet med flyget en högriskverksamhet. Simulatorbaserad träning är en viktig del i verksamheten, anser artikelförfattarna. Foto: Fotolia/IBL deoassisterad återkoppling som kan sätta fokus på teamarbetet samt medför en hög grad av reflektion och förståelse av egna och andras agerande. Vår erfarenhet är att det finns synergier och fördelar utöver förbättrat medicinskt omhändertagande. Med ökad förståelse och respekt mellan olika kliniker och personalkategorier ser vi ett bättre samarbetsklimat. Efter införandet av kursen CEPS obstetrik på Södersjukhuset vittnar personalen på förlossningen och anestesikliniken om att samarbetet och kommunikationen fungerar betydligt bättre. Opublicerade data visar att akuta kejsarsnitt i större utsträckning kan genomföras i spinal anestesi efter teamträningen, vilket ökar säkerheten för kvinnan. Vi efterlyser nationella riktlinjer för teamträning kring både den födande kvinnan och det sjuka nyfödda barnet. Varje förlossningsenhet bör ha tillgång till träningsverksamhet som omfattar teori, apparatkunskap och tvärprofessionell teamträning. För att lära sig och testa teoretiska kunskaper kan man använda utbildningsprogrammet www. neohlrutbildning.se. Prioritering är svårt, och vissa kliniker anser att de inte har resurser att låta medarbetarna träna. Vi efterlyser därför nationella riktlinjer för hur ofta medarbetare ska genomföra träningen. Vårt mål är att varje medarbetare inom förlossningsvården ska teamträna en gång per år för att upprätthålla ett bra beteende i akuta situationer. Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. REFERENSER 1. Marions L, Johansson S. Transparent teamarbete krävs för säker förlossningsvård. Revirtänkande och låg kompetens gav vårdskandal i Storbritannien. Läkartidningen. 2015;112:DHUY. 5. Helmreich R, Merritt A, Wilhelm J. The evolution of crew resource management training in commercial aviation. Int J Aviat Psychol. 1999;9: Henriksen K, Dayton E. Issues in the design of training for quality and safety. Qual Saf Health Care. 2006;15:i17-i Risser D, Rice M, Salisbury M, et al. The potential for improved teamwork to reduce medical errors in the emergency department. The Med- Teams Research Consortium. Ann Emerg Med. 1999;34: Ponzer S, Faresjo T, Mogensen E. Framtidens vård kräver interprofessionellt samarbete. Läkartidningen. 2009;106: läs mer Fullständig referenslista Läkartidningen.se apropå! Debatten om etiken, juridiken och nya dyra läkemedel Tala klarspråk om vårdens begränsningar Det pågår en viktig debatt i Läkartidningen om den etiska plattformen för bedömning av huruvida nya, dyra läkemedel ska bekostas av skattemedel eller inte [1-4]. Debatten började efter att den nationella vårdprogramsgruppen för prostatacancer frågade Socialstyrelsen och olika etiska kommittéer om juridiken och etiken kring information om livsförlängande behandling till cancersjuka människor som inte har råd med den. Svaret från Socialstyrelsen om juridiken var kristallklart: Patientlagen anger att»patienten ska få information om de metoder som finns för undersökning, vård och behandling«, men myndigheten tog inte ställning till etiken. De etiska kommittéerna är överens om att patienterna måste få information om alla beprövade behandlingar, inte bara om dem som sjukvården betalar för. Uppfattningarna går däremot isär om huruvida patienterna ska kunna köpa sig till en bättre vård och om gränserna för de behandlingskostnader som den skattefinansierade sjukvården kan ta på sig. Självklart kan vi läkare inte låta bli att berätta för patienterna att de kanske kan leva ett år längre med god livskvalitet om de behandlas med ett visst läkemedel bara för att Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) bedömt att det inte kan skrivas ut med förmån. Vad vet vi om huruvida patienten kan betala en halv miljon för sin behandling eller inte? Problemet är att de flesta inte har råd. Det är också ett problem att få svenskar vet att sjukvården kanske inte kommer att betala för den bästa och kanske enda livsförlängande behandlingen om de drabbas av obotlig cancer. Även om patienterna måste få information om samtliga behandlingsalternativ, är det orimligt att vi läkare under ett kort mottagningsbesök ska behöva förklara för svårt cancersjuka människor varför de inte kan få en livsförlängande behandling, om de inte själva kan betala hundratusentals kronor. Den grundläggande informationen om hur sjukvården fungerar måste ledande politiker och tjänstemän ta på sig. Den svenska sjukvårdens kris beror till stor del på att vi inte har satsat tillräckligt på personalen. Gapet mellan målen i vårdprogram och vårdgarantier och den faktiska sjukvården beror inte så mycket på bristande resurser för läkemedel eller utrustning som på brist på mänskliga resurser för vårdplatser, mottagningsbesök, akutmottagningar, diagnostiska undersökningar och operationer. På många håll är det både för låg planerad personaltäthet och vakanser på grund av brist på kompetent personal. För att säkerställa en god bemanning av den svenska sjukvården krävs insatser som kommer att göra det ekonomiska utrymmet för nya läkemedel ännu mindre än i dag. Det finns inte ens en teoretisk möjlighet att skattefinansierad sjukvård ska kunna ge bästa möjliga omvårdnad och behandling till alla. Den svenska sjukvården har inte gjort det på många år. Tyvärr har politiker och tjänstemän försökt dölja detta faktum i retoriska dimridåer och visioner, ibland i rena lögner (»patientsäkerheten är inte hotad«). Det är dags att sluta stoppa huvudet i sanden och i stället öppet börja diskutera prioriteringar. Vad ska den skattefinansierade sjukvården omfatta och vad kan den inte stå till tjänst med? Vi svenskar måste redan medan vi är friska få veta vilka begränsningar sjukvården har, så att förväntningarna på den överensstämmer med verkligheten. Det är grymt att låta människor upptäcka begränsningarna först när de är svårt sjuka och förväntar sig hjälp. Ola Bratt urolog, Lund läs mer Fullständig referenslista Läkartidningen.se Illustration: Colourbox läkartidningen nr volym

10 nyheter patientansvarig läkare Ge patienten rimliga förväntningar om graden av läkarkontinuitet. Så bygger onkologen Erika Jonsson upp en bra patientrelation direkt vid nybesök. Läkarförbundet vill se kontinuitet i läkarkontakten Rätt till patientansvarig läkare, PAL, ska omfatta fler patientkategorier än dem med livshotande tillstånd. Det anser Läkarförbundet, som presenterar sin PAL-politik i Almedalen den här veckan. Förbundet förespråkar dock inte lagreglering, utan tycker det är bättre att vårdgivarnas arbete med kontinuitet stimuleras än ses som en pålaga. Patientansvarig läkare, PAL, bör återinföras som begrepp i vården. En lagreglerad PAL-funktion kan dock slå fel. Det är viktigare att vårdgivarna stärker sitt arbete med läkarkontinuitet utifrån behov och verksamhetens karaktär, anser Läkarförbundet, som efter en grundlig utredning och en remissomgång bland delföreningar inom förbundet under våren nu format en politik i frågan. Det finns en bred enighet om att återgå till en PAL- funktion. Vi kan se det i yttranden från lokal- och specialitetsföreningar men även från de fokusgrupper som varit en del av utredningsarbetet, säger Elin Karlsson i Läkarförbundets förbundsstyrelse. Men det handlar inte om att gå tillbaka till PAL som det fungerade fram till Det var en modell med uppenbara brister, och därför är det oerhört viktigt med noggrannhet när nya PAL ska utformas. Den gamla PAL-funktionens 19-åriga saga, mellan 1991 och 2010, tog slut efter förslag från en statlig utredning om ändringar i hälsooch sjukvårdslagen. Ersättaren fast vårdkontakt (FVK) har inte haft den avsedda effekten att stärka kontinuiteten i vården. Det visar Socialstyrel läkartidningen nr volym 112

11 nyheter patientansvarig läkare Ny lagstiftning, där patientansvarig läkare tonades ner, har inte varit ett hinder för Cancercentrum vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, som hittat former för att mäta, analysera och utveckla sin egen PAL-modell. text: fredrik mårtensson foto: johan gunséus I Umeå utvecklar man sin egen PAL-modell» Att gå ifrån det PAL-system som vi byggt upp under åren har aldrig varit aktuellt. Det är grunden för kontinuitet och trygghet att patienterna har en egen ansvarig läkare, säger Erika Jonsson, onkolog vid Cancercentrum. Bra PAL-skap bygger till stora delar på att det finns ett gemensamt synsätt på kliniken om att kontinuitet mellan läkare och patient är viktigt. Det upplever jag att vi har på Cancercentrum, inte minst på sektionsnivå med bra och uppriktiga diskussioner, säger hennes kollega onkolog Maria Sandström. De är två av runt 45 läkare, många av dem med tjänstgöringstid även för undervisning och forskning, som är knutna till Cancercentrum. Cancercentrum har vårdansvar för de fyra nordligaste landstingen och omfattar vård och behandling inom»det är grunden för kontinuitet och trygghet att patienterna har en egen ansvarig läkare.«onkologi och hematologi. Slutenvården har 42 vårdplatser. För alla patienter anges det i journalen vem som är PAL. Målet är att minst 50 procent av patientens alla öppenvårdsbesök är hos samma läkare. Så långt det är möjligt tas aktuella patienter in direkt till kliniken, utan att behöva gå via akuten. Arbetet bygger också på parvård. Genom åren har vi utvecklat en form av parmodell, där jag som PAL har en kollega som har kunskap om patienten och kan gå in om jag men ingen lagreglering sens uppföljningar, och det är Läkarförbundets åsikt. Det märktes ganska tidigt, vilket framgick redan 2012 i en utvärdering av Socialstyrelsen, att reformen slog snett. Vi tycker också att för stort fokus hamnade på vårdteamet runt patienten, inte på behovet av en fast läkarkontakt, säger Elin Karlsson. Allt ansvar ska inte läggas på lagstiftarna. Intentionen från dem var snarast att komma bort från att slentrianmässigt namnge en fast läkarkontakt för alla patienter. Men tyvärr har vårdteamet alltför ofta setts som en universallösning. Läkarförbundets utredning har sin grund i ett fullmäktigebeslut från förra året om behovet av en namngiven läkare med patientansvar. Elin Karlsson säger att utredningen haft sin utgångspunkt i betydelsen av kontinuitet utifrån tre aspekter: det efterfrågas av patienterna, det är viktigt i läkarrollen och Elin Karlsson det borgar för effektivitet inom vården. Det finns inga förlorare i en utveckling mot bättre kontinuitet. Därför har vi förhoppningar om en bra dialog med staten och vårdgivarna för att kunna få ett nytt PAL-system på bästa sätt. Man bör dock vara medveten om att utgångsläget är ganska bekymmersamt med en betydligt lägre andel patienter i Sverige som har en fast läkarkontakt än i många andra länder. Vi tror att det kan leda fel att fokus blir på att uppfylla lagkraven och läkartidningen nr volym

12 nyheter patientansvarig läkare»ambitionerna är det centrala Så här jobbar vi. Det här kan du förvänta dig av oss. Vi ska göra allt för att du ska få träffa samma läkare, men det är inte alltid det går. «När lagstiftningen gick mot ökad tonvikt på vårdteam, valde Cancercentrum i Umeå att utveckla sin PALmodell. Elisabeth O Karlsson, verksamhetschef, Erika Jonsson och Maria Sandström, båda onkologer. Foto: Johan Gunséus är förhindrad. En slags biträdande PAL eller back up som visat sig fungera väl och som bidrar till kontinuitet mellan läkare och patient, säger Maria Sandström. Förutom att det är en viktig trygghetsfaktor är det grundläggande för patientsäkerhet och vårdkvalitet, betonar hon. Samtidigt kan arbetet med förbättrad kontinuitet bitvis upplevas som frustrerande. Det finns ständiga fallgropar. Kontinuitet handlar om att göra ett bra jobb på flera plan individuellt, tillsammans med kollegor, i samverkan med andra kliniker. Det är inte alltid det fungerar fullt ut på alla nivåer, och sedan ska det stämma med jourtjänstgöring och sommarbemanning, säger Maria Sandström. Ambitionerna är det centrala, tillägger Erika Jonsson, och berättar att man lägger stor vikt vid att informera patienten vid varje nybesök:»så här jobbar vi. Det här kan du förvänta dig av oss. Vi ska göra allt för att du ska få träffa samma läkare, men det är inte alltid det går.«när man trycker på det budskapet så får man en bra start i relationen med en ny patient, säger Erika Jonsson. Elisabeth O Karlsson, som är verksamhetschef vid Cancercentrum, ser en tydlig koppling mellan sättet att arbeta och att kliniken får återkommande höga betyg av patienter i enkäter och utvärderingar. Ibland tänker man:»nej, inte parkeringarna igen. Kom med kritik mot vården i stället så vi kan se den med nya ögon.«det är nämligen bristen på parkeringsplatser som alltid återkommer i enkäterna, säger Elisabeth O Karlsson med ett leende. På Cancercentrum har förändringarna i hälso- och sjukvårdslagen kring PAL och fast vårdkontakt inte haft någon praktisk betydelse. Det åligger mig som verksamhetschef att säkerställa patientens behov på en rad områden, som kontinuitet och trygghet. Jag vet ju också att det funnits en osäkerhet inom många delar av vården om hur lagförändringen ska tolkas. Men hos oss har det inte varit problematiskt ef- att vi hamnar i samma sits som med både nuvarande lagstiftning och gamla PAL, med brister i den lokala anpassningen. Det är bättre att en ny PAL-funktion stimulerar vårdgivarnas arbete med kontinuitet och samverkan än ses som en pålaga. De senaste årens utveckling mot att kontinuiteten i läkarkontakterna tonats ner visar på ett tydligt behov av att återinföra patientansvarig läkare som begrepp, anser Läkarförbundet. Förbundets förslag är att rätten till PAL som fast vårdkontakt gäller fler patientkategorier än livshotande tillstånd. Även de med kroniska sjukdomar, allvarliga och komplicerade sjukdomstillstånd, sköra och multisjuka äldre samt patienter med nedsatt autonomi bör omfattas. PAL ska generellt vara legitimerad läkare, med vissa möjligheter att ta sig an rollen under ST-tjänstgöring. Ett problem som vi inte kan bortse från är att läkarbristen, framför allt inom primärvården, försämrar kontinuiteten. Därför är det viktigt att staten tar ett tydligare ansvar för kompetensförsörjning i linje med vad förbundet krävt tidigare, säger Elin Karlsson. På många håll finns goda intentioner för en bra kontinuitet mellan patienter och läkare. Men då krävs att det finns resurser och att det är möjligt med PALuppdrag som bygger på lokala förutsättningar och rutiner. Fredrik Mårtensson Viktiga delar i Läkarförbundets PAL-strategi: Patientansvarig läkare (PAL) ska gälla som begrepp inom vården. Ett nytt PAL-system måste bygga på lokal anpassning och dialog mellan fack, arbetsgivare och staten. Lagreglering är en tveksam väg att gå. Fler sjukdomsgrupper än livshotande tillstånd ska ha rätt till PAL. PAL bör vara legitimerad läkare, med möjlighet för PALskap även för ST-läkare läkartidningen nr volym 112

13 nyheter patientansvarig läkare Socialstyrelsen: Vårdgivarna behöver stöd för att snabba på införandet av fast vårdkontakt Läkarbristen i primärvården gör att vårdgivarna behöver sänka ambitionsnivån för fast vårdkontakt, som mycket väl kan vara en sjuksköterska i stället för en läkare. Det är Socialstyrelsens slutsats i en rapport, publicerad i februari i år, om att utveckla vården för de mest sjuka äldre. Socialstyrelsen anser att många landsting har bristande kunskaper om fast vårdkontakt och felaktigt sätter likhetstecken med fast läkarkontakt. Det är visserligen önskvärt med en fast läkarkontakt, skriver Socialstyrelsen, men i praktiken svårt att uppnå på grund av arbetsbelastning och bemanningsläge med hyrläkare vid många vårdcentraler. I rapporten föreslår Socialstyrelsen ökade insatser för att stödja och vägleda vårdgivarna för att snabba på införandet av fast vårdkontakt. Ett flertal utvärderingar har visat att införandet går mycket långsamt. Socialstyrelsen konstaterade 2013 att endast sju landsting systematiskt hade byggt upp system med fast vårdkontakt i både primärvård och specialiserad vård. En större kartläggning av Socialstyrelsen 2012 visade att färre än hälften av landstingen informerat allmänheten om rätten till fast vårdkontakt. Myndigheten för vårdanalys har i en granskning presenterad tidigare i år kommit fram till att endast 20 procent i gruppen svårt sjuka patienter har en fast vårdkontakt och att en lika stor andel efterfrågar en sådan. Fast läkarkontakt i primärvården har också dokumenterats med skilda resultat i olika studier: 60 procent bedömdes ha en fast läkarkontakt enligt SKL:s patientenkät 2013, och drygt 40 procent i Vårdanalys studie från februari i år. Uppsalas läkarutbildning får kraftigt sänkt betyg På två år har studenternas betyg på den kliniska utbildningen i Uppsala sjunkit markant, visar Medicine studerandes förbunds kliniska handledningsundersökning. Enligt undersökningen upplever också fler läkarstudenter negativ särbehandling på grund av kön. Lancet uppmanar till akuta klimatåtgärder Konsekvenserna av klimatförändringarna är så allvarliga att de hotar att underminera de senaste 50 årens framsteg inom global hälsa, konstateras i en stor internationell forskningsrapport i Lancet. tersom jag vet att vår PALmodell uppfyller de patienträttigheter som lagen tar upp, säger Elisabeth O Karlsson. Hon pekar på ett flertal organisatoriska faktorer som bidrar till en heltäckande, fungerande PAL-modell. Vi arbetar med egna jourläkare, har direktintag av patienter och 15 kontaktsjuksköterskor som är viktiga i ett kontinuitetsperspektiv. Cancercentrum har också förhållandevis många vårdplatser och klarar att ta ett helhetsgrepp om patienten, som slipper remitteras runt i vården. Det skapar kontinuitet och har gett oss möjligheter att utveckla den onkologiska specialiteten till att omfatta både vård och behandling.»kontinuitet handlar om att göra ett bra jobb på flera plan individuellt, tillsammans med kollegor, i samverkan med andra kliniker.«den nationella medierapporteringen under 2013, om patienter som slussades runt i vården, fick läkarna vid Cancercentrum att fundera över den egna verksamheten. Läkar patientkontakt blev ett av flera kvalitetsmått i verksamhetsplanen En reaktion var att vi faktiskt aldrig mätt kontinuitet för våra läkarbesök och att det borde vara intressant att göra, säger Maria Sandström. Under 2014 genomfördes därför mätningar om en patients läkarkontakter inom klinikens öppenvård. Fyra mätperioder, jämnt fördelade över året med sommaren undantagen, valdes ut med nybesök och kontrollbesök som underlag för statistiken, som totalt omfattar 120 patienter. Vi har definierat minst 50 procent av en patients läkarbesök hos samma doktor som att vi uppfyller våra egna krav. Det klarade vi i 74 procent av fallen, säger Elisabeth O Karlsson. Stämmer det att statistiken är kopplad till ekonomisk ersättning? Ja, om än i mycket begränsad omfattning. Vi har själva valt kontinuitet som kvalitetsmål, i enlighet med nationella kvalitetssystem och efter den modell som gäller i Västerbotten. Definierade målnivåer ger en viss ersättning, och med 65 procent som kvalitetsmål gav utfallet på 74 procent ersättning. Göran Stiernstedt, nationell samordnare för effektivare sjukvård, har ju talat om att det nästan helt saknas ersättningssystem som premierar kontinuitet, och det känns spännande om vi kan forma exempel på det området. Elisabeth O Karlsson säger att mätningarna väcker nya frågeställningar som kliniken behöver fundera kring. Nästa gång kanske vi mäter andelen besök hos de två»förstaläkarna«, PAL och ställföreträdande, som har kunskap om en specifik patient. En förhoppning är att andra onkologkliniker hänger på vårt arbete och utvecklar analys- och statistikmetoder kring kontinuitet. Vad tror du om Läkarförbundets linje kring att återskapa PAL i ny skepnad? I mina ögon verkar det vettigt med tanke på den osäkerhet som finns. Att lagstifta fram en förändring tror jag inte på. Kraften i detta måste komma underifrån med ett engagemang från medarbetarna, säger Elisabeth O Karlsson. Fredrik Mårtensson Företagshälsovården bortglömd i förslaget Läkarförbundet saknar idéer om företagshälsovårdens roll i förslaget om att avskaffa den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Men förbundet är positivt till att slopa tidsgränsen. Ökning av ESBLcarba oroar Infektioner med resistenta bakterier fortsätter att öka, visar Folkhälsomyndighetens rapport för Och nu har även försäljning av antibiotika stigit uppåt. Fler kvinnliga läkare drabbades av arbetsskada och -sjukdom 64 läkare anmälde att de drabbats av arbetssjukdom eller arbetsskada förra året en ökning jämfört med Kvinnliga läkare är betydligt hårdare drabbade än manliga, framgår av en rapport från Arbetsmiljöverket. läs mer på Läkartidningen.se: Foto: Colourbox Kvinnliga läkare mer drabbade av arbetsskada och -sjukdom än manliga läkare. läkartidningen nr volym

14 nyheter Statistik från SKL: Färre vårdplatser fler överbeläggningar SKL:s årliga statistik visar att vårdplatserna fortsätter att minska i Sverige. Samtidigt visar annan statistik att problemen med överbeläggningar ökar. Så här års brukar Sveriges Kommuner och landsting, SKL, presentera sin statistik över landstingens verksamhet och ekonomi. Nu har siffrorna för 2014 offentliggjorts, och de visar att minskningen av antalet vårdplatser, som för några år sedan tycktes ha bromsats upp, nu fortsätter i rask takt fanns i Sverige 2,07 vårdplatser för specialiserad somatisk vård per 100 invånare, jämfört med 2, (se Tabell). En omdebatterad fråga är Förra året blev landstingens sammanlagda nota för felplacerade patientsängar fyra miljoner kronor. Mest fick Helsingborgs lasarett betala ett sjukhus som fått böta flera miljoner kronor under tio års tid för att ha brutit mot Arbetsmiljöverkets förbud. Det har blivit dyrare för sjukhusen att klämma in för många patientsängar på alltför trånga eller i andra avseenden olämpliga utrymmen. För några år sedan valde Arbetsmiljöverket att ta i med hårdhandskarna. Vitesbeloppen för arbetsmiljörisker kopplade till överbeläggningar höjdes ordentligt för att få landstingen att ta problemen på allvar syntes effekten i domarna från förvaltningsrätten. Landstingen fick totalt betala 5,14 miljoner kronor i viten, efter att tidigare legat på 1 2 miljoner kronor per år. TABELL. Vårdplatser (VP) inom somatisk slutenvård År VP VP/1 000 inv Överbeläggn/ Utlokaliseringar/ 100 VP 100 VP ,3* ,3* , , , ,12 2,6 1, ,07 2,9 1,3 * redovisas bara med en decimal Trenden har fortsatt även Landstingen har dömts att betala sammanlagt 4 miljoner kronor efter att ha överträtt Arbetsmiljöverkets förbud. Den springande punkten är att det ska bli känt högt upp i organisationen hur problembilden ser ut. Frågan har definitivt hamnat på rätt beslutsnivå, säger Lise-Lotte Hamfelt, nationell samordnare för hälso- och sjukvården på Arbetsmiljöverket, apropå de höjda vitesbeloppen. om det finns en koppling mellan vårdplatsminskningen och de ständiga överbeläggningar som landets sjukhus brottas med. I debattskriften»myter och fakta om vården i Sverige«, som kom ut i fjol, hävdade SKL, att det»inte finns någon korrelation mellan tillgång på vårdplatser och mängden överbeläggningar«. Så mycket fick landstingen böta Sedan SKL 2013 började presentera månatlig statistik över överbeläggningar och utlokaliseringar har det blivit lättare att se om detta stämmer. När Läkartidningen i fjol jämförde siffrorna för första kvartalet 2013 med motsvarande siffror för 2014 kunde man inte se att minskningen av vårdplatserna mellan 2012 och 2013 hade åtföljts av ökade överbeläggningsproblem. Från och med i år finns dock möjlighet att göra jämförelser på helårsbasis, och då blir bilden en annan var snittet för hela landet 2,6 överbeläggningar per 100 disponibla vårdplatser var siffran 2,9. Utlokaliseringarna var båda åren i snitt 1,3 per 100 disponibla vårdplatser. Utan att dra några slutsatser om orsakssamband går det alltså att säga att överbeläggningarna har ökatunder sam- Helsingborgs lasarett toppar viteslistan, precis som år Överbeläggningarna på sjukhuset har sysselsatt Arbetsmiljöverket i ett decennium. Sedan 2005 har de ett förbud att placera patientsängar så att det försvårar personalens arbete höjdes vitesbeloppet från till kronor och 2011 till en miljon. Efter rekordvitet på två miljoner kronor 2013 verkade dock läget ljusna. Lise-Lotte Hamfelt gav Helsingborgs lasarett som ett exempel på att de höjda vitesnivåerna har haft effekt genom att problemen lyfts till en högre beslutsnivå. Då hade Arbetsmiljöverket inte noterat några felaktigt placerade patientsängar vid sina senaste uppföljningar. Men framgången blev kortvarig. Snart fick Arbetsmiljöverket på nytt ett stort antal signaler om överbeläggningar. I mars förra året dömdes Region Skåne att betala en miljon kronor efter att patientsängar placerats intill väggar i korridoren så att det inte fanns 80 centimeters fritt utrymme vilket är den gräns som arbetsmiljölagen anger utmed båda långsidorna. I december dömdes lasa- rettet på nytt till att betala en miljon kronor efter att ha brutit mot Arbetsmiljöverkets förbud. Enligt Region Skåne var skälet att man tvingats stänga ned vårdplatser på grund av en akut brist på sjuksköterskor. Det gör att Helsingborgs lasarett, som totalt betalt 5,3 miljoner kronor i viten, behåller den oattraktiva platsen som det mest vitesdrabbade sjukhuset i Sverige. De allvarliga arbetsmiljöproblemen på sjukhuset fick Arbetsmiljöverket att kalla den politiska ledningen och de Foto: Colourbox utdömda viten för arbetsmiljöbrister 2014 Helsingborgs lasarett kronor Sahlgrenska universitetssjukhuset kronor Kungälvs sjukhus kronor Gävle sjukhus kronor Danderyds sjukhus kronor Källa: Arbetsmiljöverket 1210 läkartidningen nr volym 112

15 nyheter ma period som vårdplatser dragits in. Hans Karlsson, chef för vård och omsorg på SKL, säger att kvaliteten på överbeläggningsstatistiken successivt blivit bättre och ifrågasätter inte den generella bilden att överbeläggningarna blivit fler. Däremot anser han att det är svårt att analysera sambandet mellan minskade vårdplatser och ökade överbeläggningar på en aggregerad nationell nivå, eftersom det finns så många olika skäl till att man minskar vårdplatserna. Det är ju skillnad om det är en planerad process där man minskar vårdplatserna för att man ändrat arbetssätt eller om man tvingas stänga för att man inte hittar den högsta tjänstemännen i Region Skåne till ett möte i februari i år. Då presenterade Region Skåne en åtgärdslista med 14 punkter. Vi har inte varit där på något oanmält besök sedan dess, men ärendet är fortfarande öppet, säger Lise-Lotte Hamfelt. Näst mest fick Sahlgrenska universitetssjukhuset betala förra året, kronor. Västra Götalandsregionen har sedan 2009 haft ett löpande vite hängande över sig. Det innebär att de riskerar att tvingas betala kronor per avdelning och tillfälle som Arbetsmiljöverkets förbud mot att placera patientsängar i korridorer, dagrum, duschrum eller liknande utrymmen överträds. Vid en inspektion i april 2013 upptäckte Arbetsmiljöverket att sex vårdavdelningar hade gjort det. Hur pass effektiva är de höjda vitena, problemen verkar ju långt ifrån ha försvunnit? Även om man inte lyckats fullt ut är min bild att man har kompetens man behöver. Man måste gå till det enskilda landstinget och se varför det ser ut som det gör. Det viktigaste sambandet menar Hans Karlsson dock vara det mellan vårdplatser/ överbeläggningar och medicinsk kvalitet. Här har SKL i sitt omfattande projekt med markörbaserad journalgranskning inte kunna se någon koppling mellan färre vårdplatser och negativ påverkan på kvaliteten, säger han. Det kan man ju spontant tänka sig att överbeläggningar och utlokaliseringar skulle medföra risk för sämre kvalitet i sjukvården, men vi ser inget belägg för det. Michael Lövtrup en mycket, mycket högre medvetenhet om problembilden högre upp i organisationerna, säger Lise-Lotte Hamfelt. Överbeläggningsproblematiken har ändrat karaktär det senaste året, enligt henne. På sina håll har man varit tvungen att stänga vårdplatser på grund av bristen på sjuksköterskor. När patienttillströmningen ökar kanske man använder dem ändå. Då blir det en överbeläggning men den strider inte alltid mot förbudet. Men vårdplatsbristen ger and ra olyckliga effekter. Arbetsmiljöverket har exempelvis noterat ett ökat problem på flera sjukhus med att patienter blir kvar alltför längre på akutmottagningarna. På Helsingborgs lasarett har Vårdförbundet nyligen gjort en 6:6 a-framställan. De har bett oss ingripa eftersom patienter söker till akutmottagningen, men sedan inte kan slussas vidare eftersom det inte finns vårdplatser, säger Lise-Lotte Hamfelt. Marie Ström Transplantationerna av luftstrupar: Smer utreder gråzonen mellan forskning och vård Statens medicinsk-etiska råd, Smer, ska utreda behovet av tydligare reglering i gränslandet mellan vård och forskning. Frågan har blivit extra aktuell efter de omstridda luftstrupsoperationerna på Karolinska universitetssjukhuset. Smers ordförande, Kjell Asplund, berättar att man under en tid haft planer på att utreda vad som gäller när man inom vården prövar nya behandlingsmetoder utan att det sker inom ramen för traditionell klinisk forskning. Vi har haft mycket diskussion kring ny teknik, inte minst stamceller eftersom det finns många etiska aspekter kring det, och slutsatsen är att vi har den här gråzonen mellan rutinsjukvård och klinisk forskning Kjell Asplund där man prövar sig fram. Sådan här klinisk innovation, som vi vill kalla det, ska finnas men den borde kanske vara bättre reglerad. Att ett sådant fall just nu fått stor uppmärksamhet har bidragit till att man skyndat på beslutet att inleda projektet, säger Kjell Asplund. Det handlar om de omstridda transplantationerna av konstgjorda luftstrupar på Karolinska universitetssjukhuset, KS. Här har frågan blivit så tydlig, eftersom det blivit så omskrivet och eftersom konsekvenserna blivit så allvarliga i de här fallen, så det har gjort frågan mycket mer konkret, säger Kjell Asplund. Förutom behovet av eventuell reglering och vilken typ det i så fall bör vara lagstiftning eller etiska riktlinjer blir en cent ral fråga för Foto: Anna Molander utredningen själva gränsdragningen. För som fallet med de omstridda operationerna visar är det som för Vetenskapsrådet, Inspektionen för vård och omsorg och Läkemedelsverket otvetydigt är forskning, för KS och Karolinska institutet lika solklart vård. Och beroende på om det är det ena eller det andra, gäller i dag olika regelverk, exempelvis för kravet på etiktillstånd. Fallet med luftstrupsoperationerna har illustrerat att man har svajat lite mellan vilket regelverk man ska hålla sig till, om det är sjukvård eller forskning, säger Kjell Asplund. Ett annat begrepp som stått i fokus i utredningen om de ifrågasatta operationerna är vitalindikation. Det handlar om att erbjuda en icke-etablerad behandling utan att det sker inom ramen för ett forskningsprojekt. Den tolkning som KS gör är att det är okej om det är sista halmstrået för en svårt sjuk patient som annars kommer att avlida. Det får väl ingå i det vi får titta på. Jag kan bara säga att när jag arbetade kliniskt med svårt sjuka på intensiv- och medicinklinikerna i Umeå, då använde vi aldrig vitalindikation i den här meningen att man bär på en potentiellt dödlig sjukdom men var någorlunda välmående ändå. Då användes det bara i det kortsiktiga perspektivet. Michael Lövtrup Vetenskapsrådet stoppar bidrag till ifrågasatt kirurg Omstridda operationer får skärpt brottsrubricering läs mer på Läkartidningen.se: läkartidningen nr volym

16 nyheter Arbetsmiljöverket skärper krav mot Region Region Örebro län har misslyckats med att göra riskbedömningar för allmänläkare med fler än patienter, anser Arbetsmiljöverket. Nu höjs vitesbeloppet därför rejält. I mars 2014 lade Arbetsmiljöverket fram ett föreläggande, där det ställs krav på att landstinget ska upprätta rutiner för att varje månad undersöka och bedöma riskerna i arbetet för fast anställda distriktsläkare med fler än patienter. Om det inte blev gjort, riskerade regionen ett vite på kronor (LT nr 49 50/2014). Landstinget överklagade till Förvaltningsrätten i Karlstad, som dock gick på Arbetsmiljöverkets linje. Efter beslutet har Region Örebro län skickat ut en webb enkät till läkarna på de landstingsdrivna vårdcentralerna en gång i månaden. Enkäten innehåller frågor där läkarna får gradera hur de upplever arbetsmiljön Karl G Bartoll och arbetsbelastningen. Men Arbetsmiljöverket är inte nöjt med det som regionen har gjort. I ett färskt beslut skärper man kraven och höjer vitet till kronor. Myndigheten anser inte att arbetsgivaren har kunnat uppvisa rutiner för att riskbedöma läkarnas arbetsbelastning. Flera vårdcentraler har inte heller genomfört någon psykosocial skyddsrond. Det är ett viktigt principiellt beslut att läkarnas arbetsmiljö sätts i fokus. Det kändes väldigt positivt att Arbetsmiljöverket har lyssnat på vad vi säger, säger Ann-Marie Terner, som är ordförande i Distriktsläkarföreningen i Örebro och huvudskyddsombud för läkarna i primärvården. Ann-Marie Terner Desto mer besviken var hon efter det att Arbetsmiljöverket och arbetsgivaren träffades i våras, och Region Örebro län berättade om vad de gjort och planerar att göra åt problemen. Efter mötet skickade Ann- Marie Terner en skrivelse till Arbetsmiljöverket.»Jag hade förväntat mig en betydligt mer konkret handlingsplan än det material som arbetsgivaren presenterade«, skriver hon. Åtgärderna var förslag som funnits i många år utan att ha lett någonstans. Handlingplanerna kändes som något som var gjort för att formellt uppfylla kraven från Arbetsmiljöverket, utan att det i praktiken innebar något positivt alls för läkarnas arbetssituation. Resultatet från enkäten som visar en viss ljusning tycker Ann-Marie Terner inte är tillförlitliga eftersom svarsfrekvensen är låg, cirka 60 procent. Den lokala läkarföreningen har framfört flera förslag som de tror skulle förbättra arbetssituationen. Det handlar om att ge varje läkare ett avgränsat uppdrag, ta fram riktlinjer för vad som ska prioriteras och prioriteras bort, se till att varje läkare har tillräckligt med tid samt diskutera med slutenvården kring gränsdragningen mellan primärvården och slutenvården. Primärvårdsdirektören Karl G Bartoll är förvånad över Arbetsmiljöverkets beslut. Läkarbrist på Hallsbergs vårdcentral granskas Efter flera klagomål på läkarbristen och larm från verksamhetschefen inleder nu IVO en särskild granskning av Hallsbergs vårdcentral, som i nuläget endast har en fast anställd läkare på halvtid. Sedan 2014 har det kommit in fem klagomål från patienter på vårdcentralen, och en lex Maria-anmälan har gjorts. Dessutom skrev vårdcentralchefen Susanne Wieland tidigare i år till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och larmade om den svåra läkarbristen:»detta innebär i sin tur att våra väntelistor med icke bedömda patienter ständigt växer och ger en oro i sjuksköterskegruppen. Det jag vill nu är att ha kontakt med er för en diskussion om hur vi ska kunna gå vidare.«nu har IVO valt att öppna ett särskilt ärende för att»på övergripande nivå diskutera bemanningsproblematiken«. Problemen på Hallsbergs vårdcentral började våren 2013 och har sedan eskalerat. En av distriktsläkarna gick ned till halvtid för att ett år senare, våren 2014, gå i pension. Snart därpå gick en annan distriktsläkare i pension. Det ledde till att en nyexaminerad läkare och en ST-läkare slutade. Ytterligare en läkare, som handledde en annan ST-läkare, bytte till en annan vårdcentral och ST-läkaren flyttade med dit. I dag är krisen ett faktum. Hallbergs vårdcentral har bara en enda fast anställd läkare som arbetar 65 procent. I övrigt bemannas vårdcentralen av hyrläkare och timanställda läkare. Pengar finns för 7 heltidsanställda Problemen på Hallsbergs vårdcentral eskalerar. läkare, men rekryteringarna har misslyckats och rekryteraren uppger att det även är svårt att hitta hyrläkare. Verksamhetschefen har varit tvungen att stänga vårdcentralen under halvdagar på grund av läkarbristen. Sjuksköterskorna hänvisar patienterna till att lista sig på en annan vårdcentral. De uttrycker även en stor oro och stress för att göra fel när de inte kan rådfråga en läkare om de är osäkra på hur de ska gå vidare med en patient. Sommarbemanningen i primärvården i området ser mycket problematisk ut, noterar IVO. Det finns endast nio läkare som kan dela på jouren, vilket innebär att varje person måste arbeta 5 6 jourpass per månad under sommaren. Bristen på allmänläkare är stor i hela Region Örebro. Regionen saknar 40 allmänläkare inom primärvården, men någon riskbedömning med anledning av läkarbristen har inte gjorts. Enligt områdeschefen bedrivs en patientsäker vård, trots bemanningsproblemen. Marie Ström Foto: Åsa Eriksson/Nerokes Allehanda 1212 läkartidningen nr volym 112

