KALLELSE Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning, ärende 1 30.

Transkript

1 KALLELSE Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning, ärende Tid , kl Plats A-salen Mårten Västerdal kanslisekreterare Ledamöter Bo Frank (M) Charlotta Svanberg (S) Per Schöldberg (C) Anna Tenje (M) Ulf Hedin (M) Anna Hultstein (M) Eva Johansson (C) Nils Fransson (FP) René Jaramillo (KD) Gunnar Storbjörk (S) Åsa Karlsson Björkmarker (S) Tony Lundstedt (S) Rose-Marie Holmqvist (S) Carin Högstedt (V) Cheryl Jones Fur (MP) Ersättare Nils Posse (M) Malin Lauber (S) Gunnar Elm (C) Catharina Winberg (M) Benny Johansson (M) Lena Wibroe (M) Annika Stacke (FP) Stefan Bergström (FP) Lars Melin (KD) Maria Carlsson (S) Martin Edberg (S) Carl-Olof Bengtsson (S) Abdi Elmi Mohammed (S) Anders Mårtensson (V) Lars Edqvist (MP) Tjänstemän Kommunchefen Kanslichefen 1 (37)

2 KALLELSE Kommunstyrelsen Förteckning över kommunstyrelsens ärenden den 4 februari Justering 2 Information om det fria ordets hus 3 Information från ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen samt från kommunledningsförvaltningen 4 Redovisning av protokoll 5 Redovisning av delegeringsbeslut 6 Redovisning av uppdrag om att minimera användandet av plastpåsar 7 Redovisning av uppdrag om utvärdering av modell för konstnärlig utsmyckning vid byggnation 8 Skrivelse om ökad satsning på ägarlägenheter i Växjö 9 Remiss av Vision Arenastaden 10 Medborgarförslag om seniorboende på Sjöudden 11 Lägesrapport gemensam finansering Utlösande av option för skolskjuts och Serviceresor 13 Redovisning av uppdrag att pröva frågan om en idrottshistorisk presentation 14 Redovisning från tekniska nämnden av vidtagna trafiksäkerhetsåtgärder vid Sandsbro skola 15 Nytt personuppgiftsombud för kommunstyrelsen 16 Omdisponering av medel för byggnation av ny scen i Linnéparken 17 Inkomstgräns för när arvode till gode män ska belasta enskilda 18 Samrådsutskick av planprogram för Norra Öjaby 19 Ansökan om medfinansiering för renovering av samlingslokalen Viljan Brittatorp 20 Bidrag till samlingslokaler Skrivelse om att skapa mönsterbrytande projekt som ger fler passagerare på bussarna - Carin Högstedt (V) 2 (37)

3 KALLELSE Kommunstyrelsen Revisorernas skrivelse om förstärkt uppsiktsplikt för kommunstyrelsen gällande verksamheten i de kommunala bolagen 23 Anmälan av yttrande över socialdepartementets remiss av förslag till ändrade regler om direktupphandling 24 Anhållan om uppskov för Växjöbostäder AB att inkomma med uppgifter om hur de ska arbeta med fullmäktiges mål Utvecklingsfond för urbant utvecklingsarbete i Araby 26 Verksamhetsplan för energi- och klimatrådgivning Yttrande över Socialstyrelsens remiss av förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga 28 Avtal med SAMI/IFPI angående offentligt framförande av ljudinspelningar 29 Övriga frågor 30 Lönekartläggning 2013 med handlingsplan för jämställda löner 3 (37)

4 KALLELSE Kommunstyrelsen Justering 4 (37)

5 KALLELSE Kommunstyrelsen Information om det fria ordets hus 5 (37)

6 KALLELSE Kommunstyrelsen Information från ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen samt från kommunledningsförvaltningen 6 (37)

7 KALLELSE Kommunstyrelsen Redovisning av protokoll Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen. Bakgrund Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll den 7 januari och den 21 januari. Kommunstyrelsens organisations- och personalutskotts protokoll den 14 januari. 7 (37)

8 KALLELSE Kommunstyrelsen Redovisning av delegeringsbeslut Dnr KS/2014:63 Dnr KS/2013:114 Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen. Bakgrund Mark- och exploateringschefen, personal- och förhandlingschefen, upphandlingschefen, ordförande i organisations- och personalutskottet samt kommunchefen har lämnat redovisning över beslut som har fattats med stöd av kommunstyrelsens beslut om delegering enligt 6 kap 33 kommunlalagen. 8 (37)

9 KALLELSE Kommunstyrelsen Redovisning av uppdrag om att minimera användandet av plastpåsar Dnr KS/2012:325 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen avskriver uppdraget. Bakgrund Kommunstyrelsens arbetsutskott har i 19/2012 uppdragit åt kommunchefen att i samråd med Växjös Citysamverkan verka för en minimering av användandet av plastpåsar. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 29 november lämnat en redovisning av uppdraget. Av skrivelsen framgår bland annat att kommunen inte har mandat att förbjuda plastpåsar och att det alltså är butikerna som själva bestämmer vilka alternativ som de tillhandahåller. Kommunen har möjlighet att uppmuntra medborgare att ta emot plastkassar vid inköp. En åtgärd som Växjö kommun har gjort, för att uppmuntra till minskad användning av plastpåsar, är att dela ut över Europas grönaste stad -kassar gjorda på återvunna PET-flaskor. Kommunen har också tagit fram en broschyr, som heter Myter och fakta och innehåller tips på hur varje kommuninvånare kan bidra till minskad miljöpåverkan. I broschyren uppmuntras medborgare att välja alternativ till plastpåsen. 9 (37)

10 KALLELSE Kommunstyrelsen Redovisning av uppdrag om utvärdering av modell för konstnärlig utsmyckning vid byggnation Dnr KS/2012:822 Arbetsutskottets förslag 1. Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av uppdraget. 2. Kommunstyrelsen antar förslag till regelverk för konstnärlig utsmyckning vid nybyggnation av lokaler för kommunal verksamhet. Bakgrund Växjö kommunfullmäktige beslutade i och med budget 1989 ( 314/1988) att: För offentliga byggnader skall gälla att minst 1 % av produktionskostnaderna skall avsättas till konstnärlig utsmyckning. Meningen finns under rubriken Kultur i dokumentet Politiska riktlinjer som antogs av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens arbetsutskott har i 396/2012 uppdragit till kommunchefen att utvärdera nuvarande modell för konstnärlig utsmyckning vid investeringar samt att utreda förutsättningarna för förändringar av modellen. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 24 maj redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut samt förslag till riktlinje för konstnärlig utsmyckning vid nybyggnation av lokaler för kommunal verksamhet. Yrkanden Bo Frank (M): 1. Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av uppdraget. 2. Kommunstyrelsen antar förslag till regelverk för konstnärlig utsmyckning vid nybyggnation av lokaler för kommunal verksamhet. Beslutsordning Ordförande Frank frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att arbetsutskottet beslutar enligt det egna yrkandet. 10 (37)

11 KALLELSE Kommunstyrelsen Skrivelse om ökad satsning på ägarlägenheter i Växjö Dnr KS/2013:881 Arbetsutskottets förslag 1. Kommunstyrelsen bifaller skrivelsen. 2. Kommunstyrelsen ger som ägardirektiv VKAB i uppdrag att jobba med ägarlägenheter i större skala, för att öka andelen ägarlägenheter på Växjös bostadsmarknad. Bakgrund René Jaramillo (KD) och Nils Fransson (FP) har i en skrivelse föreslagit att kommunstyrelsen uppdrar till Växjö kommunföretag AB (VKAB) att jobba mer med ägarlägenheter. Yrkanden Charlotta Svanberg (S) med instämmande av Carin Högstedt (V): Kommunstyrelsen ger som ägardirektiv VKAB i uppdrag att bygga äganderätter och bostadsrätter Bo Frank (M) med instämmande av Nils Fransson (FP): 1. Kommunstyrelsen bifaller skrivelsen. 2. Kommunstyrelsen ger som ägardirektiv VKAB i uppdrag att jobba med ägarlägenheter i större skala, för att öka andelen ägarlägenheter på Växjös bostadsmarknad. Beslutsordning Ordförande Frank ställer yrkandena mot varandra och konstaterar att arbetsutskottet beslutar enligt det egna yrkandet. Omröstning begärs. Arbetsutskottet godkänner följande omröstningsordning: Ja för bifall till Bo franks yrkande. Nej för bifall till Charlotta Svanbergs yrkande. Omröstningsresultat Arbetsutskottet beslutar enligt Bo Franks yrkande med 4 röster mot 3 röster för Charlotta Svanbergs yrkande. 11 (37)

12 KALLELSE Kommunstyrelsen LEDAMÖTER ERSÄTTARE SOM TJÄNSTGÖR JA NEJ AVSTÅR Charlotta Svanberg (S) Per Schöldberg (C) Anna Tenje (M) Nils Fransson (FP) Gunnar Storbjörk (S) Carin Högstedt (V) Bo Frank (M) NEJ JA JA JA Tony Lundstedt (S) NEJ NEJ JA Röstningsresultat (37)

13 KALLELSE Kommunstyrelsen Remiss av Vision Arenastaden Dnr KS/2013:883 Arbetsutskottets förslag 1. Kommunstyrelsen sänder Vision Arenastaden på remiss med följande revidering: Kommunstyrelsen uttalar att det inom den befintliga dispositionen ska kunna inrymmas ca 700 bostäder. 2. Remisstiden sätts till och med 28 februari Arbetsutskottets beslut Paragrafen justeras omedelbart Bakgrund Kommunfullmäktige antog 2008 en detaljplan för Arenastaden. Den är mycket generell och medger byggnation av handel, bostäder, kontor, service och idrottsarenor. April 2009 antog kommunfullmäktige en dispositionsplan som definierade var olika idrottsanläggningar skulle placeras medan andra markområden lämnades öppna för framtida prioritering. Sedan nu aktuella idrottsanläggningar färdigställts har under 2013 pågått ett visionsarbete för att definiera vad som lämpligen bör hända med olika områden inom Arenastaden. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 20 december redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att Vision Arenastaden innefattar mål och visioner för utveckling av Arenastaden med beskrivning av områdets förutsättningar och en genomlysning av hur olika delområden kan disponeras för såväl idrott som för boende och verksamheter. Visionen visar att utrymme finns för flera kompletterande idrottsarenor för ett antal sporter på sikt liksom för kontor och hotell och ca 400 bostadslägenheter. Det poängteras också vikten av att etablera grönytor och upplevelserika stråk och motionsslingor. Visionen remitteras till tekniska nämnden, fritidsnämnden och byggnadsnämnden. Yrkanden Carin Högstedt (V) med instämmande av Charlotta Svanberg (S) och Anna Tenje (M): 1. Kommunstyrelsen sänder Vision Arenastaden på remiss med följande revidering: Kommunstyrelsen uttalar att det inom den befintliga dispositionen ska kunna inrymmas ca 700 bostäder. 13 (37)

14 KALLELSE Kommunstyrelsen Remisstiden sätts till och med 28 februari Beslutsordning Ordförande Bo Frank (M) frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att arbetsutskottet beslutar enligt Carin Högstedts yrkande. 14 (37)

15 KALLELSE Kommunstyrelsen Medborgarförslag om seniorboende på Sjöudden Dnr KS/2013:763 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen avslår medborgarförslaget eftersom det inte finns något behov av ett seniorboende i området. Bakgrund Hanna Gustafsson har i ett medborgarförslag föreslagit att kommunen bygger ett seniorboende på Sjöudden. Kommunfullmäktige har i 274/2013 överlämnat beslutanderätten i ärendet till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 17 december redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår bland annat att ett planprogram för Sjöudden håller på att arbetas fram. Inom området föreslås ett gruppboende med 10 platser på omsorgsförvaltningens initiativ. Det har inte framförts något önskemål om något kommunalt seniorboende. Det finns dock inget som hindrar att det byggs ett seniorboende inom planområdet på privat initiativ. Vattenverkstomten bedöms värdefull som sjönära offentlig plats och grön miljö med intilliggande verksamheter som kan locka besökare för att på så sätt stärka kopplingen till resten av Växjö stad. Bostäder bedöms därför inte vara aktuellt inom just vattenverkstomten men inom planområdet i övrigt. Yrkanden Carin Högstedt (V) med instämmande av Charlotta Svanberg (S): Kommunstyrelsen besvarar medborgarförslaget med att en arbetsgrupp har utsett s för att komma med förslag till framtida boende för äldre både vad gäller geografisk placering och innehåll. Bo Frank (M): Kommunstyrelsen avslår medborgarförslaget eftersom det inte finns något behov av ett seniorboende i området. Beslutsordning Ordförande Frank ställer yrkandena mot varandra och konstaterar att arbetsutskottet beslutar enligt det egna yrkandet. 15 (37)

16 KALLELSE Kommunstyrelsen Lägesrapport gemensam finansering Dnr KS/2014:15 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen noterar informationen till protokollet. Bakgrund Enligt budgetprocessen ska kommunledningsförvaltningen lämna en lägesrapport till kommunstyrelsen angående aktuella skatteprognoser, inkomst- och kostnadsutjämning, statsbidrag m.m., så kallad gemensam finansiering, jämfört med den fastställda budgeten för 2014 och plan för Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 9 januari redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår bland annat att budget 2014 och 2015 är underbudgeterade med 57 respektive 50 mkr medan det är budgeterat överskott på 6 mkr Budgetläget har förbättrats och nu aktuellt resultat är +/- 0 för 2014, +20 mkr för 2015 och + 86 mkr för Orsaken till förbättringen är bättre skatteprognoser och bättre utfall för kommunalekonomisk utjämning. Beräkningarna bygger på SKL:s och SCB:s prognoser från december 2013, en befolkningsökning med personer/år samt beslutade förändringar i utjämningssystemen. En förutsättning är också att nämnder och styrelser håller sina budgetar. Under perioden är det utlagt effektiviseringskrav på 3,4 %, motsvarande 124 mkr. För åren finns inga anslag för ny demografi. Anslaget för ekonomiskt bistånd är minskat med 10 mkr från Beräkningarna är gjorda med SKL:s och SCB:s prognoser från december och med en befolkningsökning med personer/år. Beslutade förändringar i utjämningssystemen från och med 2014 ingår också i beräkningarna 16 (37)

17 KALLELSE Kommunstyrelsen Utlösande av option för skolskjuts och Serviceresor Dnr KS/2013:875 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen beslutar att tacka ja till Regionförbundets erbjudande att förlänga avtalen med entreprenörer för skolskjuts och Serviceresor (trafikeringsavtal ) från till Bakgrund Regionförbundet södra Småland upphandlade 2011 å kommunernas vägnar skolskjuts och Serviceresor. Avtalet sträcker sig till men innehåller en option om förlängning med ytterligare tre år. Regionförbundet erbjuder nu kommunerna att utlösa optionen som en två års förlängning. Frågan kommer nu eftersom en ny upphandlingsprocess annars behöver startas omgående. Regionförbundet önskar svar senast 12 februari Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 8 januari redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att Regionförbundet rekommenderar en förlängning med två år eftersom de bedömer den som ekonomiskt gynnsam och att den kan klaras utan att överskrida avtalets maxålder för fordonen. Skol- och barnomsorgsförvaltningen anser att det är lämpligt att förlänga avtalen. 17 (37)

18 KALLELSE Kommunstyrelsen Redovisning av uppdrag att pröva frågan om en idrottshistorisk presentation Dnr KS/2008:129 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen beslutar att för närvarande inte gå vidare med byggandet av en anläggning för idrottshistoria eller särskilda idrottsupplevelser. Bakgrund Kommunfullmäktige har i 3/2008 uppdragit åt kommunstyrelsen att tillsammans med fritidsnämnden pröva frågan om en idrottshistorisk presentation vid Arenastaden eller på annan lämplig plats. Arbetsutskottet har i 87/2008 uppdragit åt kommunchefen att verkställa uppdraget. Bakgrunden till uppdraget var en motion där det föreslogs att kommunen t.ex. i anslutning till planeringen för Arenastaden skulle kunna skapa museala utrymmen för en särskild idrottshistorisk presentation där samlingar och minnesbilder skulle kunna visas. Samtidigt med detta har Gustav Einarsson på Sweden Sport Academy initierat en idé att bygga anläggning i anslutning till Idrottshuset för att erbjuda idrottsupplevelser av skilda slag till barn- och ungdomar för att ge dem möjlighet pröva på aktivt eller interaktivt olika sporter. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 27 december lämnat en redovisning av uppdraget. Av skrivelsen framgår att kommunen idag inte bedöms ha de resurser som krävs för att bygga upp ett idrottshistoriskt museum. Det finns privata intressenter som ser möjligheter att koppla samman upplevelsecenter, experimenthus och idrottsmuseum. Kommunen bör avvakta mer konkreta idéer i denna riktning för att kunna ta ställning till en eventuell fråga om lokalisering av anläggning för idrottshistoria och idrottsupplevelser. 18 (37)

19 KALLELSE Kommunstyrelsen Redovisning från tekniska nämnden av vidtagna trafiksäkerhetsåtgärder vid Sandsbro skola Dnr KS/2013:870 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen godkänner redovisningen. Reservationer Carin Högstedt (V) och Gunnar Storbjörk (S) reserverar sig mot beslutet och lämnar följande skriftliga reservation: Tekniska nämnden har gjort vad de har blivit ålagda och redovisar det. Vi gör dock en protokollsanteckning (reservation) därför att vi anser att den enklaste, billigaste och säkraste lösningen att börja med är att ändra linjedragningen så att bussarna går i en slinga. Bakgrund Kommunstyrelsen har i 261/2013 givit tekniska nämnden i uppdrag att vidta erforderliga trafiksäkerhetsåtgärder vid Sandsbro skola. Beslutsunderlag Tekniska nämnden har i 127/2013 beslutat om att genomföra följande trafiksäkerhetsåtgärder: Utföra fysiska hastighetsreducerande åtgärder - två busskuddar på Fyllerydsvägen. Säkra korsande skol- och cykelvägar genom att anlägga cykelgrindar på två platser och två informationstavlor lekande barn. Uppmana skolan att väcka frågan kring uppbyggnad av korttidsparkeringsplatser för avlämning och upphämtning av skolbarn. Omplacera vändplats Furumovägen från Fyllerydsvägen till grusplanet på Lenhovdavägen. Busshållsplatsen mittemot Sandsbroskolan, på västra sidan av Fyllerydsvägen, tas bort. Yrkanden Bo Frank (M): Kommunstyrelsen godkänner redovisningen. Beslutsordning Ordförande Bo Frank frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att arbetsutskottet beslutar enligt eget yrkande. 19 (37)

20 KALLELSE Kommunstyrelsen Nytt personuppgiftsombud för kommunstyrelsen Dnr KS/2014:21 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen utser Ulf Petersson, regionförbundet, till personuppgiftsombud. Bakgrund Sedan 2001 har länet ett gemensamt personuppgiftsombud vid regionförbundet. Verksamheten finansieras genom medlemsavgift. Regionförbundet har i skrivelse meddelat att nuvarande personuppgiftsombud har avslutat sin tjänst vid Regionförbundet södra Småland och att regionförbundet har utsett ekonomichef Ulf Petersson till nytt ombud. 20 (37)

21 KALLELSE Kommunstyrelsen Omdisponering av medel för byggnation av ny scen i Linnéparken Dnr KS/2013:110 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen godkänner omdisponering av tillgängliga medel inom ramen för anslaget till stadsförnyelse, för byggnation av ny scen i Linnéparken till en totalkostnad av ca 5,2 miljoner kronor. Bakgrund Kommunstyrelsen har i 82/2013 uppdragit åt tekniska nämnden att utifrån de medel som anslagits för stadsmiljö (stadsförnyelse) bygga en ny scen för större arrangemang. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 13 januari redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att det efter förnyad anbudsprövning och reviderad utformning av scenen har inkommit fem anbud Med lägsta anbud och kringkostnader uppgår totalkostnaden till ca 5,2 miljoner kronor. Kostnaden ryms inom den anslagna budgetramen för stadsförnyelse, dock behöver medlen omdisponeras. Yrkanden Bo Frank (M): Kommunstyrelsen godkänner omdisponering av tillgängliga medel inom ramen för anslaget till stadsförnyelse, för byggnation av ny scen i Linnéparken till en totalkostnad av ca 5,2 miljoner kronor. Gunnar Storbjörk (S) med instämmande av Carin Högstedt (V): Kommunstyrelsen godkänner inte omdisponering av medel för byggnation av ny scen i Linnéparken. Beslutsordning Ordförande Bo Frank ställer yrkandena mot varandra och konstaterar att arbetsutskottet beslutar enligt eget yrkande. 21 (37)

22 KALLELSE Kommunstyrelsen Inkomstgräns för när arvode till gode män ska belasta enskilda Dnr KS/2014:29 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsens återvisar ärendet till överförmyndarnämnden för ny prövning i syfte att uppnå en budget i balans. Bakgrund Överförmyndarnämnden har under flera år överskridit sin budget och fullmäktige har inte medgivit ytterligare anslag. Kommunstyrelsen har i 234/2013 uppdragit åt nämnden att vidta åtgärder för att nå en budget i balans och att återrapportera dessa åtgärder till kommunstyrelsen. Överförmyndarnämnden har som ett led i att minska budgetunderskottet i 104/2013 behandlat frågan om att sänka inkomstgränsen för när arvoden ska belasta enskilda men beslutat att lämna gränsen oförändrad. Beslutet har skickats till kommunstyrelsen för kännedom. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 14 januari redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår bland annat att det inte tycks finnas särskilda skäl till att överförmyndarnämnden har en högre inkomstgräns än vad lagen anger och att nämnden bedöms kunna spara kronor på att sänka gränsen. Yrkanden Åsa Karlsson Björkmarker (S): Kommunstyrelsens återvisar ärendet till överförmyndarnämnden för ny prövning i syfte att uppnå en budget i balans. Beslutsordning: Ordförande Bo Frank frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att arbetsutskottet beslutar enligt Åsa Karlsson Björkmarkers yrkande 22 (37)

23 KALLELSE Kommunstyrelsen Samrådsutskick av planprogram för Norra Öjaby Dnr KS/2010:340 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen godkänner förslaget till planprogram för Norra Öjaby som underlag för samråd under tiden 8 februari mars 2014 med följande tillägg: Förutsättningar för en direkt väganslutning mellan Öjabyvägen och Nylandavägen prövas i syfte att styra biltrafiken runt samhället. Bakgrund Kommunstyrelsen gav 2010 kommunchefen i uppdrag att påbörja ett planprogram för Norra Öjaby och att inrymma utbyggnadsområdet i översiktsplanen för Växjö stad. Översiktsplanen vann laga kraft Syftet med planprogrammet är att utreda möjligheterna att bygga bostäder på fastigheten Öjaby 9:4, att utöka verksamhetsmarken längs med Nylandavägen för logistikföretag och för företag som har intresse av att lokalisera sig i anknytning till flygplatsen, samt att hitta avgränsningen för den tätortsnära naturmarken norr om Öjaby. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 16 januari 2014 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Yrkanden Per Schöldberg (C): Kommunstyrelsen godkänner förslaget till planprogram för Norra Öjaby som underlag för samråd under tiden 8 februari mars 2014 med följande tillägg: Förutsättningar för en direkt väganslutning mellan Öjabyvägen och Nylandavägen prövas i syfte att styra biltrafiken runt samhället. Beslutsordning Ordförande Bo Frank frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att arbetsutskottet beslutar enligt Per Schöldbergs yrkande. 23 (37)

24 KALLELSE Kommunstyrelsen Ansökan om medfinansiering för renovering av samlingslokalen Viljan Brittatorp Dnr KS/2013:874 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen beviljar Brittatorps Andelsförening UPA bidrag med maximalt 30 % av totalkostnaden om föreningen får bidrag från Boverket. Pengarna tas ur anslaget för bidrag till samlingslokaler. Bakgrund Brittatorps Andelsförening UPA ansökte i en skrivelse om kommunalt bidrag till renovering och upprustning av byggnadens värmeanläggning, kök samt toaletter. Totalkostnaden för projektet uppgår till och 30 % av totalkostnaden, vilket innebär kronor, söks från Växjö Kommun. Föreningen avser att söka bidrag från Boverket. Beslutsunderlag Kommunchefens har i en skrivelse den 15 januari 2014 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. 24 (37)

25 KALLELSE Kommunstyrelsen Bidrag till samlingslokaler 2014 Dnr KS/2014:27 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen beslutar om fördelning av bidrag på totalt kronor för 2014 till föreningar som driver samlingslokaler enligt bilagt förslag daterat med följande ändring: Lammhults byggnadsförening beviljas för tillfället inget bidrag i avvaktan på en redogörelse för framtida finansiering. Bakgrund I kommunstyrelsens budget för 2014 finns kronor att fördela till föreningar som driver samlingslokaler i Växjö Kommun. Efter förslag till utfördelning återstår kronor av budgeten. Nöbbele bygdegårds-förening har under 2013 startat verksamhet i nybyggda lokaler och Lammhults byggnadsförening kommer att starta verksamhet 1 maj 2014 i nybyggda lokaler. De föreningar som får bidrag över kronor får dessa pengar utbetalade vid två tillfällen under året. Möjlighet finns även för föreningarna att söka bidrag hos Boverket eller kommunalt lån. Det kommunala lånet har en ram om kronor för att användas till utlåning till föreningsdrivna samlingslokaler för investeringar. Dessa ska då avse värmekonvertering, tillgänglighet/handikappanpassning, miljöaspekter samt renovering och underhåll av byggnader. Nästan hela ramen på är utlånad. Utlåning sker på marknadsmässiga villkor. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 15 januari 2014 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Yrkanden Bo Frank (M): Kommunstyrelsen beslutar om fördelning av bidrag på totalt kronor för 2014 till föreningar som driver samlingslokaler enligt bilagt förslag daterat med följande ändring: Lammhults byggnadsförening beviljas för tillfället inget bidrag i avvaktan på en redogörelse för framtida finansiering. Carin Högstedt (V) med instämmande av Tony Lundstedt (S): Kommunstyrelsen beslutar om fördelning av bidrag på totalt kronor för 2014 till föreningar som driver samlingslokaler enligt bilagt förslag daterat (37)

26 KALLELSE Kommunstyrelsen Beslutsordning Ordförande Bo Frank ställer yrkandena mot varandra och konstaterar att arbetsutskottet beslut enligt eget yrkande. 26 (37)

27 KALLELSE Kommunstyrelsen Skrivelse om att skapa mönsterbrytande projekt som ger fler passagerare på bussarna - Carin Högstedt (V) Dnr KS/2013:655 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen besvarar skrivelsen med att Länstrafiken redan arbetar med flera projekt i syfte att få medborgarna att välja bussen framför bilen. Bakgrund Carin Högstedt (V) har i en skrivelse föreslagit kommunstyrelsen att besluta att ta fram koncept på framgångsrika projekt som kan stimulera medborgarna till att bryta invanda mönster och ta bussen. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 14 januari 2014 redogjort för ärendet. Av skrivelsen framgår att länstrafiken redan arbetar med flera projekt i syfte att öka bussresandet. Dessutom kommer frågan att aktualiseras i den kommande transportplanen. 27 (37)

28 KALLELSE Kommunstyrelsen Revisorernas skrivelse om förstärkt uppsiktsplikt för kommunstyrelsen gällande verksamheten i de kommunala bolagen Dnr KS/2013:837 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen lämnar följande svar på skrivelsen: Växjö Kommunföretag AB kommer att ta in information från dotterbolagen och beskriva vilken verksamhet som har bedrivits under året och avge yttrande till kommunstyrelsen med rekommendation till beslut och i förekommande fall förslag. Yttrandet kommer också att tillställas lekmannarevisorer och revisorer före kommunstyrelsens prövning. kommunstyrelsens prövning kommer då att ske i maj, efter bolagsstämmor och då årsredovisning har lämnats. Växjö Kommunföretag AB kommer att behandla yttrandet på styrelsemötet i april. Vad gäller helägda kommunala bolag kommer en redovisning att begäras in från respektive bolag där i förekommande fall VD, ordf. och vice ordf. ska beskriva bolagets verksamhet under året. Därefter kommer kommunchef och ekonomichef/chefsjurist att avge yttrande till kommunstyrelsen. Sannolikt kommer detta att ske samtidigt som prövning av VKAB-koncernen. Vad gäller bolag som kommunen äger med annan/andra är kommunen ofta minoritetsägare och landstinget vanligen majoritetsägare. Avstämning kommer att ske med landstinget för att om möjligt ha samma rutiner. Bolaget ska avge yttrande på sätt som framgår i andra stycket ovan och kommunchef m.fl. ska därefter avge yttrande till kommunstyrelsen. Prövningen bör ske i samband med övriga prövningar. En särskild ordning kommer att gälla för Huseby AB (samägt med bl.a. Alvesta). Där kommer VD samt ordf. och vice ordf. att avge yttrande med innebörd att de, om så är fallet, försäkrar att bolaget har levt upp till ändamålet och hållit sig inom de kommunala befogenheterna. Bakgrund Kommunens revisorer har med anledning av förändringar i kommunallagen (kap 6 1) som trädde i kraft begärt att kommunstyrelsen redogör för de åtgärder man vidtagit för att efterleva de nya reglerna. Lagändringen innebär att kommunstyrelsen i årliga beslut ska pröva om verksamheten i kommunägda bolag varit förenlig med av fullmäktige fastställda mål, samt om den utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Om så inte är fallet ska kommunstyrelsen lämna förslag på nödvändiga åtgärder till kommunfullmäktige. 28 (37)

29 KALLELSE Kommunstyrelsen Beslutsunderlag Chefsjuristen har i en skrivelse den 10 januari föreslagit en modell för hur kommunstyrelsen ska kunna leva upp till de nya bestämmelserna i kommunallagen (6 kap 1) gällande uppsiktsplikten över de kommunägda bolagen. 29 (37)

30 KALLELSE Kommunstyrelsen Anmälan av yttrande över socialdepartementets remiss av förslag till ändrade regler om direktupphandling Dnr KS/2013:885 Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen noterar anmälan. Bakgrund Socialdepartementet har skickat förslag till ändrade regler om direktupphandling på remiss till Växjö kommun. Organisations- och personalutskottet har anmält sitt beslut till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 8 januari redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Organisations- och personalutskottet har i 9/2013 beslutat att: 1. Organisations- och personalutskottet lämnar följande yttrande över förslag till ändrade regler om direktupphandling: Växjö kommun ser positivt på förslaget rörande direktupphandlingar i sin helhet, och anser att föreslagna höjningar av direktupphandlinsgränser bör genomföras vilket också står i linje med Växjö kommuns yttrande daterat över Upphandlingsutredningens slutbetänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12). 2. Organisations- och personalutskottet anmäler beslutet till kommunstyrelsen. 30 (37)

31 KALLELSE Kommunstyrelsen Anhållan om uppskov för Växjöbostäder AB att inkomma med uppgifter om hur de ska arbeta med fullmäktiges mål 2014 Dnr KS/2013:880 Ärendet behandlas på arbetsutskottets sammanträde 4 februari. 31 (37)

32 KALLELSE Kommunstyrelsen Utvecklingsfond för urbant utvecklingsarbete i Araby Dnr KS/2011:902 Ärendet behandlas på arbetsutskottets sammanträde 4 februari. 32 (37)

33 KALLELSE Kommunstyrelsen Verksamhetsplan för energi- och klimatrådgivning 2014 Dnr KS/2013:866 Ärendet behandlas på arbetsutskottets sammanträde 4 februari. 33 (37)

34 KALLELSE Kommunstyrelsen Yttrande över Socialstyrelsens remiss av förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga Dnr KS/2013:871 Ärendet behandlas på arbetsutskottets sammanträde 4 februari. 34 (37)

35 KALLELSE Kommunstyrelsen Avtal med SAMI/IFPI angående offentligt framförande av ljudinspelningar Dnr KS/2013:762 Ärendet behandlas på arbetsutskottets sammanträde 4 februari. 35 (37)

36 KALLELSE Kommunstyrelsen Övriga frågor 36 (37)

37 KALLELSE Kommunstyrelsen Lönekartläggning 2013 med handlingsplan för jämställda löner Dnr KS/2013:873 Organisations- och personalutskottets förslag Kommunstyrelsen antar förslag till lönekartläggning för 2013 med tillhörande handlingsplan för jämställda löner. Bakgrund Enligt diskrimineringslagen ska arbetsgivare vart tredje år genomföra lönekartläggning avseende skillnader mellan mäns och kvinnors löner. Osakliga löneskillnader ska åtgärdas, vilket ska planläggas särskilt i en handlingsplan för jämställda löner. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 17 december redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår bland annat att den föreslagna lönekartläggningen är den första som görs utifrån den nya arbetsvärderingen. Handlingsplanen för jämställda löner har därför uppdaterats och ersätter tidigare handlingsplan. 37 (37)

38 Delegeringsbeslut Utskrivet: :35:04 Av: Wiola Petersson Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Del/2013:11 Revidering av lokalt Personal- och KS/2013:27 kollektivavtal om årsarbetstid, förhandlingschef omsorgsförvaltningen Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Del/2013:50 Förhandling enligt MBL 11, Personal- och KS/2013:126 utökat antal semesterdagar förhandlingschef Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Arbetsrättslig utredning SM Personal- och KS/2013:323 Del/2013:115 förhandlingschef Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Beslut om lön, skol- och Personal- och KS/2013:324 Del/2013:116 barnomsorgsförvaltningen förhandlingschef Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Upphandling av konsultstöd inom Upphandlingschefen KS/2013:458 Del/2013:176 krishanteringssystemet Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Ansökan om tillstånd till KS ordförande KS/2013:545 Del/2013:207 kameraövervakning, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Förhandlingsframställan enligt Personal- och KS/2013:775 Del/2013:272 MBL 10 förhandlingschef Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Inrangeringsförhandling enligt Personal- och KS/2013:779 Del/2013:273 MBL 10, Kommunal Sydost förhandlingschef 1

39 Delegeringsbeslut Utskrivet: :35:04 Av: Wiola Petersson Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Ansökan om tillstånd till KS ordförande KS/2013:792 Del/2013:276 kameraövervakning, Växjö Energi AB, Kvarnvägen 8, Växjö Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Avtal om anställnings Personal- och KS/2013:811 Del/2013:280 upphörande, kultur och fritid förhandlingschef Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Avtal om anställnings Personal- och KS/2013:812 Del/2013:281 upphörande, skol- och förhandlingschef barnomsorgsförvaltningen Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Överenskommelse - enskilt KSOP ordförande KS/2013:820 Del/2013:284 utvecklingsprogram och avslut av anställning, omsorgsförvaltningen Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Anställningsavtal, Kommunchefen KS/2013:851 Del/2013:305 kommunledningsförvaltningen Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Anställningsavtal, Kommunchefen KS/2013:853 Del/2013:307 kommunledningsförvaltningen Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Avtal om anställnings Personal- och KS/2013:865 Del/2013:312 upphörande, arbete och välfärd förhandlingschef Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Avtal om anställningens Personal- och KS/2013:876 Del/2013:314 upphörande, skol- och förhandlingschef barnomsorgsförvaltningen 2

40 Delegeringsbeslut Utskrivet: :35:04 Av: Wiola Petersson Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Beslut om löneskuld, skol- och Personal- och KS/2013:879 Del/2013:315 barnomsorgsförvaltningen förhandlingschef Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Godkännande av resa i tjänsten KS ordförande KS/2013:882 Del/2013:318 mer än tre dagar Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Beslut om Personal- och KS/2013:666 Del/2013:320 rekryteringsbegränsningar förhandlingschef Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Beslut om lön, förtroendevald Personal- och KS/2013:890 Del/2013:321 ordförande förhandlingschef Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Del/2014:3 Samverkansförhandling enligt Personal- och KS/2013:106 MBL 11 om Löneöversyn 2013 förhandlingschef Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Del/2014:4 Anställningsavtal, Kommunchefen KS/2014:6 kommunledningsförvaltningen Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Del/2014:7 Anställningsavtal, Växjö kommun Kommunchefen KS/2014:8 Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Del/2014:8 Godkännande av resa i tjänsten KS ordförande KS/2014:9 mer än fem dagar 3

41 Delegeringsbeslut Utskrivet: :35:04 Av: Wiola Petersson Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Del/2014:9 Beslut om särskild avtalspension KSOP ordförande KS/2014:10 enligt KAP-KL, kultur- och fritidsförvaltningen Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Del/2014:10 Beslut om särskild avtalspension KSOP ordförande KS/2014:11 enligt KAP-KL, gymnasieförvaltningen Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Del/2014:12 Anställningsavtal, Kommunchefen KS/2014:20 kommunledningsförvaltningen. Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Del/2014:13 Beslut om lön, Personal- och KS/2014:22 gymnasieförvaltningen förhandlingschef Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Del/2014:14 Avtal om anställningens Personal- och KS/2014:23 upphörande, skol- och förhandlingschef barnomsorgsförvaltningen Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Del/2014:15 Anställningsavtal, Kommunchefen KS/2014:25 kommunledningsförvaltningen Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Del/2014:16 Beslut om lön, skol- och Personal- och KS/2014:30 barnomsorgsförvaltningen förhandlingschef Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Del/2014:17 Beslut om lön, Personal- och KS/2014:32 kommunledningsförvaltningen. förhandlingschef 4

42 Delegeringsbeslut Utskrivet: :35:04 Av: Wiola Petersson Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Del/2014:24 MBL 11 tillsättning av VD vid KS/2013:575 Växjöbostäder Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Del/2014:25 MBL-förhandling om riktlinjeför Personal- och KS/2013:379 införandet av förstelärare förhandlingschef Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Del/2014:26 Upphandling av konsultstöd inom Upphandlingschefen KS/2013:458 krishanteringssystemet - tilldelningsbeslut Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Del/2014:27 Justitiedepartementets remiss om KS ordförande KS/2014:44 överskuldsättning (SOU 2013:78) - Växjö kommun avstår från att yttra sig 5

43

44

45

46 ÄRENDE Dnr KS/2012: Julia Ahlrot Gruppchef strategiska miljöfrågor Tel Kommunstyrelsen Uppdrag till kommunchefen att verka för en minimering av användandet av plastpåsar Återkoppling efter beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott har, , uppdragit åt kommunchefen att i samråd med Växjös Citysamverkan verka för en minimering av användandet av plastpåsar. Planeringskontoret har varit i kontakt med Växjö Citysamverkan och Grand Samarkand för att se om det finns intresse av att minska användningen av plastpåsar i deras verksamheter. Planeringskontoret har fått in följande svar från Växjö Citysamverkan och Grand Samarkand. Jenny Rungegård, Centrumledare, Växjö Citysamverkan AB, : Det är väldigt svårt att ställa krav på de stora kedjorna, då de inte har möjlighet att påverka den sortens frågor lokalt. Många har dock miljövänliga plastpåsar idag. Mats Jäderberg, Centrumchef, Grand Samarkand, : Denna fråga ligger tyvärr ej på oss och inget vi kan påverka utan det är varje butik/koncept som centralt arbetar med dessa frågor. Kommunen har inte mandat att förbjuda plastpåsar och det är alltså butikerna som själva bestämmer vilka alternativ som de tillhandahåller. Kommunen har möjlighet att uppmuntra medborgare att ta emot plastkassar vid inköp. En åtgärd som Växjö kommun har gjort, för att uppmuntra till minskad användning av plastpåsar, är att dela ut över Europas grönaste stad -kassar gjorda på återvunna PET-flaskor. Kommunen har också tagit fram en broschyr, som heter Myter och fakta och innehåller tips på hur varje kommuninvånare kan bidra till minskad miljöpåverkan. I broschyren uppmuntras medborgare att välja alternativ till plastpåsen. Ove Dahl kommunchef Julia Ahlrot Gruppchef strategiska miljöfrågor Kommunledningsförvaltningen PLANERINGSKONTORET 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil Fax Org.nr Bg E-post julia.ahlrot@vaxjo.se

47 PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsens arbetsutskott Verkställighet av kommunfullmäktiges beslut - motion om "konstinköpsfond" (KS/2012:72) Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet uppdrar till kommunchefen att utvärdera nuvarande modell för konstnärlig utsmyckning vid investeringar samt att utreda förutsättningarna för förändringar av modellen. Bakgrund Kommunfullmäktiges beslut i 191/2012 om motion om införande av konstinköpsfond. Beslutsexpediering Kommunchefen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

48 ÄRENDE Dnr KS/2012: Kristina Thorvaldsson planeringschef Tel Kommunstyrelsen Uppdrag att utvärdera nuvarande modell för konstnärlig utsmyckning vid investeringar samt utreda förutsättningarna för förändring av modellen Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att anta nytt regelverk för konstnärlig utsmyckning vid nybyggnation av lokaler för kommunal verksamhet. Bakgrund Lena Wibroe (m), Ann Albertsson (c), Gunnar Nordmark, (fp) och Camilla Albinsson (kd) föreslog kommunfullmäktige i januari 2012 att uppdra åt kommunledningsförvaltningen att införa en konstinköpsfond för att på så sätt säkerställa att 1 % - regeln genomförs i praktiken. Den så kallade karlstadsmodellen angav som referens. Där avsätts 1 % av byggkostnaden vid alla större investeringar till en fond för konstnärlig gestaltning. Fondens medel, som förvaltas av ett konstnärligt råd, fördelas på lämpliga projekt. Ekonomikontoret gjorde våren 2012 en utredning för hur karlstadsmodellen skulle kunna tillämpas i Växjö kommun. Slutsatsen blev att den inte är tillämplig då Växjö kommun till skillnad från Karlstad inte har en fastighetsförvaltning. Växjö kommun äger inga egna lokaler, investering och förvaltning hanteras av fastighetsbolagen med Växjö kommun som hyresgäst. Kommunstyrelsens arbetsutskott gav därefter kommunchefen i uppdrag ( ) att utvärdera nuvarande modell för konstnärlig utsmyckning vid investeringar samt att utreda förutsättningarna för förändringar av modellen. Kommunledningsförvaltningen PLANERINGSKONTORET 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil /RedigerareMobilTelefon/ Fax Org.nr Bg E-post kristina.thorvaldsson@vaxjo.se

49 ÄRENDE KS/2012: Dagens hantering Växjö kommunfullmäktige beslutade i och med budget 1989 ( 314/1988) att: För offentliga byggnader skall gälla att minst 1 % av produktionskostnaderna skall avsättas till konstnärlig utsmyckning Meningen finns under rubriken Kultur i dokumentet Politiska riktlinjer som antogs av kommunfullmäktige. VKAB och fastighetskoordinatorm på kommunledningsförvaltningen gör bedömningen att 1%-regeln i princip följs. Byggprojekt har ofta olika förutsättningar vad gäller syfte, projekteringsförutsättningar och anbudsprocess. Kostnadsbilden för ett projekt kan förändas under byggtidens gång. Det är därför inte rimligt att förvänta att den slutliga kostnaden som läggs på konstnärlig utsmyckning alltid kommer att exakt nå 1% av den totala byggkostnaden. Det finns ingen fastlagd arbetsmetod eller riktlinjer för hur 1 % - regeln ska tillämpas. Under åren har en informell arbetsmetod arbetats fram som bedöms fungera bra. Den kan dock struktureras och förtydligas vad gäller de olika beslutstegen, utvärdering och uppföljning samt kommunstyrelsens och kulturnämndens insyn i hur 1 % - regeln följs. Planeringskontoret har tillsammans med kultur- och fritidsförvaltningen samt kommunledningskontorets fastighetskoordinator tagit fram förslag till riktlinje för säkerställande att 1 % - regeln tillämpas. Denna beskrivs i bilaga 1. Beslutsexpediering Fastighetskoordinator Konsthallschef VDVäxjöhem VD Hyresbostader VD Vidingehem VD, Vöfab VD Videum VD VEAB vvd VKAB Ove Dahl kommunchef Kristina Thorvaldsson planeringschef 2 (2)

50 Riktlinje för konstnärlig utsmyckning vid ny-, till och ombyggnad av lokal för kommunal verksamhet Antaget av kommunfullmäktige xx 2014-xx-xx

51 Allmänt Målsättningen är att 1 % av beslutade investeringsutgifter skall investeras i konstnärlig utsmyckning. Tillämpas vid ny-, till och ombyggnation av lokaler där Växjö kommun är hyresgäst och där investeringen överstiger 10 mkr. Processen initieras och samordnas av kommunstyrelsen via kommunledningsförvaltningens fastighetskoordinator. Definition av konstnärlig utsmyckning En fast konstnärlig utsmyckning definieras som; Konstnärlig utsmyckning som integreras i, eller monteras i, golv, väggar eller tak i byggnader. Konstnärlig utsmyckning som integreras i, eller monteras på, marken utanför byggnaden. Exempel är skulpturer och objekt, väggmålningar, konstnärliga ljusinstallationer, keramik- och mosaikinläggningar. Den fasta konstnärliga utsmyckningen kan ha en byggnadsteknisk påverkan i större eller mindre grad. En lös konstnärlig utsmyckning med vilket menas: Konstnärlig utsmyckning som hängs upp eller placeras i byggnaden helt utan byggteknisk påverkan. Exempel är målningar, fotografier, textila bilder, mindre skulpturer och objekt. När man tillämpar begreppet konstnärlig utsmyckning ska det utföras av en verksam konstnär. Konsten har i första hand som funktion att vara just konst. Arbetsmetod Kommunfullmäktiges beslutar om godkänd investeringsutgift för projektet. I beslutsunderlaget anges summan för konstnärlig utsmyckning. Kommunledningsförvaltningens fastighetskoordinator tar kontakt med konstansvarig på kultur- och fritidsförvaltningen (konstansvarig) som informeras om projektet och vilket belopp som beslutats för konstnärlig utsmyckning. Ambitionen är att utsmyckningen sker i slutet av byggtiden för att finnas på plats när aktuell verksamhet tar byggnaden i anspråk. Konstansvarig gör en bedömning av de medel som finns tillgängliga. Beroende på beloppets storlek görs inköp genom upphandling. Beslut tas om en eventuell konstkonsult ska anlitas. Konstansvarig gör en bedömning av de medel som finns tillgängliga i förhållande till lämpliga konstnärer. Konstansvarig tar fram 2-4 förslag baserat på typ av lokal (äldreboende, skola, förskola etc). Fastighetskoordinator, konstansvarig, fastighetsbolag, byggherre samt representant från aktuell verksamhet diskuterar föreslagna konstnärers inriktning tillsammans. Beroende på typ av projekt kan annan person ingå i gruppen såsom konstkonsult, arkitekt eller parkansvarig. I samråd utses en konstnär som tillfrågas. Bolagschef eller firmatecknare/byggherre beställer konstverket. Avtalet reglerar betalning och tidplan för genomförande. Konstansvarig bokar en träff med vald konstnär, byggherre, representant från aktuell verksamhet, fastighetsbolag och fastighetskoordinator samt eventuellt ytterligare personer som tillsammans diskuterar fram hur utsmyckningen ska utföras och genomföras. Byggherren ombesörjer kringåtgärder för utsmyckningen såsom podium, belysning, grundläggning. Dessa kostnader ingår i de 1%. Utsmyckningen utförs.

52 Uppföljning De kommunala bolagen redovisar hur riktlinjen om 1% tillämpats i respektve årsredovisning, förslagsvis under målområde Uppleva och göra. En sammanställning görs i Växjö kommuns årsredovisning, förslagsvis under målområde Uppleva och göra. Konstansvarig informerar kulturnämnden löpande om urvalsprocess och genomförande av aktuella projekt. Konstansvarig dokumenterar på lämpligt sätt de projekt som utförs. Ansvarsfördelning Kommunledningsförvaltningen o Fastighetskoordinatorn ansvarar för processen med konstnärlig utsmyckning startas och medverkar sedan i hela processen. Kultur- och fritidsförvaltningen o Konstansvarig ansvarar för att ett urval av konstnärer tas fram i enlighet med gällande upphandlingsregler. VKAB o o Ansvarar för att en summa motsvarande 1 % för konstnärlig utsmyckning finns med i den investeringskalkyl som lämnas till kommunfullmäktige inför beslut om byggstart av projektet. Ansvarar för att i årsredovisningen redovisa hur riktlinjen om konstnärlig utsmyckning tillämpats.

53

54 ÄRENDE Dnr KS/2013: Anders Franzén utvecklingschef Arenastaden Tel Kommunstyrelsen Vision Arenastaden Förslag till beslut Visionen sänds på remiss för synpunkter senast 28 februari Bakgrund Kommunfullmäktige antog 2008 en detaljplan för Arenastaden. Den är mycket generell och medger byggnation av handel, bostäder, kontor, service och idrottsarenor. April 2009 antog kommunfullmäktige en dispositionsplan som definierade var olika idrottsanläggningar skulle placeras medan andra markområden lämnades öppna för framtida prioritering. Sedan nu aktuella idrottsanläggningar färdigställts har under 2013 pågått ett visionsarbete för att definiera vad som lämpligen bör hända med olika områden inom Arenastaden. Sammanfattning Vision Arenastaden innefattar mål och visioner för utveckling av Arenastaden med beskrivning av områdets förutsättningar och en genomlysning av hur olika delområden kan disponeras för såväl idrott som för boende och verksamheter. Visionen visar att utrymme finns för flera kompletterande idrottsarenor för ett antal sporter på sikt liksom för kontor och hotell och ca 400 bostadslägenheter. Det poängteras också vikten av att etablera grönytor och upplevelserika stråk och motionsslingor. Beslutet skickas till För åtgärd/verkställighet Fritidsnämnden, tekniska nämnden, byggnadsnämnden Ove Dahl kommunchef Anders Franzén utvecklingschef Arenastaden kommunledningsförvaltningen STABEN 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil Fax Org.nr Bg E-post anders.franzen@vaxjo.se

55 Vision Arenastaden Växjö

56 Uppdraget Genomförande av projekt Arenastaden har i sin huvudsakliga del enligt kommunens måldokument slutförts vad gäller byggnation av större arenor. Med dispositionsplan från 2009 som grund har inom området byggts hockeyarena med träningshall, fotbollsarena, innebandyarena med träningshall, friidrottshall och truppgymnastikhall. Därtill har anlagts kastplan, konstgräsplan, idrottsstråk, torg, parker, dagvattenmagasin och parkeringsytor. Ett antal markaffärer har inneburit att fastighetsägaren Arenastaden i Växjö AB har sålt mark för arenor till föreningsägda fastighetsbolag samt mark för allmän plats och exploatering till kommunstyrelsen. För exploateringsmarken finns en gällande detaljplan som medger omfattande byggnation men det är inte helt klargjort på vad sätt ytorna skall disponeras. Kommunstyrelsen har därför gett uppdrag till projektledningen för Arenastaden att ta fram förslag på vision som skall ge stöd för fortsatt marktilldelning för byggnation och för ändring i detaljplanen som bl.a. skall reglera allmän platsmark. Uppdraget har letts av projektledare Anders Franzén med Jonas Yngström som biträde. I arbetet med kartor och 3D modeller har Karl Magnusson och Agnes Årevall medverkat. Styrning av uppdragets inriktning har skett genom styrgruppen för stadsutveckling och samordningsgruppen för ks-bn-tn-mn. Presidiegruppen Ks-Bn-Tn-Mn och fritidsnämnden har löpande hållits informerad och slutgiltigt tagit ställning till Visionens innehåll den 16 december Samråd under arbetets gång har skett med fastighetsägare som angränsar till Arenastaden och med idrottsintressenter inom Arenastaden. Visionen visar på flera möjligheter att utveckla Arenastaden såväl för fler idrottsanläggningar som för boende och verksamheter. Ett fortsatt arbete bör inriktas på att aktivt skapa ett område för bostäder i Arenastadens sydvästra del och ett område för verksamheter och bostäder i dess sydöstra del. Växjö den 19 december 2013 Ove Dahl Kommunchef Anders Franzén Projektledare Arenastaden

57 Dispositionsplan 2009 Kommunfullmäktige antog en detaljplan för Arenastaden. Denna är i sina huvuddrag ganska generell och ger möjlighet att inom hela området bygga för bostäder, idrott, handel och kontor. Inför uppstart av arbetet med att genomföra projekt Arenastaden förde kommunen samtal med berörda idrottsföreningar om vilken vision som skulle gälla och hur området skulle disponeras. Detta resulterade i en dispositionsplan som antogs av kommunfullmäktige den 21 april Planen har sedan legat till grund för placering av arenor, markförsäljning och fastighetsbildning. Vissa områden lämnades dock öppna för framtida prioritering. Arenastaden ska ha en dispositionsplan som är utvecklingsbar och hållbar över tiden. Här ska man i samverkan på många plan tillsammans bidra till att öka idrottens utvecklingsmöjligheter och Växjöregionens samlade attraktionskraft.

58 Arenastadens utveckling En gemensam framgång bygger på: - Samverkan mellan intressenterna i gemensamma utrymmen och aktiviteter - Idrottsföreningar som var och en skall kunna utveckla sin kärnverksamhet - Samordning och enighet om lokalutnyttjande för evenemang och mässor - Förutsättningar att kunna bygga anläggningar oberoende av varandra - Möjlighet till kompletterande byggnation för boende, service och utbildning - Goda möjligheter för näringslivet och andra intressenter att medverka Målsättning Arenastadens disposition skall vara flexibel och medge etappvis utbyggnad med möjlighet till olika modeller för genomförande. Idrottsanläggningar skall kunna kompletteras med kommersiella byggnader för att stärka finansieringen och påskynda genomförandet. Arenastadens byggnader och anläggningar skall uppföras och drivas i linje med devisen "Växjö - Europas grönaste stad". Arenorna skall byggas med höga krav på stadsmässig gestaltning och miljöeffektivt så att behovet av tillförd energi kan minimeras. Arenastadens idrottsliga verksamhet skall präglas av yttre öppenhet och inre trygghet och säkerhet med god sammanhållning mellan föreningar och nära samverkan med universitetets forskning och ledarutbildning. Insatser skall ske för att behålla friidrottens prestationscentrum, ADC, inom området och utveckla det till landets första Idrottsliga prestationscentrum (HPC). Den yttre miljön Området skall inlemmas i stadsstrukturen så att de fria ytorna upplevs som öppna och tillgängliga torg- och parkområden. Tillgängligheten för gående och cyklister är viktig att prioritera ur trygghetssynpunkt. Alla onödiga stängsel och staket ska tas bort. Området ska ges en tilltalande belysning som ger trygghet och trivsel. Översyn av befintlig yttre miljö skall ske, så att t.ex. rörelsestråk, grönytor och fasader ger ett samlat intryck. God överblick, orientering och en samsyn över ingående material skall ge en helhetsupplevelse av området. Stor hänsyn tas till mikroklimatet vid val av vegetation och markarbeten. Fria ytor kan innehålla dammar som vattenmagasin för dagvatten. Området kan gärna kompletteras med olika konstverk. Parkeringsplatser för bilar, bussar, transport- och servicefordon skall finnas på flera ställen. Det är viktigt att dessa inte blir stora dominanta asfaltsytor, utan delas upp och kläs in i vegetation kopplade till olika stråk in mot anläggningarna. Gång och cykelstråk Gång- och cykelstråken skall ha naturliga kopplingar till omgivande kvarter och säkra områdets tillgänglighet ur ett miljömässigt hållbart perspektiv. Stråken skall leda direkt från områdets parkeringsplatser och busshållplatser till de centrala delarna. Stråken ska bidra till att öppna upp området på ett

59 sätt så att stadens invånare rör sig naturligt genom området, och därigenom skapar den öppna karaktären. Några huvudstråk inom området torde få pekas ut som transport- och räddningsvägar vid större arrangemang. Inom området ska anläggas flera cykelparkeringsplatser. En eller flera gc-förbindelser mellan Bäckaslövsområdet och Arenaområdet bör ingå i konceptet. Stråket mellan centrum och Arenaområdet måste göras tydligt. Övergripande vision Arenastaden skall vara möjligheternas prestationscentrum för idrott, utbildning, ledarskap och evenemang där boende, verksamheter och idrott kan samverka i en modern, attraktiv, funktionell och hållbar stadsbebyggelse som skapar framgång i möten mellan människor med olika erfarenhet, kunskap och idéer Idrottslig vision Hela området ska bli attraktivt för Idrott och Utbildning ett område där idrotten har högsta prioritet förenar sportens behov av tränings- och matcharenor med regionens behov av landmärken och idrottsupplevelser. är nationellt och internationellt känd som ett tränings-, utbildnings- och utvecklingscentra - där akademi och idrott verkar tillsammans. ger idrottande ungdomar möjlighet att utvecklas och bli positiva förebilder. kännetecknas av säkerhet, service och miljötänkande för både idrottsutövare, ledare, personal, arrangörer och åskådare.

60 Områdets förutsättningar Arenastaden ligger centralt i västra delen av Växjö stad och omgivet av handelsområdena Samarkand, Västerport och Handelsstad I11. Det är endast ett par kilometer ner till Växjö centrum. Runt Arenastaden pågår planer på omfattande kompletteringar av handel, service, kontor, utbildning och bostäder. Inom en tioårsperiod kan tillkomma hus och lägenheter för minst 5000 personer. Detta kommer väsentligt påverka händelser och förbindelser runt och inom Arenastaden. Inte minst finns behov på förbättring av gång- och cykelstråk. Intressenter Idag är de stora arenorna byggda liksom de attraktiva stråken mellan dem. Nu gäller att komplettera med bostadsbebyggelse och service som ger området mer liv. Detta ligger helt i översiktsplanernas intentioner för Västra Mark. Förutom kommunala nämnder är de nu etablerade fastighetsbolagen inom Arenastaden viktiga intressenter i områdets framtida utformning. Till detta kan läggas ett antal föreningar och organisationer som har omfattande verksamhet där. Därtill finns i områdets närhet flera betydande fastighetsförvaltare och verksamhetsansvariga som har stora intressen i händelser som kan påverka deras möjligheter att utveckla sina respektive markinnehav. Under arbetets gång med Vision Arenastaden har alla dessa aktörer i närområdet intervjuats om deras framtidsplaner, men även andra byggherrar och förvaltare har hört av sig för att bli delaktiga i framtida genomförande av byggprojekt. I väster finns intresse att utveckla handelsområdet ytterligare mellan Grand Samarkand och kvarteret Handelsmannen. Ett idrottsgymnasium har möjlighet att etablera sig utmed Hejaregatan, gärna i kombination med trygghetsboende för äldre. Flera intressenter finns för hotell, elevboende och vandrarhem.

61 Arenastadens förutsättningar I detaljplanen för Arenastaden från 2008 finns intentionen att skapa en ändamålsenlig struktur för idrottsanläggningar, handel och bostäder. Vad gäller idrottsanläggningar har det byggts nya arenor för ishockey, fotboll, innebandy, gymnastik och friidrott. Hela området utvecklas kontinuerligt och man samverkar på många plan för att tillsammans ökar idrottens möjligheter och Växjöregionens attraktionskraft. Förutom idrottsanläggningar finns enligt detaljplanen även byggrätter för bostäder (ca m2) och verksamheter (ca m2). Handel i större omfattning är nu längre inte lika aktuell eftersom omkringliggande handelsområden har utvecklats positivt. Att skapa attraktiva bostäder nära idrottsanläggningar och service är nästa fas i utvecklingen av området. Detta kan ske inom hela planområdet men huvudsakligen inom områdets västra del. Den nya bostadsbebyggelsen kan utformas enligt principen Hus i park med ett antal hus i parkmiljö. De grundläggande mål och visioner som lades fast i Dispositionsplan 2009 är fortfarande lika aktuella och giltiga. Gatu- och gångstråk Arenastaden ligger attraktivt belägen i Växjö stad. Det är av stor vikt att man behåller och förstärker de stråk som idag finns. Nedan visas de stråk som vi idag upplever som de viktigaste för gång- och cykeltrafik i och till området. Kopplingen till omgivande stråk är viktig för att binda ihop stadens olika delar. Det gröna ska förstärkas i dessa stråk.

62 Utmed Storgatan föreslås trädgrupper på bägge sidor för att ge entrén till Växjö stad ett mer välkomnande intryck. Sektionen på Storgatan minskas på södersidan eftersom huvudgångstråk ligger på norrsidan mot arenorna. På det viset skapas plats för trädgrupper och häck som vegetationsskärm mot handelsområde I 11. Utmed Hejaregatan ändras gatusektionen så att en trädrad ryms i norra delen. Den södra delen är begränsad för träd på grund av att ett stort ledningsstråk ligger under marken. Vändplats för buss flyttas längre österut för att dels ge plats för ytterligare bebyggelse i kvarteret Handelsmannen, dels skapa en torgyta framför en kommande bebyggelse i Arenastadens nordvästra hörn. Grönstråk och bebyggelse på både södersidan och norrsidan är viktigt för att ge Hejaregatan en mer stadsmässig karaktär. När huvudstråket för gående och cyklister mellan arenorna träffar Hejaregatan anläggs busshållplats på bägge sidor om gatan. En fortsättning mot norr med huvudstråket ger bättre möjligheter att utnyttja anläggningar i kv Bagaren, Futurum. Här finns även möjlighet att skapa fler parkeringsplatser och bättre kontakt mellan idrottsarenorna på Arenastaden och Futurum Sport.

63 Vision om möjlig utbyggnad i ett långt perspektiv Utvecklingsområden Vid arbetet med Visionen har framkommit elva delområden inom Arenastaden och sex områden i dess närområde som visar goda möjligheter att utvecklas för olika ändamål i framtiden. Områden inom Arenastaden beskrivs närmare på efterföljande sidor. En framtida trafikbild En översiktlig trafikbild för Arenastaden har skisserats. Den bygger på att befintlig gatustruktur används och kompletteras i västra delen för att skapa god tillgänglighet för framtida bostäder/verksamheter inom området. Angöring sker från Handelsvägen i väster och från Hejaregatan i norr.

64 Bebyggelse och framtida arenor Arenastaden kan på sikt få en tydlig indelning mellan bostäder i västra delen, idrottsanläggningar i centrala delen och verksamheter i östra delen. Initialt finns störst intresse från marknaden att bygga bostäder i den sydvästra delen och kontor i sydöstra delen. De centrala delarna kommer främst präglas av åtgärder fär att höja attraktiviteten utmed gångstråken. Efterhand tillkommer nya arenor. Bilden visar ett möjlig exempel på exploatering av området för bostäder, arenor och verksamheter. Många variationer på utformning kan efterhand uppkomma. Område m2 Bostäder Föreslagen bebyggelse består av höga hus i park. Lokaler kan inrymmas i husens bottenvåningar. Centralt i området föreslås ett P-däck som komplement till markparkering. P-norm 0,8. Området rymmer ca 300 lägenheter

65 Område nås från Handelsvägen i väster över kvartersmark, alternativt från Hejaregatan i norr. Ett GC-stråk anläggs centralt i området som får kontakt från Hejaregatan och söderut till befintlig GC-väg med planfri passage under Storgatan. Marken är obebyggd och består av skogsparti med högresta tallar. Läget är attraktivt och området bör omgående kunna erbjudas för byggnation. Byggnationen innebär att ett större naturområde tas i anspråk. Angöring från väster kräver överenskommelse med privata markägare om att få disponera ett befintligt 10 meter brett U-område för gata. Inga ledningar behöver flyttas. Område m2 Gymnasium, kontor och bostadskomplement Området kan inrymma lokaler på ca m2 samt ca 80 lägenheter. Området nås från Hejaregatan. Parkering i källare och markparkering I väster föreslås bussvändplats flyttas längre österut för att frigöra byggrätt till ytterligare handel inom kv Handelsmannen samtidigt som ett nytt torg med bussangöring skapas i det nordvästra hörnet av område 2. Vid det nya torget kan en gymnasieskola etableras i kombination med kontor och elevbostäder. Byggnation inom området tar i anspråk ca 200 befintliga parkeringsplatser. Genom byggnation på såväl södra som norra sidan av Hejaregatan kan gatan få en mer stadsmässig karaktär gärna med en trädrad på norra sidan. Utmed den södra sidan finns ett ca 10 meter brett ledningsstråk som säkerställts i plan. För kompletterande bebyggelse i kv Handelsmannen och flytt av bussvändplats krävs ny detaljplan.

66 Område m2 Idrottsarenor, HPC, terminsboende, entrétorg. Område reserveras för framtida större idrottsanläggning. Här kan också rymmas lokaler för HPC och terminsboende för idrottare. Utrymme finns totalt för ca 6000 m2 BTA. Markparkering finns vid Friidrottsarenan ca 120 p-platser. Befintlig markparkering med ca 120 plaster försvinner om området bebyggs. Dagvattenledning behöver läggas om och entrétorget måste ställas iordning. Område m2 Bostäder och kontor/handel Området kan i första hand inrymma ca 8000 m2 kontor /handel närmast Storgatan. Bebyggelse kan samordnas med en framtida förändrad byggnation på privat mark i öster. Efterhand kan det vara möjligt att bygga ca 80 lägenheter i

67 den norra delen av området. Bebyggelse på gamla grusplanen bör utformas så att befintlig diagonal huvudvattenledning inte behöver flyttas, men flytt är möjlig. Parkering får ordnas i källare med komplettering av viss markparkering. Flera intressenter har redovisat intresse att få disponera området för byggnation och kommunen ska aktivt pröva områdets möjligheter för exploatering. Byggnation tar i anspråk mark som idag utnyttjas främst för parkering med platser för ca 200 bilar samt uppställningsytor för supporterbussar, polis, räddningstjänst m.fl. Området kan därför ha visst värde för biluppställning om större idrottsevenemang skall ordnas inom Arenastaden. Område m2 Idrottsarenor och kontor. Utbyggnad av Idrottshuset Området är i dag central parkering och torg för idrottshuset och boulehallen. Genom anpassning kan en ny idrottshall, ca 25 x 50 m, byggas framför boulehallen, men också kontorslokaler kan här vara lämpligt. Träddunge i nordvästra hörnet är mycket viktig för grönstruktur och dagvattenhantering och byggnation i denna del får inte ske. Tekniska anläggningar och öppet dagvattenmagasin hindrar också byggnation norrut. Gångstråk i söder bibehålles. Utbyggnad av idrottshuset begränsas till en sporthall söder om boulehallen. Norr om området finns planer för ytterligare en idrottshall i anslutning till B- hallen i Fortnox Arena. Marken ägs här av Växjö Innebandyarena AB. Byggnation framför boulehallen tar i anspråk ca 40 parkeringsplatser och ett parkområde som nyligen anlagts. Ledningar här måste läggas om. Parkområde med träd norr om Idrottshuset skall bevaras. Byggnation måste samordnas med boulehallen och dagvattenfrågor lösas.

68 Område m2 Idrottsarenor, hotell och kontor. (Gamla ishallen, curlinghallen mm) Framför gamla ishallen finns planer för ett hotell i ca 8 våningar. För östra delen redovisas planer på bowlinghall och informationscenter med idrottsmuseum och biljettcentrum i ett nytt kontorshus. Curlingbanor kan då möjligen inrymmas i gamla ishallen. Möjlighet till parkering för hotellgäster finns i källargarage i Vida arena. Byggnation här innebär att curlinghallen och omklädningsbyggnad med kylaggregat måste rivas. Belastningen med trafik ökar mellan Vida arena och Myresjöhus arena. Parkeringsfrågor måste lösas så att personalparkering inte belastar befintlig kundparkering Område m2 Idrottshall Området ger möjlighet att väster om Lakers befintliga träningshall bygga en sporthall eller en kombinationshall för curling, ishockey och konståkning. Byggnation här innebär att dagens grusad parkering med plats för ca 80 bilar eller 20 bussar försvinner.

69 Område m2 Omklädningsrum och idrottsbostäder. Öster om C-planen finns en yta som kan användas för mindre byggnader av typ omklädningsrum, rum för idrottare mm. Ytan medger också parkering och spontanidrott. Inom ytan finns behov av att anlägga dagvattenmagasin som bl.a. tar upp och fördröjer regnvatten från parkeringen öster om området. Område m2 Idrottslokaler och boende. Gamla västra läktaren till Värendsvallen kan på sikt rivas i stora delar. Vissa delar kan sedan bebyggas med idrottslokaler och eller idrottsboende. Utrymme finns även för spontanidrotter.

70 Område 10 och 11 Grönytor och spontanidrott Tre ytor märkta med nr 10 sparas för att skapa gröna vistelseytor. Dessa blir viktiga oaser i en annars ganska hårt exploaterad miljö. Mellanytorna, nr 11, omfattar stråk, torg och interna transportytor. Dessa mellanytor kan kompletteras på olika sätt för att skapa attraktiva platser för boende i de kommande bostäderna och för besökare på Arenastaden. Här kan bildas ett häng i positiv bemärkelse för olika människor och ge Arenastaden en vidare acceptans hos fler målgrupper. Aktiviteter som kan tillföras är utomhusgym, parkouranläggning, grind rails för skateboardåkning på sommaren och skidåkning på vintern, bollplank, fotbollstennisplaner, fotbollsteknikyta, beachvolleyplaner, basketplaner padeltennis, frisbee etc. En värdefull del i området vore löpslingor av olika längd som sedan också kan sträcka sig vidare ut mot Bäckaslöv och Bokhultet. Motionsslingor

71 Område A - F I gränsområdena till Arenastaden finns utvecklingsmöjligheter för hotell, kontor, handel, mm. Inom område A pågår planarbete initierat av Norrporten för kontor och hotell. Område B är planlagt för hotell och kontor. För område C har inkommit förslag på planändring för att möjliggöra utöka handel och restaurang. Bilparkering Arenastaden inrymmer idag ca bilparkeringsplatser. Sker byggnation enligt visionens möjligheter kommer ca 500 befintliga allmänna parkeringsplatser att försvinna på sikt. Visst antal av dessa kommer att övergå till kvartersparkering för kontor och bostäder. Kvarstående ca allmänna parkeringsplatser räcker dock gott och väl till för den vardagliga verksamheten inom området. Däremot blir det något svårare att hitta nära parkeringsplats vid stora evenemang. Genom att utveckla stråket mellan Telekonsult Arena och Fortnox Arena norrut i kv Bagaren finns där möjlighet att ordna ca 200 nya parkeringsplatser för att kompensera de som främst försvinner utmed Hejaregatan. Trafik Arenastaden har nu i sin nya idrottsliga skepnad funnits drygt ett år. Fler verksamheter har tillkommit och de sportsliga evenemangen har ökat och varit mer elitinriktade. Tidvis är trafikbelastningen hård men dock begränsad till ett fåtal timmar sett över året och främst orienterad till I11-rondellen. Mer byggnation inom Arenastaden leder säkert till ökad trafikintensitet men förändringen kan vara marginell i förhållande till de nya aktiviteter som väntas tillkommer i omlandet. För att klargöra förändringar och få underlag för eventuella åtgärder kan det vara aktuellt att göra en ny trafikutredning för hela Västra Mark. Dagvatten I anslutning till arbetet med detaljplanen för Arenastaden lät kommunen göra en studie av hur hantering av dagvatten bör ske. Med hänsyn till begränsad kapacitet i omgivande ledningsnät förordades ett antal åtgärder för att fördröja utsläpp av dagvatten. Detta har hittills resulterat i tre magasin under mark och ett öppet magasin. Flera finns aktuella för den fortsatt utbyggnaden och det är viktigt att hela tiden följa upp och ställa krav på lokalt omhändertagande och fördröjning av dagvatten. Idrottsytor Arenastaden kan redan tyckas inrymma stora ytor för olika idrotter men utvecklingen visar att nya sporter tillkommer liksom att behoven för befintliga sporter växer. Visionen visar att det finns ett antal tänkbara tomtlägen för olika arenor som ytterligare kan förstärka profilen som Sveriges främsta idrottsområde. Fortsatt byggnation inom Arenastaden kan också stärka dess karaktär som stadsområde. Det måste då uppmärksammas att detta ger intrång på utrymmen som nu är parkering eller idrottsyta. Möjligheten att ordna ytterligare sportfält i grannskapet måste studeras.

72 Sammanfattning Inom Arenastaden kan flera områden bebyggas med bostäder, skola och verksamheter i samklang med den idrottsliga visionen. Avsikten med kompletterande byggnation skall vara att stärka områdets karaktär som idrottsligt landmärke De nya områdena förbinds tillsammans med redan etablerade grönytor, idrottsverksamheter och arenor i intressanta och upplevelserika stråk och motionsslingor. Stråken möbleras med attribut såsom spontanidrott, bänkar, infokuber, vegetation, stensättning, vindskydd mm enligt det kvalitetsprogram som gällt sedan Arenastaden började utvecklas. Syftet är att skapa en attraktiv plats för boende i och besökare till Arenastaden. Totalt skulle det kunna byggas ca 400 lägenheter om m2 BTA, gymnasium om 4000 m2 BTA och verksamheter/handel om ca m2. Därtill finns utrymme för kompletterande idrottsarenor för ett antal sporter.

73

74

75

76 ÄRENDE Dnr KS/2013: Maria Elmdahl Arvidsson landskapsarkitekt Tel Kommunstyrelsen Medborgarförslag om att bygga seniorboende på Sjöudden Bakgrund Planeringskontoret har fått ett medborgarförslag om att bygga ett seniorboende på Sjöudden för yttrande. Hanna Gustafsson som skrivit medborgarförslaget föreslår att det på platsen för det gamla vattenverket byggs ett seniorboende som även har vissa hospisplatser. Varje vecka går det att läsa i medier att det inte finns tillräckligt med äldreboende eller seniorboende för våra gamla. Som ett steg i rätt riktning föreslås att Sjöudden som en av Växjös vackraste tomter ska tillfalla de äldre. Underlag till beslut Planeringskontoret arbetar just nu på uppdrag av kommunstyrelsen med att ta fram ett planprogram för Sjöudden vilket omfattar vattenverkstomten och intilliggande landområde. Området är utpekat som utbyggnadsområde för blandad stadsbygd i översiktsplanen för Växjö stad och i planprogrammet prövas förutsättningarna för en blandad stadsbebyggelse med tonvikt på bostäder med inslag av icke störande verksamheter som t.ex. kafé, restaurang och förskola. I dialog med omsorgsförvaltningen har behovet om att bygga ett gruppboende (inte specifikt för äldre) inom planområdet förts fram. Som förslaget till planprogram ser ut just nu så möjliggörs detta, om än inte inom själva vattenverkstomten. Däremot har det hitintills inte funnits något önskemål om placering av ett kommunalt seniorboende inom planområdet. Det finns dock inget som hindrar att det byggs ett seniorboende inom planområdet på privat initiativ. I förslaget till planprogram föreslås den tidigare vattenverkstomten med sitt läge precis intill Helgasjön som Sjöuddens nya besöksmål och nav. Den är värdefull som sjönära offentlig plats och grön miljö med intilliggande verksamheter som kan locka besökare för att på så sätt hjälpa till att stärka kopplingen till resten av Växjö stad. Bostäder bedöms bland annat därför inte vara aktuellt inom en stor del av just vattenverkstomten. Kommunledningsförvaltningen PLANERINGSKONTORET 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil /RedigerareMobilTelefon/ Fax Org.nr Bg E-post maria.e.arvidsson@vaxjo.se

77 ÄRENDE KS/2013: Sammanfattning Ett planprogram för Sjöudden håller på att arbetas fram. Inom området föreslås ett gruppboende med 10 platser på omsorgsförvaltningens initiativ. Det har inte framförts något önskemål om något kommunalt seniorboende. Det finns dock inget som hindrar att det byggs ett seniorboende inom planområdet på privat initiativ. Vattenverkstomten bedöms värdefull som sjönära offentlig plats och grön miljö med intilliggande verksamheter som kan locka besökare för att på så sätt stärka kopplingen till resten av Växjö stad. Bostäder bedöms därför inte vara aktuellt inom just vattenverkstomten men inom planområdet i övrigt. Ove Dahl kommunchef Kristina Thorvaldsson planeringschef 2 (2)

78 ÄRENDE Dnr KS/2014: Ingemar Waldemarsson ekonomichef Tel Kommunstyrelsen Lägesrapport gemensam finansiering Enligt budgetprocessen ska kommunledningsförvaltningen lämna en lägesrapport till kommunstyrelsen angående aktuella skatteprognoser, inkomst- och kostnadsutjämning, statsbidrag mm jämfört med den fastställda budgeten för 2014 och plan för Beräkningarna nedan är gjorda med SKL:s och SCB:s prognoser från december och med en befolkningsökning med personer/år. Beslutade förändringar i utjämningssystemen från och med 2014 ingår också i beräkningarna. Budgetläget har sammantaget förbättrats med 57 mkr 2014, 70 mkr 2015 och 80 mkr Det är samma nivå som ekonomikontoret redovisade på strategisamrådet En förutsättning för beräkningen är att nämnder och styrelser håller sina budgetar. Under perioden är det utlagt effektiviseringskrav på sammanlagt 3,4 %, motsvarande 124 mkr. För åren finns inga anslag för demografi. En prognos för 2017 med enbart löneantaganden, inga demografipengar, inga anslag till ny verksamhet och inga ytterligare effektiviseringskrav indikerar ett resultat på ca 150 mkr. Sammanfattning, mkr. + = förbättrar budgetsaldot Årets resultat, enligt budget Skatteintäkter Kommunalekonomisk utjäm LSS-utjämning Fastighetsavgift Övrigt Årets resultat Årets resultat enligt budget Budget 2014 och 2015 är underbudgeterade med -57 respektive -50 mkr medan det är budgeterat ett mindre överskott 2016, + 6 mkr. I de budgeterade resultaten Kommunledningsförvaltningen EKONOMIKONTORET 1 (6) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil Fax Org.nr Bg E-post Ingemar.Waldemarsson@vaxjo.se

79 ÄRENDE KS/2014: är det utlagt effektiviseringskrav på 74 mkr + 25 mkr + 25 mkr = 124 mkr motsvarande 3,4 procent under perioden. För åren finns inga anslag för demografi utan enbart löneantaganden. 2. Skatteintäkter Årlig procentuell förändring av skatteunderlaget Växjö kommun budget ,7 4,0 2,8 4,3 5,1 21,5 Fastställda uppräkningsfaktorer okt ,9 2,7 SKL:s prognos dec ,0 3,6 2,9 4,6 5,5 22,3 ESV:s prognos dec ,0 3,6 3,2 4,0 4,7 22,1 Regeringens prognos sep ,0 3,9 2,7 4,4 5,2 21,9 Med taxeringsutfallet för inkomståret 2012 och med SKL:s prognos blir skatteintäkterna 9 mkr, 20 mkr och 35 mkr högre respektive år än budget. Med ESV:s prognos blir skatteintäkterna 19 mkr högre än budget 2014, 10 mkr högre 2015 medan 2016 ger 3 mkr lägre än budget. Regeringens prognos skulle ge 12 mkr, 17 mkr och 21 mkr högre skatteintäkter än budget och plan respektive år Nästa skatteprognos från SKL kommer den 14 februari. 3. Kommunalekonomisk utjämning Riksdagen beslutade i november 2013 att införa ett nytt system för kommunalekonomisk utjämning. Lagstiftningen träder i kraft den 1 januari Inkomstutjämningen ändras genom att avgiften sänks för de kommuner som betalar inkomstutjämningsavgift. I kostnadsutjämningen behålls nuvarande delmodeller, men vissa uppdateringar och justeringar görs. Nuvarande strukturbidrag reduceras. Ett särskilt bidrag införs inom ramen för strukturbidraget för att kompensera de kommuner som får lägre intäkter till följd av förändringen i inkomstutjämningen. Ett införandebidrag införs därutöver som begränsar en kommuns bidragsminskning till 250 kronor/invånare och år. Mkr Inkomstutjämning enl. budget Inkomstutjämning, fastställd Strukturbidrag, fastställd Regl.bidrag/avgift enl. budget Regl.bidrag/avgift, fastställd (6)

80 ÄRENDE KS/2014: Mkr Kostnadsutjämning enl. budget Kostnadsutjämning, fastställd Införandebidrag, fastställd Summa förbättring Inkomstutjämning Inkomstutjämningsbidrag ges till kommuner vars skattekraft ligger under 115 procent av medelvärdet för kommunerna. Kommuner med skattekraft över 115 procent betalar en avgift. Växjös beräknade skattekraft är 96,0 %, och kommunen får således ett inkomstutjämningsbidrag. Beslutade förändringar av inkomstutjämningen enligt ovan påverkar inte Växjö kommun. Storleken på bidraget beror dels på kommunens utveckling av skatteunderlaget jämfört med riket, dels på kommunens befolkningsförändring jämfört med riket året innan budgetåret. I budget och plan har kommunen räknat med en befolkningsökning med personer/år och att skatteunderlaget ökar lika med riket. Med SKL:s skatteprognos och senaste befolkningsprognos för riket så uppgår inkomstutjämningsbidraget till 650 mkr, 687 mkr och 735 mkr åren Det är en försämring med 3 mkr för år 2014 jämfört med budget. Blir befolkningsökningen i Växjö 900 personer/år så blir bidraget istället 9 mkr respektive 19 mkr lägre åren 2015 och Befolkningen i Växjö kommun ökade med personer från den 1/ till den 1/ Strukturbidrag Det särskilda bidraget som införs 2014 inom ramen för strukturbidraget för att kompensera de kommuner som får lägre intäkter till följd av förändringen i inkomstutjämningen uppgår till 9 mkr för Växjö. 3.3 Regleringsbidrag/avgift Nettot av inkomstutjämning, kostnadsutjämning och strukturbidrag samt införandebidrag jämförs med de för utjämningsåret anslagna medlen för kommunerna. Om nettobeloppet överstiger anslaget ska en regleringsavgift erläggas. Om nettot uppgår till ett belopp som är mindre än anslaget utgår ett regleringsbidrag. Regleringsbidraget/-avgiften beräknas för kommuner på totalnivå och var för sig som enhetliga belopp i kronor per invånare. 3 (6)

81 ÄRENDE KS/2014: SKL har gjort en bedömning av regleringsposten för åren 2014 till Bedömningen bygger på: - SKL:s skatteunderlagsprognos, som påverkar omslutningen i inkomstutjämningen - Förändringar av anslaget kommunalekonomisk utjämning i budgetpropositionen för Förändringar i utjämningssystemet enligt budgetpropositionen för 2014 Prognos över regleringsbidrag/avgift 2014 till 2017 Kronor per invånare Inkomstutjämning, netto (+) Strukturbidrag (+) Summa inkomster för kommunerna (1) Ramanslag ( ) (Utgift för staten) (2) Differens Regleringspost (2) (1) Ovanstående prognos innebär att regleringsbidraget uppgår till 19,9 mkr 2014, 10,5 mkr För 2016 blir det en avgift på 15,8 mkr. Jämfört med budget och plan är det en förbättring med 3 mkr 2014, 19 mkr 2015 och 17 mkr I regleringsposten ingår den generella avgiften för införandebidraget med 21 mkr 2014, 7 mkr 2015 och 2 mkr Kostnadsutjämning SCB har redovisat definitiva beräkningar av kostnadsutjämningen för bidragsåret Växjös avgift är beräknad och fastställd till 133,4 mkr, en kostnadsökning med 34 mkr jämfört med budget. Nedan redovisas avgift (-) och bidrag (+) för de olika delmodellerna i kostnadsutjämningen för Växjö kommun, mkr: Förskola +17,8 + 2,5 Grundskola + 9,1 + 9,1 Gymnasieskola - 6,9-9,0 Individ- och familjeomsorg + 4,1 +31,2 Barn med utländsk bakgrund + 1,5-2,7 Äldreomsorg - 70,0-53,0 Befolkningsförändringar - 13,9-11,5 Bebyggelsestruktur - 19,8-17,4 Löner - 30,0-11,7 Kollektivtrafik - 25,3-25,9 Summa avgift -133,4-88,5 4 (6)

82 ÄRENDE KS/2014: Införandebidrag I anledning av förändringarna i utjämningssystemet införs från och med 2014 ett särskilt införandebidrag för att begränsa en kommuns bidragsminskning till 250 kronor/invånare och år. Växjö kommun tillhör de större förlorarna och får därmed ett bidrag uppgående till 68 mkr 2014, 32 mkr 2015 och 5 mkr LSS-utjämning SCB har gjort en beräkning av utfallet för LSS-utjämningen Beräkningen presenterades i slutet av december. Beräkningarna för utjämningsåret 2014 baseras på statistik över antalet LSSinsatser 2012, statistik över antalet beslut om personlig assistans 2012 samt genomsnittliga kostnader enligt räkenskapssammandraget för år Vidare ett personalkostnadsindex beräknat på 2012 års förhållanden och kommunvisa uppgifter om folkmängd per den 1 november Växjö erhåller preliminärt 36 mkr i utjämning mot budgeterade 38 mkr, en försämring med 2 mkr. 5. Fastighetsavgift SCB har redovisat slutligt utfall av 2012 års fastighetsavgift och en prognos för 2013 års fastighetsavgift. Prognosen för 2013 är ca 133 mkr. Prognosen för 2014 uppgår till 135 mkr. I budget 2014 och plan har budgeterats intäkter på 133 mkr, 134 mkr och 135 mkr. 6. Övrigt Utfallet av 2013 års löneöversyn och antagandet om löneökningar 2014 och framåt innebär ca 5 mkr i lägre kostnad än budgeterat. Det har även diskuterats om en eventuell återbetalning av inbetald AFA-premie avseende år Styrelsen för AFA har inte fattat något beslut avseende detta ännu. Om det beslutas om återbetalning är det, enligt SKL, praktiskt möjligt att genomföra en sådan tidigast år Detta gäller både kommuner, landsting och Pacta-företagen. 7. Sammanfattning Budget 2014 och 2015 är underbudgeterade med 57 respektive 50 mkr medan det är budgeterat överskott på 6 mkr Budgetläget har förbättrats och nu aktuellt resultat är +/- 0 för 2014, +20 mkr för 2015 och + 86 mkr för Orsaken till 5 (6)

83 ÄRENDE KS/2014: förbättringen är bättre skatteprognoser och bättre utfall för kommunalekonomisk utjämning. Beräkningarna bygger på SKL:s och SCB:s prognoser från december 2013, en befolkningsökning med personer/år samt beslutade förändringar i utjämningssystemen. En förutsättning är också att nämnder och styrelser håller sina budgetar. Under perioden är det utlagt effektiviseringskrav på 3,4 %, motsvarande 124 mkr. För åren finns inga anslag för ny demografi. Anslaget för ekonomiskt bistånd är minskat med 10 mkr från Ove Dahl Kommunchef Ingemar Waldemarsson ekonomichef 6 (6)

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97 ÄRENDE Dnr KS/2013: Ellen Rube Trafikplanerare Tel Kommunstyrelsen Utlösande av option för skolskjuts och Serviceresor Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att tacka ja till Regionförbundets erbjudande att förlänga avtalen med entreprenörer för skolskjuts och Serviceresor (trafikeringsavtal ) från till Bakgrund Regionförbundet södra Småland upphandlade 2011 å kommunernas vägnar skolskjuts och Serviceresor. Avtalet sträcker sig till men innehåller en option om förlängning med ytterligare tre år. Regionförbundet erbjuder nu kommunerna att utlösa optionen som en två års förlängning. Frågan kommer nu eftersom en ny upphandlingsprocess annars behöver startas omgående. Regionförbundet önskar svar senast 12 februari Sammanfattning Regionförbundet rekommenderar en förlängning med två år eftersom de bedömer den som ekonomiskt gynnsam och att den kan klaras utan att överskrida avtalets maxålder för fordonen. Skol- och barnomsorgsförvaltningen anser att det är lämpligt att förlänga avtalen. Beslutet skickas till För verkställande: Regionförbundet Södra Småland at: Clas Carlsson För kännedom Kristina Thorvaldsson Per-Olof Löfberg Ove Dahl Kommunchef Kristina Thorvaldsson Planeringschef TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Trafik- och stadsmiljöavdelningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil /RedigerareMobilTelefon/ Fax Org.nr Bg E-post ellen.rube@vaxjo.se

98

99 ÄRENDE Dnr KS/2008: Anders Franzén utvecklingschef Arenastaden Tel Kommunstyrelsen Redovisning av uppdrag om en idrottshistorisk presentation Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att för närvarande inte gå vidare med byggandet av en anläggning för idrottshistoria eller särskilda idrottsupplevelser Bakgrund Kommunfullmäktige har i 3/2008 uppdragit åt kommunstyrelsen att tillsammans med fritidsnämnden pröva frågan om en idrottshistorisk presentation vid Arenastaden eller på annan lämplig plats. Arbetsutskottet har i 87/2008 uppdragit åt kommunchefen att verkställa uppdraget. Bakgrunden till uppdraget var en motion där det föreslogs att kommunen t.ex. i anslutning till planeringen för Arenastaden skulle kunna skapa museala utrymmen för en särskild idrottshistorisk presentation där samlingar och minnesbilder skulle kunna visas. Samtidigt med detta har Gustav Einarsson på Sweden Sport Academy initierat en idé att bygga anläggning i anslutning till Idrottshuset för att erbjuda idrottsupplevelser av skilda slag till barn- och ungdomar för att ge dem möjlighet pröva på aktivt eller interaktivt olika sporter. Redovisning av uppdraget Idag har varje idrottsförening en mindre samling av historiska objekt och priser i egna montrar eller som tavlor på väggar. För att skapa ett större gemensamt idrottsmuseum krävs stora insatser och långsiktighet så att utställningen kan hållas levande och locka publik. En viktig del måste vara att koppla museum till lokaler där också aktiv idrott eller annan vardaglig verksamhet pågår. Utvecklingen kräver också att det måste vara möjligt att som besökare själv kunna påverka vad man vill uppleva, d.v.s. ha möjlighet spela upp bildsekvenser från olika idrottsliga händelser eller kunna jämföra sin egen förmåga med vad atleter presterat. Den tekniska nivån på utställningen måste vara hög. Bedömningen är att kommunen inte ha de resurser som krävs för att bygga upp ett idrottshistoriskt museum. Det finns privata intressenter som ser möjligheter att koppla samman upplevelsecenter, experimenthus och idrottsmuseum. Kommunen bör avvakta mer konkreta idéer i denna riktning för att kunna ta ställning till en eventuell fråga om lokalisering av anläggning för idrottshistoria och idrottsupplevelser. Ove Dahl kommunchef Anders Franzén utvecklingschef Arenastaden STABEN kommunledningsförvaltningen Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil Fax Org.nr Bg E-post anders.franzen@vaxjo.se 1(1)

100 PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsen Skrivelse om att bussarna på linje 5 och 8 genom Sandsbro ska gå enligt nuvarande sträckning (KS/2013:526) Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att utvärdera linjeomläggningen efter ett år. 2. Kommunstyrelsen ger tekniska nämnden i uppdrag att vidta erforderliga trafiksäkerhetsåtgärder vid Sandsbro skola. Carin Högstedt (V) reserverar sig mot beslutet och lämnar följande skriftliga reservation: Härmed reserverar jag mig å Vänsterpartiets vägnar till förmån för eget förslag att ej förändra linjedragningen av busstrafiken genom Sandsbro för linje 5 och 8. Skälen är många till varför ingen förändring ska göras: Majoritetens beslut innebär en försämring för många genom längre restid. Förändringen innebär högre kostnader genom att varje resa är 700 m till 1 km längre, genom nödvändiga investeringar i nya hållplatser, trafiksäkerhet och övergångsställe. Det blir avsevärt sämre tillgänglighet för boende på och intill Toftagården, som mister sin hållplats. Det blir längre till nya hållplatsen för de boende varav många har funktionsnedsättningar. Nuvarande Hagavik och planerade nya bostadsområdet i Hagavik mister sin väl placerade hållplats. Att det bara skulle vara 100 påstigande under hela 2012, vilket uppges i underlaget, verkar osannolikt eftersom man ser väntande vid hållplatsen ofta enligt min egen iakttagelse. Att köra en slinga och nå så många presumtiva passagerare som möjligt måste vara bästa modellen för service till medborgarna, speciellt som reslängden blir längre och dyrare med den nya linjedragningen. Trafiksäkerhetsmässigt är beslutet olyckligt, då 155 bussar ska passera Sandsbro skola mot dagens 38. Den borgerliga majoriteten har tagit beslut att genomföra linjedragningen och utvärdera om ett år. Det där med utvärderingen är intressant. Först en rejäl investering i hållplatser med mera och sedan en ska vi se om det blev bra om ett år Och om det visar sig att det inte blev så bra? Ska investeringarna skrotas då? Nej, självfallet inte. Utvärderingen fanns med i beslutet för att något lugna kritikerna. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

101 PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsen fortsättning Tyvärr med en rösts övervikt i kommunstyrelsen förlorade tillgängligheten, trafiksäkerheten och service till så många som möjligt. Bakgrund Sträckningen på busslinje 5 och 8 genom Sandsbro kommer att ändras den 2 september. Bussarna börjar då köra Deltavägen-Sandvägen-Munkagårdsvägen- Fyllerydsvägen åt båda hållen istället för att som i dag åt ena hållet gå riksväg 23 och Lenhovdavägen. Carin Högstedt och Carl-Olof Bengtsson har inkommit med en skrivelse där de föreslår kommunstyrelsen omgående besluta att linje 5 och 8 ska gå kvar som idag. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 23 juli redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att de tyngsta skälen till linjeomläggingen i Sandsbro är att man vill förenkla resandet för de som bor på Fyllerydsvägen och Munkagårdsvägen, där det mesta resandet sker och där det bor flest potentiella resenärer. Mer konkret är fördelarna: 1. Boende längs med Fyllerydsvägen/Munkagårdsvägen slipper vänta in reglertid vid Lenhovdavägen. 2. De som bor närmast centrum på Munkagårdsvägen vinner tid på att slippa åka en omväg. Eftersom förlorarna är betydligt färre bedömer kommunledningsförvaltningen att resandet genom denna förändring kommer att öka. Arbetsutskottet har i /2013 föreslagit att: Kommunstyrelsen beslutar att utvärdera linjeomläggningen efter ett år. Kommunstyrelsen ger tekniska nämnden i uppdrag att vidta trafiksäkerhetsåtgärder vid Sandsbro skola. Yrkanden Bo Frank (M) med instämmande av Per Schöldberg (C) och René Jaramillo (KD): 1. Kommunstyrelsen beslutar att utvärdera linjeomläggningen efter ett år. 2. Kommunstyrelsen ger tekniska nämnden i uppdrag att vidta erforderliga trafiksäkerhetsåtgärder vid Sandsbro skola. Carin Högstedt (V) med instämmande av Charlotta Svanberg (S) och Cheryl Jones Fur (MP): Kommunstyrelsen hemställer hos Regionförbundet södra Småland att linjeomläggningen i Sandsbro avbryts och att linje 5 och 8 ska gå kvar som tidigare. Beslutsordning Ordförande Bo Frank ställer yrkandena mot varandra och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar enligt det egna yrkandet. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

102 PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsen fortsättning Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande omröstningsordning: Ja för bifall till Bo Franks yrkande. Nej för bifall till Carin Högstedts yrkande. Omröstningsresultat Kommunstyrelsen beslutar enligt Bo Franks yrkande med 8 röster mot 7 röster för Carin Högstedts yrkande. LEDAMÖTER ERSÄTTARE SOM TJÄNSTGÖR JA NEJ AVSTÅR Charlotta Svanberg (S) Per Schöldberg (C) Anna Tenje (M) Ulf Hedin (M) Anna Hultstein (M) Malin Adell Kind (C) Nils Fransson (FP) René Jaramillo (KD) Gunnar Storbjörk (S) Åsa Karlsson Björkmarker (S) Tony Lundstedt (S) Rose-Marie Holmqvist Carin Högstedt (V) Cheryl Jones Fur (MP) JA JA JA JA JA JA JA NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Bo Frank (M) Justerandes signatur JA Röstningsresultat 8 7 Utdragsbestyrkande

103 PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsen fortsättning Beslutsexpediering Kommunchefen (trafikplaneringschefen) För kännedom Länstrafiken Kronoberg Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

104 PROTOKOLLSUTDRAG Tekniska nämnden Uppdrag att vidta erforderliga trafiksäkerhetsåtgärder vid Sandsbro skola TN/2013:248 Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden beslutar att genomföra följande trafiksäkerhetsåtgärder: 1. Utföra fysiska hastighetsreducerande åtgärder - två busskuddar på Fyllerydsvägen. 2. Säkra korsande skol- och cykelvägar genom att anlägga cykelgrindar på två platser och två informationstavlor lekande barn. 3. Uppmana skolan att väcka frågan kring uppbyggnad av korttidsparkeringsplatser för avlämning och upphämtning av skolbarn. 4. Omplacera vändplats Furumovägen från Fyllerydsvägen till grusplanet på Lenhovdavägen. 5. Busshållsplatsen mittemot Sandsbroskolan, på västra sidan av Fyllerydsvägen, tas bort. Bakgrund Inkommit uppdrag från kommunstyrelsen att vidta säkerhetsåtgärder i samband med kollektivtrafik linjeomläggningen då det kommer fler bussar som passerar Sandsbro skolan (KS ). Samråd har ägt rum med skolans rektor. Flera observationer har genomförts vid olika tidspunkter. Dimensionerande trafiksituation med flesta säkerhetsrisker sker på vardagarna mellan 07:40 och 07:55 då alla skolelever börjar samtidigt. Under den tiden är det bara tre bussar från kollektivtrafiken som passerar skolområde och de uppfattas inte som säkerhetsrisk. I samband med att barnen hämtas och lämnas ökar trafiken avsevärt utanför skolan. Stressade föräldrar som har bråttom skapar rena trafikkaos. Det saknas platser för säker avlämning och upphämtning. Beslutsunderlag Tekniska chefen har redogjort i en skrivelse den 18 november 2013 för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att en förklaring till den dåliga trafikmiljön är att Sandsbro skola inte är byggd för att så många föräldrar lämnar sina barn med bilen. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

105 PROTOKOLLSUTDRAG Tekniska nämnden Fortsättning I samband med trafiksäkerhetsöversynen på Fyllerydsvägen konstanterades att tillfällig vändbusshållplatsen Furumovägen är placerad på trafikfarligt sätt och borde förflytas till lämpligare plats. Den berörda sträckan av Fyllerydsvägen har årsvardagstrafik runt 1300 fordon per dag med 17 procent andel tung trafik med medelhastighet på 36 km/h strax innan skola. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Trafikplaneringschefen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

106 Dnr: 08/0240 Ulrika Gustafsson Kommunerna i Kronobergs län Tel: Personuppgiftsombud - revidering Bakgrund Regionstyrelsen är personuppgiftsansvarig för Regionförbundet södra Småland och sedan 2001 (tidigare kommunförbundet) har länet ett gemensamt personuppgiftsombud vid regionförbundet. Regionstyrelsen beslöt 48/09 att verksamheten som personuppgiftsombud även för medlemmarna bibehålles och finansieras genom medlemsavgift (motsvarar ca 10 %). Verksamheter som tillhör medlemmarna t.ex. bolag eller motsvarande får teckna separata avtal och betala en årlig avgift för nyttjande av tjänsten samt betala en löpande timkostnad för utfört arbete. Nytt personuppgiftsombud från Mot bakgrund av att nuvarande personuppgiftsombud avslutar sin tjänst vid Regionförbundet södra Småland vill regionförbundet meddela att ekonomichef Ulf Petersson är utsett till nytt ombud. Vi vill därför uppmana samtliga kommuner att anmäla detta till Datainspektionen omgående på följande blankett Anmälan/entledigande av personuppgiftsombud ory_id=7. Ni ska under punkten 2 på blanketten fylla i följande uppgifter. Namn: Ulf Petersson, Adress; Regionförbundet södra Småland, Videum Science Park, Växjö, e- post: ulf.petersson@rfss.se; Uppdraget gäller från och den: Under punkten 3 skriver ni Anders Göranson och entledigande från Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

107 Vänligen bekräfta detta brev med en kopia av den ifyllda blanketten från respektive kommun till Med vänlig hälsning och med önskan om en God Jul & ett Gott Nytt År Regionförbundet södra Småland Ulrika Gustafsson Administrativ chef 2 (2)

108 ÄRENDE Dnr KS/2014: Fredrik Pettersson Administratör Tel Samtliga nämnder Nytt personuppgiftsombud för samtliga nämnder i Växjö kommun Varje nämnd i Växjö kommun är personuppgiftsansvarig för de personuppgifter som behandlas vid myndigheten. För att försäkra sig om att man följer personuppgiftslagen (PuL) ska varje myndighet utse ett personuppgiftsombud. Ett personuppgiftsombud är en person som ser till att personuppgifter behandlas på ett korrekt och lagligt sätt inom den egna organisationen. Personuppgiftsombudet kan jämföras med en internrevisor som påpekar fel och brister till den som är personuppgiftsansvarig ( För att underlätta för kommunens myndigheter har vi sedan 2001 avtalat med Regionförbundet södra Småland att hålla en person för detta uppdrag för samtliga nämnder. Dock måste varje nämnd i ett enskilt beslut formellt utse denna person som personuppgiftsansvarig för den egna myndigheten. Den nuvarande personuppgiftsanvariga vid Regionförbundet har nyligen slutat och därmed måste samtliga nämnder i Växjö kommun utse ett nytt ombud. Personen som ska utses är Ulf Petersson. Ni måste således ta detta ärende för beslut i nämnden så fort det är möjligt och sedan anmäla ert beslut till Datainspektionen och Regionförbundet Södra Småland. En beskrivning av hur detta meddelas till Datainspektionen finner ni i den bifogade skrivelse från Regionförbundet daterad Här följer ett exempel på hur nämnden kan formulera sitt beslut: KOMMUNKANSLIET Kommunledningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil /RedigerareMobilTelefon/ Fax Org.nr Bg Hemsida E-post fredrik.pettersson@vaxjo.se

109 ÄRENDE KS/2014: Nämndens beslut 1. Nämnden utser Ulf Petersson, Regionförbundet Södra Småland, Videum Science Park, Växjö till personuppgiftsombud. 2. Uppdraget gäller från och med Beslutet anmäls till Datainspektionen och Regionförbundet Södra Småland. Martin Fransson T.f. Kanslichef 2 (2)

110 PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsen Ny scen i Linnéparken (KS/2013:110) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen ger tekniska nämnden i uppdrag att utifrån de medel som anslagits för stadsmiljö bygga en ny scen för större arrangemang. Reservationer Ledamöterna för socialdemokraterna i kommunstyrelsen reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Anders Mårtensson (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Bakgrund Allsång i Linnéparken har genomförts under 10 år med stor uppskattning i Linnéparken. Det har under åren framkommit synpunkter på scenens utformning och kapacitet för större konsertarrangemang. Genom åren har allsångens popularitet ökat och har under åren besökts av uppskattningsvis människor. En fortsättning kräver att en ny scen byggs för att klara större arrangemang. Beslutsunderlag Kommunchefen redogör i en skrivelse, den 20 februari 2013, för ärendet och lämnar förslag till beslut. Arbetsutskottet har i 113/2013 föreslagit kommunstyrelsen besluta att ge tekniska nämnden i uppdrag att utifrån de medel som anslagits för stadsmiljö bygga en ny scen för större arrangemang. Yrkanden Åsa Karlsson Björkmarker (S) med instämmande av Anders Mårtensson (V): Kommunstyrelsen beslutar att inte använda medel som anslagits för stadsmiljö för scenbygge i Linnéparken. Bo Frank (M): Bifall till arbetsutskottets förslag. Beslutsordning Ordförande Frank ställer yrkandena mot varandra och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar enligt det egna yrkandet. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande omröstningsordning: Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

111 PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsen fortsättning Ja för bifall till arbetsutskottets förslag Nej för bifall till Åsa Karlsson Björkmarkers yrkande. Omröstningsresultat Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag med 8-ja röster mot 7 nej röster för Åsa Karlsson Björkmarkers yrkande. LEDAMÖTER ERSÄTTARE SOM TJÄNSTGÖR JA NEJ AVSTÅR Bo Frank (M) Charlotta Svanberg (S) Per Schöldberg (C) Anna Tenje (M) Ulf Hedin (M) Anna Hultstein (M) Malin Adell Kind (C) Nils Fransson (FP) René Jaramillo (KD) Gunnar Storbjörk (S) Åsa Karlsson Björkmarker (S) Tony Lundstedt (S) Rose-Marie Holmqvist (S) Carin Högstedt (V) Cheryl Jones Fur (MP) JA NEJ JA Gunnar Elm (C) JA Catharina Winberg (M) JA JA JA JA JA NEJ Maria Carlsson (S) NEJ NEJ Abdi Elmi Mohammed (S) NEJ Anders Mårtensson (V) NEJ Carl-Olof Bengtsson (S) NEJ Röstningsresultat 8 7 Beslutsexpediering För åtgärd/verkställighet Tekniska nämnden För kännedom Kommunchefen (planeringschefen) Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

112 ÄRENDE Dnr KS/2013: Kommunstyrelsen Ny scen i Linnéparken Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner omdisponering av tillgängliga medel inom ramen för anslaget till stadsförnyelse för byggnation av ny scen i Linnéparken till en totalkostnad av ca 5,2 miljoner kronor. Bakgrund Kommunstyrelsen har i 82/2013 uppdragit åt tekniska nämnden att utifrån de medel som anslagits för stadsmiljö (stadsförnyelse) bygga en ny scen för större arrangemang. Ärendet Efter förnyad anbudsprövning och reviderad utformning av scenen har fem anbud inkommit. Med lägsta anbud och kringkostnader uppgår totalkostnaden till ca 5,2 miljoner kronor. Kostnaden ryms inom den anslagna budgetramen för stadsförnyelse, dock behöver medlen omdisponeras. Beslutet skickas till Tekniska nämnden Ove Dahl kommunchef Kommunledningsförvaltningen KOMMUNKANSLIET 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil /RedigerareMobilTelefon/ Fax Org.nr Bg E-post marten.westerdahl@vaxjo.se

113

114 ÄRENDE Dnr KS/2014: Mårten Västerdal kanslisekreterare Tel Kommunstyrelsen Inkomstgräns för när arvode till gode män ska belasta enskilda Förslag till beslut Kommunstyrelsen hemställer att överförmyndarnämnden gör en förnyad prövning av frågan om sänkt inkomstgräns för när arvode till gode män ska betalas av huvudmannens egna medel och rekommenderar att gränsen sänks för att på så sätt minska nämndens underskott. Bakgrund Överförmyndarnämnden har under flera år överskridit sin budget och fullmäktige har inte medgivit ytterligare anslag. Kommunstyrelsen har i 234/2013 uppdragit åt nämnden att vidta åtgärder för att nå en budget i balans och att återrapportera dessa åtgärder till kommunstyrelsen. Överförmyndarnämnden har som ett led i att minska budgetunderskottet i 104/2013 behandlat frågan om att sänka inkomstgränsen för när arvoden ska belasta enskilda men beslutat att lämna gränsen oförändrad. Beslutet har skickats till kommunstyrelsen för kännedom. Ärendet Lagen (12 kap 16 3 st föräldrabalken) anger att arvodet till en god man ska betalas av huvudmannens egna medel om dennes inkomster överstiger 2,65 gånger prisbasbeloppet, om inte särskilda skäl talar för annat. Överförmyndarnämnden har beslutat att huvudmannens egna inkomster ska överstiga 3,31 gånger prisbasbeloppet för att huvudmannens egna medel ska tas i anspråk för arvode till god man. Enligt de beräkningar som nämndens ekonom har gjort ger detta merkostnader om kronor för nämnden. Kommunledningsförvaltningen KOMMUNKANSLIET 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil /RedigerareMobilTelefon/ Fax Org.nr Bg E-post marten.westerdahl@vaxjo.se

115 ÄRENDE KS/2014: Med tanke på att kommunstyrelsen uppdragit åt nämnden att vidta åtgärder för att nå en budget i balans och att inga särskilda skäl tycks föreligga för att ha en högre inkomstgräns än den som lagen föreskriver, gör kommunledningsförvaltningen bedömningen att överförmyndarnämnden bör ompröva beslutet att lämna gränsen oförändrad. Beslutet skickas till Överförmyndarnämnden Ove Dahl kommunchef Martin Fransson tf kanslichef 2 (2)

116 ÄRENDE Dnr KS/2010: Agnes Årevall planarkitekt Tel Kommunstyrelsen Samrådsförslag till Planprogram för Norra Öjaby, Växjö kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslås besluta om att godkänna förslaget till planprogram för Norra Öjaby som underlag för samråd under tiden 08 februari mars Bakgrund Kommunstyrelsen gav 2010 kommunchefen i uppdrag att påbörja ett planprogram för Norra Öjaby och att inrymma utbyggnadsområdet i översiktsplanen för Växjö stad. Översiktsplanen vann laga kraft Syftet med planprogrammet är att utreda möjligheterna att bygga bostäder på fastigheten Öjaby 9:4, att utöka verksamhetsmarken längs med Nylandavägen för logistikföretag och för företag som har intresse av att lokalisera sig i anknytning till flygplatsen, samt att hitta avgränsningen för den tätortsnära naturmarken norr om Öjaby. Beskrivning av förslaget Planprogrammet föreslår att cirka 160 bostäder planläggs i områdets östra del. Förslaget innehåller en blandning av boendeformer. En planillustration som visar en möjlig utformning av bostadsområden finns bifogat till planprogrammet. Området kopplas till Öjabyvägen med en infartsväg. Längs Nylandavägen föreslås ett verksamhetsområde med samma utsträckning som finns angett i översiktsplanen. Området planeras framförallt för logistikverksamhet eller annan verksamhet som har fördel i att lokalisera sig i närheten av flygplatsen. Enligt översiktsplanens strukturanalys har området norr om Öjaby potential att bli ett viktigt rekreationsområde i staden. Planprogrammet föreslår att Kommunledningsförvaltningen PLANERINGSKONTORET 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil Fax Org.nr Bg E-post Agnieszka.arevall@vaxjo.se

117 ÄRENDE KS/2010: naturmarken i västra delen av Öjaby 9:4, mellan befintlig bebyggelse och travbannan bevaras för att kunna utvecklas för rekreation och friluftsliv. Konsekvensbeskrivning Sociala konsekvenser Det föreslagna bostadsområdet i Norra Öjaby med ca 160 bostäder gynnar befolkningstillväxten i Växjö. Helgövägen, som idag är ett gång- och cykelstråk, kommer att bli ett centralt rörelsestråk i området, fritt från biltrafik. Att gång- och cykeltrafik prioriteras är positivt för den sociala sammahållningen bland de boende. Mitt i området föreslås ett mindre torg som kan utföra en ny mötesplats för de boende i område och främja det sociala livet. Det nya rörelsestråket kommer att bidra till en ökad tillgänglighet till Helgasjön för allmänheten. Detta skapar möjligheter att ordna spontana aktiviteter och mötesplatser för de som bor och för de som vistas i området. Det nya området bedöms få fler stadsbussresor/invånare än genomsnittet för Växjö stad. Den långa gångvägen ( m) till hållplatsen kommer däremot att upplevas som otrygg för äldre samt föräldrar till tonårsbarn som inte vill att deras barn ska gå långa sträckor från nattbussarna. Ekonomiska konsekvenser Det nya bostadsområdet kommer att innebära att behovet av nya bostäder i Öjaby till viss del tillgodoses och att service och teknisk försörjning stärks i närområdet genom uppförandet av en ny förskola och utbyggnad av VAsystem. Det planerade verksamhetsområdet kommer att innebära måttliga förändringar för stadsdelen och kommer att medföra positiva konsekvenser för näringslivet. Kulturella konsekvenser Den stadsnära landsbygden i Öjaby har höga rekreationsvärden och ska enligt översiktsplanen bevaras. Fornlämningsområdet som finns inom gränserna för planområdet ska bevaras i sin nuvarande miljö. Fornlämningar inom fastigheten 9:4, där bostadsbebyggelse planeras, kommer att bevaras och tillvaratas i utformningen så att de blir en del av områdets karaktär. Ove Dahl Kommunchef Kristina Thorvaldsson Planeringschef 2 (2)

118 Planprogram Norra Öjaby Öjaby 28:1, Öjaby 9:4, Lunnaby 3:8 m.fl. Växjö kommun Programhandling Dnr: KS/2010:340 Samråd tom

119 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Plandata 4 3. Förutsättningar Tidigare ställningstagande Historia och kulturmiljö Naturförhållanden Rekreation och friluftsliv Befintlig bebyggelse Trafik Teknisk försörjning Hälsa och säkerhet Programförslag Bebyggelseområden Grönstruktur Trafik och kommunikationer Teknisk försörjning Genomförandefrågor Konsekvenser och behovsbedömning Konsekvensbeskrivning 36 Sociala konsekvenser 36 Ekonomiska konsekvenser 37 Kulturella konsekvenser Behovsbedömning 37 Bilaga 1. Naturinventering Naturvärden i skogen norr om Öjaby Växjö 2010 Bilaga 2. Landskapsanalys Öjaby Norra 2012 Bilaga 3. Bullerutredning Nylanda verksamhetsområde (Ramboll, 2013) Bilaga 4. Planförslag (del bostadsområde, Sweco, 2013) Bilaga 5. Kollektivtrafik Regionförbundets synpunkter (Regionförbundet Södra Småland, 2013) Projektgrupp Växjö kommun: Annika Johnsson (Miljö- och hälsoskyddskontoret), Monika Maruszczyk (Tekniska förvaltningen, Projektering avd.), Ellen Rube (Tekniska förvaltningen, Trafik- och stadsmiljö avd.), Elisabeth Olsberg, Mats Fridlund (Tekniska förvaltningen, VAavd.), Lars Andersson (Tekniska förvaltningen, Park- och naturavd.) Per Gustafsson (Skol- och barnomsorgsförvaltningen), Pehr Ånelius, Patrik Karlsson (Stadsbyggnadskontoret), Margareta Gustafsson t.o.m. 11/2013, Maria Elmdahl Arvidsson fr.o.m. 12/2013, Agnieszka Årevall och Kristina Thorvaldsson, planeringschef (Planeringskontoret) 2

120 Program Öjaby 28:1 Öjaby 9:4 Lunnaby 3:8 m.fl. Växjö kommun 1. Inledning Bakgrund planprogram Området nordöst om Öjaby villabebyggelse har varit omnämnt som utbyggnadsområde sedan 1980-talet. Utbyggnadsområdet finns med i översiktsplanen för Växjö kommun 1991 och för Växjö stad Myresjöhus (Myresjö Mark AB) förvärvade marken år År 2003 gjordes en detaljplan för ny villabebyggelse vid Ringblomsvägen som uppfördes I översiktsplanen för 2005 ändrades det kvarvarande utbyggnadsområdets användning till naturmark. Myresjöhus ansökte om planläggning av programaktuell mark i mars Kommunstyrelsen gav 2010 kommunchefen i uppdrag att påbörja ett planprogram för Norra Öjaby och att återigen inrymma utbyggnadsområdet i översiktsplanen för Växjö stad. Översiktsplanen vann laga kraft år Sedan 1980-talet har marken öster om flygplatsen varit angivet som utbyggnadsområde för verksamheter i översiktsplanen för Växjö kommun. En utbyggnad av verksamhetsmark vid flygplatsen, Nylanda verksamhetsområde, påbörjades i större skala 1997 med postterminalen (Postiljonen 1) och senare Staples regionala huvudlager (Terminalen 1). En tidigare detaljplan för området från 2004 beskrev kontor och företagshotell. I översiktsplan del Växjö stad 2012 är ett större verksamhetsområde markerat för verksamheter som ser ett attraktionsvärde i den nära förbindelsen till flygplatsen och till riksvägarna. Syfte Syftet med planprogrammet är att utreda möjligheterna att bygga bostäder på fastigheten Öjaby 9:4, att utöka verksamhetsmarken längs med Nylandavägen för logistikföretag och för företag som har intresse av att lokalisera sig i anknytning till flygplatsen, samt att hitta avgränsningen för den tätortsnära naturmarken norr om Öjaby. 3

121 2. Plandata Läge och avgränsning Området ligger norr om villabebyggelsen i Öjaby ungefär 8 km från Växjö centrum. Figur 1. Planområdet (gråmarkerad) - översiktlig karta Området avgränsas i söder av villabebyggelse (bostäderna vid Ringblomsvägen inkluderas i planområdet), i norr av Lunnaby Gård, i öster av Helgasjön och i väster av Nylandavägen. Planområdets utbredning är ca 260 ha. 4

122 3:6 3:7 28:1 Terminalen 1 3:8 15:6 28:1 28:1 1:1 9:4 3:4 9:132 9:131 20:1 9:18 9:128 9:46 9:4 Figur 2. Planområdet - fastighets beteckning Markägoförhållanden Fastigheterna inom planområdet är: Öjaby 28:1, Öjaby 9:4, Öjaby 9:46, Öjaby 9:128, Öjaby 9:18, Öjaby 9:131, Öjaby 9:132, Lunnaby 3:8, Öjaby 15:6, Öjaby 20:1, Lunnaby 3:7, Lunnaby 3:6, Lunnaby 3:4, Terminalen 1, Norrby 1:1 samt fastigheterna vid Ringblomsvägen. Växjö kommun äger Öjaby 28:1 och Öjaby 9:46, Myresjö mark AB äger Öjaby 9:4. Övriga fastigheter ägs av privata markägare. Planområdet sträcker sig över en stor areal och gränsar till många fastigheter. 5

123 3. Förutsättningar 3.1 Tidigare ställningstagande Översiktsplanen Växjö kommuns översiktsplan, del Växjö stad, ska möjliggöra en expansion av Växjö till invånare till år Vid nybyggnationen som sker i sammanhängande stråk längs med sjöar eller längs med kulturlandskap bör allmänhetens tillgång till dessa säkerställas. Den stadsnära landsbygden bör användas på samma sätt som tidigare och jordbruk och odlingslandskap ska prioriteras bland annat för att hålla landskapet öppet. Gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras genom utbyggnad och förbättring av vägnätet. Det ska finnas gröna stråk och kilar som gör det möjligt att ta sig till fots eller med cykel från bostaden eller arbetet till grönområden och sjöar. Områden för rekreation och friluftsliv ska utvecklas. Verksamhetsområden ska placeras i stadens utkant längs med riksvägarna och järnvägarna. Det ska finnas lämpliga avstånd mellan bostäder och verksamheter för att trygga verksamheternas framtida behov och skydda människors hälsa. Flygplatsens verksamhet ska tryggas genom att ta hänsyn till flygplatsens omgivningspåverkan. Växjö är ett regionalt centrum och därmed en nod för arbetskraft, handel och service men även för nöjen, kultur, utbildning och arbetsplatser. Det är viktigt att skapa förutsättningar för näringslivets utveckling. I översiktplanen är ett område norr om Öjaby villabebyggelse markerad som ett utredningsområde där markanvändning inte är bestämd på grund osäkerheten kring riksintressepreciseringen av flygplatsen. Området längs med Nylandavägen är markerat som verksamhetsområde. Övrig mark i planområdet är markerad som naturmark (figur 3). Figur 3. Utsnitt från Översiktsplanen, del Växjö stad (bostäder - gult; utredningsområde - grått; verksamhetsområde - rosa; naturområde - grönt) Grönstrukturprogram Grönstrukturprogrammet för Växjö stad och omland, antaget av kommunstyrelsen , ska stärka och utveckla de gröna stråken i staden. Öjaby saknar gröna stråk genom villabebyggelsen och vid strandremsan. Ett 6

124 framtida grönt stråk bör utvecklas väster om Öjaby villabebyggelse, söder ut mot Räppe och norr ut mot Helgö. Det finns grönområden väster om den planerade bebyggelsen men tydliga sammanhängande stråk saknas eller behöver utvecklas. Det ska vara lätt att ta sig fram i det gröna stråket längs med en sammanhängande gångväg. Den befintliga landsbygdsnära bebyggelsen i Lunnaby, med närliggande betesmarker och odlingsmarker, är redan idag integrerad i Öjaby Norra friluftslivsområdet och det gröna stråket. Kulturhistoriska värden och fornlämningar som är av intresse kan genom skötsel framhävas och integreras i den gröna strukturen. Planprogramområdets avgränsning Figur 4. Utsnitt från Grönstrukturprogram - befintliga och planerade 'gröna stråk' (grön befintligt grönt stråk, gul stråk som föreslås utvecklas, röd förslag på nytt stråk) Strandområden är viktiga som rekreationsområden. De är också viktiga som rörelsestråk för allmänheten och som spridningskorridorer för biologisk mångfald. Det kan vara lämpligt att anordna dagvattenhantering i strandnära låglänta delar. Om avsteg från det överordnade intresset att bevara strandskyddet tas för att utveckla staden ska tillgängligheten bevaras och de biologiska värdena skyddas och stärkas inom strandskyddsområdet. Gällande detaljplaner och pågående planarbete Sedan tidigare finns det en detaljplan för Nylanda verksamhetsområde som omfattar flygplatsen och verksamhetsmark norr och öster om flygplatsen (område P90/22 i figur 5). År 2008 detaljplanelades ett ca 16 ha stort område på andra 7

125 sidan flygplatsen längs med Nylandavägen som verksamhetsmark (område P08/4 i figur 5) där en fastighet, Terminalen 1, är avstyckad. Bostadsbebyggelsen längs med Ringblomsvägen med omkringliggande naturmark detaljplanelades i maj 2001, antogs i byggnadsnämnden i juni 2002 och vann laga kraft i januari 2003 (område P03/6 i figur 5). P90/22 P08/4 P03/6 Figur 5. Gällande detaljplaner inom planområdet Riksintressen Väg 30 och Nylandavägen fram till Växjö flygplats är riksintressen. Riksväg 30 utgör en förbindelse mellan de regionala noderna Jönköping och Växjö. Växjö flygplats blev ett riksintresse år Trafikverket preciserade kriterierna för riksintresset kring flygplatser 2010 och en rapport gällande riksintresset Växjö flygplats sammanställdes år Rapporten klarlägger riksintressets två säkerhetszoner, en inre för den direkta landningssäkerheten och en yttre för att säkerställa nödvändiga luftfartsanläggningar på sikt. Beskrivning av influensområdet för buller från Växjö flygplats finns på sida 26 i planprogrammet. 8

126 Växjö Flygplats riksintressets två säkerhetszoner Nylandavägen Väg 30 Figur 6. Riksintresse - Växjö Flygplats samt väg 30 och Nylandavägen Strandskydd Strandskyddsbestämmelser finns i Miljöbalken kapitel 7 (SFS 1998:808). Runt Helgasjön finns ett utökat skydd med gränsen 200 m upp på land och 100 m ut i vattnet (Länsstyrelsens beslut 1979). Det pågår en utredning där Länsstyrelsen ser över bestämmelserna och om det finns skäl att föra tillbaka gränsen till 100 m in i land (figur 7). Bestämmelserna från 1979 ansåg att skydda de allmänna intressena om tillgängliga strandområden. Allmänheten ska obehindrat ha tillgång till fri passage. Gränsen mellan en tomt och fri passage kan behöva markeras tydligt för att allmänheten ska ha tillgänglighet. Friluftslivet, rekreationsmöjligheter för närliggande bostadsområde och möjligheten att ta sig ner till strandområdet får inte påverkas negativt. Hänsyn ska tas till växt och djurliv så att barriärer för djur inte skapas och så att känslig och orörd natur inte påverkas negativt. Särskilda skäl krävs för att upphäva strandskyddet. Det ska vara ett angeläget allmänt intresse som inte försvårar allmänhetens tillgång till strandområdet eller förändrar livsvillkoren för djur och växter och att intresset även fortsättningsvis är väl avskilt från strandlinjen. Figur 7. Strandskyddsområde 9

127 I detaljplanen för Öjaby 9:4 m.fl. från 2003 (P03/6; se figur 5) har strandskyddet upphävts för några fastigheter på Ringblomsvägen med bedömningen att upphävandet påverkar den biologiska mångfalden endast i liten grad. 3.2 Historia och kulturmiljö Områdets historik Öjaby betyder 'byn innanför öarna' enligt den moderna ortnamnsforskningen. Öar, holmar och vikar (t.ex. Dragåsen) som böljande reser sig längs med åsens sträckning är karakteristiskt för Öjabys strandlinje. Lunnaby betyder 'byn vid lunden' efter en helig offerlund som troligtvis är dagens Rävbacken. Planområdet ligger i skogsområdet mellan Öjaby villabebyggelse och Lunnaby jordbrukslandskap. Öjaby socken består av många äldre byar, förutom Öjaby och Lunnaby även Helgö, Helgevärma, Tunatorp, Nöbble, Lönås, Hågeryd, Trångshult, Prästtorp och Tixatorp. De första boplatserna i Öjaby syns i fornlämningar från stenåldern, bronsåldern och järnåldern. Den första kyrkan uppfördes söder om ursprungsbyn i slutet av 1100-talet på samma plats som den nuvarande kyrkan från 1400-talet står på. Det finns också några gamla gårdar som man kan fortfarande urskilja i bymiljön, t.ex. torpen från talet i kluster längs med de större vägarna. Bergkvara gård lät efter laga skiftet (1864) bygga en utgård, Öjaby herrgård (1880), på sina ägor i Öjaby och nya dagsverkstorp etablerades. Inom planområdet finns backstugorna Fritslund, byggt 1822, Norrby, byggt 1864, Planen, senaste huset byggt 1890, samt Södra lunden, byggt Backstugor byggdes ofta på allmänningar på otjänlig mark, och de hade inget eget jordbruk eller fordran om dagsverken. Öjaby har varit en socken sedan 1500-talet och var en egen landskommun från kommunreformen 1886 fram till år 1952 då den inkorporerades med Bergunda landskommun. Öjaby blev en del av Växjö kommun Kulturlandskapet Odlingslandskapet runt Lunnaby har höga naturvärden. Den stadsnära landsbygden i Öjaby har höga rekreationsvärden och ska enligt översiktsplanen bevaras. Landskapet bör lämnas öppet med agrara näringar. Jordbruk och skogbruk har lämnat stensamlingar efter sig från olika tidsepoker, som stenmurar och stenrösen. Bostadsbebyggelse i Öjaby har tillkommit under flera sekel längs med de gamla landsvägarna och skapat ett tätt bebyggelselandskap. På de ställen som grus har brutits i åsen har det bildats ett kulligt landskap. Alldeles norr om Ringblomsvägen på planområdets södra del låg tidigare en asfaltsindustri och där finns nu en stor grusplan, vilken är nästan helt igenväxt. Fornlämningar Fornlämningar avser bl.a. varaktiga övergivna lämningar efter mänsklig verksamhet under forna tider. Det omfattar även bildningar från ålderdomligt bruk så kallad fossil åkermark. Länsstyrelsen beslutar enligt kulturminneslagen 2 kap. 1 om fornlämningar som kommer i konflikt med byggande. I Öjaby finns det 10

128 enligt RAÄ hällkistor från stenåldern, gravrösen från bronsåldern, gravfält från järnåldern. I planområdet finns det fornlämningsområde med fossil åkermark, Öjaby 116:1 på fastighet 28:1 (se fastighetskarta sida 5). Fornlämningarna utgörs av ett hundratal odlingsrösen med bredden 4-8 m i diameter och 0,2-0,5 m höga. Området är skadat efter stenbrytning, 1800-talets torpodling, skogsavverkning samt efter anläggning av travbanan. Öjaby 38:1 är ett röse från bronsåldern som låg där travbanan ligger idag och bortfördes efter inventering Öjaby 31:1 är en rektangulär stensättning nära Norrby gård, Kyrkstenarna. Enligt en sägen markerar stenarna platsen där Öjabyborna började bygga sin första kyrka. Öjaby 31:2 är en grav markerad med rest sten/block. Öjaby 30:1 är en naturbildning som ej kunnat lokaliseras sedan Öjaby 29:1 är en häll med ett 20-tal älvkvarnsliknande naturbildningar. Idag är hällen överväxt. Öjaby 27:1 är en gravstensättning från bronsåldern/järnåldern, 19 m i diameter, beväxt med ett antal träd. Öjaby 26:1 är ett gravröse från bronsåldern, 15 m i diameter, i skogsområdet norr om villabebyggelsen. Öjaby 114:1 är en hällristning/ skålgropsförekomst på gränsen mellan fastigheterna Öjaby 28:1 och Öjaby 9:4. I norra delen av planområdet, nära Lunnaby, finns Öjaby 124:1, en röseliknande stensättning från bronsåldern/järnåldern. Vid en utredning av marken nordöst och syd om fastighet Terminalen 1 som gjordes 2008, påträffades ett gravfält med brända ben i alla gravar. Fornlämningarna är bortplockade efter undersökning. Öjaby 169 är ett gravfält från stenåldern-järnåldern bestående av 2 stensättningar och 2 rösen söder om fastighet Terminalen 1. Öjaby 171 söder om fastighet Terminalen 1 är en lämning efter framställning av träkol och består av en kolningsgrop omgärdad av en vall. Öjaby 172 öster om fastighet Terminalen 1 finns det fyndplats, övrig kulturhistorisk lämning. Öjaby 170 är en stensättning från bronsåldern-järnåldern med en skålgrops sten i mitten. Öjaby 115:1 och Öjaby 115:2 är hällristningar. Öjaby 25:1 är en granitsten vid Helgövägen med plan ovansida med en gropliknande naturbildning. Stenen var förr känd som Vilestenen, vilket skall betyda att det var en sten att vila sig på. Öjaby 112:1 hällristning från stenåldernbronsåldern uppe på kullen i södra delen av planområdet nedanför Ringblomsvägen, en skålgropsförekomst på ett sprucket block. 11

129 172; 115:2; 115:1; :1 32:1 30:1 29:1 27:1 26:1 116:1 (fossil åkermark) 25:1 (vilesten) 114:1 112:1 Figur 8. Fornlämningar inom planområdet 3.3 Naturförhållanden Landskapsbild Planområdet består i söder och väster av barrskog dominerat av tall. I nordost finns Lunnabys odlingslandskap och ädellövskogar. En landskapsanalys har genomförts av planområdets södra del, fastighet Öjaby 9:4; och del av fastighet 28:1 (se bilaga 1 och bilaga 2). Öjabyåsen som sträcker sig i nord-sydlig riktning har distinkta och karaktäristiska landformer. Terrängen i södra delen av planområdet (i åsens förlängning) är kuperad, och det finns stora stenblock i gruppformationer. Genom planområdet går den gamla vägförbindelsen mellan Öjaby by och Lunnaby by i nordsydlig riktning (Helgövägen). Grusvägen är ett viktigt gång- och cykelstråk (se bilaga 2). 12

130 Figur 9. Landskapsanalys för del av planområdet 13

131 Geologi De översiktliga geotekniska undersökningar som är gjorda i området är följande: 1977 genom borrplan med sektioner och siktdiagram, 1974 genom borrning (BorrId E29), 1973 genom flygbildstolkning och uppföljning i fält, 1972 genom flygbildstolkning och sticksondering, 1961 genom borrplan och profiler. Geotekniska undersökningar har gjorts på en stor del av fastigheterna inom planområdet. Berggrunden består av Smålandsporfyr och Smålandsgranit. Jordarter inom planområdet är följande: isälvssediment, normalblockig grusig sandig morän och normalblockig sandig moig morän. På några ställen vid strandområdet finns kärrmark. På Karlsudd finns tallmossar. Det finns en tallmosse söder om Ringblomsvägen och norr om den finns en svårbebyggd kärrmark. Figur 10. Geotekniska undersökningar Figur 11. Planområde jordarter 14

132 Isälvssedimenten med grusåsens kröning i mitten medför hög sårbarhet i grundvattnet för stora delar av planområdet. Figur 12. Sårbarhet i grundvatten Mark och vegetation Planområdet Norra Öjaby är ett varierat naturområde med skog och öppet kulturlandskap intill Helgasjön där det finns grusvägar och gångstigar. I sydost i grusåsens förlängning med sina böljande landformer finns den småkuperade skogen med gles och relativt opåverkad tallskog. Det finns områden med stora stenblock och berg i dagen. En värdefull sumpskog finns på fastighet Öjaby 9:4/Lunnaby 3:8 i närheten av torpet Planen (se fastighetskarta s.5). Strandzonen Figur 13. Naturinventering 2010 (för kartbeskrivning se bilaga 1) 15

133 i söder är låglänt vid strandkanten med en tydlig höjning in mot land. Innan Karlsudd finns en värdefull sumpskog ut mot sjön. Det finns mer flacka områden mitt på fastighet Öjaby 9:4 med kalhyggen. Norr om Ringblomsvägen finns en våtmark i en hålighet som bildats efter grustaget. I sydväst finns en sänka med lövskog där en mindre bäck rinner. Området har höga naturvärden och har potential att utvecklas. Skogsområdet norr om sänkan på fastighet 28:1 är ett flackt och torrt område utan högra naturvärden. Större den av området är ett hygge med lövsly. Vid Öjabyvägen finns ett värdefullt område med ekar. På västra sidan av travbanan finns ett område med lägre naturvärden bestående av lövsly och ett område med mer blandskog. Ett stort område öster om travbanan har en flerskiktad värdefull tallskog. Längre öster ut mot grusvägen finns en värdefull flerskiktad och fuktig blandskog med mycket björk där även sumpskogspartier förekommer. Norr om torpet Fritslund finns en mycket värdefull ädellövskog, med lämningar från tidigare ängar och längre norr ut en mycket fin rekreationsskog med ekdominans. Väster om ädellövskogen, norr om fastigheten Terminalen 1 (Staples) finns ett stort produktionsskogsområde med hygge utan höga naturvärden. Det består av äldre kvarlämnade tallar och ung lövskog. På andra sidan Nylandavägen i norra delen av planområdet finns områden utan höga naturvärden och områden med varierad skog. Närmast flygplatsfältet norr om Nylandavägen finns ett område med varierad barrskog som har högre naturvärde. Kring Lunnaby gård finns mycket höga naturvärden, ädellövskog med bokdominans och blomrika öppna ängsmarker med stora ekar. Se vidare kartor och beskrivning av marken i bilaga Landskapsanalys Öjaby Norra 2012, Naturvärden i skogen norr om Öjaby Växjö Flora och fauna Norra Öjaby är ett kärnområde för biologisk mångfald. Biologisk mångfald som begrepp omfattar variationsrikedom inom arter, inom ekosystem och för olika organismer. För att bevara den biologiska mångfalden bör värdefulla naturmiljöer bevaras och skyddas. I södra delen av planområdet finns en värdefull och flerskiktad tallskog som används i stor omfattning för promenader. Fältvegetationen domineras av blåbär. På södra delen av Karlsudd finns ett värdefullt område för fågelliv. Det är viktigt att det inte går ett grönstråk ut på Karlsudd som kan störa häckande fåglar, framförallt rovfåglar. Det ovala området söder om travbanan har en hög artrikedom i fältvegetationen och bland insekter och marken skulle kunna utvecklas med speciell skötsel, t.ex. bränning. I Lunnaby finns högsta biologiska och landskapsmässiga värden. Det finns en stor artrikedom i de blomrika markerna och på odlingsmarkerna betar kor och hästar. En mer utförlig artbeskrivning finns i naturinventeringarna (bilaga 1 och 2), Naturvärden i skogen norr om Öjaby Växjö 2010 och Landskapsanalys Öjaby Norra

134 Figur 14. Strandområde Figur 15. Sumpskog Figur 16. Kalhygge Figur 17. Koja i kuperad miljö Figur 18. Äldre fritidsbebyggelse Figur 19. Ringblomsvägen bostadsbebyggelse mot Öjabyskogen Figur 20. Helgövägen Figur 21. Skog norr om flygplatsen 17

135 Vattendelare och avrinningsområden Hela planområdet ligger inom samma avrinningsområde och vatten rinner nerströms mot recipienten Helgasjön. Vattendelaren går längs med flygplatsens rullbana och vidare söder ut och norr ut. Miljökvalitetsnormer Helgasjöns ekologiska status är måttlig och dess kemiska status är god. Det har inte uppmäts några dåliga värden för luft. 3.4 Rekreation och friluftsliv Tillgänglighet Öjabyskogen är 100 ha stor, men är i dagsläget inte planerat som ett friluftsområde och tillgängligheten behöver öka för att fler ska få tillgång till området. Grönstrukturprogrammet föreslår åtgärder såsom gallring av skog, iordningställande av stigar och stopp längs med stigar, en tydlig entré till naturområdet, samt aktiviteter för barn, till exempel sagostigar. Kultur- och fritidsförvaltningen har anordnat en promenadväg bredvid travbanan under hösten Tekniska förvaltningen har gallrat skogen i sänkan intill villabebyggelsen. Grönstrukturprogrammet pekar på vikten av ökad tillgänglighet väster om Öjaby längs med det stadsnära odlingslandskapet. Under hösten 2012 och våren 2013 så anlagd jordbruksgymnasiet i samarbete med kommunen en gångväg längs med travbanan på den västra sidan. Det kan ses som en första del av det längre grönstråket som planeras väster om Öjaby och vidare upp mot Helgö. I grönstrukturprogrammet föreslås också att ett grönstråk ska skapas väster om den planerade bostadsbebyggelsen. Användbarhet Det finns höga upplevelsevärden inom planområdet och en stor del av området används till friluftsliv och rekreation. Det finns ett nät av upptrampade stigar i den värdefulla tallskogen som går från villabebyggelsen till området öster om travbanan. Skolor och föreningar använder området till lek och i undervisning. Särskilt värdefullt är det småkuperade området med stora stenblock väster om grusvägen i södra planområdet. Längre norr ut i ädellövskogen finns fina rekreationsmöjligheter med promenadstigar. Det finns en aktiv scoutkår som använder marken och sjön för aktiviteter. Scoutstugan ligger vid grusvägen halvvägs upp mot Lunnaby gård. Den aktiva hembygdsföreningen har sin hembygdsgård i ett torp i skogskanten mot villabebyggelsen invid Öjabyvägen. De anordnar bland annat slåtterdagar för att hålla torpets marker öppna. 3.5 Befintlig bebyggelse Bostadsbebyggelse Det bor invånare i Öjaby och i staden (statistik 2012). I området finns det: 156 hyresrätter, 52 bostadsrätter och 648 äganderätter. 18

136 Bebyggelsen i Öjaby har utvecklats längs med bygatorna i flera sekler. Den äldre bebyggelsesammansättningen med gården och ägor kan fortfarande märkas. Genom åren har samhällets förtätats och byggts ut till en tätt sammanhållen bebyggelsestruktur. Fritidshusbebyggelse i Öjaby tillkom längs med stränder under folkhemstidens era på tal. På och 60-tal byggdes de första större villabebyggelse områdena. Intill planområdet finns villaområden från och 1970-talet. På och 1990-talet uppfördes det några flerfamiljshus. På och 2000-talet tillkom mycket av den permanenta bebyggelsen på de tidigare fritidshustomterna längs med stranden, på t.ex. Hagudden och Dragåsen. Den nya villabebyggelsen längs med den böjda Ringblomsvägen byggdes mellan I dagsläget förekommer även ytterligare förtätningar i samhället med småhusbebyggelse och radhus. I planområdet finns några torp som fortfarande fungerar som fritidsbebyggelse/ föreningslokal och en fritidshusfastighet som blivit permanentboende. Öjaby Hembygdsgård är ett kulturhistoriskt värdefullt torp som ligger inom planområdet intill Öjabyvägen och villabebyggelsen. Hembygdsföreningen arrenderar fastigheten av Växjö kommun. Öjaby scoutkår har en stuga vid Fritslund. Det finns en mindre hästgård utan boningshus intill travbanan. Ett kompletterande markområde arrenderas intill hästgården. Väster av travbanan ligger torpet Norrby på en större fastighet. Offentlig och kommersiell service Det finns inte några matbutiker i Öjaby. Det finns många olika verksamheter i Öjaby, några exempel är Öjaby Herrgård med restaurang och logi, Munges Bageri och Café, Öjaby Elteknik, Öjaby VVS-service och Öjaby kontorsservice AB. Köpcentrumet Samarkand ligger 6 km från planområdet med ett rikt utbud av affärer och en stor livsmedelsaffär. Även I11 området med bland annat byggvaruhus, elektronikaffärer och en stor livsmedelsaffär finns 6 km bort. I den strategiska planen för stadens utveckling utgör Samarkand och Arenastadsområdet en av noderna i staden. Det finns aktiva föreningar i planområdet. Öjaby hembygdsförening med hembygdsgården beläget i ett torp norr om villabebyggelsen har en aktiv kalender och har gett ut många böcker om socken. Öjaby scoutkår använder mark och vatten runt omkring Fritslund. Naturskyddsföreningen organiserar undervisning (Öjaby skolskog) i den kuperade delen av tallskogen i södra delen av planområdet. Öjaby kyrka med församlingshem har flera olika aktiviteter. Det planerade bostadsområdet tillhör upptagningsområde för vårdcentral Strandbjörket. En ny vårdcentral planeras i den första etappen av Bäckaslövsområdet vid Södra järnvägsgatan/söderleden. Skola och förskola Förskolorna i Öjaby är Lindö förskola, Öjaby förskola och Vårbacka förskola. Öjaby skola har förskoleklass, grundskola 1-6 och fritidshem och ligger på Öjabyvägen, dryg 1 km från det tilltänkta bostadsområdet. Högstadieskolan Bergundaskolan ligger ca 5 kilometer från planområdet. En ny skola och förskola för 900 elever planeras i Bredvik, intill Bergundaskolan och kommer att ersätta den senare. 19

137 Planerat bostadsområde Väjxö fria fordonsgymnasium Vårbacka förskola Lindö förskola Öjaby förskola Öjaby skola Figur 22. Skolor och förskolor i Öjaby 3.6 Trafik Gång- och cykelvägar Det finns bra gång- och cykelvägar i planområdet. Helgövägen, en grusväg som går norrut mot Lunnaby. Det kommunala huvudcykeltrafiknätet går på Öjabyvägen fram till Växjö flygplats. Markerad cykelväg finns på Öjaby vägen från Lunnaby vägen, till Bergkvara och vidare in till staden. På villagatorna i Öjaby råder blandad trafik. Kollektivtrafik Länstrafikens stadslinjebuss 4 går mellan Öjaby och Högstorp. Ändhållplatsen i Öjaby ligger strax söder om planområdet på Lunnabyvägen. Biltrafik Öjabyvägen är den stora genomfartsvägen i Öjaby. Öjabyvägen, Helgövägen och Nylandavägen är gemensamhetsanläggningar norr om bebyggelsen i Öjaby och norr ut mot Helgö. Hela Öjabyvägen sköts i kommunal regi. En del av Nylandavägen är vägservitut för Helgö-Lunnaby vägsamfällighet. Inom planområdet på fastighet Öjaby 9:4 finns ett vägservitut från Helgövägen och en båtplats vid Planaviken till förmån för Öjaby 9:128. Tunga transporter Riksvägarna, det regionala stråket längs med väg 30 och det interregionala stråket längs med väg 25 är transportleder för farligt gods. Nylandavägen är ett riksintresse fram till flygplatsen. Flyg Flygplatsen norr om Öjaby byggdes i början av 70-talet och invigdes år Tidigare fungerade Uråsa militärflygplats som regionens civila flygfält för linjeflyget. När inrikesflyget ökade under 1960-talet påbörjades planerna på att förlägga en ny flygplats norr om Öjaby. Det har ända sedan flygplatsens tillkomst 20

138 funnits planer på att förlägga lämplig verksamhetsmark i anslutning till flygplatsen. Flygplatsen är idag en internationell flygplats med avgångar till Stockholm-Arlanda och Stockholm-Bromma samt till ca 10 stycken utrikesdestinationer. Varje dag landar ungefär 10 flygplan, sammanlagt cirka flygplan per vecka. Växjö Småland Airport har planer på att utveckla sin verksamhet om det skulle uppstå möjligheter. Det finns inte några fastlagda planer i dagsläget och det är svårt att förutsäga när en utveckling är möjlig eller hur omfattande utvecklingen kommer att bli framöver. Riksintressepreciseringen från 2012 innehåller två olika scenarion för de närmaste åren. Första scenariot omfattar samma destinationer som nu men med en trafikökning på 51 %. Det andra scenariot utgår från ett ökat antal destinationer och en ökning av trafikmängden. 3.7 Teknisk försörjning Vatten och spillvatten Från fastigheterna runt Ringblomsvägen går ledningar genom Korkamossen och längs med Lunnabyvägen vidare genom Öjaby. En pump för spillvatten vid Hagudden anlades 2004 och därifrån går en tryckledning. Tryckledningen från Haguddevägen till Ringblomsvägen är nedgrävd med ledningsrätt. Inom fastigheten Öjaby 9:4 var den nya bebyggelsen planeras finns inga ledningar i dagsläget. Det finns ett servitut för vatten- och avloppsledningar till förmån för fastighet Öjaby 1:128. Ledningsrätt finns längs med Härlövsvägen och Nylandavägen mellan Öjaby och Helgö. VA-utredningen (2012) för den planerade bostadsbebyggelsen på fastighet Öjaby 9:4 visar att självfall är möjligt i stort sett i hela området förutom i den nordöstra delen av fastigheten. Pumpstationen bredvid Hagudden har kapacitet att ta emot spillvattnet från den planerade bebyggelsen efter mindre ombyggnation. Enligt de VA-utredningar som gjorts 2013 behöver huvudledningsnätet förstärkas och en ombyggnation av befintlig pumpstation i norra Öjaby är nödvändig eftersom det befintliga ledningsnätet inte klarar av ytterligare belastning. Vattenledningar finns till flygplatsen och till fastighet Terminalen 1. Spillvattenledningar går längs med Öjabyvägen, öster om Hembygdsgården, längs med Bergängsvägen, till pumpstation Bolet och sedan vidare längs med Öjabyvägen söder ut. Befintliga spill- och vattenledningar till verksamhetsområdet i norr behöver eventuellt förstärkas för att klara av den ökade belastningen. 21

139 Figur 23. Servitut 22

140 Dagvatten I dagsläget samlas dagvatten från Ringblomsvägen i Krokamossen Öjaby 9:46 och från villabebyggelsen i sänkan på fastighet Öjaby 28:1. Figur 24. Dagvatten Avfall och återvinning Återvinningsstation finns på Öjabyvägen vid badplatsen och vid Runvägen mot Räppe. Grovavfall, trädgårdsavfall och farligt avfall m.m. lämnas närmast på Häringstorp återvinningscentral. Fjärrvärme/Fjärrkyla Fjärrvärme finns framdraget till Syrenvägen och Videvägen väster om Ringblomsvägens bebyggelseområde. Kapaciteten på de här ledningarna är lågt dimensionerade (dimensionen 28 mm, 35 mm). Det finns ingen fjärrvärme framdragen till Ringblomsvägen. Fjärrvärme är framdraget längs med Öjabyvägen fram till flygplatsen och till Terminalen 1. Ledningen har högre dimension (100 23

141 mm) och har kapacitet kvar till ca 100 villor. I ett senare skede måste en förstärkning av ledningarna längs med Storgatan göras för att trygga kapaciteten framöver för den delen av fjärrvärmenätet som går till Bergsnäs, Räppe, Bredvik och Öjaby. El/Tele Från kraftledningsstationen på Lunnabyvägen går högspänningsledningar i Ringblomsvägen till omfördelningsstationen på vändplatsen och där ifrån lågspänningsledningar. Lågspänningsledning går även längs med strandkanten till fritidsfastigheterna på Öjaby 9:4. Högspänningsledning går längs med Nylandavägen vidare till Helgö. Flygplatsen har två master, varav en används för radiokommunikation invid stationsbygganden. En mast med antenn för datatrafik finns vid flygplasten, öster om Nylandavägen vid fastighet Norrby 1:1. Figur 25. Högspänningsledning Figur 26. Master 24

142 3.8 Hälsa och säkerhet Förorenad mark Miljöfarlig verksamhet utgörs av verksamheter som kan orsaka utsläpp till mark, vatten eller luft, som hanterar kemikalier eller avfall eller som kan störa omgivningen genom t.ex. buller eller fukt. Miljöfarlig verksamhet regleras i miljöbalken, 9 kapitlet. Strax norr om Ringblomsväg villabebyggelsen, vid grustäkten i Öjabyskogen har asfaltsverk funnits. Verksamheten var i drift under och 60-talet och lades ner Det bedöms vara stor till måttlig känslighet för mark och grundvatten och spridningsrisken bedöms vara stor då verksamheten legat på en grusås. Norr om fastighet Terminalen 1, vid flygplatsen, har en skjutbana bedrivits i ringa omfattning. Det bedöms finnas stora mängder bly i skjutvallen. Känslighet för mark och dess skyddsvärde samt spridningsförutsättningar bedöms vara måttliga. De båda förorenade Radon Längs med grusåsens utbredning går ett bälte utmarkerat som ett högriskområde för markradon. Grusåsar är mer genomsläppliga och därför bör halten kontrolleras så att bostadshusen får radonskydd. Riktlinjerna säger att bostäder bör placeras och utformas så att de inte påverkas av markradon. markerna är inventerade (nr och nr ) och har bedömts vara riskklass 3. Flygplatsen har hanterat stora mängder flygplans- och fordonsbränsle sedan verksamheten startade Spridningsrisken är stor på norra banområdet och måttlig vid terminalbyggnaden. Markkänsligheten bedöms vara måttlig. Områdets bedöms vara i riskklass 3. Figur 27. Förorenad mark Figur 28. Markradon 25

143 Buller Flygplatsens bullernivåer för flygplanens landning och uppstigning har beräknats i en bullerutredning utförd av WSP Akustik Influensområdet enligt riksintressepreciseringen går vid 70 dba markerat i blått på kartan nedan. Området för den planerade bostadsbebyggelsen ligger utanför influensområdet. Bullerberäkningarna för Växjö flygplats är utförda av WSP Akustik 2012 och visar ISO-linjer för riktvärdena 55 dba och 70 dba. Flygplatsens markverksamhet och Nylanda verksamhetsområde undersöktes i en bullerutredning inom planprogrammet som utfördes av Ramböll Sverige AB (bilaga 3). Figur 29. Flygbuller 55 dba och 70 dba (influensområde) 55 dba 70 dba Planområde 70 dba 55 dba Planområdets gräns (svart linje) Figur 30. Flygbuller 55 dba och 70 dba (influensområde och planområde) 26

144 Miljöfarlig verksamhet Växjö flygplats strax utanför planområdet är en miljöfarlig verksamhet pga. flygplanens utsläpp i luften och dess upphov till buller samt verksamhet på marken. Motorkörning av flygplan för varmkörning och motorkontroll orsakar också utsläpp och buller. Verksamheten innefattar bränslehantering och kemikaliehantering för t.ex. avisning av flygplan, tvätt av flygplan, halkbekämpning och rening av rullbanan. Brandövningsplats Småland Airport har en övningsplats för brandövningar ca 150 m från fastighetsgränsen/staketet. Det arrangeras två övningar per år. Bränslet i övningarna är flygbränsle jeta1 som är en typ av flygfotogen. Den rökutvecklingen som sker är begränsad då den inte får störa flygtrafiken. Småland Airport håller på att upprätta en åtgärdsplan för släckvattnet från brandövningarna. Figur 31. Flygplatsens brandövningsplats Farligt gods Riksvägarna är transportleder för farligt gods. Översvämningsrisk Översvämningar kan uppstå på grund av begränsad kapacitet på ledningsnätet och när det regnar häftigt under kort tid. Öjaby har ett underdimensionerat ledningsnät som har hög översvämningsrisk på vissa platser. I planområdet finns det översvämningsrisk längs med en stor del av Helgasjöns strand, det gäller Mellanmaden, Hagudden, Pellaviken, Kråkholmen, lågområdet på Karlsudd och Bolängsviken. 27

145 4. Programförslag Figur 32. Norra Öjaby - Planförslag 28

146 4.1 Bebyggelseområden Bostäder Enligt ÖP (Del Växjö stad) är den västra delen av utredningsområde (väster om fastigheten 9:4) inte lämpligt för bostadsbebyggelse på grund av flygbuller (en röd linje på illustration 33). Planförslaget ger stora möjligheter att anpassa kommande byggnationen efter terrängen. Särskild den planerade bostadsbebyggelsen i östra delen, vilkas tomtmarkgränser ska utgöra en ny strandskyddsgräns, bör anpassas till naturens befintliga förutsättningar. Den planerade bebyggelsen avses att bestå av ca 160 bostäder. Förslaget innehåller en blandning av boendeformer. Den föreslagna bebyggelsen håller sig huvudsakligen inom fastighetsgränsen 9:4 förutom västra delen som utökas något väster ut på kommunal mark. Figur 33. Planförslag - del bostäder På den mindre fastigheten (Öjaby 9:4, planområdets södra del) på höjden norr om Lunnabyvägen föreslås terränghus som sträcker sig tvärs höjdkurvorna. En naturvårdsplan med bland annat gallring bör göras. Området ansluts via både Lunnabyvägen och Rönnvägen. 29

147 En kompletterande geoteknisk undersökning bör göras av marken som ska bebyggas. En mätning av markradon bör utföras och om det framkommer att det finns höga värden ska de husen byggas med en radonsäker grundläggning. En illustrations planförslag som visar en möjlig utformning av bostadsområden på planområdet har utförts av SWECO (2013), och finns bifogat som bilaga 4 till detta planprogram. Skola och förskola Antal förskoleplatser och skolplatser i Öjaby kommer att behöva utökas. Planförslaget innebär att ca 40 förskoleplatser tillkommer i Öjaby, ca 56 skolplatser för F-6 för Öjaby skola samt ca 24 skolplatser för 7-9 i Bergundaskolan. Avståndet till Öjabyskolan är ca 1,7 km från den mest avlägsna delen av bostadsområdet och till Bergundaskolan ca 5 km. En ny förskola föreslås inom det kommande bebyggelseområdet i västra delen. Verksamhetsområde Den utmarkerade verksamhetsmarken i översiktsplanen (se figur 3) vid Nylandavägen, ca 54 ha, har samma utsträckning i detta planförslag. Närheten till flygplatsen gör området attraktivt för etablering. Enligt beskrivningen är området inte lämpligt för etablering av miljöfarlig verksamhet. Området planeras framförallt för logistikverksamhet eller annan verksamhet som har fördel i att lokaliseras sig i närheten av flygplatsen. Norr om flygplatsen är det föreslaget att placera en mindre del av verksamhetsmarken innanför riksintresset för Växjö flygplatsen för att få ett mer sammanhållet verksamhetsområde och utnyttja vägen mer effektivt. Bullerutredning Bullerutredningen avser bullernivåer vid det planerade bostadsområdet från en översiktlig simulering av det tilltänkta verksamhetsområdet och från flygplatsens befintliga markverksamhet. Utredningen visar att bullernivåerna inte överstiger 55 dba dagtid och att maxivärde inte överstiger 55 dba. Flygplatsens markverksamhet överstiger 40 dba på natten och det kommer att krävas vissa åtgärder. Det är viktigt att verksamheternas lastningsportar riktas bort från den planerade bostadsbebyggelsen i Öjaby. 4.2 Grönstruktur Biologiska och kulturella värden Ett grönområde från Helgövägen i nordvästlig riktning genom fastigheten 9:4 upp mot travbanan har hög bevarande värde och ska sparas. Även den värdefulla sumpskogen i sänkan på den norra delen av fastigheten 9:4 ska undantas från bebyggelse. I grönstrukturprogrammet är området utpekat som ett större naturoch kulturområde som ska utvecklas för rekreation och friluftsliv. Helgövägen är utsatt som ett grönt stråk i programmet. Det finns förslag att utveckla kopplingen Helgövägen mellan Öjaby, Helgö och över sundet till Kronobergs halvö med en gång- och cykelväg. 30

148 Befintliga fornlämningar (se figur 34) på platsen måste säkras och det nya området ska planläggas så att de kan inkluderas i de nya gröna stråken. Strandområdet ska vårdas för att bevara den fria passagen för djur och växter. Det är viktigt att den nya strandskyddslinjen i öster av planerade bebyggelsen anpassas till naturens befintliga förutsättningar. Figur 34. Fornlämningar inom planerade bostadsbebyggelse Det finns ett känsligt fågelliv på Karlsudd och därför bör grönstråket inte ledas ut dit. Fritid och rekreation Naturmarken i skogarna norr om Öjaby lämnas som naturmark för friluftsliv, rekreation, motion och naturvård. Enligt översiktsplanens strukturanalys har området norr om Öjaby potential att bli ett viktigt rekreationsområde i staden. Från Helgövägen upp mot travbanan finns ett småkuperat och blockigt område som är värdefullt för rekreation och friluftsliv och används flitigt av framförallt 31

149 barn för både lek och undervisning (A). Öjabyåsen och det karakteristiska landskapet kring den sparas och utvecklas till ett attraktivt rekreationsområde i öst-västlig riktning genom den föreslagna bostadsbebyggelsen. Två gröna stråk med gångvägar föreslås finna i den planerade bostadsbebyggelsen som kopplingar mellan Helgövägen och mötesplatserna vid sjön (B1, B2). Den grusade Helgövägen föreslås bli gång- och cykelväg och utgör en del av grönstrukturstråket mot Helgö för att tillgängliggöra det rörliga friluftslivet (C). Stigen längs med stranden nedanför bostadsbebyggelsen föreslås utveckla till en mer tillgänglig och attraktivt område för boende och besökare i Öjaby (D). Landskapet på höjden i det minsta planerat bostadsområdet intill Lunnabyvägen föreslås lämna opåverkat så långt som det är möjligt (E). Kalhygget på fastighet Öjaby 28:1 norr om villabebyggelsen lämnas som naturmark, i första hand på grund av ljudnivåerna från flyget men även på grund av behovet av reservmark för framtida klimatpåverkan och dagvattenhantering (F). Grönstrukturprogram föreslår ett nytt grönt stråk i väster av planerade bostadsbebyggelsen. C B1 A B2 D F E Figur 35. Grönstruktur inom planområde 32