Ökad lust till lärande Öppen folkhögskola på bibliotek

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ökad lust till lärande Öppen folkhögskola på bibliotek"

Transkript

1 Förstudie för projektet Ökad lust till lärande Öppen folkhögskola på bibliotek Ann-Marie Abelli

2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE OCH MÅLGRUPP MEDVERKANDE GENOMFÖRANDE FÖRUTSÄTTNINGARNA BORÅS STAD Strategisk plan för Borås Stad Satsningar på kortutbildade i Borås FOLKHÖGSKOLOR Pedagogen Pedagogik Meritering eller självbildning BIBLIOTEK LIKARTADE PROJEKT CITYAKADEMIN I ÖREBRO STUDEUM I VÄXJÖ ANALYS BORÅS STAD BIBLIOTEK FOLKHÖGSKOLOR LIKARTADE PROJEKT ANDRA INTRESSENTER SLUTSATSER BORÅS STAD FOLKHÖGSKOLOR BIBLIOTEK LIKNANDE PROJEKT ANDRA INTRESSENTER REKRYTERING OCH LOKALISERING AVSLUTANDE DISKUSSION KÄLLFÖRTECKNING SKRIFTLIGT MATERIAL (LITTERATUR, ARTIKLAR, MM) MUNTLIGT MATERIAL (INTERVJUER, TELEFONSAMTAL, MM) YTTERLIGARE LITTERATUR AV INTRESSE [2]

3 1 Inledning 1.1 Bakgrund I Borås finns två folkhögskolor, Fristad folkhögskola och Viskadalens folkhögskola, den ena hör till regionen, och den andra är en rörelsefolkhögskola. Båda har kurser och olika former av verksamhet i samarbete med kommundelar i Borås. Borås har stadsbibliotek och nio kommundelsbibliotek. Folkbiblioteken och folkhögskolorna har god kontakt med varandra. Samarbetet har exempelvis handlat om introduktion i form av studiebesök för kursdeltagarna. Däremot har något djupare samarbete när det gäller vuxna kortutbildade inte förekommit. Efter ett par träffar mellan dessa intressenter uppkom idéer angående utvecklingen av ett samarbete mellan folkhögskolorna och biblioteken i Borås kring dem som har den längsta vägen till studier, de människor i vår kommun som ännu inte vågat eller velat närma sig någon form av vidareutbildning, just de som regering och riksdag efter kunskapslyftet anslagit medel till att de ska kunna studera. Hur skulle en Öppen folkhögskola på bibliotek kunna se ut och vad skulle vi kunna bidra med för att tillföra människor energi, lust och reell möjlighet till lärande? Vi tänker oss att det på de deltagande biblioteken ska finnas en öppen folkhögskola med pedagog/er och bibliotekarie/r. Den som är intresserad ska kunna komma utan att vara inskriven eller avkrävas någon registrerad närvaro Det finns ett par modeller att lära av som t.ex. Öppen skola som har blivit en stor satsning i Örebro samt en liknade satsning i Växjö. I Borås skulle vi vilja skapa en helt ny modell där folkhögskola och bibliotek tillsammans prövar att möta dem som behöver mest stöd och inspiration till studier. En modell som vi avser att sprida kunskap om genom att projektet utvärderas och presenteras på olika sätt För att få den här överblicken, se vilka förutsättningar och möjligheter som finns och utforma gemensamma arbetssätt har denna förstudie utförts. 1.2 Syfte och målgrupp Denna förstudie syftar till att göra en omvärldsanalys för att undersöka förutsättningarna för att starta projektet Ökad lust till lärande, vilket i sin tur syftar till att nå de människor som har lägst utbildning och som dessutom ofta saknar motivation att själva söka sig till de traditionella utbildningsanordnarna. Målet med studien är att utgöra ett underlag för upprättandet av en plan för inrättande av Öppen folkhögskola i bibliotek på ett antal bibliotek i Borås. [3]

4 1.3 Medverkande Förstudien har gjorts av Ann-Marie Abelli, tillsammans med en styrgrupp med representanter från Fristads folkhögskola, Viskadalens folkhögskola, Borås stadsbibliotek, Fristads kommundelsbibliotek i Borås stad samt regionbiblioteket Västra Götaland. 1.4 Genomförande Förstudien har använt följande arbetsmoment: Insamling av offentlig statistik för att ta reda på hur stor är målgruppen är i Borås, i en eller fler kommundelar samt i hela kommunen. Kontakter/intervjuer med centrala befattningshavare för att kartlägga de resurser som redan finns och de insatser som görs för de lägst utbildade i Borås. Studiebesök/kontakter/intervjuer för att ta del av de erfarenheter man har av liknade projekt i Örebro och Växjö. Genomgång av tidigare forskning kring folkbildning, bibliotek och folkhögskolor Avsikten är också att lärare och bibliotekarier skall börja sitt samarbete genom förstudien. En styrgrupp finns redan med rektorer och bibliotekarier. Styrgruppen svarar för att ta fram statistik och kompletterande material. [4]

5 2 Förutsättningarna I de inledande diskussionerna inför projektet Ökad lust till lärande har diskussionen tagit sin utgångspunkt i att projektet skall nå de människor som har kortast utbildning och som dessutom ofta saknar motivation att själva söka sig till de traditionella utbildningsanordnarna. Avsaknad av motivation är i sig vanligen grundat på de hinder för vuxenstudier som Blomberg och Jonsson (2002) tar upp: Situationella hinder, hinder som kan relateras till den enskildes livssituation som exempelvis tidsbrist, arbete och familj. Institutionella hinder såsom kursavgifter, behörighetskrav och ett begränsat urval av kurser Dispositionella hinder, vilka närmast motsvaras av attityder till studier. Rubenson och Xu drar slutsatsen att staten bör rikta sina insatser mot dem som genom dispositionella hinder inte finner anledning att delta i vuxenutbildning. (Blomberg & Jonsson, 2002) För vissa grupper kan de situationella hindren sägas vara konstanta, exempelvis för småbarnsföräldrar och skiftarbetare, vilket kan vara svårt att kombinera med studier där man låser upp sig för en längre tid, eller vid specifika tider. Till de institutionella hindren kan också räknas bristen på rekryteringsvägar, dvs att det begränsade urvalet av kurser i många fall inte nödvändigtvis är verkligt. Studievägledning och traditionell marknadsföring av studier i olika former når helt enkelt inte alla grupper i samhället. De dispositionella hindren kan ofta hittas i brister i pedagogik i tidigare utbildning, där attityder till nya studier cementerats utifrån gamla upplevelser. [5]

6 2.1 Borås Stad Strategisk plan för Borås Stad I Strategisk plan för Borås Stad (2004c) kan vi läsa bland annat följande: 4. Utbildning Bakgrund Arbetskraften i Borås har jämförelsevis låg utbildningsnivå, vilket kan hämma tillväxten. Förändringarna på arbetsmarknaden sker allt snabbare och ställer allt högre krav på ett livslångt lärande. /.../ Mål Utbildningsnivån i Borås ska höjas. Utbildningen ska hålla högsta kvalitet. Vi ska erbjuda unika utbildningar inom våra traditionellt starka områden, men också anpassade till framtida tillväxtområden. I Handlingsplan 2004 (Borås Stad, 2004d) kan vi sedan läsa följande konkretisering av åtgärder för att uppfylla den strategiska planen: 4 Utbildning - Intensifiera samarbetet med Högskolan, bl a om kompetensutveckling av lärare och om att höja utbildningsnivån i kommunen. - Utveckla samarbetet mellan kommunen, näringslivet och Högskolan. - Arbeta för att en ny polishögskola läggs i Borås. - Öka skolornas utbyte med andra länder och verka för unika program med tvärvetenskapligt tänkande. - Öka samverkan med arbetslivet om utbildning, bl a i projektet Attraktiv skola och mötesplatsen & sendå. Kort sagt, inga riktade åtgärder mot de kortutbildade i kommunen, utan endast fortsatt utveckling av reguljära utbildningar Satsningar på kortutbildade i Borås Den befintliga kommunala vuxenutbildningen i Borås har ett stort utbud av utbildningar både för de som vill läsa in grundskolekompetensen, gymnasiet eller läsa vidare på till exempel yrkesutbildningar. Vuxenutbildningens studieformer i Borås erbjuder många olika möjligheter att hitta sitt egna sätt att studera på. Man kan välja att läsa dagtid, kvällstid eller en mer flexibel studieform så som Flex, närlärande och distans. De sistnämnda innebär att man själv kan planera när och i vilken takt man vill studera, men det krävs också disciplin och studievana. Inom vuxenutbildningen finns bland annat Svenska för invandrare (SFI), grundläggande vuxenutbildning och Svenska i yrkeslivet. Det finns även kurspaket för olika gymnasiala vuxenutbildningar, exempelvis hälsoutvecklare, polisförberedande utbildning och om- [6]

7 vårdnad och social omsorg. Man kan vända sig till Infoteket - Vägledningens hus för att söka information, delta i vägledningsgrupper, göra intresseinventering och träffa utbildningssamordnare. Infoteket Vägledningens hus är ett samarbete mellan arbetsförmedlingen och vuxenutbildningen i Borås. (Borås Stad, 2004b) I ett samtal med vuxenutbildningschefen Pelle Höög i Borås kommun berättade han att kommunen inte har någon kö på grundläggande vuxenutbildningen i Borås. Det är för närvarande 202 deltagare. En av förklaringarna kan vara att de flesta som har kort utbildning har arbete av något slag och kanske inte är motiverade att börja studera när de har arbete. Dessa ser kanske inget problem idag, utan det kommer när arbetstillfällena försvinner för de okvalificerade arbetena, enligt Pelle Höög. Vidare beskriver han att vuxenutbildningen i Borås är flexibel med studieplaner för eleverna och icke obligatorisk närvaro, men samtidigt nämner han att en viss närvaro måste ske eftersom annars är det svårt att sätta betyg. Det är tre intagningstillfällen per termin just för att öka tillfällena för att söka in på vuxenutbildningar. Inga direkta satsningar har gjorts för de med kortast utbildning mer än den normala verksamheten såsom uppsökande verksamhet, men han nämner också att det finns åtta datorer i biblioteket i ett rum som heter Lyftet. Pelle menar att det alltid finns ett behov av vuxenutbildning. Eftersom det inte är någon kö till vuxenutbildningen undrar Pelle hur når vi dem med lägst utbildning, vilket är det stora problemet enligt honom. Han berättar vidare att det gjordes en extra satsning för ca tre år sedan med kunskapslyftet, där man åkte runt i stadsdelarna med en husvagn för rekrytering, tyvärr utan något större resultat. 2.2 Folkhögskolor Sveriges regering har i proposition 1990/91:82 uttryckt syftet med folkhögskolan, som att den är en del av folkbildningen och därför skall bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen genom t.ex. politiskt, fackligt eller kulturellt arbete. I synnerhet menar de att folkhögskolan skall minska utbildningsklyftorna i samhället. (Prop. 1990/91:82) Pedagogen Lärarnas beskrivning av begreppet folkhögskolemässighet tar sin utgångspunkt dels i socialpsykologiska humanistiska beskrivningar, dels i beskrivningar som direkt refererar till de betingelser som folkhögskolan arbetar under. Två perspektiv urskiljs, det ena betonar elevernas personlighetsutveckling och bevarande av individens särart i en glidande skala mot mer kollektivistiska uttalande av individen om att förändra samhället. Det andra perspektivet understryker folkhögskolans pedagogiska frihet, som möjliggör stor flexibilitet både beträffande arbetsformer och kursinnehåll. (Höghielm, 1992) [7]

8 2.2.2 Pedagogik Garefelt (1997) skriver i sin artikel om folkhögskolans pedagogik där han beskriver personlig utveckling som ett centralt inslag. Utvecklingen av elevernas självförtroende, samarbetsförmåga, kreativitet och flexibilitet står inte i motsats till utveckling av kunskaper och färdigheter tvärtom finns ett ömsesidigt samband. Han hänvisar till en studie av folkhögskolan som gjorts inom ramen för den statliga utvärderingen av folkbildningen (SUFO), som funnit att folkhögskoleelever i undersökningen i allmänhet anser att de fått ökad självkänsla och höjt självförtroende efter att ha deltagit i folkhögskoleutbildning. Höghielm (1992) skriver att vid en historisk granskning av folkhögskolans praxis kännetecknades praxisen av dels föreläsningar (det levande ordet), dels samtalslektioner och diskussionslektioner (en utveckling av samtalslektionerna) dels betoning av självverksamhet (innehåller biblioteksstudier, problemlösning i grupp, projektarbete det vill säga studiearbete som inte är ämnesindelat). Från att framhäva problemorienterade studier (icke ämnesindelat) har ämnesindelningen i viss utsträckning kommit tillbaka på flera folkhögskolor. Flera av de lärare som ingick i studien har angett svårigheter med att bedriva problemorienterad undervisning. Nitzler (1998) menar att folkhögskolans pedagogik kan beskrivas som en kombination av dialog- och aktivitetspedagogik. Med detta menas att dialogen är viktig mellan eleverna och även mellan läraren och elever, samt att eleverna aktivt är med och påverkar och har inflytande över sina studier Meritering eller självbildning Svanberg Hård (1992) beskriver livslångt lärande i sin avhandling utifrån perspektivet att individen lär i olika miljöer. Idéerna om livslångt lärande är inte en teori utan en serie principer som avses styra organisation, innehåll och processer. Hon skriver att den enskilda skolan har ett ansvar för att eleven uppmuntras till att bli lifelong learners. Min egen undersökning från 2002 visade att de elever jag intervjuade sökte sig till folkhögskola främst för att få behörighet till vidare studier, dvs för att meritera sig. Däremot betonade de efter sina erfarenheter vikten av det egna sökandet efter kunskap och sammanhang, snarare än ytkunskaper. Avsaknaden av betyg kan vara en viktig faktor i elevernas positiva syn på folkhögskolan och medverka till elevernas upplevelse att det de lär sig placeras i ett sammanhang. Folkhögskoleeleverna upplever att de har utvecklats och växt som människor under den tid de har bedrivit folkhögskolestudier. (Abelli, 2002) [8]

9 2.3 Bibliotek Jonsson (2003a) skriver att folkbibliotek har en fundamental pedagogisk betydelse. De är institutioner som tillkommit med avsikt att påverka och att skapa förutsättningar för lärande och bildning. Folkbiblioteket har ett förhållningssätt att biblioteken är en offentlig arena som besöks av människor som själva kan styra sitt handlande. Jonsson skriver i sin avhandling att folkbiblioteken ända sedan deras tillblivelse har varit en offentlig institution, en offentlig arena, som långa stycken utgjort sinnesbilden för det demokratiska idealet. Alla invånare har tillgång till biblioteket. Folkbiblioteket kräver ingen särskild behörighet av dess besökare. Ingen nekar dig rätten att få komma dit. Ingenting hindrar dig heller att använda biblioteket efter ditt eget skön. På biblioteket kan du än idag forma din egen bildningsgång. Där är information och möjligheterna att vinna kunskap fritt tillgängliga. Detta är en historisk betydelse som folkbibliotek haft och som det än idag kan fylla. (Jonsson, 2003b, s ) På bibliotek ställer ingen krav och dit har alla fritt inträde, ingen frågar efter medlemskort eller någon annans medgivande för att du ska få komma in. (Jonsson, 2003b, s ) I direkta utbildningssammanhang har bibliotekariernas roll konkretiserats till en tydligare pedagogisk roll. Exempelvis har skolornas förändrade arbetssätt i riktning mot PBL (problembaserat lärande) inneburit att bibliotekariernas pedagogiska resurser utnyttjas nu i högre grad än tidigare. Kompetensen kommer till användning då bibliotekariens uppgift blir att visa på möjliga vägar till information inte leta fram rätt svar (Limberg, 1997). En annan viktig uppgift för bibliotekarien är att sätta sig in i hur eleverna tänker och uppfattar uppgifter av skilda slag, samt att ha en genomtänkt syn på kunskap (Tiller, 1999). Bibliotekariens pedagogiska uppgifter blir tydliga i olika arbetsområden, men särskilt i arbeten med referenser och i användarundervisningen där undervisning i informationssökning och informationsanvändning ingår. [9]

10 3 Likartade projekt 3.1 Cityakademin i Örebro De centrala dragen i Öppen skola är handledarens tillgänglighet, deltagarstyrning, individualisering och frivillighet i deltagandet. (Blomberg & Jonsson, 2002) Arbetsformen innebär att deltagarna bedriver självstudier, det innebär att deltagaren avgör själv vad hon vill studera, i vilken takt och vad som är hennes mål med studierna. Det finns ingen i förväg fastställd plan. Till öppen skola är alla behöriga. Frivilligheten bygger på att man själv har valt att delta, det förekommer ingen närvarokontroll, man kan både börja och sluta när man vill. Några använder Öppen skola som stöd för sina studier på komvux. Det ger ingen formell behörighet att läsa på Öppen skola. Handledarna förhållningssätt kräver att det föreligger ett antal förutsättningar inom vilket deras arbete kan bedrivas. Den fysiska miljön är viktig, det får inte kännas som man besöker en institution. Det är i enlighet med handledarnas strävan att utarbeta en arbetsform som inte präglas av skolans traditionellt förmedlingspedagogiska arbetsform. Vidare skriver Blomberg & Jonsson att Öppen skola är beläget i bibliotekets lokaler. Det ger verksamheten ett symboliskt värde. Den frivillighet och kravlöshet som Öppen skola eftersträvar gynnas av dess placering på det kommunala biblioteket. Antalet deltagare är viktigt att det inte blir för många eftersom deltagarna behöver mycket tid och uppmärksamhet. (Blomberg & Jonsson, 2002) Öppen skola, som en permanent verksamhet som ännu pågår, når deltagare som varken kunskapslyftet eller reguljära utbildningar når. Det är människor som genom tidigare erfarenheter skaffat sig negativa attityder till studier. (Blomberg & Jonsson, 2002) De Institutionella hindren återfinns bland några av deltagarna som inte menar sig ha självförtroende att delta i mer reguljära utbildningsformer. (Blomberg & Jonsson, 2002) Blomberg och Jonsson (2002) konstaterar att deltagarna valt att fördjupa sig i de skolämnen som är vanligast i förekommande ungdomsskola, det vill säga svenska och matematik. Upplevelsen att själv få bestämma vad man väljer att skaffa sig kunskap i är nog mer betydelsefull när det gäller motivation. (Blomberg & Jonsson, 2002) De centrala dragen i arbetsformen och dess förutsättningar liknar i många avseende de centrala drag som återfinns i en arbetsform som kännetecknar folkbildning. Som till exempel kan nämnas det frivilliga deltagandet, deltagarnas inflytande och frånvaro av kursplan och betyg. (Blomberg & Jonsson, 2002) En grundsten i bildningstanken är, enligt Bernt Gustavsson, att kunskapsprocessen måste börja i den livsvärld där individen befinner sig, för att hon ska finna motiv för att staka ut sin egen bildningsgång. (Blomberg & Jonsson, 2002) I Öppen skola prövas en arbetsform i vilken de som leder arbetet mera fungerar som handledare än lärare. (Blomberg & Jonsson, 2002) [10]

11 De som besöker Öppen skola är främst invandrare, pensionärer och studerande på komvux, i nämnd ordning. (Blomberg & Jonsson, 1999) Sedan Blomberg och Jonsson (2002) gjorde sin undersökning har en del hunnit förändras, bland annat har de bytt namn till CityAkademin. Cityakademin anger i sitt informationsmaterial att de är till för alla vuxna - arbetssökande, anställda, nyinflyttade med mera. Örebros lärcentrum heter Cityakademin och de samarbetar med Örebros universitet, folkbildningen och arbetsförmedlingen. (Cityakademin, 2003, 2004) Studierna kan vara på grundläggande nivå, gymnasienivå, högskolenivå och eftergymnasiala utbildningar. Till Cityakademin kan alla vuxna komma som funderar över sin framtid för att: Få stöd i processen att dokumentera tidigare erfarenheter och kunskaper Få vägledning i att söka rätt utbildning för egen del eller för företagets medarbetare Få någonstans att lära, studera, diskutera och någon att fråga. Cityakademin säger sig vara en mötesplats för lärande, en mäklare mellan behov, efterfrågan och utbud av utbildningar samt en motor för utbildning och tillväxt. De aktörer som samarbetar i en lokal infrastruktur för vuxnas lärande är dels kommunens vuxenutbildningar, studieförbund, folkhögskolor, utbildningsföretag, universitet/högskolor, konsulter och branschutbildare. Cityakademin är inte i första hand en utbildningsanordnare. De samarbetar med andra som erbjuder utbildningar, både lokalt, regionalt och nationellt. På Cityakademin kan man få pedagogiskt stöd i sina studier, information och handledning, studie och yrkesvägledning, dokumentation av tidigare erfarenheter och kunskaper, både teoretiska och praktiska, individuellt anpassade studieplaner samt flexibla studieformer. På lärcentrum finns lärare som handleder de studerande men det är man själv som bestämmer vad man vill lära sig och hur man vill lära sig. Man kan komma och gå som man vill under deras öppettider (må-fr ). Vid studiebesöket på Cityakademin i Örebro framkom att formen hade förändrats från sin ursprungliga kärna från Öppen Skola som låg i ett rum inne i biblioteket och hade sitt ursprung i att som Blomberg & Jonsson skriver att avsikten med verksamheten är att intressera för studier på grundskole- och gymnasienivå genom att använda sig av en arbetsform som inspirerats av folkbildningens och studiecirklarnas idéer. [11]

12 3.2 Studeum i Växjö Studeum är ett samverkansprojekt mellan Växjö Stadsbibliotek och Vuxenutbildningen i Växjö kommun. Projektet startades för att ge vuxna kunskapssökare pedagogiskt stöd. Tre lärare arbetar som handledare inom olika ämnesområden. Verksamheten är öppen, kostnadsfri och utan krav på anmälan i förväg. Målgruppen för Studeum är de som: - funderar på att börja studera - redan håller på med vuxenstudier - behöver komplettera sina kunskaper inom ett visst ämnesområde Studeum säger sig kunna hjälpa till med: - studieplanering - studieteknik - tester - repetition Vid ett samtal med komvux-läraren Gunilla Järnek den 7/9-04 på Studeum berättade hon att de startade verksamheten för ca ett och ett halvt år sedan. Studeum riktar sig till alla vuxna i Växjö och de håller till biblioteket. På Studeum finns tre komvux lärare som arbetar med lite olika procentsatser ca %, lärarna har resterande undervisning på Komvux. Vidare berättade Gunilla att de har en bibliotekarie som kontaktman som förmedlar att Studeum finns, men även lotsar människor dit. Studeum använder sig inte av någon närvarokontroll, men däremot har de en gästbok. Studeum har även ett samarbete med bland annat arbetsförmedlingen, folkhögskolor och KY-utbildningar. [12]

13 4 Analys 4.1 Borås Stad Tabell 1. Sammanställning av kommunstatistik (Borås Stad, 2004a) Kommundel Förgymnasial Bef andel av bef Utländsk Befolkning < än 9 < än 9 mindre år 9 år (summa) år 9år och lägre Arb.lösh. Bakgrund Dalsjöfors ,51% 32,57% 3,20% 490 7,67% Fristad ,66% 32,56% 2,70% 510 8,96% Sandhult ,88% 28,63% 2,60% 417 8,62% Viskafors ,23% 35,36% 4,20% ,43% Brämhult ,26% 29,24% 5,60% ,82% Centrum ,71% 19,28% 4,20% ,43% Göta ,22% 28,31% 5,40% ,04% Norrby ,24% 30,26% 4,80% ,34% Sjöbo ,09% 34,81% 6,70% ,61% Trandared ,50% 31,59% 3,90% ,71% På förs.skr ,00% 30,00% Kommunen ,40% Tabell 1 är sammanställd direkt från den statistik Borås Stad publicerat på sina egna webbsidor. De första kolumnerna redogör för antalet kortutbildade (mindre 9 år i grundskola, respektive precis 9 år i grundskola), vilka sedan är summerade. Den fjärde kolumnen anger befolkningsantalet för samma åldersgrupp (16-74 år), varefter jag beräknat andel av befolkningen för de med mindre än 9 år, respektive 9 år eller lägre. Den högra halvan av tabellen redogör för vissa jämförelsetal (andel arbetslösa, respektive andel med utländsk bakgrund, i åldrarna år. För den sistnämnda letade jag också upp befolkningssiffrorna för samma ålderskategori i de sista kolumnerna). Över invånare i Borås har inte högre utbildning än 9-årig grundskola, varav nästan hälften har till och med kortare utbildning än så. Detta är höga siffror i en kommun med ungefär invånare mellan år. De områden där det finns antalsmässigt flest kortutbildade (mindre än 9-årig grundskola) är Dalsjöfors, Fristad, Norrby, Sjöbo och Trandared (fler än 1000 personer). I andel av befolkningen utgör dessa en större andel i Dalsjöfors, Fristad, Viskafors, Sjöbo och Trandared än i övriga kommundelar (över 15,5 %). Ställt mot andra faktorer såsom arbetslöshet eller medborgare med utländsk bakgrund, finns ingen 100%-ig korrelation, även om ett visst samband kan skönjas i framförallt Sjöbo utifrån tillgänglig statistik. Utifrån dessa uppgifter ser vi att de områden som tycks vara i störst behov av en insats av typen Öppen folkhögskola i bibliotek, är Dalsjöfors, Fristad, Sjöbo och Trandared. Detta med utgångspunkt från såväl relativa som absoluta tal [13]

14 4.2 Bibliotek I Kulturbarometern från Statens Kulturråd (2000) framgår att biblioteksbesök och bokläsning hör till de främsta kulturaktiviteterna oavsett utbildningsnivå. Om man jämför med övriga landet ligger Borås på 15:e plats vad gäller boklån per invånare år 2001, med 11,4 lån/per invånare och år (Statens Kulturråd, 2002). Som jämförelse redovisas i tabell 2 utlåningen hos andra kommuner av ungefär samma befolkningsmässiga storlek som Borås. Tabell 2. Jämförelse av lån/invånare mellan kommuner Kommun lån/invånare Borås 11,4 Umeå 10,8 Halmstad 9,8 Växjö 9,8 Luleå 8,2 Karlstad 7,6 Västerås 7,6 Helsingborg 7,4 Jönköping 7,2 Örebro 7,0 Södertälje 6,3 4.3 Folkhögskolor Folkhögskolan har av tradition ett antal unika egenskaper i sin pedagogik (Abelli, 2002): Ämnesintegration Aktivitetspedagogik Dialogpedagogik Den engagerade pedagogen Folkhögskoleelever idag söker sig till folkhögskolan främst för att få behörighet till vidare studier, dvs för att meritera sig. Däremot betonar de efter sina erfarenheter, vikten av det egna sökandet efter kunskap och sammanhang, snarare än ytkunskaper. (Abelli, 2002) Folkhögskoleeleverna upplever att de har utvecklats och växt som människor under den tid de har bedrivit folkhögskolestudier. Eleverna har blivit modigare och vågar mer både i undervisningen men också utanför skolan. Eleverna upplever ett öppnare förhållningssätt mellan lärare och elev på folkhögskolan, jämfört med vad de upplevde på grund- och gymnasieskola, där lärarna beskrivs som mer stela och svåra att få en dialog med. (Abelli, 2002) [14]

15 Folkhögskoleelever upplever väsentliga skillnader mellan den tillämpade pedagogiken på folkhögskolan jämfört med pedagogiken i den traditionella skolan. Folkhögskolans helhetssyn och kvalitativa kunskapsbegrepp kan leda till växande och personlig utveckling och att eleverna utvecklar en helhetssyn på kunskap och studier. Eleverna upplever dessutom en stor skillnad i relationerna mellan elever och lärare samt mellan elever och elever, jämfört med den traditionella skolan. Därav följer att folkhögskolan bygger upp en starkare sammanhållning och gemenskap, men också en högre grad av inflytande och demokrati. (Abelli, 2002) 4.4 Likartade projekt Projektet i Örebro som från början hette Öppen skola och låg i biblioteket har sedermera bytt namn till Cityakademin och ligger i lokaler ovanpå biblioteket istället för som en integrerad del av biblioteket. Därmed är det inte längre samma koppling och pedagogiska vinster kvar i det projektet som i ursprungstanken, eller som tanken är med Ökad lust till lärande. Såväl CityAkademin i Örebro som Studeum i Växjö har också sitt fokus på de reguljära utbildningarna i kommunal regi, medan Ökad lust till lärande i huvudsak bör vara präglat av det folkbildningsideal som förenar biblioteken med folkhögskolorna. 4.5 Andra intressenter Genom Britt-Inger Lindqvist kom jag i kontakt med Annette Karlenström, LOuppsökare från Vägledningens hus. Infoteket - Vägledningens hus är som tidigare nämnts ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen och vuxenutbildningen i Borås Stad, men utöver dessa samarbetar Vägledningens hus även med LO. Vid ett antal tillfällen hade Annette ett informationsbord på stadsbiblioteket, och den statistik hon förde över sina besökare visade intressanta siffror. I åldersgruppen år hade ca 9% endast 7-årig grundskola. I åldersgruppen år hade så mycket som 11% kortare utbildning än 9-årig grundskola. Visserligen var populationen alltför liten för att dra alltför höga växlar på materialet (32 besökare totalt), men att det var så stor andel kortutbildade som spontant besökte hennes informationsbord tyder på flera saker. Dels att det finns en grupp kortutbildade som söker sig till biblioteken, som också är öppna för informations- och bildningsaktiviteter, men framförallt ser vi att projektet Ökad lust till lärande och Vägledningens Hus kan ha mycket att vinna på ett samarbete. I en intervju med Annette berättar hon att hon är väldigt positiv till ett samarbete med projektet Ökad lust till lärande, Annette menar att det inte finns något sådant alternativ till studieform idag att kunna erbjuda invånarna i Borås. Vidare menar Annette att om det fanns en Öppen folkhögskola i biblioteket, skulle hon kunna informera besökare som kommer till Vägledningens hus och som inte har studievana och kanske rätta motivationen att studera i de redan befintliga vuxenutbildningarna i Borås, dvs ge dem ett alternativ att få prova på att studera i en alternativ form av vuxenutbildning. [15]

16 5 Slutsatser Projektet Ökad lust till lärande är en samverkan mellan folkhögskola och bibliotek som skall både verka för en ökad lust och ett livslångt lärande till invånarna med kortast utbildning i Borås stad. Projektet är framförallt riktat till de människor som har kortast utbildning och kanske saknar motivationen att söka sig till de traditionella utbildningsanordnarna. Öppen folkhögskola i bibliotek skall kunna ge invånarna i Borås en möjlighet att i en lugn och trygg miljö få tillfälle att studera i egen takt utan förbindelser, så som antagningsförfarande och behörighet eller avkrävas någon registrerad närvaro. Till skillnad från de redan befintliga vuxenutbildningssatsningar som finns, vill vi kunna erbjuda invånaren att själva kunna styra sitt bildande utifrån sina egna inneboende nyfikenheter av lärande och att kunna se sammanhang i sitt bildande (kunna knyta det man tidigare redan vet i fragment till en helhet av förståelse) Denna förstudie har syftat till att göra en omvärldsanalys för att undersöka förutsättningarna för att starta projektet Ökad lust till lärande, vilket i sin tur syftar till att nå de människor som har lägst utbildning och som dessutom ofta saknar motivation att själva söka sig till de traditionella utbildningsanordnarna. För att få den här överblicken, se vilka förutsättningar och möjligheter som finns och utforma gemensamma arbetssätt har denna förstudie utförts. Utifrån min analys har jag kommit fram till att det finns ett utrymme och ett behov i Borås Stad för ett projekt av typen Ökad lust till lärande. Ett problem kan vara att projektet riktar sig till en väldigt smal målgrupp, det vill säga de som har lägst utbildning i Borås, medan liknade projekt i Örebro och Växjö riktar sig till alla. Det finns exempelvis ingen 100%-ig korrelation mellan hög andel arbetslöshet och låg utbildningsnivå i Borås. Det finns dock inget som hindrar att även andra grupper av bildningssökande än just de lägst utbildade kan ta del av projektet. De hinder för vuxenstudier som Blomberg och Jonsson (2002) tog upp, skulle genom detta projekt kunna undanröjas, under förutsättning att projektet bedrivs med dessa hinder i beräkningen: o Situationella hinder, hinder som kan relateras till den enskildes livssituation som exempelvis tidsbrist, arbete och familj. Projektet bör bedrivas på ett sådant sätt att man kan följa undervisningen i egen takt, dvs att man inte kan binda den till ett fåtal tider, en viss ordning av föreläsningar, etc. o Institutionella hinder så som kursavgifter, behörighetskrav och ett begränsat urval av kurser. Projektet bör bedrivas utan krav på närvaro, anmälning eller avgifter, och bör fokusera på elevernas intressen och behov. o Dispositionella hinder, vilka närmast motsvaras av attityder till studier. [16]

17 Projektet bör också marknadsföras på annat sätt än traditionella studier, där projektet lyfter fram bildnings- och folkbildningsidealen som tydligt särskiljt från andra former av utbildning. 5.1 Borås Stad Andelen kortutbildade i Borås Stad ligger tydligt över genomsnittet för riket. Orsakerna till detta har inte varit i fokus i denna undersökning, utan endast huruvida det finns ett behov utifrån den angivna målgruppen. Även kommunen själv har tydligt angett att någonting måste göras för att höja den låga utbildningsnivån i sin strategiska plan. Min undersökning visar att kommunen inte självständigt gjort några direkta insatser för målgruppen som gett något synligt resultat. De insatser som görs för de med lägst utbildning är endast de reguljära insatser som görs i alla kommuner i olika former av kommunal vuxenutbildning. Det finns ingen kö på de reguljära vuxenutbildningarna, men det betyder inte att behovet inte finns eller kommer att finnas, men framförallt har inga direkta rekryteringsinsatser gjorts för den angivna målgruppen med något synligt resultat. Sålunda kvarstår ett stort behov att skapa insatser för att höja utbildningsnivån i Borås Stad. 5.2 Folkhögskolor Tanken med projektet är att kunna erbjuda människorna i Borås ett alternativ till de redan befintliga vuxenutbildningssatsningar som sker i Borås, och samtidigt kunna ge möjligheter till en personlig utveckling, vilket hon/han själv bestämmer om vill fortsätta att meritera sig. Eftersom verksamheten skall vara öppen, och inte tidsbegränsad utan undervisningen måste bli individanpassad och flexibel, måste detta projekt i synnerhet trycka på de unika egenskaperna i folkhögskolepedagogiken. Ämnesintegration Aktivitetspedagogik Dialogpedagogik Den engagerade pedagogen Utöver detta måste pedagogiken göras ännu flexiblare, då de enskilda eleverna i denna form av utbildning/studier inte kan förutsättas ha samma möjlighet att följa en stegvis plan. Till skillnad från de elever som ändå söker sig till folkhögskolan, kommer troligen meritering här i andra hand. Projektet Ökad lust till lärande bör fokusera på självbildning, växande och personlig utveckling, helhetssyn och sammanhang. En modell att titta på kan vara körkortsmodellen, där mycket byggs upp kring individuella tester, ofta datorbaserade, men i detta fall bör datorbaserade sådana en- [17]

18 dast vara ett komplement till de huvudsakliga elementen i undervisningen. Huvudsyftet skall inte vara att pedagogen rättar testerna, det kan den enskilde göra själv. Föreläsningar och seminarier bör vara fristående, dvs skall kunna tas i valfri ordning, även om de sammantagna ger ett större sammanhang och helhet. Projektet Ökad lust till lärande bör vara utformat så att eleverna har möjlighet att studera i egen takt. 5.3 Bibliotek Folkbiblioteken är institutioner som tillkommit med avsikt att påverka och att skapa förutsättningar för lärande och bildning. Folkbiblioteket har ett förhållningssätt att biblioteken är en offentlig arena som besöks av människor som själva kan styra sitt handlande. På bibliotek ställs inga krav och dit har alla fritt inträde, ingen frågar efter medlemskort eller någon annans medgivande för att man ska få komma in. Därigenom delar de folkbildningsidealen med folkhögskolorna, som därmed är en utmärkt samarbetspartner i just folkbildningsfrågor. Sedan tidigare är uppfattningen om biblioteken att invånarna där fritt kan forma sin egen bildningsgång, eftersom det är en ovärderlig central för information och möjligheter att vinna kunskap. I vilken utsträckning biblioteken spelar en aktiv eller passiv roll i detta kunskapssökande är i mycket avhängigt av huruvida bibliotekspersonalen spelar en aktiv eller passiv roll. I projektet Ökad lust till lärande måste biblioteket lyfta fram sin aktiva roll, för att stödja eleverna i sitt kunskapsinhämtande. Den traditionella synen på bibliotekariernas roll är att endast vara in- och utlånare trots att de har en viktig pedagogisk uppgift i att göra medborgarna informationskompetenta. På skolbiblioteken runt om i landet är detta möjligen tydligare, eftersom personalen på dessa bibliotek blir mer aktivt inbegripna i undervisning på olika nivåer. I projektet Ökad lust till lärande måste bibliotekariernas pedagogiska roll synliggöras, och bör gå ett steg längre än för skolbibliotekarier för att tydligt markera och tydliggöra samsynen på kunskap mellan projektets intressenter Liksom skolbibliotekarier i allmänhet, skall bibliotekarierna givetvis inte i första hand leta upp informationen åt eleverna, utan göra dem informationskompetenta, dvs medverka till elevernas eget aktiva sökande efter kunskap, men bibliotekarierna bör samtidigt också få en stor roll i såväl planering som genomförande av själva undervisningen. 5.4 Liknande projekt Om man tittar på Örebro och Växjö och deras insatser med dels Cityakademin i Örebro och Studeum i Växjö har de nått framgångar med sina liknande projekt, men dessa har utvecklats till att vara kopplade endast till den reguljära kommunala vuxenutbildningen. Det mest positiva med dessa projekt är att de fortfarande utgör en öppen ingång, dvs att man kan använda Studeum respektive Cityakademin utan [18]

19 krav på anmälan, men också för annat än kommunala vuxenstudier, i form av läsplatser, mm. Projektet Ökad lust till lärande bör använda samma typ av öppenhet, med frihet från anmälningskrav, som i de tidigare projekten i Örebro och Växjö. Dock känns det mer naturligt med en öppen folkhögskola i just bibliotek, eftersom det är en miljö som traditionellt är i avsaknad av de prestationskrav och kunskapssyn som följer av traditionella vuxenstudier. De pedagogiska vinsterna bör bli större då det i grunden finns en större samsyn ifråga om bildnings- och folkbildningsbegreppen. Vi har tänkt oss en lite annan form av modell till skillnad från Växjö och Örebro som samarbetar med lärare från Komvux. I Borås har man tänkt sig att folkhögskolelärare och bibliotekarier tillsammans skall stå för studiehjälpen. Den modell vi vill arbeta utifrån är folkhögskolans pedagogik vilket vilar helt i folkbildningens syn och som vi anser är en av hörnstenarna i samarbetet mellan biblioteken och folkhögskolornas projekt Ökad lust till lärande. Projektet Ökad lust till lärande bör nyttja folkhögskolans särskilda egenskaper, med ämnesövergripande verksamhet, aktivitetspedagogik, dialogpedagogik samt den engagerade pedagogen Visserligen har de pedagogiska formerna utvecklats även inom den kommunala vuxenutbildningen, men det går inte att komma ifrån att det inom denna ligger inbyggt i systemet en kunskapssyn som motverkar den typ av pedagogik som utgör grunden för pedagogiken inom folkhögskolan. 5.5 Andra intressenter Vägledningens hus är ett projekt i samarbete mellan vuxenutbildningen i Borås Stad och arbetsförmedlingen, vilket har en annan vinkling än Ökad lust till lärande, vilket kan vara fruktbart för ett eventuellt samarbete. Projektet Ökad lust till lärande bör undersöka möjliga samarbetsformer med Vägledningens Hus, för att bredda basen av intressenter inom projektet, samt därigenom få ökade förutsättningar för bestående rekryteringsformer. Det bör dock vara osagt om ett sådant samarbete kan göras direkt med Vägledningens Hus, eller om det snarare borde vara direkt med LO, då den positiva responsen för ett eventuellt samarbete kom från LO:s uppsökare på Vägledningens Hus. [19]

20 5.6 Rekrytering och lokalisering Inledningsvis i min förstudie utgick jag från en arbetshypotes: - De med bristande utbildning som inte kommer till folkhögskolan eller annan vuxenutbildning, kommer inte heller till biblioteket. Om detta hade stämt, skulle en dubbel insats krävas, enligt någon av två mönster: - att först få dem till biblioteket, för att sedan få dem att delta i den öppna folkhögskolan - eller att direktrekrytera dem till den öppna folkhögskolan på biblioteket För att organisera rekryteringen för båda varianterna krävs att en marknadsföring samordnas för två skilda ändamål: - Få dem motiverade att gå till biblioteket - Få dem motiverade att bilda sig Nu har dock denna förstudie visat att ett stort antal kortutbildade kommer till biblioteken. Detta gör att projektet kan startas direkt på biblioteket, med lokal marknadsföring direkt på plats, utan den externa marknadsföringen. Det vore dock ett plus om det ändå skedde, för att nå de kortutbildade som fortfarande inte heller kommer till biblioteket. För att nå ut till de mest behövande, borde projektet i första hand satsa på kommundelsbiblioteken i de kommundelar där andelen kortutbildade är högst, i enlighet med närhetsprincipen. Samtidigt måste projektet ta hänsyn till var intressenterna kan använda sina resurser bäst. Eftersom detta är avsett att vara ett samarbetsprojekt mellan biblioteken och folkhögskolorna, uppstår frågan om var detta samarbete kan bli mest effektivt. Enligt uppgifter från folkhögskolorna har de redan etablerade kontakter med bibliotekarierna på kommundelsbiblioteken i Viskafors respektive Fristad, då dessa geografiskt ligger närmast folkhögskolorna. Dessa två kommundelar är två av de tre kommundelarna som har högst andel kortutbildade, enligt Borås egen statistik. I det fallet stöds en sådan lokalisering av statistiken från biblioteken, där ex Fristad visar upp en hög lånefrekvens per invånare. Dock måste den sistnämnda uppgiften tas med en viss nypa salt, då det inte framgår av statistiken vilken utbildningsnivå låntagarna faktiskt har, utan kan endast ses som en fingervisning. Samtidigt kan statistiken vara förrädisk. Enligt uppgifter från såväl Viskadalens folkhögskola som Borås Stadsbibliotek är exempelvis Brämhults kommundel inte homogen, utan är uppdelad i två mycket skilda sociala och ekonomiska strukturer, där Hässleholmen tycks vara i lika stort behov som något utav de områden jag tidigare nämnt. Där finns enligt uppgift också en infrastruktur som skulle underlätta rekryteringen till Ökad lust till lärande via det lokala föreningslivet. Även i det fallet finns ett visst stöd i statistiken från biblioteken, om än mycket svagare, då det absoluta antalet lån i detta kommundelsbibliotek är väsentligt lägre. [20]

21 Det viktigaste när projektet tar sin början är dock att de deltagande intressenterna, dvs biblioteken och folkhögskolorna, är överens om på vilka bibliotek projektet förläggs, eftersom ett projekt av detta slag kräver mycket hög motivation från de projektansvariga för att lyckas. Den statistik som här är framtagen kan bara ses som ett underlag för de slutliga besluten. Mitt förslag blir sålunda att förlägga projektet till att börja med på huvudbiblioteket samt på de kommundelsbibliotek där de medverkande aktörerna anser sig ha möjlighet att använda sina resurser på effektivaste sätt. Kommundelsbiblioteken i Sjöbo, Viskafors och Fristad bör övervägas, antingen från start eller vid en senare utvidgning av projektet. [21]

22 6 Avslutande diskussion Som jag skrivit redan i föregående avsnitt, finns det inte bara förutsättningar, utan ett synligt behov av ett projekt av den typ som Ökad lust till lärande innebär. För många medborgare i Borås kan det vara ett för långt steg in den reguljära undervisning som exempelvis den kommunala vuxenutbildningen kan erbjuda. Där fyller en öppen folkhögskola i bibliotek en viktig roll för att väcka just lusten att lära, men också för att kunna visa på alternativa undervisningsformer jämfört med de mer traditionella. Det som nu finns kvar att göra handlar om praktiskt arbete från såväl bibliotek som folkhögskolor, där planeringen av genomförandet är ett viktigt moment. Det är av yttersta vikt att såväl de bibliotekarier som folkhögskolelärare som kommer att utföra det praktiska arbetet planerar genomförandet i detalj på många punkter, exempelvis: Biblioteks- och folkhögskolepersonalens insatser Användande av befintliga resurser hos bibliotek och folkhögskolor Anskaffande av de ytterligare resurser som behövs för att driva projektet [22]

23 7 Källförteckning 7.1 Skriftligt material (litteratur, artiklar, mm) Abelli, A. (2002). Elevers upplevelser av folkhögskolors pedagogik. [Kandidatuppsats i pedagogik]. Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap Andersson, M. (2003) Folkbildningen och det flexibla lärandet. I Årsbok om folkbildning 2003 : Forskning och Utveckling, Stockholm: Föreningen för Folkbildningsforskning. s Blomberg, H. & Jonsson, B. (1999). Öppen skola - ett kunskapslyft på biblioteket. En studie av en verksamhet vid Örebro Stadsbibliotek. [Arbetsrapport, Skriftserie B]. December Nr 16, 1999, Centrum för Välfärdsforskning, Mälardalens högskola Blomberg, H. & Jonsson, B. (2002). Öppen skola En arbetsform i gränssnittet mellan folkbildning och utbildning. Utbildning & Demokrati, Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, Vol. 11. No , s Borås Stad (2004a). Borås i siffror, statistik och fakta, [http://www.boras.se/net/borås/kommunledning/borås%20i%20siffror] läst den (befolkning, utbildningsnivå, arbetslöshet, utländsk bakgrund) Borås Stad (2004b). Den kommunala vuxenutbildningen i Borås Borås Stad (2004c). Strategisk plan för Borås Stad, [http://www.boras.se/net/bor%e5s/kommunledning/strategisk+plan+- +f%f6r+bor%e5s+stad] läst den Borås Stad (2004d). Strategisk plan för Borås Stad Handlingsplan 2004, [http://www.boras.se/pagedownload/bor%e5s/kommunledning/strategisk+ plan+-+f%f6r+bor%e5s+stad/handlplan04.pdf] läst den CityAkademin (2003). Människan är ett nyfiket djur. Lusten att lära går aldrig ur [presentationsfolder] CityAkademin (2004). Välkommen till CityAkademin Lärcentrum i Örebro. [OHmaterial, erhållet vid studiebesök ] Garefelt, B. (1997). Om behovet av folkhögskolepedagogik. I Vuxenpedagogik i teori och praktik. Kunskapslyftet i fokus. SOU 1997:158 (s ), Antologi från Kommittén om ett nationellt kunskapslyft för vuxna. Stockholm: Fritzes. Höghielm, R. (1992). Folkhögskolans pedagogiska praxis. En studie av pedagogiska arbetsformer på långa kurser. (Forskningsgruppen för vuxenpedagogik, Rapport 1992:1). Stockholm: Högskolan för Lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik. Jonsson, B. (2003a) Biblioteket och medborgaren. I Årsbok om folkbildning 2003 : Forskning och Utveckling, Stockholm: Föreningen för Folkbildningsforskning. s [23]

24 Jonsson, B. (2003b). Medborgaren och marknaden, [doktorsavhandling]. Linköping Studies in Education and Psychology No. 90, Linköpings universitet, Department of Behavioural Sciences. Limberg, L. (1997). Skolbiblioteksmodeller: Utvärdering av ett utvecklingsprojekt i Örebro län. (Skrifter från Valfrid, 7). Borås och Göteborg: Valfrid. Nitzler, R. (1997). Folkhögskolans särart och pedagogiska utgångspunkter. I Vuxenpedagogik i teori och praktik. Kunskapslyftet i fokus. SOU 1997:158 (s ), Antologi från Kommittén om ett nationellt kunskapslyft för vuxna. Stockholm: Fritzes Proposition 1990/91:82. Om folkbildning. Statens Kulturråd. (2000). Kulturbarometern Statens Kulturråd. (2002) Folkbiblioteken Svanberg Hård, H. (1992). Informellt lärande. En studie av lärprocesser i folkhögskolemiljö. (Linköping studies in education and psychology, 33). Linköping: Linköpings universitet. Tiller, T. (1999). Det didaktiska mötet: Ett möte mellan elevens livserfarenhet och skolans kunskaper. Lund: Studentlitteratur. Växjö Kommun (2004). Studeum, [http://www.vaxjo.se/studeum/] läst den Örebro Kommun (2004). CityAkademin, [http://www.orebro.se/visintra_4654.htm] läst den Muntligt material (intervjuer, telefonsamtal, mm) Pelle Höög, utbildningschef, Borås Stad ( ) Gunilla Järnek, lärare vid Studeum, Växjö Komvux ( ) Annette Karlenström, studieinformatör vid LO, Vägledningens Hus, Borås ( ) Studiebesök vid Cityakademin i Örebro ( ) 7.3 Ytterligare litteratur av intresse Bengtsson, B-E. (1997). Studieförbunden och Kunskapslyftet. Hur påverkas den pedagogiska verksamheten? Publicerad i SOU 1997:158, Vuxenpedagogik i teori och praktik Kunskapslyftet i fokus (s ). Antologi från Kommittén om ett nationellt kunskapslyft för vuxna. Stockholm: Fritzes. Berndtsson, R. (2000). Om folkhögskolans dynamik. Möten mellan olika bildningsprojekt. (Linköping studies in education and psychology, 75). Linköping : Linköpings universitet. Eskilsson, H. (2001). Folkhögskolans roll förr och nu. (Uppsats SOC 446, 41-80p), Lunds universitet, Sociologiska institutionen, Box 117, Lund. [24]

25 Folkhögskolornas informationstjänst ( ). Svar på dina frågor! Läst från Gustavsson, B. (1991). Bildningens väg. Tre bildningsideal i svensk arbetarrörelse Stockholm: Wahlström & Widstrand. Gustavsson, B. (1996). Att leva och lära livet ut: Livslångt lärande ur ett integrativt perspektiv. I P-E Ellström, B. Gustavsson & S. Larsson. (red.), Livslångt lärande (s ). Lund: Studentlitteratur. Johansson, I. (1985). För folket och genom folket. Om idéer och utvecklingslinjer i studieförbundens verksamhet. Stockholm: Liber. Kjellberg, S. ( ) Bibliotekens roll i den vetenskapliga kommunikationen. Seminarium vid Biblioteksdagarna, 6 8 maj 2004, Karlstad Larsson, S. (1995). Folkbildningen och vuxenpedagogik. I B. Bergstedt. & S. Larsson. (red.), Om folkbildningens innebörder. Nio försök att fånga en företeelse (s ). Linköping: Mimer. Mallow, J.V. (2001). Student Group Project Work: A Pioneering Experiment in Interactive Engagement. Journal of Science Education and Technology, vol.10, (No. 2) Marton, F., Dahlgren, L. O., Svensson, L., & Säljö, R. (1977). Inlärning och omvärldsuppfattning. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Nordin, B. (1996), Om folkhögskolan. Historia, fakta, verklighet, vision. Stockholm: Folkbildningsrådet/Folkhögskolornas informationstjänst (FIN). Ramsay, A., Hanlon, D., & Smith, D. (2000). The association between cognitive style and accounting student s preference for cooperative learning: An empirical investigation. Journal of Accounting Education. (18) s Rubensson, K. (1995). Vad är folkbildning? Några jämförande funderingar om folkbildningsbegreppet. I B. Bergstedt. & S. Larsson. (red.), Om folkbildningens innebörder. Nio försök att fånga en företeelse (s ). Linköping: Mimer. Sandström, C. I. (1997). Utbildningens idéhistoria. Om samhällsförändringarnas inflytande på undervisningens mål och innehåll genom tiderna i Sverige och utlandet. Hässelby: Svensk Facklitteratur. Sundgren, G. (1996). Kunskap och demokrati. Om elevers rätt till en egen kunskapsprocess. Lund: Studentlitteratur. Vargas, C. M. (2000). Sustainable development education: Averting or mitigating cultural collision. International Journal of Educational Development (20) s Veenman, S., van Benthum, N., Bootsman, D., van Dieren, J., & van der Kemp, N. (2001). Cooperative learning and teacher education. Teaching and Teacher Education (18) s [25]

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2012 Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Komvux - en del av Campus Strängnäs Vårt

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare Verksamhetsplan 2014 Komvux gymnasial Komvux grundläggande Särvux Samhällsorientering Sfi svenska för invandrare VERKSAMHETERNA Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå De kurser som erbjuds följer gymnasiets

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2013 Kommunal Vuxenutbildning Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Vuxenutbildningen

Läs mer

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare

Läs mer

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng Education, 31-60, 30 credits Kurskod: LPEB17 Fastställd av: VD 2007-06-18 Gäller fr.o.m.: Ht 2011, Reviderad 2011-06-22 Version: 1 Utbildningsnivå: Utbildningsområde:

Läs mer

Ansökan om projektstöd

Ansökan om projektstöd Kulturnämnden Västra Götalandsregionen Box 764 451 26 UDDEVALLA Projektansökan Sista ansökningsdag 15 september (beslut november) 15 mars (beslut april/maj) Ansökan om projektstöd Sökande (organisation

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Yrkesutbildning för bättre matchning. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad

Yrkesutbildning för bättre matchning. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Yrkesutbildning för bättre matchning Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Valfrågan i fokus Arbeta en Arbete en Arbeta en en Arbete en Arbeta en Arbete en Arbete Arbeta Arbete Arbete en Arbete

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

Vuxenutbildning inom Kriminalvården Varför? Vad? Hur?

Vuxenutbildning inom Kriminalvården Varför? Vad? Hur? Vuxenutbildning inom Kriminalvården Varför? Vad? Hur? ViSa, Linköping,12-11-30 Kriminalvårdens uppdrag Kriminalvården ska verka för att 1. påföljder verkställs på ett säkert, humant och effektivt sätt,

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Birgitta Winlöf 2005-12-21 023-837 38 Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Projektets övergripande syften har varit: Förbättra bibliotekens möjligheter att bidra till den regionala viljan att

Läs mer

Ledning och styrning

Ledning och styrning Ledning och styrning Antagen av SVF:s styrelse 2010-12--03 reviderad 2011-12-12 "Ägardirektiv" Folkbildningsrådets direktiv SMK:s & SMU:s styrdokument Strategisk analys Verksamhetsidé Vision Värderingar/Förhållningssätt

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING STYRDOKUMENT Dnr V 2013/515 HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum 2013-09-09

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Plan för Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Innehållsförteckning Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun... 2 Definition av studie- och yrkesvägledning... 2 Mål för studie- och yrkesvägledningen...

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Projekt regional samverkan Sfi

Projekt regional samverkan Sfi Projekt regional samverkan Sfi Projektet finansieras av Länsstyrelsen Örebro län enligt 37 förordningen, beredskap och kapacitet samt regional samverkan. Projektägare är Sydnärkes Utbildningsförbund som

Läs mer

Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling

Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling Tommy Johansson, SPU 2013 Innehållsförteckning Kunskap kompetens - arbete 1 1. Bakgrund och uppdrag 3 2. Intressenter 5 2.1 Politik 5 2.2

Läs mer

Redovisning av Kvalitetsarbetet för perioden januari 2009-juni 2010

Redovisning av Kvalitetsarbetet för perioden januari 2009-juni 2010 Redovisning av Kvalitetsarbetet för perioden januari 2009-juni 2010 Vuxenutbildningen Ansvarig för redovisningen av kvalitetsarbetet: Anders Jelmbark 1 Redovisning av kvalitetsarbete Enhetens namn: Vuxenutbildningen

Läs mer

2012-10-24. Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp:

2012-10-24. Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp: 2012-10-24 Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning Arbetsgrupp: Anna Isaksson Lena Peltomaa Emma Krantz Sofie Persson Carin Engström-Olofsson Anne-Catrin Lofthus

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 UTBILDNINGSPLAN för Västerås stad 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 Innehåll Utbildningsplan 3 En ledande skolstad 4 Vägen till en ledande skolstad 5 Kunskaps- och utvecklingsuppdrag

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors.

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors. lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 25 mars 2003.

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 25 mars 2003. HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 80 POÄNG The Media Design Programme, 80 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshopen inleddes med en genomgång av begreppet kompetens och bibliotekens framtida kompetensbehov med utgångspunkt

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö.

Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö. Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö. 2013-06-19 Glokala Folkhögskolan arbetar efter Statens syfte med Folkbildningen. Statens stöd till folkbildningen skall

Läs mer

SOCIAL TRYGGHET. Kristianstad kommun ITiS 8 Ht 2002

SOCIAL TRYGGHET. Kristianstad kommun ITiS 8 Ht 2002 Kristianstad kommun ITiS 8 Ht 2002 SOCIAL TRYGGHET Utarbetat av: Malin Jidorf, Maja Lindnert Nilsson, Christina Ljungborg, Charlotte Olsson, Birgitta Stuermer och Roger Svanberg Handledare: Peter Sandgren

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng Social Sciences and Humanities with an Educational Perspective,

Läs mer

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-16 1/10 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 Folkbiblioteksverksamheten 3 Skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA En ny modell för behörighetsgivning på landets folkhögskolor införs successivt under de kommande åren. Den styr hur folkhögskoledeltagare blir

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA 1 FOLKHÖGSKOLESTUDERANDE PÅ ALLMÄN KURS KAN BLI BEHÖRIGA TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA. HÄR BERÄTTAR VI HUR DET GÅR TILL. Innehåll Folkhögskolans

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Utbildning med hög kvalitet Alla människors lärande Kunskap ger människor förutsättningar

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 2014-04-29 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE AFN 2014/58-631 Arbets- och företagsnämnden Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 Förslag till beslut Arbets- och företagsnämnden

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007

MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007 VÄSTSVENSKA KONTAKTNÄTET 16 april 2007 FÖR FLEXIBELT LÄRANDE MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007 Lena Johansson, värd för dessa två dagar, öppnar konferensen och

Läs mer

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)?

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? - Yrkeskompetenser 30 - Kompetenser motsvarande 29 yrkesämnen - Reell kompetens

Läs mer

KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng Psychology, 1-30, 30 credits Kurskod: LPYA17 Fastställd av: Utbildningsledare 2013-05-21 Reviderad av: Utbildningsledare 2014-05-20 Gäller fr.o.m.: HT

Läs mer

Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen

Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen 2015-04-16 Christina Jansson Internationalisering som utvecklingskraft Se och reflektera Utbyta metoder och arbetssätt Förändra Utveckla något

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014 Vuxnas lärande

Verksamhetsberättelse 2014 Vuxnas lärande Verksamhetsberättelse 2014 Vuxnas lärande Kompetens för tillväxt Verksamhetschef Jan Mannerhag Rektor Timo Laaksonen och Rektor Christina Blomquist 1(8) Verksamhetsområdet... 3 TL - Nationell statistik...

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU

Läs mer

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson Bokklubb och kulturklubb för barn Paper presenterat vid konferensen 10-11 oktober 2007 i Borås Klubbverksamhet på Borås Stadsbibliotek. Tänk att få överösa barn

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment Romané Bučá Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment (ett nationellt arbetsmarknadsprojekt för romer) Bakgrund 2011-2014 Förfrågan till Eskilstuna och AMF 2011 Mobiliseringsfas november

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Vårdutbildningar. som ger dig möjligheter. Studera i grupp. Studera på distans. Studera flexibelt - individuella upplägg.

Vårdutbildningar. som ger dig möjligheter. Studera i grupp. Studera på distans. Studera flexibelt - individuella upplägg. Gymnasial vuxenutbildning Vårdutbildningar som ger dig möjligheter Studera i grupp Studera på distans Studera flexibelt - individuella upplägg Studera effektivt Studera för framtiden Falun@svok.se Västra

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng Institutionen för hälsovetenskaper Sociala omsorgsprogrammet Studieplan SO8062 Socialt arbete med inriktning mot social omsorg (41-60) 20 p Kurs 6 delkurs 1 Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård,

Läs mer

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13.

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13. UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET RÄTTSVETENSKAP MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG The programme of Legal Science with focus on internationalisation, 120/160 points Fastställande av utbildningsplan

Läs mer

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8 Sida 1/8 Biblioteksplan 1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008-12-16 261 att ge Kultur & Turism i uppgift att i samarbete med berörda parter utarbeta en Biblioteksplan för Kungsbacka kommun. (Dnr KT08-00223/88).

Läs mer

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28)

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28) Sundbyberg 2009-08-13 Vår referens: Annika Nyström Karlsson Diarienummer 09-023 Ange diarienummer vid all korrespondens Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för

Läs mer

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Förstudie till EU-projekt: Bibliotekskompaniet bibliotek och företag i samverkan 1 Bibliotekskompaniet - bibliotek och företag i samverkan Rapport från

Läs mer

Yh-myndigheten beviljar att en utbildning

Yh-myndigheten beviljar att en utbildning Hur blir en utbildning till Yh-myndigheten beviljar att en utbildning får ingå i yrkeshögskolan får statsbidrag eller särskilda medel Utbildning SFS 2009:128 1 Avses leda till förvärvsarbete för det studerande,

Läs mer

Högskoleförbundet Östra Norrbotten Handlingsplan 2011/12 Haparanda

Högskoleförbundet Östra Norrbotten Handlingsplan 2011/12 Haparanda Bilaga 3 Högskoleförbundet Östra Norrbotten Handlingsplan 2011/12 Haparanda Högskoleförbundet Östra Norrbotten, vision: Framgångsrik och hållbar utveckling i östra Norrbotten genom utbildning och forskning.

Läs mer

mötesplatsen för arbetsliv och lärande

mötesplatsen för arbetsliv och lärande MASUGNEN mötesplatsen för arbetsliv och lärande Mötesplatsen för arbetsliv och lärande Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande.

Läs mer

Välkommen till CFL Söderhamns arena för vuxnas lärande. www.cfl.soderhamn.se

Välkommen till CFL Söderhamns arena för vuxnas lärande. www.cfl.soderhamn.se Välkommen till CFL Söderhamns arena för vuxnas lärande www.cfl.soderhamn.se Söderhamn Visionen om växande Centrum för flexibelt lärande, CFL, är Söderhamns arena för vuxnas lärande. CFL erbjuder flexibelt

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Studieinformation Våren 2011. Solna Vuxenutbildning

Studieinformation Våren 2011. Solna Vuxenutbildning Studieinformation Våren 2011 Solna Vuxenutbildning Solna Vuxenutbildning Adress: Hagalundsgatan 26 BV, 169 64 SOLNA Tel: 08-734 20 93 Fax: 08-734 28 73 E-post: vuxenutbildningen@solna.se Webbsida: www.solna.se/vuxenutbildning

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer