Tid och plats Kl Bällstarummet, Kommunalhuset, Vallentuna. OBS! Borgerlig grupp kl i Kragstarummet. (S)-grupp kl. 18.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tid och plats Kl 19.00 Bällstarummet, Kommunalhuset, Vallentuna. OBS! Borgerlig grupp kl. 18.30 i Kragstarummet. (S)-grupp kl. 18."

Transkript

1 KALLELSE UTBILDNINGSNÄMNDEN TORSDAGEN DEN 14 APRIL 2011 Tid och plats Kl Bällstarummet, Kommunalhuset, Vallentuna Kallade tjänstemän Annika Hellberg, ekonomiadministrativ chef, Jennie Falk Eriksson, kvalitetshandläggare, Lotta Lann, nämndsekreterare OBS! Borgerlig grupp kl i Kragstarummet (S)-grupp kl i Ormstarummet Vallentuna den 6 april 2011 Björn Furugren Beselin Ordförande Lotta Lann Sekreterare Tfn:

2 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 2 (15) Utbildningsnämnden FÖREDRAGNINGSLISTA Ärende Sidan 1. Val av justerare Fastställande av dagordning Kvalitetsredovisning 2010 information Gymnasieskolpeng fr.o.m. 1 juli Remissvar Ansökan från Hermods AB om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Vallentuna kommun Remissvar - Ansökningar om godkännanden som huvudmän för fristående gymnasieskolor i norra Stockholmsregionen Remissvar - Ansökningar om godkännanden som huvudmän för fristående gymnasieskolor i övriga Stockholmsregionen Remissvar Motion (DEX) Investera i 3D-skrivare till gymnasiet Remissvar Detaljplan och gestaltningsprogram för Vallentuna centrum Remissvar Samråd detaljplan för trygghetsboende vid Fornminnesvägen Rapport från programråd Anmälningsärenden Postlistan... 15

3 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut Utbildningsnämnden (15) 1. Val av justerare 2. Fastställande av dagordning

4 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut Utbildningsnämnden (15) 3. Kvalitetsredovisning 2010 information Dnr Ärendet i korthet Jennie Falk Eriksson, kvalitetshandläggare, presenterar kvalitetsredovisningen för kommunens skolverksamheter Handlingar 1. Kvalitetsredovisning för kommunens skolverksamheter 2010

5 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 5 (15) Utbildningsnämnden Gymnasieskolpeng fr.o.m. 1 juli 2011 Dnr Arbetsutskottets förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslår att kommunfullmäktige fastställer gymnasieskolpengen för gymnasieprogrammen i den nya gymnasieskolan Gy2011, fr.o.m. 1 juli 2011 (kr). Länsgemensamma programpriser enligt beslut av KSL: Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet inriktning anläggningsfordon El- och energiprogrammet inriktning energiteknik Fordons- och transportprogrammet inriktning transport Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och turismprogrammet Industritekniska programmet Naturbruksprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Ekonomiprogrammet Humanistiska programmet Estetiska programmet inriktning Estetik och media samt Musik Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet inriktning Medier, information och kommunikation Teknikprogrammet Nationellt godkända idrottsutbildningar Tillägg för Lagidrott Tillägg för Individuell idrott Övriga program: International Baccalaureate Gymnasiesärskola Riksrekryterande utbildning och särskild variant, pris fastställt av Skolinspektionen. Programinriktat individuellt val: programpris + nationellt fastställt tillägg första året. Preparandutbildning Yrkesintroduktion Individuellt alternativ

6 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 6 (15) Utbildningsnämnden Språkintroduktion Kommuner utanför länet (genomsnitt) Ärendet i korthet Kommunfullmäktige har beslutat att införa en gymnasieskolpeng fr.o.m. januari 2011 vilken omfattar samtliga elever inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Kommunfullmäktiges fastställde gymnasieskolpengen för nuvarande gymnasieprogram. Riksdagen har beslutat om förändringar av gymnasieskolan (Gy2011) fr.o.m. 1 juli 2011 och det innebär förändringar av gymnasieprogrammen. Kommunfullmäktige behöver därför fastställa gymnasieskolpengsbeloppen för gymnasieprogrammen i den nya gymnasieskolan Gy2011. Förvaltningens förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslår att kommunfullmäktige fastställer gymnasieskolpengen för gymnasieprogrammen i den nya gymnasieskolan Gy2011, fr.o.m. 1 juli 2011 (kr). Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet ger förvaltningen i uppdrag att under året följa upp programkostnaden för språkintroduktion. Yrkande i arbetsutskottet Björn Furugren Beselin (C) yrkar att arbetsutskottet ger förvaltningen i uppdrag att under året följa upp programkostnaden för språkintroduktion. Propositionsordning i arbetutskottet Ordföranden Björn Furugren Beselin (C) ställer proposition på förvaltningens förslag och sitt eget tilläggsyrkande och finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet därmed. Handlingar 1. Gymnasieskolpeng fr.o.m. 1 juli Protokollsutdrag KF, , 122, Gymnasieskolpeng fr.o.m. 1 januari Förslag till gemensamma programpriser för den nya gymnasieskolan GY11 i Stockholms län

7 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut Utbildningsnämnden (15) 5. Remissvar Ansökan från Hermods AB om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Vallentuna kommun Dnr Förvaltningens förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att ställa sig bakom tjänsteskrivelsen och överlämnar den som svar på Skolinspektionens remiss. Ärendet i korthet Remiss från Skolinspektionen angående ansökan från Hermods AB om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Vallentuna kommun. Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet beslutar att lämna ärendet utan eget ställningstagande. Yrkande i arbetutskottet Björn Furugren Beselin (C) yrkar att arbetsutskottet beslutar att lämna ärendet utan eget ställningstagande. Propositionsordning i arbetsutskottet Ordföranden Björn Furugren Beselin (C) ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet därmed. Handlingar 1. Remissvar Ansökan från Hermods AB om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Vallentuna kommun 2. Remiss Ansökan från Hermods AB om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Vallentuna kommun

8 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 8 (15) Utbildningsnämnden Remissvar - Ansökningar om godkännanden som huvudmän för fristående gymnasieskolor i norra Stockholmsregionen Dnr Arbetsutskottets förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att lämna remisserna från Skolinspektionen angående ansökningar om godkännande som huvudmän för fristående gymnasieskolor utanför Vallentuna kommun utan erinran. Ärendet i korthet Vallentuna kommun har i remisser från Skolinspektionen fått möjlighet att yttra sig i rubricerade ärenden i enlighet med 2 kap 5 skollagen. Detta yttrande avser de remisser som rör etablering av fristående gymnasieskolor i norra Stockholmsregionen, se bilaga 1. Förvaltningens förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att ställa sig bakom tjänsteskrivelsen och överlämnar den som svar på Skolinspektionens remisser avseende etablering av fristående gymnasieskolor i norra Stockholmsregionen. Yrkande i arbetsutskottet Björn Furugren Beselin (C) yrkar att utbildningsnämnden beslutar att lämna remisserna från Skolinspektionen angående ansökningar om godkännande som huvudmän för fristående gymnasieskolor utanför kommunen utan erinran. Propositionsordning Ordföranden Björn Furugren Beselin (C) ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet därmed. Kajsa Elfström (S) deltar inte i beslutet Handlingar i ärendet 1. Remissvar Ansökningar om godkännanden som huvudmän för fristående gymnasieskolor

9 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 9 (15) Utbildningsnämnden Remissvar - Ansökningar om godkännanden som huvudmän för fristående gymnasieskolor i övriga Stockholmsregionen Dnr Förvaltningens förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att ställa sig bakom tjänsteskrivelsen och överlämnar den som svar på Skolinspektionens remisser avseende etablering av fristående gymnasieskolor i övriga Stockholmsregionen. Ärendet i korthet Vallentuna kommun har i remisser från Skolinspektionen fått möjlighet att yttra sig i rubricerade ärenden i enlighet med 2 kap 5 skollagen. Detta yttrande avser de remisser som rör etablering av fristående gymnasieskolor i övriga Stockholmsregionen, se bilaga 1. Handlingar i ärendet 1. Remissvar Ansökningar om godkännanden som huvudmän för fristående gymnasieskolor

10 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 10 (15) Utbildningsnämnden Remissvar Motion (DEX) Investera i 3D-skrivare till gymnasiet Dnr Arbetustskottets förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen eftersom den strider mot principen om lika villkor. Ärendet i korthet Kommunledningskontoret har för yttrande tillställt utbildningsnämnden en motion från Demoex om att kommunstyrelsen ska reservera pengar för en 3D skrivare på Vallentuna gymnasium. Förvaltningens förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Yrkande i arbetsutskottet Zarah Sjökvist (M) yrkar att beslutsförslaget ändras så att det står: Utbildningsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen eftersom den strider mot principen om lika villkor. Propositionsordning i arbetsutskottet Ordföranden Björn Furugren Beselin (C) ställer proposition på förvaltningens förslag och Zarah Sjökvists (M) tilläggsyrkande och finner arbetsutskottet beslutar i enlighet därmed. Handlingar 1. Remissvar Motion (DEX) Investera i 3D-skrivare till gymnasiet 2. Remiss Motion (DEX) Investera i 3D-skrivare till gymnasiet

11 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 11 (15) Utbildningsnämnden Remissvar Detaljplan och gestaltningsprogram för Vallentuna centrum Dnr Arbetsutskottets förslag till beslut Utbildningsnämnden lämnar förslaget utan erinran. Ärendet i korthet Samhällsbyggnadsnämnden har sänt ut detaljplan och gestaltningsprogram för Vallentuna centrum för granskning från den 28 mars till den 28 april Planområdet är beläget i Vallentuna centrum. Planområdet avgränsas av Skördesvägen, kommunalhusparken, Alléhuset, Centrumpassagen och Banvägen. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en utveckling av centrum genom att skapa nya butikslokaler och bostäder. I samband med utbyggnaden av centrum ska en förnyelse av de offentliga miljöerna, torg och gågator genomföras. Planen avviker inte från vad som är redovisat i översiktsplan Förvaltninges förslag till beslut Utbildningsnämnden lämnar förslaget utan erinran. Propositionsordning i arbetsutskottet Ordföranden Björn Furugren Beselin (C) ställer proposition på förvaltningens förslag och finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet därmed. Handlingar 1. Länk till samrådshandlingar på kommunens webbsida: Fornminnesvagen/

12 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 12 (15) Utbildningsnämnden Remissvar Samråd detaljplan för trygghetsboende vid Fornminnesvägen Dnr Arbetsutskottets förslag till beslut Utbildningsnämnden lämnar förslaget utan erinran. Ärendet i korthet Samhällsbyggnadsnämnden har sänt ut detaljplan för trygghetsboende på Fornminnesvägen omfattande del av fastigheten Vallentuna-Mörby 1:310 på samråd. Samrådstiden pågår fram till den 20 april Planområdet ligger i direkt anslutning till Fornminnesvägen och Mörbyvägen, ca 300 meter nordväst om Vallentuna centrum. Syftet med planen är att skapa förutsättningar för en utbyggnad av ett trygghetsboende på 20 till 30 lägenheter i ett nytt flerbostadshus inom fastigheten Vallentuna-Mörby 1:310. Fastigheten ligger inte i direkt anslutning till skolor och förskolor. Trygghetsboendet och byggnationen av detta beräknas därför inte att påverka skolverksamheterna negativt. Förvaltninges förslag till beslut Utbildningsnämnden lämnar förslaget utan erinran. Propositionsordning i arbetutskottet Ordföranden Björn Furugren Beselin (C) ställer proposition på förvaltningens förslag och finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet därmed. Handlingar 1. Länk till samrådshandlingar på kommunens webbsida: Fornminnesvagen/

13 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut Utbildningsnämnden (15) 11. Rapport från programråd

14 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 14 (15) Utbildningsnämnden Anmälningsärenden Ärendet i korthet Anmälningsärenden. Handlingar Kommunfullmäktige - Protokollsutdrag Ändrat huvudmannaskap för Vallentuna teater - Protokollsutdrag Valärenden Skolinspektionen - Information angående tillsynen av den fristående gymnasieskolan EDICON Stockholms ITgymnasium

15 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 15 (15) Utbildningsnämnden Postlistan Ärendet i korthet Postlistan. Handlingar - Postlistan

16 Handlingar till utbildningsnämnden Ärenderubrik Diarienummer 3. Kvalitetsredovisning 2010 UN Gymnasieskolpeng fr.o.m. 1 juli 2011 UN Remissvar Ansökan från Hermods AB om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Vallentuna kommun UN Remissvar Ansökningar om godkännanden som huvudmän för fristående gymnasieskolor i norra Stockholmsregionen UN Remissvar Ansökningar om godkännanden som huvudmän för fristående gymnasieskolor i övriga Stockholmsregionen UN Remissvar Motion (DEX) Investera i 3D-skrivare till gymnasiet UN Anmälningsärenden 13. Postlistan

17 Ärende 3

18 VERSION DIARIENUMMER BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Kvalitetsredovisning Förskola, grundskola, fritidshem, gymnasium och vuxenutbildning

19 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Organisation och omfattning Mål och utvecklingsarbete Kunskapsresultat Upplevd kvalitet Mål och utvecklingsarbete

20 KAPITEL Sammanfattning 1 1. Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är att ge vårdnadshavare och andra intresserade en övergripande bild av utbildningsverksamheterna i Vallentuna kommun och deras resultat. Redovisningen ska också ge inblick i vilka övergripande insatser som genomförts under året för att ytterligare förbättra verksamheterna och resultaten och vad som planeras inför nästa år. Kvalitets- och utvecklingsarbetet sker i faserna planera, genomföra, följa upp och utvärdera. 2. Organisation och omfattning I Vallentuna finns både kommunala och enskilda förskolor samt kommunala och fristående grundskolor. I förskolan går cirka 2000 barn och i grundskolan cirka 4000 elever. Kommunen har en gymnasieskola med både teoretiska och praktiska program där drygt 500 elever går. Cirka 2/3 av barnen folkbokförda i kommunen som går i förskolan är inskrivna i enskild förskola. Av grundskoleelever folkbokförda i kommunen går 1/6 i en friskola i eller utanför kommunen. 1/3 av gymnasieelever folkbokförda i kommunen går i Vallentuna gymnasium. Personaltätheten och andel behöriga lärare, respektive andel förskollärare och fritidspedagoger är i huvudsak god. 3. Mål och utvecklingsarbete 2010 Barn- och ungdomsnämnden sätter mål för förskola, grundskola och fritidshem. Utbildningsnämnden sätter mål för gymnasieskola och vuxenutbildning. För att få en helhetssyn på utbildningen och se en röd tråd i utvecklingsarbetet har nämnderna till viss del gemensamma mål som berör alla verksamheter. Det gemensamma utvecklingsarbete som skett i kommunen under 2010 har prioriterats utifrån de kommunala målen, men också utifrån andra viktiga områden som visat sig i utvärderingar av olika slag. De områden som prioriterades under 2010 var: 1. Matematikutveckling 2. Systematiskt kvalitetsarbete 3. Webbaserad skolportal, Skola Direkt 4. Lärmiljöer 5. Insatser för barn i behov av särskilt stöd 6. Vägledning 7. Fritidshemmens verksamhet 4. Kunskapsresultat Kunskapsresultaten i kommunen är i många avseenden goda. Betyg och nationella prov ligger väl i nivå med övriga Riket. Målet är satt högre och mycket fokus ligger på 3

21 KAPITEL att förbättra resultaten för att bli ännu bättre. I grundskolan behöver bland annat matematikkunskaperna förbättras, framförallt i de högre årskurserna samt att få fler elever godkända i alla ämnen. I gymnasieskolan behöver betygsresultaten bli bättre för elever på de yrkesinriktade programmen Upplevd kvalitet Enkäter till elever och vårdnadshavare genomförs varje vårtermin. Syftet är att synliggöra elevers och vårdnadshavares upplevelse av verksamheten, få underlag för att göra verksamheterna ännu bättre och följa upp förbättringar som redan genomförts. Områden med genomgående gott betyg i alla verksamheter är trygghet och personalens engagemang. Samverkan med föräldrar är också mycket god. Exempel på utvecklingsområden är dokumentation kring barnens och elevernas lärande och utveckling, samt elevernas delaktighet i planeringen av sitt eget skolarbete och undervisningens utformning. Både förskola och fritidshem behöver också bli bättre på att informera om målen för verksamheten och hur verksamhetens innehåll förhåller sig till dessa mål. 6. Mål och utvecklingsarbete 2011 På samma sätt som 2010 har barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden 2011 till viss del gemensamma mål som berör alla verksamheter. Det gemensamma utvecklingsarbete som kommer att ske i kommunen under 2011 har prioriterats utifrån de kommunala målen men också utifrån andra viktiga områden som visat sig i utvärderingar av olika slag. De områden som har prioriterats för 2011 är: 1. Implementering av ny Skollag 2. Implementering av nya läroplaner och gymnasiereformen 3. Systematiskt kvalitetsarbete 4. IKT i utbildningen 5. Matematikutveckling 6. Läs- och skrivutveckling 7. Ledning och stimulans till elever som kan/vill nå längre 8. Utveckling av teknikämnet 9. Fritidshemmens verksamhet 10. Skapande skola 11. Uppföljning av nya SYV-organisationen 12. Utbildning och program för ledarskap 4

22 KAPITEL Inledning 2 Syftet med kvalitetsredovisningen är att ge vårdnadshavare och andra intresserade en övergripande bild av utbildningsverksamheterna i Vallentuna kommun och deras resultat. Redovisningen ska också ge inblick i vilka övergripande insatser som genomförts under året för att ytterligare förbättra verksamheterna och resultaten och vad som planeras inför nästa år. Kvalitets- och utvecklingsarbetet sker i faserna planera, genomföra, följa upp och utvärdera. 1. Redovisningens upplägg Istället för att presentera varje verksamhetsform för sig utgår huvudrubrikerna från den röda tråden i kvalitetsarbetet med mål, resultat och utvärdering samt utveckling och åtgärder. Varje aktuell verksamhetsform presenteras under varje rubrik. Detta upplägg på kvalitetsredovisningen är valt med tanke på att Vallentuna har en helhetssyn på all verksamhet från förskolan upp till gymnasieskolan. Målen är till stor del gemensamma och uppföljning och utvärdering utgår ofta från att se samband över årskurser och stadier. Genomförda och planerade utvecklingsinsatser berör ofta flera olika verksamhetsformer. Detta är ett sätt att skapa ett gemensamt förhållningssätt där alla drar åt samma håll, och på så sätt skapa bättre resultat på sikt. Redovisningen inleds i kapitel 3 med att utbildningsverksamhetens organisation och omfattning beskrivs. Bland annat beskrivs antal elever i olika verksamhetsformer och dess fördelning på olika huvudmän, personaltäthet och personalens utbildningsnivå. Kapitel 4 beskriver de mål och det utvecklingsarbete som har bedrivits på kommunnivå under I kapitel 5 finns en sammanställning över kunskapsresultaten, främst i grundskolan och gymnasieskolan. Vuxenutbildningen berörs till en liten del. Här finns också en kort sammanfattning av de slutsatser vi har dragit utifrån resultaten. Dessa slutsatser ligger sedan till grund för det utvecklingsarbete som har prioriterats och planeras inför Hur elever och vårdnadshavare upplever verksamheten i förskolan, skolan och fritidshemmet sammanfattas i kapitel 6. Detta baserar sig på enkäter som genomförs årligen. Utifrån kommunala mål, resultaten och andra utvärderingar har utvecklingsområden för 2011 prioriterats. Dessa, tillsammans med de kommunala målen beskrivs i det avslutande kapitlet. Alla kommunuppgifter i redovisningen när det gäller mått för personal och resultat avser kommunal verksamhet om inte annat anges. Mått för Riket innefattar både kommunal och enskild/fristående verksamhet. Mått för förortskommuner innefattar endast kommunal verksamhet i dessa kommuner om inte annat anges. 5

23 KAPITEL 2. Utbildningsverksamheternas mål 2 Utbildningsverksamheterna styrs av skollagen och läroplanerna. Skollagen innehåller grundläggande bestämmelser för verksamheterna beslutade riksdagen om en ny skollag som ska börja tillämpas från och med 1 juli I läroplanerna beskrivs verksamheternas värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för arbetet. Det finns tre läroplaner: Läroplan för förskolan (Lpfö 98), läroplan för obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), samt läroplan för de frivilliga skolformerna, (Lpf 94). Från och med 1 juli 2011 börjar den nya läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11) att gälla. Förskolans läroplan har revideras och ska börja tillämpas 1 juli Från och med detta datum finns även en läroplan för sameskolan. De kommunala målen för utbildningsverksamheterna som fastställs av politiker i Vallentuna kommun, har satt fokus på utvalda områden i de nationella målen. Uppföljning av de kommunala målen redovisas i barn- och ungdomsnämndens och utbildningsnämndens verksamhetsberättelser. Den uppföljning och utvärdering som redovisas i kvalitetsredovisningen utgår däremot från de nationella målen för att bilden ska bli fullständig. Det utvecklingsarbete som är prioriterat och finns beskrivet i denna rapport har prioriterats utifrån de kommunala målen, utvärderingar av resultat och måluppfyllelse samt Skolinspektionens tillsyn och kvalitetsgranskningar. 3. Kvalitetsarbetet i praktiken Processen i systematisk kvalitetsutveckling är cyklisk. Genom att uppföljningar och utvärderingar av föregående års resultat påverkar nya mål och vilka insatser som planeras knyts cirkeln ihop. Följa upp Utvärdera Planera Genomföra förbättringar Figur 1: Faser i kvalitetsutveckling. 6

24 KAPITEL 3.1 Planera 2 I planeringsfasen fastställs målen för verksamheten. Med utgångspunkt från de nationella målen i läroplanen formulerar politiker i nämnderna mål för alla de kommunala verksamheterna. Varje förskola, skola och fritidshem bör också diskutera hur de nationella målen kan förtydligas och konkretiseras i den egna verksamheten och formulera egna mål för verksamhetsåret. Både politiker och verksamheterna utgår från utvärderingar och analyser av föregående års resultat när man sätter nya mål. Med stöd av t.ex. nyckeltal görs en beskrivning av nuläget och hur man förhåller sig till det önskvärda läget (målet). Utifrån nuläget formuleras strategier och planer för hur man ska nå målen. Åtgärder och förändringar som man planerar att genomföra för att förbättra dokumenteras. Hur och när uppföljning ska ske är viktigt att besluta redan i detta skede. 3.2 Följa upp Uppföljning av förskola, skola och fritidshem sker genom att fortlöpande samla in uppgifter relaterade till mål, strukturella förutsättningar, arbetssätt och framgångsfaktorer för goda resultat. Detta material ligger till grund för utvärdering, som till skillnad från uppföljningarna innehåller analys och värdering. Förvaltningen samlar in en stor mängd data under året som sedan sammanställs och utgör underlag för utvärdering både på kommunal nivå och på varje enhet. Uppföljning sker genom: insamling och sammanställning av personal-/elevstatistik insamling och sammanställning av kunskapsresultat, t.ex. betyg, prov och bedömningar enkäter (till elever, vårdnadshavare och medarbetare) inspektioner från Skolverket tillsyn av enskilda förskolor enheternas egna uppföljningar, t.ex. självvärderingar, pedagogisk dokumentation, kollegiala observationer Uppföljningarna sammanfattas bland annat i nyckeltal som i detta sammanhang står för mått som belyser viktiga aspekter i verksamheterna på ett överskådligt sätt. Nyckeltalen är utvalda utifrån vad som är väsentligt för att målen ska kunna uppfyllas, så kallade framgångsfaktorer, samt viktiga mått som beskriver resultat i förhållande till mål i läroplanen eller i den kommunala verksamhetsplanen. Exempel på nyckeltal är meritvärde, andel elever som nått kravnivån på nationella prov eller andel nöjda elever i elevenkäten. Nyckeltalen ska ge stöd vid utvärderingen samt ge överblick och tydliggöra verksamheten. 7

25 KAPITEL 3.3 Utvärdera 2 Uppföljningarna ligger till grund för utvärdering och analys både på kommunal nivå och på enhetsnivå. Värderingen sker i förhållande till mål i läroplan, lokal verksamhetsplan och till enhetens egna prioriterade mål. En analys av resultat och måluppfyllelse ingår också i utvärderingen. Syftet med analysen är att skapa förutsättningar för att de åtgärder man beslutar att genomföra är relevanta och trovärdiga. Erfarenhetsbaserad kunskap om den egna verksamheten är därför en viktig utgångspunkt. På förvaltningsnivå kan organisation, resurser, gemensamma satsningar och övergripande målsättningar vara områden som diskuteras vid utvärderingen. På enhetsnivå sätts organisation och arbetssätt på den enskilda enheten i fokus. Samband mellan förutsättningar, arbetssätt och resultat bör diskuteras. Frågeställningar kring vilka insatser som har givit effekt och vilka som inte har det, ger vägledning till vad man behöver göra för att utveckla verksamheten vidare. Vilken inverkan undervisningens utformning och organisation har haft på resultaten samt pedagogens betydelse är frågor som behöver lyftas och diskuteras. Förutsättningar Kvalitet i skolan Det pedagogiska arbetet Måluppfyllelse Lärande och utveckling Figur 2: Förhållandet mellan förutsättningar, det pedagogiska arbetet och lärande och utveckling, vilka påverkar kvaliteten i skolan. 3.4 Verksamheternas respektive förvaltningens ansvar Det är varje förskolas och skolas ansvar att planera, genomföra, utvärdera och utveckla sin verksamhet. I skolornas kvalitetsredovisningar redovisas förutom utvärdering mot nationella mål och riktlinjer, utvärdering av skolans egna mål och valda utvecklingsområden. Dessa områden bör grunda sig på en analys av den egna skolans/förskolans resultat i olika former av uppföljningar. Förvaltningens ansvar i kvalitetsarbetet är att följa upp att verksamheterna uppfyller de mål, krav och riktlinjer som finns och att se till att de har de förutsättningar som krävs för att nå dessa mål. Förvaltningen följer också upp, utvärderar och genomför åtgärder och insatser på en övergripande nivå utifrån de kommunala målen och de nationella styrdokumenten. 8

26 KAPITEL Förvaltningen behöver också stödja enheterna i deras kvalitetsarbete på olika sätt. Detta görs bl.a. genom att: 2 tillhandahålla en struktur och ett system för kvalitets- och utvecklingsarbetet, genomföra uppföljningar och ta fram underlag för skolornas, förskolornas och fritidshemmens utvärderingar, samordna gemensamma satsningar och projekt som till exempel viss kompetensutveckling, föra en dialog och ge feedback till enheterna utifrån deras resultat och specifika behov av utveckling, lyfta och sprida goda exempel på framgångsrika arbetssätt, hålla sig informerad om förändringar inom området som genomförs på nationell nivå samt informera verksamheterna om dessa. Kommunen samverkar också med andra kommuner kring kvalitetsarbete och kvalitetsfrågor. 9

27 KAPITEL Organisation och omfattning 3 I Vallentuna finns både kommunala och enskilda förskolor samt kommunala och fristående grundskolor. I förskolan går cirka 2000 barn och i grundskolan cirka 4000 elever. Kommunen har en gymnasieskola med både teoretiska och praktiska program där drygt 500 elever går. Cirka 2/3 av barnen folkbokförda i kommunen som går i förskolan är inskrivna i enskild förskola. Av grundskoleelever folkbokförda i kommunen går 1/6 i en friskola i eller utanför kommunen. 1/3 av gymnasieelever folkbokförda i kommunen går i Vallentuna gymnasium. Personaltätheten och andel behöriga lärare, respektive andel förskollärare och fritidspedagoger är i huvudsak god. 1. Organisation Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola och särskola, fritidshem, öppen förskola och ungdomsmottagning. Utbildningsnämnden ansvarar för gymnasieskola och vuxenutbildning. En målsättning för kommunens skolor är att skapa goda förutsättningar för en helhetssyn på barns lärande och utveckling. Nya skolor planeras utifrån ett F-9 perspektiv och gamla skolor byggs om för F-9 om elevunderlag finns och budget så medger. I Vallentuna finns tretton grundskolor och en gymnasieskola, varav tre grundskolor är fristående. Dessutom finns särskilda skolverksamheter för barn i behov av särskilt stöd inom Resurscentrums verksamhet. Det finns tolv kommunala förskolor och 30 enskilda. Som ett alternativ till förskola finns sex kommunala familjedaghem och tre enskilda. (T.o.m. oktober 2010 fanns fyra enskilda familjedaghem). De kommunala förskolorna och familjedaghemmen tillhör organisatoriskt en grundskola. Särskolan i Vallentuna har en enhet för träningssärskola och en enhet för grundsärskola. Den senare är till större del integrerad på Bällstabergsskolan. Dessutom finns en fristående särskola. 10

28 KAPITEL Förvaltningskontor 3 Bällstabergsskolan 2 förskolor, F-9, Särskola Ekebyskolan 3 förskolor, F-9 GustavVasaskolan 1 förskola, F-6 Hammarbacksskolan F-9 Hjälmstaskolan F-9 Karbyskolan 1 förskola, 3 famdagh, F-9 Karlbergsskolan 1 förskola, F-6 Kårstaskolan 1 förskola, F-6 Lovisedalsskolan 1 förskola, F-7 Ormstaskolan 2 förskolor, 3 famdagh, F-6, Särskola Resurscentrum Elevstöd Skoldatateket Resursenheter Skolhälsovård Öppen förskola Ungdomsmottagning Kostenheten Vallentuna gymnasium Nordostsektorns vuxenutbildning (KCNO) Figur 3: Barn- och ungdomsförvaltningens enheter. Fritidshemmens verksamhet är integrerad i skolan och erbjuds barn i förskoleklass till och med åk 6. Förvaltningens Resurscentrum (RC) har det övergripande uppdraget att organisera specifika elevvårdsinsatser i syfte att skapa optimala utvecklingsmöjligheter för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. De organiserar också modersmålsundervisning och ansvarar för skolhälsovården och ungdomsmottagningen samt särskilda skolverksamheter för barn i behov av särskilt stöd samt förberedelseklassen för nyanlända elever. Vallentuna gymnasium hade 2010 följande program; Naturvetenskap Samhällsvetenskap (ekonomi-, kultur-, språk-, sam-, Asperger-) Beteendevetenskap Kommunikation och media Fordon Bygg Handel- och administration Individuella programmet (IV) Vuxenutbildning sker genom Kunskapscentrum Nordost (KCNO) som är ett samarbete mellan kommunerna Danderyd, Täby, Vaxholm och Vallentuna. 2. Ledning Varje skola leds av en rektor tillsammans med skolans ledningsgrupp. Ledningsgruppen består av rektor och arbetslagsledarna samt i vissa fall av administrativt ansvarig personal. Arbetslagsledarna leder arbetslag med pedagoger. Organisationen med arbetslagsledare innebär en bättre kommunikation mellan verksamhet och ledning. För medarbetarna innebär det också att de blir sedda i vardagsarbetet och får ett nära ledarskap. 11

29 KAPITEL Ett tydligt och väl fungerande ledarskap samvarierar med goda studieresultat för eleverna, vilket medför att det är viktigt både för skolan och för förvaltningen att utveckla ledarna. Vallentuna erbjuder stöd och utbildning inom ledarskap genom kommunens ledarutvecklingsprogram och andra utbildningar Barn och elever 3.1 Antal barn och elever efter huvudman Verksamhet i Vallentuna kommun efter huvudman Antal enheter Antal barn/elever folkbokförda i Vallentuna Antal barn/elever totalt 1 Förskola kommunala (K) Förskola enskilda (E) Familjedaghem (K) Familjedaghem (E) 4 34 Förskoleklass (K) Förskoleklass (E) 2 31 Grundskola (K) Grundskola (E) Fritidshem (K) Fritidshem (E) 2 86 Grundsärskola (K) Grundsärskola (E) 1 2 Träningssärskola (K) Gymnasieskola (K) Tabell 1: Antal enheter samt antal barn/elever i förskolor och skolor i Vallentuna kommun, oktober Kommunen har inte någon uppgift på totala antalet barn och elever i enskild/fristående verksamhet, utan endast antalet elever från Vallentuna. 12

30 KAPITEL 3.2 Fördelning av barn och elever per huvudman 3 Förskola Kommunal Vallentuna Enskild Vallentuna Kommunal annan kommun Enskild annan kommun 0% 1% Familjedaghem Kommunal Vallentuna Enskild Vallentuna Kommunal annan kommun Enskild annan kommun 0% 2% 66% 33% 53% 45% Förskoleklass Kommunal Vallentuna Fristående Vallentuna Kommunal annan kommun Fristående annan kommun Grundskola Kommunal Vallentuna Fristående Vallentuna Kommunal annan kommun Fristående annan kommun 6% 0% 1% 3% 10% 6% 93% 81% Särskola Kommunal Vallentuna Fristående Vallentuna Kommunal annan kommun Fristående annan kommun Gymnasieskola Kommunal Vallentuna Kommunal annan kommun Fristående annan kommun 4% 7% 14% 41% 30% 75% 29% Figur 4: Barn/elever folkbokförda i Vallentuna, med uppdelning efter huvudman, oktober Utbudet i kommunen samt elevernas ålder spelar roll för hur stor andel av barnen och eleverna som går i kommunal respektive enskild eller fristående verksamhet. I förskolan är 71 % av enheterna enskilda. I grundskolan finns betydligt färre alternativ för de som vill välja en friskola. Få barn i de yngre åldrarna går utanför kommunen. I gymnasieskolan väljer betydligt fler elever att gå i en skola i en annan kommun. Fördelningen med 1/3 i den egna kommunala gymnasieskolan ligger i nivå med hur det ser ut i genomsnitt även bland övriga kommuner i Stockholms län. 13

31 KAPITEL 3.3 Förändring över tid av andel barn och elever i fristående verksamhet 3 Av barnen i Vallentuna som är inskrivna i familjedaghem har andelen som går i enskild verksamhet ökat kraftigt. Detta beror på att ett flertal kommunala familjedaghem har lagts ner. Antalet barn som är inskrivna i familjedaghem har som följd av detta minskat och andelen i enskild verksamhet ökat. Av eleverna folkbokförda i Vallentuna i gymnasieskola har andelen som går i Vallentuna gymnasium minskat. Det är dock vanligt i kommuner i Stockholms län att ungefär 1/3 av eleverna går i kommunens egna gymnasieskolor, eftersom det är relativt enkelt att förflytta sig över kommungränserna. Verksamhet Andel i enskild/fristående verksamhet (%) Förskola Familjedaghem Förskoleklass Grundskola Särskola Gymnasieskola Tabell 2: Andel barn och elever folkbokförda i Vallentuna i enskild/fristående verksamhet Andel barn i barnomsorg, fritidshem och förskoleklass Andel barn i barnomsorg och fritidshem är högre i Vallentuna jämfört med Riket. Jämfört med förortskommuner har Vallentuna en högre andel barn i barnomsorg, men en lägre andel barn i fritidshem 6-9 år. När det gäller barn år inskrivna i fritidshem har Vallentuna en märkbart högre andel. Detta kan bero på att Vallentuna har en bra verksamhet även för äldre barn, men också att Vallentuna saknar öppen fritidsverksamhet för den här gruppen. 14

32 KAPITEL 3 Vallentuna Riket Förortskomm Andel barn 1-5 år inom barnomsorg (%) Andel barn 6-9 år i fritidshem (%) Andel barn år i fritidshem (%) Andel barn 6 år i förskoleklass (%) Tabell 3: Andel barn folkbokförda i Vallentuna i barnomsorg, fritidshem och förskoleklass Antal barn per avdelning i förskola och fritidshem Grupperna i fritidshemmen som barnen tillhör rent organisatoriskt är mellan barn. Detta beror på att fritidshemmen är en integrerad del av grundskolan och skolans organisation i arbetslag styr vilken grupp barnen tillhör även på fritids. Detta ger kontinuitet och sammanhang för barn och personal. Verksamheten i praktiken sker dock ofta i mindre grupper inom avdelningen. Verksamhet Vallentuna Riket Förortskomm Förskola totalt Barn/avdelning Fritidshem Barn/avdelning 17,5 17,3 17,3 16,9 16,9 51,8 54,7 60,5 38,1 42,7 Tabell 4: Antal barn/avdelning i förskola och fritidshem okt

33 KAPITEL 4. Personal Behörighet och utbildning Andelen personal i förskolan med högskoleutbildning har återgått till den nivå den var 2008 efter en nedgång under Skillnaden mellan kommunala och enskilda förskolor är tio procentenheter. Det råder också stor skillnad mellan olika förskolor, både kommunala och enskilda. Alla lärare som erbjuds en fast anställning av kommunen ska vara behöriga lärare. De av lärarna som inte räknas som lärare med uttagen examen i tabellen ovan kan vara nyutexaminerade lärare, lärare som endast har fåtal poäng kvar till fullständig utbildning m.fl. Med anledning av nya behörighetskrav i den nya Skollagen kommer skolorna och kommunen göra en fullständig inventering av alla lärares utbildning och behörighet. Fritidshemmens mål är att öka andelen anställda med pedagogisk högskoleutbildning, men det är mycket svårt att få tag på utbildade fritidspedagoger. Vissa fritidshem inom kommunen har dock lyckats bra och har en hög andel personal med högskoleutbildning. Brist på utbildad personal försvårar bland annat utvecklingsarbetet mot fritidshemmets nationella mål och uppdrag, något Skolinspektionen påpekade behöver förbättras. För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten krävs god kännedom om målen, barns utveckling och lärande och kompetens att anpassa den pedagogiska miljön och arbetet i verksamheten efter det. Vi vill ändå understryka att fritidshemmen ser att personalens engagemang oavsett utbildningsnivå är av stor vikt för barnens trygghet, trivsel och lärande. 16

34 KAPITEL 3 Verksamhet Vallentuna Riket Förortskomm Förskola totalt Andel (%) ped. högsk.utb. Förskola (K) Andel (%) ped. högsk.utb. Förskola (E) Andel (%) ped. högsk.utb. Familjedaghem totalt (K+E) Andel (%) utbild. arbete med barn Fritidshem Andel (%) ped. högsk.utb. Förskoleklass Andel (%) ped. högsk.utb. Grundskola Andel (%) lärare med uttagen examen Särskola Andel (%) ped. högsk.utb. Gymnasieskola Andel (%) lärare med uttagen examen Tabell 5: Utbildningsnivån i förskola, familjedaghem, förskoleklass, grundskola, fritidshem, särskola och gymnasieskola (Siffrorna baserar sig på mätningar i oktober för respektive år). 17

35 KAPITEL 4.2 Personaltäthet 3 Personaltätheten mäts på olika sätt inom barnomsorg och skolverksamhet. Inom barnomsorg mäts antal barn/årsarbetare. I skolverksamheter mäts antal lärare eller pedagoger (årsarbetare)/100 elever. Redovisningen av personaltätheten har därför delats upp på två tabeller. Inom fritidsverksamheten infördes 2009 i Vallentuna ett nytt sätt att rapportera in personal som gjorde att jämförelse med tidigare år inte är möjlig. Vallentuna har nu en jämförbar personaltäthet på fritidshemmen jämfört med både Riket och förortskommuner. Personaltätheten i grundskolan har ökat sedan Det finns variationer mellan olika skolor, då vissa har minskat och andra ökat sin personaltäthet. Vallentuna gymnasium har stabiliserat sin personaltäthet på en rimlig nivå efter anpassning till de förändringar i verksamheten som har varit. Verksamhet Vallentuna Riket Förortskomm Förskola totalt Barn/årsarbetare Förskola (K) Barn/årsarbetare Förskola (E) Barn/årsarbetare Familjedaghem totalt (K+E) Barn/anställd 5,8 5,5 5,8 5,4 5,5 5,7 5,2 5,6 5,4 5,6 5,8 5,7 5,8 5,2 5,4 4,8 4,8 4,8 5,0 5,2 Fritidshem Barn/årsarbetare Ej jämförbart 21,8 20,2 21,5 22,7 Tabell 6: Personaltäthet i förskola, familjedaghem och fritidshem (Siffrorna baserar sig på mätningar i oktober för respektive år). 18

36 KAPITEL 3 Verksamhet Vallentuna Riket Förortskomm Grundskola Antal lärare/100 elever Särskola Antal ped/100 elever Gymnasieskola Antal lärare/100 elever 7,6 7,8 8,3 16,1 35,5 7,6 9,2 prel 8,2 Tabell 7: Personaltäthet i förskoleklass, grundskola, särskola och gymnasieskola (Siffrorna baserar sig på mätningar i oktober för respektive år). 19

37 KAPITEL Mål och utvecklingsarbete Barn- och ungdomsnämnden sätter mål för förskola, grundskola och fritidshem. Utbildningsnämnden sätter mål för gymnasieskola och vuxenutbildning. För att få en helhetssyn på utbildningen och se en röd tråd i utvecklingsarbetet har nämnderna till viss del gemensamma mål som berör alla verksamheter. Det gemensamma utvecklingsarbete som skett i kommunen under 2010 har prioriterats utifrån de kommunala målen, men också utifrån andra viktiga områden som visat sig i utvärderingar av olika slag. 1. Kommunala mål för utbildningsverksamheterna Gemensamma mål för alla utbildningsverksamheter Andelen medborgare som är nöjda avseende inflytande, tillgänglighet, service och dialog ska öka. Kommunen ska erbjuda valfrihet inom skola och förskola efter invånarnas behov. I Vallentunas skolor ska kränkande behandling, droger och brott inte förekomma. Individuellt anpassade studier. God vägledning 1.2 Mål enbart för förskolan, grundskolan och fritidshemmet Andelen elever som går ut skolan med fullständiga betyg ska öka årligen. Resultatet i Vallentunas skolor ska årligen överskrida det förväntade resultatet i enlighet med Skolverkets mätning. Resultatet i Vallentunas skolor ska på sikt ligga bland de 30 bästa kommunerna i landet. Fler elever kan läsa i åk 2. Goda resultat i matematik. Verksamheterna erbjuder trygga lärmiljöer. 20

38 KAPITEL 1.3 Mål enbart för gymnasieskolan 4 Fler elever fullföljer sin gymnasieutbildning. Elever på IV blir behöriga till gymnasieskolans nationella program. Fler elever ska studera på naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Lärlingssystemet inom gymnasieskolan ska fortsatt omfatta minst 20 platser. 2. Utvecklingsarbete 2010 Under 2010 genomfördes ett antal gemensamma utvecklingsarbeten som beskrivs nedan. Utöver detta arbetade varje förskola, skola och fritidshem med de utvecklingsområden de själva prioriterade. De gemensamma områdena valdes utifrån de kommunala målen, utvärderingar av resultat och måluppfyllelse samt Skolinspektionens tillsyn och kvalitetsgranskningar. 2.1 Matematikutveckling Berörda verksamheter: Alla Under 2010 fortsatte arbetet med utveckling av undervisningen i matematik. Den gemensamma handlingsplanen för matematikutveckling utgjorde grunden för arbetet. Exempel på insatser som gjordes under året var kompetensutveckling för lärare, träffar för matematiklärare med möjlighet att utbyta erfarenheter samt ökade inslag av laborativt arbete i undervisningen. Som en del av matematiksatsningen använde kommunen i början av 2010 PRIMgruppens tester för att genomföra en fördjupad utvärdering av elevernas grundläggande kunskaper i matematik i åk 2 och i åk 8 (UiM). 2.2 Systematiskt kvalitetsarbete Berörda verksamheter: Alla För att snabbt kunna ta fram prov- och betygsstatistik och göra mer avancerade analyser har ett it-verktyg köpts in. Detta möjliggör omedelbar återkoppling av resultat till skolorna efter att betygen har satts eller provresultat rapporterats in. Det ger också möjlighet till mer detaljerad information som till exempel vilka områden på de nationella proven som gick bra respektive mindre bra för eleverna. Den här informationen är viktigt för att skolorna och lärarna ska kunna göra relevanta analyser och utveckla undervisningen utifrån resultaten. Beslut har tagits under året att Vallentuna 2011 ska delta i samverkan kring enkäter inom VÅGA VISA, som är en samverkan mellan 15 kommuner i Stockholmsområdet. Samverkan innebär bland annat att resultaten från enkäterna kan jämföras med de andra kommunerna. 21

39 KAPITEL 2.3 Webbaserad skolportal, Skola Direkt 4 Berörda verksamheter: Alla Alla elever och vårdnadshavare fick under året tillgång till kommunens webbaserade skolportal Skola Direkt. Syftet med Skola Direkt är att stimulera elevens lärande för att nå bättre resultat samt öka kommunikationen mellan elev och lärare och hem och skola. Genom att använda Skola Direkt får eleverna och vårdnadshavare tillgång till bland annat kursmål, individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen om elevens kunskapsutveckling och lärarfeedback. De kan också föra en dialog med lärarna kring elevernas skolarbete. Vårdnadshavare med barn i kommunal förskola har också tillgång till Skola Direkt. De kommunala förskolorna har under året dessutom arbetat med att utveckla dokumentationen kring barnens utveckling och lärande. 2.4 Lärmiljöer Berörda verksamheter: Grundskolan, gymnasieskolan Under året har skolorna köpt in fler datorer, projektorer och digitala whiteboards som används i undervisningen. Gymnasiet har infört en-till-en-konceptet som innebär att varje elev får en egen bärbar dator. 2.5 Insatser för barn i behov av särskilt stöd Berörda verksamheter: Grundskolan, gymnasieskolan Skolorna har arbetat för att öka tillgången på kompensatoriska hjälpmedel och program. Exempel på hjälpmedel är Daisy-spelare som gör det möjligt för elever med lässvårigheter att lyssna på sina läroböcker och Talsyntes som är ett program där en syntetisk röst läser upp text i datorn. Skoldatateket arbetar kontinuerligt med att utbilda lärare och informera elever och vårdnadshavare om de möjligheter till stöd och hjälp som finns. 2.6 Vägledning Berörda verksamheter: Grundskolan, gymnasieskolan En ny organisation för studie- och yrkesvägledning har tagits fram. Syftet är att förbättra vägledningen för eleverna genom att öka samarbetet mellan studie- och yrkesvägledarna. En ny handlingsplan för vägledningen har också tagits fram. 2.7 Fritidshemmens verksamhet Berörda verksamheter: Fritidshemmen Gemensamma utgångspunkter för fritidshemmens verksamhet samt en handlingsplan för utveckling under har tagits fram. Arbetet bedrivs på varje fritidshem med stöd i ett nätverk inom kommunen. 22

40 KAPITEL 4 SAMMAN- FATTNING Utvecklingsarbete 2010 Matematikutveckling Systematiskt kvalitetsarbete Webbaserad skolportal, Skola Direkt Lärmiljöer Insatser för barn i behov av särskilt stöd Vägledning Fritidshemmens verksamhet 23

41 KAPITEL Kunskapsresultat 5 Kunskapsresultaten i kommunen är i många avseenden goda. Betyg och nationella prov ligger väl i nivå med övriga Riket. Målet är satt högre och mycket fokus ligger på att förbättra resultaten för att bli ännu bättre. I grundskolan behöver bland annat matematikkunskaperna förbättras, framförallt i de högre årskurserna samt att få fler elever godkända i alla ämnen. I gymnasieskolan behöver betygsresultaten bli bättre för elever på de yrkesinriktade programmen. 1. Grundskola I detta avsnitt redovisas läsutvecklingen i åk 2, resultat på nationella prov i åk 3 och i åk 5, simkunnighet i åk 5 samt betygsresultat i åk 9. Respektive skola följer varje elevs kunskapsutveckling i varje ämne genom dokumentation och skriftliga omdömen. De skriftliga omdömena ges till alla elever i alla årskurser i alla ämnen varje termin. På grund av begränsningar i de administrativa systemen kan vi ännu inte ta fram statistik som grundar sig på dessa bedömningar. Detta är något som förvaltningen arbetar för att kunna redovisa på sikt, och på så sätt få en ännu bättre översikt över kunskapsnivån i de olika årskurserna. Det skulle också ge varje skola ett bättre underlag för att diskutera resultat och arbeta med förbättringar av undervisning med mera. 1.1 Läsutveckling åk 2 Läs- och skrivförmågan är av största vikt för studieresultat i alla ämnen under hela skoltiden. Kommunens målsättning 2010 var att fler elever ska kunna läsa i åk 2. Uppföljningen visar en positiv trend av andel elever i åk 2 som når den nivå i sin läsning som Lundberg-Herrlin 2 har satt som en bör-nivå för åk 2. Detta är resultatet av en medveten och långsiktig satsning på läs- och skrivutveckling. Alla skolor har stort fokus på och arbetar systematiskt med språk-, läs- och skrivutveckling i förskoleklassen och de första åren i grundskolan. Elevernas utveckling följs kontinuerligt upp och särskilt stöd sätts in tidigt om det behövs för att hjälpa eleven. Kommunen prioriterar området särskilt i den kompetensutveckling för lärare som sker genom det s.k. Lärarlyftet, en nationell satsning på kompetensutveckling för lärare. Vallentuna kommer att fortsätta att satsa mycket på tidig läs- och skrivutveckling, eftersom det är tydligt att det ger resultat. 2 Litteratur: God läsutveckling av Ingvar Lundberg och Katarina Herrlin 24

42 KAPITEL Läsutveckling åk 2 enl. Lundberg % 80% 83% 85% 84% 70% 60% 71% 75% Andel (%) som nått förväntad nivå Diagram 1: Andel (%) elever i åk 2 i Vallentuna som når förväntad nivå enligt modellen God läsutveckling av Lundberg-Herrlin Nationella ämnesprov åk 3 Nationella ämnesprov i matematik och svenska för åk 3 genomfördes för första gången Resultaten är totalt sett bättre 2010 jämfört med Det var delvis olika moment som testades de olika åren, vilket innebär att en direkt jämförelse inte är möjligt att göra fanns ett delprov i matematik som mätte uppfattning om när man ska använda de fyra räknesätten. Detta var ett mycket svårt delprov för eleverna. Momentet testades inte 2010, vilket har bidragit till ett bättre resultat totalt sett. Vid en jämförelse av Vallentunas resultat med resultatet för hela Riket baserat på ett urval av 400 skolor så når Vallentuna 2009 bättre resultat i samtliga delprov i matematik och i de flesta delprov i svenska. (Jämförelsen byts ut mot 2010 års resultat så snart det är möjligt) Flickorna har ett bättre resultat än pojkarna, särskilt i svenska. Ämne Totalt (%) Totalt (%) Flickor (%) Pojkar (%) Resultatintervall för skolorna 3 (%) Svenska Matematik Tabell 8: Andel (%) elever i åk 3 i Vallentuna som uppnått kravnivån på alla delprov i respektive ämne av de elever som genomfört samtliga delprov Lägsta respektive högsta resultat för skolorna exklusive RCs verksamheter. 25

VALLENTUNA KOMMUN 2012-10- 18

VALLENTUNA KOMMUN 2012-10- 18 Sa m ma nträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2012-10-18 15 (24) 133 Gymnasieskolpeng, fr.o.m. januari 2013 eks 2012.442) Beslut Arbetsutskottet föreslår att: Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

samhällsbyggnadsförvaltningen

samhällsbyggnadsförvaltningen KALLELSE UTBILDNINGSNÄMNDEN TORSDAGEN DEN 18 NOV EMBER 2010 Tid och plats Kl. 19.00 i Angarnsrummet, samhällsbyggnadsförvaltningen Kallade tjänstemän Utbildningschef Roland Beijer, Ekonomiadministrativ

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Tjänsteskrivelse Ansökan från AU Claves AB om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Vallentuna kommun, dnr 2013:915.

Tjänsteskrivelse Ansökan från AU Claves AB om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Vallentuna kommun, dnr 2013:915. BRITT-MARIE LÖVQUIST SID 1/5 ENHETSCHEF 0858785171 BRITT-MARIE.LOVQUIST@VALLENTUNA.SE UTBILDNINGSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Ansökan från AU Claves AB om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00,

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun Beslut Svenljunga kommun Beslut efter tillsyn i Svenljunga kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Post- och besöksadress Lund, Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Slutantagningen till gymnasieskolorna 2014 i Stockholms län

Slutantagningen till gymnasieskolorna 2014 i Stockholms län Slutantagningen till gymnasieskolorna 2014 i Stockholms län Gymnasieantagningen Stockholms län är en verksamhet inom Kommunförbundet Stockholms län som sköter antagningen till gymnasieskolorna de kommunala

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013

Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013 Valet till Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav Sista ansökningsdag i

Läs mer

Gymnasiereformen i korthet

Gymnasiereformen i korthet En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs

Läs mer

Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015

Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015 Rapport 2015 Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015 Charlott Rydén och Ulrika Pudas 2015-04-15 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Sökande bosatta

Läs mer

GYMNASIET Vad innebär det?

GYMNASIET Vad innebär det? GYMNASIET Vad innebär det? LINKÖPINGS KOMMUN 13/14 5 st Kommunala gymnasieskolor 11 st Fristående gymnasieskolor 2 st Landstingets gymnasieskolor Läsåret 12/13 årskurs 9 = 72 st Kommunal skola: 53 st Friskola:

Läs mer

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 Yaara Robinson Studie- och yrkesvägledare yaara.robinson@uppsala.se 073-4321607 Gymnasieskolan Läser i kurser som räknas i poäng 1 poäng = 1 lektion

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Kort om gymnasieskolan

Kort om gymnasieskolan Kort om gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-86-8 Beställningsnummer:

Läs mer

Bällstarummet, Tuna torg 1, 2 tr, Vallentuna torsdagen den 29 januari 2009, kl. 19.00 21.40. Maj Birgersson (kd) 1-16

Bällstarummet, Tuna torg 1, 2 tr, Vallentuna torsdagen den 29 januari 2009, kl. 19.00 21.40. Maj Birgersson (kd) 1-16 Utbildningsnämnden 2009-01-29 Plats och tid för sammanträdet Bällstarummet, Tuna torg 1, 2 tr, Vallentuna torsdagen den 29 januari 2009, kl. 19.00 21.40 Beslutande Elisabeth Rydström (c),ordförande Jörgen

Läs mer

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet Högre krav i nya gymnasieskolan Varför reformera gymnasieskolan? För många elever hoppar av eller avslutar gymnasiet utan att ha nått målen. Det lokala friutrymmet har, alltför ofta, använts för att sänka

Läs mer

Tabellbilaga för bokslut 2014

Tabellbilaga för bokslut 2014 Tabellbilaga för bokslut 2014 Personal Tabell 1 Kostnader 2013* Kostnad per inskrivet barn/ elev/heltidsstuderande totalt år 2013 Hudiksvall %** Jämförbara kommuner *** %** Riket %** Förskola 120 700 (2)

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden 15 juni 2010 1(8) Lars Björklund (s), Gudrun Henriksson (c), Bengt Sjöberg (kd)

Barn- och utbildningsnämnden 15 juni 2010 1(8) Lars Björklund (s), Gudrun Henriksson (c), Bengt Sjöberg (kd) Barn- och utbildningsnämnden 15 juni 2010 1(8) Plats och tid: BUN:s sammanträdesrum kl 13.00-15.40 Beslutande: Torbjörn Parling, ordf. (s) Olle Engström (s) Åsa Hååkman Felth (s) Ann-Marie Rosö (s) Pia

Läs mer

Vägledningscentrum. Gymnasieinformation till elever och föräldrar

Vägledningscentrum. Gymnasieinformation till elever och föräldrar Vägledningscentrum Gymnasieinformation till elever och föräldrar De viktigaste förändringarna Högre behörighetskrav till gymnasieskolan Valfriheten stramas upp Nya program och förändrad programstruktur

Läs mer

Ansökningar om att starta fristående skola inför läsåret 2014/15

Ansökningar om att starta fristående skola inför läsåret 2014/15 Dnr 30-2013:1933 Ansökningar om att starta fristående skola inför läsåret 2014/15 Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Matematik i Skolverket

Matematik i Skolverket SMaLs sommarkurs 2013 Matematik i Skolverket Helena Karis Margareta Oscarsson Reformer - vuxenutbildning 1 juli 2012 - Kursplaner - vuxenutbildning, grundläggande nivå - särskild utbildning för vuxna på

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun Torsby kommun torsby.kommun@torsby.se efter tillsyn i Torsby kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 www.skolinspektionen.se

Läs mer

Pressmeddelande 2012-06-27 från GRs gymnasieantagning

Pressmeddelande 2012-06-27 från GRs gymnasieantagning GR Utbildning 2012-06-27 Pressmeddelande 2012-06-27 från GRs gymnasieantagning Informationen gäller definitivantagningen till gymnasieskolan i Göteborgsregionens kommuner, där GR gör antagning till 27

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna:

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna: 1 (5) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Gymnasieskolan 2011 Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Syftet är bl.a. att fler elever ska nå målen och att du som elev ska vara bättre rustad för

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Program för dagen Vad Skolinspektionen granskar Vad vi har sett i Arboga kommun - styrkor - utvecklingsområden Uppföljning Syfte och mål med tillsynen Bidra till alla

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Studiedagsprogram 29 mars

Studiedagsprogram 29 mars Studiedagsprogram 29 mars 08.30-08.45 Åtgärdsprogram 08.45-09.45 Gy 2011, Bakgrund, betyg 09.45-10.15 Fika 10.15-10.45 Hemsidan 10.45-11.45 Gy 2011 fortsättning, Programstruktur, Ämnen och ämnesplaner

Läs mer

Antagningsstatistik efter avslutad reservantagning 2014-09-15

Antagningsstatistik efter avslutad reservantagning 2014-09-15 Hylte, Hylte Trainee Gymnasium Bygg- och anläggningsprogrammet, Anläggningsfordon, lärling 10 2 85 105 Bygg- och anläggningsprogrammet, Mark och anläggning lärling 10 1 85 85 Fordons- och transportprogrammet,

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Tankar och funderingar om framtiden

Tankar och funderingar om framtiden Tankar och funderingar om framtiden Drömmen om det lilla livet är stor, drömmer om ett jobb, familj och ett fint hem. Vill ha ett jobb som är utvecklande och som man trivs med och bra inkomst Planera ditt

Läs mer

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2013-08-13 DNR BUN 2013.183 JONAS BERKOW SID 1/1 JONAS.BERKOW@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan Förslag

Läs mer

Förslag till gemensamma programpriser för den nya gymnasieskolan Gy 11 i Stockholms län

Förslag till gemensamma programpriser för den nya gymnasieskolan Gy 11 i Stockholms län PROMEMORIA 2010-12-01 Dnr: 2010/0092 Kansliet Björn Larsson Styrelsen Sammanträdesdatum: 2010-12-09 Förslag till gemensamma programpriser för den nya gymnasieskolan Gy 11 i Stockholms län Bakgrund KSL

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 UTBILDNINGSPLAN för Västerås stad 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 Innehåll Utbildningsplan 3 En ledande skolstad 4 Vägen till en ledande skolstad 5 Kunskaps- och utvecklingsuppdrag

Läs mer

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Trägymnasiet (2110) period 20131

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Trägymnasiet (2110) period 20131 Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Trägymnasiet (211) period 2131 13-9-2 11:44:11 Bygg- Och Anläggningsprogrammet 16 19 12. 179. Hantverksprogrammet 12 1 1 175. 175. Programinriktat Individuellt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Halmstad Utbildning

Systematiskt kvalitetsarbete för Halmstad Utbildning 1 Systematiskt kvalitetsarbete för Halmstad Utbildning Fastställd av ledningsgruppen 2012-06-01 Reviderad 2013-10-23 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS Ca 3000 elevers lärande och utveckling sker på våra

Läs mer

SKN Ej delegerade beslut 150128

SKN Ej delegerade beslut 150128 SKN j delegerade beslut 150128 Nr Område Lagrum VDR Anmärkning Besvär A 10 ALLMÄNNA ÄRNDN R A 19 Utdelning av stipendier och bidrag ur fonder / V nligt BLN 2014-06-10 p. 10 A 25 Beslut om skolenheter och

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

Gymnasievalet 2015. Anne Slotte, studievägledare Arbetsdag: fredagar 9.00 16.00. anne.slotte@sverigefinskaskolan.eu. telefon: 073-655 11 74

Gymnasievalet 2015. Anne Slotte, studievägledare Arbetsdag: fredagar 9.00 16.00. anne.slotte@sverigefinskaskolan.eu. telefon: 073-655 11 74 Gymnasievalet Läsåret 2014-2015 2015 Anne Slotte, studievägledare Arbetsdag: fredagar 9.00 16.00 anne.slotte@sverigefinskaskolan.eu telefon: 073-655 11 74 Betygsvärde A 20 poäng B 17.5 poäng C 15 poäng

Läs mer

Skolpeng/bidrag och interkommunal ersättning till förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg, förskoleklass, skola och gymnasieskola 2015

Skolpeng/bidrag och interkommunal ersättning till förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg, förskoleklass, skola och gymnasieskola 2015 Fastställd i KS 2014-12-01 Vellinge Skolpeng/bidrag och interal ersättning till förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg, förskoleklass, skola och gymnasieskola 2015 FÖRSKOLA egen 1-3 år 93 160 kr 100 260

Läs mer

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden UPPDRAGSPLAN 2015 Utbildningsnämnden UN 2015/ 4661 Antagen av Utbildningsnämnden den 17 juni 2015 I enlighet med styrmodellen för Norrköpings kommun ska varje nämnd årligen ta fram en uppdragsplan. Uppdragsplanen

Läs mer

Välkomna till lektion med studie- och yrkesvägledare 2013/ 2014. Studie och yrkesvägledning för årskurs 8

Välkomna till lektion med studie- och yrkesvägledare 2013/ 2014. Studie och yrkesvägledning för årskurs 8 Välkomna till lektion med studie- och yrkesvägledare 2013/ 2014. Studie och yrkesvägledning för årskurs 8 Östra skolområdet Vilka bitar är viktiga inför årskurs 9? 1 Studie och yrkes vägledning, SYV Vägen

Läs mer

K A LLELSE UTBILDNINGSNÄMNDEN 2015-04-23. Tid och plats 18.30 Bällstarummet

K A LLELSE UTBILDNINGSNÄMNDEN 2015-04-23. Tid och plats 18.30 Bällstarummet K A LLELSE UTBILDNINGSNÄMNDEN 2015-04-23 Tid och plats 18.30 Bällstarummet Kallade tjänstemän Marie Truedsson, förvaltningschef Henrik Lennermark, tf kanslichef Marita Holmgren, assistent Mats Lundström,

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Emmaboda kommun Rektorn vid vuxenutbildningen i Emmaboda Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun 2 (9) Tillsyn av kommunal vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens Sid 1 (7) Gävle kommun Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens tillsyn av Gävle kommun Skolinspektionens diarienummer 43-2011:2170 Bakgrund Skolinspektionen genomför tillsyn i Gävle

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10 Grums kommun Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Särskolan 1-5 Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 3-6 Åtgärder

Läs mer

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18 BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Organisation Resultat Måluppfyllelse Kompetensutveckling God ekonomisk hushållning Likvärdighet IUP med skriftliga omdömen Nätverk Inspektioner Go BOKSLUT

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Beslut om ersättningsnivåer till fristående och kommunala gymnasieskolor 2015

Beslut om ersättningsnivåer till fristående och kommunala gymnasieskolor 2015 Sida 1 av 5 Beslut om ersättningsnivåer till fristående och kommunala gymnasieskolor 2015 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har fattat beslut om ersättningsnivåer som ska gälla från och med 2015 (Dnr

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon:

Läs mer

Meritvärde per skola. Orust Gymnasieskola, Orust Kommun (1421) program, inriktning

Meritvärde per skola. Orust Gymnasieskola, Orust Kommun (1421) program, inriktning Meritvärde per skola Orust Gymnasieskola, Orust Kommun (1421) Hantverksprogrammet, Finsnickeri (riksrekryterande) 5 145 184 IMPRO mot Hantverksprogrammet, Finsnickeri (riksrekryterande) 0 0 0 summa 5 Processtekniska

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Vårdnadshavaren som barnet bor hos får bestämma vilken förskoleenhet eller vilket fritidshem

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 2 Det här är en proposition med förslag till en ny skollag. Det

Läs mer

Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara. lärling?

Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara. lärling? Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara lärling? Gymnasievalet För vissa är valet lätt, för andra är det svårare Men en sak är säker det finns något för alla. Valet

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över

Läs mer

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN FÖR GÄLLIVARE KOMMUN OCH FÖR BARN- UTBILDNING- OCH KULTURNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE Gällivare kommuns skolplan har som mål att lyfta fram och fokusera

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

Verksamhetsplan för. förskola skola

Verksamhetsplan för. förskola skola Verksamhetsplan för förskola skola Läsåret 2014-2015 2 Antistilla förskola skola Drivs av aktiebolaget Antistilla som är helägt av Stiftelsen Lagnövallen. Antistilla bedriver förskola för barn i åldrarna

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Beslut Upplands-Bro kommun upplands-bro.kommun@upplands-bro.se Fritidshemmen fritidshemmen Beslut för fritidshem efter tillsyn av fritidshemmen i Upplands-Bro kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35

Läs mer

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Agenda Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Observatörer Skola Föräldrar och elever Medarbetare Utvärderingssamarbetet

Läs mer

Protokollsbilaga 3. Fastställda mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015, enligt Kompetensnämndens

Protokollsbilaga 3. Fastställda mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015, enligt Kompetensnämndens 1 Protokollsbilaga 3. Fastställda mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015, enligt Kompetensnämndens beslut 2015-04-21, 30. Mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015 GYMNASIEUTBILDNINGEN

Läs mer

Tjänsteskrivelse Enkätundersökning till elever i gymnasiet åk 1

Tjänsteskrivelse Enkätundersökning till elever i gymnasiet åk 1 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2013-04-11 DNR UN 2013.093 SUSANNE MALMER SID 1/1 KVALITETSHANDLÄGGARE 08-58 78 52 15 SUSANNE.MALMER@VALLENTUNA.SE UTBILDNINGSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version)

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version) Fakta om Friskolor - mars 2014 (Preliminär version) Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Vilka

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Gymnasieinformation 2013

Gymnasieinformation 2013 Gymnasieinformation 2013 SYV-Kalendarium HT-2012 Kommunala gymnasieskolor - presentation i aulan (september) SYV - gymnasieinformation klassvis (september) PRAO vecka 40 Enskilda vägledningssamtal inbokade

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Revisionsrapport Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Hallsbergs kommun Marie Lindblad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 1 (13)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 1 (13) VALLENTA KOMM Sammanträdesprotokoll 1 (13) Plats och tid Vargmötet, 15.00-16.25 ande Björn Furugren Beselin (C), ordförande, Zarah Sjökvist (M), Agneta Westerberg (S) Övriga närvarande Roland Beijer, utbildningschef,

Läs mer

Förslag på placering av respektive nationellt program från och med läsåret 2011 / 2012

Förslag på placering av respektive nationellt program från och med läsåret 2011 / 2012 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (7) Vår handläggare Birgitta Larsson / Lars-Olof Allard Förslag på placering av respektive nationellt program från och med läsåret 2011 / 2012 Sammanfattning föreslår att den nya gymnasieskolan

Läs mer

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning 2015-02-10 Sidan 1 av 27 Bokslut och verksamhets- berättelse 2014 Gymnasieskola och vuxenutbildning Statistik Karin Mannström, Förvaltningsekonom Februari 2015 Dnr Kon 2015/17 2015-02-10 Sidan 2 av 27

Läs mer

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Orust kommun (1421) period 20121

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Orust kommun (1421) period 20121 Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Orust kommun (1421) period 2121 12-1-13 13:42:24 Hantverksprogrammet Finsnickeri 12 Impro Mot Hantverksprogrammet, Finsnickeri 2 2 STATGTDEXTER IST Sverige AB 1

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ och sammanträdesdatu m Kommunstyrelsen 2012-04-26

Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ och sammanträdesdatu m Kommunstyrelsen 2012-04-26 1(8) Plats och tid Rinmansalen, stadshuset klockan 16.00-16.05 Beslutande Ersättare Jimmy Jansson (S), ordförande Ann-Sofie Wågström (S), tjänstgörande ersättare Mikael Edlund (S) Johan Nilsson (S) Magnus

Läs mer

1 Inslag från verksamheten; presentation av underlaget Mons Backe. 2 Förslag till åtgärder för att hålla budget 2014 BUN 13/59

1 Inslag från verksamheten; presentation av underlaget Mons Backe. 2 Förslag till åtgärder för att hålla budget 2014 BUN 13/59 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN KALLELSE Sammanträdesdatum 2014-03-26 PLATS OCH TID Kommunkontoret, lokal Nedre Fryken, onsdag 26 mars 2014, kl. 13.00 FÖREDRAGNINGSLISTA ÄRENDE DNR 1 Inslag från verksamheten;

Läs mer

Ansökan från Sigtuna Skolstiftelse om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Sigtuna kommun (Dnr 2014:0091)

Ansökan från Sigtuna Skolstiftelse om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Sigtuna kommun (Dnr 2014:0091) KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Christer Öjdeby 2014-03-19 UAN-2014-0091 Rev. 2014-04-02 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ansökan från Sigtuna Skolstiftelse

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

5ss Riktlinjer gällande programutbud och klasstorlek på Vallentuna

5ss Riktlinjer gällande programutbud och klasstorlek på Vallentuna Utbild ningsnä mndens arbetsutskott Sa m ma nträdesprotokol I 2013-06-04 11 (17) 5ss Riktlinjer gällande programutbud och klasstorlek på Vallentuna gymnasium (UN 2012.204) Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer