Bättre hälsa hos äldre! Göran Berleen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bättre hälsa hos äldre! Göran Berleen"

Transkript

1 Bättre hälsa hos äldre! Göran Berleen statens folkhälsoinstitut

2 Bättre hälsa hos äldre! Göran Berleen statens folkhälsoinstitut

3 statens folkhälsoinstitut 2003:41 issn: isbn: författare: göran berleen omslagsfotografi: sjöberg, design: sandler mergel tryck: sandvikens tryckeri, sandviken 2003

4 bättre hälsa hos äldre 3 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 7 Åldersutvecklingen 7 Vad är åldrande? 7 Flexiblare livsloppsmönster 8 WHO:s policydokument Aktivt åldrande 9 Äldres inflytande 10 Äldres hälsa; var står vi i dag jämfört med tidigare och jämfört med andra länder? 13 Psykisk ohälsa 13 Tandhälsa 15 Längre liv bättre hälsa? 17 Medellivslängd i olika åldrar, regionala och socioekonomiska skillnader 19 Äldre invandrares hälsa 27 Sjuklighet och dödlighet hos de äldre möjligheter till förebyggande insatser 29 Hjärt- och kärlsjukdomar 29 Cancersjukdomar 31 Diabetes 32 Artros 33 Skador som följd av olycksfall 33 Benskörhet (osteoporos) 34 Nedsatt hörsel 35 Nedsatt syn 36 Inkontinens 36 Värk i rörelseorganen 37 Allergier och överkänslighet 37 Psykisk ohälsa 37 Dödsorsaker hos äldre 41 Levnadsvillkor och levnadsvanor möjligheter till förebyggande insatser 43 Sociala nätverk 43

5 4 bättre hälsa hos äldre Kultur 46 Service och trygghet 47 Utsatthet för våld 47 Boende för äldre 48 Tillgänglighet till utemiljöer 49 Fysisk aktivitet 50 Rökning 53 Kost/övervikt 57 Alkohol 61 Läkemedel/narkotika 62 Folkhälsoarbete hela samhällets ansvar 65 Folkhälsoarbete med fokus på äldre 66 Några goda exempel på folkhälsoarbete med fokus på äldre 69

6 bättre hälsa hos äldre 5 Sammanfattning Utvecklingen av de äldres hälsa har stor betydelse för behoven av vård och omsorg. Denna utveckling kan påverkas genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Att underlätta för äldre att leva ett självständigt liv även med ohälsa och funktionshinder bör vara ett centralt mål för en hälsoinriktad samhällsplanering, men behoven är högst individuella. Ålderspensionärerna är ingen enhetlig grupp. Delaktighet och inflytande är honnörsord och lyfts fram, exempelvis av Världshälsoorganisationen, WHO, som viktiga för de äldres hälsa. De äldres hälsa har utvecklats på ett positivt sätt under hela 1900-talet, men sedan 1997 har medellivslängden för 65-åriga kvinnor inte ökat. Här ligger Sverige efter Japan, Frankrike, Schweiz, Spanien, Australien, Italien och Kanada. De svenska männen ligger i topp tillsammans med Japan. En av förklaringarna till de svenska kvinnornas lägre position är att de röker mer än i ovan nämnda länder, särskilt i åldrarna år. En annan är matvanorna. I Sverige finns regionala skillnader, när det gäller återstående förväntad medellivslängd. En 65-åring i Uppsala, Kronobergs eller Hallands län lever i genomsnitt drygt ett år längre än en 65-åring i Norrbottens eller Västernorrlands län. Än större blir skillnaderna när man jämför kommuner. Störst är skillnaderna för männen. Bland kommuner med lång medellivslängd för både män och kvinnor kan nämnas Danderyd, Härryda och Lomma medan motsatsen gäller för exempelvis Filipstad, Gällivare, Hofors, Ludvika, Malung, Nordanstig och Sundbyberg. Hälsan följer klassmönstren och de olika livsvillkoren. Många speciellt personer med arbetarbakgrund, kort utbildning och låga inkomster rör sig för lite och äter fel. En annan utsatt grupp är äldre invandrare. Det är särskilt angeläget att underlätta deras möjligheter att förändra sina levnadsvanor. Vi vet att det aldrig är för sent. Psykisk ohälsa är fortfarande ett stort problem hos de äldre. När det gäller dödsorsaker är emellertid hjärt- och kärlsjukdomar och cancersjukdomar helt dominerande. Att fysisk aktivitet om så bara en promenad, att hålla på i hushållet eller i trädgården är hälsobefrämjande, börjar bli allmänt känt. För att få tillräcklig aktivitet krävs minst 30 minuter per dag, räknat i promenadtakt på 5 km per timme. Aktiviteten kan vara uppdelad i exempelvis tre pass på 10 minuter vardera. Kommuner, landsting och exempelvis pensionärs- och andra frivilliga organisationer har en viktig roll i att informera om detta. Viktigt är också att utemiljön görs tillgänglig och trygg för de äldre. Det är aldrig för sent att sluta röka. Den positiva hälsoeffekten kommer direkt, men ökar ju längre tid som gått från rökstoppet. Rätt sammansatt kost är viktig och fetma är en ohälsofaktor, men undervikt är också ett allvarligt hälsoproblem för de allra äldsta. Viktigt är också att de äldre känner att de behövs och att de har tillgång till ett socialt nätverk. Anhöriga, grannar, vänner och ideella föreningar har här en viktig

7 6 bättre hälsa hos äldre roll. Kultur i alla former har en positiv inverkan på hälsan. Utbildning, arbete, samhällsengagemang och fritid bör bli parallella spår i alla åldrar och bland annat skapa möjligheter till dem som vill arbeta även efter pensionsåldern.

8 bättre hälsa hos äldre 7 Inledning Vi har i dag stor kunskap om hur vår hälsa påverkas av olika faktorer och om hur hälsan kan förbättras. Det saknas emellertid en samlad lättillgänglig sammanfattning om detta, särskilt med fokus på de äldre. Denna kunskapssammanställning vänder sig till alla intresserade, men kanske främst till politiker och andra beslutsfattare inom stat, kommuner och landsting, hälsoplanerare, samhällsmedicinska enheter, primärvården samt till verksamma inom ideella organisationer och intresseföreningar. Avsikten med rapporten är också att försöka visa några goda exempel på folkhälsoarbete (metoder och arbetssätt) med fokus på äldre med erfarenheter både från Sverige och andra länder. Åldersutvecklingen Sverige har för närvarande efter Italien, Grekland och Japan världens äldsta befolkning. Vid senaste årsskiftet var 1,5 miljoner personer 65 år och äldre; 17,2 procent av befolkningen. 10 procent av de äldre är utländska medborgare eller födda utomlands och denna andel ökar mycket snabbt. Antalet invånare 65 år och äldre kommer att vara relativt konstant fram till år 2009 för att sedan öka kraftigt på grund av de stora ålderskullarna födda År 2010 beräknas andelen 65 år och äldre vara 18,6 procent och 2030 beräknas den till 22,6 procent. Den största ökningen beräknas, enligt SCB:s senaste prognos (maj 2003), ske i åldersgruppen 85 år och äldre, som ökar från år 2002 till cirka år Eftersom många drabbas av ohälsa efter åttioårsåldern är det också viktigt att konstatera att antalet personer 80 år och äldre ökar kraftigt, men att ökningen i huvudsak är koncentrerad till 2020-talet, framför allt den senare delen, och återigen är det åldersgruppen födda som påverkar detta. SCB:s prognos bygger på en fortsatt ökning av medellivslängden med cirka 0,1 år varje år (något snabbare för männen), vilket ger en medellivslängd på 81,9 år för män och 85,0 år för kvinnor år SCB konstaterar emellertid att prognosen är starkt beroende av utvecklingen på hälsoområdet. Som framgår av tabellen på sidan 21 har utvecklingen av medellivslängden för kvinnor inte varit sådan de senaste fem åren, särskilt gäller detta äldre kvinnor. Vad är åldrande? Trots att det finns mycket kunskap om äldres hälsa, i vart fall för åldrarna år, genom SCB:s undersökningar om levnadsförhållanden (ULF), dödlighet, medellivslängd och om levnadsvillkoren, saknas i stor utsträckning grundläggande kunskaper om åldrandet.

9 8 bättre hälsa hos äldre I den senaste folkhälsorapporten från Socialstyrelsen konstateras på sidan 193ff bland annat att åldrandet utgörs av komplexa biologiska, psykologiska och sociala processer, men att det inte finns en allmänt accepterad definition. Det är en långsam, successiv process utan bestämda gränser och variationen mellan människor är stor. Människors funktioner försämras med stigande ålder, men medvetenheten ökar om att åldrandet också innebär positiva processer, framför allt vad gäller psykisk och social förmåga. Mycket som verkar vara biologiska åldersförändringar är effekter av miljöfaktorer, såsom förslitningar på grund av felaktigt rörelsemönster, olämpliga arbetsställningar, osunda matvanor, inaktivitet, rökning och så vidare. Ett exempel är osteoporos eller benskörhet, som leder till urkalkning av skelettet och ökad risk för benbrott. Detta är i grunden en biologisk åldrandeprocess, men den kan förvärras påtagligt av livsstilsfaktorer. Hälften av alla kvinnor och 25 procent av alla män drabbas av benskörhet. Ett annat exempel är muskelstyrka. Variationen i muskelstyrka mellan individer beror till cirka 40 procent på ärftliga faktorer, men den kan uppehållas eller förbättras med fysisk träning. Hälsoförändringar under åldrandet kan ha sin orsak i beteenden, vanor och ovanor som grundlagts under år eller ännu längre. Med detta perspektiv kan man inse att förebyggande åtgärder bland yngre och medelålders kan minska ohälsa och funktionsnedsättning under ålderdomen. Man kan må bra trots sjukdomar och handikapp. En bra ålderdom, eller det som brukar betecknas som det goda åldrandet, kännetecknas av god hälsa i hög ålder med liten eller ingen funktionsnedsättning, personlig tillfredsställelse, aktivt engagemang i livet, meningsfull sysselsättning, bibehållen uppfattningsförmåga, god motorik, psykologiskt välbefinnande och samstämmighet mellan önskade och uppnådda mål. Det är också viktigt med uppskattning från familj och vänner och att känna tillfredsställelse med eventuellt arbete och fritid, eventuell inkomst och bostad. Det är väl känt att levnadsförhållandena totalt sett ekonomi, boende, social klasstillhörighet etcetera har stor betydelse för hälsan. Äldre individer i allmänhet och äldre kvinnor i synnerhet, har en sämre välfärd än resten av befolkningen vad gäller hälsa, inkomst, politiska resurser, sociala relationer och oro för att utsättas för våld (Kommittén Välfärdsbokslut 2001; SOU 2001:79). En sund livsstil och hälsa följer även klassmönstren. Risken för ohälsa är störst bland ensamstående och utrikesfödda personer i åldern år, som har de lägsta inkomsterna. Pensionärer med lägre inkomster är mindre aktiva, såväl fysiskt, socialt och kulturellt, har ett svagare socialt nätverk och är mindre gynnade när det gäller boendevillkor (Äldrecentrum, Äldres hälsa och välbefinnande. 2001). Flexiblare livsloppsmönster Med flexiblare livsloppsmönster kan utbildning, arbete, samhällsengagemang och fritid bli parallella spår i alla åldrar och inte bara aktiviteter förknippade med vissa åldrar. Flexiblare livsloppsmönster kan bidra till en frigörelse från roller och begräns-

10 bättre hälsa hos äldre 9 ningar som i dag utgår från uppdelningen av livsloppet i avgränsade fack. Den frigörelsen behöver inte begränsas till åren kring pensionsåldern och därefter. Större möjligheter till karriär och vidareutbildning i 50-årsåldern skulle också kunna underlätta för människor att ägna mer tid åt bland annat sina barn när man är i 30- och 40-årsåldern. Det nya pensionssystemet understödjer flexibla kombinationer av förvärvsarbete och pensionering, men också ekonomiska incitament för förvärvsarbete högt upp i åren. Även förvärvsarbete efter 70 års ålder bidrar till att höja pensionssumman. Kvinnors ökade förvärvsarbete under 1900-talet visar att livsloppsmönster kan ändras på ganska kort tid. Samtidigt måste sådana livsloppsförnyelser få tillåtas ta tid. Ytterst berör de människors förväntningar på livet och samhället (SENIOR 2005; Riv ålderstrappan. SOU 2002:29, sidan ). SENIOR 2005 pekar vidare i sitt diskussionsbetänkande på att politiska insatser inom olika områden bör inriktas på att främja nya och mer flexibla livsloppsmönster som alternativ till de kronologiskt bundna mönster som i dag dominerar. En mångfald av nya kombinationer behöver stimuleras. Effekterna på hälsoutvecklingen måste följas noga, bland annat med beaktande av skillnader mellan kvinnor och män och grupper med olika ekonomiska förhållanden. Flexiblare livsloppsmönster får exempelvis inte leda till ytterligare dubbelarbete för kvinnor, ökade socioekonomiska skillnader eller en ny kravkultur när det gäller aktivitet i hög ålder. Hittills har emellertid den faktiska pensionsåldern sjunkit och är nu enligt Riksförsäkringsverkets statistik i genomsnitt 58 år för kvinnor och drygt 59 år för män. Enligt en TEMO-undersökning, där 857 personer i åldrarna år har intervjuats, svarar 31 procent att de skulle velat gå i pension senare än de faktiskt gjorde (DN Debatt 9/7 2003). Deras skäl var både sociala (att de saknar arbetslivets gemenskap och känslan av att göra nytta) och ekonomiska; att pensionen är för låg. WHO:s policydokument Aktivt åldrande WHO har utarbetat ett dokument Aktivt åldrande, som antogs vid ett FN-möte i Madrid våren Rapporten pekar på tre viktiga hörnpelare för ett aktivt åldrande; deltagande, hälsa och trygghet. Med deltagande menas vikten av att skapa möjligheter till arbete, sysselsättning och kulturella aktiviteter. WHO använder 60 år för att definiera äldre. I denna kunskapssammanställning används 65 år, eftersom denna ålder för närvarande utgör den vanligaste formella pensionsgränsen. Dokumentet pekar också på vikten av deltagande från sektorer utöver hälso- och sjukvård; utbildning, arbetsmarknad, socialtjänst, byggnads- och transportsektorn samt finans- och rättsväsendet. Särskild uppmärksamhet bör ges äldre fattiga, som bor i glesbygdsområden. Förebyggande av olycksfall pekas ut som ett viktigt område, liksom att anpassa bostäder, offentliga byggnader och transporter för funktionshindrade. Viktigt är också möjligheter till ett livslångt lärande. Det poängteras också att livskvaliteten för personer med funktionshinder och kroniska sjukdomar bör förbättras. För att förhindra ensamhet och isolering bör grupper och aktiviteter som drivs av äldre stödjas. Kontakter mellan generationer i boende

11 10 bättre hälsa hos äldre och vardagsliv är också viktiga. Ett samhälle för alla åldrar bör uppmuntras exempelvis genom gemensamma aktiviteter i skolor och i lokalsamhället. När det gäller tobak framhålls bland annat att även äldre bör ges stöd att sluta röka. För att förbättra möjligheten till fysisk aktivitet bör det finnas tillgång till trygga promenadområden. Stöd bör ges till aktivitetsledare och information om vikten av fysisk aktivitet. Andra områden som utvecklas mer senare i denna kunskapssammanställning är kost, tandhälsa, alkohol och läkemedel. WHO-rapporten pekar också på vikten av att ge stöd till att utveckla problemlösningsförmåga för att förbättra det psykiska välbefinnandet. Viktigt är även att all personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten utbildas om åldrandet och om hur man aktiverar äldre bland annat genom sociala nätverk samt i att identifiera äldre personer som riskerar att utsättas för ensamhet och isolering. Pensionärsorganisationernas arbete bör stödjas aktivt. Våld mot äldre (fysiskt, sexuellt och psykiskt), liksom ekonomiskt utnyttjande och vanvård är också problem som måste erkännas. Alla samhällsgrupper bör utbildas om detta. Äldres inflytande Äldres inflytande i samhället kan mätas genom representation i politiska församlingar och genom valdeltagande. Andelen riksdagsledamöter som är 65 år och äldre utgjorde vid det senaste valet 2 procent (lika för män och kvinnor), vilket är en minskning med 1 procentenhet sedan föregående val. I landstingsfullmäktige utgör de äldres andel 8 procent (9 procent bland männen och 8 procent bland kvinnorna). För både män och kvinnor har en ökning med två procentenheter skett sedan föregående val. Jämfört med 1994 har kvinnors andel ökat från 2 procent. Äldre i storstäder och större städer (totalt ) röstade i större utsträckning (81 procent) än i övriga riket, där totalt 78 procent (av totalt ) röstberättigade röstade. Även i kommunfullmäktige har de som är 65 år och äldre ökat sin andel de senaste två valen. Kvinnorna har fördubblat sin andel från 3 till 6 procent, medan männens andel ökat från 6 till 11 procent. När det gäller valdeltagande till riksdagen röstar de äldre i betydligt större utsträckning än de yngre. I genomsnitt röstade 81 procent av de röstberättigade år I åldrarna år röstade 89 procent och i åldrarna röstade 88 procent. För åldersgruppen 75 år och äldre sjönk deltagandet till 73 procent. Män röstar i större utsträckning än kvinnor från 65 år och uppåt, medan motsatsen gäller för dem som är yngre än 65 år. Gifta män och kvinnor röstar i betydligt större omfattning än ogifta. Särskilt gäller detta för dem som är 65 år och äldre. Höginkomsttagare röstar i större utsträckning än låginkomsttagare. Den högsta andelen fanns bland män som tjänade mer än per år och var 65 år och äldre; 96 procent.

12 bättre hälsa hos äldre 11 Även i landstingsvalet röstade äldre i större utsträckning än yngre. Bland män i åldrarna år röstade 88 procent jämfört med genomsnittligt 77,4 procent och bland kvinnorna röstade 85 procent i åldrarna och 82 procent i åldrarna år jämfört med genomsnittligt 78,4 procent. I valet till kommunfullmäktige är bilden ungefär densamma som i landstingsvalet. Utländska medborgare röstar i betydligt mindre omfattning än svenska; 31 procent av männen och 39 procent av kvinnorna röstade i kommunvalet år Bland män i åldrarna år röstade 40 procent och i åldrarna 70 år och däröver 35 procent. Bland kvinnor röstade 44 procent i åldersgruppen år och 28 procent i åldersgruppen 70 år och äldre. Den högsta röstandelen återfanns hos kvinnor i åldrarna år. Störst skillnad finns bland utländska medborgare i olika inkomstgrupper. Bland dem som var 65 år och äldre och tjänade mindre än kr per år röstade ungefär 30 procent, medan bland dem som tjänade mer än röstade 64 procent av männen och knappt 60 procent av kvinnorna. Män från Chile hade den högsta andelen röstande bland de äldsta.

13

14 bättre hälsa hos äldre 13 Äldres hälsa; var står vi i dag jämfört med tidigare och jämfört med andra länder? Sammantaget kan sägas att den självrapporterade hälsan bland äldre (65 84 år) har förbättrats under den senaste tjugoårsperioden även om bilden inte är entydig (Folkhälsorapport 2001, sidan 197). Liknande resultat redovisas från Norge (Hjort PF. Fysisk aktivitet og eldres helse gå på! Tidskrift for Den norske laegeforening 2000;120: ) och USA (Kommer det att finnas en hjälpande hand? Bilaga 8 till LU 1999/2000). Rörelseförmågan hos de äldre har förbättrats, andelen med rörelsehinder har minskat liksom andelen med svårigheter att klara sina dagliga sysslor. Synförmågan har förbättrats medan hörseln försämrats i vissa grupper. Lättare psykiska besvär rapporteras i mindre utsträckning än tidigare. Kvinnor har värk i större omfattning än män. Vissa typer av värk minskar i samband med pensioneringen, vilket torde hänga samman med att den fysiska belastningen minskar. En sådan tendens finns exempelvis för ryggvärk, i synnerhet bland män. Förekomsten av värk minskade under 1980-talet för både män och kvinnor men har ökat under 1990-talet. Svår värk minskade dock bland åriga män även under 1990-talet. Kvinnor med arbetarbakgrund är den grupp som i störst omfattning lider av värk. Ökningen under 1990-talet i åldrarna år förefaller emellertid ha skett främst bland män och bland kvinnliga tjänstemän. Rörligheten har förbättrats i alla socioekonomiska grupper både bland kvinnor och män, men problem är fortfarande vanligare bland dem som haft arbetaryrken. När det gäller männen förstärks skillnaderna mellan arbetare och tjänstemän med ökande ålder. För kvinnor däremot minskar dessa skillnader med stigande ålder (Folkhälsorapport, 2001 sidan 200). Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa är fortfarande ett stort problem hos de äldre. Enligt en beräkning (Folkhälsorapport 2001, sidan 203) finns det cirka äldre med depression, med ångesttillstånd och med psykotiska tillstånd. I yngre åldrar är depression vanligare bland kvinnor än bland män. Denna skillnad jämnas ut med åldern, men eftersom kvinnor lever längre än män är det ändå fler kvinnor än män som får diagnosen i högre åldrar. Självmordsrisken är betydande vid depression hos äldre, framför allt hos äldre män. Självmorden har emellertid minskat avsevärt hos män under den senaste trettioårsperioden; nästan 50 procent bland dem som är 65 år och äldre. Ändå är frekvensen nästan dubbelt så hög bland män i åldrarna 75 år och äldre som för män totalt, och fyra gånger så hög som för kvinnor i motsvarande åldrar (källa: dödsorsaksregistret för år 2001). År 2001 begick 231 män och 99 kvinnor i åldrarna 65 år och däröver

15 14 bättre hälsa hos äldre självmord, vilket sammanlagt innebar 28 procent av samtliga registrerade självmord. Till detta kommer dödsfall i skadehändelser med oklar avsikt, det vill säga misstänkta självmord; 28 för män och 32 för kvinnor i åldrarna 65 år och äldre, vilket sammanlagt innebär 17 procent av samtliga registrerade fall i Sverige Det är emellertid betydligt fler som dör av hjärt- och kärlsjukdomar och cancer i dessa åldrar, vilket redovisas i avsnittet om dödsorsaker senare i denna rapport. Demenstillstånden ökar markant med stigande ålder. Det förekommer dock att demenssjukdomar debuterar redan i årsåldern. Den vanligast förekommande är Alzheimers sjukdom som svarar för cirka 60 procent, och är något vanligare bland kvinnor än bland män. Demenssjukdomarna är livslånga och medför svårt psykiskt lidande för de drabbade och deras anhöriga. De leder till omfattande handikapp. Ångest och sömnstörningar är också vanliga, främst tidigt i demensförloppet. Antalet med måttlig till svår demens uppskattades 1995 till cirka personer och med mild/måttlig/svår till cirka , men enligt en beräkning gjord av europeiska demensforskare rör det sig om färre. I åldern år beräknas cirka 1 procent lida av någon demenssjukdom, i åldern är motsvarande siffra omkring 3 procent. Förekomsten fördubblas därefter vart femte år och i åldrarna över 90 år uppskattas 21 procent lida av demens (Folkhälsorapport 2001, sidan 204). Det finns ett starkt samband mellan hjärt- och kärlsjukdom och demens. Vid en forskarkonferens i juli 2002 i Stockholm om Alzheimers sjukdom konstaterades bland annat att högt blodtryck och höga blodfetter ökar risken att få Alzheimers sjukdom 4 5 gånger (finländsk studie). Kolesterol, som är upphov till båda riskfaktorerna, betyder mer än det genetiska arvet, vilket var obekant bara för några år sedan. Flera andra studier som presenterades vid konferensen, bekräftade att Alzheimer är en välfärdssjukdom, det vill säga vanligare i länder där mer fett konsumeras. I DN 29/ redovisas en amerikansk studie som visar att diabetes fördubblar risken att drabbas av Alzheimers sjukdom och att redan förstadier till diabetes innebär en ökad risk. Det finns också ett samband mellan socioekonomisk status och Alzheimers sjukdom. Arbetare som saknar utbildning eller har kort sådan och de som arbetar hemma löper dubbelt så stor risk att drabbas av sjukdomen jämfört med personer som har arbete med högre status, konstaterade Walter Kukull från Washingtons universitet. För tio år sedan trodde forskarna att rökning skyddade mot Alzheimers sjukdom. I dag är forskarna inte längre överens. Forskaren Monique Breteler från Nederländerna presenterade vid konferensen i Stockholm flera studier som pekar mot att rökning verkar öka risken för Alzheimers sjukdom. Även stillasittande, isolerat och passivt liv ökar risken. Kvinnor i alla åldrar, även de äldre, har psykiska besvär, såsom ängslan, oro eller ångest eller besvär med sömnen i betydligt större omfattning än män. Dessa besvär ökade något bland åriga män och kvinnor under första delen av 1990-talet, men har därefter tenderat att minska, ett mönster som delvis funnits i hela befolkningen. Från 1980-talets början har dock lätta besvär av ängslan, oro och ångest minskat, dels bland kvinnorna i denna åldersgrupp, dels också bland både män och kvinnor i åldrarna år. Andelen som uppger svåra besvär av ängslan, oro eller

16 bättre hälsa hos äldre 15 ångest har varit relativt konstant bland såväl män som kvinnor under samma period. Omkring en tredjedel av männen uppgav att de hade sömnbesvär år (Folkhälsorapport 2001, sidorna ). Tandhälsa Riskfaktorer för äldres tandhälsa är minskad salivavsöndring, bland annat orsakad av åldrande, läkemedel och ökning av kariesframkallande bakterier. Slemhinnorna blir tunnare och därmed lättare säte för svampinfektion. Den del av tandytan där bakterier kan fastna ökar, vilket också ökar kraven på tandhygien (Äldrecentrum, Folkhälsorapport 2001, sidan 73). Många äldre får som följd av bland annat försämrad motorik allt svårare att på egen hand klara av sin munhygien, vilket medför ökad bakteriebeläggning på tänderna. Särskilt utsatta är rökare. Problem såsom tandköttsinflammation och tandlossning samvarierar med lägre funktionsgrad i skelett, lungor, hjärta, muskler och kognitiva funktioner samt sämre hörsel, syn och subjektiv hälsoupplevelse (H 70- undersökningen, se nedan). Dessa samband fanns oberoende av tobaksrökning och socioekonomiska faktorer. Sambanden var starkast hos män och 10-årsöverlevnaden var högre hos 70-åriga män med bra tandstatus än hos de tandlösa (Liv till åren, Folkhälsoinstitutet, 1998, sidan 144). Enligt H 70-studien i Göteborg (följer hälsoutveckling och dödlighet hos män och kvinnor födda 1901/02, 1906/07, 1911/12 och framåt vart femte år, från det att de fyllt 70 år) var drygt hälften av 70-åringarna tandlösa år Fem år senare var andelen 38 procent, 1981 var den 35 procent och 1992 så låg som 17 procent. Dessa resultat bekräftas i SCB:s ULF-undersökningar, som visar att tandhälsan förbättrats den senaste tioårsperioden. Andelen äldre med enbart egna tänder har ökat bland både kvinnor och män. Det är dock stora sociala skillnader i fråga om tandhälsa. Före detta arbetare har betydligt sämre tandstatus än tjänstemän; 30 procent av manliga och 28 procent av kvinnliga före detta arbetare i åldrarna hade enbart egna tänder jämfört med drygt 60 procent av manliga och kvinnliga före detta tjänstemän. (Folkhälsorapport 2001 sidan 205). Tandlöshet är också vanligare bland invandrare än bland infödda svenskar (Liv till åren, sidan 143). Upprepade tvärsnittsstudier i ett flertal landsting i Sverige och nordiska grannländer visar på en positiv utveckling av tandsjukdomarna karies och tandlossning bland äldre. Ett exempel är en undersökning i Jönköping, som visade att karies och tandlossning hos 70- och 80-åringar undersökta år 1993 var påtagligt lägre jämfört med motsvarande åldersgrupper Det förbättrade tandhälsotillståndet hos äldre beror sannolikt på flera samtidiga samhällsförändringar som skett under och 1980-talen; förbättrad hälso- och sjukvård och tandvård för de äldre, mer preventiva orsaksinriktade insatser mot karies och tandlossning (fluor, tandhygienister), förbättrad munhygien och bättre kost. Studier visar att förekomst av tandsjukdomar ökar med åldern. Longitudinella undersökningar av åringar i Göteborg och åringar i Umeå pekar på

17 16 bättre hälsa hos äldre ökad risk för tandsjukdomar. Bidragande orsaker är minskad saliv, bland annat på grund av åldrande och ökning av kariesframkallande bakterier. Den ökade risken för försämrad tandhälsa är sekundära effekter av ökad sjuklighet med funktionsnedsättningar, kroppsligt och socialt åldrande med minskad vitalitet samt en hög läkemedelskonsumtion. Enligt en amerikansk enkätstudie omfattande drygt män som arbetar inom hälso- och sjukvård ökar alkoholkonsumtion risken för tandlossning. Riskökningen var cirka 40 procent och konsumtion av rödvin medförde en något högre risk än övriga drycker, men skillnaden var inte statistiskt säkerställd (Pithipat W. Merchant AT, m fl. Dental Research 203;82:509-13). Flera landsting har börjat med uppsökande verksamhet gentemot äldre i vilken ingår munhåleundersökning hos tandläkare (Liv till åren, sidorna ).

18 bättre hälsa hos äldre 17 Längre liv bättre hälsa? Dödstalen bland de äldre har sjunkit kraftigt under och 1990-talet, vilket lett till ökande medellivslängd. Socioekonomiska skillnader i dödlighet kvarstår åtminstone till 89 års ålder, men är mindre än bland förvärvsarbetande. Detta kan bero på att sjuka personer dött i lägre åldrar. Bland män är överdödligheten cirka 25 procent högre bland ensamstående som är år än bland sammanboende, däremot är det ingen skillnad bland kvinnor. Socioekonomiska skillnader i dödlighet kvarstår även efter kontroll för dåligt hälsotillstånd. Personer med funktionsnedsättning (har nedsatt syn eller rörelsehinder, klarar inte av städning eller inköp av livsmedel eller matlagning) har cirka 50 procents överrisk för förtidig död jämfört med dem, som inte har sådan funktionsnedsättning med hjälpbehov. Trots att kvinnor oftare rapporterar ohälsa och hjälpbehov är deras medellivslängd längre (Folkhälsorapport, 2001, sidan 206). Med SCB:s hälsoindex, ett mått där man kombinerar dödlighet och sjuklighet, kan ett förväntat antal levnadsår, dels med full hälsa, dels med nedsatt hälsa i åldersintervallet år räknas fram. Den förväntade återstående medellivslängden har ökat varje år hos både män och kvinnor. Endast en del av åren är fria från sjukdom. Förlängning av livet efter 65 år har under den senaste tjugoårsperioden enligt SCB:s beräkning inneburit 0,2 ytterligare år med full hälsa för både män och kvinnor i åldrarna år. Antalet hälsovägda levnadsår, det vill säga där levnadsår med nedsatt hälsa räknas med lägre vikt, har under samma period ökat för män med 2,1 år och för kvinnor med 1,6 år i dessa åldrar (Folkhälsorapport 2001 sidan 207). En H 70-studie av de tidigare nämnda tre grupperna visade att de två yngre (1906/07 och 1911/12) hade lägre dödlighet än den äldsta gruppen (1901/02), men att det inte fanns någon skillnad i dödlighet mellan de två yngre. Den minskade dödligheten i de två yngre åldersgrupperna var mer uttalad bland dem som bodde kvar i sina hem och som uppgett att de kände sig friska, inte kände sig ensamma och inte hade nedsatt rörelseförmåga eller vårdbehov. Även bland dem som hade en eller flera sjukdomar hade dödligheten minskat. Det förefaller således som om det i huvudsak är år av hälsa som lagts till livet, trots att människor med en eller flera sjukdomar också lever längre. Men skillnaden mellan åldersgrupperna är mycket liten. En jämförelse över tiden har också kunnat göras genom att forskarna genomfört en interventionsstudie (Intervention av äldre i Göteborg; IVÄG). Resultaten redovisas bland annat i Longer life Better life. Studies on mortality, morbidity and quality of life among elderly people. (Katarina Wilhelmson. Akademisk avhandling, Socialmedicin och geriatrik, Samhällsmedicinska institutionen, Göteborgs universitet 2003.) Vid en konferens anordnad av Statens folkhälsoinstitut och Institutet för framtidsstudier i november 2003 presenterades nya uppgifter om hälsoutvecklingen hos de äldre. Katarina Wilhelmson presenterade preliminära resultat från H 70, som inte visar på någon ytterligare hälsoförbättring för män födda 1922 och För

19 18 bättre hälsa hos äldre kvinnor i motsvarande åldrar tyder resultaten på ett försämrat hälsoläge. Vid samma konferens redovisades preliminära resultat från SWEOLD-studien, som har jämfört dem som är 77 år och äldre i den panel som utgör levnadsnivåundersökningen och som pågått sedan 1968 (med intervjuer 1968, 1975, 1981, 1992 och 2002). Den analys, som nu gjorts, jämför 1992 med 2002 och omfattar 537 personer 1992 (bortfall 5 %) och 561 personer 2002 (bortfall 12 %). Resultaten från SWEOLD pekar på att den positiva hälsoutvecklingen brutits, särskilt för män i åldrarna år, där hälsoläget försämrats. Även SCB:s ULF-undersökningar för år 2000 och 2001 antyder en försämrad hälsoutveckling i åldersgrupperna år. Orsakerna till detta kan vara att fler än tidigare överlever med olika handikapp (i hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer) än tidigare.

20 bättre hälsa hos äldre 19 Medellivslängd i olika åldrar, regionala och socioekonomiska skillnader Sverige har sedan många år en i jämförelse med andra länder hög medellivslängd. Periodvis har en ökad medellivslängd delvis kunnat förklaras med minskad dödlighet i åldrarna 0 19 år, där Sverige nått längst av alla. Svenska och japanska män lever längst i världen (77,5 respektive 78,1 år 2001). Under 2002 ökade den förväntade återstående medellivslängden i Sverige för män med ytterligare 0,2 år. Den förväntade återstående medellivslängden för 65-åriga män var ,5 år i Sverige och 17,0 år i Japan. I Australien, Kanada, Frankrike, Grekland, Nya Zeeland, Spanien och Schweiz förväntades 65-åriga män 1999 leva lika länge som i Sverige. Sedan dess har medellivslängden i Sverige ökat ytterligare för män (till 16,9 år). Den återstående förväntade medellivslängden för exempelvis en 65-åring ett visst år räknas fram utifrån dödligheten för dem som är 65 år och äldre. Man får då fram en förväntad medellivslängd (ett genomsnittsvärde) vid denna tidpunkt. Svenska kvinnor ligger inte lika bra till i en internationell jämförelse som männen var den förväntade medellivslängden 82,1 år. För japanska kvinnor var den då 84,9 år och för kvinnor i Frankrike 83,0, Italien och Spanien 82,9 samt Schweiz 82,8 år. För 65-åriga kvinnor var den förväntade medellivslängden 1999 i Sverige 19,9 år mot 21,9 år i Japan. I Frankrike var den 21,0, i Schweiz och Spanien 20,5, i Australien, Italien och Kanada 20,2 20,3 år (Källa: OECD). År 2002 rapporterades japanska kvinnor ha en förväntad medellivslängd på 84,9 år, medan svenska kvinnor ökat sin medellivslängd till 82,1 år. Svenska kvinnor har inte haft samma positiva utveckling som män i Sverige och kvinnor i flera andra länder. Svenska kvinnor i åldrarna år röker mer än männen och mer än kvinnor i ovanstående länder. Dubbelarbete, det vill säga arbete i hemmet vid sidan av det vanliga arbetet, är vanligare för kvinnor och skapar en stressituation som påverkar hälsa och dödlighet. Enligt statistik från EU sover till exempel i genomsnitt en person från Frankrike en timme mer än en svensk. Skillnader i kostvanor mellan svenska kvinnor och kvinnor i Japan och medelhavsländerna inverkar också. Svenska kvinnor har (tillsammans med de danska), enligt OECD, den i särklass högsta förvärvsfrekvensen i industrivärlden, något som ofta glöms bort i diskussionen om den svenska ohälsan (sjukskrivningarna). Att vara arbetslös är en ohälsofaktor, men en för hård belastning och arbeten där man inte kan påverka sin arbetssituation är också en ohälsofaktor. Enligt en artikel i tidningen Lancet (DN 5/7 2002, sidan 5) konstateras i en brittisk studie att risken för hjärtinfarkt halveras om man slutar röka. Även motion (minst en halvtimme per dag) minskar risken. Om människorna tog konsekvensen av denna kunskap skulle stroke och hjärtinfarkt kunna minskas med fyra femtedelar. Till detta kommer positiva effekter på olika cancerformer (lunga, grovtarm, bröst, strupe,

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 exkl. moms 25 % Januaripriser exkl. moms 25 % Ökning sedan 2010 Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 kr

Läs mer

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november BLEKINGE OLOFSTRÖM 46 4 3 53 BLEKINGE KARLSKRONA 229 32 30 291 BLEKINGE RONNEBY 105 5 11 121 BLEKINGE KARLSHAMN 144 6 15 165 BLEKINGE SÖLVESBORG 105 1 12 118 DALARNA VANSBRO 48 3 0 51 DALARNA MALUNG-SÄLEN

Läs mer

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun SKÅNE BJUV 1356 1883 SKÅNE HÖÖR 1798 2570 SKÅNE LUND 5553 7015 SKÅNE OSBY 1254 1659 SKÅNE ESLÖV 2906 4028 SKÅNE HÖRBY 1955 2819 SKÅNE LOMMA 1225 1530 SKÅNE MALMÖ 12253 14717 SKÅNE SJÖBO 2687 3956 SKÅNE

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2336 3148 BLEKINGE KARLSKRONA 4056 5379 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1082 1441 BLEKINGE RONNEBY

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun

Antal hundägare och hundar per län och kommun Antal hundägare och hundar per län och kommun Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2431 3316 BLEKINGE KARLSKRONA 4296 5609 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1134 1505 BLEKINGE RONNEBY 2580 3492

Läs mer

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 BLEKINGE KARLSKRONA 1 357 BLEKINGE RONNEBY 510 BLEKINGE

Läs mer

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Typ ROT RUT TOTALT Antal företag, riket 54 023 13 488 67 511 Antal företag per län 2013-01-01 2013-06-30 Län Typ Antal företag BLEKINGE ROT 836 BLEKINGE RUT

Läs mer

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Län Kommunnamn Antal Dekl Antal förslag Stockholms Upplands Väsby 218

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Län Kommun Typ Antal köpare okänt okänt RUT 511 okänt okänt ROT 882 BLEKINGE KARLSHAMN RUT 1 572 BLEKINGE KARLSHAMN ROT 3 803 BLEKINGE KARLSKRONA RUT

Läs mer

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län Stockholms län Norrtälje 4 373 7,78% Nykvarn 686 7,37% Vallentuna 1 957 6,39% Ekerö 1 636 6,36% Nynäshamn 1 614 6,16% Värmdö 2 270 5,85% Österåker 2 198 5,53% Tyresö 2 100 4,86% Sigtuna 1 890 4,59% Upplands-Bro

Läs mer

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Rank Kommun Län Antal Antal nya firmor per 1000 invånare

Läs mer

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket 9 24 5 15 14 39 Ale 7 20 5 16 12 36 Alingsås 7 19 5 16 12 35 Alvesta 7 17 6 16 13 33 Aneby 11 30 4 11 15 41 Arboga 7 18 6 17 13 35 Arjeplog 8 18 7 19 15 37

Läs mer

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 ÄLVSBYN 659 0,1% 429 0,1% 53,6% 63 GÖTENE 727 0,1% 536 0,1% 35,6% 67 UPPLANDS-BRO 1 173 0,2% 888 0,2% 32,1% 110

Läs mer

Befolkning 2009. per capita 2009

Befolkning 2009. per capita 2009 Kommun Utsläpp per capita 2009 Befolkning 2009 Kommuntyp Sundbyberg 0,92 37722 Förortskommun till storstad Stockholms län Lidingö 1,30 43445 Förortskommun till storstad Stockholms län Tyresö 1,33 42602

Läs mer

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj)

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj) Stockholms län Danderyd 1 941 6 927 2 749 3 528 15 145 298-1 508 35-8 -1 183 Lidingö 1 685 6 064 2 407 3 231 13 387 42-1 327 28 73-1 184 Solna 1 685 5 555 2 205 3 257 12 702 42-712 188-31 -513 Sundbyberg

Läs mer

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan NTF 2011-10-28 Bältesanvändningen i din kommun - hela listan Kommun Län Total bältesanvändning Piteå Norrbotten 99,7% Hylte Halland 99,4% Lund Skåne 99,4% Kävlinge Skåne 99,2% Kungälv Västra Götaland 99,2%

Läs mer

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos)

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) -09-01 Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Förklaringar resp. : resp.

Läs mer

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen.

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Län Antal cabroleter Per 1 000 invånare Kommun Antal cabroleter

Läs mer

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår Elever som fått en på grund av ogiltig Blekinge län Karlshamn 1355 74 5,5% 1252 33 2,6% 1148 73 6,4% Karlskrona 2495 163 6,5% 2342 183 7,8% 2180 154 7,1% Olofström 522 92 17,6% 514 44 8,6% 481 32 6,7%

Läs mer

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO Ale OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alingsås OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alvesta OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL

Läs mer

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr)

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr) Värde per kommun Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Det länsvisa bolagsvärdet för avser aktiebolag med brutna räkenskapsår och bokslutsdatum

Läs mer

Statistik från MSB Fallolyckor 2010

Statistik från MSB Fallolyckor 2010 Om statistiken för fall 2010 Uppgifter om antal slutenvårdade personer 65 år eller äldre till följd av fallolyckor kommer från Patientregistret, Socialstyrelsen. Uppgifter om befolkningens storlek kommer

Läs mer

Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3. Län för län... 31

Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3. Län för län... 31 Rapport från Företagarna mars 2012 Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3 Län för län... 3 Kommun för kommun... 4 2. Andel företagare av kvinnor i arbetsför ålder... 10

Läs mer

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Järfälla Kustbandet 186 Lidingö Kustbandet 182 Nacka Kustbandet

Läs mer

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö flerbostadshus, bostadsrätt 93 786 0380 Uppsala flerbostadshus,

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Bästa skolkommun 2014

Bästa skolkommun 2014 Bästa skolkommun 2014 Kommun Ranking Poäng Resurser Lön y. inom Vellinge 1 707 54 21 145 56 79 10 7 7 30 6 74 20 1 31 Piteå 2 1090 98 9 42 187 116 104 54 84 167 40 45 6 4 83 Nybro 3 1107 109 28 1 90 231

Läs mer

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2012. Naturvårdsverket, NV-00318-13. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2012 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning.

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. 1 Fiberaccess estimerat som andel av befolkningen uppdelat på villor och flerfamiljshus, 2012 Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. Fiber Totalt Fiber Villa Fiber

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9 Kommunalt grundskoleindex - Kommungrupp Ranking 2014 Måluppfyllelse Residual Pedagogisk personal Övrigt Fritidshem Index Ranking Lägsta 0,04 1,02 0,16 0,07 1,72 Högsta 1,02 1,99 0,41 0,53 3,05 Median 0,44

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 5. a er (LA 2008) 5. s 74 Statistiska centralbyrån Tabeller Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 12. a er (LA 2008) i nummerordning,

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014 Förväntade kommunala er 2015 och nivån 2014 På sista sidan presenteras kommunerna som får högst respektive lägst total kommunalskatt 2015 och var höjningen blir störst. Detta är en bilaga till pdf "alskatten

Läs mer

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Prognosen avser månadsutbetalningen av tjänstepensionen ITP 2 som totalt 550 000 tjänstemän tjänar in till i dag. Den del av ITP 2 som kallas för

Läs mer

ABFs STUV-redovisning

ABFs STUV-redovisning Län Distr Nr Avdelning kod/namn Stockholms län 01 01 501 Stockholms län 1 Stockholm 80 Stockholm 901 Stockholm /studieprogrammet 80 Stockholm 902 Stockholm Syd 80 Stockholm 1003 Stockholm /Administrativa

Läs mer

Telefonnummer till samtliga kontor går via Lantmäteriets Kundcenter: 0771-63 63 63. Öppettider: kl. 9.00-16.00.

Telefonnummer till samtliga kontor går via Lantmäteriets Kundcenter: 0771-63 63 63. Öppettider: kl. 9.00-16.00. Adresslista Adress för ansökningar i inskrivningsärenden utgår ifrån vilken kommun din fastighet är belägen. Kontaktuppgifter till det kontor du ska skicka din ansökan framgår av nedanstående förteckning.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2007:1271 Utkom från trycket den 14 december 2007 utfärdad den 6 december 2007. Regeringen

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2013:A RANK

Nyföretagarbarometern 2013:A RANK Nyföretagarbarometern 2013:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket

Läs mer

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140 Bilaga till analysen Så hög blir den nya skatten på småhus 2015 Kommun för kommun Uppskattning av förväntat 2015 baserat på småhusförsäljningarna 2013 och procentuell förändring jämfört med 2013 (2012

Läs mer

Arbetsskador 2014 län och kommun

Arbetsskador 2014 län och kommun Arbetsskador 2014 län och kommun Arbetsmiljöstatistik Rapport 2015:2 preliminära uppgifter Arbetsmiljöverket / Arbetsskador 2014, preliminära uppgifter för län och kommun 1 Arbetsskador 2014 län och kommun

Läs mer

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner .. SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner Produktionsfakta Utgivare Produktion Produktionsår Vänsterpartiets riksdagsgrupp Vänsterpartiets informationsavdelning 2011 2 Sammanfattning

Läs mer

Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011.

Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011. Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011. Vaccinationstäckning bland barn födda 2008 vaccinerade med 3 doser Län Difteri Stelkramp Kikhosta Polio Hib-infektion* Pneumokocksjukdom 464 Stockholms

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

2. Vilka av 2. Vilka av följande insatser använde... Återkommande medborgarenkäter

2. Vilka av 2. Vilka av följande insatser använde... Återkommande medborgarenkäter Kommun Län 1. Anger instruktionen för snöröjning och halkbekämpning av gång- och cykelbanor att detta ska ske samtidigt som snöröjning och halkbekämpning av prioriterade huvudvägar som kommunen ansvarar

Läs mer

Värmdö 16 21 8 Österåker 0 0 3

Värmdö 16 21 8 Österåker 0 0 3 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2011. Naturvårdsverket, NV-00289-12. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2011 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

Uppdrag direkt av kommun el annan

Uppdrag direkt av kommun el annan Ingrid Kennborn AB Genomförda uppdrag 2002 och framåt - augusti 2008 Uppdrag direkt av kommun el annan Fortbildning/ utbildning med Sol och LSS som grund kring Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Läs mer

Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län

Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län 2010-12-22 Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-november visar att i Västra Götalands län har dieselbilarna ökat sin andel av nybilsregistreringarna

Läs mer

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012 Bilaga Avropsberättigade - skrivare, MFP, programvaror och tjänster 1 (6) Avropsberättigade Myndigheter under regeringen Deltar med stöd av förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning Deltagare i

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL NyföretagarCentrum har löpande sedan börjat av 90-talet redovisat utvecklingen över antalet nyregistrerade företag i landet på kommun- och länsnivå i

Läs mer

Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel

Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel 2011-04-26 Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-mars visar att en tydlig trend på den svenska bilmarknaden under de senaste åren är den

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket

Läs mer

Nya bilar ökar mest på Gotland

Nya bilar ökar mest på Gotland 2010-10-18 Nya bilar ökar mest på Gotland BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-september visar att det län som hade den största procentuella ökningen av antalet nyregistrerade personbilar

Läs mer

120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden

120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden 2011-08-18 120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-juli visar att koldioxidsnåla sk 120- gramsdieslar, dvs dieselbilar som släpper ut högst

Läs mer

Sammanställning av feriearbetande ungdomar sommar 2010

Sammanställning av feriearbetande ungdomar sommar 2010 Blekinge Dalarna Gagnef JA 17 år: 59 kr Hedemora JA 16 år: 67 kr 17 år: 72 kr 18 år: 81 kr Leksand Ca 20 3 v 6 tim/dag JA 16-17 år: Minst 59 kr, sem ers 12 % samt kommunens 18-19 år: Minst 73 kr försäkringar

Läs mer

Högst miljöbilsandel på Gotland

Högst miljöbilsandel på Gotland Högst miljöbilsandel på Gotland Ny statistik från BIL Sweden visar att varannan ny bil som registrerades på Gotland janmars i år var en miljöbil. Det gör Gotland till det län i Sverige som har den högsta

Läs mer

FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 / 3680-3700 MHz

FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 / 3680-3700 MHz Bilaga 2 För samtliga tillstånd tillkommer 2000 kronor i handläggningsavgift per tillstånd förutom auktionslikviden. FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 /

Läs mer

Comenius fortbildning, april 2013

Comenius fortbildning, april 2013 Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs

Läs mer

Gotland behåller förstaplatsen på miljöbilstoppen

Gotland behåller förstaplatsen på miljöbilstoppen 2010-06-21 Gotland behåller förstaplatsen på miljöbilstoppen BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-maj visar att Gotland behåller förstaplatsen som länet med den högsta miljöbilsandelen

Läs mer

Sträckor med fast pris - Övriga landet

Sträckor med fast pris - Övriga landet Sträckor med fast pris - Övriga landet Flygplats Till Kommun/ort Pris per resa i vardera riktning Malmö Sturup Malmö 325,47 Malmö Sturup Lund 273,58 Malmö Sturup Lomma 428,30 Malmö Sturup Vellinge 415,09

Läs mer

Andel deltagare efter kön (%) Antal Studiecirklar. Sammankomster. Deltagare Kvinnor Män. Riket 275 503 3 045 167 9 777 797 1 910 307 58,3 41,7

Andel deltagare efter kön (%) Antal Studiecirklar. Sammankomster. Deltagare Kvinnor Män. Riket 275 503 3 045 167 9 777 797 1 910 307 58,3 41,7 Tabell 6:1. Antal studiecirklar, sammankomster, studietimmar och deltagare efter kommun 2008 Table 6:1. Number of study circles, meetings, study hours and participants by municipality 2008 Antal Studiecirklar

Läs mer

Hela listan - Elever per psykolog kommunvis

Hela listan - Elever per psykolog kommunvis Hela listan - Elever per psykolog kommunvis Tillgång till skolpsykolog? Kartläggning av landets kommuner 2011 Undersökningen är gjord under maj och juni 2011 med hjälp av telefonintervjuer med berörda

Läs mer

Högsta miljöbilsandelen i Västra Götalands län

Högsta miljöbilsandelen i Västra Götalands län 2012-05-22 Högsta miljöbilsandelen i Västra Götalands län BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för januari-april visar att Västra Götalands län har den högsta miljöbilsandelen

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil

Mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil 2012-07-16 Mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för januari-juni visar att mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil. Gotlands

Läs mer

Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2009

Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2009 Aborter och förlossningar i Stockholms län 2009 Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2009 Förlossningar Det totala förlossningsantalet i Stockholms län ökade år 2009 med 615 förlossningar

Läs mer

öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna?

öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna? öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna? Tabellbilaga I tabellbilagan redovisar vi värden för samtliga kommuner. Kommunerna är indelade efter län är sorterade i alfabetisk

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks beslut om smittförklaring med anledning av

Läs mer

Medborgarförslag i Sveriges kommuner Om kommunernas arbete med inflytande genom medborgarförslag

Medborgarförslag i Sveriges kommuner Om kommunernas arbete med inflytande genom medborgarförslag Medborgarförslag i Sveriges kommuner Om kommunernas arbete med inflytande genom medborgarförslag Statistik från Agenda PR:s Kommunspegel Inledning Sveriges kommuner har möjlighet att involvera kommunens

Läs mer

1(73) Antal åtgärder som medgivits i besluten om dispens. Antal beslut om dispenser som Länsstyrelsen överprövat (19:3b MB)

1(73) Antal åtgärder som medgivits i besluten om dispens. Antal beslut om dispenser som Länsstyrelsen överprövat (19:3b MB) Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013. Naturvårdsverket, NV-00640-14. Bilaga 2. ernas strandskyddsbeslut 2013 per kommun 1 Tabell 1K. Beslut om strandskyddsdispens. Antal

Läs mer

Comenius fortbildning omg 2, april 2012

Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Beviljas med svenska medel Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i EUR Dnr Projekt/aktivitet Poäng Land 2012:2304 Jobbskuggning 101 F Karlskrona Blekinge län 1 434

Läs mer

Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning

Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning 1 Bilaga 4 Enkät till kommuner Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning 1. Ange kommun Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors

Läs mer

Betala på pensionsskulden nu

Betala på pensionsskulden nu fakta Betala på en nu Hur ser det ut i din kommun? Ta ut problemen i förskott det lönar sig För fjärde året i rad sätter Skandia kommunernas er i fokus. Det gör vi eftersom en är en stor och viktig samhällsfråga

Läs mer

Uppgifterna ska gälla för 30 september 2014 och ska mailas till: anna.trinks@lj.se alternativt faxas till 036-32 50 85.

Uppgifterna ska gälla för 30 september 2014 och ska mailas till: anna.trinks@lj.se alternativt faxas till 036-32 50 85. 2014-06-18 Senior alert Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Box 702 551 20 JÖNKÖPING 036-321289, 036-321211 senioralert@lj.se www.senioralert.se Viktig information till samtliga kommuner från kvalitetsregistret

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36

Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-02-10 29 Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2 Dagspress DN, SvD, GP, Sydsvenskan DN, SvD, GP, Sydsvenskan Vecka 33 34 35 36 37 Dag Format Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle

Läs mer

2015-11-02. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015

2015-11-02. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015 Sida 1 av 7-11-02 r om flyktingmottagande och mottagna och Här har vi samlat aktuella uppgifter om vilka som har överenskommelser med länsstyrelsen om flyktingmottagande samt hur många flyktingar m.fl.

Läs mer

2015-09-07. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015

2015-09-07. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015 Sida 1 av 7-09-07 r om flyktingmottagande och mottagna och Här har vi samlat aktuella uppgifter om vilka som har överenskommelser med länsstyrelsen om flyktingmottagande samt hur många flyktingar m.fl.

Läs mer

För mer information, vänligen kontakta: Ulrika Eliason, informationschef El-Kretsen: 08-54 52 12 95, ulrika.eliason@el-kretsen.se

För mer information, vänligen kontakta: Ulrika Eliason, informationschef El-Kretsen: 08-54 52 12 95, ulrika.eliason@el-kretsen.se Pressinformation 2014-02-18 Om statistiken: Statistiken ger en samlad bild av hur mycket elavfall, lampor och batterier som svenskarna återvann under 2013 i det insamlingssystem som drivs av El-Kretsen

Läs mer

Stora regionala skillnader i rekrytering av unga till högre utbildning

Stora regionala skillnader i rekrytering av unga till högre utbildning STATISTISK ANALYS 1(16) Avdelning / löpunmmer 2014-10-06 / Nr 7 Analysavdelningen Handläggare Staffan Nilsson 08-5630 8756 staffan.nilsson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en

Läs mer

Dieselandel per län (nyregistreringar januari 2012)

Dieselandel per län (nyregistreringar januari 2012) 2012-02-27 Nytt rekord: 88 procent dieselandel i Jämtland i januari BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik visar att 88 procent av de nyregistrerade bilarna i Jämtlands län var dieslar i januari.

Läs mer

2013-08-27. Stickprov av ovanstående uppgifter kommer göras.

2013-08-27. Stickprov av ovanstående uppgifter kommer göras. 2013-08-27 Senior alert Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Box 702 551 20 JÖNKÖPING 036-321289, 036-321211 senioralert@lj.se www.senioralert.se Viktig information till samtliga kommuner från kvalitetsregistret

Läs mer

Appendix till rapporten "Varför kan inte behovet av särskilda boendeformer tillgodoses?"

Appendix till rapporten Varför kan inte behovet av särskilda boendeformer tillgodoses? Appendix till rapporten "Varför kan inte behovet av särskilda boendeformer tillgodoses?" Kommunernas svar på Planerad Stockholms län Upplands Väsby 55 15 6 5 Vallentuna 82 31 Österåker 80 22 2 8 7 Värmdö

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:9) om utjämningsbidrag till och utjämningsavgift för kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa

Läs mer

Tomtköundersökning per kommun. En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Tomtköundersökning per kommun. En rapport från Villaägarnas Riksförbund Tomtköundersökning per kommun En rapport från Villaägarnas Riksförbund Innehåll SAMMANFATTNING METOD... 1 AVGRÄNSNINGAR... 1 RESULTAT... 2 LÄNGST TOMTKÖER I LANDET... 2 KOMMUNER MED EFTERFRÅGAN PÅ KOMMUNALA

Läs mer

Kommunranking e-tjänster och appar

Kommunranking e-tjänster och appar Utifrån ett urval av enkätfrågorna i den enkätundersökning som SKL genomförde under våren 2014 kring e-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner, har ett sammanvägt index tagits fram som rankar kommunerna

Läs mer

Norrbotten ny etta på dieselbilstoppen

Norrbotten ny etta på dieselbilstoppen 2012-03-29 Norrbotten ny etta på dieselbilstoppen BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för januari-februari visar att i Norrbottens län var 84,5 procent av de nya bilarna dieseldrivna.

Läs mer

DEN SVENSKA FRITIDSHUSMARKNADEN

DEN SVENSKA FRITIDSHUSMARKNADEN DEN SVENSKA FRITIDSHUSMARKNADEN JULI 2013 Sida 1 Sammanfattning Detta är en rapport om utvecklingen på den svenska marknaden för fritidshus. Materialet i rapporten baseras på samtliga småhusköp som har

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING/PM: Läns- och kommundata 2008-2011

SAMMANSTÄLLNING/PM: Läns- och kommundata 2008-2011 SAMMANSTÄLLNING/PM: Frukt och grönsakskonsumtion i Sverige Läns- och kommundata -11 - FRUKT OCH GRÖNSAKSKONSUMTION I SVERIGE - 11 3 Innehåll SAMMANFATTNING... INLEDNING... 5 METOD... 7 RESULTAT... Stockholms

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer