L AN TER NAN. Volvo Ocean Race. Evenemang i sommar. Djurhamn på djupet. Sandhamns nya horisonter Möja bildar skola. Nr MAGASINET LANTERNAN 1

Transkript

1 L AN TER NAN Nr Volvo Ocean Race Evenemang i sommar Djurhamn på djupet Sandhamns nya horisonter Möja bildar skola MAGASINET LANTERNAN 1

2 Skärgårdens mötesplats Vision Värmdö MAGASINET LANTERNAN

3 L AN TER NAN SKÄRGÅRDSFÖRLAGET I VÄRMDÖ MAGASINET LANTERNAN Högmalmsvägen Djurhamn REDAKTION LARS CARPELAN Ansv.utg. & chefredaktör AUGUST BOJ Redaktör KATARINA SCHOERNER Redaktör Magasinet LANTERNAN vill sätta fokus på aktiviteter och sevärdheter - ifrån Strömma till Sandhamn. Och mycket där emellan. Vårt tema är både nutid och dåtid, kultur och natur, båtar och hantverk. Vi tycker kommundelen är värd detta - för dej som bor här eller kommer som gäst. Välkommen! Redaktionen GÖRAN EHRSSON WEB master PETER BERGMAN Grafisk formgivare 27 INFORMATION OM ANNONSER Lars Carpelan August Boj LANTERNAN Finns som nättidning med aktuella evenemangstips! Vi är en fristående partipolitiskt obunden tidning. DISTRIBUTION till hushållen inom Djurö, Möja och Nämdö församling samt till Bullandö. Dessutom Fågelbrolandet och Visit Skärgården på Strandvägen. TRYCK Printfabriken, Karlskrona Maj 2009 Tack till ANNA RINGBLOM för Evenemangstips! Copyright om inte annat anges: SKÄRGÅRDSFÖRLAGET VÄRMDÖ INNEHÅLL 4 Volvo Ocean Race 6 Född till seglare 8 Bron till skärgården 10 Ekomuseum 12 Djurhamn på Djupet 15 Mat/restauranger 17 Musik 18 Evenemangstips! 20 Sandhamns nya horisont 24 Evert Lindfors, skulptör 26 Hantverk i skärgården 29 Ett svärd Varv runt Djurö 35 Notiser 36 Möja bildar skola MAGASINET LANTERNAN 3

4 Volvo Ocean Race intar skärgården Räkna med att det blir tätt mellan båtarna på Kanholmsfjärden den 21 juni! Volvo Ocean Race intar skärgården, och Stockholm. Är man sugen på att kolla in racet - hur gör man då, om man inte redan är ute på Sandhamn när de anländer 16 juni? Ola Åstradsson basar för Stockholms-stoppet: Hur många tror ni kommer och tittar på tävlingarna? -Vi räknar med minst åskådare på Race Village, plus 5000 båtar på vattnet. Vilken dag är mest publik för oss värmdöbor och turister? -Det är nog den 17:e som blir störst inne i stan, den 21:a blir störst ute i skärgården. Var kan man se bäst, båtburen - icke båtburen? - Båtburen är det Kanholmsfjärden, och från land är stränderna runt farleden in till Stockholm den 17:e bäst. Goda råd kommer även från Lars Winberg, säkerhetschef på Värmdö kommun: - Om du ska ut i skärgården och kolla ta bussen! Det är massor med vanlig biltrafik till midsommar. Swebus och Polisen har planering som förra midsommar.en - För er som befinner er på Sandhamn så kan man se båtarna från Sandön eftersom de passerar väster om ön i farleden och sedan svänger österut mot St Petersburg. -Att bara chansa och åka till Stavsnäs är en dålig idé. Där finns begränsat med parkeringar, Hamnbolaget har dock personal på plats från torsdagen den 18 juni och minst till Gotland Runt den 5 juli. Kom ihåg att det finns begränsat med båtplatser på Sandhamn så risken finns att man inte kan lägga till. FOTO: RICK DEPPE/PUMA OCEAN RACING/VOLVO OCEAN RACE Text: LARS CARPELAN Ola Åstradsson är Port Stopover Manager Stockholm för Volvo Ocean Race, En av Sveriges allra mest erfarna kappseglare, som jobbat med internationella seglingsevenemang sedan Bor på Ingarö. FOTO: GUSTAV MORIN/ERICSSON 3/VOLVO OCEAN RACE 4 MAGASINET LANTERNAN

5 Här är tiderna för Volvo Ocean Race: Söndag 14 juni Måndag 15 juni Tisdag 16 juni Onsdag 17 juni Söndag 21 juni Måndag 22 juni Torsdag 25 juni Race Village öppnar, Skeppsbron och Kungsträdgården Ericsson JR Cup. Målgång för Leg 9 Marstrand- Stockholm, i Sandhamn Ericsson JR Cup Ericsson JR Cup Stockholm City Sprint, från Torsbyfjärden till Skeppsbron. Målgång mellan kl och In-Port Race, Kanholmsfjärden Pro/Am Race, Strömmen/ Lilla Värtan. Start och mål framför Skeppsbron. Rundningsmärke vid Nacka strand. Tre race planerade. Mycket bra åskådarplatser runt kajerna Start Leg 10, Stockholm - S:t Petersburg, från Kanholmsfjärden. Volvo Open 70-båtarna avgår från Skeppsbron preliminärt kl Race Village stänger FOTO: GABRIELE OLIVO/TELEFONICA BLUE/VOLVO OCEAN RACE Läs mer: Magnus Woxén seglade Volvo Ocean Race från Kina till Rio och sedan till Boston, i Rio var han navigatör på Inport race. Vad är häftigast med Volvo Ocean Race? -Att segla i en snittfart på 20 knop per dygn, med rätt segel uppe, stadig vind, och en välbalanserad båt det är en helt härlig känsla! Blir det aldrig läskigt? - När jag var med 2001 och seglade bland 40 isberg i 20 knop, spinnakern uppe och det är mörkt då har man mycket stor repsekt för naturen och havet. Att då vara med människor i ett team som är rutinerade känns ju alltid bra. Vad gör du under VOR denna gång? -Jag är själva länken mellan tävlingsledning och KSSS som ska se till att det funkar. Jag kommer att vara ute på vattnet konstant under hela Stockholm Stopover. Var ska man titta? - På Skeppsbron är man nära båtarna. Ute i skärgår n så skulle jag nog ta en picnic-korg och försöka uppsöka ett högt berg där man kan se allt och ha en radio för att följa det hela. -Varför inte ta en Waxholmsbåt ut till nån ö vid Kanholmsfjärden och hitta en utsiktspunkt?. MAGASINET LANTERNAN 5

6 Magnus Woxén har hav, skärgård och båt i blodet. Det verkar som om hela hans släkt är eller har varit båttokiga, från far och mor, till faster och farmors farmors bror. Men Magnus är släktens värsting, i alla fall när det gäller mångsidigheten i sitt förhållande till båtar och båtliv. Mitt liv kretsar mycket kring båtar. Jag blir inte rik på det, men jag blir rik på upplevelser, säger Magnus, 37 år som bor på Älgö vid Saltsjöbaden. Förra våren satte sig Magnus vid årorna på sin fars gamla segelkajak. Han och kompisen Henrik Almstedt gav sig ut på en veckas tur i Stockholms ytterskärgård. De rodde och seglade, från Utö till Huvudskär och vidare till Grönskär och det yttre havsbandet. De bodde i tält, riggade upp spritkök på kala hällar, öppnade en burk ravioli som sköljdes ned med en pilsner. Här var det inte är fråga om någon prestation i stil med Volvo Ocean Race som Magnus nu seglat för fjärde gången, utan bara att försöka ta vara på livet och njuta av våren i Stockholms skärgård. Solen sken hela veckan och Magnus minns turen i den 4.5 meter långa jaktkajaken som hans far Harald lät bygga på Lunds båtbyggeri i Ekenäs, Ljungbyholm Det var min bästa båtupplevelse på länge. Jag gör det gärna igen, säger Magnus. Harald Woxén är ett känt namn i båtkretsar, minst lika inbiten båtentusiast som sin son och en nestor vad gäller kunskap om fritidsbåtar. Han jobbade bland annat som båtbesiktingsman och haveriexpert åt försäkringsbolag under många år. Likt pappa Harald är Magnus en duktig navigatör och ju fortare det går desto roligare och mer spännande tycker han att det är att navigera. Ett av mina jobb är att vara lärare åt Sjöfartsverket i deras högfartsutbildning för stora båtar. Magnus farmors farmors bror hette Axel Hägg och med honom känner Magnus att han har mycket gemensamt. Jag borde sätta nålar på världskartan på de platser där både han och jag har varit Utan någon större efterforskning kan Magnus pricka in Bahia, Rio, Kapstaden, Baltimore, New York, Sidney, Kap Horn, Godahoppsudden. Men vem var han, denne Axel Hägg? Förutom att han var släkt med den kände marinmålaren Jacob Hägg så var han framför allt en sjöman, en ganska vild sådan. Han gick till sjöss som ung och seglade på världshaven i tolv år. Under den tiden hann han uppleva helt otroliga saker; blev jagad av ett brittiskt örlogsfartyg mitt på Atlanten när han som besättningsman seglade med slavar i lasten till USA, såg Napoleon III på parad i Marseille, smugglade opium utefter Kinesiska kusten och deltog i amerikanska inbördeskriget på bägge sidor. Sen tog han en vända runt Hornet när han seglade från New York till San Fransisco. Jag är en vekling i jämförelse med vad han upplevde. Det var så mycket tuffare då så att det känns löjligt att jämföra. Men visst finns det likheter. Havet, vågorna och vinden. När man väl är därute slåss man mot vädrets makter. Jag känner igen det. Det är samma sak för mig. Säkert kände Magnus faster Iva likadant: Hon var en riktig vilde på sjön och seglade gärna ensam. En gång seglade hon förbi ett lik som låg och flöt på Kanholmsfjärden. Ensam drog hon upp liket och la det på akterdäck. Sen seglade hon till lotsbryggan i Sandhamn för att meddela lotsarna om sitt fynd. Jaha, det här var ju intressant sade mästerlotsen vid namn Rune Norman. Men var ligger liket? I min båt, på akterdäcket, svarade Iva. Till historien hör att faster Iva och lotsen Rune senare blev ett par och förlovade sig. Född FOTO: GABRIELE OLIVO/TELEFONICA BLUE/VOLVO OCEAN RACE Så frågan är vem som är släkten Woxéns värsting? Det finns många att välja mellan. Alla har de hav, skärgård och båt i blodet. Men ingen har rundat Hornet så många gånger som junioren i sammanhanget Magnus. Text: HASSE BAUER Artikeln är publicerad i en längre form i Tidningen På Kryss # MAGASINET LANTERNAN

7 till seglare Magnus Woxén seglade Volvo Ocean Race från Kina till Rio och sedan till Boston och från Utö till yttre havsbandet. FOTO: GUSTAV MORIN/ERICSSON 3/VOLVO OCEAN RACE MAGASINET LANTERNAN 7

8 Strömmabron Följande tider gäller alla fartyg: 1/5-31/5 samt 1/9 15/ samt /6 31/8 Yrkessjöfart, efter föranmälan: , , Fritidsbåtar, efter föranmälan Följande fasta tider: 0805,0905,1005,1035,1105, ,1335,1405,1435,1505, ,1805,1835,1905,1935,1955 Tel: / VHF K 9 Strömmabron är den verkliga porten och ett nålsöga till vår skärgård. På sommaren ska två tredjedelar av alla skärgårdsbor passera med bil eller båt, på eller under bron. För att inte tala om alla godstransporter! All slags trafik ska kunna flyta smidigt och det är alltså en av brovakternas viktigaste uppgifter. 8 MAGASINET LANTERNAN

9 Sommaren 2009 innebär nya tider i flera bemärkelser. Starten gick den 1 maj med en helt ny tidtabell (se här intill) för öppning av bron, alltid med föranmälan, för all slags båttrafik. Från den 1 juni gäller det för fritidsbåtarna också att passa fasta tider. Karl Henrik Lindh är VD för Ronisell Konsult AB, som driver brovaktsarbetet på entreprenad åt Vägverket. Han började som skärgårdsbo sommartid i slutet av 40-talet och har rutin från arbete på skärgårdsbåtar, sjötjänst vid kustartilleriet, rektor vid trafikskola, utbildningsledare under en tid på dåvarande Landsort Maritime med sjösäkerhetsutbildning för yrkesfolk, och arbete som befälhavare på charterfartyg och har arbetat med både gamla och nyare Strömmabron, som invigdes Vi har haft samma tider sedan 1976 och måste nu anpassa oss så att vi kan möta kraven från både land- och sjötrafiken. - Men kom ihåg att ingen öppning sker utan att man föranmäler på VHF eller telefon när man närmar sig bron. Det gamla systemet med signalerande, som är svåruppfattat och stör de närboende, gäller inte längre. Här gäller alltså att se upp, så att du inte går in och blockerar kanalen ifall du får vänta på rätt tid. Strömmabrons manövrering styrs från brostugan via ett datasystem och övervakas genom TV-monitorer. Bron öppnas med gigantiska hydraulcylindar. Den lär vara Europas kortaste tvåklaffbro. Varje klaff väger förresten 70 ton! BRON till vår skärgård FOTON: PETER BERGMAN Karl Henrik Lindh brovakt och VD för entreprenören som sköter bron. Dagens problem med Strömmabron? - Trafikmoralen bland vissa biltrafikanter är synnerligen låg. Många tror att starten av Le Mans går när bommarna går upp. Alltså: ta det lugnt. Ska man ut skärgården måste man räkna med extra restid - Använd aldrig fel sida av vägen, kör inte om kön för att göra vänstersväng! Det är då det blir svåra tillbud och olyckor. Båtfolket klarar sig bättre. Visst trasslar det till sig ibland med hård sidvind och kraftiga strömmar för segelbåtarna. - Då handlar det om navigeringen och konsten att styra båten. Det kan man ju öva på innan man kommer till kanalen. - En segelbåt kom smygande för några år se n och kunde inte ta sig mot bron, utan stegrade sig hela tiden när de skulle framåt. Mitt goda råd till skepparen blev då att titta uppåt, för masten hade faktiskt fastnat i träden Text: LARS CARPELAN MAGASINET LANTERNAN 9

10 Ekomuseum Djurhamn & Skepparöprojektet Promenad Slingan Djurhamns Marknads & skådeplats Ekomuseum Djurhamn De två projekten som stödjer varandra kommer att stärka områdets marina karaktär, ge nya arbetstillfällen året om och bidra till att utveckla samhällsservicen. Projekteringen har ett viktigt mål att genomföra en försiktig exploatering som tar hänsyn till skärgårdskaraktären. Djurönäsets kursgård är en förebild. - Det gäller att vara lyhörd och ta vara på erfarenheter säger August Boj som är projektledare. Utsiktstorn på Solberget Ekomuseum Djurhamn Bostadsområde Vackra skogen, två kedjehuslängor med vardera sex bostäder samt gemenskapslokaler. Skepparöprojektet. DJURÖ (SKEPPARÖN) Skärgårdens historia före 1719, då ryssarna brände Stockholms skärgård är till stora delar okänd och outforskad. Det kan forskare intyga och även Bisse Alm som ansvarar för resebyrån Visit Skärgården på Strandvägen. - Historieintresset är stort hos allmänheten men inte ens skärgårdsguiderna vet något om stormaktstidens örlogshistoria. Den forna örlogshamnen Djurhamn är ett exempel på den glömda historien. Där fanns skyddad naturhamn intill de, på den tiden, enda segellederna till Stockholm. Vasakungarna, och dessförinnan de danska kungarna, kunde där invänta rätt väder och vind för fortsatta selgatser. Se vidare: Text PROJEKTGRUPPEN ILLUSTRATIONER PETER BERGMAN Informationsplats vid Klockarudden Ekomuseum Djurhamn Bostadsområde Ängsviken Skepparöprojektet Ekomuseum Djurhamn Ekomuseum Djurhamn blir namnet på den museislinga som som nu projekteras på Skepparön och Djurö. Arbetet inleds med att utarbeta förslag till hur slingan ska dras och besluta om platser för informationsplatser mm. Vad är då ett Ekomuseum? Jo, det är ett utomhusmuseum inom ett begränsat geografi sk område. Eko kommer från grekiskans oikos som betyder hem eller bygd. Ekomuseitanken föddes i Frankrike som en reaktion mot att landsbygdens historia endast presenterades på museer i städerna. Vi vill berätta stormaktstidens skärgårdshistoria i skärgården som ett viktigt komplement till den kunskap som museerna i Stockholms innerstad förmedlar. 10 MAGASINET LANTERNAN

11 VINDÖ - Historieintresset är stort hos allmänheten men inte ens skärgårdsguiderna vet något om stormaktstidens örlogshistoria. DJURÖ Svärdsfynd och lägerplats/ Ekomuseum Djurhamn Utsiktstorn vid hamnen/ Ekomuseum Djurhamn Informationsplats Den forna hamnen/ Ekomuseum Djurhamn Informationsplats med vårdkase/ Ekomuseum Djurhamn Skepparö Gård med butik, krog och hantverksby Skepparö Gård I Skepparö Gårds centrala del blir det informationscentral, museibutik med krog & matsal och kommer att omgärdas av en hantverksby, allt som en del av Ekomuseum Djurhamn. I yttre delen av Skepparö Gård planeras dessutom omsorgsboende för personer med begränsat stödbehov. Krogen ska erbjuda anpassade måltider för såväl museibesökare som för hantverksbyns och omsorgsverksamhetens målgrupper. Hantverksbyn blir en kooperativ företagsförening. Verksamheter som diskuteras är systuga med tvätteri, smedja, snickeri, bokbinderi, keramikverkstad och båtbyggarskola. Mer information genom Informationsplats Kyrkfl aden/ Ekomuseum Djurhamn Informationsplats Kyrkudden/ Ekomuseum Djurhamn Skepparöprojektet Utöver Skepparö Gård omfattar Skepparöprojektet två mindre bostadsområden. Ängsviken med åtta bostadshus blir en kooperativ hyresgästförening enligt ägarmodellen. Vackra skogen omfattar två kedjehuslängor med sex bostäder i varje och byggs som trygghetsbostäder för målgruppen 50+. Skepparöprojektet ska erbjuda nytänkande lösningar på ett antal områden med långsiktig hållbarhet, miljöhänsyn och genomtänkt estetik och funktion. AIX Arkitekter arbetar med programunderlag för områdets detaljplan. Mer information genom www. djurhamn.se/skepparoprojektet MAGASINET LANTERNAN 11

12 FOTO: KATARINA SCHOERNER FOTO: OKÄND FOTOGRAF/ STATENS MARITIMA MUSEER De fyra dykarna heter från vänster: George Wittlock, Jan Wernström, Bengt Gylleus, Bertil Andersson. Ovan: Riksvasas akterspegel lyfts upp David Papp och Jonas Berg från Sjöhistoriska museet undersöker några av fynden från Djurhamn MAGASINET LANTERNAN

13 KONSTNÄREN: CARL SCHUBERT Se utställningen Djurhamn på djupet i sommar på skärgårdsmuseet, Stavsnäs. Utställningen invigs lördagen den 13 juni kl 13 av dykaren Jan Wernström i närvaro av konteramiral Leif Nylander, ordförande i Kungl. Örlogsmannasällskapet. Utställningen tar sin avstamp i de arkeologiska och marinarkeologiska fynd som gjorts i Djurhamnsområdet från 1960-talet och fram till i år. Dykare från Stockholms sportdykarförening hittade och bärgade på 1960-talet hundratals keramikföremål från den gamla hamnen. Vid samma tid bärgades vraket efter det stora örlogsskeppet Riksvasa, som brann och sjönk mellan Djurö och Stavsnäs år Ett söndersprängt kanonrör från 1500-talet återfanns utanför ön Fågelsången på 1980-talet och så sent som år 2007 gjordes det sensationella fyndet av ett meterlångt järnsvärd från tidigt 1500-tal i Eriksbergsskogen. DJURHAMN PÅ DJUPET FOTO: JAN WERNSTRÖM Alla dessa fynd vittnar om den tid då Djurhamn var mötesplats för sjöfarare och en av skärgårdens viktiga örlogshamnar. År 1719 brände ryssarna de flesta av Stockholms skärgårds byggnader och boplatser. Att Stockholms skärgårds historia före den händelsen är förvånansvärt lite utforskad kan dagens forskare vittna om. Katarina Schoerners arkivforskning under de senaste åren har bidragit till ny kunskap om skepp, människor, en livlig verksamhet i Djurhamn, om krig och vardagens villkor kort sagt, om livet i stormaktstidens skärgårdssamhälle. En del av sommarens utställning berättar om Riksvasa, det örlogsfartyg som efter mer än trehundra år bärgades utanför Djurö. Fartyget var byggt i Stockholm 1599 och hade tjänstgjort i den svenska örlogsflottan i nästan 25 år, hela den period som Sverige legat i krig med Polen. Fartyget hade fått sina skavanker och skrovet hade blivit lappat och lagat flera gånger. Under sommaren 1623 spreds ett rykte om att polska flottan planerade ett anfall mot Stockholm. Tillsammans med fem andra fartyg utposterades Riksvasa utanför MAGASINET LANTERNAN 13

14 Djurhamn på djupet Djurhamn, vid inloppet till skeppsleden genom Vindö strömmar. Ombord fanns skarpladdade kanoner, färdiga att användas om fienden närmade sig. Av okänd anledning utbröt plötsligt en brand ombord. Kanske en gnista från kabyssen hade letat sig fram till en kruttunna, och kanske elden fick draghjälp av höstvindarna. Skeppet gick inte att rädda. Det måste ha varit mycket dramatiska ögonblick när det stora fartyget häftigt bröts sönder av flammorna och fräsande sjönk i havet. Under 1950-talet gjordes flera vrakfynd i Östersjön. Det mest kända är Vasa vars bärgning i början av 1960-talet blev en världsnyhet. Ungefär samtidigt började några dykare intressera sig för Riksvasa ute i skärgården. Myndigheterna var fullt upptagna med uppståndelsen kring Vasa och mäktade inte med att lägga något större intresse på vraket ute vid Stavsnäs. Då dykarna ansökte om bärgningstillstånd var det inget stort problem för de kulturvårdande myndigheterna. Tvärtom såg man det som ett sätt att få värdefulla kunskapsbidrag inför rekonstruktionen av Vasa. Tillstånd gavs således till bärgning, dock med förbehållet att Sjöhistoriska museet skulle erhålla sådant som ansågs ha stort musealt värde. Skeppets länspump, kanonkulor, bitar av tågvirke är några av de föremål som togs om hand av museet och införlivades med samlingarna. Dykarna fick behålla skeppsvirket. Idag kan vi förundras över det öde som drabbade detta intressanta vrak och fråga oss vad vi kan göra nu för att berätta historien kring Riksvasa ett av Värmdö kommuns mest spännande historiska arv. Sommarens utställning på Skärgårdsmuseet ger oss möjlighet att visa de föremål som Sjöhistoriska museet har kvar från Riksvasas bärgning. Utställningen berättar även om alla de föremål som sportdykare på 1960-talet tog upp från Djurhamns botten. Initiativet till dessa dykningar togs av Wilhelm Ehrsson i slutet av 1950-talet. Han bodde intill den forntida hamnen och hade fått en trefotsgryta i sina garn. Text: AUGUST BOJ & KATARINA SCHOERNER Ny bok: Historia och mat Smörgåsmat för skeppsfolk Varsågod! Här bjuder vi på ett smakprov ur en kommande bok, en bok fylld med berättelser och bilder om historiska händelser med anknytning till mat. Till historierna kopplas nya, moderna recept med klassiska och naturliga råvaror. Tradition och nytänkande, human djurhållning och enkla, men bortglömda råvaror är ledstjärnorna i denna bok. Författare är kulturhistoriker Katarina Schoerner tillsammans med kockarna och matkreatörerna Örjan Klein, Carl Yrwing och Mikael Mattsson. Boken beräknas bli klar under hösten Skeppsdinkel Det här är ett bröd som ska bakas över två dagar, skäras i tunna skivor och gärna avnjutas med rökt sik och lite färskost. Förvara det gärna i kylskåp. Men först, när brödet är nygräddat och varmt skär man försiktigt en skiva, lägger på kylskåpskallt smör och låter sig förföras underbart gott. 1-2 limpor 300 g grovt rågmjöl 6 dl kokande vatten 1/2 msk salt 1 dl mörk sirap 60 g jäst 400 g vetemjöl 0,5 dl vatten 2 dl förkokt dinkel Första dagen: blanda rågmjölet med vattnet, täck bunken med plast och låt degen vila i rumstemperatur över natten. Andra dagen: rör ut jästen i lite ljummet vatten, blanda i resten av ingredienserna, rör om väl med en degkrok eller en träslev. Låt jäsa ca. 2 timmar vid en ljummen plats med en duk över. Lägg ca. 1,2 kg i varje form, baka först i 200 ugnsvärme i 15 minuter, sänk därefter värmen till 180 och fortsätt grädda i ca 50 minuter. Tag ut brödet från ugnen, lossa från formen, knacka på undersidan på brödet. Om det låter ihåligt är det färdigt. Lägg de färdiggräddade limporna under en bakduk på ett galler och låt svalna. Skärgårdsmuseet i Stavsnäs / Öppettider: Utställningen är ett samarbetsprojekt mellan Stiftelsen Vasakungarnas Djurhamn och Skärgårdsmuseet. Producent för utställningen och den som svarar för innehållet är Katarina Schoerner, kulturhistoriker med svensk 1600-talshistoria som specialområde. Utställningen har formgivits av konstnären Lars Jerhammar, erfaren designer och formgivare. Bokning av grupper: tel Öppet från 13/6-31/8 alla dagar Under midsommar är museet stängt. 14 MAGASINET LANTERNAN

15 Musik Fröken Lundstedt åker ut på öarna Fröken Lundstedt, som är inne på sin fjärde säsong, blir något av husband på Sandhamn i sommar. De blev till som en slags uppföljare till Skärgårdstrubadurerna, som startades av Jonas Karlhager. Nu är det bror Tobias som för stafett (takt-?)-pinnen vidare, men med ett nytt gäng.: - Vi som spelar känner varandra från Musikhögskolan och har kul tillsammans! Vår repertoar anpassas efter publiken. Allt ifrån schlagers till dagens hits. - Att få spela ute i skärgården är roligast! Så nära folkfest man kan komma, säger Tobias som har sina rötter i Norrtälje, Not: Den 3 juli gästar Fröken Lundstedt också Vita Grindarna på Djurö Läs på: Bandet består av Camilla Fröken Lundstedt, Tobias Karlhager, Mathias Näslund, Janne Manninen. I Djurö spelmän återfi nns: Bo Karlsson, Janina Hettman (bilden), Sonja Nyman, Börje Österman, Linda Rosvall, John Österman, Maria Österman samt Raimo Kanttikoski. Spelmän på Näset I mars avlöpte första stora folkmusikfestivalen på Djurö! En succé med drygt 500 besökare och mer än 100 spelmän gästade Djurönäsets kursgård. I sommar kan du lyssna till Djurö Spelmän vid midsommarfi - randet på Djurö (var annars?) och också i skärgårdskyrkorna på Möja och Nämdö i juli. Se evenemangstipsen på mittuppslaget. - Vi spelar traditionell folkmusik men mest egna kompositioner, säger Börje Österman. Och vi försöker ta fram skärgårdens gamla spelmanstraditioner. Nästa stora spelmansstämma/festival äger rum i mars 2010, även denna gång på Djurönäset. Arrangörer: Djurö Spelmän, Djurönäset samt Djurö Konst & Kultur. Läs på: MAGASINET LANTERNAN 15

16 Cafe, Minigolf och Camping/stugor Öppet fredag-söndag hela maj Från 5 juni-23 augusti alla dagar Tel Restaurangen Öppnar den 12 juni söndagar Brunch Bordsbokning Sjöboden Café & Grill I Sjöboden kan du njuta av något klassiskt eller skärgårdsinspirerat från á la carte menyn. Sjöboden öppnar den 27 juni. Vardagar till och lörd/söndag till Köket håller öppet fram till en timme före stängning. Med reservation för ändringar. Djurönäset Box Djurhamn info@djuronaset.com 16 MAGASINET LANTERNAN

17 Kafé & Restaurang Bon appetite! VÄRMDÖ SKÄRGÅRD DYKARBAREN Sandhamn. tel RUNMARÖ KROG Styrsvik, Runmarö. tel STAVSUDDA KROG Norra Stavsudda tel STRINDBERGSGÅRDEN Sandhamn. tel SANDHAMNS BAGERI Sandhamn. tel SANDHAMNS VÄRDSHUS Sandhamn. tel SEGLARRESTAURANGEN Sandhamn. tel WIKSTRÖMS FISK Ramsmora, Möja. tel Gurksoppa med kallrökt lax DJURÖ & VINDÖ ABBORRKROKENS HANDEL & BAR Abborkrokens brygga, Vindö. tel BJÖRKÅS KÖK & BAR Björkåsvägen 2, Djurö. tel MUNKENS KONDITORI Gransbergsvägen 3, tel SJÖBODEN/DJURÖNÄSET Djurö. tel VINDÖ KROG OCH KIOSK Fjällviksvägen 2, Vindö. tel VITA GRINDARNA Djurö. tel FÅGELBROLANDET BULLANDÖ KROG Bullandö marina, Värmdö. tel FÅGELBRO KROG Fågelbro säteri, Värmdö. tel KRYSSARKROGEN MALMA KVARN Gästhamnen, Malma. tel STAVSNÄS HAMNBAGERI Stavsnäs Vinterhamn tel STAVSNÄS HEMBAGERI Allévägen 34-36, Stavsnäs by Sommarhamn. tel STRÖMMA KROG & BISTRO Lillströmsudd 1, Strömma. tel Ingredienser 4-8 personer ca 150 gr kallrökt lax 2 st gurkor, i bitar 1/4 l buljong, av kyckling elller grönsak 1 liten gul lök, hackad smör till stekning 2,5 dl vispgrädde aningen curry salt, vitpeppar Fräs löken i smör utan att den tar färg tillsammans med aningen curry. Lägg i gurkbitarna och slå över buljongen. Låt koka tills gurkan är mjuk (ca 3-4 minuter). Ta upp gurkan med hålslev och kör gurkan i mixer. Slå över purén i en ren kastrull och sila över drygt hälften av buljongen, koka upp. Tillsätt grädden och koka i 5 minuter, späd eventuellt med mer buljong. Smaka av med salt och vitpeppar. Servera varm eller kall tillsammans med den fi nstrimlade kallrökta laxen. Recept från boken Fest på våg, komponerat av kocken Olle Rosell. MAGASINET LANTERNAN 17

18 På gång! juni juli 2 juni kl Djurönäsets kursgård. Arkeologerna Martin Rundqvist och Johan Rönnby informerar. 5-7 juni Sandhamn open, Sandhamn. 5 juni Vernissage Galleri Munken, Djurö centrum. Eva Skarbäck ställer ut keramik Pågår till 2 juli 6 juni Nationaldagsfi rande i hela skärgården 6 juni Nationaldagsfi rande Strömma hembygdsgård kl Öppet hus museum, Stockstugan och komplementhus. Loppis och servering i Backstugan. www. hembygd.se/stockholm/stromma 6 juni VM-kval Sverige-Danmark. Samlas på Krogen på Fågelbrohus och titta på fotboll, ät nåt grillat och gott med tillhörande kalla öl. 8 juni Premiär för sommaröppet, Nedergården Södra Stavsudda juni (och hela sommaren), utställning av Patrik Lundells tavlor, Abborrkrokens Handel & Bar juni Fågelbro Klubb på Fågelbrohus. Avnjut en bättre middag med goda viner, sköna drinkar och underhållning. Kvällen drar sedan igång med DJ Avici. Champagnebar vid poolen. www. fagelbrohus.se 14 juni Brunch Vita grindarna, Djurö kl juni Volvo Ocean Race Stockholm Stop Over, Stockholms skärgård. Arr: KSSS, www. oceanracestockholm.se 19 juni Midsommarfi rande i hela skärgården, bl a på Djurö ängar bredvid företagshuset med Djurö spelmän juni Midsommarfi rande på Krogen på Fågelbrohus. Runt midsommarstången hörs sång och spel och här avnjuts silltapas, iskalla nubbar och god öl. Senare blir det fyrarättersmiddag på hotellet bestående av svenska klassiker juni Midsommardisco på Möja dansbana 21 juni Brunch Vita grindarna, Djurö kl juni Strömmadagen Strömma hembygsgård kl Öppet hus museum, Stockstugan och komplementhus. Loppis och servering i Backstugan. www. hembygd.se/stockholm/stromma juni Seglarskola Vita grindarna, Djurö, juni Djurö Konst & Kulturs specialvisning av sommarens utställning Djurhamn på djupet på Skärgårdsmuseet i Stavsnäs Kl juni KSSS Race Week, Sandhamn juni Antikauktion på Klangs gård Stavsnäs by kl med visning från kl juni Konsert i Möja kyrka kl med Py Bäckman och Möja kyrkokör. Inträde vuxna 100 kr, barn upp till 15 år 80 kr. Biljettförsäljning from 11/6, tel eller juni Brunch Vita grindarna, Djurö kl juli Eurocard Gotland runt, Sandhamn. Arr: KSSS, 3 juli Livemusik på Vita grindarnas restaurang Djurö. Fröken Lundstedt spelar från kl Grillbuffé från kl. 17, bordsbokning juli Grillkväll på Krogen på Fågelbrohus. Vi grillar, serverar goda drinkar, bjuder in stand-up komiker och spelar skön musik. 3 juli Vernissage Djurö Konst & Kulturs Sommarsalong på Galleri Munken Djurö centrum. Ett urval lokala konstnärer 4 juli Möja marknad, Liveband på kvällen, Möja dansbana, www. moja.nu, juli Skärgårdsmarknad Stavsnäs vinterhamn, Stavsnäs hamncafé. Tel juli Brunch Vita grindarna, Djurö kl juli Möja hembygdsförening anordnar Medlemmarnas dag kl Visning av museet, kaffe och kaka ute på klipporna till sköna dragspelstoner. hembygd.se/index.asp?lev= juli Sushibar från Gustavsbergs hamn gästspelar på Vita grindarna på Djurö och serverar sushi från kl juli Sommarmusik med Djurö spelmän i Möja kyrka kl juli Grillkväll på Krogen på Fågelbrohus. Vi grillar, serverar goda drinkar, bjuder in stand-up komiker och spelar skön musik MAGASINET LANTERNAN

19 11juli Danskväll Möja dansbana 11 juli Sommarmusik med Djurö spelmän i Nämdö kyrka kl juli Djurö marknad. Kontaktperson Mona Kemi Andersson tel , juli Brunch Vita grindarna, Djurö kl juli Jazzin DUKES Ellington Quintet, solist Gullewi Dunback. Möja kyrka juli Djurö Konst & Kulturs picknick på Skräddarängen, Västernäsvägen, Sollenkroka. 110-årsjubileum av uppsättningen av därstädes beläget monument 17 juli Grillkväll på Krogen på Fågelbrohus. Vi grillar, serverar goda drinkar, bjuder in stand-up komiker och spelar skön musik juli Sommarmarknad Nedergården Södra Stavsudda juli Skärgårdsdag Skärgårdsmuseet Stavsnäs. www. skargardsmuseet.org 18 juli Danskväll Möja dansbana 19 juli Brunch Vita grindarna, Djurö kl juli Hela kyrkan sjunger, Möja kyrka Lägg din önskelapp i lådan i kyrkan eller ring prästgården och önska låtar du vill ska sjungas. 24 juli Grillkväll på Krogen på Fågelbrohus. Vi grillar, serverar goda drinkar, bjuder in stand-up komiker och spelar skön musik juli Nämdödagen, Hembygdsgården Nämdö juli Danskväll Möja dansbana 26 juli Brunch Vita grindarna, Djurö kl juli Seglarskola Vita grindarna, Djurö juli Grillbuffé med DJ-musik på Restaurangen Vita grindarna Djurö 31 juli Vernissage Galleri Munken, Djurö centrum. Peter Bergman ställer ut måleri. Pågår till 27 augusti 31 juli Grillkväll på Krogen på Fågelbrohus. Vi grillar, serverar goda drinkar, bjuder in stand-up komiker och spelar skön musik. augusti 1 aug Antikauktion på Klangs gård Stavsnäs by kl med visning från kl aug Danskväll Möja dansbana 2 aug Brunch Vita grindarna, Djurö kl aug Hembygdsgårdens Dag, Strömma hembygsgård kl Öppet hus museum, Stockstugan och komplementhus. Loppis och servering i Backstugan. www. hembygd.se/stockholm/stromma 4 aug Trevlig tisdag på Krogen på Fågelbrohus. Varva ner med skön loungemusik och läskande kalla mojitodrinkar. 7 aug VM i bangolf. Vita Grindarna Mästerskapen Anmälan i Cafét, aug Brunch Vita grindarna, Djurö kl aug Brunch Vita grindarna, Djurö kl aug Trevlig tisdag på Krogen på Fågelbrohus. Varva ner med skön loungemusik och läskande kalla mojitodrinkar aug Grillbuffé på restaurangen på Vita grindarna Djurö 22 aug Djurö-Vindö dagen, Sjösalavallen Stavsnäs, 22 aug Fågelbro Klubb på Fågelbrohus. Avnjut en bättre middag med goda viner, sköna drinkar och underhållning. Kvällen drar sedan igång med DJ Avici. Champagnebar vid poolen aug Brunch Vita grindarna, Djurö kl aug Vernissage Galleri Munken, Djurö centrum. Katarina Janeld ställer ut keramik. Pågår till 8 oktober 29 aug Antikauktion på Klangs gård Stavsnäs by kl med visning från kl aug Brunch Vita grindarna, Djurö kl aug Djurö Konst & Kulturs bussutfl ykt till industrimuseet Pythagoras i Norrtälje. Aktuella evenemangstips! www. lanternan.com MAGASINET LANTERNAN 19

20 Sandhamns nya Hur tänker Värmdö kommun utveckla Sandhamn? Värnar man om den unika kulturmiljön? Lars Fladvad, Värmdö kommuns utvecklingschef, berättar om framtidens Sandhamn. Planeringen pågår nu för fullt för att Sandhamn ska bli bättre året runt för både bofasta och turister. Sandhamn var ju redan från 1800-talet skärgårdens nod för turister. Det började gå ångbåtstrafik under 1800-talet till Sandhamn som gjorde platsen till en sommaridyll dit konstnärer, författare, sommarboende och dagsturister gärna åkte. Kulturmiljön i Sandhamn är idag ett av länets bäst bevarade skärgårdssamhälle. Ön är skärgårdens seglarmetropol och mycket populär badö. Tillsammans med Lökholmen finns gästplatser för cirka 500 båtar. Det finns ett etablerat näringsliv - krogar, pubar och kaféer. Sandhamn är det enda skärgårdssamhället dit folk åker från fastlandet för att jobba. 20 MAGASINET LANTERNAN.

21 FOTO: PETER BERGMAN KSSS, Kungliga Svenska Segelsällskapet, vill bygga en ny gästhamn på Telegrafholmen. De vill lösa duschproblemet i hamnen genom att bygga nya nedanför Seglarhotellet på Sandhamn. KSSS kan tänka sig finansiera det och fler bryggplatser genom att bygga små stugor för försäljning på Telegrafholmen. -Vi i kommunen har lyssnat på alla och planerar nu för fullt för att det ska bli verklighet. Men är ni sams om hur det ska se ut? - Kommunen, Eknö Hemman och KSSS har skrivit en gemensam avsiktsförklaring med målsättningen att göra Sandhamn till ett levande samhälle året runt och därmed trygga dess fortbestånd och förstärka sin position som en av Sveriges mest kända skärgårdsorter. Lars Fladvad har arbetat med tre detaljplaner som rör Sandhamns utveckling. Den första gällde Sandfältet där nya bostäder ska byggas, den andra sophantering och WC och den tredje handlar om sommarhus på Telegrafholmen. FOTO: PETER BERGMAN horisonter Hur kan kommunen styra utvecklingen på Sandhamn när marken är privatägd? Kommunen har den lagliga rätten att planera men i praktiken är det annorlunda, man måste ta hänsyn till många olika faktorer, påpekar Lars Fladvad. En planering handlar alltid om att ge och ta. Att köpa hus på Sandhamn är ju dyrt och det gör att många har svårt att lösa sitt boende! - De som jobbar på callcentret, hantverkarna och barnfamiljerna har inte råd att köpa med de upptrissade priserna. Planerna finns därför att bygga hyresrätter på ön som enbart ska gå till dem som arbetar på ön. För att förverkliga det ställer markägarna på Sandhamn mark till förfogande och för att finansiera projektet kommer några lägenheter att säljas, Den här lösningen garanterar att man på ön får en acceptabel nivå på offentlig och kommersiell service. - Sociala problem som fylla och bråk på midsommaraftonen kan ju förstås inte lösas i planerna. Därför har kommunen satt press på hotellet - de måste till exempel kunna erbjuda fler toaletter till sina gäster. Lars Fladvad, utvecklingschef i Värmdö kommun. Miljöanpassat ska det vara, det är det som är tanken, säger Lars Fladvad. Sandön, ön som samhället Sandhamn är beläget på, är en rest från istiden och var ödelagd fram till sent 1500-tal. Ön ansågs fram till 1800-talet värdelös, på grund av den obrukbara jorden. Under sent 1600-tal började dock Sandön användas som betesmark och en utkiksplats för fi skare och lotsar från Eknön. Uppstarten till samhället Sandhamn började på 1600-talet då båtar fi ck tillstånd att åka genom sundet, förbi Sandhamn. Många, särkilt lotsar, delade in ön i olika skiften som blev mindre och mindre för varje generation. På så vis är hela Sandön privatägd och kommunen äger därför ingen mark på ön. MAGASINET LANTERNAN 21

22 Sandhamns nya horisonter Ungefär här planeras bryggor och bostäder. Karta från 2008, ändrad efter samråd. FOTO: PETER BERGMAN Hur löser man sophanteringen? - Värmdö kommun kommer att bekosta och driva en sopstation på ön. Sopgården kommer att utrustas med containers och byggas in för att minska buller. Lokaliseringen har inte varit utan problem. - Klagomål har framfört om bl.a. att utsikten skulle förstöras, men alla har fått vara med och tycka till så nu har lösningen accepterats av alla berättar Lars. För att detta ska byggas vill man upprätta små försäljningsbodar vid kajen. En välkänd fråga är antalet båtplatser? - Att börja använda Korsön var en tanke i början. Men militären vill inte lägga ned där utan ändra inriktningen långsamt och därför fick vi istället upp ögonen för Telegrafholmen, säger Lars Fladvad. Telegrafholmen ligger precis mitt emot Sandhamn och ägs av KSSS. Sedan några år tillbaka ligger reningsverket på udden av ön. Hur är det tänkt med KSSS-husen? - De som kanske står på Telegrafholmen om några år kommer att ligga på andra sidan udden öster om reningsverket, De blir på 40m 2 med mossa som täcker taken och spångar av trä som bildar förbindelsen över den knaggliga marken. - Miljöanpassat ska det vara, det är det som är tanken, säger Lars. Husen kommer inte ha någon tomt och därför blir all natur runt husen allas egendom, vilket är ganska unikt. Strandskyddet har kunnat hävas runt den föreslagna bebyggelsen på Telegrafholmen för att allmänheten ska få röra sig fritt mellan husen. I likhet med i ett fiskeläge är husen placerade direkt på berget. Eftersom det är en del i satsningen på Sandhamn som replipunkt för rörligt friluftsliv har länsstyrelsen och Naturvårdsverket gått med på undantaget. - För att byggnationen på Telegrafholmen ska förverkligas krävs att också planerna om sopstationen och toaletterna blir av. Sandhamn har en unik miljö - hur påverkas den? - Självklart har vi gjort en miljökonsekvensbeskrivning! Om planen hade haft negativ inverkan att den hotade förstöra Sandhamns miljö skulle vi självklart lägga ned projektet, menar Lars. - Länsstyrelsen stöttar projektet kring Telegrafholmen. De som varit emot planen har ansett att det är ett riksintresse i sig att det förblir obebyggt. Men om man ska kunna utveckla Sandhamn och dess naturnäring måste detta ske, hävdar Lars. Planerna kring Telegrafholmen innebär även gästbryggor på Lökholmen Där finns redan bebyggelse som sommarläger för ungdomar och i vikarna finns båtplatser. Lars har haft samråd både med politikerna i kommunen och med exploatörerna, de privata ägarna. Om planerna tas före eller efter sommaren 2009 är ännu inte klart. Research och text: KATARINA FORINER, CECILIA LARSSON och GABRIELLA CARPELAN 07SPF-KU Bearbetning: LARS CARPELAN (Samhällsprogrammet, inriktning Kultur, Värmdö gymnasium). 22 MAGASINET LANTERNAN

23 Kust & Land Mäklare Ditt naturliga val fi nns på Hamnvägen 6E, Täby Storgatan 30, Hudiksvall MAGASINET LANTERNAN 23

24 Evert Evert Lindfors. När han var 18 år fl yttade han till Paris för att bli konstnär. Han blev målare och han blev skulptör. Och han blev så småningom fransman lika mycket som svensk. Varje sommar och höst arbetar han i sin ateljé på Djurö. FOTON: PETER BERGMAN EVERT LINDFORS i sin ateljé. Ateljén på Djurö är överfylld av människor och djur som Evert skulpterat. I många år har han arbetat därinne. Allteftersom skulpturerna har växt fram har han dragit sig baklänges ut. Evert har uppfört ett skjul av trä, plåt och rivningsmaterial. Varje sommar är han här på Djurö. Han finner skjulet som en gammal god vän, uthålligt står det och väntar. Han är glad att se det, ännu en sommar och en höst tillsammans. Du var målare. Varför började du skulptera? - Jag hade fastnat i måleriet och kom inte vidare efter tjugo år. - Leran fängslade mig och min kompis Torsten Rehnqvist började med sten och trä. Några har kallat mig målaren som skulpterar. - Mina skulpturer har ingen baksida... men det är ingen som har reklamerat, ännu! Hur hamnade du på Djurö? - Min fru Barbro tog mig hit för femtio år sedan. Vi var nygifta och fick ärva ett litet hus här. Djurö är en oas, skönt att fly från värmen i Frankrike under högsommaren. - Vi är som flyttfåglarna. Kommer på försommaren och tillbaks på hösten. Leran -köper du den? - När jag är på Djurö har jag hämtat leran nerifrån fladen. Ungefär där Djuröhemmet står idag fanns ett tegelbruk under sent tal. I gamla kartor står namnet Lergroparne. Leran är fet och järnrik, och den blir som ett gammalt bröd när den är bränd. - Jag har gjort hundratals statyer med Djuröleran. - Vilken vacker lera, säger fransmännen. Var har du funnit den? Var hämtar du din inspiration? - Jag känner mig som en brunn som rinner över, behöver inte hitta på något. Tidigt på morgonen varje dag sätter jag igång. Den ena skulpturen ger den andra. Evert formar det han har framför ögonen. Van Gogh målade vad han såg - inte vad han sett. Det kanske är en tradition, jag ser med hjärtat, säger han. - Lyckan! Att släcka sin törst med att jobba med det du vill! Att få uttrycka sina känslor. Varför djur? - Det vete fan, säger han och tänker efter. Djur är aldrig elaka. Jag tror att de visar hur vi skulle kunna leva. Djuren i Noaks ark är inga fantasidjur, vi kan se dem i naturen. Text PETER BERGMAN 24 MAGASINET LANTERNAN

25 APOSTLAR VAN GOGH APOSTEL NOAKS ARK lämnar snart Djurö för Gotland MAGASINET LANTERNAN 25

26 Hantverk i skärgården Finsnickeri Det märks att de trivs att jobba tillsammans! Efter några besök som kund på Djurö Finsnickeri kan jag konstatera att stämningen ofta är lekfull. Och det är säkert lekfullhet och kreativitet som krävs för många av de udda uppdrag som finsnickarna Marcel Labor och Mikael Brink får genom sitt breda nätverk av unga designers och möbelformgivare. Marcel hade letat lokal på Djurö länge, för att som småbarnspappa slippa resorna till stan, när han i november 2008 fann den tomma lokalen intill sandstranden på sydsidan av Skepparön. Det nya samarbetet med Mikael, som var i samma situation, gjorde situationen perfekt för dem båda. Lokalen, nybyggd, ljus och luftig och lagom stor var ett fynd! Ett kul uppdrag som de arbetade med under en månad var för Champagnehuset Veuve Clicquot. Svenska formgivarna Front Design hade vunnit en internationell tävling inför möbelmässan i Milano där Veuve Clicuots deltog. Marcels och Mikaels uppdrag blev att tillverka en häftigt böljande soffa på ca 3x4 meter bestående av flera hundra champagnekartonger i massivt trä men i olika höjder och i firmans intensivt gula färg, med texter och allt. Genom en skumgummibotten inom en fast ram blev soffan det uppseendeväckande blickfång som Veuve Clicuots var ute efter och som deras kunder gärna prövade att sätta sig på! Uppdraget var en kontrast till arbetet med att specialinreda en hel båt för Sveriges Geologiska Institut som låg för renovering i ett varv intill. Oftast är det stora och små inredningsuppdrag som gäller. Mycket nöjda är Marcel och Mikael med den trappa som de efter en måttagning tillverkade och som sedan satt som gjuten när de fick den på plats. Men visst kan det bli nervöst med ett nytt företag i lågkonjunktur. Det är ingen självklarhet att uppdragen rullar in i jämn takt. Mer info: 26 MAGASINET LANTERNAN

27 Hantverk i skärgården Keramik & glas Vi möter Eva Skarbäck i hennes ateljé/butik på Djurö där hon har varit verksam under 2 år. -Jag har lämnat Kungsholmen för skärgården! Som många kollegor delar Eva sin tid mellan eget skapande och undervisning. -Det passar mig att ha kontakt med elever och kolleger! Eva sitter också i flera styrelser bl. a. KIF, KHVC och lokalt för Djurö Konst & Kultur. Vilka material och tekniker arbetar du med? -Leran för sin formbarhet, variationsrikedom och sensualism. Jag drejar mest, gjuter och kavlar. Du arbetar också med glas? -Jag fusar glas, men tekniken är ganska begränsad till flacka former. Planglaset skärs och klipps som sedan ugnsformas genom så kallad fusing och slumping. Hur hittar du former? -Jag gör prototyper för att hitta formen. Ibland får man underordna sig funktionella aspekter. Man kanske måste ändra proportioner för att det ska fungera praktiskt. Lägga till och ta bort för att känna in att det stämmer. Var kan man se dina verk? -Här i butiken, men också på Gula Byggningen i Gustavsberg. Nu under sommaren på galleri Sjöhästen på Lidingö och här på bageri Munken under juni. MAGASINET LANTERNAN 27

28 Hantverk i skärgården Cover Up Bullandö! Båtdoktorn Cover Up Kapellmakeri är ett familjeföretag med erfarenhet av att klä om allt ifrån rockklubbar till eleganta skärgårdskryssare. -Den kända briggen Tre Kronor med 20 meter soffa och 29 kojplatser blev ett av våra mest spännande jobb, säger Elin Wanselius. Kryssaren fick täckning av hela teakdäcket, den vackra briggen Tre Kronor fick helt nybyggda soffor och kojer. Klubben Debaser behövde få sina jeansslitna soffor fräscha igen. Deras vita skinnmöbler blev svarta istället. Cover Up Kapellmakeri drivs av Elin Wanselius och Stefan Ackermann. Elin har tidigare arbetat som segelmakare i Sverige och kapellmakare i England. Stefan har tidigare arbetat med kaffe och barservering i Finland. -Segling och båtliv har alltid varit en viktig del i våra liv. Och vår hund Sonia hjälper till på loftet så gott hon kan, säger Elin. Cover Up finns på Bullandö Marina och har sannerligen ingenting att dölja i fråga om sina kunder. Dom fräschar även upp gamla kapell med tvätt och reparationer. Anders Axelsson flyttade från Djurö och startade eget, Svets & Marin AB. Efter moget övervägande ändrade han sig, flyttade tillbaks och tog över pappas firma. Det blev Djurö Svets och Marin. Det har han inte ångrat. Pappa Jan Axelsson var säkert glad när sonen Anders till slut bestämde sig att ta över firman! Efter många turer sålde kommunen området vid f d färjeläget på Djurösidan för industriverksamhet. Det var ca 10 år sedan. Jan Axelsson hade, som flera andra, hyrt av kommunen sedan 1970-talet. Området är eftertraktat eftersom det finns så lite strandmark för sjönära verksamheter. Såväl kommunen som Djurö byalag vill verka för att de marina företagen som profilerar området ska utvecklas. Anders är en god representant för den verksamheten. Tillsammans med två årsarbetare hjälper han permanentoch fritidsboende med att få båtar i och upp, dessutom med motorservice, båtrenoveringar och allt annat som hör till. Visst är det mycket för Anders att hålla två gubbar igång, sköta kundkontakter och dessutom se till att alla reservdelar finns hemma då de ska på plats. Det är inte helt lätt att koppla av och känna sig ledig om arbetstiden inte räcker till för det man utlovat. Men att skaffa fler kunder har inte Anders behövt lägga tid på det rullar på bra! Som fler av de andra företagarna i området skulle han vilja utöka sin verksamhet men det är svårt på de begränsade ytorna. Tyvärr är en del av marken köpt i spekulation och ligger för fäfot. Och för den mark som kommunen har kvar finns det önskemål om att den ska bidra till båtplatser för dem som i dag saknar det. Så utvecklingsmöjligheter finns, det gäller att kommunen visar intresse och tar vara på möjligheterna på rätt sätt! 28 MAGASINET LANTERNAN

29 Krönika om sin tids Arlanda -Ett svärd, ett kungarike... Projektet Vasakungarnas Djurhamn har satt strålkastaren på Djurhamn som aldrig förr. Det har skapat uppmärksamhet för ett eftersatt forskningsfält: Stockholms skärgård före ångbåtsepoken. Jag har sedan 2007 lett arkeologiska fältinsatser kring Djurhamn. Varför just här, och vad har vi kommit fram till? Skrivande människor satt ofta ombord på segelskepp i Djurhamn och väntade på lämplig vind. Det vimlar därför i arkiven av brev daterade där. Platsen var sin tids Arlanda: en viktig station på vägen utomlands. Av skriftkällorna framgår att platsen var en örlogshamn under drygt 220 år, åtminstone från 1450-talet till omkring 1680 när den svenska flottans bas flyttades till Karlskrona. Tusentals stora skepp hann ankra i Djurhamn, danska och svenska trupper låg där i fältläger och de stred mot varandra där Anledningen var i grunden topografisk: platsen ligger just där farleden ut från Stockholm svänger höger mot kontinenten. För tidens skepp innebar en rätvinklig kursändring ofta att man måste ankra och vänta på vind. Vid Djurhamn fanns en skyddad lagunhamn, dagens Dalkarlskärret. Dess inlopp grundades dock upp under 1600-talet. Genom metallsökning och provgropsgrävning har jag och frivilligt folk försökt ta reda på vad folk gjorde på land kring viken under hamnens storhetstid. Ingen vidare bebyggelse verkar ha funnits där. Vårt äldsta fynd är också vårt finaste: ett välbevarat kortsvärd från ca Svärdet har fyra djupa hack efter parering i strid. Men vi har inga andra 1500-talsfynd och få 1600-talsfynd. Det äldsta myntet vi fann är från De flesta fynden hänger ihop med jordbruket, med krogen som öppnade inne i viken 1786, och med hushållning efter En ångbåtspollett från omkring 1850 skvallrar om förändringar: sommargästerna kom. Med små medel har vi kunnat konstatera att ingen intensiv verksamhet förekom på vikens stränder före Hamnen var framför allt en viktig ankringsplats, som framgår av ett stort och fyndrikt kulturlager på havsbotten. I och med strandförskjutningen flyttade sig hamnens fokus åt sydväst tills det nådde Kyrkfladen, där fortfarande många av Djurös båtar ligger. Men den verkliga arvtagaren till stormaktstidens Djurhamn är väl egentligen Bullandö marina. Text MARTIN RUNDKVIST FOTO: KATARINA SCHOERNER C Arkeologen Martin Rundkvist med svärdet från 1500-talet. Cover Up Kapellmakeri Sittbrunnskapell Sprayhoods Reparationer Dynor MAGASINET LANTERNAN 29