LÄRA. Pedagogik som bygger identitet #1/2014 STOCKHOLM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LÄRA. Pedagogik som bygger identitet #1/2014 STOCKHOLM"

Transkript

1 VINNARE AV SVENSKA PUBLISHINGPRISET 2013 LÄRA #1/2014 STOCKHOLM Pedagogik som bygger identitet Extra sidor om årets budget Sociala medier som fortbildning Spånga har ett bibliotek i världsklass Vem älskar chefen?

2 PDF-edition för ipad STOCKHOLM #1/2014 Är du årets lärare? Svaret på det kan du få nu i vår; då delas nämligen priser ut till Stockholms stads duktigaste pedagoger. Vi kommer att belöna den grundskolerespektive gymnasielärare samt de lärarlag som genom kunskap och kreativitet gjort mest för utvecklingen av undervisningen under året. Prissumman fördelas så här: kronor var får de bästa enskilda lärarna och kronor går till varje vinnande lärarlag. Prispengarna ska användas till kompetensutveckling. LÄRA Stockholm ges ut av utbildnings förvaltningen i Stockholms stad och utkommer med fem nummer per år. Adress: LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, Stockholm. Besöksadress: Hantverkargatan 2F. Chefredaktör: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, , stockholm.se. Redaktör, projektledare: Annelie Drewsen, , Medverkande skribenter: Katarina Bjärvall, Otto Granberg, Agneta Berghamre Heins, Helene Lumholdt, Filippa Mannerheim, Katarina Lycken Rüter, Marianne Hühne von Seth, Monika Sidén, Marie-Hélène Sund, Ann Turlock och Annbritt Ulllén. Ansvarig utgivare: Anders Carstorp. Grafisk form: b-e-r-g.se Tryck: Östertälje Tryckeri AB, Stockholm, ISSN Upplaga: exemplar. För kostnadsfri prenumeration, kontakta utbildningsförvaltningen på Priserna delas ut i anslutning till mässan för goda exempel 13 maj. Läs mer på Omslag: Läraren Angelina Dimiter Taikon fotograferad av Marc Femenia.

3 INSPIRATION OCH INFORMATION FRÅN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLMS STAD FOTO: ROBERT BLOMBÄCK DETTA NUMMER 23 I Patricia Diaz undervisning är digitala verktyg och sociala medier självklara inslag. Hennes råd till kollegor som också vill komma igång är: Ta hjälp av kollegor och elever, avsätt tid och börja i det lilla. 10 Sverige rasar i senaste Pisaundersökningen. Vad beror det på och vad kan vi göra åt det? Rapport från ett seminarium på Stockholms universitet. DESSUTOM... Bibliotekarien som motor för lärande 4 Ny i läraryrket 8 Studiedagar en doft från förr? 11 Möt Angelina Dimiter Taikon 18 ILLUSTRATION: DENNIS ERIKSSON / WOO Vad är det som lockar med rektorsjobbet? Tre av Stockholms skolledare möts i ett nära samtal om makt, pedagogisk utveckling och framtidens skolledare. FOTO: ROBERT BLOMBÄCK Ottawas skoldirektör Jennifer Adams berättar hur hon vill lyfta hela utbildningssystemet och minska utbildningsklyftorna i Kanadas huvudstad. Vinn biobiljetter 24 Skolbudget Så fördelas pengarna 29 Vem älskar chefen? 44 FOTO: BJÖRN TESCH Fler röster i LÄRA 2014 Det nummer av LÄRA Stockholm du just nu läser är lite tjockare än vanligt och innehåller några nya inslag. En nyhet är uppslaget Min skola där en elev berättar om sin skola. Först ut är Elin Holmgren som läser vård- och omsorgsprogrammet på Kungsholmens Västra gymnasium. Samtalet är ett återkommande inslag där vi intervjuar forskare och debattörer med anknytning till skolan. Under åren har du bland annat mött professor Ebba Witt Brattström, DN-journalisten Maciej Zaremba och varumärkesforskaren Bengt-Åke Gustafsson. För att ge mer utrymme åt olika yrkeskategorier i Stockholms skolor byter samtalet skepnad. I det här numret möts tre rektorer i ett rundabordssamtal. I kommande nummer växlar vi mellan forskarintervjuer och rundabordssamtal. Som vanligt hittar du notiser och nyheter i Nämnd & Nytt sist i tidningen. Vi har förnyat formen och hoppas att det ska bli mer lättläst. I det här numret ägnar vi dessutom flera sidor åt årets verksamhetsplan och budget. Vad innebär den för just din skola? Vilka områden är prioriterade i år? Läs mer på sidorna Som ett led i att minska kostnader för central förvaltning kommer LÄRA under 2014 att komma ut med fem nummer istället för sex. Fortsätt gärna att komma med förslag på vad du vill läsa om. Vi gör LÄRA Stockholm för din skull! n Min skola: Kungsholmens Västra 22 Nämnd & Nytt 45 AGNETHA STYRWOLDT-ALFHEIM, KOMMUNIKATIONSCHEF, CHEFREDAKTÖR LÄRA #1/2014 3

4 EN SKOLA I VÄRLDSKLASS Lärande utanför ramarna TEXT: MARIANNE HÜHNE VON SETH FOTO: MARC FEMENIA Inspiratör, föreläsare, lyssnare, guide, pedagog och IT-expert skolbibliotekarie Per Johansson kastar sig mellan rollerna för att inspirera eleverna till ett livslångt intresse för läsning. 4 LÄRA #1/2014

5 EN SKOLA I VÄRLDSKLASS Ebba Bolin och Maja Jonsson i årskurs 9 lägger sista handen vid ett skolarbete. Skolbiblioteket erbjuder en tyst miljö och Per Johansson finns alltid i närheten för att hjälpa till. Vid entrén till skolbiblioteket en trappa upp i Spånga gymnasiums huvudbyggnad hänger en anspråkslös tavla med ett stort budskap: Har du ett bibliotek saknar du ingenting. Citatet kommer från den romerske retorikern och statsmannen Cicero och är nästan två tusen år gammalt. Hans visdomsord står sig än i dag, konstaterar Per Johansson. Han är bibliotekarie på Spånga gymnasium, vars skolbibliotek förra året fick utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass av fackförbundet DIK. Biblioteket ska erbjuda så mycket mer än utlåning av böcker. Det är ett mellanting mellan ett klassrum och det egna vardagsrummet och jag har haft frihet att utforma det utifrån elevernas behov, säger han. Skolans bibliotek består av två stora salar med närmare 70 arbetsplatser. Här finns både solitära moderna fåtöljer och traditionella arbetsbord och stolar. Arbetsplatserna används för informationssökning och läsning, men också för socialt umgänge. Elever från olika årskurser och program möts och får nya nätverk. Biblioteket har inte bara med lärande att göra >> 5 LÄRA #1/2014

6 EN SKOLA I VÄRLDSKLASS Han är ett uppslagsverk på två ben och man får bra förslag på böcker. >> utan är också viktigt för elevernas personliga utveckling, anser Per Johansson. Han har arbetat som skolbibliotekarie i tio år och kom till Spånga gymnasium samtidigt som skolan renoverades för åtta år sedan. Då utökades ytorna och väggar revs ner för att skapa rymd och utrymme för de cirka 800 eleverna på högstadium och gymnasium som delar på biblioteket. Dagens skolbibliotekarie har en mer komplex roll än förr. Per Johansson vill samarbeta med lärarna så mycket som möjligt och är med vid planeringen av temadagar och prov. Ibland är han själv i klassrummet och före läser i ämnen där han har expertkunskaper. Det kan handla om deckare och hur den genren är uppbyggd. Fabrice Niconde arbetar vid en av bibliotekets datorer. I satsningen på en dator per elev har skolbibliotekarien en viktig roll, menar Per Johansson. Läroboken tar slut samma dag som eleverna tar studenten. Då ska vi ha skapat en grund så att eleverna själva kan skaffa ny kunskap. Skräck är temat för konstutställningen i biblioteket. Elever i årskurs 7 har använt böcker som material till sina konstverk. Jag hjälper också speciallärarna eftersom jag ansvarar för talböckerna som kan användas av elever med lässvårigheter. Per Johansson tar ibland med eleverna på stadsvandringar och berättar om stadens historia, för att väcka deras intresse för stockholmiana. Min uppgift är att vara motor för dem som inte har motivationen att läsa hemma eller i skolan, säger Per Johansson. Har du en kort bok? är en vanlig fråga från elever, som ofta ser krasst på sin inlärning. De vill lägga minsta möjliga arbete på att få högsta möjliga betyg, och här betyder Per Johanssons argument mycket. Till slut blir det kanske inte boken med minst antal sidor som vinner. Varje elev ska hitta sin ingång och jag vill ge dem förutsättningarna. Jag frågar eleverna hur det går och vad de tycker om boken. Utifrån den kontakten kan jag sedan utforma hjälp och stöd. Vid ett bord sitter Sofia Andersson, Cecilia Andersson och Mariam Hatta. De går i klass Na1N och kommer hit ofta, antingen för att låna en bok i ett visst ämne eller för att läsa läxor. Det är tyst och en skön miljö här och man kan alltid fråga Per, säger Mariam Hatta. Han är ett uppslagsverk på två ben och man får bra förslag på böcker. Finns inte en viss bok kan han köpa in den, sammanfattar Cecilia Andersson. Per Johansson själv anser att skolbiblioteket står och faller med skolbibliotekarien. Om han inte är på plats är biblioteket stängt. De elever vi träffar säger att det som är bäst med Spånga gymnasium är just biblioteket och att där finns en riktig bibliotekarie. Per tar oss på allvar, han är mer som en kompis, säger Adnan Masood, som går i Na3N. >> 6 LÄRA #1/2014

7 EN SKOLA I VÄRLDSKLASS Läsning är en del av livet, den hjälper människan att förstå och utvecklas. >> Som många jämnåriga pojkar läser han sällan böcker och i dag är han i skolbiblioteket för en skoluppgift. Hans grupp ska utifrån en presentation ta fram frågor om buddism inför ett läxförhör. Per Johansson diskuterar med gymnasisterna hur de ska ringa in sökningarna på internet för att få optimala träffar från trovärdiga källor och allas blickar är riktade mot dataskärmen framför dem. Att modern informationsteknik numera tar stort utrymme ställer krav på skolbibliotekariens IT-kompetens samtidigt som Per Johansson anser att hans uppgift som inspiratör för bokläsning blir än viktigare. Läsning är en del av livet, den hjälper människan att förstå och utvecklas. Men eleverna hittar i dag inte till böckerna själva. Att läsa en bok kan vara som att äta något gott, tycker Per Johansson. Men vissa böcker är som en snabbmatsburgare, man blir mätt men måltiden är inget man minns. Andra böcker är som en festmåltid på oxfilé som är tillagad med omsorg, en sådan måltid minns man länge. Hur ska eleverna hitta Jules Verne eller Graham Greene om ingen tipsar dem? undrar han retoriskt. Spånga gymnasium har ungefär utlån varje år och därtill kommer alla de böcker som blir lästa och använda på plats. Siffrorna visar på hur fundamental bibliotekets roll är, anser Per Johansson. Sedan 2011 är det lag på att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek, däremot finns 7 LÄRA #1/2014 Vid en av bibliotekets många studieplatser sitter Asmaet Berhane och Hanaan Abdalhakim och arbetar. De går första året på naturvetenskapligt program. Biblioteket är utformat efter elevernas behov. Det är ett mellanting mellan ett klassrum och det egna vardagsrummet, säger Per Johansson. Följ bloggen Svindlande Höjder på Pedagog Stockholm. Där skriver Per Johansson och hans kollegor på gymnasiebiblioteken om biblioteket som resurs i lärandet. inget krav på bemanning. Hälften av landets elever saknade tillgång till ett bemannat skolbibliotek förra året. En av sex elever har inte tillgång till något bibliotek alls, enligt en rapport från Kungliga biblioteket. Bibliotekariens yrkesroll är aldrig statisk. Per Johansson har ingen arbetsbeskrivning som preciserar vad han ska göra. Jag måste förhandla med skolledningen, med varje lärare och med varje elev. Vad vill du att jag ska hjälpa just dig med?, säger han. Per Johanssons åsikt är att många skolor visserligen har ett bibliotek, men rektorerna vet inte varför. Svaret ger han själv: skolbiblioteket är en resurs i lärandet, på samma sätt som en slöjdsal eller en idrottshall. Läroboken tar slut samma dag som eleverna tar studenten. Sedan ska de ta sig fram i sitt lärande på egen hand och då ska vi ha skapat en grund så att eleverna själva kan skaffa ny kunskap. I uppdraget ligger också att lägga grunderna för ett källkritiskt förhållningssätt och att förmedla kunskaper om upphovsrätt, liksom att lära eleverna olika lästekniker; från att skumma till att intensivläsa. Därför är det viktigt att skolledningen förstår betydelsen av biblioteket och är beredd att avsätta pengarna, tycker Per Johansson. Hans skolbibliotek har ett anslag på kronor om året för inköp och det är bibliotekarien som ansvarar för urvalet. Nobelpristagaren Alice Munros För mycket lycka står framme sida vid sida med Den arabiska våren av Mohammad Fazlhashemi. Men böcker är bara en del av det som skolans elever har tillgång till i biblioteket. Stockholm stads satsning på en dator till varje gymnasieelev gör att skolbibliotekarierna får en viktig roll att hjälpa elever att navigera på internet och vara källkritiska till vad de hittar, konstaterar Per Johansson. n

8 NYEXAMINERAD LÄRARE Från lärarstudent till kollega Johanna Zetterström gjorde stora delar av sin verksamhetsförlagda utbildning på Olovslundsskolan. Det blev vägen till drömjobbet. Under VFU:n går man hela tiden runt och är tenta-svettig av allt det nya. Min handledare gjorde mycket för min självbild som lärare, säger hon. Den 20 augusti 2013 är en dag Johanna Zetterström aldrig kommer att glömma. Det var då hon mötte sin första klass som nyanställd lärare på Olovslundsskolan i Bromma. Skolan var redan välbekant. Johanna Zetterström hade gjort stora delar av sin verksamhetsförlagda utbildning där med Fredric Nyström som handledare. Han är nu hennes mentor under introduktionsperioden som nyexaminerad lärare. Fredric har ett skönt och avslappnat sätt mot eleverna, är lugn och trygg och har en uppfriskande ironisk humor som jag tror att barn kan lära sig mycket av. Det var jättekul att han var kvar här på skolan och ville bli min mentor när jag blev anställd, säger Johanna Zetterström. Skolenheten Olovslund/Nockebyhov tar emot mellan fem och åtta VFU-studenter per år. Fredric Nyström, förstelärare i engelska och arbetslagsledare, har arbetat fem år på skolan och handleder i dagsläget tre lärarstudenter som avlöser varandra. Ett handledaruppdrag han ser som både viktigt och givande. Det ger mig mycket i arbetet som lärare. Jag håller mig à jour med aktuell didaktik- och pedagogikforskning. Sedan gillar jag att coacha, att förmedla det jag själv brinner för. Visst tar det tid att involvera studenterna i planering och undervisning men det ger mycket mer än vad det tar. Även eleverna uppskattar lärarstudenternas deltagande, menar han. Mina elever vet att de är studenter som är där för att prova på och lära sig. De är vana att träffa många olika vuxna i klassrummet och tycker det är roligt. Vibeke Eriksson, skolans rektor, beskriver mottagandet av VFU-studenter som värdefullt för skolans rekryteringsmöjligheter; att redan under utbildningen få möjlighet att skapa goda relationer med blivande lärare. Johanna Zetterström kom tidigt på tal under sin VFU och när en lärartjänst utlystes uppmunt- >> Det pedagogiska ledarskapet var tydligt. Det är en stor fördel när man gör något för allra första gången, säger Johanna Zetterström om sin VFU på Olovslundsskolan där hon idag är anställd som lärare. ENKÄT Hur var din VFU? Vad är viktigt när du söker jobb? TEXT OCH FOTO: AGNETA BERGHAMRE HEINS Sezen Mert, studerar till gymnasielärare i svenska som andraspråk Jag fick ut väldigt mycket av praktiken. Det blev en aha-upplevelse direkt. En del studenter upptäcker att de inte vill bli lärare när de kommer ut på praktik, för mig var det tvärtom. Jag kände mig styrkt i att jag verkligen valt rätt. Kollegorna och omgivningen är A och O när jag söker jobb. Det kommer före lönekraven. Caroline Gustafsson, studerar till grundlärare i åk F 3 Väldigt rolig. Det är bra att den ligger tidigt i utbildningen, då får man snabbt en känsla för yrket. För varje VFU-period får vi mer och mer utmaningar, det finns alltid nya mål att sträva mot. På mitt första jobb är det viktigt att jag även får betalt för planeringstiden. Min tid i skolan vill jag framförallt ägna åt mina elever. 8 LÄRA #1/2014

9 FOTO: HANS ALM NYEXAMINERAD LÄRARE >> rade kollegor och skolledning henne att söka den i konkurrens med andra. Enligt Vibeke Eriksson har skolans positiva inställning till att ta emot lärarstudenter gjort att de fått mycket gott rykte inom studentkretsar. Handledarskap för VFU-studenter finns med som lönekriterium för våra lärare. Är du en engagerad och skicklig handledare ska det kunna påverka din lön. Så vad var det som gjorde just Olovslundsskolan till en sådan bra VFU-plats? Johanna Zetterström dröjer inte med svaret. Jag blev otroligt väl mottagen av alla, det var en varm och välkomnande stämning. Visst, det fanns inte så många elever med svenska som andraspråk vilket är en stor del av min inriktning, men allt fungerade så bra och det pedagogiska ledarskapet var tydligt. Det är en stor fördel när man gör något för första gången. Det är ett stort steg att lämna sin student stol och ställa sig framför en klass, understryker Johanna Zetterström. Samtidigt var det just det hon längtade efter när hon tragglade med tentor och inlämningar att äntligen få komma ut till eleverna! Jag hade som mål under min VFU att hitta en ledarroll jag trivdes med i klassrummet. För att man ska våga gäller det att man får en handledare som pushar en, ger en stor frihet och säger: Min klass är din klass. Det gjorde Fredric. Likaså är handledarens engagemang, närvaro och feedback några absoluta måsten för att den verksamhetsförlagda utbildningen ska bli bra, menar Johanna Zetterström. Hon berättar om besvikna kurskamrater som kommit tillbaka efter en VFU där de lämnats ensamma i klassrummet för att undervisa, medan handledaren gått iväg för att kopiera eller dricka kaffe. Så får det inte gå till! Det är ju en utbildning vi genomgår, säger Johanna Zetterström och tillägger snabbt att feedbacken från Fredric Nyström alltid varit mer som kollegiala samtal, något som bidragit till att hon fått en positiv självbild som lärare. Fredric Nyström säger att det var lätt att handleda Johanna Zetterström. Jag brukar vara öppen för att studenterna ska få prova det de vill även om deras arbetssätt kanske inte passar mig. Sedan tar det ofta tid för dem att hitta rätt nivå på undervisningen. Det har vi pratat en del om. Johanna Zetterström nickar instämmande. Fredric brukar säga att det är litet manusvarning på mina lektioner. Här måste jag vara mer flexibel. Mina bästa lektioner har varit när jag vågat släppa litet på min noggranna planering. Det jobbar jag på. n FILIPPA MANNERHEIM Läs mer om VFU och introduktionsår på Pedagog Stockholm. Melissa Vargavinter, studerar till gymnasielärare i svenska och svenska som andraspråk Bra! Kände direkt att läraryrket var något för mig. Jag fick med mig en bra bild av vad yrket innebär under min praktik. Det är bra att den kommer så tidigt i utbildningen. Det viktigaste för mig är att jag får undervisa i det jag är utbildad för, på gymnasienivå. Det är där jag vill undervisa. Erik Nyberg, studerar till gymnasielärare i religion och historia Det är bra att vi får komma ut tidigt och testa det vi lärt oss i verkligheten. Handledarens roll är väldigt viktig. Jag har haft bra handledare och det har betytt mycket för min upplevelse av praktiken. För mig är det viktigt att jag får undervisa i en skola med funktionella lokaler. Jag tror att alla mår bättre om miljön är bra. Jenny Sjöström, studerar till gymnasielärare i svenska som andraspråk och franska Väldigt positiv. Skulle gärna ha ännu mer VFU. Jag kände direkt att jag kommit rätt, att det är det här jag vill jobba med. För mig är stämningen på skolan avgörande, och så självfallet lönenivån. Jag hoppas vi får upp våra löner. Vi som kommer ut som nyexaminerade lärare måste våga ställa krav på bättre löner. 9 LÄRA #1/2014

10 VI VAR DÄR ILLUSTRATION: DENNIS ERIKSSON / WOO Vad säger Pisa-resultaten? Pisaundersökningen slog ned som en bomb i svensk skoldebatt i höstas. Sverige rasade i alla ämnen. I november bjöd Stockholms universitet in till ett öppet seminarium om resultaten och vad de säger om svensk skola. 10 LÄRA #1/2014 Skolverkets generaldirektör Anna Ekström inledde med att betona att undersökningen mäter tre ämnesområden medan skolan har ett mycket bredare uppdrag. Samtidigt visar Pisa att problemen i svensk skola inte har att göra med enskilda ämnen utan är mer generella. Det är svårt att hitta kausala samband i skolans värld, men en förklaring kan vara att eleverna har fått för stort eget ansvar, sa hon. Anna Ekström lyfte även fram den minskade likvärdigheten som en tänkbar förklaring och efterlyste en översyn av det fria skolvalet. Dessutom menade hon att lärare, skolor och huvudmän behöver stöd i att implementera alla de skolreformer som har genomförts de senaste åren. Vad säger då resultaten från 2012 års undersökning? Tre forskare redogjorde för Pisas tre ämnesområden: matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Bilden som målades upp var dyster: sedan 2006 stupar kurvorna i alla ämnen nedåt, allra brantast efter I matematiken gäller nedgången alla elever, men i läsförståelse och naturvetenskap är det främst de elever som presterar svagast som tappat mest. De har tappat kunskaper i naturvetenskap som motsvarar ett helt skolår sedan I läsförståelse är skillnaderna mellan flickor och pojkar bland de största i hela OECD. Samtidigt har det blivit mer betydelsefullt vilken skola man går på; skillnaderna mellan skolor har ökat. Huvudsyftet med Pisaundersökningen är att se vad som är ett effektivt utbildningssystem och resultaten ska kunna ligga till grund för politiska beslut. Det som verkligen krävs nu är en stunds eftertanke och att man ifrågasätter sina heliga kor, sa Magnus Oscarsson, nationell samordnare för Pisa. Seminariet avslutades med en diskussion om tänkbara orsaker till att Sverige tappat. Det fria skolvalet var ett av förslagen. Om man börjar sortera elever brukar man tappa de svagaste, sa Magnus Oscarsson och poängterade att det går att kombinera goda resultat med likvärdighet. Det finns länder som gjort det! En av besökarna på seminariet var Jan Holmquist, gymnasiedirektör i Stockholms stad, som uttryckte oro för läget i svensk skola. Det är allvarligt för alla de elever som inte får med sig de kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för ett kommande yrkes- och samhällsliv. Det mesta tyder på att den bristande likvärdigheten är ett viktigt skäl till den negativa utvecklingen. Forskningen har länge betonat det sammanhållna skolsystemet som den bästa miljön för skolframgång. n Seminariet filmades och går att se i efterhand på Stockholms universitets webbsida. ANNELIE DREWSEN

11 KRÖNIKA Packa upp orden i ämnet Runt 130 lärare samlades en novemberdag i Tumba gymnasium för att presentera och ta del av praktikutvecklande skolforskning på Lärarnas forskningskonferens. Caroline Liberg inledningstalade under rubriken Språket i ämnet och ämnet i språket. Caroline Liberg är professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet. Hon inledde sin yrkesbana i skolan och upptäckte att det fanns alldeles för få forskare som ägnade sig åt språkutveckling under de tidiga åren. En annan reflektion var att den rådande läsmetoden gick ut på att eleverna först skulle lära sig läsa och skriva för att sedan läsa och skriva för att lära. Den uppdelningen har retat mig i hela min karriär. En av hennes slutsatser är att varje ämneslärare själv måste ta ansvar för elevernas språkliga utveckling och leda dem in i ämnet och i ämnets språk. Det handlar om att göra dem självständiga i de olika ämnena och bygger på tilltron att alla elever har potential. Caroline Liberg berättade att den större delen av ämnestexterna, omkring 90 procent, består av de mest frekventa orden i vårt språk. Resten är ämnesspecifika. För att eleven ska förstå sitt ämne måste hon eller han förstå 95 procent av orden. Det ingår i läraryrket att göra dessa ord begripliga. Det är nödvändigt att packa upp ordet eller begreppet och visa vad det står för. Caroline Liberg pratade också om perspektivets betydelse för texterna. Att vara medveten om till exempel kulturella perspektiv kan vara avgörande för att nå eleverna. Hur texten är skriven spelar stor roll. Elever med svenska som andraspråk kan bli väsentligt bättre läsare med berättande texter och direkt tilltal. Hur eleverna dras in i texten har ett starkt samband med hur eleven förstår innehållet. Fundera också över vilka värden och normer som gäller i våra läromedel, uppmanade hon. n MONIKA SIDÉN SIGNERAT: OTTO GRANBERG Studiedagar en doft från förr? Förr var för 25 år sedan. Då började mitt yngsta barn skolan. Då fanns inte mycket till valfrihet. Lisa och hennes bästis Martina bodde 75 meter från varandra, men hade en skolgränsgata emellan och kom därför till två olika skolor. Då hjälpte inga föräldraaktioner. Vi har våra regler, lät rektor meddela, och så blev det. Något bättre gick det med studiedagarna, men kampen med rektor var seg. Då fick föräldrarna ett meddelande från skolan att en viss dag var studiedag. Jag kontaktade rektor och sa att jag nog uppfattade meddelandet om en studiedag som att eleverna skulle gå i skolan och studera; alltså ett mindre lämpligt ordval. Ingen respons. Jag gick på rektor igen, nu med viss framgång; nästa gång meddelades att det var studie dag och därför var eleverna lediga. Jag gick på rektor igen och menade att studiedags informationen speglade synen att lärarna var subjektet i skolans verksamhet och eleverna objektet. Vem var till för vem? (Jag tog inte upp en annan fråga om objekt och subjekt: den om schemaläggningen och skolledningens följsamhet att tillgodose lärares önskan/ krav på att inte vara schemalagda på till exempel fredagar). Ny liten framgång: nästa gång meddelade skolan att eleverna hade ledigt en kommande dag, eftersom lärarna hade egen utbildning (studiedag). Döm om min förvåning när barnbarnet Bruno, 7 år, som nu går i en skola i Stockholm, kom hem till föräldrarna med ett meddelande om att Måndag 4/11 är det studiedag, visserligen med tillägget att det skulle komma att vara vikarier i verksamheten (alltså inget allvarligt produktionsbortfall, som jag förstod saken). Är detta ett utslag av New Public Management (NPM) i skolan, eller bara en doft från förr? Det påminner om de stora dagstidningarna som meddelar vilka dagar som är tidningsfria, det vill säga de dagar då jag som prenumerant inte får någon tidning, till exempel juldagen. (Om jag slutar att prenumerera, får jag 365 tidningsfria dagar per år!) Studiedagar kan synas vara en futtig het att ta upp, men i en skola i världsklass krävs att man håller koll på vem skolan är till för; subjekt respektive objekt. Har skolan en organisation med sin personal, sina problem och sina rutiner i fokus, eller står eleverna i centrum? Det är i handling som värdegrunden synliggörs. OTTO GRANBERG ÄR FIL.DR. I ORGANISATIONS PEDAGOGIK, HAR FEM BARN, NIO BARNBARN OCH TRE BARNBARNSBARN PS. Så kom ett nytt meddelande till Brunos föräldrar: Tisdag 7/1 är det studiedag och skolan stängd. 11 LÄRA #1/2014

12 SAMTALET Mellan lagparagrafer och anarkism TEXT: KATARINA BJÄRVALL FOTO: ROBERT BLOMBÄCK Korstryck det är ett ord som återkommer när tre rektorer möts i ett nära samtal. Eleverna har sina rättigheter, lärarna sina förväntningar, föräldrarna sina önskemål och förvaltningen sina krav. Men jag tänker att vi har makt, säger Malla Taipale från Hjulsta grundskola. Att med kort varsel föra samman ett antal rektorer är inte lätt. När vi lyckas hitta en tid blir en rektor sjuk och en annan blir en timme sen på grund av ett möte med facket. Men till slut sitter de där, tre makthavare på det stockholmska skolfältet, med kaffe och sockerbullar på ett gammalt anrikt konditori mitt i stan. Det är Malla Taipale, rektor på Hjulsta grundskola, Johan Abrahamsson på S:t Eriks gymnasium och Wolfgang Johansson på Farsta grundskolas båda enheter Hästhagsskolan och Kvickentorpsskolan. Bilden av rektorsjobbet utåt visar något av ett kamikazeuppdrag, belastat med alltför tungt ansvar och laddat med alltför lite makt. Men de här tre har ändå sökt sig till jobbet. Vad var det som lockade? Jag ville följa lärandet, säger Malla Taipale. I grunden är hon förskollärare och under många år jobbade hon med att fortbilda förskolepersonal. Men så, i mitten av 90-talet, började hon känna en lust att följa med barnen längre. Hon har själv finska som modersmål och ett särskilt intresse för flerspråkighet, mångkultur och integration. Jag ville se vad som händer med dessa barn och ungdomar i grundskolan. Som rektor har hon ansvarat för flera skolor i utsatta Stockholmsförorter och lyckats vända utvecklingen där senast på Enbacksskolan i Tensta och sedan tre terminer i Hjulsta. Hon bor också i Tensta, vilket hon menar har stor betydelse för hennes trovärdighet. Arbetet är lika roligt varje dag. Jag känner mig som en 35-åring när jag går till jobbet och som en 98-åring på kvällen när jag går ut med hunden, skrattar hon. Wolfgang Johansson arbetade tjugo år som mellanstadielärare och lärare i matematik och musik högre upp i åldrarna innan han blev rektor när han var strax över 50. Nu har han sitt femte skolledarjobb i Stockholms stad. Skolorna jag har haft förmånen att få komma till har varit nedgångna och det har inte varit rättvist mot barnen. Min son säger att jag har ett överdrivet rättvisepatos och det stämmer väl. Jag tar hela tiden svårare och svårare uppdrag. Det är oerhört krävande men också otroligt roligt. Johan Abrahamsson nickar. Jag vet inte hur sympatiskt det här kommer att låta, men jag är intresserad av att ha en maktposition för att bidra till att något ska bli bättre för ungdomar. Han är utbildad lärare i svenska, svenska som andraspråk och franska och hade sitt första lärarjobb på en skola knuten till ett ungdomshem där han undervisade ungdomar som omhändertagits efter att ha begått brott. Efter andra uppdrag och en magisterexamen i ledarskap blev han rektor i Haninge och senare gymnasiechef först i Tyresö och sedan i Helsingborg. Sedan två år är han rektor på S:t Erik. Johan Abrahamsson ville alltså ha en maktposition. Men hur stor är rektorernas makt? Studieförbundet näringsliv och samhälle (SNS) vände sig till alla Sveriges rektorer för att kartlägga deras handlingsutrymme, och studien visar att de flesta tycker att de har för lite möjligheter att påverka de beslut som styr uppdraget. Men jag tänker att vi har makt, säger Malla Taipale. Vi är ju chefer. Vi kan skapa vår ledningsgrupp. Och jag håller med dig Johan om att det är intressant att ha en maktposition. Rektorernas makt är kringskuren av såväl strukturer som relationer. De arbetar under starka och ofta motstridiga krav, säger Johan Abrahamsson. >> 12 LÄRA #1/2014

13 SAMTALET >> Eleverna driver på för att vi ska servera rättvisemärkt kaffe och visa solidaritet med Syd, föräldrarna vill att resurserna ska läggas på personalen min dotter ska ha en egen lärare och sedan träffar jag forskare som säger släpp tanken på en lärare per elev, det ger inget resultat. Förväntningarna går emot varandra. Den kanske kraftigaste spänningen finns, menar Johan Abrahamsson, mellan politiska krav på att skolan ska konkurrera framgångsrikt på marknaden och lärarnas syn på sig själva som ett kollektiv med stor autonomi, långa anor och en viss grad av konstnärskap. Vi har krav på ekonomistyrning och på att attrahera elever och det är inget konstigt med det. Men lärarna blir fortfarande provocerade om jag använder marknadsbegrepp som kunder eller vinst, som har förts in i skolans värld av politiken. Så när jag pratar med lärare måste jag översätta det till att vi ska bli bättre på pedagogik. Det är ett omformuleringsuppdrag som jag har. Jätteintressant, säger Malla Taipale och Johan Abrahamsson fortsätter: Marknadsspråket krockar med ett idealistiskt uppdrag i människans tjänst. Som rektorer måste vi jobba med hur vi hanterar det korstrycket. Det gäller att man har en tanke och ett språk som gör att man kan uppnå förtroendefulla relationer. 13 LÄRA #1/2014 Johan Abrahamsson är rektor på S:t Eriks gymnasium. Jag är intresserad av att ha en maktposition för att bidra till att något ska bli bättre för ungdomar. Wolfgang Johansson känner igen sig. Rektorskapet är som att köra slalom mellan lagparagrafer och anarkism. Där jag arbetar finns det en kultur av att ha många elevassistenter. Jag tror istället på fler lärare. Då måste jag bygga upp förtroendet hos lärarna, föräldrarna och även äldre elever så att de litar på att jag har kunskapen och erfarenheten att bedöma vad som är bäst. Det är skönt att vara lite äldre, säger Malla Taipale. Man kan vila i sin erfarenhet, i att det här som händer nu ingår i en process som jag har sett förut och därför vet jag att nu kommer det säkert att bli så här. Stockholms stad har de senaste åren satsat på att stärka rektorernas möjligheter till pedagogiskt ledarskap. När de tänker efter har alla tre rektorerna lagt märke till satsningen, men de tycker inte att den har varit avgörande för deras egna framgångar. Det sociala ledarskapet är grunden, utan det funkar inget, säger Malla Taipale. Hennes erfarenhet är att det tar tre år för en engagerad och kompetent rektor att vända en skolas utvecklingskurva uppåt. Så var det på Enbacksskolan, där kunskapsresultaten började stiga just under hennes tredje år. Som exempel nämner hon att andelen niondeklassare som nådde målen i svenska var ungefär 50 procent när hon kom till skolan och 100 procent strax efter det att hon lämnade sin tjänst. Wolfgang Johansson instämmer i att pedagogisk utveckling tar tid. Den sociala utvecklingen har gått bra på mina skolor. Det är slut med våld, hot och bränder. Men det pedagogiska ledarskapet har jag inte riktigt utvecklat som jag ville. Jag har hela tiden arbetat med det, till exempel med att sätta upp mål för lektioner, men jag har aldrig fått skörda frukterna fullt ut eftersom jag bara har varit tre fyra år på varje skola. Så hur gör man för att freda det pedagogiska ledarskapet? Man måste skaffa sig en arbetsgrupp dit man kan delegera frågor, säger Wolfgang Johansson. Man måste agera gatekeeper, säger Johan Abrahamsson. Sortera allt som ramlar på, se till >>

14 SAMTALET >> att man har funktionsdugliga administrativa strukturer. Och så måste man ha modet att göra vissa saker good enough. Till exempel attestera lönelistor utan att dyka ner i varje post. Så tar Malla Taipale ett djupt andetag: Det här är kontroversiellt, men man måste rensa. Vad menas med det? Att göra sig av med lärare? Yes. När man ska vända en skola går man igenom personalens kompetens och då behöver man med stor ödmjukhet förhandla bort och kanske köpa ut några. Vi måste våga tala med lärare om att alla inte klarar uppdraget. Det är en av det här jobbets svåraste bitar, och man måste göra det själv, säger Wolfgang Johansson. Hur kul är det att tala om för någon att du håller inte måttet? Den personen kommer antagligen att gråta hemma vid middagsbordet på kvällen. Kanske, men alla lärare har eller har haft en glöd som handlar om att göra livet bättre för andra. Och jag har en grundläggande vär- 14 LÄRA #1/2014 Wolfgang Johansson är rektor på Farsta grundskola. Det är olyckligt att skolan har blivit på politiserad. Det borde råda konsensus. dering som går ut på att det finns en plats för alla där de kan bidra till mänskligheten. Malla Taipale önskar sig ett bättre backup-system från förvaltningens sida för att hitta arbete till personal som inte kan vara kvar på skolan. Det skulle snabba upp processen om man fick den sortens hjälp, säger hon. Johan Abrahamsson håller med om att lärare som inte klarar jobbet tar för mycket av rektorernas arbetstid. Många rektorer supportar rehabilitering och kompetensutveckling så långt det bara går. Om vi fick stöd från förvaltningen skulle vi kunna ha mer fokus på sådant som ger direkt avtryck i klassrummet. Wolfgang Johansson menar att detta är ännu ett exempel på det korstryck som Johan Abrahamsson lyfte fram. Vi har krav på oss att ha duktiga lärare i katedern, men vi får inte stöd och hjälp för att effektuera det. Ytterligare ett exempel är, säger Wolfgang Johansson, behandlingen av barn i behov av särskilt stöd. I september begärde föräldrar till ett barn på en av hans skolor stöd, först i november kom beslutet. Föräldrarna anmälde skolan till Skolinspektionen för att handläggningen hade varit så långsam. Men handläggningen har skolan ingen kontroll över, säger Wolfgang Johansson. Jag blir så besviken över att beslutsvägarna gör att vi inte kan ta ansvar för det enskilda barnet på rätt sätt. Liten makt men stort ansvar alltså. Och i många fall även ett rent juridiskt ansvar. Jag har blivit anmäld till alla instanser som finns. Ännu har jag inte blivit fälld, men det blir jag nog innan pensionen, säger Wolfgang Johansson med ett snett leende. En annan motsättning finns mellan olika typer av mätningar och de värderingar som skolan grundas på, säger Johan Abrahamsson. Ett exempel: Fortfarande är en grundläggande variabel för mätningar på gymnasiet andelen elever som går ut med högskolebehörighet. Detta trots att yrkesprogrammen har uppvärderats. Eller detta att vi mäter hur många som har betyg i alla ämnen. Tänk om vi skulle mäta hur många elever med svårigheter som har gjort stora framsteg? Det skulle ge en helt annorlunda bild. Så frågan är: Mäter vi verkligen det vi värdesätter? Ja, säger Wolfgang Johansson, det är resan, progressionen, som ska lyftas fram. >>

15 SAMTALET >> Han menar att bästa sättet att mäta en grundskolas framgång är att se hur stor andel av eleverna i upptagningsområdet som väljer skolan. När han jobbade på Akallaskolan steg den andelen från 28 procent till 52 procent. På Farsta grundskolor, där han är nu, är den 34 men den ska upp över 50, säger han. Det är känsligt att diskutera att föräldrar faktiskt väljer bort skolor. Men så är det. Och kan man få skolan att bli så bra att föräldrarna börjar prata om det när de sitter vid fotbollsplanen och tittar på sina ungar, då kommer snart de mest motiverade eleverna att välja den skolan. Och då vänder hela utvecklingen. Samtalet engagerar och tiden rinner iväg. Det visar sig att vårt rum på konditoriet är bokat och vi får byta. När vi slår oss ner tar Malla Taipale till orda: Får jag säga något om politiken? Nu inför valet är det jobbigt att det blir sådan debatt om skolan, att alla vill förändra den hela tiden. Ja, säger Wolfgang Johansson, det är olyckligt att skolan har blivit så politiserad. Det borde råda konsensus det går ju i andra länder. Johan Abrahamsson tycker att rektorerna ska ta mer plats i den politiska debatten. Vi får vara lite självkritiska där, för att vi syns för lite. Han ingår i ett nätverk av sju gymnasierektorer i Stockholms stad som har planer på att ge sig ut och debattera. Bara man inte får en knäpp på näsan, säger Malla Taipale. Vad krävs av framtidens skolledare? De ska gå i täten för den digitala utvecklingen, säger Malla Taipale. Möta barnen där de befinner sig. Och rektorernas status måste återupprättas framför allt gentemot medelklassföräldrar. Det finns de som slår näven i bordet och säger avskeda den där läraren. Då måste vi ha ett personligt mod. Just det, man ska hålla i agendan, säger Wolfgang Johansson. Vi ska kunna ta emot alla, dörren ska vara öppen men på våra villkor. Varje gång jag missar att det är jag som sätter agendan så blir det dåligt, om jag till exempel tar ett samtal med en upprörd förälder direkt istället för att boka en tid en annan dag. Framtidens rektorer behöver omge sig med fler som tänker på svåra saker, säger Johan Abrahamsson. Det kan vara delat rektorskap, en högre grad av delaktighet bland arbetslagsledare eller en starkare administration. Och i framtiden kan vi inte tro att vi ska vara främst bland likar, den bästa läraren på skolan. Vi ska vara bäst på ledarskap. 15 LÄRA #1/2014 Framtidens skolledare ska gå i täten för den digitala utvecklingen. Malla Taipale är rektor på Hjulsta grundskola. Malla Taipale vill lyfta fram det goda i yrket. Det finns många lyckostunder, säger hon. På Hjulsta grundskola har en stor andel av eleverna somalisk bakgrund. Malla Taipale ville visa att hon förstår hur svårt det kan vara att som vuxen lära sig ett nytt språk. Därför skrev hon ett tal som en modersmålslärare översatte till somaliska. I samband med en somalisk fest på kulturhuset Tensta Träff läste hon upp talet. De somaliska barnen och deras föräldrar applåderade när deras blonda rektor talade på klingande somaliska. Jag ville visa respekt för den stora gruppen föräldrar, barn och unga som ordnar festen varje vår och bjuder in mig. Talet väckte positiva känslor även långt efter festen. Jag ska fortsätta att tala på somaliska ibland och nu håller jag även på att lära mig lite arabiska. n

16 SKOLUTVECKLING Så ska utbildningsklyftorna minska De senaste åtta åren har Jennifer Adams arbetat för att förbättra utbildningssystemet i Kanadas huvudstad Ottawa. LÄRA Stockholm fick en pratstund med henne under ett besök i Stockholm. Kommunikation, ledarskap och kollegialt lärande är ord som återkommer under intervjun med Jennifer Adams, skoldirektör i Ottawa. 16 LÄRA #1/2014 Mitt fokus är att driva utveckling som inte gynnar enskilda skolor eller enskilda klassrum, utan hela verksamheten. Vi måste bli bättre över hela linjen så att alla elever får den utbildning de har rätt till. Detta läsår är den gemensamma målsättningen i Ottawas skolor att minska utbildningsklyftorna, vilket sammanfattas i nyckelmeningen closing the gap. Vi har under flera år sett att det finns vissa grupper av elever som hamnar efter i lärandet. Vi måste gemensamt förändra det genom att ställa oss frågor som: Hur vet lärarna vilka som lär sig och vilka som inte gör det? Hur kan lärarna använda diagnostisk, formativ och summativ bedömning för att få kunskap om hur undervisningen ska organiseras och utvecklas? För Jennifer Adams handlar den viktigaste frågan om att flytta fram positioner- >>

17 SKOLUTVECKLING Läs en längre version av artikeln på Pedagog Stockholm. Alltför lätt blir förvaltningsanställda lärare kvar i förvaltningen och det motverkar vårt behov av att sprida kunskapen och erfarenheterna, säger Jennifer Adams om varför uppdraget som lärarcoach i Ottawa är tidsbegränsat. >> na för ett helt utbildningsystem, inte bara ett enskilt klassrum eller en enskild skola. Svaret består i att skapa en gemensam målbild för det vi vill åstadkomma. Sedan behöver vi ta reda på vad vi behöver göra för att komma dit. Vi måste besvara frågorna om hur bra arbete ser ut, vilka strukturer som stöder detta arbete och vägen dit. 17 LÄRA #1/2014 FOTO: BJÖRN TESCH Det vi Adams talar om är skolorganisationen som helhet. För att detta vi både ska skapas och upprätthållas krävs kommunikation, både top-down och bottom-up. Vissa delar kommer definitivt uppifrån. Förvaltningsledningens ansvar är att välja ut och driva några få utvecklingsområden. Sedan måste skolorna ges tillfälle att diskutera och beskriva hur denna utveckling kan ske. Det finns alltid lokala förutsättningar som måste beaktas, säger Jennifer Adams och påpekar att sådana diskussioner kräver resurser för att kunna frigöra tid för samtal på skolorna. Det kostar pengar. Men vi ser att de resurser som läggs på att frigöra tid för skolledare, lärare och elever ger resultat. Ett exempel på det vi vunnit är framväxten av ett gemensamt språk för att beskriva vad en bra skola och bra lärande är. Navet i Ottawas skolutveckling är ett trettiotal lärarcoacher. De anställs i den centrala förvaltningen för en period om två år, med en maximal förlängning av uppdraget i ytterligare ett år. Sedan återgår coacherna till sina ursprungliga lärartjänster. Det tidsbestämda uppdraget är en grundbult. Alltför lätt blir förvaltningsanställda lärare kvar i förvaltningen, och det motverkar vårt behov av att sprida kunskapen och erfarenheterna. De som arbetat som coacher blir ännu större resurser när de kommer tillbaka till sina skolor, förklarar Jennifer Adams. Till hennes stora glädje har en del av coacherna också blivit skolledare, vilket betyder att det pedagogiska ledarskapet vinner ytterligare mark på flera nivåer i skolorganisationen. När nu arbetet med lärarcoacher fått så mycket av de gemensamma resurserna, är det då inte många andra utvecklingsprojekt som tvingats tillbaka? Det finns alltid flera olika utvecklingsprojekt i en stor förvaltning, men så länge som jag arbetar här kommer jag att driva det gemensamma skolutvecklingsarbetet och prioritera det. Som förvaltningsdirektör måste jag förstås vara öppen för nya idéer, och vara villig att utvecklas och förändra verksamheten. Det är alltid en balansgång mellan att hålla fast vid idéer och arbetssätt och att pröva andra vägar. Arbetssättet möter också motstånd på olika nivåer, men Jennifer Adams säger att modellen har stöd i forskning. Vi får hela tiden nya exempel på hur skolor utvecklar och förbättrar sina arbetssätt. Rektorerna vittnar också om bättre skolresultat. Vi ser att modellen fungerar utan att på något sätt vara en mirakelmetod. Vi måste hela tiden vara aktiva och utveckla våra arbetssätt, och det finns inga garanterade framgångar. Skolutveckling, it s a jagged thing. Med de orden avslutas samtalet med Jennifer Adams. Kommunikation, ledarskap och kollegialt lärande har hon talat mycket om och så återkommer ett ord till rätt ofta, det engelska jagged som närmast kan översättas med ojämn eller hackig. Det finns ingen enkel och spikrak väg men det finns uppenbarligen modeller för skolutveckling som leder framåt. n KATARINA LYCKEN RÜTER

18 PROFILEN De romska elevernas förkämpe TEXT: HELENE LUMHOLDT FOTO: MARC FEMENIA Angelina Dimiter Taikon lever och andas den romska kulturen. Samtidigt är hon examinerad lärare med en magistertitel i pedagogik. Det gör henne till en förebild för eleverna i Roma Kulturklass och många andra. I nästan hela sitt liv har Angelina Dimiter Taikon varit en del av den svenska skolan. Hon var ett av de första romska barnen som gick i vanlig skola Skanskvarns skolan närmare bestämt. Året var 1966, bara några år efter att romer hade fått tillgång till undervisning på samma villkor som andra svenska barn. Nu är Angelina assimilerad skrev tidningarna och visst trivdes hon i lågstadiet, då var fröken rar och skolan kändes rolig. Men riktigt bra blev det ändå inte. Jag kände mig alltid orolig att få skulden för allt, på grund av min etnicitet. Så fort något hade hänt blev jag rädd, berättar hon. Oroskänslan växte sig starkare när hon i mellanstadiet bytte lärare. Hon trivdes inte alls och bytte till S:t Eriks katolska skola. Inför Gud är alla lika, tänkte familjen och i skolan gick en hel del barn till arbetskraftsinvandrare. Jag var ju inte invandrare, men i den här skolan fanns en etnisk mångfald som de flesta andra skolor saknade på den tiden. Där hade lärarna också en annan syn på undervisning. Disciplinen var stenhård, det var mycket jobb och mycket läxor. Då blev skolan rolig igen. Jag hade varit understimulerad tidigare. Det har gått fyrtio år sedan dess. När vi nu möter henne är det som lärare och föreståndare för Roma Kulturklass på Nytorpsskolan, en åldersintegrerad och profilinriktad klass dit romska elever kommer och romska föräldrar känner sig trygga att skicka dem. En klass där eleverna bland annat lär sig att läsa, skriva och räkna på svenska och romani chib, men också att sy romska förkläden och smida i silver. Lite undangömd, bakom en oansenlig dörr i Enskededalens centrum, ligger skollokalen där Angelina Dimiter Taikon tar emot. Själv är hon långt ifrån oansenlig när hon möter oss i blommig kjol, sjal och med gyllene smycken kring handleder och som hårspännen. Klädstilen ger en tydlig signal om hennes romska identitet. Även om hon själv kallar sig en riktig >> 18 LÄRA #1/2014

19 PROFILEN 19 LÄRA #1/2014

20 PROFILEN >> söderböna, så är det den romska tillhörigheten som präglar hennes liv, upptar hennes tankar och fyller hennes själ. Därför är det svårt att tala om vem individen Angelina Dimiter Taikon är utan att hamna antingen i roande anekdoter om någon gammal farbror eller faster, eller i redogörelser för regeringssamarbeten, länsstyrelseuppdrag, Skolverksrapporter, DO-samarbeten och internationella konferenser. Säg den grupp som arbetar med den romska frågan som inte Angelina Dimiter Taikon ingår i. Hon brinner för den romska saken men också för sin egen lärargärning och för didaktiken. Trettiofyra elever i åldrarna fem till sexton år ska undervisas enligt läroplanen. Då krävs struktur och en didaktik som fångar eleverna. Förutom det som läroplanen föreskriver ska eleverna få kunskap om minoritetskulturen, traditionen, religionen och förstås språket. Därför talar alla romani chib i lokalerna på förmiddagen och svenska på eftermiddagen. Det var språket som förde Angelina Dimiter Taikon tillbaka till skolan när hon som trettioåring började arbeta som modersmålslärare. Ofta var hon i Rinkeby och i Skarpnäck, men ibland i Nytorpsskolan. Rektorn undrade hur det kom sig att det fanns så många romska elever i Nytorpsskolan. Det berodde på att vårt läger hade legat alldeles bakom skolan tidigare. När vi sedan fick lägenheter låg de ofta i Björkhagen och Kärrtorp i skolans upptagningsområde. Nytorpsskolan hade problem med att äldre romska elever hoppade av när de kom till högstadiet. Angelina Dimiter Taikon och hennes man Mikael Demetri, som också arbetade som modersmålslärare, kallades in för att söka svar på varför eleverna slutade och hur skolan kunde bli mer attraktiv för dem. Resultatet blev det projekt som sedan utvecklades till Roma Kulturklass. Tanken med verksamheten var från början att vända sig till högstadieelever och att personalen skulle fungera som stöd och handledare i klassrummen, men också ta emot elever i egna lokaler. Det blev en riktig cirkus under den första tiden. Riktigt kaos faktiskt eftersom eleverna kom till oss hela tiden, istället för att gå till sina vanliga klasser. Det var ju mycket roligare hos oss. Efter ett tag sa vi stopp och belägg! Ingen var betjänt av att eleverna sprang runt utan ordning i skolan. Efter önskemål från de romska föräldrarna startades istället en specialklass med romsk personal. Den har nu funnits i över 15 år. >> Många romska barn lever under svåra socioekonomiska förhållanden och upplever diskriminering i skolan på grund av sin etnicitet. 20 LÄRA #1/2014

21 PROFILEN ANGELINA DIMITER TAIKON Aktuell: Med rapporten "Mamma, ska jag säga att jag är rom?" som finns att hämta på Skolverkets webbplats. Gör: Lärare i Roma Kulturklass. Bor: Enskede. Familj: Gift, tre vuxna barn, fem barnbarn. Gillar: Att utveckla lektioner didaktiskt för att inspirera eleverna. Ogillar: Assimilering. På lediga stunder: Umgås med familjen. Läser: Svensk antiziganism av Jan Selling. Lyssnar på: All sorts musik och vissa föreläsare. Bästa lärarminne: Som ny lärare fick jag en tonårselev som inte ville gå till skolan. Hon började i Roma där vi uppmuntrade och undervisade henne och lyckades få henne att gå ut högstadiet. På avslutningen skulle några elever sjunga för hela skolan och en av dem var den eleven. Hon sjöng och en stolt pappa stod och bandade sitt barn. Det värmde hela mitt hjärta. >> Varken Angelina Dimiter Taikon eller någon annan i Roma Kulturklass hade behörighet att undervisa. Men de ville lära. De läste fristående kurser och blev experter på Södertörns kurskatalog. Vi ville ha utbildning och pratade med utbildningsförvaltningen som var generösa och ställde upp. I samarbete med Södertörns högskola skräddarsydde de en lärarutbildning åt oss. År 2010 tog hon sin examen under stora festlig heter. Ingen rom hade tidigare tagit lärar examen vid Södertörns högskola. Knappt hade Angelina Dimiter Taikon tagit sin lärarexamen förrän det var dags igen. Jag fick abstinens. Man får det efter ett tag. Så jag skaffade mig en magisterexamen i pedagogik. Hennes magisteruppsats behandlade romska barns identitet. Det gör även rapporten "Mamma, ska jag säga att jag är rom?" som hon skrivit på uppdrag av Skolverket tillsammans med Christina Rodell Olgac, docent i pedagogik vid Södertörns högskola. I rapporten framkommer att många romska barn lever under svåra socioekonomiska förhållanden och fortfarande upplever diskriminering och trakasserier i skolan på grund av sin etnicitet. 21 LÄRA #1/2014 Angelina Dimiter Taikon brinner för didaktiken. Just nu samarbetar hon med professor emeritus Sven Hartman i ett projekt om den polska barnläkaren och pedagogen Janusz Korczaks pedagogik. Det är väldigt svårt att komma utifrån och förstå den romska identiteten och den strukturella och institutionella diskriminering vi har utsatts för under så lång tid. Vi har helt saknat tillit till det svenska samhället och de svenska myndigheterna. Och det gör vi fortfarande i hög utsträckning. Bristen på tillit förklarar också en del romers reaktion att ta barnen ur skolan som ett svar på upptäckten av Skånepolisens hemliga romregister. Skolan är en institution som bland annat har stått för omhändertagandet av barn. Bättre då att vända sig till sitt nätverk, den närmaste gruppen där man vet att man kan få stöd med barnen, med ekonomin. Det är en romsk strategi. Roma Kulturklass är också en strategi. Hit kommer barnen i alla fall. Här känner de sig trygga. Och här ser de att det går att vara rom, att bära romska kläder, sjunga romska sånger, äta romsk mat och samtidigt ha utbildning, jobb och bostad. Kan de så kan vi, tänker eleverna. Vi har blivit deras förebilder, säger Angelina Dimiter Taikon och ler. n

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Avesta centrala rektorsområde omfattar Markusskolan, Bergsnässkolan samt fritidsverksamheten på båda skolorna. Skolledningen består av

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

Skolbibliotek 2011. Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt centrum, Södertälje

Skolbibliotek 2011. Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt centrum, Södertälje Skolbibliotek 2011 AKTUELL FORSKNING & HÖGINTRESSANTA PRAKTIKFALL Nya krav, möjligheter och metoder! TALARE Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Framtiden för lärarutbildningar i moderna språk

Framtiden för lärarutbildningar i moderna språk Framtiden för lärarutbildningar i moderna språk Pernilla Rosell Steuer, Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet Eller: Finns det en framtid för lärarutbildningar i moderna språk? Bakgrund

Läs mer

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 Kort presentation av Magnus och Johan Magnus Höijer har en 14-årig bakgrund

Läs mer

Hot spots - Råd för rektor. Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp

Hot spots - Råd för rektor. Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp Hot spots - Råd för rektor Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp Karriärvägar för lärare Ca 10 000 karriärtjänster Ca 5 000 kr/månad för förstelärare Ca 10 000 kr/månad för lektor

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Kompetensutveckling för lärare, 450 mkr Bättre karriärvägar för lärare, 50 mkr Stärk det pedagogiska ledarskapet, 50 mkr Forskningsinstitut för lärande, 25 mkr

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Yttrande över betänkandet En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) U2008/7973/UH

Yttrande över betänkandet En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) U2008/7973/UH 2009-03-30 Yttrande 1(6) Dnr 02-2009:41 Utbildningsdepartementet 102 33 Stockholm Yttrande över betänkandet En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) U2008/7973/UH Inledning Skolinspektionen delar utredarens

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (VFU) I STOCKHOLMS STAD

VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (VFU) I STOCKHOLMS STAD VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (VFU) I STOCKHOLMS STAD Innehåll Vad är VFU?...3 Dina möjligheter som lärarstudent...4 Förväntningar på dig som lärarstudent...7 Basgruppsdagar...8 Byte och uppehåll...9 Organisation...10

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter?

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Boksammanfattning Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Generation Y kallas de 80- och 90-talister som är på väg in på arbetsmarknaden och som i stor utsträckning

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011 Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla

Läs mer

Formativ bedömning 2014

Formativ bedömning 2014 Formativ bedömning 2014 kunskap utveckling inspiration Formativ bedömning från teori till praktik Nyckelstrategierna som hjälper eleverna att komma igång med det formativa tänkandet steg för steg Vilka

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Bakgrund Vid läsårsavslut analyserar ämneslag, arbetslag och skolledning de olika resultat som finns för verksamheten.

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Prata pedagogik - ett fortbildningsarkiv Resultatförbättring genom kollegialt lärande. Läs detta först om startpaketet

Prata pedagogik - ett fortbildningsarkiv Resultatförbättring genom kollegialt lärande. Läs detta först om startpaketet Läs detta först om startpaketet Prata Pedagogik -arkivet består av tipsblad och samtalsunderlag i pdf format som kan laddas i surfplattor, datorer och mobiler. Allt fokuserar på en enda sak: att ge pedagogerna

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Skolprojektet Kick-off den 21 mars 2012 på Amazon. Sammanställning av svaren till Varför vann vi priset?

Skolprojektet Kick-off den 21 mars 2012 på Amazon. Sammanställning av svaren till Varför vann vi priset? Skolprojektet Kick-off den 21 mars 2012 på Amazon Sammanställning av svaren till Varför vann vi priset? För att vi alla har ett gemensamt mål! Vi såg alla Vi lyckades att få eleverna tycka om att det är

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden måste vi göra två saker: Bli ännu bättre på det vi är bra på nämligen lärandet.

Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden måste vi göra två saker: Bli ännu bättre på det vi är bra på nämligen lärandet. Vi i skolan har inte längre monopol på kunskap. Idag går det att lära sig saker mycket bra även utanför skolans värld. Inte minst genom den nya tekniken. Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Varför är det viktigt att ditt barn läser?

Varför är det viktigt att ditt barn läser? LUST ATT LÄSA Många av oss föräldrar drar en lättnadens suck när barnen lärt sig läsa och vill börja läsa själva. Och visst är det en milstolpe att fira, men även efter detta har du möjlighet att uppleva

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg.

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg. INFÖR Läsåret 2013-2014 Förskoleklass - Åk 6 Varje elev till nästa nivå. Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg. 1 Välkommen till JENSEN - skolan som tränar

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Förskolan 580 barn 10 förskolor 38 avdelningar 130 personal. Grundskolan 1490 elever 6 skolor 170 personal. Särskolan 30 elever 2 skolor 35 personal

Förskolan 580 barn 10 förskolor 38 avdelningar 130 personal. Grundskolan 1490 elever 6 skolor 170 personal. Särskolan 30 elever 2 skolor 35 personal Anders Månsson, skolchef i Skolområde Norra, Kristianstad Anders Månsson 2012-09-27 1 Förskolan 580 barn 10 förskolor 38 avdelningar 130 personal Grundskolan 1490 elever 6 skolor 170 personal Särskolan

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 Varje elev till nästa nivå 1 innehåll Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

SÄRLASKOLAN. Skolan för bestående kunskap

SÄRLASKOLAN. Skolan för bestående kunskap SÄRLASKOLAN Skolan för bestående kunskap Välkommen till Särlaskolan Särlaskolan är en F 9-skola i centrala Borås med en stabil lärarkår. Här finns 32 lärare på högstadiet. 75 procent (24 st!) av dem har

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller Lektionen är skriven av Theres Farcher lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon har kopplat lektionen till Svenska Direkt 7 grundbok och studiebok. Svenska Direkt är skriven av Cecilia Peña, Lisa

Läs mer

Språkutvecklande arbetssätt

Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolan Vallhornsgatan 21 124 61 Bandhagen Kontaktperson Marianne Bloch 08-508 49 210 marianne.bloch@utbildning.stockholm.se Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolans elevunderlag har under åren

Läs mer

Ett år med satsningar på matematik

Ett år med satsningar på matematik Ett år med satsningar på matematik Matematiksatsningar i förskolan och grundskolan läsåret 05/06 Under detta läsår prövas en rad olika insatser för att utveckla matematikundervisningen och därmed förbättra

Läs mer

Man jobbar oftast i smågrupper så att man både kan stödja de som ligger efter och stimulera de som ligger långt före.

Man jobbar oftast i smågrupper så att man både kan stödja de som ligger efter och stimulera de som ligger långt före. BOLOGNA 22 25 september 2007 Första besöket var på en kommunal förskola med barn mellan 3-5 år som inrymdes i en skola för barn mellan 3-11 år. I den delen som hade förskola fanns 2 klasser med 25 barn

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-26 Mer kunskap bygger Sverige starkt Svensk utbildning ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig

Läs mer

Ett hem- och skola projekt Eskilstuna - februari 2013 Elspeth Randelin, skolbibliotekarie, Ytternäs skola, Mariehamn

Ett hem- och skola projekt Eskilstuna - februari 2013 Elspeth Randelin, skolbibliotekarie, Ytternäs skola, Mariehamn Ett hem- och skola projekt Eskilstuna - februari 2013 Elspeth Randelin, skolbibliotekarie, Ytternäs skola, Mariehamn 4 av 10 pojkar ratar läsning. [ ] Men glappet mellan flickorna och pojkarna på Åland

Läs mer

I SKOLAN NYHETSBREV. Tema: förskolor. Ett nyhetsbrev från Barn- och utbildningsförvaltningen

I SKOLAN NYHETSBREV. Tema: förskolor. Ett nyhetsbrev från Barn- och utbildningsförvaltningen I SKOLAN NYHETSBREV Ett nyhetsbrev från Barn- och utbildningsförvaltningen Tema: förskolor Nummer 2 November 2014 Barn- och utbildningsförvaltningen Köpmangatan 14 861 82 Timrå Växel: 060-16 31 00 Från

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 2 Det här är en proposition med förslag till en ny skollag. Det

Läs mer

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Referat från seminarium i Almedalen Almedalsveckan, måndagen den 1 juli 2013 Gotlands Museum, Strandgatan 14, Visby

Läs mer

Varför ska tjugofem elever ha samma bok?

Varför ska tjugofem elever ha samma bok? 86 Varför ska tjugofem elever ha samma bok? Hon hade dåliga betyg i skolan och var övertygad om att hon var dum. Lärare var det sista hon skulle kunna bli, även om hon i hemlighet alltid drömt om det.

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor.

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor. Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor. Plats: Rodengymnasiet Tid: 15 augusti 8.00-16.30 "digital kompetens innefattar säker och kritisk användning av informationssamhällets

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Valbara kurser Elevens Val Pass 1 Tisdag 13.30-14.20

Valbara kurser Elevens Val Pass 1 Tisdag 13.30-14.20 Valbara kurser Elevens Val Pass 1 Tisdag 13.30-14.20 Tala till och med varandra - Svenska Vad är väldigt många människor rädda för mest av allt? Jo, att stå inför en grupp och tala. På denna kurs kommer

Läs mer