Verksamhetsplan KFS och KFS Företagsservice AB

Transkript

1 Verksamhetsplan 2012 KFS och KFS Företagsservice AB

2 INNEHÅLL Programförklaring 2 Ordförande har ordet 4 KFS är 5 KFS historik, omvärld och position 6 KFS 2012 och Framtidens KFS 10 Avtal 12 och branschavtalen 11 Behålla och utveckla KFS särart genom samarbete med andra 13 Affärsmässig samhällsnytta och forskningsprojekten 14 KFS utbildningar 15 KFS branschråd 15 KFS företagens Trygghetsfond 16 KFS kommunikation 17 KFS framtidens arbetsgivarorganisation 18 Den gode arbetsgivarens förstahandsval KFS och samhällsekonomin 18 Morgondagens KFS-gäng resonerar 19 kfs och kfs Företagsservice ab är de samhällsnyttiga företagens förstahandsval för arbetsgivarservice. Kommunala Företagens Samorganisation, kfs, är en ideell förening och central arbetsgivarorganisation för sina medlemmar. kfs Företagsservice ab är dotterbolag till den ideella föreningen kfs och arbetar på uppdrag av medlemmarna. kfs erbjuder branschvisa medarbetaravtal för 15 branscher. Anpassning till branschernas behov och arbetsvillkor sker genom medlemmarnas inflytande i branschråden, arbetsgrupper och avtalsförhandlingar. kfs ger personlig och professionell service i rådgivning, i utbildningar och i förhandlingar. För oss är samarbetet med de fackliga parterna en väg att skapa stabila spelregler för framgångsrika och konkurrenskraftiga företag med nöjda och kompetenta medarbetare. Vi verkar för Friskare Företag och attraktiva arbetsgivare genom att lyfta fram föredömen och nya idéer i nätverk, konferenser och genom att initiera och driva arbetsmiljöstudier. Vi startar upp, utvecklar och driver, i olika for- mer av samarbeten, ledarutbildningar, för styrelser, vd:ar, ledningsgrupper och linjechefer, för ökad excellens i företagsledning. Vårt mål är nöjda medlemmar och framgångsrika företag! 2 kfs verksamhetsplan 2012

3 KFS drivkraft är nöjda och framgångsrika medlemmar i samhällets tjänst! Affärsmässig samhällsnytta drivkraften för samhällsnyttiga företag Affärsmässig samhällsnytta är vårt samlingsbegrepp. Med samhällsnytta menas verksamhet som är till nytta för hela samhället och inte enbart gynnar enskilda individer eller företag. Samhällsnyttiga företag drivs med både hjärta och hjärna. Engagemang, effektivitet och affärsmässighet parat med forskning och investeringar bidrar till en god framtida samhällsutveckling. För att långsiktigt kunna fullfölja sina samhällsuppdrag krävs företagsekonomisk stabilitet. Mellan offentliga och privata utförare finns ingen konflikt om affärsmässighet. Det de har gemensamt är att lönsamhet är en förutsättning för långsiktig värdeskapande verksamhet. De flesta verksamheter måste gå med överskott annars blir de på sikt instabila. kfs drivkraft är nöjda och framgångsrika medlemmar i samhällets tjänst! kfs verksamhetsplan

4 KFS arbetar för de samhällsnyttiga företagen Den gode arbetsgivaren var KFS tema på kvalitetsmässan och det är en passande beskrivning på de företag som är medlemmar i KFS. Inför 2012 tar kfs ett steg mot förnyelse. Nya lokaler i World Trade Center som signalerar modernitet och framtid. Närheten till kfs samarbets - partners, Fastigo, kfo och Arbetsgivaralliansen, gör att kfs nya adress också får en djupare mening. Samarbete med andra organisationer, som är till nytta för kfs medlemmar med ett vidare serviceutbud, en ökad servicenivå parat med ökad effektivitet, stärker kfs roll inom våra egna sektorer. Det är viktigt att kfs nu lämnar uppslitande fusionsfrågor bakom sig och fokuserar på medlemsnyttan och kfs framtida roll på arbetsmarknaden. kfs medlemmar och intressenter ska även i fortsättningen känna igen kfs som sin medlemsstyrda, småskaliga och självständiga organisation, även om det förekommer olika former av samarbeten. Bolag och verksamheter som arbetar med tjänster av allmänt intresse inom de samhällsnyttiga sektorerna, behöver en organisation som kfs. De fackliga parterna visar i samarbetet både respekt och förtroende för kfs och kfs medlemmar. Det förtroendet vill vi förvalta väl och också finna vägar att utveckla våra kollektivavtal till nytta för våra medlemsföretag och deras medarbetare. De samhällsnyttiga företagen ska ju vara arbetsmarknadens goda föredömen som arbetsgivare. kfs deltog under 2011 i två forskningsområden inom sns ( Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) som kommer att fortsätta under 2012, Från välfärdsstat till välfärdssamhälle och Klimat och näringsliv. Studien Konkurrensens konsekvenser inom det förra området belyser behovet av forskning om effekterna av konkurrensutsättning och upphandling av offentligt finansierade tjänster. Det andra området omfattar studien Spelregler på energimarknaderna, som kfs initierat, och startade i Almedalen med seminariet Vem ska äga energiförsörjningen? Båda studierna sätter ett starkt fokus på medlemsföretagens verksamhetsförutsättningar, vare sig de är kommunalt ägda eller är privata och arbetar på uppdrag av kommunen. Genom mitt ordförandeskap för ceep har jag under tre år företrätt våra branschområden på europanivå. Inför omval 2012 har jag avsagt mig fort - satt uppdrag, för att tillsammans med kfs styrelse än mer kunna koncentrera mig på arbetet för kfs fortsatta utveckling. kfs och kfs Företagsservice ab har tydliga och viktiga roller att fylla framgent. Kollektivavtal och arbetsgivarservice är kärnan i verksamheterna. Affärsmässig samhällsnytta med fokus på forskning och analys kommer att leda till ett ökat fokus på vilken roll kfs medlemmar spelar och vad de kan tillföra inom offentligt finansierade verksamheter. Carl Cederschiöld Ordförande 4 kfs verksamhetsplan 2012

5 Kommunala Företagens Samorganisation, kfs, är en ideell förening och central arbetsgivarorganisation för sina medlemmar. kfs Företagsservice ab är dotterbolag till den ideella föreningen kfs och arbetar på uppdrag av medlemmarna. kfs träffar kollektivavtal på riksnivå för medlemmarnas räkning och skapar därmed förutsättningar för arbetsfred. kfs Företagsservice ab erbjuder fullständig arbetsgivarservice till kfs medlemsföretag. Koncernen kallas gemensamt kfs i verksamhetsplanen. Av budget framgår de ekonomiska åtagandena i respektive organisation. KFS är VISION kfs är det självklara valet av arbetsgivarservice för samhällsnyttiga företag och fyller deras behov av en professionell arbetsgivarorganisation. VERKSAMHETSOMRÅDE kfs erbjuder medlemskap och lämnar service i arbetsgivarfrågor samt konsult- och utbildningstjänster till samhällsnyttiga företag oavsett om de är offentligt eller privat ägda. De samhällsnyttiga företagen finns representerade över hela landet och deras verksamhet har stor betydelse för utvecklingen i landets alla kommuner samt för servicen till medborgarna. Det offentliga Sverige omstruktureras och nya bolag bildas, privatiseras eller upphandlas. kfs är det självklara valet av arbetsgivarservice för dessa samhällsnyttiga bolag. VERKSAMHETSIDÉ kfs verksamhetsidé är att finnas till för och skapa mervärde åt medlemmarna. Vi ska bidra till ökad effektivitet och konkurrenskraft genom att ge den bästa arbetsgivarservicen, ta fram konkurrenskraftiga avtal och ge skydd vid arbetsmarknadskonflikter. UTFÄSTELSER Vi är professionella och förtroendeskapande. De avtal som kfs tecknar med de fackliga parterna är lättlästa, branschanpassade och ger möjlighet till lokala lösningar. Våra medlemsföretag spelar genom branschråden en aktiv roll i utvecklingen av våra avtal. Ett medlemskap i kfs innebär att du får en personlig kontakt hos oss. Du får all den information du behöver i egenskap av arbetsgivare. Du har tillgång till högkvalitativ utbildning i arbetsgivarfrågor. KFS VÅRT UPPDRAG Vi tecknar centrala kollektivavtal för våra medlemmar och biträder i överläggningar vid lokala tvister. Våra förhandlare ger rådgivning både per telefon och e-post kring frågor inom arbetsrättslig lagstiftning, tolkning av avtalen och vi ger även viss rådgivning i tolkning av pensionsfrågor och avtalsförsäkringar. KFS erbjuder kostnadsfria utbildningar i arbetsrätt, kollektivavtal, löner, arbetsledning och det svåra samtalet. Som medlem i KFS kan ditt företag också beställa skräddarsydda utbildningar till självkostnad. Som medlem hos oss får du vår arbetsgivarinformation länkat via e-post och vi skickar kontinuerligt ut information via våra nyhetsbrev. Våra förhandlare har branschansvar och blir medlemmarnas personliga kontakt. Vi har också ett pensionsavtal och trygghetsavtal. Vi är medlemsstyrda och som medlem hos oss kan företagen påverka och få inflytande över de arbetsmarknadsfrågor som angår dem. Vi är det självklara valet av arbetsgivarservice för samhällsnyttiga företag. KFS styrka är också att fungera som plattform för olika nätverk. Det är viktigt att våra medlemmar träffas under inspirerande och utvecklande former och även får tillfälle att möta KFS medarbetare. Därför arrangerar vi varje år KFS-dagarna samt Ordförande/VD konferensen. Efter medlemmarnas önskemål arrangerar vi också andra nätverk, t.ex. personalchefsnätverket och branschkonferenser. Dessa möten är viktiga tillfällen för oss att föra dialog med medlemmarna och lyssna vilka behov våra medlemmar har. kfs verksamhetsplan

6 KFS historik, omvärld och position Historiskt har arbetsmarknadens organisationer antingen byggts kring ägarformen eller branschtillhörigheten. Vissa yrkesgrupper organiserar sig efter yrkes- och utbildningsidentiteten. Arbetsgivarsidan startade saf för det privata näringslivet, Statens Arbetsgivarverk för det statliga, kfo för Kooperationen, skl för landsting/kommun. Bolagiseringen av offentliga verksamheter ledde till att de statliga bolagen blev medlemmar i Svenskt Näringsliv och de kommunala bolagen i Fastigo respektive kfs samt sedermera även Pacta. kfs bildades 1988 av Kommunförbundet för att bli de bolagiserade verksamheternas arbetsgivarorganisation som skulle teckna kollektivtal och ge behövlig arbetsgivarservice, i första hand för energibolagen. Sedan starten har kfs vuxit och organiserar idag cirka 600 företag med anställda i 15 branscher. Förutom de kommunalt ägda bolagen finns även privata företag verksamma inom den kommunala sfären. Dessa utgör idag 20 procent av kfs medlemsföretag. För bolagen inom kommun/landsting finns idag tre organisationer, Fastigo, kfs och Pacta. Fastigo är tydligast med sin roll i fastighetsbranschen. kfs organiserar majoriteten av energiföretagen och skl/ Pacta organiserar den bolagiserade sjukvården och räddningstjänsten. kfs är mer inriktad på medlems - inflytande för bolagen och branschvisa avtal, medan Pacta är nära knutet till skl och affärsidén är att erbjuda Pactas medlemmar det som skl erbjuder kommuner och landsting i form av avtal och arbets - givarservice. I övrigt konkurrerar organisationerna med varandra inom de samhällsnyttiga branscher na. kfs och Pacta har försökt uppnå en fusion, men sedan slutet av 2010 stod det klart att olik heterna var för stora för att gå samman. Det har lett till att skl har satsat kraft och energi för att påverka bolagens ägare att ge direktiv till bolagen att gå över 6 kfs verksamhetsplan 2012

7 För att undvika osund konkurrens ska kommunala bolag ha tydliga ägardirektiv, drivas affärsmässigt och ha marknadsmässiga avkastningskrav Peter Danielsson kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg till skl/pacta. Det har medfört att kfs men även Fastigo tappat en del medlemmar till Pacta. Idag är arbetskraften i Sverige nästan 5 miljoner, varav 1,5 miljoner organiseras via något av Svenskt Näringslivs 49 olika branschförbund, 1,1 miljoner via skl, cirka via kfs, Fastigo och Pacta, samt drygt via kfo och Arbetsgivaralliansen. Cirka är anställda av staten. Övriga är egenföretagare ( ), arbetslösa ( ) samt cirka 1 miljon oorganiserade. 90 % av arbetskraften omfattas av kollektivavtal. 82 % av alla arbetsgivare (100 % av offentliga arbetsgivare) är medlemmar i en arbetsgivarorga - nisation. 71 % av alla anställa (75 % av offentliganställda) är medlemmar i en facklig organisation. Organisationsgraden har dock fallit något under 2000-talet. Skälen till den minskande organisationsgraden är flera. Organisationsgraden bland ungdomar har sjunkit, moderna branscher som itsektorn är till stor del oorganiserad samt ändrade regler om avdrag och a-kassan är några av skälen. 75 % av den svenska lönesumman är tjänstemannalöner, vilket innebär att lo:s inflytande över löner och arbetsvillkor minskar. Arbetsmarknadens organisationer följer företagens och verksamheternas utveckling. Arbetsgivarorganisationerna fusionerar nu till större enheter som täcker hela kedjan i en bransch (t.ex. bygg, skog, industri, handel). Dessutom är en tydlig trend ett närmare samarbete mellan arbetsgivaroch branschorganisationer. (t.ex. hao + Köpmannaförbundet = Svensk Handel) De fackliga organisationerna följer utvecklingen och anpassar sina organisationer att följa ägar-, företags-, utbildnings- och teknikutvecklingen i en alltmer internationell arbetsmarknad. skl är kommunernas och landstingens intresse-, bransch- och arbetsgivarorganisation. skl har inte utvecklats på samma sätt som det privata näringslivet. skl:s kommunala avtal är idag arbetsmarknadens största centrala kollektivavtal. Den allmänna trenden i Sverige är annars att decentralisera avtalen till branschnivå. Tillämpat på skl skulle det innebära att skl bildar olika bransch- och arbets givar - förbund för sina olika branscher (skola, sjukvård, vård och omsorg, räddningstjänst etc.) så att alla relevanta frågor inom branschen hanteras bransch - vis och att varje bransch har sitt kollektivavtal anpassat till sin bransch. En sådan utveckling skulle stämma väl överens med den övriga arbetsmarknadens utveckling och skulle dessutom underlätta ett framtida samarbete mellan kfs och skl/pacta. Den nuvarande situationen mellan kfs och skl är inte utvecklande och tar kraft från huvuduppgiften att vara medlemmarnas bästa partner för arbetsgivarservice. kfs verksamhetsplan

8 KFS 2012 och 2020 Olika tänkbara vägval Prioriterade mål 2012 och strategier för att nå målen 2012 KORT SIKT Idag har De 4 fristående arbetsgivarorganisationerna KFS, Fastigo, KFO och Arbetsgivar - alliansen inlett ett professionellt samarbete om resurser och kunskaper utan planer på fusioner. Det arbetet kan fortsätta. 2. Ett närmare samarbete med Pacta och ett omtag av diskussionerna kring formerna för ett samarbete. De 4 skulle ju kunna vara De 5 om Pacta agerar på samma sätt som andra förbund och om Pacta och KFS har kommit överens om en intresseuppdelning. LÅNG SIKT De 4 (5) fristående arbetsgivarorganisationer na bildar ett gemensamt servicebolag men fortsätter som självständiga arbetsgivarorganisationer. 2. KFS blir ett nytt självständigt förbund med med - lemmar från såväl KFS som Pacta med SKL som en motsvarighet till dagens Svenskt Näringsliv. 3. KFS blir ett förbund inom Svenskt Näringsliv för kommunägda och andra samhällsnyttiga företag. De kommunägda företagens styrelser har även externa styrelseledamöter. KFS SKA FÖRBÄTTRA KON KUR - RENS NEUTRALITETEN MELLAN KFS KOLLEKTIVAVTAL OCH ANDRA 1STRATEGIER: Vid avtalsförhandlingarna under våren 2012 är målen att ta ytterligare steg mot en helt lokal lönebildning och att ytterligare branschanpassa avtalsvillkoren. Driva frågan om konkurrensneutralt ob-tillägg i Turism och Fritidsavtalet. Hålla arbetsmarknadens ram för kostnadsökningar. Samverka med Fastigo, kfo och Arbetsgivaralliansen (tillsammans med kfs utgör de De 4), skl och relevanta branschorganisationer. Aktivera det interna arbetet i bransch - råden. För att arbetet med innehållet i branschavtalen ska utvecklas vill kfs under 2012 utöka samrådet med branscherna. Ett mål är därför att tydliggöra branschrådens roll och effektivisera branschrådsarbetet. UPPFÖLJNING: Följs upp genom analys av förhandlingsresultatet samt av effekterna på bransch - nivå och på företagsnivå, liksom genom avrapportering i styrelsen. KFS SKA STÄRKA SIN MED - LEMSSERVICE OCH SIN POSITION BLAND ARBETS - GIVAR ORGANISATIONERNA 2STRATEGIER: Fördjupa samarbetet mellan De 4. Förbättra samarbetet med skl och Pacta. Fördjupa samarbetet med relevanta branschorganisationer. Utöka antalet förmåner för kfs medlemmar. Skapa en mordernare och användar - vänligare webb. 8 kfs verksamhetsplan 2012

9 Efter nästa val tycker jag att de politiska partierna bör ställa krav på certifiering vid nominering av styrelseledamöter Peter Danielsson Kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg Uppgradera medlemsregistret Kontakt till Lime. kfs ska ha haft kontakt med 450 medlemsföretag under kfs ska fortsätta att samarbeta med StyrelseAkademien om styrelseutbildningar. Vi kommer utveckla samarbetet med ifl (som är chefsutvecklingsprogrammet vid Handelshögskolan i Stockholm) om vd- och ledarutbildningar. Vi ska utveckla webbaserade kurser som kan vara ett flexibelt alternativ till våra nuvarande kurser i Stockholm. UPPFÖLJNING: Avtal mellan De 4 om olika former av samarbete. Rapport till styrelsen om kontakter med skl och Pacta. Branschråden följer upp kontakter med branschorganisationerna. Två förbättrade förmåner för kfs medlemmar under Mäta kontakter genom deltagande i konferenser och utbildningar. Ta fram ett sätt att mäta de dagliga kontakterna med kfs förhandlare. Följa upp antalet nedladdningar av arbetsgivarinfon, mallar, hur många som läser frågor och svar, anmäler sig till utbildningar via webben, ser webinarer, webbsändna seminarier på webben. KFS SKA UNDER 2012 HA UTÖKAT ANTALET MEDLEMMAR MED MINST 12 ST 3STRATEGIER: Ta fram material för medlemsrekrytering. Förbättra informationen på webben om hur man blir medlem och ha det synligt på startsidan. Öka kännedomen om kfs genom att: a) Ha automatisk försändelse till nystartade företag inom relevanta branscher. b) Ha fler nöjda medlemmar som är våra ambassadörer. c) Delta i projekt, forskning och debatter som stärker kfs och medlemmarnas image. Kontakt med branschorganisationer. Kontaktplan/material som kfs styrelse branschråd och medlemsföretag kan använda. Utse/anställa en medarbetare på kansliet som har fokus på och arbetar med med - lems rekrytering. UPPFÖLJNING: Hur många som laddar ner rekryterings - materialet på webben. Hur många som skickar intresse - anmälan via webben. Hur många vi skickar rekryterings - materialet till per post. Mäta i enkäter: kännedomen, nöjda medlemmar. Mäta hur många gånger vi blir omskrivna eller citerade i artiklar. Mäta gilla på Facebook, hur många som retweetar våra tweets, hur många som följer vår blogg, hur många som laddar ner våra webinarer från Youtube och från webben och från Facebook. KFS SKA HA FLER NÖJDA MEDLEMMAR STRATEGIER: Jämföra kfs nöjdkundindex enligt nki 2013 (se sid 17). Nästa medlemsundersökning görs Amabassadörsindex: Öka andelen ambassadörer enligt nki. Mäta nöjdheten med kollektivavtal, arbetsgivarservice och utbildningar. Få 4,2 av 5 i genomsnitt som betyg på våra utbildningar. Få 4,0 av 5 för kfs-dagarna och Ordförande/vd-konferensen kfs ska ha kontakt med minst 80 % av medlemsföretagen under 2012 genom utbildningar, möten och konferenser samt via e-post och telefon. Ta fram en ny webb med enkla sökvägar. Fortsätta få bra betyg på innehållet i vår elektroniska information. UPPFÖLJNING: Se ovan under punkt 3 5 I STRATEGIER: ÖKAT MEDLEMSINFLYTANDE KFS Den av styrelsen utsedda arbetsgruppen ser över branschrådens arbetssätt. Förslag till nytt arbetssätt lämnas till kfs stämma Förstärka och aktivera kfs nätverk. Idag finns hr-, arbetsmiljö-, ordförande/vdnätverk. Branschvisa nätverk ska utvärderas under Utnyttjande av moderna medier samt interaktiv webblösning, start UPPFÖLJNING: Arbetsgruppen kring branschrådens arbetssätt har tagit fram ett förslag som styrelsen godkänner inför stämman kfs verksamhetsplan

10 Framtidens KFS 2020 Om 8 år Samarbetet mellan olika organisationer har ökat och nya fusioner har sett dagens ljus, både på arbetsgivar- och arbetstagarsidan. kfs och Pacta har funnit sina naturliga roller och samarbetar. Affärsmässig samhällsnytta har slagit igenom som ett viktigt begrepp i analysen av samhällsansvar samt offentligt/privat. kfs har bidragit i analys och debatt att tydliggöra behov, ansvar, långsiktig - het samt fördelningen mellan offentlig, upphandlad eller privat verksamhet. Utvecklingen har stärkt kfs position som de samhällsnyttiga verksamheternas självklara val och en viktig arbets givarorganisation på den svenska arbetsmarknaden. kfs attraherar även privata företag som är verksamma inom samhällsnyttiga sektorer. Avtalen och mångfalden i branscherna gör KFS unikt bland arbetsgivar - orga nisationer. Vi har en oberoende ställning Göran Holm (förhandlare på KFS) MEDLEMMAR: kfs har stärkt sin position och organiserar 800 medlemmar. VARUMÄRKET: Ett medlemskap i kfs är liktydigt med att företaget värnar om samhällsansvar, etik, långsiktighet, miljö, s.k. csr-företag (Corporate Social Responsibility). kfs har etablerat etiska regler för medlemskap. kfs har en tydlig profil för vilka branscher man företräder. kfs är ett erkänt utbildningsföretag kfs utbildningar är välkända och håller hög kvalitet. MEDLEMSERBJUDANDEN: kfs har tecknat sifferlösa tillsvidareavtal och har kommit längst på arbetsmarknaden. kfs erbjuder arbetsgivarservice samt bolags - juridisk rådgivning. kfs erbjuder starka mervärden genom avtal som gynnar medlemmarna. kfs nätverk är enligt medlemmarna de bästa inom sitt slag (hr-nätverk, kfs-dagar etc). KFS SOM ARBETSGIVARE: kfs har inrättat traineeplatser på kfs samt ett 10 kfs verksamhetsplan 2012 För mig har KFS en unik modell med öppna, sifferlösa avtal, moderna medarbetaravtal och premiebestämda pensionsavtal, ett paket som alla är nöjda med Mats Andersson (förhandlare på KFS) gemensamt traineeprogram för medlemsföretagen för att nå unga akademiker och öka mångfalden. kfs medarbetare speglar mångfalden i samhället. kfs är en attraktiv arbetsplats som många söker sig till spontant. SAMARBETEN: kfs har ett förtroendefullt samarbete med de fackliga organisationerna som bygger på ömse - sidig respekt. kfs har en etablerad och erkänd roll bland arbetsgivarorganisationerna. kfs har ett nära och gott samarbete med relevanta branschorganisationer.

11 Avtal 12 och branschavtalen Hela den svenska arbetsmarknaden och kfs som del av den står inför en stor utmaning i den avtalsrörelse som startat hösten 2011 och som kommer att pågå en bra bit in på Löner för omkring 2,8 miljoner löntagare på ca 550 skilda områden inom både privat och offentlig sektor ska förhandlas. Och det ska ske i en tid där både Europa och usa skakas av finansiella kriser samt skuldkriser, stora underskott i många länders offentliga finanser, och då eurosamarbetet står på spel. Finansiella system är idag globala. Även om tillväxten i Asien än så länge bidrar till att hålla världsekonomin uppe kan även asiatiska länder drabbas av den finansiella krisen framöver. När övriga världen har stora bekymmer påverkas vi starkt. För ett så exportberoende land som Sverige är omvärldens efterfrågan på våra produkter en förutsättning för ekonomisk tillväxt och därmed en förutsättning för möjligheten att öka arbetskraftskostnaderna. Man kan därför säga att frågan om hur arbetskraftskostnaderna kommer att utvecklas kanske aldrig har varit så betydelsefull som nu. Samtidigt innebär den nedväxling i löneökningstakten som avtalsrörelsen 2010 förde med sig att arbetstagarorganisationerna och deras medlemmar nu har stora förväntningar på att kunna ta igen det som förlorats i förra avtalsrörelsen. lo:s samordnade krav innebär löneökningar på 3,5 procent under ett år dock minst 860 kronor per månad och heltidsanställd. Därutöver ska en jämställdhetspott på 100 kronor per heltidsanställd och månad tillfalla områden med en genomsnittsförtjänst lägre än kronor per månad. Industrins parter har träffat avtal redan under vintern 2011/12. Övriga avtal har spridda utlöpningstider under 2012 med en stark koncentration till våren. kfs avtal löper ut i mars förutom Personlig Assistans som löper ut i september. Industrins avtal är tongivande för förhandlingarna på resten av arbetsmarknaden och för kfs del är även skl:s för handlingar av betydelse. För kfs del gäller att det inte finns anledning att avvika från den norm för lönekostnadsökningar som anges av industrins parter. Samtidigt vill kfs gå vidare med att ännu bättre och på fler områden föra ner lönebildningen på företags- och individuell nivå. Dessutom ska kfs fortsätta arbetet med att ytterligare anpassa avtalens innehåll till de olika branschernas förutsättningar. Det är av stor vikt framförallt på grund av behovet för medlemmarna att ha konkurrenskraftiga förutsättningar jämfört med företag med andra kollektivavtal. kfs har varit mycket framgångsrik på dessa områden men det finns fortfarande arbete kvar att göra. När det gäller lönebildningen så är målet på lite längre sikt att träffa sifferlösa avtal inte bara med tjänstemannaorganisationerna utan även med seko och Kommunal. Vidare ska målet vara att komma till tillsvidareavtal med samtliga motparter. För att åstadkomma detta krävs att kfs kan skapa förtroende för företagens förmåga att utveckla löneprocesserna ute i sina verksamheter. Det ställer höga krav på såväl kfs som medlemsföretagen men är fullt möjligt att åstadkomma. KFS branschanpassade avtal är viktiga. Vi konkurrerar om arbetskraft med privata företag i samma bransch, och har inte samma rekryteringsgrund som kommuner Agneta Brandt ordförande i branschråd Fastighet och Näringsliv kfs verksamhetsplan

12 12 kfs verksamhetsplan 2012

13 Jag vill passa på att välkomna er till Helsingborg. Jag hoppas att ni får uppleva inspirerade och intressanta dagar och känna av vår stads framtidsanda Peter Danielsson kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg Behålla och utveckla KFS särart genom samarbete med andra Den stora frågan för kfs är: Vad gör en liten organisation som kfs för att behålla sin särart som liten smidig och flexibel organisation och ändå leverera samma stabila service som en stor organisation med många sakkunniga? Svaret är att vara just den lilla organisationen som kfs är och fortlöpande utvecklas i denna riktning. Vi fortsätter samtidigt att utveckla former av samarbeten med andra för att stärka upp och dela kvalificerade resurser. De 4 fristående arbetsgivarorganisationerna Arbetsgivaralliansen, aa, Fastigo, kfo och kfs har under åren arbetat i ett löst nätverk. Alla fyra ser fördelarna av samverkan, men värnar samtidigt om sitt varumärke, sina medlemsgrupper och särskilda sakfrågor. Organisationerna har dessutom medlems - grupper med olika ägarstrukturer. Det huvudsakliga syftet med det påbörjade samarbetet mellan de fyra organisationerna är 1. Att skapa ökad medlemsnytta för varje organisation, genom att kunna erbjuda både en högre kvalitet och ett bredare serviceutbud till medlemmarna. 2. Att kunna bedriva en kostnadseffektiv verksamhet under det egna varumärket. 3. Att kunna attrahera kvalificerade sakkunniga medarbetare till någon av organisationerna genom att kunna erbjuda större jobb som omfattar alla fyra organisationer. 4. Att när behov finns kunna agera som en enad kraft på arbetsmarknaden för De fria organisationerna. Företagssektorns ökande intresse för samhällsfrågor, csr (Corporate Social Responsibility) och andra gemensamma värderingar kommer att öka intresset för oberoende och värdebaserade organisationer. De små organisationerna har därför en framtid, och kan samtidigt leverera högsta möjliga medlemsnytta. De småskaliga arbetsgivarorganisationerna skiljer sig från de stora organisationerna Svenskt Näringsliv, skl och Arbetsgivarverket. De små organisationerna präglas av oberoende samt pragmatism och konstruktiva lösningar med de fackliga organisationerna. Man har bättre förutsättningar att erbjuda ett starkt medlemsinflytande, en pragmatisk, snabb och personlig medlemsservice. EXEMPEL PÅ STARTADE SAMARBETEN Under 2011 inleddes samarbetet genom ett gemensamt första förhandlarmöte. kfs anlitar fr.o.m. september 2011 Fastigos processjurist istället för att anställa en egen. kfs chefsekonom kommer vid behov att förse alla fyra organisationer med samhällsekonomiska analyser. kfo har anställt en sakkunnig inom pensionsområdet, som har uppdraget att analysera pensionsfrågorna för alla fyras räkning. kfs och Fastigos Trygghetsfonder samarbetar bl.a. om att införa ett nytt datasystem. Kommunikatörerna samarbetar om webbutveckling och analyserar övrig kommunikation. Förhandlingscheferna har inlett ett nätverk och har regelbundna möten. Samarbetet kommer att utvärderas och förhoppningsvis kunna utvecklas ytterligare under kfs verksamhetsplan

14 Affärsmässig samhällsnytta, forskningsprojekt KFS och samhällsekonomin, affärsmässig sam - hällsnytta samt forskningsprojekt med SNS. I SAMHÄLLETS TJÄNST är det dags för en uppdatering och en revidering av skriften I samhällets tjänst, som publicerades av kfs Skriften bygger på resultaten från seminarier och rundabordssamtal runtom i landet, med inbjudna kommunpolitiker och ledande kommunala tjänstemän. Denna gång vill vi ha ett vidare perspektiv på begreppet affärsmässig samhällsnytta. Därför ska kfs privatägda medlemmar ha möjlighet att delta i arbetet. Debatten om kommunalt respektive privat ägda företag har ändrats sedan Det finns idag en bredare politisk acceptans än tidigare för att kommunalt ägda bolag bidrar till samhällsnytta. Diskussionerna om samhällsnytta på senare tid har istället rört frågor om kvaliteten på de offentliga upphandlingarna och synen på vinstuttag i de privat ägda bolag som verkar inom offentlig - finansierade tjänster. kfs ska under 2012 och 2013 ta fram ett material som baseras till största delen på dialog mellan representanter från medlemsföretagen i samtliga branscher. Syftet är att visa medlemmarnas syn på begreppet affärsmässig samhällsnytta. Vi vill också få fram hur verksam heter som bedrivs enligt dessa principer bidrar till samhällelig välfärd. Resultatet kommer att spridas på kfs webb, som trycksak, genom debattartiklar och olika seminarier via webben samt i Almedalen. SPELREGLER PÅ ENERGIMARKNADERNA Väl fungerande energimarknader är helt centrala för att moderna samhällen ska kunna fungera och därmed en självklar del av affärsmässig samhällsnytta. Hur väl energimarknaderna i sin tur fungerar beror på en rad faktorer. En viktig aspekt är att energimarknaderna, kanske mer än andra marknader, styrs av de spelregler som bestäms genom politiska beslut. Dagens lagstiftning innebär exempelvis betydligt större begränsningar för ett kommunalt energibolags affärsmöjligheter, än för ett statligt eller internationellt vilka ofta ägs av andra stater. En granskning av energimarknaderna och dess spelregler är därmed motiverad. kfs delfinansierar forsk ningsprojektet, Spel regler på energimarknaderna, som Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, sns, startade 2011 på kfs initiativ. Ett antal av kfs medlemmar från energi - branschen deltar i projektets referensgrupp. Projektet är en vetenskaplig studie som fokuserar på hur energimarknadernas effektivitet påverkas av energi producenternas ägarstruktur och de olika spelregler som gäller för olika ägarformer. Effektivitet handlar här om effektivt resursutnyttjande i vid bemärkelse, men klimatpåverkan och konsekvenserna för kunderna kommer särskilt att betonas. Projektet avslutas hösten 2012 med publiceringen av studien i samband med seminarier på sns. 14 kfs verksamhetsplan 2012

15 KFS utbildningar kfs utbildningar har alltid varit populära och vi brukar ha fullbokade kurser. För att vara så flexibla som möjligt och möta våra medlemmars behov av utbildningar har vi redan i november 2011 ett kurs - program för första halvåret Vi kommer i början av året ha klart ett ramprogram för hela året, som kom mer att kompletteras fortlöpande. Vi hoppas att denna förändring gör att fler av våra medlemmar ska gå våra kurser och vi vill i dialog med medlemmarna skapa utbildningar som passar just dem. Ett annat sätt att möta medlemmarnas utbildningsbehov är våra skräddarsydda kurser som vi gör i dialog med medlemmen. För de företag som vill att flera av deras medarbetare ska gå samma kurs kan detta vara ett alternativ. Vi åker ut till dem istället för tvärtom. ETT AXPLOCK UR KFS KURSER: Arbetsmiljöutbildning Arbetsrätt, grund Ferielöneberäkning Handledningsgrupp för chefer Hantera alkoholproblem KFS Ledarskaps program Löner och avtal, grund Löner och avtal, repetition Medarbetar- och lönesamtal Vi vill lyfta de flexibla lösningarna ytterligare och under 2012 kommer vi att se över om vi kan erbjuda webbaserade kurser. Dessa ska bli ett komplement till de kurser vi idag erbjuder på plats i Stockholm. Detta kan vara en lösning för den medlem som vill erbjuda flera av sina anställda att gå en utbildning och kanske få den dynamik och synergieffekt det kan vara för medarbetare att sitta och tillsammans följa en kurs digitalt på egna villkor vid de egna kontoren. Vi kommer under 2012 att i samarbete med ifl (inom chefsutvecklingsprogrammet vid Handelshögskolan i Stockholm) utveckla ledarskapsprogrammet och vi kommer även under 2012 att erbjuda våra medlemmars styrelser att gå StyrelseAkademiens program. KFS branschråd En av kfs viktigaste styrkor är medlemsinflytandet och närheten mellan kfs medarbetare och medlemsföretag. Det tydligaste exemplet på närhet och medlemsinflytande är arbetet i kfs branschråd. I inledningen till Instruktion för kfs branschråd kan man läsa följande: En av hörnstenarna i KFS verksamhetsidé är att medlems - före tagen skall ha ett mycket starkt inflytande över de centrala kollektivavtalens utformning och ange inriktningen för de branschanpassade avtalen Ledamöter i branschråden utses av kfs styrelse och ordföranden i branschrådet är som regel tillika leda - mot eller suppleant i styrelsen. Branschråden sammanträder normalt två gånger årligen. Därvid deltar kfs branschsansvarige förhandlare och om möj ligt även kfs förhandlingschef eller vd. Branschråden diskuterar branschgemensamma frågor med avseende på kollektivavtalen eller i övrigt för att lyfta fram branschens intressen via kfs. I syfte att ytterligare förbättra förutsättningarna för ett målinriktat arbete i branschråden har styrelsen beslutat tillsätta en arbetsgrupp bestående av företrädare för medlemsföretagen för att analysera och klargöra branschrådens roll. Målet är att styrelsen ska presentera ett förslag till framtida arbetsformer för branschråden i samband med kfs-dagarna i maj kfs verksamhetsplan

16 KFS-företagens Trygghetsfond länken mellan jobben Ibland tvingas man till personalneddragningar. Då kan Trygghetsfonden vara ett stöd och till nytta både för individen och för företaget. Målet är att stötta företaget så att uppsägningar inte behövs. Om det inte är möjligt stöttar fonden anställda med hjälp till självhjälp fram till en ny sysselsättning. KFS-företagens Trygghetsfond Trygghetsfonden finansierar åtgärder för att uppsagda ska få ny sysselsättning. Samtliga anställda i ett kfs-företag, under vd-nivå, med minst ett års tillsvidareanställning, med lägst 16 timmars arbets - tid per vecka omfattas. (* Prövningen görs alltid individuellt och behovsanpassat. Trygghetsfondens roll är att vara länken mellan jobben. Fonden bygger på ett kollektivavtal. Det operativa arbetet sköts av Beredargruppen, med representanter från både arbetsgivare och fackförbund. Gruppen arbetar i gott samförstånd och möts nio gånger om året. Operativt ansvarig är en av kfs förhandlare. PERSONLIGT OCH INDIVIDUELLT STÖD Processen inleds med företagets ansökan. Varje en- Därefter kan den uppsagda kontakta fonden för att diskutera framtiden. För 2011 har 125 individuella ansökningar kommit in. Stödet kan innefatta både ekonomiskt stöd och personlig rådgivning. Om man får ett arbete med sämre lön finns möjlighet att under en period få ekonomisk utfyllnad. Den som arbetat i ett kfsföretag i minst fyra år kan även få age, en utfyllnad på a-kasseersättningen. Har företaget andra möjligheter än att säga upp personal är det viktigt att Trygghetsfonden får vara med i ett tidigt skede för att kunna bidra till andra lösningar, exempelvis kompetensutveckling för att klara nya arbetsuppgifter. Fonden ska då vara delaktig under hela processen. Den som bedriver omställningsarbetet på företaget har alltid möjlighet att kontakta fonden för att få råd eller bolla idéer. FINANSIERAR ÅTGÄRDER FÖR ATT UPPSAGDA SKA FÅ NY SYSSELSÄTTNING Vid den personliga kontakten hittar man formerna för hur den uppsagde ska kunna gå vidare, och vad som kan behövas för att få ett nytt jobb. Det kan vara körkort för att få ett säljjobb, en coach för att komma igång med arbetssökandet eller ekonomiskt stöd för att köpa in nödvändigt material till sin nya egna verksamhet. Stödet ska vara det som individen behöver bäst, när det behövs som mest för att så snart som möjligt komma i ny sysselsättning. Att bli uppsagd är ofta en kris i livet. Det är en resa att gå från oro, sorg och ilska över att ha för - lorat sitt jobb, till att söka sin egen väg och göra aktiva val för framtiden. Även om det är svårt att se det just då, kan en uppsägning innebära utveckling och nytändning och chans till ett nytt liv. *) Branscherna Personlig assistent och Läns- och regionmuséerna undantagna. KFS-FÖRETAGENS TRYGGHETSFOND KFS-företagens Trygghetsfond är en fristående stiftelse utifrån ett kollektivavtal med de stora fackliga organisationerna på KFS område KFS personal sköter förvaltning, administration och handläggning av ärenden åt fonden som inte har någon anställd personal En av KFS förhandlare arbetar drygt halvtid som verksamhetschef/rådgivare för Trygghetsfonden. Fonden köper tjänster av KFS för att hantera fondens utbetalningar och administration. Kapitalet skall vara lägst 75 miljoner kronor i april och har helt byggts upp av medlemsavgifter och avkastningen på kapital. År 2012 är avgiften för medlemsföretag som varit medlemmar i KFS mer än ett år 0,10 % av bruttolönesumman (under första medlemsåret betalar företagen 0.25% av bruttolönesumman) För stödinsatser till uppsagda omsatte Trygghetsfonden preliminärt 8 miljoner år 2011, 9 miljoner år 2010 och 13 miljoner år 2009 Fonden förvaltas av Handelsbanken, med en placeringspolicy på 50 % räntebärande papper, 30 % globala aktier och 20 % svenska aktier. 16 kfs verksamhetsplan 2012

17 KFS kommunikation 2012 VI LYSSNAR PÅ VÅRA MEDLEMMAR Under våren 2011 genomfördes en större medlemsundersökning med kfs medlemmar. Nöjd Kund Index (nki) visade att kfs medlemmar är nöjdare än genomsnittet av jämförbara organisationer (kfs hade 73, snittet i den svenska ekonomin är 71 och för företagstjänster är nki 74). Vad tyckte då medlemmarna att vi var bra på? kfs är professionella och förtroendegivande. Det ansågs också viktigt att vi följer och kommenterar frågor kring samhällsnyttiga företag i debatten. kfs professionalism och tillgänglighet väger tyngst när medlemmarna värderar vad man får för medlemsavgiften. I denna faktor ingår företagets kärnverksamhet: utbildning, rådgivning, förhand - lingshjälp och branschanpassade kollektivavtal. Där presterar kfs bäst. Pålästa, kompetenta och mycket trevliga är synpunkter som framkom i undersökningen. Det är också viktigt för medlemmarna att veta vem som är deras kontaktperson. De som visste vem som var deras kontaktperson var överlag nöjdare på alla punkter än de som var osäkra eller inte visste vem som var deras kontaktperson. Vad medlemmarna tycker att vi kan utveckla ytterligare är kommunikationen. Enligt undersökningen får de tryckta kanalerna sämst betyg medan de elektroniska kanalerna anses bättre. Flera tycker att webben behöver utvecklas och många anser att sökfunktionen behöver förbättras. Vi kommer att ta fasta på resultaten från medlemsundersökningen och under 2012 kommer vi att producera en ny webbplats. Vi ska även utveckla andra digitala kanaler och mer frekvent kommunicera på Facebook och Twitter de nyheter vi har på vår webbplats. Det ska inte spela någon roll var man väljer att följa oss (hemsidan, nyhetsbrev, Facebook eller Twitter). Oavsett om man väljer att följa kfs via Twitter, Facebook, nyhetsbrev eller hemsidan ska man veta när något är på gång inom kfs. Man ska också kunna följa förhandlarnas vardag via den förhandlarblogg som vi startat redan under hösten Vi undersöker även om vi ska kunna erbjuda våra medlemmar mer flexibla lösningar på utbildningar som exempelvis webbaserade kurser och seminarier på webben så kallade webinarer och webbaserade talkshows. Vi hoppas kunna presentera sådana lösningar under blir spännande ur flera synvinklar. Vi har avtalsrörelsen och vi ska vässa oss ytterligare för att finnas tillgängliga där våra medlemmar vill nå oss. Jag vill finslipa KFS kommunikationskanaler så att våra olika branscher får den information som gäller just dem. Jag vill att genom en mer riktad kommunikation både till medlemmar men också till presumtiva medlemmar skapa ett ännu starkare KFS. Flytten till mer centrala lokaler i Stockholm city blir en nystart och ett lyft som gagnar såväl medlemmar som oss på kansliet. Annika af Trolle kommunikationschef på KFS kfs verksamhetsplan

18 KFS är framtidens arbetsgivarorganisation Liten, snabb, flexibel, med lems - styrd och samarbetande Det råder ingen tvekan om att kfs har sin givna plats på kartan över arbetsmarknadens aktörer. Ingen annan organisation har förutsättningar att som kfs ta tillvara arbetsgivarintressena för verksamheter inom de småskaliga men samhällsnyttiga branscherna. Oavsett om ditt företag är verksamt inom de hårda tekniska områdena som energi, vatten, trafik eller inom de lite mjukare områdena som omvårdnad eller skola så behövs en snabbfotad och kompetent partner för att kunna handskas med de ibland krångliga arbetsgivarfrågorna. Denna partner är kfs. Det behövs erfarna och kunniga förhandlare med branschkunskap för att kunna bistå företagen med råd och förhandlingshjälp inom den snåriga arbetsrätten. Sådana förhandlare har kfs. Det behövs kollektivavtal som är konkurrens - kraftiga med de avtal som används av konkurrenter inom t. ex. Svenskt Näringsliv eller Pacta och sam - tidigt kan anpassas till varje företags behov. Sådana kollektivavtal har kfs. Det behövs bra utbildning för att företagens chefer på olika nivåer ska kunna leda medarbetare och fungera som arbetsgivarens representant i arbetet. Sådan utbildning har kfs. Det behövs bra och uppdaterad information på webbsidor och i nyhetsbrev för att företagen ska kunna hålla sig informerade om utvecklingen inom arbetsmarknadsområdet. Sådan information tillhandahåller kfs. Det betyder dock inte att inget kan förbättras. kfs har satt flera mål för att utvecklas under 2012, se sidorna 8-9. kfs kommer under första delen av 2012 att få en helt ny ledning. Rekrytering av vd och förhandlingschef slutförs i början av året. Det kommer i sig innebära att kfs kommer att göra en omstart och ta nya krafttag. KFS blir aldrig färdig och det är som det skall För att alludera till Tomas Tranströmer 2011 års nobelpristagare i litteratur KFS och samhällsekonomin KFS medlemmar och den samhällsekonomiska utvecklingen Sällan har den samhällsekonomiska utvecklingen varit så svårbedömd som i slutet av Men alla prognoser har en gemensam nämnare: de ger ytterst litet utrymme för optimism. Osäkerheten rör istället hur djup och långvarig lågkonjunkturen kommer att bli. Kommer vi till och med att se en recession i vissa europeiska länder, alltså att bruttonationalprodukten, det samlade värdet av de varor och tjänster som produceras, sjunker 2012 jämfört med 2011? Den svenska ekonomin, särskilt de offentliga finanserna, är jämförelsevis i gott skick. I synnerhet gäller det om man jämför med kris drabbade euroländer och med USA. Men trots det är Sverige mycket sårbart. Ungefär hälften av Sveriges bruttonationalprodukt går på export. För att Sverige ska gå bra, inte minst de offentliga finanserna, måste de länder i omvärlden som vi säljer till också gå bra. De två viktigaste skattekällorna i Sverige är kommunalskatter och arbetsgivaravgifter. De står för cirka 60 procent av de totala skatteintäkterna. På tredje plats kommer momsen. Lägg till momsintäkter - na och vi ser att dessa tre skatter tillsammans står för cirka 80 procent av de totala skatteintäkterna. Det säger sig självt att om sysselsättningen sjunker så på - verkas intäkterna från dessa tre viktiga skatter negativt. KFS medlemmar är endast i liten omfattning exportberoende utan mer beroende av hemmamarknaden. Men i ett litet, mycket exportberoende land påverkas också hemmamarknadens utveckling av ut - vecklingen i exportsektorn, även om svängningarna i efterfrågan på hemmamark - naden inte alls är lika stora. 18 kfs verksamhetsplan 2012

19 MORGONDAGENS KFS-GÄNG RESONERAR KFS i nya lokaler och vad vi vill göra för KFS och medlemmarna Det händer mycket spännande på KFS just nu som exempelvis flytten till nya lokaler i månadsskiftet oktober/november Men det är inte bara flytten som är ny. Vi har flera nya medarbetare som börjat under 2011 (bl. a. undertecknad). Text Annika af Trolle Göran Holm och Mats Andersson som är två av våra nya förhandlare samt jag själv (den nye kommunikationschefen) reflekterar över vår första tid här på kfs och vad vi vill göra för organisationen och medlemmarna. Varför började ni på KFS frågar jag Göran och Mats. Jag tycker det är spännande med de olika branscher som finns inom kfs. Det gemensamma för dem är samhällsnyttan och att kommunen de verkar i har valt just deras tjänster. För mig har kfs en unik modell med öppna, sifferlösa avtal, moder na medarbetaravtal och premiebestämda pensionsavtal, ett paket som alla är nöjda med, säger Mats. Göran fortsätter: avtalen och mångfalden i branscherna är just det som gör kfs så unikt bland arbetsgivarorganisationer. Vi har en oberoende ställning vid sidan av de stora arbetsgivarorganisationerna. Hur ska vi bli ännu mer KFS ännu vassare? Ännu mer branschanpassning säger Mats. Göran menar att vi ska profilera avtalen gentemot branscherna och vässa vår redan goda företagsnära service ytterligare. Vi ska också fortsätta samarbeta med andra fria arbetsgivarorganisationer, hitta verksamheter där vi kan samordna mer som gagnar våra medlemmar. Och vi ska bidra till att ytterligare öka medlemmarnas delaktighet och engagemang i kfs. Det här är en medlemsstyrd verksamhet och det är en förutsättning för framgång i uppdraget avslutar Göran. Man måste också förstå verksamheterna där ute och hur olika förutsättningar våra medlemmar faktiskt har, menar Mats. Vad vill jag själv göra som kommunikationschef? Jag vill skapa en ny webb som kan möta upp medlemmarnas behov av information och dialog med oss. Jag vill finslipa de kanaler vi använder idag så att våra olika branscher får den information som gäller just dem. Jag vill att genom en mer riktad kommunikation både till medlemmar men också till presumtiva medlemmar skapa ett ännu starkare kfs. Flytten till mer centrala lokaler i Stockholm city blir en nystart och ett lyft som gagnar såväl medlemmar som oss på kansliet. Vi enas alla tre om att kfs är en spännan - de och intressant organisation att arbeta i och vi vill vara med och utveckla kfs att i ännu högre grad bli det självklara valet av arbetsgivarservice för samhällsnyttiga företag. För mig har KFS en unik modell med öppna, sifferlösa avtal, moderna medarbetaravtal och premiebestämda pensionsavtal, ett paket som alla är nöjda med. kfs verksamhetsplan

20 AVS KFS Företagsservice AB Box STOCKHOLM Porto betalt Port payé kfs företagsservice ab besöksadress: Klarabergsviadukten 70 c, 8 tr. postadress: Box 70362, Stockholm telefon: e-post: info@kfs.net webb: Det självklara valet av arbetsgivarservice för samhällsnyttiga företag