Att inte kunna andas - Patienters upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att inte kunna andas - Patienters upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom"

Transkript

1 Examensarbete 15hp Att inte kunna andas - Patienters upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom Författare: Emma Karlsén, Cecilia Törnblom Handledare: Cecilia Olin Examinator: Kerstin Wikby Termin: VT 2016 Ämne: Vårdvetenskap Nivå: Kandidatexamen Kurskod: 2VÅ60E

2 Abstrakt Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom är den tredje dödligaste sjukdomen i världen. Sjukdomen drabbar luftvägarna vilket leder till försämrat syreupptag. Patienten drabbas bland annat av dyspné, högre slemproduktion som irriterar luftvägarna och ger långvarig hosta, vilket påverkar individen negativt och kan leda till sjukdom- och livslidande. Centrala begrepp var Livsvärldsperspektiv och KASAM (känsla av sammanhang). Den valda referensramen var Katie Erikssons s lidandeteori om sjukdomslidande och livslidande då just denna patientgrupp har mycket lidande. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie av åtta vetenskapliga artiklar har genomförts. Metoden som användes var induktiv kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Patienters upplevelse var att dyspné var det svårast symptomet att leva med på grund av att detta innebar begränsningar. Fysiska aktiviteter kunde inte längre utföras på grund av detta och det ledde till förlust av socialt liv och emotionellt välmående. Slutsats: Sjukdomen begränsar patientens livsvärld och skapar ett sjukdomslidande. Nyckelord Kronisk obstruktiv lungsjukdom, patientupplevelse, sjukdomslidande. Tack Till vår handledare Cecilia Olin, tack för din handledning under denna kandidatuppsats.

3 Innehållsförteckning 1. Inledning 1 2. Bakgrund Fakta Tidigare forskning Sjuksköterskans ansvarsområden Centrala Begrepp Livsvärld Känsla av Sammanhang, KASAM Teoretisk referensram 5 3.Problemformulering 5 4. Syfte 6 5. Metod Studiedesign Inklusions- och exklusionskriterier Datainsamling och sökningsförfarande Kvalitetsgranskning Analys Forskningsetiska överväganden 9 6. Resultat Fysiska faktorer Emotionella Faktorer Sociala faktorer Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Kliniska implikationer och vidare forskning Slutsatser Referenser: 18 Bilagor I 1.1 Bilaga. Cinahl. I 1.2 Bilaga. Pubmed. II 1.3 Bilaga. Psychinfo. III 1.4 Bilaga. Kvalitativ granskningsmall, SBU. Granskningsmall IV 1.5 Bilaga. Artikelmatris V ii

4 1. Inledning Enligt WHO (World Health Organization 2015) var KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, den tredje vanligaste sjukdomen som orsakar dödsfall i världen. Många människor blir utan vård och dör av KOL. Ungefär svenskar lever odiagnostiserade med denna lungsjukdom (KOL-Rapport: hjärtlungfonden, 2015). KOL är en obotlig sjukdom med ett långt sjukdomsförlopp med svåra symptom. Då denna sjukdom är oförutsägbar är det svårt att kartlägga sjukdomens utveckling vilket i sin tur leder till att det blir svårare att ge adekvat vård vid rätt tidpunkt (Scullion och Holmes (2011). Patienter med KOL lider av många symtom och det kan vara svårt för utomstående att sätta sig in i deras livssituation. I många människors ögon ses KOL som en självförvållad sjukdom och detta gör att det blir stigmatiserat (KOL: hjärtlungfonden, 2014). Denna litteraturstudie ämnar vi till att bättre förstå patienter med KOL, hur de upplever sjukdomen i sin tillvaro. Vi som vårdare kan använda denna kunskap till att göra vården för dem bättre. 2. Bakgrund 2.1 Fakta Patofysiologi: KOL är en sjukdom som associeras med rökning, dock är ca 20 % av patienter som drabbas av KOL icke-rökare (KOL-Rapport: hjärtlungfonden, 2015). KOL karaktäriseras av en kronisk inflammation i luftvägarna. Det finns även irreversibla förändringar i bronkiolerna, alveolerna och bronkerna som ger lungorna en försämrad effekt (Larsson, 2014). Symtom: Dessa patienter karaktäriseras av högre slemproduktion som irriterar luftvägarna och ger långvarig hosta. Då funktionaliteten i luftvägarna är kraftigt försämrad ger detta en typisk andfåddhet redan vid liten ansträngning Patienter är generellt sett mer bleka och kan till och med vara cyanotiska. Tilltagande dyspné är vanligt och är ett tecken på en försämring av KOL (Ericsson & Ericsson, 2012). Diagnos: Undersökningar som görs för att fastställa diagnos är mätning av utandningskapacitet via PEF-mätning och via spirometri för att avgöra vilken svårighetsgrad lungsjukdomen befinner sig i. Blodprov och lungröntgen används för att styrka diagnosen varav deras 1

5 resultat visar låg syremättnad, förhöjt Hb- och EPO-värde, samt bilddiagnostik över lungorna. Om osteoporosutredning är aktuellt görs även bentätsmätning (Ericsson & Ericsson 2012). Enligt Larsson (2014) skall en diagnos med KOL innebära emfysem, destruktion av lungvävnaden, en oförändlig obstruktion som ej förbättras av läkemedel, samt en samsjuklighet t.ex. osteoporos och malnutrition. KOL kan indelas i stadium 1-4, där 1 är lindrig och 4 mycket svår. Patientens skick och förväntade utsikter kan variera kraftig mellan individer. Vissa patienter i stadium 3 märker inte av sin sjukdom medan andra blir sängliggande. Behandling: Det finns ingen bot mot KOL men symptom kan lindras. Den medicinska underhållsbehandlingen av sjukdomen innebär vanligen antikolinergika, lång- och kortidsverkande beta-2-agonister, inhalationssteroider och roflumilast (Ericsson & Ericsson, 2012). Roflumilast är en aktiv substans som hämmar ett protein som finns naturligt i kroppens celler. När detta proteins aktivitet sänks minskas inflammationen i lungorna. Genom detta stoppas förträngningar i luftvägarna. På så vis underlättar det andningen (FASS, 2015). Vid akut försämring behandlas sjukdomen med Bi-PAP, likt en CPAP, som ger andningsstöd med mottryck vid utandningen. Oxygenbehandling kan användas vid låg syrgasmättnad men med ett lågt syrgasflöde med ca 1-2 liter/min. Förebyggande behandling hos redan KOL sjuka patienter är i form av vaccinationer för att undvika pneumokocker och influensa då det drabbar denna patientgrupp mycket svårt (Ericsson & Ericsson, 2012). 2.2 Tidigare forskning Kronisk obstruktiv lungsjukdom var 2015 den tredje vanligaste dödsorsaken i världen. Under samma år var det ungefär 65 miljoner människor som levde med KOL och orsakade ca 6 % av alla dödsfall i världen enligt statistik från WHO. Vanligen utvecklas KOL hos personer i i-länder på grund av rökning, men det kan även orsakas av luftföroreningar, damm, kemikalier eller många luftvägsinfektioner som barn (KOL- Rapport: hjärtlungfonden, 2015). Gardiner, Gott, Small, Payne, Seamark, Barnes, Halpin och Ruse (2009) utforskade patienters tankar kring sin sjukdom kopplat till dödlighet och döden. Studiens syfte var att faställa det långsiktiga behoven hos patienter med KOL i stadium 4. De utförde intervjuer med 21 patienter med KOL med semi-strukturerade frågor. Det forskarna 2

6 fann var att mer än hälften av deltagarna hade bristande kunskaper om KOL, t.ex. sjukdomsförlopp och symptombild. Tio deltagare visste inte om att de hade kronisk obstruktiv lungsjukdom. Detta lämnade patienterna med en oro och oförståelse för den symptombild de upplevde. De medverkande patienterna i studien uppgav att de fått otillräcklig information om sjukdomen och hur de kunde hantera den. Förutom en oro för döden upplevde en del patienter att sjukdomen hämmade dem och det de ville göra i livet. De upplevde ohälsa som en hämmande faktor på sociala aktiviteter samt att de ständigt behövde syrgas fick dem att stanna hemma. Kvangarsnes, Torheim, Hole och Öhlund (2012) beskrev sjuksköterskors upplevelser av att vårda KOL patienter. Dessa patienter kom in till avdelningen i ett tillstånd med många kroppsligt hämmande symptom. Sjuksköterskorna i studien berättade att patienterna hade panik och var mycket ångestfyllda. De beskrev även hur vissa patienter trädde in i en hallucination där de kunde slåss och vara aggressiva. Patientens symptom kunde upplevas som att kvävas och ha klaustrofobi. Många patienter hade upplevt obehag i samband med applikation av syrgasmask då de kände sig instängda. Denna studie visade hur viktigt det var att sjuksköterskan var öppen för patientens önskemål samt kunde läsa av dennes kroppsspråk för att kunna ge en mer individanpassad vård. En god vårdare borde agera lugnt och enbart ställa ja-eller-nej-frågor för att patienten skulle känna sig mindre besvärad. Det var viktigt att sjuksköterskan agerade som om allt var under kontroll, då det ingav ett lugn till patienten. 2.3 Sjuksköterskans ansvarsområden För att kunna agera på ett professionellt sätt och ge patienter en god omvårdnad finns det riktlinjer för sjuksköterskor att följa. ICN (International Council of Nurses 2005) har en etisk kod för sjuksköterskor i deras verksamma yrke. Denna kod ligger till grund för att uppnå mänskliga rättigheter, kulturella rättigheter, rätten till liv, rätten till värdighet och rätten till att behandlas med respekt. ICN ligger till grund även för sjuksköterskans fyra ansvarsområden, vilka är; Främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. I vissa fall kan det vara svårt för sjuksköterskan att ge adekvat vård till patienter med KOL, då behandlingen är svårtillämpad och etiska dilemman kan uppstå (Kvangarsnes, Torheim, Hole och Öhlund, 2012). ICN:s etiska kod bör därför alltid eftersträvas. 3

7 2.4 Centrala Begrepp Livsvärld Dahlberg och Segesten (2010) beskriver begreppet livsvärld som något högst subjektivt och unikt. Det är hur en person ser på sin omgivning och på människor, hur en person upplever sin värld. Trots att man delar samma värld skiljer sig livsvärldarna ifrån varandra. I samband med livsvärlden ses kroppen som levd, en fast medelpunkt. Som person lever du med hela din kropp och bär med dig allt vad den innebär såväl fördelar som nackdelar. Om det sker en förändring i kroppen sker även en förändring av tillgången till världen. En sådan förändring särskiljer sig som tydligast hos en människa som t.ex. drabbats av en långdragen sjukdom eller lidande av en annan sort som ångest och rädsla. Sådana förändringar påverkar inte bara den fysiska kroppen utan hela individens existens. Kroppen slutar då vara en tillgång, den styr istället livet eller rentav hindrar individens liv. En persons självkänsla är starkt kopplad till sin kropp, d.v.s. hur individen uppfattar sig själv. Det innebär att när kroppen försvagas, försvagas även personens självkänsla. Livsvärlden är något vi alltid lever i, något vi tar för givet, om än omedvetet (Dahlberg & Segesten, 2010) Känsla av Sammanhang, KASAM Aaron Antonovskys studerade hälsans ursprung i samband med vad som gjorde människor friska (Antonovsky, 1991). Detta gav upphov till hans teori om KASAM, känsla av sammanhang. KASAM utvecklades ur ett salutogent perspektiv på vården där man ställer frågan varför man har hälsa. Översiktligt beskrivet förklarar KASAM personens förmåga att hantera påfrestande situationer som uppkommer genom livet. Under livet möts man av olika motgångar kallade motståndsresurser som hjälper till att utveckla KASAM hos personen i fråga. Antonovsky förklarar begreppet hälsa som en kontinuerlig linje mellan hög kontra låg livskvalité. Positionen på denna linje kan variera under hälsa och ohälsa. KASAM kan delas in i tre dimensioner; Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet, Begriplighet innebär den förståelse personen har inför situationen och att kunna tillämpa kunskap. Hanterbarhet är den förmåga personen är utrustade med för att hantera händelsen. Meningsfullhet är den viktigaste dimensionen och beskriver det engagemang och motivation personen har i situationen. Ju mer hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet en person har desto högre KASAM tolkas denna person att ha. Detta innebär inte att nivån mellan dimensionerna är lika, utan det kan skilja sig mellan dem. Antonovsky skapade även ett formulär som 4

8 kunde användas för att mäta en människas grad av KASAM. Utifrån detta formulär dras en koppling mellan KASAM och förmågan att kunna hantera sjukdom, ju högre KASAM desto lättare har personen att hantera sjukdom Teoretisk referensram Den teoretiska referensramen utgår ifrån Katie Erikssons (1994) lidandeteori om sjukdomslidande och livslidande. Enligt teorin innebär sjukdomslidande att ett lidande skapas på grund av en sjukdom som till exempel ger smärta. Sjukdomslidandet kan delas in i två kategorier. Den kroppsliga smärtan och det själsligt/andliga lidandet. Vid kroppslig smärta är det en smärta som känns fysiskt i kroppen på grund av sjukdomen eller sjukdomsbehandlingen, därav ett lidande. Det själsligt/andliga lidandet uppkommer på grund av känslor av förödmjukelse, skam och skuldkänslor. Detta kan uppstå på grund av förebrående attityder ifrån vårdpersonal eller andra människor runtom, eller vara skapad utifrån patienten själv. Livslidande uppstår när något som innan i livet var självklart förändras till det sämre. Det kan vara genom att något hotar individens existens eller att något tas ifrån personen. Ett exempel kan vara att drabbas av en sjukdom som begränsar personen och på grund av sina symptom inte kan leva sitt liv som tidigare. Det kan vara att en sjukdom är dödlig, och att en person som förut upplevde sin kropp och identitet som hel nu står inför en identitetskris. Individen har förlorat sitt sammanhang (Eriksson, 1994). Vårdlidandet är ett lidande som skapas när vården inte räcker till. Uppkomst av vårdlidandet kan delas in i tre olika kategorier enligt Katie Eriksson (1994): Genom att kränka patientens värdighet, fördöma och straffa patienten, utöva maktmissbruk gentemot patienten eller låta bli att ge den vård som patienten behöver. Vid en kränkning av patienten så tas denne ifrån ens möjlighet till att fullt få vara människa. Kränkning kan även innebära att patienten inte blir sedd eller ge hen tillräckligt med utrymme. 3.Problemformulering Kronisk obstruktiv lungsjukdom är en sjukdom som är utbredd i hela världen. Statistik från WHO visar att KOL är den tredje vanligaste sjukdomen som orsakar dödsfall i 5

9 världen. Denna sjukdom är obotlig, men det finns symptomlindring. Kronisk trötthet, avmagring och slemhosta är vanliga symptom. Det mest utmärkande symptomet är andnöd, som kraftigt påverkar den sjukes liv. Tidigare forskning visar att patienter med KOL har en tung symptombörda som är svår att behandla adekvat. Framförallt andnöden skapar stor oro och kroppen saknar ork till vardagsaktiviteter. Sjuksköterskans roll hos patienter med KOL är bland annat att inge lugn och trygghet så att de känner sig mindre ångestfyllda. Som blivande sjuksköterskor anser vi att patienters upplevelse av KOL är något som bör belysas för att skapa bättre förståelse för deras livsvärld, för att sedan kunna tillämpa detta inom vårdsammanhang. 4. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. 5. Metod 5.1 Studiedesign Studiens design är en systematisk litteraturstudie, detta för att bäst besvara studiens syfte. Enligt Forsberg och Wengström (2014) innebär denna design att systematiskt söka och sammanställa vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar ska vara relevanta till studiens syfte. 5.2 Inklusions- och exklusionskriterier Utifrån studiens syfte inkluderades enbart kvalitativa artiklar för att få ett perspektiv på upplevelser, d.v.s. kvantitativa artiklar exkluderades. Artiklarna som inkluderades skulle inte vara mer än 11 år gamla och stämma överens med studiens syfte. Alla artiklar som användes skulle vara peer-reiwed, det vill säga godkända av en vetenskaplig forskningskommitté. Se bilaga 1.5 för inkluderade artiklar till denna litteraturstudie. 5.3 Datainsamling och sökningsförfarande Datasökningen har skett via tre olika databaser, Cinahl, Pubmed och PsychInfo. Enligt Forsberg och Wengström (2014) är Cinahl huvudsakligen specialiserad på omvårdnads forskning. Pubmed täcker både medicin och omvårdnad. PsychInfo är inriktad på 6

10 psykologisk forskning inom både medicin- och omvårdnad. Sökhistoriken finns i tabellform som bilagor nr 1, 2 och 3. Vi sökte aktivt artiklar 16:e april och 27:e April Vi valde ut sökord som speglade vår studies syfte. Under sökningen använde vi ämnesord och fritextsökning för att ge ett bredare sökresultat. Vi fann relevanta ämnesord från mesh, cinahl headings och thesaurus. Dessa är databasernas egna ämnesordlistor. Samtliga sökningar genomfördes med sökordet chronic obstructiv pulmonary disease i alla tre databaser. Detta sökord kombinerade vi sedan med life experience för att få fram artiklar som undersökte patienters upplevelser. I Cinalh valde vi även att använda oss av sökordet patien attitudes, patients perspective och patient experience. Utöver våra huvudsökord använde oss av fritextsökningarna attitude och life change events i pubmed. Vi använde våra huvudsökord som ämnesord i databasen Psychinfo samt i kombination med fritextsökorden patient attitudes, perceptions och feelings. Sammanlagt lästes trettio stycken abstracts i Cinahl, tjugoen abstracts i Pubmed och tjugotre stycken abstracts i Psychinfo. Ur databasen Cinahl lästes tio stycken artiklar i fulltext, i Pubmed lästes sju stycken och i Psychinfo lästes sexton stycken. Slutligen gav artikelsökningen åtta stycken artiklar som medverkade i vår litteraturstudie. 5.3 Kvalitetsgranskning Vi använde oss av de artiklar som godkändes i kvalitetsgranskningen och erhållde medelhögt och högt betyg. Urvalet av de artiklar som finns med i vår studie valdes då de erhåller god kvalité och relevant innehåll för vår litteraturstudie (Friberg, 2012). För att se varje enskild studies kvalité gjordes en kvalitetsgranskning enligt SBU:s modell. SBU mallen ämnar till att bedöma kriterier för att se den vetenskapliga tillförlitligheten. Mallen granskar att artikeln är logisk strukturerad och om den har ett väldefinerat syfte. Fyra stycken artiklar fick resultatet medelhög, resterande artiklar erhöll resultatet hög enligt vår granskning och alla dessa valdes ut till analysen. Ingen artikel erhöll låg kvalitet därav exkluderades inga av de valda artiklarna. SBU mallen granskar syftet, urvalet, datainsamlingen, analys och resultat. Artiklarna lästes igenom av oss båda ytterligare för att skapa en djupare förståelse. 7

11 5.4. Analys Vår analys inspirerades av den angivna mallen för kvalitativ innehållsanalys från Lundman och Hällgren-Graneheim (2008). Denna mall fungerar bra för att hantera stora mängder data samt tolkning av texter. Mallen kan användas vid en deduktiv eller induktiv ansats där indelningen kan ske i analysenhet, domän, meningsenhet, kondensering, abstraktion, kod, kategori och tema. Dock skiljer sig indelningarna beroende på vilken ansats som väljs mest lämpad efter syftet. Vi valde att använda en induktiv ansats. För att kunna göra dessa indelningar lästes artiklarna för att få en helhet, därefter valdes meningsenheter ut. Meningsenheterna kondenseras och sedan skapas koder utifrån dessa. Koder jämförs sinsemellan med likheter kontra olikheter för att sedan kunna delas in i kategorier. Detta kan ge ett analysresultat med många kategorier. Detta för att lyfta fram det mest relevanta resultatet ur studierna. Mot slutet av analysen sker en tolkning av kategorierna och ett eller flera teman bildas. I vår litteraturstudie följde vi dessa steg under vår analysprocess (Lundman & Hällgren- Graneheim, 2008). Vi granskade artiklarnas resultat och valde ut meningsenheter som stämde överens med vårt syfte. Meningsenheterna kortades ned utan att förlora relevant innehåll. Dessa kondenserade meningar fick sedan var sin kod. Koder sammanställdes sedan till kategorier och slutligen ett tema. Exempel på analys: Meningsenhet Kondensering Kod Kategori Tema All participants Deltagarna Fysiska Fysiska faktorer Begränsad reported that uppgav att aktiviteter Livsvärld engaging in fysiska begränsas physical aktiviteter blev activities had mer become more ansträngande på difficult as a grund av consequence of sjukdomens their fortskridande. progressing COPD. 8

12 You feel as if Känns som ditt Symptom Emotionella you are on your sista andetag. skapar rädsla faktorer last breath. It s Det är very skrämmande frightening. Because of the På grund av Sjukdom Sociala faktorer symptoms of sjukdoms- hämmar socialt COPD, they symptom kunde liv stated they de inte vistas på could not be in fullsatta platser crowded places och sköt därför and so they upp sitt sociala postpone their liv social lives Forskningsetiska överväganden Vid alla vetenskapliga skrifter, t.ex. en litteraturstudie, bör ett etiskt resonemang övervägas enligt Forsberg och Wengström (2013). Förvränga resultat genom att presentera den information som gynnar forskarna är ett exempel på hur fusk kan gå till. Även fabricering av data, stöld eller plagiat av data, felaktiga inklusions- och exklusionkriterier resulterar att forskningen inte blir godkänd. I vår litteraturstudie har vi endast tagit del av studier som är godkända av en etisk nämnd samt som upprätthåller en etisk standard i sin metod och urvalsmetod. Vi satte vår förförståelse åt sidan under analysprocessen för att inte påverka resultatet. Vårt resultat redovisar en sammanfattning av de största huvudfynden ur de artiklar vi granskade. Resultatet har inte på något vis förvrängts för att gynna vårt syfte. 6. Resultat Resultatet presenteras utifrån de tre kategorierna: fysiska faktorer, emotionella faktorer och sociala faktorer. Dessa tillsammans bildade ett övergripande tema, begränsad livsvärld. 9

13 6.1. Fysiska faktorer Patienter som led av KOL upplevde att deras fysiska förmåga påverkas negativt. Den fysiska förmågan minskade i takt med att sjukdomen förvärrades eftersom då även symptomen blev värre och ledde till dyspné (Sossai, Gray & Tanner, 2011; Avşar & Kaşikçi, 2010; Gullick & Stainon, 2007; Barnett, 2005; Cooney et al., 2013; Fraser, Kee, & Minick, 2006; Lindgren, Storli & Wiklund-Gustin, 2014). Det resulterade i att de fysiskt rörde sig successivt mindre och mindre, i början helt omedvetet. Det skapades då en ond cirkel, desto mindre en individ rörde sig desto sämre blev uthålligheten och musklerna förtvinade (Barnett, 2005; Stridsman, Zingmark, Lindberg & Skär, 2013). Patienterna kände sig värdelösa och osjälvständiga på grund av att deras fysiska förmåga var så nedsatt att till och med de enklaste vardagsuppgifterna blev näst intill omöjliga att utföra och enormt tidskrävande (Sossai, Gray och Tanner, 2011; Gullick & Stainon, 2007; Barnett, 2005). Patienterna tvingades planera sitt liv, vissa mer än andra, för att kunna få saker och ting gjort. Detta gjorde att de inte kunde vara flexibla eller spontana (Cooney et al. 2013; Gullick & Stainon, 2007). Enligt Sossai, Gray och Tanner (2011) upplevde en del av patienterna sömnbrist och orolig sömn. Detta berodde till stor del att patienterna behövde vila mycket under dagen för att orka med dagliga aktiviteter vilket ändrade deras sömnschema. Barnett (2005) beskrev att flera patienterna upplevde det svårt att få i sig tillräckligt med mat i samband med att dypnén blev allt för tilltagande. Flera patienter upplevde svårigheter att ta hand om sin ADL desto mer sjukdomen påverkade dem och ett ökat behov av assistans uppstod (Gullick & Stainton, 2007) Emotionella Faktorer Kronisk obstruktiv lungsjukdom har visat sig ha en stor emotionell påverkan. KOL gav uppkomst till ångest (Stridsman, Zingmark, Lindberg & Skär, 2015; Lindgren, Storli & Wiklund-Gustin, 2014; Avsar & Kasikci, 2010; Sossai, Grey & Tanner, 2011; Barnett, 2005). Ångesten beskrivs uppstå i flera olika skeden av sjukdomsförloppet. Hos patienterna var ångesten svårhanterlig till den grad att den inverkade negativt på deras välmående och de meningsfulla aktiviteter de ville ta sig an. Dyspné var en faktor som påverkade patienternas utveckling och intensitet av ångest (Sossai, Grey och Tanner, 2011; Barnett, 2005; Avsar och Kasikci, 2010). 10

14 Ångesten var starkt sammankopplat med rädsla. Den största faktorn till rädsla var rädslan för döden. Patienterna hade en kunskap om hur de kunde dö, t.ex. genom att kvävas, vilket gjorde dem oroliga för framtiden (Avsar & Kasikci, 2010; Barnett, 2005; Sossai, Grey & Tanner, 2011; Gullick & Stainton, 2007; Lindgren, Storli & Wiklund- Gustin, 2014; Stridman, Zingmark, Lindberg & Skär, 2015; Cooney et. al., 2013). Rädslan uppstod även hos patienter under andnöd då det skapade obehagliga känslor (Stridsman, Zingmark, Lindberg & Skär, 2015; Cooney et. al., 2013; Gullick & Stainton, 2007; Barnett, 2005; Avsar & Kasikci, 2010). Det kunde ses ett sammanhang mellan kronisk obstruktiv lungsjukdom och skuld/skam. Det uppkom känslor av skam och skuld för att patienterna ansåg deras sjukdom var självorsakad genom rökning. Patienter ansåg sig få en etikett som person på grund av KOL vilket de inte var till freds med. De upplevde att människor runtomkring enbart såg sjukdomen istället för människan. Detta hämmade patienterna till att utföra vissa aktiviteter för att undvika att känna sig skuldbeläggda. Patienter uttryckte även skam i sammanhang med att de inte kunde dölja sina symptom, framförallt hosta med slem, vilket ledde till att de kände sig till besvär för människor runtomkring dem (Sossai, Grey & Tanner, 2011; Gullick & Stainton, 2007; Lindgren, Storli & Wiklund-Gustin, 2014; Cooney et. al., 2013). För många patienter blev sjukdomen obegriplig och det var svårt att få en förståelse över sin situation. Denna brist på information gjorde att de kände sig osäkra. De patienter som upplevde sig förstå sjukdomen kunde även hantera situationer som uppstod på ett bättre sätt. Genom att få kunskap eller lära sig av sig självt kunde patienterna hantera sin sjukdom bättre och därav utveckla mer positiva känslor (Lindgren, Storli & Wiklund-Gustin, 2014; Cooney et.al., 2013; Sossai, Grey & Tanner, 2011; Avsar & Kasikci, 2010). Patienter kände sig även frustrerade och lättirriterade (Barnett, 2005) Sociala faktorer KOL har även stor påverkan på sociala faktorer, en social isolation beskrivs som ett faktum. Då patienternas kroppsliga förmågor blivit hämmade av KOL gjorde detta att möjligheter minskades att utföra sociala aktiviteter. Den fysiska kroppen inverkade på den sociala faktorn då KOL gav brist på ork och energi (Sossai, Gray & Tanner, 2011; 11

15 Gullick & Stainton, 2007; Lindgren, Storli & Wiklund-Gustin, 2014; Cooney et.al., 2013; Stridman, Zingmark, Lindberg & Skär, 2015; Barnett, 2005; Avsar & Kasikci, 2010). Då patienternas kroppsliga förmågor blivit hämmade av KOL gjorde detta att möjligheter minskades att utföra sociala aktiviteter där de lämnade hemmet (Gullick & Stainton, 2007). Denna isolation kan förklaras med att patientens kropp var dysfunktionell och socialt oacceptabel att visa sina symptom offentligt. Cooney et al. (2013) talade om en djupare förståelse av den sjuka kroppen i form av att personen i fråga existerar istället för att leva. Detta synsett på livet gjorde att patienten förlorade mycket livskraft och vilja till sjukdomen och fick därmed svårare att ta energi till sociala aktiviteter. Cooney et. Al (2013) beskrev även om viljan att vara normal men som misslyckades och då ledde till frustration och social isolation då patienten inte längre passade in i sin omgivning. Det framgick att familjen och sällskap hade en betydelsefull roll för patienten för att kunna leva med sin sjukdom. För en del patienter var de en källa till livslust och gav dem en anledning att kämpa vidare. Genom att umgås med nära och kära upplevde patienterna mer livskvalité och välmående. I samband av att vara beroende av en familjemedlem eller annan person gav detta ett minskat självförtroende och de kunde känna sig misslyckade som person (Fraser, Kee & Minnick, 2006; Sossai, Grey & Tanner, 2011; Barnett, 2005; Stridsman, Zingmark, Lindberg & Skär, 2015; Avsar & Kasikci, 2010; Gullick & Stainton, 2007). 7. Diskussion Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv sjukdom. De huvudsakliga fynd som uppstod under analyseringsprocessen var tre kategorier och ett tema. Kategorierna som framgick i denna litteraturstudie visade sig ha stor inverkan på varandra. Dessa tre faktorer; fysiska, emotionella och sociala faktorer, har alla egenskaper som urskiljer dem och belyser problematiken i varje område hos patienter med KOL och tillsammans skapar de patientens upplevelser om sitt sjukdomstillstånd. 12

16 7.1 Metoddiskussion Vi anser att vår analys skedde metodiskt och ledde fram till relevanta och tydliga kategorier och tema. Vi fann inga svårigheter att finna meningsenheter i de flesta av våra artiklar och kondenseringen av dem skedde problemfritt. Arbetet att jämföra artiklarna sinsemellan då vi fann relevanta koder till varje meningsenhet. Under analysen fann vi en röd tråd i alla våra granskade artiklar som via diskussion ledde fram till de valda kategorierna. Utifrån dessa tre kategorier gjorde vi en tolkande ansats när tematiseringen skulle ske för att ge temat begränsad livsvärld. Lundman och Hällgren- Graneheim (2008) var till stor hjälp för att vi skulle finna lämpliga metodologiska steg i vår analysprocess. En litteraturstudie med kvalitativ ansats valdes eftersom det bäst passade vårt syfte då vi ville beskriva och förstå patienters upplevelser av sin sjukdom, kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Detta styrks av Forsberg och Wengström (2012) som menar att att denna ansats är speciellt utformad för att kunna skapa en förståelse och tolkning av en persons subjektiva upplevelser. De artiklar som valdes ut upplevde vi hade ett lämpligt innehåll och gav vår litteraturstudie ett relevant information. Då denna litteraturstudie genomfördes i mitten av 2016 valde vi att inkludera artiklar inom 11 år, vanligen 10 år, för att få med relevanta artiklar i vår sökning, detta för att vi anser att tidspannet speglar bäst i vilket utvecklingen av vården av KOL är idag. Målet är att finna och sammanställa all relevant forskning, detta är dock inte möjligt av praktiska och ekonomiska skäl. Under pilotsökningen valde vi att använda sökord som var både kvalitativa och kvantitativa. Under själva sökningen efter litteratur till studien valde vi mer kvalitativa sökord så som Life Experience. Andra sökord som användes var Cronic Obtstructive Pulmonary Disease or COPD och Patient Perspective, detta sökresultatet gav studier om KOL samt studier som utforskade patienters upplevelser. När vi granskade sökresultatet valdes det ut artiklar med lämplig rubrik för att sedan läsa dess abstract för att avgöra om artikelns syfte återseglade vår problemformulering. Detta kan påverka vår studies resultat då vi kan ha missat relevanta artiklar som hade en irrelevant titel, vilket kan ses som en svaghet. Vi valde enbart artiklar med kvalitativ metod då detta var mest relevant resultat för vår litteraturstudies syfte (Granskär & Höglund-Nielsen, 2008). Vid sökningen uppkom en del dubbletter av redan utvalda artiklar, detta kan tolkas som att 13

17 vår sökning var relevant och gav resultat med hög kvalité. Detta stöder Östlundh (2012) i sin beskrivning om informationssökning till studier. Artiklarna som valdes ut lästes igenom ett flertal gånger och kvalitetsgranskades. Vi valde SBUs granskningsmall då vi anser att den granskar relevanta delar av studien och som ökar dess trovärdighet. Vissa delar av mallen var något svårtolkade, t.ex. de svarsalternativ som visade oklart, gjorde det svårare att bedöma studien. Vi har endast åtta stycken artiklar i studien vilket vi anser kan vara en svaghet då ett större antal hade kunnat styrka vår slutsats ytterligare. Ingen av de medtagna artiklarna kommer heller från databasen Pubmed och detta kan även ses som en svaghet då det kan ge sken av att vi inte uttömt den databasen på relevanta artiklar gentemot vårt syfte. Litteraturstudien har genomförts under kort tidsperiod och vi tror att vi kunnat få fram ytterligare information om den hade pågått under en längre tid. Därför ser vi även detta som en svaghet. Det var även vår första gång som vi båda tidigare sammanställde en litteraturstudie vilket ökar risken för att fel kunde uppstå. Vi har även identifierat styrkor i studien. Den har genomförts av två oberoende parter vilket betyder att sannorlikheten att någonting förbigås minskar (Granskär & Höglund- Nielsen, 2009). De studier som sammanställts kommer från flera olika länder vilket betyder att detta är något som existerar i hela världen och inte bara i Sverige. I denna litteraturstudie har vi enbart valt artiklar som har blivit godkända av en etisk kommitté. Artiklar som innehöll ett etiskt resonemang gav mer trogenhet mot informanternas livsvärld och visade helheten i sin sammanhang Resultatdiskussion Dahlberg och Segesten (2010) menar att en god vårdare bör kunna ta del av patientens livsvärld för att kunna erbjuda vård med vårdvetenskaplig grund. Som person går det aldrig att helt förstå vad en annan människa upplever. Men som sjuksköterskor bör vi försöka förstå våra patienter för att kunna ge vård som underlättar deras situation. Detta anser vi vara väldigt viktigt och är något som kan anses bristande i omvårdnaden av patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Ekebergh (2009) beskriver Husserls teori om det livsvärldsteoretiska perspektivet. Detta perspektiv kan upptäckas genom reflektion som synliggör fenomen som sedan kan analyseras. Detta förhållningssätt 14

18 ligger till grund för att inte ta saker för givet utan kliva ett steg tillbaka och se situationen med ett helhetsperspektiv. Ur vårt analysresultat fann vi att patienterna upplevde en begränsad livsvärld på grund av sin sjukdom. Då en person med KOL lever i en kropp med svåra symptom kan det reflekteras över hur det är att ständigt leva med en relativt ofunktionell kropp och hur hen är tvungen att leva med detta i sin livsvärld. En annan intressant aspekt som tas upp är att den fysiska oförmågan gjorde patienterna beroende av hjälp av andra för att kunna hantera kroppsliga moment, så som hjälp att klä på sig kläder. Detta kan tolkas som patientens livsvärld förminskas och deras självförtroende minskas på grund av att de inte klarar att göra saker själva längre. Sjukdomslidande är det lidande som uppstår på grund av en sjukdom som påverkar personen andligt/själsligt och kroppsligt (Eriksson, 1994). Patienter med KOL har som förståeligt sjukdomslidande med tanke på att de har många kroppsliga symptom, framförallt andnöd, som påverkar deras vardag. Våra resultat tyder på att patienterna har just detta lidande i många fall även livslidande. Detta kan ses då de har en obotlig sjukdom som hotar deras existens och påverkar deras livskvalité. Under analysen av studien framkom inget resultat som kunde kopplas till vårdlidande. Socialt umgänge och aktivering har visat sig vara bra för patienter med KOL, då social aktivering verkar positivt på patienternas välmående och livskvalité enligt vår studie. Dock upplevde en del patienter att det var skamligt att visa sina symptom offentligt och höll sig därmed för sig själva. Vi anser att det är viktigt att patienterna upplever att de får ett socialt stöd av kanske släktningar eller vänner för att kunna känna livskvalité, samt ha en samtalskontakt att diskutera sin sjukdom med. Som kommande sjuksköterskor känner vi att det är viktigt att kunna vara den kontakten så patienten kan dela med sig om sina upplevelser och känslor. Vårt resultat stöds av Eriksson teori (1994) som vårdare kan lindra lidande genom att ge bekräftelse, respektera patienten och ge kärlekshandlingar, så patienten kan känna sig förstådd. Känsla av sammanhang, KASAM, är ett begrepp som enligt Antonovsky (1991) är ett sätt att se på sin tillvaro och sin position i livet. KASAM kan förklaras med hur personerna hanterar påfrestande situationer. Han uttrycker att KASAM vanligen sjunker vid sjukdom. Kunskapen att förstå sin sjukdom och dess mening är något som ofta har uppkommit under vår granskning av artiklarna i denna litteraturstudie. Vi fann att 15

19 många patienter i vår studie hade lågt KASAM, då KOL är en emotionellt påfrestande sjukdom som kunde leda till att de fick minskad förståelse över meningsfullhet (Antonovsky, 1991). Dessa patienter hade ett sjukdomslidande och ett livslidande som styrker att deras KASAM är lågt. Vi anser att vi som vårdare kan motivera våra patienter uppmuntra dem i en positiv anda för att dem lättare ska kunna känna meningsfullhet. 8. Kliniska implikationer och vidare forskning I denna litteraturstudie fann vi att patienter med KOL upplever många starka känslor på grund av sin sjukdom. Kunskaper om dessa upplevelser är av god nytta för att kunna ge adekvat vård med en förståelse för patientens livsvärld. Eftersom det är många människor som lider av KOL är det en stor sannolikhet att vi som sjuksköterskor kommer träffa dessa patienter i vårt yrkesliv. Bemötandet är av stor vikt för att patienten ska uppleva omvårdnaden som positiv och känna tillit för sin vårdare(snellman, 2014). Något vi själva upplevt under vår praktik. Tidigare forskning beskriver KOL och hur det kan tänkas vara att leva med det. Under vår sökning fann vi många studier som hade som syfte att studera KOL i samband med t.ex. någon behandling eller intervention för att ge resultat att förbättra vården och underlätta diagnosering av KOL. Detta anser vi vara mycket användbara kunskaper men det skulle behövas mer forskning på enbart patienternas upplevelser av att leva med KOL. Denna forskning kan användas för att bygga upp en omvårdnadsmetod och förståelse hos vårdpersonal och människor involverade för att undvika den skam- och skuldbeläggning som många patienter upplever. 9. Slutsatser I denna litteraturstudie fann vi tre huvudkategorier; Fysiska faktorer, emotionella faktorer och sociala faktorer. Inom dessa kategorier finns det flera koder som beskriver patienters upplevelse om hur det är att leva med kronisk lungsjukdom. Inom den fysiska faktorn fann vi att sjukdomen hindrar valfriheten att göra som patienten vill, det lidande som symptomen av sjukdomen ger samt hur KOL gör patienterna beroende av hjälp. De emotionella faktorerna var ångest, rädsla, skam och skuld. Patienter mådde emotionellt sämre på grund av sina symptom och de kände skuld för att de själva åstadkommit att 16

20 denna sjukdom utvecklats. Kategorin sociala faktorer visade att patienter ofta drog sig undan från allmänheten och undvek att umgås med människor, delvis på grund av symptombörda och skam. Familjen och nära anhöriga gjorde att patienternas liv gav mer meningsfullhet. Vi fann att patienterna med KOL hade sjukdomslidande, livslidande och en begränsad livsvärld. Begreppet KASAM uppstod även under diskussionen då patienterna i vår litteraturstudie uppfattat KASAM, känsla av sammanhang. Vi hoppas denna litteraturstudie har bidragit till en ökad förståelse över problematiken vid KOL, hur sjuksköterskor bör bemöta patienter med denna sjukdom utifrån deras upplevelser. 17

21 10.Referenser: Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur. *Avsar, G., & Kasikci, M. (2010). Living with chronic obstructive pulmonary disease: a qualitative study. Australian Journal of Advanced Nursing, Volume 28 Number e505e%40sessionmgr106&hid=118&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZSZzY 29wZT1zaXRl#AN= &db=c8h Axelsson, Å. Litteraturstudie. I M, Granskär., & B, Höglund-Nielsen (Red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-sjukvård. Lund: Studentlitteratur AB Barnett, M. (2005). Chronic obstructive pulmonary disease: a phenomenological study of patients experiences. Journal of Clinical Nursing 14, *Cooney, A., Mee,L., Casey, D., Murphy, K., Kirwan, C., Burke, E., Conway, Y., Healy, D., Mooney, B., & Murphy, J. (2013). Life with chronic obstructive pulmonary disease: striving for controlled co-existence. Journal of Clinical Nursing, 22, doi: /j x Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur. Ekebergh, M. (2009). Att lära sig vårda: med stöd av handledning. Lund: Studentlitteratur AB Ericsson. E., & Ericsson. T. (2012). Medicinska Sjukdomar (4:e upplagan). Lund: Studentlitteratur AB. Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Malmö: Liber AB 18

22 Fass (2015). Dax. Hämtad från Forsberg. C., & Wengström. Y. (2012). Att göra systematiska litteraturstudier (3:e upplagan). Stockholm: Natur & Kultur *Fraser, D., Kee, C., & Minick, P. (2006). Living with chronic obstructive pulmonary disease: insiders perspectives. Journal of Advanced Nursing 55(5), doi: /j x Friberg, F. Att göra en litteraturöversikt. (2012). I F, Friberg (Red.). Dags för uppsats. Lund: Studentliteratur AB Gardiner, C., Gott, M., Small, N., Payne, S., Seamark, D., Barnes, S., Halpin, D., & Ruse, C. (2009). Living with advanced chronic obstructive pulmonary disease: patients concerns regarding death and dying. Journal of Palliative Medicine 23(8) doi: / *Gullick, J., & Stainton, C. (2008). Living with chronic obstructive pulmonary disease: developing conscious body management in a shrinking life-world. Journal of Advanced Nursing 64(6), doi: /j x ICN: International Council of Nurses. (2005). Etisk kod för sjuksköterskor. Hämtad: sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf [ ] Kvangarnes, M., Torheim, H., Hole, T., & Öhlund, L. (2012). Intensive care unit nurses perceptions of patient participation in the acute phase of chronic obstructive pulmonary disease exacerbation:an interview study. Journal of Advanced Nursing, 69(2), doi: /j x 19

23 Larsson, S. (2014).Definitioner, basal diagnostik och svårighetsgradering vid KOL. I Larsson (Red.). KOL;Kronisk obstruktiv lungsjukdom (3:1 s ). Lund: Studentlitteratur *Lindgren, S., Storli, S., & Wiklund-Gustin, L. (2014). Living in negotiation: patients experiences of being in the diagnostic process of COPD. International Journal of COPD, 2014: doi: /COPD.S60182 Lundman, B., & Hällgren-Granheim, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I M, Granskär., & B, Höglund-Nielsen (Red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälsosjukvård. Lund: Studentlitteratur AB Hjärt-Lungfonden. (2014). KOL- en skrift om kronisk obstruktiv lungsjukdom. Stockholm: Hjärt-lungfonden. Hjärt-lungfonden. (2015). KOL rapport Stockholm: Hjärt-lungfonden. Scullion, J., & Holmes, S. (2011) Palliative care in patients with chronic obstructive pulmonary disease. Nursing older people, 23(4): Snellman, I. (2014) Vårdrelationer en filosofisk belysning. I F, Friberg., & J, Öhlén (Red). Omvårdnadens Grunder: Perspektiv och förhållningsätt. (s ). Lund: Studentlitteratur AB. *Stridman, C., Zingmark, K., Lindberg, A., & Skär, L. (2014). Creating a balance between breathing and viability: experiences of well-being when living with chronic obstructive pulmonary disease. Primary Health Care Research & Development, 2015; 16: doi: /S *Sossai, K., Gray, M., & Tanner, B. (2011). Living with chronic obstructive pulmonary disease: experiences in northern regional Australia. International Journal of Therapy and Rehabilitation, November 2011, Vol 18, No

24 e505e%40sessionmgr106&hid=118&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZSZzY 29wZT1zaXRl#AN= &db=c8h Willman, A. (2014) Hälsa och Välbefinnande. I A-K, Edberg., & H, Wijk (Red). Omvårdnadens Grunder: Hälsa och Ohälsa. (s ). Lund: Studentlitteratur. World health organization. (2015). Chronic obstructive pulmonary disease. Hämtad från Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F, Friberg. Dags för Uppsats. Lund: Studentlitteratur. *= Studier inkluderade i analysen 21

25 Bilagor 1.1 Bilaga. Cinahl. Sökningsperiod till = Fritextsökning MH = Headings Nr Sökord Antal Träffar Antal lästa Abstract Antal lästa i Fulltext Artikelnummer inkluderade i studien Antal Artiklar inkluderade till studien S1 copd or chronic obstructive pulmonary disease S2 life experiences 8,087 24, S3 patient perspective 21, S4 S1 + S2 + S3 S5 S1 AND S2 S6 patients attitudes AND patient perspective AND chronic obstructive pulmonary disease or copd S7 attitudes to illness AND patient perspective AND chronic obstructive pulmonary disease or copd , (10) (9) (9) 1 S8 patient experience 61, S9 S1+S I

26 1.2 Bilaga. Pubmed. Sökningsperiod till = Fritextsökning MESH = Mesh termer Nr Sökord Antal Träffar Antal lästa Abstract Antal lästa i Fulltext Artikelnummer inkluderade i studien Antal Artiklar inkluderade till studien S1 life experiences S2 pulmonary disease, chronic obstructive 43, , S3 S1+S S4 attitude 308, S5 life change event 24, S6 S2+S4+S S7 S1+S2+S II

27 1.3 Bilaga. Psychinfo. Sökningsperiod till = Fritextsökning DE = Theasaurus Nr Sökord Antal Träffar Antal lästa Abstract Antal lästa i Fulltext Artikelnummer inkluderade i studien Antal Artiklar inkluderade till studien S1 chronic obstructive pulmonary disease S2 life experiences 1, , S3 S1+S , 10, 42, 52 4 S4 DE chronic obstructive pulmonary disease AND DE Life experience S5 chronic obstructive pulmonary disease or copd AND patient attitudes or perceptions or feelings III

28 1.4 Bilaga. Kvalitativ granskningsmall, SBU. Granskningsmall Alla frågor besvaras med; JA, NEJ, OKLART, EJ TILLÄMPL. Syfte a) Utgår studien från en väldefinerad prblemformulering/frågeställning? Urval a) Äe urvalet erelevant? b) Är urvalsförfarandet tydligt beskrivet? c) Är kontexten tydligt beskriven? d) Finns relevant etiskt resonemang? e) Är relationen forskare/urval tydligt beskriven? Datainsamling a) Är datainsamlingen tydligt beskriven? b) Är datainsamlingen relevant? c) Råder datamättnad? d) Har forskaren hanterat sin egen förförståelse i relation till datainsamlingen? Analys a) Är analysen tydligt beskriven? b) Är analysförfarandet i relevant i relation till datainsamlingsmetoden? c) Råder analysmättnad? d) Har forskaren hanterat sin egen föförståelse i relation till analysen? Resultat a) Är resultatet logiskt? b) Är resultatet begripligt? c) Är resultatet tydligt beskrivet? d) Redovisas resultatet i förhållande till en teoretisk referensram? e) Genereras en hypotes/teori/modell? f) Är resultatet överförbart till ett liknande sammanhang (kontext)? g) Är resultatet överförbart till ett annat sammanhang (kontext)? IV

29 1.5 Bilaga. Artikelmatris Nr Författare, År, Land Tidskrift, Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet 1 Avşar G, Kaşikçi M, Medelhög (2010), Turkiet. 2 Barnett, M. (2005). Storbritannien. Australian Journal of Advanved nursing; Living with chronic obstructive pulmonary disease: a qualitative study Issues in Clinical Nursing; Chronic obstructive pulmonary disease: a phenomenological study of patient s experiences. Syftet med denna studie är att undersöka upplevelsen att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom, i för att få en förståelse för hur Sjukdomen drabbar patientens liv Syftet var att utforska upplevelsen hur det är att leva med KOL via den subjektiva upplevelsen beskriven av patienten. Fenomenlogisk studie med deskriptiv design. Djupgående intervjuer, semistrukturerade. Kvalitativ studie med fenomenologisk metod. Ostrukturerade intervjuer. Andnöd identifierades som det mest besvärande symptomet som leder till panik och rädsla. Deltagarna beskrev också en känsla av frustration och förlust av sociala aktiviteter. Detta resulterade också i förlust av roller och ledde till emotionellt trauma. Sjukdomen hade stor påverkan på patienternas liv. KOL var socialt hämmande för dem och de hade en försämrad kontakt med familj och relationer. Symptomet andnöd var problematiskt då det ledde till ångest, panik och rädsla. Medelhög V

30 3 Cooney, A,.et al. (2013). Irland. Journal of Clinical Nursing; Life with chronic obstructuve pulmonary disease: striving for controlled co-existence Att beskriva hur människor med KOL hanterar att leva med sjukdomen Straussian Grounded Theory. Semi-strukturerade intervjuer. Olika sätt att hantera livet framkom. Vissa såg livet positivt och levde genom att kontrollera sin kropp, andra ville dölja sina symtom. Medelhög 4 Fraser, D., Kee, C., & Minick, P. (2006). USA Issues and Innovation in nursing practice; Living with chronic obstructive pulmonary disease: insider s perspectives. Syftet var att förstå hur svår KOL har påverkat äldre personer och hur sjukdomen är integrerad i deras liv. Hermeneutisk fenomenologisk studie. Intervju av tio personer i deras hem eller på sjukhus. KOL påverkade personernas dagliga aktiviteter på alla sätt. Tre teman framkom: att veta vad som fungerar för en, att knappt hänga med & att förlora och få kontroll över sin kropp. Hög VI

31 5 Gullick,J,. & Stainton, C. (2008). Australien. Journal of Advanced Nursing; Living with chronic obstructive pulmonary disease: developing a conscious body management in a shrinking life-world. Syftet var att utforska upplevelser hos personer som lever med KOL Kvalitativa intervjuer vid två tillfällen för varje deltagare, totalt 58 intervjuer. Personerna med KOL blev andfådda och kunde inte ta deras andning för givet, deras livsvärld krympte. Detta ledde till en livsstil där de fick en mer medvetenhet till sin kropp och hur den bör hanteras. Hög 6 Lindgren S, Storli S, Wiklund- Gustin L., (2014), Norge International Journal of COPD, Living in negotiation: patients experiences of being in the diagnostic process of COPD Att belysa patienternas upplevelser av att gå igenom processen att diagnostiseras med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) fenomenologisk - hermeneutisk analys. Denna studie visar bördan och utmaningar som de som diagnostiseras med KOL genomlever. Oavsett sjukdomens svårighetsgrad, så påverkar den livet negativt. Hög VII

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom

Läs mer

Patienters upplevelser av att leva med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom. Patients experience of living with Chronic Obstructive Pulmonary Disease

Patienters upplevelser av att leva med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom. Patients experience of living with Chronic Obstructive Pulmonary Disease Patienters upplevelser av att leva med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom Patients experience of living with Chronic Obstructive Pulmonary Disease Borg, Victor. Kinrade, Alexandra Örebro universitet, Institutionen

Läs mer

Bilaga 3: Kvalitativ granskningsmall

Bilaga 3: Kvalitativ granskningsmall Bilaga 3: Kvalitativ granskningsmall Protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod Modifierad version av Willman, Stoltz & Bahtsevani (2011) Beskrivning av studien Tydlig avgränsning/problemformulering?

Läs mer

OM001G Individuell skriftlig tentamen

OM001G Individuell skriftlig tentamen OM001G 170429 Individuell skriftlig tentamen Förbättringskunskap och vetenskaplig metod, 3,5 högskolepoäng (Provkod: 0100) Max 50 poäng. För betyg Godkänt krävs 30 p, för betyg Väl godkänt krävs 42 p Ange

Läs mer

Att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom

Att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom Omvårdnadsuppsats 15 hp Att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom En Litteraturstudie Författare: Emelie Brandt, Emelie Friberg & Karin Johansson Handledare: Kent Stening Termin: HT 12 Kurskod: 2OM304

Läs mer

ATT LEVA MED KOL PATIENTENS UPPLEVELSER

ATT LEVA MED KOL PATIENTENS UPPLEVELSER ATT LEVA MED KOL PATIENTENS UPPLEVELSER EN LITTERATURSTUDIE LINDA HOLMBERG THERESE KARSTEN Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 61-90 hp Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Januari

Läs mer

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

Bilaga 1. Artikelmatris

Bilaga 1. Artikelmatris 1/5 Bilaga 1. Artikelmatris Ben Natan, M. & Garfinkel, D. End of life needs as perceived by terminally ill older adult patients, family and staff 2010 Att jämföra den betydelse som olika behov i slutet

Läs mer

Att leva med KOL. En litteraturstudie. Simon Gustafsson. Simon Gustafsson

Att leva med KOL. En litteraturstudie. Simon Gustafsson. Simon Gustafsson Att leva med KOL En litteraturstudie Simon Gustafsson Simon Gustafsson Höstterminen 2015 Självständigt arbete, (examensarbete), 15hp. Sjuksköterskeprogrammet, 180hp Handledare: Elisabeth Lindahl, Lektor

Läs mer

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

Tema 2 Implementering

Tema 2 Implementering Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

När luften inte finns

När luften inte finns EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2011:116 När luften inte finns Patienters upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom

Läs mer

Upplevelser av att leva med KOL En litteraturstudie

Upplevelser av att leva med KOL En litteraturstudie Examensarbete i omvårdnad, 15 hp Upplevelser av att leva med KOL En litteraturstudie Författare: Azia Alkabi Handledare: Ewy Olander Sjuksköterskeprogrammet, kurs: OM1434 Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda

Läs mer

Artikelöversikt Bilaga 1

Artikelöversikt Bilaga 1 Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Upplevelser av att leva med KOL

Upplevelser av att leva med KOL Examensarbete i omvårdnad, 15 hp Upplevelser av att leva med KOL En litteraturstudie Ata Ghaderi Handledare: Monika Nilsson Sjuksköterskeprogrammet, kurs: OM1434 Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

KOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna.

KOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna. KOL Kronisk obstruktiv lungsjukdom Inledning Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna. Sjukdomen upptäcks ofta sent eftersom den utvecklas långsamt och patienten i regel omedvetet

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

Sjuksköterskans upplevelse och föreställningar av mötet med våldsutsatta kvinnor En systematisk litteraturstudie

Sjuksköterskans upplevelse och föreställningar av mötet med våldsutsatta kvinnor En systematisk litteraturstudie Självständigt arbete 15hp Sjuksköterskans upplevelse och föreställningar av mötet med våldsutsatta kvinnor En systematisk litteraturstudie Författare: Emelie Abrahamsson och Elsa Salomonsson Termin: VT

Läs mer

Kroniskt obstruktivt lungsjuka patienters upplevelser av andnöd

Kroniskt obstruktivt lungsjuka patienters upplevelser av andnöd EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2013:32 Kroniskt obstruktivt lungsjuka patienters upplevelser av andnöd Arvid Lundén Måns Christoffersson

Läs mer

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Monika Löfgren, leg sjukgymnast, docent, KI DS Andrea Hållstam, leg sjuksköterska, doktorand, KI SÖS Varför förändring?

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom En litteraturstudie

Upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom En litteraturstudie Uppsats omvårdnad 15hp Upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom En litteraturstudie Författare: Sara Björklund, Rebecka Hammond & Linnéa Johansson. Termin: HT13 Kurskod: 2VÅ60E Abstrakt

Läs mer

Onödigt lidande orsakat av vårdpersonalett patientperspektiv

Onödigt lidande orsakat av vårdpersonalett patientperspektiv Uppsats omvårdnad 15 hp Onödigt lidande orsakat av vårdpersonalett patientperspektiv Författare: Karlsson Sanna och Ottesen Zimmergren My Examinator: Mona From Attebring Termin: HT 2012 Kurskod: 2OM340

Läs mer

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i

Läs mer

KLOKA LISTAN. Behandling, farmakologisk och icke-farmakologisk Läkemedelsval på substansnivå

KLOKA LISTAN. Behandling, farmakologisk och icke-farmakologisk Läkemedelsval på substansnivå KLOKA LISTAN KOL 1810-18.50 18.10 Michael Runold Behandling, farmakologisk och icke-farmakologisk Läkemedelsval på substansnivå 18.25 Eva Vikström Jonsson KOL-läkemedel på kloka listan. Varför finns vissa

Läs mer

Kvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna

Kvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ design Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ forskning Svara på frågor som hur och vad Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera

Läs mer

Att leva med obotlig sjukdom - Erfarenheter från kvinnor med metastaserad bröstcancer

Att leva med obotlig sjukdom - Erfarenheter från kvinnor med metastaserad bröstcancer Självständigt arbete, 15 hp Att leva med obotlig sjukdom - Erfarenheter från kvinnor med metastaserad bröstcancer Författare: Alice Petersson och Annie Hagman Handledare: Linda Ljungholm Examinator: Gunilla

Läs mer

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 KOL Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är: Kronisk obstruktiv lungsjukdom= KOL är en inflammatorisk luftrörs/lungsjukdom som ger kronisk

Läs mer

KOL påverkar hela kroppen och hela livet

KOL påverkar hela kroppen och hela livet KOL påverkar hela kroppen och hela livet Att inte kunna gå uppför en trappa utan att behöva stanna och hämta andan flera gånger. Att tvingas ställa in sociala aktiviteter på grund av att andningsfunktionen

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Anette Alvariza Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta

Läs mer

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens

Läs mer

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag

Läs mer

Kvalitativ design. Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna

Kvalitativ design. Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ design Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna Skillnad mellan kvalitativ och kvantitativ design Kvalitativ metod Ord, texter

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut.

36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut. Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: VVT012 Tentamen ges för: SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-04-27 Tid: 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie

ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie RELATIVES EXPERIENCES OF LIVING WITH A PERSON SUFFERING FROM BIPOLAR DISORDER A literature based

Läs mer

Vårdlidande ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv En litteraturstudie

Vårdlidande ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv En litteraturstudie Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar 391 82 Kalmar Kurs: Omvårdnad uppsats 15 hp Vårdlidande ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv En litteraturstudie Sofia Egertz och Sofia Johansson

Läs mer

Att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom - Kan välbefinnande ändå upplevas?

Att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom - Kan välbefinnande ändå upplevas? EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2012:20 Att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom - Kan välbefinnande ändå upplevas? Julia

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Campus Örnsköldsvik Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Under Söka och skriva på http://ovik.u b.umu.se/ finns länkar till lexikon, Sökhjälp och guider, Medicin och Skriva uppsats,

Läs mer

Vård av en dement person i hemförhållanden

Vård av en dement person i hemförhållanden Vård av en dement person i hemförhållanden Bemötande, vård och rapportering Kerstin Savolainen Lene-Maj Asplund 06.03.04 Vad är demens? Förorsakas av organiska sjukdomstillstånd i hjärnan Störningar i

Läs mer

Jag har KOL -Personers upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom

Jag har KOL -Personers upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD 2015:7 Jag har KOL -Personers upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom

Läs mer

Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa / Allmänmedicin vid institutionen för Medicin

Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa / Allmänmedicin vid institutionen för Medicin Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa / Allmänmedicin vid institutionen för Medicin Forskningsmetodik - en introduktion 8 hp (kurskod MFM330) Projektledare

Läs mer

Palliativ vård; Upplevelsen av delaktighet ur ett patientperspektiv

Palliativ vård; Upplevelsen av delaktighet ur ett patientperspektiv [Dokumenttyp] Palliativ vård; Upplevelsen av delaktighet ur ett patientperspektiv - en icke-systematisk litteraturstudie Författare: Amanda Jonsson och Mårten Svensson Handledare: Ingegerd Snöberg Examinator:

Läs mer

Att leva med MS Livssituation, livskvalitet och hanterandet av vardagen

Att leva med MS Livssituation, livskvalitet och hanterandet av vardagen Litteraturstudie Att leva med MS Livssituation, livskvalitet och hanterandet av vardagen Författare: Caroline Bylander Emmelie Ek Termin: VT12 Kurskod: 2OM340 Sammanfattning Syftet med den här litteraturstudien

Läs mer

Att leva med diabetes typ 2

Att leva med diabetes typ 2 EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2013:54 Att leva med diabetes typ 2 Behnaz Farbod Elham Najafi Examensarbetets titel: Att leva

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk16h. TentamensKod:

Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk16h. TentamensKod: Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk16h TentamensKod: Tentamensdatum: 2018-04-20 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: inga tillåtna

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12 Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar

Läs mer

Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning

Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning Åsa Axelsson Göteborg universitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning Ingen intressekonflikt Hjärtstopp Behandling Förlust Förutsättningar Alltid plötsligt

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

SJSD13, V Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 5 (1 hp), vt 2016

SJSD13, V Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 5 (1 hp), vt 2016 SJSD13, V Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 5 (1 hp), vt 2016 Ansvariga för kursen: Kajsa Landgren och Angelika Fex Introduktion Kursintroduktion sker måndagen den 18/1 kl. 14.45

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Man måste vila emellanåt

Man måste vila emellanåt Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

VÄGLEDNING för litteraturöversikt om

VÄGLEDNING för litteraturöversikt om MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Utbildningsområde omvårdnad VÄGLEDNING för litteraturöversikt om ett folkhälsoproblem KENT JOHNSSON INGELA SJÖBLOM LOTTIE FREDRIKSSON Litteraturöversikt Omvårdnad II OV311A

Läs mer

ATT INTE KUNNA ANDAS En litteraturstudie om att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom

ATT INTE KUNNA ANDAS En litteraturstudie om att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar 391 82 Kalmar Kurs: Omvårdnad uppsats 15 hp ATT INTE KUNNA ANDAS En litteraturstudie om att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom Jenny Andersson Malin

Läs mer

PubMed (Medline) Fritextsökning

PubMed (Medline) Fritextsökning PubMed (Medline) PubMed är den största medicinska databasen och innehåller idag omkring 19 miljoner referenser till tidskriftsartiklar i ca 5 000 internationella tidskrifter. I vissa fall får man fram

Läs mer

Självständigt arbete 15 hp

Självständigt arbete 15 hp Självständigt arbete 15 hp Anhörigas erfarenheter av vård i livets slutskede En systematisk litteraturstudie Författare: Johanna Carlsson & Ida Johansson Termin: VT-14 Ämne: Vårdvetenskap Nivå: Grundnivå

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017 Omvårdnad vid förestående och inträffad död Annette Holst-Hansson 2017 DÖENDET OCH DÖDEN EN NATURLIG DEL AV LIVET Livshotande tillstånd - sjukdom - trauma - suicid OMVÅRDNAD I SAMBAND MED Döende och död

Läs mer

Vad är psykisk ohälsa?

Vad är psykisk ohälsa? Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-02-17 Tid: 09-11 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

Upplevelsen av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom EN LITTERATURSTUDIE

Upplevelsen av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom EN LITTERATURSTUDIE Blekinge Tekniska Högskola Sektionen för hälsa Upplevelsen av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom EN LITTERATURSTUDIE BERTILSSON EDVIN NILSSON AMANDA Examensarbete i vårdvetenskap 15 hp Kursbeteckning

Läs mer

SJSD13, V Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 5 (1 hp), ht 2016

SJSD13, V Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 5 (1 hp), ht 2016 SJSD13, V Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 5 (1 hp), ht 2016 Ansvariga för kursen: Kajsa Landgren och Angelika Fex Introduktion Kursintroduktion sker måndagen den 29/8 kl. 14.45,

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Att som sjuksköterska möta existentiella frågor i den palliativa vårdens sena fas -en systematisk litteraturstudie

Att som sjuksköterska möta existentiella frågor i den palliativa vårdens sena fas -en systematisk litteraturstudie Självständigt arbete 15 hp Att som sjuksköterska möta existentiella frågor i den palliativa vårdens sena fas -en systematisk litteraturstudie Författare: Emelie Manfred & Sara Almqvist Handledare: Lise-Lotte

Läs mer

KOL och rökavvänjning

KOL och rökavvänjning KOL och rökavvänjning Ann Ekberg-Jansson FoU chef Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Somatisk sjukdom och psykisk ohälsa - helhetssyn

Läs mer

Smärtbedömning!vid! demenssjukdom4!ingen!gissningslek!

Smärtbedömning!vid! demenssjukdom4!ingen!gissningslek! Smärtbedömningvid demenssjukdom4ingengissningslek Enlitteraturöversiktomdenkomplexavårdsituationenutifrånsjuksköterskansperspektiv Examensarbete på grundnivå Huvudområde: Omvårdnad; GR (C Examensarbete

Läs mer

Litteraturstudie i kursen Diabetesvård I

Litteraturstudie i kursen Diabetesvård I Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Diabetesvård I Anvisning, tips och exempel Författare: Lärare: Examinator: Diabetesvård 1 15hp 1 Anvisningar

Läs mer

Kvalitativa metoder II

Kvalitativa metoder II Kvalitativa metoder II Tillförlitlighet, trovärdighet, generalisering och etik Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt

Läs mer

SJSD13, V Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 5 (1 hp), ht 2017

SJSD13, V Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 5 (1 hp), ht 2017 SJSD13, V Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 5 (1 hp), ht 2017 Ansvariga för kursen: Kajsa Landgren och Angelika Fex Introduktion Kursintroduktion se tid och lokal i schemat Välkommen

Läs mer

2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag?

2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag? 2 Tankens makt Centralt innehåll Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. Inledning Vem är jag? Självuppfattning Johari fönster Kontroll lokus Self eficacy Självkänsla och självförtroende Det salutogena

Läs mer

Kommunikation av sjukdom

Kommunikation av sjukdom Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk

Läs mer

Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt

Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem kan medföra allvarliga konsekvenser, inte bara för personen med spelproblem

Läs mer

Omvårdnad GR (A), Hälsa och ohälsa I, 7,5 hp

Omvårdnad GR (A), Hälsa och ohälsa I, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Omvårdnad GR (A), Hälsa och ohälsa I, 7,5 hp Nursing Science Ba (A), Health and Ill Health I 7,5 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning

Läs mer

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD Våra fyra grundpelare: Svensk sjuksköterskeförening http://www.swenurse.se All

Läs mer

Döendet. Palliativa rådet

Döendet. Palliativa rådet Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Stressade studenter och extraarbete

Stressade studenter och extraarbete Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap

Läs mer

Patienters upplevelser av att inte kunna göra sig förstådda i möten med vårdpersonal En systematisk litteraturstudie

Patienters upplevelser av att inte kunna göra sig förstådda i möten med vårdpersonal En systematisk litteraturstudie Examensarbete, 15 hp Patienters upplevelser av att inte kunna göra sig förstådda i möten med vårdpersonal En systematisk litteraturstudie Författare: Mikaela Mulder & Moa Rolfsson Termin:VT-16 Ämne: Vårdvetenskap

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se STUDIEHANDLEDNING Integrativ vård 7,5 högskolepoäng Kurskod OM3310 Kursen ges som valbar kurs inom institutionens sjuksköterskeprogram Vårterminen 2011 Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail:

Läs mer

Patienters upplevelser i samband med lungcancer

Patienters upplevelser i samband med lungcancer Uppsats omvårdnad 15 hp Patienters upplevelser i samband med lungcancer Författare: Isabell Andersson, Karin Freckmann, Helena Hjelm Termin: VT12, 2012-05-12 Kurskod:2OM340 SAMMANFATTNING Bakgrund: Lungcancer

Läs mer

Salutogent förhållningssätt

Salutogent förhållningssätt Salutogent förhållningssätt i vård och omsorg om de äldre Socialförvaltningens ledningsförklaring Vi utgår från medborgarens egen förmåga och resurser för att främja hälsa. Det vi tillsammans åstadkommer

Läs mer

Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!

Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet! Palliativ vård i livets slutskede - högsta prioritet! Carl-Magnus Edenbrandt Docent, Leg.läkare Institutionen för kliniska vetenskaper Lunds Universitet Ordförande Svensk Förening för Palliativ Medicin

Läs mer

Patientens upplevelse av välmående och delaktighet vid terapeutisk utredning av autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning

Patientens upplevelse av välmående och delaktighet vid terapeutisk utredning av autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning Patientens upplevelse av välmående och delaktighet vid terapeutisk utredning av autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning Specialistarbete, klinisk psykologi Sofia Irnell Inledning Val av

Läs mer