GILLESCOUTEN. Den jäntan vill jag träffa! läs på sid 9. Tidskrift för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Årgång 56 Nr 4 nov 2006

Transkript

1 GILLESCOUTEN Tidskrift för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Årgång 56 Nr 4 nov 2006 Arne Sandin på extra Landsgilleting och Gillemästarmöte se sid 3 Den jäntan vill jag träffa! läs på sid 9 Gillescouter i Karlfeldtsgården se sid 11

2 2 S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Box 2034, Huddinge Kansli: Stuvsta Torg 4, Huddinge tel och fax Kansliet har ej öppet på bestämda tider, men telefonsvarare finns. gillekansli@telia.com PlusGiro Gåvor till SGSSs fonder Bärarlaget, Sten Thiels fond, Fonden Dan Winthers minne, Jenny Rieck-Müllers fond och Lettlandsfonden insätts på SGSSs plusgirokonto ovan. Ansökan om medel riktas till SGSS, adress ovan. Landgillerådet Arne Sandin Landsgillemästare Esplanaden 4, Haninge Torsten Hansson vice Landsgillemästare Serenadvägen 1, Borlänge , , torsten.ha@telia.com Yvonne Austvik Landsgilleskrivare Brombärshult 1, Åskloster Kerstin Svärling Landsgilleskattmästare Forsavägen 48, Bandhagen Christer Forsgren Trastvägen 4 c, Umeå Staffan Sjunnesson Markvägen 7, Oxie Gunilla Engvall Internationell sekr. Kyrkbåtsgatan 7, Västerås , gunilla.engvall@vasteras.se GILLESCOUTEN Tidskrift för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Box 2034, Huddinge Ansvarig utgivare: Arne Sandin (adress ovan) Utkommer med fyra nummer per år Nr 1 19 februari 2007, manusstopp 15 jan Nr 2 30 april 2007, manusstopp 15 mars Manus sänds till Redaktionskommitténs ordförande: Torsten Hansson (adress ovan) Typsnitt: Optima och Times New Roman Papper: Galeri Art Silk 115 g Tryck: Th Sahlanders Grafiska AB, Falun ISSN Gillearrangemang januari :e Grossarlmötet, Österrike maj 2007 NBSR-seminarium (Nordic Baltic Subregion) i Vilnius, Litauen 2 3 juni 2007 Landsgilleting i Åhus juni th ISGF European Conference, Krakow, Polen juli 2007 jiingijamborii, Nationell Jamboree, Rinkaby, Kristianstad November 2008 ISGF världskonferens, Tunisien 29 juli 9 augusti 2011 Världsjamboree i Sverige, Rinkaby, Kristianstad I detta nummer Omslag: Landsgillemästaren på Gillemästarmötet i Västerås (foto: Sven Janson); Karlfeldtsgården (foto: Torsten Hansson); Annalisa Haggård (foto: Sven Janson). Gillearrangemang; Landsgillemästaren har ordet 2 Gillemästarträff; Framtidsprojektet 3 Porträtten 4 5 Nytt gille 5 Fimärksbanken; Treklöverhemmet; Aktivitetsbanken 6 Internationellt; Fredsbudskap 7 Gillena berättar 8 11 Den jäntan vill jag träffa! 9 Saxat; SGSSs fonder 12 Vad har scouting betytt? 13 Saxat; Valberedningen; Nya medlemmar 14 Har gått hem; Bildstafetten 15 Julhälsning; Läs och lär; Beställ från Gillekansliet 16 Landsgillemästaren har ordet Vår framtid! I går kom vi hem från det extra LGT och Gm-mötet i Västerås. Det kändes härligt med den positiva inställning som där präglade både arrangörer och deltagare. Fina nya flotta presentationsbilder om våra evenemang och vår framtid gör att intresset verkligen ökar. Jag tror att vi är inne på rätt väg i vår strävan att marknadsföra gillescouting i Sverige. Vi måste se positivt på utvecklingen i samhället, följa med och verkligen visa att gillescouter kan och vill. Låt oss studera vad förbunden tagit fram i Färdplan för framtiden, ta till oss de tankar och idéer som scoutförbunden kommit fram till, anpassa dessa till vår organisation och verkligen satsa på nya produktiva mål och satsningar. Dvs se till att stärka gillescouting i Sverige inför framtiden. Men vänner: Vi måste alla hjälpas åt! På det extra LGT i Västerås togs beslut för andra gången om de motioner som togs första gången på LGT i Kjesäter Detta innebär bl.a att vi i fortsättningen kan ta beslut om erforderliga stadgeändringar direkt på ett kommande LGT (under förutsättning att förslag härom inkommit som motion till LGR senast den 1 februari tingsåret). Nästa år står många intressanta evenemang i kalendern. LGT i Skåne i juni, Europakonferens (ISGF) i Krakow i Polen också i juni, den stora satsningen på jiingijamboriin i Rinkaby (med stora möjligheter att visa fram gillescouting) i juli. Glöm inte heller innevarande års nya satsning på distribution av Fredsljuset Prata om vår framtid inom Ditt gille och delta i arrangemangen. Dvs var aktiv i vår strävan att utveckla och stärka gillescouting i Sverige. Arne

3 Gillemästarträff i Västerås Den oktober var det gilleträff i Västerås. Det lokala gillet inbjöd till en välordnad samling på KFUK/Ms anläggning Lövudden. De fagra höstfärgerna gav en perfekt inramning till det extra landsgilletinget och till gillemästarträffen. Över Mälarviken kunde de ca femtio deltagarna skåda Västerås skyline. Vi fick även uppleva en guidad tur i staden och besöka ett flygmuseum för att på nära håll beskåda gamla och nyare flygmaskiner, både militära och civila. På lördagskvällen var det festmåltid med efterföljande dans till scoutdiscjockey. Och då solen på söndagsmorgonen just steg upp över Mälaren hissade vi gilleflaggan och sjöng Din klara sol går åter upp.. Den viktigaste frågan, som behandlades under helgen var scoutings och gillescoutings framtid. Laila Boxtröm redogjorde för utvecklingsgruppens arbete. Hon utgick från scoutrådets mål 2015, som bland annat siktar mot en medlemsutveckling av den svenska scoutrörelsen mot Detta mål fastställdes på en utvecklingskonferens på Kjesäter under fyra decemberdagar Man har redan enats om ett gemensamt scoutprogram och ett av greppen är att arrangera de två internationella lägren på Rinkaby: jiingijamborii 2007 då scoutrörelsen fyller 100 år och världsjamboreen 2011 då scoutrörelsen i Sverige fyller 100 år. Laila Boxström på Gillemästarträffen (foto: Sven Janson) Gillescoutrörelsen i Sverige måste haka på. Det stora jobbet med detta måste göras ute i de lokala gillena. Men LGR måste planera aktiviteter och tyngdpunkten bör läggas på våra stora samlingar, LGT 2007 i Åhus och LGT Laila föreslog verksamhetsområden som bör prioriteras och tidningen kan här återge anförandet i punktform, samt huvuddragen i den efterföljande gruppdiskussionen. Torsten Hansson LGR och Tuna Scoutgille, Borlänge Syftet är att skapa en långsiktig plan för gillescoutings utveckling fram till Landsgillerådet (LGR) utarbetar tillsammans med gillena en arbetsplan som delas in i delmål vilka redovisas vid LGT 2007, 2009 och De åtta arbetsområden som projektgruppen valt är: * Följa utvecklingen av scoutverksamheten och skaffa oss kunskap om scoutprogrammet/metoden. * Samarbete och kontinuerlig utveckling tillsammans med scoutförbunden. * Öka kunskapen om gillescouting (ISGF strategiplan 2005). * Tillämpa livslångt/livsvitt lärande. * Föryngra scoutgillena. * Stödja kårerna i scoutverksamheten. * Veta mer om vad nya/yngre medlemmar förväntar sig av gillescouting. * Öka omvärldens kännedom om oss (ISGF strategiplan 2005). Deltagarna på Gillemästarträffen ombads att prioritera de viktigaste FRAMTIDS-projektet punkterna. I bikupor diskuterades det livligt. Gillemästarmötet ville i första hand satsa på: Öka kunskapen om gillescouting: Kan ske vid Jiingijamborii 2007 och Kopparbos läger. Bl a genom gillescouternas café, där all tänkbar information om vår verksamhet ska finnas. Och med information till scoutkårerna, till stor del gillenas ansvar. Men de måste då ha större kännedom om hur scouting bedrivs i dag. Här kommer projektgruppens första punkt in. Vidare kan scoutledare inbjudas till våra vandringar; en svensk variant av Explorer Belt. Föreslogs en informationssida om gillescouting på vår hemsida; lätt att skriva ut och använda när nya medlemmar ska värvas Föryngra scoutgillena: Här kom olika förslag om hur gillen kunde vara sammansatta vad gäller ålder och intressen. Prioriteringen av övriga punkter fördelade sig ganska lika. Samarbete med scoutförbunden har fått en start med förfrågan från Svenska Scoutrådet om hjälp med en Aktivitetsbank. (Se artikel på sid 6) Tilllämpa livslångt/livsvitt lärande: Vi har stor livserfarenhet, mycket att lära ut, men bör veta mer om vad nya medlemmar förväntar sig av gillescouting, t ex scouter från andra kulturer. Stödja kårerna i scoutverksamheten: Vi har tid, kunskap, är flexibla, kan göra punktinsatser. Omvärldens kännedom om oss: PRplan skall utvecklas. Vad skall den innehålla? 3

4 Porträtten Arne Sandin och Torsten Hansson på Gillemästarmötet i Västerås 2006 (foto: Sven Janson) Från vargunge till vice kårordförande Arnes långa scoutliv startade i vargungarna. Det var så roligt att föräldrarna försiktigtvis kollade att läxorna var gjorda först. Uppgifterna i scoutkåren Vikingarna i Stockholm följde genom åren och Arne blev en av två vice kårordförande. Det fanns en administrativ och en teknisk. Arne blev den tekniske. Kontakten med kåren håller än. Numera är Arne revisor. Yrkesliv Arne har varit Telia trogen och tror nog att scoutlivets erfarenheter har varit till nytta i arbetet i ledningsgrupper. Gillescouting Första kontakten var en notis i en scouttidning. Tidigare hade begreppet gillescouting varit okänt för Arne. Nu ringde han upp 4 dåvarande gillemästaren i scoutgillet S:t Örjan och anmälde intresse. Gillemästaren, Mary Kragh, blev glatt överraskad av att en så ung person hörde av sig! Arne tyckte nog att det lät lite konstigt, han närmade sig i alla fall pensionsåldern. Han blev inte avskräckt utan anslöt sig till gillet. Det var på landsgilletinget i Helsingborg, som Arne fick djupare kännedom om gillescoutings mål och medel. Landsgillerådet Arne tog plats i landsgillerådet 1997 men utan någon speciell uppgift och fick då fördjupa kunskapen om rörelsen. Som landsgillemästare 2001 Nu förändrades rollen och ansvaret växte. Arne höjde ribban för sig själv och kommittéerna genom att skärpa rapport- och redovisningsansvar. Han fann också att medlemmar med ansvar får ta ur egen portmonnä många gånger, vilket kan bli ett hinder för deltagande i t ex representativa uppgifter. Önskningar Arne önskar sig medel att betala en anställd på kansliet och fler engagerade gillescouter. Han hoppas också på starkare band mellan gilleröreisen och scoutorganisationerna. Han tycker att vi fortfarande har svårt att informera scoutförbunden om att vi inte vill dränera dem på ledare. Vi borde hitta vuxna medlemmar på alla nivåer i scoutlivet men vi måste också anpassa vårt budskap till mottagaren. Gillerörelsens Framtidsprojekt och scoutrådets Färdplan för framtiden skall hjälpa oss att gå i takt med tiden. Och det internationella arbetet är en fredsfråga, en del av vårt mål, det kan vi inte välja bort. Margareta Hedman

5 Vi har sett dem på landsgilleting, gillemästarmöten och i Gillescouten men vilka år de egentligen? För att utröna något om bakgrund och visioner gör Gillescouten intervjuer med medlemmarna i landsgillerådet och börjar med landsgillemästaren Arne Sandin och dess vice Torsten Hansson. Torsten Hansson 1946 fick Krylbo en vargunge, som så småningom växte upp och blev seniorscout i seniorlaget Ånghästarna. Efter femtio år samlas Ånghästarna fortfarande varje långfredag. Det kan man kalla hållbart kamratskap! Under studietiden på Tandläkarhögskolan fanns inte tid för scouting. Torsten kom som färdig tandläkare att arbeta, först i folktandvården i Avesta och sedan tillbaka i Krylbo som poliklinikföreståndare. Där återkom han till scouting som kårordförande. Torsten säger som så många andra att han fått så mycket genom scoutlivet att en ledarroll är en sorts gengåva. I chefs- och ledarroller fick Torstens erfarenheter av arbetet i scoutpatrullen stor betydelse. Patrullen blev för Torsten mönsterbildande också i yrkeslivet. Han minns än idag hur stort ansvaret kändes då han blev vald till patrulledare. Vuxenscouting Torsten arbetade under 80-talet i Svenska Scoutförbundets Grenråd vuxen. Det var ett försök att samla vuxna scouter i vuxenavdelningar. Men det blev egentligen aldrig någon succé. Bland annat fann de hur dåtidens gillescouter upplevde grenrådets program för vuxengrupper som ett hot mot den egna verksamheten. Men så var det aldrig. Hemma i Borlänge saknade han gillescouting, som han såg som en naturlig fortsättning efter ett aktivt ledarskap. Gillescouting Scoutgillet Creutz lave bjöd in Ulla Eek och Torsten Hansson m fl till Falun och de upptogs som gillescouter. Kopplingen till scouting kändes stark, men inskolning till gillescouting skedde först med studiecirkeln. Fortsatt gemenskap med scoutkamrater kändes stimulerande. Så småningom avknoppades medlemmar i Creutz lave till Borlänge och Tuna scoutgille bildades. Genom Ulla, som var medlem i landsgillerådet och senare även i den internationella styrelsen, fick man både kunskaper och information. Som vice landsgillemåstare Torsten fick uppgiften vid inträdet i landsgillerådet och visste inte vilka arbetsuppgifter, som skulle läggas på honom. Erfarenheterna från tiden som klinikchef kändes även här som ett stöd i arbetet. Stöd har Torsten också fått från landsgillemästaren och från Anna Bensow på kansliet. Hur ser han då på framtiden? Torsten tror på framtiden, men ser allvarligt på utvecklingen om inget trendbrott sker. Han tror ändå att gemenskapshungern från fd scouter skulle kunna stillas genom just gillescoutrörelsen. Hurra! Önskningar En fördubbling av medlemstalet och tid till mer idealitet i föreningslivet. Möjlighet att söka upp alla vuxna scouter och förena dem i gillescoutrörelsen. Högre status och en bättre bild av gillescouting. Råd att köpa konsulter och stöd till regionerna med konsulenter. Medlemsökning genererar sig inte själv mycken kraft måste till! Vi måste anamma ny teknik, formulera vårt budskap till mottagare av olika slag, erbjuda stöd till scoutkårer, förbättra kontakten med Svenska Scoutrådet, delta i de stora scoutlägren. Scouting och gillescouting är internationella rörelser varför inte engagera oss i att stå som värdar för en internationell konferens i Sverige? Vi har glädjen hälsa ett nytt scoutgille välkommen: Guldgrävarna i Skellefteå Margareta Hedman Gillemästare Tommy Viklund, Södra Hamng 20 B, Skelleftehamn, Gilleskrivare Kristina Sandberg, Skidstigen 1, Skellefteå,

6 Vargunge på frimärke 6 Frimärksbanken En stor eloge till Kalle Mattsson, för hans enastående ideella arbetsinsats för Frimärksbanken! Vid Landsgillemästarmötet i Västerås rapporterades att han sålt för över kronor hittills i år! Där fick han från sex scoutgillen ytterligare 25 kg frimärksklipp och vykort, som nu skall sorteras och försäljas. Stort tack till givarna! Vid storlägret i Rinkaby nästa år blir det försäljning av frimärken och vykort samt tombola med frimärkspriser, såsom första-dags-brev. Bräcke Diakoni tar över Treklöverhemmet Kära scoutvänner! Jag hör till dem som i många år och med glädje läser er tidning. Grattis till en bra publikation! Så inleder Rolf Schnackenburg, ordförande i Treklöverstiftelsen, sitt brev till redaktionen. Han vet att det bland läsarna finns många som tidigare arbetat för att få ihop medel till Treklöverhemmet, och han fortsätter: Som ni vet har de senaste åren varit svåra för oss och i år har vi tvingats sälja den fina anläggningen för neurologisk rehabilitering. Ny ägare är Bräcke Diakoni. I sitt tal vid överlämnandet den 4 maj förklarade han att scouterna som drivit verksamheten sedan 45 år var fyllda av motstridiga känslor: Vi känner sorg över att inte kunna fortsätta Ingmar Hellsefors, ordförande i Bräcke Diakoni, skakar hand med Rolf Schnackenburg, ordförande i Treklöverstiftelsen, efter köpet av Treklöverhemmet för neurologisk rehabilitering. Red. vårt arbete här, men samtidigt glädje över att Treklöverhemmet hamnar i så goda händer. Rolf Schnackenburg påminde om Sveriges Flickors Scoutförbund, med Estelle Bernadotte som chef, som startade riksinsamlingen på 1950-talet, vilken efter mycket hårt arbete och uppoffringar resulterade i Treklöverhemmet. Allra mest glädjande är naturligtvis att vi vet att Treklöverhemmet kommer att kunna drivas vidare under Bräcke Diakoni som har så många kompetenta krafter. Det viktigaste för oss var nämligen inte pengarna utan att verksamheten som en gång startades av Sveriges flickscouter skulle leva vidare menade Rolf Schnackenburg. Skapa Scouternas Aktivitetsbank! Kunskapen om bra programaktiviteter är stor i scoutsverige, men idag är den utspridd och dokumenterad i olika former. Nu ska vi samla den kunskapen på ett ställe i form av en stor webbaserad aktivitetsbank. Aktivitetsbanken kommer att göra det möjligt för ledare och scouter inom alla förbund och kårer att utbyta idéer och erfarenheter med varandra på ett enkelt sätt. Med Aktivitetsbanken ska vi skapa en databas fylld med tips på aktiviteter där man kan söka inspiration, information och stöd i sin lokala verksamhet utifrån sina egna behov. I Aktivitetsbanken kommer det även att finnas planeringsverktyg för schemaläggning av terminen och dess olika scoutmöten. Vår förhoppning är att Aktivitetsbanken på så sätt ska avhjälpa den tidsbrist som många ledare känner idag. Lanseringen av webbplatsen sker i februari 2007 och nu behöver vi Gillescouternas hjälp att fylla Aktivitetsbanken med aktiviteter! Inom alla våra scoutförbund finns det massor av gammalt programmaterial som är jättebra och vi behöver er hjälp att lägga in dem i banken. Visst material finns i digitalt format, så där handlar det mest om att klippa och klistra. Äldre material måste kopieras manuellt. På finns det ett webbformulär där man skriver in alla aktiviteter så hamnar de automatiskt hos mig på Svenska Scoutrådet. På hemsidan finns det tydliga instruktioner om vad som ska stå var. Materialet som ska läggas in får ni av mig, Linda Hagberg, projektledare för Aktivitetsbanken. För mer information kontakta mig på telefonnummer eller via mail: linda.hagberg@scout.se. Er hjälp skulle vara ovärderlig! Scouthälsningar Linda Hagberg

7 Internationellt SCOUTELDEN the Scout & Guide Spirit Flame en symbol för starten på scoutings nya århundrade. Inledningen av ett nytt sekel inom den världsomfattande scoutrörelsen är en lämplig tidpunkt för gillescouternas internationella förbund (ISGF) att introducera en permanent symbol, SCOUTELDEN, som representerar rörelsens innersta. Till ISGFs uppgift hör att bidraga till ett bättre samhälle och följaktligen till en bättre värld. Det börjar med samarbete mellan oss människor, så att vi kan inse värdet av det vi har gemensamt. Samarbete lägger grunden till positiv social, andlig och personlig utveckling. Detta bidrar till en bättre värld. Äventyr, internationell vänskap, jämställdhet, personlig utveckling, nya erfarenheter och kreativitet är de huvudsakliga beståndsdelarna i the Scout & Guide Spirit (scoutandan). Den 22 februari 2007 kommer en eld att tändas på Baden-Powells grav i Kenya. Elden skall sedan bäras till fots genom Afrika och Europa och vara framme i Brownsea Island den 1 augusti 2007, där 100-årsjubileet firas. Projektet SCOUTELDEN gäller inte bara de åtta länder som elden skall passera, utan hela ISGF. Scouternas världsförbund har godkänt projektet och såväl de som ISGFs medlemsländer har tillskrivits och uppmanats att komma med idéer för firandet. I Gillescouten nr införs Landsgillerådets rekommendationer för det svenska firandet. Källa: World Gazette Mondial W-COM Världskommittén för ISGF/AISG samlad vid Världskonferensen i Lillehammer 2005 Främre raden fr v: Rigmor Lauridsen, Danmark, ordförande Martine Lévy, Frankrike och Leny Doelman, Nederländerna. Bakre raden fr v: Anne Dupont, Belgien, Ales Cerin, Slovenien, vice ordförande Mohamed Néjib Gharbi, Tunisien, Brett Grant, Australien, vice ordförande Bjørg Walstad, Norge, Linda Bates, Kanada, Abdessalam Benmoussa, Marocko, Mario Sica, Italien och Surech Jessaram Lawani, Indien. Prenumerera på den internationella gillescouttidningen World Gazette Mondial Sätt in 50 kronor på SGSSs plusgiro Enkelt! Fredsbudskap för Fredsljuset från Betlehem för Fredsljuset från Betlehem Peace is not something which exists independently of us, nor is war. The political leaders, policy makers and army generals who have responsibilities är with inte respect något to som peace finns are members oberoende of av our oss. own Krig human gör family, det inte the Fred heller. society De that politiska we as individuals ledarna, have de som helped skapar create. politiken, Peace in liksom the world armégeneralerna som har ansvar när det gäller fred, är medlemmar av thus depends on peace in the hearts of individuals. The Dalai Lama vår egen familj av människor, samhället som vi som individer har varit Fred med är inte om något att skapa. som existerar Fred i världen oberoende beror av oss därför människor, på att det ej heller finns krig. De politiska ledarna fred och i allas deras våra målsättning, hjärtan. liksom armégeneralerna, har ansvar för freden. De är alla medlemmar av vår egen mänskliga familj och det samhälle som vi som Hans individer Helighet varit med om att skapa. Fred i världen beror därför på att Dalai det finns Lama fred i varje människas hjärta. Dalai Lama 7

8 När färden gick till Köge Kristianstads vänort i Danmark Våren 2005 var vårt scoutgille i april på en tur till Svarta Bergen Hägghults stenbrott. Då kom också några danskar dit och en av dem såg att Kalle Balsby hade sitt gillemärke på tröjan. Hon pekade på det och sa att hon också var gillescout. Det blev mer pratat dem emellan och då det visade sig att de kom från Köge Kristianstads vänort pratades det om utbyte våra gillen emellan. Kalle - Karl Erik och Inger Karlsson och Roy och Lillemor Alnebeck var i höstas nere på ett första besök och förberedde för oss att göra en större satsning. Fredag morgon den 19 maj samlas vi 22 som ska till Danmark. Vi fyller de sex bilar som behövs och kl startar äventyret. Väl framme i Råå, där scoutmuseet finns i källaren i Råå kyrkas lokaler bjuds vi på härligt morgonfika som ordnats av gillemedlemmar i Helsingborg. Scoutmuseet i Råå Under uppehållet här berättar Eyre Wahlsten om arbetet med museet och som den förnämlige lägerbålsledare han är lär han oss att sjunga Sockerbagaren på melodin O sole mio. Vi tar god tid på oss att bese det fint ordnade museet. Så är det dags att ta en HH-färja över till Helsingör. Därifrån kör vi den berömda kustvägen bort till Snekkerstens hamn innan vi lämnar kustvägen och kör söderut till Fredensborgs slott. Här blir det en kort promenad fram till slottet. På småvägar går färden mot kusten och Gilleleje, där det blir ett kort stopp för förfriskningar i hamnen. En gammal Rolls Royce tilldrar sig mångas intresse där och den går att köra visar den engelske ägaren. Slutmålet den första dagen är ferie- & utflyktscentret Sankt Helene, det vandrarhem i Tilsvildeleje där vi ska övernatta. Längs Roskilde fjord Lördagen den 20:e inleddes med frukost sedan rummen städats och så var vi klara att åka mot det egentliga målet för vår färd Köge. Den gick längs Roskilde fjord med atomförsöksstationen på Risö. Klockan 11 mötte vi på en parkeringsplats i Köge våra värdar för två dagar i Kristianstads vänort. Vi fick vandra med dem genom gamla delar av staden upp till torget och Rådhuset. Det var stor torgdag och mycket folk i gång. I Rådhuset togs vi emot av vice borgmästaren John Kjeldberg, som berättade om staden. Tyvärr gick nog ganska mycket oss förbi, då han pratade rätt snabbt och tyst. Vi bjöds på svalkande drycker innan det var dags att promenera vidare till gillmedlemmarna Karen och Axel och deras gamla intressanta hus i stadens centrum. Här bjöds vi på kaffe med tilltugg. På konstmuseet i Köge Sedan kom den stora upplevelsen den dagen besök på konstmuseet Köge Skitsesamling. De mest kända konstverken i museet är Björn Nörgårds 17 stora kartonger till drottning Margaretas gobelänger. En ung duktig kvinnlig guide gjorde att man kunde förstå innehållet Danmarks historia i bild i dessa fantastiska konstverk. De har sedan omvandlats till gobelänger i ett franskt väveri och finns nu i Köpenhamn i Christiansborg. Sedan vandrade några en tur genom Köge medan andra var trötta och fick åka till vandrarhemmet i Köge för inkvartering och en stunds vila. Lördagskvällen blev en verkligt trevlig upplevelse och exempel på danskt gemyt. I scouthuset hade gillemedlemmar ställt i ordning festligt dukade bord med vackra blomsterarrangemang. Inga språkproblem Runt dessa satte sig en god blandning danskar och svenskar och det verkade inte vara några språkproblem under kvällens fest. Ur ett snyggt illustrerat sångblad sjöng vi oss samman mellan rätterna. Ur våra medhavda sångblad inte så snygga som de danska kunde vi också sjunga lika friskt. Den nyvalde gillemästaren var på Island och i hans frånvaro fungerade Kjeld Erkmann som en utmärkt värd. Vår Bengt Jönsson ställdes i en språktävling mot John Smidth Höst, där det gäll- 8

9 Gillena berättar Här bjöds vi på dagens lunch, där man verkligen kunde smörja kråset. Centrum utgjordes av ett flera våningar högt bord med en massa mat av olikas slag. Och på bord intill fanns ännu mer mat. Det var ett mycket frekventerat ställe som låg alldeles vid kusten. de att förstå vad som menades på danska respektive svenska. Bengt vann med siffrorna Tre kvinnliga gillemedlemmar framförde H C Andersen berättelsen om hönan som tappade en fjäder på ett kul sätt. Torsten framförde vårt tack för utmärkt värdskap och överlämnade tillsammans med vice gillemästarna Karin och Kalle några ljusstakar i svart granit. Söndagens första stopp skedde vid Vallö slott där Tove Givskov berättade om slottet. Det var Tove som träffade på vårt gille, när vi var uppe i Svarta Bergen. Anhalt nummer två var ute vid Stevns Klint. Vi tittade på den gamla kyrkan vars kor störtade i havet Vi var inne i den del av kyrkan som står kvar. Där Absalon hämtade sten I parken intill står en minnessten med berömda mäns namn, bl.a. Absalon, som hämtade sten härifrån till sin borg, Köpenhamn. På småvägar gick så färden till borgen Gjorslev, som vi fick se från parken. Nu bör- jade vårt trevliga besök lida mot sitt slut. Slutmålet för söndagens utfärd var också någonting extra. Det var traktörstället Gjorslev Bögeskov. Den jäntan vill jag träffa! Det var i slutet av 1920-talet, som scoutchefen Ebbe Lieberath fällde de orden till David Sjölander i Västerås Scoutkår, när de satt på första bänk på teatern i Västerås och såg flickscouten Annalisa framträda på scen i samband med scoutkårens jubileum. Sedan dess bär Annalisa scoutnamnet Jäntan. I dag är Annalisa Haggård i full vigör verksam i S:t Georgs Scoutgille i Tiveden. Hennes vitalitet och glada humör inspirerade alla sanna gillescouter på Gillemästarmötet i Västerås den oktober, där hon berättade. Yassakaa för Jäntan! En gång scout alltid scout! Sven i Tuna På småvägar till scoutgården Färden gick sedan tillbaka på andra småvägar i Stevns och slutmålet var scoutgården. Där samlades vi kring flaggstången och den danska flaggan halades och vi tackade våra danska nya vänner och kramade om dem och hoppas nu att vi ska kunna återgälda vad de gjort för oss. Text och foto: Karl Erik Sundström färdskrivare för S:t Georgs Scoutgille Kristianstad 9

10 Gillena berättar Regionträff i Alingsås St. Georgs Scoutgille Vinga hade förmånen att vara värdar för Regionträffen 2006 som skulle hållas i Alingsås. Varför just Alingsås? Gille Vinga har sina medlemmar inte bara i Göteborg utan utspridda söder om Göteborg, samt ett antal i Alingsås. Vi hade också medlemmar från Kungälvs Scoutgille en kortare tid i vårt Gille. Staden Alingsås och gil1evännema där har fått en särskild plats i övriga medlemmars hjärtan, därför Alingsås den här gången. Regionkommittén hade inga svårigheter med de praktiska detaljerna, vi hade ju gjort sådant här tidigare. Vår ambition var att på bästa sätt infria våra gästers förhoppningar om en fin dag tillsammans med andra gillescouter. Den 2 september samlades 33 deltagare och önskades välkomna av vice Gm Bertil Jansson, superscouten. Efter att ha pratat oss samman med gamla gillevänner i regionen och haft mysigt och gott en timmes tid, vad hände då? Jo, regnet hade upphört, himlen var blå och solen sken. Underbart! Tack för kaffet! Vi delade upp oss i två grupper. Inga- Britt Mattsson var ansvarig för besök på Alingsås museum. Intendenten Eva Andersson, berättade om stadens son, Jonas Alströmer. Hennes engagerade framförande fick en mycket uppmärksam och tacksam åhörarskara, som tog till sig allt om industrimannen och om museet, som från början var magasinslokal. Alingsås museum är stadens äldsta hus byggt 1731 av Jonas Alströrner och är nu sedan 1983 byggnadsminnesförklarat. Alströmer är också välkänd i historieböckerna om potatisens betydelse i det svenska jordbruket. Varför skulle annars Alingsås stad ha potatisfestival vartenda år, när de första färska potatisarna kommit upp ur jorden? Kerstin Hjelm, Alingsåsbo hela sitt liv, tog hand om stadsvandringen, som med henne som guide blev till en skön avkoppling att få röra på benen en stund. Hennes kunniga och trevliga upplägg under vandringen om broar, torg, gamla hus och nybyggnader men framförallt om de goa kafégårdama 10 som ger Alingsås sin speciella atmosflir och charm. Kan förstå att Alingsås redan 1984 erhöll Europa Nostras diplom för ett föredömligt bevarande av den gamla träbebyggelsen. Läste att det året var Alingsås ensam mottagare i Sverige av den utmärkelsen. En av våra medlemmar i Gille Vinga är rullstolsburen sedan ett tiotal år, Gunnel Svensson, en mycket aktiv och intresserad gillevän. Hon hade med sig en ledsagare, en ung kvinna av utländsk härkomst som studerar i Göteborg. I och med det vackra vädret kunde Gunnel också få ta del av stadsturen Därefter blev det ett kort besök i Christine Kyrka och avslutning i den närbelägna parken. Kerstin Hjelm framförde ett tack. Dags för sista punkten på programmet, att förflytta sig via bilarna till Nolhaga Slott, vilket innan det byggdes om i slutet av 1800-talet, var Jonas Alströmers bostad. Det var här i parken, som han odlade tobak och satte potatis. Claes Adelsköld byggde om Nolhaga till den vackra herrgård i Italiensk nyrenässans stil så som den är idag. LGR:s representant, Staffan Sjunnesson, tackade för en fin dag i Vingagillets regi och berättade om lägret, som skall hållas i. Skåne Där önskas en kaféverksamhet med gillescouter som värdar. Gm Siv Bengtsson avslutade.regionträffen med att berätta om några ohyfsade ungdomar hon mött under veckan, dessa var i elvaårsåldern. Hon kom då att tänka på sina egna skolbarn på den tiden, då hon var aktiv lärare. Hon konstaterade, att elvaåringarna var den mest harmoniska skolåldern. Siv hade varit på besök i den skolan, där de här stökiga ungdomarna gick och för dem hade hon läst en barndikt, vars innehåll handlade om att somliga gör en så trött, medan andra kan få en att gnistra som tomtebloss. När lektionerna tog slut kom en liten grabb fram till Siv. Han såg lite konfunderad ut och sa: Jag tillhör nog de där, som gör en så trött, men jag vill så gärna vara ett gnistrande tomtebloss. Då finns det hopp! Regionträffen avslutades med scoutsången. Vi tackade varandra för en gudabenådad dag i alla avseenden och konstaterade, att tänk vad alla dessa regionträffar under åren i gillenas regi har berikat våra liv. Det där att vara ett gnistrande tomtebloss, skall jag verkligen fundera över. Maud Magnusson Gilleskattmästare S:t Georgs Scoutgille Vinga Alltid Redo för IT Skånegillena var inbjudna till Kristianstad för att få en inblick i ITvärlden och få se hur Internet fungerar. Torsten Hansson och hans son Ulf visade och förklarade hur nätet fungerar. Som alla Gillescoutläsare vet har det från landsgillerådet utgått ett påbud, att de gillen som vill, kan nu göra sin egen hemsida (se Gillescouten ). För att öka förståelsen samlades några noviser till en första träff. Förhoppningen är att få tillstånd liknande träffar över hela landet. Jag vill lova att vi hade kul och upptäckte nya världar. Kolla ni också! Staffan Sjunnesson Oxie

11 I Karlfeldts spår på regionträff i Folkarebygden Gilleting i S:t Botulf Samling vid Karlfeldts minnessten (foto: Torsten Hansson) S:t Georgs Scoutgille Folkare i Avesta arrangerade en synnerligen lyckad regionträff en vacker höstdag, den 9 september. Vid upptakten i Krylbo församlingsgård kunde gillemästaren Agne Sjögren välkomna vänner från Östra Aros i Uppsala, Västeråsgillet och från Dalarna Creutz lave i Falun, Tuna i Borlänge och Gustav Wasa i Mora/Orsa. Det blev en dag i kulturens tecken. Skalden Erik Axel Karlfeldt levde under sina barn- och ungdomsår i Folkarebygden, som utgör den sydöstra delen av Dalarna. Per buss tog vi oss fram på slingriga byvägar i Grytnäs och Folkärna socknar. Vår gillebroder Per-Erik Pettersson guidade oss kunnigt längs vägen. Vi fick ta del av bygdens kulturhistoria, fakta blandade med Karlfeldtdikter. Som vid Grytnäs kyrka ur dikten Fäderna: Ej finns deras namn på häfdens blad de lefde i ringhet och frid men jag skönjer ändå deras långa rad allt upp i den urgrå tid. Vi besökte den gamla släktgården i Hyttbäcken där dagens ättlingar på Karlfeldts mors sida driver jordbruk. Anneli och Johan Thomasson visade oss runt i den gamla timmerbyggnaden och vi fick kliva in i gästabudssalen, som skalden besjunger i dikten Träslottet: För du mig in i din gästabudssal till dröm och aftonro? Dagern är skum och luften sval som i det förgångnas bo. Färden gick även till Karlfeldts grav på Folkärna kyrkogård, som han beskriver i sista strofen av samma dikt: Och drar jag ej hemåt till hvila förr, så möt mig vid lönnarnas lund, när den öppnar sin korsprydda koppardörr till min sista fädernegrund. Besök vid Tolfmansgården i Karlbo (eller Karlfeldtsgården, som man hellre vill kalla den) avslutade skaldeturen. Här föddes den man som skulle bli Svenska Akademins ständige sekreterare och mottagare av Nobelpriset i litteratur efter sin död. Efter lunch och förhandlingar kom ännu en kulturell höjdare, besök på Avesta Art. Det är en konsthall inrymd i den gamla hyttan i det som var Avesta Jernverk. Temat för årets utställning var Rymd. Rytm. Rum. Tretton moderna konstnärer ställde ut sina alster. Mest intryck i hård konkurrens med de övriga gjorde Kjell Engmans glasinstallationer Vita frun och Mats Lodéns skulpturer i trä Väntarna. Tack till Folkaregillet, som även uppvaktades inför sitt 15-årsjubileum med diplom från SGSS. Torsten Hansson LGR och Tuna Gille S:t Georgs Scoutgille S:t Botulf i Ängelholm har hållit gilleting i S:t Mikaels kyrka. Det är en relativt ny stadsdelskyrka, där man kan ha många aktiviteter, bl a i församlingshemmet, som är sammanbyggt med kyrksalen. Gillemästare Sune Starfelt kunde hälsa många gillescouter välkomna till gilletinget. Efter årsmötesförhandlingarna hölls samkväm. Sven Broquist visade filmer, som han tagit vid tillfällen då S:t Botulf hade vänskapsträffar med de två gillena i Frederiksværk, Danmark. De blev mycket uppskattade. Gillerådet för 2006 består av gillemästare Sune Broquist, vice gillemästare Siv Svensson, gilleskrivare Sven Bexell, gilleskattmästare Ture Karlsson och kontaktperson Kerstin Ingerup. Övriga ledamöter är Ingrid Leo, Gudrun Starfelt och Bo Larsson. Biodling Gunilla Greger Rolf Tigerström från Falun berättade insiktsfullt och fängslande om biodling och förevisade bl a ett levande bisamhälle, när Tuna Scoutgille höll upptaktsmöte för hösten vid Sunnanö bystuga. Ett 35-tal medlemmar hade mött upp. Hela mötet hölls utomhus i det sköna höstvädret och avslutades med grillning och samling kring elden. Mötet beslutade att även i år sända nyttojulklappar till barnen i Lettland. Skriften Vad är scouting?, som är en berättelse om Baden-Powells idéer, scoutings ursprung och traditioner, presenterades och såldes av gillet. Sven i Tuna 11

12 12 Saxat ur scoutpressen av Sven Saxaren Nu ska scouterna växa Under hösten har den första förbundsgemensamma rekryteringskampanjen någonsin genomförts i Sverige. Över 300 scoutkårer i fem scoutförbund satsade för att få fler medlemmar till scouterna. Den stora utmaningen för oss ligger inte i att få dem att prova på scouting, utan att erbjuda ett så pass roligt och utvecklande program att de väljer att stanna kvar. Susanne Carlsson o Anders Jinneklint i Svenska Scoutförbundets tidskrift Alltid scout nr 4, 2006 Sju kårer från fyra förbund satsar gemensamt på rekrytering S:t Georgskommittén i Kristinehamn har funnits sedan 1934 och har sen dess varit ett forum för samarbete mellan de olika kårerna i området. Sedan några år tillbaka håller de i rekryteringen av nya scouter i området. När höstterminen börjar tar kommittén kontakt med skolorna och erbjuder sig att komma ut och prata om scouting i klasserna. Johanna Kvarnsell i Spejaren, tidning för KFUK-KFUMs scoutförbund, nr 4, 2006 Scouterna är till för stökiga barn Till oss kommer massor av barn med hur mycket bus och spring i benen som helst i sig, och de trivs som fisken i vattnet. Hos oss i scouterna får de utlopp för sina spelevinkfasoner [ ] Scouterna bygger på respekt för dem som inte sitter still när de lär sig [ ] De är vår tillgång och det är dem som vi är till för. Martin Svendsen, Gustaf Vasa Bredängs Scoutkår, Stockholm, i Svenska Scoutförbundets tidskrift Alltid scout nr 4, 2006 SGSS:s fem fonder S:t Georgs Scoutgillen i Sverige (SGSS) disponerar över fem ekonomiska fonder, som skapats av olika givare eller till minne av någon. Fonderna har av sina instiftare givits olika mål eller syften alla till gillescoutrörelsens fromma. De är inte fonder i strikt bemärkelse, d v s registrerade hos myndigheter, utan kallas så av bokföringstekniska skäl. Fondernas huvudsakliga syfte och ekonomiska behållning den 1 januari 2006 framgår nedan. Jenny Rieck-Müllers fond Fonden bildades 1984 genom Jenny Rieck-Müllers testamente på kronor. SGSS söker medel ur huvudfonden (som förvaltas av en släkting till testatorn), där 1/3 av medlen är avsatta för att användas till hjälp åt gamla och barn. Jenny Rieck-Müller (död 1978) var en av flickscoutings pionjärer i Sverige, landsgillesekreterare under 19 år och därefter hedersledamot.scoutgille kan söka medel till lämpligt projekt. Behållning: ,23 kr. Dan Winthers minne Fonden bildades 1966 genom en gåva av fru Valborg Winther. Medlen skall användas till social verksamhet. Scoutgille förväntas att med egna medel bidra med lika stort belopp som erhålles från fonden. Behållning: ,53 kr. Sten Thiels fond Fonden bildades i slutet av 1960-talet. Sten Thiel (död 1980) var svensk gillescoutings grundare och en av initiativtagarna till den internationella gilleorganisationen, Landsgillemästare och därefter hedersordförande. Enligt donatorns önskemål skall medlen i första hand gå till det internationella arbetet. Behållning: ,41 kr. Bärarlaget Bärarlaget är en fond som bildades 1967 på initiativ av Magda Bergström (död 1980). Hon var en av gillescoutings stöttepelare och hedersledamot. Namnet Bärarlaget syftar på att det skall bära gillescoutarbetet. Fonden kan fritt användas för att utveckla gillescoutarbetet och är, enligt Magda Bergström, den enda ekonomiska ryggrad, som ger Landsgillerådet (LGR) en smula rörelsefrihet. Behållning: ,97 kr, varav kr, enligt gåvogivares önskemål, är reserverade för att starta nya scoutgillen. Lettlandsfonden Fonden bildades 1992 och skall användas för att bygga upp och stödja gillescoutrörelsen i Lettland. Fonden består till stor del av insamlade medel. Behållning: ,21 kr. Gåvor till fonderna insätts på SGSS:s plusgiro , för att hedra en gillescoutkamrat på en högtidsdag, i stället för blommor vid ett dödsfall, för att stödja gillescoutrörelsen. Ansökan om fondmedel sänds till Landsgillerådet, Box 2034, Huddinge. Frågor besvaras av Landsgillemästaren (Lgm) eller Landsgilleskattmästaren (Lgsk). LGR är mån om att fonderna används löpande.

13 Rigmor Lauridsen från Danmark är ledamot av Världskommittén för ISGF/AISG. Hon är även redaktör för den internationella gillescouttidningen World Gazette Mondial. På vår begäran har hon välvilligt sänt sin berättelse, som är den andra i serien Vad har scouting betytt för dig? Redaktionskommittén gm Sven Janson Vad har scouting betytt för dig? Hvad har scouting betydet for mig? Det kan være vanskeligt at gøre svaret kort, fordi scouting (på dansk har vi ikke et tilsvarende ord så jeg bruger jeres svenske udtryk) har indvirkning på mange ting i et barns opvækst og som du først bliver klar over, når du er voksen. Her følger et par ting: Jeg er yngste barn i en søskendeflok på 7, og alle mine søskende er meget ældre end mig, så det var i spejderpatruljen, at jeg fandt en gruppe piger, som kunne være min søskendeflok. Det er i patruljen jeg har lært at omgås andre børn og unge, som ikke alle havde samme alder (det har de jo i skoleklassen). Vi var i Egernpatruljen i aldersgruppen år, lige det tidspunkt i en ung piges liv, hvor påvirkningen fra veninderne er vigtig. Jeg boede ude på landet, hvor jeg af andre fritidsaktiviteter kun kunne dyrke gymnastik om vinteren og spille håndbold om sommeren men spejder var jeg hele året! Som landmandsdatter lærte jeg at følge naturens gang og den lærdom blev gennem scouting til en viden om, hvordan man klarer sig med få ting i naturen, hvordan man kan høste af naturens frugter og hvordan man skal værne om naturen. Jeg har lært at færdes i naturen uanset om det er mark, skov, eng, strand eller vand. Jeg vedhæfter et foto fra Guldborgsundlejren 2005, hvor jeg var en af spejdere. Det er første gang i mit liv, at jeg sejler kajak men bestemt ikke den sidste! Jeg kunne skrive meget mere, for det er jo også via scouting at jeg har lært noget om at være leder, noget om coaching inden det hed det, noget om spejdere i andre lande, noget om at finde vej, noget om førstehjælp, noget om Rigmor Lauridsen 13

14 Saxat ur scoutpressen av Sven Saxaren Jag önskar Kungen skulle starta en scoutkår. Då kanske fler skulle förstå vad scouting är. Susan Dahlbeck, patrull Vildvittran, sedan Kungen ordnat scoutinvigning i Norra Järva, citerad i Demed, tidskrift för Stockholms Scoutdistrikt av SSF, nr 1, 2006 Kristen kår med muslimska scouter Borlänge EFS är något så ovanligt som en kristen kår där en stor del av scouterna är muslimer. [ ] En av scoutledarna gick tillsammans med församlingens EFS-präst ut och pratade om scouting i skolan Nästa möte kom ett helt gäng nya scouter och gången efter, när alla tagit med syskon och kompisar, var de närmare 25 stycken. [ ] Om de tycker att det är roligt att gå på scouterna ska de få göra det och vill de inte vara med i kyrkan behöver de inte vara det. Scoutledaren Sven-Erik Hörnström intervjuas av Johanna Kvarnsell i Spejaren, tidning för KFUK-KFUMs scoutförbund, nr 4, 2006 Om vi har roligt och respekterar varandra så kommer vi att kunna växa och ge ännu fler möjligheten att få vara scouter. Susanne Carlsson, ledamot av förbundsstyrelsen, i Svenska Scoutförbundets tidskrift Alltid scout nr 4, 2006 Ny scoutdräkt I samband med Jiingijamborii 2007 är det tänkt att hela scoutsverige skall börja använda en gemensam scoutdräkt. Sven Nilsson i Spirit Scouting, tidskrift för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund, nr 4, 2006 Nu är det dax att fundera på vilka vi önskar skall väljas in i LGR (landsgillerådet) Gillemästarna fick för en tid sedan ett brev om detta, men för att inte missa några medlemmar, som kanske har bra namnförslag, skriver vi också om det i denna tidning. För att kunna utveckla gillescoutrörelsen är det viktigt att ha engagerade, kreativa och samarbetsvilliga LGRmedlemmar. Valda t o m 2009 är Gunilla Engvall, Västerås, Staffan Sjunnesson, Oxie och Yvonne Austvik, Åskloster. Ordf. Arne Sandin, Stockholm får enligt stadgarna inte väljas om. V.ordf. Torsten Hansson, Borlänge får inte utan stämmans medgivande omväljas till v.ordf (men till annan post) och kassören Kerstin Swärling, vald till 2009, har begärt att få avgå; här behövs ett fyllnadsval. Christer Forsgren, Umeå är vald till Om vi liksom nu vill ha sju medlemmar i LGR behövs det namnförslag på ordf, v.ordf och två övriga medlemmar (varav en som är tänkbar som kassör). Vi skall också ge förslag på två revisorer, två revisorsuppleanter och två medlemmar i nomineringskommittén. Namnförslag och synpunkter tas tacksamt emot av oss i valberedningen. Gunvor Nilsson, Box 33, Braås, gunvor_nilsson@yahoo.com Laila Boxström, Solrosv. 13, Vännäsby, Viveca Mattsson, Utmarksgatan 9, Borlänge, Skriv kort I allt material, som sänds in till tidningen, förbehåller sig redaktionskommittén att göra strykningar och små korrigeringar av sakfel. Vid större ändringar tar vi alltid kontakt med författaren. Däremot vill vi inte påverka skribentens stil och uttryckssätt. Alla artiklar är signerade med namn och i förekommande fall gille. Red. Nya medlemmar S:t Georgs Scoutgille i Norrköping Carl-Erik Genitz Gunilla Hellgren Bo Helllgren Göran Nilsson Lars Pernäs S:t Georgs Scoutgille i Kristianstad Gullan Andersson Berit Brantestam Karl-Erik Brantestam Inga Lindström Waltraut Rother S:t Georgs Scoutgille Kulla Maj-Lis Petersson S:t Georgs Scoutgille Sjöhästen May Olausson Inga-Lill Persson S:t Georgs Scoutgille i Skaraborg Ingemar Nyberg S:t Georgs Scoutgille Guldgrävarna Margareta Broström Margaretha Hedlund Kurt Lindgren Margareta Lundmark Anita Pettersson Christina Sandberg Kena Wallin Söderman Lena Viklund Tommy Viklund Lars Wikström Bengt Wiström Ingrid Krumlinde S:t Georgs Scoutgille i Norrköping Torsten Wahlström S:t Georgs Scoutgille i Helsingborg Gertrud Engkvist S:t Georgs Scoutgille Kulla Gösta Sjöholm S:t Georgs Scoutgille Kulla Greta Skobowytsh S:t Georgs Scoutgille Möckelns Bodar 14

15 En tanke Tänk att världen ser ut som den gör trots att det finns så många kloka Senast 1 februari ska din eller ditt scoutgilles motion vara oss tillhanda, för att bli behandlad på Landsgilletinget den 2 3 juni 2007 på Åhusgården. Landsgillerådet Har du flyttat, ändrat postnummer eller telefonnummer eller retat dig på att ditt namn är felstavat på alla försändelser? När vi åkte ut till Ulvön för att rekognosera inför Vandringen så mötte vi Klas och Lisa. Förutom Ulvösten så bjöd de på bitar av rabarber, granskott och bär. Att de sedan förväntade sig en liten slant som tack stod vi ut med. Laila och Per-Olof Tre Renar i Umeå. Bildstafetten som startade i förra numret är en bildutmaning, där det utmanade gillet uppmanas skicka in en bild, som illustrerar gilleverksamhet. Bilden bör åtföljas av en förklarande text och namnet på ett nytt gille, som utmanas i Bildstafetten. Det här numrets bild kommer från Scoutgillet Tre Renar i Umeå som visar Ulvösten, fotograferad av Laila Boxström. Bildstafetten går vidare och stafettpinnen överlämnas nu till Scoutgillet i Kristianstad som presenteras i nr 1, Meddela din gilleskrivare, helst före årsskiftet, som under november fått korrekturlistor för att kontrollera medlemsregistret. Kansliet Bra julklapp! Vad är scouting? Gillescoutens artikelserie om Baden-Powell och hans idéer samlad i en 36-sidig skrift, med efterord av Johan Strid, Svenska Scoutrådets generalsekreterare: en introduktion för den oinvigde en uppslagskälla för alla scouter och gillescouter bör finnas i varje gillescouts bibliotek Köp skriften hos ditt scoutgille el från gillekansliet (se sista sidan!) eller direkt från Sven Janson, Vattug 9, Borlänge, sven.janson@kajan.eu 15

16 Posttidning B Returadress SGSS:s Kansli Box HUDDINGE Adressetikett God Jul & Gott Nytt År önskar Kerstin Bené Märta Norrman Arne Sandin Torsten Hansson Yvonne och Gjermund Austvik Kerstin Svärling Gunilla Engvall Christer Forsgren Staffan Sjunnesson Viveca och Karl-Eric Mattsson Birgitta Eckerstedt Anna Bensow S:t Georgs Scoutgille Birger Jarl S:t Georgs Scoutgille Bromma S:t Georgs Scoutgille S:t Erik S:t Georgs Scoutgille Vinga S:t Georgs Scoutgille Tuna Läs och lär om scoutings bakgrund! Nu kan Du även köpa enskilda exemplar av skriften Vad är scouting på SGSS:s kansli i Stuvsta. Kostnad 50 kronor per ex, varav hälften tillfaller SGSS. Behöver Du eller Ditt gille 10 ex eller mer får Du beställa dessa direkt hos Sven Janson, Vattugatan 9, Borlänge. Mellanskillnaden tillfaller då Ditt eget gille. Arne Sandin, Lgm Beställ från Gillekansliet Gillemärke, brosch eller knapphålsmärke 20: Tygmärke, fyrkantigt 10: Tygmärke, runt 15: Bilmärke 10: Karta med små dekaler 10: Karta med större dekaler 10: Diplom med kuvert 5: Korrespondenskort, 10 st 20: Affisch, A3 1:50 Affisch, A4 1: Bordsflagga, liten 25: Rund näverask med lock, ca 7 cm, lämplig present 60: Gillemärke att klistra på näverasken, men också användbar till annat 15: Slips, mörkblå 75: Slips, ljusare, finare 115: Slipshänge 40: Scarf 75: CD-rom med gilleteckningar 180: Vintertröja XXS, XS, S 260: Sommartröja, vit eller blå S, M, L, XL, XXL 175: Tröja/kofta, enfärgad mörkblå alla storlekar 300: ISGF:s handbok 25: Idéboken 20: Gillerådspärm 30: Etiketter, omgång 10: D:o för mindre gillen (mindre än 20 medlemmar) 5: Extra namnlista 5: Kopiering, per kopia 1: Tygkasse med gillemärke 20: Lettiska frimärken, karta eller påse 10: NY skriften Vad är scouting? 50: Beställda varor skickas som B-post om beställaren inte särskilt sagt till om annat. Portot debiteras försändelser över 100 g. Jämför gärna räkning och frimärken. Ibland kan postens våg skilja från vår. Telefon: Kansliet har ej öppet på bestämda tider, men telefonsvarare finns. Beställningsadress: S:t Georgs Scoutgillen i Sverige, Box 2034, HUDDINGE