Modell för beräkning av luftkvalitet vid småskalig biobränsle eldning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Modell för beräkning av luftkvalitet vid småskalig biobränsle eldning"

Transkript

1 Modell för beräkning av luftkvalitet vid småskalig biobränsle eldning -förslag till utvecklingsprojekt November 2004 Gunnar Omstedt

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Krav på modellen... 2 Vad finns idag?... 3 Emissionsmodellering...3 Lokal spridningsmodellering...3 Förslag till modell... 5 Förutsättningar...6 Funktionsbeskrivning...6 Rekommenderat system...7 Databaser..8 Emissionsmodellering..8 Sotarregisterdata i VEDAIR...8 Organisation och samordning...10 Ekonomi Tidplan Projektledning och rapportering Referenser... 13

3 Sammanfattning I denna rapport ges ett förslag till utvecklingsprojekt för luftkvalitetsfrågor vid småskalig biobränsle eldning. Syftet är att beskriva tekniska och ekonomiska förutsättningar för ett modellsystem, som kan användas för att beräkna hur luftkvaliteten påverkas vid småskalig eldning med biobränsle i kommunerna. Ett nytt Internetbaserat modellsystem, SIMAIR, håller på att utvecklas av Naturvårdsverket, Vägverket och SMHI för beräkning av luftkvalitet i vägars närområde. Modeller och mätdata med olika geografisk upplösning kopplas samman, från Europaskalan till enskilda gaturum i svenska tätorter. På en central server läggs emissionsdata, meteorologiska data, lokala modeller och bakgrundshalter. Data och modeller görs tillgängliga via Internet. Kommunerna kan via ett GIS-baserat användargränssnitt uppdatera kritiska väg- och trafikuppgifter. Detta system är utgångspunkt för det förslag som presenteras i denna rapport. Arbetsnamnet för det nya modellsystemet är VEDAIR. Underlag till modellen bygger på resultat från Biobränsle Hälsa Miljö programmet (http://www.itm.su.se/bhm/). En viktig del av projektet är att skapa en användarvänlig informations- och beräkningsmiljö. För det fodras att all information som behövs görs lätt tillgänglig. Det gäller såväl meteorologiska data, emissionsdata, bakgrundshalter, spridningsmodeller som metod- och användarbeskrivningar. Data behövs för hela landet under minst ett år och med hög tidsupplösning (timme) för att kunna jämföras med miljökvalitetsnormer för luftkvalitet. Data skall också kunna uppdateras så att förändringar i t.ex. emissioner, meteorologi och bakgrunds halter kan följas. För att lösa detta föreslås samma tekniska lösning som för SIMAIR systemet, nämligen att data och modeller läggs på en central webbserver som kan nås av många användare via internet. Samverkan och samordningsvinster kan därigenom erhållas för underhåll och drift samt utvecklingar av bägge dessa system. Centralt för frågeställningen är emissionsdata. En viktig del inom Biobränsle Hälsa Miljö programmet har varit att bygga upp kunskap om emissioner från småskalig förbränning av biobränsle. Mätningar av olika pannor har gjorts i laboratorium, lokala emissionsdatabaser har konstruerats och en översiktlig nationell kartläggning av emissioner från småskalig vedeldning har gjorts. Ett problem är dock att något centralt register inte finns. Värdefull information finns att hämta i de så kallade sotarregistren. Kvalitén och tillgängligheten på uppgifterna i registren är dock mycket skiftande. I pågående projekt vid Kommunförbundet i Dalsland, finansierat av Statens Energimyndighet, pågår arbete med att ta fram ett modernt verktyg för eldstadsinventering. Det är data som tas fram med hjälp av detta verktyg som föreslås integreras i modellsystemet och göras tillgängliga för kommunerna. En annan central fråga är emissionsfaktorer för olika eldstäder. Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut kommer att delta i projektet med denna kunskap. Modellsystemets syfte är således också att förbättra emissionsuppskattningarna från småskalig biobränsle eldning genom att samordna kommunernas information och höja dess kvalité. Därigenom finns möjlighet att avsevärt förbättra miljömålsbevakningen lokalt, regionalt och nationellt. 1

4 Bakgrund Några viktiga slutsatser av Bibränsle Hälsa Miljö (BHM) programmet är att det sannolikt är så att miljökvalitetsnormerna för PM10 överskrids lokalt i bostadsområden där äldre vedpannor används som uppvärmningskälla. Påverkan på luftkvalitén är begränsad till ett litet närområde kring utsläppen och varierar kraftigt i landet, beroende på meteorologin och inflytande av långdistanstransport. Det finns över en miljon lokaleldstäder i landet som också kan komma att bli miljöproblem vid förändringar av t.ex. energipriser. Enligt förordning 2001:527, i vilken miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft definieras, är kommunerna skyldiga att kontrollera om MKN uppfylls inom kommunen. Naturvårdsverket föreslår (rapport 5407:2004) att kontrollen regleras av ett regionalt luftövervakningsprogram som tas fram av länsstyrelsen i samråd med kommunerna. Kontrollen skall ske genom mätningar, beräkningar eller objektiva skattningar. Beräkningsmodeller och objektiv skattning får användas där inga mätningar enligt MKN krävs (NFS 2003:27). Mätstationen skall väljas så att den ger uppgifter om de områden inom en kommun, där människor vistas och där det förmodas vara höga halter. För att hitta sådana områden kan modellberäkningar användas. Medan mätningar i bestämda punkter i första hand ger information om föroreningssituationen i mätpunkten, kan modeller ge en ökad information genom att beräkna koncentrationsfält. Modeller behövs också för att klarlägga sambanden mellan olika förslag på åtgärder och luftkvalitén. Det finns därför behov av modeller för studier av den småskaliga biobränslens roll för påverkan av luftkvalitén. Modellerna behöver vara relativt lätta att använda så att de kan komma in i det praktiska miljö- och planeringsarbetet i kommunerna. Statens Energimyndighet har i analys och förslag till åtgärder vad avser småskalig förbränning av biobränsle (rapport 23:2003) påtalat vikten av att ta fram en modell till kommunerna för att uppskatta de lokala luftkvalitetsproblemen med framförallt partiklar. I denna rapport ges ett förslag till utvecklingsprojekt för luftkvalitetsfrågor för småskalig förbränning av biobränsle. Syftet är att beskriva tekniska och ekonomiska förutsättningar för framtagning av en modell, som kan användas i kommunerna. Modellen kommer att behöva verifiering med lämpligt verifikationsprojekt. Detta ingår inte i denna ansökan. Denna rapport är framtagen med hjälp av medel från Statens Energimyndigheten och har projektnummer:p Kraven på modellen Användare är kommuner och deras konsulter, länsstyrelser, luftvårdsförbund och centrala myndigheter. De ska inte behöva ha någon bakgrund i modellering eller genomgå en omfattande utbildning, inte heller ska investeringar i speciell mjuk- eller hårdvara krävas. Modellen ska ta fram beräkningsunderlag för jämförelse med gällande och kommande luftkvalitetsnormer. I uppbyggningsfasen avser det NO 2, PM10, CO och bensen. 2

5 Vad finns idag? Ett nytt Internetbaserat modellsystem, SIMAIR (www.luftkvalitet.se), utvecklas av Naturvårdsverket, Vägverket och SMHI för beräkning av luftkvalitet i vägars närområde. Modeller och mätdata med olika geografisk upplösning kopplas samman, från Europaskalan till enskilda gaturum i svenska tätorter. På en central server läggs emissionsdata, meteorologiska data, lokala modeller och bakgrunds halter. Data och modeller görs tillgängliga via Internet. Kommunerna kan via ett GIS-baserat användargränssnitt uppdatera kritiska väg- och trafikuppgifter. Detta system är utgångspunkt för det förslag som presenteras i denna rapport. Emissionsmodellering För att beskriva utsläppen från småskalig eldning med biobränsle behövs information om typ av eldstad (villapanna, lokaleldstad) uppfyller villapanna Boverkets byggregler(brr) eller ej, ålder finns ackumulatortank och storlek på tanken geografisk placering emissionsfaktorer för olika typ av eldstad Denna information måste idag hämtas från olika databaser, såsom sotardistriktens sotarregister, senaste fastighetstaxeringen samt Lantmäteriets fastighetsregister (ITM;2003). I dagsläget finns inget enskilt register som ger en heltäckande bild. Kvalitén och tillgängligheten på uppgifterna i sotarregistren är mycket skiftande enligt Sveriges Skorstensfejares Riksförbund (SSR). Enligt SSR finns det 80-tal manuella och databaserade register. Information saknas t.ex. om GIS- koordinater. Gamla fastbränslepannor genererar de högsta utsläppen. Verkningsgraden är ofta låg och förbränningen ineffektiv. För moderna villapannor, som uppfyller BBR, är förhållandena ofta det motsatta vilket ger låga utsläpp. Äldre fastbränslepannor förekommer främst i glesbygdsområden, men inom villaområden kan det räcka med en eller ett fåtal pannor för att miljökvalitetsnormen skall överskridas. Användning av lokaleldstäder som ett komplement till stadigvarande uppvärmning blir vanligare. När det gäller emissionsfaktorer hänvisas till sammanställningar som gjorts inom BHM projektet. För vissa tätorter finns emissionsdatabaser, med och utan småskalig vedeldning inlagd. Ajourhållning och uppdateringar är osäkra. En nationell kartläggning av partikelemissioner från småskalig vedeldning har gjorts inom SMED (SvenskaMiljöEmissionsData) (SMHI,2003b). I ett projekt vid Kommunförbundet i Dalsland, finansierat av Statens Energimyndighet, pågår arbete med att ta fram ett modernt verktyg för eldstadsinventering. I en Access databas registreras bl.a. eldstäders GIS-koordinater, fabrikat, modell, ålder, energibehov och skorstenshöjd. Via Skorstensfejarna kommer denna information att vara aktuell och uppdateras regelbundet. Erfarenheter från att bygga emissionsdatabaser har SLB-analys som tagit fram emissions databaser för Lycksele och Växjö inom ramen för BHM projektet (SLB;2003). Lokal spridningsmodellering Det finns olika lokala modeller som kan vara lämpliga. Förutsättningen är att de processer som bestämmer spridningen beskrivs tillräckligt realistiskt. Viktiga faktorer är värmeinnehållet i rökgaserna, husens geometri, topografin och meteorologiska variationer. Meteorologin påverkar spridningsförloppet kraftigt. På vintern och på natten bildas ofta så 3

6 kallade markinversioner. Temperaturen ökar då med höjden vilket dämpar vinden och turbulensen (omblandningen). Den vertikala spridningen begränsas då till ett grunt skikt, som varierar från några 10-tals meter till några hundra meter. Då påverkas spridningsförloppet starkt av horisontella vindriktningsfluktuationer. En typ av modell som är användbar är den så kallade Gaussiska spridningsmodellen. Den är relativt enkel och kan därför användas för att snabbt göra beräkningar för många källor under längre tidsperioder. En sådan modell är SMHI s Dispersionsmodell, som använts med framgång inom BHM-projektet (SMHI,2003a; Omstedt m.fl.,2004). För den småskaliga förbränningen av biobränsle bör fokus ligga på bidragen till halterna från utsläpp från enskilda villapannor och lokaleldstäder. Samverkan mellan dem, p.g.a. att de är lokaliserade nära varandra i samma bostadsområde, kan resultera i höga halter. Modellberäkningarna behöver kunna beskriva halter i områden med många närliggande pannor och i ett relativt tätt beräkningsrutnät. Modellområdet bör därför vara av storleksklass bostadsområde, se figur 1. Totala halter av PM10 (µg/m 3 ). Beräknade halter vid Forsdala i Lycksele som 98-percentiler av dygnsmedelvärde för år Gula punkter anger äldre pannor (som inte uppfyller Boverkets byggregler) och blå punkter övriga pannor. Figur 1. projektet. Beräkningsexempel från SMHIs Dispersionsmodell som använts inom BHM Den lokala modellen behöver också inkludera andra punktkällor t.ex. värmekraftvärk, som ligger utanför/innanför valt beräkningsområde. Därigenom kan man studera vad olika planeringsalternativ för energiproduktionen får för konsekvenser på luftkvalitén i det studerade området. Det finns också bostadsområden som ligger nära stora motorleder. Frågor som har att göra med biobränsleeldningens påverkan på luftkvalitén, i förhållande till vägtrafikens, kommer vara aktuella. Detta illustreras i figur 2, som är hämtad från ett studium för Upplands-Väsby (LVF, 2003). Därför föreslås att modellen också skall inkludera en spridningsmodell för vägtrafiken, en så kallad modell för linjekällor, som kan tillämpas för vägar utanför/innanför beräkningsrutnätet. SMHIs Dispersionsmodell är en sådan modell. Den kan hantera punkt- och linjekällor såväl utanför som innanför beräkningsrutnät. Fördelen med det är att beräkningarna, som behöver göras för en relativt lång tidsperiod (ett år), kan göras relativt snabbt med ett lokalt tät beräknings rutnät och för många källor. 4

7 E fordon per ÅMD Totala halter PM10 (µg/m 3 ) Bidrag från vägtrafik och då eldning med ved i braskamin eller kakelugn står för 10 % av uppvärmningsbehovet. Beräknad halt PM10 som 90-percentil dygnsmedelvärde för år Meter µg/m³ µg/m³ µg/m³ > 50 µg/m³ Figur 2 Illustration av vägtrafikens betydelse för påverkan av luftkvalitén i ett bostadsområde nära en hårt trafikerad väg (LVF,2003). Förslag till modell VEDAIR byggs upp på liknande sätt som SIMAIR. Syftet med modellberäkningarna är att beräkna hur utsläpp från småskalig förbränning av biobränsle påverkar föroreningshalten och hur totala halten förhåller sig till miljökvalitetsnormer och utvärderingströsklar. För flera av dessa ämnen kan haltbidragen från källor långt från det aktuella området påverka luftkvalitén. Det gäller t.ex. för PM10 och bensen, där långdistansbidraget är stort i vissa delar av Sverige. Även för lokala NO 2 -halter spelar halterna av långdistanstransporterat ozon en avgörande roll. Föroreningshalterna i ett bostadsområde byggs upp av fyra olika haltbidrag: - Regionala bidrag utland (Rbu), dvs. bidragen från alla källor utanför Sverige. - Regionalt bidrag Sverige (RbS), bidragen från övriga källor i Sverige förutom den aktuella tätorten. - Urbant bidrag (UB), föroreningar från källor inom tätorten, förutom det bostadsområde beräkningarna görs för. - Lokalt bidrag (LB) från källor inom det bostadsområde beräkningarna görs för. Med hjälp av olika modeller beräknas dessa bidrag via ett kopplat modellsystem och på liknande sätt som SIMAIR. I det föreslagna modellsystemet bygger beräkningarna på fyra typer av haltbidrag, samtliga givna som timvärden, precis som de flesta mätningar. Att använda tidsserier uppbyggda av timvärden innebär flera fördelar. Det är enkelt att beräkna extremvärden, dvs. genom att först addera tidsserier av långdistanstransporterade halter och lokalt beräknade halter. Att summera separata extremvärden från bakgrund och lokalt bidrag ger troligen en kraftig överskattad risk, då det finns mycket som talar för att höga bakgrundshalter och höga lokala bidrag är anti-korrelerade. En annan fördel är också att modellresultaten kan jämföras direkt mot existerande mätningar. För att uppnå hög kvalitet på bakgrundshalter, både regionala och urbana, kan dataassimilation bli aktuellt. För modellsystemet behövs således modeller som beräknar tidsserier på regional, urban och lokal skala. Den tänkte användaren av systemet bör inte belastas med att utföra modellberäkningar på urban eller regional skala, dessa beräkningar görs centralt. Det tänkta modellsystemet kommer därför att som en viktig del inkludera ett datavärdskap som har i uppdrag att årligen beräkna och uppdatera urbana och regionala bakgrundshalter samt ta fram 5

8 nya meteorologiska data. Detta kommer att kunna samordnas med SIMAIR. På samma sätt kommer ett datavärdskap att inkluderas för att tillhandahålla bästa möjliga emissionsfaktorer och annan emissionsinformation. Med de krav som finns på enkel användning, låg investering i utbildning och hårdvara samt stora mängder kontinuerligt uppdaterade data, är det enda rimliga alternativet att modellsystemet körs via en hemsida på Internet. Beräkningarna görs då på en central webbserver. Förutsättningar Kundsegment: kommuner och deras konsulter, länsstyrelser, luftvårdsförbund och centrala myndigheter. Modellen körs i vanlig webb-browser via Internet, inloggning med password. Modellen skall kunna köras utan speciell upplärning, enbart från instruktioner på hemsidan. Låg årlig avgift för kommunerna. Modellanvändningen ska ge förbättrad information både på lokal och nationell nivå, dels om emissioner, dels om halter och eventuella överskridanden. Funktionsbeskrivning Efter att ha loggat in i VEDAIR, så växlar användaren mellan tre sidor (VISA, BERÄKNA och EDITERA). VISA Sidan visar årsmedelvärden och extremvärden av halter samt årsemissioner på ett 1x1 km rutnät över kommunen. Halterna är beräknade på SMHI (MATCH och BUM-modellerna). Emissioner delas upp på totala emissioner, emissioner från småskalig eldning med biobränsle ( från SMED) och emissioner från lokalt beräknad småskalig eldning med biobränsle (från kommunen). Det senare presenteras på 500x500 meters rutor. Presentationen görs i färg för att kunna användas för identifiering av kritiska områden. BERÄKNA Sidan används för att beräkna föroreningshalter i områden med småskalig förbränning av biobränsle. Utifrån information t.ex. från VISA sidan väljs ett bostadsområde där beräkningar önskas. Alla punktkällor inom beräkningsområdet väljs automatiskt. Användaren kan också välja till enskilda punktkällor och enskilda stora vägar utanför beräkningsområdet samt speciella receptorpunkter där utvidgade beräkningar görs t.ex. för jämförelse mot mätdata. En uppskattning av beräkningstiden anges också. I samband med beräkningar genereras automatiskt en rapport och en excel fil för kartans högsta värde inom beräkningsrutnätet och för valda receptorpunkter. Samtidigt genereras plotfiler, relaterade till miljökvalitetsnormernas statistik ( årsmedelhalter/extremvärden ) för presentation på karta. Presentationen på kartan görs i färg enligt miljökvalitetsnormerna eller om man så önskar via egna inställningar. EDITERA Den här sidan är till för att användaren skall kunna lägga in, ändra och kontrollera emissionsdata. Lägga till och kontroll av emissionsdata kan göras på två sätt: Antingen på en lokal(blå) databas, via ett förenklat inmatningsgränssnitt, eller via en experimentell (grön) databas, via emissionsdatabasens tabeller. Det första innebär att informationen kan återföras till den centrala databasen och ligga kvar som förbättringar i VEDAIR-systemet. Användaren 6

9 kan lägga till källor och modifiera vissa data men inte ändra t.ex. emissionsfaktorer. Det andra sättet tillåter mycket mer drastiska ändringar men kan inte återföras till den centrala databasen. Syftet med detta sätt är att säkerställa att emissioner beräknas på samma sätt i olika delar av landet men också att göra systemet flexibelt. Gränssnitt Användaren loggar in, har tillåtelse för en viss/vissa/alla kommuner. Huvudbilden är en enkel och zoombar kartbild med markerade punktkällor. Användaren skall kunna förbättra informationen. Utskrifts möjlighet: någon färdig rapporter, tidserier i excel-format till fil och enstaka fält för presentation på karta. Emissionerna skall i princip beräknas timme för timme och ta hänsyn till variationer i användningsmönster och meteorologiska faktorer såsom temperatur. Spridningsmodell De typer av modeller som är aktuella för de lokala beräkningarna är: 1) En modell för punktkällor; 2) En modell för linjekällor. Modellen skall kunna beräkna lokala halter i ett relativt tät beräkningsrutnät. Erfarenheten från BHM projektet var att upplösningen bör vara av storleken minst 50*50 meter för att fånga haltvariationer inom ett bostadsområde. Den lokala modellen behöver också inkludera andra punktkällor som ligger utanför/innanför valt beräkningsområde, för att kunna studera vad olika energival får för konsekvenser på luftkvalitén i det studerade området. Det kan också vara intressant att studera vad närliggande dominerande vägar kan få för inverkan på luftkvalitén, i relation till den småskaliga förbränningen av biobränsle, varför sådana också inkluderas i modellsystemet. Användaren väljer på karta vilket bostadsområde beräkningar skall göras för. Automatiskt inkluderas då alla punktkällor i området. Källor kan tas bort manuellt men görs då under EDITERA. Användaren kan därefter via kartan inkludera enskilda punktkällor och enskilda vägar utanför beräkningsområdet. Användaren kan också markera speciellt intressanta punkter på karta där resultat från beräkningarna presenteras i Excel. Vid beräkningarna genereras automatiskt: 1. En rapport som redovisar beräkningsresultaten uppdelade på totala halter, regionalt bidrag, urbant bidrag och lokalt bidrag för kartans högsta värde inom beräkningsområdet. Eventuellt också information om antal gridrutor med överskridande av tröskel- och normvärden, samt information om den totala emissionen inom beräkningsområdet. 2. En rapport som redovisar beräkningsresultaten som ovan men för valda beräkningspunkter. 3. Excelfil med ett års timvisa data för 1 och 2 ovan. 4. Plotfiler relaterat till miljökvalitetsnormernas statistik (årsmedelhalter och extremvärden). Rekommenderat system Modellsystemet och alla databaser ska finnas på en central server, med lösenordsskyddad Internetaccess via vanlig web-browser (Explorer, Netscape). Användargränssnittet ska vara enkelt och självinstruerande, utgående från en kartbild av respektive kommun. Utskrifter ska tillåtas av några få standardrapporter och skärmdumpar. Tidserier av data ska enkelt kunna laddas ner till t. ex. Excel. 7

10 Databaser De olika bakgrundsbidragen finns beräknade via SIMAIR med årlig uppdatering och lagras i databasen. Regionalt bidrag utland och regionalt bidrag Sverige beräknas med hjälp av MATCH modellen. Urbant bidrag med hjälp av BUM modellen. Meteorologi för lokala beräkningar: Meteorologiska uppgifter kan hämtas genom de dataassimilationsmodeller (MESAN) som körs i rutin vid SMHI. Utdata från MESAN finns på gridform (11 x 11 km) över hela landet. Emissionsdata från trafik fås från SIMAIR. Emissionsmodellering Emissionsmodelleringen innebär att beskriva hur utsläppen för den småskaliga förbränningen av biobränsle varierar i tid och rum. Flexibilitet behövs här eftersom nödvändig information finns lagrad i landet på olika sätt. Inventeringsarbetet bör fokuseras på de mest tätbebyggda delarna i kommunen och områden med gamla pannor. Modellen kommer att tillhandahålla olika funktioner som underlättar för användaren i arbetet med emissionsmodelleringen. För att införa skorstensfejarnas information föreslås att data genererade med hjälp av den metod som Kommunförbundet i Dalsland tar fram för hantera av Sotarregister används. I en Access databas registreras bl.a. eldstäders GIS-koordinater, fabrikat, modell, ålder, energibehov och skorstenshöjd. Dessa data exporteras till emissionsdatabasen i VEDAIR. Utsläppsnycklar/emissionsfaktorer tas fram av Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut och ÄFAB. Emissionernas variation i tiden beskrivs på olika sätt med hjälp av information om uppvärmningsbehovet, förbrukningen av ved, användningsmönster och meteorologiska data. Som hjälp för denna del i modelleringen utnyttjas tidigare erfarenheter inom BHM. Erfarenheter från att bygga emissionsdatabaser för småskalig vedeldning har SLB-analys. Ett menysystem tas fram för att lägga till/ta bort/ ändra utsläppskällor. Emissionsdata skall också kunna importeras från befintliga emissionsdatabaser. För framtagning av information i sotarregister kommer kommunerna att vara centrala aktörer. All övrig information kommer att finnas lagrad i det föreslagna modellsystemet. En översiktlig bild av det tänkta modellsystemet och dess dataflöden visas i figur 3. Sotarregisterdata i VEDAIR Vi vill här förtydliga hur användandet av sotarregister data avses användas i VEDAIR. Utgångspunkt är Kommunförbundet Dalslands metodik för insamling av sotardata. Avsikten från SMHIs del är givetvis inte att använda dessa data på något annat sätt än vad som är tillåtet. Förfrågan har ställts till Datainspektionen om vilka juridiska förutsättningar som gäller för användandet av dessa data. Kontakt med Datainspektionen i detta ärende har Irene Wrande vid Energimyndigheten. De data som är aktuella är typ av eldstad (villapanna, lokaleldstad), uppfyller villapannan Boverkets byggregler eller ej, ålder på pannan, finns ackumulatortank och storlek på tanken, geografisk placering (x- och y- koordinater). Informationen avses användas dels inom kommunerna, dels regionalt och nationellt. Det kommer vi göra på följande sätt, förutsatt att Datainspektionen inte har invändningar: 8

11 A. Kommunal nivå Vid försäljning av tjänsten till en kommun göra en skriftlig överenskommelse med kommunen om rätten att föra över data från kommunens sotarregister via Kommunförbundet Dalslands metodik till VEDAIR. Vi kommer således garantera att dessa data inte används på annat sätt än vad som är överenskommet. Varje kommun kommer bara kunna arbeta med VEDAIR för sin kommun. Försäljning kan också komma att ske med flera kommuner samtidigt ingående t.ex. i luftvårdsförbund. Kontrakt kommer då upprättas med varje kommun enligt ovan. SMHI ser gärna att överenskommelse kan göras generellt med alla kommuner genom Kommunförbundet. Denna möjlighet kommer undersökas. B. Regional och nationell nivå Emissionerna från varje enskild eldstad förs över till ett beräkningsrutnät om 1*1 km för hela landet. Därefter tas identifikationen av varje enskild eldstad bort. Det kan finnas behov för nationella sammanställningar som åldersfördelning på pannor, ackumulatortankars storlek etc. Sådan statistisk information kommer i så fall skapas från den avkodade informationen i beräkningsrutnätet. 9

12 RB utrikes RB nationellt UB Förklaringar: RB = regionalt bidrag UB = urbant bidrag LB = lokalt bidrag EDB = EmissionsDataBas MATCH timvärden 11x11 km MATCH timvärden 11x11 km BUM timvärden 1 x 1 km EDB Meteorologi småskalig förbränning av biobränsle trafik synopdata + MESAN timvärden Årlig uppdatering Kontinuerlig uppdatering EDB användare Punktkällemodell LB + Totalt förbättrad emissionsdata scenarier Linjekällemodell lokala halter totala halter via Internet Rapport: överskridanden.. Figur 3. Det föreslagna VEDAIR systemet. Grå markering anger kopplingar till delar i SIMAIR systemet. Organisation och samordning Arbetet samordnas med SIMAIR. Det betyder att SMHI svarar för ett datavärdskap vad gäller bakgrundshalter, meteorologiska data och lokala spridningsmodeller. Kunskap om den småskaliga vedeldningens emissioner finns samlat hos kommuner och andra institut. Ansvaret för uppdatering av emissionsfaktorer föreslås ligga på Sveriges Provningsoch Forskningsinstitut. 10

13 Övrig samordning Det nya modellsystemet kommer att generera ny och lokalt förankrad/testad bottom up information, vilket innebär möjlighet till förbättrad information även på regional och nationell nivå. Information kan komma att bli värdefull för exempelvis: SMEDs arbete med nationell kartläggning av emissioner studier av olika energiscenarier epidemiologiska studier Ekonomi Projektet föreslås delas upp i en utvecklings- och en driftfas. Utvecklingsfasen innebär systemutveckling/programmering, anpassning/hopsättning av modeller och framtagning av metoder för att hantera emissionsdata. Driftfasen innebär underhåll och support av systemet och årliga uppdateringar. Det senare kommer att kunna göras i samarbete med SIMAIR. Systemet behöver också utvärderas mot mätdata. Det föreslås göras i separata projekt. En fördel med det föreslagna modellsystemet, inte minst ekonomiskt, är att det ligger helt i linje med en utveckling av kopplade modellsystem som sker på SMHI via SIMAIR. Kunskap från andra forskningsprojekt som t ex metoder för dataassimilation - kan via den årliga uppdateringen byggas in i modellsystemet, till mycket begränsade eller inga kostnader för modellanvändarna. Utvecklingsfasen delas upp på tre separata delar. För del I söks kr från Energimyndigheten/ Systemanalys. För del II söks kronor från Miljömålsrådet i en gemensam ansökan från Naturvårdsverket och Energimyndigheten. Resterande kronor söks från Energimyndigheten/Energiteknik. Tabell 1. Budget för det föreslagna modellsystemet (utvecklingsfasen). Kostnader angivna i enhet 1000 kronor. Del Post Beskrivning av arbetet Totalt I Utveckling Uppdatering och tester av lokal modell i ny beräkningsmiljö II Utveckling Emissionsmodellering, struktur och indata och tester III Utveckling Systemdesign VISA, BERÄKNA, EDITERA, nya rapporter och kart presentationer Systemtester Importfunktioner för sotardata och äldre emissionsdatabaser III Datorkostnader Hårdvara, licenskostnad och support III Projektledning Projektledning och resor Summa

14 Tidplan Med projektstart i december 2004 bör följande funktionalitet finnas ute på Internet vid årsskiftet 2005/2006 VISA, BERÄKNA och EDITERA sidorna klara. Menysystem för hantering av vedeldningskällor. Lokal spridningsmodell integrerad i systemet. Databas för bakgrundshalter och meteorologi. Importfunktioner från sotarregister klara och testade i några kommuner. Importfunktioner från andra emissionsdatabaser testade. Projektledning och rapportering Projektet föreslås utföras som ett samarbetsprojekt mellan SMHI, Energimyndigheten och Naturvårdsverket. SMHI ansvarar för projektledning och modellutveckling. Energimyndigheten ansvarar via Kommunförbundet i Dalsland/ ÄFAB och Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut för emissionsdelen. SLB-analys deltar med kunskap om hur man bygger emissionsdatabaser för småskalig förbränning av biobränsle. Till projektet tillsätts en styrgrupp bestående av representanter från Naturvårdsverket, Energimyndigheten,SMHI och andra centrala myndigheter. För att få in användarnas synpunkter på systemet bildas även en referensgrupp med representanter från Kommunförbundet och några kommuner. 12

15 Referenser Biobränsle-Hälsa-Miljö Energimyndigheten Småskalig vedeldning- Energimyndighetens analys och förslag till åtgärder ER 23:2003 ITM-rapport 118. Metodik för utvärdering av den lokala vedeldningens påverkan på luftkvaliten- Erfarenheter från BHM. LVF 2003:24. Ved- och pelletseldning i Upplands Väsby kommun.stockholm och Uppsalas Läns Luftvårdsförbund. Naturvårdsverket Rapport 5407, Samordnad kontroll av miljökvalitetsnormerna för utomhusluft. NFS 2003:27 Naturvårdsverkets föreskrifter om mätmetoder, beräkningsmodeller och redovisning av mätresultat för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen och partiklar(pm10). Omstedt,G.,Johansson,C., and L. Gidhagen,2004. Air quality dispersion modelling of wood smoke emissions in residential areas in Sweden. Proceedings Ninth International Conference on Harmonisation within Atmospheric Dispersion Modelling for Regulatory Purposes. SIMAIR SLB 5:2003 Emissionsdatabaser för Lycksele och Växjö. SMHI 2003 a. Spridning av förbränningsemissioner från småskalig biobränsleeldning. Analys av PM2.5 data från Lycksele med hjälp av två Gaussiska modeller. SMHI rapport, nr 103. SMHI 2003 b. Vedeldning i småhusområden. SMHI rapport nr

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun 2006:39 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Förord... 2 Miljökvalitetsnormer... 3

Läs mer

Kvalitetssäkring av modellberäkningar

Kvalitetssäkring av modellberäkningar Modellanvändning för en renare tätortsluft Kvalitetssäkring av modellberäkningar Innehåll Vad kan jag göra åt det? Vilka kvalitetskrav finns på modellberäkningar? Hur kan man utföra en utvärdering mot

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun 2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2

Läs mer

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 LVF 2014:2 Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 Magnus Brydolf SLB-ANALYS, APRIL 2014 Förord Kartläggningarna av kvävedioxidhalter (NO

Läs mer

Infra City Öst, Upplands-Väsby

Infra City Öst, Upplands-Väsby 2009:12 Infra City Öst, Upplands-Väsby SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Miljökvalitetsnormer...

Läs mer

SIMAIR. ett internetverktyg för bedömning av luftkvalitet i vägars närområde. Användarbeskrivning SIMAIR med ARTEMIS

SIMAIR. ett internetverktyg för bedömning av luftkvalitet i vägars närområde. Användarbeskrivning SIMAIR med ARTEMIS SIMAIR ett internetverktyg för bedömning av luftkvalitet i vägars närområde Användarbeskrivning SIMAIR med ARTEMIS September 2011 Innehållsförteckning SIMAIR - EN ANVÄNDARBESKRIVNING... 1 1. Bakgrund...1

Läs mer

LVF 2010:7. Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman

LVF 2010:7. Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman LVF 2010:7 Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman SLB-ANALYS, MAJ 2010 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen

Läs mer

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Val av modell Användning av modeller Kvalitetssäkring av beräkningar och resultat Lagstiftning Rapportering i samarbete med NV och IVL Hur erbjuder

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Ny energianläggning i Upplands Bro

Ny energianläggning i Upplands Bro LVF 2009:9 uppdaterad 090828 Ny energianläggning i Upplands Bro SPRIDNINGSBERÄKNING AV HALTER KVÄVEDIOXID, SVAVELDIOXID OCH INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) ÅR 2015 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås

Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås Sven Kindell och Jörgen Jones RAPPORT NR 2014-44 Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås Pärmbild. Årsmedelhalt bensen (µg/m 3 ), beräkningsår 2013. RAPPORT

Läs mer

Luftkvalitet och småskalig biobränsleeldning Tillämpningar av SIMAIRved för några kommuner. Meteorologi

Luftkvalitet och småskalig biobränsleeldning Tillämpningar av SIMAIRved för några kommuner. Meteorologi Nr 135, 2008 Meteorologi Luftkvalitet och småskalig biobränsleeldning Tillämpningar av SIMAIRved för några kommuner Gunnar Omstedt, Stefan Andersson, Christer Johansson och Bengt-Erik Löfgren Nr 135,

Läs mer

Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län

Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län Underhandsresultat från Kronobergs luftvårdsförbunds samordnade program för kontroll av luftkvalitet Bruno Bjärnborg Samordnat program

Läs mer

Bellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad 2015-01-30

Bellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad 2015-01-30 Bellona 5, Solna Luftkvalité uteluft- detaljplanskede Bellona 5, Solna Befintlig byggnad Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund och syfte... 4 Utredningens genomförande och omfattning... 4 Fastigheten

Läs mer

Tjänster och tillämpad forskning. Luftmiljö på SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23

Tjänster och tillämpad forskning. Luftmiljö på SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23 Tjänster och tillämpad forskning Luftmiljö på SMHI Mallversion 1.0 2009-09-23 Ett tjugotal personer engageras i luftmiljö Gruppen Produktion luft på avdelning Miljö & Säkerhet består av 19 personer, som

Läs mer

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort LVF 2010:23b Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORM SLB-ANALYS, UPPDATERAD MAJ 2011 Innehållsförteckning JÄMFÖRELSER

Läs mer

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker Author Markus Olofsgård Phone +46 10 505 00 00 Mobile +46703566210 E-mail markus.olofsgard@afconsult.com Date 2015-02-11 Project ID 702782 MölnDala Fastighets AB Kompletterande luftkvalitetsutredning för

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun LVF 2013:10 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2011 Malin Täppefur SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord SLB-analys är operatör för Stockholms

Läs mer

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver?

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Lagar och krav Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Kurs i modellanvändning för en renare tätortsluft Helena Sabelström

Läs mer

Luftföroreningar i Nyköping

Luftföroreningar i Nyköping Samhällsbyggnad Miljöenheten Utredningsingenjör Bo Gustaver Tfn 0155-24 89 29 e-post: bo.gustaver@nykoping.se Datum 2010-04-22 2011-03-11 Dnr 2008-1353 421 1 (11) Luftföroreningar i Nyköping Miljöenheten

Läs mer

Småskalig biobränsleeldning i tätbebyggda områden Verktyg för tillståndsgivning på kommunal nivå

Småskalig biobränsleeldning i tätbebyggda områden Verktyg för tillståndsgivning på kommunal nivå Småskalig biobränsleeldning i tätbebyggda områden Verktyg för tillståndsgivning på kommunal nivå B 1516 Energimyndighetens projekt nr 12634-1 inom Utsläpp och luftkvalitet Göteborg, 2004-05-26 IVL Svenska

Läs mer

Förslag till program för samordnad kontroll av luftföroreningar i kommunerna i Kronobergs län från och med 2009-04-01 t.o.m. 2012

Förslag till program för samordnad kontroll av luftföroreningar i kommunerna i Kronobergs län från och med 2009-04-01 t.o.m. 2012 FÖRSLAG Sidan 1 av 8 Förslag till program för samordnad kontroll av luftföroreningar i kommunerna i Kronobergs län från och med 2009-04-01 t.o.m. 2012 Sammanfattning Kronobergs luftvårdsförbund föreslår

Läs mer

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

Ny bussdepå vid Tomtebodaterminalen, Solna

Ny bussdepå vid Tomtebodaterminalen, Solna LVF 2013:3 Ny bussdepå vid Tomtebodaterminalen, Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR ÅR 2020 AVSEENDE HALTER AV PARTIKLAR, PM10 OCH KVÄVEDIOXID, NO 2 Lars Burman SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord Denna utredning är

Läs mer

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Om IVL Fristående och icke vinstdrivande forskningsinstitut Ägs av Stiftelsen Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning

Läs mer

Bilaga 4 Nationell presentation av emissioner och halter. Lars Gidhagen m.fl. SMHI

Bilaga 4 Nationell presentation av emissioner och halter. Lars Gidhagen m.fl. SMHI Bilaga 4 Nationell presentation av emissioner och halter Lars Gidhagen m.fl. SMHI 101 102 Nationell presentation av emissioner och halter Finansiär: Naturvårdsverket avtal 501 0711 Slutrapport september

Läs mer

Utsläpp till luft Bilaga till Program för detaljplan Airport City

Utsläpp till luft Bilaga till Program för detaljplan Airport City Utsläpp till luft Airport City Härryda Kommun 2011-05-05 Upprättad av: Sara Janhäll Granskad av: Jesper Lindgren Godkänd av: Sara Janhäll RAPPORT Utsläpp till luft Airport City Härryda Kommun Beställare

Läs mer

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner LVF 2013:13 Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner Räkning på parkerade personbilar januari-mars 2013 samt jämförelse med räkningar på rullande personbilar Magnus Brydolf SLB-ANALYS,

Läs mer

Vedrök i Västerbotten mätningar, beräkningar och hälsokonsekvenser

Vedrök i Västerbotten mätningar, beräkningar och hälsokonsekvenser METEOROLOGI NR 156, 2014 Vedrök i Västerbotten mätningar, beräkningar och hälsokonsekvenser Gunnar Omstedt, Bertil Forsberg 1* och Karin Persson 2* 1* Umeå universitet, 2* IVL Svenska Miljöinstitutet METEOROLOGI

Läs mer

Modellsimuleringar av NOx och PM10 i Västra Götaland år 2010 och 2011

Modellsimuleringar av NOx och PM10 i Västra Götaland år 2010 och 2011 Enger K M-konsult AB Modellsimuleringar av NOx och PM10 i Västra Götaland år 2010 och 2011 Uppsala 2014-02-10 Leif Enger KM-konsult AB Sammanfattning Genom att jämföra spridningsberäkningar för olika ämnen

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september 2011 www.ivl.se

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september 2011 www.ivl.se 0 2 Uppmätta dygnsmedelvärden (µg/m 3 ) av svaveldioxid och sot Dygnsmedelvärden av sot (µg/m 3 ) i mars 1965 - samvariationen visar på långdistanstransportens genomslag Smältverket i Vargön 1974 3 120

Läs mer

Figur 1 Vy mot väster tvärs Landsvägen och mitt för Cirkusängen 6

Figur 1 Vy mot väster tvärs Landsvägen och mitt för Cirkusängen 6 Linköping 2011-03-29 PM Spridningsberäkning Cirkusängen 1. Bakgrund Stadsbyggnads- och Miljöförvaltningen i Sundbyberg arbetar med planprogrammet för bl.a. fastigheten Cirkusängen 6, som ligger utefter

Läs mer

Kartläggning av arsenik-, kadmium- och nickelhalter i Stockholm och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Kartläggning av arsenik-, kadmium- och nickelhalter i Stockholm och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2008:25 Kartläggning av arsenik-, kadmium- och nickelhalter i Stockholm och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER Michael Norman SLB-ANALYS, NOVEMBER 2008

Läs mer

Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby

Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby Bild: Mjölby kommun 26 augusti 2011 9 oktober 2012 Luftmätningen är utförd av miljökontoret i Mjölby och Boxholms kommun och miljökontoret i Norrköpings

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Den framtida energins påverkan på luftkvaliteten Scenarier för Stockholmsområdet

Den framtida energins påverkan på luftkvaliteten Scenarier för Stockholmsområdet Den framtida energins påverkan på luftkvaliteten Marie Haeger-Eugensson, Karin Sjöberg, Gun Lövblad, Marcus Liljeberg, IVL Björn Dahlroth, Stoseb B 1500 Göteborg, oktober 2002 Organisation/Organization

Läs mer

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort LVF 2010:23b Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORM SLB-ANALYS, UPPDATERAD DECEMBER 2011 Innehållsförteckning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

Protokoll från styrelsemöte för Värmlands läns luftvårdsförbund. Länsstyrelsen i Värmlands län, Karlstad

Protokoll från styrelsemöte för Värmlands läns luftvårdsförbund. Länsstyrelsen i Värmlands län, Karlstad VÄRMLANDS LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND PROTOKOLL Gertrud Gybrant 2008-06-03 054-19 70 32 gertrud.gybrant@s.lst.se Protokoll från styrelsemöte för Värmlands läns luftvårdsförbund Plats: Länsstyrelsen i Värmlands

Läs mer

Hans Backström och Sven Kindell. RAPPORT NR 2010-7 Nationella beräkningar med SIMAIR

Hans Backström och Sven Kindell. RAPPORT NR 2010-7 Nationella beräkningar med SIMAIR Hans Backström och Sven Kindell RAPPORT NR 2010-7 Nationella beräkningar med SIMAIR Pärmbild. Bilden föreställer beräknade och uppmätta halter av inhalerbara partiklar (PM-10) i bakgrundsluft på landsbygd

Läs mer

Sveby. Klimatfiler för energiberäkningar

Sveby. Klimatfiler för energiberäkningar Sveby Klimatfiler för energiberäkningar Tidigare typår framtagna av SMHI På 80-talet tog SMHI fram typår för programvaran VIP+, tex Stockholm-77 Åren är utvalda inom perioden 1965-1984. Enbart urval på

Läs mer

Utvärdering av SIMAIR mot mätningar av PM10 och NO 2 i Göteborg, Stockholm och Umeå för åren 2006-2009

Utvärdering av SIMAIR mot mätningar av PM10 och NO 2 i Göteborg, Stockholm och Umeå för åren 2006-2009 METEOROLOGI Nr 152 Utvärdering av SIMAIR mot mätningar av PM10 och NO 2 i Göteborg, Stockholm och Umeå för åren 2006-2009 Undersökning av en ny emissionsmodell för vägtrafikens slitagepartiklar Stefan

Läs mer

Rapport 2009:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata 2008. Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning

Rapport 2009:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata 2008. Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning Rapport 2009:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2008 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning Tumba, september 2009 Cirkulationsplats över E4/E20 vid motet Foto: Dan Arvidsson

Läs mer

TRAFIKUTREDNING FÖR KUNGSHAMNS HOTELL tillhörande detaljplan

TRAFIKUTREDNING FÖR KUNGSHAMNS HOTELL tillhörande detaljplan TRAFIKUTREDNING FÖR KUNGSHAMNS HOTELL tillhörande detaljplan 101495 2012-04-10 Bo Lindelöf Konsult WSP Samhällsbyggnad Bo Lindelöf 031-727 25 00 Innehåll 1 Bakgrund och förutsättningar...4 2 Förslag...9

Läs mer

Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning

Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning Antagna av miljö- och hälsoskyddsnämnden 2008-06-25, 115, dnr 549/2008. - 1 - Ett problem i dagens samhälle är konsekvenserna av användningen av de fossila bränslena,

Läs mer

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2012-2016

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2012-2016 PM 2,5 och PM 10 mätningar i Bengtsfors Foto: David Svenson Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2012-2016 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete

Läs mer

Vad kommer ur skorstenen? Regler och tips för eldning med biobränslen

Vad kommer ur skorstenen? Regler och tips för eldning med biobränslen Vad kommer ur skorstenen? Regler och tips för eldning med biobränslen Elda med hänsyn I dagens samhällen bor vi tätt intill varandra och har ofta små tomter. Eldas det i braskaminer eller pannor i tätbebyggda

Läs mer

Mätning av partiklar (PM10) Drottninggatan/Rv 50 i Motala

Mätning av partiklar (PM10) Drottninggatan/Rv 50 i Motala Mätning av partiklar (PM10) Drottninggatan/Rv 50 i Motala Foto: Cajsa Eriksson 19 oktober 2012 14 oktober 2013 Dnr 2012-MH1155-3 Luftmätningen är utförd av miljö- och hälsoskyddsenheten i Motala kommun

Läs mer

Anna Jonsson 1. Sture Larsson-Jones 2 Lars Barregård 1 Gerd Sällsten 1

Anna Jonsson 1. Sture Larsson-Jones 2 Lars Barregård 1 Gerd Sällsten 1 Modellering av bidraget av bensen och PM 10 i område med småskalig vedeldning samt effekten av konvertering till miljögodkända pannor alternativt biobränsleeldad närvärmecentral i området. Anna Jonsson

Läs mer

Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen

Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen Dagens presentation Tidigare utvärdering av den rättsliga konstruktionen Presentation

Läs mer

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2011-2015

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2011-2015 PM 10 - mätningar i Skara Foto: Ylva Sandqvist Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2011-2015 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete i luftvårdsfrågor.

Läs mer

Protokoll från styrelsemöte för Värmlands läns luftvårdsförbund. Uddeholms hotell, Uddeholm

Protokoll från styrelsemöte för Värmlands läns luftvårdsförbund. Uddeholms hotell, Uddeholm VÄRMLANDS LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND PROTOKOLL Gertrud Gybrant 2008-10-16 054-19 70 32 gertrud.gybrant@s.lst.se Protokoll från styrelsemöte för Värmlands läns luftvårdsförbund Plats: Uddeholms hotell, Uddeholm

Läs mer

Justering av vattenförekomster 2011-2015

Justering av vattenförekomster 2011-2015 Justering av 2011-2015 I december 2009 beslutade vattendelegationerna i Sveriges fem vattenmyndigheter om kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för alla fastställda i landet. En kombination av att det material

Läs mer

Protokoll från styrelsemöte för Värmlands läns luftvårdsförbund. STORA Enso Skoghall AB, Skoghall

Protokoll från styrelsemöte för Värmlands läns luftvårdsförbund. STORA Enso Skoghall AB, Skoghall VÄRMLANDS LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND PROTOKOLL Gertrud Gybrant 2009-01-30 054-19 70 32 gertrud.gybrant@s.lst.se Protokoll från styrelsemöte för Värmlands läns luftvårdsförbund Plats: STORA Enso Skoghall AB,

Läs mer

Trängselavgifter i Stockholm

Trängselavgifter i Stockholm LVF 2003:6 Trängselavgifter i Stockholm EFFEKTER PÅ LUFTKVALITET ÅR 2015 Christer Johansson, Lars Burman och Boel Lövenheim SLB-analys, Miljöförvaltningen, Stockholm samt Bo Segerstedt Institutionen för

Läs mer

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 %

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 % 3. Luft och klimat I Örebro län finns det förhållandevis få luftmätningar i tätorterna och kunskapen om luftkvaliteten är därför bristfällig. De mätningar som görs indikerar emellertid att luftkvaliteten

Läs mer

Trängselskattens effekt på luftkvaliteten i Göteborgsområdet

Trängselskattens effekt på luftkvaliteten i Göteborgsområdet Trängselskattens effekt på luftkvaliteten i Göteborgsområdet Förord Denna utredning är genomförd av miljöförvaltningen i Göteborg. Utredningen och rapporten är framtagna för att beskriva hur trängselskatten

Läs mer

Mätprogram ljud under byggtiden Ögonfägnaden och Björkhöjden vindparker, Sollefteå, Strömsunds och Ragunda kommuner

Mätprogram ljud under byggtiden Ögonfägnaden och Björkhöjden vindparker, Sollefteå, Strömsunds och Ragunda kommuner Author Paul Appelqvist Phone +46 10 505 60 24 Mobile +46701845724 Paul.Appelqvist@afconsult.com Date 2014-11-20 Project ID 593868 Recipient Statkraft SCA Vind II AB Urban Blom Mätprogram ljud under byggtiden

Läs mer

Luftkvaliteten i Sverige år 2020

Luftkvaliteten i Sverige år 2020 METEOROLOGI Nr 150, 2012 Luftkvaliteten i Sverige år 2020 Uppföljning av miljökvalitetsmålet Frisk luft för trafikmiljöer i svenska tätorter Gunnar Omstedt, Stefan Andersson, Christian Asker, Jörgen Jones,

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Vedeldning. MBIO - energiteknik AB 2000.03 6:1

Vedeldning. MBIO - energiteknik AB 2000.03 6:1 Vedeldning ATT ELDA MED VED HAR GAMLA TRADITIONER, men på senare år har vedeldningen ifrågasatts på grund av de höga utsläppen av oförbrända ämnen som är både miljöskadliga och hälsovådliga. Kritiken är

Läs mer

LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN

LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN Lägesrapport för 2009 Till miljönämnden augusti 2010 2010-08-18 1 Sammanfattning Miljöavdelningen har sedan en tid tillbaka utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå

Läs mer

Dagens och framtidens partikelhalter. Utredning av exponeringsminskningsmål för PM2.5 enligt nytt luftdirektiv. Meteorologi

Dagens och framtidens partikelhalter. Utredning av exponeringsminskningsmål för PM2.5 enligt nytt luftdirektiv. Meteorologi Nr 133, 2008 Meteorologi Dagens och framtidens partikelhalter i Sverige Utredning av exponeringsminskningsmål för PM2.5 enligt nytt luftdirektiv Stefan Andersson, Robert Bergström, Gunnar Omstedt och Magnuz

Läs mer

Validering av SIMAIR mot mätningar av PM10, NO 2

Validering av SIMAIR mot mätningar av PM10, NO 2 Stefan Andersson Gunnar Omstedt METEOROLOGI Nr 37/29 Validering av mot mätningar av PM, och bensen Utvärdering för svenska tätorter och trafikmiljöer avseende år 24 och 25 Omslagsbilden visar en Sverigekarta

Läs mer

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

Utsläpp till luft, Ystad hamn Reviderad version

Utsläpp till luft, Ystad hamn Reviderad version Utsläpp till luft, Ystad hamn Reviderad version 211-5-2 1 INLEDNING...3 2 REGELVERK M.M....3 2.1 Miljökvalitetsnormer...3 2.2 VOC...5 3 FAKTORER SOM PÅVERKAR LUFTMILJÖN...5 3.1 Föroreningshalterna runt

Läs mer

1. Ge medlemmarna en bättre framförhållning om vilken luftövervakning som är planerad.

1. Ge medlemmarna en bättre framförhållning om vilken luftövervakning som är planerad. PM 10 mätningar i Mariestad Foto: Håkan Magnusson Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2013-2017 1 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete i

Läs mer

kl. 13 30 15 15 Ulf Dahl, s, ordförande 13 Joakim Magnusson, c ---

kl. 13 30 15 15 Ulf Dahl, s, ordförande 13 Joakim Magnusson, c --- Plats och tid Ören, tisdagen den 17 februari 2009, kl. 13 30 15 15 Beslutande Magnus Hesse, m, ordförande, ej 13 Ulf Dahl, s, ordförande 13 Joakim Magnusson, c Ej tjänstgörande Anders Eskilsson, m, tjänstgörande

Läs mer

Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Scenarier. Emissionsberäkning. Tre scenarier Nu-scenarie: 2006

Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Scenarier. Emissionsberäkning. Tre scenarier Nu-scenarie: 2006 Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Marie Haeger-Eugensson Jenny Westerdahl Karin Sjöberg Lin Tang IVL Svenska Miljöinstitutet Scenarier Tre scenarier Nu-scenarie: 26 Framtidsscenarie

Läs mer

Instruktion för användning av emissionsdeklaration

Instruktion för användning av emissionsdeklaration SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2001-10-18 Gunnar Sedvallson Tillsynsenheten Tel 08-698 1203 Fax 08-698 1222 Gunnar.Sedvallson@environ.se Instruktion för användning av emissionsdeklaration Allmänt

Läs mer

Lägesrapport 2 dec 2009 ENERGIKALKYL

Lägesrapport 2 dec 2009 ENERGIKALKYL Lägesrapport 2 dec 2009 ENERGIKALKYL Bengt- Erik Löfgren ÄFAB Ralfh Antonsson R&P Antonsson AB FÖRORD Arbetet med PellSam:s beräkningsprogram fortgår enligt planerna, om än något försenat främst beroende

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Analys av hur luftmiljön i Skåne påverkas om Barsebäcksverket ersätts av fossilbaserad elproduktion

Analys av hur luftmiljön i Skåne påverkas om Barsebäcksverket ersätts av fossilbaserad elproduktion Analys av hur luftmiljön i Skåne påverkas om Barsebäcksverket ersätts av fossilbaserad elproduktion på Sjælland Magnus Engardt Joakim Langner Kenneth Häggkvist SMHI AB Miljöenheten Skåne i utveckling 2002:10

Läs mer

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Till: EU-kommissionen, GD Miljö Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Bakom detta dokument står Stockholmsregionens Europaförening (SEF), med Stockholms stad, Kommunförbundet Stockholms

Läs mer

Bilaga 2. Regionalt miljömålsarbete

Bilaga 2. Regionalt miljömålsarbete Bilaga 2 Regionalt miljömålsarbete Underlag till fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet Frisk luft NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se

Läs mer

ENERGIKALKYL 1.0. Irene Weiner - PellSam Bengt- Erik Löfgren - ÄFAB Ralfh Antonsson - R&P Antonsson AB. www.pellsam.se

ENERGIKALKYL 1.0. Irene Weiner - PellSam Bengt- Erik Löfgren - ÄFAB Ralfh Antonsson - R&P Antonsson AB. www.pellsam.se ENERGIKALKYL 1.0 Ladda ner en gratis testversion av Energikalkyl 1.0 http://www.rphb.se Irene Weiner - PellSam Bengt- Erik Löfgren - ÄFAB Ralfh Antonsson - R&P Antonsson AB EnergiKalkyl 1.0 - Ett kraftfullt

Läs mer

Åtta kommuners inledande värdering av luftkvaliteten i förhållande till miljökvalitetsnormer

Åtta kommuners inledande värdering av luftkvaliteten i förhållande till miljökvalitetsnormer Åtta kommuners inledande värdering av luftkvaliteten i förhållande till miljökvalitetsnormer Karin Persson Karin Sjöberg Gun Lövblad B 1479 Mars 2003 Organisation/Organization IVL Svenska Miljöinstitutet

Läs mer

Cargolog Impact Recorder System

Cargolog Impact Recorder System Cargolog Impact Recorder System MOBITRON Mobitron AB Box 241 561 23 Huskvarna, Sweden Tel +46 (0)36 512 25 Fax +46 (0)36 511 25 Att mäta är att veta Vi hjälper dig och dina kunder minska skador och underhållskostnader

Läs mer

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1 Fortsättning från pdf nr 1 Dagbefolkning 5 1 Kilometer 3-15 151-35 351-6 61-1 11-165 1651-27 271-43 431-7 71-125 1251-232 Figur 8. Fördelning av befolkning i Storstockholm år 2 (5 meters upplösning). Nattbefolkning

Läs mer

Luftföroreningar i Sydöstra korridoren mätningar och beräkningar av

Luftföroreningar i Sydöstra korridoren mätningar och beräkningar av Luftföroreningar i Sydöstra korridoren mätningar och beräkningar av kvävedioxidhalter och andra luftföroreningar utefter Rv 40 från Göteborg till Rävlanda under oktober december 2002 Erica Steen Miljöförvaltningen

Läs mer

SMHIs nederbördsmätning

SMHIs nederbördsmätning Mallversion 1.0 2009-09-23 2011-04-01 SMHIs nederbördsmätning Jonas German jonas.german@smhi.se 011-495 8596 Vårt uppdrag Statlig myndighet under Miljödepartementet Experter inom meteorologi, hydrologi,

Läs mer

Småskalig förbränning av fasta biobränslen

Småskalig förbränning av fasta biobränslen Småskalig förbränning av fasta biobränslen Uppdrag 18 i Energimyndighetens regleringsbrev 2010 ER 2010:44 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se

Läs mer

Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning?

Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning? Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning? Anders Hedström I A Q Expert G. Rudolf, J. Gebhart, J. Heyder, CH. F.

Läs mer

SLB 2:2006. Stockholmsförsöket EFFEKTER PÅ LUFTKVALITET OCH HÄLSA

SLB 2:2006. Stockholmsförsöket EFFEKTER PÅ LUFTKVALITET OCH HÄLSA SLB 2:26 EFFEKTER PÅ LUFTKVALITET OCH HÄLSA STOCKHOLM JUNI 26 Kort sammanfattning Det är väl dokumenterat att luftföroreningar, speciellt partiklar, har betydande effekter på Stockholmarnas hälsa, både

Läs mer

VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar.

VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar. VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar. Skikt: VM_Belastning_EA_2013.shp Plats: Blått plus, Lyr-rubrik: VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå Leveranskatalog för publicering:

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Resultatfi-ån2014 kommer att rapporteras till Naturvårdsverkets datavärd i mars 2015. Haltema förväntas vara lägre än under 2013.

Resultatfi-ån2014 kommer att rapporteras till Naturvårdsverkets datavärd i mars 2015. Haltema förväntas vara lägre än under 2013. 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2014-09-17 Ärendenr: NV-05127-14 Regeringskansliet Miljödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se magnus.moreau@regeringskansliet.se Underlag

Läs mer

RAPPORT TR2006-238 R01 Bullerutredning för trafikövningsplats Ingarvets industriområde Falun UTKAST

RAPPORT TR2006-238 R01 Bullerutredning för trafikövningsplats Ingarvets industriområde Falun UTKAST RAPPORT TR2006-238 R01 Bullerutredning för trafikövningsplats Ingarvets industriområde Falun UTKAST 2006-11-20 Upprättad av: Lisa Granå Granskad av: Tommy Zetterling RAPPORT TR2006-238 R01 Bullerutredning

Läs mer

Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Emissonsklustret

Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Emissonsklustret Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen Emissonsklustret Emissioner från småskalig värmeförsörjning med biobränslen - Ett fristående projekt

Läs mer

KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Fredag 9 oktober kl. 13:00 ca 15.30 Var: Fatburen, Södermalmsallén 36, 5tr, Stockholm.

KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Fredag 9 oktober kl. 13:00 ca 15.30 Var: Fatburen, Södermalmsallén 36, 5tr, Stockholm. KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Fredag 9 oktober kl. 13:00 ca 15.30 Var: Fatburen, Södermalmsallén 36, 5tr, Stockholm. Vid höstens möte blir det som vanligt information om projekt och aktuella frågor inom förbundet

Läs mer

Småskalig vedeldning. Energimyndighetens analys och förslag till åtgärder

Småskalig vedeldning. Energimyndighetens analys och förslag till åtgärder Småskalig vedeldning Energimyndighetens analys och förslag till åtgärder ER 23:2003 1 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens förlag. Orderfax: 016-544

Läs mer

Mölndals sjukhus. Nybyggnad hus R och en framtida administrationsbyggnad Bullerutredning till detaljplan

Mölndals sjukhus. Nybyggnad hus R och en framtida administrationsbyggnad Bullerutredning till detaljplan Handläggare Hässel Johan Tel +46105058427 Mobil +46701847427 Fax +46 31 7747474 johan.hassel@afconsult.com RAPPORT 1 (11) Datum Västfastigheter Sandra Torvfelt Uppdragsnr 564576 Rapport nr 564576-r-A rev

Läs mer

Den svenska regeringen får med anledning av skrivelsen framföra följande.

Den svenska regeringen får med anledning av skrivelsen framföra följande. 212-2-15 M211/382/R Miljödepartementet Rättssekretariatet Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för miljö B-149 BRYSSEL Belgien Svar på Europeiska kommissionens skrivelse angående tillämpningen av

Läs mer

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer

Nomogram för uppskattning av halter av PM 10 och NO 2. Gata: lokalt bidrag PM 10. - reviderad version (december 2004) Emissionsfaktor (mg/fordon km)

Nomogram för uppskattning av halter av PM 10 och NO 2. Gata: lokalt bidrag PM 10. - reviderad version (december 2004) Emissionsfaktor (mg/fordon km) Nr 12, 21 Meteorologi Gata: lokalt bidrag PM 1 Bredd 2m Bredd m Emissionsfaktor (mg/fordon km) 2 1 Miljökvalitetsnorm: µg/m 3 8 2 5 3 2 PM 1 (µg/m 3 ) årsmedelvärde 1 1 2 3 Fordonsmängd ( fordon/dygn )

Läs mer