uppföljning av ACCESS kulturrådets

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "uppföljning av ACCESS kulturrådets"

Transkript

1 uppföljning av ACCESS kulturrådets skriftserie 2010:1 access_final.indd

2 Tryck: AB Danagårds grafiska, 2010 Statens kulturråd 2010 Bild omslag: Kakelugnsprojektet på Stockholms stadsmuseum, Foto Thomas Wester, Stockholms stadsmuseum 2006 ISSN x ISBN Statens kulturråd, Box 27215, Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: Fax: E-post: Webbplats: access_final.indd

3 Innehåll Förord sid. 5 Sammanfattning sid. 6 Summary sid Inledning sid Genomförande sid Kulturrådets arbete med Access sid Samlingarnas tillgänglighet sid Sysselsättning sid Slutsatser reflektion av Access sid. 37 access_final.indd

4 Jönköpings läns museum. Foto: Cicci Ahlsén. 4 access_final.indd

5 förord Hösten 2005 fick Kulturrådet i uppdrag att genomföra den stora satsning på sysselsättningsåtgärder inom kultursektorn som regeringen aviserat i budgetpropositionen. Kulturrådet gav satsningen namnet Access ett namn som visade på projektets syften; att tillgängliggöra kulturarvet och att ge tillgång till arbetsmarknaden. Access skilde sig mot de tidigare satsningar som genomförts inom området genom att ha ett bredare anslag. Förutom museer inbjöds även arkiv, bibliotek, hembygdsrörelsen, scenkonstinstitutioner och andra organisationer att söka accessmedel. Med det breda anslaget blev stora delar av kultursektorn berörd, vilket ytterligare anspelas i satsningens namn. Nu fyra år senare när projektet avslutats och den första mer ingående uppföljningen gjorts av insatserna är det lätt att dra några slutsatser. En är att institutioner inom kultursektorn museer, bibliotek, arkiv, med mera har en hög förmåga att hantera större projekt på kort varsel. Access har inneburit att en mängd föremål, arkivalier, böcker med mera blivit tillgängliga och att många personer har kunnat erbjudas sysselsättning, som varit i linje med deras utbildningar. Särskilt glädjande är det att tre fjärdedelar av dem fann arbete efter Access och att den kompetens som de byggt upp fortsatt kan komma institutionerna till del. Samtidigt är det slående att de fortsatta behoven av arbete i syfte att skapa en större tillgänglighet är mycket stora. Dessutom kräver det fortsatta arbetet att institutionerna utvecklar tydliga strategier för det digitaliserade materialet. För Kulturrådets del har accessprojektet bland annat inneburit att vår kunskap om förutsättningarna för samlingars bevarande och tillgängliggörande har stärkts och inte minst att vi utvecklat en mängd värdefulla kontakter inom kultursektorn. Kulturrådet känner tillfredsställelse över att ha kunnat genomföra ett projekt av denna storlek under de knappa tidsramar som gavs Kulturrådet hade två månader på sig mellan att uppdraget gavs och sista ansökningsdag för första bidragsomgången. En stor anledning till att detta var möjligt var att Kulturrådet för första gången använde sig av digitala ansökningar som omfattade över 90 procent av ansökningarna. Avslutningsvis vill jag rikta ett tack till alla de organisationer som ingått i Access och till de personer som varit anställda i de olika projekten inte minst för att ni tagit er tid att besvara alla de redovisningar, enkäter och frågor som rådet har skickat ut. Utan ert bidrag hade denna rapport inte varit möjlig. Kennet Johansson Generaldirektör Kulturrådet 5 access_final.indd

6 sammanfattning Regeringen konstaterade i budgetpropositionen 2005 att det fanns stora samlingar i landet som behövde vårdas och göras tillgängliga. Erfarenheterna från det så kallade SESAM-projektet som inriktades på att bevara och öppna museisamlingarna var goda, både när det gällde att skapa sysselsättning och att tillgängliggöra samlingarna. Regeringen avsatte därför totalt 673 miljoner kronor till ett nytt sysselsättningsprojekt inom kulturområdet för perioden Hösten 2005 fick Kulturrådet i uppdrag att genomföra projektet, som fick namnet Access. Projektet var utformat så att myndigheter och organisationer inom kulturområdet som helt eller delvis finansierades med offentliga medel kunde söka bidrag. Bidragen skulle användas till att anställa personer för arbete med att vårda och tillgängliggöra organisationens samlingar. Intresset var mycket stort och sökta medel överträffade vida de resurser som fanns. Totalt beviljade Kulturrådet stöd till 795 ansökningar inom områdena arkiv, bibliotek, hembygdsrörelse, musei- och kulturmiljö, scenkonst, samt övriga myndigheter, institutioner och föreningar inom kultursektorn. Det arbete som har bedrivits inom Access har omfattat ett mycket stort antal föremål, arkivalier och samlingar; uppskattningsvis har mer än 20 miljoner objekt behandlats. Detta utgör dock en liten andel av organisationernas totala samlingar. Kulturrådet har delat in tillgängliggörandet i tre steg: att ordna materialet, att digitalisera det och slutligen att göra det publikt tillgängligt. De flesta organisationer har kommit långt med sitt arbete att ordna materialet och sammantaget är det i bättre skick och har förbättrade möjligheter att bevaras efter Access. Även digitaliseringen av accessmaterialet har genomförts i hög grad, men har inte kommit lika långt. Ett stort antal objekt har tillgängliggjorts i digital såväl som fysisk form. Det arbete som utförts hade inte kunnat ske utan Access, eftersom de flesta av organisationerna inte har möjlighet att bedriva mer än begränsat tillgänglighetsarbete inom sin ordinarie verksamhet. Många har satsat på att tillgängliggöra sina samlingar digitalt. Den vanligaste vägen har varit via Internet och det mest frekventa är att materialet tillgängliggjorts på organisationens egen hemsida. Stora steg har tagits mot ökad digital tillgänglighet inom Access, men det återstår ännu mycket att göra. Hur mycket arbete som återstår varierar beroende på storleken på organisationernas samlingar. De organisationer som har små samlingar börjar närma sig en punkt när hela deras samlingar är tillgängliga. De organisationer som har stora samlingar har dock mycket långt kvar, trots de insatser som genomförts under Access. Enligt regeringens beräkningar skulle Access sysselsätta 650 personer under de två första åren. Detta mål uppnåddes redan i maj I oktober 2006 var knappt personer sysselsatta och antalet låg sedan över det beräknade antalet under hela perioden. Detta berodde bland annat på att organisationerna i många fall betalade ut mindre i lön än det maximala beloppet varför accessfinansieringen räckte till fler anställningar. Den personal som anställts inom Access var över lag kvalificerad. 80 procent var akademiker och tre fjärdedelar hade relevant yrkeserfarenhet. Vid anställningstillfället var 78 procent av de accessanställda arbetslösa och hela 42 procent långtidsarbetslösa. Den höga graden av arbetslöshet indikerar att satsningen var motiverad. Sex månader efter avslutad accessanställning var tre fjärdedelar av de anställda fortfarande sysselsatta, huvudsakligen på samma arbetsplats, medan 16 procent av de före detta accessanställda var arbetslösa. Förhållandet mellan sysselsatta och arbetslösa var med andra ord det omvända, jämfört med då Access påbörjades, vilket tyder på en positiv sysselsättningseffekt. Dock har de accessanställda främst erbjudits kortsiktiga anställningar efter avslutad åtgärd. Därmed kan frågetecken resas för satsningens framgång i att skapa långsiktig sysselsättning, men det är i dagsläget för tidigt att uttala sig om. Access förde även med sig en överspillningseffekt i form av extra anställningar som inte finansierades med accessmedel, men som ändå ingick i accessprojekten. Totalt anställdes 277 personer på detta sätt under perioden. Gemensamt för de allra flesta var att dessa anställningar varade under kort tid för att täcka ett tillfälligt behov. De gav alltså inte någon längre direkt effekt, men förstärkte Access som sysselsättningsåtgärd. Både organisationer och anställda anser att Access haft stor betydelse för de anställdas situation på arbetsmarknaden. Dock har viss kritik framförts mot att de satsningar som görs på kulturområdet ofta genomförs i tidsbegränsade projekt eller som engångssatsningar. 6 access_final.indd

7 summary The central government noted in its 2005 budget proposal that large collections existed in the country that needed to be protected and made accessible. Prior experiences from the so-called SESAM Project ( ) that was intended to preserve and open the museum collections were good, both with respect to creating employment and to making the collections accessible. Consequently, the central government allocated a total of SEK 673 million to a new employment project for the period spanning In the autumn of 2005, the Swedish Arts Council was tasked with carrying out the project, which was then named Access. The project was designed so that authorities and organisations within the cultural sector which were financed in full or in part with public funds would be able to apply for grants. The grants were to be used to hire people to work with both protecting and making the collections of the organisations accessible. The level of interest was extremely high, and the funding sought exceeded by a wide margin the resources available. In total, the Arts Council granted support to 795 applications from the broad categories of records offices, libraries, local heritage movements, museums, dramatic arts and other authorities, institutions and associations all within the cultural sector. The work that has been performed within Access has encompassed a large number of objectives, records and collections. Estimates are that more than 20 million objects have been processed. This comprises however only a small part of the total collections of the organisations. The Arts Council has divided the accessibility process into three stages: organising the material, digitising it and finally making it available to the public. Most of the organisations are quite far along with their work to organise the material and on the overall it is now in better shape and has improved possibilities for preservation after Access. To a substantial extent, the digitising of the Access materials has also been performed, however it is not as far along. A large number of objects have been made accessible in digital as well as in physical form. The work that has been done would not have been able to occur without Access, since most of the organisations do not have the possibility to conduct more than a limited amount of accessibility work during the course of their ordinary activities. Many have focused on making their collections accessible in digital form. The most common route has been 7 via the Internet, most frequently with the material being made available on the organisation s Web site. Great progress has been made towards increased digital accessibility within Access, but much still remains to be done. The amount of work remaining varies depending upon the size of an organisation s collections. Those organisations that have small collections are now beginning to approach a point where their entire collections are accessible. However, those organisations having large collections still have a great deal left to do, despite the efforts they have made under Access. According to the central government s calculations, Access would employ 650 people during its first two years. That goal had already been reached in May In October 2006, nearly 1,000 people were employed and the figure was subsequently above the computed figure during the entire period. This involved, among other things, the organisations in many cases paying out less in wages than the maximum amount, thus making the Access financing cover additional positions. The personnel who were employed under Access were over all quite qualified. People with academic qualifications constituted 80 percent and three-fourths had relevant occupational experience. When they were hired, some 78 percent of the Access employees were unemployed and a substantial 42 percent of them were long-term unemployed. The high level of unemployment indicated that the efforts were motivated. Six months after Access employment ended, threefourths of those employed continued to be employed, primarily at the same workplace, whereas 16 percent of or the former Access employees were unemployed. The ratio between employed and unemployed was in other words the opposite in comparison with the start of the Access project, which indicates a positive effect on employment. However, the Access employees have principally been offered short-term positions after the end of the project. Hence the success of the efforts in creating long-term employment may be questioned, but it is currently too early to make any definitive pronouncement in that regard. Access also resulted in a spillover effect in the form of extra positions that were not financed with Access funds, but which were also included in the Access project. In total, 277 people were hired in this manner during the period. Common to almost all of these positions was the fact that they only lasted for a short time in order to coaccess_final.indd

8 ver a temporarily need. So they provided no longer-term direct effect, but they did enhance Access as a measure for creating employment. Both the organisations as well as the employees feel that Access has been of substantial significance to the situation of its employees in the labour market. There has been a certain amount of criticism concerning efforts in the cultural area often only being conducted with projects having time-related restrictions or as oneoff efforts. 8 access_final.indd

9 1. inledning Bakgrund Hösten 2005 fick Kulturrådet i uppdrag att förbereda den stora satsning på sysselsättningsåtgärder inom kultursektorn som regeringen föreslagit i budgetpropositionen för I propositionen beskrivs de behov som finns inom kultursektorn att bevara, vårda och göra samlingar, föremål och arkivalier tillgängliga. Stödet vände sig till myndigheter och juridiska personer som helt eller delvis finansieras av offentliga medel och som var verksamma inom musei-, kulturmiljö-, arkiv-, scenkonst-, biblioteks-, bild- och form-, samt film- och fotoområdet. Med det breda anslaget var större delen av kultursektorn berörd. Projektet fick namnet Access, vilket skulle leda tankarna dels till tillgängliggörande av kulturarvet för allmänheten och dels till tillträdet till arbetsmarknaden för de arbetslösa som skulle ges anställning genom satsningen. Erfarenheterna från det så kallade SESAM-projektet som riksdagen beslutade om 1995 var goda både som en sysselsättningsåtgärd och som en aktion för att rädda och tillgängliggöra museisamlingar. I SESAM-projektet avsattes totalt 235 miljoner kronor och det riktades i huvudsak till statliga museer och museer med statsbidrag. I utvärderingen av SESAM konstaterade dock Statskontoret att det fortfarande fanns ett stort behov av bl.a. insatser för vård och tillgängliggörande av samlingar och föremål, vilket motiverade Access-satsningen. 1 En intressant skillnad mellan de två projekten går att finna i deras namn. SESAM för tankarna till den gamla frasen sesam, öppna dig! Tyngdpunkten i satsningen låg på vård och systematisering av museernas samlingar. Access, vilket betyder tillgång, hade ett tydligare syfte att just tillgängliggöra samlingarna och få ut dem till medborgarna. Förvisso ingick även vård av kulturarvet i Access, men fokus låg på att tillgängliggöra stora delar av det material som det inte var möjligt för allmänheten att ta del av. Det var även ett projekt som var tillgängligt för fler organisationer att söka eftersom det inte endast riktade sig emot museerna utan hade ett bredare anslag. Namnen visar den utveckling som skett inom området, där SESAM gav goda resultat för vården av samlingarna och Access skulle ta nästa steg och föra ut dem till allmänheten. Projektet har vuxit och vidgats under projektets gång. Och fokus har förflyttats från registrering och inventering till tillgängliggörande och metodutveckling. I och med att området var så pass oprövat var behoven av tillämpliga verktyg och metoder stora. Dessutom var efterfrågan av och intresset för materialet oerhört stort vilket ledde till att mycket tid och kraft lades på olika typer av publik verksamhet. För att kunna genomföra arbetet inrättade Kulturrådet ett kansli. Under hösten 2005 informerades berörda delar av kulturlivet om villkoren för att söka bidrag. Enligt regeringens beräkning i budgetpropositionen var målet att ca 650 personer på årsbasis skulle kunna involveras i satsningen. Regeringen avsatte 298 miljoner kronor till sysselsättningsåtgärderna för år 2006, varav Kulturrådet fick 273 miljoner kronor till Access och Statens fastighetsverk de resterande 25 miljonerna. Statens fastighetsverk ingick inte i Access utan fick egna medel att förvalta till liknande projekt, med skillnaden att deras projekt syftade till byggnadsvård istället för tillgängliggörande av samlingar. För år 2007 avsattes 275 miljoner kronor, varav 25 miljoner gick direkt till Statens fastighetsverk. Regeringen valde senare att förlänga Access med två år för att ge organisationerna möjlighet att slutföra sina projekt. Därför avsattes ytterligare 75 miljoner för år 2008 och 25 miljoner för år Totalt omsatte sysselsättningsåtgärderna 673 miljoner kronor under de fyra åren, varav 623 miljoner kronor gick till Access. Resterande 50 miljoner gick direkt till Statens fastighetsverk. I bedömningen av projektansökningarna lades särskilt tonvikt vid om de enskilda projekten skulle skapa ökad tillgänglighet. För bedömningar av ansökningarna engagerades dels de experter som finns bland Kulturrådets egen personal, dels ett par externa experter för ansökningar från områden där Kulturrådet normalt inte verkar, exempelvis filmområdet. Norrköpings stadsmuseum Uppdraget Regeringen gav i Kulturrådets regleringsbrev för 2009 i uppdrag åt Kulturrådet att redovisa de totala effekterna av Access-satsningen. Redovisningen ska omfatta hela perioden för Access, det vill säga Att redovisa de totala effekterna av Access-satsningen är ett uppdrag som kräver avgränsning för att inte förlora sitt fokus. En undersökning av just de totala effekterna av en insats som Access skulle komma att spänna över många fler samhälls- och ämnesområden än vad som är görligt inom en uppföljning av detta slag. Kulturrådet vill i detta sammanhang understryka att den tid som förflutit sedan Access avslutades och detta uppdrag ska redovisas inte är 1. SESAM öppnade museisamlingarna? Statskontoret 1999:26. 9 access_final.indd

10 mer än sex månader. Det innebär att de effekter som nu går att uttyda endast är kortsiktiga. Effekter på längre sikt och av mer bestående karaktär är inte möjliga att uttala sig om ännu och kan därför inte omfattas av denna uppföljning. Kulturrådets tolkning och avgränsning av uppdraget blev därför att följa upp hur väl Access nått sina mål samt vilka effekter som detta har fört med sig på kort sikt. Med effekter menas det som händer till följd av en insats som annars inte skulle ha hänt. 2 Kulturrådet har tolkat detta uppdrag som att en kvalificerad uppföljning skulle utföras, som alltså främst svarar på frågan vad som hänt, snarare än en effektutvärdering som fokuserar på frågan varför något hänt. Detta beror på att alla Access effekter inte är synliga ännu, och därför faller frågan om kausalitet bort. För att avgränsa och tydliggöra de effekter som tillkommit på kort sikt valde Kulturrådet att redovisa de resultat som uppnåtts utifrån aspekterna tillgänglighet och sysselsättning. Publik tillgänglighet till det material som förvaltas av bland annat museer, bibliotek och arkiv är ett högt prioriterat kulturpolitiskt mål. Om tillgängligheten ökar förväntas fler medborgare få glädje av materialet för till exempel lärande, forskning, turism och kreativa näringar. Att tillgängliggöra materialet för allmänheten innebär en process som kräver betydande personella resurser. De personer som anställts inom Access-projekten har arbetat med de olika delarna i processen med att öka tillgängligheten. Därför är sysselsättning den andra aspekten som används i denna rapport för att belysa de kortsiktiga effekterna av Access. Dessa båda områden utgör också de två huvudsakliga syften som regeringen hade med satsningen på Access, att tillgängliggöra kulturarvet och att öka sysselsättningen inom kulturområdet. Detta presenteras närmare i nästa kapitel. som att Access-satsningen hade två syften av lika stor vikt och därför har uppföljningen inriktats mot dessa två områden, ökad tillgänglighet av kulturarvet och ökad sysselsättning inom kulturområdet. I Kulturrådets definition av tillgänglighet ingår även vård av samlingarna och omvandling av materialet till digital form, se vidare under rubriken 2.2, Definitioner nedan. I uppföljningen har ett visst fokus riktats på arbetet med att tillgängliggöra samlingarna digitalt på Internet. Detta ligger i linje med den politik som förts under flera år och inte minst med tanke på den nationella strategi för digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande av kulturarvet som regeringen just nu tar fram underlag för. 3 Några specifika mål för hur långt tillgängliggörandet av kulturarvet genom Access skulle nå under perioden har inte angivits av regeringen. Därför har uppföljningen fokuserat på att beskriva hur långt de medverkande organisationerna har kommit i sitt arbete samt försökt belysa de effekter som Accessanställd Access medfört inom området. Inom Access andra del, ökad sysselsättning, beräknade regeringen i budgetpropositionen för 2006 att satsningen skulle ge upphov till 650 tjänster på årsbasis under Access första två år. Även inom denna del har Kulturrådet lyft fram de effekter som Access har medfört och som har varit möjliga att se vad gäller sysselsättning. En viktig avgränsning är att Kulturrådet inte har följt upp den verksamhet som bedrivits av Statens fastighetsverk. SFV tilldelades 25 miljoner kronor under 2006 och 2007 för underhållningsåtgärder på fastigheter, men ingick inte i Access. Regeringens uppdrag till Kulturrådet har inte omfattat Statens fastighetsverks verksamhet och den faller därför utanför ramen för denna uppföljning. SFV har överlämnat en egen slutrapport rörande sitt projekt till Regeringskansliet i februari Hoppas liknande projekt görs i framtiden. Inte i syftet att ge arbetslösa arbete utan för att öka de positiva effekter som projektet hade på bevarande, förmedling, förståelse m.m. av vårt kulturarv. Sen är det ju givetvis inte negativt att kompetenta akademiker får möjligheten att arbeta. Mål med Access Regeringen angav i det beslut som var styrande för Access (U2005/7946/Kr) att bidrag till sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet skulle lämnas i syfte att bevara, vårda och tillgängliggöra samlingar, föremål och arkivalier vid kulturinstitutioner. Vidare skulle åtgärder som syftade till att tillgängliggöra det nämnda materialet prioriteras. Satsningen var en del av regeringens sysselsättningsåtgärder och syftade därför även till att öka sysselsättningen inom kulturområdet. Som tidigare har nämnts tolkade Kulturrådet detta Disposition I inledningen har bakgrunden till Access beskrivits, såväl som Kulturrådets avgränsningar och tolkning av regeringens uppdrag samt de mål som regeringen angett för Access. Kapitel två rör uppföljningens genomförande. Inledningsvis förtydligar Kulturrådet de särskilda begrepp som används i rapporten. Därefter presenteras tre definitioner av stor betydelse för läsningen av rapporten. Slutligen beskrivs den datainsamling som genomförts inom uppföljningen Ekonomistyrningsverkets definition av effekt. 3. För mer information, se: 4. Sysselsättningsåtgärd inom kultursektorn Rekryteringsprogrammet SFV:s Diarienummer /06. access_final.indd

11 Malmö museer. Accessanställd fotograf i arbete. Foto: Jenny Thornell. Kapitel tre beskriver det arbete som Kulturrådet utfört under tiden för Access. Bidragsfördelningen och den indelning som Kulturrådet har gjort av projekten presenteras. I Kapitel fyra inleds själva undersökningen med det ena av Access två syften, den ökade tillgängligheten av organisationernas samlingar. Först beskrivs det arbete som har gjorts inom Access samt vilket material som behandlats. Därefter beskrivs resultaten för organisationernas arbete. Kapitlet fortsätter med en redogörelse för accessorganisationernas måluppfyllelse och satsningens betydelse. Därefter studeras digitaliseringen av samlingarna närmare innan Access effekter på organisationerna presenteras. Avslutningsvis analyserar Kulturrådet vilka behov som återstår för samlingarnas tillgängliggörande efter Access. Undersökningen fortsätter i kapitel fem med Access andra syfte, ökad sysselsättning. Återigen inleds kapitlet med en beskrivning av det som skett under tiden för Access, hur många som anställdes och vilka dessa personer var. Kapitlet fortsätter sedan med hur många som var sysselsatta respektive arbetslösa efter Access, samt beskriver satsningens överspillningseffekter. Kapitlet avslutas med att lyfta fram de anställdas åsikter om Access. Avslutningsvis sammanfattar kapitel sex rapportens slutsatser. 11 access_final.indd

12 2. Genomförande I detta kapitel presenteras ett par förtydliganden för att underlätta läsningen av rapporten samt de definitioner som ansetts nödvändiga att beskriva närmare. Kapitlet beskriver även uppföljningens datainsamling samt de val som gjorts vid genomförandet av denna. Förtydliganden I rapporten används ett antal begrepp för att beskriva Access. Begreppen är generella till sin karaktär för att rymma den mångfald som Access inneburit. För att undvika missförstånd vill Kulturrådet här förtydliga de begrepp som använts. Kulturarvet Vad gäller en definition av kulturarvet hänvisar Kulturrådet till den definition som regeringen angav i kulturpropositionen 1996 (Regeringens proposition 1996/1997: 3). I rapporten används begreppet kulturarvet för att beskriva de totala samlingarna hos de svenska museerna, arkiven, biblioteken, hembygdsföreningarna, etc. Detta gäller alltså även de organisationer som inte ingått i Access. Samlingar Med samling menas en organisations totala samlingar, inte endast den del av materialet som ingått i Access. Material Med material menas den del av en organisations samlingar, som organisationen har behandlat inom sitt accessprojekt. Eftersom de organisationer som ingått i Access har behandlat så många olika typer av objekt har Kulturrådet valt att använda den generella termen material, eftersom inget annat begrepp innefattar samtliga typer av objekt. En organisations material innebär alltså de föremål, arkivalier, foton eller liknande som ingått i Access. I vissa fall används termen accessmaterial. Nationell nivå Organisationsnivå Accessnivå kulturarvet Samlingar material Organisationer Eftersom Access har innefattat en mängd olika typer av institutioner, myndigheter, föreningar med mera har den generella termen organisationer valts för att innefatta alla. Termen accessorganisationer används också. Definitioner Rapporten innehåller även ett par begrepp som inte är generella och som behöver definieras i mer strikt mening. Akademiker Med akademiker menas personer med en högskoleutbildning på minst 120 högskolepoäng 5 eller motsvarande tids högre utbildning från utlandet. Nyutexaminerad akademiker innebär att personen avslutat sina högskolestudier under det senaste året. Långtidsarbetslös Med långtidsarbetslös avses 6 personer under 25 år som har varit arbetslösa i minst 100 dagar, personer som är 25 år eller äldre och som varit anmälda på Arbetsförmedlingen i minst 6 månader och under den tiden inte haft ett arbete eller deltagit i program med aktivitetsstöd. Tillgänglighet Syftet med Access var att ta till vara kulturarvet och öka sysselsättningen inom kulturområdet. Att ta till vara kulturarvet har av Kulturrådet tolkats som en process med ökad tillgänglighet som slutmål. Denna process innefattar en mängd åtgärder men slutmålet är att materialet ska vara tillgängligt för den enskilda medborgaren. Just på grund av att tillgängliggörande är en process lämpar det sig inte att endast ha en betydelse av tillgänglighet i denna uppföljning. Definitionen av tillgänglighet i denna rapport strävar därför efter att täcka in hela processen, samlat i tre steg. Dessa tre steg är att materialet är antingen ordnat, digitaliserat eller publikt tillgängligt, där varje steg innefattar de tidigare. Ordnat innebär att materialet är registrerat och sorterat. I många fall ingår även konservering, restaurering eller liknande vård av materialet här. Digitaliserat innebär att materialet är fotograferat, scannat eller på liknande sätt möjligt att tillgodogöra sig digitalt. Detta steg innebär inte att materialet är tillgängligt utan endast att det är överfört till digital form. Publikt tillgängligt innebär att materialet är just tillgängligt för publiken, medborgarna. Det kan ske på en mängd olika sätt, men de vanligaste är att det är till hp enligt nuvarande system. Då majoriteten av de inblandade i Access utbildat sig inom det gamla systemet har Kulturrådet valt att utgå ifrån det. 6. Detta är Arbetsförmedlingens definition på långtidsarbetslöshet. access_final.indd

13 gängligt via Internet eller en publik databas, eller att det är tillgängligt i en fysisk utställning eller öppen samling. Det är problematiskt att tala om tillgänglighet för alla, eftersom alla människor har skilda förutsättningar och det som är tillgängligt för en medborgare inte behöver vara det för en annan. Målet om publik tillgänglighet innebär i korthet att det ska vara tillgängligt för så många som möjligt. Definition av tillgänglighet Ordnat Digitaliserat Publikt tillgängligt Figuren visar processen för den effektkedja som arbetet inneburit, där det behandlade materialet stegvis rör sig mot slutmålet publik tillgänglighet. Det har varit mycket vanligt inom Access att digitalisera och tillgängliggöra material digitalt, exempelvis via Internet. Det har dock inte omfattat alla projekt, utan vissa projekt har endast ordnat och tillgängliggjort materialet. Tillgängliggörandet har då varit i fysisk form, exempelvis i utställningsverksamhet. Därför är digitalisering inte ett nödvändigt steg i definitionen av tillgänglighet, men mycket vanligt. Datainsamlingen Uppföljningen av Access bygger på fyra typer av data, dels insamlade under Access, dels insamlade i efterhand under hösten 2009, efter att samtliga Accessprojekt slutförts. Dessa data utgörs av månadsredovisningar, slutredovisningar, en enkätundersökning riktad till de organisationer som haft Accessprojekt samt en enkätundersökning riktad till personer som varit anställda inom Access. De två enkäterna genomfördes av ett externt företag på uppdrag av Kulturrådet, men all bearbetning och analys av resultaten har gjorts av Kulturrådet. Under 2007 publicerade Kulturrådet en delutvärdering av Access. 7 Denna baserades på samma redovisningar som beskrivs ovan, med den skillnaden att väsentligt färre redovisningar då hade rapporterats in till Kulturrådet. Delutvärderingen byggde även på en liknande enkät, riktad till accessorganisationerna. Delutvärderingen har använts som kunskapsunderlag för denna rapport. Månadsredovisningar Varje månad skickade accessorganisationerna in redovisningar som primärt innehöll uppgifter om organisationens anställda. Månadsredovisningarna omfattar samtliga organisationer inom Access. De har använts för att följa upp antalet personer som varit anställda inom Access under perioden. Slutredovisningar När respektive projekt avslutades skickade organisationerna in en slutredovisning som en del av återrapporteringen av bidragen. Samtliga organisationer har skickat in en slutredovisning. De innehöll en mängd uppgifter av intresse för uppföljningen, allt ifrån uppgifter om vad projekten genomfört till kompletterande uppgifter om dem som varit anställda vid organisationerna. Enkätundersökningen till organisationerna Under november och december 2009 genomförde Kulturrådet en webbaserad enkätundersökning som riktade sig till de organisationer som haft Accessmedel. Totalt skickades enkäten ut till 241 organisationer. Dessa utgör samtliga organisationer som ingick i Access, och därför har inget urval gjorts av Kulturrådet utan endast genom det bortfall som uppstod i och med att samtliga organisationer inte besvarade enkäten. För att undvika missförstånd bör det nämnas att vissa organisationer har haft flera projekt. Antalet projekt var alltså högre än 241. Varje organisation har fått en enkät att fylla i, har de haft flera projekt har deras enkätsvar omfattat samtliga projekt. Enkätundersökningen har en total svarsfrekvens på 74,3 procent, vilket motsvarar 179 svar. Svarsfrekvensen är hög men för att de resultat som framgår av undersökningen ska kunna generaliseras krävs att bortfallet inte är systematiskt, exempelvis genom att vissa typer av arbetsgivare/verksamheter har svarat i högre grad än andra. Därför har en bortfallsanalys utifrån bakgrundsvariabeln verksamhetsområde, det vill säga arkiv, bibliotek, hembygdsrörelsen, musei- och kulturmiljö, scenkonst eller övriga myndigheter, institutioner och föreningar genomförts. Sammanfattningsvis visar bortfallsanalysen att det inte fanns stora systematiska skillnader mellan svarande och bortfall för de angivna variablerna. I tabell 1 följer en beskrivning av hur enkätsvaren fördelar sig utifrån verksamhetsområde. Tabell 1 Andel Antal Totalt antal Verksamhetsområde svarande, % svarande ltillfrågade Arkiv 80, Bibliotek 72, Hembygdsrörelsen 80, Musei och kulturmiljö 73, Scenkonst 61, Övriga myndigheter, institutioner 80, Total 74, Kulturrådets skriftserie 2007:6 Access, delutvärdering av sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet, access_final.indd

14 Inte heller vad gäller geografisk fördelning av de svarande organisationerna har något systematiskt bortfall uppstått. Samtliga län där Accessprojekt genomförts finns representerade bland de svarande, och inget län har en svarsfrekvens under 50 procent. Inget partiellt bortfall finns i enkätsvaren, eftersom enkäten konstruerats så att samtliga frågor måste fyllas i för att kunna skicka in enkäten. Med partiellt bortfall menas att respondenten väljer att inte besvara vissa frågor i enkäten. Enkätundersökningen till de accessanställda Under november och december 2009 genomförde Kulturrådet även en webbaserad enkätundersökning som riktade sig till ett urval av de personer som varit accessanställda. Eftersom Kulturrådet saknade kontaktuppgifter till de anställda var ett urval nödvändigt. Samtliga organisationer inom Access ombads skicka in kontaktuppgifter till de personer som de haft anställda genom Access. Av de e-postadresser som skickades in har samtliga använts, förutom de från organisationer som enbart skickat in e-postadresser till de personer som de har anställt efter Access. Detta för att undersökningen inte skulle få en övervikt av personer som anställts vid sin organisation direkt efter Access, då dessa personer kan antas ha en mer positiv syn på Access än de som inte fått anställning. Om de däremot har rapporterat in både personer som de anställt och personer som de inte anställt har samtliga tagits med. På detta sätt inkom svar från 133 organisationer (55,2 procent av organisationerna). Totalt utgjordes urvalet av 546 personer, vilket utgjorde 46,2 procent av de totalt 1182 personer som anställts inom Access. Totalt inkom 394 svar vilket ger en svarsfrekvens på 72,2 procent. 8 Även här har en bortfallsanalys gjorts för att undersöka om det förekommer systematiskt bortfall. Vad gäller respondenternas kön var andelen svarande kvinnor 62,4 procent, att jämföra med den genomsnittliga andelen för hela Access som var 61 procent. Samtliga län som haft Accessprojekt finns också representerade bland respondenterna. En liknande bortfallsanalys som för enkäten ovan har gjorts, avseende variabeln verksamhetsområde. Inga stora avvikelser förekommer. Verksamhetsområdet hembygdsrörelsen har en något lägre andel svarande, men då antalet svarande motsvarar liknande områden bedöms detta inte påverka resultaten negativt. Tabell 2 Andel Antal Totalt antal Verksamhetsområde svarande, % svarande ltillfrågade Arkiv 73, Bibliotek 76, Hembygdsrörelsen 57, Musei- och kulturmiljö 71, Scenkonst 77, Övriga myndigheter, institutioner och föreningar 81, Total 72, Partiellt bortfall i enkätresultaten har undvikits på samma sätt som i enkäten ovan, genom att enkäten har konstruerats så att samtliga svar måste vara ifyllda för att enkäten ska kunnas skickas in. Datamaterialets kvalitet Det datamaterial som har samlats in under tiden för Access (dvs. månadsredovisningar och slutredovisningar) har av Kulturrådet bedömts som mest tillförlitligt, av flera skäl. För det första eftersom samtliga organisationer som ingått i Access har skickat in de två typerna av redovisningar, och därför rörde det sig inte om något urval utan om totalundersökningar vilket gav en högre kvalitet på materialet. För det andra har redovisningarna skickats in under tiden för Access, vilket gjorde att tillförlitligheten bedömdes som högre. Detta gällde dock inte på frågor som rört framtiden, till exempel frågor om planerade anställningar. Då har enkätresultaten varit att föredra eftersom de genomförts efter att dessa anställningar verkställts. Detta ger att vid de tillfällen under uppföljningen då Kulturrådet haft flera datakällor att välja på för att hämta information så har redovisningarna valts framför enkäterna. Enkäternas främsta syfte har varit att komplettera den information som Kulturrådet redan hade De som besvarat enkäten utgör 33,3 procent av det totala antalet anställda inom Access, 394 av access_final.indd

15 3. Kulturrådets arbete med access Bidragsfördelning Med hänsyn till att en stor mängd ansökningar skulle behandlas under kort tid använde Kulturrådet digitala lösningar för bidragshanteringen. I den information som gick ut till de potentiella sökande uppmanades dessa att använda webbaserad ansökan. Det digitala ansökningsformuläret är direkt kopplat till Kulturrådets ärendehanteringssystem, vilket i sin tur väsentligt minskar det administrativa arbetet med registrering med mera. Intresset för att lämna ansökan digitalt blev stort och över 90 procent av ansökningarna var digitala. Det fanns också ett mervärde i att de sökande kunde följa ärendehanteringen på webben. Sammanlagt har det funnits sju ansöknings- och beslutsomgångar. Under 2006 har tre beslutsomgångar ägt rum, under 2007 fattades beslut vid två olika tillfällen och under 2008 och 2009 har det funnits en beslutsomgång per år. Ansökningarna om accessmedel överträffade vida tillgängliga resurser. Sammanlagt kom det in ansökningar om nära 1,9 miljarder kronor vid de sju ansökningstillfällen. De sökta medlen uppgick till ca 977 miljoner kronor under Under 2007 äskades 557 miljoner kronor. De ansökta beloppen för 2008 och 2009 uppgick till nära 257 miljoner kronor respektive 93 miljoner kronor. Under 2006 kom det in sammanlagt ansökningar om accessbidrag. Av dessa ansökningar var det 290 som erhöll stöd. Under 2007 var antalet inkomna ansökningar 609 och 288 av dessa beviljades bidrag. 289 ansökningar inkom under 2008 och 138 projekt beviljades accessbidrag. Under Accessprojektets sista år var det 79 projekt som hade erhållit bidrag. 137 projekt hade ansökt om bidrag. Cirka hälften av de projekt som fick stöd 2006 var planerade att löpa under två år, övriga projekt var planerade som ettåriga projekt. Enligt den beräkning Kulturrådet gjorde våren 2006 skulle alla projekt som hade aviserat en fortsättning kunna få medel i ytterligare ett år. Efter hand visade det sig att ett förhållandevis stort antal projekt, som inte från början hade planerat en fortsättning, behövde mer tid för att kunna genomföra planerna. Detta beror på att många projekt i sin inledning har fått lägga ner mer tid än beräknat på framför allt inventeringsprocesser. Därmed ökade behoven av fortsatta medel väsentligt. Kulturrådet fann det mest ändamålsenligt att samtliga projekt som önskade fortsätta med sin verksamhet och hade uppfyllt alla krav skulle kunna göra det. Detta innebar att ingen av de anställda skulle behöva gå ut i arbetslöshet. Därför beslutade rådet att i första hand fördela de medel som avsattes i budgetpropositionen 2007 till fortsättningsprojekt. I diagram 1 illustreras andel sökta bidrag per verksamhetsområde i förhållande till andelen beviljade medel per verksamhetsområde. Musei- och kulturmiljöområdet står för 49 procent av det totalt sökta beloppet och har fått bidrag motsvarande 54 procent av det totalt fördelade beloppet, vilket innebär en något större andel beviljat stöd i förhållande till sökt stöd än övriga områden. Detta beror på att museiområdet har det största behovet av insatser för vård och bevarande. För hembygdsrörelsen gäller det motsatta. Diagram 1. Sökta respektive beviljade bidrag, per verksamhetsområde 60 Tabell 3. Samtliga ansökningsomgångar Antal inkomna ansökningar, samt antal beviljade ansökningar, per verksamhetsområde Antal inkomna Antal beviljade Verksamhetsområde ansökningar ansökningar Arkiv Bibliotek Hembygdsrörelsen Museer och kulturmiljö Scenkonst Övriga myndigheter, institutioner och föreningar Totalt Arkiv Bibliotek Hembygd Museer Scenkonst Övriga Andel sökt bidrag Andel beviljat bidrag 15 access_final.indd

16 Geografisk placering av accessprojekten och antal projekt per län Tabell 4. Verksamhetsområden inom Access Arkiv Bibliotek Hembygdsrörelse Musei- och kulturmiljö Scenkonst Övriga myndigheter, institutioner och föreningar Centrala arkiv landsarkiv övriga arkiv nationalbibliotek länsbibliotek folkbibliotek universitets- och högskolebibliotek övriga bibliotek Hembygdsförbund hembygdsföreningar Centrala museer/myndigheter länsmuseer kommunala museer övriga museer länsstyrelser övriga kulturmiljöinstitutioner och föreningar Centrala scenkonstinstitutioner orkestrar länsteatrar kommunala teatrar danskonstinstitutioner övriga scenkonstoch musikinstitutioner Invandrarorganisationer Kommunala förvaltningar film- och fotoinstitutioner universitet och högskolor Som det ovan har nämnts har denna indelning gjorts för att effektivisera den admi nistrativa processen. Till exempel ingår museibiblioteken i kategorin musei- och kulturmiljö, Dansmu seets projekt återfinns inom kategorin scenkonst medan Institu tet för språk- och folkminnen finns inom arkivområdet. Indelningen i verksamhetsområden har i uppföljningen använts som analysvariabel där så varit motiverat. Organisationerna i de olika verksamhetsområdena har skilda förutsättningar och ägnar sig åt olika verksamheter vilket medför att de har olika resultat i en mängd hänseenden. Administrativ indelning av verksamhetsområden Ansökningar om accessbidrag har kommit från alla delar av kultursektorn och vid det första ansökningstillfället inkom över 800 ansökningar om bidrag. För att på ett ef fektivt sätt kunna hantera ansökningarna har Kulturrådet valt att dela in ansökning arna i sex olika verksamhetsområden. Verksamhetsindelningen är alltså i första hand gjord av administrativa skäl. De verksamhetsområden som formades var: arkiv, bibliotek, hembygdsrörelsen, mu sei- och kulturmiljö, scenkonst, samt övriga myndigheter, institutioner och föreningar. I Tabell 4 illustreras de sex verksamhetsområdena mer ingående. 16 access_final.indd

17 4. Samlingarnas tillgänglighet I detta kapitel kommer resultat och effekter för samlingarnas tillgänglighet att redovisas och analyseras. Ökad tillgänglighet till kulturarvet var ett av Access huvudsakliga syften och är därför grunden för hela detta kapitel. Den definition av tillgänglighet som valts spelar också stor roll för strukturen av kapitlet. Tillgänglighet till kulturarvet är ett högt prioriterat kulturpolitiskt mål. Medborgarna ska kunna tillgodogöra sig kulturarvet i lärande eller rekreativt syfte och på så sätt få kunskap och glädje. Även vård av samlingarna är ett viktigt mål för att säkerställa att de finns tillgängliga för framtida generationer. När Kulturrådet påbörjade undersökningen uppstod ett antal frågor kring ämnet tillgänglighet. En av de första var hur mycket som hade hänt under Access, vad hade de deltagande organisationerna uppnått? Hur mycket arbete återstod efter Access? Ett annat område som Kulturrådet ville bevaka var den satsning på digitalisering av samlingarna som många av accessorganisationerna genomfört. Vilka effekter hade denna satsning gett upphov till? Inledningsvis tar kapitlet upp vad som hänt under tiden för Access, vilket material som omfattats, vilket arbete som utförts och hur långt arbetet med att tillgängliggöra organisationernas samlingar kommit. Därefter behandlas hur väl Access nått de mål som satts upp och vilken betydelse satsningen har haft. Kapitlet innehåller även en redovisning av hur det digitaliserade materialet har tillgängliggjorts samt de problem som uppstått ur detta. Även de effekter som Access har fört med sig för organisationerna behandlas. Avslutningsvis redovisar Kulturrådet hur mycket arbete som återstår efter Access slut. Vad har behandlats i Access? Hur stor andel av samlingarna har behandlats inom Access? Eftersom variationen mellan de olika organisationer som deltagit i Access är stor är även storleken på de samlingar som behandlats mycket stor. Här finns allt från de centrala arkiven och museernas enorma samlingar till lokala hembygdsföreningars mindre samlingar. Dessutom ingår ett fåtal organisationer som helt saknar samlingar, men som ändå fått Accessmedel, såsom till exempel ABM-centrum. 9 Hur stor andel av varje organisations samlingar som har behandlats inom Access varierar också i stor utsträckning, vilket tydliggörs i diagrammet nedan. De organisationer som ingått i Access har behandlat olika stora delar av sina samlingar inom ramen för Access, vilket är beroende av hur stora deras samlingar är totalt sett. Eftersom de flesta organisationerna har stora samlingar är det vanligaste att en mindre andel av samlingarna ingått i Access. Det enskilt vanligaste svaret är att 1 10 procent av de totala samlingarna ingått vilket angetts av en fjärdedel av de svarande. Övriga 75 procent av organisationerna har behandlat en större andel av sina samlingar, med stora variationer mellan sig, vilket tydliggörs i diagrammet. Naturligt nog utgörs de som angett att de behandlat hela, eller nästan hela, sina samlingar i Access av organisationer med små samlingar i sammanhanget, medan de stora centrala museerna och arkiven behandlat en min- Diagram 2. Andel av organisationernas totala samlingar som har behandlats inom Access Antal org % 1-10% 11-20% 21-30% 31-40% 41-50% 51-60% 61-70% 71-80% 81-90% % Vet ej Antal svar: ABM-centrum är en plattform för samverkan inom arkiv-, biblioteks- och museiområdena och beviljades accessmedel för att genomföra kompetensutvecklande kurser för de organisationer som ingick i Access. Kurserna handlade till exempel om digitalisering. 17 access_final.indd

18 dre del av sina samlingar inom Accessprojektet. Observera att detta säger väldigt lite om hur stort material som faktiskt har behandlats inom Access, en organisation som behandlar 100 procent av en liten samling kan ju mycket väl ha behandlat långt färre objekt än en organisation som behandlat 3 procent av en mycket stor samling. Noterbart är att ett antal organisationer angett att de inte vet hur stor andel som behandlats inom Access. Detta beror på att det varit svårt för dem att uppskatta storleken på de totala samlingarna. Kvantifiering av insatserna är komplicerad. Accessprojektet har omfattat ca 2,4 procent (drygt ) av museets stora föremålssamlingar och en mindre del av de omfattande fotosamlingarna. Vilka åtgärder har utförts inom Access? Ett av syftena med Access var att bevara och vårda samlingar. En vanlig kommentar från organisationerna var att Access har inneburit ett välbehövligt fokus på samlingarna något som många har saknat tidigare. Man menade också att accessprojekten inneburit en ökad status för området som sådant. Att ange vilket material som har behandlats inom Access är ingen lätt uppgift på grund av bredden i accessprojekten. Ett redovisat objekt kan vara en tidningsartikel, en bok, en enstaka arkivhandling, men också ett helt sammanhållet arkiv, ett museiföremål, ett rullband med intervjuer, en informationsbärare på en webbsida eller en spelfilm på flera timmar. Det innebär att ett objekt kan ha helt olika omfång och därmed kräva mycket skiftande arbetsinsatser. Restaurering och dokumentation av ett enstaka föremål kan ta lång tid i anspråk, medan digitalisering av ett annat föremål kan ta någon minut. Eftersom de olika arbetsmomenten går in i varandra speglar svaren mer en process än ett färdigt resultat. Det handlar också ofta om uppskattningar snarare än exakta uppgifter. Ett stort antal objekt har varit föremål för olika insatser som att gallras, dokumenteras, konserveras, magasineras, restaureras, digitaliseras eller behandlas på annat sätt. Detta har skett vid mer än 40 miljoner tillfällen sammanlagt. Eftersom redovisningen speglar en arbetsprocess innebär det att samma objekt kan ha behandlats på flera olika sätt. Insatserna ser olika ut inom de olika verksamhetsområdena. Räknat i antal behandlade objekt står arkiven för den överlägset största andelen med över 16 miljoner objekt. De mest frekventa arbetsinsatserna har varit registrering och digitalisering. När det gäller biblioteks-, hembygds- och museiområdet är den oftast förekommande arbetsinsatsen digitalisering, räknat i antal objekt, men stora insatser har även lagts ner på registrering och magasinering. Totalt sett uppskattar organisationerna att de digitaliserat över 17 miljoner objekt. Med hänsyn till de stora skillnaderna som finns mellan de olika projekten är det emellertid inte meningsfullt att göra några ingående jämförelser mellan verksamhetsområdena. Komplexiteten i de olika accessprojekten illustreras av att relativt många organisationer i slutredovisningarna har angett att de behandlat materialet med Annan åtgärd. Där återfinns bland annat arbete med olika varianter av masterbilder, arbete med termöversättningar, omprogrammering och rensning av databaser, migrering av ljudfiler, klassificering av föremål, placering av arkivalier i nya kapslar, märkning med nya streckkoder, underhåll av databaser, litteratursökningar, transkribering av intervjumaterial, samt flyttning, inventering och sortering av arkivmaterial. På grund av de stora variationer som har funnits mellan de olika accessprojekten var jämförelser mellan de åtgärder som utförts inte meningsfulla. Nordiska museet Istället var det viktigt att ge en samlad bild av de resultat som Access har inneburit som inte var beroende av vilka konkreta åtgärder som utförts. Därför har den definition av tillgänglighet som tidigare diskuterats varit styrande för denna redovisning. I det kommande kapitlet ges en beskrivning av Access resultat. Tillgängliggörandet en process i tre steg Tillgängliggörandet inom Access har tidigare definierats som en arbetsprocess där organisationernas arbete med samlingarna genom tre steg når målet, publik tillgänglighet. Dessa tre steg är att samlingarna är ordnade, digitaliserade och slutligen publikt tillgängliga. De innefattar så väl vård av samlingarna som överföring i digitalt format och spridning av dem och därför innefattar de tre stegen hela arbetsprocessen inom Access. I den enkät som riktats till de organisationer som varit med i Access undersöktes hur stor del av det behandlade materialet som nått de olika stegen i kedjan. I enkäten undersöktes även hur läget ser ut för organisationernas totala samlingar. Enkätsvaren bygger på uppskattningar och ska inte ses som exakta värden. På grund av detta är andelen som svarat vet ej genomgående relativt hög, det gäller särskilt vid uppskattningar som rör de totala samlingarna där andelen som svarat att de inte vet är så hög som 10 procent. Det beror på svårigheten att uttala sig om de ibland mycket stora samlingar som organisationerna har, vilket tidigare har diskuterats. 18 access_final.indd

19 Steg 1. Att ordna materialet i samlingarna Att ordna materialet har för de allra flesta accessprojekt varit det första steget inom Access. Det har även varit ett mycket viktigt steg eftersom dessa samlingar tack vare detta blivit redo för nästa steg och framför allt därför att de tack vare detta vårdarbete nu har bättre förutsättningar för att kunna bevaras. Genom Access är stora delar av kulturarvet nu i bättre skick, förvaras bättre och organisationerna själva har bättre överblick över sina samlingar tack vare de inventeringar som genomförts. Nära hälften av de organisationer som besvarat enkäten anger att det material som ingått i Access nu är så gott som helt ordnat, det vill säga ordnat till procent. Vidare så anger tre fjärdedelar att de har ordnat över 70 procent av sitt Accessmaterial. Den resterande fjärdedelen anger att de ordnat en mindre del av sitt Accessmaterial. Många organisationer betonar att de förberedande momenten inom denna del, som uppordning av samlingar, inventeringar, rensning, gallring, genomgång av kataloger, rengöring av föremål, ompackning och etablering av nya rutiner tog mer tid än planerat under den första fasen av projektet. Arbetet med digitalisering och att göra samlingarna tillgängliga för allmänheten har därför inte hunnits med i den utsträckning som planerades innan projektets start. Särskilt gäller detta organisationer och institutioner som normalt inte har som huvuduppgift att vårda och bevara samlingar. Det finns exempel på föreningsarkiv, hembygdsföreningar och verksamhet inom scenkonstområdet som nu för första gången har haft någon anställd som mer systematiskt kunnat ordna och förteckna samlingarna. Sammanfattningsvis har många organisationer missbedömt den tid som ordnandet av samlingarna tagit i anspråk och därför har deras planering inte fungerat och det vidare arbetet med digitalisering och tillgängliggörande blivit lidande. Steg 2: Att digitalisera samlingarna Digitaliseringen av samlingarna är något problematisk att jämföra med övriga steg i processen, eftersom alla organisationer inte ägnat sig åt digitalisering. Att tillgängliggöra samlingarna digitalt var inte något krav för att delta i Access. 10 Att tillgängliggöra föremålen i fysisk form eller att koncentrera sig på vård av samlingarna var också fullgoda skäl för att beviljas accessmedel. På grund av detta blir diagrammet nedan något missvisande. Ett antal av organisationerna (22 av 179) har angett att de inte digitaliserat någonting alls inom Access. Detta beror inte på att de misslyckats eller inte hunnit med, utan på att de från början inte planerat att digitalisera sitt material. När det gäller de organisationer som har planerat att digitalisera sitt material är det vanligaste svaret att procent av det behandlade materialet har digitaliserats. En knapp tredjedel av de svarande organisationerna har digitaliserat hela, eller nästan hela, materialet. Spridningen i hur långt organisationerna hunnit är dock större här än när det gäller att ordna materialet, vilket visas i diagram 4. Diagrammet visar på den stora spridning som finns mellan de olika projekten vad gäller hur långt de kommit med digitaliseringen av föremålen. Det tyder också på att många projekt har haft problem inom detta område. Som tidigare nämnts blev digitaliseringen lidande på grund av att förberedelserna drog ut på tiden i många projekt. Många organisationer var också tvungna att bygga upp kompetens Diagram 3. Andel av det inom Access behandlade materialet som idag är ordnat Antal org % 1 10% 11 20% 21 30% 31 40% 41 50% 51 60% 61 70% 71 80% 81 90% % Vet ej Antal svar: Vid bidragsfördelningarna inför 2008 och 2009 prioriterade dock Kulturrådet projekt som ägnade sig åt digitalisering, varpå andelen projekt med digitalisering ökade. 19 access_final.indd

20 Diagram 4. Andel av det inom Access behandlade materialet som idag är digitaliserat Antal org % 1 10% 11 20% 21 30% 31 40% 41 50% 51 60% 61 70% 71 80% 81 90% % Vet ej Antal svar: 179 och metoder för digitalisering från grunden under projekttiden, vilket påverkat effektiviteten och resultatet. Eftersom denna redovisning av hur stor andel av accessmaterialet som organisationerna har digitaliserat blir relativt abstrakt kan det vara på sin plats att ge en mer handfast redovisning i sifferform. Totalt uppskattade accessorganisationerna att de hade digitaliserat över 17 miljoner objekt inom Access. Denna siffra ger en mer tydlig bild av det resultat som arbetet lett till. Steg 3: Att göra materialet publikt tillgängligt Fördelningen av hur stor andel av accessmaterialet som är publikt tillgängligt (Diagram 5) liknar till stor del det tidigare diagrammet över digitalisering, med den viktiga skillnaden att betydligt färre organisationer angett 0 som svar. De som har angett att 0 procent av Accessmaterialet är publikt tillgängligt har gjort det på grund av att det material som digitaliserats endast finns i databaser som inte är tillgängliga för allmänheten. Alla dessa anger att de planerar att göra sitt material tillgängligt för allmänheten i framtiden. En dryg fjärdedel av organisationerna har tillgängliggjort procent av sitt Accessmaterial. Det utmärkande för organisationernas svar är även här att spridningen är stor. Delvis kan detta bero på att definitionen av tillgänglighet inte passat för alla typer av projekt, eller har tolkats olika av vissa organisationer. Sammanfattningsvis visar de tre diagrammen över ac- Diagram 5. Andel av det inom Access behandlade materialet som idag är publikt tillgängligt Antal org % 1 10% 11 20% 21 30% 31 40% 41 50% 51 60% 61 70% 71 80% 81 90% % Vet ej Antal svar: access_final.indd

kulturrådets skriftserie 2007:6 access delutvärdering av sysselsättningsåtgärder kulturområdet kulturrådet

kulturrådets skriftserie 2007:6 access delutvärdering av sysselsättningsåtgärder kulturområdet kulturrådet kulturrådets skriftserie 2007:6 access delutvärdering av sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet kulturrådet Statens kulturråd, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax:

Läs mer

ECPRD Request no. 2959 RELOCATION OF GOVERNMENTAL WORKPLACES

ECPRD Request no. 2959 RELOCATION OF GOVERNMENTAL WORKPLACES Udvalget for Landdistrikter og Øer 2015-16 ULØ Alm.del Bilag 32 Offentligt 27 October 2015 Our ref. 2015:1764 ECPRD Request no. 2959 RELOCATION OF GOVERNMENTAL WORKPLACES 1. How many governmental jobs

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Bakgrund Enkätundersökningen har gjorts inom projektet EuropeanaLocal som administreras av samverkansorganisationen ABM Resurs. EuropeanaLocal

Läs mer

Support for Artist Residencies

Support for Artist Residencies 1. Basic information 1.1. Name of the Artist-in-Residence centre 0/100 1.2. Name of the Residency Programme (if any) 0/100 1.3. Give a short description in English of the activities that the support is

Läs mer

Signatursida följer/signature page follows

Signatursida följer/signature page follows Styrelsens i Flexenclosure AB (publ) redogörelse enligt 13 kap. 6 och 14 kap. 8 aktiebolagslagen över förslaget till beslut om ökning av aktiekapitalet genom emission av aktier och emission av teckningsoptioner

Läs mer

Kulturarvslyftet - enkät

Kulturarvslyftet - enkät Kultursekretariatet Kulturarvslyftet - enkät Kulturarvslyftet möjlighet till nya resurser Vad behöver göras i din förening eller organisation? Kulturarvslyftet är en statlig arbetsmarknadssatsning som

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Vindbrukskollen Nationell databas för planerade och befintliga vindkraftverk Insamling och utveckling

Vindbrukskollen Nationell databas för planerade och befintliga vindkraftverk Insamling och utveckling Vindbrukskollen Nationell databas för planerade och befintliga vindkraftverk Insamling och utveckling Slutrapport Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 2 Summary... 2 Bakgrund...

Läs mer

The Municipality of Ystad

The Municipality of Ystad The Municipality of Ystad Coastal management in a local perspective TLC The Living Coast - Project seminar 26-28 nov Mona Ohlsson Project manager Climate and Environment The Municipality of Ystad Area:

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic

Läs mer

Writing with context. Att skriva med sammanhang

Writing with context. Att skriva med sammanhang Writing with context Att skriva med sammanhang What makes a piece of writing easy and interesting to read? Discuss in pairs and write down one word (in English or Swedish) to express your opinion http://korta.nu/sust(answer

Läs mer

Samrådsgrupper Hösten 2014

Samrådsgrupper Hösten 2014 Sanja Honkanen Skoog Ungas Röst -Nuorten Äänet Hösten 2014 Situationen i samrådsgrupper i Sverige idag I mitten av september fick de 52 finska förvaltningskommuner som i dag har en koordinater eller samordnare

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

MUSIK 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:8

MUSIK 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:8 MUSIK 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:8 Music 2002 Musik 2002 Swedish National Council for Cultural Affairs / Ansvarig utgivare: Kulturrådet Förfrågningar: Anita Jonsson, Kulturrådet, tel. 08 519 264 48 ISSN

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

Dags igen att beskriva hembygdsrörelsen!

Dags igen att beskriva hembygdsrörelsen! FÖRENINGENS NAMN ADRESS POSTORT ENKÄTNUMMER nuari 2014 Dags igen att beskriva hembygdsrörelsen! Vid tre tillfällen 1998, 2003 och 2008, har Sveriges Hembygdsförbunds (SHF) cirka 2000 medlemsföreningar

Läs mer

Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri. HLG on Business Services 2014

Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri. HLG on Business Services 2014 Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri HLG on Business Services 2014 Patrik Ström Centrum för Regional Analys (CRA), Handelshögskolan, Göteborgs universitet

Läs mer

Application for exemption - Ansökan om dispens

Application for exemption - Ansökan om dispens Ankomststämpel BYNs kansli Application for exemption - Ansökan om dispens Important information For the application to be handled are required: 1. The operator of a machine or crane is predestinated to

Läs mer

Webbregistrering pa kurs och termin

Webbregistrering pa kurs och termin Webbregistrering pa kurs och termin 1. Du loggar in på www.kth.se via den personliga menyn Under fliken Kurser och under fliken Program finns på höger sida en länk till Studieöversiktssidan. På den sidan

Läs mer

The Swedish National Patient Overview (NPO)

The Swedish National Patient Overview (NPO) The Swedish National Patient Overview (NPO) Background and status 2009 Tieto Corporation Christer Bergh Manager of Healthcare Sweden Tieto, Healthcare & Welfare christer.bergh@tieto.com Agenda Background

Läs mer

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights.

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. Swedish disability policy -service and care for people with funcional impairments The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. The

Läs mer

Support Manual HoistLocatel Electronic Locks

Support Manual HoistLocatel Electronic Locks Support Manual HoistLocatel Electronic Locks 1. S70, Create a Terminating Card for Cards Terminating Card 2. Select the card you want to block, look among Card No. Then click on the single arrow pointing

Läs mer

Verksamheten inom Ungdomsteamet: vad säger statistiken? Omfattning och resultat av verksamheten 1 juni december 2008

Verksamheten inom Ungdomsteamet: vad säger statistiken? Omfattning och resultat av verksamheten 1 juni december 2008 KM Sjöstrand 2009-02-01 Verksamheten inom Ungdomsteamet: vad säger statistiken? Omfattning och resultat av verksamheten 1 juni 2007 31 december 2008 Sammanfattning Ungdomsteamet startade sin verksamhet

Läs mer

Swedish framework for qualification www.seqf.se

Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish engineering companies Qualification project leader Proposal - a model to include the qualifications outside of the public education system to the

Läs mer

Ansökningsblankett för projekt inom Kulturarvslyftet

Ansökningsblankett för projekt inom Kulturarvslyftet Ansökningsblankett för projekt inom Kulturarvslyftet Anvisningar till ansökningsblanketten finns i Bilaga 1. Sökande/anordnare 1. Namn på anordnaren/arbetsgivaren 2. Anordnarens verksamhet inom kulturarvsområdet

Läs mer

ANSÖKAN OM INRÄTTANDE AV EXTERNT FINANSIERAT DOKTORANDPROJEKT ANNAN ARBETSGIVARE ÄN GÖTEBORGS UNIVERSITET

ANSÖKAN OM INRÄTTANDE AV EXTERNT FINANSIERAT DOKTORANDPROJEKT ANNAN ARBETSGIVARE ÄN GÖTEBORGS UNIVERSITET ANSÖKAN OM INRÄTTANDE AV EXTERNT FINANSIERAT DOKTORANDPROJEKT ANNAN ARBETSGIVARE ÄN GÖTEBORGS UNIVERSITET APPLICATION FOR STARTING AN EXTERNALLY FINANCED DOCTORAL PROJECT EXTERNAL EMPLOYER Titel på doktorandprojektet

Läs mer

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Stålstandardiseringen i Europa

Stålstandardiseringen i Europa Stålstandardiseringen i Europa Erfarenheter, möjligheter, utmaningar Hans Groth Avesta Research Center Innehåll 1. En idé om ett nytt material - Tidslinje 2. Förutsättningar Regelverket som det var då

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Utvärdering SFI, ht -13

Utvärdering SFI, ht -13 Utvärdering SFI, ht -13 Biblioteksbesöken 3% Ej svarat 3% 26% 68% Jag hoppas att gå till biblioteket en gång två veckor I think its important to come to library but maybe not every week I like because

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

FRÅGA: Jag tilldelades stipendium 2014, kan jag ändå söka de riktade stipendierna i år?

FRÅGA: Jag tilldelades stipendium 2014, kan jag ändå söka de riktade stipendierna i år? FRÅGOR OCH SVAR Stockholm 16-01-25 Här finns samlat ett urval frågor och svar som inkommit till Konstakademien inför och under utlysningen av stöd och stipendier till konststudenter och unga konstnärer

Läs mer

2005:1. Föräldrapenning. att mäta hälften var ISSN 1652-9863

2005:1. Föräldrapenning. att mäta hälften var ISSN 1652-9863 2005:1 Föräldrapenning att mäta hälften var ISSN 1652-9863 Statistikrapport försäkringsstatistik Föräldrapenning att mäta hälften var Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Försäkringsdivisionen Enheten

Läs mer

Kulturarvslyftet. Rapport. rapport till Kulturdepartementet i anslutning till. årsredovisningen Bakgrund

Kulturarvslyftet. Rapport. rapport till Kulturdepartementet i anslutning till. årsredovisningen Bakgrund Rapport Datum 2013-01-15 Dnr 101-4716-2011 Version 1.0 Avdelning Verkssekretariatet Författare Marianne Lundberg Kulturarvslyftet rapport till Kulturdepartementet i anslutning till årsredovisningen 2012

Läs mer

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car

Läs mer

This is England. 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied?

This is England. 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied? This is England 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied? 2. Is Combo s speech credible, do you understand why Shaun wants to stay with Combo?

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

Alias 1.0 Rollbaserad inloggning

Alias 1.0 Rollbaserad inloggning Alias 1.0 Rollbaserad inloggning Alias 1.0 Rollbaserad inloggning Magnus Bergqvist Tekniskt Säljstöd Magnus.Bergqvist@msb.se 072-502 09 56 Alias 1.0 Rollbaserad inloggning Funktionen Förutsättningar Funktionen

Läs mer

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen Sponsorship report ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen 1 Narrative report A great partnership was formed in September of 2013; when ICRI Ghana

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt D-Miljö AB bidrar till en renare miljö genom projekt där vi hjälper våra kunder att undersöka och sanera förorenad mark och förorenat grundvatten. Vi bistår dig som kund från projektets start till dess

Läs mer

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG PORTSECURITY IN SÖLVESBORG Kontaktlista i skyddsfrågor / List of contacts in security matters Skyddschef/PFSO Tord Berg Phone: +46 456 422 44. Mobile: +46 705 82 32 11 Fax: +46 456 104 37. E-mail: tord.berg@sbgport.com

Läs mer

SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008

SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 SCB:s Demokratidatabas 1998 2008 Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 Innehåll 1. Inledning... 4 Bakgrund... 4 Information om demokratidatabasen... 5 Variabler...5 Källor

Läs mer

Livskvalitet hos äldre: Att jämföra äpplen och päron?

Livskvalitet hos äldre: Att jämföra äpplen och päron? Livskvalitet hos äldre: Att jämföra äpplen och päron? Magnus Lindwall, Cecilia Fagerström 2, Anne Ingeborg Berg, Mikael Rennemark 2 ADA-Gero, Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet 2 Sektionen

Läs mer

Remissyttrande gällande Statskontorets utvärdering av Digisam och Riksarkivets ställningstagande till Digisams framtid

Remissyttrande gällande Statskontorets utvärdering av Digisam och Riksarkivets ställningstagande till Digisams framtid Datum/Date Dnr/Ref.no. 2015-05-12 1.4.1-2015-137 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande gällande Statskontorets utvärdering av Digisam och Riksarkivets ställningstagande till Digisams framtid

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05 Om oss Vi på Binz är glada att du är intresserad av vårt support-system för begravningsbilar. Sedan mer än 75 år tillverkar vi specialfordon i Lorch för de flesta olika användningsändamål, och detta enligt

Läs mer

English. Things to remember

English. Things to remember English Things to remember Essay Kolla instruktionerna noggrant! Gå tillbaka och läs igenom igen och kolla att allt är med. + Håll dig till ämnet! Vem riktar ni er till? Var ska den publiceras? Vad är

Läs mer

Kulturarv för alla 2012

Kulturarv för alla 2012 Rapport från Riksantikvarieämbetet Kulturarv för alla 2012 Riksantikvarieämbetets regeringsuppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

PROJEKT DIGIHEM. Digitaliseringen av kulturarvet. Nordisk hembygdsträff på Åland

PROJEKT DIGIHEM. Digitaliseringen av kulturarvet. Nordisk hembygdsträff på Åland PROJEKT DIGIHEM Digitaliseringen av kulturarvet Nordisk hembygdsträff på Åland 23-25.9.2016 Projektägare: Finlands svenska hembygdsförbund r.f Kartläggning av digitaliseringssituationen i Svenskfinland

Läs mer

DIK:s. Skuggförordning. Kulturarvslyftet en arbetsmarknadspolitisk satsning inom kulturarvssektorn

DIK:s. Skuggförordning. Kulturarvslyftet en arbetsmarknadspolitisk satsning inom kulturarvssektorn DIK:s Skuggförordning Kulturarvslyftet en arbetsmarknadspolitisk satsning inom kulturarvssektorn Bakgrund Kulturarvslyftet en arbetsmarknadspolitisk satsning inom kulturarvssektorn Kulturarvslyftet kommer

Läs mer

Checklistor för intyg gällande ansökningar om förlängning av uppehållstillstånd för studier

Checklistor för intyg gällande ansökningar om förlängning av uppehållstillstånd för studier Checklistor för intyg gällande ansökningar om förlängning av uppehållstillstånd för studier Generellt för alla varianter av intyg är att studietiden ska ange den tid man planerat studera. Det som inte

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Linnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet

Linnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet Linnéstöd Pär Omling GD Vetenskapsrådet Prop 2004/05:80 Forskningspropositionen 2006-2008 Statens särskilda ansvar: Forskningens frihet Grundforskning Forskarutbildning Statens övergripande målsättningar:

Läs mer

BILAGA 6 Dnr KUR 2008/6116

BILAGA 6 Dnr KUR 2008/6116 BILAGA 6 Dnr KUR 2008/6116 Uppföljning av enkät om tillgängligheten till kulturlivet För att genomföra det aktuella uppdraget skickade Kulturrådet i februari 2009 ut en webbaserad enkät till ett urval

Läs mer

Konjunkturstatistik, löner för kommuner och landsting, januari 2014

Konjunkturstatistik, löner för kommuner och landsting, januari 2014 AM 49 SM 1404 Konjunkturstatistik, löner för kommuner och landsting, januari 2014 Salaries in the primary local authorities and county councils, January 2014 I korta drag Löneökningen inom kommuner och

Läs mer

Item 6 - Resolution for preferential rights issue.

Item 6 - Resolution for preferential rights issue. Item 6 - Resolution for preferential rights issue. The board of directors in Tobii AB (publ), reg. no. 556613-9654, (the Company ) has on November 5, 2016, resolved to issue shares in the Company, subject

Läs mer

Bedömning, behov och stöd. En enkätundersökning om särskilt utbildningsstöd

Bedömning, behov och stöd. En enkätundersökning om särskilt utbildningsstöd Bedömning, behov och stöd En enkätundersökning om särskilt utbildningsstöd Innehållsförteckning Inledning... 1 Fördelning av bidraget... 1 Enkäten... 2 Andel deltagare med funktionsnedsättning... 2 Stödperson...

Läs mer

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering Dossier 3 English version European Language Portfolio Europeisk språkportfolio Council of Europe The Council of Europe was established in 1949

Läs mer

Arbetsplatsträff 5 april, 2017 Workplace meeting April 5, 2017

Arbetsplatsträff 5 april, 2017 Workplace meeting April 5, 2017 Arbetsplatsträff 5 april, 2017 Workplace meeting April 5, 2017 Ärenden: - Inför beslutsmötet - Forskningsinformation - Arbetsmiljö och Infrastruktur - Personaldagar - Övriga frågor Agenda: - Prior to the

Läs mer

Isolda Purchase - EDI

Isolda Purchase - EDI Isolda Purchase - EDI Document v 1.0 1 Table of Contents Table of Contents... 2 1 Introduction... 3 1.1 What is EDI?... 4 1.2 Sending and receiving documents... 4 1.3 File format... 4 1.3.1 XML (language

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer.

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer. LARS Ett e-bokningssystem för skoldatorer. Därför behöver vi LARS Boka dator i förväg. Underlätta för studenter att hitta ledig dator. Rapportera datorer som är sönder. Samordna med schemaläggarnas system,

Läs mer

Kursutvärderare: IT-kansliet/Christina Waller. General opinions: 1. What is your general feeling about the course? Antal svar: 17 Medelvärde: 2.

Kursutvärderare: IT-kansliet/Christina Waller. General opinions: 1. What is your general feeling about the course? Antal svar: 17 Medelvärde: 2. Kursvärdering - sammanställning Kurs: 2AD510 Objektorienterad programmering, 5p Antal reg: 75 Program: 2AD512 Objektorienterad programmering DV1, 4p Antal svar: 17 Period: Period 2 H04 Svarsfrekvens: 22%

Läs mer

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch Ett hållbart boende A sustainable living Mikael Hassel Handledare/ Supervisor Examinator/ Examiner atarina Lundeberg/redric Benesch Jes us Azpeitia Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree

Läs mer

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING Denna policy omfattar dokumentation samt insamling och gallring av föremål, skrivna dokument, arkivalier, fotografier, film, inspelat ljud,

Läs mer

Statens kulturråd. Utbildningsdepartementet Dnr KUR 2004/ Stockholm 1(4) YTTRANDE. KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129)

Statens kulturråd. Utbildningsdepartementet Dnr KUR 2004/ Stockholm 1(4) YTTRANDE. KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) Statens kulturråd SWEDISH NATIONAL COUNCIL FOR CULTURAL AFFAIRS Utbildningsdepartementet 04-05-26 Dnr KUR 2004/388 103 33 Stockholm 1(4) YTTRANDE KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) Kulturrådet

Läs mer

Revisionsrapport. Uppföljande granskning av internkontrollen i samlingarna

Revisionsrapport. Uppföljande granskning av internkontrollen i samlingarna Revisionsrapport Statens historiska museer Box 5428 114 84 STOCKHOLM Datum Dnr 2010-05-26 32-2009-0710 Uppföljande granskning av internkontrollen i samlingarna Riksrevisionen har, som ett led i den årliga

Läs mer

Questionnaire for visa applicants Appendix A

Questionnaire for visa applicants Appendix A Questionnaire for visa applicants Appendix A Business Conference visit 1 Personal particulars Surname Date of birth (yr, mth, day) Given names (in full) 2 Your stay in Sweden A. Who took the initiative

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Guldplätering kan aldrig helt stoppa genomträngningen av vätgas, men den får processen att gå långsammare. En tjock guldplätering

Läs mer

Grafer, traversering. Koffman & Wolfgang kapitel 10, avsnitt 4

Grafer, traversering. Koffman & Wolfgang kapitel 10, avsnitt 4 Grafer, traversering Koffman & Wolfgang kapitel 1, avsnitt 4 1 Traversering av grafer De flesta grafalgoritmer innebär att besöka varje nod i någon systematisk ordning precis som med träd så finns det

Läs mer

Starta projekt inom. Kulturarvslyftet. Goda exempel på hur andra har gjort och hur din organisation kan göra

Starta projekt inom. Kulturarvslyftet. Goda exempel på hur andra har gjort och hur din organisation kan göra Starta projekt inom Kulturarvslyftet Goda exempel på hur andra har gjort och hur din organisation kan göra Information från Riksantikvarieämbetet och Arbetsförmedlingen Kulturarvslyftet bygger upp ny kunskap

Läs mer

Avrapportering av uppdrag till Riksarkivet att beskriva förutsättningarna för öppen och fri arkivinformation

Avrapportering av uppdrag till Riksarkivet att beskriva förutsättningarna för öppen och fri arkivinformation Datum 2017-05-15 1 (4) Avrapportering av uppdrag till Riksarkivet att beskriva förutsättningarna för öppen och fri arkivinformation Regeringen beslutade den 23 mars 2017 att ge Riksarkivet i uppdrag att

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Inventering av registrerade föreningar. Fritidsförvaltning

Inventering av registrerade föreningar. Fritidsförvaltning Inventering av registrerade föreningar Fritidsförvaltning Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 211-4-5 1.3 Thomas Sterner (Gustaf Johansson/David Nilsson) Fritidsförvaltningen Föreningsavdelningen

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Demonstration driver English Svenska Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Beijer Electronics AB reserves the right to change information in this manual without prior notice. All examples in this

Läs mer

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Service och bemötande Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Vad är service? Åsikter? Service är något vi upplever i vårt möte med butikssäljaren, med kundserviceavdelningen, med företagets

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,

Läs mer

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Aneta Wierzbicka Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Independent and non-profit Swedish

Läs mer

SEKUNDERNA - THE SECONDS, FILM/PROJECT

SEKUNDERNA - THE SECONDS, FILM/PROJECT SEKUNDERNA - THE SECONDS, 2004-2007 FILM/PROJECT Verkbeskrivning - Work description Filmen sekunderna besår av 365 stillbilder överförda till 40:min 35mm, HD stum film. Den 6 juli 2004 kl.18.30 utfördes

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Kungl. biblioteket

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Kungl. biblioteket Regeringsbeslut III:36 Utbildningsdepartementet 2016-12-20 U2016/04699/F U2016/05494/BS(delvis) U2016/05666/F Kungl. biblioteket Box 5039 102 41 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret avseende Kungl.

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Naturhistoriska riksmuseet

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Naturhistoriska riksmuseet Sida 1 av 11 Regeringsbeslut 28 2003-12-11 Ku2003/2590/ (delvis), m.fl. Kulturdepartementet Naturhistoriska riksmuseet Box 50007 104 05 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Naturhistoriska

Läs mer

>venska Filminstitutet

>venska Filminstitutet B l " g* REGERINGEN Regeringsbeslut 1:53 2014-12-22 Ku2014/1241/MFI Ku2014/2121/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 271 26 102 52 Stockholm >venska Filminstitutet inkom

Läs mer

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977. Verksamhetsplan 2015. Beslutad av styrelsen 2015-03-19

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977. Verksamhetsplan 2015. Beslutad av styrelsen 2015-03-19 Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977 Verksamhetsplan 2015 Beslutad av styrelsen 2015-03-19 Länsmuseets vision Kulturarv i vardagen - berikar och berör Länsmuseets verksamhetsidé

Läs mer

Statistik över konst- och kulturutbildningar. Beslut efter ansökan om överföring från kompletterande utbildningar

Statistik över konst- och kulturutbildningar. Beslut efter ansökan om överföring från kompletterande utbildningar Statistik över konst- och kulturutbildningar Beslut efter ansökan om överföring från kompletterande utbildningar Februari 2015 1 (7) Datum: 2015-03-02 Inledning Konst- och kulturutbildningar 1 är en eftergymnasial

Läs mer