FOTO Tomas Ärlemo Elin Drugge Sandra Birgersdotter Peter Knutson. ILLUSTRATION Hampus Ericstam. TRYCK OCH REPRO Danagårds Grafiska Ödeshög, Mars 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FOTO Tomas Ärlemo Elin Drugge Sandra Birgersdotter Peter Knutson. ILLUSTRATION Hampus Ericstam. TRYCK OCH REPRO Danagårds Grafiska Ödeshög, Mars 2015"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2014

2 FOTO Tomas Ärlemo Elin Drugge Sandra Birgersdotter Peter Knutson ILLUSTRATION Hampus Ericstam TRYCK OCH REPRO Danagårds Grafiska Ödeshög, Mars 2015 UPPLAGA svenska

3 INNEHÅLL GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET 6 DETTA ÄR SVENSKA KRAFTNÄT 8 VISION, MÅL OCH VÄRDERINGAR 10 ÅRET SOM GICK 12 EKONOMISK ÖVERSIKT UTBYGGNAD AV STAMNÄTET 16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Så styrs Svenska kraftnät 20 Finansiell ställning 24 Investeringar 26 Verksamhetsgrenar 29 Medarbetare 42 Hälsa, miljö, säkerhet och kvalitet 46 Forskning och utveckling 49 Internationellt samarbete 51 SJUÅRSÖVERSIKT FÖR KONCERNEN 54 FINANSIELLA RAPPORTER 55 Resultaträkning koncernen 56 Resultaträkning per verksamhetsgren 58 Balansräkning koncernen 62 Finansieringsanalys koncernen 65 Förändring i eget kapital koncernen 66 Resultaträkning affärsverket 67 Balansräkning affärsverket 68 Finansieringsanalys affärsverket 70 Förändring i eget kapital affärsverket 70 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER 71 Noter 76 FÖRSLAG TILL RESULTAT DISPOSITION 89 REVISIONSBERÄTTELSE 90 STYRELSEN 92 DEFINITIONER 93 ADRESSER > Årets resultat uppgick till 731 mnkr > Investeringarna uppgick till mnkr > Räntabiliteten på justerat eget kapital uppgick till 7,2 % > Skuldsättningsgraden uppgick till 83,3 % > Antalet anställda vid årets slut var 530

4 OM SVENSKA KRAFTNÄT Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för el, som omfattar ca kilometer ledningar för 400 kv och 220 kv med stationer och utlandsförbindelser. Verket har också systemansvaret för el. Svenska kraftnät utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk elförsörjning. Därmed har verket också en viktig roll i klimatpolitiken.

5

6 6 GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET MÅNGA VIKTIGA UTVECKLINGSPROJEKT Elsektorn har blivit en framgångsrik svensk exportindustri. Med en inhemsk elförbrukning på i storleksordningen 140 TWh har vi de tre senaste åren ändå klarat att nettoexportera 20, 10 resp. 15 TWh el på årsbasis. Exporten är bra för folkhushållet och möjliggörs genom Svenska kraftnäts stora integration med omvärlden. Många förbindelser till grannländerna möjliggör export av elöverskott men stärker också, genom importmöjligheten, den svenska försörjningssäkerheten. Ett alltför stort fokus på den starka energibalansen är dock riskabelt. Det måste inte bara finnas tillräckligt med elenergi över året, utan också tillräckligt med effekt under den kallaste och vindstilla vinterdagen. Under det gångna året med start vid det årliga Kund- och intressentmötet i mars 2014 har Svenska kraftnät därför försökt att lyfta effektfrågans stora betydelse. Inom en tioårsperiod kommer flera av landets kärnkraftsreaktorer att ha stängts av. Svenska kraftnäts bedömning är att den nya situationen till del kan bemästras med utökade elförbindelser och större flexibilitet på efterfrågesidan men att det också kommer att behövas tillskott av stabil (planerbar) elproduktion i södra Sverige. Detta är något som dagens elmarknad inte klarar att leverera, eftersom ingen ny elproduktion lönar sig att bygga utanför certifikatsystemet. Effektfrågan blir därmed den stora utmaningen för den Energikommission som regeringen i dagarna kommer att tillsätta. Många viktiga utvecklingsprojekt De framtida förändringarna innebär inte bara ett bortfall av viktig elproduktion i södra Sverige, utan också att andelen volatil (väderberoende) elproduktion kommer att öka kraftigt. Det leder i sin tur till betydande utmaningar för Svenska kraftnäts frekvens- och balanshållning. Därför har vi satt igång ett internt arbete Projekt driftsäkerhet som syftar till att klarlägga hur dessa utmaningar ska mötas. Hit hör bl.a. frågor om spänningsreglering, frekvenskvalitet, inertia, systemvärn och kvalitet på realtidsdata. Vi ser också på eget initiativ över det legala regelverket, särskilt de förordningar som är relevanta för Svenska kraftnäts systemansvar. Betydande oklarheter råder nämligen i dag om den djupare innebörden av detta ansvar och om de rättigheter och skyldigheter för verket som följer av det. Det är min förhoppning att vi mot slutet av året ska kunna lämna konkreta förslag på nödvändiga förtydliganden till Miljö- och energidepartementet. Att bygga infrastruktur Under 2015 slutförs huvuddelen av Svenska kraftnäts två största investeringsprojekt NordBalt och SydVästlänken. Med Nord- Balt kommer vi att hjälpa till att integrera den framväxande baltiska elmarknaden med den nordiska och europeiska. Detta är ett projekt som även har stor säkerhetspolitisk betydelse i Östersjö-området. Med NordBalt förbättrar vi Litauens och de övriga baltiska ländernas försörjningssäkerhet. Därmed stärker vi deras nationella suveränitet i ett läge där Ryssland allt mer tydligt visar sina maktpolitiska ambitioner och beredvillighet att använda energi som ett politiskt påtryckningsmedel. I SydVästlänken har vi mött motgångar. Alstom klarade inte att leverera det nya driftövervakningssystemet utan tvingade oss att säga upp avtalet och i SydVästlänken har man underskattat problemen med att leverera den avancerade HVDC 1 -teknik som Svenska kraftnät kräver. I syfte att nå full leverans har vi därför tvingats modifiera leveransvillkoren med en betydande försening i projektet som följd. I förlängningen är det allra största problemet med SydVästlänken dock inte den försenade leveransen, utan den felaktiga förväntansbild som dess HVDC-del har skapat. Växelström eller likström luftledning eller markkabel? I elektricitetens barndom var likström vanligt men i dag produceras, överförs och används el nästan uteslutande som växelström. Likström är användbart när stora energimängder ska överföras från en punkt till en annan. Svenska kraftnät använder den tekniken när det är möjligt och ändamålsenligt, som när olika synkrona områden ska kopplas samman och i sjökablar på långa avstånd, som i våra förbindelser till Finland, Litauen, Polen, Tyskland och Jylland. Till lands i Sverige består stamnätet i dag av mer än km växelströmsledningar. I princip har vi inga ledningar med likström. När vi nu för första gången introducerar den tekniken i SydVästlänken handlar det just om att överföra stora energimängder från en punkt till en annan från mellersta till södra Sverige. Men det innebär inte att likström generellt är ett möjligt alternativ till växelström. Allmänhetens förhoppningar är emellertid stora, eftersom likström ger möjligheter att lägga markkabel medan växelström i praktiken förutsätter traditionella luftledningar. Här agerar inte 1 HVDC = High Voltage Direct Current dvs. högspänd likström.

7 GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET 7 kommuner och tunga intresseorganisationer på ett ansvarsfullt sätt, när man framhärdar i krav på likströms markkablar där detta är både tekniskt omöjligt och ekonomiskt orimligt. Slutord Det ekonomiska utfallet 2014 blev bättre än budgeterat. Sammantaget redovisar affärsverket ett överskott om 731 miljoner kronor, vilket motsvarar 7,2 procent avkastning jämfört med regeringens avkastningskrav om 6,0 procent. Även i samtliga övriga hänseenden har Svenska kraftnät uppfyllt de krav och nått de mål som regeringen har ställt. Stockholm i februari 2015 MIKAEL ODENBERG

8 8 DETTA ÄR SVENSKA KRAFTNÄT ANSVARAR FÖR ATT SVERIGE ALDRIG STANNAR Det statliga affärsverket Svenska kraftnät förvaltar och utvecklar stamnätet för el. Sveriges stamnät omfattar km 400 kv och 220 kv- kraftledningar, ca 160 transformator- och kopplingsstationer samt 16 utlandsförbindelser. Svenska kraftnät har systemansvaret för el, vilket innebär ett övergripande ansvar för att den svenska elförsörjningen fungerar driftsäkert och att inmatning och uttag av el alltid är i balans. Svenska kraftnät är också elberedskapsmyndighet och tillsynsvägledande myndighet för dammsäkerheten i landet. I Sundbyberg finns det nationella kontrollrummet, varifrån stamnätet övervakas och styrs dygnet runt. Svenska kraftnät har även kontor i Sundsvall och Halmstad samt en driftcentral i Sollefteå. I slutet av 2014 hade verket 530 tillsvidareanställda medarbetare, varav de flesta arbetade på huvudkontoret i Sundbyberg. Därutöver sysselsätts flera hundra personer på konsult- och entreprenadbasis runt om i landet. Det är riksdagen som anger ramarna för Svenska kraftnäts investeringsverksamhet. Regeringen anger i instruktion och regleringsbrev de mål, återrapporteringskrav och finansiella förutsättningar som gäller för verket. Verksamheten och de kostnader den medför finansieras till största del genom avgifter, som regionnät och stora elproducenter samt balansansvariga betalar till Svenska kraftnät. Svenska kraftnäts roll på elmarknaden Svenska kraftnäts nätkunder är stora elproduktionsanläggningar, regionnät och vissa förbrukningsanläggningar som är kopplade till stamnätet. En förutsättning för balansen mellan inmatning och uttag av el är att produktionen planeras utifrån en prognos för förbrukningen. Dessa prognoser baseras på information som skickas från de företag som är balansansvariga. Balansansvariga företag är de företag som, i avtal med Svenska kraftnät, har tagit på sig ansvaret att se till att tillgången på el är densamma som den el som förbrukas. Elproducenter och elhandelsföretag är exempel på balansansvariga företag. En elleverantör kan själv vara balansansvarig eller överlåta ansvaret på ett annat företag. De lokala elnätsbolagen skickar förbrukningsvärden till Svenska kraftnät, som använder dessa för att beräkna hur de balansansvariga företagen balanserar inmatning och uttag av el. En viktig roll inom klimatpolitiken Svenska kraftnät ska främja en öppen svensk, nordisk och europeisk marknad för el. Verket utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och kostnadseffektiv elförsörjning. Därmed har Svenska kraftnät också en viktig roll i klimatpolitiken.