17 nyheter Örebro län Jag är lite överraskad över den kraft som Arbetsmiljöverket lägger i detta att de höjer från till kronor. Arbetsmiljöverket skriver i sitt beslut att kraven som ställts tidigare inte är helt uppfyllda. Delar du den bilden? Jag tycker att vi har gjort ganska mycket enligt det ursprungliga kravet. Därför är jag lite överraskad. Vi måste analysera detta och fundera över vad vårt nästa steg blir. Kommer ni att överklaga beslutet? Det kan inte jag svara på i dag. Det behövs cirka 40 specialister i allmänmedicin i regionen, enligt Karl G Bartoll. I dag ersätts de vakanta tjänsterna med inhyrda läkare. Region Skåne har slutit ett avtal med Saudiarabien om att 35 saudiska läkare ska få sin specialistutbildning på de skånska sjukhusen. Läkarförbundet i Skåne ser flera problem med uppgörelsen. Det är regionens vårdexportbolag Skåne Care som säljer utbildningen, rapporterar SR P4 Malmöhus. De 35 läkarna ska utbildas inom 27 specialiteter, men först ska de läsa svenska under ett år. De flesta kommer att vara placerade på Skånes universitetssjukhus. När de blir färdiga specialister ska läkarna återvända till hemlandet. Men Läkarförbundet Skåne, som samlar de fyra skåns ka läkarföreningarna, är kritiskt. En anledning är att beslutet har fattats utan samverkan med de fackliga organisationerna. Allmänläkare i Örebro filar på ett nytt manifest Läkarna i Region Örebro läns primärvård har kämpat länge både för sin egen arbetsmiljö och patienternas rätt till bra vård. Nu är ett nytt läkarmanifest på gång med landets bästa primärvård som mål. läs mer på Läkartidningen.se För att lösa bristen på specialister i allmänmedicin arbetar regionen med en utbildningsvårdcentral och olika rekryteringslösningar, enligt primärvårdsdirektören. En annan förhoppning är att läkarutbildningen vid Örebro universitet ska ge frukt. Vi har haft studenterna på VFU [verksamhetsförlagd utbildning] i primärvården sedan termin ett, och vi får goda omdömen från studenterna. Förhoppningsvis väljer de så småningom allmänmedicin. Det kommer vi tjäna på i regionen och närområdet. Men de Beslutet är inte förankrat i verksamheterna och hos studierektorerna som ska genomföra utbildningen, säger Naomi Clyne som är förste vice ordförande i Mellersta Skånes läkareförening. Hon ser även andra problem med upplägget. En svensk specialistutbildning går ut på att man arbetar alltmer självständigt utifrån eget yrkesansvar tills man är fullgod specialist och för att göra det krävs en svensk legitimation. Eftersom de här läkarna inte har det måste de hela tiden arbeta under handledning av en specialistkompetent läkare, säger hon. Hon ser även en risk i att de saudiska läkarnas tjänstgöring på de skånska sjukhusen kan leda till en ökad konkurrens som kan drabba såväl de svenska ST-läkarna som de saudiska, men även läkarstudenterna. går termin nio nu så det kommer att dröja ett bra tag innan de kliver in på arenan, säger Karl G Bartoll. Regionen har inte bara Arbetsmiljöverkets ögon på sig. Nyligen öppnade Inspektionen för vård och omsorg ett ärende efter flera larm från både patienter och verksamhetschefen vid Hallsbergs vårdcentral. Det är jätteintressant att en annan myndighet går in och tittar på detta. Arbetsmiljön går hand i hand med patientsäkerheten. Jag hoppas att det blir en synergieffekt och leder till att det blir ett starkare tryck, säger Ann-Marie Terner. Region Örebro län ska upprätta rutiner för att bedöma riskerna i arbetet för läkare med fler än patienter senast den 30 november i år, enligt Arbetsmiljöverkets beslut. Marie Ström Läkarförbund kritiskt till skånsk ST-utbildning av saudiska läkare Även Niels Nörgaard, ordförande för Läkarförbundet Skåne, är bekymrad. Ska de kunna kalla sig specialister sedan måste de faktiskt ha en svensk legitimation. Jag tror inte att regionen har tänkt till. Nu verkar det som läkarna ska gå någon typ av»bredvid-specialistutbildning«. Hälso- och sjukvårdsdirektören Ingrid Bengtsson-Rijavec säger till SR Malmöhus att det handlar om ett slags modifierad variant av den svenska ST-utbildningen och att läkarna kommer att få ett särskilt förordnande från Socialstyrelsen. Marie Ström läs mer på Läkartidningen.se, samt artikeln:»socialstyrelsen om saudiska läkare i Skåne: Det är ingen specialistutbildning «Bara var tredje sjukhusläkare nöjd med sin fortbildning Bara var tredje specialist och överläkare tycker att man får en önskvärd fortbildning, enligt Läkarförbundets nya fortbildningsrankning. Kunskapsutbytet mellan kollegor fungerar däremot bra för de flesta läkare. SLF positivt till att vårdgivarna tar över klagomålshanteringen Läkarförbundet är positivt till förslaget att vårdgivarna ska ha huvudansvaret för att hantera klagomål från patienter, men tror inte att det är realistiskt med en tidsgräns på fyra veckor. Riksstämman åter gratis för SLSmedlemmar Efter att under tre år fått betala reducerat inträde går medlemmar i Svenska Läkaresällskapet åter in gratis på årets medicinska riksstämma den 3 4 december. Stensmyren och arbetsmarknadsminister i replik om utländska läkare Hur snabbt ska nyanlända läkare kunna börja arbeta i Sverige? Frågan om ett snabbspår fick AT-nämnden att skriva en debattartikel i Svenska Dagbladet. Nu svarar Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren tillsammans med arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S). Stensmyren Johansson Nytt lagförslag öppnar för registerforskning EU:s ministerråd har nu talat om hur man vill att personuppgifter inom forskning ska få hanteras. Förslaget innebär lättnader jämfört med EU-parlamentets förslag, som setts som ett hot mot medicinsk registerforskning. läs mer på Läkartidningen.se: läkartidningen nr volym

18 klinik & vetenskap kommentar Citera som: Läkartidningen. 2015;112:DIIZ Svensk perinatalvård i framkanten ändå måste den bli bättre ELISABETH OLHAGER, docent, verksamhetschef, verksamhetsområde barnkirurgi och neonatalvård, Skånes universitetssjukhus, Lund/Malmö MIKAEL NORMAN, professor, tidigare verksamhetschef,neonatalverksamheten, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm Den årliga»barnveckan«som arrangeras av Barnläkarföreningen med årets tema»framtiden i våra händer«har just avslutats. Temat är högst aktuellt för det växande antalet barn och ungdomar som fötts för tidigt, i dag barn i Sverige. Behandlingar som infördes på 1990-talet (t ex prenatala steroider till den gravida kvinnan för att påskynda fostrets lungmognad och läkemedlet surfaktant mot akut lungsjukdom) gav förutsättningar för att förbättra vården av för tidigt födda barn [1, 2]. Som en följd har överlevnaden ökat markant bland de mest omogna barnen födda före 28 graviditetsveckor [3, 4]. Även om denna utveckling är mycket glädjande, har det funnits en oro för att barnen skulle ha ådragit sig bestående skador. Företrädare för perinatalmedicinen i Sverige (obstetrik och neonatologi) har på grund av otillräckliga kunskapsunderlag [5, 6] haft svårt att säkert uttala sig om hur det går för barnen på sikt. För att bättre värdera balansen mellan överlevnad och prognos samt kartlägga olika perinatala riskfaktorer startades därför en prospektiv populationsbaserad multicenterstudie som fick namnet EXPRESS (Extremely preterm infants in Sweden study) [7]. Arbetet drevs redan från start tvärvetenskapligt med ledande experter inom perinatalmedicin, barnoftalmologi, barnpsykologi och barnneurologi. Överlevnad i världsklass Under 2004 till 2007 inkluderades alla barn i Sverige som föddes före 27 graviditetsveckor, och detaljerade uppgifter om mamman, graviditeten, förlossningen och neonatalvården samlades in. Under studieåren föddes barn»sammantaget motiverar ovanstående att omhändertagande av mor och barn före 28:e graviditetsveckan sker på regionsjukhus «före 27 graviditetsveckor (incidens 3,3/1 000). Av dessa var 707 barn levande födda, 638 hade accepterats för neonatal intensivvård och 497 barn (70 procent av levande födda) överlevde [7]. till pris av hög neonatal morbiditet EXPRESS-barnen uppvisade hög neonatal morbiditet, där intraventrikulär hjärnblödning, periventrilukär leukomalaci, nekrotiserande enterokolit, prematuritetsretinopati och kronisk lungsjukdom (bronkopulmonell dysplasi) var de mest allvarliga komplikationerna. Ju mer omoget barnet var, desto större var risken för allvarlig morbiditet; 45 procent klarade sig dock helt utan morbiditet [8]. Tre av fyra hade utvecklats normalt Kognition, språkutveckling, motorik, syn och hörsel samt förekomst av cerebral pares (CP) undersöktes vid 2,5 års ålder. 42 procent av EXPRESS-barnen var då helt fria från funktionshinder. Om även barn med lätt påverkan (i nedre normalområdet, mellan 2 och 1 SD) på kognition, språk eller motorik inkluderades, var totalt 70 procent utan funktionshinder. Totalt 50 av 456 uppföljda barn (11 procent) uppvisade någon form av allvarlig funktionsnedsättning: svår EXPRESS-studien visar hög andel överlevare bland extremt för tidigt födda barn i Sverige och att drygt hälften drabbas av allvarliga komplikationer i nyföddhetsperioden. utvecklingsförsening sågs hos 39 barn, 6 av totalt 32 barn med CP hade svår form (icke-ambulant), 4 var blinda och 1 barn dövt [9]. Resultaten visade också att förekomsten av funktionshinder var högre ju mer omoget barnet var vid födelsen. Psykologtest visade förlust av i genomsnitt 2,5»IQ-poäng«(kognition testad med Bayley scales of infant and toddler development, 3:e upplagan) per vecka kortare graviditetslängd i intervallet 23 till 26 veckor, och när man gick från 23 till 22 veckor tappades hela 10 poäng. Mönstret var detsamma för språk och motorik. I en kontrollgrupp med barn födda i fullgången tid, matchade med avseende på födelsedag, kön och sjukhus, var 78 procent helt utan funktionshinder, 19 procent hade lätta och 0,3 procent hade svåra funktionshinder. Sammanfattningsvis visar EXPRESS så här långt att överlevnaden bland extremt för tidigt födda barn är högre än i de flesta andra länder till priset av hög neonatal morbiditet. Trots det visar uppföljning vid 2,5 års ålder jämförbara data med andra studier och till och med något bättre utfall [10]. Sammanställning av uppföljningsdata vid 6 års ålder pågår. Uppföljning vid 11 års ålder är planerad. EXPRESS har gett implikationer Rådgivning till föräldrar före och efter för tidig förlossning är tack vare EXPRESS numera evidensbaserad, och under- eller överskattning av olika utfall kan i större utsträckning än tidigare undvikas. EXPRESS har sannolikt också bidragit till en mer aktiv inställning i omhändertagandet av extremt för tidigt födda. Sedan inklusionen avslutats har rapporter från Svenskt neonatalt kvalitetsregister (SNQ) visat att överlevnaden i gestationsveckorna fortsätter att öka [11]. Vidare har styrningen av vården förändrats. År 2008 ändrades lagstiftningen i Sverige så att»alla nyfödda, som efter födelsen andats eller visat något annat livstecken, samt dödfödd sammanfattat Svensk perinatalvård uppvisar hög överlevnad bland extremt för tidigt födda barn. Trots att närmare 55 procent drabbas av allvarliga komplikationer i nyföddhetsperioden, har 3 av 4 barn inga svåra funktionshinder vid 2,5 års ålder. Fortsatta ansträngningar måste dock göras för kvalitet och patientsäkerhet i världsklass. I första hand efterlyses åtgärder riktade mot vårdrelaterade infektioner och undernäring, åtgärder för fullt ut implementerad familjecentrerad vård och fortsatt centralisering av denna högspecialiserade vård. Foto: Stevie Grand/SPL/IBL 1214 läkartidningen nr volym 112

19 klinik & vetenskap kommentar TABELL I. Utfall efter födelse i graviditetsvecka 22 i Sverige före ( ) och efter ( ) EXPRESS-studien och den lagändring som omdefinierar nyfött barn. Källa: Medicinska födelseregistret, Socialstyrelsen Alla födslar, antal Uppgift saknas 184 Dödfödda, antal Uppgift saknas 87 Levande född, antal (%) (53) Bland levande födda: Överlevt 1 vecka, antal (%) 33 (34) Överlevt 1 månad, antal (%) 24 (25) som avlidit efter utgången av tjugoandra (tidigare angavs 28:e, förf anm) havandeskapsveckan«ska anmälas [12]. Det har bidragit till att synliggöra det totala antalet födslar i vecka 22 (Tabell I). Vi fick också en ny lag 2011 med krav på utökad information, dokumentation och förankringsprocess när det gäller beslut kring att avstå från eller avsluta livsuppehållande behandling [13]. Denna lag omfattar alla patienter, även de extremt för tidigt födda där beslut kring livsuppehållande behandling är vanliga. Genomslag även internationellt Även internationellt har EXPRESS haft stort genomslag. Den svåra frågan om att avstå från behandling vid födelsen eller ge fulla upplivnings- och intensivvårdsåtgärder vid gränsen för s k livsduglighet (i vecka 22 23) debatteras inte bara här hemma [14], utan också utomlands och utifrån de svenska resultaten. Vid regioncentra i USA under erhöll 5 10 procent barn aktiv behandling vid födelse i början av vecka 22, medan siffran steg till 50 procent vid födelse i vecka dagar, 75 procent i vecka 23 och till nära 100 procent i vecka 24 [15]. Bland 22-veckorsbarn som erhöll fulla åtgärder vid födelsen överlevde 23 procent, och bland överlevande 22-veckorsbarn uppvisade 61 procent svåra eller måttliga funktionshinder vid uppföljning upp till 1,5 års ålder [15]. Större ansträngningar måste göras Etiska dilemman och frågan om den moderna perinatalvården räddar liv till varje pris är fortsatt viktiga att diskutera och ta ställning till. Vi menar dock att EXPRESS visar att större ansträngningar kan och måste göras för att ytterligare optimera omhändertagandet av dessa barn och på så sätt förhindra långsiktiga komplikationer. Minska vårdrelaterade infektioner Sepsisincidensen var oacceptabelt hög (41 procent) bland EXPRESS-barnen [8]. Neonatal sepsis relaterar till död och försämrad kognitiv utveckling senare i livet [16]. Svenskt neonatalt kvalitetsregister (SNQ) har därför tagit lovvärda initiativ, inspirerade av rapporter från USA [17] och Örebro [18], med målet att minska förekomst av vårdrelaterade infektioner i neonatalvården med minst 50 procent på 2 år. Primära påverkansfaktorer är absolut följsamhet till basala kläd- och hygienrutiner och andra säkerhetsbestämmelser, säker infartshantering och korrekt diagnossättning. Hitintills deltar 14 sjukhus i detta kvalitetsprojekt, som framför allt riktar sig till extremt för tidigt födda. Denna grupp infektionskänsliga barn vårdas fortfarande på flera av landets neonatala intensivvårdsavdelningar under den absolut mest kritiska intensivvårdsperioden med centrala infarter och respirator på trånga salar med plats för 2 4 patienter. Se kraften i familjecentrerad vård Svenska och internationella studier har visat att familjecentrerad och utvecklingsstödjande vård där föräldrarna dels lär sig vårdprocedurer och att tolka barnets signaler, dels görs delaktiga i barnens vård reducerar morbiditet och vårdtider på sjukhus; dessutom förbättras det kognitiva utfallet för barnen [19-21]. I all annan barnsjukvård finns möjlighet för föräldrarna att stanna kvar och bo hos sitt barn. Men föräldrar till för tidigt födda barn får fortfarande inte alltid plats på neonatalenheterna runt om i landet. Till stor del beror det på omoderna lokaler, men även attityd och okunskap hos personal kan spela in. Undernäring = underkänt Delstudier i EXPRESS visar att de flesta barn svälter under den första månaden [22]. Undernutrition och hämmad tillväxt under den första levnadsmånaden påverkar den kognitiva utvecklingen negativt och verkar öka risken för hjärt kärlsjukdomar och diabetes i vuxen ålder [23, 24]. Det finns i dag möjligheter till beräkningsmallar och IT-stöd, som snarast bör införas på alla neonatalenheter. Dietister har en central funktion, eftersom näringsberäkningar och -beredningar bör göras dagligen. Även här verkar nu kvalitetsregistret aktivt i ett nationellt förbättringsarbete, och preliminära observationer visar på mycket goda resultat [11]. Centralisera vården Extremt för tidigt födda barn som fötts på regionklinik har visats ha väsentligt högre överlevnad än barn som fötts på andra sjukhus [7, 25-29]. Handläggningen och vården av dessa barn är komplex, vilket kräver särskilda kunskaper och erfarenheter. I Sverige föds varje år drygt 400 barn före graviditetsvecka 28, och neonatal intensivvård av dessa barn bedrivs på ett 15-tal sjukhus. De extremt för tidigt födda (<28 veckor) är mindre till antalet än de barn som genomgår hjärtkirurgi, en verksamhet som av kvalitetsskäl samlats till två sjukhus i landet. Sammantaget motiverar ovanstående att omhändertagande av mor och barn före 28:e graviditetsveckan sker på regionsjukhus med stor erfarenhet av högspecialiserad obstetrik och neonatologi och med tillgång till kompetens inom spädbarnskirurgi dygnet runt för att undvika onödiga och riskfyllda transporter vid kirurgiska komplikationer. Det bör också bedrivas klinisk och experimentell forskning på de enheter som vårdar dessa barn. I internationell framkant EXPRESS visar att svensk perinatalmedicin och neonatologi ligger i absolut framkant internationellt. Studien visar också att det finns goda förutsättningar att förbättra långtidsprognosen för extremt för tidigt födda genom att höja kvaliteten i neonatalvården. Socialstyrelsens kunskapsöversikt ger här utmärkta riktlinjer hur vården bör utformas [30]. Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. läs mer Fullständig referenslista Läkartidningen.se REFERENSER 7. EXPRESS Group; Fellman V, Hellström-Westas, Norman M, et al. One-year survival of extremely preterm infants after active perinatal care in Sweden. JAMA. 2009;301(21): EXPRESS Group. Incidence of and risk factors for neonatal morbidity after active perinatal care: extremely preterm infants study in Sweden (EXPRESS). Acta Paediatr. 2010;99(7): Serenius F, Källén K, Blennow M, et al; EX- PRESS Group. Neurodevelopmental outcome in extremely preterm infants at 2.5 years after active perinatal care in Sweden. JAMA. 2013; 309(17): Serenius F, Blennow M, Maršál K, et al. Intensity of perinatal care for extremely preterm infants: outcomes at 2.5 years. Pediatrics. 2015; 135(5):e Rysavy MA, Li L, Bell EF, et al. Between-hospital variation in treatment and outcomes in extremely preterm infants. N Engl J Med. 2015;372 (19): läkartidningen nr volym

20 klinik & vetenskap kommentar Citera som: Läkartidningen. 2015;112:DHLA Amerikanska läkares»burnout«och svenska läkares»utmattning«stressrelaterad psykisk ohälsa ökar även bland svensk sjukvårdspersonal ALEXANDER WILCZEK, med dr, verksamhetschef, överläkare, psykiatriska kliniken, Ersta sjukhus, Stockholm erstadiakoni.se Av våra kollegor i USA har 46 procent rapporterat att de lider av»burnout«[1]; för 2 år sedan var siffran 40 procent [2]. Det handlar om förlust av entusiasm över sitt arbete, ökad cynism på arbetet och känsla av sänkt professionell prestation. Förutom att det påverkar den enskilde läkarens välbefinnande och hälsa påverkar det också omsorgen om patienten negativt. Hälften eller fler av läkare som arbetade i frontlinjen med akutmedicin och primärvård rapporterade»burnout«. Bäst klarade sig dermatologer, psykiatrer och patologer: av dessa uppgav <40 procent att de led av dessa problem. När läkarna skulle uppge orsaker till besvären toppades listan av»för många administrativa uppgifter«. Relativt högt kom även»ökad datorisering av arbetsplatsen«. Först halvvägs ner på listan hamnade»för många patienter per dag«och sist»svår arbetsgivare«. Av kvinnorna rapporterade 51 procent besvär, att jämföras med 45 procent för 2 år sedan; för männen var motsvarande siffror 43 procent respektive 37 procent. Bland kvinnorna rapporterade urologer (67 procent) och ortopeder (61 procent) mest besvär. Läkarens religion verkade inte spela någon roll, däremot semester. De som tog >2 veckor/år rapporterade mindre besvär. När det gäller civilstånd verkade äktenskap vara till hjälp, men minst besvär rapporterade änkor och änklingar. Enkät till slumpvis utvalda i hela USA Ovanstående uppgifter är hämtade ur en enkätundersökning [3], som via e-post skickats till slumpvis utvalda läkare, oavsett specialitet, över hela USA. Undersökningen presenterades i en artikel på Medscape.com [1]. Det framgår inte i artikeln hur många»situationer som framtvingar kompromisser med egna värderingar och ambitioner är riskfaktorer för stressutlöst ohälsa.«läkare som tillfrågats och svarat denna gång, men förra gången denna undersökning gjordes fick över läkare enkäten, och 27 procent svarade [2]. Frågan är om detta har någon bäring på situationen för oss läkare här i Sverige. Svaret är tyvärr (föga överraskande)»ja«.»utmattningssyndrom«korrekt term»burnout«är ett begrepp hämtat ur ämnesområdet arbetspsykologi och mäter arbetsrelaterad stress. På 1960-talet lånade vi detta ord för att beskriva tillstånd som vi såg i psykiatrin och som vi kom att kalla»utbrändhet«. Tidigare beskrevs detta tillstånd ofta som»neur asteni«, en diagnos som fanns redan på 1800-talet. På 1990-talet kom vi i Sverige att använda diagnosen»utmattningsdepression«, men från 2003 är det»utmattningssyndrom«som används för att beskriva det medicinska tillstånd som definieras av diagnosen F438A (Fakta 1).»Utbränd«som begrepp har vi i Sverige återbördat till arbetspsykologin. Utmattningssyndromet är ofta komplicerat av samtidig depression. Vi vet nu att detta är två olika sjukdomstillstånd som kräver olika behandling, som ofta initialt behöver ges parallellt. Ser till människans hela situation Termen utmattningssyndrom ser till män niskans hela situation, inte bara situationen på arbetsplatsen. En ensamstående sjuksköterska med arbetsledande funktion och två tonåringar hemma, där den yngre har diagnosen ADHD, kan få hela livspusslet att fungera. Men när hennes åldrade moder ramlar och bryter lårbenshalsen och postoperativt hamnar i ett förvirringstillstånd blir det för mycket, och en latent utmattning riskerar att bli manifest.»burnout«är en tydlig och viktig riskfaktor för att utveckla utmattningssyndrom. Uppmärksamhet på dessa symtom bör leda till att förebyggande åtgärder initieras. Många kollegor hör själva varningssignalerna och vidtar förändringar som gör att utvecklingen vänder och utmattningstillstånd förhindras. Utmattningssyndrom är särskilt vanligt hos personer i människovårdande yrken. Bland läkare tycks kvinnliga läkare speciellt utsatta. Kanske är det så att de som inte lägger tillräckligt stor vikt vid dessa signaler och bara kör på som vanligt är de som till slut utvecklar ett utmattningssyndrom. Sjuktalen i Sverige ökar igen, i oroande hög takt. Vi ser också att bland långtidssjukskrivna är det psykiatriska sjukdomar som ökar [4]. Bland dessa utmärker sig stressrelaterade tillstånd, t ex utmattningssyndrom. Bland patienter som är långtidssjukskrivna på grund av psykiatrisk diagnos finns en överdödlighet även i somatiska sjukdomar som cancer och hjärt kärlsjukdomar [5]. Den stora grupp patienter som har kroniska funktionsnedsättningar på grund av t ex psykossjukdomar är inte med i denna sjukskrivningsstatistik, eftersom de oftast har sjukersättning. Behandlingsprogram vid Ersta sjukhus På psykiatriska kliniken vid Ersta sjukhus i Stockholm, där sjukvårdsanställ- sammanfattat Amerikanska läkare har via frågeformulär rapporterat höga och ökande besvär av»burnout«. Även i Sverige ökar stressrelaterad psykisk ohälsa bland sjukvårdspersonal. Stresshantering är central i behandlingen, som behöver skräddarsys för varje patient. Foto: Colourbox 1216 läkartidningen nr volym 112

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 6. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Christer von

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län:

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län: Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2013-07-02 Dnr 8.5-28479/2013-1 1(6) Regionala tillsynsavdelningen Öst Astrid Hessling astrid.hessling@ivo.se Danderyds Sjukhus AB Chefläkaren 182 88 Stockholm Den 1 juni 2013 tog

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

En flexibel medicinsk

En flexibel medicinsk Jämlik vård Läkarförbundet arbetar för ökad tillgänglighet, säkerhet och kvalitet i vården. Oavsett vem du är och var du bor i landet ska du ha samma rätt till sjukvård. Att skapa en jämlik vård är en

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Nikola konferensen 10 oktober 2013 Margareta Hammarström Experter inom projektgruppen Margareta Hammarström, Södersjukhuset (ordförande) Gunnel Andersson,

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet

Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet Projektorganisation Projektledning Helena Brändström Ola Ghatnekar Lars Holmberg Jan Nyman Hans Starkhammar Sverre Sörenson Arvid Widenlou Nordmark Göran Zetterström Andra medverkande Kristina Eklund projektledare,

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det?

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? ewa.jerilgard@cehis.se Dagens nyheter vintern 2012 Drygt 200 vårdenheter allt från sjukhus till vårdcentraler

Läs mer

Dokumentation i vården

Dokumentation i vården Dokumentation i vården VISION landstingskonferens Malmö 150520 Göran Stiernstedt Uppdrag Nationell samordnare till utgången av 2015 Samordnaren ska: Ge förslag på åtgärder som kan vidtas på nationell,

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning RAPPORT Datum 2013-12-10 1 (10) Till Regiondirektör Jonas Rastad Genomlysning av förlossningsvården i Under sommaren 2013 var förlossningsvården i ansträngd.

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

EN UNDERSÖKNING OM BEMANNINGSSITUATIONEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOMMAREN 2013

EN UNDERSÖKNING OM BEMANNINGSSITUATIONEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOMMAREN 2013 EN UNDERSÖKNING OM BEMANNINGSSITUATIONEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOMMAREN 2013 Konsekvenser och lärdomar inför framtiden 2013-10-01 Jonas Vallgårda VÅRDFÖRBUNDET Adolf Fredriks Kyrkogata 11, Box 3260

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Patientansvarig läkare. för en bättre läkarkontinuitet

Patientansvarig läkare. för en bättre läkarkontinuitet Patientansvarig läkare för en bättre läkarkontinuitet RAPPORT 2015 Sveriges läkarförbund 2015 Susann Asplund Johansson, utredare Camilla Damell, utredare Sveriges läkarförbund Box 5610, 114 86 Stockholm

Läs mer

Telefonrådgivning för sjuksköterskor

Telefonrådgivning för sjuksköterskor Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Telefonrådgivning för sjuksköterskor i hälso- och sjukvården Medicinsk lagstiftning och egenvårdsråd vad bör du tänka på? Smärta

Läs mer

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt kliniken i fokus Omorganisering av vården ger TOPPRESULTAT I GÄVLEBORG Ett ständigt förbättringsarbete har gett resultat. Landstinget Gävleborg har klättrat till en topplacering i nationella jämförelser

Läs mer

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-02-14 Skaraborgs Sjukhus Skövde Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser 2012-09-06 Martin Östberg 2 (8) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Genomförande... 5 3 Bemanningssituationen under

Läs mer

EKG- och spirometritolkning

EKG- och spirometritolkning UPPSALAKURSERNA EKG- och spirometritolkning samt översikt av övriga undersökningsmetoder inom klinisk fysiologi Uppsala universitet bjuder in till utbildning 1-4 juni 2015 i Uppsala God kunskap i EKG-

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Capio i Almedalen 2015

Capio i Almedalen 2015 Capio i Almedalen 2015 Modern Medicin Modern Organisation Modernt Ledarskap Välkommen att möta Capio i Almedalen Capios ledning och medarbetare finns på plats mitt i Visby och vi vill dela med oss av våra

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Stockholms läns landsting 1(4) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab 2015-08-03 LS 2015-0121 Handläggare: Lena Halvardson Rensfelt Landstingsstyrelsens personalutskott Ankom Stockholms

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

BESLUT. Datum 2011-05-02

BESLUT. Datum 2011-05-02 BESLUT 1 (5) Datum 2011-05-02 Vår beteckning SÖKANDE GlaxoSmithKline AB Box 516 SE - 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland

RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland Syfte En expertgrupp som består av olika yrkeskategorier med erfarenhet av vård, framför allt palliativ cancervård, från olika verksamheter, samt

Läs mer

Demensteam i Sverige

Demensteam i Sverige 20 april 2010 Folkets Hus i Umeå Konferens Demensteam i Sverige Konsten att lyckas med teamarbete Svenskt demenscentrum & Socialstyrelsen Välkommen till konferensen Demensteam i Sverige! Runt om i landet

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

SJUKSKÖTERSKAN GÖR SKILLNAD! 5 6 DECEMBER 2013, BONNIER CONFERENCE CENTER, STOCKHOLM

SJUKSKÖTERSKAN GÖR SKILLNAD! 5 6 DECEMBER 2013, BONNIER CONFERENCE CENTER, STOCKHOLM Nationell konferens för sjuksköterskor i äldrevård och geriatrik. Ett samarbete mellan Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård och tidningen Äldreomsorg/Gothia Fortbildning. SJUKSKÖTERSKAN GÖR

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Jan 2015 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Innehåll

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Säkert teamarbete. Crew Resource Management. Gunilla Henricsson Kiku Pukk Härenstam. Utbildning i Säkert teamarbete

Säkert teamarbete. Crew Resource Management. Gunilla Henricsson Kiku Pukk Härenstam. Utbildning i Säkert teamarbete Crew Resource Management Säkert teamarbete Utbildning i Säkert teamarbete Gunilla Henricsson Kiku Pukk Härenstam Utveckla och implementera säkerhetsverktyg i det dagliga patientarbetet Crew Resource Management

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset Diabetes 2011 Aktuell forskningen kring diabetes och nya läkemedel hur kan du implementera nya rön i ditt vardagliga arbete? Hur motiverar du diabetespatienten till ökad motion och andra livsstilsförändringar?

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 1 december 2008 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 7 november 2005 i mål nr

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med.Dr. SKL, Uppdrag Psykisk Hälsa 2015 2015-05-20 SR Ekot 2015-01-07 Varför läkarbemanning oberoende av hyrläkare?

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar

Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-08-19 LS 1312-1544 Landstingsstyrelsen Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett

Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett 2002-05-14 REV 2008-11-17 1 (5) REV 2012-05-09, 2012-05-09 Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett Inledning Palliativ

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser

SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser 2013-06-03 Jonas Vallgårda 2 (12) Innehåll 1 Sammanfattning... 4 2 Metod och genomförande... 5 3 Bemanningssituationen

Läs mer

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:28 (M) och allmänna råd Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta ST-läkare du erhåller intyg efter genomgången kurs Primärvårdssymposium Smärtdagarna 2011 Inbjudan till konferens i Stockholm den 28-29 mars 2011 TALARE Huddinge Solna Karsten Ahlbeck Specialistläkare

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Riktlinjer för njurtransplantation

Riktlinjer för njurtransplantation Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för

Läs mer

KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö

KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö Malmö högskola Lunds universitet Region Skåne STUDIEHANDLEDNING KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö VT 2011 www.skane.se www.mah.se www.arb.lu.se www.sjukgym.lu.se

Läs mer

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stroke 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stroke Fördjupa dig inom neglekt, apraxi och afasi Vad omfattar dolda funktionshinder och hur kan

Läs mer

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården De 10 först anmälda erhåller boken Perspektiv på onkologisk vård av Maria Hellbom och Bibbi Thomé. Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Offentliggörs 101020 TLV:s utredning och beslut om subvention av Nexium 1.Vad har TLV kommit fram till i omprövningen

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka

Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka Svar från Moderaterna Svar från Kristdemokraterna Svar från Centerpartiet Svar från Folkpartiet

Läs mer

Ögonsjukvård Senaste nytt inom forskning och undersökningsmetoder!

Ögonsjukvård Senaste nytt inom forskning och undersökningsmetoder! Ögonsjukvård Senaste nytt inom forskning och undersökningsmetoder! Aktuell forskning kring glaukom, retina och neurooftalmologi Hornhinnetransplantation senaste nytt! Laserkirurgi från dåtid till nutid!

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer