Handlingar november 2015

Transkript

1 Handlingar november

2 2 Rosaline, Alexandra och Oskar innan middagen på årsmötet 2014.

3 INNEHÅLL Välkommen till LSU:s årsmöte 2015! 5 Praktisk info 6 Program 7 5 Förslag till föredragningslista 8 6 Förslag till arbetsordning Godkännande av årsredovisning Proposition: Nya medlemsorganisationer Proposition: Fastställande av verksamhetsplan Proposition: Fastställande av budgetdirektiv Proposition: Syftersparagrafen Proposition: Fokusfråga Behandling av motioner 29 15A Statuterna för MUCFs organisationsbidrag för barn- och ungdomsorganisationer 29 15B Låt det unga civilsamhället samarbeta Valärenden 35 16AFastställande av antal ledamöter i styrelsen 36 16B Val av ordförande 37 16C Val av vice ordförande 37 16D Val av styrelseledamöter 38 Medlemsorganisationer i LSU 44 3

4 4 Ordförande Rebecka Prentell på årsmötet 2014.

5 VÄLKOMMEN TILL LSU:S ÅRSMÖTE 2015! Det är dags för Representantskapsmötet, LSU:s högsta beslutande organ och årsmöte. Vi samlas för att utbyta åsikter och ta beslut om viktiga riktningar för LSU:s kommande arbete. Förra året antog vi ett nytt idéprogram, antog en ny syftesparagraf i första läsningen och valde ny ordförande, valberedning och revisorer. Detta år ska vi istället diskutera fokusfråga för LSUs politiska arbete 2016, behandla syftesparagrafen i en andra läsning och välja en ny styrelse. Vi kommer också att anta en ny verksamhetsplan för LSU som sätter riktningen för organisationen de kommande två åren. Många viktiga beslut alltså. Ta chansen att påverka vad LSU ska vara och tycka framöver! Välkommen till årsmötet! REBECKA PRENTELL, ORDFÖRANDE Rebecka.prentell@lsu.se MY MALMESTRÖM SOBELIUS, GENERALSEKRETERARE my.malmestrom.sobelius@lsu.se

6 PRAKTISK INFO TID Lördag och söndag november Vi startar klockan 9.00 med registrering och frukost. Kom i tid! Vi bjuder på kaffe, te och smörgås. Vi avslutar ca Efter mötet på lördagen, bjuder vi in till middag på Färgfabriken ca PLATS Globala gymnasiet, Hornsgatan 93, Stockholm (tunnelbanestation Zinkensdamm) Använd ingång A1, nås från skolgården. På lördagskvällen bjuder vi på middag på Färgfabriken (tunnelbanestation Liljeholmen och tvärbanehållplats Trekanten) TILLGÄNGLIGHET KOST Vi serverar vegetariskt, laktos- och glutenfri lunch. Vi erbjuder mat efter allergi, kostpreferenser eller andra behov. Meddela i förväg om du har behov av detta. Vi förvarar inte nötter i lokalerna. Vi kan inte garantera om tidigare besökare haft med sig detta eller inte. Det får inte medföras några nötter in i lokalerna. DOFTER OCH RÖKNING För allas välbefinnande ber vi dig att inte ha några parfymer/rakvatten på dig under denna dag, och att du som röker gör det på markerad plats. Det får inte medföras några nötter. HÖRSLINGA Mobil hörslinga eller fast hörslinga kommer att finnas på plats. Meddela i förväg om du har behov av detta. TOLK LSU:s hjälper gärna till att boka tolk till årsmötet. Meddela i förväg om du vill att vi bokar en tolk eller om du bokar på egen hand. PÅ GLOBALA GYMNASIET Entrén Alla ska använda entré A1. Entrén har inga trappsteg eller upphöjningar. I anslutning till skolgården finns ett antal parkeringsplatser och det finns möjlighet att köra fram till entré A1. Hiss Plenum är 1 våning upp. Hiss finns på och till alla våningsplan. Toalett Det finns tillgänglighetsanpassade toaletter på Globala Gymnasiet. Mattor och trösklar Det finns inga mattor eller heltäckningsmattor i lokalerna, förutom de dörrmattor som finns i entrén. Det förekommer ett par låga trösklar till de olika lokalerna. PÅ FÄRGFABRIKEN Entrén Entrén har inga trappsteg. Det går köra fram till entrén. Längs vägen finns ett antal parkeringsplatser och det finns större parkeringar runt Liljeholmen. Hiss Hiss till takvåningen finns från entréplan. Toalett Det finns tillgänglighetsanpassade toaletter på samma plan vi kommer att vara på. Mattor och trösklar Det finns inga mattor eller heltäckningsmattor i lokalerna, förutom de dörrmattor som finns i entrén. Det förekommer ett par låga trösklar till de olika lokalerna. 6

7 PROGRAM LÖRDAG 14 NOVEMBER SÖNDAG 15 NOVEMBER 9.00 REGISTRERING OCH FRUKOST Kom i tid! Vi bjuder på kaffe, te och smörgås INVIGNING Invigningstal Årsmötet öppnas Föredragningslistans punkt PAUS FORTSÄTTNING I PLENUM Föredragningslistans punkt 1-10 Presentation av propositioner LUNCH PANEL GRUPPER Diskuterar propositioner & motioner TORG Yrka & mingla! FÖRHANDLINGAR I PLENUM INFORMATION Praktisk info inför middag och söndag SLUT MIDDAG PÅ FÄRGFABRIKEN 9.00 REGISTRERING OCH FRUKOST Kom i tid! Vi bjuder på kaffe, te och smörgås VÄLKOMNA TILLBAKA Praktisk info om dagen 9.45 FÖRHANDLINGAR I PLENUM Beslut om propositioner och motioner PAUS FÖRHANDLINGAR I PLENUM Beslut om propositioner och motioner LUNCH FÖRHANDLINGAR I PLENUM Valärenden FIKAPAUS WORKSHOPS Rösträttsålder Inkluderingsarbete Ömsesidigt partnerskap FÖRHANDLINGAR I PLENUM Valärenden REPRESENTANTSKAPSMÖTETS AVSLUTNING SLUT 7

8 5 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA STYRELSEN FÖRESLÅR ÅRSMÖTET BESLUTA Att fastställa föredragningslistan 1. Representantskapsmötets öppnande 2. Val av mötesfunktionärer A. Mötesordförande B. Mötessekreterare C. 4 protokollsjusterare, tillika rösträknare 3. Beslut om mötets stadgeenliga utlysande 4. Fastställande av röstlängd 5. Fastställande av föredragningslista 6. Fastställande av arbetsordning 7. Godkännande av årsredovisning för Föredragning och godkännande av verksamhetsberättelse samt resultat- och balansräkning 8. Revisorernas berättelse, samt revisorernas rapport över innevarande verksamhetsår 9. Beslut om ansvarsfrihet för föregående verksamhetsårs styrelse 10. Proposition: Nya medlemsorganisationer 11. Proposition: Fastställande av verksamhetsplan Proposition: Fastställande av budgetdirektiv (rambudget) och finansiella mål 2016, medlemsavgift för nästföljande verksamhetsår och preliminär medlemsavgift för året efter det 13. Proposition: Syftesparagrafen 14. Proposition: Fokusfråga Behandling av motioner A. Statuterna för MUCF:s organisationsbidrag för barn- och ungdomsorganisationer B. Låt det unga civilsamhället samarbeta 16. Valärenden A. Fastställande av antal ledamöter i styrelsen B. Val av ordförande C. Val av vice ordförande D. Val av styrelseledamöter 17. Övriga ärenden 18. Representantskapsmötets avslutande 8

9 6 FÖRSLAG TILL ARBETSORDNING STYRELSEN FÖRESLÅR ÅRSMÖTET BESLUTA Att fastställa arbetsordningen Yttrande- och förslagsrätt Ombud från medlemsorganisation Styrelsens ledamöter Årmötets mötesordförande Övriga representanter från medlemsorg. Representant från etableringsmedlem LSU:s Generalsekreterare Yttranderätt X X X X X X Förslagsrätt X X X Revisorer Valberedning Kandidater till förtroendeposter X¹ X¹ X² X² X² ¹ Vid ärenden rörande revision ² Vid valärenden ³ Vid valärenden Röstlängd Röstlängden justeras i början av årsmötet, när förhandlingar återupptas och inför slutna omröstningar. Om en organisation behöver byta ombud ska detta meddelas till mötespresidiet. Detsamma gäller om ett ombud måste lämna årsmötet. Yrkandestopp Yrkandestopp infaller vid plenas återupptagande efter påverkanstorgets avslutas. Yrkanden lämnas in till presidiet eller på påverkanstorget. 9

10 Beredningsgrupper För att bereda frågor för beslut i plenum behandlas motioner och propositioner i mindre beredningsgrupper. Dessa leds av en diskussionsledare. Beredningsgrupperna är inte beslutande utan varje ombud skriver yrkande för sig. Påverkanstorg På påverkanstorget sätts samtliga yrkanden upp för redovisning. Där finns möjlighet för ombud att läsa vad andra ombud föreslagit. Det finns även möjlighet till jämkningar mellan olika snarlika yrkanden. Plenumförhandlingar Under plenumförhandlingarna kan du begära ordet, vilket du gör genom att räcka upp ditt personliga röstkort. Personer som yttrar sig för första gången i en debatt får företräde framför personer som redan talat. Alla yrkanden som årsmötet ska behandla måste vara inlämnande till påverkanstorget eller presidiet. Alla yrkanden på årsmötet protokollförs. I plenum kan du begära ordet av följande skäl: Du vill argumentera din ståndpunkt. Du vill bidra med en sakupplysning. Det kan vara ett faktum som glömts bort eller något som är fel. Då får du inte argumentera eller komma med förslag. Sakupplysning ska motiveras för ordföranden och bryter talarlistan. Ordföranden beslutar om sakupplysning ska beviljas. Du vill begära replik när ditt tidigare inlägg blivit felaktigt uppfattat eller känner dig personligt angripen i en debatt. Repliken ska vara kort och får inte innehålla något nytt förslag. Ordföranden avgör om begäran om replik ska beviljas. Replik bryter talarlistan, och kan följas av kontrareplik på samma sätt som replik. Du vill väcka en ordningsfråga, som rör formerna för årsmötet. Ordningsfrågan bryter talarlistan och behöver i regel inte lämnas inte skriftligt. Rådgör gärna med presidiet om du är tveksam. Presidiet ansvarar för årsmötets tidsplanering och ordförande meddelar årsmötet vilken tid som finns för att behandla ett ärende, och när den tiden är slut har ordförande rätt att föreslå streck i debatten. Utöver detta kan årsmötet även besluta om talartidsbegränsning utifrån ordförandens förslag. Ordningsfrågor Det finns flera olika typer av ordningsfrågor: Paus. I långa förhandlingar behövs det ibland en paus. Presidiet lägger in sådana där det passar bra. Tycker du att det behövs ytterligare en paus kan du begära det, presidiet frågar då årsmötet. Ingen debatt förs i ordningsfrågan. Tidsbegränsning. Om talarna talar för länge kan årsmötet införa en tidsbegränsning så att man bara får tala ett visst antal minuter innan presidiet avbryter. Du kan yrka på 10

11 att tidsbegränsningen ska införas eller tas bort Det är alltid presidiet som bestämmer hur lång den ska vara, men mötet beslutar. Streck i debatten. Ombud eller ordförande kan föreslå streck i debatten om du anser att debatten drar ut på tiden. Beslut tas av årsmötet efter fråga från ordföranden. När streck i debatten sätts får de som vill tala sätta upp sig på talarlistan. Efter det kan ingen ytterligare sätta upp sig. Innan debatten går vidare redovisar ordföranden även de yrkanden som kommit in. Efter att strecket är satt får inga nya yrkanden lämnas in. Beslut Samtliga beslut fattas i plenum. När debatten i en fråga är avslutad frågar ordföranden om årsmötet är redo att gå till beslut. Ordföranden redovisar de yrkanden som kommit in, och föreslår i vilken ordning yrkandena ska behandlas (propositionsordning). Förslagsställarens (styrelse/valberedning/revisorer) förslag är huvudförslag i plenum. Vid motioner är motionärens förslag huvudförslag. Beslut fattas med acklamation (ja-rop) och att samtidigt sträcka upp sitt röstkort. Ordföranden avgör vilket av förslagen som har fått majoritet och bekräftar beslutet med ett klubbslag. Om något av ombuden upplever att ordföranden uppfattat omröstningen fel kan den begära votering. I det fallet prövas förslaget i en försöksvotering där ombuden enbart räcker upp sina röstkort. Om någon begär rösträkning räcker ombuden på nytt upp sina röstkort och rösträknarna räknar rösterna. Rösträknarna meddelar sitt resultat till ordföranden, som avgör vilket av förslagen som har fått majoritet. När rösträkning genomförs redovisas de och förs till protokollet. Reservation Om något av ombuden vill reservera sig mot ett beslut ska detta anmälas direkt efter att beslutet har fattats. Reservationen ska lämnas in skriftligt till ordföranden, senast vid avslutandet av årsmötet, och protokollförs. Ledamöter av LSU:s styrelse har rätt att anmäla avvikande mening till protokollet. Talartid Personer med yttranderätt har en talartid på tre minuter. Inför personval kan personer med yttranderätt plädera för kandidater. Personen har då en minuts talartid. I replikskiften är talartiden en minut. Sluten omröstning vid personval Om det vid personval finns fler kandidater än platser tillämpar årsmötet sluten omröstning. För att en röst ska vara giltig ska den innehålla det angivna antalet namn, dvs. så många platser som det finns att fylla. Antalet röster för varje kandidat förs till protokollet. 11

12 12

13 7-8 GODKÄNNANDE AV ÅRSREDOVISNING 2014 STYRELSEN FÖRESLÅR ÅRSMÖTET BESLUTA Att godkänna årsredovisningen 2014, och därmed fastställa resultat- och balansräkningen Föredragning och godkännande av verksamhetsberättelse samt resultat- och balansräkning. Årsredovisningen och revisionsberättelsen är bilagd möteshandlingarna separat. metodo 13

14 10 PROPOSITION: NYA MEDLEMSORGANISATIONER STYRELSEN FÖRESLÅR ÅRSMÖTET BESLUTA Att bevilja organisationer ordinarie medlemskap i LSU Freethem Sveriges förenade studentkårer (SFS) Freethems ansökan Freethem är en internationell ungdomsorganisation som arbetar förebyggande för att minska efterfrågan på prostitution, pornografi och arbetskraftsexploatering. Freethem existerar i Sverige, Norge, Tyskland och Österrike. Freethem verkar för att Sverige ska veta vad människohandel är och förebygger människohandel genom föreläsningar, opinionsbildning och projektverksamhet. Organisationen är demokratiskt uppbyggd och samlar 1200 medlemmar i 12 lokalföreningar. Sveriges förenade studentkårers ansökan SFS är en sammanslutning av studentkårer vid Sveriges universitet och högskolor. SFS har idag ett fyrtiotal medlemskårer, vilka tillsammans samlar omkring en kvarts miljon studenter. SFS har till uppgift att företräda medlemmarnas intressen samt bevaka och sprida information om utbildnings-, forsknings-, och studiesociala frågor som rör studenternas situation på det nationella och internationella planet. Sveriges förenade studentkårer bildades år 1921 och har tidigare varit observatörsmedlem i LSU. Organisationen är demokratiskt uppbyggd och styrelsen bedömer att SFS klarar medlemskriterierna. Styrelsens yttrande Styrelsen välkomnar medlemsansökningarna från Freethem och Sveriges förenade studentkårer (SFS) och föreslår årsmötet bevilja dessa ordinarie medlemskap. 14

15 10 INFORMATION OM UTTRÄDE STYRELSEN FÖRESLÅR ÅRSMÖTET BESLUTA Att bekräfta att följande organisationer sedan representantskapet 2014 begärt utträde ur LSU: Unga humanister Goodgame Unga Humanister utträde Organisationen har under slutet av 2014 hört av sig och begärt utträde. Goodgames utträde Organisationen har inte betalat sin medlemsavgift och medlemskapet har därför varit fryst i två år. De har inte gått att kontakta. Organisationen bör avskrivas som medlem. Styrelsens yttrande Styrelsen beklagar att Unga Humanister begärt utträde. Styrelsen beklagar även att Goodgame avskrivs som medlemmar. 15

16 11 PROPOSITION: FASTSTÄLLANDE AV VERKSAMHETSPLAN STYRELSEN FÖRESLÅR ÅRSMÖTET BESLUTA Att fastställa styrelsens förslag till verksamhetsplan för i enlighet med bilagan LSU verksamhetsplan Detta är verksamhetsplanen för och här beskrivs hur LSU ska arbeta för att stärka ungdomsorganisationernas plats i samhället och deras förutsättningar att verka. Den utgår från LSUs långsiktiga strategi som antogs 2013 och lyfter fram prioriteringar kopplade till respektive strategidelmål som innebär nya satsningar eller utveckling av befintlig verksamhet. En närmare beskrivning av befintlig verksamhet hittar du i slutet av detta dokument. Centrala utgångspunkter för LSUs verksamhet är att: LSU ska vara en tillgänglig mötesplats, där medlemmar oavsett förutsättningar och bakgrund ska kunna delta och ta plats LSU ska samla bredden av det unga civila samhället och vara en representativ plattform LSU ska vara en demokratiskt styrd och öppen organisation där medlemmarna kan påverka inriktning och prioriteringar 16

17 Strategimål 1. Ungdomsorganisationer är starka samhällsaktörer som spelar roll i fler ungas liv Delmål 1.1: Förutsättningar och villkor för ungas organisering ska förbättras Under perioden arbetar LSU med följande prioriteringar kopplade till strategimålet: A. Öka statsbidraget till barn- och ungdomsorganisationerna Vi gör detta genom att: - Tillsammans med medlemsorganisationer aktivt arbeta för en kraftig ökning av statsbidragets storlek och debattera de negativa konsekvenserna av ett lågt stöd till ungas egen organisering B. Uppmärksamma och undanröja regler, villkor och lagar som utgör hinder för ungas organisering Vi gör detta genom att: - Tillsammans med medlemsorganisationer ta fram en rapport som synliggör hinder och presenterar förslag på reformer som förenklar ungas organisering nationellt, regionalt och lokalt. C. Öka tillgången till egna lokaler och mötesplatser för ungdomsrörelsen Vi gör detta genom att: - Tillsammans med samverkanspartners genomföra en satsning som synliggör problemet med att unga på många platser saknar tillgång till samlingslokaler och verka för att öka ungas tillträde till redan befintliga lokaler och mötesplatser. Delmål 1.2: Ungdomsorganisationer ska nå fler unga med sin verksamhet Under perioden arbetar LSU med följande prioriteringar kopplade till strategimålet: A. Fånga upp engagemang och stärka ungas organisering i områden där ungdomsrörelsen tidigare varit svag Vi gör detta genom att: - Projektet DEMO fortsätter arbeta lokalt tillsammans med medlemsorganisationer för att stärka ungdomar och öka kunskapen om och verktygen för organisering B. Stärka ungdomsorganisationers arbete med social inkludering och normkritik Vi gör detta genom att: - Utforma och erbjuda medlemsorganisationer kompetensutveckling kopplat till social inkludering med fokus på rasifiering - I samarbete med folkbildningsaktörer stärka grupper av unga som tidigare stått långt från ungdomsrörelsen att ta plats i ungdomsorganisationer, för att ung domsorganisationer bättre ska kunna spegla samhällets mångfald 17

18 Delmål 1.3: Ungdomsorganisationers ekonomiska och organisatoriska stabilitet ska stärkas Under perioden arbetar LSU med följande prioriteringar kopplade till strategimålet: A. Öka förutsägbarhet och tillgång till projektmedel för ungdomsorganisationer Vi gör detta genom att: - Erbjuda stöd och kunskap kring ungdomsperspektiv till aktörer som fördelar medel med unga som målgrupp, samt aktivt bjuda in medlemsorganisationer att diskutera projektfinansiering med dessa aktörer B. Utveckla LSUs och medlemsorganisationernas internationella arbete genom ökade samarbeten Vi gör detta genom att: - Utveckla våra nätverk och kontaktytor mellan medlemsorganisationer och partnerorganisationers medlemmar i centrala frågor såsom meningsfull delaktighet för unga och förutsättningar för ungas organisering C. Erbjuda stöd i analys samt aktiviteter för ökad organisatorisk och ekonomisk stabilitet för ungdomsorganisationer Vi gör detta genom att: - Utveckla ett program för organisatorisk kapacitetsutveckling för medlemsorganisationer, i första hand etableringsmedlemmar, där kunskap från samarbetet med våra partnerorganisationer tas till vara för att skapa programmet - Utveckla och erbjuda verktyg för ungdomsorganisationers arbete med stress och ett hållbart engagemang Delmål 1.4: Ungdomsorganisationer ska påverka fler relevanta beslutsprocesser Under perioden arbetar LSU med följande prioriteringar kopplade till strategimålet: A.Ge ungdomsorganisationer tillgång till ett brett nätverk av makthavare och opinionsbildare Vi gör detta genom att: - Aktivt arbeta för att sammanföra medlemsorganisationer med beslutsfattare och makthavare för samtal och nätverkande genom rundabordssamtal och att utveckla vår årliga ungdomspolitiska konferens LSU Forum B. Säkerställa att ungdomsorganisationers expertkompetens tas tillvara i politiken Vi gör detta genom att: - Erbjuda stöd till politiska partier och företrädare för riksdag och regering som vill arbeta strukturerat med att samla in och ta tillvara ungdomsorganisationers kun skap så att befintliga såväl som nya forum kan utvecklas 18

19 C. Stärka den globala ungdomsrörelsen att vara en viktig aktör vid implementering en av den nya agendan för hållbar utveckling Vi gör detta genom att: - Skapa ett ökat samarbete mellan LSUs medlemsorganisationer, FN-representanter och LSUs partnerorganisationer genom gemensamma konferenser, rapporter och opinionsbildande arbete Strategimål 2. Samhällets bild av ungdomsorganisationer och ungas engagemang är rättvisande Delmål 2.1: Allmänhetens kännedom om ungdomsorganisationer ska öka Under perioden arbetar LSU med följande prioriteringar kopplade till strategimålet: A. Etablera ungdomsrörelsen som begrepp Vi gör detta genom att: - Aktivt arbeta med kommunikation för att ungdomsrörelsen ska etableras och associeras med värdeord som engagemang, handlingskraft och initiativrikedom B. Etablera en positiv mediebild av ungas engagemang och organisering Vi gör detta genom att: - Ge ut rapporter, bland annat Ungdomsrörelsen i siffror, som stärker beskrivning en av dagens unga som engagerade, handlingskraftiga och initiativrika Delmål 2.2: Samhällets erkännande av ungdomsorganisationer och deras arbete ska öka Under perioden arbetar LSU med följande prioriteringar kopplade till strategimålet: A. Stärka det ungdomspolitiska arbetet på kommunal nivå Vi gör detta genom att: - I samarbete med medlemsorganisationer och kommuner inom projektet Ung Här verka för att fler kommuner antar ungdomspolitiska mål och aktivt samverkar med ungdomsorganisationer i processen. B. Utveckla ungdomsrörelsens kontakter med näringslivet Vi gör detta genom att: - Skapa ett mentorskapsprogram där unga ledare delar med sig av sin kunskap och erfarenhet till adepter från näringslivet. 19

20 LSUs verksamhetsområden och befintlig verksamhet LSUs arbete kommer under perioden vara uppdelat i tre verksamhetsområden, som också visas i rambudgeten för Utöver de satsningar som beskrivits ovan kommer vi att fortsätta med befintlig verksamhet enligt följande: Organisation och ledarskap Inom detta verksamhetsområde ingår metodutvecklande och utbildande delar: våra nätverk för ordföranden, generalsekreterare, med flera, och vårt mentorskapsprogram. Här ingår också LSUs satsning på att förenkla vägarna in i organisering i projektet DEMO. Inom området prioriteras mötet mellan medlemsorganisationer, som en förutsättning för kvalitativ kompetensutveckling för medlemsorganisationerna. Politik och påverkan Inom detta verksamhetsområde ryms LSUs arbete att förbättra villkor och förutsättningar för ungas organisering på alla nivåer, från lokalt till globalt. Vi arbetar för att unga och ungdomsorganisationer ska ha makt i relevanta beslutsprocesser, och påverka ungdomspolitiken och statsbidraget å medlemmarnas vägnar. Inom det här området ingår LSUs närvaro i Almedalen, LSU Forum samt LSUs representantuppdrag till EU, FN, Europarådet samt Nordiska samarbetsforum. Global utveckling LSUs unika kompetens är att vi stärker ungdomsrörelser i auktoritära stater och samtidigt påverkar Sveriges roll i världen i en ung riktning. Inom detta verksamhetsområde ryms LSUs samarbeten med organisationer med liknande funktion i andra delar av världen (Zimbabwe, Belarus, Libanon, Egypten, Kenya, Kambodja, Burma och Turkiet). Vi är en partner i deras organisationsutveckling och ungdomspolitiska arbete och drar själva nytta av deras kunskaper i vårt arbete. I det globala arbetet ingår också att vi påverkar svensk biståndspolitik och informerar om ungas engagemang globalt i Sverige. 20

21 12 PROPOSITION: FASTSTÄLLANDE AV BUDGETDIREKTIV 2016 samt finansiella mål 2016, medlemsavgift 2016 och preliminär medlemsavgift 2017 STYRELSEN FÖRESLÅR ÅRSMÖTET BESLUTA Godkänna rambudgeten för 2015 med resultatambitionen 0 kr Att medlemsavgifterna behålls oförändrade för 2016 och preliminärt oförändrade för 2017 Intäkterna i rambudgeten är specificerade utifrån om de är centrala intäkter eller projektmedel från bidragsgivare. Till centrala intäkter hör vårt grundbidrag, medlemsavgifter och övriga intäkter, där övriga intäkter består av deltagarintäkter, breddad finansiering och intäkter vi får via företagssamarbeten. Våra projektmedel är intäkter vi får från olika bidragsgivare, de summeras samt specificerade utefter vilket verksamhetsområde projektet där bidraget används tillhör. Under intäkter finns också de medel vi vidareförmedlar till våra partnerorganisationer specificerat. Kostnaderna i rambudgeten är specificerade utifrån om de är centrala eller verksamhets/ projektbundna kostnader. Under centrala kostnader finns de kostnader som rör LSU:s kansli och administration, central personal och revision specificerade, men också styrelsen kostnader och centrala verksamhetskostnader såsom Almedalen och årsmötet. Under rubriken verksamhet/projekt inom LSU finns kostnaderna specificerade utifrån LSU:s tre verksamhetsområden. De medel vi vidareförmedlar till partnerorganisationer finns också specificerade här. LSU:s långsiktiga mål I denna rambudget lägger vi fram en rambudget med resultatambitionen 0 kr. LSU har tidigare år behövt ett överskottsmål för att förbättra det egna kapitalet. Något som vi behöver arbeta långsiktigt med, men inte i samma utsträckning behöver prioritera lika akut. En återkommande analys av LSUs verksamhet är att vi i för hög utsträckning är finansierade från projektmedel. Detta är något vi är medvetna om och vi arbetar mot att vara mindre projektberoende. För om LSU ska kunna stötta våra medlemmar att möta de samhällsutmaningar de möter idag måste vi hela tiden utvecklas och förändras. Det är ett långsiktigt arbete som måste skötas ansvarsfullt och som bygger på att vi måste hitta andra relevanta finansieringskällor. 21

22 LSU:s intäkter utifrån intäktskälla Diagrammet visar den procentuella uppdelningen av LSU:s intäkter utifrån våra olika intäktskällor. Projektmedel utifrån LSU:s verksamhetsområden Grafen nedan visar våra projektmedel utifrån våra verksamhetsområden. Som grafen visar har vi störst projektmedel inom Global utveckling där vi får stöd av Forum Syd. Nästa lika mycket av våra projektrelaterade medel går till Organisation & ledarskap, där finns bland annat DEMO-projektet som finansieras av Allmänna Arvsfonden till. Politik och påverkan är det område där det är svårast att finansiera externt. LSU:s kostnader Nedan finner ni LSU:s kostnader specificerade utifrån projekt, vidareförmedlade pengar samt de centrala budgetposterna kansli, verksamhetskostnader centralt och styrelsekostnader. Medlemsavgift Omsättning Avgift Avgift med rabatt < 2 miljoner kr kr < 5 miljoner kr kr < 10 miljoner kr kr < 15 miljoner kr kr > 15 miljoner kr kr 22

23 RAMBUDGET Denna bilaga syftar till att illustrera de preliminära finansiella ramarna för LSU 2016 utifrån vilka styrelsen har föreslagit budgetdirektiven. Budgeten anges i tkr. Preliminära finansiella ramar 2016 Prognos 2015 (fastställs ) Preliminära finansiella ramar 2015 Resultat 2014 INTÄKTER Centrala intäkter Grundbidrag Medlemsavgifter Övriga intäkter Projektmedel Organisation & ledarskap Politik & påverkan Global utveckling exkl. vidareförmedling Medel för vidareförmedling SUMMA INTÄKTER KOSTNADER Centrala kostnader LSU kansli Verksamhetskostnader Styrelsen Verksamhet/projekt (inom LSU) Organisation & ledarskap Politik & påverkan Global utveckling exkl. vidareförmedling Medel för vidareförmedling SUMMA KOSTNADER RESULTAT UTGÅENDE EGET KAPITAL

24 13 PROPOSITION: SYFTESPARAGRAFEN STYRELSEN FÖRESLÅR ÅRSMÖTET BESLUTA Att fastställa LSU:s justerade syftesparagraf: Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (The National Council of Swedish Youth Organisations, Conseil national des organisations jeunesse Suedoises, Consejo nacional de las organisaciones juveniles Suecas) är samarbetsorganet för svenska ungdomsorganisationer. LSU arbetar utifrån demokratisk grund för att stärka ungas föreningsliv i Sverige och världen. Vår uppgift är att stärka den demokratiska organiseringen med mångfald och mänskliga rättigheter som utgångspunkt. Vi är en mötesplats inriktad på ledarskap, organisationsutveckling, påverkansarbete och ungdomspolitik. Vi verkar för ökad makt hos unga. Bakgrund På LSU:s representantskap 2013 fattades det beslut om att styrelsen uppdras att utföra en översiktlig översyn av LSU:s syftesparagraf. Frågan diskuterades och ett nytt förslag till syftesparagraf arbetades fram i styrelsen under Den nya formuleringen antogs i en första läsning på representantskapet 2014 och för att träda i kraft krävs nu ¾ majoritet i en andra läsning i enlighet med 19 i LSUs stadgar: Beslut om ändring av 1, 19 och 20 fattas genom beslut med minst 3/4 majoritet av de närvarande vid två på två varandra följande Representantskapsmöten med minst sex månaders mellanrum. Styrelsen föreslår därför representantskapet att den justerade syftesparagrafen fastställs. 24

25 14 PROPOSITION: FOKUSFRÅGA STYRELSEN FÖRESLÅR ÅRSMÖTET BESLUTA Att anta Öka ungas delaktighet och makt i politiska processer som fokusfråga för perioden eller Att anta Ungdomsrörelsen som motvikt till växande antidemokratiska rörelser som fokusfråga för perioden Varför gör vi detta? Styrelsen hoppas att arbetet med en fokusfråga kommer att förtydliga LSUs politiska roll och ge representantskapsmötet ett ökat mandat i agendasättandet för organisationen. Vi vill att medlemmarna ska få ökad makt att styra organisationens inriktning och tror att en fokusfråga kan vara just ett sådant sätt som möjliggör för medlemmarna att tillsammans diskutera och peka ut riktningen för LSU det kommande året. Vi vill också genom fokusfrågan samla in och hjälpa till att sprida den expertis som finns bland medlemsorganisationerna kopplat till fokusfrågan och på det sättet förstärka medlemsorganisationernas arbete. Vi föreslår att den första fokusfrågan löper över två år, för att arbetsformer och rutiner ska utarbetas. Hur kommer arbetet med en fokusfråga att fungera? LSU arbetar med fokusfrågan internt och riktat mot medlemsorganisationerna genom att: Arrangera minst en utbildning inom ramen för LSU Metodo med koppling till fokusfrågan Lyfta fokusfrågan som tema inom ramen för LSUs nätverk och mentorskapsporgram Samla och använda kunskap från medlemsorganisationer och partnerorganisationer som på olika sätt arbetat/arbetar med liknande tematik 25

26 LSU arbetar med fokusfrågan externt genom att: Utifrån expertkompetens från partnerorganisationer, medlemsorganisationer och andra ta fram och kommunicera en rapport kopplad till fokusfrågan Lyfta fokusfrågan och medlemsorganisationernas arbete på området som tema inom ramen för LSUs ungdomspolitiska riksdagsnätverk Använda fokusfrågan som tema på kommande LSU Forum-konferens Lyfta frågan i LSUs allmänna politiska påverkansarbete genom närvaro i Almedalen, debattartiklar och övrig opinionsbildande verksamhet Förslag på fokusfråga: Alternativ 1 Öka ungas delaktighet och makt i politiska processer Målet för den nationella ungdomspolitiken pekar ut ungas makt över sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen, men unga stängs allt för ofta ute från centrala politiska processer som påverkar dem. Expertkompetensen hos ungdomsorganisationer behöver erkännas av samhället och ungdomsorganisationer ska ha bättre förutsättningar att påverka relevanta beslutsprocesser. I LSUs idéprogram står: Hälften av jordens invånare är unga. Unga ska i jämlikhet med andra samhällsmedborgare vara delaktiga och ha makt i politiska beslut och processer i alla faser, på alla nivåer och inom alla områden. Inom gruppen unga finns en mångfald av erfarenheter, värderingar och perspektiv som gör att unga inte kan klumpas ihop till en enhetlig grupp. Samtidigt finns det frågor som är särskilt viktiga för just unga och varje generation ställs inför nya utmaningar att hantera. I samhället finns en åldersmaktordning som gör att den systematiska diskrimineringen av unga ses som legitim. Det leder till att ungas åsikter nedvärderas och osynliggörs. Vi ser också hur andra maktordningar samverkar med åldersmaktsordningen och skapar ojämlika förutsättningar mellan olika grupper av unga. Den kompetens och erfarenhet som finns inom ungdomsrörelsen och bland unga behöver tillvaratas på ett bättre sätt i samhället och i våra beslutsfattande församlingar. Meningsfull delaktighet och makt för unga är avgörande för att vi ska kunna tillvarata våra mänskliga rättigheter och för att våra perspektiv ska ta plats. Därför är det viktigt för både unga och för samhället att vi som är unga kan organisera oss och komma till tals i samhällsdebatten. När ungdomsfrågor diskuteras ska representanter för ungas egna organisationer bjudas in prata aldrig om unga utan unga. 26

27 Alternativ 2 Ungdomsrörelsen som motvikt till växande antidemokratiska rörelser Demokrati, alla människors lika värde och mänskliga rättigheter är inte längre frågor som kan tas för givna. Antidemokratiska rörelser växer i Sverige och Europa och utgör ett hot mot demokratin och människornas grundläggande säkerhet och rättigheter. I LSUs idéprogram står: Demokrati som ideal och alla människors lika värde är grundläggande för oss ungdomsorganisationer som samlats i LSU. Den ökande rasismen och fascismen är ett av de största hoten mot de mänskliga rättigheterna och det demokratiska styrelseskicket i Sverige och Europa idag. Rasism och all form av diskriminering är oacceptabel och måste bekämpas av både civilsamhället och det offentliga. I en tid när demokratiska värden ifrågasätts av växande antidemokratiska rörelser behöver ungdomsrörelsen vara en tydlig motvikt. Ungdomsrörelsen och civilsamhället har ett stort ansvar att främja demokratiska värderingar och att lyfta fram röster som annars inte hörs. Ungas egna organisationer är de viktigaste aktörerna för att utveckla, engagera och mobilisera unga och har därför en viktig roll att fylla. Vi har idag ett etablerat rasistiskt riksdagsparti i Sverige och vi ser hur rasistiska och fascistiska organisationer söker makt genom parlamentariska processer i Europa och resten av världen. Att samarbeta med rasistiska organisationer, även sådana som fått mandat eller makt genom en formellt demokratisk process, bidrar till att legitimera och normalisera rasism. Det civila samhället har haft en historiskt viktig roll i att motverka antidemokratiska strömningar. Vi behöver stå upp för våra värderingar och kämpa mot rasismen, för ett jämlikt samhälle. 27

28 28 Anders Eriksson, från Unga KRIS, öppningstalade på årsmötet 2014.

29 15 BEHANDLING AV MOTIONER 15A STATUTERNA FÖR MUCF:S ORGANISATIONSBIDRAG FÖR BARN- OCH UNGDOMSORGANISATIONER UNGA ÖRNAR FÖRESLÅR ÅRSMÖTET BESLUTA Att LSU initierar ett möte med ansvarig minister för att påtala problemet med att medlemmar i åldern 0-5 år inte undantas i statistiken Att LSU verkar för att MUCFs organisationsbidrag för barn- och ungdomsorganisationer utformas i enlighet med motionen, där medlemmar i åldern 0-5 år undantas från statistiken Unga Örnar är en barn- och ungdomsorganisation som brinner för jämlikhet och barns rätt till fritid och vi anser att föreningslivet utgör en viktig del i samhället. Alla ska kunna organisera sig, oavsett ålder. Ett sätt att stärka vår organisation samt barn- och ungas inflytande i samhället är att driva verksamhet för barn i alla åldrar, även de under 6 år. En av våra utmaningar för att bedriva verksamhet för de yngre barnen är statuterna i organisationsbidraget. För att ta del av bidraget ska 60 procent av hela organisationens medlemmar vara i åldern 6-25år. Samma krav gäller för varje lokalförening. Det känns berättigat att räkna bort medlemmar över 25 år men att barn i åldern 0-5 år drar ner statistiken anser vi orimligt. Vi anser att medlemmar i åldern 0-5 år bör undantas vid rapportering till MUCF. Vi anser att det är en viktig signal och inriktning för att alla barn på bästa sätt ska kunna få ta del av verksamhet och att barn- och ungdomsorganisationer ska ha ett regelverk som är anpassat efter vår målgrupp. 29

30 STYRELSENS SVAR STYRELSEN FÖRESLÅR ÅRSMÖTET BESLUTA Att avslå motionen Styrelsen tackar för motionen från Unga Örnar och ser fram emot att få återkomma till diskussionen om hur medlen till barn- och ungdomsorganisationer ska prioriteras. Styrelsen förstår att många organisationer hamnat i en komplicerad situation, när det gäller regeln om att 60 % av alla medlemmar i alla lokalföreningar ska vara mellan 6-25 år. Denna regel syftar främst på de organisationer som har många medlemmar över 25, men här kommer också viktig verksamhet för barn i kläm. Efter förra representantskapsmötet har LSU valt att lyfta fram frågan vid två tillfällen till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), respektive till regeringskansliet. Vid båda tillfällena med förtydligandet att en majoritet av medlemsorganisationerna var emot förslaget till förändring, men att det ändå finns organisationer som drabbas negativt av att barn under 6 år inte undantas från statistiken. Vi har lyft frågan i det brev som skickats till MUCF och regeringskansliet efter avslutad bidragsfördelning i februari. Vi har även lyft frågan i samtal med den handläggare på regeringskansliet som just nu genomför översyn av statsbidraget. Vi har även arrangerat en mötesplats för medlemmar med särskilt fokus på hur barns organisering ska främjas. LSU har på detta sätt verkat för att underlätta för organisationer som drabbas utav problematiken som lyfts i motionen att driva på för förändring i frågan, utan att LSU driver en linje som tydligt gynnar vissa medlemsorganisationer på bekostnad av andra. Vi ser däremot inte att de argument vi förde fram under förra representantskapsmötet mot förändringen är mindre aktuella idag. Frågan handlar ju egentligen om vilka medlemmar som ska utgöra grund för statligt stöd, och inte vilka som en kan bedriva verksamhet för. Det står ju organisationer fritt att göra verksamhet för barn under sex år även om statsbidrag inte ges till den verksamheten. LSU driver kontinuerligt gentemot MUCF och regeringen att krav och regler ska minska kring statsbidraget, men vi menar också att det är viktigt med regleringar så att unga själva faktiskt får makten i de organisationer som är deras. Medlemskapet måste innebära inflytande i organisationen. Barn som är under sex år har mycket liten möjlighet att själva ta ställning till medlemskapet och utöva det inflytande ett medlemskap ska innebära. Verksamheten för dessa åldrar riskerar därför att bli för barn av vuxna, istället av barn och med barns inflytande. Syftet med bidraget är att stärka barn och ungas självständiga organisering och det menar vi är den verksamhet som bör prioriteras i ett statsbidrag där det redan råder hård konkurrens om pengar. 30

31 15B LÅT DET UNGA CIVILSAMHÄLLET SAMARBETA RIKSORGANISATIONEN UNGA SYNSKADADE FÖRESLÅR ÅRSMÖTET BESLUTA Att LSU under 2016 prioriterat driver på relevanta beslutsfattare att införa ett regelverk för ekonomisk utdelning till paraplyungdomsorganisationer som är likvärdigt med det som idag finns för vuxenorganisationer. Sverige är en demokrati som till stor del är uppbyggt på människors engagemang i civilsamhället! Civilsamhället spelar en viktig roll i samhället och det unga civilsamhället spelar en annan viktig roll då dess syfte inte enbart är att försöka forma samhället utan även att ge oss unga en plattform där vi kan växa, utvecklas, få lärdom om den demokratiska strukturen och där våra röster blir hörda! Ensam är stark men tillsammans är vi starkare är ett talesätt som är välbekant för många. Detta, att verka och utvecklas tillsammans är tyvärr något som i dagslägets bara uppmuntras om du tillhör så kallade vuxenorganisationer. För dessa organisationer finns det statliga pengar avsatta för att kunna bilda paraplyorganisationer och tydliga regelverk kring hur detta ska regleras, något som inte finns för ungdomsorganisationer. För att en ungdomsparaplyorganisation ska få statliga pengar krävs ett specifikt regeringsbeslut, något som är väldigt svårt att få. Ett exempel på hur förödande detta regelverk kan vara är paraplyorganisationen Delaktighet för Unga (DU!) vars uppgift var att samla ungdomsorganisationer för personer med funktionsnedsättning och kunna samordna intressepolitiskt arbete, arrangera kompetenshöjande utbildningar etc men som nu beräknas upplösas då det inte kunde hända så mycket eftersom den enda inkomsten organisationen fick in var medlemsavgifterna, då inga andra pengar fanns tillgängliga för DU! Riksorganisationen Unga Synskadade tycker att det är orimligt att det i dagens samhälle finns en så pass tydlig åldersdiskriminering där staten bidrar ekonomiskt till paraplyorganisationer för vuxenorganisationerna men inte till ungdomsorganisationerna. Att kunna samarbeta är i många lägen en nyckel till framgång och det öppnar nya möjligheter för många organisationer, därför är det självklart att ungdomsorganisationer ska ges goda möjligheter för att kunna genomföra detta. 31

32 STYRELSENS SVAR STYRELSEN FÖRESLÅR ÅRSMÖTET BESLUTA Att avslå motionens att-satser men föreslå istället repskapet besluta: Att LSU:s styrelse ges I uppdrag att under mandatperioden föra dialog med Socialstyrelsen för framhålla värdet av ungas delaktighet och vikten av förbättrade ekonomiska förutsättningar för de ungdomsorganisationerna som organiserar unga med funktionsnedsättningar. Vi tackar för motionen från Unga Synskadade, som lyfter en viktig fråga om samarbete mellan ungdomsorganisationer. Styrelsen har i arbetet med att ta fram detta motionssvar undersökt hur finansieringen av ett par andra samlingsorganisationer ser ut och kunnat konstatera att finansieringsmodellerna för olika samarbetsorganisationer ser väldigt olika ut. Samlingsorganisationer för organisationer som samlar personer med funktionsnedsättning Enligt företrädare på samlingsorganisationen Handikappförbunden fungerar förordningen för statsbidrag till organisationer som samlar personer med funktionsnedsättning så att en del av det statsbidrag som organisationen får via Socialstyrelsen öronmärks för medlemsavgift till den samlingsorganisation organisationen är medlem i. Dessa medlemsavgifter är sedan det sätt som samlingsorganisationerna Handikappförbunden och Lika Unika finansieras. Samlingsorganisationer för kvinnoorganisationer Förordningen för statsbidrag till kvinnoorganisationer tillåter att även paraplyorganisationer ansöker om de här medlen. Genom åren har en mängd olika paraplyer bildats av olika konstellationer av kvinnoorganisationer, som kan anses konkurrera ut de nationella förbund stödet i första hand varit avsett för. Samlingsorganisationer för ungdomsorganisationer Förordningen för statsbidrag till Barn- och ungdomsorganisationer tillåter inte paraplyorganisationer att ansöka, utan LSU som samlingsorganisation får sin grundfinansiering direkt från utbildningsdepartementet. Samlingsorganisationen CIVOS civilsamhällets organisationer i samverkan Civos är ett exempel på organisation som finansierar sin verksamhet i princip uteslutande genom medlemsavgifter. 32

33 Vi kan se att kvinnoorganisationernas grundfinansiering effektivt har urholkats genom att konkurrensen om medlen hårdnat när nya paraplyorganisationer bildats. Därför avråder vi starkt repskapet från att LSU ska verka för att förordningen för barn- och ungdomsorganisationer ska öppnas upp för paraplyorganisationer. En modell där större andel av stödet till barn- och ungdomsorganisationerna öronmärks, likt modellen för Handikappförbunden och Lika Unika, är vi också mycket tveksamma till, eftersom vi anser att staten ska styra ungas organisering i så liten utsträckning som möjligt. Statlig öronmärkning av medel är ett sätt att minska den självständiga organiseringen för och av unga. En framkomlig väg i syfte att förbättra just villkoren för organisering och samordning av den unga funkisrörelsen tror LSUs styrelse är att föra dialog med Socialstyrelsen. LSU skulle i en dialog kunna påtala värdet att av ungas organisering och vikten av att det finns starka unga röster bland handikappförbunden. Syftet med en sådan dialog skulle vara att verka för att likvärdigt ekonomiskt stöd blir tillgängligt för ungdomsförbunds samverkan via en paraplyorganisation såsom idag finns för övriga handikappförbund. 33

34 Bra beslut firas med stående ovationer! #ungdomsrörelsen 34

35 16 VALÄRENDEN Valberedningens process Under det senaste året har vi i valberedningen arbetat med att ta fram ett förslag till styrelsen för LSU. Ett par av de grundläggande urval kriterier som vi utgått från är följande: En bredare ideologisk grund i styrelsen där fler politiska läger är representerade En bredare representation av LSUs olika typer av medlemsorganisationer En bredare mångfald i fråga om erfarenheter och bakgrund En stark förankring i det unga civilsamhället En styrelse med starkt förtroendekapital i såväl individ som i grupp En stark kunskapsbas inom alla de områden LSU arbetar med och de kunskaper som behövs för att driva styrelsearbete. En bred mix av personligheter och viljor En grupp med kapacitet att tack vare sin bredd och sina olikheter skapa en stark enhet Valberedningens förslag I det förslag som vi här lägger fram ser vi att vi skapat en grupp som i största möjliga mån lever upp till detta. Gruppen är en kombination av nytänkande och traditionalism där vi i största möjliga utsträckning utifrån det kandidatunderlag som nomineringarna gett oss representerar de olika organisationstyperna och med en betydligt breddad ideologisk bas. Gruppens helhetskompetens har för oss varit lika viktig som individernas egna. Med en ingång att skapa en stark styrelse byggd av diversifierade individer som tillsammans bygger en grupp som kompletterar varandra i såväl kunskaper, kompetenser, erfarenheter, perspektiv och egenskaper. Valberedningen Mimmi Garpebring, Sveriges elevråd SVEA Victoria Heiman, Utrikespolitiska förbundet Sverige Daniel Danial, Assyriska Ungdomsförbundet Per Markus Risman, Sveriges ungdomsråd 35

36 16 VALÄRENDEN 16A Fastställande av antal ledamöter i styrelsen VALBEREDNINGEN FÖRESLÅR ÅRSMÖTET BESLUTA Att styrelsen ska bestå av 11 personer varav 1 ordförande, 2 vice ordförande och 8 ledamöter 16B Val av ordförande VALBEREDNINGEN FÖRESLÅR ÅRSMÖTET BESLUTA Att till ordförande välja Rebecka Prentell REBECKA PRENTELL, SVEROK (OMVAL) Rebecka Prentell har under det senaste året varit ordförande för LSU. Innan dess har hon varit vice ordförande för LSU och ordförande för Sverok. Prentell är en kandidat som representerar stor organisationserfarenhet, god kännedom kring LSUs nationella samt internationella arbete och goda ledarskapserfarenheter. Vi är övertygade om att Prentell med sin erfarenhet, kompetens och kunskap kommer fortsätta att utveckla LSUs verksamhet och öka tillgängligheten inom organisationen för våra olika medlemsorganisationer. Vidare ser vi i Prentell en utmärkt representant för unga, kunnig och van att författa sig i text och tal och att representera stora organisationer gentemot makthavare. Detta är väldigt viktigt för en ordförande LSU. Med Prentell som vår ordförandekandidat säkrar vi inte bara upp en tydlig kontinuitet inom styrelsen, vi säkrar också upp god, bred och ingående kunskap på alla LSUs områden samt en ledare som med förmåga att hålla ihop en diversifierad styrelse och skapa synergieffekter av styrelsens olikheter. Detta är centralt för LSUs utveckling och stabilitet. Därför vill vi nominera Rebecka Prentell till omval som ordförande. 36

37 16C Val av vice ordförande VALBEREDNINGEN FÖRESLÅR ÅRSMÖTET BESLUTA Att till vice ordförande välja Rosaline Marbinah och Hannah Kroksson ROSALINE MARBINAH, UTRIKESPOLITISKA FÖRBUNDET (NYVAL) Med en bred engagemangshistorik där olika typer av organisationer och verksamheter har varit i Marbinahs presenterar vi här en viceordförandekandidat med stark civilsamhällesgrund. Rosaline Marbinah har bland annat ett stort intresse för och kunskap om internationella frågor. Detta har gjorts tydligt genom hennes EU-representantskap för LSU samt hennes hemma uppdrag som vice ordförande i Utrikespolitiska förbundet. LSU är mycket nöjda med hennes arbete och det framgår tydligt av de som arbetat med henne att hon är en driven och kunnig person som får saker gjort. Marbinah har även en bakgrund som vice ordförande i Röda korsets valkrets i Flemingsberg och är en av grundarna av deras antirasistiska nätverk. Vi tror att Marbinah i sin egenskap av vice ordförande kommer att kunna bidra med nya kunskaper och engagemang som får styrelsen att trivas medan de utför sitt arbete. Vidare ser vi att Marbinahs kunskaper och egenskaper väl kommer komplettera de andra kandidaterna i presidiet och således skapa ett starkt, kompetent och drivet presidium. Därför vill vi nominera Rosaline Marbinah till vice ordförande. HANNAH KROKSSON, SVENSKA KYRKANS UNGA (NYVAL) Hannah Kroksson har lång erfarenhet, b.la. av att arbeta i LSUs styrelse där hon har suttit som ledamot i två år, som vice ordförande i Svenska Kyrkans unga och ledarskribent i Kyrkans tidning, för att nämna några uppdrag. Under sin tid i LSUs styrelse har Kroksson arbetat med både internationella frågor riktat främst mot FN men också med rösträttsfrågan. Vi ser tydligt att Kroksson är en otroligt driven person, med god arbetsmoral som får saker gjort och hög kompetens. Utifrån detta ser vi att Kroksson inte bara passar i styrelsen, utan även är behövlig i LSUs presidium för att ge presidiet tydlighet, driv och bred kunskap. Vi tror att Kroksson i egenskap av vice ordförande kommer kunna bli styrelsens ihärdiga motor, som driver LSU framåt med sitt driv och sina kunskaper. Detta kommer bli ett bra stöd till vår ordförandekandidat samt komplettera övriga presidiet väl. Vidare är vi säkra på att dessa egenskaper kommer stärka styrelsen i sin helhet, höja den generella kompetensen inom styrelsen samt ge styrelsen bra vägledning. Därför vill vi nominera Hanna Kroksson vice ordförande. 37