BL ADE T 03#2008. Läkande uteliv. Ny professor i landstinget. Du håller i bästa personaltidningen! Nya psykiatrin tar form SIDAN 15

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BL ADE T 03#2008. Läkande uteliv. Ny professor i landstinget. Du håller i bästa personaltidningen! Nya psykiatrin tar form SIDAN 15"

Transkript

1 BL ADE T 03#2008 En personaltidning for oss i landstinget kronoberg Läkande uteliv SIDAN 15 Nya psykiatrin tar form sidan 4 Du håller i bästa personaltidningen! SIDan 5 Ny professor i landstinget sidorna 10 och 11

2 Life is a holiday under the sun Bladet är en personaltidning för anställda i Landstinget Kronoberg som kommer ut med fem nummer om året. Ansvarig utgivare Ingrid Persson Adress: Bladet, Landstinget Kronoberg, Växjö E-post: Fax: Redaktörer May Olsson, Katarina Lundquist, Redaktionskommitté Ingrid Persson (ansvarig utgivare) Maria Bolin-Lindberg (ledningsrepr) Mirtha Chabay (SKTF) Bengt Järhult (KLL) Sven Bondesson (Kommunal) Gunilla Johansson (Vårdförbundet) May Olsson (redaktör) Katarina Lundquist (grafisk form) Omslagsfoto: Hans Runesson Layout: Katarina Lundquist Nu är det festivaltider, och ungdomarna, egna och andras, snurrar omkring i lägenheten och sprider ut sin packning. Sonen har lånat ett gult regnskynke och flaxar omkring som en gigantisk kanariefågel med keps och öronen käckt utvikta under kanten. Dottern funderar på om det kanske ska packas ned högklackat ändå. Skolterminen är slut. Lyckan är inte mindre än den var när de slutade årskurs tre eller sex för sommaren. Det är nu det verkliga, riktiga livet börjar och förväntningarna är höga. Mina känslor inför semestern är desamma, om än förväntningarna skiljer sig åt. Detta med att själv välja vad man vill göra med sin tid så utomordentligt ljuvligt. Inga deadlines. Det kan vara lite kul och nyttigt att titta tillbaka på arbetsåret som gått. När man är mitt i smeten rusar tiden och tempot föder känslan av att inte räcka till. Semestern är ett bra tillfälle att sätta en punkt och kolla i backspegeln. Då kan man förundras över det som faktiskt blivit gjort och en del blev ju riktigt bra. Bladet har fått pris som Sveriges bästa personaltidning, till exempel. Detta förpliktigar. Är man bäst måste man ju bli ännu bättre, vilken utmaning! Mycket kan sägas om tävlingar. Men visst blir man glad när man vinner! Dagen efter detta skrivs spelar Sverige sin första match i fotbolls-em och man anar att landet står stilla under de timmarna och många framöver. Går det bra för Sverige blir vi så glada och känner oss så delaktiga. Det borde vara, och är kanske, likadant i landstinget? Konkurrensen ökar, och vi ska positionera oss, säger chefen. Rätt som det är sitter vi kanske där och viftar med landstingsflaggor med målade loggor på kinderna och hattar utformade i enlighet med den grafiska profilen. På sid 10 och 11 kan du läsa om Maria Albertsson, verksamhetschef och professor på onkologkliniken. Hon kommer hit med utifrånblick och tycker att Landstinget Kronoberg är dynamiskt, vitalt och lättillgängligt. Jag gissar att det finns en del som inte skulle hålla med henne. Men det är lätt att bli hemmablind. Vems bild är egentligen sannast, den som kommer utifrån, opåverkad och utan bagage, eller den som sitter fast i en föreställning grundad på hur det har varit? Sanningen ligger väl som vanligt mittemellan. Men en sak är säker det står inte stilla. Men nu: Life is a holiday under the sun som Peter Karlsson, han med de blå grodorna, citerade sin afrikanske musikerkollega. Lite holidaykänsla hela året runt vore kalasfint! Redaktören önskar alla en skön sommar. may olsson Tryck: VF-Tryck, Karlstad Nya psykiatrin Han startade dialysen ISSN SidAn 4 SidAN 18 Upplaga: ex Distribution: Posten Bladet är en fri, partipolitiskt och fackligt neutral tidning. Redigering och nyhetsvärdering sker efter journalistiska principer, och följer de etiska regler som finns för press, radio och TV. Detta nummer är presslagt den 10 juni. Innehållet i tidningen får gärna citeras om källan anges. Nästa nummer kommer måndagen den 22 september. Manusstopp fredagen den 5 september. Bladet finns också som taltidning. Vill du ha ett ex? E-posta till eller ring Sveriges bästa personaltidning SidAN 5 Strejken är över Sidorna 6 och 7 Åsa Moberg reviderar en myt SidAN 8 Hälsovecka SidAN 9 Professor med glädje som drivkraft sidorna 10 och 11 Mindfulness för läkare mitten Patientsäkerhet i Paris Sidan 14 Trädgård att hämta kraft ur SidAN 15 Dags att satsa på fysisk aktivitet Sidorna 16 och 17 Parkeringsvakten som stormtrivs på jobbet SidAN 19 Efter Ljungbyentreprenaden SidAN 20 Rakel ska ge bättre samarbete SidAN 21 Viktig lekterapi SidAN 22 Lös krysset och vinn en bok! SidAN 23

3 Prisad fallstudie om Cambio Cosmic Lena Nazzal och Agneta Ryberg har av Regionfullmäktige fått FoUs välfärdsstipendium för sin magisteruppsats om Cambio Cosmic på vårdcentralen. Prisade: Lena Nazzal, verksamhetschef på paramedicin i Ljungby och Agneta Ryberg, planeringssekreterare på landstingets kansli. foto: Marita Wallisson När förutsättningarna ändras i ett system är det intressant att analysera och beskriva konsekvenserna, skriver de i sin sammanfattning. Den plats i vårdens frontlinje där patienter och vårdpersonal möts är ett kliniskt microsystem. De beskriver hur vårdpersonal använder ett IT-baserat vårdinformationssystem och hur de upplever att det fungerar i patientarbetet. Uppsatsen innehåller en litteraturstudie om användning av vårdinformationssystem och en fallstudie med intervjuer med en kvalitativ ansats för att samla in data om hur vårdpersonalen beskriver sin verklighet. Vårdcentralen var Markaryd, och resultatet analyserades utifrån en modifierad microsystemsteori. Vårdpersonalen upplever att Cosmic fungerar som stöd i patientarbetet, men att tekniska brister är ett hinder i användningen. De efterfrågade ett snabbare system, systemintegrering och mer personliga anpassningar. I vårdprocessen upplevdes tillgången till en landstingsgemensam journal som en styrka. Samverkan underlättas och Cosmic bidrar till ett effektivare arbetssätt samtförbättrad service och information till patienten, men tillgången till information i rätt tid kunde förbättras. Vill du läsa uppsatsen finns den bland annat på se/uppsats/33fe561ccb/ Konferens för att hänga med God vård, javisst, men hur ska personalen veta vad som är gott? Mari-Anna Folkesson Begrepp som evidens och kunskapsbaserad är viktiga grundstenar för utvecklingen av vården. Men hur ska professionen få stöd, så att de har nödvändig kunskap i en värld, där kunskap hela tiden förändras? Denna fråga var i fokus under årets EiRA-dagar i Stockholm. Dels fick deltagarna ta del av erfarenheter, planer och visioner från våra skandinaviska grannar och Storbritannien, dels redogjorde representanter från SKL, Socialstyrelsen och SBU-Statens beredning och utvärdering, hur man arbetar med frågan i respektive myndighet. Gunilla Hulth-Backlund från Sos gav deras definition av god vård och hur det är tänkt att nå dit, medan Christina Kärvinge beskrev sammanhanget mellan nationella riktlinjer och praktiskt handlande. Läkaren Christian Axelsson, KI, redogjorde för sin forskning av hur beslutsstöd används och utvärdering av resultatet. I Västra Götalands-regionen pågår ett projekt för ökad möjlighet till kunskapsstyrning i klinisk praxis: Det ska vara lätt att göra rätt och projektledare Tony Holm presenterade nuläget. I övriga Skandinavien är det en spännande utveckling av lösningar för att göra medicinska databaser, online-tidskrifter med mera tillgängligt, till exempel via nationella portaler, som bygger på samsök, kvalitet och tillgänglighet. Storbritannien är långt fram med nationella satsningar med ett elektroniskt hälsobibliotek, där både profession och allmänhet kan söka information. Från Landstinget Kronoberg deltog bibliotekarierna Mari- Anna Folkesson, Akiko Nakagaki och Jan Wettemar. Läs mer om konferensen på Ställ bilen Jag vill att man som landstingsanställd ska ställa sig frågan: Måste jag köra bil till jobbet? Det finns dåligt med parkeringar och sämre blir det. Miljötänket i landstinget är stort, eller hur? Då tycker jag att det ska var ett visst antal kilometer till jobb från hemmet för att man ska få parkeringstillstånd. De som bor längst bort ska ha förtur och platser närmast sjukhuset. De som bor i stan behöver inte ta bilen hit, även om man ska lämna barn på dagis. Ett förslag är att man gör en slags indelning i zoner. Ju närmare till jobbet man har, ju längre ifrån jobbet ska man parkera. Jag som har 6,5 mil enkel resa varje dag åker kommunalt (först cykel, sedan tåg, och till sist så går jag). Det händer mycket, mycket sällan att jag tar bilen. Eftersom landstinget bidrar med pengar till lokaltrafiken tycker jag detta är av värde att tänka på. Det är viktigt att utöka lokaltrafiken! Cecilia Brodd Rättelse I Bladet nr 2 skrev vi om det nya gemensamma avtalet för kosttillägg, landsting och kommun. Avtalet gäller i två år och ingenting annat. Avtalsperioden är Vi blir allt bättre på hygien Personalen på Lasarettet Ljungby och Centrallasarettet Växjö har blivit bättre på att följa landstingets hygienrutiner. Det visar den senaste mätningen som genomfördes och nu publiceras resultatet öppet. Från och med den här mätningen är alla resultat offentliga. Kanske för det med sig att patienterna, liksom i England, börjar välja bort sjukhus eller avdelningar som inte lyckas hålla en patientsäker standard, säger Gunnar Kahlmeter, chef för avdelningen för vårdhygien. Läs mer på vårdhygiens hemsida på webben. Nominera du också! Den här gången kom det inte in tillräckligt många förslag för att vi ska kunna dela ut Bladttårtan. Ett brev kom dock från biblioteks- och informationscentrum, de nominerar Bladet-redaktionen som alltid är vänliga, service-minded och på alerten samt även redaktionen för landets bästa personaltidning... Skicka in ditt förslag till eller internpost till May Olsson, GA Information. På webben kan du se vilka mer som blivit nominerade.

4 Ny psykiatri tar form Det har gått ett år sedan landstingsfullmäktige beslutade om ett nytt och tydligare uppdrag för psykiatrin. Ett omfattande utvecklingsarbete har pågått sedan i höstas och den nya psykiatrin börjar nu ta form. Det innebär att ett antal nya enheter bildas men även att andra avvecklas. ellen loven Målet är att forma en framtidsinriktad psykiatri med fokus på kvalitet, samverkan och tillgänglighet, säger närsjukvårdsdirektör Kjell Grahn. Psykiatrin ska få en tydligare specialistfunktion och arbeta med de svårast sjuka. Enligt hälso- och sjukvårdslagen har primärvården ansvaret för all hälso- och sjukvård som inte kräver sjukhusets specialistkompetens. Under åren flyttade man ut så kallade psykosociala resurser i primärvården. En satsning som har slagit väl ut. Det som sker nu är ytterligare en gränsförflyttning mellan psykiatri och primärvård vilket i praktiken innebär att vårdcentralerna kommer att få fler patienter med behov av psykiatrisk vård och behandling. För att klara den ökade belastningen i primärvården skapar vi en övergångsorganisation, en primärvårdspsykiatrisk enhet, som organisatoriskt tillhör primärvården. Verksamhetschef Jonas Clausson har fått i uppdrag att upprätta en tillfällig enhet som tar hand om patienter med allmänpsykiatrisk problematik som inte bedöms behöva resurser från specialistpsykiatrin, men som är i behov av mer omfattande insatser än vad psykosociala resurser på vårdcentraler kan erbjuda, förklarar Kjell Grahn. På sikt är det dock tänkt att medarbetarna som arbetar Liksom de yttre omgivningarna omformas sker det även förändringar inom psykiatrin. i övergångsenheten ska flyttas till vårdcentralerna. Resursteam Under 2007 beslutade regeringen om nya försäkringsmedicinska riktlinjer och ett nationellt försäkringsmedicinskt beslutsstöd. För att möta de krav som ställs ska så kallade resursteam formas där olika yrkesgrupper på vårdcentralerna samarbetar med försäkringskassans handläggare i olika sjukskrivningsärenden. Detta innebär att vi avvecklar nuvarande diagnostiskt centrum med undantag av neuropsykiatriska bedömningar och utredningar och att resursteam byggs upp inom varje närsjukvårdsområde. Hälsokompasserna i Växjö och Ljungby görs om till resursteam och läggs organisatoriskt under sjukgymnastikenheterna i Växjö respektive Ljungby närsjukvård, berättar Kjell Grahn. Tvångsvård till rättpsyk Avdelning 57, som är den enhet som har haft ansvar för patienter som är dömda enligt lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) och lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), kommer på sikt att avvecklas och LRV-vården ska flyttas över till rättspsykiatriska regionkliniken från och med den första september, säger Kjell Grahn. Uppbyggnad och avveckling inom vuxenpsykiatrin Från och med den första september ska den nya organisationen för länets vuxenpsykiatri vara igång. Bland annat startar en ny enhet för patienter med personlighetsdiagos och ätstörningsproblematik. Sedan årsskiftet är de vuxenpsykiatriska klinikerna i Ljungby och Växjö organiserade under en gemensam ledning med Finn Grentoft som verksamhetschef. Mitt uppdrag är att skapa en gemensam länsövergripande vuxenpsykiatri. Inriktningen är att utveckla vården med fokus på bland annat patienternas behov, kvalitet, resultat och tillgänglighet, säger Finn Grentoft. Under våren har ett antal utvecklingsgrupper arbetat med att utveckla och planera verksamheten och den nya organisationen är nu förhandlad och klar. All slutenvård koncentreras till Växjö, och öppen- och slutenvården kommer att samordnas bättre. Den nya organisationen kommer att bestå av 8 vårdenheter samt en resursenhet, en dokumentationsenhet för läkarsekreterarna och en läkarenhet, berättar Finn Grentoft. En ny enhet, enhet 24, startar den första september. Uppdraget är att ge vård utifrån behandlingsprogram för patienter med personlighetsdiagnos och ätstörningsproblematik. Enheten innefattas av slutenvård, dagsjukvård samt öppenvård. Detta innebär också att den socialpsykiatriska enheten avvecklas from 31 maj, att behandlingshemmet Backö stänger from med 31 maj, och att Bokalyckan stänger from 11 juli. Vårdenhetschef för enhet 24 är Lena D Ingemarsson. Nuvarande avdelning 11 i Ljungby övergår till enhet 11. Uppdraget är att huvudsakligen vårda patienter med bipolär sjukdom och patienter med svårare och/eller recidiverande depressioner och vissa svårare ångestsyndrom. Från och med vecka 27 avvecklas slutenvården och istället erbjuds dagpsykiatri och öppenvård. Vårdenhetschef är Kajsa Johansson. Avdelning 53 blir Vårdenhet 53. Uppdraget är huvudsakligen att vårda patienter med bipolär sjukdom och patienter med svårare och/eller recidiverande depressioner och vissa svårare ångestsyndrom. Vårdenhet 53 övergår till att bli en integrerad enhet som omfattar

5 slutenvård, dagsjukvård och öppenvård. Då samtliga insatser finns inom enheten kommer patienterna snabbare att få de vårdinsatser de behöver. Målet är att skapa en större tillgänglighet av vårdutbudet för patienterna. Vårdenhetschef är Torbjörn Gustafsson. I akut- och beroendeenheten ingår PIVA (psykiatrisk intensivvårdsavdelning), akutmottagning samt beroendemottagning. På PIVA finns slutenvårdplatser som är till för akuta patienter med psykiatrisk problematik och/eller missbruks-/beroendeproblem. Beroendeenhetens nuvarande 6 slutenvårdsplatser flyttas över till PIVA. Vårdenheten kommer att anpassas så att en lugnare miljö kan upprättas. Akutmottagningens rådgivningsfunktion läggs ner och planeras att föras över till sjukvårdsrådgivningen. Bemanningen på mottagningen ökas upp för att ge en högre tillgänglighet för akuta fall. Nuvarande form av akut- och remissenhet avvecklas. Samtliga remisser till vuxenpsykiatrin kommer att handläggas på akutenheten. En beroendemottagning med sjuksköterskor och skötare under kontorstid, kommer att samverka med övriga aktörer kring samsjukliga patienter och patienter i behov av avgiftning. Mottagningen har möjlighet att utreda och vid behov behandla samsjuklighet. Mottagningspersonal medverkar också vid planeringen för patienter med missbruks/ beroendeproblem i behov av inneliggande vård på PIVA. Vårdenhetschef är Thomas Carlsson. En konsekvens av den förändringsprocess som pågår är att alla medarbetare inom vuxenpsykiatrin har fått lämna in en intresseanmälan om var de vill arbeta i den nya organisationen. Inför detta hölls informationstillfällen där de nya avdelningscheferna fanns på plats för att berätta om sina enheter och den verksamhet som ska bedrivas. Utifrån den informationen fick medarbetarna önska var de ville arbeta. Ett trettiotal personer har också ansökt om särskild avtalspension. Den äldrepsykiatriska enheten blir en äldreenhet som ska bedriva länsövergripande sluten- och öppenvård för patienter som är över 65 år, nyinsjuknade i en psykiatrisk sjukdom och som är i behov av specialistsjukvård. Enheten har vårdplatser i Växjö för slutenvård, samt mottagningsverksamhet och öppenvård bestående av mobila team i Ljungby och Växjö. Dagsjukvården för äldre med psykisk sjukdom läggs ner i slutet av maj. Vårdenhetschef är Magnus Frithiof. För psykosenheten innebär omorganisationen inga stora förändringar. På sikt kommer dagpsykiatrin/mobilt team att integreras med slutenvårdsavdelningen i Växjö. Viss form av dagpsykiatri kommer att påbörjas på Storgatan, där öppenvårdsmottagningen ligger i dag. I samband med semesterstängningen kommer slutenvårdsplatserna i Ljungby att upphöra. I Ljungby bedriver man redan i dag dagpsykiatri och det blir inte några större förändringar där. Vårdenhetschef för psykosenheten är Eva-Britta Engdahl och sektionsledare i Ljungby är Anita Paulsson. Psykoterapienheten har till att uppgift att integrera den psykoterapeutiska verksamheten i Växjö och Ljungby och mottagningar kommer att liksom tidigare finnas på båda orterna. Enhetens uppdrag kommer i huvudsak att bestå av att utföra psykoterapier, genomföra psykologiska utredningar på specialistnivå samt tillhandahålla handledning. Enhetschef är Marie Kristensson-Svärdh. Ordförklaring: Bipolär sjukdom = manisk-depressiv sjukdom. Recidiverande = återkommande Källa: Nationalencyklopedin Förändrad arbetssituation Man ska ha stor respekt för den här processen, jag har full förståelse för att många har känt oro och otrygghet. Naturligtvis har vi från ledningens sida gjort vårt yttersta för att behandla ansökningarna med största respekt, säger Finn Grentoft. På det stora hela känns det här bra, vi tror på idén att man som medarbetare får önska vart man vill arbeta. De allra flesta kommer att få sitt försthandsval, men det kan givetvis bli tufft för dem som inte får det, säger Mikael Bergdahl, facklig representant från kommunal. Målet är att alla ska få ett besked om var de är placerade innan de går på semester. Läs mer om psykiatrins utveckling på landstingets webbplats. Prisade: Katarina Lundquist, grafisk formgivare och May Olsson, redaktör. foto: hans runesson Vi vann Du håller just nu i ett exemplar av Sveriges bästa personaltidning. Den 16 april fick vi nämligen ta emot pris av RIM, Redaktörsföreningen, för bästa personaltidning. ellen loven Journalistisk produkt, nyhetsjakt samt kontrast och dynamik är begrepp som nämns i motiveringen. Det här känns fantastiskt roligt! Personaltidningen har en viktig roll i en organisation eftersom det är ett gemensamt torg där anställda kan visa vad de gör. Den har också en viktig uppgift att förklara saker på bredare front och låta många röster blir hörda, säger May Olsson chefredaktör, som tillsammans med Bladets grafiska formgivare Katarina Lundquist, var på plats uppe i Stockholm för att ta emot priset. för läsarna Tidningen vann i hård kamp med Banverkets personaltidning och Linköping kommuns personaltidning i kategorin inhouse (dvs egenproducerad). Totalt sett var ett 50-tal tidningar anmälda i tävlingen som anordnas av RIM, en yrkesförening för alla som arbetar med interna medier. Jag hoppas och tror att tidningen är läst och att de anställda har förtroende för den. För att tidningen ska bli bra krävs ju en aktiv och engagerad läsekrets och det tycker jag att vi har, fortsätter May Olsson. Redaktionen ser dock gärna att ännu fler hör av sig med insändare, kommentarer och tips på innehåll. Det går bra att ringa till May eller skicka e-post till Ny form Inför hösten byter Bladet tryckeri och i samband med det blir det ett nytt lite mindre format och ett annat papper. Håll utkik efter en uppfräschad Bladet i september!

6 Strejkvakt före och efter Här står de strejkande syrrorna Ann-Sofie Wernersson och Christian Mathisson från avdelning 33 på Centrallasarettet, och det gör de gärna. Många stannar och pratar och skriver på namnlistan att de sympatiserar med sjuksköterskornas, röntgensjuksköterskornas, barnmorskornas och de biomedicinska analytikernas arbete för ett bättre löneavtal. May Olsson Jag har inte skrivit på än, kan jag få låna pennan? I många fall behöver Christian och Ann-Sofie inte ens be om en underskrift. När bilden togs var det avd 33, avd 5, akutmottagningen (växelvis), anestesin och intagningsavdelningen som var uttagna i strejk, plus två vårdcentraler, jourläkarcentralen i Ljungby och Campushälsan. Folk är nästan odelat positiva, säger Ann-Sofie. Stå på er nu! säger de. Förutom politikerna då, som bara går förbi och skrattar åt oss. De kunde ju gärna visa att de bryr sig istället för att lägga locket på! Det är alldeles för tyst från politikerhåll. strejkkassa Det har varit årets första riktiga vårvecka med skön värme, och Christian och Ann-Sofie står gärna kvar ett tag till. Inga problem. Det verkar som om det här kan bli långvarigt, parterna står långt ifrån varandra. Men vi kan hålla på. Det finns pengar i strejkkassan och viljan bland medlemmarna är det inget fel på. Var hamnar era patienter? De förs över till avd 34 eller avd 19. Visst är det tråkigt för patienterna att operationer skjuts upp, men nu hänger det på politikerna. Vi hoppas att förhandlingarna tas upp igen. Vad säger ni till dem som menar att strejken är samhällsfarlig? Vi har samma bemanning just nu som vi har under semestertiden, varken mer eller mindre. Och då bedöms det ju vara tillräckligt, säger Christian. tillbaka Nu, i början av juni, har Christian och Ann-Sofie gått tillbaks till jobbet. Var det för tidigt att avsluta strejken eller var det rätt? Jag för min del känner mig inte nöjd, säger Ann-Sofie. Vi strejkade dessa veckor för 0,5 procent mer än vad det första budet låg. Det känns som ett hån. Det känns som facket gav upp mot de större och starkare. Tyvärr så blev ju tredje part drabbad i detta och vi strejkade för ingenting. Och hur är det på jobbet nu har det hopat sig? På jobbet är det lugnt än så länge med tanke på att vi öppnade upp vår avdelning först i dag. Men jag kan tänka mig att de vill börja beta av köerna så fort som möjligt. för lite Christian Mathison tycker att strejken avslutades lite tidigt, med tanke på den mycket låga procentsats som blev resultatet efter sex veckors strejk: Bara 0,5 procent mer än det bud vi fick innan strejken bröt ut... man hade ju hoppats på en högre siffra. Stödet från allmänheten har varit starkt från första början och var det under hela strejken enligt de opinionsundersökningar som gjorts i media och jag tror att det hade fortsatt att vara vidare starkt. Vi får vänta och se hur det går i de lokala förhandlingarna, och se om man lyckas bättre då. Den sex veckor långa sjuksköterskestrejken är över. Hur gick det egentligen och vilka konsekvenser har den fått? När akutmottagningarna var växelvis stängda, hade sjukvårdsrådgivningen öppet. Hade ni större belastning än vanligt under strejken, Lisbeth Karlsson? Vi hade inte större belastning totalt sett. Vissa dagar var det något fler överbelastningsbesked än det brukar vara. Svårt att säga om det berodde på strejken eller annat. Innebar det längre väntan för patienterna i era telefoner? Nej, inte generellt sett. Några dagar var kötiderna lite längre. Var det en annan typ av samtal än i vanliga fall? Många ringde och undrade vart de skulle vända sig, vad som var öppet. Märktes det en oro hos folk som ringde med anledning av strejken? Ja, det var både oroliga och arga patienter och anhöriga som vi fick ta hand om. Inger Westholm-Pettersson jobbar på biblioteksoch informationsbanken och tar bland annat emot samtal från patienter som inte fått tid inom vårdgarantigränserna. Vad sa dina patienterna om väntetiderna under strejken? De flesta var mycket förstående och positiva till strejken, även om det innebar att deras operation skulle skjutas på framtiden. Men nu efter strejkens slut förväntar sig många att få en tid direkt. Jag har haft rätt många sådana samtal. Man kunde acceptera begränsningarna under strejken, men inte nu längre. Nu går vi dessutom in i semestertider. Vi har fått hänvisa en del patienter till andra landsting men nästan alla landsting har ju påverkats av strejken så det är inte helt lätt. Stödde du själv sjuksköterskornas lönestrid? 6

7 Lärorik strejk Mottagningar har varit stängda, operationer har ställts in och mycket ska jobbas ikapp, men länssjukvårdsdirektör Martin Myrskog tycker ändå att strejken har haft positiva effekter. Vilka då? May Olsson I en kris blir det ofta en positiv samverkan kring lösningen av problemen. Revirgränser och prestige ställs åt sidan och man fokuserar på det viktigaste, säger Martin Myrskog. Det har i länssjukvården resulterat i bättre samverkan mellan landsting och kommun, till exempel. Utskrivningsklara patienter har tagits hem av kommunerna, trots att både Alvesta och Växjö kommun också varit uttagna i strejk. Rehab hjälpte till Redan i utgångsläget för det första strejkvarslet var vårdplatserna färre än normalt. Så stängdes akutmottagningarna ner växelvis, och ett tag kändes det osäkert om man skulle räcka till. Rent praktiskt funkade det bland annat med hjälp av rehabcentrum, som ökade antalet platser med från 18 till 24 för att backa upp medicinkliniken. Närsjukvården hjälpte till och undersköterskor placerades ut där de behövdes, utan att ta över sjuksköterskornas arbetsuppgifter. Absolut, till hundra procent. Jag är ju sjuksköterska själv. Akutmottagningen i Ljungby hade öppet när akuten i Växjö var stängd, vartannat dygn. Bladet frågar Olle Wihlborg. Fick ni ta emot många patienter från Växjö? Vi tog emot patienter varje dag varav cirka 10 var från Ljungby/Markaryd/Älmhult, det vill Varje dag hade länssjukvården möte om samordning av patienter och det gjordes direktinläggningar på medicinkliniken utan omvägen runt akuten. Det är i och för sig inget nytt, så jobbar vi också i vanliga fall när det är befogat. Men det fungerade ypperligt. Och de lärdomar vi dragit under strejken har vi stor nytta av i det utvecklingsarbete som pågår inom länssjukvården Från prat till konkret resultat. Så strejken var av godo då, rentav? Det som var bra var att vi verkligen fick fokusera på patientperspektivet. Uppgiften, att producera vård, blir överordnad. Som den ju ska vara. starkt stöd Just nu ser man ingen ökad vårdplatsbeläggning som resultat av strejken. När artikeln skrivs är beläggningen i Ljungby 70 procent, i Växjö 88 procent och det finns 12 procent som är utskrivningsklara, en relativt sett låg siffra. En del frågor har kommit in om när uppskjutna operationer ska bli av, men strejken har haft ett starkt stöd från invånarna. En del operationer som skulle ha varit i vår och sommar skjuts på framtiden, men Martin Myrskog poängterar att det är bara sådana som kan vänta utan risk för att patientens medicinska tillstånd kan försämras. säga från östra länsdelen. Vi brukar ha egna jourfall normalt så folk har hållit sig hemma. Från akuten centrallasarettet rapporteras om en ökad belastning, de dagar det var öppet, men det är svårt att säga om det var Ljungbypatienter eller patienter som väntade ett dygn med att söka. Ambulansen i Ljungby körde 26 gånger till akuten i Växjö under de dagar det var stängt i Ljungby, berättar Sven Erik Sjögren, avdchef på ambulansen. Det nya nationella avtalet ger möjlighet att sätta större press på den lokala arbetsgivaren. Det har större fokus på kompetens, lönespridning och arbetsmiljö. SKL ska kontrollera att arbetsgivarna lokalt följer avtalet. Carina Hermansson, Vårdförbundets ordförande i Kronoberg, hade i och för sig hoppats på att nå längre, men säger att man inte bara ska titta på den relativt blygsamma förbättringen av lönen. Nu pågår medlemsträffar för att förklara innehållet i avtalet, och i augusti startar det lokala avtalsarbetet. Ett första möte har redan hållits. nu börjar arbetet Jag är besviken på politikerna och arbetsgivaren för att de inte använt sig av möjligheten att påverka SKL under förhandlingarna. Men det nya avtalet ger oss möjlighet att jobba strategiskt. Det är nu det verkliga arbetet börjar. I november kommer den nya lönen att betalas ut, och Carina menar att utfallet av det nya avtalet i pengar kommer att visa sig på sikt. Arbetstider, inte minst nattindex och beredskap kommer upp på bordet igen. Behovet av specialistutbildade sjuksköterskor och vilken ersättningsnivå de ska Vårdförbundets ordförande i Kronoberg,Carina Hermansson: Jag är djupt imponerad av kraften, glädjen och den otroliga drivkraften hos medlemmarna under strejken. Vårdförbundet hoppas på lokalt avtal hamna på ska utredas. Det blir mycket att göra för arbetsgivaren. I Landstinget Jönköping är Vårdförbundet klara med det lokala avtalet som löper på två år och ger en ökning på i genomsnitt kronor. Cheferna har lyfts ut ur avtalet för att bära sin egen löneutveckling, och så blir det förmodligen också i Landstinget Kronoberg. pedagogisk uppgift Besvikelsen och frustrationen hos medlemmarna är stor och två, tre stycken har gått ur förbundet. Carina har full förståelse för de reaktionerna. Media har fokuserat på lönefrågan. Nu har vi en stor pedagogisk uppgift i att förklara avtalets starka sidor. Jag är djupt imponerad av kraften, glädjen och den otroliga drivkraften hos medlemmarna under strejken, och av det stöd vi fått av allmänheten. Vi har fått visa vad vi gör. Det har också blivit synligt för eventuella blivande sjuksköterskor hur löneläget och löneutvecklingen faktiskt är, vilket kanske är mindre bra ur rekryteringssynpunkt. Men vi hoppas mycket på det lokala avtalet och det är där våra möjligheter ligger. Bra att konflikten är över. Det nya avtalet som sådant är bra, och ökar möjligheterna och förutsättningarna för diskussioner om prioriteringar och satsningar lokalt, tycker landstingsdirektör Börje Lindqvist.

8 Hon spräcker myten om Florence Nightingale Som en ängel, självuppoffrande och gratisarbetande, tassar hon omkring i lampljuset och lägger en sval hand på soldatens panna. Så har hon skildrats, Florence Nightingale. Men nu spricker myten. Hon var i själva verket en stridbar samhällsdebattör, organisatör, statistiker, ekonom och hävdade att sjuksköterskor skulle ha bra betalt. May Olsson Historien om Florence revideras rejält av Åsa Moberg i boken Hon var ingen Florence Nigtingale. Myten om Florence har bidragit till sjuksköterskornas dåliga självförtroende, säger Åsa Moberg. Bilden av sjuksköterskan kommer inte att ändras förrän hon får en rättvis betalning. Hon tycker att det är konstigt att myten fått så stort genomslag, med tanke på att den varit så lätt att belägga. Det finns mycket material att ösa ur. Nightingales samlade verk håller just nu på att ges ut av ett universitetsförlag i Kanada och utgör 16 tegelstensband. Och Nightingale är inte den enda kvinnliga välfärdsteorietiker som osynliggjorts. Åsa Moberg läste en biografi om Florence Nightingale och blev imponerad av kvinnan bakom myten. Nu har hon skrivit en egen bok om henne och tycker att sanningen borde göra henne till en inspirerande förebild. Anständiga löner Det sägs om Nightingale att hon jobbade ideellt. Det är visserligen sant att hon inte tog ut någon egen lön, vilket hon inte behövde eftersom hennes far gav henne ett årligt underhåll. Detta kan ha bidragit till myten. Men hon propagerade eftertryckligt för anständiga löner till arbetande kvinnor. Sin egen sekreterare var hon beredd att betala 100 pund om året, en rejäl summa då. Om hon hade varit en man skulle hon förmodligen ha varit läkare, biskop, diplomat eller kanske utrikesminister, tror Åsa Moberg. Nightingale var mycket politiskt kunnig och intresserad. I stället valde hon att arbeta genom män, av praktiska och strategiska skäl. Hennes idéer fick större genomslagskraft då. Lågstatusjobb 1975 läste Åsa Moberg en biografi om Nightingale och blev imponerade av denna handlingskraftiga, energiska, strategiska människa. Det var upprinnelsen till boken, Hon fick så mycket gjort! Hon avvek från sin samtid, och höll fast vid sina idéer. Hon hade en stark gudstro men i hennes värld var gud feminist. Det var förskräckligt, tyckte hennes omvärld, att en fin flicka som Florence ville arbeta med sjukvård. Sjukhusen var smutsiga och äckliga, och sjuksköterskans status var inte mycket högre än den prostituerades. Farliga sjukhus Sjukhus var inte den bästa platsen för sjukvård, konstaterade hon. Sjukhus är bara tillfälliga stadium i civilisationen, under inga omständigheter avsett att ta hand om alla sjuka i befolkningen. Hygienen var usel och bakterier spreds fort. Att sjukdomar sprids av smuts och fattigdom var en ny idé och den mötte motstånd, men Florence arbetade oförtröttligt för en bättre hygien. Hon trodde på ljus, frisk luft, goda bostäder, bra mat, skönhet och omvårdnad. Och hon såg risker i stora sjukhus med många vårdplatser och inläggningar. Det är konstigt att så många kloka teorier bara glömts bort, säger Åsa Moberg. Som tur var för Florence Nightingale hann hon dö innan sjukvården blev helt teknologiserad. Hon hade nog deppat ihop totalt om hon sett det. Florence Nightingale var förbluffande före sin tid (Hon levde ). Men patriarkatet har kidnappat bilden av henne och gjort om den efter sina egna behov skriver Åsa Moberg. Historien om Florence Nightingale, som den verkligen utspelades, skulle ha gjort henne till en kraftfull och inspirerande förebild. Hon om någon visade att kvinnor kan, vad de vill, till och med konsten att sätta anständiga löner. Åsa Moberg: Hon var ingen Florense Nightingale, Natur & Kultur 2008

9 Runt om Hälsovecka 2008 Chans att hitta hälsa och livsglädje Under en vecka i april arrangerade friskvårdskonsulenterna åter igen Hälsovecka i Landstinget Kronoberg, en vecka där personalen fick lägga lite extra fokus på hälsa- och friskvård. Årets tema var välbefinnande och föreläsningarna inriktade sig mot detta. En tipsrunda var tillgänglig hela veckan och erbjöds alla medarbetare. En enkät har gått ut till alla hälsoinspiratörer och upplägget har även diskuterats på hälsoinspiratörsträffar. hälsofrämjande Utvärderingen av veckan visar att åhörarna tyckte att föreläsningarna var väldigt bra. De handlade bland annat om relationer, friska arbetsplatser, att hantera livet i med- och motgångar och kommunikation. Valet av föreläsare och innehåll är tänkt att kunna användas personalutvecklande, ett viktigt inslag för att få en hälsofrämjande arbetsplats, och kan dessutom berika livsglädjen även i det övriga livet. Önskvärt hade varit att fler hade tagit del av detta. De flesta var väldigt nöjda med valet av föreläsare, men tror att det hade kommit fler om det hade varit möjligt att gå på arbetstid. Att ha en tipsrunda tycker hälsoinspiratörerna är en enkel och bra aktivitetet. På en del arbetsplatser hade hälsoinspiratörerna också arrangerat egna hälsoaktiviteter under veckan. Friskvardskonsulenterna Annelie Lageson Susan Bjork Annicka Gottfridsson Upptäck surdegarna Ditt liv har ungefär dagar. Vad gör du med dem? katarina lundquist Susanne Fredriksson var en av föreläsarna under landstingets hälsovecka. Hon jobbar som motivatör, utbildare och coach i relationsinriktade ämnen. I Växjö och Ljungby bjöd hon på en underhållande och tänkvärd stund på temat Friska relationer friska arbetsplatser. eget ansvar Med mängder av exempel på olika typer och personligheter vi möter blev slutklämmen att det ändå är relationerna som gör livet värt att leva. Även lite kärva relationer är lärorika, men ger kanske inte så mycket utveckling och energi. För att få en sådan relation krävs: öppenhet, glädje, respekt, ärlighet, att ge och ta samt teamarbete. En heldag om fötter, med fokus på diabetikern, mötte uppskattning av de närmare 100 personer som kom för att lyssna och lära. Bra initiativ! tyckte Lena Jonsson, fotvårdsterapeut från Lessebo. Det blir en kick och man känner sig stärkt och värdefull i sitt yrke. Fötter ställer ofta till problem för personer med diabetes. Det beror på att känseln är nedsatt, och man inte känner om man får skoskav eller sår. Det kan rasande fort utvecklas till svårläkta infekterade sår som kan leda till amputation. På fotvårdsdagen visades olika slags ortopedtekniska hjälpmedel, förband och behandlingar. Fotvårdsterapeuterna fick efter dagens slut ett diplom som visar att de tagit del av aktuell kunskap. Goda relationer tas kanske för givet, men det är ofta något som man får jobba för. Det är lätt att tänka det där får någon annan fixa, men var och en påverkar arbetsklimatet. Susanne Fredriksson menar att det är viktigt att själv ta ansvar för att fylla på sin mentala godispåse, att ta till vara på skratten och de trevliga stunderna. Vi blir det vi tänker. Och livet är ganska kort. Se upp för gnäll Det är inte på dyra konferenser och kick-offer som de bra relationerna ska byggas. Det är tänket i vardagen som påverkar arbetsklimatet. Lite surdeg surar hela degen som Susanne Fredriksson uttryckte saken. Och se upp för gnället! Det har lätt för att utvecklas om inte vision och verklighet stämmer överens. Här har alla ett ansvar, menar Susanne; ansvariga chefer, politiker och medarbetarna själva. Först måste det En dag om fötter Det är viktigt att patienter söker sig till fotvårdare som har de här kunskaperna, säger Karin Johansson, diabetssamordnare i landstinget som arrangerade dagen tillsammans med fotvårdsterapeuterna Katarina Bonde, Margaretha Robertsson och Nadja Youssooufa. Utbildare var Gunilla Jägeblad, fotvårdsterapeut från Västra Götaland. Att läkaren, diabetessjuksköterskan och fotvårdsterapeuten, på de regelbundna besöken är vaksamma och ser förändringar på patientfötterna är jätteviktigt, menar Gunilla Jägeblad. Mycket plåga kan undvikas genom förebyggande vård. Det finns i dag 2,5 fotterapeuter i landstinget, berättar Karin Johansson. Det finns behov av 12, 13. Inför utbildningsdagen har informationsmaterial tagits fram för patienter och vårdpersonal. Vid fotvård som inte är fotsjukvård hänvisar landstingets fotterapeuter till privata fotvårdsterapeuter. Nu är Susanne Fredriksson. foto: susan bjork finnas en grundtrygghet, sedan kan det finnas utrymme för förnyelse, impulser och utveckling. Dåliga relationer på en arbetsplats är den vanligaste orsaken till vantrivsel. Därför är det viktigt att ta tag i problemen med en gång. Ta upp det direkt med den det berör, gå inte och älta eller prata skit, säger Susanne. Med tanke på hur mycket tid vi tillbringar på vår arbetsplats är det väldigt viktigt att vi hittar energi och glädje där. Susanne Fredriksson har en hemsida med mer information: Karin Johansson arrangerade tillsammans med Katarina Bonde, Margaretha Robertsson och Nadja Youssooufa. Utbildare var Gunilla Jägeblad. det lättare att rekommendera dem som har adekvata kunskaper, tack vare utbildningen. Fottips för alla - Fotbad är inte nödvändigt, men tycker du att det är skönt så ha inte för varmt vatten. - Fila på en torr fot! Det gör mer nytta. Använd inte stålskrapor. - Vibrationsbad är inte alls bra, vibrationerna kan orsaka kärlbristningar - Vänd strumporna ut och in så slipper du irritation av sömmar mot huden - Gör fotgymnastik exempelvis genom att rulla en tennisboll med fötterna

10 Hon sticker gärna ut hakan: Onkologi ska bli landstingets profilområde I januari började hon som verksamhetschef på onkologkliniken i Växjö, Maria Albertsson, 52, professor: Mitt intryck är att Landstinget Kronoberg är dynamiskt, vitalt och lättillgängligt. De enda gränser som finns är de som den egna orken sätter. may olsson Jag kommer från en stor organisation med en tung struktur och här är den lätt och tillgänglig, det är värdefullt. Storleken HAR betydelse! Hon kom direkt från en tjänst på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. Forskning och utbildning har alltid varit min huvudgrej. Jag blev headhuntad till Karolinska från Malmö för fem år sen. Det var rätt profilområde onkologi och det roligaste jobb jag haft hittills. Det är fantastiskt trevligt att jobba med den unga generationen. Hur blir man professor? Ja, hur började det? Maria läste naturvetenskaplig linje på gymnasiet i Helsingborg, och gick sedan direkt till medicinstudier i Lund. Under utbildningstiden längtade hon efter att få fördjupa sig i någonting, och det blev onkologi. Hon jobbade på onkologen i Lund i 20 år och specialistutbildade sig under tiden. Under samma period gifte hon sig och fick barn. Och det kom en förfrågan från Malmö om hon ville komma dit och hålla i onkologutbildning för medicinkandiater. Hon hade inte varit Maria om hon tackat nej. Det blev tre år i Malmö. Sedan var det Karolinska. Hon satt i klinikledningen i fem år. Jag lärde mig otroligt mycket. Hurdan ska man vara för att bli professor? Själv är jag nyfiken, pigg, energisk. Det är glädjen som driver mig. Jag hade egentligen inga professorsambitioner. Kvinna i manlig struktur Det är få kvinnor som blir professorer. Många börjar läsa medicin, men hälften hoppar av på vägen. Maria var, och är fortfarande, med i ett nätverk för kvinnliga universitetslektorer som fått jämställdhetspris. Många av dem är professorer i dag. Då var Maria 36 år, och karriären har gått spikrakt. Men jag har märkt att ju högre upp man kommer, desto mer märkbar blir den traditionella strukturen. Fast jag tycker att kön är underordnat, det är bättre att gå framåt på kraft och möjligheter. Som chef och ledare är man ett verktyg för den verksamhet man företräder och får ställa sig själv åt sidan. Jag tror att jag kan inspirera yngre kvinnliga läkare, ja även manliga. Jag har fått kommentaren att jag sticker ut på ett positivt sätt. Det gör jag så gärna! Man ska sticka ut lite. 10

11 Personligt Som kvinna i ledarroll ser jag saker på tvärs och har andra associationer som kan vara till fördel eftersom jag inte är en etablerad person i den gamla strukturen. Men främst ser jag mig som ett språkrör för det område som jag representerar. Dynamik Både landstingsdirektören, länssjukvårdsdirektören och rektorn för universitet är unga, kreativa och dynamiska, säger Maria, som också tycker att det är lättare att kommunicera i en mindre organisation. Väntetiderna är korta. En lungcancerutredning eller mag- och tarmcancerutredning tar cirka två veckor. På Karolinska kunde väntetiden bara till röntgen vara dubbelt så lång. Hon är glad över att hon fick sitt önskemål tillgodosett att fortsätta med forskning på universitet till 20 procent. För mitt hjärta har jag ändå i forskning och utbildning. Jag tycker det var innovativt och generöst av landstinget att erbjuda mig den lösningen. Utan tvekan vinner alla på den i längden. Maria Albertssons forskning Strålning och cellgifter som ett alternativ till operation Tillsammans med andra forskare har hon gjort en randomiserad studie på patienter med operabel cancer i matstrupen. De fick dropp med cytostatika och strålbehandling, och jämfördes med en grupp som opererades*. Efter fyra år levde 29 procent av den första gruppen och 23 procent av den andra. Det betyder att behandling är minst lika god som sedvanlig operation, säger Maria, som hoppas att studien banar väg för ett bättre interdisciplinärt samarbete kring matstrupscancerpatienterna. * Studien är för liten för att visa en statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna. Maria...om onkologi Var tredje cancerpatient kan botas i den här generationen. I nästa ska det vara varannan. I Kronoberg behöver vi utveckla strålningssidan med en linjäraccelerator till. Det hade kortat väntetiderna ytterligare och sparat in pengar. När det gäller spridd cancer i mage och tarm har medellivslängden ökat från ett halvår till två år. Vissa lever alltså fem, sex år....om sin uppgift Jag har en del häftig kompetens i bagaget och tar gärna bollen för att etablera onkologin som ett profilområde i Kronoberg. Jag är villig att ge järnet för det och känner mig full av energi och entusiasm. Nu har jag möjligheten att driva, att påverka ett skeende, att forma en utveckling. Hur ger man bästa möjliga vård och hur kan den bli ännu bättre?...om den närmaste framtiden Kort och långsiktig strategisk planering för onkologkliniken. Läkarbemanningen är stabil och bra och vi har nu full bemanning på onkologen. Vi ska ha en enhet för läkemedelsprövning på kliniken. Då kan vi själva påverka läkemedelskostnaderna. Det är ett tufft regelverk så det kommer att ta tid att etablera. Vi behöver bemanna med läkare och sjuksköterskor och ett stort intresse finns redan så det blir intern rekrytering. Jag vill också optimera klinikens inre struktur och få en bra arbetsmiljö för läkarna. Länge har det funnits en eller två läkare där det skulle vara sju. Det sätter sina spår....om smålänningen Jag hade hört att det är svårt att komma smålänningar inpå livet, men det har jag inte märkt. Jag har blivit väldigt positivt bemött. Med en fot på universitet och en på sjukhuset har jag snabbt byggt upp nya nätverk, och jag hade redan förut vänner i Växjö. Jag har kommit hit för att stanna. Vi har köpt hus på Ulriksbergspromenaden och familjen flyttar hit i september. Jag är 52, en bra ålder för att bygga på plats....om patientmötet Man möter mycket känslor och mycket glädje. Den som fått cancerbeskedet får ofta på sikt en fördjupad upplevelse av livet. Middagen var aldrig så god, det blommande körsbärsträdet aldrig så vackert. Och så har ju överlevnadstiden ökat. Det finns en oanad kraft i människan, och sättet som vi kan mobilisera i nödsituationer upphör aldrig att förvåna. Jag gillar också det enskilda mötet med patienten, inte minst med den som är full av tacksamhet efter att ha blivit bra mot alla odds. Jag har ett gediget intresse för människor....om bra chefer Jag har gått en terapeututbildning som jag har stor nytta av som chef. En bra chef ska vara tydlig, orädd och våga vara språkröst för den funktion hon företräder. I början av min forskarkarriär fick jag rådet att inte ta mig själv så allvarligt. Ett bra allmängiltigt råd som jag gett vidare! Det är inte alltid man själv har de bästa lösningarna. Man måste vara ödmjuk och kunna lyssna och kanske bordlägga en fråga då och då för att tänka igenom den ordentligt. Det finns alltid minst två sidor av allting. Det är en mognadsprocess. Man lär sig att ha fokus på sakfrågan, att skynda långsamt. Mitt perspektiv är cancerfrågor, inte jag själv. Det som hjälper en på vägen är livskvalitet, trivsel och glädje. Inte makt. Själv har jag har nytta av min grundpositiva läggning, jag tror att det är en genetisk gåva och en stor fördel, inte minst för en onkolog. Hallå där!...carl Krekola, ansvarig för jämställdhets- och mångfaldsfrågor. Träffas inte jämställdhetskommittén längre? Jo då vi träffas, men inte löpande detta år med anledning av att den reviderade jämställdhetspolicy vi föreslagit inte tagits av landstingsstyrelsen. Vi har med stöd av flera interna och externa aktörer, försökt få ihop en policy (vid flertal tillfällen) men inte lyckats få politikernas välsignelse. Policyn ska tas upp vid nästa landstingsfullmäktige i juni tror jag och jag hoppas att man tar det förslag som nu ligger. Vad är aktuellt just nu? Från jämställdhetsgruppens sida har vi en ambition att påbörja arbetet efter att policyn är tagen vi ska inleda arbetet med en diskussion med Suzanne Frank, Gösta Sandgren och eventuellt Börje Lindqvist för att få ett tydligare uppdrag vad vill man från politiskt håll? Och så pågår arbetet med lönekartläggningen (Jämställdhetslagens krav på arbetsgivaren att kartlägga, analysera och åtgärda osakliga löneskillnader)- ett arbete som i princip är klart. Genus i vården är ett projekt som nu har avslutats. Vi ser givetvis gärna att det blir en fortsättning kring detta projekt. Hur går det med inrapporteringen av driftenheternas jämställdshetsarbete? Det lokala jämställdhetsarbetet ligger relativt lågt och jag har inte fått in några rapporter. Vi ska ta tag i den frågan så fort vi kommer igång i gruppen. Sedan har vi en ambition att fortsätta mångfaldsarbetet och integrationsfrågorna med utgångspunkt från våra styrdokument och personalpolicy. I handlingsplanen finns en punkt om att rekrytera fler män till vården. Pågår det något arbete där? Några riktade aktiviteter för att få in mer män inom vården pågår inte en bidragande orsak är vårt anställningsstopp. Men frågan är ingalunda glömd. 11

12 Närvaro i nuet och i mötet med patienten När läkarna fick en inbjudan till mindfulnessträning, tog platserna slut snabbt. En heldag med meditation, kroppsskanning och rörelseyoga skulle få läkarna mer medvetet närvarande i nuet och i mötet med patienterna. text och foto: p-a sandberg Den stressade journalisten går med raska steg mot Rörelserummet dit han hänvisats för att skriva om en workshop i mindfulness, eller uppmärksamhetsträning som kursledaren Andries J. Kroese kallar det. Att vara medvetet närvarande. Men journalisten är i tanken redan vid nästa jobb, nästa dag, och han undrar hur han ska hinna med allt just denna veckan. Inne i rörelserummet är tempot ett annat. Ljuset i rummet är det som kommer genom fönstren, och det reflekteras stillsamt mot de vita väggarna och det mjuka trägolvet som inte får beträdas med skor. Drygt 25 läkare sitter i en halvcirkel. Framför dem, i den skuggigaste delen av rummet, sitter Andries J. Kroese. Journalisten letar upp en ledig plats, fast besluten att göra sitt jobb så diskret som möjligt, utan att störa. Han letar invant efter lämpliga fotovinklar och rafsar då och då ner stödord i skrivblocket. Känner du några stickningar i stortån? Andries J. Kroese lotsar deltagarna genom en kroppsskanning, en övning i avslappning. Alla sitter med slutna ögon och med händerna i knät. Kan du känna energierna i buken? Journalisten lägger undan kameran för att inte störa, och intar istället rollen av tyst betraktare. Eller rörelserna i bröstkorgen? Situationen är så långt från en läkares stressade vardag man kan komma, och ett och annat huvud faller sakta ner mot bröstkorgen. Stress smittar Workshopen är en del i arbetsmiljöprojektet Läkare emellan. Mindfulnessträningen ska motverka stress och öka medvetenheten i vardagen. Men utöver att påverka arbetssituationen, kan uppmärksamhetsträningen vara till gagn även för patienterna. Det tror i alla fall Karin Bengtsson, som är den som lockat hit Andries J. Kroese. Stress är smittsamt. Vi behöver kunna hantera det och vara närvarande i mötet med patienterna, säger hon. Och enligt Andries J. Kroese finns det mycket forskning som säger samma sak. Men han var ändå skeptisk när Karin Bengtsson ringde. Han hade aldrig tidigare hållit kurs för bara läkare. Kroese är själv läkare och professor i kärlkirurgi, och hans erfarenhet är att just hans eget skrå kan vara avogt inställda mot det icke-medicinska, det flummiga. evidensbaserat Det vi gör här är evidensbaserat. Vetenskapsmannen i mig köper inte vad som helst. Men nu finns det mycket forskning om det här, säger Andries J. Kroese Men i Kronoberg fylldes det första seminariet snabbt. Så snabbt att en ny workshop är inplanerad i oktober. Den är också fullbokad. Vi är kanske lite mer framåt här i Kronobergs län, gissar Karin Bengtsson. Efter en stunds kroppsscanning har den betraktande journalisten bytt fokus. Istället för att bevaka det som händer i rummet, kommer han på sig själv med att notera känslorna i den egna kroppens olika delar. Här och nu. Lugnet i rummet har smittat, och de stressande tankarna på nästa jobb, och nästnästa, är borta. De får sitt fokus senare, när det är dags för dem. I meditationen strävar deltagarna från att bli till att vara, från the becoming mode till the being mode. Att någon är så närvarande i nuet så att hon nickar till är inte ovanligt. Uppmärksamhetsträning ska skapa medveten närvaro i nuet, i kontrast till den inre autopilot som enligt Andries J. Kroese ofta styr vårt agerande efter ett inlärt mönster. Uppmärksamheten i sig själv tar oss till nuet. Vi kan inte vara uppmärksamma i går eller i morgon. Bara här och nu. 12

13 Mindfulnessgrupper på vårdcentralen Edith Koczkas och Ingrid Runeson utgör det minipsykosociala teamet i Alvesta. Stress, smärta, mindfulness, sömnskola, ångest det går utmärkt att köra dessa behandlingar i grupp. Det gör Edith Koczkas och Ingrid Runeson i Alvesta. May Olsson Ingrid Runeson kom till primärvården från psykiatrin när det beslutades att psykosocialresurs skulle finnas på alla vårdcentraler. Då hade redan Edith Koczkas jobbat med psykiatri i närsjukvård några år först landstingsövergripande, sedan knuten till Alvestaområdet som täcker Vislanda, Moheda och Alvesta och har invånare. Edith och Ingrids tjänster på sammanlagt 1, 75 procent ska täcka behovet av okomplicerade psykiska problem i området. Var gränsen går mellan lätt och tung psykiatri är inte självklart, och efter förändringarna i psykiatrin kommer antalet patienter med större behov av psykiatrisk vård att öka inom primärvården. Dubbelt så glada Men Edith och Ingrid är glada. Två är dubbelt så många som en, och nu jobbar de för att utveckla gruppbehandlingarna som visar gott resultat. Det uppskattas av patienterna, för vilka det oftast är en lättnad att upptäcka att de inte är ensamma i sin situation. Just nu har Ingrid en stresshanteringsgrupp och en sömnskola igång, utöver individuell behandling. Edith har grupper med ångestpatienter och grupper med mindfulnessträning. Hon är utbildad mindfulnessinstruktör och pratar sig varm om effekterna av denna metod på smärtpatienter, deprimerade med flera och inte minst på sig själv. Mindfulness är hjälp till självhjälp, ett sätt att nå stillheten inom sig, säger Edith. Man kan med enkla medel bryta stressen flera gånger under en dag. Det ligger mycket egenansvar i metoden, det är lite upptill var och en hur man använder den, säger Ingrid. Att betrakta sina tankar leder till insiktsfullhet. Nya prioriteringar? Alvestas minipsykosociala team vill hellre erbjuda lite till många än mycket till få. Det är läkarna som remitterar patienter till grupper och individuell behandling, men också sköterskor i rådgivningen och ibland ringer patienter direkt och får komma i mån av tid. Det primära syftet är att ta emot de patienter som inte ska till psykiatrin utan till primärvården, efter läkarbedömning. Ingrid och Edith har läkarstöd att tillgå i sitt arbete, men skulle också vilja ha en sjukgymnast i teamet och stöd av arbetsterapeut och barnpsykolog vid behov. Vi är positiva till förändringar och har en uppskattande och stöttande chef i Urban Stattin som är vårdcentralschef. Men det finns en viss oro för hur prioriteringarna ska bli nu när psykiatrin organiserar om och drar ner. Kommer vi att få mer tung psykiatri till vårdcentralen? 13

14 Kvalitet ligger i tiden Att Sverige satsar på patientsäkerhetsfrågor visade sig tydligt då vi hade näst flest deltagare på en konferens om patientsäkerhet i Paris. Av de 2000 deltagarna var nästan 350 personer från Sverige. johanna melin Att åka iväg på konferens en gång om året är en medveten satsning. Vi var iväg förra året också och det gav verkligen mersmak, säger Anne-Lie Berg på patientsäkerhetscentrum Intresset för den här typen av konferenser är stort. Över 60 nationer fanns på plats för att ta del av föreläsningar och utbyta tankar kring kvalitetsfrågor i vården. Och intresset ökar med åren. För varje år kommer det till nya länder, konstaterar Anne-Lie Berg. Många har kommit långt i sitt arbete kring patientsäkerhet och ett av de länderna är Sverige. Den bekräftelsen är betydelsefull. Sverige hör absolut till de länder som ligger i framkant, berättar Anne-Lie. Gävle och Australien Många föreläsningar handlade om det vi redan håller på med, såsom patientsäkerhetsronder, handhygien, mätningar med mera. På en förläsning var lilla IVA i Gällivare representerat angående metoder för att förhindra VAP (Ventilator associerad pneumoni) och på samma föreläsning rapporterades om samma metod från en gigantisk IVA avdelning i Australien, berättar Annika Grimsdal, som var en av deltagarna under konferensen. Hon konstaterar att det inte spelar någon roll hur stor avdelning eller budget man har, metoden fungerar lika bra ändå. Veckans höjdpunkt var ändå föreläsningen som hette The Case of Jönköping Tänk er att komma från lilla Småland, stå framför delegater och åhörarna är nästintill trollbundna, berättar Annika. Under 1,5 timme presenterade Mats Bojestig och Göran Henriks den långa vandring som Jönköpings landsting har gjort och som resulterat i tre internationella kvalitetspris. De har med små steg och tydliga mål fått all personal inom Jönköpings landsting att fokusera på och tänka kvalitet. rekryteringstrix Jönköping har inte haft några svårigheter att rekrytera sjuksköterskor, inklusive specialistsjuksköterskor, till sitt landsting. Kan det möjligtvis vara så att kvalitetsarbetet innebär att man som sjuksköterska väljer just Jönköpings landsting av den anledningen? undrar Annika Grimsdal. Stora skillnader I Kanada har man nyligen testat id-band till sina patienter, något som Sverige har haft under en väldigt lång tid. I Kanada märkte man att id-banden ökade säkerheten för patienterna. Att man inte konstaterat detta förrän nu förvånade Anne-Lie. Olikheterna kan ibland vara stora. Men samtidigt är många länder på samma nivå som Sverige, fast arbetssättet kan skilja sig åt. På konferensen blev jag inspirerad inför arbetet med att förbättra patientomhändertagandet. Det finns allt från stora kostsamma förändringar i ett land eller en landsända till små förändringar på ett sjukhus, säger av Bjarne Sörensen, överläkare på smärtenheten. I allmänhet var det mycket resurser som satsades i förbättringsprojekten. Man undrade i många fall vad som händer när projektet är slut och den vanliga vardagen återkommer eller ett nytt projekt tar allt intresse (och pengarna), berättar Bjarne. Nu väntar nya utmaningar på hemmaplan. Det största arbetet ligger i att inspirera andra genom att anordna olika utbildningsdagar, berättar Anne-Lie Berg. Målet är också att förbättra patientsäkerhetscentrums webbplats. Tanken är att göra den mer aktuell och levande. Det ska vara en spännande sida som all personal ska lockas att gå in och läsa på. Konferensen i Paris anordnades av IHI Institute for Healthcare Improvement i samverkan med BMJ Group och HAS (Haute Autorité de Santé). Läs mer på webben under För hälso- och sjukvårdspersonal, Kvalitet och säkerhet. 14

15 Anpassad höjd. Det finns nivåer och möjligheter för alla. Odling, uteliv och växande har hälsoeffekt på både själ och kropp. Teamwork. Gunhild Söderberg och Mai-Britt Henriksson hjälps åt i trädgården. Uterum för alla Gunhild Söderberg och Mai-Britt Henriksson njuter av den vackra trädgården tillsammans med arbetsterapibiträdet Monika Karlsson. Träningsträdgården på Sigfridsområdet används i rehabiliterande syfte, men också till att bara vara i och njuta av. Här kan man hämta kraft och inspiration. Man kan få tips och råd om odlingsbänkar och redskap. Man kan ha morgongympa och olika sorters gruppverksamhet. Trädgården är också en njutning och tillgång för alla andra i området, som kanske tar en promenad och vill få lite avkoppling. foto: hans runesson Lite tomtar och troll hör hemma i naturen... Det här gänget träffas regelbundet och utnyttjar gärna utemiljön. Eva-Lotta Eklund och Eva Carlsson, logopeder, håller i gruppen. Mai-Britt Henriksson vårdar det växande. 15

16 Mjölk, macka och en promenad kan vara minst lika bra som läkemedel 45 minuters motion om dagen har samma effekt som antidepressiva medel och har en dokumenterat botande effekt. Det är mer än man kan säga om flera läkemedel. Vi måste titta på vilket utfall läkemedel egentligen har på hälsan, säger Stephan Quittenbaum, läkemedelskommittén. Felaktig läkemedelsanvändning är dyrt och den störste förloraren är förstås den felmedicinerade själv. may olsson Läkemedelskostnaderna för äldre stiger. I vårt län har enligt socialstyrelsens öppna jämförelser 18, 5 procent av de äldre tio läkemedel eller fler. I riket är den siffran 16, 4 procent. Sett till mängden läkemedel som förskrivs till äldre ligger vi dock lägre än riket. Också när det gäller psykofarmaka till äldre, ligger vi över riksgenomsnittet. Det är inte bra för ekonomin, och det är oftast inte heller bra för den gamle. Många har flera preparat samtidigt, vilket kan orsaka läkemedelskrockar. Vissa preparats biverkningar gör den gamla sjukare än hon skulle ha varit utan läkemedlet. Ibland skrivs det ut medicin för depression och oro, när anledningen till depressionen är ensamhet och underaktivering. Läkemedelsgenomgång Nu ska det göras ordentliga genomgångar av de äldres läkemedelslistor, och förnyelser av recept ska inte ske slentrianmässigt. Finns det ingen påvisbar effekt av medicinen sätt ut den, säger Ann-Sofi Segnér, äldrepsykiatrin. Hon är en av talarna på fullmäktigeseminariet om Äldre och läkemedel, arrangerat av äldreutskottet: Men medel mot depression kan ofta vara befogat vid vård av äldre. Kan man häva depressionen, kan man minska behovet av andra läkemedel. Primärvården rekommenderar också aktivitet: Lindriga depressioner kan faktiskt botas med aktivering. 45 minuter till en timmes motion om dagen har samma effekt som antidepressiva medel, säger Olof Cronberg, distriktsläkare. När man blir äldre är man mer känslig för biverkningar. Njurarnas funktion har försämrats och levern tar längre tid på sig att bryta ned medicinerna. Hjärnan och nervsystemet har förändrats vilket innebär att läkemedel kan ge dåsighet och förvirring. Dessutom har läkemedlen ibland en negativ påverkan på varandra och ger oväntade biverkningar. Kanske har vi en övertro till den förebyggande medicinen för äldre, säger Stephan Quittenbaum. Inte bot, men minskad risk Ett exempel på hur nya symtom i själva verket är biverkningar är behandling med Trombyl, som används för att förebygga hjärtinfarkt, men också kan ge blödningar och ont i magen. Det kan ligga nära tillhands att patienten då får Omeprazol för magen, vilket inte är en jättebra idé. Det finns bra statistik men dålig kunskap om varför läkemedel förskrivs och hur de tas, menar professor Barbro Westerholm, moderator på seminariet. Ett av problemen är att vi behandlar utifrån symtomen, inte från diagnosen. Ett annat att det är svårt att sätta ut läkemedel. Men medel mot depression kan ofta vara befogat vid vård av äldre. Kan man häva depressionen, kan man minska behovet av andra läkemedel. Motviljan mot att sätta ut läkemedel kan bero på att flera läkare är inblandade och att man ogärna vill ifrågasätta varandras förskrivningar. Men det är också ett psykologiskt och informativt problem; det kan ta fem, sex timmar att få en patient och dennes anhöriga att förstå varför man tar bort ett preparat, berättar Bertil Eriksson från akutgeriatriken i Växjö. Många tror att medicinen innebär en garanti för att man inte får till exempel hjärtinfarkt. Men förebyggande läkemedel botar inte, de minskar risken. Bertil Eriksson bekräftar också hur viktigt det är att kunna vara aktiv som gammal, för hälsan och för självkänslan. Vi ska titta på de faktorer som sänker aktivitetsförmågan hos den gamla, och ta bort dem om vi kan! Här har vi stor nytta av arbetsterapeuternas bedömning, liksom av omvårdnaden och forskningen runt den. Mer omvårdnad, mindre hostmedicin Att omvårdnadsfokus har ökat är bra för den gamla multisjuka menar också Gunilla Olofsson-Hoff från hemsjukvården i Tingsryd: Ta bort hostmedicinen och ersätt den med omvårdnadsråd. Vi behöver prata om läkemedel och vår tilltro till dem. Kommunens sjukvård måste också få möjlighet att se ordinationsförändringar, det är jätteviktigt. Då kan vi personal på boende och sjuksköterskor göra en snabb uppföljning av hur det nya läkemedlet eller förändringen funkar och ha koll på eventuella biverkningar, säger hon. Rätt till rätt läkemedel har man förstås oavsett vilken ålder, kön eller etnicitet man har, eller vilka sociala förhållanden man kommer ifrån, poängterar Stephan Quittenbaum. Lästips! FoU-rapport Den unge och den gamle 70-åringen. Äldre i siffror 18 % av befolkningen är äldre än 65 år. 60 % av alla läkemedel skrivs ut till dem. För dem som står på fem preparat är risken för läkemedelsinteraktioner (medicinkrockar) 50 %. För den som har åtta eller fler preparat är risken 100 %. Risken för gamla att drabbas av biverkningar medicinska interaktioner är 2 3 gånger högre än för unga. Hos en femtedel av alla sjukhusinläggningar bidrar läkemedelsrelaterade problem % av primärvårdens patienter är äldre, dvs % av patienter som kommer till akutgeriatriken är i riskzonen för undernäring 30 % är undernärda. 1/4 av alla självmord finns inom åldersgruppen äldre i Sverige har psykiatrisk diagnos, i länet

17 Hälsovinster med FaR Det är vetenskapligt belagt att en fysiskt aktiv livsstil minskar risken att utveckla typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, cancer och osteoporos. Den hjälper också till att förbättra tillståndet hos den som redan är sjuk. arkivfoto: hans runesson Nu ska FaR, fysisk aktivitet på recept, införas på bred front i landstinget. may olsson Motion är rent allmänt bra för alla. Det är också vetenskapligt belagt att en fysiskt aktiv livsstil minskar risken att utveckla till exempel typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, cancer och osteoporos och den hjälper till att förebygga sjukdomar likväl som att förbättra tillståndet hos den som redan är sjuk. Dessutom är fysisk inaktivitet dyr; den utgör mellan en halv till fem procent av sjukvårdskostnaderna. Då ingår inte kostnader till följd av övervikt och fetma. Samordning Vårdcentralen Lessebo har redan kört FaR i egen regi och av eget intresse, och även vårdcentralerna i bland annat Tingsryd och Alvesta har provat på, men nu är det en samlad aktion på gång efter ett beslut i landstingstyrelsen. Det behövs en organisation och ett stöd för arbetet, säger Eva Petersson-Lindberg, FoU-centrum: Doktorn har ju inte möjlighet att diskutera med varje enskild patient vilken fysisk aktivitet som passar just henne eller honom bäst. Därför föreslår vi att det ska finnas en FaRsamordnare. Förskrivaren har ett kort samtal med patienten, skriver ut receptet och patienten tar med sig det till samordnaren. Sedan ska samordnaren och patienten tillsammans fylla i en hälsoenkät och diskutera vilken form av aktivitet som kan passa. Aktiviteten kan vara via en förening eller på egen hand, till exempel promenader. Uppföljning och återkoppling är viktiga delar. Receptförskrivning och journalföring ligger i Cambio Cosmic som vilken behandling som helst. Sekretesslagen gäller, och om fysisk aktivitet på recept till exempel skickas till en idrottsorganisation eller förening för kännedom, måste patienten ge sitt samtycke till detta. Deltagare i arbetsgruppen: Marion Kroon, Sandra Karlsson, Pia Lundgren, Ann-Kristin Lundh, Lena Lendahls, Rebecka Moding, Cathrin Edvardsson Lind, Annelie Lagesson och Frida Mellstedt. Pandemivaccin Nu finns det ett nytt svenskt avtal om leveranser av ett pandemivaccin. Efter det att man bestämmer att starta produktionen tar det 12 veckor innan de första doserna är klara. I Kronoberg får vi sedan doser per vecka under sex månader. Vaccinet levereras i flaskor med tio doser och det blir nödvändigt att också se till att det finns tillgång till kanyler och sprutor, eftersom det vid en pandemi säkert blir en bristsituation på världsmarknaden, skriver smittskyddsläkare Arne Runehagen i Nyhetsbrevet Smittkällan på andra språk Nu finns det översättningar publicerade till sex språk på 1177.se. Översättningarna har publicerats som pdf-er i ett andra kapitel som lagts till texter i Egenvårdsguiden. Hittills är det texter om barn som är översatta, till exempel magsjukdom och förkylning. Texterna finns på engelska, franska, spanska, finska, arabiska och persiska. De språk som återstår är bosniska, serbiska och kroatiska, som kommer att läggas till efterhand. Inom kort kommer översättningarna också att finnas samlade i enskilda språksidor under Egenvårdsguiden. Samarbete kring smärtpatienter Smärthrehab har startat ett samarbete med Lessebo vårdcentral om grundkurs för smärtpatienter med kronisk smärta. Konceptet är helt nytt och det är första gången som smärtrehabs kurser genomförs utanför den egna verksamheten. Meningen är att vårdcentralen själv ska kunna köra grundkurs vid behov och med allt mindre och mindre stöttning av smärtrehab. Även andra intresserade vårdcentraler ska eventuellt kunna starta upp grundkurser inom sin verksamhet med hjälp från smärtrehab. FoU-rapport om smärta Smärta är ett stort problem för de människor som drabbas. Det är även ett stort samhällsproblem. Att behandla smärta är en av de vanligast förekommande arbetsuppgifterna inom hälso- och sjukvården. Studiens syfte är att belysa hur personer med långvarig smärta upplevde bemötandet inom hälso- och sjukvården. Resultatet av studien visade att endast ett fåtal informanter hade blivit tillfrågade om sin smärtupplevelse eller använt skattningsinstrument. Nya avhandlingar: När kroppen sätter gränser En studie om att leva med hjärtsvikt i medelåldern (doktorsavhandling) av Lena Nordgren. För mer information kontakta Lena Nordgren, , eller e-post: Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö universitet, eller e-post: Rehabilitering i vardagen Om individuella omsorgsplaner och rehabiliterande arbetssätt i hemtjänsten för de mest sjuka äldre. Av Emmily Börjesgård och Sigrún Stefánsdottír. Beställ på FoU Välfärd, eller tel Att vara invandrare och patient i Sverige I en ny avhandling från Växjö universitet undersöker distriktssköterskan Elisabeth Björk Brämberg hur det är att leva som invandrare i Sverige och ta del av den svenska hälso- och sjukvården och andra relaterade välfärdsystem. Personer med utländsk bakgrund har en ökad risk att drabbas av ohälsa. Det kan bland annat förklaras av den allmänna levnadsstandarden i det gamla hemlandet, erfarenheter av krig eller förföljelse. Det kan också bero på boendesegregation och marginalisering i det svenska samhället. Individperspektivet i avhandlingen betonar att alla patienter är olika och måste behandlas som individer. Resultatet talar däremot inte för att god vård av patienter med invandrarbakgrund bygger på att vårdaren lär sig kulturella särdrag. För mer information kontakta Elisabeth Björk Brämberg, eller e-post: Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö universitet, eller e-post: vxu.se 17

18 Karl-Erik startade dialysen i Kronoberg Ännu finns visioner När Karl-Erik Hagstam vandrade runt Växjösjön på 70-talet fick han ta långa kliv för att undvika kanadagässens högar på den smala stigen. I dag skriker fiskmåsarna på taket utanför dialysen. Vi har en strålande utsikt över sjön. may olsson Karl-Eriks uppdrag var att bygga upp en dialysavdelning på Växjö lasarett. Han arbetade här mellan 1977 och I dag är han tillbaka för att berätta om dialysens historia på Medicinhistoriska Sällskapet. Det är oerhört roligt att se vilken stor och fin verksamhet det blivit av det lilla frö jag sådde, säger han. Dialysen i Växjö hade från början tre rum med tre platser. Behovet var stort och patienterna fick resa långt. Det fanns dialys i Lund och i Växjö, och de skulle täcka hela södra Sverige. I dag finns det ett tjugotal dialysavdelningar i samma områden. Numera är det specialistutbildade sjuksköterskor som handhar behandlingarna. Tvättmaskin Mats Roman rullar ut den gamla dialysapparaten från 60-talet. Den påminner om en gammaldags tvättmaskin, och på sätt och vis är det det den är. Patientens blod pumpas genom ett filter till en saltlösning där slaggprodukter avskiljs. Det renade blodet går tillbaks till patienten, medan vatten och slaggprodukter går till avloppet. Det är samma metod nu som då, men den moderna apparaten ser förstås lite annorlunda ut. Maskinen som tog över Karl-Erik hade lärt sig dialysbehandling på Lunds lasarett av Nils Alwall, som var pionjär inom dialys i Sverige och konstruerade den första dialysapparaten. Alwall blev Karl-Erik Hagstam visar en dialysapparat från 60-talet. en världsauktoritet inom området. Detta var första gången människan hittat på en maskin, som faktiskt kunde ta över funktionen från ett livsviktigt organ, på lång sikt. Det var förstås en dröm för den medicinska utvecklingen. Behandlingen var till en början kontroversiell, och fick inte Socialstyrelsens välsignelse. Det var en kamp att införa den i mångas ögon märkliga metoden. Under tiden dog patienter som inte fick behandling. Men utvecklingen gick snabbt. Varför njurmedicin? Det var en plåga för en ung doktor att se unga, njursjuka patienter dö på grund av bristande behandling. Det väckte engagemanget hos Karl- Erik som egentligen inte hade tänkt ägna sitt yrkesliv åt detta. Men så fick han under studietiden vikariera en vecka för en kollega med halsfluss på dialysavdelningen. Och det blev som det blev. Sak samma för Mats Roman, som är överläkare på njurmottagningen. Något medicinskt, men absolut inte njurmedicin, var vad jag hade tänkt mig. Men entusiastiska kolleger smittade och fick mig att stanna kvar. Det är variationen och motpolerna i jobbet som lockar. Dels är det väldigt akuta och dramatiska insatser när patienter kommer till IVA med njursvikt, och dels är det att stötta och hantera kroniskt sjuka. Man får ett livslångt kontrakt med sina patienter. Blandningen av teknik och medicin är intressant, och kontaktnätet är brett. Nu och sedan De flesta som drabbas av njursvikt är över 65 år, men för år sedan var det inte säkert att de fick behandling den reserverades för de yngre. De som var äldre var ofta för sjuka för att klara dialysen. I dag kan man med teknikens hjälp skräddarsy behandlingar på ett annat sätt, så att även den som till exempel är svårt hjärtsjuk kan få dialys. Både medicinen och tekniken utvecklas i rask takt. Nu finns en prototyp för en liten bärbar dialysmaskin som man kan ha i bältet. Kanske kan man i framtiden odla njurar med hjälp av kloning. Försök med organ från djur transplanterade på människa har redan gjorts. Det finns visioner, säger Karl- Erik. Det finns mycket kvar att göra. Fakta I Sverige går cirka patienter i dialys, av dessa i hemdialys. Ökningstakten är 5 6 procent om året Cirka en miljon människor i världen går på regelbunden dialys Var tionde patient har ärftlig njursjukdom I Ljungby utförs behandlingar/ år, i Växjö utförs behandlingar/ år I länet finns 70 h-dialyspatienter och 20 p-dialyspatienter samt 90 transplanterade Ungefär hälften av alla njursjuka kan erbjudas transplantationer, vilket är den bästa lösningen för patienten. Tillgången på njurar är dock inte tillräcklig för att möta behovet Det finns de som levt upp till 30 år med en transplanterad njure I Sverige och andra i-länder kan alla få dialys som behöver det. I tredje världen är bilden en helt annan Vad är dialys? När njurarna slutar att fungera behöver kroppen hjälp att renas från gifter samt ta bort överflödig vätska. De dialysalternativ som finns att tillgå är Hemodialys på sjukhus Patienten kommer till sjukhusets dialysavdelning tre gånger i veckan. Behandlingen tar ca fyra till fem timmar och patienten är då kopplad till en maskin som leder blodet genom ett filter som renar blodet. (Även om man väljer dialys på sjukhus kan man som patient sköta sin behandling själv efter träning tillsammans med personal). Hemodialys i hemmet Detta alternativ innebär att patienten sköter sin behandling själv i hemmet. Peritonealdialys Patienten tillför en dialysvätska i bukhålan 4 gånger/dag som renar genom bukhinnan. Metoden kallas också CAPD, och då står A för ambulant, vilket betyder att patienten kan vara rörlig under tiden behandlingen pågår. PD är en behandlingsform som kan skötas helt av patienten själv eller med hjälp av kommunernas hemsjukvård. Medicinsk utveckling September 1946 blev en historisk tidpunkt i den moderna njurmedicinens historia. Då utförde dr Nils Alwall på Lunds lasarett den första dialysbehandlingen på en patient en man i 40-årsåldern som led av svår urinförgiftning. Därmed hade Nils Alwall tagit det avgörande steget till en livräddande terapi. Ända fram till början av 1961 var det bara patienter med akut njursvikt som behandlades med den konstgjorda njuren. Apparaterna har blivit allt kompaktare och allt mer sofistikerade. Den moderna behandlingen ger en skräddarsydd dialys och färre biverkningar. Nya material för membran utvecklas med syftet att likna den biologiska njuren. Undrar om Nils Alwall vågade drömma om en sådan utveckling när han på 40-talet kämpade vid sina hemmabyggda apparater med korvskinnsmembran... Ur Lunds Universitets meddelar 18

19 Branka Hauer har hittills inte varit med om en bötesfri dag. Alltid är det någon som glömt betala eller ställt bilen på fel ställe. P-vakt med rätt att lappa Branka Hauer är landstingets egen parkeringsvakt. Många har säkert mött henne när hon är ute på sin runda på CLV-området, utrustad med reflexväst, block och penna. mathina bengtsson Min uppgift är att se till så att bilar inte står felparkerade, att de till exempel inte har parkerat på handikapp- eller personalparkering utan tillstånd. Jag håller också koll på betalparkeringarna, säger Branka. Varje dag ger hon sig ut på sin runda som inkluderar p-huset och parkeringarna utanför huvudentrén till centrallasarettet vid vårdcentralen Strandbjörket, runt akuten och personalparkeringarna vid infektionskliniken och intill järnvägsstationen. Fast hon ser till att variera sin rutt för att ingen ska kunna memorera vilka tider hon passerar de olika parkeringsområdena. Skriver och river De vanligaste orsakerna till böter är att man inte betalat för sin parkering i p-huset eller att bilen har stått för länge på tidsbegränsad parkeringsplats. Branka är nitisk. Än så länge har jag inte varit med om en enda bötesfri dag. Som mest har jag gett 27 böteslappar på en dag, men i genomsnitt rör det sig om cirka 8 9 stycken per dag. Även om hon ger böter varje dag så är det inte ovanligt att hon också river böteslappar om det finns logiska skäl till varför bilen har varit felparkerad. I den akuta situationen fanns det kanske inte möjlighet att parkera rätt och då är det klart att jag stryker böterna. Blandade reaktioner I arbetet möter hon både positiva och negativa reaktioner. Handikappade och taxichaufförerna visar ofta stor uppskattning. Sedan finns det ju alltid några som blir upprörda över att få parkeringsböter, men det sker inte så ofta. De flesta vet med sig att de har gjort fel och accepterar boten, säger Branka. Hon berättar att hon känt sig hotad en gång av en man som parkerat fel. Han tog ett rejält tag i min arm och var jättearg. I sådana situationer är det bra att jag har nära kontakt med vaktmästeriet, som kommer om jag behöver stöd. Stormtrivs Branka tvingades sluta arbeta efter att ha varit 20 år i tvättförrådet. Efter en tids rehabilitering fick hon erbjudande om att prova på arbetet som parkeringsvakt, vilket är ett val hon inte har ångrat. Jag trivs jättebra. Mitt jobb är fritt och jag får vara ute mycket i den friska luften, vilket passar mig utmärkt. Jag vill ta tillfället i akt och tacka alla som har hjälpt mig tillbaka till arbetet. Framför allt smärtrehab, som har lärt mig mycket, avslutar Branka. Vad kostar det? Parkering på handikappsparkering utan särskilt tillstånd = 1000 kronor Felparkering, ej löst parkeringsbiljett, parkerat på personalparkering utan särskilt tillstånd = 400 kronor Tips! Om du har glömt ditt parkeringstillstånd, meddela gärna vaktmästeriet 19

20 Nytt från ledningen Entreprenaden av Ljungby avbryts vad händer nu? En utvecklingsplan för länssjukvården och ett helt nytt system för ekonomistyrning och uppföljning. Det blir resultatet av arbetet med att ta fram anbudsunderlag för Ljungbyentreprenaden. ingrid persson Efter vårens mycket omfattande arbete för att få till stånd ett komplett upphandlingsunderlag för att pröva möjligheten med att lägga ut Ljungby lasarett på entreprenad, beslöt de förtroendevalda att avbryta entreprenadupphandlingen. Orsaken är den rekommendation om att ta bort BB/förlossning som ett skallkrav, vilket landstingsdirektör Börje Lindqvist lade fram i samråd med ledningsgruppen och medicinsk sakkunskap. Landstingsstyrelsen gav samtidigt landstingsdirektören i uppdrag att återkomma till den 1 oktober med ett förslag till utvecklingsplan för den samlade länssjuk- Landstingsstyrelsen i juni föreslog att fullmäktige ska godkänna två nya policyskrifter, en om bemötande och en om jämställdhet. Bemötandepolicyn framhåller det goda bemötandet som grunden i alla möten. Ett gott bemötande handlar om att varje människa har rätt att bli bemött med respekt och behandlad på lika villkor oavsett förutsättningar och möjligheter. Ett gott bemötande handlar också om tillgänglighet. Jämställdhetspolicyn har som mål att Landstinget Kronoberg ska vara ett föredöme ur ett jämställdhetsvården och som bygger på entreprenadupphandlingens vårdidé. Vad händer nu stoppas allt arbete i byrålådan? Absolut inte, det omfattande arbete som genomförts under våren är på intet sätt bortkastat, säger landstingsdirektör Börje Lindqvist. Underlaget som tagits fram kommer bland annat användas i arbetet med att forma den framtida utvecklingsplanen av hela länssjukvården. Utvecklingsplanen ska utgå från den vårdidé som vi formulerade i anbudsunderlaget. Hur ska arbetet formas för att ta fram en utvecklingsplan för länssjukvården? Jag kommer att skapa en projektgrupp med representanter både för länssjukvården och närsjukvården. Det är viktigt att vi samtidigt tar ett samlat grepp om hur utvecklingen av landstingets totala vårdutbud ska se ut. Vad innebär vårdidén? En viktig grundförutsättning är att samverkan fortsätter mel- Bemötande och jämställdhet en del av verksamheten perspektiv genom att ta tillvara och värdesätta varje individs resurser utifrån sina specifika och unika förutsättningar. Genom att tillämpa ett genusperspektiv ska medvetenheten öka om hur uppfattning och kunskap om kön och genus påverkar medarbetare, organisation och det patientnära arbetet. Målet är också att nå en lika god hälsa hos både kvinnor och män i länet. Policyskrifterna har tidigare förankrats i ledningsgruppen och centrala skyddskommittén. Nästa steg är att berörda styrgrupper som är kopplade till ledningsgruppen ska utarbeta handlingsplaner för det fortsatta arbetet att föra in policyskrifterna i verksamheten. lan de båda sjukhusen och andra aktörer. Inriktningen är hur vi kan samordna verksamhet och förbättra resursutnyttjandet utifrån ett helhetsperspektiv, medicinsk kunskap, patientsäkerhet, kritisk massa och förmågan att kunna upprätthålla medicinsk kompetens. Därtill ska vi ta hänsyn till möjligheter till framtida medicinsk utveckling. Det kan också handla om att skapa en tydligare profilering av någon verksamhet vid ett sjukhus. Har du fler exempel på nytta från anbudsarbetet? I förberedelsearbetet har vi också börjat forma ett helt nytt system för ekonomistyrning och uppföljning av verksamheten. Behovet att genomföra detta är stort Enkät ska resultera i ökad kunskap och utveckling Under april besvarade cirka medarbetare inom primärvården och länssjukvården en webbenkät om vårdgarantin. Resultatet visar bland annat att medarbetarna har goda kunskaper om vad tidsgränserna innebär men att det finns brister i kunskap kring tillämpning av vårdgarantin. Få medarbetare har fått någon utbildning och många känner inte till vilka rutiner som gäller för att informera patienterna om vårdgarantin. Endast en fjärdedel har deltagit i något utvecklingsarbete. och tack vare anbudsunderlaget höjde vi tempot. Det är ett arbete som har fortsatt högsta prioritet och det kommer att omfatta alla verksamheter i Landstinget Kronoberg. Syftet är att få bättre möjlighet att både styra och följa upp vården för att kunna nå målet om att vara ett kvalitetsstyrt landsting. Vad är den viktigaste lärdomen du tar med dig? Att det finns ett stort kunnande hos våra medarbetare. De har visat ett stort engagemang för att klara av att ta fram ett fullständigt anbudsunderlag för en upphandling som är en av de största som planerats i Sverige. Flertalet medarbetare tycker att vårdgarantin stärker patientens rättigheter men det finns också de som befarar att vårdgarantin medför att andra patientgrupper trängs undan, till exempel återbesök för patienter med kroniska sjukdomar. Resultatet kommer att användas av styrgruppen för kvalitets- och processutveckling i syfte att ta fram en handlingsplan som både kommer att omfatta insatser för att öka kunskap, förbättra tillämpning av rutinerna och för att få igång mer utvecklingsarbeten på olika enheter. Resultatet av enkäten och vilka de rätta svaren var finns publicerade på webben. Jag vill tacka alla för goda insatser under våren och önskar en avkopplande, skön och härlig semester. Jag hoppas också att det redan nu fantastiska sommarvädret står sig, så vi kommer tillbaks efter sommaren med nya krafter. börje lindqvist, landstingsdirektör 20