9 DETTA ÄR SVENSKA KRAFTNÄT 9 ELBÖRSEN NORD POOL SPOT ELPRODUCENTER ELHANDELSFÖRETAG LOKALNÄT REGIONNÄT STAMNÄT ELANVÄNDARE ELENS VÄG Elmarknaden består av två delar dels den fysiska överföringen av el, dels den finansiella handeln med el. Den fysiska delen är att elen transporteras från kraftstationerna till elanvändarna. Elnäten, som består av lokal-, region- och stamnät, utgör naturliga monopol som står under Energimarknadsinspektionens tillsyn. Den finansiella delen är handeln med el som innebär att elproducenterna säljer elen, oftast via elbörsen till elhandelsföretag som i sin tur säljer den till elanvändarna. Denna verksamhet sker i öppen konkurrens mellan aktörerna. Elanvändarna betalar därmed för två olika tjänster; dels för elen som förbrukas, dels för att få elen överförd på näten. Marknadsplatsen för handeln med el är den nordiska elbörsen Nord Pool Spot som har en spotmarknad (fysisk handel) för handel med el per timme för leverans nästa dygn. Nord Pool Spot ägs av stamnätsföretagen i Norden och Baltikum och har sitt säte i Oslo. Stockholmsbörsen Nasdaq OMX har en terminsmarknad (finansiell handel) för långsiktig handel där aktören kan säkra sitt elpris för flera år framåt i tiden. Huvuddelen av handeln per timme sker på spotmarknaden, medan en mindre del sker bilateralt mellan elproducenter och elhandelsföretag. Även den långsiktiga handeln kan ske bilateralt, oftast med hjälp av mäklare. Till elmarknadens aktörer hör även systemansvariga i andra länder. Svenska kraftnät har ett nära samarbete med de systemansvariga i Norge, Finland och Danmark för att driva elsystemet effektivt. Det internationella samarbetet utvecklas kontinuerligt och får successivt ett allt mer tydligt europeiskt fokus. Där samarbetar alla europeiska stamnätsoperatörer i organisationen ENTSO-E 2. 2 European Network of Transmission System Operators for Electricity (ENTSO-E)

10 10 VISION, MÅL OCH VÄRDERINGAR» EN LEDANDE ROLL FÖR EN SÄKER OCH HÅLLBAR ELFÖRSÖRJNING «Så lyder Svenska kraftnäts vision. Den uttrycker verkets ambition att ha en ledande roll på elområdet oavsett om det gäller att skapa hög driftsäkerhet, en bättre fungerande elmarknad eller för att ansluta vindkraft och annan förnybar elproduktion. Svenska kraftnät ska ha ett driftsäkert och personsäkert stamnät. Verket ska arbeta för miljöanpassade och hållbara lösningar för Sveriges elförsörjning. Svenska kraftnäts långsiktiga mål För Svenska kraftnät är strategisk målstyrning viktigt. Verket arbetar därför efter fyra långsiktiga mål: > > Vi säkerställer att elsystemet är robust samt drivs säkert och effektivt även vid framtida omvärldsförändringar. > > Vi bedriver en effektiv utveckling av stamnätet till nytta för elmarknaden. > > Vi är effektiva, proaktiva och arbetar som ett Svenska kraftnät. > > Vi är en av Sveriges mest attraktiva arbetsgivare. Svenska kraftnäts värdeord Svenska kraftnäts värdegrund speglar de värderingar som verket vill stå för. Svenska kraftnäts fyra värdeord är: > > utveckling > > ansvar > > effektivitet > > tydlighet.

11 VISION, MÅL OCH VÄRDERINGAR 11

12 12 ÅRET SOM GICK INVESTERINGAR FÖR ATT MÖTA FRAMTIDA UTMANINGAR Januari/februari > > Investerings- och finansieringsplanen för överlämnas till regeringen. Svenska kraftnäts investeringar beräknas uppgå till 12 mdkr för perioden, framför allt beroende på energi- och klimatpolitiken och en ökad marknadsintegration. > > Gemensam priskoppling 3 i nordvästra Europa inleds. Priskopplingen är ett viktigt steg i EU:s ambition att skapa en framtida gemensam slutkundsmarknad i Europa. Mars > > Det årliga kund- och intressentmötet skapar stort intresse för effektfrågan. Bransch och marknadsaktörer samlas för att i presentationer och paneler diskutera hur landets elförsörjning ska hanteras på lång sikt. > > Svenska kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg och verkställande direktören för den tyska systemoperatören 50Hertz, Boris Schucht, undertecknar ett Memorandum of understanding avseende en förstudie av en ny förbindelse mellan södra Sverige och Norra Tyskland, kallad Hansa PowerBridge. > > Förvaltningsrätten avslår den 28 mars Värnamo Elnäts överklagande av Svenska kraftnäts indelning av Sverige i fyra elområden. Domen har vunnit laga kraft. April/maj > > Mark- och miljödomstolen fastslår Svenska kraftnäts rätt att använda kreosotimpregnerat trävirke som stolpfundament och sätter slutligt punkt för en flerårig rättstvist. > > Svenska kraftnät häver avtalet med Alstom Grid om leverans av ett nytt driftövervakningssystem p.g.a. mycket omfattande förseningar. General Electric upphandlas som ny leverantör av ett uppgraderat system till Juni/juli/augusti > > Sex informationsmöten för markägare och allmänhet inleder en tre månader lång samrådsperiod för den nya luftledningen Ekhyddan Nybro Hemsjö. > > Alstom Grid stämmer Svenska kraftnät vid Stockholms tingsrätt och kräver knappt 10 mn euro för hävningen av kontraktet om nytt driftövervakningssystem. Svenska kraftnät avger den 4 september svaromål och genstämmer Alstom Grid på 63 mnkr. > > Effektreserven för vintern 2014/2015 handlas upp. Senare kompletteras volymen upp till taket på MW för att 3 Elbörserna beräknar, samtidigt och med samma beräkningsmetoder, marknadspriser och handelsvolymer mellan områdena för kommande leveransdygn. möta ökad osäkerhet till följd av bl.a. avställning av reaktorn Oskarshamn 2 under hela vintern. > > Svenska kraftnät avrapporterar regeringens uppdrag i regleringsbrevet om klassificering av dammar. I rapporten föreslår Svenska kraftnät en tidplan för klassificering av dammar och en fördelningsnyckel för medel som ska överföras till länsstyrelserna för deras arbete med klassificeringen. September > > Styrelsen fastställer stamnätstariffen för Beslutet innebär en mindre sänkning av tariffen för nätkollektivet som helhet men affärsverket flaggar också för behovet av höjningar på sikt. > > Den 11 september beslutar regeringen att fr.o.m. den 1 januari 2015 flytta ansvaret för kontoföring av elcertifikat och ursprungsgarantier från Svenska kraftnät till Energimyndigheten. Oktober > > Drifttagningen av SydVästlänkens södra likströmsdel senareläggs med en första drifttagning i september 2015 och en full drifttagning i januari Orsaken är försenade leveranser från leverantören Alstom Grid. > > Svenska kraftnät kritiserar Vattenverksamhetsutredningens slutbetänkande för att inte beakta energiintresset och sakna konsekvensanalyser för kraftsystemet. November > > Den första etappen av CityLink inom projektet Stockholms Ström en ny luftledning och markkabel norr om Stockholm färdigställs. > > Svenska kraftnät arrangerar Emergency Course 2014 där driftpersonal från de nordiska systemoperatörerna genomför en gemensam kommunikationsövning i fiktiv kontrollrumsmiljö. > > Styrelsen beslutar att höja avgifterna för balansansvariga från den 1 februari Orsaken är ökade kostnader för reserver inom systemansvaret. December > > Effektreservens produktionsdel om 600 MW upphandlas för vintrarna 2015/2016 och 2016/2017. Syftet med den tidigarelagda upphandlingen är att ge aktörerna bättre framförhållning och möta utmaningen med förseningarna i SydVästlänken. > > Svenska kraftnät publicerar tillsammans med övriga nordiska systemoperatörer en Nordisk utvecklingsplan. Planen sträcker sig till 2030 och har sin utgångspunkt i arbetet med den europeiska tioårsplanen TYNDP.

13 ÅRET SOM GICK 13 DIALOG VIKTIGT NÄR EN NY KRAFTLEDNING PLANERAS När Svenska kraftnät planerar för en ny kraftledning genomförs samråd med alla som kan bli berörda av ledningen. Att tidigt ha en dialog med markägare, kommuner, länsstyrelser m.fl. är viktigt för att kunna hitta ledningens bästa sträckning. Ny kraftledning i sydöstra Sverige Svenska kraftnät planerar att bygga en luftledning för elöverföring från Ekhyddan i Oskarshamns kommun, via Nybro i Nybro kommun, till Hemsjö i Olofströms kommun. Ett första samråd hölls från maj till september 2014 och i juni hade Svenska kraftnät vid sex tillfällen öppet hus för markägare och allmänhet. Den planerade ledningen skapar, vid ett fel i stamnätet, ett mera driftsäkert stam- och regionnät i området.

14 14 EKONOMISK ÖVERSIKT 2014 EKONOMISK ÖVERSIKT 2014 KORT OM ÅR 2014 DRIFTEN UNDER ÅRET Inmatad energi på stamnätet TWh 116,6 119,3 Uttagen energi på stamnätet TWh 113,6 116,5 DRIFTSÄKERHET Driftstörningar på stamnätet Antal Driftstörningar med elavbrott Antal 22 1 Icke levererad energi (ILE) MWh 10,6 0,2 Icke levererad effekt (ILEffekt) MW 84,3 10,0 EKONOMISKA FAKTA, KONCERNEN Koncernens rörelseintäkter mnkr Koncernens resultat mnkr Räntabilitet på justerat eget kapital % 7,2 8,6 Skuldsättningsgrad % 83,3 54,8 Investeringar mnkr Balansomslutning mnkr MEDARBETARINFORMATION Tillsvidareanställda medarbetare Antal

15 EKONOMISK ÖVERSIKT EKONOMISK UTVECKLING ÅRETS RESULTAT (MNKR) RÖRELSENS INTÄKTER (MNKR) RÖRELSERESULTAT (MNKR) ANDEL AV RÖRELSENS INTÄKTER (%) Överföring av el på stamnätet, 49,4% Systemansvar för el, 47,0% Telekom, 0,8% Avgiftsbelagd verksamhet, 0,2% Elberedskap, 2,7% RÄNTABILITET PÅ JUSTERAT EGET KAPITAL (MNKR) RÖRELSE- OCH VINSTMARGINAL (%) % % % % Justerat egert kapital (JEK) Räntabilitet på JEK Rörelsemarginal Nettovinstmarginal med avdrag för skatt

16 16 UTBYGGNAD AV STAMNÄTET FAKTORER SOM PÅVERKAR UTBYGGNADEN AV STAMNÄTET Svenska kraftnät är inne i en intensiv period där affärsverket bygger ut och förstärker stamnätet för el. Flera samverkande faktorer ligger bakom utbyggnaden. KLIMATMÅLEN > > EU:s klimat- och energipaket för att främja förnybar energi. > > Fortsatt utbyggnad av vindkraft och ökad vindkraftsintegration. EN GEMENSAM EUROPEISK ENERGIMARKNAD > > Tredje inre marknadspaketet för el och gas stärka konkurrensen på el och naturgasmarknaderna. > > En trygg och säker energiförsörjning för konsumenterna i Europa. > > En ökad marknadsintegration i norra Europa. FÖRBÄTTRAD DRIFTSÄKERHET > > Det ökade elberoendet kräver ett driftsäkert stamnät. > > Stort behov av reinvesteringar. > > Ökad mängd förnybar produktion påverkar elsystemets balanshållning.

17 UTBYGGNAD AV STAMNÄTET 17 STORA UTBYGGNADSPROJEKT Svenska kraftnät beräknar investera över 50 miljarder kronor fram till I denna volym ingår både nyinvesteringar och reinvesteringar. Några av verkets pågående nyinvesteringar är: 2 1 SydVästlänken SydVästlänken byggs för att förstärka driftsäkerheten och kapaciteten i det svenska stamnätet. Förbindelsen är också viktig för planerna på den storskaliga utbyggnaden av vindkraften. 2 Stockholms Ström Tillsammans med elnätsföretagen Vattenfall och Fortum förstärker Svenska kraftnät Stockholmsregionens elnät för att möta framtidens tillväxt och behov av säkra elleveranser. Drygt 50 delprojekt genomförs, bl.a. nya markkablar, sjökablar, luftledningar, tunnlar och transformatorstationer. 3 Gotlandsförbindelsen Svenska kraftnät planerar en elförbindelse mellan Gotland och fastlandet för att möjliggöra en storskalig utbyggnad av vindkraft på Gotland NordBalt Svenska kraftnät bygger tillsammans med litauiska stamnätsoperatören LitGrid en likströmsförbindelse mellan Sverige och Litauen. När kabeln till Sverige är klar blir de baltiska länderna fullt integrerade med den nordiska och europeiska elmarknaden SydVästlänken 2. Stockholms Ström 3. Gotlandsförbindelsen 4. NordBalt

18 18 UTBYGGNAD AV STAMNÄTET VAD INNEBÄR INVESTERINGSVOLYMEN FÖR SVENSKA KRAFTNÄT? Den omfattande investeringsvolymen innebär ökade krav för organisationen, på såväl finansiering som förmåga att genomföra de många investeringsprojekten. Tydlig information En ny kraftledning innebär många viktiga dialoger med berörda markägare, myndigheter, kommuner och organisationer. De stora investeringarna bidrar till att fler får kontakt med Svenska kraftnät och en samordnad kommunikation och tydlig information blir central. Effektiva arbetssätt och smarta samarbeten Många pågående investeringar samtidigt ställer krav på ett effektivt arbetssätt i projektorganisationen. Att ta vara på synergier mellan olika projekt är av största vikt. Verket arbetar nu med att etablera ett strategiskt inköp för att bättre kunna hantera den stora volym upphandlingar som behövs för de investeringar som ska genomföras. Kunniga medarbetare som trivs För att klara de framtida utmaningarna har Svenska kraftnät de senaste åren anställt många nya medarbetare. Svenska kraftnät satsar på att bli en av Sveriges bästa arbetsplatser. Genom detta mål strävar verket mot att vara en modern och stimulerande arbetsplats som rekryterar, behåller och utvecklar rätt kompetens. På Svenska kraftnät ska medarbetare trivas och göra ett bra jobb.

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2014

20 20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SÅ STYRS SVENSKA KRAFTNÄT SÅ STYRS SVENSKA KRAFTNÄT Det är regeringen som bestämmer Svenska kraftnäts uppdrag samt utser styrelse och myndighets chef. Verkets vision och mål utgår från regeringens uppdrag. Organisation Det är regeringen som utser Svenska kraftnäts styrelse och myndighetschef (generaldirektör). Svenska kraftnät är organiserat i nio avdelningar. Därtill finns fem råd för samverkan med olika externa intressenter. Koncernen består av moderföretaget, ett dotterföretag samt sju intresseföretag i Sverige, Norge och Finland. Det största intresseföretaget är den nordiska elbörsen, Nord Pool Spot AS, med huvudkontor i Oslo. Svenska kraftnäts styrelse har inom sig utsett en revisionskommitté. Den leds av styrelsens vice ordförande och bereder den årliga internrevisionsplanen samt frågor om riskbedömning, intern kontroll och finansiell rapportering. Svenska kraftnäts uppdrag och styrning Svenska kraftnäts uppdrag bestäms av regeringen genom förordningen (2007:1119) med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät och årliga regleringsbrev. Verkets huvuduppdrag är att > > erbjuda säker, effektiv och miljöanpassad överföring av el på stamnätet > > utöva systemansvaret för el kostnadseffektivt > > främja en öppen svensk, nordisk och europeisk marknad för el > > verka för en robust elförsörjning. Svenska kraftnäts vision och mål bygger på regeringens uppdrag. Den årliga verksamhetsplaneringen börjar med omvärldsanalys, översyn av mål och risker samt en diskussion om inriktning och ambitioner för kommande år. Målsättningar och målnivåer fastställs på en övergripande nivå och utifrån detta planeras den operativa verksamheten. Resultatet sammanställs i en verksamhetsplan med tillhörande riskanalys. I riskanalysen beskrivs de väsentliga risker som skulle kunna utgöra hinder för Svenska kraftnät att nå uppsatta mål samt åtgärder för att hantera riskerna. Svenska kraftnät upprättar årligen en treårig investeringsoch finansieringsplan. Genom budgetpropositionen lämnas denna till riksdagen för godkännande. För att tillgodose behovet av en mer långsiktig planering fastställde Svenska kraftnäts styrelse under år 2013 Perspektivplan Planen klargör Svenska kraftnäts prioriteringar och intentioner för utvecklingen av stamnätet fram till mitten av 2020-talet. Myndighetens arbete med intern styrning och kontroll I myndighetsförordningen (2007:515) ställer regeringen krav på att alla myndigheter ska ha en god intern styrning och kontroll. Svenska kraftnät lyder även under förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll. Här ställs krav på systematisk och dokumenterad hantering av risker. Nedan beskrivs hur verket arbetar för att leva upp till kraven. En förutsättning för en väl fungerande intern styrning och kontroll är en ändamålsenlig och väl fungerande intern miljö. På Svenska kraftnät omfattar det bl.a. arbete med värderingar och önskat beteende, ledarskapsutveckling samt policyer och riktlinjer. Väl fungerande kommunikation är en annan förutsättning för att styrningen ska fungera effektivt. Inom verket pågår ett kontinuerligt arbete med att vidareutveckla både verktyg och arbetssätt för att tillgodose behovet av effektiv kommunikation och information. Genom en god riskhantering ökar möjligheterna att nå uppsatta mål. På Svenska kraftnät identifieras årligen verksövergripande risker i samband med att verksamhetsplanen upprättas. En handlingsplan tas fram för hantering av de risker som identifieras. Riskanalys och riskhantering är även integrerade i verkets projekt- och linjeverksamhet. Även för dessa områden finns krav på hantering av de risker som identifieras. Uppföljning av verksamhetsplanen med tillhörande riskanalys sker kvartalsvis med en årssammanfattning i februari efter avslutat verksamhetsår. Inom övriga områden sker uppföljning årligen, enligt respektive projekt- och uppdragsplan eller efter överenskommelse för enskilda arbetsuppgifter. Internrevisorn rapporterar löpande sina iakttagelser till generaldirektören samt till styrelsen och dess revisionskommitté. Riksrevisionen genomför även särskilda granskningar av verksamhetsområden. Aktiviteter för att utveckla intern styrning och kontroll För att skapa bättre förutsättningar för effektiv styrning påbörjades 2013 ett utvecklingsarbete kring verkets målstruktur och mål. Under 2014 har målarbetet fortsatt. Ytterligare ett långt mål har tagits fram och samtliga fyra långa mål har konkretiserats med målsättningar och nyckeltal. Arbetet med nyckeltal kommer att utvecklas vidare för att skapa bättre förutsättningar för rätt prioriteringar inom verket. Arbete pågår också med att vidareutveckla styrningen av projektverksamheten.

21 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SÅ STYRS SVENSKA KRAFTNÄT 21 ORGANISATION Generaldirektör Styrelse Elberedskapsråd Teknisk direktör Chefsjurist Stab och samordning Koncessioner och kommunikation Planeringsråd Elmarknadsråd Internrevisor HR Driftråd Finans Dammsäkerhetsråd IT Drift Anläggningar Nätutbyggnad Marknad Under 2014 beslutades att införa en etablerad förvaltningsmodell för att säkerställa att verksamhetens behov av IT-stöd tillgodoses på ett effektivt sätt. Projektet påbörjades 2014 och ska vara genomfört under En handlingsplan mot oegentligheter utarbetades Under 2014 påbörjades genomförande enligt plan och det arbetet fortsätter Ett arbete har även inletts med att ta fram en uppförandekod. Ledarskapskriterier har införts och arbete pågår även med utformning av medarbetarkriterier. Aktiviteter har genomförts för att förbättra verkets arbete inom de områden där Riksrevisionen och internrevisorn gjort iakttagelser vid sina granskningar. I huvudsak har dessa iakttagelser berört årsredovisningen, balansavräkningen, anläggningstillgångarna, behörighetshantering samt processerna för verksamhets- och förvaltningsstyrning. Under året har riktlinje och policy för riskhantering reviderats. Ett arbete har också påbörjats för att vidareutveckla riskhanteringen i projektverksamheten. Riskhantering Nedan beskrivs olika typer av risker som verket behöver hantera och exempel på åtgärder för att göra det. Verksamhetsrisker De väsentliga verksamhetsrisker som hanterades under 2014 avsåg bl.a. förseningar i anläggningsprojekt, anslutning av förnybar elproduktion samt frekvenshållning i stamnätet. Det finns olika risker kopplade till möjligheten att hålla tidplaner i Svenska kraftnäts anläggningsprojekt. Det handlar om möjligheten att få nödvändiga tillstånd i tid, hanteringen av avbrott, att utbyggnadsprojekt prioriteras på rätt sätt samt att leverantörerna klarar sina åtaganden. En åtgärd för att begränsa riskerna har varit att implementera en förbättrad modell för prioritering av utbyggnadsprojekten. Modellen kommer bl.a. att underlätta resursplanering. En annan åtgärd är att ett koncept har tagits fram för att, i ett så tidigt skede som möjligt, kunna informera parter som berörs av försening i ett anläggningsprojekt. Vidare krävs mycket resurser och specifik kompetens både internt inom verket och externt bland de entreprenörer, projektörer och konsulter som anlitas för bygge av stationer och ledningar. Svenska kraftnät arbetar kontinuerligt för att säkerställa att verket har tillgång till rätt kompetens internt och hos entreprenörer. Som en del i detta informerar verket löpande om planerade och beslutade investeringsplaner till berörda aktörer. I Sverige sker en omfattande utbyggnad av förnybar elpro-

22 22 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SÅ STYRS SVENSKA KRAFTNÄT Finansiella risker Svenska kraftnäts centrala roll på elmarknaden och höga investeringstakt medför stora ekonomiska flöden. Därmed exponeras verket för en rad finansiella risker, bl.a. kreditrisker, valutarisker, ränterisker och likviditetsrisker. Hanteringen av dessa regleras i verkets finanspolicy. Riskerna hanteras med ett långsiktigt perspektiv för att skapa stabila förutsättningar för verkets ekonomi. Till följd av de överföringsförluster som uppstår på stamnätet är Svenska kraftnät en av Sveriges största elförbrukare. De risker som Svenska kraftnät exponeras för genom upphandling av nätförluster hanteras enligt verkets riktlinjer för upphandling av nätförluster. ATT BYGGA EN KRAFTLEDNING EN LÅNG PROCESS Att planera för en ny kraftledning är en lång process som tar ca 10 år. Först ska behovet av en kraftledning utredas och därefter följer viktiga kontakter med berörda markägare, kommuner och länsstyrelser. Efter samråd med berörda tas miljökonsekvensbeskrivning fram, tillstånd för att bygga ledningen söks och därefter genomförs projektering. Själva byggtiden är ca 2 år. duktion, framför allt av vindkraft. Detta påverkar systembalansen, eftersom produktionen från vindkraft inte kan styras och är svår att prognostisera. Vidare är osäkerheten kring produktionsvolymer och lokalisering av vindkraft en svårighet i Svenska kraftnäts långsiktiga planering. För att begränsa riskerna har verket under året bl.a. arbetat vidare med att utveckla nära kontakter med aktörer och gett vägledning i frågor om anslutning av vindkraft till stamnätet samt deltagit i en nordisk analysgrupp med fokus på frekvens- och balansfrågor. Den förnybara elproduktionen har också andra tekniska egenskaper än dagens konventionella produktion i vatten- och värmekraft. Exempelvis skulle kraftsystemet inte tåla ett byte av konventionell elproduktion till vindkraft om inte samma mängd svängmassa (naturlig tröghet) förs in i systemet. Ett arbete har påbörjats inom Svenska kraftnät för att utveckla arbetet med att kunna prognostisera, övervaka och styra svängmassan i kraftsystemet eftersom denna är kritisk för elsystemets fortsatta driftsäkerhet. Trots dessa utmaningar är risken för ett driftavbrott på stamnätet relativt liten. Stamnätet är robust uppbyggt med goda möjligheter att upprätthålla elförsörjningen även under störda driftförhållanden. Risken för ett stort elavbrott kan dock inte elimineras helt. Svenska kraftnät vidtar en rad åtgärder, bl.a. genom omfattande investeringsprogram, för att ytterligare öka driftsäkerheten i stamnätet. Övriga risker Svenska kraftnäts förmåga att övervaka och styra stamnätet bygger på väl fungerande IT- och telekommunikationssystem. För att säkerställa driften av IT- och telekommunikationssystemen är de byggda med hög redundans. En viktig del i driftsäkerheten är även att analysera och åtgärda brister i IT-säkerheten. Det sker vad gäller teknik, regler och rutiner. För att strukturera och kvalitetssäkra miljöarbetet inom hela organisationen har Svenska kraftnät ett miljöledningssystem, som är certifierat enligt standarden ISO Därigenom minskas även risken för att miljöprövningar ska försena investeringsprojekten. Verket utför egna miljörevisioner och ställer miljökrav i upphandlingen av bygg- och underhållsentreprenader. Verket arbetar med utbildningar och intern kommunikation för att hela tiden öka medvetandet om de miljökrav som verket ska uppfylla. Exempel på riskhantering i linjeverksamheten för den ekonomiska redovisningen är tydliga beslutsprocesser för väsentliga beslut samt resultatanalyser. Därutöver utförs avstämningar, såväl manuella som maskinella. De omfattar bl.a. rutiner för att säkerställa existens av tillgångar och skulder samt att tillgångar, skulder och finansiella transaktioner har blivit korrekt bokförda. Utbildning och kompetenshöjande åtgärder ingår också som exempel på riskhantering. Säkerhetsarbete Säkerhetsarbetet på Svenska kraftnät drivs av ambitionen att behålla ett högt säkerhetsmedvetande i samtliga delar av affärsverkets verksamhet. Det skapar förutsättningar för verksamhetsstyrning av säkerhetsarbetet och hantering av aktuella risker. Under verksamhetsåret har arbetet med översyn av verkets interna säkerhetsregelverk fortgått och anvisningar för vissa prioriterade områden är under framtagande. Chefer, nyanställda, drift- och underhållspersonal inom verket samt entreprenörer på verkets anläggningar har löpande deltagit i säkerhetsutbildningar. Signalskyddsinstruktionen för Svenska kraftnät har reviderats och en årlig internkontroll har gjorts på två signalskyddsenheter. Under 2014 har Svenska kraftnät, liksom föregående år, handlagt ca säkerhetsskyddsärenden. Dessa ärenden omfattar personutredningar och registerkontroll av personer som innehar säkerhetsklassade tjänster eller deltar i kritisk verksamhet inom elförsörjningen. Under året har arbete bedrivits med att upprätta en ny säkerhetsanalys enligt säkerhetsskyddslagstiftningens bestämmelser. Säkerhetsanalysen fastställdes i månadsskiftet januari/februari 2015.

23 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SÅ STYRS SVENSKA KRAFTNÄT 23 DOTTER- OCH INTRESSEFÖRETAG Koncernen Svenska kraftnät har ett dotterföretag samt sju intresseföretag i Sverige, Norge och Finland. Dotterföretag Svenska Kraftnät Gasturbiner AB Bolaget ägs helt av Svenska kraftnät och har till uppgift att driva och underhålla de gasturbinanläggningar som bolaget äger. Anläggningarna behövs för att hantera störningar i kraftsystemet. Bolaget äger elva gasturbiner i Varberg, Norrköping, Trollhättan, Norrtälje och Göteborg med en sammanlagd kapacitet på 690 MW. Omsättningen uppgick till 82 (83) mnkr. Intresseföretag Nord Pool Spot AS Företaget driver den nordiska elbörsen, dvs.handelsplatsen för den fysiska handeln med el i Norden och de baltiska staterna, den s.k. elspotmarknaden. Bolaget ägs gemensamt av de systemansvariga stamnätsoperatörerna i berörda länder. Svenska kraftnät och Statnett äger vardera 28,2 procent av bolaget. Energinet.dk och Fingrid äger vardera 18,8 procent medan Augstsprieguma Tikls, Elering och Litgrid äger vardera 2 procent. Bruttoomsättningen uppgick till ( ) MNOK och nettoomsättningen till 311 (232) MNOK. Den fysiska elhandeln på Nord Pool Spot uppgick till 501 (493) TWh. Triangelbolaget D4 AB För delägarnas räkning förvaltar bolaget optoförbindelserna Stockholm Oslo Göteborg Malmö Stockholm. Intäkter från uthyrning förs direkt vidare till delägarna. Bolaget ägs till lika delar av Svenska kraftnät, Vattenfall, Fortum Distribution och Tele2. Omsättningen uppgick till 29 (32) mnkr. Kraftdragarna AB Bolaget utför tunga transporter för företag främst inom elförsörjningen. Bolaget har därtill beredskap för brådskande transporter för delägarna. Delägarna är Svenska kraftnät med 50 procent, Vattenfall med 25 procent och Vattenfall Eldistribution med 25 procent. Omsättningen uppgick till 31 (49) mnkr. STRI AB Bolaget bedriver forskning och utveckling inom området elkraftöverföring samt högspänningsprovning på uppdrag av delägarna och andra intressenter. Delägarna är Svenska kraftnät med 25 procent, ABB med 50 procent, Statnett med 12,5 procent och Det Norske Veritas med 12,5 procent. Omsättningen uppgick till 86 (87) mnkr. Elforsk AB Elforsk bedriver gemensam verksamhet inom forskning och utveckling för elkraftbranschen i Sverige. Svenska kraftnät är huvudsakligen engagerat inom de delar som rör elkraftsystemet, överföringen av el och utvecklingen av elmarknaden. Svenska kraftnät äger 25 procent och branschorganisationen Svensk Energi 75 procent av bolaget. Verksamheten kommer i januari 2015 överlåtas till Energiforsk AB. Omsättningen uppgick till 161 (165) mnkr. Energiforsk AB Energiforsk bildades i december 2014 efter en sammanslagning av Elforsk, Fjärrsyn, Värmeforsk och SGCBedriver. Bolaget ska bedriva uppdragsforskning och annan vetenskaplig verksamhet med anknytning till energiområdet. Den verksamhet som tidigare bedrivits i Elforsk AB flyttas i januari 2015 över till Energiforsk. Delägarna är Svenska kraftnät med 20 procent, Svensk Energi med 30 procent, Svensk Fjärrvärme med 20 procent, Energigas Sverige och Swedegas med vardera 15 procent. Bolaget har inte haft någon verksamhet under året. esett Oy Bolaget har till syfte att hantera en gemensam nordisk balansavräkning från Delägarna är Svenska kraftnät, Fingrid och Statnett med en tredjedel vardera. Verksamheten är under uppbyggnad. Resultatet uppgick till -2 (-) mnkr. Resultat Det intresseföretag som ingår i koncernen och har störst påverkan på dess resultat är Nord Pool Spot AS. Svenska kraftnäts resultatandel i respektive företag tas med i koncernens resultat. Resultatandelarna uppgick till 13 (19) mnkr, varav 5 mnkr 2013 avser resultat från en nyemission i Nord Pool Spot AS. RESULTATANDELAR FRÅN INTRESSEFÖRETAG (MNKR) Nord Pool Spot AS STRI AB 2 2 Kraftdragarna AB -1 1 esett OY -2 Övriga 0 0 SUMMA 13 19

24 24 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL STÄLLNING FINANSIELL STÄLLNING Svenska kraftnäts finansiella ställning påverkas av de investeringar som sker i koncernen. Finansiering sker via eget kapital, lån hos Riksgälden samt kapacitetsavgifter och investeringsbidrag. Påverkan på resultatet, eget kapital och skuldsättning återspeglas i de nyckeltal som återrapporteras till ägaren staten. Enligt regleringsbrevet ska Affärsverket svenska kraftnät uppnå en räntabilitet på justerat eget kapital, efter schablonmässigt avdrag för skatt, på 6 procent under en konjunkturcykel. Räntabiliteten ska vara exklusive resultatandelar från avyttringar i intresseföretag samt eventuellt över- eller underskott från verksamhet avseende elcertifikat och ursprungsgarantier. Kapacitetsavgifter (flaskhalsintäkter) som erhålls när prisskillnader uppstår mellan elområden ska hanteras i enlighet med den ordning som följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 714/2009 medförande en avsättning för ej utnyttjade kapacitetsavgifter. Räntabiliteten för 2014 uppgick till 7,2 (8,6) procent på justerat eget kapital, vilket innebär att målet har uppnåtts. I affärsverket uppgick räntabiliteten till 7,2 (8,9) procent. Skuldsättningsgraden uppgick till 83,3 (54,8) procent, vilket är i överensstämmelse med regleringsbrevets tak om högst 120 procents skuldsättningsgrad. I affärsverket uppgick skuldsättningsgraden till 86,4 (56,7) procent. Regeringens utdelningspolicy innebär att 65 procent av årets resultat för koncernen ska utdelas till staten, vilket också har skett under året avseende föregående års resultat RÄNTABILITET PÅ JUSTERAT EGET KAPITAL (%) 8, , , Omsättning och resultat Koncernens rörelseintäkter minskade med 8 procent och uppgick till (10 111) mnkr. Minskningen berodde främst på lägre intäkter från balans- och frekvensreglering som uppgick till ,6 7,2 (4 977) mnkr. De lägre intäkterna är en följd av lägre elpris och volym jämfört med föregående år. Såväl intäkter som kostnader styrs bruttomässigt av marknadspriset på el och volymer av balanskraft i respektive elområde. Därigenom kan bruttomässigt stora avvikelser förekomma mellan olika år. Intäkterna för överföring av el på stamnätet minskade till (4 387) mnkr. Detta förklaras främst av lägre energiintäkter jämfört med föregående år uppgående till (1 870) mnkr, vilket berodde på sänkt energiavgift för Därtill ökade intäkter för transit till 417 (167) mnkr. Rörelsekostnaderna uppgick till (9 280) mnkr. Minskningen berodde främst på lägre kostnader för balanskraft på (4 306) mnkr samt lägre kostnader för energiersättning 331 (502) mnkr. De minskade kostnaderna för balanskraft förklaras liksom på intäktssidan av lägre elpris och volym och energiersättningen förklaras av sänkt energiavgift. Därtill ökade kostnaderna för transit till 183 (104) mnkr. Svenska kraftnät är fortsatt inne i en rekryteringsperiod och 51 (31) nya heltidssysselsatta tillkom under Personalkostnaderna ökade därför med 26 mnkr. Avskrivningar och nedskrivningar på anläggningstillgångar ökade med 212 mnkr från 715 mnkr till 927 mnkr. Avskrivningarna minskade med 8 mnkr och uppgick till 660 (668) mnkr, där minskningen förklaras av att ett flertal anläggningar har blivit fullt avskrivna. Nedskrivningarna ökade från 47 mnkr till 267 mnkr till följd av två avbrutna investeringsprojekt. När Svenska kraftnät tvingades häva avtalet med Alstom Grid om leverans av ett nytt driftövervakningssystem kostnadsfördes upparbetade utgifter, vilket belastar resultatet med 173 mnkr. Vidare kostnadsfördes 93 mnkr i nedlagda projekteringsutgifter för ledningsprojektet Ekhyddan Barkeryd. Projektet tillkom för att omhänderta effekthöjning i Oskarshamns kärnkraftverk. Nya nätstudier under hösten 2014 visade emellertid att det kommer att vara möjligt att omhänderta såväl effekthöjningen i Oskarshamn som driftsäkerheten i det framtida nät som uppkommer efter Gotland och NordBalt med den nya ledningen Ekhyddan Nybro Hemsjö. Projektet Ekhyddan Barkeryd har därför avbrutits. Koncernens resultat påverkades föregående år med 47 mnkr

25 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL STÄLLNING 25 avseende nedskrivningar med anledning av beslutet att inte bygga den västra grenen till Norge i projektet SydVästlänken. Resultatet från andelar i intresseföretag uppgick till 13 (19) mnkr, vilket är 6 mnkr lägre än föregående år. I resultatet ingick i fjol ett resultat på 5 mnkr hänförligt till en nyemission i Nord Pool Spot med anledning av ny delägare. Koncernens rörelseresultat uppgick till 681 (850) mnkr, vilket är 169 mnkr lägre än Rörelsemarginalen för koncernen uppgick till 7,3 procent, vilket är 1,1 procentenheter lägre än föregående år. Finansnettot uppgick till 52 (4) mnkr, vilket är 48 mnkr bättre än föregående år. Förbättringen av finansnettot beror främst på en upplösning på 50 mnkr för indexering av affärsverkets pensionsskuld enligt de tryggandegrunder som Statens Pensionsverk antagit. Föregående års indexering uppgick till -1 mnkr. Årets resultat i koncernen uppgick till 731 (850) mnkr. Koncernens avkastning på justerat eget kapital uppgick till 7,2 (8,6) procent, vilket är 1,2 procentenheter över räntabilitetsmålet på 6 procent. Finansiering Affärsverket finansierar verksamheten med eget kapital och lån hos Riksgälden. Vid slutet av 2014 var upplåningen i Riksgälden (3 775) mnkr. Koncernens likvida medel uppgick till 225 (160) mnkr. Under 2014 hade Svenska kraftnät rätt att ta upp lån i och utanför Riksgälden till ett sammanlagt belopp om mnkr. Svenska kraftnät har ytterligare två finansieringskällor, kapacitetsavgifter och investeringsbidrag. Kapacitetsavgifter Kapacitetsavgifter tilldelas från NordPool Spot utifrån de prisskillnader som uppstår mellan elområden. Kapacitetsavgifter kan i enlighet med den ordning som följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 714/2009 användas till mothandel och finansiering av investeringar som har till syfte att förstärka eller bibehålla överföringskapaciteten i stamnätet. Erhållna kapacitetsavgifter ökade jämfört med föregående år och uppgick till (700) mnkr. Priset på el och de prisskillnader som uppstår mellan elområden är beroende av en mängd faktorer, t.ex. temperatur, tillgång på vatten i vattenmagasinen, kärnkraftens tillgänglighet samt överföringskapaciteten mellan elområden och på utlandsförbindelserna. Av årets erhållna kapacitetsavgifter har 12 (22) mnkr använts för att täcka kostnader för mothandel och 347 (322) mnkr som investeringsbidrag för genomförda investeringar. Resterande 813 (356) mnkr har omklassificerats som långfristig skuld i balansräkningen för att användas till investeringsbidrag kommande år, eftersom det inte fanns tillräckligt många investeringar som uppfyllde kriterierna för tilldelning från externa kapacitetsavgifter. Av tidigare års balanserade kapacitetsavgifter har (199) mnkr använts som investeringsbidrag för årets genomförda investeringar. När kapacitetsavgifterna används som bidrag till genomförda investeringar görs en aktivering med samma avskrivningstid som de anläggningar som bidragen kopplas till. Därmed bidrar de till att minska den årliga kostnaden för anläggningen. För 2014 har totalt 347 (521) mnkr använts till medfinansiering av genomförda investeringar. I de 521 mnkr avseende 2013 ingår tidigare års balanserade kapacitetsavgifter. Under 2014 fanns inga balanserade medel tillgängliga att använda som investeringsbidrag. Investeringsbidrag Den andra finansieringskällan är investeringsbidragen. En typ av investeringsbidrag är den avgift som Svenska kraftnät tar ut för att ansluta nätkunder till stamnätet. Anslutningsavgiften ska finansiera de åtgärder som av kapacitets- eller driftsäkerhetsskäl vidtas för att ansluta en viss anläggning. Investeringsbidrag kan därtill ges av markägare som genom nya nätutbyggnader erhåller frigjord mark. Projektet Stockholms Ström är ett sådant exempel. En annan typ av investeringsbidrag kommer från EU som medfinansiär till NordBalt, en likströmslänk som byggs mellan Sverige och Litauen. Investeringsbidragen under 2014 uppgick till 193 (74) mnkr. Dotterföretaget Svenska Kraftnät Gasturbiner AB är finansierat via lån från moderbolaget. Upplåningen uppgick vid årets slut till 88 (77) mnkr. Kostnadseffektivitet Svenska kraftnäts kostnadseffektivitet ska vara minst lika hög som i jämförbara företag. För att kunna bedöma effektiviteten och identifiera förbättringsområden görs jämförelser genom benchmarkingstudier. Den senaste benchmarkingstudien gjordes av de europeiska tillsynsmyndigheternas samarbetsorganisation CEER 4. Studien visade att Svenska kraftnät tillhör de mest effektiva stamnätsföretagen i Europa. Dock påpekades det faktum att Svenska kraftnät står inför omfattande reinvesteringar i stamnätet och att det därför kommer att bli en utmaning att ha kvar en lika hög effektivitet och god kostnadskontroll. Statnett, Fingrid, Energinet.dk och Svenska kraftnät har inom projektverksamheten ett etablerat erfarenhetsutbyte för att lära och kunna dra nytta av varandras erfarenheter vid projektgenomförande. Erfarenhetsutbytet handlar om bl.a. hälsa, miljö, personsäkerhetsarbete, utvärdering av entreprenader och informationshantering. 4 The Council of European Energy Regulators (CEER).

26 26 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE INVESTERINGAR INVESTERINGAR Utbyggnaden av stamnätet följer samhällsutvecklingen och det är energi- och klimatpolitiken som utgör den övergripande anledningen till att Svenska kraftnät gör nätinvesteringar. Detta innebär krav på marknadsintegration, utbyggnad för att möjliggöra anslutning av ny elproduktion samt reinvesteringar för att trygga en robust elförsörjning. Koncernens investeringar uppgick till (3 642) mnkr. Nyinvesteringarna var (3 165) mnkr och reinvesteringarna 779 (477) mnkr. Investeringarna fördelade sig på följande sätt inom koncernens företag. INVESTERINGAR (MNKR) AFFÄRSVERKET Nätinvesteringar Optoinvesteringar 1 3 Immateriella anläggningstillgångar SUMMA AFFÄRSVERKET Svenska Kraftnät Gasturbiner AB 22 2 SUMMA Koncernens totala investeringar uppgick till (3 642) mnkr. Av dessa avsåg (3 582) mnkr investeringar i materiella anläggningstillgångar. Verksamhetsgrenen Överföring av el på stamnätet svarar för merparten av investeringarna med (3 624) mnkr. Inför 2014 godkände riksdagen en investeringsplan om (5 000) mnkr. Investeringarna i stamnätet blev dock lägre än planerat och avvikelserna har huvudsakligen tre orsaker: sieringsplan , som överlämnas till regeringen senast den 1 mars Svenska kraftnät beslutade under 2013 om en långsiktig utvecklingsplan för stamnätet, Perspektivplan Planen klargör Svenska kraftnäts prioriteringar och intentioner för utvecklingen av stamnätet på drygt 10 års sikt. Det finns tre huvuddrivkrafter som påverkar beslut om att göra investeringar i stamnätet. De är att bygga bort flaskhalsar och integrera marknaden, att ansluta ny elproduktion samt att göra nödvändiga reinvesteringar. Flaskhalsar och marknadsintegration Svenska kraftnät strävar efter att åstadkomma en effektiv elmarknad med en väl fungerande konkurrens. Därför är det viktigt att flaskhalsar i det nordiska elnätet och mellan Norden och kontinenten byggs bort. SydVästlänken är Svenska kraftnäts största investering någonsin och beräknas till mnkr. Elförbindelsen blir en viktig transportlänk till södra Sverige och bidrar till att förstärka driftsäkerheten i denna del av landet. Förbindelsens kapacitet kommer att bli MW. Den 22 januari 2014 färdigställdes Östansjö, den sista av förbindelsens tre nya stamnätsstationer. SydVästlänkens drygt 190 km långa kabel och 250 km luftledning byggdes färdig under året. NordBalt är en utlandsförbindelse som byggs mellan Sverige och Litauen och investeringen beräknas till mnkr. Syftet > > Entreprenörer har inte klarat av att leverera enligt sina åtaganden. > > Elpriset har varit lågt, vilket medfört att externa parter inte har haft tillräcklig lönsamhet för att kunna fullfölja sina planerade investeringar. > > Projekt har startats senare än beräknat. Därutöver förklaras avvikelsen av förseningar med anledning av omfattande tillståndsprocesser. En detaljerad redovisning av avvikelser görs i Svenska kraftnäts Investerings- och finan- INVESTERINGAR (MNKR)

» EN LEDANDE ROLL FÖR EN SÄKER OCH HÅLLBAR ELFÖRSÖRJNING «

» EN LEDANDE ROLL FÖR EN SÄKER OCH HÅLLBAR ELFÖRSÖRJNING « SVENSKA KRAFTNÄT ÅRSREDOVISNING 2013» EN LEDANDE ROLL FÖR EN SÄKER OCH HÅLLBAR ELFÖRSÖRJNING «ÅRETS RESULTAT UPPGICK TILL 850 MNKR INVESTERINGARNA UPPGICK TILL 3 642 MNKR, EN ÖKNING MED 1 267 MNKR RÄNTABILITETEN

Läs mer

JANUARI MARS 2012: RESULTATET UPPGICK TILL 363 (261) MKR INVESTERINGARNA UPPGICK TILL 515 (501) MKR

JANUARI MARS 2012: RESULTATET UPPGICK TILL 363 (261) MKR INVESTERINGARNA UPPGICK TILL 515 (501) MKR SVENSKA KRAFTNÄT DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS : RESULTATET UPPGICK TILL 363 (261) MKR INVESTERINGARNA UPPGICK TILL 515 (501) MKR RÄNTABILITETEN PÅ JUSTERAT EGET KAPITAL VAR 6,7 (7,8) PROCENT S. innehåll

Läs mer

Fingrid. Kraft med ansvar.

Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid i korthet Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2015 400 kv stamnät 220 kv stamnät 110 kv stamnät likströmsförbindelse andras nät Elektricitet är en oskiljaktig del av

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Stab och samordning Tillhör ärende 5.2 2012-11-23 2012/1902 VERKSAMHETSPLAN 1/18. SvK200, v2.0, 2009-06-04 Svenska Kraftnäts verksamhetsplan 2013

Stab och samordning Tillhör ärende 5.2 2012-11-23 2012/1902 VERKSAMHETSPLAN 1/18. SvK200, v2.0, 2009-06-04 Svenska Kraftnäts verksamhetsplan 2013 Stab och samordning Tillhör ärende 5.2 2012-11-23 2012/1902 VERKSAMHETSPLAN SvK200, v2.0, 2009-06-04 Svenska Kraftnäts verksamhetsplan 2013 1/18 Innehåll 1 Uppdrag, organisation och värdegrund... 3 1.1

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord fredagen den 15 maj 2015 Delårsrapport Q1 2015 2015-01-01 2015-03-31 Nettoomsättning 71 767 tkr (70 803) Rörelseresultat 21 356 tkr (22 345) Resultat efter skatt 15 408 tkr *

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord fredagen den 24 maj 2013 Delårsrapport Q1 2013 2013-01-01 2013-03-31 Nettoomsättning 75 187 tkr (69 174) Rörelseresultat 17 231 tkr (19 657) Resultat efter skatt 17 451 tkr *

Läs mer

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Reglering av elnätsmonopol i Sverige Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Presentation Rebecka Thuresson Biträdande avdelningschef Avdelningen för tillstånd och prövning jurist 016-16

Läs mer

Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer

Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer 2012:04 Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer Energimarknadsinspektionen har från regeringen fått i uppdrag att sammanställa och offentliggöra rollbeskrivningar för elmarknadens och naturgasmarknadens

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

Nordax Finans AB (publ) Organisationsnummer 556647-7286

Nordax Finans AB (publ) Organisationsnummer 556647-7286 Nordax Finans AB (publ) Organisationsnummer 556647-7286 Delårsrapport januari juni 2008 Om Nordax Finans AB (publ) Nordax Finans AB (publ), nedan kallat Nordax Finans, är ett helägt dotterbolag till Nordax

Läs mer

Fingrid i korthet. Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2011

Fingrid i korthet. Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2011 Det lyser i landet 2 Fingrid i korthet Elektricitet är en oskiljaktig del av varje finländares vardag. Finland fungerar med el. Fingrid är ett företag som ansvarar för att stamnätet dvs. elöverföringssystemet

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord måndagen den 15 september 2014 Delårsrapport Q2 2014 2014-01-01 2014-06-30 Nettoomsättning 121 124 tkr (120 650) Rörelseresultat 22 489 tkr (9 944) Resultat efter skatt 16 851

Läs mer

Älvsborgsvind AB (publ)

Älvsborgsvind AB (publ) Delårsrapport för Älvsborgsvind AB (publ) Perioden 2015-01-01-2015-06-30 Älvsborgsvind AB (publ) 1 av 6 Delårsrapport jan-jun 2015, för Älvsborgsvind AB(publ) Styrelsen och verkställande direktören för

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer

Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer ETT FAKTABLAD FRÅN ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN Uppdaterad 2015 01 08 Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer Beskrivningarna i detta faktablad ska göra det enklare för dig som kund att förstå

Läs mer

2014-01-01-2014-06-30

2014-01-01-2014-06-30 Delårsrapport för Älvsborgsvind AB (publ) Perioden 2014-01-01-2014-06-30 Älvsborgsvind AB (publ) 1 av 6 Delårsrapport, jan-jun 2014, för Älvsborgsvind AB(publ) Styrelsen och verkställande direktören för

Läs mer

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen Höga elpriser Yvonne Fredriksson GD Energimarknadsinspektionen Energiledargruppen Stockholm onsdag den 23 februari 2011 Agenda EI:s uppdrag Marknadsprissättning på Nord Pool Prisutvecklingen på Nord Pool

Läs mer

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Svensk Vindkraftförening 25 år 13 april 2011 Kalle Lindholm, Svensk Energi de svenska elföretagens branschförening 1 2 Handel med el förutsätter transporter

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Vindkraftsutbyggnad i Sverige Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

2015-02-23 2015/52 INVESTERINGSPLAN. Investerings- och finansieringsplan för åren 2016 2018 1/45

2015-02-23 2015/52 INVESTERINGSPLAN. Investerings- och finansieringsplan för åren 2016 2018 1/45 2015-02-23 2015/52 INVESTERINGSPLAN Investerings- och finansieringsplan för åren 2016 2018 1/45 2/45 Innehåll 1 Inledning... 5 2 Investeringarnas drivkrafter... 7 2.1 Anslutning av ny elproduktion... 7

Läs mer

SVENSKA KRAFTNÄT ÅRSREDOVISNING JANUARI DECEMBER 2010: än 2009, 1 276 Mkr. Koncernens. drygt 50 procent

SVENSKA KRAFTNÄT ÅRSREDOVISNING JANUARI DECEMBER 2010: än 2009, 1 276 Mkr. Koncernens. drygt 50 procent SVENSKA KRAFTNÄT ÅRSREDOVISNING JANUARI DECEMBER 2010: Årets resultat uppgick till 773 Mkr Överföringen på stamnätet ökade med 6 procent Något lägre investeringstakt 2010 än 2009, 1 276 Mkr Koncernens

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord tisdagen den 31 maj 2011. Delårsrapport 2011-01-01 2011-03-31 Dala Energi AB övergick till att upprätta kvartalsrapporter 2010-09-30 varför historisk jämförelse samma period

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord torsdagen den 15 maj 2014 Delårsrapport Q1 2014 2014-01-01 2014-03-31 Nettoomsättning 70 803 tkr (75 187) Rörelseresultat 20 469 tkr (16 280) Resultat efter skatt 15 771 tkr

Läs mer

2013-01-01-2013-06-30

2013-01-01-2013-06-30 Delårsrapport för Älvsborgsvind AB (publ) Perioden 2013-01-01-2013-06-30 Älvsborgsvind AB (publ) 1 av 5 Delårsrapport, jan-jun 2013, för Älvsborgsvind AB(publ) Styrelsen och verkställande direktören för

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord måndagen den 14 september 2015 Delårsrapport Q2 2015 2015-01-01 2015-06-30 Nettoomsättning 124 555 tkr (121 124) Rörelseresultat 17 420 tkr (22 489) Resultat efter skatt 16 546

Läs mer

Delårsrapport januari - mars 2008

Delårsrapport januari - mars 2008 Delårsrapport januari - mars 2008 Koncernen * - Omsättningen ökade till 138,4 Mkr (136,9) - Resultatet före skatt 25,8 Mkr (28,6)* - Resultatet efter skatt 18,5 Mkr (20,6)* - Vinst per aktie 0,87 kr (0,97)*

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSREDOVISNING 2014/2015 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Ställda säkerheter & ansvarsförbindelser Tilläggsupplysningar Upplysningar resultaträkning Upplysningar

Läs mer

+4% 0,9% n/a Q2 2015. Viss omsättningstillväxt och förbättrad lönsamhet

+4% 0,9% n/a Q2 2015. Viss omsättningstillväxt och förbättrad lönsamhet Delårsrapport 1 januari 30 juni 2015 Koncernrapport 14 augusti 2015 Viss omsättningstillväxt och förbättrad lönsamhet APRIL JUNI (jämfört med samma period föregående år) Nettoomsättningen ökade med 4%

Läs mer

Europas påverkan på Sveriges elnät

Europas påverkan på Sveriges elnät Europas påverkan på Sveriges elnät Värme- och Kraftkonferensen 2013-11-12 Hilda Dahlsten Europas påverkan på Sveriges elnät > Kraftsystemet 2013 > Den nordeuropeiska elmarknadens utveckling > Nyckelfrågor

Läs mer

Elnät i norra Sverige, Finland och Norge

Elnät i norra Sverige, Finland och Norge Elnät i norra Sverige, Finland och Norge Sverige är ett långt land där produktionen av el främst sker i norr och elförbrukningen i söder. Elen måste därför transporteras långa sträckor. Över hela landet

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 45. Prisfallet brutet och elpriserna vände åter uppåt

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 45. Prisfallet brutet och elpriserna vände åter uppåt Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Med sikte på nästa 25 år

Med sikte på nästa 25 år Med sikte på nästa 25 år Ur en reglerares perspektiv Yvonne Fredriksson, GD Energimarknadsinspektionen Svensk Vindkraftförening 25 år, tisdag den 12 april 2011 2 Agenda Tre viktiga framtidsfrågor för oss

Läs mer

Ekonomisk översikt 2007

Ekonomisk översikt 2007 Något högre överföring: 118 (117) TWh Rörelsens omsättning: 6 326 (6 838) Mkr Gott ekonomiskt resultat: 732 (676) Mkr Stort investeringsprogram framöver Miljöfrågor mer i fokus Svenska Kraftnät Årsredovisning

Läs mer

Yttrande över promemorian Effektfrågan

Yttrande över promemorian Effektfrågan Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Kalmarsund Vind Ekonomisk Förening Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01--2013-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft. framtidens energikälla framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.se Historik Vindpark Kil (8 MW) i Tanums

Läs mer

Tabellförklaring till sammanställningarna av balansräkning, resultaträkning och särskild rapport

Tabellförklaring till sammanställningarna av balansräkning, resultaträkning och särskild rapport 1 (12) Avdelningen för nätreglering Tabellförklaring till sammanställningarna av balansräkning, resultaträkning och särskild rapport Årsrapporten gäller en redovisningsenhet Företagets innehav av koncessioner

Läs mer

Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010

Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010 Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010 Fortsatt god tillväxt JANUARI JUNI (Jämfört med samma period föregående år) Nettoomsättningen ökade till 19,5 (16,5) MSEK. Rörelseresultatet (EBITDA) uppgick till

Läs mer

TEN-E. Ett utbyggt och integrerat elnät konsekvenser för Norr- och Västerbotten. Av Johan Leymann Handledare: Mona Mansour Höstterminen 2012

TEN-E. Ett utbyggt och integrerat elnät konsekvenser för Norr- och Västerbotten. Av Johan Leymann Handledare: Mona Mansour Höstterminen 2012 TEN-E Ett utbyggt och integrerat elnät konsekvenser för Norr- och Västerbotten Av Johan Leymann Handledare: Mona Mansour Höstterminen 2012 1 Innehåll TEN-E... 1 Ett utbyggt och integrerat elnät konsekvenser

Läs mer

Styrelsen föreslår att genom fondemission 2:1 öka bolagets aktiekapital från 4.320.000 kr till 12.960.00 kr genom utgivande av 4.320.000 nya aktier.

Styrelsen föreslår att genom fondemission 2:1 öka bolagets aktiekapital från 4.320.000 kr till 12.960.00 kr genom utgivande av 4.320.000 nya aktier. BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2003 (15/3 2004) (publ.) Organisationsnummer 556577-2141 Sammandrag för koncernen Omsättningen uppgår till 127 027 tkr (96 868 tkr) en ökning med 31 % jämfört med föregående år. Resultat

Läs mer

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Elnätet vår livsnerv -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Vad är det för skillnad mellan elnät och elhandel? Avregleringen av

Läs mer

Promemoria - Billigare utbyggnad av bredbandsnät (N2015/2228/ITP) Affärsverket svenska kraftnät har följande synpunkter på promemorian.

Promemoria - Billigare utbyggnad av bredbandsnät (N2015/2228/ITP) Affärsverket svenska kraftnät har följande synpunkter på promemorian. " SVENSKA ^ KRAFTNÄT Generaldirektören Näringsdepartementet Enheten för it-politik 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskansliet.se 2015-06-02 2015/472 REMISSVAR Promemoria - Billigare utbyggnad av

Läs mer

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT STÅNGÅSTADEN Delårsrapport januari augusti 212 Delårsrapport januari augusti 212 AB Stångåstaden (publ) Resultat före skatt visar att utfallet de första 8 månaderna uppgår till 178 mkr vilket är betydligt

Läs mer

Korttidsplanering av. mängder vindkraft

Korttidsplanering av. mängder vindkraft HUVA-dagen 18 mars, 2010 Korttidsplanering av vatten-värmekraftsystem vid stora mängder vindkraft Lennart Söder Professor, KTH 1 Disposition Om förnybara energislag Generellt om vattenkraftsplanering Transmissionsläget

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 16

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 16 Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen (Ei). Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

Ordlista Nordisk Balansavräkning (NBS) V1.0-2015-06-15

Ordlista Nordisk Balansavräkning (NBS) V1.0-2015-06-15 Ordlista Nordisk Balansavräkning (NBS) V1.0-2015-06-15 Ordlistan omfattar de mest frekvent förekommande termerna i NBS och tillhandahåller en översättning av dessa till svensk terminologi Ordlista Nordisk

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Delårsrapport JANUARI - APRIL 2015

Delårsrapport JANUARI - APRIL 2015 Delårsrapport JANUARI - APRIL 2015 SKELLEFTEÅ KRAFT Delårsrapport 1 januari 30 april 2015 KONCERNEN I SAMMANDRAG Nettoomsättning 1 411 (1 499) mnkr Rörelseresultat 247 (257) mnkr Rörelsemarginal 12,8 %

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Styrelsen och Verkställande direktören för Inev Studios AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Investerings- och finansieringsplan för åren 2015 2017

Investerings- och finansieringsplan för åren 2015 2017 Finans 2014-02-19 2014/89 INVESTERINGSPLAN Investerings- och finansieringsplan för åren 2015 2017 1/41 2/41 Innehåll 1 Inledning... 5 2 Investeringarnas drivkrafter... 7 2.1 Anslutning av ny elproduktion...

Läs mer

Mot en ny nätreglering i Sverige

Mot en ny nätreglering i Sverige Mot en ny nätreglering i Sverige Mats Johansson, Vattenfall Eldistribution AB Strategy & Regulation 2009-10-15 Nätstruktur i Sverige Stamnätet (400/220 kv) ägs och drivs av Svenska Kraftnät (100 % statsägt)

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FRÅN IBS JANUARI-SEPTEMBER 1998

DELÅRSRAPPORT FRÅN IBS JANUARI-SEPTEMBER 1998 DELÅRSRAPPORT FRÅN IBS JANUARI-SEPTEMBER 1998 20 OKTOBER 1998 * Periodens resultat ökade från ett nollresultat till 60 mkr * Fortsatt god efterfrågan på företagets programvaror och tjänster * Omsättningen

Läs mer

Årsredovisning Solel i Sala och Heby Ekonomisk förening 769620-1172 2010-01-01 2010-12-31

Årsredovisning Solel i Sala och Heby Ekonomisk förening 769620-1172 2010-01-01 2010-12-31 Årsredovisning Solel i Sala och Heby Ekonomisk förening 2010-01-01 2010-12-31 0 1 Ordförandens kommentarer Nu har andra året i föreningens historia gått till ända. Anläggning nummer två har byggts och

Läs mer

Stark organisk tillväxt, god lönsamhet och ny utdelningspolicy

Stark organisk tillväxt, god lönsamhet och ny utdelningspolicy Bokslutskommuniké 1 januari 31 december 2006 Stark organisk tillväxt, god lönsamhet och ny utdelningspolicy JANUARI DECEMBER 2006 Omsättningen ökade med 160 % till 67,5 MSEK (26,0). Rörelseresultatet ökade

Läs mer

Delårsrapport för perioden Januari - April 2003. Elverket Vallentuna AB (publ.) Organisationsnummer 556577-2141

Delårsrapport för perioden Januari - April 2003. Elverket Vallentuna AB (publ.) Organisationsnummer 556577-2141 Delårsrapport för perioden Januari - April (publ.) Organisationsnummer 556577-2141 Sammandrag för koncernen Nettoomsättningen uppgick till 46 816 tkr (38 123 tkr ) en ökning med 23% jämfört med motsvarande

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013 - Oktober December 2013 Nettoomsättningen uppgick till 0,1 (71,8) MSEK. Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) uppgick till -0,8 (1,5) MSEK. Resultat

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord tisdagen den 31 mars 2015 Bokslutskommuniké 2014 20140101 20141231 Nettoomsättning 238 030 tkr (236 111) Rörelseresultat 44 259 tkr (33 504) Resultat efter skatt 27 974 tkr (19

Läs mer

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige -ny marknadsdelning från 1 november 2011 Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige Bakgrund Möjliga konsekvenser av förändringen Vilka förändringar kan tänkas på

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011. Solel i Sala och Heby Ek.för. Org nr 769620-1172. Styrelsen avger följande årsredovisning.

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011. Solel i Sala och Heby Ek.för. Org nr 769620-1172. Styrelsen avger följande årsredovisning. Solel i Sala och Heby Ek.för. Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 5 - balansräkning 6 - noter

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 40. Sjunkande elpriser under veckan som gick

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 40. Sjunkande elpriser under veckan som gick Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

Media Evolution Ideell Förening

Media Evolution Ideell Förening Årsredovisning för Media Evolution Ideell Förening Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Delårsrapport januari-september 2006

Delårsrapport januari-september 2006 DELÅRSRAPPORT JANUARI SEPTEMBER 2006 Delårsrapport januari-september 2006 Nettoomsättningen för årets första nio månader uppgick till 7,5 MSEK (8,2 MSEK för helår 2005) Rörelseresultat -24,5 MSEK (-32,7

Läs mer

HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 KONCERNEN. Utvecklingen i sammandrag

HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 KONCERNEN. Utvecklingen i sammandrag HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 Utvecklingen i sammandrag Nettoomsättning 1 095 Mkr +5% Resultat efter skatt 106 Mkr -5% Vinst per aktie 3,10 Kr (3,30) Resultat före

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 5. Relativt varmt väder pressade ner spotpriserna med 17-20 procent.

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 5. Relativt varmt väder pressade ner spotpriserna med 17-20 procent. Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2007

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2007 Delårsrapport 1 januari 31 mars 2007 Svensk Internetrekrytering AB (publ) Jan - Mars 2007 (jämfört med första kvartalet 2006) Nettoomsättningen ökade med 90% till 27,0 MSEK (14,2) Rörelseresultatet ökade

Läs mer

Filial af K/S Karlstad Bymidte, Sverige, Danmark

Filial af K/S Karlstad Bymidte, Sverige, Danmark Årsredovisning för Filial af K/S Karlstad Bymidte, Sverige, Danmark Räkenskapsåret 2014-01-01 - Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer

Investeringsaktiebolaget Cobond (publ)

Investeringsaktiebolaget Cobond (publ) Årsredovisning för Investeringsaktiebolaget Cobond (publ) Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Fastställelseintyg Undertecknad verkställande direktör i Investeringsaktiebolaget Cobond (publ) intygar härmed

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 15

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 15 Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen (Ei). Varje vecka rapporterar vi om den ns utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ ELMARKNADEN vecka

Läs mer

Staten på elmarknaden

Staten på elmarknaden riksrevisionen granskar: staten på marknaden Staten på elmarknaden insatser för en fungerande elöverföring rir 2013:3 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet

Läs mer

2011 Christofer Carlsson

2011 Christofer Carlsson Carlsson & Berger Entreprenad Invest grundades med affärsidén att bygga flerfamiljshus av hög kvalitet, design och med mer genomtänkta planlösningar och högklassigare materialval än våra kollegor i branschen

Läs mer

Kommentar från Verkställande Direktören. Delårsrapport 1 januari 31 mars 2008. Koncernrapportering Svensk Internetrekrytering AB (publ)

Kommentar från Verkställande Direktören. Delårsrapport 1 januari 31 mars 2008. Koncernrapportering Svensk Internetrekrytering AB (publ) Delårsrapport 1 januari 31 mars 2008 Koncernrapportering Svensk Internetrekrytering AB (publ) Jan Mar 2008 jämfört med Jan Mar 2007 Nettoomsättningen för kvartalet uppgick till 15,6 MSEK (27,0) Rörelseresultatet

Läs mer

Den svenska kraftbalansen vintrarna 2007/2008 och 2008/2009

Den svenska kraftbalansen vintrarna 2007/2008 och 2008/2009 Avdelning och verksamhetsområde Marknad RAPPORT Datum 2008-04-29 Beteckning/Dnr 455/2008/PL10 Den svenska kraftbalansen RAPPORT TILL NÄRINGSDEPARTEMENTET Redovisning av hur kraftbalansen på den svenska

Läs mer

Årsredovisning. QuickCool AB 556639-3913

Årsredovisning. QuickCool AB 556639-3913 1(9) Årsredovisning QuickCool AB Styrelsen och verkställande direktören för QuickCool AB får härmed lämna sin redogörelse för bolagets utveckling under räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Om inte annat

Läs mer

HALVÅRSRAPPORT 2014/2015 FÖR NOVUS

HALVÅRSRAPPORT 2014/2015 FÖR NOVUS HALVÅRSRAPPORT 2014/2015 FÖR NOVUS Kvartalet oktober -- december 2014/2015 -Nettoomsättningen uppgick till ksek 12 826 (11 958) -Rörelseresultatet uppgick till ksek 1 355 (1 566) -Rörelseresultat efter

Läs mer

Fortnox International AB (publ) - Dela rsrapport januari - juni 2011

Fortnox International AB (publ) - Dela rsrapport januari - juni 2011 Fortnox International AB (publ) - Dela rsrapport januari - juni 2011 Andra kvartalet 2011 Nettoomsättningen uppgick till 672 tkr Rörelseresultatet uppgick till -1 111 tkr Kassaflödet från den löpande verksamheten

Läs mer

Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2015

Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2015 Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat Perioden april juni Omsättningen ökade till 82,2 MSEK (72,7), vilket motsvarar en tillväxt om 13,1 % (19,7) Rörelseresultatet uppgick till 8,2 MSEK (7,0)

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för AB Maleviks Villasamhälle Styrelsen och verkställande direktören får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Flästa Källa AB (publ)

Flästa Källa AB (publ) Årsredovisning för Flästa Källa AB (publ) Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Investerings- och finansieringsplan för åren 2013 2015

Investerings- och finansieringsplan för åren 2013 2015 2012-02-17 2012/199 INVESTERINGSPLAN Investerings- och finansieringsplan för åren 2013 2015 SvK4000, v3.0, 2011-06-09 1/27 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Investeringarnas drivkrafter... 4 2.1

Läs mer

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef Vindkraft inom E.ON Elnät Jan-Erik Olsson - Strategichef DN Debatt Vindkraftens aktuella läge EUs klimatmål med 20 procent förnybar energi till 2020 är en kraftfull satsning med tanke på övriga medlemsländers

Läs mer

Unlimited Travel Group har tillträtt 100 % av aktierna i JB Travel AB den 1 juli 2007.

Unlimited Travel Group har tillträtt 100 % av aktierna i JB Travel AB den 1 juli 2007. BOKSLUTSKOMMUNIKÉ JULI JUNI 2006/2007 VERKSAMHETSÅRET 2006/2007 UNLIMITED TRAVEL GROUP UTG AB (publ) 1 JULI 30 JUNI 2006-2007 Nettoomsättningen uppgick till 133* (103,8) MSEK, en ökning med 28,4 % EBITA

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Omsättning 234,9 miljoner euro (228,9 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 21,4 miljoner euro (24,3 milj. euro) Räkenskapsperiodens vinst 13,1 miljoner euro

Läs mer

VD-kommentar. Verksamhetsutveckling. Delårsrapport 1 januari-31 mars 2002

VD-kommentar. Verksamhetsutveckling. Delårsrapport 1 januari-31 mars 2002 Delårsrapport 1 januari-31 mars 2002 Resultatet förbättrades till 2,5 (-1,5) MSEK före goodwillavskrivningar. Rörelseintäkterna ökade med 47 procent till 29,7 (20,2) MSEK. Kostnaderna sänks ytterligare

Läs mer

Delårsrapport Januari mars 2013

Delårsrapport Januari mars 2013 Delårsrapport Januari mars 2013 Period 1 januari - 31 mars 2013 Nettoomsättningen uppgår till 58 992 (43 057) kkr motsvarande en tillväxt om 37 %. Organisk tillväxt uppgår till 7 % Rörelseresultatet uppgår

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 DELÅRSRAPPORT 2014 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Erbjudande om delägande i Nordanstig Vind AB

Erbjudande om delägande i Nordanstig Vind AB Erbjudande om delägande i Nordanstig Vind AB Eolus Vind AB (publ) Eolus Vind AB är Sveriges ledande vindkraftprojektör med branschens längsta erfarenhet. Vi projekterar, uppför, säljer och förvaltar vindkraftanläggningar

Läs mer

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Årsredovisning för Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Räkenskapsåret 2010-01-01-2010-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2011 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2011-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Dala Vatten och Avfall AB Årsredovisning 2014

Dala Vatten och Avfall AB Årsredovisning 2014 Dala Vatten och Avfall AB Årsredovisning 2014 2014 Årsredovisning för räkenskapsåret 2014 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning. Innehåll VD har ordet... 3 Förvaltningsberättelse...

Läs mer