Bättre hälsa hos äldre! Göran Berleen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bättre hälsa hos äldre! Göran Berleen"

Transkript

1 Bättre hälsa hos äldre! Göran Berleen statens folkhälsoinstitut

2 Bättre hälsa hos äldre! Göran Berleen statens folkhälsoinstitut

3 statens folkhälsoinstitut 2003:41 issn: isbn: författare: göran berleen omslagsfotografi: sjöberg, design: sandler mergel tryck: sandvikens tryckeri, sandviken 2003

4 bättre hälsa hos äldre 3 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 7 Åldersutvecklingen 7 Vad är åldrande? 7 Flexiblare livsloppsmönster 8 WHO:s policydokument Aktivt åldrande 9 Äldres inflytande 10 Äldres hälsa; var står vi i dag jämfört med tidigare och jämfört med andra länder? 13 Psykisk ohälsa 13 Tandhälsa 15 Längre liv bättre hälsa? 17 Medellivslängd i olika åldrar, regionala och socioekonomiska skillnader 19 Äldre invandrares hälsa 27 Sjuklighet och dödlighet hos de äldre möjligheter till förebyggande insatser 29 Hjärt- och kärlsjukdomar 29 Cancersjukdomar 31 Diabetes 32 Artros 33 Skador som följd av olycksfall 33 Benskörhet (osteoporos) 34 Nedsatt hörsel 35 Nedsatt syn 36 Inkontinens 36 Värk i rörelseorganen 37 Allergier och överkänslighet 37 Psykisk ohälsa 37 Dödsorsaker hos äldre 41 Levnadsvillkor och levnadsvanor möjligheter till förebyggande insatser 43 Sociala nätverk 43

5 4 bättre hälsa hos äldre Kultur 46 Service och trygghet 47 Utsatthet för våld 47 Boende för äldre 48 Tillgänglighet till utemiljöer 49 Fysisk aktivitet 50 Rökning 53 Kost/övervikt 57 Alkohol 61 Läkemedel/narkotika 62 Folkhälsoarbete hela samhällets ansvar 65 Folkhälsoarbete med fokus på äldre 66 Några goda exempel på folkhälsoarbete med fokus på äldre 69

6 bättre hälsa hos äldre 5 Sammanfattning Utvecklingen av de äldres hälsa har stor betydelse för behoven av vård och omsorg. Denna utveckling kan påverkas genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Att underlätta för äldre att leva ett självständigt liv även med ohälsa och funktionshinder bör vara ett centralt mål för en hälsoinriktad samhällsplanering, men behoven är högst individuella. Ålderspensionärerna är ingen enhetlig grupp. Delaktighet och inflytande är honnörsord och lyfts fram, exempelvis av Världshälsoorganisationen, WHO, som viktiga för de äldres hälsa. De äldres hälsa har utvecklats på ett positivt sätt under hela 1900-talet, men sedan 1997 har medellivslängden för 65-åriga kvinnor inte ökat. Här ligger Sverige efter Japan, Frankrike, Schweiz, Spanien, Australien, Italien och Kanada. De svenska männen ligger i topp tillsammans med Japan. En av förklaringarna till de svenska kvinnornas lägre position är att de röker mer än i ovan nämnda länder, särskilt i åldrarna år. En annan är matvanorna. I Sverige finns regionala skillnader, när det gäller återstående förväntad medellivslängd. En 65-åring i Uppsala, Kronobergs eller Hallands län lever i genomsnitt drygt ett år längre än en 65-åring i Norrbottens eller Västernorrlands län. Än större blir skillnaderna när man jämför kommuner. Störst är skillnaderna för männen. Bland kommuner med lång medellivslängd för både män och kvinnor kan nämnas Danderyd, Härryda och Lomma medan motsatsen gäller för exempelvis Filipstad, Gällivare, Hofors, Ludvika, Malung, Nordanstig och Sundbyberg. Hälsan följer klassmönstren och de olika livsvillkoren. Många speciellt personer med arbetarbakgrund, kort utbildning och låga inkomster rör sig för lite och äter fel. En annan utsatt grupp är äldre invandrare. Det är särskilt angeläget att underlätta deras möjligheter att förändra sina levnadsvanor. Vi vet att det aldrig är för sent. Psykisk ohälsa är fortfarande ett stort problem hos de äldre. När det gäller dödsorsaker är emellertid hjärt- och kärlsjukdomar och cancersjukdomar helt dominerande. Att fysisk aktivitet om så bara en promenad, att hålla på i hushållet eller i trädgården är hälsobefrämjande, börjar bli allmänt känt. För att få tillräcklig aktivitet krävs minst 30 minuter per dag, räknat i promenadtakt på 5 km per timme. Aktiviteten kan vara uppdelad i exempelvis tre pass på 10 minuter vardera. Kommuner, landsting och exempelvis pensionärs- och andra frivilliga organisationer har en viktig roll i att informera om detta. Viktigt är också att utemiljön görs tillgänglig och trygg för de äldre. Det är aldrig för sent att sluta röka. Den positiva hälsoeffekten kommer direkt, men ökar ju längre tid som gått från rökstoppet. Rätt sammansatt kost är viktig och fetma är en ohälsofaktor, men undervikt är också ett allvarligt hälsoproblem för de allra äldsta. Viktigt är också att de äldre känner att de behövs och att de har tillgång till ett socialt nätverk. Anhöriga, grannar, vänner och ideella föreningar har här en viktig

7 6 bättre hälsa hos äldre roll. Kultur i alla former har en positiv inverkan på hälsan. Utbildning, arbete, samhällsengagemang och fritid bör bli parallella spår i alla åldrar och bland annat skapa möjligheter till dem som vill arbeta även efter pensionsåldern.

8 bättre hälsa hos äldre 7 Inledning Vi har i dag stor kunskap om hur vår hälsa påverkas av olika faktorer och om hur hälsan kan förbättras. Det saknas emellertid en samlad lättillgänglig sammanfattning om detta, särskilt med fokus på de äldre. Denna kunskapssammanställning vänder sig till alla intresserade, men kanske främst till politiker och andra beslutsfattare inom stat, kommuner och landsting, hälsoplanerare, samhällsmedicinska enheter, primärvården samt till verksamma inom ideella organisationer och intresseföreningar. Avsikten med rapporten är också att försöka visa några goda exempel på folkhälsoarbete (metoder och arbetssätt) med fokus på äldre med erfarenheter både från Sverige och andra länder. Åldersutvecklingen Sverige har för närvarande efter Italien, Grekland och Japan världens äldsta befolkning. Vid senaste årsskiftet var 1,5 miljoner personer 65 år och äldre; 17,2 procent av befolkningen. 10 procent av de äldre är utländska medborgare eller födda utomlands och denna andel ökar mycket snabbt. Antalet invånare 65 år och äldre kommer att vara relativt konstant fram till år 2009 för att sedan öka kraftigt på grund av de stora ålderskullarna födda År 2010 beräknas andelen 65 år och äldre vara 18,6 procent och 2030 beräknas den till 22,6 procent. Den största ökningen beräknas, enligt SCB:s senaste prognos (maj 2003), ske i åldersgruppen 85 år och äldre, som ökar från år 2002 till cirka år Eftersom många drabbas av ohälsa efter åttioårsåldern är det också viktigt att konstatera att antalet personer 80 år och äldre ökar kraftigt, men att ökningen i huvudsak är koncentrerad till 2020-talet, framför allt den senare delen, och återigen är det åldersgruppen födda som påverkar detta. SCB:s prognos bygger på en fortsatt ökning av medellivslängden med cirka 0,1 år varje år (något snabbare för männen), vilket ger en medellivslängd på 81,9 år för män och 85,0 år för kvinnor år SCB konstaterar emellertid att prognosen är starkt beroende av utvecklingen på hälsoområdet. Som framgår av tabellen på sidan 21 har utvecklingen av medellivslängden för kvinnor inte varit sådan de senaste fem åren, särskilt gäller detta äldre kvinnor. Vad är åldrande? Trots att det finns mycket kunskap om äldres hälsa, i vart fall för åldrarna år, genom SCB:s undersökningar om levnadsförhållanden (ULF), dödlighet, medellivslängd och om levnadsvillkoren, saknas i stor utsträckning grundläggande kunskaper om åldrandet.

9 8 bättre hälsa hos äldre I den senaste folkhälsorapporten från Socialstyrelsen konstateras på sidan 193ff bland annat att åldrandet utgörs av komplexa biologiska, psykologiska och sociala processer, men att det inte finns en allmänt accepterad definition. Det är en långsam, successiv process utan bestämda gränser och variationen mellan människor är stor. Människors funktioner försämras med stigande ålder, men medvetenheten ökar om att åldrandet också innebär positiva processer, framför allt vad gäller psykisk och social förmåga. Mycket som verkar vara biologiska åldersförändringar är effekter av miljöfaktorer, såsom förslitningar på grund av felaktigt rörelsemönster, olämpliga arbetsställningar, osunda matvanor, inaktivitet, rökning och så vidare. Ett exempel är osteoporos eller benskörhet, som leder till urkalkning av skelettet och ökad risk för benbrott. Detta är i grunden en biologisk åldrandeprocess, men den kan förvärras påtagligt av livsstilsfaktorer. Hälften av alla kvinnor och 25 procent av alla män drabbas av benskörhet. Ett annat exempel är muskelstyrka. Variationen i muskelstyrka mellan individer beror till cirka 40 procent på ärftliga faktorer, men den kan uppehållas eller förbättras med fysisk träning. Hälsoförändringar under åldrandet kan ha sin orsak i beteenden, vanor och ovanor som grundlagts under år eller ännu längre. Med detta perspektiv kan man inse att förebyggande åtgärder bland yngre och medelålders kan minska ohälsa och funktionsnedsättning under ålderdomen. Man kan må bra trots sjukdomar och handikapp. En bra ålderdom, eller det som brukar betecknas som det goda åldrandet, kännetecknas av god hälsa i hög ålder med liten eller ingen funktionsnedsättning, personlig tillfredsställelse, aktivt engagemang i livet, meningsfull sysselsättning, bibehållen uppfattningsförmåga, god motorik, psykologiskt välbefinnande och samstämmighet mellan önskade och uppnådda mål. Det är också viktigt med uppskattning från familj och vänner och att känna tillfredsställelse med eventuellt arbete och fritid, eventuell inkomst och bostad. Det är väl känt att levnadsförhållandena totalt sett ekonomi, boende, social klasstillhörighet etcetera har stor betydelse för hälsan. Äldre individer i allmänhet och äldre kvinnor i synnerhet, har en sämre välfärd än resten av befolkningen vad gäller hälsa, inkomst, politiska resurser, sociala relationer och oro för att utsättas för våld (Kommittén Välfärdsbokslut 2001; SOU 2001:79). En sund livsstil och hälsa följer även klassmönstren. Risken för ohälsa är störst bland ensamstående och utrikesfödda personer i åldern år, som har de lägsta inkomsterna. Pensionärer med lägre inkomster är mindre aktiva, såväl fysiskt, socialt och kulturellt, har ett svagare socialt nätverk och är mindre gynnade när det gäller boendevillkor (Äldrecentrum, Äldres hälsa och välbefinnande. 2001). Flexiblare livsloppsmönster Med flexiblare livsloppsmönster kan utbildning, arbete, samhällsengagemang och fritid bli parallella spår i alla åldrar och inte bara aktiviteter förknippade med vissa åldrar. Flexiblare livsloppsmönster kan bidra till en frigörelse från roller och begräns-

10 bättre hälsa hos äldre 9 ningar som i dag utgår från uppdelningen av livsloppet i avgränsade fack. Den frigörelsen behöver inte begränsas till åren kring pensionsåldern och därefter. Större möjligheter till karriär och vidareutbildning i 50-årsåldern skulle också kunna underlätta för människor att ägna mer tid åt bland annat sina barn när man är i 30- och 40-årsåldern. Det nya pensionssystemet understödjer flexibla kombinationer av förvärvsarbete och pensionering, men också ekonomiska incitament för förvärvsarbete högt upp i åren. Även förvärvsarbete efter 70 års ålder bidrar till att höja pensionssumman. Kvinnors ökade förvärvsarbete under 1900-talet visar att livsloppsmönster kan ändras på ganska kort tid. Samtidigt måste sådana livsloppsförnyelser få tillåtas ta tid. Ytterst berör de människors förväntningar på livet och samhället (SENIOR 2005; Riv ålderstrappan. SOU 2002:29, sidan ). SENIOR 2005 pekar vidare i sitt diskussionsbetänkande på att politiska insatser inom olika områden bör inriktas på att främja nya och mer flexibla livsloppsmönster som alternativ till de kronologiskt bundna mönster som i dag dominerar. En mångfald av nya kombinationer behöver stimuleras. Effekterna på hälsoutvecklingen måste följas noga, bland annat med beaktande av skillnader mellan kvinnor och män och grupper med olika ekonomiska förhållanden. Flexiblare livsloppsmönster får exempelvis inte leda till ytterligare dubbelarbete för kvinnor, ökade socioekonomiska skillnader eller en ny kravkultur när det gäller aktivitet i hög ålder. Hittills har emellertid den faktiska pensionsåldern sjunkit och är nu enligt Riksförsäkringsverkets statistik i genomsnitt 58 år för kvinnor och drygt 59 år för män. Enligt en TEMO-undersökning, där 857 personer i åldrarna år har intervjuats, svarar 31 procent att de skulle velat gå i pension senare än de faktiskt gjorde (DN Debatt 9/7 2003). Deras skäl var både sociala (att de saknar arbetslivets gemenskap och känslan av att göra nytta) och ekonomiska; att pensionen är för låg. WHO:s policydokument Aktivt åldrande WHO har utarbetat ett dokument Aktivt åldrande, som antogs vid ett FN-möte i Madrid våren Rapporten pekar på tre viktiga hörnpelare för ett aktivt åldrande; deltagande, hälsa och trygghet. Med deltagande menas vikten av att skapa möjligheter till arbete, sysselsättning och kulturella aktiviteter. WHO använder 60 år för att definiera äldre. I denna kunskapssammanställning används 65 år, eftersom denna ålder för närvarande utgör den vanligaste formella pensionsgränsen. Dokumentet pekar också på vikten av deltagande från sektorer utöver hälso- och sjukvård; utbildning, arbetsmarknad, socialtjänst, byggnads- och transportsektorn samt finans- och rättsväsendet. Särskild uppmärksamhet bör ges äldre fattiga, som bor i glesbygdsområden. Förebyggande av olycksfall pekas ut som ett viktigt område, liksom att anpassa bostäder, offentliga byggnader och transporter för funktionshindrade. Viktigt är också möjligheter till ett livslångt lärande. Det poängteras också att livskvaliteten för personer med funktionshinder och kroniska sjukdomar bör förbättras. För att förhindra ensamhet och isolering bör grupper och aktiviteter som drivs av äldre stödjas. Kontakter mellan generationer i boende

11 10 bättre hälsa hos äldre och vardagsliv är också viktiga. Ett samhälle för alla åldrar bör uppmuntras exempelvis genom gemensamma aktiviteter i skolor och i lokalsamhället. När det gäller tobak framhålls bland annat att även äldre bör ges stöd att sluta röka. För att förbättra möjligheten till fysisk aktivitet bör det finnas tillgång till trygga promenadområden. Stöd bör ges till aktivitetsledare och information om vikten av fysisk aktivitet. Andra områden som utvecklas mer senare i denna kunskapssammanställning är kost, tandhälsa, alkohol och läkemedel. WHO-rapporten pekar också på vikten av att ge stöd till att utveckla problemlösningsförmåga för att förbättra det psykiska välbefinnandet. Viktigt är även att all personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten utbildas om åldrandet och om hur man aktiverar äldre bland annat genom sociala nätverk samt i att identifiera äldre personer som riskerar att utsättas för ensamhet och isolering. Pensionärsorganisationernas arbete bör stödjas aktivt. Våld mot äldre (fysiskt, sexuellt och psykiskt), liksom ekonomiskt utnyttjande och vanvård är också problem som måste erkännas. Alla samhällsgrupper bör utbildas om detta. Äldres inflytande Äldres inflytande i samhället kan mätas genom representation i politiska församlingar och genom valdeltagande. Andelen riksdagsledamöter som är 65 år och äldre utgjorde vid det senaste valet 2 procent (lika för män och kvinnor), vilket är en minskning med 1 procentenhet sedan föregående val. I landstingsfullmäktige utgör de äldres andel 8 procent (9 procent bland männen och 8 procent bland kvinnorna). För både män och kvinnor har en ökning med två procentenheter skett sedan föregående val. Jämfört med 1994 har kvinnors andel ökat från 2 procent. Äldre i storstäder och större städer (totalt ) röstade i större utsträckning (81 procent) än i övriga riket, där totalt 78 procent (av totalt ) röstberättigade röstade. Även i kommunfullmäktige har de som är 65 år och äldre ökat sin andel de senaste två valen. Kvinnorna har fördubblat sin andel från 3 till 6 procent, medan männens andel ökat från 6 till 11 procent. När det gäller valdeltagande till riksdagen röstar de äldre i betydligt större utsträckning än de yngre. I genomsnitt röstade 81 procent av de röstberättigade år I åldrarna år röstade 89 procent och i åldrarna röstade 88 procent. För åldersgruppen 75 år och äldre sjönk deltagandet till 73 procent. Män röstar i större utsträckning än kvinnor från 65 år och uppåt, medan motsatsen gäller för dem som är yngre än 65 år. Gifta män och kvinnor röstar i betydligt större omfattning än ogifta. Särskilt gäller detta för dem som är 65 år och äldre. Höginkomsttagare röstar i större utsträckning än låginkomsttagare. Den högsta andelen fanns bland män som tjänade mer än per år och var 65 år och äldre; 96 procent.

12 bättre hälsa hos äldre 11 Även i landstingsvalet röstade äldre i större utsträckning än yngre. Bland män i åldrarna år röstade 88 procent jämfört med genomsnittligt 77,4 procent och bland kvinnorna röstade 85 procent i åldrarna och 82 procent i åldrarna år jämfört med genomsnittligt 78,4 procent. I valet till kommunfullmäktige är bilden ungefär densamma som i landstingsvalet. Utländska medborgare röstar i betydligt mindre omfattning än svenska; 31 procent av männen och 39 procent av kvinnorna röstade i kommunvalet år Bland män i åldrarna år röstade 40 procent och i åldrarna 70 år och däröver 35 procent. Bland kvinnor röstade 44 procent i åldersgruppen år och 28 procent i åldersgruppen 70 år och äldre. Den högsta röstandelen återfanns hos kvinnor i åldrarna år. Störst skillnad finns bland utländska medborgare i olika inkomstgrupper. Bland dem som var 65 år och äldre och tjänade mindre än kr per år röstade ungefär 30 procent, medan bland dem som tjänade mer än röstade 64 procent av männen och knappt 60 procent av kvinnorna. Män från Chile hade den högsta andelen röstande bland de äldsta.

13

14 bättre hälsa hos äldre 13 Äldres hälsa; var står vi i dag jämfört med tidigare och jämfört med andra länder? Sammantaget kan sägas att den självrapporterade hälsan bland äldre (65 84 år) har förbättrats under den senaste tjugoårsperioden även om bilden inte är entydig (Folkhälsorapport 2001, sidan 197). Liknande resultat redovisas från Norge (Hjort PF. Fysisk aktivitet og eldres helse gå på! Tidskrift for Den norske laegeforening 2000;120: ) och USA (Kommer det att finnas en hjälpande hand? Bilaga 8 till LU 1999/2000). Rörelseförmågan hos de äldre har förbättrats, andelen med rörelsehinder har minskat liksom andelen med svårigheter att klara sina dagliga sysslor. Synförmågan har förbättrats medan hörseln försämrats i vissa grupper. Lättare psykiska besvär rapporteras i mindre utsträckning än tidigare. Kvinnor har värk i större omfattning än män. Vissa typer av värk minskar i samband med pensioneringen, vilket torde hänga samman med att den fysiska belastningen minskar. En sådan tendens finns exempelvis för ryggvärk, i synnerhet bland män. Förekomsten av värk minskade under 1980-talet för både män och kvinnor men har ökat under 1990-talet. Svår värk minskade dock bland åriga män även under 1990-talet. Kvinnor med arbetarbakgrund är den grupp som i störst omfattning lider av värk. Ökningen under 1990-talet i åldrarna år förefaller emellertid ha skett främst bland män och bland kvinnliga tjänstemän. Rörligheten har förbättrats i alla socioekonomiska grupper både bland kvinnor och män, men problem är fortfarande vanligare bland dem som haft arbetaryrken. När det gäller männen förstärks skillnaderna mellan arbetare och tjänstemän med ökande ålder. För kvinnor däremot minskar dessa skillnader med stigande ålder (Folkhälsorapport, 2001 sidan 200). Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa är fortfarande ett stort problem hos de äldre. Enligt en beräkning (Folkhälsorapport 2001, sidan 203) finns det cirka äldre med depression, med ångesttillstånd och med psykotiska tillstånd. I yngre åldrar är depression vanligare bland kvinnor än bland män. Denna skillnad jämnas ut med åldern, men eftersom kvinnor lever längre än män är det ändå fler kvinnor än män som får diagnosen i högre åldrar. Självmordsrisken är betydande vid depression hos äldre, framför allt hos äldre män. Självmorden har emellertid minskat avsevärt hos män under den senaste trettioårsperioden; nästan 50 procent bland dem som är 65 år och äldre. Ändå är frekvensen nästan dubbelt så hög bland män i åldrarna 75 år och äldre som för män totalt, och fyra gånger så hög som för kvinnor i motsvarande åldrar (källa: dödsorsaksregistret för år 2001). År 2001 begick 231 män och 99 kvinnor i åldrarna 65 år och däröver

15 14 bättre hälsa hos äldre självmord, vilket sammanlagt innebar 28 procent av samtliga registrerade självmord. Till detta kommer dödsfall i skadehändelser med oklar avsikt, det vill säga misstänkta självmord; 28 för män och 32 för kvinnor i åldrarna 65 år och äldre, vilket sammanlagt innebär 17 procent av samtliga registrerade fall i Sverige Det är emellertid betydligt fler som dör av hjärt- och kärlsjukdomar och cancer i dessa åldrar, vilket redovisas i avsnittet om dödsorsaker senare i denna rapport. Demenstillstånden ökar markant med stigande ålder. Det förekommer dock att demenssjukdomar debuterar redan i årsåldern. Den vanligast förekommande är Alzheimers sjukdom som svarar för cirka 60 procent, och är något vanligare bland kvinnor än bland män. Demenssjukdomarna är livslånga och medför svårt psykiskt lidande för de drabbade och deras anhöriga. De leder till omfattande handikapp. Ångest och sömnstörningar är också vanliga, främst tidigt i demensförloppet. Antalet med måttlig till svår demens uppskattades 1995 till cirka personer och med mild/måttlig/svår till cirka , men enligt en beräkning gjord av europeiska demensforskare rör det sig om färre. I åldern år beräknas cirka 1 procent lida av någon demenssjukdom, i åldern är motsvarande siffra omkring 3 procent. Förekomsten fördubblas därefter vart femte år och i åldrarna över 90 år uppskattas 21 procent lida av demens (Folkhälsorapport 2001, sidan 204). Det finns ett starkt samband mellan hjärt- och kärlsjukdom och demens. Vid en forskarkonferens i juli 2002 i Stockholm om Alzheimers sjukdom konstaterades bland annat att högt blodtryck och höga blodfetter ökar risken att få Alzheimers sjukdom 4 5 gånger (finländsk studie). Kolesterol, som är upphov till båda riskfaktorerna, betyder mer än det genetiska arvet, vilket var obekant bara för några år sedan. Flera andra studier som presenterades vid konferensen, bekräftade att Alzheimer är en välfärdssjukdom, det vill säga vanligare i länder där mer fett konsumeras. I DN 29/ redovisas en amerikansk studie som visar att diabetes fördubblar risken att drabbas av Alzheimers sjukdom och att redan förstadier till diabetes innebär en ökad risk. Det finns också ett samband mellan socioekonomisk status och Alzheimers sjukdom. Arbetare som saknar utbildning eller har kort sådan och de som arbetar hemma löper dubbelt så stor risk att drabbas av sjukdomen jämfört med personer som har arbete med högre status, konstaterade Walter Kukull från Washingtons universitet. För tio år sedan trodde forskarna att rökning skyddade mot Alzheimers sjukdom. I dag är forskarna inte längre överens. Forskaren Monique Breteler från Nederländerna presenterade vid konferensen i Stockholm flera studier som pekar mot att rökning verkar öka risken för Alzheimers sjukdom. Även stillasittande, isolerat och passivt liv ökar risken. Kvinnor i alla åldrar, även de äldre, har psykiska besvär, såsom ängslan, oro eller ångest eller besvär med sömnen i betydligt större omfattning än män. Dessa besvär ökade något bland åriga män och kvinnor under första delen av 1990-talet, men har därefter tenderat att minska, ett mönster som delvis funnits i hela befolkningen. Från 1980-talets början har dock lätta besvär av ängslan, oro och ångest minskat, dels bland kvinnorna i denna åldersgrupp, dels också bland både män och kvinnor i åldrarna år. Andelen som uppger svåra besvär av ängslan, oro eller

16 bättre hälsa hos äldre 15 ångest har varit relativt konstant bland såväl män som kvinnor under samma period. Omkring en tredjedel av männen uppgav att de hade sömnbesvär år (Folkhälsorapport 2001, sidorna ). Tandhälsa Riskfaktorer för äldres tandhälsa är minskad salivavsöndring, bland annat orsakad av åldrande, läkemedel och ökning av kariesframkallande bakterier. Slemhinnorna blir tunnare och därmed lättare säte för svampinfektion. Den del av tandytan där bakterier kan fastna ökar, vilket också ökar kraven på tandhygien (Äldrecentrum, Folkhälsorapport 2001, sidan 73). Många äldre får som följd av bland annat försämrad motorik allt svårare att på egen hand klara av sin munhygien, vilket medför ökad bakteriebeläggning på tänderna. Särskilt utsatta är rökare. Problem såsom tandköttsinflammation och tandlossning samvarierar med lägre funktionsgrad i skelett, lungor, hjärta, muskler och kognitiva funktioner samt sämre hörsel, syn och subjektiv hälsoupplevelse (H 70- undersökningen, se nedan). Dessa samband fanns oberoende av tobaksrökning och socioekonomiska faktorer. Sambanden var starkast hos män och 10-årsöverlevnaden var högre hos 70-åriga män med bra tandstatus än hos de tandlösa (Liv till åren, Folkhälsoinstitutet, 1998, sidan 144). Enligt H 70-studien i Göteborg (följer hälsoutveckling och dödlighet hos män och kvinnor födda 1901/02, 1906/07, 1911/12 och framåt vart femte år, från det att de fyllt 70 år) var drygt hälften av 70-åringarna tandlösa år Fem år senare var andelen 38 procent, 1981 var den 35 procent och 1992 så låg som 17 procent. Dessa resultat bekräftas i SCB:s ULF-undersökningar, som visar att tandhälsan förbättrats den senaste tioårsperioden. Andelen äldre med enbart egna tänder har ökat bland både kvinnor och män. Det är dock stora sociala skillnader i fråga om tandhälsa. Före detta arbetare har betydligt sämre tandstatus än tjänstemän; 30 procent av manliga och 28 procent av kvinnliga före detta arbetare i åldrarna hade enbart egna tänder jämfört med drygt 60 procent av manliga och kvinnliga före detta tjänstemän. (Folkhälsorapport 2001 sidan 205). Tandlöshet är också vanligare bland invandrare än bland infödda svenskar (Liv till åren, sidan 143). Upprepade tvärsnittsstudier i ett flertal landsting i Sverige och nordiska grannländer visar på en positiv utveckling av tandsjukdomarna karies och tandlossning bland äldre. Ett exempel är en undersökning i Jönköping, som visade att karies och tandlossning hos 70- och 80-åringar undersökta år 1993 var påtagligt lägre jämfört med motsvarande åldersgrupper Det förbättrade tandhälsotillståndet hos äldre beror sannolikt på flera samtidiga samhällsförändringar som skett under och 1980-talen; förbättrad hälso- och sjukvård och tandvård för de äldre, mer preventiva orsaksinriktade insatser mot karies och tandlossning (fluor, tandhygienister), förbättrad munhygien och bättre kost. Studier visar att förekomst av tandsjukdomar ökar med åldern. Longitudinella undersökningar av åringar i Göteborg och åringar i Umeå pekar på

17 16 bättre hälsa hos äldre ökad risk för tandsjukdomar. Bidragande orsaker är minskad saliv, bland annat på grund av åldrande och ökning av kariesframkallande bakterier. Den ökade risken för försämrad tandhälsa är sekundära effekter av ökad sjuklighet med funktionsnedsättningar, kroppsligt och socialt åldrande med minskad vitalitet samt en hög läkemedelskonsumtion. Enligt en amerikansk enkätstudie omfattande drygt män som arbetar inom hälso- och sjukvård ökar alkoholkonsumtion risken för tandlossning. Riskökningen var cirka 40 procent och konsumtion av rödvin medförde en något högre risk än övriga drycker, men skillnaden var inte statistiskt säkerställd (Pithipat W. Merchant AT, m fl. Dental Research 203;82:509-13). Flera landsting har börjat med uppsökande verksamhet gentemot äldre i vilken ingår munhåleundersökning hos tandläkare (Liv till åren, sidorna ).

18 bättre hälsa hos äldre 17 Längre liv bättre hälsa? Dödstalen bland de äldre har sjunkit kraftigt under och 1990-talet, vilket lett till ökande medellivslängd. Socioekonomiska skillnader i dödlighet kvarstår åtminstone till 89 års ålder, men är mindre än bland förvärvsarbetande. Detta kan bero på att sjuka personer dött i lägre åldrar. Bland män är överdödligheten cirka 25 procent högre bland ensamstående som är år än bland sammanboende, däremot är det ingen skillnad bland kvinnor. Socioekonomiska skillnader i dödlighet kvarstår även efter kontroll för dåligt hälsotillstånd. Personer med funktionsnedsättning (har nedsatt syn eller rörelsehinder, klarar inte av städning eller inköp av livsmedel eller matlagning) har cirka 50 procents överrisk för förtidig död jämfört med dem, som inte har sådan funktionsnedsättning med hjälpbehov. Trots att kvinnor oftare rapporterar ohälsa och hjälpbehov är deras medellivslängd längre (Folkhälsorapport, 2001, sidan 206). Med SCB:s hälsoindex, ett mått där man kombinerar dödlighet och sjuklighet, kan ett förväntat antal levnadsår, dels med full hälsa, dels med nedsatt hälsa i åldersintervallet år räknas fram. Den förväntade återstående medellivslängden har ökat varje år hos både män och kvinnor. Endast en del av åren är fria från sjukdom. Förlängning av livet efter 65 år har under den senaste tjugoårsperioden enligt SCB:s beräkning inneburit 0,2 ytterligare år med full hälsa för både män och kvinnor i åldrarna år. Antalet hälsovägda levnadsår, det vill säga där levnadsår med nedsatt hälsa räknas med lägre vikt, har under samma period ökat för män med 2,1 år och för kvinnor med 1,6 år i dessa åldrar (Folkhälsorapport 2001 sidan 207). En H 70-studie av de tidigare nämnda tre grupperna visade att de två yngre (1906/07 och 1911/12) hade lägre dödlighet än den äldsta gruppen (1901/02), men att det inte fanns någon skillnad i dödlighet mellan de två yngre. Den minskade dödligheten i de två yngre åldersgrupperna var mer uttalad bland dem som bodde kvar i sina hem och som uppgett att de kände sig friska, inte kände sig ensamma och inte hade nedsatt rörelseförmåga eller vårdbehov. Även bland dem som hade en eller flera sjukdomar hade dödligheten minskat. Det förefaller således som om det i huvudsak är år av hälsa som lagts till livet, trots att människor med en eller flera sjukdomar också lever längre. Men skillnaden mellan åldersgrupperna är mycket liten. En jämförelse över tiden har också kunnat göras genom att forskarna genomfört en interventionsstudie (Intervention av äldre i Göteborg; IVÄG). Resultaten redovisas bland annat i Longer life Better life. Studies on mortality, morbidity and quality of life among elderly people. (Katarina Wilhelmson. Akademisk avhandling, Socialmedicin och geriatrik, Samhällsmedicinska institutionen, Göteborgs universitet 2003.) Vid en konferens anordnad av Statens folkhälsoinstitut och Institutet för framtidsstudier i november 2003 presenterades nya uppgifter om hälsoutvecklingen hos de äldre. Katarina Wilhelmson presenterade preliminära resultat från H 70, som inte visar på någon ytterligare hälsoförbättring för män födda 1922 och För

19 18 bättre hälsa hos äldre kvinnor i motsvarande åldrar tyder resultaten på ett försämrat hälsoläge. Vid samma konferens redovisades preliminära resultat från SWEOLD-studien, som har jämfört dem som är 77 år och äldre i den panel som utgör levnadsnivåundersökningen och som pågått sedan 1968 (med intervjuer 1968, 1975, 1981, 1992 och 2002). Den analys, som nu gjorts, jämför 1992 med 2002 och omfattar 537 personer 1992 (bortfall 5 %) och 561 personer 2002 (bortfall 12 %). Resultaten från SWEOLD pekar på att den positiva hälsoutvecklingen brutits, särskilt för män i åldrarna år, där hälsoläget försämrats. Även SCB:s ULF-undersökningar för år 2000 och 2001 antyder en försämrad hälsoutveckling i åldersgrupperna år. Orsakerna till detta kan vara att fler än tidigare överlever med olika handikapp (i hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer) än tidigare.

20 bättre hälsa hos äldre 19 Medellivslängd i olika åldrar, regionala och socioekonomiska skillnader Sverige har sedan många år en i jämförelse med andra länder hög medellivslängd. Periodvis har en ökad medellivslängd delvis kunnat förklaras med minskad dödlighet i åldrarna 0 19 år, där Sverige nått längst av alla. Svenska och japanska män lever längst i världen (77,5 respektive 78,1 år 2001). Under 2002 ökade den förväntade återstående medellivslängden i Sverige för män med ytterligare 0,2 år. Den förväntade återstående medellivslängden för 65-åriga män var ,5 år i Sverige och 17,0 år i Japan. I Australien, Kanada, Frankrike, Grekland, Nya Zeeland, Spanien och Schweiz förväntades 65-åriga män 1999 leva lika länge som i Sverige. Sedan dess har medellivslängden i Sverige ökat ytterligare för män (till 16,9 år). Den återstående förväntade medellivslängden för exempelvis en 65-åring ett visst år räknas fram utifrån dödligheten för dem som är 65 år och äldre. Man får då fram en förväntad medellivslängd (ett genomsnittsvärde) vid denna tidpunkt. Svenska kvinnor ligger inte lika bra till i en internationell jämförelse som männen var den förväntade medellivslängden 82,1 år. För japanska kvinnor var den då 84,9 år och för kvinnor i Frankrike 83,0, Italien och Spanien 82,9 samt Schweiz 82,8 år. För 65-åriga kvinnor var den förväntade medellivslängden 1999 i Sverige 19,9 år mot 21,9 år i Japan. I Frankrike var den 21,0, i Schweiz och Spanien 20,5, i Australien, Italien och Kanada 20,2 20,3 år (Källa: OECD). År 2002 rapporterades japanska kvinnor ha en förväntad medellivslängd på 84,9 år, medan svenska kvinnor ökat sin medellivslängd till 82,1 år. Svenska kvinnor har inte haft samma positiva utveckling som män i Sverige och kvinnor i flera andra länder. Svenska kvinnor i åldrarna år röker mer än männen och mer än kvinnor i ovanstående länder. Dubbelarbete, det vill säga arbete i hemmet vid sidan av det vanliga arbetet, är vanligare för kvinnor och skapar en stressituation som påverkar hälsa och dödlighet. Enligt statistik från EU sover till exempel i genomsnitt en person från Frankrike en timme mer än en svensk. Skillnader i kostvanor mellan svenska kvinnor och kvinnor i Japan och medelhavsländerna inverkar också. Svenska kvinnor har (tillsammans med de danska), enligt OECD, den i särklass högsta förvärvsfrekvensen i industrivärlden, något som ofta glöms bort i diskussionen om den svenska ohälsan (sjukskrivningarna). Att vara arbetslös är en ohälsofaktor, men en för hård belastning och arbeten där man inte kan påverka sin arbetssituation är också en ohälsofaktor. Enligt en artikel i tidningen Lancet (DN 5/7 2002, sidan 5) konstateras i en brittisk studie att risken för hjärtinfarkt halveras om man slutar röka. Även motion (minst en halvtimme per dag) minskar risken. Om människorna tog konsekvensen av denna kunskap skulle stroke och hjärtinfarkt kunna minskas med fyra femtedelar. Till detta kommer positiva effekter på olika cancerformer (lunga, grovtarm, bröst, strupe,

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket

Läs mer

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9)

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9) Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3 Stockholms län Botkyrka 142 41-123 -158-12 -20 7 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 -134 Danderyd 114 244 73 9 41-20 -2 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 448

Läs mer

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Andel (%) av befolkningen 80+ med Andel (%) av befolkningen 80+ med 10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Kommuner 2010 2011 2010 2011 % % % % Genomsnitt riket 46,9 46,0 31,6 30,4

Läs mer

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre.

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre. Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012 Hela riket Hela riket Kommun / Län Andel 55 år och äldre Antal samtliga Antal 55 år och äldre Riket 29% 182840 52130 Stockholms län

Läs mer

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Bilaga till Helårsstatistik 2009 Fastighetsregistrets allmänna del, innehåll per den 31 december 2009 1(8) Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Antal levande objekt i Fastighetsregistrets

Läs mer

Kommunranking 2011 per län

Kommunranking 2011 per län Kommunranking 2011 per län Stockholms län Södertälje 1 9 27,64 Stockholm 2 18 25,51 Sigtuna 3 27 22,85 Upplands Väsby 4 40 21,32 Botkyrka 5 45 20,99 Sundbyberg 6 49 20,24 Huddinge 7 51 20,21 Nacka 8 60

Läs mer

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 1 of 18 * Skatteverket StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare Typ Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 2 of 18 Län Antal köpare Typ Blekinge län

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; ÅFS 2010:5 Publiceringsdatum:

Läs mer

Statistik över rutavdraget per län och kommun

Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistiken visar förändringen i antal personer som gjort avdrag för hushållsnära tjänster, så som hemstädning, trädgårdsarbete och barnpassning mellan första

Läs mer

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0%

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0% Kommun Total årlig elräkning Elkostnad varav elcert Nätavgift Elskatt Moms Skatt+elcert +moms Andel skatt+elcert +moms Blekinge Olofström 30 304 kr 12 288 kr 723 kr 6 365 kr 5 589 kr 6 061 kr 12 373 kr

Läs mer

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010 * Skatteverket Antal personer som deklarerat elektroniskt per 2 maj 2011 - sista dag för deklaration Bästa kommun i respektive län Stockholm Järfälla 1 70,3% 10 482 11 446 7 878 4 276 938 35 020 49 790

Läs mer

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22)

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22) April 2012 1( 22) 01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0

Läs mer

Resultat 02 Fordonsgas

Resultat 02 Fordonsgas Resultat Geografiskt Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka E.ON Boxholm Bromölla

Läs mer

Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun

Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun Skåne län 4 34 Täby kommun Stockholms län 6 33 Karlstads

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; ÅFS 2007:2 Utkom

Läs mer

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 2015-11-18 Finansdepartementet Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 Fördelningen mellan kommunerna

Läs mer

Konsumentvägledning 2013

Konsumentvägledning 2013 Konsumentvägledning 2013 Kartläggning gjord av Sveriges Konsumenter och Konsumentvägledarnas förening Saknar konsumentvägledning helt el. under skamgräns Konsumentvägledning över skamgräns Kommunen köper

Läs mer

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar Bilaga 2 Värdefaktorn ortstyp för byggnadskategorierna 17. Byggnadskategori, 14 För värdefaktorn ortstyp ska na indelas enligt följande för byggnadskategorierna 1 oljeraffinaderier eller petrokemiska industrier,

Läs mer

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida Folkbibliotek 2008 Resultat på kommunnivå Börjar på sida Tabell 5:1. Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter kommun. 2 Tabell 5:2. Personal, andel kvinnor och män samt antal årsverken

Läs mer

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking Statistiken är hämtad från Arbetsförmedlingens siffor över hur många hjälpmedel som har skrivits ut under åren 2009-2011 samt hur många med en funktionsnedsättning som har varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort;

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; beslutade den xx 2013. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 3 första stycket körkortsförordningen (1998:980). 1

Läs mer

Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012

Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012 Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012 Webbgranskningen genomfördes sommaren 2011. I mars 2012 gjordes uppföljningen på frågan Överklagan. Mer info finns om du klickar på de röda trekanterna

Läs mer

Hjälpens utförande. Hjälpens omfattning. Social samvaro

Hjälpens utförande. Hjälpens omfattning. Social samvaro Tabell 3 NKI kvalitetsfaktorernas index, särredovisade för samtliga landets kommuner. Medelvärden. Vad tycker Du om Hemtjänsten? På en skala 1-10 har brukarna för varje fråga kunnat ange hur nöjd man är

Läs mer

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual alt grundskoleindex - - SALSA personal Övrigt Fritidshem Index Kungsör 0,47 1,48 0,23 0,18 2,36 32 276 244 Dals-Ed 0,69 1,25 0,26 0,18 2,38 29 254 225 Älvsbyn 0,51 1,26 0,22 0,24 2,23 65 259 194 Askersund

Läs mer

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 3 Tabeller 1. Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsåret 2013 2. Inkomstutjämning 2013 3. Kostnadsutjämning 2013 Bilagor 1. Kommunalekonomisk

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket

Läs mer

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Bidragsåret 2013 Tabeller 1 Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem

Läs mer

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Avser: Aktiebolag som har kalenderår som bokslutsperiod och som redovisat sina årsbokslut den

Läs mer

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET KOMMUN (bokstavsordning) STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET 2013 Statoils Miljöbilsranking baseras på andelen miljöbilar bland de nya bilarna som registrerats i kommunen eller länet under första

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Förortskommuner till storstäderna 0115 Vallentuna 2 Förortskommuner

Läs mer

Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent

Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent 2014-09-29 Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för augusti 2014 visar följande: A) Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent

Läs mer

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Nr 2:2013 1 (6) Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Arbetslöshetsnivåerna

Läs mer

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös Nr 2:2012 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Var tionde 18-24 åring är arbetslös Arbetslöshetsnivåerna har minskat under

Läs mer

Biografstatistik per län och kommun 2010

Biografstatistik per län och kommun 2010 Blekinge Karlshamn 31 179 0,5 16 404 1 208 545 443 Blekinge Karlskrona 61 844 1,6 96 441 8 613 737 5 082 Blekinge Olofström 13 355 0,4 5 928 331 158 337 Blekinge Ronneby 28 443 0,8 23 418 1 929 096 603

Läs mer

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 exkl. moms 25 % Januaripriser exkl. moms 25 % Ökning sedan 2010 Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 kr

Läs mer

Grundskolans läsårstider 2016/2017

Grundskolans läsårstider 2016/2017 Datum: 2016-02-29 Grundskolans läsårstider 2016/2017 Här finner du en detaljerad sammanställning av grundskolans läsårstider per län och kommun. Skolporten samlar och publicerar läsårstiderna årligen i

Läs mer

Klimatindex Ranking kommuner totalpoäng

Klimatindex Ranking kommuner totalpoäng Klimatindex 2010 Ranking kommuner totalpoäng Kommun Kommuntyp Län Poäng Ranking Östersund 3. Större städer Jämtlands län 69 1 Stockholm 1. Storstäder Stockholms län 66 2 Malmö 1. Storstäder Skåne län 65

Läs mer

Län Kommun Invånare Besök per invånare Besök Intäkter Föreställningar Blekinge Karlshamn , Blekinge Karlskrona

Län Kommun Invånare Besök per invånare Besök Intäkter Föreställningar Blekinge Karlshamn , Blekinge Karlskrona Län Kommun Invånare Besök per invånare Besök Intäkter Föreställningar Blekinge Karlshamn 31 179 0,8 26 010 1 914 506 638 Blekinge Karlskrona 61 844 1,5 95 169 8 139 414 3 132 Blekinge Olofström 13 355

Läs mer

Statistiska centralbyrån Juni 2014 Tabell 1 Offentlig ekonomi och Tabell mikrosimuleringar

Statistiska centralbyrån Juni 2014 Tabell 1 Offentlig ekonomi och Tabell mikrosimuleringar Juni 2014 Tabell 1 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2015, preliminär-preliminärt utfall Län Folk- Grund- Personal- Standard- Standardkostnad Utjämnings- Utjämnings- Utjämnings-

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv.

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv. Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 1 Eda 2 235 23% 12 120 11 465 11 465 10 365 10 365 9 885 Ellevio 2 Forshaga 2 235 23% 12 120 11 465 11 465 10 365 10 365 9 885 Ellevio 3 Grums 2 235 23% 12 120 11 465

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 1 Höör 3 099 55% 8 700 8 450 7 580 7 008 6 778 5 601 Kraftringen Nät 2 Skövde 2 000 51% 5 885 4 660 4 660 4 335 4 160 3 885 Skövde Elnät 3 Vallentuna 2 234 37% 8 299

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2011 RANK

Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Tabell 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2014, preliminärt utfall Län

Tabell 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2014, preliminärt utfall Län 1(56) Tabell 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2014, preliminärt utfall Län Folk- Grund- Personal- Är beräk- Standard- Standardkostnad Utjämnings- Utjämnings- Utjämningsmängd

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2012:A RANK

Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2011:A RANK

Nyföretagarbarometern 2011:A RANK Nyföretagarbarometern 2011:A RANK För publicering 31 augusti 2011 Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 Nätbolag Kommentar Ale 565 8% 7 720 7 480 7 480 7 480 7 330 7 155 Ale Elförening ek för 98 Alingsås Alingsås Energi Nät Saknar typkunden Alvesta 1 919 28% 8 666 7 820

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket

Läs mer

Belopp att återfå vid månadsavstämningen i juni 2015 i samband med debitering av slutlig skatt Kommuner i alfabetisk ordning

Belopp att återfå vid månadsavstämningen i juni 2015 i samband med debitering av slutlig skatt Kommuner i alfabetisk ordning BLEKINGE OLOFSTRÖM 5 531 37 138 812 BLEKINGE KARLSKRONA 24 700 179 124 282 BLEKINGE RONNEBY 11 428 82 523 879 BLEKINGE KARLSHAMN 12 716 89 504 689 BLEKINGE SÖLVESBORG 6 578 49 924 222 DALARNA VANSBRO 2

Läs mer

kommunerna Bilaga 5: Rangordning av

kommunerna Bilaga 5: Rangordning av Bilaga 5: Rangordning av kommunerna Bilaga 5 innehåller en tabell med värdena för alla indikatorer per kommun. För varje indikator anges kommunens värde på indikatorn och värdets rangordning i förhållande

Läs mer

Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014

Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014 Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014 Kommun n Ranking ant inv Instagramkonto Antal följare Stockholm 1 visitstockholm 4892 Jönköping 10

Läs mer

Biografstatistik per län och kommun 2013

Biografstatistik per län och kommun 2013 Blekinge Karlshamn 31 272 34 985 3 019 484 875 1,1 Blekinge Karlskrona 63 912 103 549 9 937 396 5 322 1,6 Blekinge Olofström 12 902 7 318 568 592 538 0,6 Blekinge Ronneby 27 871 31 951 2 762 789 895 1,1

Läs mer

av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,.

av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,. et och minskar ytterligare BKN har under våren uppdragit till SCB att genomföra en inventering av antalet outhyrda i de allmännyttiga bostadsföretagen per mars månad. Upplägget överensstämmer i huvudsak

Läs mer

Diesel vanligaste drivmedlet på nya bilar

Diesel vanligaste drivmedlet på nya bilar Diesel vanligaste drivmedlet på nya bilar BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för oktober visar att Jämtland har den högsta dieselandelen i landet. 57 procent av alla nyregistrerade bilar i

Läs mer

den 17 oktober 2013 Sida 1 av 7

den 17 oktober 2013 Sida 1 av 7 Ale Västra Götaland Erik Hamberg Alingsås Västra Götaland Erik Hamberg Alvesta Kronobergs län Lina Månsdotter Aneby Jönköpings län Kristian Hernqvist Arboga Västmanlands län Kerstin Peanberg Arjeplog Norrbottens

Läs mer

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november BLEKINGE OLOFSTRÖM 46 4 3 53 BLEKINGE KARLSKRONA 229 32 30 291 BLEKINGE RONNEBY 105 5 11 121 BLEKINGE KARLSHAMN 144 6 15 165 BLEKINGE SÖLVESBORG 105 1 12 118 DALARNA VANSBRO 48 3 0 51 DALARNA MALUNG-SÄLEN

Läs mer

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun SKÅNE BJUV 1356 1883 SKÅNE HÖÖR 1798 2570 SKÅNE LUND 5553 7015 SKÅNE OSBY 1254 1659 SKÅNE ESLÖV 2906 4028 SKÅNE HÖRBY 1955 2819 SKÅNE LOMMA 1225 1530 SKÅNE MALMÖ 12253 14717 SKÅNE SJÖBO 2687 3956 SKÅNE

Läs mer

Kommun Län Kommunalskatten 2016 Höjning i öre Sänkning i öre Bedömning av sannolikt beslut

Kommun Län Kommunalskatten 2016 Höjning i öre Sänkning i öre Bedömning av sannolikt beslut Kommun Län Kommunalskatten 2016 Höjning i öre Sänkning i öre Bedömning av sannolikt beslut Ale Alingsås Västra Götaland beslut är inte fattat Den kommer att vara oförändrad Alvesta Kronoberg vara oförändrad

Läs mer

Lokala siffror för län och kommun inkomstdeklarationen 2016

Lokala siffror för län och kommun inkomstdeklarationen 2016 Lokala siffror för län och kommun inkomstdeklarationen 2016 Län Kommun Antal % Blekinge KARLSHAMN 25592 68,85% Blekinge KARLSKRONA 50526 68,93% Blekinge OLOFSTRÖM 10785 69,84% Blekinge RONNEBY 22643 70,95%

Läs mer

Bilaga till regeringens beslut den 17 december 2015 (dnr Fi/05568/K)

Bilaga till regeringens beslut den 17 december 2015 (dnr Fi/05568/K) Blekinge Karlshamn 37 277 425 Blekinge Karlskrona 65 482 402 Blekinge Olofström 34 636 079 Blekinge Ronneby 57 466 492 Blekinge Sölvesborg 14 630 758 Dalarna Avesta 69 685 586 Dalarna Borlänge 49 427 614

Läs mer

Nya bilar ökar mest på Gotland

Nya bilar ökar mest på Gotland 2014-06-24 Nya bilar ökar mest på Gotland BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för maj 2014 visar följande: A) Nya bilar ökar mest på Gotland B) Supermiljöbilar ökar kraftigt

Läs mer

Kommunerna med Bästa Tillväxt 2009

Kommunerna med Bästa Tillväxt 2009 Kommunerna med Bästa Tillväxt 2009 1 Stockholms län Upplands Väsby 2 Stockholms län Nynäshamn 3 Stockholms län Södertälje 4 Stockholms län Sundbyberg 5 Stockholms län Huddinge 6 Stockholms län Sigtuna

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2336 3148 BLEKINGE KARLSKRONA 4056 5379 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1082 1441 BLEKINGE RONNEBY

Läs mer

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostadsrätt (K6) Taxeringsår 2015 132 627 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 64 BLEKINGE KARLSKRONA

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostadsrätt (K6) Taxeringsår 2015 132 627 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 64 BLEKINGE KARLSKRONA Antal personer som ska deklarera försäljning av bostadsrätt (K6) Taxeringsår 2015 132 627 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 64 BLEKINGE KARLSKRONA 494 BLEKINGE RONNEBY 102 BLEKINGE KARLSHAMN 258 BLEKINGE

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun

Antal hundägare och hundar per län och kommun Antal hundägare och hundar per län och kommun Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2431 3316 BLEKINGE KARLSKRONA 4296 5609 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1134 1505 BLEKINGE RONNEBY 2580 3492

Läs mer

Tomtmark Bostadsbyggnad Tomtmark och bostadsbyggnad Länskod kod

Tomtmark Bostadsbyggnad Tomtmark och bostadsbyggnad Länskod kod Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar tomt och byggnad per kommun (prognos) s 01 Stockholms 14 Upplands Väsby 5348 1038 1127 9% 1084 1202 11% 2122 2328 10% 01 Stockholms 15 Vallentuna 6760

Läs mer

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 BLEKINGE KARLSKRONA 1 357 BLEKINGE RONNEBY 510 BLEKINGE

Läs mer

per landsting samt total i riket 2010-2015

per landsting samt total i riket 2010-2015 Koll på Läkemedel statistik per landsting samt total i riket 2010-2015 Presentation framtagen av Margita Jacobsson SPF Seniorerna och Pharma XY och bearbetad av Lars Rönnbäck Andel av befolkningen 80+

Läs mer

När ska småhusägarna snöröja trottoarerna utmed sina tomtgränser? (Efter avslutat snöfall)

När ska småhusägarna snöröja trottoarerna utmed sina tomtgränser? (Efter avslutat snöfall) småhusägarnas sina Ale 5-10 cm Alingsås Inga snönivåer tillämpas Alvesta Aneby Inga snönivåer tillämpas Arboga 5-10 cm Arjeplog Arvidsjaur Arvika Vid annan snönivå, nämligen: Askersund Inga snönivåer tillämpas

Läs mer

Antal som ska deklarera enskild näringsverksamhet LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM BLEKINGE KARLSKRONA BLEKINGE RONNEBY 2 716

Antal som ska deklarera enskild näringsverksamhet LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM BLEKINGE KARLSKRONA BLEKINGE RONNEBY 2 716 Antal som ska deklarera enskild näringsverksamhet 927 175 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 1 321 BLEKINGE KARLSKRONA 5 774 BLEKINGE RONNEBY 2 716 BLEKINGE KARLSHAMN 2 646 BLEKINGE SÖLVESBORG 1 633 DALARNA

Läs mer

Statistiken som presenteras här gäller inledda rekonstruktioner och inledda konkurser januari till november 2009.

Statistiken som presenteras här gäller inledda rekonstruktioner och inledda konkurser januari till november 2009. Statistiken som presenteras här gäller inledda rekonstruktioner och inledda konkurser januari till november 2009. Län Topp 5 kommuner - rekonstruktioner Hela Sverige 239 6 242 1. Stockholm 63 Stockholm

Läs mer

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Typ ROT RUT TOTALT Antal företag, riket 54 023 13 488 67 511 Antal företag per län 2013-01-01 2013-06-30 Län Typ Antal företag BLEKINGE ROT 836 BLEKINGE RUT

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Medlemsstatistik JAK medlemsbank 2012-11-01

Medlemsstatistik JAK medlemsbank 2012-11-01 Medlemsstatistik JAK medlemsbank 2012-11-01 Innehåll 1 Medlemsutveckling 4 2 Medlemsutveckling i procent från årets början 4 3 Medlemsutveckling - antal medlemmar 12 månaders förändring 5 4 Översikt Lokalavdelningar:

Läs mer

Statistik hundregistret 2015

Statistik hundregistret 2015 Antal hundar per län och kommun BLEKINGE KARLSHAMN 3633 KARLSKRONA 5947 OLOFSTRÖM 1593 RONNEBY 3710 SÖLVESBORG 2301 BLEKINGE Summa 17184 DALARNA AVESTA 2233 BORLÄNGE 3830 FALUN 4807 GAGNEF 1224 HEDEMORA

Läs mer

Högst dieselandel för nya bilar i Norrbottens län

Högst dieselandel för nya bilar i Norrbottens län Högst dieselandel för nya bilar i Norrbottens län Ny statistik från BIL Sweden visar att mer än varannan ny bil i Norrbottens län är en dieselbil, vilket gör Norrbotten till det län som har den högsta

Läs mer

DALARNA TOTALT GOTLAND GOTLAND

DALARNA TOTALT GOTLAND GOTLAND Sida 1 av 5 Antal pågående skuldsaneringsbeslut län och kommun, Totalt Källa: Kronofogden BLEKINGE KARLSHAMN 78 98 119 121 124 132 BLEKINGE KARLSKRONA 97 115 117 120 118 117 BLEKINGE OLOFSTRÖM 14 21 29

Läs mer

Störst ökning av nybilsregistreringarna på Gotland

Störst ökning av nybilsregistreringarna på Gotland 2014-02-26 Störst ökning av nybilsregistreringarna på Gotland BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för januari 2014 visar följande: A) Störst ökning av nybilsregistreringarna

Läs mer

Med vänliga hälsningar. För kommunstyrelsen Alingsås kommun Elisabeth Andersson Registrator

Med vänliga hälsningar. För kommunstyrelsen Alingsås kommun Elisabeth Andersson Registrator Från: tekniska.namnden@alingsas.se Till: tn.platinamail@alingsas.se Ärende: Vb: Remiss - Vägledning för kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning

Läs mer

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Län Kommun Typ Antal köpare okänt okänt RUT 511 okänt okänt ROT 882 BLEKINGE KARLSHAMN RUT 1 572 BLEKINGE KARLSHAMN ROT 3 803 BLEKINGE KARLSKRONA RUT

Läs mer

Antal gäldenärer 18-25 år, län och kommun per 2011-12-31 Källa: Kronofogden

Antal gäldenärer 18-25 år, län och kommun per 2011-12-31 Källa: Kronofogden Antal gäldenärer 18-25 år, län och kommun per 2011-12-31 Källa: Kronofogden Län Kommun Antal gäldenärer Aktiv totalskuld BLEKINGE KARLSHAMN 120 2 419 773 BLEKINGE KARLSKRONA 243 5 673 064 BLEKINGE OLOFSTRÖM

Läs mer

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Rank Kommun Län Antal Antal nya firmor per 1000 invånare

Läs mer

Statistik rot och rut antal utförare per län 2012

Statistik rot och rut antal utförare per län 2012 Skatteverket Statistik rot och rut 2012 2013-01-11 1 (15) Statistik rot och rut antal utförare per län 2012 Typ Antal utförare riket RUT 16 811 ROT 67 912 okänt ROT 148 BLEKINGE RUT 212 BLEKINGE ROT 1

Läs mer

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Län Kommunnamn Antal Dekl Antal förslag Stockholms Upplands Väsby 218

Läs mer

GOTLAND GOTLAND

GOTLAND GOTLAND Sida 1 av 7 Fordonsrelaterade skulder län och kommun, Infrastrukturavgift Källa: Kronofogden BLEKINGE KARLSHAMN 3 3 4 215 BLEKINGE KARLSKRONA 2 3 3 433 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1 1 1 445 BLEKINGE RONNEBY 4 6

Läs mer

DALARNA TOTALT 10 345 1 311 701 043 10 234 1 292 911 252 10 312 1 403 887 859 10 383 1 365 526 369 9 969 1 321 297 725 GOTLAND GOTLAND

DALARNA TOTALT 10 345 1 311 701 043 10 234 1 292 911 252 10 312 1 403 887 859 10 383 1 365 526 369 9 969 1 321 297 725 GOTLAND GOTLAND Sida 1 av 8 Sammanställning av samtliga restförda fysiska personer uppdelat på län och kommun Källa: Kronofogden 2010-12-31 2011-12-31 2012-12-31 2013-12-31 2014-12-31 BLEKINGE KARLSHAMN 1 106 173 162

Läs mer

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Moderaterna Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Förändring män kvinnor Samtliga män kvinnor Samtliga sedan 2009 Antal Antal Antal % % % %-enheter kod kommun typ av nämnd

Läs mer

Statistik rot och rut antal köpare per län 2012

Statistik rot och rut antal köpare per län 2012 Skatteverket Statistik rot och tut 2012 2013-01-04 1 (15) Statistik rot och rut antal köpare per län 2012 Typ Antal köpare riket RUT 491 711 ROT 984 402 okänt ROT 882 BLEKINGE RUT 6 124 BLEKINGE ROT 17

Läs mer

Antal registrerade ansökningar

Antal registrerade ansökningar Sida 1 av 10 Avhysningar på län och kommunnivå 2011-2013 (avser fysiska personer) Uppgifterna bygger på i vilken kommun personen är folkbokförd Källa: Kronofogden Län BLEKINGE KARLSHAMN 34 18 30 9 30 6

Läs mer

Bilaga 1 2016-03-23 NV-00083-16. Länsstyrelsebeslut. Kommunvis sammanställning 1 NV-00083-16

Bilaga 1 2016-03-23 NV-00083-16. Länsstyrelsebeslut. Kommunvis sammanställning 1 NV-00083-16 Bilaga 1 2016-03-23 NV-00083-16 Länsstyrelsebeslut Kommunvis sammanställning 1 NV-00083-16 Tabell 1L. Beslut om strandskyddsdispens. Antalet beslut av länsstyrelsen i ärenden om dispens från strandskyddet

Läs mer

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan NTF 2011-10-28 Bältesanvändningen i din kommun - hela listan Kommun Län Total bältesanvändning Piteå Norrbotten 99,7% Hylte Halland 99,4% Lund Skåne 99,4% Kävlinge Skåne 99,2% Kungälv Västra Götaland 99,2%

Läs mer

Kommuner, partidistrikt och stift inom Svenska kyrkan

Kommuner, partidistrikt och stift inom Svenska kyrkan Kommuner, partidistrikt och stift inom Svenska kyrkan Kommun Partidistrikt Stift Ale Norra Älvsborg Göteborgs Alingsås Norra Älvsborg Skara Alvesta Kronoberg Växjö Aneby Jönköping Linköpings Arboga Västmanland

Läs mer

Ökad diesel och minskad bensinandel av nya bilar i Skåne

Ökad diesel och minskad bensinandel av nya bilar i Skåne 2011-07-14 Ökad diesel och minskad bensinandel av nya bilar i Skåne BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-juni visar att andelen dieslar av nyregistrerade personbilar i Skåne län

Läs mer

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län Stockholms län Norrtälje 4 373 7,78% Nykvarn 686 7,37% Vallentuna 1 957 6,39% Ekerö 1 636 6,36% Nynäshamn 1 614 6,16% Värmdö 2 270 5,85% Österåker 2 198 5,53% Tyresö 2 100 4,86% Sigtuna 1 890 4,59% Upplands-Bro

Läs mer

Avhysningar på län och kommunnivå 2011 Källa: Kronofogden, SCB Kalkylerat bostadsbestånd 2010

Avhysningar på län och kommunnivå 2011 Källa: Kronofogden, SCB Kalkylerat bostadsbestånd 2010 Avhysningar på län och kommunnivå 2011 Källa: Kronofogden, SCB Kalkylerat bostadsbestånd 2010 Län Kommun Antal personer i registrerade ansökningar Antal personer i verkställda avhysningar Antal lägenheter

Läs mer

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen.

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Län Antal cabroleter Per 1 000 invånare Kommun Antal cabroleter

Läs mer

Valdeltagandet i procent förstagångs-

Valdeltagandet i procent förstagångs- Valdeltagandet i procent förstagångs- Valdeltagandet för alla grupper Valdeltagandet i procent förstagångs- Län Kommun väljare 2010 väljare 2006 i kommunen Blekinge län Olofströms kommun 76 72 79 Blekinge

Läs mer