Modell för beräkning av luftkvalitet vid småskalig biobränsle eldning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Modell för beräkning av luftkvalitet vid småskalig biobränsle eldning"

Transkript

1 Modell för beräkning av luftkvalitet vid småskalig biobränsle eldning -förslag till utvecklingsprojekt November 2004 Gunnar Omstedt

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Krav på modellen... 2 Vad finns idag?... 3 Emissionsmodellering...3 Lokal spridningsmodellering...3 Förslag till modell... 5 Förutsättningar...6 Funktionsbeskrivning...6 Rekommenderat system...7 Databaser..8 Emissionsmodellering..8 Sotarregisterdata i VEDAIR...8 Organisation och samordning...10 Ekonomi Tidplan Projektledning och rapportering Referenser... 13

3 Sammanfattning I denna rapport ges ett förslag till utvecklingsprojekt för luftkvalitetsfrågor vid småskalig biobränsle eldning. Syftet är att beskriva tekniska och ekonomiska förutsättningar för ett modellsystem, som kan användas för att beräkna hur luftkvaliteten påverkas vid småskalig eldning med biobränsle i kommunerna. Ett nytt Internetbaserat modellsystem, SIMAIR, håller på att utvecklas av Naturvårdsverket, Vägverket och SMHI för beräkning av luftkvalitet i vägars närområde. Modeller och mätdata med olika geografisk upplösning kopplas samman, från Europaskalan till enskilda gaturum i svenska tätorter. På en central server läggs emissionsdata, meteorologiska data, lokala modeller och bakgrundshalter. Data och modeller görs tillgängliga via Internet. Kommunerna kan via ett GIS-baserat användargränssnitt uppdatera kritiska väg- och trafikuppgifter. Detta system är utgångspunkt för det förslag som presenteras i denna rapport. Arbetsnamnet för det nya modellsystemet är VEDAIR. Underlag till modellen bygger på resultat från Biobränsle Hälsa Miljö programmet (http://www.itm.su.se/bhm/). En viktig del av projektet är att skapa en användarvänlig informations- och beräkningsmiljö. För det fodras att all information som behövs görs lätt tillgänglig. Det gäller såväl meteorologiska data, emissionsdata, bakgrundshalter, spridningsmodeller som metod- och användarbeskrivningar. Data behövs för hela landet under minst ett år och med hög tidsupplösning (timme) för att kunna jämföras med miljökvalitetsnormer för luftkvalitet. Data skall också kunna uppdateras så att förändringar i t.ex. emissioner, meteorologi och bakgrunds halter kan följas. För att lösa detta föreslås samma tekniska lösning som för SIMAIR systemet, nämligen att data och modeller läggs på en central webbserver som kan nås av många användare via internet. Samverkan och samordningsvinster kan därigenom erhållas för underhåll och drift samt utvecklingar av bägge dessa system. Centralt för frågeställningen är emissionsdata. En viktig del inom Biobränsle Hälsa Miljö programmet har varit att bygga upp kunskap om emissioner från småskalig förbränning av biobränsle. Mätningar av olika pannor har gjorts i laboratorium, lokala emissionsdatabaser har konstruerats och en översiktlig nationell kartläggning av emissioner från småskalig vedeldning har gjorts. Ett problem är dock att något centralt register inte finns. Värdefull information finns att hämta i de så kallade sotarregistren. Kvalitén och tillgängligheten på uppgifterna i registren är dock mycket skiftande. I pågående projekt vid Kommunförbundet i Dalsland, finansierat av Statens Energimyndighet, pågår arbete med att ta fram ett modernt verktyg för eldstadsinventering. Det är data som tas fram med hjälp av detta verktyg som föreslås integreras i modellsystemet och göras tillgängliga för kommunerna. En annan central fråga är emissionsfaktorer för olika eldstäder. Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut kommer att delta i projektet med denna kunskap. Modellsystemets syfte är således också att förbättra emissionsuppskattningarna från småskalig biobränsle eldning genom att samordna kommunernas information och höja dess kvalité. Därigenom finns möjlighet att avsevärt förbättra miljömålsbevakningen lokalt, regionalt och nationellt. 1

4 Bakgrund Några viktiga slutsatser av Bibränsle Hälsa Miljö (BHM) programmet är att det sannolikt är så att miljökvalitetsnormerna för PM10 överskrids lokalt i bostadsområden där äldre vedpannor används som uppvärmningskälla. Påverkan på luftkvalitén är begränsad till ett litet närområde kring utsläppen och varierar kraftigt i landet, beroende på meteorologin och inflytande av långdistanstransport. Det finns över en miljon lokaleldstäder i landet som också kan komma att bli miljöproblem vid förändringar av t.ex. energipriser. Enligt förordning 2001:527, i vilken miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft definieras, är kommunerna skyldiga att kontrollera om MKN uppfylls inom kommunen. Naturvårdsverket föreslår (rapport 5407:2004) att kontrollen regleras av ett regionalt luftövervakningsprogram som tas fram av länsstyrelsen i samråd med kommunerna. Kontrollen skall ske genom mätningar, beräkningar eller objektiva skattningar. Beräkningsmodeller och objektiv skattning får användas där inga mätningar enligt MKN krävs (NFS 2003:27). Mätstationen skall väljas så att den ger uppgifter om de områden inom en kommun, där människor vistas och där det förmodas vara höga halter. För att hitta sådana områden kan modellberäkningar användas. Medan mätningar i bestämda punkter i första hand ger information om föroreningssituationen i mätpunkten, kan modeller ge en ökad information genom att beräkna koncentrationsfält. Modeller behövs också för att klarlägga sambanden mellan olika förslag på åtgärder och luftkvalitén. Det finns därför behov av modeller för studier av den småskaliga biobränslens roll för påverkan av luftkvalitén. Modellerna behöver vara relativt lätta att använda så att de kan komma in i det praktiska miljö- och planeringsarbetet i kommunerna. Statens Energimyndighet har i analys och förslag till åtgärder vad avser småskalig förbränning av biobränsle (rapport 23:2003) påtalat vikten av att ta fram en modell till kommunerna för att uppskatta de lokala luftkvalitetsproblemen med framförallt partiklar. I denna rapport ges ett förslag till utvecklingsprojekt för luftkvalitetsfrågor för småskalig förbränning av biobränsle. Syftet är att beskriva tekniska och ekonomiska förutsättningar för framtagning av en modell, som kan användas i kommunerna. Modellen kommer att behöva verifiering med lämpligt verifikationsprojekt. Detta ingår inte i denna ansökan. Denna rapport är framtagen med hjälp av medel från Statens Energimyndigheten och har projektnummer:p Kraven på modellen Användare är kommuner och deras konsulter, länsstyrelser, luftvårdsförbund och centrala myndigheter. De ska inte behöva ha någon bakgrund i modellering eller genomgå en omfattande utbildning, inte heller ska investeringar i speciell mjuk- eller hårdvara krävas. Modellen ska ta fram beräkningsunderlag för jämförelse med gällande och kommande luftkvalitetsnormer. I uppbyggningsfasen avser det NO 2, PM10, CO och bensen. 2

5 Vad finns idag? Ett nytt Internetbaserat modellsystem, SIMAIR (www.luftkvalitet.se), utvecklas av Naturvårdsverket, Vägverket och SMHI för beräkning av luftkvalitet i vägars närområde. Modeller och mätdata med olika geografisk upplösning kopplas samman, från Europaskalan till enskilda gaturum i svenska tätorter. På en central server läggs emissionsdata, meteorologiska data, lokala modeller och bakgrunds halter. Data och modeller görs tillgängliga via Internet. Kommunerna kan via ett GIS-baserat användargränssnitt uppdatera kritiska väg- och trafikuppgifter. Detta system är utgångspunkt för det förslag som presenteras i denna rapport. Emissionsmodellering För att beskriva utsläppen från småskalig eldning med biobränsle behövs information om typ av eldstad (villapanna, lokaleldstad) uppfyller villapanna Boverkets byggregler(brr) eller ej, ålder finns ackumulatortank och storlek på tanken geografisk placering emissionsfaktorer för olika typ av eldstad Denna information måste idag hämtas från olika databaser, såsom sotardistriktens sotarregister, senaste fastighetstaxeringen samt Lantmäteriets fastighetsregister (ITM;2003). I dagsläget finns inget enskilt register som ger en heltäckande bild. Kvalitén och tillgängligheten på uppgifterna i sotarregistren är mycket skiftande enligt Sveriges Skorstensfejares Riksförbund (SSR). Enligt SSR finns det 80-tal manuella och databaserade register. Information saknas t.ex. om GIS- koordinater. Gamla fastbränslepannor genererar de högsta utsläppen. Verkningsgraden är ofta låg och förbränningen ineffektiv. För moderna villapannor, som uppfyller BBR, är förhållandena ofta det motsatta vilket ger låga utsläpp. Äldre fastbränslepannor förekommer främst i glesbygdsområden, men inom villaområden kan det räcka med en eller ett fåtal pannor för att miljökvalitetsnormen skall överskridas. Användning av lokaleldstäder som ett komplement till stadigvarande uppvärmning blir vanligare. När det gäller emissionsfaktorer hänvisas till sammanställningar som gjorts inom BHM projektet. För vissa tätorter finns emissionsdatabaser, med och utan småskalig vedeldning inlagd. Ajourhållning och uppdateringar är osäkra. En nationell kartläggning av partikelemissioner från småskalig vedeldning har gjorts inom SMED (SvenskaMiljöEmissionsData) (SMHI,2003b). I ett projekt vid Kommunförbundet i Dalsland, finansierat av Statens Energimyndighet, pågår arbete med att ta fram ett modernt verktyg för eldstadsinventering. I en Access databas registreras bl.a. eldstäders GIS-koordinater, fabrikat, modell, ålder, energibehov och skorstenshöjd. Via Skorstensfejarna kommer denna information att vara aktuell och uppdateras regelbundet. Erfarenheter från att bygga emissionsdatabaser har SLB-analys som tagit fram emissions databaser för Lycksele och Växjö inom ramen för BHM projektet (SLB;2003). Lokal spridningsmodellering Det finns olika lokala modeller som kan vara lämpliga. Förutsättningen är att de processer som bestämmer spridningen beskrivs tillräckligt realistiskt. Viktiga faktorer är värmeinnehållet i rökgaserna, husens geometri, topografin och meteorologiska variationer. Meteorologin påverkar spridningsförloppet kraftigt. På vintern och på natten bildas ofta så 3

6 kallade markinversioner. Temperaturen ökar då med höjden vilket dämpar vinden och turbulensen (omblandningen). Den vertikala spridningen begränsas då till ett grunt skikt, som varierar från några 10-tals meter till några hundra meter. Då påverkas spridningsförloppet starkt av horisontella vindriktningsfluktuationer. En typ av modell som är användbar är den så kallade Gaussiska spridningsmodellen. Den är relativt enkel och kan därför användas för att snabbt göra beräkningar för många källor under längre tidsperioder. En sådan modell är SMHI s Dispersionsmodell, som använts med framgång inom BHM-projektet (SMHI,2003a; Omstedt m.fl.,2004). För den småskaliga förbränningen av biobränsle bör fokus ligga på bidragen till halterna från utsläpp från enskilda villapannor och lokaleldstäder. Samverkan mellan dem, p.g.a. att de är lokaliserade nära varandra i samma bostadsområde, kan resultera i höga halter. Modellberäkningarna behöver kunna beskriva halter i områden med många närliggande pannor och i ett relativt tätt beräkningsrutnät. Modellområdet bör därför vara av storleksklass bostadsområde, se figur 1. Totala halter av PM10 (µg/m 3 ). Beräknade halter vid Forsdala i Lycksele som 98-percentiler av dygnsmedelvärde för år Gula punkter anger äldre pannor (som inte uppfyller Boverkets byggregler) och blå punkter övriga pannor. Figur 1. projektet. Beräkningsexempel från SMHIs Dispersionsmodell som använts inom BHM Den lokala modellen behöver också inkludera andra punktkällor t.ex. värmekraftvärk, som ligger utanför/innanför valt beräkningsområde. Därigenom kan man studera vad olika planeringsalternativ för energiproduktionen får för konsekvenser på luftkvalitén i det studerade området. Det finns också bostadsområden som ligger nära stora motorleder. Frågor som har att göra med biobränsleeldningens påverkan på luftkvalitén, i förhållande till vägtrafikens, kommer vara aktuella. Detta illustreras i figur 2, som är hämtad från ett studium för Upplands-Väsby (LVF, 2003). Därför föreslås att modellen också skall inkludera en spridningsmodell för vägtrafiken, en så kallad modell för linjekällor, som kan tillämpas för vägar utanför/innanför beräkningsrutnätet. SMHIs Dispersionsmodell är en sådan modell. Den kan hantera punkt- och linjekällor såväl utanför som innanför beräkningsrutnät. Fördelen med det är att beräkningarna, som behöver göras för en relativt lång tidsperiod (ett år), kan göras relativt snabbt med ett lokalt tät beräknings rutnät och för många källor. 4

7 E fordon per ÅMD Totala halter PM10 (µg/m 3 ) Bidrag från vägtrafik och då eldning med ved i braskamin eller kakelugn står för 10 % av uppvärmningsbehovet. Beräknad halt PM10 som 90-percentil dygnsmedelvärde för år Meter µg/m³ µg/m³ µg/m³ > 50 µg/m³ Figur 2 Illustration av vägtrafikens betydelse för påverkan av luftkvalitén i ett bostadsområde nära en hårt trafikerad väg (LVF,2003). Förslag till modell VEDAIR byggs upp på liknande sätt som SIMAIR. Syftet med modellberäkningarna är att beräkna hur utsläpp från småskalig förbränning av biobränsle påverkar föroreningshalten och hur totala halten förhåller sig till miljökvalitetsnormer och utvärderingströsklar. För flera av dessa ämnen kan haltbidragen från källor långt från det aktuella området påverka luftkvalitén. Det gäller t.ex. för PM10 och bensen, där långdistansbidraget är stort i vissa delar av Sverige. Även för lokala NO 2 -halter spelar halterna av långdistanstransporterat ozon en avgörande roll. Föroreningshalterna i ett bostadsområde byggs upp av fyra olika haltbidrag: - Regionala bidrag utland (Rbu), dvs. bidragen från alla källor utanför Sverige. - Regionalt bidrag Sverige (RbS), bidragen från övriga källor i Sverige förutom den aktuella tätorten. - Urbant bidrag (UB), föroreningar från källor inom tätorten, förutom det bostadsområde beräkningarna görs för. - Lokalt bidrag (LB) från källor inom det bostadsområde beräkningarna görs för. Med hjälp av olika modeller beräknas dessa bidrag via ett kopplat modellsystem och på liknande sätt som SIMAIR. I det föreslagna modellsystemet bygger beräkningarna på fyra typer av haltbidrag, samtliga givna som timvärden, precis som de flesta mätningar. Att använda tidsserier uppbyggda av timvärden innebär flera fördelar. Det är enkelt att beräkna extremvärden, dvs. genom att först addera tidsserier av långdistanstransporterade halter och lokalt beräknade halter. Att summera separata extremvärden från bakgrund och lokalt bidrag ger troligen en kraftig överskattad risk, då det finns mycket som talar för att höga bakgrundshalter och höga lokala bidrag är anti-korrelerade. En annan fördel är också att modellresultaten kan jämföras direkt mot existerande mätningar. För att uppnå hög kvalitet på bakgrundshalter, både regionala och urbana, kan dataassimilation bli aktuellt. För modellsystemet behövs således modeller som beräknar tidsserier på regional, urban och lokal skala. Den tänkte användaren av systemet bör inte belastas med att utföra modellberäkningar på urban eller regional skala, dessa beräkningar görs centralt. Det tänkta modellsystemet kommer därför att som en viktig del inkludera ett datavärdskap som har i uppdrag att årligen beräkna och uppdatera urbana och regionala bakgrundshalter samt ta fram 5

8 nya meteorologiska data. Detta kommer att kunna samordnas med SIMAIR. På samma sätt kommer ett datavärdskap att inkluderas för att tillhandahålla bästa möjliga emissionsfaktorer och annan emissionsinformation. Med de krav som finns på enkel användning, låg investering i utbildning och hårdvara samt stora mängder kontinuerligt uppdaterade data, är det enda rimliga alternativet att modellsystemet körs via en hemsida på Internet. Beräkningarna görs då på en central webbserver. Förutsättningar Kundsegment: kommuner och deras konsulter, länsstyrelser, luftvårdsförbund och centrala myndigheter. Modellen körs i vanlig webb-browser via Internet, inloggning med password. Modellen skall kunna köras utan speciell upplärning, enbart från instruktioner på hemsidan. Låg årlig avgift för kommunerna. Modellanvändningen ska ge förbättrad information både på lokal och nationell nivå, dels om emissioner, dels om halter och eventuella överskridanden. Funktionsbeskrivning Efter att ha loggat in i VEDAIR, så växlar användaren mellan tre sidor (VISA, BERÄKNA och EDITERA). VISA Sidan visar årsmedelvärden och extremvärden av halter samt årsemissioner på ett 1x1 km rutnät över kommunen. Halterna är beräknade på SMHI (MATCH och BUM-modellerna). Emissioner delas upp på totala emissioner, emissioner från småskalig eldning med biobränsle ( från SMED) och emissioner från lokalt beräknad småskalig eldning med biobränsle (från kommunen). Det senare presenteras på 500x500 meters rutor. Presentationen görs i färg för att kunna användas för identifiering av kritiska områden. BERÄKNA Sidan används för att beräkna föroreningshalter i områden med småskalig förbränning av biobränsle. Utifrån information t.ex. från VISA sidan väljs ett bostadsområde där beräkningar önskas. Alla punktkällor inom beräkningsområdet väljs automatiskt. Användaren kan också välja till enskilda punktkällor och enskilda stora vägar utanför beräkningsområdet samt speciella receptorpunkter där utvidgade beräkningar görs t.ex. för jämförelse mot mätdata. En uppskattning av beräkningstiden anges också. I samband med beräkningar genereras automatiskt en rapport och en excel fil för kartans högsta värde inom beräkningsrutnätet och för valda receptorpunkter. Samtidigt genereras plotfiler, relaterade till miljökvalitetsnormernas statistik ( årsmedelhalter/extremvärden ) för presentation på karta. Presentationen på kartan görs i färg enligt miljökvalitetsnormerna eller om man så önskar via egna inställningar. EDITERA Den här sidan är till för att användaren skall kunna lägga in, ändra och kontrollera emissionsdata. Lägga till och kontroll av emissionsdata kan göras på två sätt: Antingen på en lokal(blå) databas, via ett förenklat inmatningsgränssnitt, eller via en experimentell (grön) databas, via emissionsdatabasens tabeller. Det första innebär att informationen kan återföras till den centrala databasen och ligga kvar som förbättringar i VEDAIR-systemet. Användaren 6

9 kan lägga till källor och modifiera vissa data men inte ändra t.ex. emissionsfaktorer. Det andra sättet tillåter mycket mer drastiska ändringar men kan inte återföras till den centrala databasen. Syftet med detta sätt är att säkerställa att emissioner beräknas på samma sätt i olika delar av landet men också att göra systemet flexibelt. Gränssnitt Användaren loggar in, har tillåtelse för en viss/vissa/alla kommuner. Huvudbilden är en enkel och zoombar kartbild med markerade punktkällor. Användaren skall kunna förbättra informationen. Utskrifts möjlighet: någon färdig rapporter, tidserier i excel-format till fil och enstaka fält för presentation på karta. Emissionerna skall i princip beräknas timme för timme och ta hänsyn till variationer i användningsmönster och meteorologiska faktorer såsom temperatur. Spridningsmodell De typer av modeller som är aktuella för de lokala beräkningarna är: 1) En modell för punktkällor; 2) En modell för linjekällor. Modellen skall kunna beräkna lokala halter i ett relativt tät beräkningsrutnät. Erfarenheten från BHM projektet var att upplösningen bör vara av storleken minst 50*50 meter för att fånga haltvariationer inom ett bostadsområde. Den lokala modellen behöver också inkludera andra punktkällor som ligger utanför/innanför valt beräkningsområde, för att kunna studera vad olika energival får för konsekvenser på luftkvalitén i det studerade området. Det kan också vara intressant att studera vad närliggande dominerande vägar kan få för inverkan på luftkvalitén, i relation till den småskaliga förbränningen av biobränsle, varför sådana också inkluderas i modellsystemet. Användaren väljer på karta vilket bostadsområde beräkningar skall göras för. Automatiskt inkluderas då alla punktkällor i området. Källor kan tas bort manuellt men görs då under EDITERA. Användaren kan därefter via kartan inkludera enskilda punktkällor och enskilda vägar utanför beräkningsområdet. Användaren kan också markera speciellt intressanta punkter på karta där resultat från beräkningarna presenteras i Excel. Vid beräkningarna genereras automatiskt: 1. En rapport som redovisar beräkningsresultaten uppdelade på totala halter, regionalt bidrag, urbant bidrag och lokalt bidrag för kartans högsta värde inom beräkningsområdet. Eventuellt också information om antal gridrutor med överskridande av tröskel- och normvärden, samt information om den totala emissionen inom beräkningsområdet. 2. En rapport som redovisar beräkningsresultaten som ovan men för valda beräkningspunkter. 3. Excelfil med ett års timvisa data för 1 och 2 ovan. 4. Plotfiler relaterat till miljökvalitetsnormernas statistik (årsmedelhalter och extremvärden). Rekommenderat system Modellsystemet och alla databaser ska finnas på en central server, med lösenordsskyddad Internetaccess via vanlig web-browser (Explorer, Netscape). Användargränssnittet ska vara enkelt och självinstruerande, utgående från en kartbild av respektive kommun. Utskrifter ska tillåtas av några få standardrapporter och skärmdumpar. Tidserier av data ska enkelt kunna laddas ner till t. ex. Excel. 7

10 Databaser De olika bakgrundsbidragen finns beräknade via SIMAIR med årlig uppdatering och lagras i databasen. Regionalt bidrag utland och regionalt bidrag Sverige beräknas med hjälp av MATCH modellen. Urbant bidrag med hjälp av BUM modellen. Meteorologi för lokala beräkningar: Meteorologiska uppgifter kan hämtas genom de dataassimilationsmodeller (MESAN) som körs i rutin vid SMHI. Utdata från MESAN finns på gridform (11 x 11 km) över hela landet. Emissionsdata från trafik fås från SIMAIR. Emissionsmodellering Emissionsmodelleringen innebär att beskriva hur utsläppen för den småskaliga förbränningen av biobränsle varierar i tid och rum. Flexibilitet behövs här eftersom nödvändig information finns lagrad i landet på olika sätt. Inventeringsarbetet bör fokuseras på de mest tätbebyggda delarna i kommunen och områden med gamla pannor. Modellen kommer att tillhandahålla olika funktioner som underlättar för användaren i arbetet med emissionsmodelleringen. För att införa skorstensfejarnas information föreslås att data genererade med hjälp av den metod som Kommunförbundet i Dalsland tar fram för hantera av Sotarregister används. I en Access databas registreras bl.a. eldstäders GIS-koordinater, fabrikat, modell, ålder, energibehov och skorstenshöjd. Dessa data exporteras till emissionsdatabasen i VEDAIR. Utsläppsnycklar/emissionsfaktorer tas fram av Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut och ÄFAB. Emissionernas variation i tiden beskrivs på olika sätt med hjälp av information om uppvärmningsbehovet, förbrukningen av ved, användningsmönster och meteorologiska data. Som hjälp för denna del i modelleringen utnyttjas tidigare erfarenheter inom BHM. Erfarenheter från att bygga emissionsdatabaser för småskalig vedeldning har SLB-analys. Ett menysystem tas fram för att lägga till/ta bort/ ändra utsläppskällor. Emissionsdata skall också kunna importeras från befintliga emissionsdatabaser. För framtagning av information i sotarregister kommer kommunerna att vara centrala aktörer. All övrig information kommer att finnas lagrad i det föreslagna modellsystemet. En översiktlig bild av det tänkta modellsystemet och dess dataflöden visas i figur 3. Sotarregisterdata i VEDAIR Vi vill här förtydliga hur användandet av sotarregister data avses användas i VEDAIR. Utgångspunkt är Kommunförbundet Dalslands metodik för insamling av sotardata. Avsikten från SMHIs del är givetvis inte att använda dessa data på något annat sätt än vad som är tillåtet. Förfrågan har ställts till Datainspektionen om vilka juridiska förutsättningar som gäller för användandet av dessa data. Kontakt med Datainspektionen i detta ärende har Irene Wrande vid Energimyndigheten. De data som är aktuella är typ av eldstad (villapanna, lokaleldstad), uppfyller villapannan Boverkets byggregler eller ej, ålder på pannan, finns ackumulatortank och storlek på tanken, geografisk placering (x- och y- koordinater). Informationen avses användas dels inom kommunerna, dels regionalt och nationellt. Det kommer vi göra på följande sätt, förutsatt att Datainspektionen inte har invändningar: 8

11 A. Kommunal nivå Vid försäljning av tjänsten till en kommun göra en skriftlig överenskommelse med kommunen om rätten att föra över data från kommunens sotarregister via Kommunförbundet Dalslands metodik till VEDAIR. Vi kommer således garantera att dessa data inte används på annat sätt än vad som är överenskommet. Varje kommun kommer bara kunna arbeta med VEDAIR för sin kommun. Försäljning kan också komma att ske med flera kommuner samtidigt ingående t.ex. i luftvårdsförbund. Kontrakt kommer då upprättas med varje kommun enligt ovan. SMHI ser gärna att överenskommelse kan göras generellt med alla kommuner genom Kommunförbundet. Denna möjlighet kommer undersökas. B. Regional och nationell nivå Emissionerna från varje enskild eldstad förs över till ett beräkningsrutnät om 1*1 km för hela landet. Därefter tas identifikationen av varje enskild eldstad bort. Det kan finnas behov för nationella sammanställningar som åldersfördelning på pannor, ackumulatortankars storlek etc. Sådan statistisk information kommer i så fall skapas från den avkodade informationen i beräkningsrutnätet. 9

12 RB utrikes RB nationellt UB Förklaringar: RB = regionalt bidrag UB = urbant bidrag LB = lokalt bidrag EDB = EmissionsDataBas MATCH timvärden 11x11 km MATCH timvärden 11x11 km BUM timvärden 1 x 1 km EDB Meteorologi småskalig förbränning av biobränsle trafik synopdata + MESAN timvärden Årlig uppdatering Kontinuerlig uppdatering EDB användare Punktkällemodell LB + Totalt förbättrad emissionsdata scenarier Linjekällemodell lokala halter totala halter via Internet Rapport: överskridanden.. Figur 3. Det föreslagna VEDAIR systemet. Grå markering anger kopplingar till delar i SIMAIR systemet. Organisation och samordning Arbetet samordnas med SIMAIR. Det betyder att SMHI svarar för ett datavärdskap vad gäller bakgrundshalter, meteorologiska data och lokala spridningsmodeller. Kunskap om den småskaliga vedeldningens emissioner finns samlat hos kommuner och andra institut. Ansvaret för uppdatering av emissionsfaktorer föreslås ligga på Sveriges Provningsoch Forskningsinstitut. 10

13 Övrig samordning Det nya modellsystemet kommer att generera ny och lokalt förankrad/testad bottom up information, vilket innebär möjlighet till förbättrad information även på regional och nationell nivå. Information kan komma att bli värdefull för exempelvis: SMEDs arbete med nationell kartläggning av emissioner studier av olika energiscenarier epidemiologiska studier Ekonomi Projektet föreslås delas upp i en utvecklings- och en driftfas. Utvecklingsfasen innebär systemutveckling/programmering, anpassning/hopsättning av modeller och framtagning av metoder för att hantera emissionsdata. Driftfasen innebär underhåll och support av systemet och årliga uppdateringar. Det senare kommer att kunna göras i samarbete med SIMAIR. Systemet behöver också utvärderas mot mätdata. Det föreslås göras i separata projekt. En fördel med det föreslagna modellsystemet, inte minst ekonomiskt, är att det ligger helt i linje med en utveckling av kopplade modellsystem som sker på SMHI via SIMAIR. Kunskap från andra forskningsprojekt som t ex metoder för dataassimilation - kan via den årliga uppdateringen byggas in i modellsystemet, till mycket begränsade eller inga kostnader för modellanvändarna. Utvecklingsfasen delas upp på tre separata delar. För del I söks kr från Energimyndigheten/ Systemanalys. För del II söks kronor från Miljömålsrådet i en gemensam ansökan från Naturvårdsverket och Energimyndigheten. Resterande kronor söks från Energimyndigheten/Energiteknik. Tabell 1. Budget för det föreslagna modellsystemet (utvecklingsfasen). Kostnader angivna i enhet 1000 kronor. Del Post Beskrivning av arbetet Totalt I Utveckling Uppdatering och tester av lokal modell i ny beräkningsmiljö II Utveckling Emissionsmodellering, struktur och indata och tester III Utveckling Systemdesign VISA, BERÄKNA, EDITERA, nya rapporter och kart presentationer Systemtester Importfunktioner för sotardata och äldre emissionsdatabaser III Datorkostnader Hårdvara, licenskostnad och support III Projektledning Projektledning och resor Summa

14 Tidplan Med projektstart i december 2004 bör följande funktionalitet finnas ute på Internet vid årsskiftet 2005/2006 VISA, BERÄKNA och EDITERA sidorna klara. Menysystem för hantering av vedeldningskällor. Lokal spridningsmodell integrerad i systemet. Databas för bakgrundshalter och meteorologi. Importfunktioner från sotarregister klara och testade i några kommuner. Importfunktioner från andra emissionsdatabaser testade. Projektledning och rapportering Projektet föreslås utföras som ett samarbetsprojekt mellan SMHI, Energimyndigheten och Naturvårdsverket. SMHI ansvarar för projektledning och modellutveckling. Energimyndigheten ansvarar via Kommunförbundet i Dalsland/ ÄFAB och Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut för emissionsdelen. SLB-analys deltar med kunskap om hur man bygger emissionsdatabaser för småskalig förbränning av biobränsle. Till projektet tillsätts en styrgrupp bestående av representanter från Naturvårdsverket, Energimyndigheten,SMHI och andra centrala myndigheter. För att få in användarnas synpunkter på systemet bildas även en referensgrupp med representanter från Kommunförbundet och några kommuner. 12

15 Referenser Biobränsle-Hälsa-Miljö Energimyndigheten Småskalig vedeldning- Energimyndighetens analys och förslag till åtgärder ER 23:2003 ITM-rapport 118. Metodik för utvärdering av den lokala vedeldningens påverkan på luftkvaliten- Erfarenheter från BHM. LVF 2003:24. Ved- och pelletseldning i Upplands Väsby kommun.stockholm och Uppsalas Läns Luftvårdsförbund. Naturvårdsverket Rapport 5407, Samordnad kontroll av miljökvalitetsnormerna för utomhusluft. NFS 2003:27 Naturvårdsverkets föreskrifter om mätmetoder, beräkningsmodeller och redovisning av mätresultat för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen och partiklar(pm10). Omstedt,G.,Johansson,C., and L. Gidhagen,2004. Air quality dispersion modelling of wood smoke emissions in residential areas in Sweden. Proceedings Ninth International Conference on Harmonisation within Atmospheric Dispersion Modelling for Regulatory Purposes. SIMAIR SLB 5:2003 Emissionsdatabaser för Lycksele och Växjö. SMHI 2003 a. Spridning av förbränningsemissioner från småskalig biobränsleeldning. Analys av PM2.5 data från Lycksele med hjälp av två Gaussiska modeller. SMHI rapport, nr 103. SMHI 2003 b. Vedeldning i småhusområden. SMHI rapport nr

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun 2006:39 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Förord... 2 Miljökvalitetsnormer... 3

Läs mer

Grundläggande övningar

Grundläggande övningar Grundläggande övningar Del 1 i laboration i SIMAIR-verktyget Syfte Syftet med denna övning är att ge grundläggande färdigheter i SIMAIR-användning. Vi kommer att gå igenom: Inloggning, verktygets utseende

Läs mer

Kvalitetssäkring av modellberäkningar

Kvalitetssäkring av modellberäkningar Modellanvändning för en renare tätortsluft Kvalitetssäkring av modellberäkningar Innehåll Vad kan jag göra åt det? Vilka kvalitetskrav finns på modellberäkningar? Hur kan man utföra en utvärdering mot

Läs mer

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund

Läs mer

Nationell presentation av emissioner och halter

Nationell presentation av emissioner och halter Nationell presentation av emissioner och halter Finansiär: Naturvårdsverket avtal 501 0711 Slutrapport september 2007 Följande personer har bidragit till rapporten (samtliga SMHI): - Lars Gidhagen (lars.gidhagen@smhi.se)

Läs mer

Katalog för emissionsdatabaser SMED. Göteborgs-regionen. Skånedata-basen. SLB, Stockholm. Östergötlands län

Katalog för emissionsdatabaser SMED. Göteborgs-regionen. Skånedata-basen. SLB, Stockholm. Östergötlands län SMED Göteborgsregionen Skånedatabasen SLB, Stockholm Östergötlands län 1 Benämning: SMED (Svenska MiljöEmissionsData) Ursprung/version: Konsortiet SMED som består av SCB (Statistiska Centralbyrån), IVL,

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun 2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2

Läs mer

Så rapporterar du modelldata för luftkvalitet

Så rapporterar du modelldata för luftkvalitet Så rapporterar du modelldata för luftkvalitet Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2013:11) ska kommunerna varje år rapportera in luftkvalitetsdata. Då modellberäkningar

Läs mer

Användardagar SIMAIR november 2011, Hans Backström. Rapportering och användning av SIMAIR-resultat

Användardagar SIMAIR november 2011, Hans Backström. Rapportering och användning av SIMAIR-resultat Användardagar SIMAIR 17-18 november 2011, Hans Backström Rapportering och användning av SIMAIR-resultat Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet NFS 2010:8 Varje kommun ska kontrollera

Läs mer

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Datum 2010-11-16 Kompletterad 2011-05-02 NCC Björn I M Svensson 178 04 Solna Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Ett nytt

Läs mer

Planerad hamn vid Stockholm - Nynäshamn, Norvikudden

Planerad hamn vid Stockholm - Nynäshamn, Norvikudden 2006:24 Planerad hamn vid Stockholm - Nynäshamn, Norvikudden HALTBERÄKNINGAR AV KVÄVEDIOXID OCH INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) ÅR 20O5 OCH 2020. SLB-ANALYS, OKTOBER ÅR 2006 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Christer Johansson 1,2, Malin Pettersson 2 & Gunnar Omstedt 3. 2 SLB analys, Miljöförvaltningen, Stockholm 3 SMHI, Norrköping

Christer Johansson 1,2, Malin Pettersson 2 & Gunnar Omstedt 3. 2 SLB analys, Miljöförvaltningen, Stockholm 3 SMHI, Norrköping ITM-rapport 118 Metodik för utvärdering av den lokala vedeldningens påverkan på luftkvalitet - Erfarenheter från BHM Christer Johansson 1,2, Malin Pettersson 2 & Gunnar Omstedt 3 1 ITM Luftlaboratoriet,

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn

Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn Jörgen Jones RAPPORT NR 2015-24 Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn Pärmbild. Bilden visar beräknad 90-percentil av dygnsmedelhalt för partiklar PM10 för i scenario 2030. Gul färg

Läs mer

Effekter av vedeldning på partikelhalter i luft i ett bostadsområde på Hisingen

Effekter av vedeldning på partikelhalter i luft i ett bostadsområde på Hisingen Effekter av vedeldning på partikelhalter i luft i ett bostadsområde på Hisingen Göteborg den 13 april 21 Peter Molnár 1 Med.Dr., Miljöfysiker Gunnar Omstedt 2 Fil.Mag., Luftmiljöforskare, meteorolog Pernilla

Läs mer

Ny förordning och nya föreskrifter om luftkvalitet

Ny förordning och nya föreskrifter om luftkvalitet Ny förordning och nya föreskrifter om luftkvalitet Helena Sabelström Naturvårdsverket 4 september 00 Jönköping 00-09-9 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Utveckling av förordning

Läs mer

Luftkvalitetsutredningar vid fysisk planering

Luftkvalitetsutredningar vid fysisk planering Luftkvalitetsutredningar vid fysisk planering Anders Nylén, SLB-analys The Capital of Scandinavia Del av Miljöförvaltningen i Stockholm SLB-analys är en fristående enhet under förvaltningschefen Vår roll

Läs mer

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI inledning dagens luftkvalitet och trender framtidens luftkvalitet, scenario beräkningar slutsatser Dagens och framtidens luftkvalitet i

Läs mer

Förbättring och utvärdering av spridningsmodellen BUM för beräkning av urbana haltbidrag i SIMAIR

Förbättring och utvärdering av spridningsmodellen BUM för beräkning av urbana haltbidrag i SIMAIR Förbättring och utvärdering av spridningsmodellen BUM för beräkning av urbana haltbidrag i SIMAIR Stefan Andersson, Gunnar Omstedt och Lennart Robertson SMHI E-post: Stefan.Andersson@smhi.se Innehåll Bakgrund

Läs mer

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Miljö- och hälsoskydd Rapport 2010-01 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar från kommunens

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om mätmetoder, beräkningsmodeller och redovisning av mätresultat för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid,

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län LVF 3:2004 Uppdaterad 2004-09-08 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2002 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2004 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp år 2002...

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2008:5 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2006 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2008 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Lilla Essingen, kv Primus

Lilla Essingen, kv Primus LVF 2013:21b Lilla Essingen, kv Primus Halter av partiklar, (PM10) och kvävedioxid (NO 2 ) år 2023 Magnus Brydolf SLB-ANALYS AUGUSTI 2013 (Uppdaterad i mars 2014) LVF 2013:21 Primus, Lilla Essingen år

Läs mer

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 LVF 2014:2 Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 Magnus Brydolf SLB-ANALYS, APRIL 2014 Förord Kartläggningarna av kvävedioxidhalter (NO

Läs mer

Kv. Stora Frösunda, Solna

Kv. Stora Frösunda, Solna LVF 2010:19 Kv. Stora Frösunda, Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR, PM10 Lars Burman SLB-ANALYS, OKTOBER 2010 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i

Läs mer

Infra City Öst, Upplands-Väsby

Infra City Öst, Upplands-Väsby 2009:12 Infra City Öst, Upplands-Väsby SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, 2008-11-03 2009-11-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av kvävedioxidmätningar (NO2) vid Storgatan 113 öst på stan under perioden

Läs mer

LVF 2010:7. Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman

LVF 2010:7. Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman LVF 2010:7 Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman SLB-ANALYS, MAJ 2010 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2006-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Umeå kommun Miljö- och hälsoskydd Rapport 2013-01 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar 2012 från

Läs mer

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Val av modell Användning av modeller Kvalitetssäkring av beräkningar och resultat Lagstiftning Rapportering i samarbete med NV och IVL Hur erbjuder

Läs mer

Ny energianläggning i Upplands Bro

Ny energianläggning i Upplands Bro LVF 2009:9 uppdaterad 090828 Ny energianläggning i Upplands Bro SPRIDNINGSBERÄKNING AV HALTER KVÄVEDIOXID, SVAVELDIOXID OCH INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) ÅR 2015 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009

Läs mer

Hans Backström. RAPPORT NR 2014-38 Luftkvalitet i kvarteret Pottholmen, Karlskrona

Hans Backström. RAPPORT NR 2014-38 Luftkvalitet i kvarteret Pottholmen, Karlskrona Hans Backström RAPPORT NR 2014-38 Luftkvalitet i kvarteret Pottholmen, Karlskrona Pärmbild. Bilden föreställer en vy över det utbyggda Pottholmen i Karlskrona Rapport Pottholmen 1 Senast sparad 2014-10-20

Läs mer

Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan

Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan 2006:38 Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10 OCH PM2.5) ÅR 2006. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

SIMAIR. ett internetverktyg för bedömning av luftkvalitet i vägars närområde. Användarbeskrivning SIMAIR med ARTEMIS

SIMAIR. ett internetverktyg för bedömning av luftkvalitet i vägars närområde. Användarbeskrivning SIMAIR med ARTEMIS SIMAIR ett internetverktyg för bedömning av luftkvalitet i vägars närområde Användarbeskrivning SIMAIR med ARTEMIS September 2011 Innehållsförteckning SIMAIR - EN ANVÄNDARBESKRIVNING... 1 1. Bakgrund...1

Läs mer

Eddahuset, kv Ambulansen, Svartbäcken 1:18, Uppsala kommun

Eddahuset, kv Ambulansen, Svartbäcken 1:18, Uppsala kommun LVF 2012:17 rev Eddahuset, kv Ambulansen, Svartbäcken 1:18, Uppsala kommun SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) ÅR 2015 OCH ÅR 2020 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, NOVEMBER

Läs mer

Studentbostäder vid Ektorpsvägen i Nacka

Studentbostäder vid Ektorpsvägen i Nacka LVF 2013:18 Studentbostäder vid Ektorpsvägen i Nacka HALTER AV PARTIKLAR, (PM10) år 2020 Magnus Brydolf SLB-ANALYS JUNI 2013 Förord Denna utredning är utförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm.

Läs mer

Modellutvärdering eller hur man kan bedöma kvalitén på modellresultaten?

Modellutvärdering eller hur man kan bedöma kvalitén på modellresultaten? Modellutvärdering eller hur man kan bedöma kvalitén på modellresultaten? Gunnar Omstedt, SMHI 1. Vetenskapliga kvaliteter, modell utvärdering (validering), dokumentation 1. Hur väl är modellen integrerad

Läs mer

Luftutredning ny hamnplan

Luftutredning ny hamnplan Luftutredning ny hamnplan bild Foto: Klas Eriksson Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av Ramböll undersökt hur verksamheten på en planerad ny hamnplan mellan de nuvarande Arendals- och

Läs mer

LVF 2010:14 Luftutredning för kv. Svea Artilleri i Stockholm. Innehållsförteckning

LVF 2010:14 Luftutredning för kv. Svea Artilleri i Stockholm. Innehållsförteckning Innehållsförteckning Förord... 2 Sammanfattning... 4 Inledning... 6 Beräkningsförutsättningar... 6 Planområde och trafikmängder... 6 Spridningsmodeller... 8 Emissioner... 8 Osäkerhet i beräkningarna...

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2007-03 Sammanfattning Uppmätta halter av kvävedioxid (NO 2 ) som dygns- och

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Identifiering av potentiella riskområden för höga halter av benso(a)pyren

Identifiering av potentiella riskområden för höga halter av benso(a)pyren METEOROLOGI Nr 159, 2015 Identifiering av potentiella riskområden för höga halter av benso(a)pyren Nationell kartering av emissioner och halter av B(a)P från vedeldning i småhusområden Stefan Andersson,

Läs mer

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Härryda kommun 2009

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Härryda kommun 2009 Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Härryda kommun 2009 Malin Andersson och Maria Holmes Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 152 - Härryda Oktober 2010 Miljökvalitetsnormer Sedan 1999 gäller

Läs mer

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Stenungsunds kommun 2009

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Stenungsunds kommun 2009 Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Stenungsunds kommun 2009 Malin Andersson och Maria Holmes Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 152 - Stenungsund Oktober 2010 Miljökvalitetsnormer Sedan 1999

Läs mer

Tjänster och tillämpad forskning. Luftmiljö på SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23

Tjänster och tillämpad forskning. Luftmiljö på SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23 Tjänster och tillämpad forskning Luftmiljö på SMHI Mallversion 1.0 2009-09-23 Ett tjugotal personer engageras i luftmiljö Gruppen Produktion luft på avdelning Miljö & Säkerhet består av 19 personer, som

Läs mer

Luftmätningar i urban bakgrund

Luftmätningar i urban bakgrund Luftmätningar i urban bakgrund Linköpings kommun, Miljökontoret 213 Helga Nyberg Linköpings kommun linkoping.se Mätningar i Linköpings tätort Miljökontoret har sedan vinterhalvåret 1986/87 undersökt bakgrundshalter

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft; beslutade den 6 april 2006. Med stöd av 13 förordningen (2001:527)

Läs mer

PM Luftkvalitet - Spridningsberäkningar för utsläpp till luft vid planerade muddringsarbeten i Södertälje kanal

PM Luftkvalitet - Spridningsberäkningar för utsläpp till luft vid planerade muddringsarbeten i Södertälje kanal PM Luftkvalitet - Spridningsberäkningar för utsläpp till luft vid planerade muddringsarbeten i Södertälje kanal Punktkälla: Beräknade luftföroreningskomponenter: Utsläppsdata: Två arbetsmaskiner á 520

Läs mer

Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå

Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå UPPDRAG Spridningsberäkningar, Skellefteå UPPDRAGSNUMMER 1321631000 UPPDRAGSLEDARE Leif Axenhamn UPPRÄTTAD AV Carl Thordstein DATUM Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå Sammanfattning

Läs mer

Övervakning av luftföroreningar i Sverige

Övervakning av luftföroreningar i Sverige Övervakning av luftföroreningar i Sverige strategi, förekommande halter och trender Karin Persson Mät- och beräkningsstrategier Varför? Vad? Var? Hur? När? Varför ska luftkvaliteten övervakas? Lagstiftning

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen

Verksamhetsplan 2016 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Verksamhetsplan 2016 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNING I luftvårdsprogrammet samarbetar Göteborgsregionens kommuner, Trafikverket Region Väst, Länsstyrelsen och företag för

Läs mer

Guide för modellanvändning i samband med åtgärdsprogram inom luftkvalitet

Guide för modellanvändning i samband med åtgärdsprogram inom luftkvalitet Guide för modellanvändning i samband med åtgärdsprogram inom luftkvalitet Referenslaboratoriet för tätortsluft modeller 20 oktober 2015 Heléne Alpfjord Erik Engström Sven Kindell Simulering av PM10-halt

Läs mer

Bellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad 2015-01-30

Bellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad 2015-01-30 Bellona 5, Solna Luftkvalité uteluft- detaljplanskede Bellona 5, Solna Befintlig byggnad Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund och syfte... 4 Utredningens genomförande och omfattning... 4 Fastigheten

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län

Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län Sven Kindell och Jörgen Jones RAPPORT NR 2015-53 Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län - Sammanställning och utvärdering av mätningar och beräkningar avseende tre år till och med 2014 Pärmbild.

Läs mer

Nytt inom lagstiftning

Nytt inom lagstiftning Nytt inom lagstiftning Temadag Luft i Skåne 9 juni 2014 Helena Sabelström Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-06-10 1 Genomförande av direktiv och beslut 1996

Läs mer

Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås

Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås Sven Kindell och Jörgen Jones RAPPORT NR 2014-44 Beräknade luftföroreningshalter vid en planerad förskola i Alidebergsområdet i Borås Pärmbild. Årsmedelhalt bensen (µg/m 3 ), beräkningsår 2013. RAPPORT

Läs mer

Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län

Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län Underhandsresultat från Kronobergs luftvårdsförbunds samordnade program för kontroll av luftkvalitet Bruno Bjärnborg Samordnat program

Läs mer

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Miljöförvaltningen Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Utredningsrapport 2016:16 www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen har gjort en utredning av luftkvaliteten vid kontorslokalen Smedjan på

Läs mer

Kartläggning av luftkvalitet med hjälp av SIMAIR Gunnar Omstedt, SMHI

Kartläggning av luftkvalitet med hjälp av SIMAIR Gunnar Omstedt, SMHI Kartläggning av luftkvalitet med hjälp av SIMAIR Gunnar Omstedt, SMHI varför och hur enklare kartläggning -Norrköping som exempel omfattande kartläggning -Umeå som exempel 1 Varför? ger en hel bild för

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2003:112 Utkom från trycket den 8 april 2003 utfärdad den 20 mars 2003. Regeringen

Läs mer

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2008 och vinterhalvåret 2008/2009 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Amir Ghazvinizadeh Rapport 2010:5 Miljöinspektör Miljöförvaltningen

Läs mer

PM Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala

PM Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala Rikshem AB Affärsutveckling Krister Karlsson PM 2014-05-09 Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala Följande bedömning omfattar halter i omgivningsluften

Läs mer

Luftkvalitet och småskalig biobränsleeldning Tillämpningar av SIMAIRved för några kommuner. Meteorologi

Luftkvalitet och småskalig biobränsleeldning Tillämpningar av SIMAIRved för några kommuner. Meteorologi Nr 135, 2008 Meteorologi Luftkvalitet och småskalig biobränsleeldning Tillämpningar av SIMAIRved för några kommuner Gunnar Omstedt, Stefan Andersson, Christer Johansson och Bengt-Erik Löfgren Nr 135,

Läs mer

Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar 2014:5 ISSN 1654-7314. Umeå universitet 901 87 Umeå

Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar 2014:5 ISSN 1654-7314. Umeå universitet 901 87 Umeå Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar 2014:5 ISSN 1654-7314 Umeå universitet 901 87 Umeå Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metod... 4 Resultat... 5 Diskussion... 9 Bilaga 1... 11 Bilaga 2-5...

Läs mer

Verksamhetsplan 2017 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen

Verksamhetsplan 2017 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Verksamhetsplan 2017 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNING I Luftvårdsprogrammet samarbetar Göteborgsregionens kommuner, Trafikverket Region Väst, Länsstyrelsen i Västra Götalands

Läs mer

UTREDNING LUFTKVALITET ÖSTRA MÖRBYLUND, DANDERYD

UTREDNING LUFTKVALITET ÖSTRA MÖRBYLUND, DANDERYD RAPPORT UTREDNING LUFTKVALITET ÖSTRA MÖRBYLUND, DANDERYD 2014-04-08 Uppdrag: 252485, Utredning luftkvalitet - Östra Mörbylund Titel på rapport: Utredning luftkvalitet - Östra Mörbylund Status: Slutrapport

Läs mer

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver?

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Lagar och krav Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Kurs i modellanvändning för en renare tätortsluft Helena Sabelström

Läs mer

Luftutredning Litteraturgatan. bild

Luftutredning Litteraturgatan. bild Luftutredning Litteraturgatan bild Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av stadsbyggnadskontoret undersökt luftkvaliteten vid Litteraturgatan i Göteborg och hur de nybyggnationer som beskrivs

Läs mer

Haltbidragsberäkning av kvävedioxid - för några av Luftvårdsprogrammet medlemsföretag år 2009

Haltbidragsberäkning av kvävedioxid - för några av Luftvårdsprogrammet medlemsföretag år 2009 Haltbidragsberäkning av kvävedioxid - för några av Luftvårdsprogrammet medlemsföretag år 2009 Malin Andersson Björn Nilsson Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 149 Juni 2009 1 2 Förord På uppdrag av Luftvårdsprogrammet

Läs mer

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge 1:2016 Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan 16-18 i Borlänge Kalenderåret 2015 Magnus Brydolf och Billy Sjövall SLB-ANALYS: FEBRUARI 2016 Förord Under kalenderåret 2015 mättes halter

Läs mer

Arninge resecentrum, Täby

Arninge resecentrum, Täby LVF 2013:20 Arninge resecentrum, Täby SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Sanna Silvergren SLB-ANALYS, SEPTEMBER 2013 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys

Läs mer

Förslag på utvärderingsstrategier för Sverige enligt EU:s luftkvalitetsdirektiv. Johan Genberg Enheten för luft och klimat Naturvårdsverket

Förslag på utvärderingsstrategier för Sverige enligt EU:s luftkvalitetsdirektiv. Johan Genberg Enheten för luft och klimat Naturvårdsverket Förslag på utvärderingsstrategier för Sverige enligt EU:s luftkvalitetsdirektiv Johan Genberg Enheten för luft och klimat Naturvårdsverket Bakgrund Luftkvalitetsdirektiven innehåller detaljerade krav på

Läs mer

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern 2006-2007 Erik Bäck Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 144 Augusti 2007 1 Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har av Göteborgsregionens luftvårdsprogram fått

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft; beslutade den 23 oktober 2007 NFS 2007:7 Utkom från trycket den

Läs mer

RAPPORT. Luftkvalitet Konstruktören 2 BODIL HANSSON & PER JOHANSSON

RAPPORT. Luftkvalitet Konstruktören 2 BODIL HANSSON & PER JOHANSSON repo001.docx 2012-03-2914 BODIL HANSSON & PER JOHANSSON Luftkvalitet Konstruktören 2 UPPDRAGSNUMMER 2175311002 SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR KVÄVEDIOXID NO 2 OCH PARTIKLAR PM 10 Detaljplan för kv. Konstruktören

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort LVF 2010:23b Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORM SLB-ANALYS, UPPDATERAD MAJ 2011 Innehållsförteckning JÄMFÖRELSER

Läs mer

Information om luftmätningar i Sunne

Information om luftmätningar i Sunne Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på

Läs mer

LVF 2013:16. Uddvägen, Nacka SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Sanna Silvergren

LVF 2013:16. Uddvägen, Nacka SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Sanna Silvergren LVF 2013:16 Uddvägen, Nacka SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Sanna Silvergren SLB-ANALYS, JUNI 2013 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen

Läs mer

En sammanställning av den utrustning som används för övervakning av MKN i Sverige

En sammanställning av den utrustning som används för övervakning av MKN i Sverige En sammanställning av den utrustning som används för övervakning av MKN i Sverige Bakgrund I EU direktivet 2008/50/EG ställs vissa krav på de instrument som skall användas för övervakning av luftkvaliteten

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun LVF 2012:5 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2010 SLB-ANALYS, APRIL ÅR 2012 1 Innehållsförteckning Förord... 3 Inledning... 4 Totala utsläpp

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2007:771 Utkom från trycket den 13 november 2007 utfärdad den 1 november 2007. Regeringen

Läs mer

Luftkvalitet i Växjö. Resultat från beräkningar av luftföroreningshalter 2013. Källa: SMHI beräkningsprogram SIMAIR väg

Luftkvalitet i Växjö. Resultat från beräkningar av luftföroreningshalter 2013. Källa: SMHI beräkningsprogram SIMAIR väg Luftkvalitet i Växjö Resultat från beräkningar av luftföroreningshalter 2013 Källa: SMHI beräkningsprogram SIMAIR väg Elina Ek Miljö-och hälsoskyddskontoret Juli 2014 Förord Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Läs mer

Kontrollstrategi för Dalarnas Luftvårdsförbund Upprättad:

Kontrollstrategi för Dalarnas Luftvårdsförbund Upprättad: Kontrollstrategi för Dalarnas Luftvårdsförbund Upprättad: 2016-03-30 Innehåll Bakgrund och målsättning... 1 Luftkvalitetssituation... 2 Uppgifter om dominerande utsläpp... 2 Krav på kontroll inom samverkansområdet...

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från Norra Obbolavägen 2011 Dokumenttyp Rapport Dokumentägare Miljö- och hälsoskydd Dokumentinformation Årlig mätning av luftkvalitet i Umeå Dokumentnamn Luften

Läs mer

Luftutredning Kronetorps gård

Luftutredning Kronetorps gård Kronetorp Park AB Luftutredning Kronetorps gård 1 Malmö 2014-05-08 Luftutredning Kronetorps gård Datum 2014-05-08 Uppdragsnummer 1320006681 Utgåva/Status Revidering 1 Erik Hedman Erik Hedman Johan Jönsson

Läs mer

Kv Tunet 5 i Södertälje

Kv Tunet 5 i Södertälje LVF 2013:27 Kv Tunet 5 i Södertälje Halter av partiklar, (PM10) och kvävedioxid (NO 2 ) år 2020 Magnus Brydolf SLB-ANALYS OKTOBER 2013 Förord Denna utredning är utförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen

Läs mer

Luftkvalitet och överskridanden av miljökvalitetsnormer i svenska kommuner

Luftkvalitet och överskridanden av miljökvalitetsnormer i svenska kommuner 0 Luftkvalitet och överskridanden av miljökvalitetsnormer i svenska kommuner Karin Persson, IVL Svenska Miljöinstitutet Miljökvalitetsnormer ur ett mätperspektiv 1 Vilka kommuner mäter vad och hur? Luftkvaliteten

Läs mer

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner LVF 2013:13 Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner Räkning på parkerade personbilar januari-mars 2013 samt jämförelse med räkningar på rullande personbilar Magnus Brydolf SLB-ANALYS,

Läs mer

Tätortsprogram i Kronobergs län. Resultat från mätningar 2012

Tätortsprogram i Kronobergs län. Resultat från mätningar 2012 Tätortsprogram i Kronobergs län Resultat från mätningar 212 Eva Hallgren Larsson November 213 Tätortsprogram i Kronobergs län, resultat 212... 2 Sammanfattning... 2 Program... 2 Resultat... 4 Kvävedioxid,

Läs mer

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr Innehållsförteckning FÖRORD... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 INLEDNING... 5 BERÄKNINGSUNDERLAG... 5 PLANOMRÅDE OCH TRAFIKMÄNGDER... 5 SPRIDNINGSMODELLER... 7 EMISSIONER... 7 MILJÖKVALITETSNORMER

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun LVF 2013:10 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2011 Malin Täppefur SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord SLB-analys är operatör för Stockholms

Läs mer

Cykla till jobbet vinst för både miljö och hälsa. Göteborg den 31 januari 2007

Cykla till jobbet vinst för både miljö och hälsa. Göteborg den 31 januari 2007 Göteborg den 31 januari 2007 Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Harald Bouma Miljöutredare Lars Barregård Professor, överläkare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 42 sandra.johannesson@amm.gu.se

Läs mer

Förslag till program för samordnad kontroll av luftföroreningar i kommunerna i Kronobergs län från och med 2009-04-01 t.o.m. 2012

Förslag till program för samordnad kontroll av luftföroreningar i kommunerna i Kronobergs län från och med 2009-04-01 t.o.m. 2012 FÖRSLAG Sidan 1 av 8 Förslag till program för samordnad kontroll av luftföroreningar i kommunerna i Kronobergs län från och med 2009-04-01 t.o.m. 2012 Sammanfattning Kronobergs luftvårdsförbund föreslår

Läs mer

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2002 VINTERN 2002/03 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2003:4 Miljöförvaltningen

Läs mer

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker Author Markus Olofsgård Phone +46 10 505 00 00 Mobile +46703566210 E-mail markus.olofsgard@afconsult.com Date 2015-02-11 Project ID 702782 MölnDala Fastighets AB Kompletterande luftkvalitetsutredning för

Läs mer