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Trivas och växa Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Att vara här är lärorikt och har utvecklat mig som människa. Martina Eriksson, folkhälsoutvecklare som efter fem veckors praktik fick jobb i Landstinget

Läs mer

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser 2012-09-06 Martin Östberg 2 (8) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Genomförande... 5 3 Bemanningssituationen under

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (5) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Justerat 2011-06-21 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Torsdagen den 9 juni 2011 kl. 09.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Kronobergsrummet,

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

PROTOKOLL. Tid Torsdagen den 27 september 2012, kl. 09.00-12.30

PROTOKOLL. Tid Torsdagen den 27 september 2012, kl. 09.00-12.30 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2012-10-05 Patientnämnden Tid Torsdagen den 27 september 2012, kl. 09.00-12.30 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

ård Josefin hittade rätt Vårdbilden.

ård Josefin hittade rätt Vårdbilden. Vårdbilden. Josefin Mirsch. I mediernas rapportering om vård och vårdpersonal framställs det mesta som svart eller vitt. Fotografen Josefin Mirsch ville se vid sidan av den gängse bilden och bjöd in Vårdförbundsmedlemmar

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Vision för Kärnsjukhuset Skövde

Vision för Kärnsjukhuset Skövde Vision för Kärnsjukhuset Skövde maj 2011 Vision för Skaraborgs Sjukhus 2011-05-04 Inledning 3 Kärnsjukhuset i Skövde ett viktigt nav 4 Större självständighet för alla sjukhus 4 Brett basutbud på närsjukhusen

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Välkommen till avdelning 64

Välkommen till avdelning 64 Välkommen till avdelning 64 Praktisk information Din omvårdnadsansvariga sjuksköterska (OAS) är: Personalen i ditt team är: Morgonmöte hålls varje vardag kl. 08.30 Frukost serveras kl. 08.00 Mellanmål

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Kort om act2lead. Pernilla Svantesson

Kort om act2lead. Pernilla Svantesson Kort om act2lead Act2lead är ett samarbets-nätverk av konsulter i regionen. Vi vill med vår breda kompetens bidra till långsiktig hållbarhet hos organisationer, grupper och individer. Kort om Pernilla

Läs mer

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 1 100 nya möjligheter Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 2 100 nya möjligheter Januari 2013 december 2014 Tidsbegränsade anställningar under 6 månader Lön enligt kollektivavtal Projekt i samverkan

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer?

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? A Landstinget genom utbildning/praktik, handledning, Alvesta kommun Utbildning men inga rutiner

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (7) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2013-05-07 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Onsdagen den 24 april 2013, kl. 9.00 11.30 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande

Läs mer

Måndag!!! För att kolla på centrallasarettets hemsida, klicka här Hejdå! En bild på centrallasarettet...

Måndag!!! För att kolla på centrallasarettets hemsida, klicka här Hejdå! En bild på centrallasarettet... Måndag!!! Jag har valt att praoa på centrallasarettet på kirurgmottagningen! Dagen började klockan 8 på morgonen. Jag kom till entréhallen där jag blev hämtad av två kvinnor som heter Cecilia och Kerstin.

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

ÅRETS CHEF Dialogen mellan fyra ögon är jätteviktig, säger Årets chef 2008, Björn Olsson, chef för Postens brevterminaler.

ÅRETS CHEF Dialogen mellan fyra ögon är jätteviktig, säger Årets chef 2008, Björn Olsson, chef för Postens brevterminaler. BJÖRN OLSSONS TIPS Så förhindrar du överlevnadsjukan När företaget tagit beslutet att dra ner på personal måste du som chef skapa en egen målbild och strategi för det framtida arbetet: Hur ska processen

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Årsapport. Årsrapport. År 2014. Regionalt utbildnings- och kompetensråd

Årsapport. Årsrapport. År 2014. Regionalt utbildnings- och kompetensråd Årsrapport År 2014 Regionalt utbildnings- och kompetensråd Verksamhetsberättelse 2014 Regionalt utbildnings- och kompetensråd inom Uppsala/Örebro sjukvårdsregion Rådets representanter från samtliga län

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Samverkansberedningen

Samverkansberedningen 1 (6) Landstingets kansli 2014-10-20 Kansliavdelningen, Justerat 2014-11-03 SB 6/2014 Samverkansberedningen Tid Måndagen den 20 oktober 2014 kl. 9-11.30 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Landstingsstyrelsens personalutskott

Landstingsstyrelsens personalutskott PROTOKOLL 2012-04-10 1 (5) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Landstingsstyrelsens personalutskott Tid Tisdagen den 10 april, kl. 09.00 12.00 Plats Närvarande ledamöter Sessionssalen, Ingelstadsvägen

Läs mer

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Inledning Hälso- och sjukvården har under ett antal år använt elektroniska journalsystem

Läs mer

SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser

SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser 2013-06-03 Jonas Vallgårda 2 (12) Innehåll 1 Sammanfattning... 4 2 Metod och genomförande... 5 3 Bemanningssituationen

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Landstingsstyrelsens arbetsutskott

Landstingsstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2009-05-26 1 (6) Landstingets kansli Kansliavdelningen, Bertil Axelsson Landstingsstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 26 maj 2009, kl. 08.30 12.00 Plats Närvarande ledamöter Sessionssalen,

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Ledarutveckling för kvinnor

Ledarutveckling för kvinnor Ledarutveckling för kvinnor En ledarskapskurs för kvinnor Det här är en kurs för kvinnor som vill utvecklas. Du behöver inte vara chef idag för att gå kursen. Kursen ger dig ett verktyg för att kunna utvecklas

Läs mer

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014 Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014 Team Namn Verksamhet/Inriktning Landsting/Region Genombrottsprogram I 1 Södermalms psykiatriska enhet, Allmän Stockholms

Läs mer

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun VÅR LÖSNING LÖ MIN ARBETSPLATS! RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun VÅR LÖSNING LÖ MIN ARBETSPLATS! RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar VI FLYTTAR IN!? RESURSER BEHOV Rutinanpassning Vanmakt Passivitet MIN ARBETSPLATS! hemsituation ohållbar NULÄGE VÅ VÅR LÖ DRÖMMAR HISTORIA Egenmakt MITT BOENDE! MITT BOENDE VÅR LÖSNING LÖSNING Individanpassning

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet PIF - Telefontillgänglighet Nacka öppenvårdsmottagning Ett arbete gjort av: Jonny Larsson, Marie Haking, Helena Ruokonen-Johansson, Lena Thörner, Karin Wohlmer Tel: 08-718 66 00 Telefontillgänglighet på

Läs mer

Minnesanteckningar. Plats: Sammanträdesrum Syrenen, Eklundavägen 1 Datum: Fredagen den 4 februari 2011 Tid: Kl 8.30 10.30

Minnesanteckningar. Plats: Sammanträdesrum Syrenen, Eklundavägen 1 Datum: Fredagen den 4 februari 2011 Tid: Kl 8.30 10.30 TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Örebro Läns Landsting, Erik Sjöberg 2012-06-03 VILMERGRUPPEN 1 ( Minnesanteckningar Plats: Sammanträdesrum Syrenen, Eklundavägen 1 Datum: Fredagen den 4 februari

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

Landstingets pensionärsråd 21-28

Landstingets pensionärsråd 21-28 Protokoll Sammanträdesdatum 2006-06-02 Landstingets pensionärsråd 21-28 Tid: Fredagen den 2 juni 2006, kl 09.30-12.00 Plats: Sjukgymnastikens konferensrum, Länssjukhuset i Halmstad Närvarande ledamöter

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Lean healthcare har visat sig vara ett oslagbart arbetssätt för att använda de resurser vi har på bästa sätt. Bent Christensen Sjukhuschef

Läs mer

Landstingsstyrelsens arbetsutskott

Landstingsstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 1 (5) Landstingets kansli 2014-08-26 LSAU 7/2014 Kansliavd, Landstingsstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 26 augusti, kl. 09.00 11.15 Plats Närvarande Övriga närvarande Sekreterare Sessionssalen,

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö Slutrapport 071016 1 Teamets medlemmar Ann-Katrin Alveblom ST läkare allmänmedicin Vc Centrum Mailadress: ann-katrin.alveblom@ltkronoberg.se

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (6) Landstingets kansli Kansliavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-09-02 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Onsdagen den 27 augusti kl. 9.00 11.30 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande

Läs mer

CSK, Bragska Villan, konferensrum Fryken

CSK, Bragska Villan, konferensrum Fryken Hälso- och Sjukvårdsstaben Hälsovalskansliet Berit Bryske MINNESANTECKNING HÄLSOVALSRÅD 2014-05-23 LK/120259 Plats CSK, Bragska Villan, konferensrum Fryken Närvarande: Anders Olsson, LiV Bengt Hanson,

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

Psykiatrin i sydväst svarar!

Psykiatrin i sydväst svarar! Psykiatrin i sydväst svarar! Slutrapport från utvecklingsarbete för ökad telefontillgänglighet maj 27 Team sydväst bestod av: Kontaktperson: Catharina Mattsson, enhetschef Älvsjö, tel: 8/578 38 95 mail:

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

PROTOKOLL. Kronobergsrummet, landstingets kansli, Ingelstadsvägen 9, Växjö

PROTOKOLL. Kronobergsrummet, landstingets kansli, Ingelstadsvägen 9, Växjö 1 (5) Landstingets kansli Kansliavdelningen, Justerat 2014-04-29 2014-04-16 PAN 2/2014 Patientnämnden Tid Onsdagen den 16 april kl. 9 12.10 Plats Närvarande ledamöter Kronobergsrummet, landstingets kansli,

Läs mer

En handbok för chefer och personalansvariga

En handbok för chefer och personalansvariga Att synliggöra yrkesverksamma anhöriga på din arbetsplats En sammanfattning av: En handbok för chefer och personalansvariga Arbetsgivare för anhöriga, Sverige - Medlem i det internationella nätverket Employers

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08

PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 Folkhälsoutskottet Tid Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Tisdagen den 1 april 2014 kl.13.15

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer