Räddningsverkets tidning Nr 4 juni Färdig förbindelse. och farlig?sid 16. Foto: BO NYSTRAND

Transkript

1 Räddningsverkets tidning Nr 4 juni 2000 Färdig förbindelse Foto: BO NYSTRAND och farlig?sid 16

2 2 Sirenen Nr inledaren Vi är på väg att komma i takt med utvecklingen Nils Olof Sandberg Tillförordnad generaldirektör, Räddningsverket Det är i dagarna 43 år sedan jag stegade in på brandstationen i Växjö. Jag hade blivit antagen till Statens brandskola och nu väntade några månaders aspiranttjänstgöring på brandkåren. Stationen hade en gång byggts och inretts för en hästanspänd brandkår, som blivit motoriserad. Jag trädde in i en alldeles speciell värld med en alldeles särskild anda. I denna atmosfär har jag mer eller mindre befunnit mig sedan dess. Tiden på Statens brandnämnd och sedan 1986 på Räddningsverket har väl delvis fjärmat mig från det omedelbara kraftfältet, men samtidigt gett mig möjlighet verka utifrån en ny plattform. Den speciella atmosfär som odlats och odlas inom svensk räddningstjänst år förstås på gott och ont. Den har starkt bidragit till att bland personalen skapa en positiv attityd till yrket och till verksamheten. Den har i många lägen underlättat rekryteringen och jag vill nog också påstå att den medverkat till att ge brandförsvaret och senare räddningstjänsten ett stort förtroende bland allmänheten. Men kårandan har också haft en konserverande inverkan. Brandkåren har levt sitt eget liv och fortsätter att i viss mån göra det, ofta alltför skild från övrig samhällelig verksamhet. Detta förhållande har på något sätt legat inbyggd i uppgiften, som ju bland annat innebär att klara ut situationer, som är övermäktiga andra. Influenserna utifrån har haft svårt att göra sig gällande och samverkan med andra kommunala aktiviteter har inte varit särskilt framträdande. Detta har ibland försatt räddningstjänsten i ett isolat, som egentligen inte varit till gagn för varken den egna eller angränsande verksamheter. Förändringsbenägenheten har verkligen inte gynnats av detta förhållningssätt, vilket i sin tur medfört att nödvändig utveckling har hämmats. På vissa områden skulle en snabbare förändring ha varit önskvärd. Men trots detta har räddningstjänsten högt anseende och betraktas i opinonsmätningar som den mest positiva samhällsverksamheten. Räddningstjänstpersonal har gjort och gör livräddande insatser, som lätt kan framstå som heroiska. Men i den snabbt förändrade tillvaro vi nu har kan ingen leva på gamla lagrar, inte ens räddningstjänsten. Alla verksamheter privata och offentliga utsätts för omvärdering. Jag tycker att svensk räddningstjänst är på väg att komma i takt med utvecklingen. Tillkomsten av Räddningsverket har starkt bidragit till detta. Fredssamhällets säkerhetsfrågor håller på att hamna i förgrunden och med det också en automatisk förskjutning av perspektivet från det skadebegränsande till det förebyggande. Men fortfarande är räddningstjänsten inte färdigbyggd, utvecklingen av instrumenten på förebyggandeområdet måste drivas på. Tillsammans med Kommunförbundet driver Räddningsverket ett projekt som handlar om ökad inomkommunal samverkan. På kommunal nivå ska räddningstjänsten bli motorn i arbetet med samhällets skydd mot olyckor. I försöket hos åtta kommuner är det lika självklart att tekniska förvaltningar, miljö- och hälsa, äldrevård och skola finns med i det förebyggande arbetet som räddningstjänsten. Integrering och samverkan är nyckelord i detta projekt, som flyttar fokus till tidigare skeden i riskhanteringen, till de förebyggande åtgärderna. Svensk räddningstjänst har mycket intressanta år framför sig. Jag tycker vi kan se framtiden an med högburet huvud. Yngre välutbildade människor har kommit in i branschen, gjort den mera IT-baserad och tagit över viktiga positioner. Därför tänker jag utan någon som helst oro lämna över till Räddningsverkets nya generaldirektör Christina Salomonson. Hon kommer inte att lugnt kunna luta sig bakåt och förlita sig på medvinden. Som hon själv antydde vid sin första träff med personalen vid Räddningsverket kommer också vår verksamhet att utsättas för en skarpare politisk granskning. Men jag är säker på att uppdraget att skydda och rädda liv, egendom och miljö även framgent kommer att ha hög prioritet hos dem som beslutar om vår framtid. Ett välordnat samhälle både behöver och kräver det. Välkommen till Räddningsverket, Christina, och ta väl hand om räddningstjänst-sverige. Det har vi förtjänat, tycker jag. innehåll nyheter Salomonsson Räddningsverkets nya chef 4 Fyrverkerikatastrofen i Enschede 5 Detaljerna bakom diskoteksbranden 6 Tetra på gång lovar Sahlin 7 Myhlback tackar för sig 8 Attunda fick rätt mot Yrkesinspektionen 9 Vad krävs av eleven när han börjar? 10 Intensiv utbildning till vattendykare 11 Fler tänker kräva brandvarnare 12 Brandingenjörer nobbar Norrland 12 Konferens om anlagd brand 13 aktuellt Jobbade som brandmän i Kosovo Reportage Öresundsförbindelsen Ett i raden av objekt 16 Dansk polis leder svenska brandmän 18 Farligt gods genom Malmö ökar 19 Vill ha standard för insats i tunnlar 20 Förebyggare kräver nytänkande 22 Tre rökdykare med IR-kamera 23 Tårnby klarar beredskap med deltid uppslaget Räddningstjänstens A-Ö 26 Brandmän stoppar fyllefest 27 utbildning Problembaserat förebyggande i Skövde 28 Räddningstjänster samkör introduktion 29 erfarenheter Elektriska gruppcentraler vanlig brandorsak 30 Kolla bastun innan du slår på den 31 Brandutredarprojektet ordet fritt Det är oftast sprinkler som behövs 35 Kundens behov viktigare än strikta regler 36 Styrning av räddningstjänst 37 Dags att satsa på mjuka frågor 38 Rädda för tjejer? 38 Varför ska Stockholm subventionera? 39 sista sidan Wiréns plan för fritiden självklar 44 omslagsbilden Kaos på Öresundsförbindelsen redan innan den öppnat? Nej, men räddningstjänsten satsar på hög beredskap och har tränat flitigt inför invigningen. Alla snackar om den nya förbindelsen och Sirenen bjuder här på tio aktuella sidor, med inriktning på skydd och räddning. Foto: BO NYSTRAND Sirenen Räddningsverkets tidning Sirenens uppgift är att beskriva utvecklingen inom Räddningsverkets ansvarsområden och stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Inledaren på sidan 2 är att betrakta som Räddningsverkets officiella linje. Ansvarig utgivare: Stig Dahlén. Adress: Sirenen, L 257, Karlstad. Telefax: e-post: sirenen@kd.srv.se Prenumeration är gratis. Beställes skriftligt genom att skicka in prenumerationstalongen som finns i slutet av varje nummer. Upplaga: exemplar. Stig Dahlén Chefredaktör och ansvarig utgivare , e-post: stig.dahlen@kd.srv.se Adressändring görs genom att fylla i talongen som finns i slutet av varje nummer. Talongen faxas på nr: eller skickas Per Larsson Reporter e-post: per.larsson@kd.srv.se till: Prenumeration, Sirenen, L 257, Karlstad. Kom ihåg att uppge gamla adressen vid adressändring! Gunno Ivansson Layoutare, reporter e-post: gunno.ivansson@kd.srv.se Tryck: VLT Press, Västerås Tryckt på miljövänligt papper. Nästa nummer, 5/00, utkommer den 25 augusti.

3 Sirenen Nr Välkommen att delta i Debatt! Artiklarna måste vara undertecknade med namn. Kontakta redaktionen innan du skriver till denna sida. Textlängd maskinskrivna rader, eller omkring tecken (inklusive blanksteg). Adress: Debatt, Sirenen, L 257, Karlstad. E-post: sirenen@kd.srv.se debatt 3 Hoppas att Räddningsverket blir skarpare och ställer tydligare krav de kommuner där ekonomin tillåter. Förutom skolbarnen borde även vuxna tvingas genomgå utbildning med visst intervall beroende på verksamhet. Kontinuerlig utbildning av personal är en del i att skapa ett bra brandskydd som håller en jämn nivå. Exempelvis vårdpersonal borde få obligatorisk brandskyddsutbildning i sin yrkesutbildning. Brandcellsindelningen på vårdanläggningar förutsätter att det finns personal i tillräcklig omfattning och att de kan hantera en utrymningssituation. Har någon avdelning fått användningsförbud på grund av personalnedskärningar eller att man har sommarvikarier som inte erhållit utbildning i brandskydd och utrymning? Foto: ARNE FORSELL Många räddningstjänster bedriver kontinuerlig utbildning för barn och ungdomar. Är det inte dags att vi tillsammans trycker på för att sådan utbildning ska bli ett obligatorium för alla barn i Sverige, frågar sig Cecilia Uneram. Jag kan bara hålla med Räddningschefer i Öppet brev om brandsyn i nummer 2/00. Brandsyn är i sig inte en garanti för ett bra brandskydd, såvida inte innehavaren/ägaren tar sitt ansvar och ständigt arbetar med brandskyddsfrågor. Den årliga uppföljningen av antalet utförda brandsyner är därför för mig ett dåligt mätvärde och en dålig kvalitetssäkring av brandsäkerhet. Vad säger utförandestatistiken egentligen om det befintliga brandskyddet? Fristerna tolkas olika i olika kommuner och statistiken säger inget om hur brandsynen har utförts eller, viktigast av allt, hur nivån på brandskyddet egentligen är. Bristernas karaktär framgår inte och inte heller hur snabbt eller ens om de åtgärdats. En genomförd brandsyn är inte det samma som en säker lokal. Antalet utförda brandsyner är ett dåligt mätvärde Vad händer om ägare/innehavare inte tar sitt ansvar? I de flesta fall ingenting. Det ska mycket till för att oegentligheter kommer oss till känna. Brandsynen är ett av de tillfällen då vi har möjlighet att kontrollera huruvida de har tagit sitt ansvar eller ej. Ett mycket litet antal brandsyner går vidare till förelägganden och ytterst, ytterst få blir vitesbelagda. Betyder det att vi har hög brandsäkerhet? Nej, knappast. Det hinner hända mycket mellan våra besök. Vad gör vi då för att förändra detta? Ska vi skapa en hållbar trygg och säker miljö måste det ske förändringar. Ansvarsbiten måste tydliggöras ännu mer, till exempel genom att det faktiskt är upp till ägare/innehavare att boka in en brandsyn där de får redovisa för hur de lagt upp sitt brandskydd. Denna ansvarsförflyttning gjordes för många år sedan i byggsammanhang i och med nya Plan- och bygglagen. Ansvaret ligger nu fullt ut på byggherren. När ska vi följa efter? Intern brandskyddskontroll (IBK) och systembrandsyn börjar som tur är slå igenom allt mer. IBK ska vara för alla och inte ett monopolbegrepp för Brandförsvarsföreningen. Det är viktigt att IBK inte blir en besvärlig sidovagn ett eget koncept. Den är ju faktiskt en del av den obligatoriska internkontrollen och följer samma mönster som de frivilliga kvalitetsoch miljösäkringssystemen. Kanske borde vi faktiskt använda oss av ursprungsbenämningen "Internkontroll - brandskydd" för att tydliggöra sambandet. Det finns ett ordspråk som säger Barn gör inte som du säger barn gör som du gör. Föregår vi själva med gott exempel? Tar vi vårt ansvar? Hur står det egentligen till med brandsäkerheten på brandstationen (eller på Räddningsverket eller räddningsskolorna)? Kilar i verkstadsdörren, avsaknad av brandvarnare på logementen, oservade brandsläckare eller inga släckare alls och provisoriska förråd av brandfarlig vara är knappast ett gott föredöme för besökare. Finns det en brandskyddspolicy och en väl fungerande brandskyddsorganisation? Vi på räddningstjänsten borde gå i täten och själva kunna visa upp ett bra internt brandskydd innan vi går ut och kräver det av andra. Kommunen som helhet borde få påtryckningar och vårt stöd med att skapa en brandskyddspolicy och att komplettera internkontrollen med brandskydd. Vi borde vara förebilder. Det är vår uppgift att lägga grunden med kunskaper och skapa attityder och vakenhet i tidig ålder. Många av oss räddningstjänster bedriver i dag kontinuerlig utbildning för barn och ungdomar, men när ska det bli ett obligatorium? Är det inte dags att vi tillsammans trycker på för att alla barn i Sverige ges denna utbildningsstege och inte bara i Namn: Cecilia Uneram Hemort: Katrineholm Ålder: 27 Bakgrund: Brandingenjör, arbetsmiljöingenjör. Arbetat som lärare och förebyggandeansvarig på Räddningsverkets skola i Rosersberg. Arbetar i dag som räddningschef för Västra Sörmlands Räddningstjänst. Fritidsintressen: Friluftsliv, resor, idrott. Jag hoppas och tror att Räddningsverket kommer att bli skarpare och ge ut fler föreskrifter. Arbetarskyddsstyrelsen ställer tydligare krav än vad Räddningsverket gör om till exempel utrymning och brandskyddsutbildning. Ambitionsnivån i räddningstjänstlagens paragraf 41 går inte att ta miste på, men i praktiken är den för lam. Ägare eller innehavare av byggnader eller andra anläggningar ska i skälig omfattning. Uppenbarligen är inte lagtexten tillräckligt tydlig och skarp eftersom ingen, mig veterligen, åberopat denna paragraf för att kräva brandvarnare i bostäder innan Malmö tog steget ut. Om inte en brandvarnare är skälig omfattning, vad skulle det då vara? Slutligen kan jag inte låta bli att kommentera kommande revidering av räddningstjänstlagen. Vi ändrade begreppet brandlag till räddningstjänstlag för att påvisa att vi gör mer än bara släcker bränder. Personligen tycker jag att begreppet räddningstjänstlag i dag är lika missvisande som brandlag ansågs vara i början på 80-talet. Räddningstjänst är bara en liten del av vår verksamhet och lagen omfattar långt mer än bara operativ verksamhet, till exempel utbildningskrav, brandsyn, sotning. Lagtiteln borde helt klart förändras nu när omarbetning ändå sker. Huruvida vi sedan kallar oss för brandkår, brandförsvar, räddningstjänst, räddningskår etcetera är av minimal betydelse det är det vi gör som räknas. Cecilia Uneram

4 4 Sirenen Nr nyheter Hon sade ja bakom knuten Det ska bli en kul utmaning Äntligen stod generaldirektören i talarstolen. Församlingens huvuden lyftes. Så, där var hon ändå. Det här känns både roligt, läskigt och spännande. Det ska bli jättekul, sade Christina Salomonson. Räddningsverket hade fått en ny chef. Räddningsverket väntade länge på en efterträdare till Lennart Myhlback. Det bidrog till allt vildare spekulationer om vem denne kunde tänkas bli. Torsdag 27 april var det slut på spekulationerna, då offentliggjordes Christina Salomonson, 54, som ny generaldirektör. Dagen efter mötte hon personalen i Karlstad. Räkna med att politikerna kommer att visa större intresse för vår verksamhet, nu när militära förändringar är gjorda. I dag får vi inte mer och mer pengar, om vi inte visar att vi gör ett bra och viktigt jobb. Det blir en utmaning att leva upp till kraven, sade hon i sitt första tal. Christina Salomonson kommer från försvarsdepartementet där hon under tre och ett halvt år varit departementsråd och chef för totalförsvarets civila enhet. 1 juni tillträdde hon som generaldirektör. Det var vid tågolyckan i Borlänge som försvarsminister Björn von Sydow tog Salomonson avsides och ställde den raka frågan: Christina, sanningens ögonblick har kommit. Vill du bli chef för Räddningsverket? Jag svarade ja direkt. Jag vet att jag kommer till en kompetent myndighet som är väl ansedd, fungerar bra och gör bra saker. Lätt för att ta beslut, handlingskraftig, otålig, entusiastisk, öppen, bra på att höra vad andra tycker, prestigelös, får folk att samarbeta. Så skulle Christina Salomonson beskriva sig själv i en anställningsintervju. Jag är ingen detaljmänniska. Men i det här jobbet är det inte jag som ska kunna detaljerna. Det är viktigt att personalen står för kompetensen i sakfrågor. Det finns massor av frågor att ställa till en ny generaldirektör. Vad anser hon om utbildningen av brandmän, ska Foto: PER LARSSON Christina Salomonson kommer måhända att ha ett trevligare minne av tågurspårniningen i Borlänge än de flesta andra. Det var där hon erbjöds jobbet som generaldirektör för Räddningsverket. Som nyutnämnd sådan hamnade hon snabbt i fokus. den släppas fri? Ska sotningsmonopolet avskaffas? Ska Räddningsverket fortsätta med tjänsteexport? Det är frågor som inte får några svar. Inte än. I frågor om utbildning och sotning hänvisar Christina Salomonson till pågående utredningar, i andra sakfrågor till att hon måste ges chans att sätta sig in i verksamheten. Hon kan säga att hon rent generellt förespråkar en ökad satsning på förebyggande arbete. Min grundfilosofi är att inte ändra för ändrandets skull. Jag är snarare en person som vill göra något bra av det som finns, utnyttja systemet. Men ibland kanske omvärlden kräver förändringar. Christina Salomonson arbetade som lärare och skolledare i 20 år innan hennes yrkeskarriär började ta helt andra vägar. Något av det bästa jag lärde mig som lärare var att kunna säg nej och ändå vara på gott humör. Christina Salomonson är född i Stockholm och lägenheten i stan kommer hon inte att göra sig av med. Men jag kommer att ha min bas från bostaden i Karlstad. Christina Salomonsons första viktiga uppgift är att hitta en ny överdirektör efter Nils Olof Sandberg som går i pension 30 juni. Vilka egenskaper är viktiga hos den kommande överdirektören? Bakgrund i räddningstjänsten, brandingenjörskompetens. Christina Salomonson letar med hjälp av Nils Olof Sandberg. Avsikten är att i början av juni lämna ett namnförslag till regeringen, som utser överdirektör. PER LARSSON Räddningsverket anklagas för fler oegentligheter inom tjänsteexporten. Fakta Namn: Christina Salomonson. Ålder: 54 år. Yrke: generaldirektör för Räddningsverket, förordnad på sex år. Familj: dottern Helena, 22 år. Bor: Karlstad och Stockholm. Intressen: stort friluftsintresse, exempelvis långfärdsskridskor, cykel, skidor och numera även golf. Bio, teater, läsa. Medlem i: Stockholms skridskoseglarklubb, Cykelfrämjandet, Hofgårdens golkfklubb, Stockholm Vasa rotaryklubb. Bakgrund: examen som filosofie magister, jobbade som lärare Generalsekreterare i Cykelfrämjandet Generalsekreterare för Folk och Försvar Departementsråd på försvarsdepartementet 1 december maj Räddningsverket i ny affär Olaglig export av RB-90? Räddningsverket har sysslat med förbjuden varuexport genom att marknadsföra och sälja räddningsdräkten RB-90 i flera länder världen över. Tillstånd för verksamheten har saknats. Det skriver Dagens Nyheter i en stort uppslagen artikel publicerad dagen innan tryckningen av detta nummer av Sirenen. Räddningsverkets direktion togs på sängen av uppgifterna. Ingen sade sig känna till att dylika affärer förekommit. Vi måste givetvis testa uppgifterna, om det bedrivits illegal verksamhet som det beskrivs, säger informationschef Mats Oscarsson skrev verksjuristen Key Hedström, på förekommen anledning, en PM med budskapet att export av varor inte var tillåtet. Men enligt DN ska varuexporten ha fortsatt. Om det är så måste vi vidta åtgärder, säger Oscarsson.

5 Sirenen Nr nyheter Första smällen räddade livet på hundratals i Enschede? Det såg ut som efter en atombomb. En stor rykande krater, en bit bort förvridna metallskelett, en kilometer därifrån krossade fönster. Ingen i holländska staden Enschede kan fatta hur ett lager med fyrverkerier kunde orsaka sådan förödelse och ta 18 liv, däribland fyra brandmäns. Det började med ett vanligt brandlarm klockan tre på lördagseftermiddagen den 13 maj. Enschedes räddningstjänst skickade en släckbil och en stegbil. Enligt gällande holländska regler vid brand i pyrotekniska fabriker och lager är räddningstjänstens primära uppgift att utrymma området. De här fordonen åkte rakt in mot lagret och påbörjade släckinsats, säger Christer Strömgren, en av Räddningsverkets två utsända observatörer. Den andre var Henk Derksen, lärare på verkets skola i Rosersberg Han är född i Holland och talar språket flytande. De skickades till Enschede för att hämta hem erfarenheter från räddningsinsatsen, utan även riskhantering, ledningsfrågor och annat. Varken de svenska observatörerna eller någon i den lokala räddningstjänsten trodde på företagets försäkran att här lagrats enbart 110 ton pyrotekniska varor. Det var vad tillståndet medgav. Inom en radie på 400 meter från lagret var alla hus mer eller mindre raserade. Jag har aldrig sett något värre. Tryckvågen måste ha varit enorm och den tyder på att det fanns mycket mer än de tillåtna mängderna på området, säger Christer Strömgren. Flygfoton över företagets lager, tagna dagen innan olyckan, visar att det fanns totalt 16 containrar uppställda. Företaget hade tillstånd till tre containrar om vardera 20 ton. Om de extra 13 containrarna innehöll smällare eller sådant man tillverkar smällare av kan det delvis förklara den enorma explosionen. Någon större riskhantering i samhällsplaneringen hade myndigheterna inte tillämpat när de tillät lagret mitt i ett bostadsområde. Men medvetenheten hade vaknat och senast år 2002 hade företaget föreläggande på sig att flytta lagret... Foto: PRESSENS BILD Fyra brandmän och 18 andra dog vid explosionen i Enschede. Det kunde ha blivit många fler, förödelsen var stor runt fyrverkerilagret. Räddningsstyrkan hade fått larm om en mindre brand. Brandmännen bestämde sig för att försöka släcka. Strax före halv fyra kom en större detonation och ännu en stund senare huvudexplosionen. De fyra brandmännen var chanslösa. Ytterligare 14 personer omkom och i skrivande stund (26 maj) saknas fortfarande tre personer. 947 personer skadades, 13 fanns fortfarande kvar på sjukhus i slutet av maj, fyra på intensiven. Anordningar för att varna allmänheten finns, utomhusaggregat av liknande typ som i Sverige används för signalen Viktigt meddelande. I Holland kan man larma avgränsande delar av tätorten, men något larm gick aldrig ut. Varför fick vi aldrig veta. Är det någon gång man ska skicka ut en varningssignal är det väl vid ett tillfälle som detta, säger Christer Strömgren. Förmodligen räddade den första av de två större explosionerna livet på hundratals människor. När själva branden satte fart på fyrverkerierna och raketerna for i skyn drogs många till området av ren nyfikenhet. Invid fabrikslagret fanns ju dessutom ett bostadsområde. Den relativt stora explosionen som följde innan huvuddetonationen fungerade sannolikt som en mycket effektiv varningssignal att fly området. När jättesmällen kom hade de flesta tagit sig ut ur det kritiska närområdet. Dagen efter olyckan, på söndag, infördes krav på filterandningsskydd för att vistas inom avspärrningarna. Det stängda området utvidgades samtidigt. Orsaken var att mätningar visade att luften innehöll oroväckande höga halter av asbest, som kom från de många förstörda eternittaken nära fabriken, säger Strömgren. Förstärkningar från räddningstjänster runtom i Holland kom till Enschede, liksom från Rheine på andra sidan tyska gränsen. Även i efterskedet fanns det behov av förstärkning utifrån. Förstämningen bland personalen i räddningstjänsten i Enschede var stor över de omkomna arbetskamraterna. Brandmän och befäl i Enschede fick ledigt några dagar och under tiden skötte kårer från andra orter beredskapen. Totalt deltog cirka 450 poliser och 250 brandmän i arbetet, på lördag och söndag dessutom 200 militärer, 50 man från rikspolisen och 100 från nationella reserven, samt fem arbetslag från Röda Korset. De svenska observatörerna fastnade båda för samarbetet mellan räddningstjänst, polis och sjukvård. De hade samma ledningsplats. En bakre ledning, där borgmästaren var högste chef. Underställda honom var polisschefen, räddningschefen och sjukvårdschefen. Dessa hade ett mycket nära samarbete och enligt de informationer vi fick fungerade det mycket bra, säger Strömgren. Henk Derksen säger: I Holland finns en särskild katastroflag, som reglerar hur ledningen ska ske på lokal nivå och som ger borgmästaren stora befogenheter. Det fanns mycket gott om fordon med specialresurser, bland annat anlände polisen med tre stora lastbilar för ledning mobila ledningscentraler som polis, räddningstjänst och sjukvård gemensamt nyttjande. Och det skedde utan minsta spår av revirtänkande, rapporterar Räddningsverkets utsända observatörer. Deras intryck och erfarenheter kommer i höst att sammanställas i en observatörsrapport. STIG DAHLÉN Fortsatt skjutande ett år till? Millennieskiftet skulle bli det sista i Sverige med smällare. Det hoppades hur som helst djurvänner, räddningstjänster och andra. Men det är tveksamt om förslaget från en enmansutredare hinner vinna laga kraft. Viktigaste punkten i förslaget innebär totalförbud för försäljning från 1 december i år. Keijo Ekelund på försvarsdepartementet kommenterar: Schemat är snålt tilltaget, men möjligheterna finns. Branschen måste få ett besked i rimlig tid. Ett totalförbud betraktas på sätt och vis som ett handelshinder, vilket kräver att EU-kommissionen måste säga sitt. Men denna process kan, enligt Ekelund, klaras av på tre månader.

6 6 Sirenen Nr nyheter Olyckliga detaljer gjorde branden till en katastrof En rad olyckliga omständigheter gjorde att branden i Makedoniska föreningens lokaler utvecklades till en katastrof. Det mest fatala var att två dörrar stod öppna, den ena för att dörrstängaren var trasig. Genom det blev trapphuset där branden startade till en masugn som pumpade in giftiga gaser i diskotekslokalen, säger Haukur Ingason på Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP). Vid branden i Göteborg den 29 oktober 1998 omkom 63 ungdomar. Branden släpptes in från trapphuset bakom scenen av någon som upptäckt att det läckte in rök genom otätheter runt dörren. Bara dörren öppnats lite senare kunde förloppet blivit ett annat. Om gavelfönstret i trapphuset gått sönder innan dörren öppnades hade branden styrts ut den vägen i stället, säger Haukur Ingason. Det visade de 23 modellförsök av branden i skala 1:4 som sp gjort på uppdrag av polisen. Försöken gav viktiga och oväntade resultat om hur branden spreds och utvecklades. Det var en överraskning för oss att branden spreds via linoleummattan på golvet. Oftast sprids branden via taket. Att branden spreds via golvet hade det viss betydelse för brandförloppet, säger Haukur Ingason. En linoleummatta har samma brandegenskaper som ett trägolv och prov som SP genomförde visade att mattan uppfyllde kraven enligt brandklassningen. Modellförsöken slår fast att branden med största sannolikhet startade på trappans mittavsats där stolar stod staplade. Om den startat på det övre planet skulle den självslocknat eller minskat kraftigt när röken nått ner till brandhärden. Hade antändningen skett längst ner skulle röken gått ut i kulverten vilket det inte finns några tecken på. När dörren till diskoteket öppnades hade det brunnit i högst minuter och det är bara en brandstart på vilplanet som kan förklara det snabba och häftiga förloppet. Branden blev snabbt kraftigt underventilerad och hann producera stora mängder giftiga gaser innan diskoteksdörren öppnades. Utan lufttillförseln genom den öppnade dörren skulle branden troligtvis slocknat av syrebrist. I och med att dörren på övre planet öppnades strömmade frisk luft in från den öppna kulvertdörren och en skorstenseffekt uppstod. Det våldsamma draget tryckte in rök och lågor i diskoteket och allt gick mycket snabbt. Efter två minuter hade röken pumpats tvärs igenom lokalen ända till entrédörren och efter tre minuter var halten av giftiga rökgaser i ansiktshöjd så höga att läget började bli kritiskt. Två minuter senare kan ungdomarna haft svårt att ta sig ut själva. När ungdomar flydde i panik för att ta sig ut proppades den enda utgången igen. Många försökte då ta sig ut genom garderoben där fönstret krossades. Samtidigt krossades flera fönster ute i lokalen av andra ungdomar. Frisk luft strömmade in och följden blev en våldsam ökning av brandens intensitet. Det var först då skorstenseffekten fick full verkan eftersom det öppnade en länk mellan kulverten och diskotekslokalen. Trots att de krossade fönstren gav branden ett häftigare förlopp räddade det troligtvis liv. Frisk luft började sugas in både från fönstren och entrédörren. Eftersom det vände luftströmmen måste det ha hjälpt de som befann sig längst fram i korridoren. Men för de som sökt sig till garderoben räckte inte luften till beroende på ännu en olycklig detalj: över dörren fanns ett glasparti. Glaset klarade inte stå emot hettan och 26 ungdomar miste livet i garderoben. När glaspartiet gick sönder höjdes halterna av giftiga gaser avsevärt i garderoben. Att det var ett glasparti över dörren i stället för vägg hade avgörande betydelse för vad som hände. Fyra unga män har åtalats för att ha anlagt branden och modellförsöken har haft stor betydelse för polisutredningen. SP:s arbete för att klarlägga förloppet fortsätter dock. Vi gör datasimuleringar åt Haverikommissionen och det ska förhoppningsvis ge oss en ännu bättre bild av vad som hände, säger Haukur Ingason. Haverikommissionens utredningen beräknas inte vara klar förrän i slutet av året. GUNNO IVANSSON Ill: Informationsbolaget Skiss över Makedoniska föreningens lokal där branden infträffade. Räddningstjänsten i Storgöteborgs brandutredare delar i stort Sveriges Provnings- och forskningsinstituts (SP) slutsatser, men inte på alla punkter. Tiderna har vi samma uppfattning om men branden skulle definitivt inte självdött bara dörren stängts eller haft dörrstängare. Branden hade utvecklats så långt att brandgaser trycktes in i lokalen genom otätheter i den stängda dörren. Det säger brandutredaren Claes Tornberg i Göteborg. Han och hans mannar tilläts inte göra någon fullständig undersökning av lokalerna innan polisen spärrade av, men Branden anlades på trappans mittavsats där stolar staplats. Den hann bli kraftigt underventilerad och producerade stora mängder giftiga gaser innan dörren till diskoteket öppnades. Genom att kulvertdörren längst ner stod öppen uppstod en skorstenseffekt Illustrationer: LARS FRANSON Branden had de hann skapa sig en bra bild av vad som hänt. Vi kom fram till samma tider som SP och att branden startat på trappans mittavsats. Att brandgaserna inte kom in i lokalen förrän dörren öppnades ställer jag däremot inte upp på. Flera har berättat att det stack i näsan och enligt ett vittne brann det i taket före dörren öppnades, säger Claes Tornberg. Uppgiften kommer från en kille som sagt att det började brinna i en spotlight uppe i taket och att han försökte släcka branden med en jacka. Enligt Claes Tornberg uppstod den branden när den mycket heta spotlighten tände brandgaser

7 Sirenen Nr i taket. Brandgaserna trängde in genom otätheter i dörren. Det fanns inget annat i taket som kunde brinna, bara stålbjälkar. En gammal B 30- dörr är inte tät och släpper igenom brandgaser. Den dämpade belysningen och rökalstraren bidrog till att brandgaserna i taket inte upptäcktes. Han tror heller inte att branden skulle självdött om inte dörren till danslokalen öppnats. Inte så länge dörren till kulverten stod öppen och det fanns otätheter i dörren till danslokalen. De utredningar och undersökningar som gjorts av SP, och giftiga brandgaser pumpades in i diskotekslokalen. På två minuter hade röken gått tvärs igenom lokalen ända fram till entrén i andra änden. Vanligast är att en brand sprider sig via taket. Här fanns ingen brännbart i taket utan branden spred sig genom linoleummattan på golvet. Full intensitet fick branden när ungdomar i panik krossade fönster för att ta sig ut. Samtidigt räddade det troligtvis liv eftersom det vände luftströmmen och frisk luft sögs in genom entrén. e inte självdött Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) och polisen ger inte svar på alla frågor. Det finns fortfarande flera frågetecken som Claes Tornberg anser borde rätas ut. Räddningstjänstens unika kunskaper om omständigheterna kring branden har inte utnyttjats av polisutredningen. Våra Häfa-killar har varit ute på skolorna och talat med ungdomar som var med vid branden. De känner många, har skaffat sig förtroende och det kommer fram mer när ungdomar talar med en brandman än när de förhörs av en polis. Vi har tipsat om vad Häfa-killarna fått veta men polisen har inte hört av sig och det tycker vi är anmärkningsvärt, säger Claes Tornberg. Han tror att utredningen vunnit på ett bättre samarbete räddningstjänst-polis. Ändå vill han inte kritisera polisen. Det har varit en jätteutredning och våra tips har antagligen fallit mellan stolarna på något sätt. Samtidigt tycker vi att förundersökningsledaren kunde tagit kontakt med räddningstjänsten och sagt var information ska lämnas. Då hade vi känt oss mer delaktiga. Fotnot: Häfa, Händelsebaserat förebyggande arbete Här är hon landets högste tjänsteman för de frågor som Räddningsverket företräder. Yvonne Gustafsson, 48, efterträdde Lena Jönsson som statssekreterare på försvarsdepartementet i våras. I slutet av maj gjorde hon sitt första besök på Räddningsverket och bekantade sig med verksamheten. Yvonne Gustafsson Yvonne Gustafsson kommer från handelsdepartementet, där hon var statssekreterare i fyra år. Karriären började annars på Försvarets materielverk 1974, fortsatte via statskontoret, arbetsmarknadsdepartementet och finansdepartementet innan hon lämnade statsförvaltningen för att bli direktör vid Kommunförbundet Ett år senare kom Yvonne Gustafsson tillbaka, då till handelsdepartementet. Nu återstår för försvarsdepartementet att finna Räddningsverkets nye generaldirektör Christina Salomonsons ersättare som departementsråd och chef för totalförsvarets civila delar. Nio har sökt tjänsten, ingen av dem kommer från räddningstjänsten. 7 nyheter Tetra på gång lovar Mona Sahlin Regeringen tar beslut om upphandlingsuppdrag av radiokommunikationssystemet Tetra innan sommaren. Det lovade statsrådet Mona Sahlin i riksdagen 15 maj. Det var riksdagsman Kenth Högström (s) som i en interpellation var kritisk till den segdragna historien och krävde besked. Sahlin svarade: Vi tar nu initiativ för ett gemensamt Tetrasystem. Regeringen kommer inom kort att fatta beslut om direktiven för ett upphandlingsuppdrag. Beslutet kommer att tas innan riksdagen går på sommarlov. Sahlin är den i regeringen som har ansvaret i frågan och även framledes kommer att ha det. Hon påpekade att det väsentliga för henne är att alla aktörer får ett radiosystem som de kan kommunicera med. Det är det uppdrag jag nu har, och jag ska se till att det fullföljs. Tetra är en teknik för ett gemensamt landstäckande radiosystem för bland annat räddningstjänst, polis och sjukvård. Hon är räddningstjänstens högste tjänsteman Nytt om namn Lars Anderman, 40, lämnar posten som ställföreträdande räddningschef i Södra Roslagen för att bli ny räddningschef i Kungälv från och med i sommar. Han ersätter Kjell Bjulemar. Peter Andersson, 39, slutar som räddningschef i Sigtuna Arlanda räddningstjänst 1 september. Börjar istället att jobba på Larmtjänst. Per-Erik Holmberg, 52, tillträder som ställföreträdande räddningschef i Svalöv 1 augusti. Holmberg jobbar i dag som utbildningsledare i Mellanskånes räddningstjänst. Holmberg kommer att jobba på heltid i Svalöv och blir även platschef. Han ersätter Eva Löwbom-Olsson, 33, som numera är lärare i Revinge. Gunnar Bergström, ställföreträdande räddningschef i Örebro, är föreslagen som ny försvarsdirektör i Örebro län. Anders Engblom återkommer som räddningschef i Karlskrona. Han lämnade posten 1 februari förra året för att bli stabschef på Kustbevakningen. Engblom kommer tillbaka till ett förbund, 1 juli föds Östra Blekinges räddningstjänstförbund, en sammanslagning av Karlskrona och Ronneby. När Engblom tillträder är inte klart. Tillförordnade räddningschefen Jörgen Persson återgår till sin tjänst som ställföreträdande räddningschef. Ytterligare en ställföreträdare ska anställas. Sven-Erik Laundal, 48, tillträder som räddningschef i Tanums kommun 5 juni. Laundal kommer från Älvdalen, där han varit ställföreträdande chef. Tanums tidigare räddningschef Kristian Vikström, 49, har flyttat tillbaka till Västerås för en tjänst som brandsyneförrättare och utvecklingsbrandmästare.

8 8 Sirenen Nr nyheter Lennart Myhlback packar och tackar för sig Senaste årets nyheter om förebyggande är rolig läsnin Lennart Myhlback blir smått nostalgisk där han står på tjänsterummet och packar ner tillhörigheterna efter 14 år som chef för Räddningsverket. Det här fick av Armeniens vice statsminister som tack för Sveriges hjälp efter jordbävningen 1988, säger han om ett, stort, fult diplom. Rummet är inte detsamma som när Myhlback förordnades som verkets förste generaldirektör 1 juli Även högste chefen fick flytta på sig när han drev igenom en större omorganisation Men möblerna är desamma som då. Skriv det, säger Myhlback och vill väl med det poängtera att han varit ett gott föredöme när det gäller att inte slösa med skattemedel. För snart ett år sedan lämnade han Räddningsverkets lokaler, tjänstledig för att på FN:s uppdrag arbeta som landshövding i provinsen Prizren, en fjärdedel av Kosovo. Regional Administrator, står det på visitkortet. Tjänstledigheten förlängdes och vi som tror oss känna Myhlback hyggligt insåg snabbt att han aldrig mer skulle komma tillbaka som chef för Räddningsverket, trots att treårsförordnandet går ut först 1 juli nästa år. Men nu är han alltså tillbaka för att städa rummet, packa undan allt tingel och tangel han fått i sina kontakter med höjdare både i Sverige och utomlands. Blev Räddningsverket vad du tänkte dig vid starten1986? Ja, till och med bättre. Räddningstjänst låg i tiden när verket bildades och mycket har utvecklats under de här fjorton åren. Ingen ska med fog kunna påstå att jag försökt mörka missförhållanden Vilka är de fem viktigaste frågorna under dina gd-år? Integreringen av fredsoch krigsräddningstjänsten, att vi klarat farligt gods-frågorna så bra, den nya utbildningen av räddningstjänstpersonal, fokuseringen på vardagsolyckorna och satsningen på förebyggande. Inom vilket område har du känt störst frustration? Faktiskt på det sistnämnda område jag nämnde nyss, förebyggande. Länge kändes det som att tala för döva öron. Det var bara tut och sprut som gällde på brandstationerna. Jag upprepade i det oändliga budskapet att det är intelligentare att se till att olyckan eller branden inte inträffar än att vara duktig när den inträffat. Det handlar om en attitydförändring hos många. Jag var otålig och ville se snabba resultat, men det här är som att vända en supertanker. Under senaste året har jag dock i Sirenen kunnat läsa om hur man på många håll börjat gå från ord till handling när det gäller det förebyggande och det är rolig läsning för mig. Du framhåller också utbildningen som ett område där du tycker att verket lyckats. Trots det finns det krafter igång som radikalt vill förändra utbildningssystemet. Det var många olyckskorpar som kraxade när vi skulle börja utbilda Sveriges brandmän och befäl, men vi gjorde det bra och fick beröm för det. Det är en mycket bra utbildning som bedrivs, men samtidigt dyr. Kvalitet måste dock få kosta. Jag ska inte lägga mig in framtiden, men när det gäller utbildningen för räddningstjänstpersonal är det min bestämda uppfattning att den även i fortsättningen måste vara mycket professionell. Visst kan systemet förbättras, men ändras det så radikalt att Ja eller Nej Myhlback om: Kvinnliga brandmän? Lag på brandvarnare? Sprinkler i bostadshus? Statlig räddningstjänst? Förbjud smällare? Ja Foto: STIG DAHLÉN Räddningsverkets standar har Lennart Myhlback delat ut många genom åren. Därför är det inte mer än rätt att jag får ett eget, säger han och stoppar ner tjänsterumsstandaret i packlådan. unga kvinnor och män själva ska utbilda sig till brandmän innan de anställs kommer det att krävas en utbildning som är tidsmässigt mycket längre än dagens. Vad vill du att eftervärlden ska minnas dig för som chef för Räddningsverket? Det jordnära och det Ja Nja, i vissa fall Nej Ja Deltidspolis i glesbygd? Beredskapsmän? Lägg ner ÖCB? Övervintrar i Kosovo? Är du pensionär vid 60? mänskliga. Jag gillar det praktiska och jag hoppas att det har märkts. Teoretiska rapporter långt från verkligheten har aldrig imponerat på mig. Det har blivit många promemorior och andra tjocka luntor genom åren, men ofta har jag frågat mig till vilken nytta. I mina kontakter med andra totalförsvarsmyndigheter Ja Ja Nej, men vissa av ÖCB:s områden Ja Ja har det talats om storanfall eller svåra nationella påfrestningar i fred med scenarier som kanske inträffar en gång på två hundra år. Jag tycker att grunden för vår planering ska vara att klara vardagsolyckorna, de som inträffar dagligen. För den enskilde kan de vara lika stora katastrofer som kriget. Du tillträdde som Sveriges yngste generaldirektör (41) och var verkets coach i 14 år. Är det inte i längsta laget? Jo, på vilken annan gdpost som helst hade det varit svårt att stanna så länge. Men Räddningsverket var en ny myndighet och det ställdes hela tiden nya krav på oss att förnya oss. Det tycker jag att vi

9 Sirenen Nr nyheter g lyckats med och för mig har det varit den stora utmaningen. Räddningsverkets genomgående mycket positiva image och rykte har svärtats en del under senare tid av JO-anmälningar om tjänsteexport och anlitade konsulter som påstås ha lurat verket i Bosnien. Blev utlandsuppdragen så stora att du tappade kontrollen? Som chef för en så stor verksamhet som Räddningsverkets måste man kunna lita på sina närmaste chefer. Det som hänt är inte roligt varken för verket eller mig personligen. Ingen ska dock kunna komma och påstå att jag någonsin försökt mörka missförhållanden. Tvärtom, när jag fått höra talas om eventuella oegentligheter har jag varit angelägen att få upp alla fakta på bordet. För detta har jag bland annat anlitat revisorer och då har det kommit fram ytterligare uppgifter som inte alltid är så positiva. Men det är trots allt bättre än att lägga locket på. Apropå utlandsinsatser, hur länge har du tänkt fortsätta i Kosovo? FN-förordnandet går ut 1 juli, men mycket talar för att jag kommer att tillbringa ytterligare en vinter därnere. Jag vill gärna följa upp de projekt som jag varit med att starta. Det diskuteras mycket om svenska militära insatser utomlands, men du har en idé om en helt annan och civilare kader. Svenska militära insatser utomlands kan bara bli en droppe i havet. Däremot skulle Sverige kunna sätta samman en snabbinsatsstyrka av effektiva adminstratörer, som kan rycka in och ta hand om förvaltningen i samhällen som slagits sönder av katastrofer och krig. Där skulle vi Sverige lätt kunna mobilisera en världsunik resurs, som dessutom i jämförelse med militära insatser skulle bli förhållandevis billig. Av erfarenhet vet jag också att behoven är oändligt stora. STIG DAHLÉN Höj beredskapen med en man, annars väntar en miljon kronor i böter. Det kravet riktade Yrkesinspektionen mot Attunda räddningstjänst. Men Arbetarskyddsstyrelsen upphäver beslutet med hänvisningen att det är ett politiskt beslut som inspektionen inte kan ingripa mot. Yrkesinspektionen konstaterade förra året att Attundas räddningstjänst vid larm inte klarar rökdykning och insats med höjdfordon samtidigt. Det krävs fem man för rökdykning och två till höjdfordonet. Attundas styrkor i Sollentuna, Upplands-Väsby och Järfälla har vardera sex man i beredskap. I räddningstjänstplanen står dock inte att insatsstyrkorna ska klara båda delarna. Attunda har påpekat att det i stället står att man inte klarar båda sakerna samtidigt och att srv.sirenen.se Vi lanserade internetadressen i förra numret och välkomnade samtidigt alla läsare till en ännu bredare dialog än tidigare. Vi inbjöd till öppet debatt-hus, 24 timmar om dygnet. Vi var angelägna att komma ut på nätet, men kanske hade vi lite väl bråttom. Tekniken fungerade inte som vi tänkt och inlägg som skickades till vårt debattforum före 18 maj kom aldrig fram och vi har heller Attunda fick rätt mot Yrkesinspektionen det är en kommunal fråga vilken kvalité verksamheten ska ha. Något som Arbetarskyddsstyrelsen helt stöder och avvisar Yrkesinspektionens krav. Yrkesinspektionen åberopade dålig arbetsmiljö som orsak till krav på mer personal, att räddningsledaren ställs inför val av vilken insats som ska prioriteras och att det medför risk att man bryter mot föreskrifter. Yrkesinspektionen skriver: Att räddningsledaren i praktiken tvingas välja mellan två olika former av räddningsinsats eller att bryta mot föreskrifter och rutiner för att rädda liv är inte godtagbart ur arbetsmiljösynpunkt. Detta inte lyckats spåra dem. Nu tar vi nya tag och hoppas på din medverkan. Knappa in srv.sirenen.se på datorn (du kan även ta vägen in via Räddningsverkets hemsida och delta i debatten. Du kan debattera på tre sätt: Skriva insändare under vinjetten Ordet fritt Diskutera några utvalda artiklar. Tycka till i några aktuella frågor. På sidan finns också en aktuell röstningspool, rösta ja eller medför vid främst insatsen en förhöjd risknivå och en oacceptabel hård psykisk press för personalen. Arbetarskyddsstyrelsen delar åsikten att ett sådant val medför hård psykisk press, men konstaterar att det är kommunerna som ingår i Attunda som genom politiska beslut bestämmer kvalitén och ambitionsnivån för räddningstjänsten. De besluten kan man inte ingripa mot med hjälp av arbetsmiljölagstiftningen. Yrkesinspektionen har helt enkelt lagt sig i dimensioneringen av totala räddningsstyrkan, vilket man inte har med att göra. Utvecklingsstörda lärde utrymning Illustrationen finns i varje lägenhet och har hjälpt de utvecklingsstörda hur man utrymmer. Personalen på ett gruppboende i Gävle var orolig. De boende, utvecklingsstörda där flera inte är läskunniga, förstod inte vad brandlarmet betydde. Men med hjälp av illustrationer har de boende tränats och klarar nu en utrymning. När det automatiska brandlarmet går på Södra Köpmangatan och räddningstjänsten larmas, ringer samtidigt en larmklocka i anslutning till gruppboendet. Den har ringt flera gånger, men de boende har stannat kvar i sina lägenheter. Personalen tog därför kontakt med räddningstjänsten, och inom ramen för Foth-projektet fann man en information som passade hyresgästerna. Vi tog fram något som kallas Pictogram, informativa bilder. Orsaken var att inte alla kan läsa. Nu sattes nio bilder, som stegvis visar hur man utrymmer, på ytterdörren till alla lägenheter, säger Larseric Hansson vid räddningstjänsten. Personalen började träna med de boende. Efter tre månader genomfördes en oannonserad utrymning. Brandlarmet gick och tio av tolv boende kom genast ut till samlingsplatsen. En angav att han inte hört klockan, en att mamma var på besök. Jag tror inte att någon sån här utrymningsövning genomförts tidigare. De boende har varit mycket tacksamma över att få delta och träningen tillsammans med personalen kommer att fortsätta, säger Hansson. Debattera på nätet dygnet runt nej på en aktuell fråga och här fungerade tekniken. Frågan var denna: Ska det vara lag på brandvarnare? I skrivande stund (26 maj) har röster avgetts. Majoriteten för Ja är förkrossande, röster, mot endast 173 nej. Över sommaren lägger vi ut en ny fråga, nämligen: Ska Räddningsverket ägna sig åt tjänsteexport? Välkomna till sirenen.srv.se Däremot att räddningstjänsten har rätt bemanning vid olika enskilda arbetsuppgifter, är frågor där styrelsen med hjälp av arbetsmiljölagen kan ingripa för att säkerställa en säker arbetsmiljö, påpekar Arbetarskyddsstyrelsen Men något sådant ingripande är dock inte aktuellt i detta ärende, skriver Arbetarskyddsstyrelsen. Anledningen till att Attunda minskade beredskapen från sju till sex man var av ekonomisk natur. Det handlar, enligt uppgift från Attunda, om fem miljoner kronor om året. Arbetarskyddsstyrelsens beslut kan överklagas hos regeringen. PER LARSSON Attunda och Södra Roslagen snart ett par? Räddningstjänsterna Attunda och Södra Roslagen kryper närmare varann. Christer Ängehov, räddningschef i Attunda, blir ställföreträdande räddningschef i Södra Roslagen och Jan Wisén, räddningschef i Södra Roslagen, blir ställföreträdande i Attunda. Med gemensam ledning kan vi lättare nyttja våra resurser gemensamt, säger Jan Wisén. I glesbygd löses ofta bemanningen på det här sättet. Då för att man har rekryteringsproblem, eller av ekonomiska skäl. I Stockolms norra utkant är skälen andra. Attunda har tidigare diskuterat samgående med Stockholm. De planerna tycks nu skrinlagda och i stället närmar sig Attunda och Södra Roslagen varann allt mer. Steget med att byta ställföreträdande chefer med varann kan ses som en hindersprövning. Om det mynnar i en sammanslagning återstår att se. Det skulle bli en stor räddningstjänstorganisation för nio kommuner, eller kanske fler om även Sigtuna-Arlanda och Norrtälje ansluter. Attunda består i dag av kommunerna Sollentuna, Upplands-Väsby, Järfälla och Upplands-Bro. Södra Roslagen består av Täby, Danderyd, Vallentuna, Österåker och Vaxholm.

10 10 Sirenen Nr nyheter Vad ska eleven kunna när han kommer till skolan? Vi ska inte spilla kraft på att plocka isär och ihop utrustningen De ojämna förkunskaperna i rökdykning är ett problem för utbildningen av brandmän. Räddningsverket förutsätter att eleverna har förkunskaper motsvarande Arbetarskyddsstyrelsens krav för att få rökdyka. Orimliga krav för mindre räddningstjänster, anser brandmästare Morgan Johansson vid räddningstjänsten i Nora. Oftast ska man inom ett halvt till ett år efter anställningen hinna med en introduktionsvecka och rökdykarutbildningen. Har man då tvåtre nyanställda blir det praktiskt omöjligt eftersom apparaterna bara kan användas en halvtimme i taget. Kåren kanske måste skicka i väg apparaterna för påfyllning. Enligt Räddningsverkets Håkan Kruse råder det överensstämmelse i branschen om kraven. Kommunerna är skyldiga att ge nyanställda en introduktionsutbildning och i den utbildningen ser jag det som en självklarhet att den grundläggande rökdykarutbildningen ingår. Kommunerna vill ju också kunna använda den nyanställde så snart som möjligt, säger Håkan Kruse. Merparten av kommunerna ger utbildning som motsvarar kraven, men i vissa kurser kan det vara ganska många som inte har en nödvändiga grundkunskaper. Av 20 elever uppfyller 15 Arbetarskyddsstyrelsens krav. I de stora kommunerna har man en helt annan ambitionsnivå och detta skapar väldiga nivåskillnader i elevernas kunskaper. Vi tycker inte att vi ska behöva spilla kraft på att plocka isär och ihop utrustningen, säger Kruse. Förkunskaperna i rökdykning har varit uppe till diskussion då och då. Skälet är bland annat att skolorna och Räddningsverket centralt har gett olika besked. Räddningsverkets skola i Skövde har hittills kört en mjukare linje. Vi har inte tolkat det så att eleverna ska uppfylla Arbetarskyddsstyrelsens krav innan de kommer till oss. Introduktionsutbildningen på hemmaplan tillsammans med de timmar de får hos oss gör att de Foto: BIRGER MARKUSSON Ända sedan Räddningsverket bildades har det då och då förekommit diskussioner om vad eleverna ska ha lärt sig på hemmaplan innan de börjar vid Räddningsverkets skolor. All vår utbildning förutsätter att kommunerna har gett eleverna utbildning i rökdykning motsvarande Arbetarskyddsstyrelsens krav, säger Håkan Kruse på Räddningsverket. hamnar i närheten av de kraven, säger Sverker Blom, funktionsansvarig för Brand vid verkets skola i Skövde. Skövde grundar sin tolkning på det enda dokumentet om utbildningsmål för lokal/regional introduktionsutbildning av deltidsbrandmän som Räddningsverket gett ut. Frågan är om Räddningsverket kan ställa krav utöver de utbildningsmål man själv ställt upp för introduktionsutbildningen. Problemet är att det inte finns något allmänt råd om vad som ska ingå i grundutbildningen. Men det kommer inte att hända något i frågan nu eftersom det pågår en översyn av både räddningstjänstlagen och utbildningen, säger Ulf Norgren, ställföreträdande chef för verkets räddningstjänstavdelning. Morgan Johansson kritik riktar sig inte bara till kraven utan även kursintygens utformning. Arbetarskyddsstyrelsens krav är detaljerade men i utbildningsintygen är det inte preciserat vad som ingår i Räddningsverkets utbildning. När killarna kommer tillbaka från utbildningen räknar vi med att de är klara och har fått sina 56 timmar. Är det inte så måste Räddningsverket tala om vad som ingår så vi vet vad vi ska komplettera med. I avvaktan på översynen av utbildningen sker ändå vissa förändringar i och med att de nya utbildningsplanerna träder i kraft 1 juli i år. Den nya grundläggande utbildningen som ska göras på hemmaplan heter nu Preparandkurs brandman. Målen för preparandkursen är betydligt mer omfattande utan att tala om timmar. Kursen ger en mycket bra grund för att börja brandmannautbildningen anser Håkan Kruse. Med tydliga utbildningsmål behöver man inte fastna i resonemang om antal timmar. På frågan om en elev kan rökdyka direkt efter avslutad utbildning hos Räddningsverket svarar han: Om eleven gjort preparandkursen på hemmaplan och gått vår utbildning skulle jag, om jag vore räddningschef, inte tveka att godkänna honom som rökdykare. GUNNO IVANSSON Snöröjning var räddningstjänst Snöröjning i Gävle1998 var räddningstjänst. Det anser länsrätten och ger Gävle rätt till ersättning. I början av december 1998 drabbades Gävleområdet av ett kraftigt snöoväder. I centrala Gävle var snödjupet 151 centimeter. Enligt kommunen krävdes extraordinära resurser för att klara viktiga samhällsfunktioner och förhindra olyckor. Uppröjningsarbetet tog sex dagar. Hela den perioden var en räddningsinsats hävdar kommunen och begär kronor i ersättning. Icke, säger Räddningsverket och nekar ersättning. Bara enstaka insatser under perioden var räddningstjänst och kostnaderna för dessa överstiger inte kommunens självrisk. Gävle överklagade och har fått rätt i länsrätten. Snöovädret i sig är inte en olyckshändelse, men det är rimligt att tala om en överhängande fara för olycksfall på grund av snöovädret. Enligt länsrätten omfattas snövädret av räddningstjänstlagen och alla insatser under perioden ska ses som en enda insats. Länsrätten prövade bara frågan om insatserna var räddningstjänst eller inte och Gävle får nu ge in preciserade ersättningskrav till Räddningsverket.

11 Sirenen Nr nyheter Sju veckor med näsan både över och under vattenytan Stockholmare som utbildar göteborgare i vattendykning och med Räddningsverket som kursansvarig. Det var mycket nytt på en gång när åtta brandmän under sju intensiva veckor blev vattendykare. I räddningstjänstlagen finns inga krav på utbildning i vattendykning. Därför har Räddningsverket inte heller sett det naturligt att ge kurser. Men eftersom drygt ett 20-tal kommuner i landet har en organisation för vattendykning har det länge funnits påtryckningar på verket och till slut gav dessa resultat. En grupp har tagit fram en utbildningsplan och den låg också till grund för den första dykkursen i Räddningsverkets regi, berättar verkets kontaktman Håkan Kruse. Några egna lärare för denna exklusiva utbildning har Räddningsverket inte. Verket köper i stället utbildningen, i år från räddningstjänsten i Stockholm. Eleverna i den första kursen var göteborgare raktigenom och av praktiska skäl flyttade därför kursansvariga med kurschefen Janne Ström från Stockholm till Göteborg. Grundutbildning på 80 timmar i Valhallabadet, teori på Gårda-stationen och dykning runt Göteborg samt en vecka på den militära röjdykardivisionens basutbildningsplats Skredsvik utanför Uddevalla. För att bli aktuell för kursen, som är på 280 timmar, krävs god fysik (godkänt i så kallad submarin undersökning) och förstås att man gillar att vistas i vatten, inte minst under vattenytan. Det vill också till att eleverna visar stort engagemang och intresse. Kommunerna måste nämligen betala kronor per elev i kursavgift, inklusive internat. Janne Ström är brandförman på Kungsholmens station i Stockholm, dit huvudstadens vattendykningsresurser är koncentrerade. Ström gör tionde året som kurschef och han välkomnar att Räddningsverket tagit över som huvudman: Nu slipper vi all pappersexercis och prioriteringen vilka som ska gå när kurserna övertecknats. Göteborg och Stockholm är för tillfället de enda tänkbara utbildningsorterna i landet. Det beror på kravet på närhet till tryckkammare (inom tio Elever och lärare fotograferade vid Särö under kursen i Göteborg, från vänster Hans Christiansson, (instruktör, Stockholm), Bosse Andersson, (instruktör), Niklas Fågelqvist, Anders Hagman,, Patrik Johansson,, Mathias Jonasson, Patrik Hauta, Janne Ström (kurschef, Stockholm), Mats Abrahamsson (instruktör), Ulf Liiw (instruktör). Sittande/knästående från vänster: Henrik Kindberg, Johan Wahlborg och Björn Svensson. Foto: HÅKAN KRUSE Vattendykningsprofil i profil, kurschefen Janne Ström. minuter) om olyckan skulle vara framme. Genom åren har räddningstjänsterna i Stockholm och Göteborg kört sina egna race när det gäller utbildning av vattendykare. Men det synes inte vara några problem att samarbeta nu när personalen mer eller mindre tvingas ihop. Inte alls. Nu får vi på ett naturligt sätt dela med oss av varandras erfarenheter och det är givetvis positivt, säger Ström. Fakta Vattendykning finns vid räddningstjänsten på följande orter: Falun, Visby, Göteborg, Halmstad, Helsingborg, Karlskrona, Malmö, Norrköping, Oskarshamn, Rättvik, Borås, Stockholm, Nyköping, Trelleborg, Västerås, Ystad, Östhammar, Linköping, Kalmar, Västervik Sotenäs, Lysekil och Arvika. Vid senaste räkningen fanns 471 vattendykare på heltidskårer och 15 på deltidskårer. Flest vattendykare, 70, har Göteborg. Den dykningsansvarige i Göteborg, Lennart Jonasson, välkomnar också han att göteborgare och stockholmare förs samman som både elever och utbildare. Under den här kursen bidrog vi med tre dykledare. Jag tycker att samarbetet fungerade bra och jag upplever inte att det finns någon konkurrens mellan de två städerna på detta område, säger Jonasson. Han poängterar dock gärna att Stockholms uppdrag att I räddningstjänstlagen finns inga entydiga regler som slår fast om en kommun måste ha en organisation för vattendykning eller inte. Som framgår av sammanställningen är det uteslutande kommuner med mycket vatten i tätorten som satsat på vattendykare. Organisation eller inte för vattendykning är i hög grad även en kostnads- och prioriteringsfråga. Flera kommuner med mycket vatten har av kostnadsskäl lagt ner sin vattendykning, bland andra Motala, Karlstad och Landskrona. Och detta utan att staten i svara för utbildningen enbart gäller år I framtiden hoppas han att Räddningsverket träffar avtal också med räddningstjänsten i Storgöteborg. Janne Ström hann knappt mer än hem till Stockholm förrän det var dags att ge sig i kast med nästa kurs, denna gång på hemmaplan. Från början sex elever och när kursen gick in i slutskedet hade två tvingats bryta. Fyra elever fullföljde kursen och fick sina utbildningsbevis den 25 maj, två brandmän från Helsingborg, en från Stockholm och en från Rättvik. STIG DAHLÉN FOTNOT: Nästa kurs genomförs i höst i Stockholm. I skrivande stund finns två anmälningar, vilket innebär att det finns plats för fler (maxantalet per kurs har satts till tolv). Intresserade kan vända sig till Räddningsverkets Håkan Kruse ( ). sin tillsynsverksamhet reagerat. Med kommunal räddningsdykning menas enligt Arbetsskyddsstyrelsens föreskifter (AFS 1993:57, certifikat A) dykning med lätt utrustning med bärbart trycksluftsförråd till 30 meter och med lätt utrustning som förses med luft från ytan, ner till 40 meter. Kursplan kan beställas från Räddningsverkets publikationsservice, fax eller på telefon Publ nr: U30 590/00. Därifrån kan du även beställa ett Aktuellt-blad om dykning (nr 2, 2000). Nytt uppdrag att reparera skadade hus Räddningsverket har sedan november 1995 med finansiering från Sida genomfört åtruppbyggnadsinsatser i krigsskadade byar i Tuzla-, Zenica- och Zvornik-områdena i Bosnien-Herzegovina. Under denna period har Räddningsverket reparerat cirka byggnader inom ramen för Sida:s integrerade områdesprogram (IOP). För närvarande pågår en sjätte etapp, som beräknas slutföras i juni. Sida har beslutat att finansiera en sjunde etapp med kronor. Insatsen är en fortsättning på det integrerade områdesprogrammet och genomförs från 1 juni och ett år framåt. Projektet fokuseras på minoritetsåtervandring och omfattar reparation av 350 hus för bosnienserber och bosniaker (1 400 personer) i fyra byar i tre kommuner, Zvornik och Doboj i Republika Srpska samt Zivinice i federationsdelen av BiH. Oljeskyddet i Norrland får eget seminarium Hur klarar kommunerna längs Norrlandskusten ett stort oljepåslag? Kring denna fråga hoppas Räddningsverket på en livlig diskussion oktober i Umeå. Verket inbjuder till oljeskyddsseminarium, det fjärde och sista i en serie. De tidigare har genomförts i Göteborg och Karlskorna i fjol och i Stockholm i våras. Seminariet vänder sig till kommuner, länsstyrelser, samverkande myndigheter och organisationer. Inte enbart räddningstjänsten påverkas i kommunen av ett oljeutsläpp. Det gör även kommunledning, tekniskt kontor, miljöskyddskontor, hamnkontor, saneringsansvariga med flera. Vi hoppas på en bred uppslutning från berörda myndigheter och organisationer. Det har vi fått på de tidigare tre seminarierna, säger Räddningsverkets Margaretha Ericsson. Anmälan senast 1 september. Mer infor på Räddningsverkets hemsida under Våra tjänster, olja. Eller ring Margaretha Ericsson , Gustav Törling eller K-E Kulander drunkade Fler människor dog 1999 i drunkningsolyckor jämfört med i bränder, 121 mot döda är faktiskt en förbättring jämfört med snittsiffran för perioden , 155 omkomna. Livräddningssällskapet konstaterar att bara sex av tio grundskolor arrangerar simundervisning för sina elever.

12 12 Sirenen Nr nyheter Fler tar efter satsningen på brandvarnare Sotarna monterar upp brandvarnare på löpande band. Hemmen i Malmö blir säkrare att leva i. Samtidigt anammar kommuner i Skåne, Dalarna och Jämtland kravet på fungerande brandvarnare i hemmen. Intresset är stort. Det känns som ett kvitto på att vi gör något bra, säger Eva-Marie Abrahamsson vid räddningstjänsten i Malmö. Vid första mätningen för något år sedan visade det sig att 14 procent av hushållen i Malmö hade brandvarnare. I vår gjorde sotarna en mätning i bostadsområdet Borgmästargården med cirka hushåll. Det visade sig att 70 procent numera hade brandvarnare. Siffran är inte representativ för hela Malmö, Borgmästargården tillhör de områden där fastighetsägare monterat in brandvarnare och där bostadsrättsföreningar tagit beslut om installationer. Men helt klart var siffrorna låga i det här området för något år sedan. Det går med andra ord åt rätt håll. Och Malmös offensiv har spridit sig över landet. Sirenen berättade i förra numret att Lindesbergs kommun följer efter med krav på brandvarnare. Räddningstjänsten i Dala-Mitt med kommunerna Falun, Borlänge och Säter är på väg att ställa samma krav på sina invånare. I Jämtland uppmanar politikerna till samma tolkning i hela länet. Skånes 33 kommuner har ett räddningsfullmäktige där bland annat samtliga räddningschefer ingår. Fullmäktige har beslutat att alla Skånes kommuner ska medverka i brandvarnarprojektet. Hur långt man vill gå i kraven är upp till varje kommun. I september tas beslut i frågan, och det är inte omöjligt att samtliga kommuner följer den stig Malmö trampat upp. Intresset från övriga Sverige sporrar förstås. Men ännu viktigare för Eva-Marie Abrahamsson och hennes kollegor är det lokala intresset. De allra flesta är positiva. Fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, pensionsorganisationer med flera hör av sig för att få veta mer. Vi ger en timmes gratis information till alla organisationer och det sker några gånger i veckan. Det är skoj att förvaltningen prioriterar arbetet, att det får kosta. Vi har i år budgeterat kronor för information kring brandvarnarprojektet. Olika bostadsbolag har beställt totalt brandvarnare, hittills har brandvarnare monterats sedan projektet startade. Eva-Marie Abrahamsson konstaterar att man aldrig klarat arbetet utan sotarnas hjälp. Sotarna i Malmö är ett kommunalt aktiebolag där räddningschefen Lars Berg är VD. Det underlättar för ett intensivt samarbete. Sotarna har i tre år drivit projektet Säker bostad. Det fick extra fart när brandvarnarprojektet drogs igång, konstaterar Christer Bjelk, chef för sotarna. Säker bostad innehåller utbildning inom ventilation och förebyggande brandskydd till vaktmästare, information till hyresgäster. Sotarna kontrollerar rökluckor, branddörrar, ventilation, placering av containrar med mera. Det går att köpa delar av paketet. Sotning och räddningstjänst på offensiven. Ulf Malm (till vänster) och skorstensfejarmästaren Christer Bjelk hälsar på en Elisabeth Wickström, av de hyresgästerna i bostadsområdet Mellanheden. Syftet med besöket är att informera om brandskydd och att hjälpa till med uppstättningen av brandvarnare. Hela paketet är räknat över tre år, under den perioden behöver inget ytterligare säkerhetsarbete göras. Det kostar kronor per lägenhet och månad. Räddningstjänsten i Malmö siktar även på en extra satsning för gamla efter norsk modell. I Oslo kom man i en undersökning fram till att 30 procent av de gamla inte klarar en Brandingenjörer nobbar Norrland Lägg en linje i Stockholm eller flytta hela Norrland lockar inte brandingenjörer. Flera större kommuner i norr har annonserat men få brandingenjörer har känt sig kallade. Det här är ett jättedilemma. Ansvariga myndigheter måste ta tag i problemet, säger Susanne Andersson, räddningsnämndens ordförande i Skellefteå. Glesbygdskommuner i inlandet har länge haft problem att rekrytera kompetent personal. Nu tycks det ha spridit sig till större kommuner. Piteå och Örnsköldsvik har annonserat efter brandingenjör ingen svarade. Umeå och Luleå har gjort likaledes de fick en sökande var. I norr ses det som ett problem att utbildningen är förlagd till Lund, med följd att få norrlänningar söker sig till Lunds tekniska högskola. Framtidens räddningschefer kommer att skorra. Det är ett problem. Jag har ingen lösning, men vi måste få fler norrlänningar att söka utbildningen, säger Claes Rudberg, räddningschef i Sundsvall-Timrå. När Brandbefälens riksförbund hade möte motionerade Claes Cahier, räddningschef i Umeå, om att kvotera in norrlänningar i Lund. För att provocera? Självklart, ni känner väl mig? Men vi måste få igång en diskussion i frågan. Det är inte många norrlänningar där nere. Cahier motionerade också om att kunna läsa halva kursen någon annanstans. Claes Rudberg stöttar det: Det vore bättre om det även fanns en linje på KTH i Stockholm, eller att hela utbildningen flyttades. Skellefteå håller på att rekrytera räddningschef. Tre svarade på första annonsen, två när man gjorde ett nytt försök. Kommunen var inte nöjd. Nu är ställföreträdande chefen Lennart Abrahamsson tillförordnad chef till 31 oktober, kommunen jagar räddningschef med hjälp av en headhunter. Länsstyrelsen säger att de konstaterat problemet. Men det räcker inte med att konstatera. Och länsstyrelsen har tillsynen. De bör tillsammans med Räddningsverket och Kommunförbundet ta tag i problemet, säger Susanne Andersson. Hon ser ett annalkande kompetensproblem. Och det gäller inte bara chefstjänster, utan brandingenjörer i stort. Utbildningen i Lund pågår under så lång tid att många hinner etablera familj och sedan är svårflyttade. Är skolans geografiska läge ett bekymmer för norra delen av landet? Det kan vara ett hinder för att söka utbildningen. Claes Rudberg går snart i pension från tjänsten som räddningschef i Sundsvall- Timrå. När ersättaren nu söks låser man sig inte vid att chefen ska vara brandingenjör, men poängterar att det är en merit. Det kan alltså bli en ren administratör som förvaltningschef och att en brandingenjör kliver in som räddningschef. Om förvaltningschefen och

13 Sirenen Nr nyheter Anlagd brand Problemen likadana som för tio år sedan utrymning. Därför har man gett personal inom hemtjänsten en heldagsutbildning i information kring skydd mot olyckor. Personalen får sätta upp brandvarnare och spisvakt om det behövs. Ett försäkringsbolag sponsrar arbetet. Räddningsnämnden har Foto: BO NYSTRAND beslutat att vi ska göra en förstudie för att se om vi har samma tendens i Malmö. Studien ska vara klar 1 september, därefter blir det eventuellt ett uppdrag, säger Eva-Marie Abrahamsson. utbildningen räddningschefen blir två olika personer så är det ur Civilingenjörsförbundets synvinkel inte lyckligt. I Sundsvall har vi inga stora rekryteringsproblem. Men många är i dag rädda för att vara chef, det är därför vi annonserat som vi gjort. Rudberg ser också risken att färre brandingenjörer läser det fjärde och sista året på Revinge, som krävs för att bli kommunal räddningstjänst. Jobben du får efter tre år på skolan, bland annat som konsult, är nästan bättre betalda, så varför läsa ett år till? Även Claes Cahier oroas över att chefsjobben inte har så stor dragningskraft. PER LARSSON Brandingenjörer vill hellre jobba med sakfrågor, det de utbildat sig för. Det är oroande för framtiden. Risken finns att kommunerna löser det problemet genom att plocka in oss under en annan förvaltning. Konsekvensen blir att räddningstjänsten förlorar både svängrum och ansvar. PER LARSSON I mitten av april anordnade Räddningsverket och Brandförsvarsföreningen ett arbetsseminarium mot anlagd brand på Räddningsverkets skola i Rosersberg. Det samlade ett 80-tal deltagare från hela landet, främst poliser, brandpersonal och försäkringsfolk, som redan tidigare varit aktiva i de anlagd brandgrupper som finns i flera kommuner. Projektledaren Arne Kallstenius redogjorde för tidigare åtgärder mot anlagd brand. Redan för ett tiotal år sedan antogs ett aktionsprogram, som nu är i stort behov av revidering. Anita Mickos, kommunalråd i Järfälla på 1980-talet gav i ett föredrag på konferensen ett nytt perspektiv på följderna av bränder. Hennes budskap var att det inte enbart handlar om pengar: När jag tillträdde hade jag inte en tanke på bränder. Det fanns så mycket annat som var viktigare. Då brann två skolor inom loppet av några veckor. Året efter ödelades Bro Centrum av ytterligare en anlagd brand. En av de brunna skolorna var en högstadieskola för 400 elever. Den var fullvärdesförsäkrad. Det låter betryggande. Men återuppbyggnaden kostade 40 miljoner och försäkringen ersatte bara hälften, det vill säga vad den flera år gamla skolan var värd innan den brann. Mängder av problem måste lösas genast. Egentligen var det mest synd om lärarna. Skolbaracker går alltid att skaffa fram. Men undervisningsmateriel och hjälpmedel från ett helt yrkesliv ersätter man inte så lätt. Lärarna måste ta itu med sitt arbete igen utan att ha kvar sina verktyg. Också elevernas situation försvårades. Järfälla är en typisk förortskommun. Några av de åtgärdspunkter som fastställdes i början av 1990-talet har visserligen förverkligats, men på något sätt verkar entusiasmen ha mattats. Problemen är i stort desamma, de har varken blivit mindre eller större, verkar det. Kanske redan detta är en framgång? Moderatorn Gunnar Bergström, ställföreträdande räddningschef i Nerikes Brandkår, berättade om olika åtgärder som vidtagit mot anlagda bränder i Örebro. Claes Tornberg kåserade om hur man i Göteborg har lärt sig av erfarenheterna och reducerar allt flera bränder. Eftermiddagen ägnades åt grupparbeten, där deltagarna Det handlar inte bara om pengar Det gäller att ha sysselsättning och positiva aktiviteter på hemorten. Annars drar ungarna in till Stockholms centrum och då har ingen kontroll på vad de gör. De många anlagda bränderna gjorde att motivationen blev hög att ta itu med ämnet. Det bildades en arbetsgrupp med representanter för polisen, räddningstjänsten, socialen, skolan och andra förvaltningar. Gruppen arbetade intensivt i några år. Men när det inte varit någon brand på länge dalar lätt motivationen. Några konkreta förslag till åtgärder: Samverka aktivt, utan samverkan kan inget förändras. Föräldrarna måste vara delaktiga och de måste delta tillsammans med barnen. Satsa på att förklara konsekvenserna, hur en enkel brand i en papperskorg kan utveckla sig till en katastrof. Vilka blir följderna för den som avslöjas att ha anlagd en brand? Anordna regelbundet utrymningsövningar i skolor och samlingslokaler. Var beredd på det värsta. Ulf Erlandsson fick lämna förslag till åtgärder mot anlagd brand inom tre nyckelområden: Lokalt engagemang. Information via skolan. Brandutredningar. Av erfarenhet vet vi att det oftast är räddningstjänsten som är den drivande kraften i det förebyggande arbetet mot anlagd brand. Men är det riktigt att särskilja detta område från all annan vandalisering och åverkan som förekommer i samhället? Ett gemensamt grepp från hela samhället men på lokal bas kanske ger ett effektivare resultat än nuvarande arbete? Ulf Erlandsson Ta vara på kunskapen Dick Sträng och hans kollega Marie Melkersson har som ett uppdrag inom Brandforsk inventerat förebyggande åtgärder mot anlagd brand i hela landet. Sträng redogjorde för en del av innehållet i en rapport (FOA-R SE) och gav några goda råd för det fortsatta arbetet: Räddningsverket och Brandförsvarsföreningen borde bättre ta vara på den kunskap som finns. Det borde finnas en informationsbank där kommunerna snabbt och lätt kan få tips och råd om olika förebyggande insatser. De konkreta åtgärderna mot anlagd brand bör ligga på lokal nivå i kommunerna. Men de är inte ett avgränsat problem för räddningstjänsten. Hela kommunen med skola, socialförvaltning med flera måste engagera sig. Arbetet med uppföljningen efter diskoteksbranden i Göteborg var imponerande. De så kallade Häfa-grupperna gjorde ett fantastiskt arbete och alla avdelningar i kommunen samverkade. Anlagd brand är ofta ett infall på hemväg från festen. Mycket går att förebygga genom bättre skydd mot tillträde, rörelsevakter som tänder belysning etcetera.

14 14 Sirenen Nr aktuellt Rapport från Kosovo Många larm utanför bataljonen Den svenska Kosovobataljonens läger har varit förskonad från allvarliga bränder. Men bataljonens räddningsstyrka ryckte ändå ut 52 gånger de första sex månaderna. Tommy Kraut och Roger Eriksson, två i den svenska räddningstjänststyrkan KS 01, har skickat följande berättelse till Sirenen. Förklaringen till de många utryckningarna är att styrkan inte bara skyddat det svenska lägret, utan använts som resurs för stora delar av brigadområdet och det civila samhället. Husbränder, lägenhetsbränder i Pristina, bilolyckor, en generatorbrand och en vattenläcka, är några av de utryckningar vi varit med om. Den mest omfattande branden var vid sportcentret i Pristina. Det finns lokala räddningstjänster och även en brittisk styrka i Pristina, men på grund av det stora antalet larm kallas svenska styrkan ofta in. Vi har samverkat med de lokala motsvarigheterna. De kan inte vårt språk och inte vi deras, men det är ändå inga stora Den svenska styrkan KS 01 i Pristina. Stående från vänster: Mattias Gårdholt, Peo Gartmon, Fredrik Randmark, Tommy Scott, Mattias Hägerling. Knästående från vänster: Håkan Karlsson, Roger Eriksson, Tommy Kraut, Peter Holmström. problem. Vi har till och med anpassat våra kopplingar så att vi kan ta vatten från deras bilar om det skulle behövas. Arbetsmetoderna skiljer sig dock mycket, sättet att släcka, rökdykning, säkerhetstänkande och arbetsfördelningen under däckarbetet. Lokala räddningstjänsten gör i huvudsak som amerikanare; sprutar massor med vatten. De går inte gärna in i hus, men vi rökdyker på samma sett som hemma. Det finns ingen restvärdesräddning som vi känner till den i Sverige. I svenska räddningsstyrkan på nio man är fem man i jour en vecka i stöten. Jourstyrkan ska finnas i närheten av Brand i sportcentret en tuff upp Räddningsstyrkan på den Svenska bataljonen KS01 i Kosovo hade sitt eldprov under några hektiska dygn i slutet av februari. Brand i Pristinas Sportcenter som består av två stora sporthallar, den största med plats för cirka personer. I anslutning fanns bland annat ett affärscenter med cirka 60 butiker och under sporthallen två stora parkeringsdäck. Branden tros ha börjat vid sextiden på fredagskvällen i ena parkeringsdäcket som numera användes som lager. Och i denna stora lokal var det verkligen lagrat från golv till tak med allt: livsmedel, kläder, bildelar, öl, tändstickor. Något brandlarm eller någon brandutrustning fanns ej, förutom ett fåtal fasta brandposter utan kran. När vi anlände till platsen vid 19-tiden var Pristinas räddningstjänst och FN:s brandansvariga redan på plats, samt den brittiska styrkan som är förlagd i stan. De bekämpade branden som då rasade i ett tiotal lagerutrymmen. Vår första uppgift blev att söka efter två saknade. Under tiden tilltog branden och omfattade på mycket kort tid hela källarplanet. Vi fick då veta att det kunde finnas ett ton propan i form av miniköksbehållare i ett lager. Samtliga styrkor backade ut och vattenbegöt i skydd. Branden var totalt utom kontroll och rökgaserna hade börjat fylla stora sporthallen. Fler brandstyrkor anlände, totalt var cirka 70 man i farten. Branden i källaren rasade oförminskat och på lördagsförmiddagen rämnar taket sedan hettan varit så stark att betonggolvet kokat. Branden gick upp i stora sporthallen som snart var helt övertänd. Arbetet inriktades nu på att skydda lilla sporthallen och affärscentret. Natten till söndag rasade hela sporthallsgolvet och delar av läktarna ner i parkeringsplanet, vilket skapade ett otroligt lufttryck som gjorde att stålportarna ner till parkeringsplanet delvis slets bort. Det positiva med raset var att stora delar av lagerbranden släcktes eller kvävdes. Dock hade vi två starka brandhärdar kvar att jobba med, varav en var så intensiv att den hotade att knäcka golvet och väggarna mot affärscentret. Vår uppgift blev att så säkert som möjligt försöka ta oss ner mot branden och placera en av britternas vattenkanoner så att vi utifrån kunde kyla branden. Arbetet pågick hela söndagen och fortsatte då vi äntligen lämnade över till lokala styrkor strax före midnatt. Då hade golv och väggar svalnat av betydligt och branden var för första gången riktigt under kontroll. Vattenbegjutningen fortsatte dock hela natten. Två dagar senare, på tisdagseftermiddagen, blev vi åter kallade till platsen eftersom den lokala styrkan inte klarade eftersläckningen. Efter fyra timmar var släckningsarbetet helt avslutat för vår del och man kunde känna sig ganska nöjd med tillvaron. I ett tidigt skede delade vi vår styrka för att kunna jobba i skift. Vi hade en otrolig uppbackning från bataljon och brigad med mat, kaffe, fyllning av luftpaket och torra kläder. Svenska militären hade även en sjukvårdsvagn på plats hela tiden och skötte stora delar av kommunikationen hemåt. Det ska nämnas att de två personer vi sökte efter i början av branden kom till rätta. De hade letat sig ut en annan väg, inga personer skadades under branden. Åtminstone vad vi vet. Hur det går med de lokala brandmännen, vilka har en otrolig förmåga att äta rök, är en annan historia. Ett exempel: 20 meter in i en totalt rökfylld korridor stöter man vid rökdykning på en lokal brandman som sitter på en stol, vilar och tar en rökpaus. En märklig syn. Det var en otroligt fascinerande uppgift att jobba tillsammans med alla dessa brandmän från olika nationer på en så stor och svår brand och under så speciella förhållanden, det lärde mig otroligt mycket som jag kommer att ha med mig under resten av mitt liv. Roger Eriksson

15 Sirenen Nr Räddningsstyrkans förstabil med Peo Gartmon som chaufför. Man kör pump och öppnar uttagen från den gula låda som Gartmon bär. brandstationen och larmas med hjälp av bärbara radioapparater. Anspänningstiden är 90 sekunder, och den håller vi. Även mellan utryckningarna har brandgruppen att göra. Jourlediga brandmän ingår i transportplutonen när den behöver understöd. Hela gruppen ägnar sig regelbundet åt både fysträning och övningar. Varje vecka genomförs minst två övningar. Det är viktigt att öva när man sätter ihop en styrka med brandmän från olika orter. Många viljor ska enas och samtränas. Alla tar med sitt eget sätt att arbeta och sina standardrutiner och det kan skilja ganska mycket från station till station. Rollen som övningsledare alterneras och alla får bidra med olika övningar. Någon egentlig brandstation finns inte. Bilarna och två kompresser står utomhus, materielen får plats i fyra gift Branden i Pristinas portcenter blev svårkontrollerad, släckarbetet pågick i flera dagar. Styrka KS 01 Räddningschef: Tommy Kraut, Höör Gruppchefer: Peter Holmström, Ljungby, Roger Eriksson, Norrköping. Brandmän: Mattias Hägerling, Falkenberg, Håkan Karlsson, Norrköping, Fredrik Randmark, Täby, Tommy Scott, Stockholm, Peo Gartmon, Habo, Mattias Gårdholt, Katrineholm. containrar. Materiellt sett är den svenska styrkan klart bäst utrustad av räddningstjänsterna i Kosovo, åtminstone av vad vi sett. Utrustningen består bland annat av två stora utryckningsfordon. Ursprungligen hade vi två bilar från flygvapnet i Sverige, byggda för brandbekämpning vid svenska flygbaser under fältmässiga förhållande i krig. Den ena av dem har nu ersatts av en Volvo Fl I O med liters vattentank på rullflak. Den andra bilen är i grunden en Scania 93 med samma hytt som används hemma på de flesta stationer medan skåpet är en militär påbyggnad. Bilarna är i stort sett likadant utrustade med exempelvis klippverktyg, utrustning för brandsläckning och lyftkuddar. Det finns även möjlighet att koppla ström till bilarna för att driva värmepatroner i vattentanken. Tommy Kraut Brandstationen i Laplje Selo. Styrkan i Laplje Selo Den svenska räddningstjänststyrkan genomförde ett samverkansmöte med räddningstjänsten i den serbiska byn Laplje Selo. Brandstyrkan i Laplje Selo består av 24 heltidsbrandmän och en stationschef. Varje dygnsskift består av en chef och fem brandmän. Brandmännen tjänar 880 kronor i månaden. FN ansvarar för rekrytering av brandmän. Innan kriget hade man egna tester, dock ej av samma status som hemma i Sverige. Därefter genomfördes en brandmannautbildning på tre månader och efter det började jobbet som brandman. Brandstationen är belägen på ett kollektivjordbruk och brandmännen har sin förläggning i en del av ett bostadshus. Det största problemet är att det inte finns el och det innebär att det blir ganska kallt vintertid, även vattenpumpen för att kunna fylla vattentanken på brandbilen behöver ström för att fungera. Larmställen räcker inte till alla brandmän, de får delas mellan skiften. All utrustning är gammal och sliten. Det är svårt att underhålla och reparera på grund av avsaknaden av verktyg och reservdelar. Fordonen står uppställda i en maskinhall av plåt med jordgolv tillsammans med jordbruksmaskiner. Utan elektricitet är det ett mörkt kallgarage och därför står bilarna tomma på vatten vintertid. Tommy Kraut Osminkat från verkligheten Häromdagen kom en i raden av lilafärgade rapporter från Räddningsverket. Den skulle ha passerat lika obemärkt som flertalet andra på väg från tryckeriet till hyllorna i publikationsförrådet om det inte varit för innehållet och de projektansvariga. De hade den i dessa sammanhang ovanliga föresatsen att också se till att sprida resultaten. Rapporten heter Styrning av räddningstjänsten i 21 kommuner. Redan i höstas uppvaktades Sirenen och det var inte svårt att tända på innehållet här fanns nämligen något så sällsynt som en osminkad beskrivning av räddningstjänsten, baserad på djupintervjuer med räddningschefer, kommundirektörer, förtroendevalda och räddningstjänstpersonal. De som rimligen bäst vet hur det är i verkligheten. Vi skrev en artikel (nr 7/99) och det dröjde inte förrän den då nyutnämnde utredaren av räddningstjänstlagen, Harald Dryselius, läste Sirenen och blev så intresserad av projektet att han helt enkelt stämde träff med utredarna. Dryselius tyckte att det lät häpnadsväckande att vi har en kommunal räddningstjänst som lever sitt eget liv i kommunen, utan kommunal styrning och utan mål. Enligt rapporten har politikerna resignerat inför svårigheten att styra räddningstjänsten och överlåtit till räddningscheferna att både styra och sätta målen. Men i stora delar är det trots allt staten som styr räddningstjänsten och kommunerna betalar glatt. Utredarna rekommenderar Dryselius att anpassa lagstiftningen så att den underlättar för kommunerna att ta ansvar för Säkerhet och Trygghet och för räddningstjänsten. Inte bara Dryselius har numera tillgång till innehållet. Även du kan beställa rapporten (se längst ned på denna sida). Trots det omfattande bakgrundmaterialet är rapporten endast på 44 sidor. Det är bra med koncentrat av texter, men i det här fallet saknar jag faktiskt de raka och befriande kommentarerna i grundmaterialet. Där finns en rad sanna, dräpande, kloka, men också korkade kommentarer var och en på sitt sätt intressant eftersom de ger en bild av vad företrädarna och representanterna för räddningstjänsten i 21 kommuner tänker och tycker. Här några exempel: Vi gjorde en jättedålig insats, utan att få kritik. Vi utvärderar inte insatserna, ändå är vi ytterst välsedda bland allmänhet och media. Vi har ett oförtjänt gott rykte (brandman). Har man mött en räddningschef har man mött dem alla (kommundirektör). Räddningsverket är en opinionsbildare och drivande i olika projekt. Genom utbildningen hjärntvättar man eleverna (räddningschef). Räddningstjänsten är en sluten värld, svår att diskutera i vidare bemärkelse, en enkönad värld fylld av manliga kärringar (kommundirektör). Några tydliga mål finns inte. Politikerna bryr sig inte. Två av 22 ledamöter ville ta del av verksamhetsberättelsen (räddningschef). Ändra lagens detaljstyrning till målstyrning. Ekonomi är enda måttet. Man gör en räddningstjänstplan för att Räddningsverket säger att den ska finnas, men ingen är intresserad av den (räddningschef). Jag rekommenderar fler än Dryselius att djupdyka i rapporten och underlaget till den. Räddningsverkets nya generaldirektör Christina Salomonson borde definitivt göra det. Spännande för övrigt att regeringen satte en kvinna vid rodret på denna mansdominerade skuta. Räddningsverket har påstått sig vilja öka andelen kvinnor i olika nyckelpositioner och jobbat för fler kvinnliga brandmän. Kanske går det lättare med Christina Salomonson som chef. Hon kan börja med Räddningsverkets egen direktion. I den finns i dag enbart män! Ett annat viktigt studieobjekt för nya chefen under inskolningstiden är Räddningsverkets fyra skolor, de glöms ofta bort av centralförvaltningen. På skolorna jobbar sammanlagt många fler än på huvudkontoret och personalen har dagligen direktkontakt med de som Räddningsverket finns till för, kunderna. Stig Dahlén är chefredaktör för Sirenen. De åsikter som framförs i denna kolumn är rakt igenom hans personliga och har inget med Räddningsverkets ståndpunkter att göra. Rapporten Styrning av räddningstjänsten i 21 kommuner beställs (gratis) från Räddningsverkets publikationsservice, fax eller tel Best nr P21-341/00.

16 16 aktuellt Färdig förbindelse Bygg en tunnel mellan Helsingborg och Helsingör. Det föreslog två danska ingenjörer Ett år senare förkastade svenska regeringen förslaget. Sedan dess har ett 40-tal broförslag över Öresund presenterats skulle det ha kostat 350 miljoner. Men nu, 1 juli år 2000, är den fasta förbindelsen verklighet. En satsning för 30 miljarder svenska kronor som satt fart på tillväxttron i Skåne. En bro, en konstgjord ö och en tunnel bildar ett imponerande bygge som för danskar och svenskar närmare varann. I vissa avseenden har det redan skett. Det kan ibland vara svårt att få två avdelningar på samma myndighet att samarbeta. Här har vi varit fem-sex myndigheter från varje land som ska nå gemensamt resultat. Därför har samarbete varit vårt honnörsord, säger Per Widlundh, ställföreträdande räddningschef i Malmö. Man kan konstatera att det hade inte gått annars. Sirenen har tittat på effekter av detta mycket speciella byggnadsverk. Vi berättar om säkerhetssatsningarna. Hur går det med farligt gods-trafiken? Vi har besökt räddningstjänsterna som svarar för insatserna: Malmö i Sverige och på danska sidan deltidskåren i Tårnby. Varsågod här är tio sidor läsning. Det är ett i raden av objekt Byggd av betong och stål med konstgjord ö och gigantiska tunnelrör. Öresundsförbindelsen, av många intressen efterlängtat, ska fungera som ett bindestreck till kontinenten. Öresundsbrokonsortiet har som ägare och driftansvarig naturligtvis insett såväl värdet som nödvändigheten av att alliera sig med samhällets beredskapsresurser. Så långt nära nog mänskligt möjligt har räddningstjänstens kreatörer tecknat scenarier och byggt organisation för att snabbt och rätt klara de insatser, som krävs om något går snett. Räddningstjänsten i Malmö har från början haft en nyckelroll i säkerhetsarbetet. Utöver de lagar och bestämmelser, som styr stora delar av räddningstjänsten, har här tillkommit koordinationen med kollegorna på andra sidan sundet. Att samordna räddningstjänsten från nyttjandet av sofistikerade larmsystem till praktiska detaljer som slangkopplingar har krävt sina sammanträden och genomgångar. Sirenen har på besök i Malmö tagit del av viktiga styrdokument och föredragningar. I skrivande stund vidtar realistiska övningsmoment. Allt för att nå bästa möjliga slagkraft i operativt läge. Öresundsförbindelsen ser vi som ännu ett i raden av objekt. Trafiken på bron med tåg och motorfordon jämför vi med vilken motorvägssträcka som helst. Det som skiljer är inslaget av tunnlar och att det är två länder som ska samarbeta, förklarar Per Widlundh, ställföreträdande räddningschef i Malmö. Så ribban ligger på rätt nivå? Per Widlundh låter frågan hänga i luften en stund innan han svarar: Med det fokus förbindelsen fått genom media och andra är det nog så att vi ligger på en mycket hög nivå med våra planer och vår beredskap. Med den erfarenhet som efterhand växer fram kommer nog en mer balanserad syn på och beredskap för räddningstjänsten kring förbindelsen att ta form. Det förtjänar att påpekas, att såväl säkerhets- som miljötänkande tydligt präglat arbetet under projekterings- och byggtiden. Samtidigt har ekonomin fått styra hur långt säkerheten kan drivas. Men utan att det uppstått några konflikter, vill Per Widlundh understryka. Han medger att en mediafråga av typen nog borde ni ha tänkt på i anslutning till en eventuell händelse inte skulle kännas vidare bra. Beredskapsplaner och säkerhetskoncept inskränker sig till trafiken över och i Öresundsförbindelsen. Andra tänkbara händelser som påsegling av bron, flygolycka och oljeutsläpp regleras i räddningstjänstlagen. Med Öresundsförbindelsen blir naturligtvis Malmöområdet i synnerhet och regionen i vidare bemärkelse ett hett område. Förväntningarna är stora inom många områden. Kompletterande trafiksystem som Citytunneln och Yttre Ringvägen ska styra trafikflödet till och från Öresundsbron. Dessa två objekt liksom allmän tillväxt ger räddningschefen Lars Berg och hans medarbetare anledning medverka i en rad projekteringar liksom att ta sin egen roll under omprövning. I Malmö har räddningstjänsten flyttat fram positionerna när det gäller delaktighet i samhällsbyggandet. Bruno Thörnquist frilansjournalist

17 17 aktuellt Fakta/Öresundsförbindelsen Öresundsförbindelsen är totalt cirka 16 kilometer lång och består av fyra delar. Bron meter lång från svenskt fastland till den konstgjorda ön Pepparholmen. Vägens körriktningar är separerade och har två filer samt en räddningsfil vardera. De två järnvägsspåren ligger parallella under vägen. Högbrodelen är meter lång, har ett fritt spann (avstånd mellan bropelarna) om 490 meter och den segelfria höjden är 57 meter. Pepparholmen Ön är konstgjord, byggd bland annat på muddringsmassor från brooch tunnelbygge. Vägen på Pepparholmen är meter lång. Här finns landningsplats för helikopter och angöringsplats för räddningsbåtar. Grafik: Øresundsbron. Tunneln med två rör för vägtrafik, två för järnvägstrafik och ett för service och utrymning mellan vägtrafiktunnlarna. Tunneln meter lång. Byggdes därför att en bro som landanslutning till Danmark hade stört inflygningarna till Kastrup. Tunneln består av fem separata rör. Två för vägtrafik, ett i vardera riktningen med två filer, och två för tågtrafiken. Dessutom ett mindre utrymningsrör mellan de två vägtrafikrören. Halvön En konstgjord halvö har anlagts vid Kastrup. Halvön sträcker sig 430 meter ut från kusten. Siffror å annat Kostnad: Bygget kostar cirka 30 miljarder danska kronor och har finansierats genom lån. Ägarna räknar med att trafikintäkterna ska ha betalat av lånen inom 27 år. Trafik: Prognosen säger bilar och 260 tåg per dygn. Hastighet: För vägtrafik 110 kilometer i timmen på bron och ön, 90 i tunneln. Avgift: 250 svenska kronor för enkel resa med bil kronor för enkel resa med tåg. Territorialgräns: På bron, cirka två kilometer från Pepparholmen. Det innebär att tio kilometer av överfarten sker på dansk mark, sex kilometer på svensk mark. Ägare: Svenska och danska staten hälften vardera genom Öresundsbrokonsortiet. Foto: BO NYSTAND Tunga fakta Pylonerna till högbrodelen är 204 meter höga. Pepparholmen har byggts med två miljoner ton sten som lagts ut med satellitstyrda stensättare. Tunneln består av 20 tunnelelement som väger ton vardera. Elementen består i sin tur av åtta segment som är 22 meter långa. De har knuffats framåt och på plats av sex hydrauliska domkrafter. 7,5 miljoner kubikmeter av Öresunds botten har muddrats bort för att överfarten ska kunna bli verklighet. Materialet har använts för att bygga halvön och ön Pepparholmen.

18 18 aktuellt Kan bli vanlig syn Svenska brandmän leds av dansk polis Svensk räddningstjänst först på plats, men dansk polis tar över ledningen av olyckan. Det kan bli den vanligaste utvecklingen vid olyckor på Öresundsförbindelsen. Från början var tankegången att svensk räddningstjänst skulle ha ansvar för den åtta kilometer långa brodelen, dansk räddningstjänst för Pepparholmen och tunneln som tillsammans är åtta kilometer. Så blev det inte. Ansvaret följer territorialgränsen, som korsar bron sex kilometer från Sverige. Mätt i meter har alltså Danmark ansvar för en större del. Men vid en olycka som är mer än en bilbrand larmas styrkor från Malmö och danska Tårnby samtidigt. En markant skillnad mellan räddningstjänsterna är att Tårnby kvällar och helger förvandlas till deltidskår med fem minuters anspänningstid. Det är därför troligt att Malmö ibland kommer att hinna först till insatser på danska sidan. Om så sker tar danskarna över ledningen av insatsen när de anländer. I Danmark är det polisen som leder räddningsinsatser. Inledningsvis diskuterade vi vem som ska leda insatsen. Men vi har kommit fram till att det är viktigare att diskutera rutiner för att insatsen snabbt kommer igång så att vi når resultat. Det var så sent som förra året vi tog beslut om gemensam utlarmning och att snabbast fram startar insatsen, säger Per Widlundh, ställföreträdande räddningschef i Malmö. Koordinerad ansvarsfördelning och kommunikation ska ge säker och effektiv utlarmning. Räddningstjänsten har fått frågor om man inte funderat på specialresurser, exempelvis räddningståg. Vi vill inte skapa speciella system. Vi vill ha vanliga rutiner. Principen är att insatsen blir effektivast om den kan följa normala rutiner. Saken är också den att man anser att räddningstjänsten kan känna sig tryggare på förbindelsen än många andra olycksplatser. Vi har resurser som ger mycket hjälp. Övervakningskameror talar om när alla är ur tunneln. Kamerorna ger oss också besked om var olyckan hänt och hur många som är inblandade. Det kan förstås bli rökfyllt i tunneln så vi inte ser. Foto: BO NYSTRAND Trafikcentret på Lernacken. Det är här som säkerheten på bron kontrolleras, över 200 kameror finns placerade på överfarten. Erling Johansson anser att övervakningen gör räddningstjänsten bättre förberedd än vid någon annan insats. Men det finns ändå inget säkrare objekt, säger förste brandmästare Erling Johansson Det värsta scenariot är en allvarlig olycka i tunneln, exempelvis tågurspårning eller olycka i motorvägstunneln med farligt gods-tranport inblandad. Branden i Mount Blanc-tunneln härom året gav besked om vilka konsekvenser en olycka kan få. Men det går inte att jämföra tunnlarna. Där finns ett tunnelrör med trafik i båda riktningarna och evakueringsrum inne i tunneln. Här har vi tunnelrör för varje körriktning och dessutom evakueringsrör mellan vägtunnlarna. För att minska konsekvenserna av en eventuell olycka med farlig gods är dylika vägtransporter endast tillåtna nattetid, klockan På järnvägen får inte två tåg finnas i ett tunnelrör samtidigt om det ena transporterar farligt gods. För dimensionering av styrkor vid utlarmning har olyckor indelats i tre olika nivåer. Nivå 1 är enklast möjliga olycka, exempelvis spärrad vägbana En olycka i tunneln hamnar minst på nivå 2. Vid nivå 2 klarar en styrka normalt uppdraget, men båda länder larmas med automatik. En styrka kan bli förhindrad av trafiken, därför larmas på båda håll för att undvika förseningar, säger Widlundh. Vid nivå 3 kallas extra resurser in. Malmö tar hjälp av Burlöv och Vellinge för att kunna mönstra tre tankbilar, Lunds brandingenjör i beredskap kallas till trafikcentret på Lernacken där denne får tillgång till övervakningskameror. Dansk polis skickar också personal till Lernacken, förmodligen flygs denne med helikopter från Kastrup, säger Erling Johansson. Konsortiet räknar med att fyra-sex olyckor ska inträffa på förbindelsen varje år. Räddningstjänsten i Malmö har intensifierat brandmännens utbildning i trafikolyckor, men inte på grund av de modesta prognoserna. Vi räknar nämligen med avsevärt fler olyckor på tillfartsvägarna än på själva förbindelsen. Och vår erfarenhet av trafikolyckor är inte så stor, vi har tre kilometer motorväg norr om stan och lika mycket i södra änden. Trafikolyckor för oss är oftast en cyklist som blivit påkörd av en bil. Prognosen säger fordon varje dygn på förbindelsen. Det är inga stora mängder. På motorvägen mellan Lund och Malmö färdas fordon per dygn. PER LARSSON har utbildats Vi har fått igenom våra önskemål Vi är aldrig så förberedda när vi kör ut på en annan olycka. Brandmästare Erling Johansson anser att vad som är rimligt är gjort. Totalt har personer inom räddningstjänst, polis och sjukvård utbildats för insatser på förbindelsen. Arbetsklimatet mellan beredskapsmyndigheterna och konsortiet är bra. Det har satsats på säkerhet. Vi har inte haft några problem att få igenom våra önskemål, tycker Erling Johansson. Han är ansvarig för utbildning och övning för både svenskar och danskar. Utbildningarna har framförallt varit två: Grundutbildning A Åtta timmar på skolbänken om brons säkerhet, om insats miljö. För personal som kallas i andra läget, exempelvis polis och ambulanssjukvård från länet, räddningstjänst från grannkommuner. Totalt har 400 fått utbildningen. Grundutbildning B Åtta timmar med samma grund som i ovanstående, men med 2,5 timmars studiebesök på bron. För personal som gör förstainsats. Totalt har fått utbildningen. Kunskapsnivån är att de har fått information. Vissa som genomgått grundutbildning B, framförallt räddningsledare eller motsvarande, har även fått påbyggnadskurser. Operativ ledning två dagar har genomförts för 200 personer. Bakre ledning har genomförts för 100 personer. Spelmodeller har genomförts för 200 personer. Totalt har vi haft 90 utbildningsdagar. Beredskapsmyndigheterna har sett till att personalen

19 19 aktuellt Farligt gods genom Malmö ökar Riskerna i centrala Malmö ökar i samband med Öresundsförbindelsens öppnande. Orsaken är fler farligt gods-transporter på järnväg. Vi får mer än en fördubbling. Och järnvägen går genom bostadsområden, förbi skolor, säger brandingenjör Magnus Stridh. Fakta/utryckningsnivåer Beredskapsmyndigheterna har tagit fram tre olika olycksnivåer som reglerar hur storleken på de styrkor som automatiskt larmas. Vid alla nivåer kommer även resurser från polis och sjukvård. Nivå 1 Olycka på motorväg. Omfattning: begränsad, exempelvis motorbrand, påkörd person, gräsbrand. Styrka: Malmö rycker ut vid olycka på svensk mark, Tårnby vid olycka på dansk mark. Normal styrka. Från Malmö: 1 släckbil, 1 tankbil, sju man. Brandingenjör i beredskap till trafikcenter på Lernacken. Eller från Tårnby: 1 brandmotorcykel, 1 insatsledarbil, 1 tankbil, 1 släckbil, 9 man. Nivå 2 Olycka på järnväg/motorväg. Omfattning: högst fem skadade, alternativt brand i större fordon, olycka med fastklämda, olycka i tunneln utan brand eller farligt gods. Styrkor: Normalt resursbehov. Båda länder rycker ut för att säkra snabb insats. Från Malmö: nivå 1 plus 1 tankbil, 1 räddningsbil, 4 man. Från Tårnby: nivå 1 plus 1 tankbil, 1 räddningsbil, 4 man. Nivå 3: Olycka på järnväg/motorväg. Omfattning: Fler än fem skadade, alternativt olycka med farligt gods, brännbara vätskor eller brand. Styrkor: Båda länder rycker ut med resursförstärkning. Från Malmö: 2 släckbilar, 3 tankbilar, 1 räddningsbil, 2 ledningsbilar (en bemannar Lernacken), 23 man. Från Tårnby: 1 brandmotorcykel, 1 insatsledare, 1 tankbil, 2 släckbilar, 1 räddningsbil, 15 man. Olyckorna i Lilleström och Borlänge finns i färskt minne. Två urspårningar på banområdena som slutade lyckligt, men blev samtidigt mycket kostsamma för samhället. I Malmö har rangerbangården byggts ut för att klara en ökad beläggning. Det talas även om att rangera danska tåg, eftersom det är trångt på bangården i Köpenhamn. Vi har gjort en riskanalys som visar att den högsta risken finns runt själva rangeringen, säger Stridh. De flesta godståg har genom åren tagit färjor från Helsingborg eller Trelleborg ut till kontinenten. När Öresundsförbindelsen öppnas flyttas all utrikes tågtrafik från Helsingborg till Malmö där den också rangeras innan den rullar vidare. Vi räknar med tio godståg i vardera riktningen varje dag. Efter något år kan siffran ha fördubblats, för vi tror att järnvägen över Öresund kan konkurrera med Trelleborg och med lastbilstrafiken, säger Lennart Söder, SJ:s projektledare för Öresundsförbindelsen. Från rangerbangården ska tågen rulla på kontinentalbanan mot Öresundsförbindelsen. Räddningstjänsten protesterade mot att farligt gods Foto: PER LARSSON Det är principiellt fel att köra godståg genom stan, tycker brandingenjör Magnus Stridh. kommer att transporteras genom stan, genom bostadsområden. Banan är numera tvåspårig, alla vägkorsningar i anslutning är planskiljda. Detta har gjorts med tanke på förbindelsen. Men vi ville haft ett yttre godsspår, ungefär som den yttre ringleden för vägtrafiken. Vi tycker det är principiellt fel att köra godståg genom stan, säger Magnus Stridh. Det hade blivit någon mil extra med räls och några miljarder extra i kostnad. Räddningstjänstens protester har inte hörsammats. Men ett yttre godsspår ska byggas på sikt är det sagt. Citytunneln prioriteras dock före, säger Söder. Citytunneln, som ska snabba på tågtrafiken mot Danmark, projekteras nu och ska vara färdig år Den är avsedd för persontrafik, i huvudsak pendeltrafik och beräknas kosta sju miljarder kronor. I dagsläget anses dessutom ett yttre godsspår förbi Lund som mer angeläget än ett yttre spår i Malmö. Ett yttre godsspår i Malmö löser inte problemen så länge rangerbangården ligger kvar inne i stan. Då måste tågen ändå in för rangering och ut tillbaka igen för att gå på det yttre spåret. Det pratas om att flytta rangerbangården utanför stan. Men det finns inget behov av att bygga ny rangerbangård, utom möjligen av miljöskäl, säger Söder. PER LARSSON ska kunna göra snabba och effektiva insatser. Till detta kommer övningarna. Tidigare har genomförts tre delövningar i Sverige med svensk personal och dansk ledning, och vice versa i Danmark. Man har övat skadeplatsarbete och ledningsarbete. De sista veckorna i maj genomfördes tre stora övningar. En på järnvägsbron, en i järnvägstunneln och en i motorvägstunneln. Personalen har fått kunskap om bron som många skulle vilja ha. Men även om man övat flitigt så har det inte räckt till för att släppa in all personal från Malmö och Tårnby. Det hinner vi inte. Å andra sidan har vi objekt inne i stan också som inte all personal övat på. För den enskilde brandmannen är det trots allt ingen större skillnad på att göra en insats på bron jämfört med på motorvägen på land. Övning på objekt handlar som alltid mycket om lokalkännedom, och i det här fallet också om effektiv och fungerande samverkan. Erling Johansson ser med överfartens tillkomst utökade möjligheter till samverkan med dansk räddningstjänst. Vi kan öva tillsammans med räddningstjänsten i Köpenhamn. De har inget eget övningsområde, utan åker i dag 2,5 mil till Korsör. De får avsevärt kortare körtid till vårt övningsområde. PER LARSSON Foto: PER LARSSON Större seriekrock på Pepparholmen. Det var inte verklighet den här gången.

20 20 Combas är ett operativt verktyg som måste hållas levande. Erfarenheter vi gör och förändringar med genomslag i säkerhetsarbetet måste följas av revidering i Combas. Han påpekar också att vissa typer av händelser finns i anaktuellt Krook vill ha standard för insats i tunnlar Brandingenjör Swen Krook har sedan 1992 arbetat med riskbedömningar och utformning av operativa insatser när det gäller Öresundsförbindelsen. De två tunga inslagen i arbetet har varit utvecklingen av samarbetet med dansk räddningstjänst vid olyckor i den fyra kilometer långa tunneln. Av åtskilliga tänkta olyckshändelser rangordnar Swen Krook snabbt två: Tågurspårning någonstans på förbindelsen med många människor inblandade. Brand eller farligt utsläpp i tunneln. Händelser i omvärlden, och inte minst tunnelolyckor, har följts upp noga för att skaffa erfarenheter. För övrigt något som lett till att Swen Krook tillsammans med en dansk kollega tagit initiativ till bildande av en europeisk tunnelgrupp. Vi vill råda bot på avsaknaden av standard när det gäller räddningsinsatser i tunnlar. Vi har som mål att få fram en sådan, och börjar nu få gehör. Inom Öresundsbrokonsortiet har funnits en öppen attityd till att eliminera risker. Tunnelrörens konstruktion är präglade av säkerhetstänkande. Det är viktigt att framhålla, att konsortiet står för fiolerna. Malmöbon har inte nödgats bistå med resurser för att åstadkomma en god beredskap för Öresundsförbindelsen. Även om det så kallade Tetrasystemet inte kan nyttjas se artikel härnedan har problemet med skilda larmprinciper i Sverige och Danmark lösts. Det skiljer en del oss emellan och det tog lite tid innan vi var överens om tagen. Men nu är vi rätt och känner oss lugna. Vårt sätt att snabbt larma fungerar på båda sidor om sundet, vilket självklart måste till för att få effektivitet i operativt hänseende. Och hur pareras språkskillnaderna? Även det har vi rett ut. I dag är begrepp och övrigt inga bekymmer. Under de praktiska övningarna framöver kommer också detta att testas, säger Swen Krook. Rent allmänt anser även Swen Krook att räddningstjänsten kan vara i överkant tilltagen. Ambitioner finns att hålla beredskap med åtföljande resurser på en rimlig nivå, men först med vunna erfarenheter i ryggen tror han att mer påtagliga förändringar kommer att införas. Förbindelsens ägare har inte satt klackarna i marken. Experter som Swen Krook och andra har mötts av lyhördhet då räddningstjänsten dimensionerats. Bruno Thörnquist firlansjournalist Fixa Tetra snarast Om Swen Krook tydligt visar engagemang i ämnet Öresundsförbindelsen så lyckas han varva upp ett par snäpp då kommunikationsystemet Tetra förs på tal. Avsikten är att all räddningstjänst i Europa ska arbeta med samma system. Det skulle i Larmtidens längd är av stor betydelse vid räddningsinsatser. Det har Öresundsbrokonsortiet tagit fasta på och bekostat utvecklingen av Combas. Inom 30 sekunder ska alla berörda operativa enheter nås av larm om något inträffar. Kvitteringen den viktiga ska göras inom två minuter. Sker inte det måste vi larma aktuell enhet på annat sätt, framhåller Gert Jacobsson vid betydande grad förbättra beredskapen, sammanfattar han. Varje land har utrett frågor som teknisk utformning och huvudmannaskap för nätet. Så också i Sverige genom Rikspolisstyrelsens försorg. Utredningen är klar och överlämnad till Näringsdepartementet, men där ligger den och jäser. SOS Alarm i Malmö. Larmtiden ska jämföras med den för manuell larmning, vilken är beräknad till cirka åtta minuter innan alla berörda larmcentraler fått information. Systemet är utvecklat enbart för Öresundsförbindelsen och ska hårdtestas i anslutning till de praktiska räddningstjänstövningarna innan förbindelsen tas i bruk 1 juli. Tjugonio förprogrammerade olyckshändelser finns i systemet. Till händelserna finns 13 insatsplaner kopplade. Vid larm klarar systemet att meddela enheterna på respektive språk. Med detta får vi ut rätt räddningsenhet till olycksplatsen, förklarar Gert Jacobsson. 12 intressenter är uppkopplade, sex på respektive sida om Öresund. De svenska är SOS Alarm, Öresundsförbindelsens trafikcenter, polisen i Malmö, tågledningscentralen, bandriftcentralen och räddningstjänsten. Tetrasystemet är inte bara en angelägenhet för oss som sysslar med räddningstjänst. Hela samhället skulle ha nytta av den teknik för samband som systemet erbjuder. Varför vi dröjer med beslut här i Sverige vet jag inte. Swen Krook är kritisk till långbänken, och anar lokala Tetrainitiativ om beslutsprocessen drar ut ytterligare på tiden. Fixa det här snarast, är ett budskap han vill att Sirenen ska förmedla. Med Tetrasystemet hade Öresundsförbindelsens samband lösts bättre. Vårt system är dock förberett för att kunna ta systemet i bruk, berättar Krook. Så kommer för övrigt också Citytunneln i Malmö att vara. Och där ska vi också använda systemet, slår han fast. Förbindelsens eget larmsystem ska nå alla inom 30 Sedan tidigare i år har det utbildats drygt 200 personer, som ska kunna hantera systemet. Resultaten från övningarna är vi spända på, men vi har redan stor tilltro till Combas. Inom Öresundsbrokonsortiet har Heinz Wellershaus varit projektledare för Combas. Det han inte vet om systemet lär inte vara värt att veta, som en kollega framhöll. Förbindelsen är uppdelad i sex delområden med tydliga beteckningar. Allt för att snabbt ange var olyckan inträffat. Bron har delats i två halvor för samma syfte, berättar han. Mer fördjupar han sig inte i systemets uppläggning och innehåll, men betonar desto tydligare: