# AKTUELLT FRÅN SP BRANDTEKNIK. brandposten. SP inviger nytt laboratorium

Transkript

1 # AKTUELLT FRÅN SP BRANDTEKNIK brandposten SP inviger nytt laboratorium

2 Ledare/Björn Sundström SPs VD, Maria Khorsand och Borås kommunfullmäktiges ordförande Per-Olof Höög har just invigt SP Brandtekniks nya lokaler. Vi får mer plats och ett nytt laboratorium, spraylaboratoriet, där vi bygger upp en avancerad utrustning för lasermätning av flödesfält i rök och i vattendimma. Man kan t.ex. mäta droppstorleksfördelning i vattensprayer från släcksystem, se separat artikel om skärsläckaren. Matchat mot beräkningar av vattendimmas transport och släckegenskaper kan tekniken bli en viktig komponent i utveckling av effektivare släcksystem. Ett ytterst effektivt släcksystem har verifierats i fullskaliga provningar i en tunnel i Runehamar, Norge. Systemet stresstestades under extrema förhållanden för Trafikverkets räkning. Det visade sig hålla måttet och kommer att installeras i vägtunnlar i Förbifart Stockholm. Trafikverkets representanter var mycket nöjda då den här innovativa lösningen innebär en halvering av kostnaden jämfört med ett traditionellt system av samma kapacitet. Försöken var spektakulära och TV-kanalen Discovery Channel var på plats och filmade ett tio minuter långt inslag som i första skedet sänds i kanadensisk TV. Vårt största och kanske mest spännande projekt är samarbetet med Sintef NBL, Norges Branntekniske Laboratorium. SP blir majoritetsägare under 2014 och vi samarbetar redan inom en rad områden. En mycket stor potential finns inom offshore där vi tillsammans expanderar starkt. NBL förutspås få liknande rekryteringsbehov som SP Brandteknik redan har och vi presenterar oss gemensamt som en spännande arbetsplats med möjligheter. Vi har fått en ny doktor i Brandteknik. Grattis Robert till en stor framgång och en utmärkt avhandling i ämnet spjälkning i brandutsatt betong! Det här området rör bl.a. säkerhet i tunnlar under vatten. En brand där får inte innebära att betongens hållfasthet riskeras. Luleå Tekniska Universitet annonserar en professur i Brandteknik. Man vill stärka utbildningen av brandingenjörer och expandera forskningen i Luleå. I Luleå presenteras också två licentiatavhandlingar under detta år. Det är ett stort steg framåt varje gång vi får en till professor och flera disputerade forskare. Då växer Brandtekniken i sin helhet och vi får mer av forskning, utveckling och utbildning. Sedan i somras har vi fått fem nya medarbetare, Sven Karlsson, Anna Sandinge, Robert Svensson, Kim Olsson och Christina Nordström. Varmt välkomna till Brandteknik! PART OF Björn Sundström Enhetschef SP Brandteknik 2 brandposten #

3 Innehållsförteckning Sid Ledare 2 SP Brandteknik inviger nya lokaler 4 Ny administrerende direktør ved SINTEF NBL 5 6 Boendesprinkler i energismart villa vid SP. Boendesprinkler i energismart villa vid SP 6-7 SP Brandteknik arrangerar seminarium och kurs om fordonsbränder Arbete påbörjat inom ISO för säker hantering och lagring av träpellets Trafikverket väljer nyutvecklat släcksystem för vägtunnlar i Förbifart Stockholm Anlagd brand ett samhällsproblem Framtidens brann- og redningsvesen Brandtekniska krav på textila vävar i temporära byggnader Släcksystem för bussar kan certifieras genom P-märkning 18 Snart dags att CE-märka kablar 19 Temadag om robust branntryggleik for offshoreinnretningar Brandsäkert konstverk i FN högkvarteret i New York IR-kamera et lovende verktøy innenfor branntesting og brannforskning Safe use of multifunctional buildings Brandtest av plåtraster för transformatorgropar Brandtest av plåtraster för transformatorgropar. Förslag på ändrade byggregler för kablar är ute på remiss 30 Forutsetninger og muligheter for svensk-norsk samarbeid innenfor brannforskning Gastemperatur i brand 33 Testing of timber elements using SP Fire Technologies new loading system Lasermätningar av droppstorleksfördelningen för skärsläckaren Utveckling av nya riktlinjer för FRP strukturer på SOLAS fartyg OffshoreVäst utvecklar svensk offshoreindustri 40 Nytt belastningssystem installerat på SP Brandteknik 42 Nyanställda vid SP Brandteknik Nya SP-rapporter Testing of timber elements using SP Fire Technologies new loading system. Brandposten är SP Brandtekniks kundtidning och utkommer med två nummer per år på svenska och engelska. Ansvarig utgivare Björn Sundström, bjorn.sundstrom@sp.se Redaktion Erika Hjelm, Magnus Arvidson och Ulf Mårtensson Annonser Mediarum (bjorn.martenson@mediarum.se) Adress SP Brandteknik, Box 857, BORÅS, Adressändringar brandposten@sp.se. Tryck Responstryck, Borås 2013 Eftertryck Eftertryck av tidningens artiklar får göras om källan anges tydligt. Tidningen finns även som PDF på Sök på Brandposten. Omslagsbild Invigning av SP Brandtekniks nya lokaler. Foto: Dick Gillberg 3 brandposten #

4 SP Brandteknik inviger nya lokaler BJÖRN SUNDSTRÖM Brandteknik på SP har utökat sina lokaler med ca 1000 m 2. Vi har fått ett trettiotal kontorsrum och ett nytt fint laboratorium. Vår expansion med ca 10 % per år innebär att vi växer ur våra lokaler samtidigt som vi etablerar nya tjänster. I det nya laboratoriet, som vi kallar spraylaboratoriet, gör vi bl.a. funktionskontroll av äldre sprinkler och kontrollerar funktionen hos smältsäkringar för brandventilatorer. Det här är viktiga komponenter som måste fungera vid brand. Dessutom bygger vi upp en avancerad utrustning för lasermätning av flödesfält i rök och i vattendimma, en teknik som kallas PIV, Particle Image Velocimetry. Det här kan användas t.ex. till att verifiera beräkningar eller att förutspå utbredning av rök. Själva invigningen förrättades av SPs VD, Maria Khorsand och Borås kommunfullmäktiges ordförande Per-Olof Höög som med gemensamma krafter släppte lös en stor eldflamma som brände av invigningsbandet. Drygt 100 inbjudna gäster från Borås näringsliv och offentliga verksamheter tittade på. Sedan följde en rundvandring där vi berättade om risker med bussbränder, anlagd brand och vår nya verksamhet inom offshore. Speciellt presenterade sig vår samarbetspartner NBL, Norges Branntekniske Laboratorium. VD Paul Halle Zahl Pedersen berättade om de stora resurser som finns vid laboratoriet i Trondheim, speciellt inom offshore och bygg. Vi genomförde också ett experiment med brand i en soffa orsakat av ett stearinljus, aktuellt i juletid. En sådan här brand utvecklas mycket snabbt. Ytterligare forskning på det här området, bostadsbränder, satsar man nu medel på. Vi avslutade det hela med mingel. Hela tillställningen var speciellt trevlig för oss på SP då vi fick tillfälle att berätta lite om vad vi arbetar med och visa något av våra forsknings- och experimentella resurser. Jag hoppas att vi får komma igen snart med nya invigningar. FOTON: DICK GILLBERG Figur 2 Experiment med brand i en soffa. Figur 1 SPs VD, Maria Khorsand och Borås kommunfullmäktiges ordförande Per-Olof Höög. Figur 3 Drygt 100 inbjudna gäster från Borås näringsliv och offentliga verksamheter deltog i invigningen. 4 brandposten #

5 Gästskribent SINTEF NBL Ny administrerende direktør ved SINTEF NBL PAUL ZAHL PEDERSEN Paul Halle Zahl Pedersen ble ansatt som ny administrerende direktør for SINTEF NBL fra 1. oktober Paul er 40 år, har tre barn og er oppvokst i Sømna kommune i Nord-Norge. Der kommer han fra en gård som har drevet med kjøtt- og melkeproduksjon. Paul Halle Zahl Pedersen er odelsgutt, men kommer ikke til å satse på en karriere innenfor landbruket. Når det gjelder utdanning, så har han gått en litt utradisjonell vei. Den første utdanningen var på yrkesskolenivå, der han ble utdannet som maskinist. Deretter jobbet han flere år som mekaniker i skipsindustrien, og seilte som maskinist både i forsvaret og på offshorefartøy - nærmere bestemt på standby-båter. Etter noen år i arbeidslivet startet Paul på utdanningen til høgskoleingeniør ved Oslo ingeniørhøgskole, og tok en BSc grad som maskiningeniør, med spesialisering olje og gass innenfor konstruksjonslinjen. Videre gjennomførte han en utdanning på MSc-nivå ved institutt for Marin teknikk, Norges teknisk naturvitenskapelige universitet (NTNU) i Trondheim, med spesialisering innenfor driftsteknikk. Etter MSc-graden ble Paul Halle Zahl Pedersen tatt opp som doktorgradsstipendiat ved NTNU Marin teknikk, der oppgaven gikk på økonomiske modeller for optimalt vedlikehold av tekniske innretninger. Han avbrøt arbeidet som stipendiat etter ett år, og gikk over til det private næringslivet og inn i konsulentfirmaet Force Technology. Der jobbet Paul Halle Zahl Pedersen med mange problemstillinger innenfor offshorenæringen, kritikalitetsanalyse, risikobasert inspeksjon(rbi), pålitelighetsbasert vedlikehold (RCM-analyser), rørberegninger, styrkeberegninger og minimumskravberegninger innenfor korrosjon, teknisk risikovurdering og feilmode-, effekt- og kritikalitetsanalyse (FMECA). Etter flere år som prosjektleder i Force Technology, ble Paul Halle Zahl Pedersen ansatt i Statoil i Der jobbet han med den daglige driften av Åsgardfeltet i Nordsjøen, der det produseres olje, kondensat og gass. Dette er et felt med tre installasjoner. Pauls avdeling hadde ansvaret for optimalisering av driften og å sørge for at regulariteten var på topp. Oppgavene kunne variere fra planlegging av revisjonsstanser til helikopterplanlegging. Men det viktigste av alt var god HMS og god produksjon. Etter fire år i denne jobben fikk han muligheten til å jobbe offshore. Dette var en meget lærerik tid, med mange utfordringer. Drift av plattformer er et komplekst område, det er mange faktorer som skal fungere, både menneskelige, tekniske og organisatoriske. I Nordsjøen er det både værhardt og langt til land, man er avhengig av at alt fungerer, både med hensyn til personell og tekniske forhold. Etter tre år i Nordsjøen gikk veien tilbake til land og til Statoil FoU i Trondheim. Der ble Paul Halle Zahl Pedersen Head of Technical Research Support (TRS), og med det ansvarlig for den daglige driften av Statoils laboratorier i Trondheim, Bergen og Porsgrunn. Som leder for denne enheten var arbeidsoppgavene i hovedsak rettet mot oppfølging av kunder og samarbeidspartnere, kompetanse og organisasjonsutvikling, og implementering av Statoils strategi. I tillegg var han Paul Halle Zahl Pedersen, administrerende direktør for SINTEF NBL fra 1. oktober ansvarlig for budsjett og investeringer, rekruttering og utvikling av ledergruppen, og videreutvikling av avdelingen i henhold til Statoils ambisjoner og mål. Men etter åtte år i Statoil kom SINTEF NBL på banen med en spennende utfordring, og samtidig er SP på vei inn på eiersiden. Denne jobben fikk jeg veldig lyst på, da jeg har stor tro på at vi skal lykkes, sier Paul. Det er en meget bra match mellom SINTEF NBL og SP Brandteknik, det som blir viktig nå, er å trekke det beste ut av disse to organisasjonene slik at vi blir kostnadseffektive og konkurransedyktige. Vi har et meget godt produkt, og det er mange uavklarte branntekniske spørsmål og problemstillinger som det trengs å forskes på. For det er dette vi skal styrke gjennom vårt samarbeid; brannforskningen. Jeg opplever både SINTEF NBL og SP Brandteknik som gode arbeidsplasser. Det er flinke fagfolk på alle nivåer, og jeg har fått et veldig godt inntrykk av organisasjonene. Det vi må jobbe videre med, og som jeg har satt fokus på, er helse, miljø, sikkerhet og kvalitet (HMS & K). Er vi gode på dette feltet, vil vi bli mer attraktive for kundene, og det vil gi oss et konkurransefortrinn. God HMS er god drift. Daglig må vi stille oss spørsmålet: Hva er vår leveranse? Hva er oppgaven? Først da kan vi identifisere risiko og dermed å være i stand til å styre risiko, dette er sentralt i mitt lederskap. Paul avslutter med at han ser positivt på fremtiden, og at han er overbevist om at samarbeidprosjektet mellom SP Brandteknik og SINTEF NBL blir meget bra. Han ser frem til å jobbe sammen med sine nye kolleger i Norge og Sverige. 5 brandposten #

6 Boendesprinkler i energismart villa vid SP MAGNUS ARVIDSON magnus.arvidson@sp.se Boendesprinkler är relativt ovanligt i enbostadshus men installationen är förhållandevis enkel och billig om den görs med den allra senaste sprinklertekniken. Detta har demonstrerats i en energismart villa som under hösten uppförts på SPs område. FOTO: MAGNUS ARVIDSON, SP Figur 1 Den energieffektiva villa som uppförts på SPs område i Borås. Tillsammans med trähustillverkaren A-hus som ingår i Derome koncernen har SP utvecklat en energieffektiv villa. Huset har under hösten uppförts på SPs område i Borås och har den senaste tekniken inom effektiva energi- och byggnadstekniska lösningar. Tanken är att helhetskostnaden inte ska vara högre än för en vanlig nyproducerad villa. Målsättningen är att energianvändningen ska minskas med 60 procent eller mer jämfört med dagens standard. I huset ska ny, innovativ teknik och metoder även kunna testas och utvärderas i en kontrollerad men ändå verklighetstrogen miljö. Villans placering gör dessutom att många kommer att uppmärksamma den eftersom den är placerad invid besöksparkeringen, se figur 1. Bygget sker inom ramen för det EU-finansierade samarbetsprojektet NEED4B. Projektet går ut på att stimulera byggnationen av energiekonomiska byggnader bostäder, kontor och offentliga byggnader. Byggnaderna följs sedan upp under två års tid för att säkerställa att målen nås. Totalt ska kvadratmeter byggas mellan 2012 och 2018 i fem europeiska länder. Sverige bidrar med byggnation av två mycket energisnåla villor. Den andra villan har uppförts i Varberg och kommer, till skillnad från villan i Borås, att användas som bostad. Erfarenheterna från projektet sprids sedan och bidrar förhoppningsvis till att göra all nyproduktion av byggnader energieffektivare. Senaste tekniken med boendesprinkler Boendesprinkler är relativt ovanligt i enbostadshus men installationen är förhållandevis enkel och billig om den görs med den allra senaste sprinklertekniken. Tillsammans med materialleverantörer och en installatör knutna till branschorganisationen Sprinklerfrämjandet har boendesprinkler installerats i villan för att åskådliggöra enkla, estetiska och kostnadseffektiva lösningar. Utgångspunkten är att systemet kopplas direkt till husets kallvattenservis via en fördelare i ett fördelarskåp. Uppströms fördelaren installeras en flödesvakt som ger en larmsignal när en sprinkler har aktiverat. Uppströms flödesvakten sitter husets vattenmätare och huvudavstängningsventil. Sprinklersystemet har följaktligen inte någon separat avstängningsventil, vilket minskar sannolikheten att systemet 6 brandposten #

7 står avstängt utan någons vetskap. Vattenmätaren är induktiv och ger den höga mätnoggrannhet av vattenförbrukningen som var önskvärd i just detta hus. Dessutom har den ett mycket lågt tryckfall vid de vattenflöden som är normala för sprinkler och har dessutom ett inbyggt återströmningsskydd. Integrerat med kallvattensystemet Sprinklersystemets fördelare har fyra uttag, två uttag för respektive våningsplan, se figur 2. Från dessa parvisa uttag löper en rörslinga till entréplanet och en rörslinga till det övre planet. Varje sprinkler får därför vatten från två riktningar, vilket medför att tryckfallet i systemet är lågt och klena rördimensioner kan användas. Rören består av ett inre och ett yttre PE-RT rör med ett aluminiumrör däremellan. Utförandet innebär att fördelarna hos både plasten och aluminiumet utnyttjas optimalt. Rören har dimensionen 25 mm 2,5 mm, vilket innebär att ytterdiametern är 25 mm och rörets väggtjocklek är 2,5 mm. Rören levereras på rulle och är böjbara vilket underlättar installationen. Den begränsade rördiametern var nödvändig för läggning av rören mellan takbjälklagets reglar och takgipsskivorna. Glespanelen har standarddimensionen 28 mm 70 mm med c-c 300 mm vilket gör att det finns minimalt med plats för sprinklerrören. Rören är alltså inte förlagda i ett yttre skyddsrör, så kallad röri-rör. En eventuell skada på ett sprinklerrör innebär dock att endast röret mellan två sprinkler behöver bytas. Utöver kopplingarna för sprinklerna är rören skarvfria förutom i några punkter där skarvkopplingar var nödvändiga av utrymmesskäl. På varje våningsplan finns en anslutning till respektive våningsplans WC-stol. Det innebär att systemet delvis är integrerat med husets kallvattensystem. Varje gång som någon spolar i en WC-stol omsätts vattnet i systemet. Detta förhindrar att det blir stillastående vatten och samtidigt får man en funktionskontroll på att systemet har vatten. Några särskilda krav på återströmningsskydd till det allmänna vattenledningsnätet, utöver vad som ställs på ett normalt kallvattensystem, finns därför inte. Figur 2 Systemets fördelarskåp med fördelare och flödesvakt innan anslutning till vattenservisen. FOTON: MAGNUS ARVIDSON, SP Dolda sprinkler med låga vattenflöden En viktig aspekt för många husägare är den rent estetiska. Sprinklersystemet får inte synas. Därför valdes så kallade dolda sprinkler. Det innebär att sprinklerna sitter infällda i bjälklaget, täckta av ett cirkulärt (Ø=70 mm) vitfärgat lock. Täcklocket över sprinklerna faller av när det når en temperatur av 57 C och sprinklerna aktiverat när dess smältlänk nått en temperatur av 74 C. Figur 3 visar en sprinkler efter installation i bjälklaget. Sprinklerna har en K-faktor om 43,2 (liter/min)/bar ½ och har ett dimensionerande flöde om 30,3 liter/min vid 0,5 bar vattentryck. Den maximala täckningsyta per sprinkler vid detta tryck är drygt 13 m 2. Systemet är dimensionerat för två aktiverade sprinkler och det totala vattenflödet är alltså bara drygt 60 liter/min. Flödet motsvarar 2,05 mm/min, viket är lägsta tillåtna vattentäthet enligt kraven i den svenska standarden SS och de amerikanska rekommendationerna i NFPA 13D. Sprinkler installerades i samtliga rum, förutom i husets klimatsluss och vinterträdgård där plusgrader inte kan garanteras. Totalt installerades 22 sprinkler, 13 sprinkler på nedre plan och 9 sprinkler på övre plan. Brandlarm är en viktig del av brandskyddet, även om boendesprinkler installeras. Normalt installeras brandvarnare. I detta fall finns dock ett brandlarm kopplat till SPs Fastighetsdrift och till räddningstjänsten. Larm från sprinklersystemets flödesvakt är anslutet till SPs Fastighetsdrift. Under våren 2014 planeras ett seminarium om boendesprinkler med visning av sprinklerinstallationen. 7 brandposten # Figur 3 Sprinkler efter installation i bjälklaget. Sprinklern är försedd med en röd täckkåpa med en spets som ger en anvisning var håltagningen i takgipsskivan skall göras.

8 SP Brandteknik arrangerar seminarium och kurs om fordonsbränder HÅKAN MODIN PETRA ANDERSSON JONAS BRANDT Intresset för brandsäkerhet i fordon är stort och för en ökad kunskapsspridning inom området arrangerade SP ett seminarium och flera kurstillfällen i november. Närmare 220 deltagare medverkade vid seminariet och totalt 130 personer deltog under kursdagarna. Seminarium om fordonsbränder Den 5 november samlades närmare 220 personer till ett nordiskt seminarium om fordonsbränder på First Hotel Grand i Borås. Seminariet inleddes med att Tore Björkman från TS Utredartjänst gav exempel på samverkande faktorer som resulterar i fordonsbränder Det är i många fall en kombination av fordonskonstruktion, slitage och bristande underhåll. Arnt Ivar Holmstad, från Norska Tryg beskrev sedan brandorsaker i personbilar och tillvägagångsättet vid utredning av bilbrand. Alexander Johansson, Anker AB, gav exempel på bussbränder och berättade hur bussbolag kan arbeta för att förebygga bränder. Kristian Lindström från LokalTapiola i Finland redogjorde för resultaten från en Finsk studie från 2013 där 186 bussbränder analyserades. Jan-Olof Nilsson, SMP, beskrev kraven vid brandskyddskontroller och redovisade statistik från genomförda kontroller. Lars Nilsson från Trygg Hansa berättade sedan om svenska försäkringsbranschens arbete mot fordonsbränder som förutom krav på fasta släcksystem även innehållit årliga brandskyddskontroller av tunga fordon. Detta arbete har minskat brandskadekostnaderna drastiskt. Per Björnberg, Volvo CE, gav sedan exempel på hur Volvo arbetar med fordonsdesignen för att uppnå en hög brandsäkerhet. Oskar Bialas, SP Brandteknik redogjorde för hur olika typer av släcksystem fungerar och deras förmåga att dämpa motorrumsbränder i bussar. Ronnie Hansson, LKAB, berättade om svårigheterna med fordonsbränder i gruvor, detta underströks ytterligare med de exempel på brandspridning mellan fordon under mark som Haukur Ingasson från SP Brandteknik gav. Anna Brand från Helsingborgs brandförsvar diskuterade den brand i två gasbussar som skedde i Helsingborg 2012 samt visade på exempel när gastankar ventilerar. Jetflamman från en sådan ventilering är avsevärd och det är svårt för räddningstjänsten att veta hur de ska angripa dessa bränder. Reidar Skrunes från Norska If redovisade försök från brand i elbil medan Lars Hoffman, SP Elektronik, berättade om elsäkerhetsrisker, allmänt och i synnerhet för el/hybridfordon. Figur 1 Figur 2 Seminariet om fordonsbränder hade nästan 220 deltagare. Tore Björkman från TS Utredartjänst berättade om fordonsbränder. FOTON: DICK GILLBERG Kurs i brandutredning av fordonsbränder Den 4, 6 och 7 november hölls på SP Brandteknik endagskurser i brandutredningsmetodik med Tore Björkman och Stefan Skoglund från TS Utredartjänst. Båda har ett förflutet som kriminalpoliser med fokus på fordonsrelaterad brottslighet och därefter som fordonsskadeutredare. Deltagarna fick inspektera bilar som brunnit för att komma fram till vad som orsakat bilbränderna. Bland fordonen fanns bland annat exempel på anlagda bränder och olika typer av elbränder. Figur 3 Deltagarna undersöker en av de brunna bilarna. 8 brandposten #

9 Arbete påbörjat inom ISO för säker hantering och lagring av träpellets ANDERS LÖNNERMARK HENRY PERSSON PER BLOMQVIST Ett första möte med ISO/TC 238/WG 4 Safety standards ägde rum 7-8 oktober i Stockholm. Representanter från Sverige, Danmark, England, Irland, Tyskland, Nederländerna och Österrike deltog i detta uppstartsmöte. Hur lagrar man träpellets på ett säkert sätt? Hur släcker man en silobrand? Hur provar och analyserar man bäst en viss pelletstyps benägenhet för självuppvärmning respektive avgasning? Dessa är några av de viktigaste frågorna som det nu uppstartade arbetet inom ISO förhoppningsvis ska kunna svara på. I stort sett alla organiska material självuppvärmer, men i olika omfattning. Om detta är ett problem beror på typ av material, hur det lagras, hur mycket som lagras och olika omgivningsförutsättningar. Det finns fortfarande en del kunskapsluckor och forskningsbehov inom området, men behovet av att få fram standardiserade provningsmetoder och tydliga riktlinjer baserad på befintlig kunskap har blivit allt tydligare. Nya och större lager byggs och erfarenheter från inträffade bränder visar på ett stort behov av riktlinjer för hur bränder och explosioner ska förebyggas och hur konsekvenserna av eventuella incidenter ska kunna minimeras. FOTO: ERIKA HJELM, SP Anders Lönnermark leder arbetet med en säkerhetsstandard På ett möte med ISO/TC238 i Bangkok i våras la den svenska delegationen fram ett förslag på att bilda en säkerhetgrupp under ISO/ TC238/WG4. Detta röstades igenom och Sverige fick i uppdrag att driva detta arbete och i början av oktober hade gruppen alltså sitt första möte till vilket internationella experter hade bjudits in att delta. På mötet deltog omkring 15 personer från sju olika länder. Utöver dessa hade flera andra experter, bl.a. från Kanada och USA, meddelat sitt intresse att delta i arbetet. Anders Lönnermark valdes till ordförande för denna säkerhetsgrupp. Huvudresultatet från mötet blev att det skapades fem undergrupper som ska arbeta fram förslag på olika dokument, inklusive dels riktlinjer för säker hantering och lagring av pellets i lager av olika storleker, dels standarder med metoder för bestämning av benägenheten för självuppvärmning respektive avgasning. Även Henry Persson och Per Blomqvist från SP Brandteknik är aktiva i dessa undergrupper. Formellt beslut om vilka s.k. work items som ska ingå i gruppens arbete kommer att fattas vid nästa ISO/TC238-möte i Stockholm i juni brandposten #

10 Trafikverket väljer nyutvecklat släcksystem för vägtunnlar i Förbifart Stockholm GLENN APPEL glenn.appel@sp.se HAUKUR INGASON haukur.ingason@sp.se Ett nytt brandbekämpningssystem har provats i full skala i en vägtunnel i Norge. SP Brandteknik har på uppdrag av Trafikverket genomfört sex försök där systemet har stresstestats under olika brandförhållanden. Försöken var så spektakulära att både Discovery Channel och norska TV2 fanns på plats. FOTO: JARI ANTINOUMA COMPOSITE MEDIA Figur 1 En bild av testuppställningen precis efter aktivering av brandbekämpningssystemet. Försöken genomfördes i Runehamartunneln i Norska Åndalsnes. Syftet var att mäta den högsta möjliga tidsram från brandstart inom vilken släcksystemet måste aktiveras för att kunna kontrollera branden i en tänkt lastbilstrailer. När en brand upptäcks genom övervakningskameror eller detektionssystem aktiveras en 50 m lång sektion av släcksystemet i närområdet av branden. Den sektion där branden uppstår vattenbegjuts med 10 mm/min. Systemet består av ett rör i mitten av tunneltaket och var femte meter finns det två dysor som sprutar 365 l/min vatten horisontellt åt var sitt håll. Hela tunneltvärsnittet fylls upp av stora vattendroppar som kommer att verka mot brandens fortsatta utveckling. Varje dysa kastar ut lika mycket vatten som en brandman med en vanlig slang. Det unika med systemet är dess enkelhet och att stora droppar kastas åt sidan och därmed fyller upp hela tunnelsektionen. Investerings- och underhållskostnaderna beräknas till att bli ungefär hälften av ett traditionellt system. Runehamar testtunnel Tunneln där systemet testades är en övergiven vägtunnel som slutade brukas på grund av rasrisken längs med fjällsvägen. Istället har Statens Vegvesen i Norge gjort tunneln till en testtunnel. Tunneln är i snitt 9 m bred och 6 m hög, något mindre än Förbifart Stockholm som brandbekämpningssystemet ska installeras i. Testtunnelns längd är ca 1650 m och den är belagd med sprutbetong på väl valda platser för att kunna stå emot brand. Försöken genomfördes ungefär 600 m från ena öppningen av tunneln. Ventilationen i tunneln styrdes av fläktar, som kunde hålla en lufthastighet på 3 m/sek i det tänkta for- 10 brandposten #

11 donets körriktning, dvs samma lufthastighet som tunnlarna i Stockholm är dimensionerade för. Brandkällan Brandkällan bestod av lastpallar av trä tänkta att simulera en last i en långtradare. Mängden motsvarar en fribrinnande effekt av 100 MW. Brandkällan var täckt med stålplåtar fram och bak samt över pallarna. Denna uppställning gör det svårt för vattnet att penetrera direkt ner till pallarna, vilket ökar svårighetsgraden för systemet att bekämpa branden. Pallarna antändes, och temperaturer, flöden, tryck m.m. dokumenterades. Avgiven värmeeffekt beräknades från mätdata av syrehalt och luftflöden längre bort ifrån branden. Genomförande av försöken För att efterlikna en verklig situation så bra som möjligt antogs att en viss gastemperatur i taket innebar detektion av branden. Därefter avsätts några minuter för att lokalisera branden och manuellt starta brandbekämpningssystemet. Denna tid är den främsta förändringsfaktorn för försöken. Detektionstemperaturen bestämdes till 141 C. Tiden från detektion till aktivering valdes initialt till två minuter med ytterligare tidspåslag för varje test tills systemet inte längre klarade av att hålla branden under kontroll. Utöver dessa tester genomfördes två tester där försöksuppställningen ändrades. Ett test där presenning sattes upp på långsidorna av brandkällan för att simulera en täckt last. I det andra testet plockades frontplåten bort så vinden kunde hjälpa branden att spridas framåt i pallhögarna. I båda dessa tester fick branden växa till gastempera- Tabell 1 Test nummer Försöksordning Förutsättningar C taktemperatur + 2 minuter C taktemperatur + 4 minuter. turen i taket uppmättes till 141 C samt ytterligare fyra minuter för manuellt arbete innan vattnet kördes igång. Testserien genomfördes först och främst för att stresstesta brandbekämpningssystemet under extrema förhållanden, varför försöksordningen alternerades mot den ursprungliga planen när systemet presterade så pass bra som det gjorde. Det genomförda testschemat återges i tabell 1. Resultat Även om aktivering skulle fördröjas så har systemet marginal att bekämpa stora bränder. Systemet klarar av att förhindra vidare spridning av branden och att sänka gastemperaturen i tunneln. Detta har stor betydelse för konstruktionssäkerheten och för de utrymmande. Det innebär även en hel del vid dimensionering av fläktsystemet för Förbifart Stockholm. Den dimensionerande brand på 100 MW som var tänkt från början har kunnat reduceras till 50 MW med hjälp av brandbekämpningssystemet, vilket betyder stora besparingar i investeringskostnaderna för fläktsystemet. Fläktsystem som ska hantera rök och värme från 100 MW kräver betydligt mycket mer kraft än ett för 50 MW. Försöken visar att om systemet aktiverar för sent sker en markant ökning av toxiska ämnen och rök. Detta går att förhindra genom att aktivera systemet tidigt. I försöken med brandbekämpningssystemet aktiverat uppmättes aldrig en högre brandeffekt än 40 MW. Trafikverket önskade ett system som kan kontrollera bränder och hålla nere värmeeffekten under 50 MW. Gastemperaturer i taket blev aldrig högre än C efter aktivering. I alla försöken kontrollerades branden under den första perioden efter aktivering, för att sedan gå över till att branden i stort sett släcktes. En stapel med pallar stod 5 m nedströms änden på brandlasten. Den användes för att bedöma risken för vidare brandspridning. I samtliga fall med aktiverat brandbekämpningssystem klarade sig stapeln från brand, vilket visar att fordon som står i närheten av det brinnande objektet kyls ned effektivt av vattenbegjutningen. Värmeeffekten från det nästan fribrinnande försöket uppmättes till cirka 75 MW med en gastemperatur som översteg 1300 C. Det försöket indikerar väl vilka potentiella brandfall som släcksystemet kan hantera C taktemperatur + 8 minuter C taktemperatur + 4 minuter + täckt med presenning på sidorna C taktemperatur + 4 minuter + borttagen bakplåt. 6 Nästan fribrinnande (på grund av brusten bult i brandbekämpningssystemet). 11 brandposten #

12 Anlagd brand ett samhällsproblem MARGARET MCNAMEE Anlagd brand är ett allvarligt brott som kostar samhället över en miljard kronor per år. Totalt anläggs över bränder i Sverige årligen. Anlagd brand är orsaken till åtminstone en fjärdedel, enligt vissa källor upp till 40 %, av alla bränder årligen. Däremot anläggs hälften av alla skolbränder! Nyligen avslutades ett forskningsprogram som pågått under 5 år som undersökt fenomenet anlagd brand med fokus på anlagd brand i skolor. Programmet har letts av Brandforsk med SP Brandteknik som teknisk programledare. Kartläggning brandproblematiken Programmet har använt ett tvärvetenskapligt angreppssätt med totalt 16 olika delprojekt på både tekniska system och mänskligt beteende. Endast ett axplock av projekten presenteras här. Rapporter från samtliga delprojekt finns på Tabell 1 Dimensionerande skolbränder. Brand Beskrivning Maxeffekt (kw) Övrigt Tillgänglig statistik visar att: Räddningstjänsterna i Sverige årligen åker på ca bränder i byggnader samt ca objekt utomhus. Av dessa uppges runt (12 %), respektive (30 %) vara anlagda med uppsåt. För byggnader anges brandorsaken vara okänd i 25 % av fallen, vilket tyder på ett stort mörkertal. Det rapporteras ca bränder/år i skolor varav ca 200 anläggs. Brand anläggs på skolor oftast vid lunchtid och sen kväll, på förskolor är det oftast sent på kvällen. Stora skolbränder anläggs i första hand på kvällar och helger. Statistiken för skolor sammanfattas i figur 1 och 2. Dimensionerande bränder och tekniska system Fyra stycken dimensionerande bränder typiska för anlagda bränder i skolor och förskolor har tagits fram baserat på statistik för startobjekt i skolbränder. Dessa sammanfattas i tabell 1. En kartläggning av tekniska system har genomförts för skolor och förskolor i Sverige inom projektet. Kopplat till detta har en kostnadnytta analys av ett antal system har genomförts. Analysen visar att det är kostnadseffektivt att införa vissa tekniska lösningar i utsatta 1 Utvändig brand Skräp runt byggnaden som antänds 2 Mindre fordon Motorcykel med plastskrov 3 Brandfarlig vätska Molotov cocktail Bensin på brännbart golvmaterial Bensin 4 Fyrverkeri Baserat på experiment områden men inte att införa krav för hela Sverige. Typologi över brandanläggare Endast ca 5 % av ungdomar anlägger någonsin en brand. Av dessa finns endast ett fåtal (ca 3 promille) som inte också begår andra brott. En typologi över typiska brandanläggare har tagits fram baserat på analys av data från BRÅ (Brottsförebyggande rådet) samt ett antal domar. Den vanligaste brandanläggaren är en pojke i 16 års ålder som är aktiv med annan brottslighet som t.ex. skadegörelse. Det står också Figur 1 Antal bränder i skolor respektive förskolor Figur 2 Anlagda skolbränder fördelat över dygnet. 12 brandposten #

13 FOTO: MARGARET MCNAMEE, SP Figur 1 Foto från Hjälnässkolan. klart att denna grupp präglas av en omfattande individuell och social problematik. Den framtagna typologin illustreras i figur 3. Anlagda bränder i skolor på nedgång Redan under programtiden har man sett en nedåtgående trend på antalet anlagda bränder i skolor. Forskningen inom projektet har inte specifikt analyserat denna nedgång i närtid och man kan bara spekulera i vad som egentligen ligger bakom den. En rimlig förklaring är att nedgången är en del av en större förändring bland unga, något som framträder tydligt i minskningen av brottslighet och problembeteende i BRÅs skolundersökningar. Förändringen förklaras vanligen med förändrade fritidsvanor (mer tid framför datorn), att de unga umgås och kommunicerar mer med sina föräldrar, att inställningen till och prestationerna i skolan har uppvärderats m.m. Baserat på resultaten från projektet kan man hoppas på ytterligare minskning av antalet skolbränder genom implementering av projektets olika rekommendationer. Den samlade problemanalysen visar att anlagd brand är en del av en större social problematik. Det förebyggande arbetet bör därför utformas och genomföras i samverkan mellan t.ex. räddningstjänsten, skola, socialtjänst, polis, frivilligorganisationer. Rekommendationerna nedan riktas ibland mot enskilda grupper ibland mot flera men i samtliga fall skulle ett likriktat angreppssätt och förbättrad kommunikation mellan olika instanser ha en positiv förebyggande inverkan på anlagd brand som fenomen. Rekommendationer Tydliga rekommendationer har tagits fram inom programmet, t.ex. bör man: Uppmärksamma och motverka allt eldande eller lek med eld. Utbilda barn och ungdomar i brandkunskap och konsekvenserna av en brand. Förbättra samarbetsklimat och sociala relationer i skolmiljön. Skapa en öppen och trevlig skolmiljö med hög lärarnärvaro. Motverka möjligheterna till att antända föremål. Installera tekniska system för att förhindra eller förebygga anlagda bränder. Ta hänsyn till de dimensionerade bränder som togs fram i projektet Figur 3 Typologi över typiska brandanläggare för skolbränder. 13 brandposten #

14 Gästskribent SINTEF NBL Framtidens brann- og redningsvesen KAROLINA STORESUND På uppdrag av Kommunesektorens organisasjon (KS) har SINTEF NBL samarbetat med NTNU Samfunnsforskning i ett projekt om den framtida organisationen av den norska brand- och räddningstjänsten. NTNU Samfunnsforskning, avdelning Studio Apertura arbetar framförallt med problemställningar som rör fältet organisation inom områden som offshore, maritim verksamhet och transport. KS är Norges största offentliga arbetsgivarorganisation och alla Norges kommuner och fylkeskommuner är medlemmar. Bakgrund till uppdraget var den s.k. 22 juli-kommissionens rapport angående betydelsen av riktig organisation som bygger upp ledning, kommunikation och samarbete, den generella beredskapsplikten som norska kommuner är pålagd samt Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskaps (DSB) mandat om att gå igenom brand- och räddningstjänsten med tanke på hur resurser utnyttjas optimalt. KS önskade att projektet skulle utveckla olika scenarier eller modeller för att användas till diskussion och dialog mellan kommuner och myndigheter om framtidens brand- och räddningstjänst. Uppdraget genomfördes med hjälp av en litteraturstudie, intervjuer av brandchefer, utarbetande av scenarier samt ett arbetsmöte med syfte att kvalitetssäkra och fördjupa informationen från intervjuerna. På arbetsmötet deltog ledare från brand- och räddningstjänsten, alarmcentraler, beredskapsansvariga och tjänstemän från KS. I dagens norska modell fungerar de enskilda brand- och räddningstjänsterna självständigt och har en svag formell koppling till andra brand- och räddningstjänster och externa aktörer i beredskapsarbetet. Det finns många bra lösningar idag som man bör ta vara på, men brand- och räddningstjänsten står inför utmaningar som kommer att kräva organisatoriska förändringar. Brand- och räddningstjänsten måste i framtiden förväntas hantera fler och mer komplexa uppgifter och man måste kunna hantera och utnyttja ny teknologi. En ökande målstyrning och bantning av andra beredskapsorganisationer utmanar brand- och räddningstjänstens förmåga att hantera stora och långvariga händelser, som också förväntas att öka i antal. Större regionala enheter (dvs. flera kommuner ingår) är en modell som troligen kan lösa de flesta utmaningar brand- och räddningstjänsten står inför. Den största fördelen med större enheter är att det öppnar upp för uppbyggnad av kompetens och robusthet. Stora händelser kräver samarbete mellan olika beredskapsaktörer, inklusive privata aktörer. Detta är idag ofta baserat på nätverk och relationer, något som kan vara sårbart om dessa relationer är personberoende. Utbildning och träning av beredskapspersonal är förutom att öka kompetensen också nätverksbyggande. Större enheter kan bidra till att detta blir mer systematiserat och det kan också bidra till att erfarenhetsgrundlaget för utbildningen och träningen blir mer omfattande. Några utmaningar med större enheter kan vara krav till responstid, enheter måste läggas ner och resurser omdisponeras. En stor enhet måste också förhålla sig till flera olika kommuner i stället för bara en. Brand- och räddningstjänsten borde arbeta mer systematiskt och riskbaserat än vad som är fallet idag eftersom det har betydelse för prioritering och planering av resurser. Övning på Norges brannskole på Fjelldal i Tjeldsund kommune. Uppdrag på Hurtigruten MS Nordlys. FOTO: KAROLINA STORESUND, SINTEF NBL FOTO: CHRISTIAN SESSENG, SINTEF NBL 14 brandposten #

15 Det är generellt önskvärt att organisation och utrustning ska standardiseras i högre grad, men detta är inte enbart positivt. Harmonisering och standardisering måste balanseras mot den mångfald som kommer av lokal karaktäristik, kompetens, nätverk och geografi. Det är behov av en starkare professionell koppling från brand- och räddningstjänsterna upp mot regional och nationell nivå och det är generellt önskvärt att myndigheterna blir tydligare i sin roll. En viktig del av ramvillkoren för räddningstjänsten är att de får genomslag för ekonomiska prioriteringar i kommunerna. I dag kan detta vara händelsestyrt, baserat på tillfälligheter och beroende av den politiska kunskap som ledarna i räddningstjänsten har. DSB och andra kompetensmiljöer kan bidra till att synliggöra behov. Det är behov av påverkan när det gäller ekonomiska prioriteringar i kommunen, och det förutsätter att brand- och räddningstjänstens ledare har politisk kunskap och kompetens samt tid att följa upp detta. Den norska brand- och räddningstjänsten står inför nödvändiga organisatoriska förändringar, och det är bred enighet bland informanterna i detta projekt om att förändringarna i största möjliga grad bör ske frivilligt, med positiva incentiv, samt att det sker mer nedifrån och upp hellre än genom stora statliga reformer. SP utbildar brandlaboratorier i det europeiska systemet för klassifikation av byggprodukter SP har under ett antal år, på uppdrag av EGOLF, utbildat europeiska brandlaboratorier i de harmoniserade europanormerna som används vid CE-märkning av byggprodukters brandegenskaper. EGOLF är den europeiska sammanslutningen av ackrediterade brandlaboratorier inom EU och EEA-området. EGOLF har drygt 60 medlemmar. Under en vecka i oktober i år gavs kurser i alla de provningsmetoder som ingår i det Europeiska klassificeringssystemet för byggprodukter, EN Det gäller metoderna EN ISO 1182 obrännbarhet, EN ISO 1716 kalorimetriskt värmevärde, EN SBI-metoden, EN ISO 9239 golvbeläggningar samt EN ISO small flame test. Kursmaterialet är sanktionerat av EGOLF och har som mål att skapa en jämn och hög provningsteknisk kompetens hos EGOLFs medlemmar. Teoretisk genomgång av metoderna blandas med praktiska övningar som kalibreringsprocedurer, montering och provning av material. Utbildningarna riktar sig främst till brandlaboratorier, men vid årets utbildningstillfälle deltog även tillverkande företag som har egna laboratorier. Förutom metoderna enligt EN ger vi även kurser i brandmotstånd enligt EN General requirements, Obelastade väggar, EN Genomföringar och EN Fogar. Tillsammans med ett brandlaboratorium i Belgien tar vi fram ett nytt kursmaterial för utbildningar i CEN/TS 1187 test 2, takmetoden för den nordiska marknaden. Kursen ges på SP i Borås under hösten Susanne demonstrerar ugnstermoelementet i metoden EN ISO 1182 för några av kursdeltagare i årets EGOLF-utbildning. SUSANNE ANDERSSON susanne.andersson@sp.se FOTO: MARINA C ANDERSSON, SP 15 brandposten #

16 Brandtekniska krav på textila vävar i temporära byggnader PER BLOMQVIST per.blomqvist@sp.se STAFFAN BENGTSON staffan.bengtson@brandskyddslaget.se SP Brandteknik och Brandskyddslaget har nu avslutat ett forskningsprojekt där vi har undersökt brandrisken med textila vävar i temporära byggnadsstrukturer. Vi har utvärderat småskaliga provningsmetoder och validerat resultaten mot storskaliga försök. Huvudresultatet är ett förslag på reviderade provningsmetoder och krav som ger en bättre harmonisering med de krav som ställs på textila vävar i permanenta byggnader. Textila vävar används som byggnadsmaterial Textila vävar används i allt större omfattning i olika typer av byggnadsstrukturer, både i permanenta och speciellt i temporära strukturer. Den traditionella användningen av textila vävar för större strukturer har varit för samlingstält. Under senare år har användningen av textila vävar kommit att innefatta nya användningsområden som t.ex. evenemangsbyggnader som uppförs för en tävling eller annat större arrangemang. Dessa byggnader kan bestå av flera våningar och vara konstruerade med väggar och tak av textil väv. Ett annat exempel på ett nytt och ökande användningsområde för textila vävar är väderskydd vid nybyggnation och renovering av flervåningshus. Man klär här in byggnaden som är under arbete med textila vävar på utsidan av byggnadsställningarna, vilket ger en permanent byggnad inuti en temporär tältstruktur. Arbetet i projektet har innefattat en översyn av befintliga regler och krav vad gäller brandsäkerhet för samlingstält och andra temporära textila byggnadsstrukturer. Reglerna för samlingstält var under revision av MSB när detta projekt pågick. Ett mål för projektet var att säkerställa brandsäkerheten i samband med denna revidering och att kartlägga och definiera krav för textila vävar i nya typer av byggnadsstrukturer av temporär karaktär. I projekt har man specifikt studerat textila vävar. Risker som omfattar bärverk samt utrymningsfrågor har inte studerats närmare. Regelverk och tillämpningar Sverige har ett regelverk gällande brandsäkerhet för samlingstält som styrs av ordningslagen och regleras av MSB:s krav och allmänna råd. Dessa regler är framtagna specifikt för samlingstält och kraven baseras på ett småskaligt test med en mindre flamma (SIS ) eller alternativt ett storskaligt test. Under projektets gång har man sett att detta system ofta fungerar för traditionella samlingstält, som t ex cirkustält, där det ställs krav på besiktning och typgodkänd tältväv. När det gäller nya typer av temporära tältbyggnader ser det ut som om kraven, vilka i praktiken ställs från tillsynsmyndigheten, kan vara otydliga. Huvudanledningen är att de allmänna råden från MSB ger utrymme för olika sätt att visa att tältväven är ett svårantändligt material. Det har med BBR 19 (2012) skett en förändring av kraven för enkellagers textila vävar i vissa permanenta byggnader. Här har kravet ändrats från svårantändligt material vid provning enligt den Svenska testmetoden SIS , med kriterier från Boverket, till ett lägsta krav på Euroklass E, vilket innebär testmetoden EN ISO med 15 sekunders flamapplikation. I nuläget är alltså kraven och testmetoderna olika för en textil väv beroende på om den skall användas i en temporär eller en permanent byggnad. När det gäller textila vävar för väderskydd kan man konstatera att det inte finns några förordningar som reglerar de brandtekniska egenskaperna. I vissa fall förekommer det önskemål från den lokala räddningstjänsten eller från byggherren och då har kraven ofta varit godkännande enligt EN , men kraven som ställs på Euroklass har varierat. Det är uppenbart att Arbetsmiljöverket som har ansvaret inom detta område bör sätta upp tydliga krav för att öka säkerheten. Inom Europa har man till stor del gått ifrån nationella standarder när det gäller brandteknisk provning av textila vävar och tillämpar nu istället EN , dvs. den Europeiska klassificeringsstandarden för ytskiktsmaterial i byggnader. Kraven på specifik Euroklass för olika tillämpningar varierar mellan länderna. Man kan notera att flera nordiska länder har satt krav baserat på Euroklasser. Utvärdering av metoder för klassificeringsprovning Inom projektet utfördes olika typer av klassificeringsprovningar med ett urval textila vävar. Ett större antal PVC/Polyester vävar av olika tjocklek och fabrikat provades. Detta var i första hand vävar som används till traditionella samlingstält och till eventbyggnader. En av PVC/Polyester vävarna var för väderskydd vid byggnation. Även en textil väv (polyetenväv) för användning som väderskydd för byggnadsställning provades. Samtliga vävar provades enligt SIS samt EN ISO Slutsatserna från dessa tester var att man med EN ISO kunde sortera ut samma produkter som underkändes i SIS EN ISO test med 15 sekunders kantantändning bedömdes ställa Figur 1 Test med PVC/PES duk. Brandkällan, en propanbrännare, placerades inne i ett hörn. FOTO: PER BLOMQVIST, SP 16 brandposten #

17 FOTO: NICK NEUMAN, SP FOTO: NICK NEUMAN, SP Figur 2a) Övervåningen av testbyggnaden i ett av PVC/PES försöken. Figur 2b) Rökproduktion gav en avsevärt nedsatt siktlängd. motsvarande eller något högre krav jämfört med den nuvarande applikationen av SIS Detta provningsförfarande med EN ISO motsvarar Euroklass E. Några PVC/Polyester vävar samt en polyetenväv valdes ut för provning enligt EN (SBI), vilket är en mer storskalig provningsmetod där man mäter utvecklad brandeffekt, flamspridning och rök. För att uppnå en bättre Euroklass än E krävs tester enligt EN samt EN ISO test med 30 sekunders flamapplikation. Resultaten från EN testerna visade att monteringen av den textila väven är viktig för resultatet. Med ett metallstag för montering av provkroppens hörn får man en mer rättvisande provning. Generellt ger denna provmontering en lägre Euroklass men med ett mer repeterbart resultat jämfört med standardmontering utan hörnstöd. En annan observation var att resultatet från ett EN ISO test med 30 sekunders flamapplikation mot provkroppens yta ger en bättre korrelation med provningsresultaten från EN än ett EN ISO test med flamapplikation mot provkroppens kant. Man kunde här se ett behov av att formalisera provningsproceduren bättre för textila vävar avsedda för byggnadsapplikationer. Fullskaliga referensförsök Referensförsök utfördes med två PVC/Polyester-vävar med olika tjocklekar samt med polyetenväven. Olika testscenarier byggdes upp som försökte efterlikna ett eventtält för PVC/Polyestervävarna, och i fallet med polyetenväven efterliknades en väderskyddsapplikation. De viktigaste resultaten från försöken med PVC/Polyester vävarna var att de visade på bra brandegenskaper med liten brandspridning. Vävarna slocknade i princip av sig själva när branden spridit sig bort från antändningskällans lågor. De problem man kunde se var rökproduktion och nedfallande brinnande material. Man har tidigare antagit att bildad rök vädras ut genom att det snabbt bildas ett hål vid brand i en tältduk, men försöken visade att det vid en hög takhöjd inte bildas något hål i taket och att ett hål i sidan av byggnaden inte vädrar ut tillräckligt med rök. Försöken med polyetenväven visade på stor brandspridning och nedfallande brinnande droppar/material. Brandspridningen i väven var mindre allvarlig då den var långsam, men det nedfallande materialet bildade poolbränder på marken vilket måste betraktas som allvarligt. Sådana poolbränder kan bidra till brandspridning till närliggande material och byggnader. Förslag på reviderade provningskrav Baserat på de brandförsök som utfördes inom projektet och på undersökningen av brandtekniska krav på textila vävar i andra Europeiska länder ger rapporten ett förslag på reviderade provningskrav Figur 3 Brandspridning och fallande brinnande droppar i ett försök med en polyetenväv avsedd för intäckning av byggnadsställningar. för textila vävar i temporära byggnader. Förslaget är att sätta kraven genom klassificeringsstandarden EN och sätta Euroklass E (med kantantändning) som ett minimikrav. Detta innebär krav enligt samma klassificeringsstandard som nu tillämpas för textila vävar i permanenta byggnader i Sverige och som tillämpas i de flesta andra europeiska länder. Förslaget innefattar också att man differentierar kravet beroende på typen och användningen av den temporära byggnaden. Kravet föreslås vara högre (Euroklass C-s2, d0) i de fall byggnaden har mer än en våning eller då det finns en upphöjd läktare eller liknande som är högre än halva maximala takhöjden i en envåningsbyggnad. Dessa högre kravs föreslås för att reducera risken för att rök från brand i den textila väven försvårar utrymning. För textila vävar som används som väderskydd föreslås ett minimikrav på Euroklass E (med kantantändning). Rapportering Nedanstående rapport beskriver arbetet och resultaten från projektet. Rapporten är nedladdningsbar från SP Report 2013:30, Fire safety requirements on textile membranes in temporary building structures. Kontaktpersoner Brandtekniska frågor: Per Blomqvist (SP) Tillämpningar vid byggprojektering: Staffan Bengtson (Brandskyddslaget) FOTO: PER BLOMQVIST, SP 17 brandposten #

18 Släcksystem för bussar kan certifieras genom P-märkning FREDRIK ROSÉN Trots många rapporterade bussbränder har inga internationella standarder för provning och utvärdering av prestanda för släckningssystem i motorrum på bussar tagits fram. I samarbete med internationella aktörer har SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut nu utvecklat en ny brandprovningsstandard SP-metod Som en ytterligare kvalitetssäkring har SP även tagit fram ett frivilligt certifierings- och kvalitetsmärkningssystem P-märkning enligt SPCR 183 (SP Certifieringsregler). Flera andra företag utför för närvarande provningar hos oss för att få sina släcksystem P-märkta, säger Fredrik Rosén på SPs enhet för brandteknik. Ett P-märkt släcksystem visar, förutom att det klarar brandprovning enligt SP-metod 4912, även en hög grad av robusthet eftersom det också testas för resistens mot tuffa miljöer som specificeras i internationellt accepterade fordonsstandarder. P-märkningen innefattar också kvalitetssäkring och årlig tillverkningskontroll. En innovativ och viktig del av P-märkningsprocessen är att riskbedömningar, med utgångspunkt från resultaten från brandprovningarna, ska göras för att optimera dimensioneringen för verkliga motorrum på bussar, säger Fredrik Rosén. P-märket underlättar vid upphandlingar för både köpare och säljare. Genom att anta P-märket i branschen kan man vara säker på att systemen upprätthåller en godtagbar nivå när det gäller kvalitet och säkerhet. P-märkningscertifikaten publiceras på: certified. FOTO: JONAS BRANDT, SP Brandprovning av släcksystem för motorrum på bussar enligt SP metod brandposten #

19 Snart dags att CE-märka kablar Från och med 1 juli 2013, eller så snart som det finns en produktstandard måste en byggprodukt CE-märkas enligt Construction Products Regulation (CPR). Fram tills nu finns det ingen färdig produktstandard för kablar, men arbete pågår för att ta fram en sådan inom CENELEC (European committee for electrotechnical standardization). Enligt CENELEC TC20, finns det ett tidschema när dokument för CE-märkning planeras att bli publicerade: prhen 50575: Produktstandard för kraft, kontroll och kommunikationskablar som planeras att publiceras under Q När detta dokument publiceras kan man börja CEmärka sina kablar. EN : Klassificeringsstandard som planeras att bli publicerad under Q Med detta dokument kan man klassificera sina kablar. En rapport enligt EN ligger till grund för CE märkning enligt prhen prclc/ts 50576: EXAP som planeras att bli publicerad under Q Med detta dokument kan man minimera antalet tester. De teststandarder som nämns i prhen har SP ackreditering att utföra. Därför kan vi redan idag utföra dessa tester. Tillverkare kan på så sätt få information redan nu, om hur deras material kommer att relatera till de krav som finns i det nya klassificeringssystemet för kablar under CPR. SP kan också hjälpa till att minimera antalet brandtester som måste utföras, genom att gruppera kablar i produktfamiljer enligt EXAP dokumentet (EXAP = Extended Application). Kontakta oss gärna så kan vi hjälpa er att utarbeta er egen färdplan till CE-märkning. JOHAN POST johan.post@sp.se brandposten #

20 Gästskribent SINTEF NBL Temadag om robust branntryggleik for offshoreinnretningar REIDAR STØLEN Torsdag 24. oktober var det duka for temadag om branntryggleik hjå Petroleumstilsynet (Ptil) i Stavanger. Bak arrangementet stod SINTEF NBL saman med Petroleumstilsynet og ville setje lys på utfordringar kring handtering av brannrisiko. Risikoanalytikarar, brannforskarar og styresmakter stod i kø for å drøfte både utfordringar og mogelege løysingar sett frå mange ulike synsvinklar. Dei 130 påmeldte deltakarane vart servert mange gode svar, men truleg løyser desse svara ut minst like mange nye spørsmål. CFD og automatisert analyse Tommy Jørstad frå Lloyd s Register Consulting tala om å automatisere delar av risikoanalysen og gjennomføre tusentals av brannsimuleringar for å avgjere om ein vil oppleve tap av tryggleiksfunksjonar oftare enn ein bør. Ved å gjennomføre denne delen automatisk, er det enklare å gjere resultatet av analysen repeterbar ved at ein unngår for mange vurderingar, eyeballing og engineering judgements. Tilgjengeleg datakraft aukar, slik at ein no kan gjennomføre eit mykje større utval av brannsimuleringar enn tidelgare. Saman med automatiseringa av denne gjennomføringa gjer dette at ein kan få eit breiare utval av designbrannar i risikoanalysen. Likevel må endå mange val som ligg til grunn for analysen gjerast manuelt av ein dyktig risikoanalytikar. Heldigvis. Varmefluks i brann Kor varme brannar skal ein rekne med? NORSOK har ein veldig enkel tabell for varmefluks som vart vist fram som ein referanse fleire gonger. Dette blir i mange tilfelle brukt som fasit på dimensjonerande laster i ulike område. The Fire and Blast Information Group, FABIG, har ein annan og noko meir oppdelt tabell. Forsøk som er gjort av brannar i ulike storleikar viser og at fluksnivåa kan vera til dels endå høgare enn det som står i dei retningsleiande tabellane. Ti i minus fjerde , / Sjeldan. Dette har vorte eit magisk tal innan risikoanalyse. Små endringar i risikoanalysen kan avgjere om ein havnar innanfor eller utanfor. I mange frekvensplott over hendingar er kurvene svært bratte akkurat omkring dette magiske talet. Hendingar som havnar omtrent i dette sjiktet blir ekstra nøye analysert for å kunne avgjere om ein havnar innanfor eller utanfor det akseptable risikonivået. Ragnar Wighus minnest ein samling på Hankø for mange år sidan der dette talet vart sett. Sidan det har det stått stille. Er det på tide med ein revisjon av dette talet? Torleif Husebø i Ptil ynskjer ei kontinuerleg forbetring. Cronic unease er ein kjent leveregel i bransjen. Den skal minne alle om at ein ikkje kan slappe av sjølv om det som regel går bra. Me må passe på så me ikkje tek til å slappe av og stagnere. Kan hende burde me stille krav om at tryggleiksnivået skal hevast 5 % kvart år for å passe på at me ikkje stagnerar. Minstekrav Kan ein analysere seg ut av krav til branntryggleik? Dette kan høyres ut som eit søkt spørsmål, men det går an å tolke kravet om risikonivå på ulike måtar. Dersom ein gjer ein stor innsats med sannsynet for lekkasjar, kan ein analysere seg fram til at ein kjem under 10-4 i lekkasjesannsyn for eit visst område. Dette vil ikkje seie at ein kan stoppe analysen og sløyfe brannveggar i dette området. Fleire frå Ptil presiserte at det uansett er visse minstekrav ein må oppretthalde. Dette kan til dømes vera at ein skal kunne tåle at alt innhaldet mellom to ESD-ventilar (ESD = emergency shutdow) lek ut og brenn opp. Heilt uavhengig av alle sannsynsutrekningar. FOTON: REIDAR STØLEN, SINTEF NBL Temadagen var lagt til Petroleumstilsynet sine lokalar i Stavanger. Frammøtte deltakarar finn plassane sine etter lunsj. 20 brandposten #