Länsmannen. Tema: Gängkriminalitet. Nr 2, juni Polismyndigheten i Västra Götaland. Länsmannen 2/2006 1

Transkript

1 Länsmannen Nr 2, juni 2006 Polismyndigheten i Västra Götaland Tema: Gängkriminalitet Länsmannen 2/2006 1

2 Etiken måste alltid vara i fokus Den organiserade brottsligheten är ett växande problem i hela världen. Vi har under de senaste åren rönt stora framgångar i kampen mot toppen av de kriminella gängen, både nationellt och regionalt. Flera av de styrande personerna har kunnat gripas och lagföras, vilket naturligtvis är oerhört betydelsefullt. Det vi nu inriktar oss på är bland annat rekryteringen till gängen deras förmåga att locka till sig nya, unga medlemmar som sedan lärs upp i organisationerna och testas i allt grövre sammanhang. Gängkriminaliteten är en så stor fråga att vi har valt att ägna sommarnumret av Länsmannen åt den. Här kan du läsa mer om hur organisationerna är uppbyggda, om hur vi arbetar med skydd för bevispersoner och om hur den nationella satsningen ser ut. En viktig sak att komma ihåg även på det här området är att vi tänker på vår egen etik. Vi får aldrig förfalla till samma metoder och värderingar som våra motståndare. Polisens kåranda har debatterats flitigt den senaste månaden och jag kan till viss del förstå allmänhetens funderingar kring hur vi arbetar. Jag har fyra konkreta förslag att fundera på, förslag som jag tror skulle kunna hjälpa oss att arbeta mer effektivt, samtidigt som vi ökar förtroendet för Polisen: Det första förslaget är att vi bör överväga en modifierad och mer utvecklingsfrämjande form av Lex Maria för den svenska Polisen. Det ska vara en form av självsanering där alla vet att vi inom Polisen uppmärksammar de fel som trots allt begås och att vi är villiga att lära oss av dem. På det sättet kan vi komma till rätta med felen i systemet. Det andra förslaget är att göra disciplinstraffen differentierade. Suspendering, eller att man låter den felande under en period bli av med sin legitimation och istället satt att utföra icke polisiära sysslor för en tid, kan bli en effekt av det. För det tredje anser jag att vi bör låta en från Polisen oberoende institution sköta brottsutredningar där poliser är misstänkta. Jag tror inte att det blir högre kvalitet på utredningarna, men vi slipper i alla fall misstanken om kollegial behandling. Mitt fjärde förslag handlar om att införa medling mellan klaganden och berörd polis för att komma ifrån missförstånd och okunskap om polisens rättigheter och befogenheter, som ju ofta är det som ligger till grund för konflikter. Jag tycker att förslagen bör vidareutvecklas inom ramen för våra etikdiskussioner. För att genomföra dessa förändringar krävs en omfattande intern förankring, men redan signalen att vi inom Polisen tar frågan på allvar anser jag är av yttersta vikt. Ha en trevlig sommar! Krister Jacobsson Länspolismästare Foto: Nina Lindhe Tell 2 Länsmannen 2/2006

3 Så ska vi jobba med mängdbrotten! 4 Färre brott i Skaraborg 6 Med beröm godkända 8 Tre frågor till fyra kursdeltagare 9 Chef med unikt ledarskap 10 Tema/Nationellt samarbete - en framgångsfaktor 11 Tema/Mannen närmast gängen 12 Tema/Den organiserade brottslighetens kännetecken 13 Tema/Hells Angels och Bandidos 14 Tema/Domar mot organiserad brottslighet 16 Tema/Vittnesskydd - här för att stanna 18 När dröm blir mardröm 20 Funktionalitet i Skår 22 Hälsa - en gemensam resurs 23 Tänk att få patrullera i ljusa khakibyxor! 24 Polisminnen efterlyses 25 Profilen Anette - första kvinnliga näpochefen i länet 26 Korsord 28 Notiser 30 Tack 31 Vilket är ditt bästa sommarminne? 32 Redaktören har ordet Efter mycket pusslande med semesterlistor hoppas jag att du snart kan sätta dig tillrätta i trädgården, på balkongen eller på planet på väg till någon härlig plats i solen, och andas ut. Sommaren och de lediga dagarna är här! Då passar det med ett nytt nummer av Länsmannen att ögna igenom. Vi skriver om gängkriminalitet, utvecklingen av mängdbrottsprojektet och vi har pratat hälsa med vår egen hälsokoordinator. Sex av våra medarbetare har funderat på sina bästa sommarminnen, men en arbetskamrat som inte ville ställa upp på bild sa ändå det bästa: Mitt bästa sommarminne hoppas jag att jag har framför mig! Med dom orden vill jag önska er alla många fina sommarminnen framöver, så ses vi igen till hösten. Foto: Nina Lindhe Tell Maria Hällqvist Länsmannen nr 2, Maj 2006, Årgång 12 Utgiven av Polismyndigheten i Västra Götaland Ansvarig utgivare: Mats Glansberg Redaktör: Maria Hällqvist, E-post: info@vastragotaland.polisen.se GroupWise: O INFOENHET Omslagsfoto: Nina Lindhe Tell I redaktionen ingår: Informationsenhetens medarbetare samt: Tommy Hoff Lotta Törnqvist Tage Ödlund Fredric Rydh Nästa nummer utkommer i september. Material ska vara redaktionen tillhanda senast den 2 oktober. Redaktionen ansvarar inte för obeställt material. Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta insända artiklar. Länsmannen 2/2006 3

4 Så ska vi jobba med mängdbrotten! Mängdbrottsprojektet är ett nationellt projekt som startade vid polismyndigheten i Västra Götaland hösten Målet med projektet är att lösa fler mängdbrott, det vill säga misshandel utomhus mot man eller kvinna där offret är obekant med gärningsmannen, tillgreppsbrott exklusive tillgrepp i butik/varuhus, personrån och skadegörelse. Mängdbrotten utgör över 65 procent av alla anmälda brott. De kvantitativa målen är att minska antalet anmälda mängdbrott och att öka personuppklaringen av dessa brott. Från januari till och med april 2006 har antalet mängdbrott redovisade till åklagare ökat med 4 Länsmannen 2/2006 4,6 procent i jämförelse med motsvarande period Brott en färskvara Polismyndighetens uppdrag är tydligt. Målet ska nås genom att höja Polisens förmåga att förebygga, utreda och klara upp brott. Uppdraget kommer från riksdag och regering. För att nå detta mål inför Polisen en ny arbetsmetodik som ska gälla i hela landet. Det ska finnas enhetliga modeller för ledning, styrning och uppföljning, vilket innebär en genomgripande förändring av Polisens sätt att arbeta. För att nå bästa resultat vill Rikspolisstyrelsen att varje medarbetare ska ta ett personligt ansvar och förstå och agera utifrån att ett brott är en färskvara. Två delprojekt Ett första steg i arbetet med att på sikt lösa fler mängdbrott är att införa Polisens nationella utredningskoncept (PNU) och Polisens underrättelsemodell (PUM). PNU innebär bland annat att kriminaltekniska undersökningar och underrättelser används mer konsekvent. Kvalificerade förundersökningsledare utbildas och finns tillgängliga dygnet runt. Fler poliser arbetar på kvällar, nätter och helger då de flesta brotten begås och fler brottsutredningar sker i nära anslutning till brotten. PUM är en lednings- och styrmodell som hjälper chefer på olika nivåer att prioritera arbetet utifrån kriminalunderrättelser. Allt arbete ska vara planlagt och baserat på analyser av underrättelser.

