2011/2012. Kvalitets- RAPPORT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2011/2012. Kvalitets- RAPPORT"

Transkript

1 LBS 2011/2012 Kvalitets- RAPPORT

2 LEDARE INNEHÅLL PÅ RIKTIGT När vi ser tillbaka på det läsår som gått slås jag av en sak mer än någonting annat. I en tid när man nästan varje dag kan läsa i dagstidningen om den svenska skolans förfall känner jag inte riktigt igen mig. Och jag tror att de flesta som jobbar inom LBS håller med mig om det. Självklart har både den svenska skolan generellt, och även LBS, många punkter att arbeta med och bli bättre på. Och att ständigt bli bättre innebär att vi hela tiden måste titta på vår egen verksamhet med kritiska ögon, att analysera, dra slutsatser, förfina metoder och utvärdera igen. Ibland kan det gå väldigt enkelt, ibland är det otroligt svårt men vi får aldrig ge upp! Vi på LBS påbörjade en resa för fyra år sedan, och mycket har hänt sedan dess. Vi kan idag se stigande kunskapsresultat för fjärde året i rad, och vi kan på samma sätt se att eleverna når grundläggande behörighet för högskole- och universitetsstudier i högre grad. Vi ser framförallt att systematik och ihärdighet i kvalitetsarbetet ger effekt, men vi slår oss inte till ro. Självklart är vi stolta över den här utvecklingen, men vi är inte nöjda förrän alla elever når ända fram, och når dit med besked. Vi har fått ett förtroende av varje elev, och vi ska se till att varje enskild elev, i varje enskilt fall, lyckas. Det förtroendet ska vi göra vårt yttersta för att upprätthålla, det är vårt ansvar, det är vårt uppdrag. Varje elev som inte lyckas är inte bara ett misslyckande för skolan, utan en förlust för vårt samhälle och hela vår värld. 02. LEDARE VÄLKOMMEN TILL 2011/2012 ÅRS KVALITETSRAPPORT DET HÄR ÄR LBS FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MÅLUPPFYLLELSE 2011/2012 UNDERLAG OCH METODER I KVALITETSARBETET SAMLAD BEDÖMNING AV 2011/2012 ÅRS ARBETE BILAGOR: 1: Resultatredovisning 2: Läroplansmål I en tid när vi som skola blir ifrågasatta just bara för att vi är fristående, och när medieintresset i första hand handlar om vinst snarare än vad eleverna lär sig och vilka fantastiska och kreativa bidrag de gör till en bättre värld, tycker jag att det är ledsamt. För när jag sätter mig ned och pratar med våra elever, lärare och rektorer inser jag just den där saken att vi är med och skapar dessa individers framtid. Det är stort, och det är; på riktigt. Jimmy Kjellström verksamhetschef

3 GRUNDFAKTA LBS KREATIVA GYMNASIET VÄLKOMMEN TILL LBS KVALITETSRAPPORT 2011/2012 Kvalitetsarbete på LBS handlar om hur väl vi lyckas ge våra elever de förutsättningar de behöver både kunskaps- och värdegrundsmässigt, som förberedelse för det studie-, arbets- och samhällsliv som väntar dem efter gymnasiet. Det innebär att vi som jobbar inom LBS hela tiden gör oss medvetna om vad vi gör, varför, hur vi gör det och vart det leder för eleverna. En viktig princip är att genom ett systematiskt och standardiserat arbetssätt undvika de två ytterligheterna som vi kallar monstereffekt och euforieffekt. Det första handlar om att vi ska undvika att följa upp och dokumentera mer än vad som är nödvändigt för att ha kontroll över och kunna styra verksamhetens kvalitet. Det andra handlar om att inte förbättra sådant som redan fungerar väldigt bra, utan att se till att fördela vår kompetens så att hela vår verksamhet utvecklas. Den balansen ger oss en effektivitet i arbetet, som hjälper oss att trygga en långsiktig och jämn kvalitet och hållbarhet för eleverna. Utgångspunkten är att alla elever ska nå utbildningens mål på ett rättssäkert och korrekt sätt, och som vinner elevernas förtroende och ger dem en god skjuts i vidare studier och arbetslivet. Vårt arbete utgår därför från fyra perspektiv. Det första kallar vi för funktionell kvalitet. Det handlar om hur väl eleverna når utbildningsmålen; det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs program-/examensmål. Där finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Instrumentell kvalitet handlar om kvaliteten i våra strukturer, processer och arbetssätt utifrån de krav som ställs på vår verksamhet i läroplan och skollag. Till exempel att eleverna får det inflytande i sina studier som de har rätt till, likvärdig bedömning och betygssättning eller särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen. Därtill använder vi begreppet upplevd kvalitet som handlar hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål på utbildningen. Och slutligen använder vi begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om vad som händer med eleverna efter avslutad utbildning. Dessa fyra begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete, så att våra elever ska få en utbildning med så hög kvalitet som möjligt. Både vi som huvudman och alla våra skolor följer en grundläggande struktur och ett flöde i det systematiska kvalitetsarbetet. Det omfattar en gemensam tidsplan (alla skolor gör till exempel betygsprognosticeringar vid samma tidpunkt för att kunna analysera hur arbetet i verksamheten leder mot ökad måluppfyllelse när det gäller kunskapsresultaten), aktiviteter (alla skolor genomför till exempel utvärderingsseminarier där elever och personal analyserar skolans samlade resultat) och uppföljning (alla skolor utgår från samma resultatmått inom respektive kvalitetsdimension vilket möjliggör jämförelse och erfarenhetsubyte mellan skolorna). För att undvika målträngsel formulerar vi i möjligaste mån mål endast på funktionell nivå (dvs själva VADnivån) som omfattar vad vårt arbete i slutänden ska resultera i. På de andra tre nivåerna formulerar vi istället kravnivåer, bedömningsstöd eller ambitionsgrader. På sidan här intill framgår hur kvalitetsåret på LBS ser ut och vad som händer när. Kvalitetsrapporten är ett centralt dokument som både skolorna och huvudmannen dokumenterar sitt arbete i under hela läsåret fram till färdig rapport i juni/augusti respektive september. KVALITETSÅRET PÅ LBS KREATIVA GYMNASIET 4 5

4 GRUNDFAKTA LBS KREATIVA GYMNASIET FÖRUTSÄTTNINGAR DET HÄR ÄR LBS KREATIVA GYMNASIET På LBS bedriver vi gymnasieutbildning inom medier och kreativa områden. Vi har bedrivit medieutbildning sedan 1996 och gymnasieutbildning i egen regi sedan Sedan augusti 2007 ingår vi i utbildningskoncernen AcadeMedia. Vision och uppgift. Vår vision är att ha de mest attraktiva gymnasieutbildningarna inom kreativa områden, där elevernas kunskaper och färdigheter överträffar både deras egna och omvärldens förväntningar. Vår uppgift är att, i klar linje med vårt uppdrag som skola, tydligt bidra till ett hållbart samhälle där människor ser lösningar och möjligheter. I ett sådant samhälle tror vi att det behövs människor som jämte grundläggande och nödvändiga kunskaper och värden, även har en kreativ och kommunikativ kompetens. LBS finns för elevens skull, och för samhällets skull, och efter tre år hos oss ska eleverna vara rustade med tre saker: 1. Kunskaper och förmågor manifesterat genom ett slut betyg för vidare studier på högskola eller universitet. 2. Värden och ett hållbart förhållningssätt som människa och medmänniska i ett demokratiskt samhälle. 3. En samling användbara arbetsprover och ett nätverk som konkret visar och bekräftar vad eleverna faktiskt kan åstadkomma efter genomförd utbildning. (MP/ES/ES Musik) eller LBS Systemutveckling (TE Informations- och medieteknik) på någon av följande orter i Sverige: Borås, Halmstad, Helsingborg, Jönköping, Kristianstad, Kungsbacka, Lund, Motala, Nyköping, Trollhättan och Varberg. Nedan framgår när de olika skolorna startade: Varberg 2001/2002 Borås 2002/2003 Halmstad 2002/2003 Kungsbacka 2005/2006 Lund 2007/2008 Trollhättan 2007/2008 Kristianstad 2008/2009 Helsingborg 2009/2010 Motala 2010/2011 Nyköping 2010/2011 Jönköping 2011/2012 utgångspunkter för utbildningen. Alla våra utbildningar utgår från en kreativ kärna där sambandsoch sammanhangsperspektivet är bärande. Likaså präglas utbildningarna av det pedagogiska perspektiv som tar vara på elevernas upplevelser och erfarenheter. Genom en syn på lärande som innebär att man måste våga pröva och våga misslyckas för att komma framåt, ska utbildningen vara en god bas för eleverna att arbeta strategiskt, praktiskt och kreativt inom både nya och traditionella kreativa områden. Framför allt är det målen i läroplanen (Lpf 94/Lgy 11), inklusive program-/examensmålen, som är vägledande för verksamheten i alla dess delar från planering till genomförande, uppföljning och förbättring. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE 11/12 Alla skolor inom LBS har olika lokala förutsättningar och planeras och följs därmed också upp utifrån det. Som huvudman har vi under läsåret 2011/2012 däremot vidtagit vissa huvudmannagemensamma åtgärder där vi uppmärksammat aktualiteter, risker eller brister som rör alla eller de flesta av skolorna, för att stärka skolornas förutsättningar att bedriva en utbildning av hög kvalitet. Dessa insatser redovisar vi i det här avsnittet och det fungerar som tolkningsbakgrund i rapportens avslutande avsnitt Samlad bedömning. Särskilt stöd och elevhälsa: Med anledning av de nya lagkraven kring skolors arbete med särskilt stöd implementerade vi under läsåret nya huvudmannagemensamma rutiner och principer kring skolornas arbete med särskilt stöd. Detta gjorde vi genom en nedtecknad standard kring arbete med särskilt stöd som syftade till att säkersälla att alla skolor hade tillgång till rutiner och blankettstöd i sitt arbete. Därtill genomförde vi vid tre tillfällen informationsoch utbildningstillfällen utifrån standarden; två tillfällen i samband med rektorsgruppsmöten och ett särskilt tillfälle för rektorer och stödsamordnare med specialpedagogisk kompetens. Därtill samlade vi in de utredningar och åtgärdsprogram som upprättades vid skolorna utifrån det nya materialet, för granska hur strukturstödet fungerade i praktiken. Granskningen återkopplades även till skolorna som feedback i deras arbete. Samtliga skolor utökade även sin elevhälsoorganisation och rekryterade eller slöt avtal med de funktioner som ytterligare krävs uifrån den nya skollagen; psykolog, kurator och specialpedagogisk kompetens. Även omfattningen av studievägledare utökades vid skolorna. Se diagramet här nedan. För att möta de nya kraven i skollagen gällande elevhälsa implementerade vi även en huvudmannagemensam standard inom elevhälsan. Den omfattade bland annat rutiner för krishantering, mottagande av elever med skyddad identitet och rutiner för anmälningsplikt enligt socialtjänstlagen. Den innehöll även rutiner och principer för elevhälsans organisation och riktlinjer för formella kompetenskrav för de olika funktionerna. Inom skolhälsovårdens område genomförde vi som huvudman även uppföljningsbesök på de skolor där vi driver skolhälsvården i egen regi (Borås, Nyköping, Helsingborg, Trollhällan och Varberg). Uppföljningen gjordes av vår medicinskt ledningsansvariga skolsköterska (MLA) tillsammans med bitr. verksamhetschef för att säkerställa att rutiner kring bland annat hälsosamtal, journalföring och hantering av medicin fungerade tillfredsställande utifrån hälso- och sjukvårdslagen. Uppföljningen syftade även till säkerställa att skolhälsovårdens arbete inriktas mot skolans uppdrag så som det formuleras i gymnasieskolans läroplan och den enskilda skolans arbetsplan. MLA genomförde även ett antal huvudmannagemansamma möten för våra anställda skolsköterskor. Skolor, utbildningar och elever. Närmre 1900 elever läste under 2011/2012 någon av våra utbildningar LBS Media (MP/ES - Estetik och media), LBS Spelutveckling (MP/TE Design och produktutveckling), LBS Speldesign (ES Bild och form), LBS Arkitekt (TE/TE Samhällsbyggande och miljö), LBS Journalistik/Reklam och kommunikation (SP/SP Information och kommunikation), LBS Musikproduktion Organisation. För verksamheten finns en verksamhetsledning bestående av verksamhetschef och biträdande verksamhetschef, kvalitetsansvarig, kommunikationsansvarig och controller. För varje skolenhet ansvarar en rektor, med centralt verksamhetsstöd inom organisation och uppföljning, ekonomi, marknadsföring, IT, fastighetsfrågor och HR. 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 Antal tjänster inom elevhälsa (inkl. SYV) per 100 elever 0,50 0,59 0,70 0,79 0,43 0,37 0,45 0,54 0,51 0,33 0,45 0,57 Under läsåret genomfördes även en utbildning i krishantering för huvudmannens rektorer och ledningsgrupp i AcadeMedia-koncernens regi. elevinflytande: Även inom elevinflyande implementerade vi med anledning av de nya skollagskraven en ny huvudgemensam standard för att säkerställa skolornas förutsättningar när det gäller elevernas inflytande på utbildningen. Standarden omfattade inflytande på såväl skolnivån som i undervisningen, och innehöll bland annat rutiner för klagomålshantering. 2009/ / /

5 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRUTSÄTTNINGAR VÄRDEGRUNDSARBETE: Även tidigare huvudmannagemensamma riktlinjer för skolornas likabehandlings- och värdegrundsarbete ersatte vi med en ny standard utifrån de delvis förändrade lagkraven inom detta område. I samband med detta tydliggjorde vi rektorernas ansvar genom att den centrala samordningen av skolornas värdegrundsarbete upphörde. Detta som en följd av rektors förstärkta ansvar för sin skolas organisation i skollagen. Själva processen för arbetet behöll vi dock och samtliga skolor upprättade likt tidigare år ett samlat plandokument (omfattande plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan) i kalenderårsskiftet utifrån den kartläggning som vi huvudmannagemensamt genomförde likt tidigare läsår. I samband med detta genomförde vi en verksamhetsgemensam informations- och utbildningsdag för rektorer och värdegrundssamordnare där erfarenhetsutbyte mellan skolor och mellan rektorer och samordnare möjliggjordes. I januari månad kvalitetssäkrade vi samtliga plandokument utifrån författningarnas krav, och de skolor vars planer innehöll brister rättade till dessa kort efter det. På huvudmannanivå deltog vi under läsåret med en representant i SIQ:s examinatorsutbildning inom kvalitetsutmärkelsen Bättre skola 2011 för att förbereda eventuell utmärkelseprocess, och med en representant på utbildning kring statisktik analys kopplat till verksamhetsutveckling. Både rektorer och reprevärderingsseminarium, arbetsplan, undervisningsplan och kvalitetsrapport. Under läsåret bedrev vi även kvarvarande kompletteringar i processen i ett särskilt projekt som under våren tog fram ett utvärderingsunderlag för undervisningen utifrån riktlinjerna för lärare i läroplanen och ett skattningsunderlag kopplat till de mål i läroplanen som saknar direkt härledbarhet till betygsresultat eller liknande. Projektet tog även fram ett underlag för elevenkät på skolnivå, med klar koppling till skollagens krav. EKONOMIsk planering och stabilitet: För en långsiktigt hållbar och stabil verksamhet krävs också långsiktighet och hållbarhet i den ekonomiska planeringen. Vår verksamhet finansieras uteslutande via skolpengen och under läsåret 2011/2012 tydliggjorde vi även rektors ansvar och befogenheter att planera och fördela de ekonomiska resurserna på bästa sätt. Samtidigt intensifierade vi som huvudman den ekonomiska uppföljningen för att säkerställa att prioriteringen av resurstilldelningen var den mest optimala utifrån elevernas och skolans behov. Kommunikation: För att markera och förtydliga LBS inriktning och karaktär mot vårt uppdrag som skola implementerade vi underläsåret vidare en ny kommunikativ strategi. Den omfattade ny grafisk profil och logotyp, nya kommunikationsplattformar (sociala SYSTEMATISK KVALITETSARBETE: Från och med läsåret 2011/2012 etablerade vi vidare en kompletterad och förbättrad process för det systematiska kvalietsarbetet. Processen tecknades även den ned i en standard omfattande principer, ansvarsfördelning, tidsplan, uppföljningsprogram och strukturer för utmedier) och kommunikativt stöd i det pedagogiska arbetet. skolledning: Under läsåret inrättade vi även en tydlig ledningsgrupp för huvudmannen, bestående av verksamhetschef, bitr. verksamhetschef, kvalitetsansvarig, kommunikationsansvarig och controller. Ledningsgruppens uppgift var att både styra, leda och stödja rektorerna i deras uppdrag och säkerställa att verksamheterna i skolorna planerades och genomfördes både mot författningarnas krav och verksamhetsgemensamma processer och principer gällande HR, ekonomi, kvalitet, IT, marknadsföring och fastighetsfrågor. Vidare såg vi till att samtliga rektorer påbörjade, fortsatte, slutförde eller kompletterade sin rektorsutbildning under läsåret. Därtill del genomförde vi 6 tvådagars rektorsmöten där samliga rektorer deltog för information och erfarenhetsutbyte utifrån våra huvudmannagemensamma processer. sentanter för oss på huvudmannen deltog även på Skolinspektionens dag och Skolverkets konferenser Rektor och lagen, Rektors ledarskap och Lärare som gör skillnad. Både rektors- och ledningsgrupp deltog även på ledarforumet Världens viktigaste uppdrag för chefer och specialister inom AcadeMedia med föredrag från bland annat McKinsey utifrån deras rapport om framgångsrika skolsytem. personal: Under läsåret förbättrade vi även vår uppföljning av personal och kompetens inom hela huvudmannen, och underlättade på olika sätt för lärare att skaffa sig lärarbehörighet. Sammanfattningsvis stärkte vi alltså under läsåret skolornas förutsättningar att planera och organisera en utbildning med hög kvalitet ur flera perspektiv. Vi kan också konstatera att vi som huvudman aldrig tidigare stärkt så många förutsättningar för våra skolor som under det gångna läsåret. Trots detta är det inte mängden insatser vi vill lyfta fram som tolkningsbakgrund till läsårets resultat, som presenteras och analyseras längre fram i rapporten, utan snarare själva styrkan i att alla insatser tog avstamp i en gemensam strategi. 8 9

6 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE SAMLAD BEDÖMNING Beskrivning av kvalitetsarbetet UNDERLAG & METODER Läsåret 2011/2012 riggade vi som huvudman för att styra, leda, stödja och säkerställa verksamheten vid våra 11 skolor genom fem verksamhetsgemensamma processer Elever, Medarbetare, Ekonomi, Kommunikation och Kvalitet. Även om arbetet inom de olika processerna går in i vartannat, utvecklades som tidigare berörts, ett antal huvudmannagemensamma standarder inom strategiska områden som talar om hur arbetet i respektive process ska ske rent konkret i linje med kraven i författningarna och LBS inriktning och karaktär. Se till exempel LBS standard kring kvalitetsarbete för arbetsgången inom det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmanna- och enhetsnivå i linje med skollagen (2010:800 4 kap 3 7 ) där bland annat innehållet i den här rapporten regleras. Systematiskt kvalitetsarbete INOM LBS: Grunden i vårt systematiska kvalitetsarbetet på både huvudmanna- och skolnivå bygger på samverkan, synlighet och processorienterat arbetssätt mot målen i läroplanen. Arbetet under läsåret utgick därmed från en lägesbedömning och slutlig planering av arbetet i augusti/september och avslutades med resultatutvärdering i juni. Däremellan följde vi regelbundet upp och dokumenterade vårt arbete utifrån definierade uppgifter, som vi samlade in vid givna tillfällen i processen. Dokumentationen bildade underlag för både preliminära bedömningar under arbetets gång, och för den slutliga resultatutvärderingen i juni/september då nya utvecklingsområden identifierades för att säkerställa huvudmannens och skolornas kvalitet i respektive dimension. Arbetsprocessen bidrog under läsåret till en förstärkt systematik i kvalitetsarbetet och ett säkerställande av hög läroplansvaliditet i vårt arbete, det vill säga att vi ägnade vår tid, kraft och materiella resurser åt rätt saker. Allt underlag i kvalitetsarbetet på huvudmannanivå samlades in i ett databasliknande dokument, och kompletterades med löpande analyser och lägesrapporter. På så vis kunde vi ha grepp om hur arbetet utvecklades under året och över tid, både på skolnivå och på huvudmannanivå. Underlaget utgjordes bland annat av betygsprognosticeringar, satta betyg, resultat från nationella prov, kartläggning av risker och förekomst av kränkningar, protokoll från interninspektion och diverse dokumentgranskningar, undervisningsutvärderingar, eventutvärderingar och beslut från Skolinspektionen som tillsynsmyndighet. Genom att samla in en bredd av uppgifter kunde vi effektivare uppmärksamma mönster, samband och konsekvenser av olika vägval. En sammanfattande bild och analys av läsårets arbete och resultat samt det fortsatta arbetet för högre måluppfyllelse och stärkt kvalitet på skol- respektive huvudmannanivå sammanställdes av skolorna i juni/augusti och av oss på huvudmannen i den här rapporten i oktober månad. SAMLAD BEDÖMNING av LBS måluppfyllelse 2011/2012 INLEDNING Som framgått tidigare präglades alltså vårt arbete under 2011/2012 starkt av att flytta diskursen kring kvalitet från ett fritt tolkande av vad vi skola ska förverkliga och hur vi ska göra det, till en klar och tydlig inriktning för oss som skola och som LBS. Det vill säga att förverkliga de mål som är fastslagna i läroplanen (inklusive examens-/programmålen) på ett sätt som garanterar rättsäkerheten för våra elever och går i takt med beprövad erfarenhet och forskning samt våra utbildningars kreativa karaktär. Som huvudman gick vi in i läsåret 2011/2012 fast beslutna om att på ett verkligt ingripande sätt ta ansvar för att stärka förutsättningarna för de professionella på skolorna rektor, lärare och övrig personal att förverkliga skolans uppdrag genom att rigga för och hålla fast vid ett huvudmannagemensamt processflöde med hög läroplansvaliditet. I det här avsnittet berättar vi om våra samlade erfarenheter, uppmärksammanden och analyser av det arbetet, och vart vi mot bakgrund av det ser att vi behöver rikta vårt fokus framöver. Instrumentell kvalitet Begreppet instrumentell kvalitet hjälper oss att isolera granskningen av vår verksamhet till de krav som vi som skola ska leva upp till för att våra elever ska få tillgång till en likvärdig utbildning. Ytterst är det dock Skolinspektionen som bedömer och beslutar om vår verksamhets kvalitet ur det här perspektivet. Interninspektioner Ett bra sätt att få en helhetsbild av hur varje skola och hur vi som huvudman svarar mot de mest centrala kraven, är att granska vår verksamhet med skollagens ögon. Under läsåret 2011/2012 genomförde vi därför för första gången systematiska interninspektioner vid varje LBS-skola. Interninspektionerna utgick direkt från Skolinspektionens tillsynsmodell och därmed samtliga författningskrav kopplade till gymnasieskola. Eftersom vi inom LBS sedan 2006 arbetat aktivt med att tillvarata erfarenheterna från de tillsyner som Skolinspektionen (och tidigare Skolverket) genomfört vid våra skolor i samband med kommuntillsyner, och även förstärkt vårt fokus på skolans uppdrag så som det formuleras i författningarna, framstod just Skolinspektionens modell som bättre än andra granskningsmodeller för oss på LBS. Inspektionsbesöken genomfördes under mars månad av kvalitetsansvarig för huvudmannen och bitr. verksamhetschef. Besöken omfattade djupintervjuer med elever, elevråd/kår, likabehandlings- och värdegrundsgrupp, lärare och rektor, samt granskning av de rutinbeskrivningar och dokument som Skolinspektionen normalt begär in vid en regelbunden tillsyn. Genom att sammanställa interninspektionerna på totalen utifrån den givna modellen, underlättade det för oss att på huvudmannanivå se inom vilka områden vi gemensamt har att stärka inom LBS, och vad vi som huvudman bör inrika våra insatser och vår uppföljning mot. Flest områden uppmärksammade vi vid skolorna i Borås, Lund och Kristianstad medan skolorna i Kungbacka, Nyköping och Jönköping framstod ha färre utvecklingsområden, sett till kraven i författningarna. De områden som vi uppmärksammade återkom i anmärkningsprotokollen var främst följande: Arbetet med individuella studieplaner var inte tillräckligt centralt. Det systematiska kvalitetsarbetet var inte tillräckligt inrikat mot alla nationella mål-/målområden, framför allt där måluppfyllelsen är svårbedömd, till exempel i vilken grad eleverna utvecklar värden och förmågor såsom solidaritet och demokratisk kompetens. Bokföringen av betygskatalogen var inte tillräckligt fri från skriv- och formfel, däremot uppmärksammades inga vidare risker eller brister kring elevernas rättssäkerhet i detta avseende. Flertalet skolor hade inte i tillräcklig grad uppmärksammat elever och personal om de nya rutinerna för klagomålshantering. Flera skolor hade löst klagomål på ett sätt som i sina konsekvenser var riktigt och lösningsorienterat men inte bokfört och dokumenterat situationerna utifrån de formaliakrav som ställs på en sådan i författningarna

7 SAMLAD BEDÖMNING SAMLAD BEDÖMNING Huvuddelen av skolorna svarade inte i tillräcklig grad upp mot kraven på lärarbehörighet, även om vi vid interninspektionerna kunde bekräfta att samtliga skolor hade klara strategier för ökad lärarbehörighet genom rekryterings- och kompetensutvecklingsinsatser. Huvuddelen saknade en organisation för skolbiblioteksverksamheten som i tillräcklig utsträckning svarade mot de nya skollagskraven, till exempel att varje lärare i sin undervisning använder skolbiblioteksfunktionen som ett sätt för eleverna att nå målen. Eftersom syftet med interninspektionerna både var att träna lärare och rektorer att se på sin verksamhet utifrån författningarna och att vässa verksamhetens arbetssätt i olika avseenden, granskades varje skola mycket noggrannt. Vid en ordinarie skolinspektion skulle sannolikt bedömningen vara betydligt mildare, och troligen anmärkningsfri för flertalet av skolorna. Det framgick tydligt när vi jämförde mot de två ordinarie tillsynsbeslut som under läsåret utfärdades utan vidare anmärkning för skolorna i Halmstad och Jönköping. Tillsyner Tillsynsbeslutet för skolan i Halmstad var alltså utan vidare anmärkning och så var fallet även för tillsynsbeslutet för skolan i Jönköping. Trots att tillsynen i Jönköping var utan anmärkning, gav den dock ett viktigt underlag till skolans och huvudmannens säkerställande av en ändamålsenlig skolbiblioteksverksamhet. Utifrån erfarenheterna från inspektionen, jämte erfarenheterna från interninspektionerna, utvecklades därmed huvudmannens standard för undervisningsplanernas stuktur som fr. o. m. 2012/2013 innehåller en stående utgångspunkt i varje lärares planering för hur skolbiblioteket ska användas i undervisningen för att eleverna ska nå utbildningens mål. Trenden i Skolinspektionens tillsyn, vars bedömningar alltså har tolkningsföreträde om vår verksamhets kvalitet utifrån kraven i författningarna, tyder på att vi succesivt säkerställer våra elevers rätt till en utbildning av hög kvalitet: 2008/ / / /2012 Trollhättan Helsingborg Halmstad Jönköping Likabehandlingsplan Måluppfyllelse - - Kvalitetsredovisning Särskilt stöd Särskilt stöd Bedömning Lund Likabehandlingsplan Kvalitetsredovisning Anställningsformer Klagomål Under 2011/2012 implementerade vi, som tidigare nämnts, nya klagomålsrutiner vid skolorna och huvudmannen LBS. Trots att vi i samband med interninspektionerna uppmärksammade att flera av skolorna inte tillräckligt tydligt uppmärksammat elever, föräldrar och personal om rutinerna, kom under läsåret endast 1 klagomål in till huvudmannen. Klagomålet gällde skolan i Borås och rörde skollunch, ventilation i lokalerna, APU och tillgång till lärare i naturkunskapsämnet. I utredningen kunde inga brister i utbildningen identifieras, undantaget ventilationen i undervisningslokalerna. Denna brist fanns det däremot redan åtgärder vidtagna för att rätta till och ärendet klarades därmed ut. Arbete mot kränkningar Uppföljning av skolornas likabehandlings- och värdegrundsarbete genomfördes i januari av huvudmannen genom dokumentgranskning av skolornas samlade plandokument (omfattande plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan). Sammanställningen av de brister som granskningen uppmärksammade visade att tre områden stod ut och att de främs var kopplade till de förändrade lagkraven på planerna: personalens anmälningsplikt till rektor, rektors anmälningsskyldighet till huvudmannen samt tydliggörande av personalens diskrimineringsförbud. Tre skolors plandokument levde dock vid granskningstillfället upp till kraven i författningarna fullt ut (Lund, Helsingborg och Varberg), medan en rad brister uppmärksammades i plandokumentet vid skolan i Kristianstad. Kristianstadskolan, liksom övriga skolor som uppmärksammades om bristerna i plandokumentet, rättade till dem under tidig vårtermin. Under läsåret genomfördes för tredje läsåret i rad även en kartläggning bland eleverna vid samliga skolor (se diagram 8a d i bilaga 1), där huvuddelen av skolorna bibehöll eller höjde nivån från föregående år. Anmälningar om kränkande behandling Under läsåret införde vi även nya rutiner för utredning av kränkningar utifrån de förändrade lagkraven där huvudmannen ansvarar för att kränkningar utreds och åtgärdas efter personals och rektors anmälan. Sammanlagt visar sammanställningarna att det under läsåret gjordes 9 anmälningar inom LBS, varav samtliga utreddes, åtgärdades och avslutades inom läsåret. I tabellen här nedan framgår vid vilka skolor som kränkningar uppmärksammades och anmäldes, och vilken typ av kränkningar det rörde sig om. Anmälan av kränkningar 2011/2012 Skola antal anmälningar Jönköping 1 Kristianstad 1 Kungsbacka 2 Varberg 5 Kategori antal Trakasserier (Kön) 1 Trakasserier (Etnicitet) 1 Sexuella trakasserier 1 Kränkande behandling 8 Det som sticker ut är att Varbergsskolan är överrepresenterad bland skolorna i det här avseendet. Samtidigt sticker Varbergsskolans arbete för att förebygga och hindra kränkningar även ut jämfört mot övriga skolor inom LBS som mycket väl fungerande. Troligen är alltså mängden anmälningar i det här fallet en följd av att skolan tar tag i situationer som är tveksamma ur värdegrundssynpunkt. Det bekräftas även utifrån själva utredningarna där eleverna uttrycker att de är mycket nöjda över att skolan tar tag i situationen, samtidigt som 2011 års kartläggning (som dock gjordes före de aktuella anmälningarna, vilka uteslutande kom in under vårterminen) visar ett relativt lågt förtroende för att skolan tar tag i tveksamma siuationer. Indikationerna föranleder därför särskild uppmärksamhet i samband med uppföljningen av 2013 års plandokument och interninspektion för att reda ut vad som är orsak och vad som är verkan i det här avseendet. Särskild uppmärksamhet kommer, sett till resultaten av kartläggningen, även riktas mot värdergrundsarbetet vid skolorna i Kristianstad och i Kungsbacka. Lärarbehörighet Skollagen ställer krav på att de lärare som undervisar på skolan har genomgått erfordelig lärarutbildning. Under läsåret stärkte vi, med undantag för skolan i Halmstad, genomgående den formella lärarkompetensen för tredje läsåret i rad, se diagram 6 i bilaga 1. Det framstår i varje fall som ett resultat av både våra skärpta rekryteringsrutiner och uppföljning av formell kompetens inom huvudmannen, men även uppmuntran av olika slag för lärare att läsa in lärarbehörigheten genom korta lärarprogrammet, komplettera med eventuella kvarvarande poäng för lärarexamen eller inläsning av behörighetsgivande kurser inom lärarlyftet. Likvärdig bedömning och betygssättning För att upptäcka eventuella brister i betygssättningen ur likvärdighetssynpunkt granskar vi löpande resultaten av de nationella kursproven jämfört mot slutligt kursbetyg. Vi granskar även lärarnas skriftliga planering av undervisningen och ställer frågor kring betyg och bedömning i samband med interninspektion. 2011/2012 års betygssättning är i relation till provbetygen generellt sett mer överensstämmande jämfört mot tidigare läsår (se tabell 7 i bilaga 1). Det styrks även av erfarenheterna av interninspektionerna, där vi identifierade en ökad säkerhet hos lärarna generellt gällande bedömning och betygssättning i såväl intervjuer som i granskade undervisningsplaner. En påtaglig avvikelse återfinns dock genomgående för huvuddelen av skolorna inom matematikämnet, där en mycket hög andel av eleverna inte når de lägsta kunskapskraven på själva provet, men i högre utsträckning gör det på själva kursen i sig

8 SAMLAD BEDÖMNING SAMLAD BEDÖMNING Skolornas egen förklaring är dels att eleverna är såpass oroliga och stressade i själva provsituationen att de presterar betydligt sämre än genom andra slags kunskapsmätningar, dels att 2011/2012 års matematikprov var svårare att förstå än tidigare års prov. Det förklarar emellertid inte att resultaten skiljer sig så avsevärt från rikssnittet på 3,7% i Matematik 1c, respektive drygt 36% på Matematik B, men ger en indikation på att proven ändå använts aktivt som stöd i bedömningssituationen. Professions- och processutveckling Ett viktigt inslag, med betydelse för skolornas förmåga att organisera sin verksamhet utifrån kraven i författningarna, var under läsåret inspirationsdagarna Uppdraget i fokus, där all pedagogisk personal samlades för att ta del av föreläsning och inspiration utifrån det pedagogiska ledarskap som var och en som arbetar inom skola har att ta grepp om. Som föreläsare engagerades Jan Nylund, expert inom skolutveckling och pedagogiskt ledarskap vid Göteborgs universitet. Han kompletterades med 6 lärare inom LBS som delade med sig av sina erfarenheter av att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande i riktning mot målen. Banafshe Shafei från skolan i Kristianstad deltog med sina erfarenheter kring kamratbedömning, Ted Öjerdal från Varberg deltog med sina erfarenheter av värdegrundsarbete, Mattias Denkert från Borås-skolan delgav sina erfarenheter av ämnesintegrering, Ann-Marie Viiala från Kungsbacka om kollegialt samarbete, Tony A Lundell om motivationshöjande åtgärder och David Djurachkovitch om sina erfarenheter om framgångsrik undervisning inom matematik. Temat för inspirationsdagarnas diskussioner och innehåll var alltså hur vi tillsammans och individuellt rent konkret kan göra regi för de lärandeprocesser som måste till för att eleverna ska kunna utveckla de kunskaper, färdigheter och värden som utbildningens mål tar fasta på. Responsen från deltagarna var mycket positiv den genomsnittliga värderingen av dagen på en skala mellan 1 (inte bra) 10 (mycket bra) landade på 8. Framför allt uppfattades, enligt kommentarerna i utvärderingen, dagens tema som mycket relevant, engagerande och enande. Och allra främst uppskattade deltagarna att goda exempel med bäring både i uppdraget, forskning och i den praktiska verkligheten på skolan lyftes fram. Samtidigt saknade man organiserat mingel och diskussioner i mindre grupper. Ytterligare ett viktigt inslag för att stärka förutsättningarna för skolorna att få syn på sina styrkor och utvecklingsområden utifrån författningarna var det enkätprojekt som genomfördes under våren. Projektet omfattade tre delar, varav den första handlade om att ta fram en huvudmannagemensam undervisningutvärdering med utgångspunkt i hur eleverna uppfattar att lärarna genomför undervisningen utifrån riktlinjerna i läroplanen. Det andra handlade om att ta fram en skolenkät som tar fasta på hur eleverna uppfattar att det är på skolan med utgångspunkt i de grundläggande skollagskraven. Det tredje handlade om att ta fram ett skattningsunderlag för arbetslagen att utgå från för att bedöma hur eleverna utvecklar de värden, färdigheter och insikter som de mer svårmätbara målen i läroplanen tar fasta på. Projektet drevs av huvudmannens kvalitetsansvarige och underlaget arbetades fram i en projektgrupp bestående av Anna Andersson (rektor LBS Kungsbacka), Marcus Persson (rektor LBS Jönköping) och Anna Rydberg (bitr. rektor LBS Lund). Marcus Björk (rektor LBS Lund) fungerade som referensperson i projektet och det gjorde även Maria Larsson, expert inom enkäter i läroplansstyrd verksamhet vid Göteborgs universitet. Underlaget fyllde inför 2012/2013 de återstående luckorna i huvudmannens standard kring systematiskt kvalitetsarbete. Ytterligare ett viktigt inslag för att stärka incitamenten för lärare att prioritera och utveckla vad som krävs för att eleverna ska få en utbildning av god kvalitet var även de lönekriter som etablerades och började tillämpas under läsåret. Även dessa hade en tydlig utgångspunkt i läroplanen och de riktlinjer som gäller för lärarna däri. Inspirationsdagarna berörde själva hjärtat i vad skola handlar om! 14 15

9 SAMLAD BEDÖMNING SAMLAD BEDÖMNING Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar alltså om hur vi förmår se till att eleverna utvecklar just de kunskaper, värden och förmågor som utbildningens mål tar fasta på inom läroplanens fem målområden Kunskaper, Normer och värden, Ansvar och inflytande, Arbete och samhällsliv och Bedömning och betyg. Utgångspunkten är att alla elever ska nå utbildningens mål, och det är mot den bakgrunden som vi granskar de resultatindikatorer som ligger till grund för våra bedömningar inom varje målområde. KunskapeR: Jämfört mot tidigare läsår är det, enligt 2011/2012 års offentliga statistik, fler elever än tidigare läsår som påbörjade sin utbildning inom LBS som också fullföljde den, se diagram 1 i bilaga 1. Uppgifterna om fullföljd utbildning inom 4 år tyder dessutom på att de elever som påbörjade sin utbildning inom LBS i varje fall också fullföljde den i högre grad jämfört mot rikssnittet. När det gäller högskolebehörigheten lyckades endast tre skolor av nio inom LBS i högre grad än rikssnittet ge eleverna de kunskaper som krävs för högskolebehörighet, och den genomsnittliga betygspoängen på slutbetyg landade på 13,2 för huvudmannen, varav endast en skola av nio närmade sig rikssnittet på 14,1 (Halmtad 13,7) och en skola överträffade det (Lund 15,1). Det betyder att 2011/2012 års utfall, trots en generellt positiv utvecklingstrend, inte kan bedömas som särskilt god utifrån de utgångspunkter vi har för vår verksamhet där alla elever ska fullfölja utbildningen med grundläggande högskolebehörighet och goda förutsättningar för vidare studier. Uppgifterna om slutbetyg ovan säger emellertid inget om måluppfyllelsen för de elever som tog del av utbildningens första och andra år. Därför sammanställer vi i vår uppföljning även uppgifter om alla satta betyg, se diagram 4 i bilaga 1, som tydligt indikerar att trenden genomgående är att allt fler elever når de lägsta kunskapskraven. Diagram 5a visar även att allt fler elever också når de högre betygsstegen. De betyder att lärarna blir duktigare och duktigare på att anpassa undervisningen för både de elever som har svårt att nå de lägsta målen och de elever som når dem med lätthet. Generellt kan vi alltså konstatera att måluppfyllelsen avseende kunskapsmålen generellt är högre än föregående läsår, och även läsåret dessförinnan. Sannolikt är det en följd av det förstärkta pedagogiska ledarskapet både på huvudmannanivå, rektors- och lärarnivå. De skolor som går mot trenden eller ligger stilla i det här resultathänseendet är nämligen de skolor där man av olika anledningar inte fullt ut förmått leda och följa upp arbetet mot målen, eller där eleverna haft en såpass hög studievana att läraren faktiskt spelat en mindre roll för elevernas lärande. En bekymmersam trend i sammanhanget är dock betygsutvecklingen på Projektarbetet och inom de obligatoriska matematikkurserna där mönstret i betygsutvecklingen i regel är stillastående på låg nivå eller försiktigt positiv jämfört mot tidigare läsår på merparten av skolorna. Se tabellen nedan för resultat på totalen (matematikresultaten omfattar kurserna Matematik A B samt 1b och c): Matematik IG + F G+E+D C+VG MVG + A+B Lå % 41% 20% 10% Lå % 48% 18% 8% Lå % 61% 15% 5% Projektarbete IG G VG MVG Lå % 35% 20% 21% Lå % 36% 27% 24% Lå % 27% 26% 34% Vid uppföljningen framkom att Projektarbetet på huvuddelen av skolorna har organiserats på ett sätt så att den av både lärare och elever upplevts som splittrad och otydlig, samtidigt som kursens lärare har intagit ett medvetet avståndstagande i ledarskapet utifrån kursens krav på självständighet hos eleverna. Att få styr på undervisningens arbetsformer inom den här kursen måste vi därför särskilt prioritera i vårt fortsatta arbete och fokus. Särskilt då kursens motsvarighet i GY11, Gymnasiearbete, fordrar att eleverna når målen för att alls erhålla gymnaiseexamen (motsvarande dagens slutbetyg). När det gäller matematikämnet måste vi göra en djupare analys under det kommande läsåret tillsammans med skolornas matematiklärare och rektorsgruppen. Helt klart är dock att vi behöver ta huvudmannagemensamma krafter för att förstå oss på hur vi på bästa sätt ska utveckla våra arbetsformer så att eleverna i högre grad faktiskt utvecklar sina matematiska kunskaper och förmågor. Normer & värden och elevernas ansvar & inflytande: Huruvida våra elever utvecklar de värden och förmågor som målen inom området Normer och värden tar fasta på (se bilaga 2) var ett av de områden som vi inför 2011/2012 identifierade som svårbedömt för såväl de enskilda skolorna som för huvudmannen i stort. Därav det enkät- och skattningsprojekt som bedrevs under läsåret. Det underlaget implementeras dock först 2012/2013. Med den vetskapen använde vi under läsåret elevoch lärarintervjuerna som ett underlag för att kunna sammanfatta måluppfyllelsen ur det här perspektivet. Och med utgångspunkt i dessa kan vi på huvudmannanivån bedöma måluppfyllelsen ur det perspektivet som relativt hög. Eleverna själva gav i interninspektionens djupintervjuer samstämmigt uttryck för att i praktiken omfatta de värden och kompetenser som målen inom detta område tar fasta på, och lärarna kunde också genom konkreta exempel bekräfta att det var så. Eleverna kunde ge exempel på hur de på sin skola, inom de flesta ämnena, fick tillfälle att träna på att samspela med varandra, pröva olika perspektiv och leva sig in i andra människors situation, och de framhöll återkommande sin skola som unik i det avseendet när de jämförde med tidigare skolerfarenheter. Eleverna beskrev i varje fall och med eftertryck sin skola som en trygg plats där relationerna mellan både elever och mellan elever och lärarna präglades av tillit och omtanke i bårde ord och handling. Arbetsliv & samhälle och bedömning & Betyg: På samma sätt som vi för 2011/2012 års uppföljning saknade tydliga indikationsverktyg för hur eleverna utvecklade de värden och färdigheter som målen inom tidigare rubrik tar fasta på, saknade vi det också för målområdena Arbetsliv & samhälle respektive Bedömning & Betyg. Därför skaffade vi oss även underlag för detta vid interninspektionernas lärar- och elevintervjuer. Och med utgångspunkt i det underlaget är det tydligt att våra elever oavsett skola i regel har en mycket god uppfattning om, insikt i och kunskap om vad som krävs för de olika betygen, hur de olika kurserna hänger ihop, vad utbildningen kan leda till och vilka konsekvenser de kursval de gör kan få. Utan att ha genomfört systematiska intervjuer tidigare läsår vågar vi ändå med den erfarenhet vi har bedöma elevernas medvetenhet inom dessa områden som betydligt klarare än tidigare läsår, och därmed något vi tror har ett klart samband med det intensiva arbete som lärarna både enskilt och arbetslagsgemensamt genomförde under läsåret med formaliserade undervisningsplaner. Upplevd kvalitet Den upplevda kvaliteten handlar om hur eleverna, utifrån deras personliga förväntningar och önskemål, upplever sin utbildning alldeles oavsett om deras utbildning ger dem möjlighet att utveckla de kunskaper, värden och förmågor som målen tar fasta på, och om deras utbildning genomförs i linje med kraven i författningarna. Den upplevda kvaliteten ger oss alltså signaler som tyder på om vi som skola har våra elevers förtroende i det vi gör. I 2011/2012 års kundenkät kan vi konstatera att eleverna inom LBS i det stora hela är lika eller något nöjdare än föregående läsår, se diagram 9a och 9b i bilaga 1. Eleverna tycks också benägna att rekommendera skolan i något högre grad jämfört mot tidigare läsår och jämfört mot hur nöjda mätningen indikerar att de är. Eventuellt har det att göra med att eleverna i rekommendationsfrågan söker bekräfta sitt val av utbildning, och eventuellt är elevernas svar på den frågan också mer korrekt jämfört mot nöjdhetsindexet där de ingående frågorna i indexet ber respondenten att jämföra sin skola med en ideal skola

10 SAMLAD BEDÖMNING SAMLAD BEDÖMNING ändamålsenlig kvalitet Den ändamålsenliga kvaliteten handlar om vad som händer med eleverna efter att de har avslutat sin utbildning, och vad de med lite perspektiv på sin tid vid LBS uppfattar att utbildningen gav dem. Under läsåret 2011/2012 genomförde vi ingen samlad eller systematisk undersökning bland elever som avslutat utbildningen. Däremot hörde många elever av sig till och höll kontakt med sin skola. Vi vet därigenom att många elever studerar vidare inom medieområdet både på högskolor i Sverige och utomlands, att en del elever startat eget företag, och att en del elever har klivit in i arbetslivet som anställda. Bland annat har 2011/2012 års arbete med sociala medier inneburit att många elever hört av sig och delat med sig utifrån sina erfarenheter om skolan på eget initiativ. SAMLAD BEDÖMNING Under läsåret har vi löpande följt upp en mängd uppgifter som under tidens gång hjälpt oss att ha grepp om verksamheten och snabbt rätta till eventuella brister och eliminera risker av olika slag. I den här rapporten för vi samman alla uppgifter och uppmärksammanden vi gjort under läsåret och söker, oavsett om åtgärder redan vidtagits, tendenser ur ett helhetsperspektiv. Det viktigaste mönstret vi ser från huvudmannanivån är att skolor, vars uppföljning av elevernas utveckling tydligt sker utifrån målen och utifrån lärarnas professionella uppdrag, där når eleverna i högre utsträckning också målen och verksamheten lever i högre utsträckning också upp till de krav som ställs i författningarna. Effekten av att vart och ett av de ansvarsled som finns i skolan föräkrar sig om utbildningens kvalitet, har varit mycket påtaglig inom hela LBS det gångna läsåret. Säkerställandet i sig har varit en faktor som starkt bidragit till att en, generellt sett, högre andel av eleverna nått målen och i övrigt fått en utbildning av god kvalitet jämfört mot tidigare läsår. Det är oerhört glädjande att den väldigt enkla strategi som vi slog in på och lät färga varje ord och handling också gav det utfall vi önskade. Därmed kan vi fortsätta kursen utifrån den färdriktning vi satte inför 2011/2012 dock med en betydligt högre förväntan på utfallet då vi med handen på hjärtat inte kan bedöma att effekten av alla de insatser vi genomförde under det gånga läsåret står i proportion till det utfall vi kan sammanfatta att 2011/2012 års arbete gav beträffande måluppfyllelsen. Under läsåret säkrade vi från huvudmannen upp med strukturer och kontrollpunkter som i praktiken innebär gör att vi förhållandevis snabbt kan fånga upp indikationer som tyder på att elevernas rätt till en utbildning av god kvalitet äventyras, och därpå snabbt kan agera för att återställa stabilitet verksamheten. Det är naturligtvis oerhört positivt, samtidigt som det också har haft sitt pris. Den starka styrningen från oss som huvudman, där de professionella både uppmuntrats men även tvingats att utvecklas i det professionella uppdraget, har sannolikt skett på bekostnad av medarbetarnas nöjdhet. I takt med vårt ökade fokus på vårt uppdrag som skola de senaste åren, varav det senaste läsåret präglades som starkast av det i hela organisationen, har också medarbetarnas nöjdhet och engagemang minskat i mätningarna (även om engagemanget har påverkats i lägre grad jämfört med nöjdheten). Se diagrammen på nästa sida. Samtidigt måste vi sätta elevernas rättsäkerhet i centrum och inte vara rädda för den motståndskraft som reformarbete i regel betyder. Och vi måste som professionella på varje nivå samverka för att förverkliga det uppdrag vi gemensamt har, även i tider där inarbetade rutiner och arbetssätt måste ändra form. Vi har ett uppdrag och Om vi leder mot målen i allt vi gör i planering, genomförande och uppföljning på alla nivåer, då når eleverna också dit var två ständigt återkommande fraser under läsårets arbete för att hålla kurs och sätta elevernas behov i centrum för vårt (sam)arbete

11 SAMLAD BEDÖMNING SAMLAD BEDÖMNING 100,00 Och under det gångna läsåret vågar vi som huvudman påstå att den bitvis tuffa professionsutveckling som har skett inom LBS, också bidragit till att våra lärare blivit bättre som lärare och idag står stadigare i sin profession än de gjorde tidigare. Det märker vi i intervjuer med eleverna framför allt, vid granskning av undervisningens planering och genomförande, och inte minst i de kunskaper, förmågor och värden som eleverna faktiskt utvecklar. Detta är egentligen det enda klara sambandet vi finner när vi ställer olika aspekter mot i vilken grad eleverna når (kunskaps)målen; mönstret går igen på 7 av 11 skolor. Till exempel framgår det tydligt i diagrammen här intill, att det är hur man jobbar tillsammans, snarare än hur många lärarna är till antalet, som har betydelse för hur eleverna når målen. Det finns heller inget klart samband mellan hur många lärare en skola har och hur nöjd man är som medarbetare: 80,00 60,00 40,00 20,00 0, Medarbetarnöjdhet 80 Lärartäthet/Medarbetarnöjdhet (N MI) ,70 8,77 8, , ,0163 5, , ,53 5,42 5, / / / ,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0, , Engagemang Samtidigt ser vi att säkerheten i det professionella uppdraget har större effekt på skolor där eleverna uttrycker skoltrötthet, och mindre på de skolor där eleverna har studievana och positiv skolerfarenhet med sig från hemmet och från grundskolan. Där läraren helt enkelt har mindre betydelse för elevens utveckling / / /2012 Lärartäthet (tjänst/100 elever) 5,15 6,02 5,66 99,7% 98,3% 96,3% 95,5% 7 8,4 8,39 7,04 5,42 5,53 9, / / /2012 Lärartäthet/Andel lägst G /E 92,5% 5,4 5,5 5,6 Summa av Andel godkända 78 89,6% 87,9% 87,4% 86,8% 86,4% 5,1 7,0 9,7 Summa av Lärartäthet ,00 5,99 8,78 8,12 6,0 8,8 82,8% 1 0,9 0,8 0,7 0,6 6,0 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 I övrigt när vi analyserar vilken betydelse olika aspekter har för att eleverna ska nå målen ser vi att varken medarbetarnöjdhet (NMI), elevnöjdhet (NKI), andel behöriga lärare eller antalet lärare elever har ett givet samband med det. Det räcker alltså inte att ensidigt rigga verksamheten på skolorna med större lärarstyrka, fler lärare med behörighetsgivande utbildning, eller vidta åtgärder för att eleverna ska känna sig mer nöjda med sin utbildning, eller dito för medarbetarna. Nej, det viktigaste för att eleverna ska få en utbildning av så god kvalitet att de når utbildningens mål tycks vara att de professionella känner säkerhet i sitt professionella uppdrag och är dedikerade, organiserade och sampratade utifrån det. Fortsatt arbete mot ökad kvalitet Mot bakgrund av våra erfarenheter under läsåret 2011/2012, och de mönster vi ser när vi lägger samman alla våra uppföljningar och analyser, framträder fyra områden som särskilt angelägna för oss som huvudman att vidta särkilda insatser inom för att utveckla utbildningen så att alla elever ska nå (kunskaps)målen och i övrigt ges en utbildning av hög kvalitet. Parallellet med dessa fyra fokusområden ska vi fortsätta att löpande åtgärda uppmärksammade brister och förebygga risker som vi har upptäckt under det gånga läsåret, och kommer att upptäcka i vår löpande uppföljning under 2012/ Säkra vår uppföljning och utveckling mot målen Läsåret 2011/2012 arbetade vi som som huvudman alltså intensivt för att manifestera LBS och skolornas inriktning mot det uppdrag vi har som skola, och se till att alla inom LBS vet vilket det är. Inför kommande läsår går vi in i nästa fas att utifrån vetskapen om uppdraget fördjupa och träna det professionella hantverket. 2012/2013 kommer därför inte främst handla om att skapa tolkningsföreträde för uppdraget och LBS inriktning för att förverkliga det i sig. 2012/2013 kommer istället främst att handla om att lyssna och prata med varandra om hur vi gör det möjligt att på bästa sätt förverkliga det tillsammans. För att förstå oss på hur lärares och rektorers vardag hindrar eller möjliggör för dem att agera utifrån uppdraget kommer en del av vårt fokus under läsåret därför att vara att närmre undersöka hur lärare ser på sin vardag i arbetet med eleverna, vad motiverar dem, vad hindrar dem? Och hur ser rektorerna på sin vardag, vilka förutsättningar menar de att de behöver ytterligare eller annorlunda för att förverkliga uppdraget och garantera eleverna en utbildning med hög kvalitet? 2012/2013 ska vi inom huvudmannen givetvis hålla fast vid hög kontroll och styrning kring rättsäkerheten för eleverna, och våra inarbetade processer för detta ska ligga fast. Men vi ska göra det så att varje rektors förutsättningar att leda och säkerställa sin skolas utveckling stärks, och därför i ännu större utsträckning anpassa stödet till varje skola och rektor utifrån det lokala behovet. Vi kommer i det här sammanhanget också att behöva förbättra våra verktyg för att följa upp och analysera resultat på nationella prov och komplettera vårt uppföljningsprogram med sk. förädligsvärde. Slutligen behöver vi på huvudmannanivå rikta särskilda insatser för att stärka medarbetarnöjdheten, och det ska vi göra på professionsutvecklande grunder. Vi måste säkerställa att de professionella som arbetar närmast eleverna känner engagemang och glädje i sitt uppdrag, och att det leder till förbättrade förutsättningar för eleverna att nå målen. En viktig del i det arbetet ska manifesteras genom fortsätta arrangera inspirationsdagar för lärare och övrig pedagogisk personal på temat pedagogiskt ledarskap med bäring i vad forskningen pekar ut som viktiga framgångsfaktorer inom skola och utbildning. Dock med utvecklat fokus på kollegial samverkan och konkret träning och inspiration för att utveckla arbetslagsarbetet och undervisningen så att fler elever når målen och längre ändå. 2. Särskilda insatser kring skolornas arbete med att utreda och ge särskilt stöd Uppföljningen av upprättade åtgärdsprogram på skolorna visade att olika former av psykosociala funktionsnedsättningar var den mest frekventa anledningen till att eleverna hade behov av särskilt stöd. Av alla de Summa av Lärartäthet Summa av NMI 20 21

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 DIDAKTUS LÄSÅR 13/14 Didaktus har sitt huvudmannasäte i Göteborg och ingår i en grupp av gymnasieskolor tillsammans med LBS Kreativa Gymnasiet och Designgymnasiet.

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Program för dagen Vad Skolinspektionen granskar Vad vi har sett i Arboga kommun - styrkor - utvecklingsområden Uppföljning Syfte och mål med tillsynen Bidra till alla

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0IT6Gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!!

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport201/201 Förord Innehållsförteckning0 1. Om070 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Kvalitetsrapport. Drottning Blankas Gymnasieskola AB 2013-2014 1996. sedan

Kvalitetsrapport. Drottning Blankas Gymnasieskola AB 2013-2014 1996. sedan Kvalitetsrapport Drottning Blankas Gymnasieskola AB 2013-2014 1996 sedan DROTTNING BLANKAS GYMNASIESKOLA INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kvalitetsarbetet på drotting blankas gymnasieskola... 3 Våra kvalitetsbegrepp...

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens Sid 1 (7) Gävle kommun Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens tillsyn av Gävle kommun Skolinspektionens diarienummer 43-2011:2170 Bakgrund Skolinspektionen genomför tillsyn i Gävle

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0NTI7gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Järfälla kommun Rektorn vid NT-gymnasiet Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av NT-gymnasiet i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen Beslut 2014-04-23 Älghults Friskola Rektorn vid Älghults Friskola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Älghults Friskola i Uppvidinge kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Stockholm 13/14

Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Stockholm 13/14 Kvalitetsrapport Framtidsgymnasiet Stockholm 13/14 Innehåll 1 Inledning... 3 Historik, fakta, organisation, elever, personal... 3 Utbildningar... 3 Elever... 3 Personal... 3 2 Förutsättningar för verksamhetens

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon:

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Emmaboda kommun Rektorn vid vuxenutbildningen i Emmaboda Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun 2 (9) Tillsyn av kommunal vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Stockholms Internationella Restaurangskola i Stockholms kommun Theducation AB Box 5066 121 16 JOHANNESHOV 1 (11) Tillsyn vid Stockholms

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00,

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan

Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan Innehållsförteckning 1. Om IT- Gymnasiet 1.1 Vår verksamhetsidé 1.2 Vår vision 1.3 Vårt mål 1.4 Vårt kvalitetsarbete 1.5 Våra strategier 1.6 Vart tar eleverna

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd connect-extend-challange h"p://urplay.se/167553 Förutsättningarna och det stöd som ges rektor från förvaltningsledning och styrelse

Läs mer

Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Västerås 13/14

Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Västerås 13/14 Kvalitetsrapport Framtidsgymnasiet Västerås 13/14 Innehåll 1 Inledning... 3 Historik, fakta, organisation... 3 Utbildningar... 4 Elever... 4 Personal... 4 2 Förutsättningar... 5 Lokaler... 5 Lärare...

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 1 (5) Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Bakgrund Med anledning av den nya skollagen (2010:800) har Skolverket beslutat att ta

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Halmstad Utbildning

Systematiskt kvalitetsarbete för Halmstad Utbildning 1 Systematiskt kvalitetsarbete för Halmstad Utbildning Fastställd av ledningsgruppen 2012-06-01 Reviderad 2013-10-23 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS Ca 3000 elevers lärande och utveckling sker på våra

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Lernia College AB Rektorn vid Portalens Gymnasium i Borås kommun för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Portalens Gymnasium i Borås kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA DNR 12-007/10005 SID 1 (6) 2013-02-26 För att säkerställa ett strategiskt, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som bidrar till en

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling. Skolledarkonferensen 27 28 september 2012

Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling. Skolledarkonferensen 27 28 september 2012 Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling Skolledarkonferensen 27 28 september 2012 Skolinspektionens verksamhet Regelbunden tillsyn av alla huvudmän och skolor Ca 1 300 skolor per år

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal pedagogisk personal: 24 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 79% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Freinetskolan Bild & Form Box 7115 402 32 Göteborg 1 (10) Dnr:40-200-:1773 Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Box 7115 402 32 Göteborg Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Beslut 2014-09-23 Bollnäs kornmun iiifocenter@bolliias.se Rektorn vid Rengsjöskolan F-6 gun-marie.tvve@bollnas.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Rengsjöskolan

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8676 Västanfors-Västervåla Församling Org.nr. 252004-0524 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Lindgårdsskolan belägen i Fagersta kommun 2(13) Tillsyn i Lindgårdsskolan

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun Beslut Svenljunga kommun Beslut efter tillsyn i Svenljunga kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Post- och besöksadress Lund, Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Thoren Innovation School AB Rektorn vid Thoren Innovation School i Lunds kommun för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Thoren Innovation School i Lunds kommun (f.d. Lunds Tekniska

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Bättre skola Södra Berget Sundsvall 2015-01-21 Lars Thorin Presentation Lars Thorin 44 år från Bräcke, Jämtland Lärare 1-7 Sv/So/Idr

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Thoren Innovation School AB Rektorn vid Thoren Innovation School i Stockholms kommun för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Thoren Innovation School i Stockholms kommun (f.d.

Läs mer

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Om behovet av fler skolkuratorer Akademikerförbundet SSR 2014 12 03 Var femte ung person i Sverige lider av psykisk ohälsa enligt samstämmiga

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

Kvalitetsutmärkelsen Svensk Kvalitet 2013 tilldelas. Glada Hudikgymnasiet

Kvalitetsutmärkelsen Svensk Kvalitet 2013 tilldelas. Glada Hudikgymnasiet Kvalitetsutmärkelsen Svensk Kvalitet 2013 tilldelas Glada Hudikgymnasiet Domarkommitténs motivering Glada Hudikgymnasiet är en fristående skola med tydligt utvecklade värderingar och en tydlig verksamhetsidé,

Läs mer

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Lärcentrum Malung-Sälen Kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Mål Skolväsendet vilar på demokratins grund och alla som jobbar och finns inom skolan skall jobba för

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Beslut Gymnasieskolan Vipan Vipeholmsvägen 224 66 Lund 2010-03-09 1 (7) Utbildningsförvaltningen Box 138 221 00 Lund Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Skolinspektionens beslut

Läs mer

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1 Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR Instruktion för rektor 1 Fastställt av: Arbetsgrupp förskola-skola Datum: 21 februari 2014 Dokumentet gäller för: Alla grundskole- och grundsärskoleenheteer För revidering

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun Torsby kommun torsby.kommun@torsby.se efter tillsyn i Torsby kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 www.skolinspektionen.se

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Thoren Innovation School AB Rektorn vid Thoren Innovation School i Lidköpings kommun för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Thoren Innovation School i Lidköpings kommun (f.d.

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

MODELL för SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE i SKOLENHETERNA, HÖRBY KOMMUN 20120221

MODELL för SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE i SKOLENHETERNA, HÖRBY KOMMUN 20120221 MODELL för SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE i SKOLENHETERNA, HÖRBY KOMMUN 20120221 Systematiskt kvalitetsarbete Skollagen Kap 4 Kvalitet och Inflytande Huvudmanna nivå. Planering, uppföljning, utveckla Enhetsnivå.

Läs mer

Rektorns pedagogiska ledarskap

Rektorns pedagogiska ledarskap www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman Linda Marklund Rektorns pedagogiska ledarskap Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Fria gymnasieskolan i Haninge

Fria gymnasieskolan i Haninge Haninge Skolan erbjuder Haninge erbjuder utbildning med hög kvalitet på det Samhällsvetenskapliga programmet med inriktningarna Ekonomi och Samhällsvetenskap. Inom det individuella valet finns det möjlighet

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar.

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola, Förskoleklass och Fritidshemmet Ankaret F Ö R E T A G 1 Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola,

Läs mer

LBS KUNGSBACKA. Resultat och analys av skolans måluppfyllelse och kvalitet. 2012/2013 KVALITETS- RAPPORT

LBS KUNGSBACKA. Resultat och analys av skolans måluppfyllelse och kvalitet. 2012/2013 KVALITETS- RAPPORT LBS KUNGSBACKA Resultat och analys av skolans måluppfyllelse och kvalitet. 2012/2013 KVALITETS- RAPPORT LEDARE INLEDNING FÖRSTÅELSE FÖDER KOMPETENS LEDARE: Jag tror på att ansvar föder engagemang och förståelse

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Revisionsrapport Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Hallsbergs kommun Marie Lindblad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan

Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan Granskad 2014-08-12 Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan Arbetets olika delar Det aktiva arbetet består främst av: - Att bedriva

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kvalitetsdokument 2012/2013, Gymnasiet

Kvalitetsdokument 2012/2013, Gymnasiet Kvalitetsdokument 2012/2013, Gymnasiet Innehållsförteckning 1 Inledande frågor... 4 1.1 Utvecklingsområden...4 1.2 ramgångsfaktorer och goda exempel...4 1.3 et systematiska kvalitetsarbetet på skolan...5

Läs mer