Ökad lust till lärande Öppen folkhögskola på bibliotek

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ökad lust till lärande Öppen folkhögskola på bibliotek"

Transkript

1 Förstudie för projektet Ökad lust till lärande Öppen folkhögskola på bibliotek Ann-Marie Abelli

2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE OCH MÅLGRUPP MEDVERKANDE GENOMFÖRANDE FÖRUTSÄTTNINGARNA BORÅS STAD Strategisk plan för Borås Stad Satsningar på kortutbildade i Borås FOLKHÖGSKOLOR Pedagogen Pedagogik Meritering eller självbildning BIBLIOTEK LIKARTADE PROJEKT CITYAKADEMIN I ÖREBRO STUDEUM I VÄXJÖ ANALYS BORÅS STAD BIBLIOTEK FOLKHÖGSKOLOR LIKARTADE PROJEKT ANDRA INTRESSENTER SLUTSATSER BORÅS STAD FOLKHÖGSKOLOR BIBLIOTEK LIKNANDE PROJEKT ANDRA INTRESSENTER REKRYTERING OCH LOKALISERING AVSLUTANDE DISKUSSION KÄLLFÖRTECKNING SKRIFTLIGT MATERIAL (LITTERATUR, ARTIKLAR, MM) MUNTLIGT MATERIAL (INTERVJUER, TELEFONSAMTAL, MM) YTTERLIGARE LITTERATUR AV INTRESSE [2]

3 1 Inledning 1.1 Bakgrund I Borås finns två folkhögskolor, Fristad folkhögskola och Viskadalens folkhögskola, den ena hör till regionen, och den andra är en rörelsefolkhögskola. Båda har kurser och olika former av verksamhet i samarbete med kommundelar i Borås. Borås har stadsbibliotek och nio kommundelsbibliotek. Folkbiblioteken och folkhögskolorna har god kontakt med varandra. Samarbetet har exempelvis handlat om introduktion i form av studiebesök för kursdeltagarna. Däremot har något djupare samarbete när det gäller vuxna kortutbildade inte förekommit. Efter ett par träffar mellan dessa intressenter uppkom idéer angående utvecklingen av ett samarbete mellan folkhögskolorna och biblioteken i Borås kring dem som har den längsta vägen till studier, de människor i vår kommun som ännu inte vågat eller velat närma sig någon form av vidareutbildning, just de som regering och riksdag efter kunskapslyftet anslagit medel till att de ska kunna studera. Hur skulle en Öppen folkhögskola på bibliotek kunna se ut och vad skulle vi kunna bidra med för att tillföra människor energi, lust och reell möjlighet till lärande? Vi tänker oss att det på de deltagande biblioteken ska finnas en öppen folkhögskola med pedagog/er och bibliotekarie/r. Den som är intresserad ska kunna komma utan att vara inskriven eller avkrävas någon registrerad närvaro Det finns ett par modeller att lära av som t.ex. Öppen skola som har blivit en stor satsning i Örebro samt en liknade satsning i Växjö. I Borås skulle vi vilja skapa en helt ny modell där folkhögskola och bibliotek tillsammans prövar att möta dem som behöver mest stöd och inspiration till studier. En modell som vi avser att sprida kunskap om genom att projektet utvärderas och presenteras på olika sätt För att få den här överblicken, se vilka förutsättningar och möjligheter som finns och utforma gemensamma arbetssätt har denna förstudie utförts. 1.2 Syfte och målgrupp Denna förstudie syftar till att göra en omvärldsanalys för att undersöka förutsättningarna för att starta projektet Ökad lust till lärande, vilket i sin tur syftar till att nå de människor som har lägst utbildning och som dessutom ofta saknar motivation att själva söka sig till de traditionella utbildningsanordnarna. Målet med studien är att utgöra ett underlag för upprättandet av en plan för inrättande av Öppen folkhögskola i bibliotek på ett antal bibliotek i Borås. [3]

4 1.3 Medverkande Förstudien har gjorts av Ann-Marie Abelli, tillsammans med en styrgrupp med representanter från Fristads folkhögskola, Viskadalens folkhögskola, Borås stadsbibliotek, Fristads kommundelsbibliotek i Borås stad samt regionbiblioteket Västra Götaland. 1.4 Genomförande Förstudien har använt följande arbetsmoment: Insamling av offentlig statistik för att ta reda på hur stor är målgruppen är i Borås, i en eller fler kommundelar samt i hela kommunen. Kontakter/intervjuer med centrala befattningshavare för att kartlägga de resurser som redan finns och de insatser som görs för de lägst utbildade i Borås. Studiebesök/kontakter/intervjuer för att ta del av de erfarenheter man har av liknade projekt i Örebro och Växjö. Genomgång av tidigare forskning kring folkbildning, bibliotek och folkhögskolor Avsikten är också att lärare och bibliotekarier skall börja sitt samarbete genom förstudien. En styrgrupp finns redan med rektorer och bibliotekarier. Styrgruppen svarar för att ta fram statistik och kompletterande material. [4]

5 2 Förutsättningarna I de inledande diskussionerna inför projektet Ökad lust till lärande har diskussionen tagit sin utgångspunkt i att projektet skall nå de människor som har kortast utbildning och som dessutom ofta saknar motivation att själva söka sig till de traditionella utbildningsanordnarna. Avsaknad av motivation är i sig vanligen grundat på de hinder för vuxenstudier som Blomberg och Jonsson (2002) tar upp: Situationella hinder, hinder som kan relateras till den enskildes livssituation som exempelvis tidsbrist, arbete och familj. Institutionella hinder såsom kursavgifter, behörighetskrav och ett begränsat urval av kurser Dispositionella hinder, vilka närmast motsvaras av attityder till studier. Rubenson och Xu drar slutsatsen att staten bör rikta sina insatser mot dem som genom dispositionella hinder inte finner anledning att delta i vuxenutbildning. (Blomberg & Jonsson, 2002) För vissa grupper kan de situationella hindren sägas vara konstanta, exempelvis för småbarnsföräldrar och skiftarbetare, vilket kan vara svårt att kombinera med studier där man låser upp sig för en längre tid, eller vid specifika tider. Till de institutionella hindren kan också räknas bristen på rekryteringsvägar, dvs att det begränsade urvalet av kurser i många fall inte nödvändigtvis är verkligt. Studievägledning och traditionell marknadsföring av studier i olika former når helt enkelt inte alla grupper i samhället. De dispositionella hindren kan ofta hittas i brister i pedagogik i tidigare utbildning, där attityder till nya studier cementerats utifrån gamla upplevelser. [5]

6 2.1 Borås Stad Strategisk plan för Borås Stad I Strategisk plan för Borås Stad (2004c) kan vi läsa bland annat följande: 4. Utbildning Bakgrund Arbetskraften i Borås har jämförelsevis låg utbildningsnivå, vilket kan hämma tillväxten. Förändringarna på arbetsmarknaden sker allt snabbare och ställer allt högre krav på ett livslångt lärande. /.../ Mål Utbildningsnivån i Borås ska höjas. Utbildningen ska hålla högsta kvalitet. Vi ska erbjuda unika utbildningar inom våra traditionellt starka områden, men också anpassade till framtida tillväxtområden. I Handlingsplan 2004 (Borås Stad, 2004d) kan vi sedan läsa följande konkretisering av åtgärder för att uppfylla den strategiska planen: 4 Utbildning - Intensifiera samarbetet med Högskolan, bl a om kompetensutveckling av lärare och om att höja utbildningsnivån i kommunen. - Utveckla samarbetet mellan kommunen, näringslivet och Högskolan. - Arbeta för att en ny polishögskola läggs i Borås. - Öka skolornas utbyte med andra länder och verka för unika program med tvärvetenskapligt tänkande. - Öka samverkan med arbetslivet om utbildning, bl a i projektet Attraktiv skola och mötesplatsen & sendå. Kort sagt, inga riktade åtgärder mot de kortutbildade i kommunen, utan endast fortsatt utveckling av reguljära utbildningar Satsningar på kortutbildade i Borås Den befintliga kommunala vuxenutbildningen i Borås har ett stort utbud av utbildningar både för de som vill läsa in grundskolekompetensen, gymnasiet eller läsa vidare på till exempel yrkesutbildningar. Vuxenutbildningens studieformer i Borås erbjuder många olika möjligheter att hitta sitt egna sätt att studera på. Man kan välja att läsa dagtid, kvällstid eller en mer flexibel studieform så som Flex, närlärande och distans. De sistnämnda innebär att man själv kan planera när och i vilken takt man vill studera, men det krävs också disciplin och studievana. Inom vuxenutbildningen finns bland annat Svenska för invandrare (SFI), grundläggande vuxenutbildning och Svenska i yrkeslivet. Det finns även kurspaket för olika gymnasiala vuxenutbildningar, exempelvis hälsoutvecklare, polisförberedande utbildning och om- [6]

7 vårdnad och social omsorg. Man kan vända sig till Infoteket - Vägledningens hus för att söka information, delta i vägledningsgrupper, göra intresseinventering och träffa utbildningssamordnare. Infoteket Vägledningens hus är ett samarbete mellan arbetsförmedlingen och vuxenutbildningen i Borås. (Borås Stad, 2004b) I ett samtal med vuxenutbildningschefen Pelle Höög i Borås kommun berättade han att kommunen inte har någon kö på grundläggande vuxenutbildningen i Borås. Det är för närvarande 202 deltagare. En av förklaringarna kan vara att de flesta som har kort utbildning har arbete av något slag och kanske inte är motiverade att börja studera när de har arbete. Dessa ser kanske inget problem idag, utan det kommer när arbetstillfällena försvinner för de okvalificerade arbetena, enligt Pelle Höög. Vidare beskriver han att vuxenutbildningen i Borås är flexibel med studieplaner för eleverna och icke obligatorisk närvaro, men samtidigt nämner han att en viss närvaro måste ske eftersom annars är det svårt att sätta betyg. Det är tre intagningstillfällen per termin just för att öka tillfällena för att söka in på vuxenutbildningar. Inga direkta satsningar har gjorts för de med kortast utbildning mer än den normala verksamheten såsom uppsökande verksamhet, men han nämner också att det finns åtta datorer i biblioteket i ett rum som heter Lyftet. Pelle menar att det alltid finns ett behov av vuxenutbildning. Eftersom det inte är någon kö till vuxenutbildningen undrar Pelle hur når vi dem med lägst utbildning, vilket är det stora problemet enligt honom. Han berättar vidare att det gjordes en extra satsning för ca tre år sedan med kunskapslyftet, där man åkte runt i stadsdelarna med en husvagn för rekrytering, tyvärr utan något större resultat. 2.2 Folkhögskolor Sveriges regering har i proposition 1990/91:82 uttryckt syftet med folkhögskolan, som att den är en del av folkbildningen och därför skall bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen genom t.ex. politiskt, fackligt eller kulturellt arbete. I synnerhet menar de att folkhögskolan skall minska utbildningsklyftorna i samhället. (Prop. 1990/91:82) Pedagogen Lärarnas beskrivning av begreppet folkhögskolemässighet tar sin utgångspunkt dels i socialpsykologiska humanistiska beskrivningar, dels i beskrivningar som direkt refererar till de betingelser som folkhögskolan arbetar under. Två perspektiv urskiljs, det ena betonar elevernas personlighetsutveckling och bevarande av individens särart i en glidande skala mot mer kollektivistiska uttalande av individen om att förändra samhället. Det andra perspektivet understryker folkhögskolans pedagogiska frihet, som möjliggör stor flexibilitet både beträffande arbetsformer och kursinnehåll. (Höghielm, 1992) [7]

8 2.2.2 Pedagogik Garefelt (1997) skriver i sin artikel om folkhögskolans pedagogik där han beskriver personlig utveckling som ett centralt inslag. Utvecklingen av elevernas självförtroende, samarbetsförmåga, kreativitet och flexibilitet står inte i motsats till utveckling av kunskaper och färdigheter tvärtom finns ett ömsesidigt samband. Han hänvisar till en studie av folkhögskolan som gjorts inom ramen för den statliga utvärderingen av folkbildningen (SUFO), som funnit att folkhögskoleelever i undersökningen i allmänhet anser att de fått ökad självkänsla och höjt självförtroende efter att ha deltagit i folkhögskoleutbildning. Höghielm (1992) skriver att vid en historisk granskning av folkhögskolans praxis kännetecknades praxisen av dels föreläsningar (det levande ordet), dels samtalslektioner och diskussionslektioner (en utveckling av samtalslektionerna) dels betoning av självverksamhet (innehåller biblioteksstudier, problemlösning i grupp, projektarbete det vill säga studiearbete som inte är ämnesindelat). Från att framhäva problemorienterade studier (icke ämnesindelat) har ämnesindelningen i viss utsträckning kommit tillbaka på flera folkhögskolor. Flera av de lärare som ingick i studien har angett svårigheter med att bedriva problemorienterad undervisning. Nitzler (1998) menar att folkhögskolans pedagogik kan beskrivas som en kombination av dialog- och aktivitetspedagogik. Med detta menas att dialogen är viktig mellan eleverna och även mellan läraren och elever, samt att eleverna aktivt är med och påverkar och har inflytande över sina studier Meritering eller självbildning Svanberg Hård (1992) beskriver livslångt lärande i sin avhandling utifrån perspektivet att individen lär i olika miljöer. Idéerna om livslångt lärande är inte en teori utan en serie principer som avses styra organisation, innehåll och processer. Hon skriver att den enskilda skolan har ett ansvar för att eleven uppmuntras till att bli lifelong learners. Min egen undersökning från 2002 visade att de elever jag intervjuade sökte sig till folkhögskola främst för att få behörighet till vidare studier, dvs för att meritera sig. Däremot betonade de efter sina erfarenheter vikten av det egna sökandet efter kunskap och sammanhang, snarare än ytkunskaper. Avsaknaden av betyg kan vara en viktig faktor i elevernas positiva syn på folkhögskolan och medverka till elevernas upplevelse att det de lär sig placeras i ett sammanhang. Folkhögskoleeleverna upplever att de har utvecklats och växt som människor under den tid de har bedrivit folkhögskolestudier. (Abelli, 2002) [8]

9 2.3 Bibliotek Jonsson (2003a) skriver att folkbibliotek har en fundamental pedagogisk betydelse. De är institutioner som tillkommit med avsikt att påverka och att skapa förutsättningar för lärande och bildning. Folkbiblioteket har ett förhållningssätt att biblioteken är en offentlig arena som besöks av människor som själva kan styra sitt handlande. Jonsson skriver i sin avhandling att folkbiblioteken ända sedan deras tillblivelse har varit en offentlig institution, en offentlig arena, som långa stycken utgjort sinnesbilden för det demokratiska idealet. Alla invånare har tillgång till biblioteket. Folkbiblioteket kräver ingen särskild behörighet av dess besökare. Ingen nekar dig rätten att få komma dit. Ingenting hindrar dig heller att använda biblioteket efter ditt eget skön. På biblioteket kan du än idag forma din egen bildningsgång. Där är information och möjligheterna att vinna kunskap fritt tillgängliga. Detta är en historisk betydelse som folkbibliotek haft och som det än idag kan fylla. (Jonsson, 2003b, s ) På bibliotek ställer ingen krav och dit har alla fritt inträde, ingen frågar efter medlemskort eller någon annans medgivande för att du ska få komma in. (Jonsson, 2003b, s ) I direkta utbildningssammanhang har bibliotekariernas roll konkretiserats till en tydligare pedagogisk roll. Exempelvis har skolornas förändrade arbetssätt i riktning mot PBL (problembaserat lärande) inneburit att bibliotekariernas pedagogiska resurser utnyttjas nu i högre grad än tidigare. Kompetensen kommer till användning då bibliotekariens uppgift blir att visa på möjliga vägar till information inte leta fram rätt svar (Limberg, 1997). En annan viktig uppgift för bibliotekarien är att sätta sig in i hur eleverna tänker och uppfattar uppgifter av skilda slag, samt att ha en genomtänkt syn på kunskap (Tiller, 1999). Bibliotekariens pedagogiska uppgifter blir tydliga i olika arbetsområden, men särskilt i arbeten med referenser och i användarundervisningen där undervisning i informationssökning och informationsanvändning ingår. [9]

10 3 Likartade projekt 3.1 Cityakademin i Örebro De centrala dragen i Öppen skola är handledarens tillgänglighet, deltagarstyrning, individualisering och frivillighet i deltagandet. (Blomberg & Jonsson, 2002) Arbetsformen innebär att deltagarna bedriver självstudier, det innebär att deltagaren avgör själv vad hon vill studera, i vilken takt och vad som är hennes mål med studierna. Det finns ingen i förväg fastställd plan. Till öppen skola är alla behöriga. Frivilligheten bygger på att man själv har valt att delta, det förekommer ingen närvarokontroll, man kan både börja och sluta när man vill. Några använder Öppen skola som stöd för sina studier på komvux. Det ger ingen formell behörighet att läsa på Öppen skola. Handledarna förhållningssätt kräver att det föreligger ett antal förutsättningar inom vilket deras arbete kan bedrivas. Den fysiska miljön är viktig, det får inte kännas som man besöker en institution. Det är i enlighet med handledarnas strävan att utarbeta en arbetsform som inte präglas av skolans traditionellt förmedlingspedagogiska arbetsform. Vidare skriver Blomberg & Jonsson att Öppen skola är beläget i bibliotekets lokaler. Det ger verksamheten ett symboliskt värde. Den frivillighet och kravlöshet som Öppen skola eftersträvar gynnas av dess placering på det kommunala biblioteket. Antalet deltagare är viktigt att det inte blir för många eftersom deltagarna behöver mycket tid och uppmärksamhet. (Blomberg & Jonsson, 2002) Öppen skola, som en permanent verksamhet som ännu pågår, når deltagare som varken kunskapslyftet eller reguljära utbildningar når. Det är människor som genom tidigare erfarenheter skaffat sig negativa attityder till studier. (Blomberg & Jonsson, 2002) De Institutionella hindren återfinns bland några av deltagarna som inte menar sig ha självförtroende att delta i mer reguljära utbildningsformer. (Blomberg & Jonsson, 2002) Blomberg och Jonsson (2002) konstaterar att deltagarna valt att fördjupa sig i de skolämnen som är vanligast i förekommande ungdomsskola, det vill säga svenska och matematik. Upplevelsen att själv få bestämma vad man väljer att skaffa sig kunskap i är nog mer betydelsefull när det gäller motivation. (Blomberg & Jonsson, 2002) De centrala dragen i arbetsformen och dess förutsättningar liknar i många avseende de centrala drag som återfinns i en arbetsform som kännetecknar folkbildning. Som till exempel kan nämnas det frivilliga deltagandet, deltagarnas inflytande och frånvaro av kursplan och betyg. (Blomberg & Jonsson, 2002) En grundsten i bildningstanken är, enligt Bernt Gustavsson, att kunskapsprocessen måste börja i den livsvärld där individen befinner sig, för att hon ska finna motiv för att staka ut sin egen bildningsgång. (Blomberg & Jonsson, 2002) I Öppen skola prövas en arbetsform i vilken de som leder arbetet mera fungerar som handledare än lärare. (Blomberg & Jonsson, 2002) [10]

11 De som besöker Öppen skola är främst invandrare, pensionärer och studerande på komvux, i nämnd ordning. (Blomberg & Jonsson, 1999) Sedan Blomberg och Jonsson (2002) gjorde sin undersökning har en del hunnit förändras, bland annat har de bytt namn till CityAkademin. Cityakademin anger i sitt informationsmaterial att de är till för alla vuxna - arbetssökande, anställda, nyinflyttade med mera. Örebros lärcentrum heter Cityakademin och de samarbetar med Örebros universitet, folkbildningen och arbetsförmedlingen. (Cityakademin, 2003, 2004) Studierna kan vara på grundläggande nivå, gymnasienivå, högskolenivå och eftergymnasiala utbildningar. Till Cityakademin kan alla vuxna komma som funderar över sin framtid för att: Få stöd i processen att dokumentera tidigare erfarenheter och kunskaper Få vägledning i att söka rätt utbildning för egen del eller för företagets medarbetare Få någonstans att lära, studera, diskutera och någon att fråga. Cityakademin säger sig vara en mötesplats för lärande, en mäklare mellan behov, efterfrågan och utbud av utbildningar samt en motor för utbildning och tillväxt. De aktörer som samarbetar i en lokal infrastruktur för vuxnas lärande är dels kommunens vuxenutbildningar, studieförbund, folkhögskolor, utbildningsföretag, universitet/högskolor, konsulter och branschutbildare. Cityakademin är inte i första hand en utbildningsanordnare. De samarbetar med andra som erbjuder utbildningar, både lokalt, regionalt och nationellt. På Cityakademin kan man få pedagogiskt stöd i sina studier, information och handledning, studie och yrkesvägledning, dokumentation av tidigare erfarenheter och kunskaper, både teoretiska och praktiska, individuellt anpassade studieplaner samt flexibla studieformer. På lärcentrum finns lärare som handleder de studerande men det är man själv som bestämmer vad man vill lära sig och hur man vill lära sig. Man kan komma och gå som man vill under deras öppettider (må-fr ). Vid studiebesöket på Cityakademin i Örebro framkom att formen hade förändrats från sin ursprungliga kärna från Öppen Skola som låg i ett rum inne i biblioteket och hade sitt ursprung i att som Blomberg & Jonsson skriver att avsikten med verksamheten är att intressera för studier på grundskole- och gymnasienivå genom att använda sig av en arbetsform som inspirerats av folkbildningens och studiecirklarnas idéer. [11]

12 3.2 Studeum i Växjö Studeum är ett samverkansprojekt mellan Växjö Stadsbibliotek och Vuxenutbildningen i Växjö kommun. Projektet startades för att ge vuxna kunskapssökare pedagogiskt stöd. Tre lärare arbetar som handledare inom olika ämnesområden. Verksamheten är öppen, kostnadsfri och utan krav på anmälan i förväg. Målgruppen för Studeum är de som: - funderar på att börja studera - redan håller på med vuxenstudier - behöver komplettera sina kunskaper inom ett visst ämnesområde Studeum säger sig kunna hjälpa till med: - studieplanering - studieteknik - tester - repetition Vid ett samtal med komvux-läraren Gunilla Järnek den 7/9-04 på Studeum berättade hon att de startade verksamheten för ca ett och ett halvt år sedan. Studeum riktar sig till alla vuxna i Växjö och de håller till biblioteket. På Studeum finns tre komvux lärare som arbetar med lite olika procentsatser ca %, lärarna har resterande undervisning på Komvux. Vidare berättade Gunilla att de har en bibliotekarie som kontaktman som förmedlar att Studeum finns, men även lotsar människor dit. Studeum använder sig inte av någon närvarokontroll, men däremot har de en gästbok. Studeum har även ett samarbete med bland annat arbetsförmedlingen, folkhögskolor och KY-utbildningar. [12]

13 4 Analys 4.1 Borås Stad Tabell 1. Sammanställning av kommunstatistik (Borås Stad, 2004a) Kommundel Förgymnasial Bef andel av bef Utländsk Befolkning < än 9 < än 9 mindre år 9 år (summa) år 9år och lägre Arb.lösh. Bakgrund Dalsjöfors ,51% 32,57% 3,20% 490 7,67% Fristad ,66% 32,56% 2,70% 510 8,96% Sandhult ,88% 28,63% 2,60% 417 8,62% Viskafors ,23% 35,36% 4,20% ,43% Brämhult ,26% 29,24% 5,60% ,82% Centrum ,71% 19,28% 4,20% ,43% Göta ,22% 28,31% 5,40% ,04% Norrby ,24% 30,26% 4,80% ,34% Sjöbo ,09% 34,81% 6,70% ,61% Trandared ,50% 31,59% 3,90% ,71% På förs.skr ,00% 30,00% Kommunen ,40% Tabell 1 är sammanställd direkt från den statistik Borås Stad publicerat på sina egna webbsidor. De första kolumnerna redogör för antalet kortutbildade (mindre 9 år i grundskola, respektive precis 9 år i grundskola), vilka sedan är summerade. Den fjärde kolumnen anger befolkningsantalet för samma åldersgrupp (16-74 år), varefter jag beräknat andel av befolkningen för de med mindre än 9 år, respektive 9 år eller lägre. Den högra halvan av tabellen redogör för vissa jämförelsetal (andel arbetslösa, respektive andel med utländsk bakgrund, i åldrarna år. För den sistnämnda letade jag också upp befolkningssiffrorna för samma ålderskategori i de sista kolumnerna). Över invånare i Borås har inte högre utbildning än 9-årig grundskola, varav nästan hälften har till och med kortare utbildning än så. Detta är höga siffror i en kommun med ungefär invånare mellan år. De områden där det finns antalsmässigt flest kortutbildade (mindre än 9-årig grundskola) är Dalsjöfors, Fristad, Norrby, Sjöbo och Trandared (fler än 1000 personer). I andel av befolkningen utgör dessa en större andel i Dalsjöfors, Fristad, Viskafors, Sjöbo och Trandared än i övriga kommundelar (över 15,5 %). Ställt mot andra faktorer såsom arbetslöshet eller medborgare med utländsk bakgrund, finns ingen 100%-ig korrelation, även om ett visst samband kan skönjas i framförallt Sjöbo utifrån tillgänglig statistik. Utifrån dessa uppgifter ser vi att de områden som tycks vara i störst behov av en insats av typen Öppen folkhögskola i bibliotek, är Dalsjöfors, Fristad, Sjöbo och Trandared. Detta med utgångspunkt från såväl relativa som absoluta tal [13]

14 4.2 Bibliotek I Kulturbarometern från Statens Kulturråd (2000) framgår att biblioteksbesök och bokläsning hör till de främsta kulturaktiviteterna oavsett utbildningsnivå. Om man jämför med övriga landet ligger Borås på 15:e plats vad gäller boklån per invånare år 2001, med 11,4 lån/per invånare och år (Statens Kulturråd, 2002). Som jämförelse redovisas i tabell 2 utlåningen hos andra kommuner av ungefär samma befolkningsmässiga storlek som Borås. Tabell 2. Jämförelse av lån/invånare mellan kommuner Kommun lån/invånare Borås 11,4 Umeå 10,8 Halmstad 9,8 Växjö 9,8 Luleå 8,2 Karlstad 7,6 Västerås 7,6 Helsingborg 7,4 Jönköping 7,2 Örebro 7,0 Södertälje 6,3 4.3 Folkhögskolor Folkhögskolan har av tradition ett antal unika egenskaper i sin pedagogik (Abelli, 2002): Ämnesintegration Aktivitetspedagogik Dialogpedagogik Den engagerade pedagogen Folkhögskoleelever idag söker sig till folkhögskolan främst för att få behörighet till vidare studier, dvs för att meritera sig. Däremot betonar de efter sina erfarenheter, vikten av det egna sökandet efter kunskap och sammanhang, snarare än ytkunskaper. (Abelli, 2002) Folkhögskoleeleverna upplever att de har utvecklats och växt som människor under den tid de har bedrivit folkhögskolestudier. Eleverna har blivit modigare och vågar mer både i undervisningen men också utanför skolan. Eleverna upplever ett öppnare förhållningssätt mellan lärare och elev på folkhögskolan, jämfört med vad de upplevde på grund- och gymnasieskola, där lärarna beskrivs som mer stela och svåra att få en dialog med. (Abelli, 2002) [14]

15 Folkhögskoleelever upplever väsentliga skillnader mellan den tillämpade pedagogiken på folkhögskolan jämfört med pedagogiken i den traditionella skolan. Folkhögskolans helhetssyn och kvalitativa kunskapsbegrepp kan leda till växande och personlig utveckling och att eleverna utvecklar en helhetssyn på kunskap och studier. Eleverna upplever dessutom en stor skillnad i relationerna mellan elever och lärare samt mellan elever och elever, jämfört med den traditionella skolan. Därav följer att folkhögskolan bygger upp en starkare sammanhållning och gemenskap, men också en högre grad av inflytande och demokrati. (Abelli, 2002) 4.4 Likartade projekt Projektet i Örebro som från början hette Öppen skola och låg i biblioteket har sedermera bytt namn till Cityakademin och ligger i lokaler ovanpå biblioteket istället för som en integrerad del av biblioteket. Därmed är det inte längre samma koppling och pedagogiska vinster kvar i det projektet som i ursprungstanken, eller som tanken är med Ökad lust till lärande. Såväl CityAkademin i Örebro som Studeum i Växjö har också sitt fokus på de reguljära utbildningarna i kommunal regi, medan Ökad lust till lärande i huvudsak bör vara präglat av det folkbildningsideal som förenar biblioteken med folkhögskolorna. 4.5 Andra intressenter Genom Britt-Inger Lindqvist kom jag i kontakt med Annette Karlenström, LOuppsökare från Vägledningens hus. Infoteket - Vägledningens hus är som tidigare nämnts ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen och vuxenutbildningen i Borås Stad, men utöver dessa samarbetar Vägledningens hus även med LO. Vid ett antal tillfällen hade Annette ett informationsbord på stadsbiblioteket, och den statistik hon förde över sina besökare visade intressanta siffror. I åldersgruppen år hade ca 9% endast 7-årig grundskola. I åldersgruppen år hade så mycket som 11% kortare utbildning än 9-årig grundskola. Visserligen var populationen alltför liten för att dra alltför höga växlar på materialet (32 besökare totalt), men att det var så stor andel kortutbildade som spontant besökte hennes informationsbord tyder på flera saker. Dels att det finns en grupp kortutbildade som söker sig till biblioteken, som också är öppna för informations- och bildningsaktiviteter, men framförallt ser vi att projektet Ökad lust till lärande och Vägledningens Hus kan ha mycket att vinna på ett samarbete. I en intervju med Annette berättar hon att hon är väldigt positiv till ett samarbete med projektet Ökad lust till lärande, Annette menar att det inte finns något sådant alternativ till studieform idag att kunna erbjuda invånarna i Borås. Vidare menar Annette att om det fanns en Öppen folkhögskola i biblioteket, skulle hon kunna informera besökare som kommer till Vägledningens hus och som inte har studievana och kanske rätta motivationen att studera i de redan befintliga vuxenutbildningarna i Borås, dvs ge dem ett alternativ att få prova på att studera i en alternativ form av vuxenutbildning. [15]

16 5 Slutsatser Projektet Ökad lust till lärande är en samverkan mellan folkhögskola och bibliotek som skall både verka för en ökad lust och ett livslångt lärande till invånarna med kortast utbildning i Borås stad. Projektet är framförallt riktat till de människor som har kortast utbildning och kanske saknar motivationen att söka sig till de traditionella utbildningsanordnarna. Öppen folkhögskola i bibliotek skall kunna ge invånarna i Borås en möjlighet att i en lugn och trygg miljö få tillfälle att studera i egen takt utan förbindelser, så som antagningsförfarande och behörighet eller avkrävas någon registrerad närvaro. Till skillnad från de redan befintliga vuxenutbildningssatsningar som finns, vill vi kunna erbjuda invånaren att själva kunna styra sitt bildande utifrån sina egna inneboende nyfikenheter av lärande och att kunna se sammanhang i sitt bildande (kunna knyta det man tidigare redan vet i fragment till en helhet av förståelse) Denna förstudie har syftat till att göra en omvärldsanalys för att undersöka förutsättningarna för att starta projektet Ökad lust till lärande, vilket i sin tur syftar till att nå de människor som har lägst utbildning och som dessutom ofta saknar motivation att själva söka sig till de traditionella utbildningsanordnarna. För att få den här överblicken, se vilka förutsättningar och möjligheter som finns och utforma gemensamma arbetssätt har denna förstudie utförts. Utifrån min analys har jag kommit fram till att det finns ett utrymme och ett behov i Borås Stad för ett projekt av typen Ökad lust till lärande. Ett problem kan vara att projektet riktar sig till en väldigt smal målgrupp, det vill säga de som har lägst utbildning i Borås, medan liknade projekt i Örebro och Växjö riktar sig till alla. Det finns exempelvis ingen 100%-ig korrelation mellan hög andel arbetslöshet och låg utbildningsnivå i Borås. Det finns dock inget som hindrar att även andra grupper av bildningssökande än just de lägst utbildade kan ta del av projektet. De hinder för vuxenstudier som Blomberg och Jonsson (2002) tog upp, skulle genom detta projekt kunna undanröjas, under förutsättning att projektet bedrivs med dessa hinder i beräkningen: o Situationella hinder, hinder som kan relateras till den enskildes livssituation som exempelvis tidsbrist, arbete och familj. Projektet bör bedrivas på ett sådant sätt att man kan följa undervisningen i egen takt, dvs att man inte kan binda den till ett fåtal tider, en viss ordning av föreläsningar, etc. o Institutionella hinder så som kursavgifter, behörighetskrav och ett begränsat urval av kurser. Projektet bör bedrivas utan krav på närvaro, anmälning eller avgifter, och bör fokusera på elevernas intressen och behov. o Dispositionella hinder, vilka närmast motsvaras av attityder till studier. [16]

17 Projektet bör också marknadsföras på annat sätt än traditionella studier, där projektet lyfter fram bildnings- och folkbildningsidealen som tydligt särskiljt från andra former av utbildning. 5.1 Borås Stad Andelen kortutbildade i Borås Stad ligger tydligt över genomsnittet för riket. Orsakerna till detta har inte varit i fokus i denna undersökning, utan endast huruvida det finns ett behov utifrån den angivna målgruppen. Även kommunen själv har tydligt angett att någonting måste göras för att höja den låga utbildningsnivån i sin strategiska plan. Min undersökning visar att kommunen inte självständigt gjort några direkta insatser för målgruppen som gett något synligt resultat. De insatser som görs för de med lägst utbildning är endast de reguljära insatser som görs i alla kommuner i olika former av kommunal vuxenutbildning. Det finns ingen kö på de reguljära vuxenutbildningarna, men det betyder inte att behovet inte finns eller kommer att finnas, men framförallt har inga direkta rekryteringsinsatser gjorts för den angivna målgruppen med något synligt resultat. Sålunda kvarstår ett stort behov att skapa insatser för att höja utbildningsnivån i Borås Stad. 5.2 Folkhögskolor Tanken med projektet är att kunna erbjuda människorna i Borås ett alternativ till de redan befintliga vuxenutbildningssatsningar som sker i Borås, och samtidigt kunna ge möjligheter till en personlig utveckling, vilket hon/han själv bestämmer om vill fortsätta att meritera sig. Eftersom verksamheten skall vara öppen, och inte tidsbegränsad utan undervisningen måste bli individanpassad och flexibel, måste detta projekt i synnerhet trycka på de unika egenskaperna i folkhögskolepedagogiken. Ämnesintegration Aktivitetspedagogik Dialogpedagogik Den engagerade pedagogen Utöver detta måste pedagogiken göras ännu flexiblare, då de enskilda eleverna i denna form av utbildning/studier inte kan förutsättas ha samma möjlighet att följa en stegvis plan. Till skillnad från de elever som ändå söker sig till folkhögskolan, kommer troligen meritering här i andra hand. Projektet Ökad lust till lärande bör fokusera på självbildning, växande och personlig utveckling, helhetssyn och sammanhang. En modell att titta på kan vara körkortsmodellen, där mycket byggs upp kring individuella tester, ofta datorbaserade, men i detta fall bör datorbaserade sådana en- [17]

18 dast vara ett komplement till de huvudsakliga elementen i undervisningen. Huvudsyftet skall inte vara att pedagogen rättar testerna, det kan den enskilde göra själv. Föreläsningar och seminarier bör vara fristående, dvs skall kunna tas i valfri ordning, även om de sammantagna ger ett större sammanhang och helhet. Projektet Ökad lust till lärande bör vara utformat så att eleverna har möjlighet att studera i egen takt. 5.3 Bibliotek Folkbiblioteken är institutioner som tillkommit med avsikt att påverka och att skapa förutsättningar för lärande och bildning. Folkbiblioteket har ett förhållningssätt att biblioteken är en offentlig arena som besöks av människor som själva kan styra sitt handlande. På bibliotek ställs inga krav och dit har alla fritt inträde, ingen frågar efter medlemskort eller någon annans medgivande för att man ska få komma in. Därigenom delar de folkbildningsidealen med folkhögskolorna, som därmed är en utmärkt samarbetspartner i just folkbildningsfrågor. Sedan tidigare är uppfattningen om biblioteken att invånarna där fritt kan forma sin egen bildningsgång, eftersom det är en ovärderlig central för information och möjligheter att vinna kunskap. I vilken utsträckning biblioteken spelar en aktiv eller passiv roll i detta kunskapssökande är i mycket avhängigt av huruvida bibliotekspersonalen spelar en aktiv eller passiv roll. I projektet Ökad lust till lärande måste biblioteket lyfta fram sin aktiva roll, för att stödja eleverna i sitt kunskapsinhämtande. Den traditionella synen på bibliotekariernas roll är att endast vara in- och utlånare trots att de har en viktig pedagogisk uppgift i att göra medborgarna informationskompetenta. På skolbiblioteken runt om i landet är detta möjligen tydligare, eftersom personalen på dessa bibliotek blir mer aktivt inbegripna i undervisning på olika nivåer. I projektet Ökad lust till lärande måste bibliotekariernas pedagogiska roll synliggöras, och bör gå ett steg längre än för skolbibliotekarier för att tydligt markera och tydliggöra samsynen på kunskap mellan projektets intressenter Liksom skolbibliotekarier i allmänhet, skall bibliotekarierna givetvis inte i första hand leta upp informationen åt eleverna, utan göra dem informationskompetenta, dvs medverka till elevernas eget aktiva sökande efter kunskap, men bibliotekarierna bör samtidigt också få en stor roll i såväl planering som genomförande av själva undervisningen. 5.4 Liknande projekt Om man tittar på Örebro och Växjö och deras insatser med dels Cityakademin i Örebro och Studeum i Växjö har de nått framgångar med sina liknande projekt, men dessa har utvecklats till att vara kopplade endast till den reguljära kommunala vuxenutbildningen. Det mest positiva med dessa projekt är att de fortfarande utgör en öppen ingång, dvs att man kan använda Studeum respektive Cityakademin utan [18]

19 krav på anmälan, men också för annat än kommunala vuxenstudier, i form av läsplatser, mm. Projektet Ökad lust till lärande bör använda samma typ av öppenhet, med frihet från anmälningskrav, som i de tidigare projekten i Örebro och Växjö. Dock känns det mer naturligt med en öppen folkhögskola i just bibliotek, eftersom det är en miljö som traditionellt är i avsaknad av de prestationskrav och kunskapssyn som följer av traditionella vuxenstudier. De pedagogiska vinsterna bör bli större då det i grunden finns en större samsyn ifråga om bildnings- och folkbildningsbegreppen. Vi har tänkt oss en lite annan form av modell till skillnad från Växjö och Örebro som samarbetar med lärare från Komvux. I Borås har man tänkt sig att folkhögskolelärare och bibliotekarier tillsammans skall stå för studiehjälpen. Den modell vi vill arbeta utifrån är folkhögskolans pedagogik vilket vilar helt i folkbildningens syn och som vi anser är en av hörnstenarna i samarbetet mellan biblioteken och folkhögskolornas projekt Ökad lust till lärande. Projektet Ökad lust till lärande bör nyttja folkhögskolans särskilda egenskaper, med ämnesövergripande verksamhet, aktivitetspedagogik, dialogpedagogik samt den engagerade pedagogen Visserligen har de pedagogiska formerna utvecklats även inom den kommunala vuxenutbildningen, men det går inte att komma ifrån att det inom denna ligger inbyggt i systemet en kunskapssyn som motverkar den typ av pedagogik som utgör grunden för pedagogiken inom folkhögskolan. 5.5 Andra intressenter Vägledningens hus är ett projekt i samarbete mellan vuxenutbildningen i Borås Stad och arbetsförmedlingen, vilket har en annan vinkling än Ökad lust till lärande, vilket kan vara fruktbart för ett eventuellt samarbete. Projektet Ökad lust till lärande bör undersöka möjliga samarbetsformer med Vägledningens Hus, för att bredda basen av intressenter inom projektet, samt därigenom få ökade förutsättningar för bestående rekryteringsformer. Det bör dock vara osagt om ett sådant samarbete kan göras direkt med Vägledningens Hus, eller om det snarare borde vara direkt med LO, då den positiva responsen för ett eventuellt samarbete kom från LO:s uppsökare på Vägledningens Hus. [19]

20 5.6 Rekrytering och lokalisering Inledningsvis i min förstudie utgick jag från en arbetshypotes: - De med bristande utbildning som inte kommer till folkhögskolan eller annan vuxenutbildning, kommer inte heller till biblioteket. Om detta hade stämt, skulle en dubbel insats krävas, enligt någon av två mönster: - att först få dem till biblioteket, för att sedan få dem att delta i den öppna folkhögskolan - eller att direktrekrytera dem till den öppna folkhögskolan på biblioteket För att organisera rekryteringen för båda varianterna krävs att en marknadsföring samordnas för två skilda ändamål: - Få dem motiverade att gå till biblioteket - Få dem motiverade att bilda sig Nu har dock denna förstudie visat att ett stort antal kortutbildade kommer till biblioteken. Detta gör att projektet kan startas direkt på biblioteket, med lokal marknadsföring direkt på plats, utan den externa marknadsföringen. Det vore dock ett plus om det ändå skedde, för att nå de kortutbildade som fortfarande inte heller kommer till biblioteket. För att nå ut till de mest behövande, borde projektet i första hand satsa på kommundelsbiblioteken i de kommundelar där andelen kortutbildade är högst, i enlighet med närhetsprincipen. Samtidigt måste projektet ta hänsyn till var intressenterna kan använda sina resurser bäst. Eftersom detta är avsett att vara ett samarbetsprojekt mellan biblioteken och folkhögskolorna, uppstår frågan om var detta samarbete kan bli mest effektivt. Enligt uppgifter från folkhögskolorna har de redan etablerade kontakter med bibliotekarierna på kommundelsbiblioteken i Viskafors respektive Fristad, då dessa geografiskt ligger närmast folkhögskolorna. Dessa två kommundelar är två av de tre kommundelarna som har högst andel kortutbildade, enligt Borås egen statistik. I det fallet stöds en sådan lokalisering av statistiken från biblioteken, där ex Fristad visar upp en hög lånefrekvens per invånare. Dock måste den sistnämnda uppgiften tas med en viss nypa salt, då det inte framgår av statistiken vilken utbildningsnivå låntagarna faktiskt har, utan kan endast ses som en fingervisning. Samtidigt kan statistiken vara förrädisk. Enligt uppgifter från såväl Viskadalens folkhögskola som Borås Stadsbibliotek är exempelvis Brämhults kommundel inte homogen, utan är uppdelad i två mycket skilda sociala och ekonomiska strukturer, där Hässleholmen tycks vara i lika stort behov som något utav de områden jag tidigare nämnt. Där finns enligt uppgift också en infrastruktur som skulle underlätta rekryteringen till Ökad lust till lärande via det lokala föreningslivet. Även i det fallet finns ett visst stöd i statistiken från biblioteken, om än mycket svagare, då det absoluta antalet lån i detta kommundelsbibliotek är väsentligt lägre. [20]

21 Det viktigaste när projektet tar sin början är dock att de deltagande intressenterna, dvs biblioteken och folkhögskolorna, är överens om på vilka bibliotek projektet förläggs, eftersom ett projekt av detta slag kräver mycket hög motivation från de projektansvariga för att lyckas. Den statistik som här är framtagen kan bara ses som ett underlag för de slutliga besluten. Mitt förslag blir sålunda att förlägga projektet till att börja med på huvudbiblioteket samt på de kommundelsbibliotek där de medverkande aktörerna anser sig ha möjlighet att använda sina resurser på effektivaste sätt. Kommundelsbiblioteken i Sjöbo, Viskafors och Fristad bör övervägas, antingen från start eller vid en senare utvidgning av projektet. [21]

22 6 Avslutande diskussion Som jag skrivit redan i föregående avsnitt, finns det inte bara förutsättningar, utan ett synligt behov av ett projekt av den typ som Ökad lust till lärande innebär. För många medborgare i Borås kan det vara ett för långt steg in den reguljära undervisning som exempelvis den kommunala vuxenutbildningen kan erbjuda. Där fyller en öppen folkhögskola i bibliotek en viktig roll för att väcka just lusten att lära, men också för att kunna visa på alternativa undervisningsformer jämfört med de mer traditionella. Det som nu finns kvar att göra handlar om praktiskt arbete från såväl bibliotek som folkhögskolor, där planeringen av genomförandet är ett viktigt moment. Det är av yttersta vikt att såväl de bibliotekarier som folkhögskolelärare som kommer att utföra det praktiska arbetet planerar genomförandet i detalj på många punkter, exempelvis: Biblioteks- och folkhögskolepersonalens insatser Användande av befintliga resurser hos bibliotek och folkhögskolor Anskaffande av de ytterligare resurser som behövs för att driva projektet [22]

23 7 Källförteckning 7.1 Skriftligt material (litteratur, artiklar, mm) Abelli, A. (2002). Elevers upplevelser av folkhögskolors pedagogik. [Kandidatuppsats i pedagogik]. Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap Andersson, M. (2003) Folkbildningen och det flexibla lärandet. I Årsbok om folkbildning 2003 : Forskning och Utveckling, Stockholm: Föreningen för Folkbildningsforskning. s Blomberg, H. & Jonsson, B. (1999). Öppen skola - ett kunskapslyft på biblioteket. En studie av en verksamhet vid Örebro Stadsbibliotek. [Arbetsrapport, Skriftserie B]. December Nr 16, 1999, Centrum för Välfärdsforskning, Mälardalens högskola Blomberg, H. & Jonsson, B. (2002). Öppen skola En arbetsform i gränssnittet mellan folkbildning och utbildning. Utbildning & Demokrati, Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, Vol. 11. No , s Borås Stad (2004a). Borås i siffror, statistik och fakta, [http://www.boras.se/net/borås/kommunledning/borås%20i%20siffror] läst den (befolkning, utbildningsnivå, arbetslöshet, utländsk bakgrund) Borås Stad (2004b). Den kommunala vuxenutbildningen i Borås Borås Stad (2004c). Strategisk plan för Borås Stad, [http://www.boras.se/net/bor%e5s/kommunledning/strategisk+plan+- +f%f6r+bor%e5s+stad] läst den Borås Stad (2004d). Strategisk plan för Borås Stad Handlingsplan 2004, [http://www.boras.se/pagedownload/bor%e5s/kommunledning/strategisk+ plan+-+f%f6r+bor%e5s+stad/handlplan04.pdf] läst den CityAkademin (2003). Människan är ett nyfiket djur. Lusten att lära går aldrig ur [presentationsfolder] CityAkademin (2004). Välkommen till CityAkademin Lärcentrum i Örebro. [OHmaterial, erhållet vid studiebesök ] Garefelt, B. (1997). Om behovet av folkhögskolepedagogik. I Vuxenpedagogik i teori och praktik. Kunskapslyftet i fokus. SOU 1997:158 (s ), Antologi från Kommittén om ett nationellt kunskapslyft för vuxna. Stockholm: Fritzes. Höghielm, R. (1992). Folkhögskolans pedagogiska praxis. En studie av pedagogiska arbetsformer på långa kurser. (Forskningsgruppen för vuxenpedagogik, Rapport 1992:1). Stockholm: Högskolan för Lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik. Jonsson, B. (2003a) Biblioteket och medborgaren. I Årsbok om folkbildning 2003 : Forskning och Utveckling, Stockholm: Föreningen för Folkbildningsforskning. s [23]

24 Jonsson, B. (2003b). Medborgaren och marknaden, [doktorsavhandling]. Linköping Studies in Education and Psychology No. 90, Linköpings universitet, Department of Behavioural Sciences. Limberg, L. (1997). Skolbiblioteksmodeller: Utvärdering av ett utvecklingsprojekt i Örebro län. (Skrifter från Valfrid, 7). Borås och Göteborg: Valfrid. Nitzler, R. (1997). Folkhögskolans särart och pedagogiska utgångspunkter. I Vuxenpedagogik i teori och praktik. Kunskapslyftet i fokus. SOU 1997:158 (s ), Antologi från Kommittén om ett nationellt kunskapslyft för vuxna. Stockholm: Fritzes Proposition 1990/91:82. Om folkbildning. Statens Kulturråd. (2000). Kulturbarometern Statens Kulturråd. (2002) Folkbiblioteken Svanberg Hård, H. (1992). Informellt lärande. En studie av lärprocesser i folkhögskolemiljö. (Linköping studies in education and psychology, 33). Linköping: Linköpings universitet. Tiller, T. (1999). Det didaktiska mötet: Ett möte mellan elevens livserfarenhet och skolans kunskaper. Lund: Studentlitteratur. Växjö Kommun (2004). Studeum, [http://www.vaxjo.se/studeum/] läst den Örebro Kommun (2004). CityAkademin, [http://www.orebro.se/visintra_4654.htm] läst den Muntligt material (intervjuer, telefonsamtal, mm) Pelle Höög, utbildningschef, Borås Stad ( ) Gunilla Järnek, lärare vid Studeum, Växjö Komvux ( ) Annette Karlenström, studieinformatör vid LO, Vägledningens Hus, Borås ( ) Studiebesök vid Cityakademin i Örebro ( ) 7.3 Ytterligare litteratur av intresse Bengtsson, B-E. (1997). Studieförbunden och Kunskapslyftet. Hur påverkas den pedagogiska verksamheten? Publicerad i SOU 1997:158, Vuxenpedagogik i teori och praktik Kunskapslyftet i fokus (s ). Antologi från Kommittén om ett nationellt kunskapslyft för vuxna. Stockholm: Fritzes. Berndtsson, R. (2000). Om folkhögskolans dynamik. Möten mellan olika bildningsprojekt. (Linköping studies in education and psychology, 75). Linköping : Linköpings universitet. Eskilsson, H. (2001). Folkhögskolans roll förr och nu. (Uppsats SOC 446, 41-80p), Lunds universitet, Sociologiska institutionen, Box 117, Lund. [24]

25 Folkhögskolornas informationstjänst ( ). Svar på dina frågor! Läst från Gustavsson, B. (1991). Bildningens väg. Tre bildningsideal i svensk arbetarrörelse Stockholm: Wahlström & Widstrand. Gustavsson, B. (1996). Att leva och lära livet ut: Livslångt lärande ur ett integrativt perspektiv. I P-E Ellström, B. Gustavsson & S. Larsson. (red.), Livslångt lärande (s ). Lund: Studentlitteratur. Johansson, I. (1985). För folket och genom folket. Om idéer och utvecklingslinjer i studieförbundens verksamhet. Stockholm: Liber. Kjellberg, S. ( ) Bibliotekens roll i den vetenskapliga kommunikationen. Seminarium vid Biblioteksdagarna, 6 8 maj 2004, Karlstad Larsson, S. (1995). Folkbildningen och vuxenpedagogik. I B. Bergstedt. & S. Larsson. (red.), Om folkbildningens innebörder. Nio försök att fånga en företeelse (s ). Linköping: Mimer. Mallow, J.V. (2001). Student Group Project Work: A Pioneering Experiment in Interactive Engagement. Journal of Science Education and Technology, vol.10, (No. 2) Marton, F., Dahlgren, L. O., Svensson, L., & Säljö, R. (1977). Inlärning och omvärldsuppfattning. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Nordin, B. (1996), Om folkhögskolan. Historia, fakta, verklighet, vision. Stockholm: Folkbildningsrådet/Folkhögskolornas informationstjänst (FIN). Ramsay, A., Hanlon, D., & Smith, D. (2000). The association between cognitive style and accounting student s preference for cooperative learning: An empirical investigation. Journal of Accounting Education. (18) s Rubensson, K. (1995). Vad är folkbildning? Några jämförande funderingar om folkbildningsbegreppet. I B. Bergstedt. & S. Larsson. (red.), Om folkbildningens innebörder. Nio försök att fånga en företeelse (s ). Linköping: Mimer. Sandström, C. I. (1997). Utbildningens idéhistoria. Om samhällsförändringarnas inflytande på undervisningens mål och innehåll genom tiderna i Sverige och utlandet. Hässelby: Svensk Facklitteratur. Sundgren, G. (1996). Kunskap och demokrati. Om elevers rätt till en egen kunskapsprocess. Lund: Studentlitteratur. Vargas, C. M. (2000). Sustainable development education: Averting or mitigating cultural collision. International Journal of Educational Development (20) s Veenman, S., van Benthum, N., Bootsman, D., van Dieren, J., & van der Kemp, N. (2001). Cooperative learning and teacher education. Teaching and Teacher Education (18) s [25]

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå

Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå 1 (6) 2000-09-26 230.2000-607 Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå Vision, mål och uppdrag Utbildningskommunen Eksjö ska erbjuda:. en vuxenutbildning som

Läs mer

Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram

Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare Verksamhetsplan 2014 Komvux gymnasial Komvux grundläggande Särvux Samhällsorientering Sfi svenska för invandrare VERKSAMHETERNA Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå De kurser som erbjuds följer gymnasiets

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2012 Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Komvux - en del av Campus Strängnäs Vårt

Läs mer

Vuxnas lärande i kommunernas styrdokument

Vuxnas lärande i kommunernas styrdokument Ale - målbeskrivningen är detaljerad och - ska skapa företagsförlagd utbild- - ska öka valideringsmöjligheterna - satsningar på alternativa undervisinriktar sig på verksamhetens ning/lärlingsutbildning

Läs mer

Bildningspolicyn är en viktig grund för Svenska Röda Korsets förenings- och verksamhetsutveckling.

Bildningspolicyn är en viktig grund för Svenska Röda Korsets förenings- och verksamhetsutveckling. Inledning Röda Korsets humanitära uppdrag och den stora utmaningen för hela rödakorsrörelsen är att förbättra situationen för och tillsammans med de mest utsatta. Röda Korsets kompetens speglas av förmågan

Läs mer

Entreprenöriellt lärande i förskola och skola. Mälardalsrådet

Entreprenöriellt lärande i förskola och skola. Mälardalsrådet Entreprenöriellt lärande i förskola och skola. Mälardalsrådet 2016-09-02 Sara Hägglund Mälardalens högskola Universitetsadjunkt i pedagogik Projektledare ELverket Vilka kunskaper,kompetenser/förmågor har

Läs mer

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför

Läs mer

Fakta om Folkuniversitetet

Fakta om Folkuniversitetet Fakta om Folkuniversitetet Folkbildningstanken alla människors livslånga rätt att fritt söka efter kunskap genomsyrar vår pedagogik, organisation och våra värderingar. Folkuniversitetet är ett studieförbund.

Läs mer

Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008.

Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008. Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008. Sammanställning av personalenkät 2008 relaterad till personalenkäten som gjordes 2006.

Läs mer

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se VUXENUTBILDNINGEN Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6 www.skolverket.se Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post:

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Välkommen till Sandvikens Folkbibliotek Vi gör det möjligt för alla i Sandvikens kommun att växa och utvecklas. Som människor och samhällsmedborgare. VISION

Läs mer

Befolkning. & välfärd nr 2. Tema: Utbildning. Vuxnas deltagande i utbildning. SCB, Stockholm SCB, Örebro

Befolkning. & välfärd nr 2. Tema: Utbildning. Vuxnas deltagande i utbildning. SCB, Stockholm SCB, Örebro Befolkning & välfärd 2007 nr 2 Tema: Utbildning Vuxnas deltagande i utbildning SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se Tema: Utbildning Vuxnas deltagande i utbildning Statistics

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Kommittédirektiv. Ökad valfrihet och individuell anpassning av utbildning i svenska för invandrare. Dir. 2011:81

Kommittédirektiv. Ökad valfrihet och individuell anpassning av utbildning i svenska för invandrare. Dir. 2011:81 Kommittédirektiv Ökad valfrihet och individuell anpassning av utbildning i svenska för invandrare Dir. 2011:81 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten 1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp

Läs mer

Ansökan om projektstöd

Ansökan om projektstöd Kulturnämnden Västra Götalandsregionen Box 764 451 26 UDDEVALLA Projektansökan Sista ansökningsdag 15 september (beslut november) 15 mars (beslut april/maj) Ansökan om projektstöd Sökande (organisation

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER

MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER Ida Gabrielsson Eurekaprojektet Kungshamn/Åsenskolan Hunnebostrands förskola, grupparbete FN:s Barnkonvention Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshopen inleddes med en genomgång av begreppet kompetens och bibliotekens framtida kompetensbehov med utgångspunkt

Läs mer

Ungdomssatsning på utbildning i Luleå

Ungdomssatsning på utbildning i Luleå Kommunstyrelsen 2009-12-07 233 607 Arbets- och personalutskottet 2009-11-16 245 531 Dnr 09.672-613 deckf14 Ungdomssatsning på utbildning i Luleå Bilaga: Sammanställning över kurser Ärendebeskrivning I

Läs mer

Förkortad fritidsledarutbildning på distans

Förkortad fritidsledarutbildning på distans Förkortad fritidsledarutbildning på distans Inledning Huvudmän för Valla folkhögskola är Sveriges 4H och Studiefrämjandet. Innehållet i fritidsledarutbildningen på Valla folkhögskola vilar på folkhögskoleförordningen,

Läs mer

Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande.

Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande. Utbildningsinspektion i Kristianstads kommun Centrum för vuxnas lärande Dnr 53-2006:3213 Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande. Vuxenutbildning Inledning Skolverket har

Läs mer

Måldokument. En väg in, många vägar ut! FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020

Måldokument. En väg in, många vägar ut! FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020 Måldokument FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020 En väg in, många vägar ut! Överlämnad 2014-04-03 av beredningen för lärande Antagen av Kommunfullmäktige 2014- Innehåll FÖRORD... 3 VISION OCH MÅL...

Läs mer

Programområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5

Programområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5 Programområde... 3 Vägledande idé och tanke... 4 Perspektiv.... 5 Elevens perspektiv.. 5 Föräldrarnas perspektiv... 5 Det pedagogiska perspektivet.. 6 Hälso perspektiv.. 6 Rektors och förskolechefers perspektiv..

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2015

Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2015 Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2015 Effektmål - Kompetens för tillväxt Vuxnas lärande ska bidra till Karlskoga-Degerfors kommuners utveckling och tillväxt. All verksamhet ska kännetecknas av hög kvalitet.

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om deltagande i folkbildning. Dir. 2003:6. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj Sammanfattning av uppdraget

Kommittédirektiv. Utredning om deltagande i folkbildning. Dir. 2003:6. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj Sammanfattning av uppdraget Kommittédirektiv Utredning om deltagande i folkbildning Dir. 2003:6 Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj 2003. Sammanfattning av uppdraget En utredare skall, som ett komplement till en statlig utvärdering,

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING STYRDOKUMENT Dnr V 2013/515 HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum 2013-09-09

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2014

Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2014 Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2014 Effektmål - Kompetens för tillväxt Vuxnas lärande ska bidra till Karlskoga-Degerfors kommuners utveckling och tillväxt. All verksamhet ska kännetecknas av hög kvalitet.

Läs mer

Fellingsbro folkhögskola. Måldokument 2014-2018

Fellingsbro folkhögskola. Måldokument 2014-2018 Måldokument 2014-2018 Skolans övergripande målformulering har Örebro läns landsting som huvudman och är således politiskt och religiöst obunden är en skola för alla, med särskild inriktning mot personer

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Kursplan Sid 1 (4) Inst. för pedagogik. Kurskod PEA 211 Dnr 185/99-51 Beslutsdatum Kursens benämning. Pedagogik, allmän kurs

Kursplan Sid 1 (4) Inst. för pedagogik. Kurskod PEA 211 Dnr 185/99-51 Beslutsdatum Kursens benämning. Pedagogik, allmän kurs Inst. för pedagogik Kursplan Sid 1 (4) Kurskod PEA 211 Dnr 185/99-51 Beslutsdatum 1999-06-01 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Poängtal Nivå Kursplanen gäller från Inplacering i utbildningssystemet

Läs mer

Kriminalvårdens klientutbildning Lärcentrum-modellen

Kriminalvårdens klientutbildning Lärcentrum-modellen 2007-08-14 Kriminalvårdens klientutbildning Lärcentrum-modellen Kriminalvårdens klientutbildning omfattar formell vuxenutbildning, yrkesutbildning och högskolestudier. Verksamheten har under de senaste

Läs mer

Pedagogik. Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning. Martina Rubensson

Pedagogik. Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning. Martina Rubensson Pedagogik Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning Martina Rubensson Dans och Cirkushögskolan Institutionen för danspedagogik Pedagogik 1 HT 2015 Examinator:

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling,

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Yrkesutbildning för bättre matchning. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad

Yrkesutbildning för bättre matchning. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Yrkesutbildning för bättre matchning Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Valfrågan i fokus Arbeta en Arbete en Arbeta en en Arbete en Arbeta en Arbete en Arbete Arbeta Arbete Arbete en Arbete

Läs mer

Ledning och styrning

Ledning och styrning Ledning och styrning Antagen av SVF:s styrelse 2010-12--03 reviderad 2011-12-12 "Ägardirektiv" Folkbildningsrådets direktiv SMK:s & SMU:s styrdokument Strategisk analys Verksamhetsidé Vision Värderingar/Förhållningssätt

Läs mer

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning Verksamhetsplan yrkesvägledning Reviderad juni 2013 Innehållsförteckning Inledning... 2 Organisation... 2 Vägledningsverksamhetens övergripande mål och syfte... 2 Bakgrund... 3 yrkesvägledning allt viktigare

Läs mer

Lärandet är som bäst när det utgår från uttalade behov i verksamheten och medarbetarens förutsättningar.

Lärandet är som bäst när det utgår från uttalade behov i verksamheten och medarbetarens förutsättningar. Inledning Medarbetarna är Försäkringskassans viktigaste tillgång. Kundernas upplevelse av Försäkringskassan avgörs när de möter våra medarbetare. Det är medarbetarnas kompetens som avgör i vilken utsträckning

Läs mer

Vuxenutbildning inom Kriminalvården Varför? Vad? Hur?

Vuxenutbildning inom Kriminalvården Varför? Vad? Hur? Vuxenutbildning inom Kriminalvården Varför? Vad? Hur? ViSa, Linköping,12-11-30 Kriminalvårdens uppdrag Kriminalvården ska verka för att 1. påföljder verkställs på ett säkert, humant och effektivt sätt,

Läs mer

Demokrati och inflytande. Utbildning med flexibilitet, individualisering och tillgänglighet, efter studerandes behov och förutsättningar.

Demokrati och inflytande. Utbildning med flexibilitet, individualisering och tillgänglighet, efter studerandes behov och förutsättningar. Mål vuxenutbildning Målområden som anges i Lpf 94 Kunskaper Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande Utbildningsval Arbete och samhällsliv Bedömning och betyg Övrigt Målområden i Malmös Skolplan

Läs mer

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola!

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Avgörande är den enskilda individens förhållningssätt till sitt eget behov av vidarelärande, förmågan att lära nytt och attityden till utbildningsinstitutioner

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Skolplan 2015 2019 Vår skolplan Barn- och utbildningsnämnden, kommundelsnämnden och social- och arbetsmarknadsnämnden har antagit en skolplan

Läs mer

Handlingsplan avseende Skapande skola år i Gislaveds kommun

Handlingsplan avseende Skapande skola år i Gislaveds kommun 2014-01-31 1 [5] Handlingsplan avseende Skapande skola år 2014-2015 i Gislaveds kommun Gislaveds kommuns handlingsplan har sin utgångspunkt i läroplanen och barnoch utbildningsförvaltningens strategi,

Läs mer

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Folkbildningens Framsyn. Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga

Folkbildningens Framsyn. Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens Framsyn Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens Framsyn Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153

Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153 Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153 Bakgrund Den 1 januari 2014 antogs en ny bibliotekslag i Sverige. Den säger att kommunen ska upprätta en biblioteksplan för den samlade

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Dnr 43-2014:8255 Norrtälje kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Norrtälje kommun 2 (9) Tillsyn i Norrtälje kommun har genomfört tillsyn av Norrtälje kommun under våren 2015. Tillsynen har

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Dokumentnamn : Biblioteksplan Dokumenttyp : Plan (Benämning efter bibliotekslagen) Beslutad av: Kommunfullmäktige 2013-02-11, 3 Diarienummer: KS2012/438 Giltighetstid:

Läs mer

Albins folkhögskola,

Albins folkhögskola, Idé- och måldokument för Albins folkhögskola, avseende perioden 2013-2017 Uppgift Föreningen Albins folkhögskola har till uppgift att: Ø bedriva folkhögskoleverksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna,

Läs mer

Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan

Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan 1 (5) Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan Överenskommelse mellan Folkhögskolorna i Västerbottens län och Västerbottens läns landsting 2007 2009 1. Inledning Västerbottens läns landsting och

Läs mer

SKOLPLAN 11 jan 2008

SKOLPLAN 11 jan 2008 SKOLPLAN Skolplan för KF Gymnasiet Kooperativa Förbundets skola för handel och ekonomi KF Gymnasiet erbjuder en bred ekonomisk utbildning med nära koppling mellan teori och praktik. Skolan har ambitionen

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå:

Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå: Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå: Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå i matematik Bilaga för utbildning på forskarnivå i matematik

Läs mer

Högskolan Väst. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Högskolan Väst. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent Högskolan Väst Kort om högskolan Högskolan Väst, som hette Högskolan i Trollhättan/Uddevalla fram till 2006, tillhör landets yngsta högskolor. Den finns idag i tre städer: Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg,

Läs mer

Studiehandling för vuxenpedagogik Grundkurs/halvfart, 15hp

Studiehandling för vuxenpedagogik Grundkurs/halvfart, 15hp Institutionen för beteendevetenskap och lärande Vuxenpedagogik, grundkurs, 15hp HT-2016 Studiehandling för vuxenpedagogik Grundkurs/halvfart, 15hp Ansvarig lärare: Karolina Muhrman karolina.muhrman@liu.se

Läs mer

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng Man, Nature and Society 2 for Teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2013 Kommunal Vuxenutbildning Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Vuxenutbildningen

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap 1 Samverkan mellan Trelleborgs kommun och Glokala Folkhögskolan Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap Bakgrund I oktober 2008 lades grunden till en nationell överenskommelse mellan regeringen,

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet 2013-2017!"#$%&"'()*#+*,-.//",0.'')#+,'"/.*#/,1#)2.*)*#-3*#.%%#%*422)*.#/)156''.7#-3*# $%8.9:'"02#)8#/8.0/:#+,'"/#,95#-3*#.%%#'"8/';02%#.2.%#'6*)0(.

Läs mer

Redovisning av Kvalitetsarbetet för perioden januari 2009-juni 2010

Redovisning av Kvalitetsarbetet för perioden januari 2009-juni 2010 Redovisning av Kvalitetsarbetet för perioden januari 2009-juni 2010 Vuxenutbildningen Ansvarig för redovisningen av kvalitetsarbetet: Anders Jelmbark 1 Redovisning av kvalitetsarbete Enhetens namn: Vuxenutbildningen

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

2012-10-24. Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp:

2012-10-24. Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp: 2012-10-24 Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning Arbetsgrupp: Anna Isaksson Lena Peltomaa Emma Krantz Sofie Persson Carin Engström-Olofsson Anne-Catrin Lofthus

Läs mer

Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning

Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning 1(8) 2(8) Fredrik Aksell Fredrik.aksell@svedala.se Grundskola och gymnasium Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning kan beskrivas som en

Läs mer

Öppen skola. En arbetsform i gränssnittet mellan folkbildning och utbildning. Helena Blomberg & Bosse Jonsson. Bakgrund

Öppen skola. En arbetsform i gränssnittet mellan folkbildning och utbildning. Helena Blomberg & Bosse Jonsson. Bakgrund UTBILDNING & DEMOKRATI 2002, VOL 11, NR 2, S 69-81 Öppen skola En arbetsform i gränssnittet mellan folkbildning och utbildning Helena Blomberg & Bosse Jonsson Open School is an activity for people who,

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Huddinge kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Huddinge kommun ' Tillsyn i Huddinge kommun Beslut 2 (6) har genomfört tillsyn av Huddinge kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det

Läs mer

LÄRCENTRAS INTRESSENTER OCH DERAS BEHOV

LÄRCENTRAS INTRESSENTER OCH DERAS BEHOV LÄRCENTRAS INTRESSENTER OCH DERAS BEHOV Vägledning Bra lärmiljö Möten med andra Kontakt med UBA Tänka nytt Vara uppdaterad om teknikutv. Ha koll på vad som händer inom utb.omr. Servicenivå och bemötande

Läs mer

Tänk om allt var svart

Tänk om allt var svart Tänk om allt var svart Och vi fick locka fram ljuset Hur skulle då ljuset se ut? Okej vad är då folkbildning? > kom ihåg att vi aldrig sett ljuset förr Vi kollar med Folkbildningsrådet EVENTUELLT

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svensk industri har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är viktig för svensk tillväxt.

Läs mer

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng Education, 31-60, 30 credits Kurskod: LPEB17 Fastställd av: VD 2007-06-18 Gäller fr.o.m.: Ht 2011, Reviderad 2011-06-22 Version: 1 Utbildningsnivå: Utbildningsområde:

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Beteendevetenskapligt program, 180 hp

Beteendevetenskapligt program, 180 hp 1 (5) Utbildningsplan för: Beteendevetenskapligt program, 180 hp Bachelor Programme in Behavioural Science Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer SBEVG Grundnivå MIUN Högskolepoäng

Läs mer

Program för livslångt lärande/skolplan för Tjörns kommun Del 2 Handlingsplan

Program för livslångt lärande/skolplan för Tjörns kommun Del 2 Handlingsplan Barn- och Utbildningsnämnden Bilaga BoU-nämnden 2009-03-05 13 Program för livslångt lärande/skolplan för Tjörns kommun Del 2 2009-03-05 1 och riktlinjer för förskoleverksamheten Nulägesbeskrivning i förhållande

Läs mer

Folkbildningens flexibla lärande

Folkbildningens flexibla lärande Folkbildningens flexibla lärande Digitalisering ger ökat behov av folkbildning Demokratisera digitaliseringen! Stora förväntningar och utmaningar för studieförbunden och folkhögskolorna Utvärdering av

Läs mer

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv

Läs mer