5 Genomförda åtgärder På lokal nivå har projektledarna för Mängbrottsprojektet fokuserat på riktad information mot personal inom polismyndigheten i Västra Götaland. De har även genomfört olika utbildningar i syfte att konkretisera tankarna och målen med projektet. I dagsläget har man bland annat genomfört följande inom projektet: kvalificerad förundersökningsledarutbildning, operativ analysutbildning för KUT-personalen och utbildning iatt leda polisverksamhet (den gamla beställarutbildningen) som riktar sig mot dem som ska sitta i de operativa ledningsgrupperna. Myndigheten ska ta hänsyn till Mängdbrottsprojektets intentioner i de framtida utbildningssatsningarna. De årliga kompetensutbildningarna bör ta hänsyn till PNU och PUM. Vi ska få in de nya tankarna i utbildningskonceptet, säger huvudprojektledaren Morgan Orvenholt. Projektledarna har även haft utbildnings- och informationsdagar för inre och yttre befäl, länsvakthavande, stf länsvakthavande, närpolisbefäl, utredningschefer och -befäl i Uddevalla, Borås, Skövde och Göteborg. Utredningsenheten vid trafikpolisen i Göteborg har även de haft utbildningsoch informationsdagar. Projektet har påbörjat en översyn med målsättningen att få en enhetlig hantering av brottsofferfrågor inom myndigheten. Samtliga ledningsgrupper har fått information om PUM. Vikten av att föra ut de nya arbetsmetoderna Projektet drivs av Morgan Orvenholt samt projektledarna Thore Jonsson och Mats Litstrand (bitr.) för PNU och Rolf Andersson och Peter Torstensson (bitr.) för PUM. I varje polisområde finns även införandeansvariga. Införandeansvariga inom polisområde 1 (PO 1) är Kicki Lycke-Alhbin (PNU) och Carl-Arne Johnsson (PUM). Inom PO 2 är det Henry Thor (PNU) och Agneta Alkner (PUM), inom PO 3 är det Mats Litstrand (PNU) och Johan Lundberg (PUM) och inom PO 4 Hans Frykler (PNU) och Peter Torstensson (PUM). Det stora jobbet kommer att vara att föra ut de nya arbetsmetoderna i organisationen. Här är våra införandeansvariga, tillsammans med cheferna inom linjeorganisationen, oerhört viktiga, säger Morgan Orvenholt. Polisens nationella utredningskoncept Thore Jonsson berättar att projektet har tagit fram ett antal konkreta åtgärder som ska genomföras i polisområdena. Vi har kommit långt med detta och projektet arbetar bland annat vidare med att se över avrapporteringsrutinerna. Målet är att dessa åtgärder ska vara införda och fungera vid utgången av 2006, säger han. Polisens underrättelsemodell Arbetet med delprojektet PUM kom igång något senare. I dagsläget har de tagit fram en nulägesbeskrivning och i juni ska en börlägesbeskrivning presenteras. Där beskriver vi hur projektet bör införas i myndigheten och vilka konsekvenser detta får, säger Peter Torstensson. Målet är att de åtgärder som PUM presenterar ska vara införda och fungera till utgången av Mängdbrottssatsningen innebär Information på Intrapolis Vill du läsa mer om Mängdbrottsprojektet kan du gå in på Intrapolis förstasida där du hittar länken Läs mer om det lokala mängdbrottsprojektet. Vill du se hur ditt eget närpolisområde ligger till i förhållande till målen går du även här in på Intrapolis förstasida och klickar på länken Uppföljning 2006 och sedan vidare under Mål för personuppklaring. ett arbete med att förbättra Polisens grundläggande förmåga att bekämpa brott att Polisen ska arbeta enhetligt i hela landet att Polisen ska vara på rätt plats vid rätt tillfälle att Polisen ska agera utifrån att brott är färskvara att alla måste förstå och agera utifrån sin roll och andras roll i det brottsbekämpande uppdraget att samtliga ledarfunktioner ska kommunicerar mängdbrottssatsningen. Sophia Sånglöf Foto: Anna Andreasson Länsmannen 2/2006 5

6 6 Länsmannen 2/2006

7 Färre brott i Skaraborg Sedan oktober 2005 har Polisen i Skaraborg genomfört tre större insatser mot missbrukare och vaneförbrytare. Den senaste, som genomfördes under april månad, var dessutom en gemensam insats med personal från våra två närpolisområde. Bakgrunden till dessa insatser är att det i Skaraborg har skett en ökning av den anmälda brottsligheten de senaste åren. Detta gäller främst inbrottsstölder och så kallade bilbrott. Särskilt hög har den varit i Skara kommun som en rad av år legat i topp när det gäller antal brott per invånare. 12 häktade Narkotikabruk och kriminalitet För tre år sedan presenterade Länskriminalpolisen sin rapport Narkotikamissbrukares kriminalitet i Västra Götaland. Rapporten visade att en tredjedel av all brottslighet med känd gärningsman i Västra Götaland kan kopplas till personer som misstänktes för narkotikabrott. Rapporten visar på en tydlig koppling mellan narkotikabruk och annan kriminalitet, främst olika tillgreppsbrott. Det framgår också att genom arbete med narkotikabekämpning får polisen kontakt med en stor del av länets brottslingar. Insats mot vaneförbrytare Med den rapporten som underlag förs en diskussion om olika arbetsmetoder. Det blev helt uppenbart att kraftfulla insatser riktade mot kända missbrukare/vaneförbrytare skulle kunna var den mest effektiva metoden att reducera brottsligheten. Arbetet inleddes genom att polisområdeschefen vid ett operativt ledningsmöte i höstas gav direktiv till en insats mot kriminaliteten i Skara. Skälet var den höga brottsligheten. I den handlingsplan som närpolisområdeschefen skrev fanns målet att minska brottligheten i Skara med minst 20 procent. Går hand i hand Kommissarie Johan Lundberg i Västra Skaraborg förde därefter en diskussion med personalen om vad som kunde göras. Personalen hade många idéer om olika arbetssätt för att nå målet. Alla var helt överens om att jobba De tre insatserna har sammantaget resulterat i 339 omhändertagna 46 anhållna 164 husrannsakningar 5 efterlysta anträffade. hårt mot vaneförbrytare och narkotikabrottsligheten, eftersom erfarenhet säger att dessa oftast går hand i hand. Redan i ett tidigt skede engagerades vår KUT-funktion för att skapa ett bra underlag för insatsen. Speciallista Vid ett planeringsmöte med poliserna och vår personalplanerare skapades en speciallista som löpte under fyra veckor. Poliser från ingripandeverksamheten kopplades till insatsen för att de också skulle få ta del av det offensiva arbetssättet. Att ha med polisaspiranter under deras praktiktid för att de tidigt skall komma in i arbetssättet och föra detta med sig var självklart. Under arbetet har såväl hyrbilar som målade polisbilar använts, detta för att skapa så stor osäkerhet som möjligt hos våra vaneförbrytare. Ytterligare två insatser Efter denna inledande satsning har vi genomfört ytterligare två insatser. Dessa genomfördes på liknande sätt varav den senaste var en gemensam handlingsplan mellan de två närpolisområdena. Trafikpolisen i Skara har varit engagerade i alla insatserna, hundförarpolisen har varit med under delar av insatserna. Vid de senaste två insatserna så har även LKP/KUT samt LKP narkotikaroteln varit engagerade. Information om problemen Efter våra insatser hade vi presskonferenser där vi berättade om insatserna och resultaten av dessa. Efter vår första insats, som främst var inriktad mot Skara kommun, hade vi också ett möte med politiker och samtliga enhetschefer. Vi informerade dem om vilka problem vi såg att de hade i sin kommun och vad vi tyckte att de skulle göra för att komma tillrätta med situationen. Vi har även haft möten med lärare och med föräldrar där vi informerade om situationen i Skara. Gott samarbete Vår utvärdering visar tydligt att detta arbetsätt är en framgångsväg för att minska den totala brottsligheten och konceptet utvecklas ständigt för att vi skall bli bättre inför varje insats. Idag har vi ett gott samarbete mellan närpolisen och övriga enheter i Skaraborg. Beslag av bland annat 2,5 kilo amfetamin varav två kilo hårdpackat (på gatan ca 8 kilo) 5 kilo hasch 25 liter GBL 0,5 liter GHB Svampodling (Psilosybin) Beslag av vapen, stöldgods. Länsmannen 2/2006 7

8 Vi planerar redan för kommande insatser. Nästa steg är att arbeta ännu tätare mellan de två närpolisområdena. En diskussion förs om att skapa en gemensam tjänstgöringslista i höst för att kunna skapa en ännu slagkraftigare enhet. Genom att engagera all personal i satsningarna så får man hela organisationen att arbeta mot samma mål och känna sig delaktiga. Bryta tidigt Fram till nu har brottsligheten i Skaraborg minskat kraftigt och vi är övertygade att det går att minska den ytterligare med detta arbetssätt. Våra vaneförbrytare, som ligger bakom mycket av brottsligheten, får aldrig vara ifred och vi upptäcker också många missbrukare som fram till nu varit okända för oss, vilket är ännu viktigare. Här kan vi bryta deras missbruk tidigt. Vårt uppdrag Polisens huvuduppdrag är att minska brottsligheten och öka tryggheten för landets medborgare. Genom dessa satsningar jobbar vi helt i linje med detta uppdrag. Tommy Hoff Foto: Agneta Wiberg Johan Hilding överlämnar en gåva till Hans-Gunnar Axberger. På den stora sluttentadagen var de 24 eleverna peppade. Med beröm godkända Kursen i kvalificerad förundersökning är nu avslutad. Myndigheten har satsat på att ta ut rätt deltagare. Det var bara en av de positiva kommentarer som studierektor Marianne Hilton från PHS nämnde under sitt besök i Skövde polishus på avslutningsdagen den 24 maj. Unikt initiativ På min fråga till Marianne, hur hon såg på att man för ut utbildningen i regionen, svarade hon att det var både nyttigt och klokt. Hon menade att när man satsar på så många på en gång får man en samlad kompetens som säkert ger andra effekter än om man genomfört utbildningen centralt. Hon tyckte dessutom att myndighetens egna initiativ, med utvecklingsplan och mentorer, var unik. Började förra året Efter 20 studieveckor, varvat med praktik hos åklagare och auskultation på tingsrätter, gick kursen in på den sista veckan. Kursens första del började förra året i Trollhättans polishus och efter årsskiftet var kursens föreläsningslektioner förlagda till polishuset i Skövde. Eleverna har under kursen genomgått två tentamina med mycket goda resultat. Det har varit en aktiv grupp med väl Huvudprojektledaren Morgan Orvenholt och Marianne Hilton. pålästa elever som har ställt bra frågor. Ja, den bästa grupp jag hittills har haft, säger huvudlärare professor Hans- Gunnar Axberger. Ingrid Adetun Foto: Ingrid Adetund 8 Länsmannen 2/2006

9 Tre frågor till fyra kursdeltagare Fråga 1 Motsvarade kursen dina förväntningar? Fråga 2 Tror du att du kommer att få nytta av dina kunskaper? Fråga 3 Kan du ställa krav på myndigheten efter dina avslutade studier? Anders Cronehag Platsbefäl i Ulricehamn 1. Det har varit en fantastisk bra utbildning, jag är helnöjd. 2. Det är jag övertygad om att jag kommer att få i min funktion som platsbefäl. 3. Myndigheten ska ställa krav på mig, absolut. Efter att man har fått gå den här utbildningen ska det vara ordentliga krav från myndigheten Magnus Karlsson Yttre befäl i Östra Skaraborg 1. Till vissa delar har den gjort det. Det har varit en jättebra juridisk utbildning. Kanske hade jag, som är ovan vid förundersökningsledarskap, velat träffa personer som arbetar i den rollen så att de hade kunnat beskriva hur de löser de problem som uppkommer. 2. Även om jag inte direkt kommer att jobba som fu-ledare har jag alltid nytta av de juridiska kunskaperna. Man kommer att ha bättre förståelse för vikten av att rätt beslut fattas i ingångsskedet. 3. Ja, men det är väl snarare så att myndigheten kan ställa krav på mig. Det är ju bra om man får chans att prova på att vikariera, för kunskaper är på något sätt en färskvara. Ann-Karin Dahlqvist Inspektör på LKC 1. Det var en mycket bra utbildning och den översteg definitivt mina förväntningar. 2. I dagsläget har jag inte någon tjänst som fu-ledare men jag kommer ändå få stor nytta av det jag lärt mig. 3. Det känns som det borde ligga i både mitt och myndighetens intresse att jag får användning för mina nya kunskaper. Det jag lärt mig är färskvara och om jag inte får arbeta som fu-ledare inom en snar framtid så kommer jag att glömma mycket av det jag lärt mig. Anette Björk Utredningschef i Hallands län 1. Ja, det tycker jag. Jag har nog lärt mig mer än vad jag hade förväntat mig. 2. Ja, Eftersom jag redan har en tjänst med fu-ledararskap kommer det att göra mig säkrare och jag kommer dessutom att ha lättare att hitta beslutsgrunder. 3. Ja, det kan myndigheten göra och det kommer även jag att kunna göra på myndigheten. Ingrid Adetun Foto: Ingrid Adetun Länsmannen 2/2006 9

10 Konsulten Katarina Almegård. Chef med unikt ledarskap Varje individ är unik. Att vara en bra chef på en nivå innebär inte nödvändigtvis att du är det på en annan nivå. Ledarskapet är också unikt vilket gör det viktigt att morgondagens ledare är individuella. En arbetsledare ska kunna anpassa sitt ledarskap till vilken situation denne befinner sig i och vilken grupp man leder. För detta krävs utbildning och stöd. Det som gällde förr, att stå och peka med hela handen, gäller inte längre. Det håller inte idag. Framförallt inte i vardagens ledarskap, det ledarskap vi utövar under 90 procent av vår arbetstid, säger Boel Petersson, kurschef för introduktionsdelen av den nya ledarskapsutvecklingsutbildningen. Pilotutbildning I slutet av våren 2005 kom slutrapporten för utvecklingsområde befäls- och chefsprogram, ett av de fem projekt som man jobbar med inom polismyndigheten. I slutrapporten föreslogs ett ledarskapsutvecklingsprogram; organiserat i tre olika nivåer samt en introduktionsdel. Pilotutbildningen för introduktionsdelen skedde mellan den 7 och 10 mars i år. Utbildningen bestod av fyra dagar grundläggande ledarskap med en kommande uppföljningsdag. Uppföljningsdagen sker i september. Boel Petersson var kurschef och konsulten Katarina Almgård ansvarade för genomförandet av utbildningen. Det är redan bestämt att man ska köra en omgång till hösten. Det går ut en inbjudan innan sommaren till nästa omgång. Beslut om de återstående tre nivåerna är under beredning för att kunna genomföras under Morgondagens chefer Introduktionen till ledarskapsutvecklingsprogrammet riktar sig till de inom myndighet som vill bli morgondagens chefer och arbetsledare. Synpunkter som kom fram i rapporten var bland annat att man fick en arbetsledande funktion inom myndigheten men ingen utbildning förrän efteråt. Tanken med projektet är att man för första gången får en utbildning och en grund att stå på innan man söker en position som arbetsledare. Riktad till alla Utbildningen riktar sig till både civilanställda och poliser. Till utbildningstillfället i mars sökte hundra personer. 16 personer plockades ut efter kriterierna personliga förutsättningar för att kunna fungera som arbetsledare och jämställdhet, representation från olika verksamheter, geografisk spridning och poliser/ civilanställda. Ansökan till utbildningen skulle innehålla både en meritförteckning och en personlig motivering till varför man ville gå utbildningen. Innehållet i utbildningen baserades på grunderna i ledarskapet. Kursdeltagarna ska efter avslutad utbildning ha kunskaper om rollen som arbetsledare. De ska ha förståelse för gruppdynamiska processer och värdegrundsfrågor och skillnader mellan chefs- och ledarskap, säger Boel Petersson. Testa sig Kursdeltagarna fick arbeta med självinsiktsinstrumentet SDI, Strength Deployment Inventory, vilket bl a gav deltagarna och kursledningen en grov uppfattning om hur de agerar som arbetsledare. Introduktionen är tänkt för dem som vill prova på att bli arbetsledare. Här kan de testa sig själva och se om det skulle kunna passa dem. Det var kanon Kursdeltagarna lämnade in en skriftlig utvärdering efter de första fyra dagarna. Enligt kurschefen är de positiva, entusiastiska och tycker att det var kanon. En av kommentarerna kring kursen var Måtte ni köra detta igen så att fler få ta del av det här konceptet, berättar Boel Petersson. Glöm inte att anmäla dig! Sophia Sånglöf Foto: Nina Lindhe Tell 10 Länsmannen 2/2006

11 Tema: Gängkriminalitet Nationellt samarbete en framgångsfaktor Det nya greppet för att möta den ökade organiserade brottsligheten är samverkan med Tullen, Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten. Att genom kvarstad och förverkande ge sig på vinningen. Att genom personskyddsroteln erbjuda bättre skydd för den som lämnar uppgifter men också att samordna och utöka underrättelsetjänsten i ett lokalt underrättelsecentrum. Förutom vår egen chef för länskriminalpolisen består det operativa rådet även av länskriminalcheferna i Stockholm och Skåne, tillsammans med ekobrottsmyndigheten, tullen, skatteverket och representation även från samverkansområdena inom polisen. Operativa rådet beslutar den strategiska inriktningen av bekämpningen, samt om insatser eller aktioner som ska genomföras. Vi kan på nationell nivå peka ut vilka strategiskt viktiga personer vi ska försöka lagföra, eller hitta egendom som vi kan förverka, säger Klas Friberg. Till verksamheten har Rikspolisstyrelsen avsatt 120 miljoner under de tre närmaste åren, och till sin hjälp har man fått en ny biträdande rikskriminalchef, Peter Tjäder, som ska driva frågan. Lokala förändringar I vår egen myndighet har vi under de senaste åren fått förändra vår verksamhet kraftigt i takt med att den organiserade brottsligheten har ökat och förändrats, menar Klas Friberg. Han berättar att de som man idag misstänker för brott och eventuellt sedan griper, inte vill medge något brott överhuvud taget. I deras värld får det aldrig framgå av förundersöknings-protokoll eller på annat sätt att de, eller deras organisation, har erkänt brott. De är inte rädda för att sitta i våra fängelser, utan mer rädda för vad straffet från den egna organisationen skulle bli om de skulle erkänna något, säger Klas Friberg. En viktig resurs Den relativt nybildade personsäkerhetsroteln är en viktig del i bekämpningen av den organiserade brottsligheten. Framförallt har man bildat den på grund av att man i dag har fler hotade vittnen och målsägande, men den har varit till stor hjälp på många flera sätt. Under 2005 har bland annat lagföring skett i fyra utpressningsärenden där elva medlemmar ur Bandidos och X-Team fällts till ansvar med en total strafflängd på arton år. Det hade vi aldrig kommit fram till om vi inte haft personsäkerhetsroteln i bakgrunden, tror Klas. Han räknar med att från 1 juli ha fått en ny lagstiftning att stödja sig mot, och mer pengar för att bedriva verksamheten. Först i Sverige Man har också fått utöka kriminalunderrättelsetjänsten, något som är på gång på flera ställen i landet. Västra Götaland är dock först i Sverige med ett lokalt underrättelsecentrum som bedrivs tillsammans med Tullen, Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten. Detta gör att vi får ett helt annat material och i större utsträckning kan komma åt den ekonomiska vinningen från brottslig verksamhet, säger Klas Friberg. Han berättar vidare att man också har bildat en särskild utredningsgrupp som bara sysslar med den här typen av utredningar - grov organiserad brottslighet. Ser ljust på framtiden Den här typen av brottslighet finns överallt, och det är väl ingen av oss som tror att vi ska lyckas få bort den helt, säger Klas Friberg. Han menar att den nationella inriktningen i kombination med att man fått nya medel för verksamheten, lovar gott inför framtiden. Vi är jättenöjda, vi som håller på med det här, att vi har kommit så här långt, säger Klas. Han tror att det nationella samarbetet kommer att fortsätta även i framtiden, eftersom han anser att det är en förutsättning för framgång. Maria Hällqvist Foto: Nina Lindhe Tell Länsmannen 2/

12 del i en process som leder till att skipa rättvisa och han upplever att hans kunskaper ofta varit värdefulla för andra. Många gånger har han kunnat vara behjälplig i olika utredningar och vid ett antal tillfällen har han ställt upp som expertvittne. Mannen närmast gängen Han är ingen person som vill synas i offentlighetens ljus och därför får de flesta frågor jag ställer under intervjun passera obesvarade. Samtidigt är många väldigt intresserade av det han jobbar med. Sven Lindgren har arbetat med gängkriminalitet i elva års tid och få i vår myndighet känner till så mycket om mcgängen som han. Redan som polis i Malmö på 80-talet fick han upp ögonen för mc-kriminaliteten som var på väg över sundet från Danmark. Det var så man fick lite bakgrundsmusik till vad det här kunde bli, säger han. Sven fanns med i projekt Änglavakt när förra länspolismästaren Ann-Charlotte Norrås och polismästaren Håkan Jaldung startade upp det i Göteborg 1996 en särskild insatsstyrka som var specialinriktad mot mc-kriminella, nazism och fascism. I dag sitter han på kriminalunderrättelseroteln och kartlägger de kriminella mc-gängen, samtidigt som han fungerar som ett underrättelsestöd för olika enheter i Västra Götaland. Han tillhör även det nationella nätverk som samarbetar och bistår Rikskriminalpolisen med underrättelseinformation. Respekt, men ingen rädsla På frågan hur man bör vara som person för att klara av hans jobb svarar han att han tror att det är viktigt att man är flexibel och ödmjuk, samtidigt som man bör ha goda kunskaper i ämnet. Du ska ha respekt för det du jobbar med, men samtidigt inte känna någon rädsla för det. Jag tror att du ska vara en erfaren polis helt enkelt, säger Sven. Han betonar att han absolut inte vill få någon hjältestämpel för att han sysslar med det han gör, utan konstaterar sakligt; någon måste ju göra jobbet. Varför han själv orkar hålla på med det, tror han till viss del beror på att han inte har några problem att koppla bort jobbet när han kommer hem. Ett samhällsproblem Sven ser mc-kriminaliteten som ett samhällsproblem som inte går att stoppa om inte samhället är med på tåget. Medias skriverier tycker han är alltför sensationsbetonade och ofta ger en glorifierad bild av mc-gängen, vilket bara skrämmer allmänheten. Jag skulle önska att svensk press tänkte på att vara lite mer återhållsamma och skrev mer faktabaserade artiklar, säger han. Mycket positivt De positiva sidorna med jobbet är flera, enligt Sven. Han ser sig själv som en En särskild händelse som bitit sig fast i minnet hos honom är utredningen av dubbelmordet på Hells Angels-gården, där två före detta medlemmarna i Brödraskapet Wolfpack blev mördade. Min största minnesbild är vilken fantastisk insats teknikerna gjorde när de dammsög HA-gården för att få fram teknisk bevisning i form att DNA-spår, säger Sven. Det var också första gången i Sverige man använde likhund. Det blev ju också ett bra resultat i slutändan. Av tre åtalade så blev en fälld för dråp och grovt övergrepp i rättssak, säger Sven. Över huvud taget anser han att man i Västra Götaland har bra koll på gängen och att man varit framgångsrika i bekämpningen av dom. Alltid ett steg längre Annars är det svårt för honom att berätta några detaljer om sitt arbete. Det märks att han är van att alltid tänka ett steg längre, och i det här fallet vill han inte att det han säger i intervjun ska hamna i fel händer och kunna utnyttjas. Men min sista fråga svara han ändå på: Har du själv någon motorcykel? Han tittar förvånat på mig och utbrister i ett bullrande skratt. Näe, det har jag inte. Är inte ett dugg intresserad faktiskt. Jag missade dessutom precis att få gratis A-behörighet. Maria Hällqvist Foto: Maria Hällqvist 12 Länsmannen 2/2006

13 Inom den Europeiska unionen har ett antal kriterier ställts upp för att brott eller kriminella grupper ska kunna klassificeras som organiserade. Nedanstående fyra punkter är obligatoriska: Den organiserade brottslighetens kännetecken Den organiserade brottsligheten ökar i både styrka och komplexitet. Att tillhöra ett mc-gäng innebär ett skydd för medlemmarna, både ute i samhället och inne i fängelserna. Inom EU försöker man nu klassificera de kriminella nätverken. I dagsläget finns flera olika kriminella grupperingar etablerade i länet, varav Hells Angels och Bandidos är de mest utbredda. 1 procent mc-gäng De så kallade 1 procent-gängen är klubbar som tillhör den del av mc-miljön som har brutit med det etablerade samhället och lever efter sina egna lagar och regler Till dessa hör Hells Angels, Outlaws och Bandidos samt de mindre klubbarna Hog Riders mc, Desperados mc, Garage 1 mc och Top Side mc. Totalt finns det 14 stycken 1 procent-gäng som har 38 avdelningar på olika orter i Sverige. Rån Utpressning Vapenbrott Illegal spelverksamhet Penningtvätt Annan ekonomisk brottslighet 100 procent lojalitet För att accepteras som medlem ställs hårda lojalitetskrav. Lojaliteten mot gänget och dess medlemmar ska vara 100 procent. Denna lojalitet och det faktum att alla former av angiveri, både inom gänget och gentemot andra gäng, är en dödssynd gör att rättsliga processer mot gängen blir mer långdragna. Internationellt samarbete Inom EU har man skärpt sitt samarbete mot gängkriminaliteten. I Projektet Monitor ingår alla EU-länder som har problem med mc-gäng, och i projektet sker viss samordning av det operativa arbetet samt utbyte av underrättelser. Även mellan polis och tull i Norden pågår ett utbyte av underrättelser. Samarbete mellan minst tre personer. Misstanke om allvarliga kriminella handlingar (brott som ger fängelse i minst två år, seriebrottslighet och andra brott som kan orsaka stor samhällsskada). Lång eller obegränsad utsträckning i tiden Strävan efter vinning och/eller makt. Minst två av följande kriterier ska vara uppfyllda: Egna tilldelade uppgifter åt var och en. Verksamhet på internationell nivå. Användande av våld och/eller hot. Användande av kommersiella eller affärsmässiga strukturer. Deltagande i penningtvätt. Någon form av disciplin och kontroll. Otillbörlig påverkan på politik, medier, offentlig förvaltning, rättsliga myndigheter eller ekonomin. I Sverige uppfyller Hells Angels, Bandidos och Outlaws dessa kriterier. Tomas Cahier Foto: LKP/KUT Brottslig verksamhet De flesta gängen ägnar sig åt liknande typ av brottslighet. Några exempel är: Grova narkotikabrott Grova våldsbrott Beskyddarverksamhet I Kanada har man länge arbetat för att kunna klassa Hells Angels som en olaglig organisation. I Danmark har man också varit framgångsrika i sitt arbete med att bekämpa mc-kriminalitet de senaste åren. Länsmannen 2/

14 Hells Angels Hells Angels bildades 1948 av hemvändande soldater från andra världskriget. I dag har Hells Angels avdelningar över hela världen och här i Västra Götaland har vi en fullvärdig avdelning i Göteborg. Det finns i dag sex fullvärdiga avdelningar i Sverige: Hells Angels Stockholm Hells Angels East Side (Stockholm) Hells Angels Gothenburg Hells Angels Helsingborg Hells Angels Malmoe Hells Angels Karlstad Dessa avdelningar har cirka 90 medlemmar i Sverige varav ett 20-tal finns i Göteborg. Organisation Hells Angels har en fristående organisation i de länder man etablerat sig i. Organisationen ser likadan ut i varje land man har etablerat sig i: National President Chapter President (ledare för avdelning) Officers (kalla det styrelse) - Vice President - Sgt. at arms - Road captain - Secretary - Treasurer Members (fullvärdiga medlemmar) Prospects Hang arounds Antagningskrav För att bli antagen i Hells Angels måste man först introduceras av en fullvärdig medlem. Det är sedan klubben som röstar om man ska antas. Det krävs 2/3 majoritet för att få ta första steget och bli Hang around. Man får sedan under cirka ett år jobba, ofta med vakthållning, städning och transport, och under tiden ska man visa broderskap och lojalitet. Efter det året sker ytterligare en omröstning efter vilken man blir Prospect. Efter året som Prospect krävs 100 procent majoritet för att man ska bli fullvärdig medlem. Verksamhet Mycket av verksamheten går ut på att tjäna pengar och verksamhetsgrenarna är: Grova narkotikabrott, grova våldsbrott, beskyddarverksamhet, rån, utpressning, vapenbrott, illegal spelverksamhet, penningtvätt och annan ekonomisk verksamhet. Supporter-klubbar Som underorganisationer till Hells Angels finns i Sverige Red Devils mc och Red & White Crew. Dessa styrs av Hells Angels och fungerar som rekryteringsbas för moderorganisationen. Utöver dessa finns det andra supporterklubbar till Hells Angels. Red Devils finns i dag i USA och Sverige. De är en officiell supporterorganisation. I Sverige finns Red Devils sedan 2001 och nu på tre ställen: Trelleborg Svenljunga Luleå Sammanlagt har man cirka 50 medlemmar i Sverige varav mindre än 10 finns i Svenljunga. Längst ner i organisationen finns Red & White Crew som är en officiell supportergren till Hells Angels. Även denna sammanslutning styrs av Hells Angels genom särskilda kontaktmän. Red & White Crew finns förutom i Göteborg även i Stockholm och Malmö. I Göteborg har man cirka 15 medlemmar varav flertalet är kriminellt belastade. Kriminell verksamhet Precis som moderorganisationen och Red Devils ägnar man sig åt brottslig verksamhet som narkotikabrott, våldsbrott, beskyddarverksamhet, rån utpressning, vapenbrott, illegal spelverksamhet och penningtvätt. Tomas Cahier Foto: LKP/KUT Hells Angels klubblokal på Kroksjövägen/Gunseredsgården 1 i Gunnilse. 14 Länsmannen 2/2006

15 Bandidos Bandidos klubblokal på Marieholmsgatan 134 i Göteborg. Foto: LKP/KYUT Foto: Nina Lindhe Tell Motorcykeln på bilden har ingen anknytning till Hells Angels. Bandidos är den andra världsomspännande organisationen med mc-kriminella. Bandidos startades på 60-talet i Texas, USA och kom till Sverige 1995.Bandidos organisation liknar i stort den i Hells Angels med fullvärdiga avdelningar i toppen. Organisationen gäller både för avdelningar och enskilda medlemmar: President (endast medlem) Fullvärdig Probationary Prospect Hang Around Supporter I Sverige finns i dag fullvärdiga avdelningar i: Helsingborg Stockholm Göteborg Helsingborg Ludvika Dessutom finns en prospectklubb i Halmstad. I Bandidos som i de andra kriminella gängen ställs mycket höga lojalitetskrav. Flertalet av medlemmarna är kriminellt belastade. Supporteravdelningar Diablos mc är Bandidos motsvarighet till Hells Angels Red Devils och finns i Malmö. I Göteborg finns Bandidos X- team som är motsvarigheten till Red & White Crew. Verksamhet Även för Bandidos handlar det om att tjäna pengar och det gör man i första hand genom brottslig verksamhet. Grova narkotikabrott, grova våldsbrott, beskyddarverksamhet, rån, utpressning, vapenbrott, illegal spelverksamhet, penningtvätt och annan ekonomisk verksamhet är exempel på vadmedlemmarna sysslar med. Tomas Cahier Länsmannen 2/

16 Domar mot organiserad brottslighet Länskriminalpolisen i Västra Götaland har under 2005 genomfört ett stort antal brottsutredningar. Under tiden 1 januari till 31 december har 128 personer dömts till fängelse i sammanlagt 427 år och 11 månader, fördelade på 53 olika ärenden. Många av dessa personer ingår eller är knutna till kriminella grupperingar och/eller den grova organiserade brottsligheten. Brott Dömda personer Sammanlagt straff Övrigt Grov utpressning mot en restaurangägare i Göteborg. 6 personer. 11 år och 5 månaders fängelse. Personerna har knytningar till Bandidos mc i Göteborg. Mord alternativt dråpförsök i Trollhättan. Domen meddelades person. 6 års fängelse. Knytning till Bandidos X- Team, Göteborg. Brottet var riktat mot en polisman. Grov utpressning i Göteborg. 1 person. 3 års fängelse. Personen har knytningar till Bandidos X-Team i Göteborg. Försök till utpressning och övergrepp i rättssak personer. 2 år och 4 månaders fängelse. Personer har anknytningar till Red & White Crew i Göteborg. 16 Länsmannen 2/2006

17 Brott Dömda personer Sammanlagt straff Övrigt Grov misshandel , Stigbergstorget i Göteborg. 11 personer. 25 år och 10 månaders fängelse. Personerna har knytningar till högerextremism. Personerna dömdes för att gemensamt och i samförstånd varit delaktiga i brottet. Rån och utpressning i Göteborg. 2 personer. 5 års fängelse. Personerna har knytningar till Brödraskapet Wolfpack och dömdes i Uddevalla Tingsrätt. Grov stöld och grovt häleri med knytningar till Varberg. 5 personer, 2 personer återstår, en av dem är häktad i sin utevaro. 8 års fängelse. Stölden omfattade jeans till ett värde av 25 miljoner kronor. Personerna har knytningar till Red & White Crew i Göteborg. Grovt narkotikabrott. Ärendet påbörjades under Domarna i ärendet meddelades personer. 42 år och 4 månaders fängelse. En del av de dömda personerna har knytningar till Bandidos X-Team och har dessutom samarbetat med litauer. Grov utpressning i Uddevalla. 3 personer. 4 år och 10 månaders fängelse. Personer har knytningar till Red & White Crew i Göteborg. Grovt skattebrott, bokföringsbrott, försvårande av skattekontroll och överträdelse av näringsförbud under i Göteborg. 1 person. 2 år och 6 månaders fängelse. Personen har knytningar till Hells Angels i Göteborg. Grovt narkotikabrott. 2 personer. 20 års fängelse. Ett stort parti cannabis beslagtogs. Ärendet hade förgreningar med Sverige, Danmark och Spanien och var kopplat till Bandidos mc. Grov misshandel i Göteborg. 2 personer. 1 år och 6 månaders fängelse. De dömda personerna har knytningar till mc-gänget Red & White Crew i Göteborg. Grovt narkotikabrott. 1 person. 9 års fängelse. Personen är knuten till Bandidos X-Team. Lotta Törnqvist Foto: Jan Strannegård Länsmannen 2/

18 18 Länsmannen 2/2006

19 Vittnesskydd här för att stanna Personsäkerhetsroteln är viktig eller snarare nödvändig för att komma åt den grova brottsligheten. Att erbjuda vittnen skydd är i många fall enda sättet att få dem att våga berätta vad de har sett. Vi kan aldrig garantera någons säkerhet, men vi kan göra ett så gott jobb som bara är möjligt, säger chefen för personsäkerhetsroteln. Personsäkerhetsroteln startades som en särskild insats inom LKP i februari Anledningen var ett hedersrelaterat ärende där det fanns behov av att skydda bevispersoner. Därefter har fallen avlöst varandra. Vittnesskydd har kommit för att stanna. Det har visat sig att det är näst in till omöjligt att bedriva förundersökningar mot grov organiserad kriminalitet utan det, konstaterar chefen för personsäkerhetsroteln som, liksom sina kollegor, måste skydda sitt namn. Ett verktyg Han anser att man ska se personsäkerhetsrotelns arbete som ett verktyg i verktygslådan för bekämpningen av den grova brottsligheten. Det är ett nödvändigt verktyg som ska användas tillsammans med spaningsroteln, kriminalunderrättelseroteln och utredningsroteln. Man arbetar både med defensiv och med offensiv personsäkerhet. Den defensiva handlar framför allt om att göra det omöjligt för de kriminella att hitta en bevisperson. Den offensiva används som skydd för anställda inom rättsväsendet, där det handlar om att få dem tillbaka i arbetet så snart som möjligt igen. Då arbetar man bland annat med att konfrontera de misstänkta med vad man vet. Slitsamt men stimulerande arbete Det är ett slitsamt, energislukande men samtidigt stimulerande och intressant arbete, säger rotelchefen. Våra handläggare blir mor, far, syskon, spottkopp och allt möjligt för de personer de skyddar. Bevispersonerna lever ju under en fruktansvärd press. De får ofta bryta helt och hållet med sitt gamla liv och det ställer naturligtvis stora krav på dem. Att välja Rotelchefen har varit med om att skicka bevispersoner till andra länder för att börja ett nytt liv. Det är givetvis skrämmande att tänka sig att lämna allt man har här hemma, men i de fallen har det inte funnits mycket val. Ibland kan det vara svårt att få folk att våga vittna, trots att man erbjuder dem skydd. Men alternativet är ofta inte så mycket bättre: Antingen går man till polisen och ställer upp och vittnar, med allt vad det innebär. Eller också lever man ett liv i total ofrihet, säger rotelchefen som menar att de kriminella gängen utnyttjar folks rädsla för egen vinning. Rädsla är en av människans absolut starkaste känslor. Rädslan kan slå ut allt, såväl fysiken som psyket. Vårt jobb blir att ta bort rädslan och försöka bygga upp personerna igen. Och insatserna handlar inte bara om akutskedet utan också om att ge dem en möjlighet till en framtid. Speciella egenskaper För att kunna arbeta inom personsäkerhetsroteln krävs det alltså att man själv blir hemlig. Detta i sin tur kräver ett starkt psyke och man måste också ha hög social kompetens för att klara av jobbet. Stresstålighet, högt säkerhetstänkande och flexibilitet är andra viktiga egenskaper för den som kan tänka sig att arbeta med att skydda bevispersoner. Nationella särskilda personsäkerhetsarbetet Från den 1 juli kommer personsäkerhetsarbetet att likriktas i hela landet. Ännu är det inte helt klart hur det kommer att se ut, men den kommer sannolikt att bli tre-fyra myndigheter som ansvarar för hela Sverige. Det kommer hädanefter att heta det Nationella särskilda personsäkerhetsarbetet. Malin Sahlström Foto: Sophia Sånglöf Länsmannen 2/

20 När dröm blir mardröm Det engelska låneordet trafficking är ett ord som Thomas Ekman, kriminalkommissarie vid polismyndigheten i Västra Götaland, tycker är vilseledande. Han vill hellre prata om människohandel eller sexslavhandel. Det talar om precis vad det handlar om. Mer konkret. Mer laddat. Thomas Ekman anser att det är nödvändigt att konkretisera människohandeln för att vi inte ska kunna fjärma oss från vad det egentligen handlar om; unga kvinnor som luras till andra länder för att under vidriga förhållanden säljas som sexslavar. Traffickinggruppen startade som ett projekt i februari Sedan 2005 är gruppen en del av den ordinarie verksamheten inom polismyndigheten i Västra Götaland. Ekman, som är ansvarig för informations-, utbildnings- och 20 Länsmannen 2/2006 metodfrågor samt nätverkandet i traffickinggruppen, säger att arbetet gick tungt i början. Vi skulle spana på ett helt nytt sätt. Bevisen som vi letade efter var av ett annat slag än inom annan spaningsverksamhet och den här typen av brottslighet var helt ny. Nätverk År 2005 startade utvecklingspartnerskapet Samverkan mot trafficking. Det är ett samarbete där myndigheter, enskilda organisationer, kyrkliga samfund, museer och universitet ingår. Samarbetet kommer att pågå under tre år. EU-projektet har målet att skapa bättre och effektivare rutiner för att skydda människohandelns offer och få hallickarna och sexköparna åtalade och dömda. Ekman säger att detta är en väldigt viktig del i arbetet mot människohandeln. Ett nätverk behövs för att flickorna ska lita på oss. Vi måste ha ett enat budskap och framstå som en enad front. De försöker ofta hitta anledningar att inte tro på oss eftersom de tappat tilltron till människor överlag. Fel fokus Han delar med sig av sina tankar kring att det fokuseras för mycket på offren, det vill säga de unga kvinnor som kommer från andra länder till Sverige för att sedan säljas. Med detta menar han inte att dessa unga kvinnor ska lämnas vind för våg. Mycket arbete läggs ned på att hjälpa dem här på plats för att de sedan ska kunna återvända hem under värdiga förhållanden. Det han vill lyfta fram är att detta arbetet tyvärr inte innebär att problemet försvinner. För att få till stånd en riktig skillnad i samhället behöver vi ta de som säljer

21 och de som köper dessa kvinnor. Vi måste fokusera på förövarna; hallickarna och sexköparna. Det är sexköparna som gör människohandeln möjlig. Snabba pengar Det är pengar det handlar om. Snabba pengar. Hallickarna är kopplade till en grov organiserad brottslighet som rör sig även utom Sveriges gränser. Det är narkotika- och vapenhandel samt annan kriminell verksamhet som sprids som ringar på vattnet kring människohandeln. Sexköparen är en del av detta. Han finansierar det hela och gör det möjligt. Han poängterar ett flertal gånger hur viktigt det är att vara konkret när det talas om människohandel. Man pratar ofta om det på för hög nivå. Jag pratar om lukter, smaker och smärta. Flickorna får svårt att till exempel äta på grund av det de utsätts för. Ärenden i Göteborg visar att de kan bli sålda upp emot 15 gånger per dygn. Förstå vad detta gör med en människa. Det är viktigt att vi talar klarspråk. Hon som säljs Det är oftast unga kvinnor strax över 18 år som kidnappas eller luras till Sverige. Polisen har hittills inte träffat på någon ung man som sålts, men migrationsverket har vid något tillfälle givit uttryck för en misstanke om detta. Det är svårt att hitta bevis. Många av de unga kvinnorna har försvunnit under spaningstiden, vilket kan betyda att hallicken har sålt dem igen. Kvinnan är som en vara som kommer på lördag En ny hallick annonserar ut henne på internet igen. Han vill ha in henne i verksamheten så fort som möjligt för att få tillbaka de pengar han betalat för henne, säger Ekman. Hallicken är ofta en man från kvinnans hemland, men även kvinnor agerar hallickar. Kvinnor som en gång själva har blivit sålda men som nu gör detta för att slippa. Sexköparen å sin sida rättfärdigar det han gör genom att säga att kvinnorna vill detta. Men sanningen är den att de måste se villiga ut. De tvingas göra ett bra jobb. Detta innebär att det ska verka som att det de gör är deras högsta önskan. Då deras högsta önskan var att få ett bättre liv. Tyskland och fotbolls-vm Det går inte att jämföra Göteborgs EM i friidrott med Tysklands fotbolls-vm om vi pratar om människohandel. Tyskland har inte vår sexköpslag de har statliga bordeller. Problemet är så mycket större där. Rikspolischefen har kritiserat Tyskland i den här frågan under ett internationellt möte. Med bakgrund av bland annat detta vill den svenska polisen jobba hårt mot människohandeln under friidrotts-em i Göteborg. Sverige ska föregå med gott exempel. Ekman säger att det är tur att vi i Sverige har både sexköpslagen och lagen om människohandel, men konstaterar att det ändå är svårt att komma åt den här typen av kriminalitet. Det är svårare för en hallick att verka här än i till exempel Norge och Danmark där lagstiftningen ser annorlunda ut. Men det faktum att sexslavhandeln sker i det fördolda gör att den är svår att komma åt. Sverige vill vara en förebild i jobbet med detta och ligger trots allt i framkant vad gäller lagstiftningen kring människohandeln. Därför är det också extra viktigt att Polisen under friidrotts-em visar att det är ett prioriterat arbete. Det krävs en internationell vakenhet kring detta för att det på sikt ska ge de resultat man inom traffickinggruppen eftersträvar. Polisens arbete under friidrotts-em Det som gör arbetet under EM extra svårt är att det är under en begränsad tid. Hur ska Polisen hinna få fast hallickarna och sexköparna? Hur ska de hinna skaffa bevis under en period av en till två veckor? Ekman berättar att de har fått extra resurser i form av en åklagare från Internationella åklagarkammaren som kommer att vara i beredskap under hela tvåveckorsperioden. Dessutom försöker Polisen störa verksamheten genom att sätta fokus på sexköpare och hallickar. Exakt hur Polisen går till väga kan Ekman inte berätta, men en viktig bit är att identifiera de olika sätten som hallicken marknadsför sina så kallade varor på. Merparten marknadsförs på internet, men det kan även ske utanför porrklubbarna i stan. Taxibilar, pubar, barer, hotell är andra arenor. Under EM får traffickinggruppen hjälp av Rikskriminalpolisen i övervakandet av annonserna på internet. Dessutom arbetar Polisen mycket med tips. Polisen har haft, och kommer att ha fler, informationsträffar för hotellpersonal inför EM. De är nyckelpersoner och det är viktigt att öka deras medvetenhet så att de vet vilka saker de ska uppmärksamma på hotellen. De måste våga tro på det de ser. Tre mål Polisen har tre konkreta mål. De ska informera om sexslavhandeln. Vilka är offren, vilka är hallickarna och sexköparna? Detta för att få omgivningen att förstå vad det handlar om. Polisen är beroende av tips och för att kunna lämna tips måste till exempel en hotellreceptionist veta vad han eller hon ska uppmärksamma. Det andra målet är att stödja och skydda offret. Att hjälpa den unga kvinnan så fort som möjligt. Först här i Sverige och sedan med att få ett skyddat boende i sitt hemland. Det tredje målet är att fånga och lagföra hallickarna och även sexköparna. En dröm i kras För varje kvinna som luras till andra länder under förespeglingen om ett bättre liv är detta en personlig tragedi. De kommer från fattiga hemförhållanden, ofta från länder i Östeuropa. Det är inte svårt att förstå att de hyser en längtan efter ett liv med fler möjligheter än vad de kunnat finna på hemmaplan. När utredningen är slutförd och förövarna förhoppningsvis dömda vill flickorna ändå oftast hem. Hemma är ändå hemma för de allra flesta, säger Ekman. Sophia Sånglöf Foto: Anna Andreasson Länsmannen 2/