Utvärdering av projektet Ny Resurs i Skåne Nordväst Slutrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av projektet Ny Resurs i Skåne Nordväst Slutrapport"

Transkript

1 UTVECKLINGSNÄMNDEN Ny Resurs i Skåne Nordväst Utvärdering av projektet Ny Resurs i Skåne Nordväst Slutrapport Bo Eriksson Johanna Eriksson 1

2 Innehållsförteckning A Slutrapport 1 Sammanfattning 4 2 Utvärderarnas roll i projektet 6 3 Genomförda utvärderingsaktiviteter 8 4 Projektidé, syfte, mål och förväntade effekter 10 5 Deltagande aktörer, projektorganisation och 11 målgrupper 5.1 Deltagande aktörer Projektorganisation Deltagargruppen Deltagande aktörers syn på projektet 14 6 Projektprocess Projektets sätt att arbeta Inledning Översikt av deltagarprocessen Synsätt, förhållningssätt och bemötande Aktiviteter samt kompetensutvecklingsstrategi 25 8 Utfall Prestationer Resultat Påverkansfaktorer 38 9 Horisontella kriterier Jämställdhetsintegrering Tillgänglighet för personer med funktionshinder Programkriterier Främja lärande miljöer Främja innovativ verksamhet Främja samverkan Främja strategiskt påverkansarbete Implementering Utvärderarnas avslutande reflektioner 55 2

3 16 Bilagor 1 Utvärderingsuppdraget och grundplaneringen för att genomföra det 2 Interna riktlinjer för utvärdering av projekt inom Europeiska socialfonden 3 Projektansökan för projektet Ny Resurs i Skåne Nordväst 4 Broschyr kvalitetssäkring av Ny Resurs 5 Utvärderingsstatistik 6 Implementering, vad är det och varför sker det inte med automatik? 7 Beskrivning av ARK B Appendix 1 Delrapporten inklusive bilagor 3

4 1 Sammanfattning Utvecklingsnämnden, Helsingborgs stad, har tillsammans med ett antal privata och offentliga samverkanspartners under perioden genomfört projekt Ny Resurs i Skåne Nordväst med stöd från Europeiska Socialfonden. Projektet syftade till att öka anställningsbarheten för flyktingar och invandrare som står långt från arbetsmarknaden samt att utveckla en metod för att etablera målgruppen på arbetsmarknaden. Utvecklingsnämnden, Helsingborgs stad, är en kommunal förvaltning med ansvar för försörjningsstöd, arbetsmarknadsfrågor, vuxenutbildningsfrågor, mångfald och integration samt vissa näringslivsfrågor. Förvaltningen har ett ansvar för att utveckla rekryteringsprojekt för arbetsmarknadens behov av kompetent arbetskraft och att stödja individens behov av en för arbetsmarknaden relevant utbildning kombinerat med studieförberedande kurser. Framtidsutbildning AB har utvärderat projektet utifrån såväl ett process- som ett resultatperspektiv med utgångspunkt i de mål och metoder som formulerats i projektansökan. Den externa utvärderingsinsatsen har varit utformad i enlighet med Svenska ESF-rådets riktlinjer för On-going evaluation. Utgångspunkten för rapporten har varit att kunna beskriva projektet och dess metod för att erfarenheterna ska kunna användas av andra. Fokus i rapporten ligger därför på att identifiera projektets recept utifrån några grundfrågeställningar: Vad har varit projektets syfte och målsättningar? Hur har man arbetat för att uppnå syfte och målsättningar? Vilka resultat har uppnåtts? En väsentlig del av utvärderingsresurserna har använts för att beskriva projektets metod. Utvärderarna menar att metod är ett sammansatt begrepp som består av olika delar: Synsätt Förhållningssätt Bemötande Kompetensutvecklingsstrategi Insatser Som mottagare av rapporten ser vi: Finansiärerna; Europeiska Socialfonden, projektägaren samt de medverkande kommunerna. Övriga samarbetspartners. De som har arbetat med deltagarna. I rapporten beskrivs projektets genomförande och utfall utifrån ett s.k. programteoretiskt perspektiv. Det innebär att läsaren kan följa projektet från idé till avslutning och därigenom få en uppfattning om vilka effekter projektet har genererat. Projektprocess, arbetssätt, insatser och utfall beskrivs dels i relation till projektets syfte och målsättningar och dels utifrån ESFrådets programkriterier. Rapporten utmynnar i en sammanfattande värdering och analys av projektet. 4

5 Det framgår av utvärderingen att projektet har: Ökat anställningsbarheten för de flesta deltagarna men i olika utsträckning. Utvecklat en fungerande metod för arbetsmarknadsetablering för den aktuella målgruppen. Samverkan har fungerat bra och projektet har utgjort en kompletterande resurs för de medverkande kommunerna. Huvuddelen av deltagarna, 60 %, har närmat sig arbetsmarknaden medan andra har arbetshinder eller av individrelaterade skäl befinner sig utanför arbetsmarknaden. Som noterats i Utfallsavsnittet finns en rad resultatskiljande faktorer. Utvärderarnas sammanfattande slutsatser är att: Projektet Ny Resurs har förädlat den modell som utvecklats i de tidigare genomförda projekten Grogrunden och Drivkraft. Projektet Ny Resurs har i hög utsträckning uppnått sitt syfte och sina målsättningar. Projektorganisation, genomförande, insatser och arbetsmetoder har haft hög funktionalitet. Huvuddelen av deltagarna är mycket nöjda med det stöd de har fått genom projektet. I de kontakter som utvärderarna har haft med projektet, och i de intervjuer som har genomförts med både personal och deltagare, så har det tydligt framgått hur stor betydelse personalens synsätt, förhållningssätt och bemötande har haft för att en bra plattform för individuell utveckling skulle kunna skapas. Dessa faktorer har påverkat i vilken utsträckning deltagarna har kunnat ta till sig projektets aktiviteter. Projektets insatser har haft hög relevans i relation till både deltagarnas behov och efterfrågan på arbetskraft. De som har lyckats har haft rätt inställning (vilja), grundförutsättningar kompetensmässigt (studievana och förmåga att ta till sig information) och fått möjligheter (företag har behövt arbetskraft). Utvärderarna menar att man kan beskriva projektets sätt att arbeta med deltagarna i enlighet med den s.k. PDCA cirkeln vilken utgör grund för många moderna kvalitetsutvecklingsmodeller. En kvalitetssäkring av insatta insatser har skett steg för steg vilket gjort att projektets resurser har använts effektivt. Vid studier av utfallet har ett antal resultatskiljande faktorer på individnivå identifierats; kön, ålder, grundutbildning, Sfi-nivå, vistelsetid i Sverige, familjebild samt arbetslivserfarenhet. Det finns också flera faktorer på projektnivå som är resultatåtskiljande; längd på deltagande i projektet, remitterande kommun samt vilken grupp som man har deltagit i. Målsättningen att implementera projektet i projektägarens reguljära verksamhet har uppnåtts. Projektets resultat är en följd av insatser från många olika resurser som tillsammans med projektteamet arbetat med deltagarna. Det är utvärderarnas förhoppning att de erfarenheter och tankar som har återgetts i denna rapport och som bygger på många människors samlade ansträngningar ska komma andra till nytta i framtiden. 5

6 2 Utvärderarnas roll i projektet Utvärderingsarbetet har utgått från den grundplan som formulerades i samband med upphandling av utvärderingsinsatsen, se bilaga 1. Två utvärderingskonsulter har följt projektet från start till avslut. Utvärderarna har följt den metodik för On-going evaluation som rekommenderas av Svenska ESF-rådet. Konsulternas tolkning av metodiken framgår av bilaga 2. Utvärderingen har haft en processtödjande och lärande ansats samt omfattat både utvärdering av projektets process och av dess utfall. Förutsättningar, genomförande, utveckling samt resultat har löpande beskrivits och analyserats. I början av projektet var processen i fokus medan analysen av projektets utfall i form av prestationer (genomförda aktiviteter), resultat (i relation till formulerade mål) och effekter (utveckling/förändring som kan kopplas till verksamhetens insatser) samt vilka faktorer som har påverkat utfallet, ökat i betydelse i den senare delen av utvärderingsarbetet. Den information som inhämtats av utvärderarna från projektets huvudaktörer har regelbundet återförts till projektet. Utvärderingsmodellens grundstenar har varit att: Kontinuerligt inhämta information från alla nyckelaktörer i projektet. Utbyta erfarenheter i en tät dialog med projektaktörerna. Utvärderingsmaterialet och det som kom fram i dialogen skulle skapa lärande/förståelse. Utvärderingen skulle komma till nytta i utvecklingen av verksamheten. Dialogen har utgått från en lärandecirkel som kan sammanfattas i följande punkter: Hur arbetar vi idag? Vad är positivt/negativt? Varför arbetar vi som vi gör? Vilka alternativ finns? Hur kan man göra istället? Förslag till nytt arbetssätt/utveckla nya lösningar. Pröva den nya lösningen. Reflektera över hur det har gått. Hur ska vi fortsätta arbeta? Utvärderarna har haft en tät kontakt med projektets aktörer, framförallt med projektägare, projektpersonal och deltagare. Utvärderarna har deltagit i arbetsmöten, dialogmöten, styrgruppsmöten, workshops och slutseminarium och har i dessa möten ofta haft en aktiv roll. Processutvärderingen har haft sin teoretiska förankring i den s.k. programteoretiska modellen. Programteori handlar om att beskriva en tänkt orsakskedja i projektet i form av resurser, aktiviteter, utfall, resultat och effekter. En sådan arbetsprocess kan ge kunskap, en gemensam målbild, skapa dialog mellan berörda aktörer och kan ge ett underlag för att styra och prioritera. 6

7 Modellen åskådliggörs i följande modellbeskrivning: Resurser Aktiviteter Utfall Resultat Effekter Vilka resurser finns som grund för projektet? Vilka aktiviteter planeras att genomföras i projektet? Antal aktiviteter som har genomförts och planeras att genomföras. Vilka är de kortsiktiga effekterna av aktiviteterna? Vilka långsiktiga effekter av projektet förvänta att uppnås har uppnåtts? Figur: Modell av programlogik, Molander och Ehneström 2009 Programteori/programlogik är ett verktyg som under de senaste årtiondena använts av många utvärderare. Tanken med programteorin är att bidra till analysen av vilka delar av det aktuella projektet som bidragit till framgång eller misslyckanden och varför dessa delar varit lyckosamma eller inte. Det blir också lättare att fokusera på utvärderingen med en programteori som utgångspunkt och även att bestämma vilka frågor som ska besvaras och vilka data som behöver samlas in. 1 Kvalificerad utvärdering innebär en empirisk kontroll del för del i en implementeringskedja och kan ses som en femstegsoperation. I det första steget utarbetas programteorin, som utgör de uppfattningar om vad man vill uppnå utifrån vidtagna åtgärder samt hur man tänkt sig att med hjälp av åtgärderna kunna förverkliga dessa. I det andra steget väljs vissa länkar i programteorin ut för att undersökas och därefter sker datainsamling och analys. Därefter jämförs undersökningsresultatet med mål och värdekriterier. I det avslutande steget kan utvärderaren komplettera med allmänna reflektioner om orsakssambanden och styrningen. 2 Programteori/programlogik kan ses som en metod för att beskriva en verksamhet eller ett projekt från insatta resurser till önskade långsiktiga effekter. Den bär information, skapar överblick ger förutsättningar för delaktighet och underlättar förståelsen för verksamheten/ projektet och de resultat som förväntas. 3 Projektbeskrivningen och förfrågningsunderlaget tillgodosåg i stor utsträckning steg 1 och steg 2. Inledningsvis behövdes dock en rekonstruktion av programteorin bakom projektet göras. Detta skedde genom insamling av fakta och kunskap om projektorganisationen, uppsatta mål och resultat, och vilka aktiviteter som var tänkta att genomföras. Under den fortsatta utvärderingsfasen har utvärderarna löpande följt aktiviteter som genomförts, vilka arbetsmetoder som har använts samt vilka kortsiktiga och långsiktiga effekter detta har fått. Huvuddelen av det processtödjande arbetet har skett i en grupp med projektledare och projektmedarbetare men också vid workshops tillsammans med kommunkommunikatörerna. Utvärderarna har medverkat vid styrgruppsmöten och vid dessa tillfällen haft ambitionen att återkoppla utvärderingsinformationen som underlag för strategiska överväganden. 1 Lindgren, (2006) s.58 2 Vedung, (1998) s ESV (2001:16) 7

8 Utvärderingsarbetet har varit indelat i två faser. Den första fasen avslutades med en skriftlig delrapport. Denna andra fas utmynnar i en samlad slutdokumentation kring projektets erfarenheter. Det är utvärderarnas förhoppning att materialet ska kunna användas för spridning i ett vidare sammanhang. Framförallt bör det kunna intressera aktörer som står i begrepp att genomföra liknande projekt. 3 Genomförda utvärderingsaktiviteter I detta avsnitt presenteras genomförandet av utvärderingsarbetet på ett övergripande sätt. För att få en fullständig bild hänvisas till bilagematerial samt appendix. Utvärderingsarbetet kan övergripande beskrivas utifrån följande rubriker: 1. Utvärderingsansats samt utvärderarnas roll 2. Övergripande utvärderingsmodell 3. Utvärderingsprocessen 4. Utvärderingsområden 5. Utvärderingsmetoder 6. Disposition av resurserna i utvärderingsarbetet Den första punkten har beskrivits i föregående avsnitt. Den övergripande utvärderingsmodellen framgår av ovan grafisk figur. 8

9 De utvärderingsområden som utvärderarna särskilt förväntades beskriva, värdera och analysera angavs i förfrågningsunderlaget för upphandling av utvärderingsinsatsen vara: Deltagarnas syn på projektet Projektets processer Projektets resultat Projektets jämställdhetsarbete Utvärderarna förväntades också ge stöd i implementeringen av metoden i Utvecklingsnämndens ordinarie verksamhet. Grundtanken i utvärderingsstrukturen har varit att studera projektets förutsättningar, genomförande och utfall på individnivå, projekt-/verksamhetsnivå samt i relation till omvärlden. Det finns i utvärderingsarbete i princip tre olika källor för att inhämta information: Skriftlig dokumentation. Information som erhålles genom att använda olika former av frågeinstrument, t.ex. enkäter och intervjuer. Information som erhålles genom deltagande observation (utvärderaren närvarar i olika sammanhang i verksamheten för att själv kunna iakttaga vad som händer). Alla tre metoderna har kommit till användning i aktuell utvärdering. Skriftlig dokumentation som utgjort underlag för beskrivningar och analyser har varit t.ex.: Projektbeskrivning. Broschyrer och informationsskrivelser från projektet. Mötesprotokoll/Minnesanteckningar. Lägesrapporter till ESF-rådet. Dokumentation från seminarie. Dokumentation kring deltagarnas individuella förutsättningar. Dokumentation kring insatser och resultat. Studier av forskningsrapporter, politiska program samt beskrivningar av liknande verksamheter. För att få en allsidig beskrivning av projektverksamheten har utvärderarna varit måna om att låta alla berörda aktörer komma till tals: Deltagare i projektet Personal i projektet Representanter för olika samverkanspartners Olika frågeinstrument har använts i olika sammanhang. Personliga intervjuer har varit det huvudsakliga frågeinstrumentet för att inhämta synpunkter från deltagare och personal. Detta har kompletterats med enkäter samt gruppintervjuer. En väsentlig del av informationsinhämtningen har skett genom utvärderarnas närvaro i projektet. Deltagarnas förutsättningar, vilka insatser de tagit del av samt uppnådda resultat har dokumenterats enligt särskild mall upprättad av utvärderarna. De samlade metoderna för informationsinhämtningen har gett utvärderarna en heltäckande bild av verksamhetens sätt att fungera. Deltagande i projektets Inslussprogram har gett möjligheter till samtal med deltagare och personal i avspända former. Det senare synes också ha underlättat den processtödjande och lärande dialogen. 9

10 Intervjuer av samverkanspartners har skett genom en blandning av personliga intervjuer och telefonintervjuer. Med samverkanspartners avses bl.a. personal från Arbetsförmedlingen, andra resurser som medverkat i Inslussprogrammet, kommunkommunikatörer, arbetsgivare och utbildare. Grundstommen i analysarbetet har varit den programteoretiska modellen. Utifrån denna modell har sedan en rad analystekniker använts för att spegla projektet: Omvärldsanalys Intressentanalys Situationsanalys SWOT analys Utfallsanalys Den delrapport som utvärderarna redovisade bifogas som appendix. 4 Projektidé, syfte, mål och förväntade effekter Projektets intentioner, syften och målsättningar beskrivs i projektansökan på sidorna 2-5 samt 7-9. Projektansökan bifogas som bilaga 3. I korthet tolkar undertecknad ambitionerna i projektet och projektlogiken på följande sätt. En uppdelning görs i projektmål respektive individrelaterade utvecklingsmål. Målen med projektet har varit att: Under två år genomföra ett projekt med 80 deltagare som skulle leda till att minst 40 % (32 deltagare) erhöll arbete/övergick i reguljär utbildning, 20 % (16 deltagare) fick del av ytterligare motivationshöjande aktiviteter eller förberedande insatser, 20 % (16 deltagare) fick ett måldokument och 20 % (16 deltagare) inte deltog i aktiviteter av individrelaterade skäl. Etablera en grund för samverkan mellan kommuner i Skåne Nordväst med fokus på nya arbetsmetoder för målgruppen. Det först nämnda målet uppnås genom en god organisation av projektets olika delprocesser från urval och kartläggning via projektets programinsatser till avslut ur projektet. Den organisatoriska stommen i projektet är projektteamet, de kompletterande resurserna i Inslussen, kommunkommunikatörerna, referensgrupp samt styrgrupp. Det andra målet etableras genom workshops, seminarier och nätverk med näringslivet. Det finns också ett organisatoriskt mål för projektägaren att: Implementera metoden i den egna förvaltningen. Ett verktyg för att nå detta mål har varit en av Utvecklingsnämnden utarbetad implementeringsstrategi. Utvärderingen av projektets utfall har inneburit att utvärderarna har beskrivit, värderat och analyserat projektets prestationer (genomförda aktiviteter), resultat (i relation till formulerade mål) och effekter (utveckling/förändring som kan kopplas till verksamhetens insatser) samt vilka faktorer som har påverkat utfallet. 10

11 De individrelaterade utvecklingsmålen för projektet har varit att: Utveckla en metod som skulle öka anställningsbarheten, befrämja språkutvecklingen, kompetensutveckla och stödja lågutbildade flyktingar och invandrare så att möjligheter skapades till anställning. Öka mobiliteten bland deltagarna i förhållande till det arbetsmarknadsområde man kunde tänka sig arbeta inom. Målen skulle uppnås genom att på ett kostnadseffektivt sätt använda sig av de personella och ekonomiska resurser som projektet förfogade över samt genomföra de aktiviteter som modellen innefattade, se bilaga 4 samt beskrivningar nedan. Utvärderarnas beskrivningar, värderingar och analyser utgår i hög utsträckning från ovan redovisade punkter. 5 Deltagande aktörer, målgrupper och projektorganisation Deltagande aktörer och målgrupper är delvis överlappande kategoriseringar. Detta gäller framförallt projektets deltagare som både är agerande subjekt och föremål för insatser som förväntas leda till vissa effekter. Begreppet deltagande aktör tolkar undertecknad som en individ/organisation som på något sätt är delaktig i projektets genomförande och i begreppet målgrupper lägger vi en samling individer/organisationer som projektorganisationen riktar insatser till med en avsikt att åstadkomma någon form av effekter som är önskvärda. 5.1 Deltagande aktörer Som deltagande aktörer räknar utvärderarna: De arbetssökande som har deltagit i kompetensutvecklingsinsatser inom ramen för projektet. Projektteamet: - Projektledare, heltid - Projektmedarbetare, heltid, med uppgift att biträda projektledaren i det dagliga arbetet, coachning, samhällsinformation, rekrytering av Prova På Platser. - Datalärare samt studie- och yrkesvägledare, deltid 60 %. - Lärare i yrkessvenska, halvtid. - Administratör - Webansvarig Kommunkommunikatörerna Övrig personal i samverkande kommuner som har anvisat arbetssökande till projektet. Personal som medverkar i Inslussprogrammet: - Samordnare från Arbetsförmedlingen - Personal från den enhet inom Utvecklingsnämnden som arbetar med integration - Personal som arbetar med friskvård och ergonomi Externa utbildare som har anlitats av projektet. Arbetsgivare 11

12 Aktörerna har varit delaktiga på olika sätt och bidragit till projektets resultat i olika utsträckning. Projektteam och deltagare har haft en nära relation och har varit de som tillsammans format den dagliga verksamheten, framförallt i Inslussprogrammet. Övriga resurspersoner har haft mindre frekventa kontakter och mer avgränsade uppgifter. Personal hos utbildare och hos arbetsgivare som har tagit emot personer på PPP och/eller praktik har haft en tät kontakt med deltagarna under en begränsad period. Denna kontakt har dock varit långvarig i vissa utbildningar och på vissa praktikplatser. Eftersom det är många resurspersoner i projektet som deltagarna har kunnat interagera med så har det funnits förutsättningar för överföring av information och kunskaper på en mångfald olika sätt. Målgrupperna för projektet definieras i ansökan på följande sätt: Lågutbildade arbetslösa flyktingar och invandrare, med små eller obefintliga kunskaper i svenska språket, men med en vilja och motivation att ta ett första steg in på arbetsmarknaden. En stor del av målgruppen kan inte tillgodogöra sig den Sfiundervisning som kommunen erbjuder. Målgruppen utgörs av nyanlända eller personer som vistats i landet en längre tid, men agerar som om de vore nyanlända. Sex samverkande kommuner i Skåne Nordväst; Ängelholm, Båstad, Bjuv, Svalöv, Landskrona, Helsingborg och Höganäs. Som mottagare av projektresultaten nämns uttryckligen kommunerna och Arbetsförmedlingen samt indirekt projektdeltagarna. Projektägarens förvaltning förväntades påverkas både kunskapsmässigt och organisatoriskt. Alla kommuner förväntades få minskade kostnader för försörjningsstöd samt ökade skatteintäkter. Det är otydligt hur Arbetsförmedlingen förväntades påverkas. Utvärderarna beskriver nedan projektorganisation, deltagargrupp samt deltagande aktörers syn på projektet. 5.2 Projektorganisation Projektets organisation består av två delar, en operativ organisation bestående av projektteam samt andra resurser i Inslussprogrammet, samt en representativ del bestående av flera grupper; styrgrupp, referensgrupp, kommunkommunikatörsgrupp samt brukarråd. Den operativa organisationen är väl beskriven i ansökan med olika roller och ansvarsområden. Styrgruppens roll är däremot inte definierad. Normalt är en styrgrupps roll att ta ett gemensamt ansvar för att projektet ska kunna genomföras utifrån de syften och mål som är uppsatta och är den församling som fattar beslut av strategisk vikt för projektet. De styrgruppsmöten som utvärderarna har deltagit i har mer varit av avrapporteringskaraktär. Projektledaren och dennes närmaste medarbetare har informerat styrgruppen om projektets utveckling. Vid ett tillfälle har utvärderarnas delrapport redovisats. Styrgruppsmötena har letts av projektledaren. Utvärderarna menar att en styrgrupps arbete bör ledas av representant för den organisation som är projektägare, i detta fall verksamhetsområde `Uppdrag inom Utvecklingsnämndens förvaltning, för att tydliggöra det yttersta ansvaret för genomförandet. Enskilda personer ingående i styrgruppen har haft en viktig funktion i implementeringen av projektet. Projektets referensgrupp har såvitt undertecknad känner till träffats två gånger. Uppgiften har varit att ge projektet input av kunskap. Grupperingen har endast haft marginell inverkan på projektets utformning. 12

13 Kommunkommunikatörsgruppen förefaller ha varit den grupp av aktörer utanför projektteamet som har haft störst inverkan på projektets genomförande. Kommunkommunikatörerna har haft flera viktiga uppgifter i projektet. Det har varit deras uppgift att informera om projektet i sina respektive kommuner, att rekrytera deltagare genom sina kollegor och att vara med i urvalsprocessen av deltagare. De har också haft pass i Inslussprogrammet utifrån olika teman. Projektteamet och kommunkommunikatörsgruppen har regelbundet träffats för utbyte av information och erfarenheter. Deltagarnas upplevelser av kursen skulle fångas upp i `Brukarrådsmöten. Sådana möten finns omnämnda i starten av projektet. Efterhand har såvitt utvärderarna förstår deltagarnas synpunkter fångats upp av personalen i det dagliga arbetet. 5.3 Deltagargruppen Målgruppen för projektet har beskrivits ovan. I vilken utsträckning motsvarar då deltagargruppens karakteristika den beskrivningen? Uppgifter om deltagarnas bakgrund har inhämtats från projektpersonalen utifrån en mall utformad av utvärderarna. Alla data redovisas i bilaga 5. I projektansökan sägs att 37,5 % av deltagarna skulle vara kvinnor och 62,5 % män. I praktiken har männen utgjort 79 % av deltagarna och kvinnorna 21 %. Det finns enligt projektaktörerna flera orsaker till detta. En uppgiven orsak är att man i den första gruppen med avsikt rekryterade huvuddelen män i enlighet med resonemanget i ansökan om att projektet skulle starta med männen och att dessa skulle bana väg för kvinnorna. När projektet efter två gruppintag såg att fördelningen mellan könen var allt för skev så gjordes i det tredje gruppintaget en prioritering av kvinnor som medförde en jämn könsfördelning i grupp 3. I grupp 4 var det åter en kraftig övervikt för män. Projektledaren menar att färre kvinnor har remitterats av kommunernas handläggare. Ingen av projektaktörerna har sett den sneda könsfördelningen som ett problem. Deltagargruppen har till 90 % bestått av personer födda i ett utomeuropeiskt land, framförallt Irak. Den övervägande andelen av deltagarna har flyktingstatus, 83 %. Deltagarna har varit i Sverige under olika lång tid i enlighet med förväntningarna; 46 % i 1-2 år, 32 % i 2-3 år och 22 % längre än 3 år. Två tredjedelar av deltagarna lever i en familjekonstellation med minderåriga barn. I ansökan sägs att projektet vänder sig till lågutbildade invandrare med små eller obefintliga kunskaper i svenska språket. I dessa avseenden överensstämmer målgruppsbeskrivningen inte helt med hur deltagargruppens förutsättningar har sett ut. Beträffande utbildningsnivån så har 40 % en förgymnasial utbildning, 31 % en gymnasial utbildning och 26 % en eftergymnasial utbildning. 50 % av deltagarna har klarat nivå A eller B i Sfi, som får betraktas som en låg kunskapsnivå, medan 40 % klarat nivå C eller D. De senare kan inte sägas ha små eller obefintliga språkkunskaper. Generellt har gruppen haft bättre förutsättningar än dem som beskrivs i ansökan. Förutsättningarna har dock varierat kraftigt från individ till individ. 10 % av deltagarna har helt saknat tidigare arbetslivserfarenhet medan cirka 20 % har en kortare arbetslivserfarenhet och 70 % har en arbetslivserfarenhet på 5 år eller längre. 45 % av deltagarna har också en kortare arbetslivserfarenhet i Sverige. De flesta har arbetat inom service, transport och handel. 13

14 5.4 Deltagande aktörers syn på projektet Deltagarna Deltagarnas synpunkter har inhämtats genom enkäter, personliga intervjuer, gruppintervjuer samt samtal i samband med deltagande observation. De signaler som fångats upp är att: Deltagarna har generellt haft stora förväntningar på sitt deltagande i projektet från början. Hoppet om att kunna skaffa ett arbete har varit det avgörande för att man velat delta i projektet. För de flesta är detta den första insatsen de är med om som syftar till att de ska kunna komma ut på arbetsmarknaden. Den allmänna meningen är att projektet har inneburit mycket gott stöd, uppmuntran och inspiration för att nå de egna målen. Inslussen anses ha inneburit en bra förberedelse för att gå ut på en arbetsplats och/eller påbörja utbildning. Att få möjlighet att lära sig ord som har med ens eget yrkesområde att göra tycker många har varit bra liksom att få konkret information. För dem som har haft lite datorvana har det varit viktigt med datautbildningen. Information om hur man kan agera i en rekryteringssituation och om arbetsplatskultur är andra uppskattade inslag. Ett upplevt problem är att deltagarna har varit på skilda nivåer språkmässigt. De som har haft bättre förutsättningar har fått vänta på dem med sämre språkliga förutsättningar. De senare har å andra sidan haft god hjälp av deltagare med bättre språkliga förutsättningar genom att de har fått hjälp med förklaringar av ord och begrepp som de inte förstått. Möjligheten till yrkesutbildning har varit mycket uppskattad, här utgör de som gått bussförarutbildning en särskilt positiv grupp. Många påpekar att deras språkkunskaper har förbättrats under projektets gång. Ett betydande antal intervjuer har dock inte kunnat utföras på svenska p.g.a. allt för begränsade språkkunskaper. En del arbetsgivare har uttryckt till deltagare att bristande språkkunskaper varit ett hinder för anställning. I flera intervjuer framkommer också att deltagare fortfarande har bristande kunskaper om a-kassa, anställningsformer, lönenivåer och liknande. De flesta deltagarna är mycket nöjda med att ha fått möjlighet att delta i projektet. De som förväntat sig att kunna få ett arbete genom projektet men inte har lyckats med detta är naturligtvis besvikna. De som har kunnat skaffa anställning är desto mer nöjda. En betydande andel av dem som ännu inte har fått en anställning tycker att deras förutsättningar för att få ett arbete i framtiden har förbättrats. Många intervjupersoner anser att de har fått en bra inblick i vad arbetsgivare i Sverige efterfrågar och att projektet gett möjligheter att skaffa ett arbete genom Prova På Platser och utbildningar. Flera av dem som fått anställningar via arbetsplatsförlagd utbildning menar att de inte själva skulle ha kunnat skaffa jobb utan den handfasta hjälp de har fått av projektpersonalen och möjligheten att få en introduktionsperiod på företaget innan anställning. Inställningen till att flytta till arbete är inte uttalat positiv. De flesta har en stark knytning till nuvarande bosättning. Genom projektet har man dock fått upp ögonen för att det går att pendla till många orter inom arbetsmarknadsområdet på relativt kort tid. 14

15 En person som efter Inslussen fick arbetsplatsförlagd utbildning i ett företag där han senare anställdes berättar så här om sitt deltagande i projektet: Intervjupersonen (i fortsättningen benämnd IP) fick vetskap om projektet genom sin handläggare i introduktionen. Han hade tillsammans med en annan person valts som lämplig att delta i projektet. Handläggaren berättade att projektet riktade sig till personer som vill arbeta. Sedan fick IP fördjupad information om projektet vid möte med projektledare och biträdande projektledare. De berättade att man i projektet kunde få språkutbildning, datorutbildning, möjlighet att komma ut på företag för att prova det arbete man var intresserad av och att man kunde få yrkesutbildning. IP upplevde erbjudandet som positivt och berättade att han ville jobba så fort som möjligt. IP har gått en fyraårig högskoleutbildning inom ekonomi i sitt hemland. Han har lång arbetslivserfarenhet dels som revisor och dels som egen företagare inom handel. IP menar att projektet passar bra för personer som har en vilja att arbeta. Han deltog själv i projektet i 6 månader. Under de första två månaderna var han med i projektets inslussningsprogram, fick en kortare ekonomiutbildning och under den återstående tiden praktiserade han i ett företag där han fått sköta både ekonomiadministration och utföra andra typer av arbetsuppgifter. IP har uppnått nivå C i Sfi. Han tycker att yrkessvenskan i projektet var utvecklande men att han framförallt förbättrat sitt språk på arbetsplatsen. Den svenska man har i projektet främjar att man ska kunna klara sig i sitt jobb vilket var en bra förberedelse innan praktiken. Han fick också lära sig att skriva svenska vilket han tidigare endast hade gjort i begränsad omfattning. Ett positivt inslag i Inslussen var att arbetsgivare kom till projektet och berättade om sina företag. IP menar att det är betydelsefullt att man får lära sig mer och mer i jobbet och då behövs det en handledare som han har på sitt jobb. En av dem som inte har lyckats få ett arbete säger så här om sitt deltagande i projektet: Jag tycker att tanken med projektet är bra och jag deltog i 8 månader. Jag ville vara med för att få ett jobb men det blev bara praktik. Det var roligt på praktiken. Jag arbetade i ett byggföretag. De lyssnade på mig och vi diskuterade. Jag tyckte inte informationen från projektet var bra och jag har inte förbättrat mitt språk. Nu läser jag svenska och hoppas att jag ska få möjlighet att arbeta igen. En annan person som avslutats av annan orsak än utbildning/arbete säger följande: Mitt mål var att skaffa arbete genom projektet. Jag hade fått tips om projektet av en kompis och tyckte att det var en möjlighet för mig. Jag fick bra hjälp av projektet och kom ut på praktik på en restaurang men det ledde inte till jobb. Det kom många personer från kommunerna, Arbetsförmedlingen och från företag till projektet. De förklarade många saker men jag förstod ingenting för jag har så dåliga språkkunskaper. Jag ville sluta men min handläggare ville inte det. Alla var snälla men jag förstod inte. Jag gjorde praktik på två andra företag också men fick inget jobb. En arbetsgivare sa till mig att jag pratar för dålig svenska. Nu läser jag svenska igen. Projektet var inte till nytta för mig och jag är inte nöjd. Flera av dem som deltog i utbildning till bussförare intervjuades och hade sammanfattningsvis följande synpunkter: Den information man fick i Inslussen, framförallt om arbetsmarknaden, var uppskattad. Det har varit en stark drivkraft i utbildningen att deltagarna har vetat att de skulle bli anställda om de klarade utbildningen. 15

16 De uppskattar uppläggningen av och innehållet i utbildningen. Utbildarna har lagt ner mycket tid på att hjälpa deltagarna att förstå den information som de behövt inhämta i utbildningens teoriavsnitt. Deltagarna har haft olika språkliga förutsättningar från början men gemensamt för de intervjuade är att de har utvecklat sina språkkunskaper under kursens gång. Flera har läst klart Sfi parallellt med förarutbildningen. Eftersom utbildningen har varit förlagd till Malmö så har deltagarna haft långa arbetsdagar när man inkluderar restiderna men det har inte utgjort något hinder. Det har varit bra att få träffa arbetsgivarna under kursens gång. Intervjupersonerna förklarar engagerat vad som är viktigt att tänka på i servicemötet med kunden. Att hantera servicefrågor och krissituationer som kan uppstå är lika viktigt som att kunna köra menar de intervjuade. De intervjuade är genomgående mycket motiverade och helt inställda på att klara eventuella hinder i processen att skaffa ett förarbevis och en anställning. Vid intervjutillfället var det en månad kvar till det avgörande provet. Senare har det visat sig att samtliga utom en, sammanlagt 8 personer, klarade provet och har fått en anställning. De intervjuade är genomgående mycket nöjda med både utbildningen och det stöd de har fått från projektet. Flera är högskoleutbildade och hade i hemlandet mer kvalificerade arbeten än detta men uttrycker att deras ambition är att hitta den snabbaste vägen ut på arbetsmarknaden. Ett utbildningsspår i grupp 2 var odlarspåret. Detta har resulterat i flera anställningar. En av dem som fått en säsongsanställning inom den `gröna näringen berättar att: Han först var aktuell för att delta i utbildning till svetsare. IP s drömjobb är elektriker, ett yrke som han har erfarenhet av från sitt hemland. Efter en tid i projektet fick han hjälp med att skaffa ett arbete hos en odlare. IP hade kunskaper motsvarande Sfi nivå D vid inträdet i projektet. Han upplevde språkundervisningen i projektet som olik den han tidigare deltagit i på ett positivt sätt. Ett problem i språkundervisningen upplevde IP dock vara de kraftigt skilda språknivåer deltagarna befann sig på. Det gick för långsamt för att man skulle kunna uppehålla rätt intresse. Informationen om arbetsmarknaden i projektet var mycket bra och man fick veta vilka utbildningsmöjligheter som finns. En annan faktor som störde honom var att han upplevde att det i projektet fanns för många deltagare som inte trodde på möjligheterna till arbete. IP trivs med sitt nuvarande jobb även om det inte är det han helst skulle vilja arbeta med. Hans språkkunskaper utvecklas inte eftersom hans arbetskamrater kommer från ett östland och inte pratar svenska. De viktigaste faktorerna för att få ett jobb i Sverige menar IP är att kunna svenska språket, ha ett bra nätverk med många kontakter med svenskar och att ha bra referenser från de jobb som man haft. Han har nu en säsongsanställning som tar slut i september månad och han funderar på att börja utbilda sig till elektriker. Det är utvärderarnas uppfattning att huvuddelen av deltagarna är mycket nöjda med det stöd de har fått genom projektet. 16

17 Samverkanspartners Bland projektets samverkanspartners har utvärderarna inhämtat synpunkter från i första hand kommunkommunikatörerna samt representanter för Arbetsförmedlingen, utbildningsföretag och arbetsgivare. Kommunkommunikatörerna menar att projektet har varit viktigt för deras kommuners utvecklingsarbete. De workshops som har genomförts har varit mycket givande och har skapat nya nätverkskontakter. Regionala samverkanslösningar anses vara nödvändiga både för att bredda kunskapsbasen och för att hålla kostnader nere. Mindre kommuner har inte egna möjligheter att genomföra den typ av projekt som Ny Resurs representerar. Projektet har breddat arbetsmarknadsperspektivet för deltagarna. Projektet upplevs ha genomsyrats av en stark samarbetsvilja. Projektet har gett deltagarna framförallt tillgång till en bra förberedelse i Inslussprogrammet och olika utbildningar som stärkt deras möjligheter på arbetsmarknaden. Insatserna uppfattas ha varit relevanta för målgruppen. Prova På Platser har varit ett positivt inslag. Yrkesutbildningarna har gett deltagarna mer självförtroende och i många fall lett till arbete. De deltagare som inte har lyckats få en anställning inom projektets tidsram har ändå uppskattat projektet och känt att de har kommit närmare ett arbete. Den ekonomiska krisen har haft stor inverkan på efterfrågan av arbetskraft. Betydelsen av samverkan mellan kommuner kommer att öka i framtiden enligt kommunkommunikatörernas uppfattning och arbetet med gemensam metodutveckling behöver fortsätta. Arbetsförmedlingens representant i projektet menar att projektet har fungerat bättre och bättre för varje grupp. Många deltagare har haft stor nytta av det stöd de fått. En större tydlighet i kraven på deltagarna och mer motivationsarbete skulle behövts för att ännu fler skulle kunna ha dragit nytta av projektet. De erfarenheter som gjorts i projektet kan vara värdefulla när nu Arbetsförmedlingen kommer att ta över ansvaret för mottagandet av nyanlända flyktingar/invandrare i slutet av Utbildare och arbetsgivare är genomgående mycket nöjda med samarbetet med projektet. Deltagarna har varit väl förberedda för PPP, praktikplatser och utbildningar. Uppföljningen från projektet har fungerat på ett utmärkt sätt och deltagarna har i hög utsträckning uppfattats vara motiverade och målinriktade. Ibland har språket varit ett problem men det har gått att hitta lösningar. Utbildningen av bussförare hos Grönlunds i Malmö är ett lysande exempel. Både utbildaren och deltagarna har lagt ner mycket energi på att förmedla innehållet i utbildningen genom att aktivt arbeta med språket. Se vidare beskrivning i delrapport i appendix. 17

18 6 Projektprocess Under projektets inledande månad informerades olika aktörer om projektets verksamhet, resurspersoner anställdes, möten mellan samverkanspartners ägde rum och kartläggningarna av potentiella projektdeltagare från de medverkande kommunerna inleddes. Schemaläggning och detaljplanering för uppstart av den första Inslussen genomfördes. Strategin för urvalet var att ha kandidater varav sedan 20 kunde väljas. Den första omgången av Inslussen startade som planerat. För alla resurspersoner anordnades en Workshop för att fånga upp idéer och planera för kommande samarbete mellan de medverkande aktörerna. Vid detta tillfälle gjordes också en genomgång av projektets datasystem, Fronter. Det första styrgruppsmötet i projektet hölls i oktober månad. Mötet fokuserade kring en lägesrapport och information om start av en ny grupp deltagare. Den första gruppen avslutade sin Insluss period i slutet av oktober månad. Därefter slussades de in i efterföljande moduler; Prova På Plats (PPP) alternativt riktad yrkesutbildning eller arbetsplatsförlagd utbildning. Utbildningsinsatser hade upphandlats efter att deltagarna hade genomgått en yrkesidentifiering. De områden som var aktuella var truck, lager och logistik, transport, busschaufför, samt bil- och lastbilsmekaniker. Efter yrkesidentifieringen fick deltagarna gå ut på olika arbetsplatser för att få mer inblick i den bransch de valt. Projektet ville också ha ett utlåtande från arbetsgivaren om planeringens relevans utifrån deltagarens förutsättningar. De utbildningsinsatser som upphandlades i detta skede var: Bussutbildning genom Utbildningscentret för kollektivtrafik AB. Städutbildning genom två utbildningsanordnare; Futurum 4Y och AGO konsult. Bokföringskurs för en deltagare. För personer som saknade förmåga att tillgodogöra sig yrkesutbildning upphandlades introduktionsinsatser hos det sociala företaget Xtra Partner. I rapporten till ESF-rådet för december månad noteras att det kan finnas deltagare i projektet med posttraumatiskt stressyndrom. För många av deltagarna var boendesituationen i nordvästra Skåne ett problem. Eftersom man i många fall är trångbodd eller bor inneboende så skapas en stressituation. Signaler som uppmärksammades i projektet var sömnproblem, trötthet, irritation, magproblem, huvudvärk med mera. Projektets ambition var att informera deltagarna om hur man genom friskvårdsinsatser kan hantera problematiken. Kommunkommunikatörerna medverkade regelbundet i Insluss programmet och workshops anordnades månatligen i projektet för erfarenhetsutbyte och planering. I december månad hade kartläggningsaktiviteterna för rekrytering av den andra Inslussgruppen slutförts. P.g.a. det rådande arbetsmarknadsläget behövde en del av utbildningsinsatserna för grupp 1 fortsätta parallellt med att verksamheten för grupp 2 fortsatte. Ett brukarrådsmöte hölls i samband med julavslutning för deltagarna i projektet. Det framkom då bl.a. att deltagarna ville ha ännu mer yrkesinriktad svenska och att de tyckte att det tog för lång tid att gå igenom de olika modulerna i projektet. 18

19 Den andra Inslussgruppen började I denna grupp bedömdes tre huvudspår vara aktuella; bussförarutbildning, lantbruk/odling samt starta eget. De deltagare i den första gruppen som avslutat sina utbildningar sammanfördes med två bemanningsföretag, Effekt Personal och Addecco. Den första Inslussgruppen avslutades Under denna månad fick också deltagarna tillgång till informations- och kommunikationsplattformen Fronter. Dessutom startades grupper för att arbeta med jämställdhetsperspektivet. En kampanj för att intressera odlare inom den s.k. Gröna näringen för att ta emot deltagare från projektet resulterade i att ett antal deltagare påbörjade PPP hos arbetsgivare inom branschen. Ett tiotal deltagare hade genomgått test för bussförarutbildning. En första grupp på 8 deltagare var redan igång med sin bussförarutbildning hos företaget Grönlunds i Malmö. Projektet hade uppmärksammat att det fanns stora anställningsbehov inom kollektivtrafiken. Kontakter skulle tas med flera företag för att säkra tillgång till jobb efter utbildningarna. Under mars månad inledde Utvecklingsnämnden upphandling av utvärderare. Projektet hade redan i september 2008 aktualiserat frågan hos stabsfunktionen men p.g.a. av översyn av riktlinjerna för upphandling så kunde upphandlingsproceduren inledas först ett halvt år senare. I styrgruppsprotokoll från noteras att den beräknade projekttiden på 6 månader var för kort för vissa deltagare. Det bedömdes som viktigt att deltagare kunde fortsätta i projektet till dess att lösningar hittades. Det hade också visat sig svårt att få in kvinnliga deltagare i projektet. Projektet fick även nya lokaler i mars månad I lägesrapport för april månad till ESF-rådet uppgavs att två brukarrådsmöten hade hållits. Det som framkommit var att deltagarna ville ha mer undervisning i svenska för att vara bättre rustade inför yrkesutbildning. De flesta deltagarna upplevde sitt deltagande i projektet som meningsfullt. Samarbetet med det sociala företaget Xtra partner fortsatte med en andra grupp. Från skedde en personalförändring på projektledarposten. Tidigare projektledare övergick till andra arbetsuppgifter inom projektägarens verksamhet och en av projektmedarbetarna utsågs till t.f. projektledare. Vid styrgruppsmöte i maj månad noterades att flera deltagare i projektet har attitydproblem och svårt att förstå vilka regler som gäller för svensk arbetsplatskultur. En positiv nyhet var att 6 av deltagarna i bussutbildningen gjorde sina teoriprov och att de alla hade jobbintervjuer inbokade. Inför starten av den tredje Inslussgruppen diskuterades prioritering av kvinnor eftersom de hade varit underrepresenterade i de två första grupperna. Under maj månad blev avtalet med Framtidsutbildning AB som utvärderare av projektet klart och vi hade ett första möte med projektägaren i slutet av månaden. Det bestämdes också att den tillförordnade projektledaren skulle leda projektet till dess slut. En ny projektmedarbetare rekryterades därför till teamet. 19

20 För de deltagare som inte hade hittat ett arbete efter PPP så fokuserade projektet mycket på jobbsökande och kontakt med Arbetsförmedlingen, bl.a. deltagande i rekryteringsträffar med bemanningsföretag. Deltagare som inte hade fått någon anställning eller reguljär utbildning avslutas med ett måldokument. Den andra Insluss gruppen avslutades Under juli augusti pågick planering och urval av deltagare inför start av Insluss 3 som sedan startade Rekryteringsprocessen hade denna gång resulterat i en grupp med 12 kvinnor och 11 män. I den tredje omgången infördes att deltagarna skulle skriva på ett kontrakt/avtal där deltagaren förband sig att på heltid delta i projektet samt intygade att de hade blivit informerade om och införstådda med att målet med deltagandet i projektet var att bli självförsörjande. Jämställdhetsfrågorna blev ett inslag i programmet för Inslussen. En cykelutbildning inköptes då det visade sig att många deltagare inte kunde cykla. Utvärderingsarbetet var nu i full gång och utvärderarna var med på träffar med både kommunkommunikatörerna och styrgruppen. Projektets första referensgruppsmöte hölls i september månad. Syftet med referensgruppen är att vara ett forum för att diskutera förbättringsområden. Mötet kom i huvudsak att handla om praktikplatser och hur arbetsgivare ser på detta. Från styrgruppsmötet samma månad noteras att: I grupp 3 fanns en stor spridning vad gäller utbildning och yrkeserfarenhet. Identifierade yrkesområden med anställningsmöjligheter var bussförare, städ, bygg, kök/storhushåll samt handel. Ny upphandling av platser för bussutbildning planerades. Yrkesinriktad svenska var ett vedertaget begrepp och metoden ska utvecklas. Deltagarna skulle få stöd av Studie- och yrkesvägledare vid Lärcentrum Kvalitetssäkring av projektet hade inletts genom att personalen gjorde beskrivningar av insatserna i projektet. En kommunikationsplan hade upprättats för att få struktur i kommunikations- och marknadsföringsarbetet. Det var viktigt att utvärderingen lyfte fram implementeringsarbetet. Implementeringen ska vara en stående punkt på styrgruppens agenda i fortsättningen. En ny bussförarutbildning startade i november månad hos Grönlunds i Malmö. Rekrytering för den fjärde gruppen i Insluss inleddes. Vid styrgruppsmötet i november presenterade utvärderarna en delrapport, se appendix. Under punkten implementering noterades att målet var att projektets verksamhet skulle bli ett uppdrag inom enheten Uppdrag Kompetenscenter Norrehed inom Utvecklingsnämndens förvaltning. Urvalsprocessen i den fjärde omgången tog längre tid än i de tidigare grupperna. Det fanns färre deltagare att välja på. Projektägaren menade att kommunkommunikatörerna ibland haft svårt att kommunicera vilka personer som ingick i projektets målgrupp. Arbetet med att 20

21 planera programmet för Insluss upplevdes som lättare än tidigare eftersom man nu kunde bygga på tidigare erfarenheter. Lokalvårdsutbildning med AGO konsult för grupp 3 avslutades med lyckat resultat. Bussförarutbildningen följdes upp och liksom tidigare grupp arbetade den aktuella gruppen ambitiöst för att nå sina mål Den fjärde Inslussgruppen startade Det var åter stor dominans av män i gruppen. De nya deltagarna visade vilja och ambition att ta till sig informationen i Insluss. Deltagarna var dock inte så debattsugna som tidigare grupper. Några deltagare hade svårt att komma i tid. En inventering av utbildningsbehoven resulterade i ett ställningstagande att upphandla utbildningsinsatser inom branscherna truck, lager, logistik, lokalvård samt storkök. Under månaden medverkade projektet i en nationell tematisk konferens i Södertälje. Implementeringsarbetet gick under denna månad in i ett intensivt skede. Projekt, beställare och utförare hade pratat sig samman. Från styrgruppsmötet i februari 2010 noteras följande: Starter för planerade utbildningar bestämda. Projektet levde inte upp till målsättningen i fråga om könsfördelning. Kommunkommunikatörernas insats hade blivit tydligare i projektet. De har lagt ner mycket tid i projektet. En ansökan om budgetrevidering lämnades till ESF-rådet som en följd av att vissa poster inte utnyttjats i planerad omfattning och att det behövdes mer pengar på andra poster. Det står nu klart att projektet ska flytta till Kompetenscenters lokaler på Norrehed. Under flyttperioden behöver projektet avlastning med uppföljning och matchning av PPP. Detta kan genomföras av Enheten Näringsliv och matchning inom Utvecklingsnämndens organisation. En populärversion av projektets metod, innehåll och resultat kommer att sammanställas av en inhyrd journalist. I mars månad startade parallellt med avslutningsfasen av projektet den nya implementerade varianten av projektet under benämningen ARK (Arbete, Resurs, Kompetens). Insatsen vänder sig till invandrare och flyktingar som står långt från arbetsmarknaden och har vilja, motivation och potential att nå den. Deltagarna uppbär introduktions- eller försörjningsstöd. Det finns 15 årsplatser tillgängliga. Insatsen är indelad i tre steg; individuellt kartläggningssamtal, introduktion till arbetsmarknaden samt utbildningar och Prova På Platser som leder till jobb. Implementeringsarbetet fortsatte under april månad. Det innebar bl.a. att hantera lokalfrågor, utrustningsbehov och andra praktiska frågor. Projektteamet gjorde, som en del i kvalitetssäkringen, under april månad klart sina beskrivningar av de olika insatserna. 21

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juni 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Delrapport 1 31 januari 2012 Utvärdering av kompetenslyftet ehälsa i primärvården Projekt: Kompetenslyftet ehälsa Period: December 2011- januari

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: april 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Hallstahammars

Läs mer

Trainee Steget in i yrkeslivet. Utvärderingsrapport

Trainee Steget in i yrkeslivet. Utvärderingsrapport sida 1 av 10 Trainee Steget in i yrkeslivet Utvärderingsrapport Joel Hedlund, European Minds Innehållsförteckning sida 2 av 10 Sammanfattning av projektet 3 Metod/sammanställning av utvärderarens metod

Läs mer

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande.

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande. 23 maj 2014 ESF: Europeiska Socialfonden Programområde 2 Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande Lärande utvärdering

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-00877 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): februari Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt vid

Läs mer

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra?

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Temagruppen Integration i arbetslivet Clara Lindblom Temagruppen Integration i Arbetslivet (TIA) 2014-05-16 Utgångspunkter för studien Utgångspunkter

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Kramfors

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Kramfors Ansökan om medel från Samordningsförbundet Kramfors Namn på Projektet Nytänk Bakgrund Kramfors Kommun har åtagit sig att ta emot ca 60 kvotflyktingar/år. Fr.o.m. deras ankomst till Kramfors startar processen

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

Krav på utvärdering för projekt med större omslutning är 1,5 miljoner EUR

Krav på utvärdering för projekt med större omslutning är 1,5 miljoner EUR Krav på utvärdering för projekt med större omslutning är 1,5 miljoner EUR Sida 1 av 5 Från och med utlysning tre (ansökningsperiod 12 januari-19 februari 2016) ställer Sverige-Norge programmet krav på

Läs mer

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14

Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14 Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14 Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Forsknings- och utvecklingsstiftelse Ämnesområden i fokus är äldreomsorg, äldrevård, hälsofrämjande

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Datum:2010-10-21 Version nr: 1 Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Namn ARBETSGIVARRING SKARPHÄLL DEL 3 Bakgrund Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är ett prioriterat uppdrag

Läs mer

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Analys Syfte och Mål:

Analys Syfte och Mål: Analys Syfte och Mål: Det är ett sviktande befolkningsunderlag i vår region och det geografiska läget är ett gemensamt problem. Det upplevs som svårt att rekrytera och behålla ledarkompetens. Det är få

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad

JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad Juli 2013 JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad JobbMalmö JobbMalmö är en verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad. Genom olika arbetsmarknadsinsatser

Läs mer

Handledning till projektorganisation

Handledning till projektorganisation 2016-02-10 1(5) Handledning till projektorganisation Vem styr vem i insatsen/projektet Vi rekommenderar att insatsägare genomför ett arbetsmöte på temat vem styr vem, där styrgruppsmedlemmarna uppmanas

Läs mer

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration 2007-01-29 20 39 Kommunstyrelsen 2008-02-11 38 95 Arbets- och personalutskottet 2008-01-28 16 38 Dnr 07.13-008 jankf16 Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration Ärendebeskrivning Camilla

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): februari 2014 1. Verksamheten

Läs mer

Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö SpråkSam

Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö SpråkSam Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14 C:a 29 000 anställda Stor andel saknar grundutbildning Omsorgen i Stockholms län Majoriteten av de anställda har annat modersmål

Läs mer

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 1 (6) Datum 2015-05-20 Dnr Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 2 (6) Förslag till ny FINSAM - Aktivitet Bakgrund Under hösten 2014 genomfördes aktiviteten Samverkanskartan idag

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Rapport Författad av Lisa Alm Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Horisont bygger på att hitta vägar för ungdomar till utbildning och jobb, genom ett projekt där flera myndigheter och organisationer samverkar.

Horisont bygger på att hitta vägar för ungdomar till utbildning och jobb, genom ett projekt där flera myndigheter och organisationer samverkar. Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2011-08-29 1(5) Projektplan Horisont Pia Andersson Enhetschef 054-540 50 87 Pia.andersson@karlstad.se Projektplan Horisont Vägledning, information, lärande för

Läs mer

Mätningen är gjord 10 april 30 september Av 9 utskickade enkäter har 9 svar inkommit vilket ger en svarsfrekvens med 100 %.

Mätningen är gjord 10 april 30 september Av 9 utskickade enkäter har 9 svar inkommit vilket ger en svarsfrekvens med 100 %. ABDCE Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning -1-5 LÄRLINGSSYSTEM VÅRD, OMSORG, SKOLA OCH FÖRSKOLA ANN MARONT, PROJEKTLEDARE TFN 5 53 Resultat; Lärling Rekrytering svar från handledarna Rekryteringens

Läs mer

Tillsynsutveckling i Väst

Tillsynsutveckling i Väst Ansö kan öm fö rla ngning av pröjektet Tillsynsutveckling i Va st, dnr 2011-3050030 Länsstyrelsen i Västra Götalands län ansöker om förlängning av projektet Tillsynsutveckling i Väst. Nuvarande projekttid

Läs mer

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning 1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett

Läs mer

Arbetsmarknadsutbildning med Sfi. Samtliga länets 10 kommuner och Älvkarleby kommun

Arbetsmarknadsutbildning med Sfi. Samtliga länets 10 kommuner och Älvkarleby kommun Arbetsmarknadsutbildning med Sfi Arbetsmarknadsutbildning med Sfi Ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen, alla 10 kommuner, Älvkarleby kommun och Länsstyrelsen Gävleborgs län. Nyanlända erbjuds att delta

Läs mer

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: januari 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Tio personer från Wiederströms

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner - Examensarbete av Lina Smith och Petra Hansson, socionomprogrammet inriktning verksamhetsutveckling, Malmö Högskola Kontakt:

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Dokumentation från Sjöbo och Ystad kommuns Arbetsmarknadsnämndens möte 20051212

Dokumentation från Sjöbo och Ystad kommuns Arbetsmarknadsnämndens möte 20051212 Dokumentation från Sjöbo och Ystad kommuns Arbetsmarknadsnämndens möte 20051212 1 Deltagarförteckning arbetsmarknadsnämnden Stefan Lundgren Ordförande Sjöbo Kommun, kommunalråd Bo Nilsson Sjöbo Kommun

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

Projekt Kompetens i förskolan Kungsörs kommun 2009 2011 - den externa utvärderingens slutrapport

Projekt Kompetens i förskolan Kungsörs kommun 2009 2011 - den externa utvärderingens slutrapport Projekt Kompetens i förskolan Kungsörs kommun 2009 2011 - den externa utvärderingens slutrapport 2011 VOK i Västsverige AB Slutrapport författad i juli 2011 på uppdrag av Kungsörs kommun Utvärderare: Marie

Läs mer

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)?

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? - Yrkeskompetenser 30 - Kompetenser motsvarande 29 yrkesämnen - Reell kompetens

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet

Läs mer

SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv

SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv sida 1 av 8 SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv Analys/återkoppling från fokusgrupper och deltagarenkät Joel Hedlund, European Minds sida 2 av 8 Deltagarnas syn på projektet SPIRA Integration

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2013 1. Verksamheten

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

En ljusnande framtid är vår? UFFE Utvecklings- och fältforskningsenheten. En utvärdering av Umeå kommuns satsning på ungdomsjobb mellan åren

En ljusnande framtid är vår? UFFE Utvecklings- och fältforskningsenheten. En utvärdering av Umeå kommuns satsning på ungdomsjobb mellan åren UFFE Utvecklings- och fältforskningsenheten En ljusnande framtid är vår? En utvärdering av Umeå kommuns satsning på ungdomsjobb mellan åren 2010-2013 Jan Hjelte Kristina Westerberg Kajsa Svanevie 2014-12-12

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Dela läslust projektplan

Dela läslust projektplan Dela läslust projektplan Projektets syfte Projektet syftar till att biblioteken i Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala och Värmlands län ska utveckla sin läsfrämjande och litteraturförmedlande verksamhet så att

Läs mer

Merservice inom LSS och särskilda boenden

Merservice inom LSS och särskilda boenden Merservice inom LSS och särskilda boenden Anställningsenheten, JobbMalmö Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-22 1.2 Jahangir Hosseinkhah Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Projekt Redo för jobb! Bakgrund grupp 3

Projekt Redo för jobb! Bakgrund grupp 3 Projekt Redo för jobb! Bakgrund grupp Redovisning av enkät bland deltagare i grupp vid start av projektperiod i januari. Projektet drivs under medfinansiering från Europeiska socialfonden Projektägare

Läs mer

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun VOK AB Delrapport ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Mars 2010 VOK AB Nygatan 24 52330 Ulricehamn Tel: 0321 12105 www.vok.se

Läs mer

Ledarutveckling över gränserna

Ledarutveckling över gränserna Handlingsplan för jämställdhet i (ESF projekt 2011-3030037) Bakgrund Vi vill genom olika ledarutvecklingsinsatser ge deltagarna större möjlighet till en framtida karriär som chef. Programmet genomförs

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för flyktingar och andra nyanlända i Eslövs kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för flyktingar och andra nyanlända i Eslövs kommun Lokal överenskommelse om introduktion för flyktingar och andra nyanlända i Eslövs kommun Samverkande parter Överenskommelsen bygger på en samverkan mellan Arbetsförmedlingen i Eslöv, Eslövs Kommun och

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET SOFINT

PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET SOFINT Ansökan Datum 2015-07-16 Sida 1(1) Individ- och familjeomsorgen Daniel Åhnberg danielo.ahnberg@hellefors.se Mari Grönlund SOFINT c/o Lindesbergs kommun 711 80 Lindesberg PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET

Läs mer

SFI som matchningsverktyg

SFI som matchningsverktyg Region Värmland Britta Zetterlund-Johansson SFI som matchningsverktyg Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Arbetsförmedlingen och länets kommuner startar upp ett stort projekt för att underlätta för

Läs mer

Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö Slutkonferens 22 mars SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14

Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö Slutkonferens 22 mars SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14 Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö Slutkonferens 22 mars SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14 Vad blev resultatet? 30 miljoner 300 kursdeltagare 24 arbetsplatser 30 lärare 50 000 utbildningstimmar Kerstin

Läs mer

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun 101 av 106 Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun Bakgrund Inom Nacka kommun har Arbets- och företagsnämnden via arbets- och företagsenheten ansvar för kundval

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): november 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Projekt: L4U Lean Life Long Learning Ungdom ESF Diarie.Nr: 2009-3020122 VOK AB Förhandsutvärdering & Utvärderingsupplägg ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: KomLär Diarienummer: 2008-3040040 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): April 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: maj 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Två medarbetare från JH Spårservice

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

KURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2010 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET

KURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2010 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET KURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET De 349 föreningarna som tackade ja i mobiliseringsfasen har inbjudits att delta vid projektets andra utbildningsdag.

Läs mer

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006.

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. NOTISAR från studiebesöket utifrån vad deltagarna spontant svarat på frågorna. Ingen har valt att komplettera eller ändra något i efterhand.

Läs mer

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4.

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4. 1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll 2.1 Definition av SAK...flik 1 2.2 SAK planering för klass...flik 2 2.3 Branschöversikt...flik 3 2.4 Individuell handlingsplan...flik

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juni 2012 1. Verksamheten

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 12 februari 2009-2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum: 2012-02-12 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: HP4 Diarienummer: 2009-3020003 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): Oktober 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer