Nordiska Afrikainstitutet Årsredovisning (76)

Transkript

1

2 Nordiska Afrikainstitutet Årsredovisning (76)

3 Table of contents INLEDNING... 4 FORSKNING... 7 Mål och resultat i NAIs forskningskluster och program Landsbygdens förändring, resurser och ägande Städers dynamik Konflikt, säkerhet och demokratisering Afrikas internationella kontaktytor handel, mobilitet och samarbete Sida-finansierad forskning Institutets konferens-, föreläsnings- och stipendieverksamhet KOMMUNIKATION BIBLIOTEK EXTERNFINANSIERING KOMPETENSUTVECKLING OCH EFFEKTIVISERINGAR FÖRDELNING AV INTÄKTER PER VERKSAMHETSOMRÅDE FÖRDELNING AV KOSTNADER PER VERKSAMHETSOMRÅDE RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING ANSLAGSREDOVISNING TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER Nordiska Afrikainstitutet Årsredovisning (76)

4 INLEDNING 2013 var ett exceptionellt och intensivt år för Nordiska Afrikainstitutet. Statskontoret fick uppdraget att utföra en extern översyn av institutet efter ett beslut fattat av svenska utrikesdepartementet i juni 2012 (med påföljande tilläggsbeslut i december 2012). Översynens huvudsakliga målsättning var att analysera institutets organisationsform och funktion. Statskontorets presenterade sina resultat i en rapport den 18 mars 2013 och därpå följde ett remissförfarande av rapportens slutsatser i Sverige. Rapportens rekommendationer diskuterades flitigt bland olika svenska och nordiska intressenter men inget formellt beslut om institutets framtid fattades innan årsslutet. Institutet och dess personal fortsatte under tiden att arbeta vidare i enlighet med myndighetens instruktion. Utifrån interna diskussioner och lärdomar har dock en del förändringar och idéer gradvis introducerats under året. Exempelvis har institutets verksamhetsplan för 2014 för första gången utarbetats i ett så kallat resultatbaserat format. Beslut fattades därtill under 2013 om att fokusera specifikt på tre huvudteman för aktiviteter under Uppgift Nordiska Afrikainstitutet har enligt sin instruktion (2009) till uppgift att inom Norden (Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige): 1. Främja forskning om den sociala, politiska och ekonomiska utvecklingen i Afrika genom att bedriva egen högkvalitativ forskning, verka som centralpunkt och katalysator för den nordiska Afrikaforskningen, stimulera till forskning om Afrika i Norden samt främja samarbete och kontakter mellan nordiska och afrikanska forskare. 2. Sprida kvalificerad och relevant information baserad på forskning om det moderna Afrika och afrikanska förhållanden. Institutet ska föra en aktiv policydialog och informationen ska göras tillgänglig för beslutsfattare i Norden. 3. Bevaka och tillgängliggöra litteratur och andra elektroniska och fysiska informationsbärare av relevans för forskning, studier och information om det moderna Afrika. Nordiska Afrikainstitutet ska tillhandahålla ett bibliotek med låne-, referens-, och informationsservice. Styrning och återrapporteringskrav i övrigt för Nordiska Afrikainstitutet framgår av regeringens regleringsbrev för 2013: Analysera och redovisa forskningens resultat; Hur forskningsresultat och publicerade skrifter sprids till olika målgrupper inklusive omfattning, kostnader och intäkter av dessa (kommunikation); Hur kontakter och samarbete med de nordiska utrikesdepartementen och relevanta myndigheter upprätthålls och utvecklas samt hur myndigheten har spelat en aktiv roll och haft en rådgivande funktion när det gäller aktuella politiska, ekonomiska och sociala frågor och forskning om Afrika (forskning); Nordiska Afrikainstitutet Årsredovisning (76)

5 I vilken omfattning biblioteks och informationstjänster som erbjuds via internet och lokalt har utvecklats för att motsvara behoven hos användare i Norden och i afrikanska länder (bibliotek); Eventuella efterfrågestyrda uppdrag finansierade från bl a de nordiska biståndsmyndigheterna och utrikesdepartementen (externfinansiering). Institutet är en enrådsmyndighet som leds av en direktör. Årets första månader karaktäriserades av en anpassning till det nya ledarskapet efter att den tidigare direktören slutade efter sju års tjänst vid institutet. Efter ett tillförordnat direktörskap (Mats Hårsmar 1 jan - 28 feb 2013) tillträdde den nya direktören Iina Soiri (för perioden 1 mar feb 2014) som är den första icke svenska direktören vid institutet. I och med det har institutets nordiska prägel förstärkts och en ny fas inletts. Ett program- och forskningsråd, med representanter för nordiska länder (Finland, Island, Norge och Sverige) är knutet till institutet. Program- och forskningsrådet yttrar sig bland annat om forskningsinriktningen vid institutet. Från och med början av 2013 tog Island över ordförandeskapet för rådet. Program- och forskningsrådet sammanträdde två gånger under året, i Reykjavik i maj och i Uppsala i november, och diskuterade utöver rådets normala agenda även Statskontorets översyn. NAIs finansiering regleras av regleringsbrevet, samt av tidsbestämda samarbetsavtal med Finland och Norge. Det finns även ett löpande samarbetsavtal med Island, vars finansiering under 2013 motsvarade kr. Det finska bidraget, Euro per år, har fastställts i ett avtal för perioden Under samma period uppgår det norska bidraget till 3 miljoner norska kronor per år. NAI har i tillägg till detta ett programstöd från Sida för perioden Vidare har institutet under 2013 framgångsrikt säkrat ytterligare finansiering från Sida för ett nytt program med titeln Research program on aid and institutional change: Policy research and policy relevance at NAI. Programmet som har tydlig tonvikt på policydialog och institutionella förändringar omfattar en del nya aktiviteter kopplade till databashantering, koordinering och synkronisering av forskningsresultat. Ett av FAO extern finansierat forskningsuppdrag på temat utvärdering av policys för främjande av internationella investeringar i jordbruk i utvecklingsländer har slutförts under året. Därtill bidrog svenska ambassaden/sida i Maputo, Moçambique med extra finansiering till en utvärdering av svenskt stöd till högre utbildning. Uppsala universitetsbibliotek lämnar ett årligt bidrag till biblioteksverksamheten. Kärnbudgeten för 2013 kompletterades med cirka 40% externa forskningsmedel beräknat på de sammanlagda intäkterna. 13 nya ansökningar lämnades under året in i institutets namn till olika svenska forskningsfinansiärer. Två ansökningar beviljades medel från Vetenskapsrådet och Sida, vilket är en god indikator på forskningens kvalitet vid NAI. En markant ökning av institutets externa forskningsfinansiering har skett från 2012 till Det är ett resultat framför allt av den kraftigt ökade finaniseringen från Sida, men även av framgångsrika forskningsansökningar till i huvudsak Vetenskapsrådet. Sammanfattningsvis är institutets huvudsakliga resultat för 2013 följande: När det gäller forskning om det moderna Afrika och främjandet av vidare forskning har institutet genomgående strävat mot bättre kvalitet och högre relevans. Forskningen har resulterat i Nordiska Afrikainstitutet Årsredovisning (76)

6 publikationen av 10 böcker, 37 artiklar i vetenskapligt granskade tidskrifter samt en rad andra publikationer, anordnadet av konferenser och seminarier samt organiserade tillfällen för policydialoger både i de nordiska länderna och i Afrika. I arbetet med att främja samarbete och kontakter mellan nordiska och afrikanska forskare har institutet under 2013 tagit emot sex afrikanska gästforskare. Samtidigt inledde institutet en diskussion för att finna nya vägar för att intensifiera nätverkande och samarbete med Afrika. Stipendieprogrammen har fortsatt och ett särskilt seminarium arrangerades i november 2013 för att ge medlemmarna i NAIs Program och Forskningsråd möjlighet att diskutera sina intryck och synpunkter om verksamheten. Under 2013 lade NAI ett särskilt fokus på en intensifiering av policydialog och rådgivande tjänster till de nordiska regeringarna. Bland annat levererade institutet en särskild promemoria om afrikansk ekonomisk tillväxt till en delegation av svenska ministrar som deltog i World Economic Forum. Institutet tog även fram underlag inför mötet mellan nordiska och afrikanska utrikesministrar som hölls i Aulanko, Finland, organiserade ett seminarium om urbana studier i maj i Reykjavik samt anordnade en workshop om Afrikanska Unionen och säkerhet på det finska utrikeministeriet i september månad. Institutet tog under året fram en ny kommunikationsstrategi och började även förbereda delplaner för forskningskluster och enheter. De interna publikationsserierna omorganiserades och förberedelser inför ny grafisk utformning och struktur av intranätet påbörjades. NAIs närvaro i sociala medier har utvidgats under året genom bland annat aktiverandet av NAI på LinkedIn. Institutets LinkedIn-sida är riktad mot forskare, Twitterflödet mot media och NAIs Facebooksida är riktad mot allmänheten. Responsen från intressenter i dessa forum var genomgående stor och aktiviteterna har legat på en hög nivå. Nordiska Afrikainstitutet har blivit en eftertraktad deltagare i den publika debatten kring Afrikas uppgång och har aktivt deltagit i olika publika evenemang (bland annat den offentliga debatten mellan Sveriges finansminister och den finska ministern för internationellt samarbete) samt förekommit i åtskilliga artiklar publicerade i nordiska medier. Institutets speciella biblioteks- och dokumentationsverksamhet har under 2013 särskilt fokuserat på att öka förvärvet liksom på att säkra tillgänglighet och spridning för besökare. Bibliotekets förvärv har därför under året resulterat i en markant ökning vilket delvis berott på en överföring av förvärvsmedel från 2012 års budget till 2013 från Uppsala Universitetsbibliotek. Administration och forskningsstöd samt personalfunktionen har under året levererat ett effektivt stöd till den nya ledningen och har bland annat säkerställt rekryteringar, hanterat arbetsledning och utveckling av medarbetarnas kompetens. Den osäkerhet kring institutets framtid som den externa utvärderingen resulterade i och som präglat året har varit påfrestande för personalen och extra insatser har därför gjorts från personalfunktionens sida. En öppen och kontinuerlig dialog med personalen och de fackliga organisationerna har förts om framtiden. Under 2013 har ett nytt e-system för myndighetens diarium införts i samarbete med Uppsala Universitets centrala administrationsenhet. Dessutom har institutet under året byggt upp ett väl fungerande arkivariesamarbete med Institutet för Språk och Folkminnen, vilket ligger i linje med regeringens uppmaning till samverkan mellan statliga myndigheter. I det följande redovisas mål och resultat under tre rubriker vilka tillika utgör huvudsakliga verksamhetsområden; forskning, kommunikation och bibliotek. Avslutningsvis redovisas externfinansiering och kompetensutvecklingsplan. De specifika återrapporteringskrav som finns i regleringsbrevet för 2013 har integrerats i denna rapportering. Nordiska Afrikainstitutet Årsredovisning (76)

7 FORSKNING Instruktion Enligt förordning med instruktion för Nordiska Afrikainstitutet har institutet till uppgift: Att främja forskning om den sociala, politiska och ekonomiska utvecklingen i Afrika genom att 1. bedriva egen högkvalitativ forskning, 2. verka som centralpunkt och katalysator för den nordiska Afrikaforskningen, 3. stimulera till forskning om Afrika i Norden, samt 4. främja samarbete och kontakter mellan nordiska och afrikanska forskare. Institutet ska föra en aktiv policydialog och informationen ska göras tillgänglig för beslutsfattare i Norden. Återrapporteringskrav och uppdrag Institutet ska: analysera och redovisa forskningsverksamhetens resultat, redovisa hur kontakter och samarbete med de nordiska utrikesdepartementen och relevanta myndigheter upprätthålls och utvecklas samt hur myndigheten har spelat en aktiv roll och haft en rådgivande funktion när det gäller aktuella politiska, ekonomiska och sociala frågor och forskning om Afrika; redovisa eventuella efterfrågestyrda uppdrag, finansierade från bland annat de nordiska biståndsmyndigheterna och utrikesdepartementen; fortsätta arbetet med att aktivt söka externa medel för forskningsprogram och forskningskonferenser i enlighet med myndighetens finansieringsplan daterad Forskningen som bedrivs vid institutet är i huvudsak empiriskt baserad. Även teoretiskt arbete utgår alltså från, och bygger på, information och data insamlad genom fältarbete och/eller statistik. Forskningen vid NAI ska vara policyrelevant, det vill säga bidra till kunskapsutveckling inom områden relevanta för olika policyutvecklande samhällsaktörer. Forskningsverksamheten består i huvudsak av fältarbete, bearbetning och analys av inhämtad data samt publicering och kommunikation av resultat. Utöver detta söker forskare vid NAI även externa forskningsmedel, samarbetar i forskarnätverk, organiserar och deltar i konferenser och annat arbete för kvalitetskontroll, bearbetning och diskussion av forskningsresultat, teori- och metodutveckling. Institutets forskare har också kontakter med policyaktörer och praktiker, samt deltar i media och i kommunikationsarbete. Institutet bedriver inte egen undervisning, men många forskare föreläser och handleder vid olika universitet och högskolor i de olika nordiska länderna. Det interna arbetet på institutet omfattar arbete med att läsa och bedöma ansökningar om studie-, gästforskar-, och resestipendier, samt Nordiska Afrikainstitutet Årsredovisning (76)

8 handledning och regelbundna möten med de studiestipendiater, doktorander och gästforskare som vistas vid institutet. Forskningsinriktningen vid institutet ligger väl i linje med inriktningen på utvecklingspolitiken i de nordiska länderna. Institutet har ett övergripande forskningsintresse kring fredsbyggande, demokratisering, mänskliga rättigheter, fattigdom, ekonomisk utveckling, migration, jordbruks- och urbanutveckling samt miljö- och klimatförändring. Den regionala och tematiska inriktningen på institutets verksamhet har relevans för nordisk Afrikapolitik. För att fokusera forskningsinriktningen och strategiskt svara mot sitt policy-uppdrag är forskningen vid institutet organiserad i fyra kluster: Konflikt, säkerhet och demokratisering Landsbygdens förändring, resurser och ägande Städers dynamik Afrikas internationella kontaktytor De fyra klustren rymmer forskning som spänner över flera fält och bedrivs till stor del tvärvetenskapligt. Forskningsklustren har under året haft ett fortsatt fokus på fattigdomsfrågor, inklusive ojämlikhet och socialt utanförskap. Med stöd av Sida har en satsning genomförts kring denna tematik, där målet är ökat fattigdomsfokus och ökad policyrelevans i forskningen. Under 2012 och 2013 har ett treårigt program utvecklats med finansiering från Sida. Detta program är inriktat på att öka forskningssamarbete och nätverkande mellan nordiska och afrikanska forskare kring frågor av regional relevans. Utbytet och nätverkandet syftar till att generera gemensamma forskningsprojekt, ökat samarbete och gemensam publicering, vilket sammantaget antas öka kvaliteten på forskningen på ömse sidor. Under 2013 organiserades 8 workshops som del av detta projekt. Under 2013 påbörjades ytterligare ett Sida-finansierat program, Research program on aid and institutional change: Policy research and policy relevance at NAI som syftar till att öka användandet av forskningsbaserad kunskap i biståndets praktik. Programmet, som på sikt kommer att involvera alla forskare vid institutet och även kommunikationsenheten och biblioteket, riktar in sig specifikt på forskningsområden och frågor som är av direkt relevans för biståndets utveckling och genomförande. Forskningsfrågorna tas fram i nära dialog med biståndsutförare (i huvudsak Sida i detta skede). NAI kommer under 2014 att utveckla en utlysningsfunktion för att uppnå bästa kvalitet i den forskning som ska genomföras. Institutet har fått initiala medel för ett år med start okt En ansökan om ytterligare fem år kommer att förberedas under våren Hur forskningen vid NAI förhåller sig till målet för utvecklingssamarbetet att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor kräver ett något längre resonemang. Forskning är i sig inte fattigdomsreducerande. Däremot kan forskningens resultat, liksom att det bedrivs forskning i fattiga länder, vara högst relevanta för fattigdomsminskning i dessa länder. För sin utveckling har fattiga länder behov av egen forskning för att genera ny kunskap på egen hand, men också för att ta till sig internationella forskningsresultat. Forskningen vid NAI sker, som nämnts, i nära samarbete med afrikanska forskare. Därmed bidrar NAI dels till att ta fram relevanta forskningsresultat, dels - genom det internationella forskarsamarbetet - till att stärka forskningskapaciteten i afrikanska länder samt till att stärka Afrikaforskningen i de nordiska länderna. Nordiska Afrikainstitutet Årsredovisning (76)

9 För att Afrikaforskning ska kunna bidra till fattigdomsminskning på dessa indirekta sätt förutsätts att den är relevant och av god kvalitet, samt att resultaten kommer till konkret användning. Institutet arbetar aktivt med att säkra kvaliteten i den forskning som produceras. Merparten av den forskning som publiceras av institutets forskare genomgår så kallad Peer-review-granskning vilket innebär att andra forskare gör en vetenskaplig prövning av arbetet innan publicering. Förutom detta säkras kvalitet i forskningen genom att institutet arrangerar forskningsseminarier, och att institutets forskare regelbundet deltar i seminarier arrangerade av andra. Vid sådana seminarier granskas arbeten i olika faser. En intern prövningsprocess sker också mellan kollegor vid NAI. Att NAI-forskare under 2013 och under tidigare år i konkurrens tilldelats forskningsmedel av offentliga forskningsfinansiärer är ytterligare en viktig indikation på forskningens kvalitet vid institutet. Arbetet med att kommunicera forskningsresultaten i policykretsar är en fortsatt utmaning, där institutet behöver utveckla och pröva nya verktyg. Den nedmontering av analys- och policykapacitet som gjorts inom biståndet de senaste åren har förstärkt utmaningen ytterligare. Samtidigt noterar institutet att efterfrågan på forskningsbaserad kunskap är stor och tilltagande bland biståndsutförare i de nordiska länderna. I ett läge där denna typ av kunskapsproducenter är mycket få, kan institutet få en central och växande roll. Det nya Sida-programmet är framtaget just för att svara mot det växande behovet av kritisk granskning och kunskapsutveckling inom biståndet. I ansträngningarna att utveckla policyrelevans samt spridning och användning av forskningsresultat samverkar institutets forskare och kommunikatörer. Flera policyinriktade publikationer har tagits fram, och institutets forskare har på olika sätt deltagit i samtal och diskussioner med policyaktörer under året. Tendensen har tidigare varit att NAI haft större genomslag internationellt än i de Nordiska länderna, men detta har under senaste året balanserats något. Återrapporteringskrav - institutet ska redovisa hur kontakter och samarbete med de nordiska utrikesdepartementen och relevanta myndigheter upprätthålls och utvecklas samt hur myndigheten har spelat en aktiv roll och haft en rådgivande funktion när det gäller aktuella politiska, ekonomiska och sociala frågor och forskning om Afrika Kontakter med svenska och övriga nordiska utrikesdepartement har skett löpande, i anslutning till program- och forskningsrådets möten samt dessemellan i frågor som rör styrning och inriktning på NAIs arbete, men också kring innehållsliga policyfrågor. Utvalda företrädare för framför allt svenska UD bjuds regelmässigt in till workshops och seminarier. NAI har även bidragit med riktad rådgivning och policydialog kring aktuella frågor som rör Afrika vid ett antal separata tillfällen, inte bara i Sverige utan också vid finska utrikesdepartementet. För specifik redogörelse av forskningen, se redovisning för de respektive klustren där resultat och analys presenteras för de gemensamt uppsatta målen för forskningen. Även forskningen inom ramen för Sida-finansieringen redovisas mer ingående i ett separat avsnitt. Nordiska Afrikainstitutet Årsredovisning (76)

10 Forskningsresultat, publikationer per kluster Publicering av kunskap på hög internationell nivå är institutets kärnverksamhet och utgångspunkten för institutets policydialog. Detta framgår tydligt i institutets profil och publikationsstrategi. Merparten av den vetenskapliga publiceringen består av artiklar i internationellt erkända tidskrifter och böcker utgivna på etablerade förlag. Sådana vetenskapliga publiceringskanaler ger ett begränsat utrymme för att inkludera specifika policyaktiviteter som debatter eller vägledning inom policyområdet. Institutet har därför egna interna publiceringskanaler för att mer målinriktat kunna vända sig direkt till politiska beslutsfattare och de forum där politiska processer äger rum. Dessa två publiceringsstrategier, den externa och den interna, bör ses som komplement till varandra och styrker ömsesidigt den vetenskapliga kvalitén i både forskningen och spridningen av kunskapen till politiska beslutsfattarna. Tabell 1. Böcker, samutgivning, externa Landsbygd Urban Konflikt Afrikas internationella kontaktytor 1-3 Summa Tabell 2. Vetenskapliga artiklar, externa Landsbygd Urban Konflikt Afrikas int. kontaktytor Summa Tabell 3. Current African Issues, intern Landsbygd Urban Konflikt 2-1 Afrikas int.kontaktytor 1-2 Summa Tabell 4. Discussion Paper, Policy Dialogue Policy Notes och Occasional Papers, interna Landsbygd 1-1 Urban Konflikt Afrikas int. kontaktytor Summa Utöver de publikationer som presenteras i tabellerna ovan har institutets forskare under åren publicerat i andra format såsom i olika media, diskussionsforum, i form av bakgrundsunderlag inför olika policy- och forskningsarrangemang, etc. 1 Inkluderat medförfattarskap, en doktorgrad och ett nytryck av en antologi (för den sub-indiska kontinenten). Nordiska Afrikainstitutet Årsredovisning (76)

11 Mål och resultat i NAIs forskningskluster och program Landsbygdens förändring, resurser och ägande Antal årsarbetskrafter: 4,32. Kjell Havnevik var klusterledare till 31 augusti. Terje Östigård var tf klusterledare från 1 september till 31 oktober och klusterledare från 1 november. Kjell Havnevik (80% till 31 augusti och 30% från 1 september till 31 december, 25% finansering externt och 5% från NAI), Terje Östigård (100%), Tea Virtanen (100% till 31 augusti), Linda Engström (100 % ; 80% finansering externt, 20% från NAI), Atakilte Beyene (100% från 1 september), Opira Otto (100% från 1 september), Emil Sandström (20% finansiering externt från 1 oktober). Rajabu Hamisi (forskningsassistent till 31 maj), Farida Mahgoub (praktikant till 31 januari, 50% forskningsassistent till 1 september). Dessutom har Dipane Hlalele, University of the Free State, Sydafrika, varit knuten till klustret som gästforskare/projektmedarbetare under perioden apriljuni. Fyra PhD- stipendiater och två praktikanter har haft sin hemvist i det rurala klustret under perioder av året. Tabell 5. Ekonomiskt utfall 2013 (tkr) Kostnader NAI Sida program Annan extern finansiering inkl Sida forskningsstöd Löner FORMAS 474 VR (Agro Investm) 211 VR (Nile River) 94 Program FORMAS 435 VR (Agro Investm) 275 VR (Nile River) 531 RBJ 176 Totalt RBJ-Riksbankens Jubileumsfond, VR-Vetenskapsrådet Mål 2013 I denna rapportering hänvisas till och redovisas forskningsenhetens övergripande mål att 1. producera högkvalitativ och relevant forskning 2. stärka internationell forskningssamverkan 3. upprätthålla policydialog och publik verksamhet 4. mobilisera forskningsresurser Resultat 2013 Det övergripande och specifika målet för klustret 2013 var att fördjupa förståelsen av komplexiteten i och sammanhangen mellan livsvillkor, produktion, resursförvaltning och miljömässig hållbarhet på den afrikanska landsbygden i en historisk, ekonomisk och kulturell kontext. Resultatmässigt har klustret publicerat en rad böcker och arrangerat flera workshops och seminarier. Klustermedlemmarna har deltagit i externa arrangemang samt även aktivt deltagit i policyrelaterade processer. Ändringar har skett i det rurala klustret under Förutom byte av klusterledare har det Nordiska Afrikainstitutet Årsredovisning (76)

12 också skett ändringar av forskarnas anställningsgrad och nya korta tillfälliga anställningar har tillkommit. Detta har påverkat klustrets forskningsprofil och aktiviteter. 1) Producera högkvalitativ och relevant forskning Sju projekt har ingått i klustret: 1) Large scale agro investments in Tanzania impacts on smallholder land access and food security (externfinansierat, Kjell Havnevik och Linda Engström); 2) Water politics in the Nile basin emerging land acquisitions and the hydropolitical landscape (exsternfinansierat, Terje Östigaard och Emil Sandström); 3) Rainmaking and Climate Change in Tanzania: Traditions, Rituals and Globalisation (Terje Östigård); 4) Large-scale land/water acquisition and food security in Africa (Atakilte Beyene); 5) The source of the White Nile in Uganda (Terje Östigård); 6) Land-people imbalances in the Lake Victoria Region (Opira Otto); 7) To follow cattle or the sheikh? Socio-religious change among the pastoralists in Cameroon (Tea Virtanen). Fältarbeten har under året varit centralt i klustrets verksamhet. Syftet är att i samverkan med afrikanska forskare fördjupa förståelsen av rurala och agrara frågor både i ett historiskt perspektiv och i ett nutidsperspektiv. Under året har forskare från klustret genomfört fältarbeten i Tanzania, i Kamerun och Uganda. Rurala klustrets aktivitetsnivå har under 2013 varit hög och inriktad på de uppställda målen. Klustermedlemmarna har publicerat 5 böcker, inkluderat medförfattarskap, en doktorgrad och ett nytryck av en antologi (för den sub-indiska kontinenten), och dessutom har två Current African Issues publicerats av klustret. Klustermedlemmar har individuellt eller som medförfattare totalt bidragit med 2 kapitel till internationella böcker. Forskarna har dessutom bidragit med 4 forskningsbaserade artiklar till NAIs årsrapport 2012 (publicerad i början av 2013). Spridning av forskningsresultat har också skett genom NAIs webbaserade NAI Forum, NAI Policy Note och i andra webbforum. I media har klustrets forskare varit intervjuade i radio och skrivit en debattartikel. Klustermedlemmarna har fört 8 policysamtal. En klustermedlem har också skrivit en omfattande rapport för FAO (The Food and Agriculture Organization of the United Nations), förutom de rapporter som skrivits efter workshops och konferenser. Klustret har aktivt deltagit i ett antal konferenser, workshops och seminarier där forskningsresultat presenterats. Tillsammans har klustrets forskare gjort 22 presentationer i olika forum under Dessutom anordnade klustret, på egen hand eller tillsammans med andra, 5 internationella workshops, 3 seminarier och 2 sessioner på externt organiserade konferenser. Detta har bidragit till att utvidga det gemensamma rummet där nordiska, afrikanska och internationella forskare och nätverk kan diskutera och samverka kring klustrets forskningsteman. Speciellt vill klustret framhålla de internationella workshops organiserade eller samorganiserade av klustret som var en del av Sida-programmet; New perspectives on regional integration in the context of land-people imbalances in the Lake Victoria region (Dar es-salaam, maj); Authority, territory, community. Regional dynamics of water, land tenure regimes and state formation in Africa (Kampala,14-15 oktober); Sharing experiences on community forestry in East and Southern Africa (Hawassa, Etiopien, 2-4 december). Klustret anordnade även workshopen Concept Africa Workhop (Uppsala 2-4 juni) och Performance of belonging, difference and exclusion in the Muslim Africa (Uppsala 5-6 december), och samorgansierade sessionen Investments in Land & Water in the Nile Basin and TWM Nexus på World Water Week med Centre for Development and Environment; Nordiska Afrikainstitutet Årsredovisning (76)

13 Deutsche Gesellschaft für Internationale Zusammenarbeit, Stockholm International Water Institute och Swedish University of Agricultural Sciences (Stockholm 1 september). Analys Antalet böcker publicerade under 2013 motsvarade den uppsatta publikationsplanen, med vissa ändringar i antal publicerade artiklar. Antalet publicerade kapitel i böcker och artiklar i internationella tidskrifter var lägre än förväntat. Detta har tre orsaker. Boken Challenging Concepts, redigerad av klustermedlemmar, har tagit längre tid än planerat och förväntas bli publicerad under I denna antologi finns det flera artiklar författade av klustermedlemmar. En av klustermedlemmarna fick ett större forskningsprojekt i Finland och avslutade sin forskartjänst vid NAI tidigare än planlagt och därmed tillkommer flera artiklar som är producerade under NAI-perioden inte klustret eller NAI. Detta verkar dock åt två håll, tillfälligt anställda som har arbetat längre tid på andra institutioner tillför även NAI resurser när deras publiceringar utkommer medan de är anställda på NAI. Slutligen är det alltid svårt att förutse när artiklar, accepterade i tidskrifter och böcker, kommer att bli publicerade. Trots en del faktorer som har försenat publiceringar, i huvudsak på grund av faktorer utanför klustrets kontroll, har den sammantagna publiceringsaktiviteten varit god, och mycket av det som inte blev publicerat under 2013 förväntas bli publicerat under Resultaten från klustrets långsiktiga forskning har därmed fått stor spridning. De workshops som klustret har arrangerat har både haft brett deltagande från afrikanska länder samt andra internationella forskare och deltagare från policysektorn. Tematiskt har de omfattat ett brett spektrum och är goda utgångspunkter för vidare nätverksarbete och framtida gemensamma publikationer. 2) Stärka internationell samverkan speciellt med partners i Norden och Afrika Forskningssamverkan och nätverkande i Norden har konsoliderats speciellt i Sverige, Norge och Finland. Forskarna inom klustret har under året aktivt samverkat med och gett stöd till flera av NAIs studiestipendiater, gästforskare och till en rad andra forskare och studenter som sökt sig till NAI. Klustret har tagit sig an studentpraktikanter som fått forskningsvägledning eller deltagit i klustrets forskning och aktiviteter. I sin helhet kan man säga att det rurala klustret har utvecklats till en katalysator och inspirationskälla för forskning i Norden inom centrala områden kopplat till landsbygds- och naturresursfrågor i Afrika. Forskningssamverkan med forskare/universitet i Afrika, och även Brasilien, som delar forskningsintressen med NAI har fördjupats. Även med afrikanska forskningsinstitutioner, universitet och nätverk har samverkan stärkts genom gemensamma fältarbeten, konferenser/workshops samt genomförande av forskningsprojekt. Klustrets samarbetspartners inkluderar Makarere University, Uganda; Sokoine University of Agriculture, Tanzania, Wondo Genet College, Etiopien; International Water Management Institute/ CGIAR, Etiopien; College of Dryland Agriculture and Natural Resources, Mekelle University, Ethiopia; State University of Sao Paulo, Brasilien; SLU, Sverige; Stockholm International Water Institute, Sverige; University of Agder, Norge, Univerity of Oslo, Norge. Geografiskt fokus i klustrets forskning har varit Väst- och Östafrika samt Afrikas horn, då speciellt Etiopien, Tanzania och Uganda. Nordiska Afrikainstitutet Årsredovisning (76)

14 Analys Klustrets forskare har samordnat och bidragit till olika forsknings- och temanätverk. Klusterforskare har också vid flera tillfällen varit medlemmar av olika vetenskapliga bedömningskommittéer, varit handledare, referee, och skrivit diverse rapporter. Detta arbete är viktigt för klustret inte minst för att stärka dess position som ett kompetenscentrum i Norden. 3) Upprätthålla policydialog och publik verksamhet Forskarna inom klustret har varit aktiva när det gäller relevanta policyområden för klustret och de har tagit initiativ till att främja en dialog mellan forskning och policy. Detta har gjorts genom diskussioner med afrikanska policyaktörer och diplomater, till exempel den egyptiska ambassaden i Stockholm, dialog med politiker från Centerpartiet, ambassadpersonal på olika workshops i Afrika och specifika möten med Sida i förbindelse med ovan nämnda uppdraget för FAO och rapporten How to make the responsible agricultural investment (rai) principles and guidelines effective agriculture, investments, scale and food security in developing countries. NAI har även deltagit i möte med the Committee on World Food Security (CFS), FAO i Rom. Därtill har klustret haft ett aktivt deltagande i politikerveckan i Almedalen och dialog har även förts med det norska Utrikesdepartementet. Analys Huvuddelen av policydialogen har ägt rum med relevanta organisationer inom lantbruk och med politiker kring jordbruksfrågor. De konkreta resultaten av nätverk och dialog i Norden och inom akademin är lättare identifierbara än möten med afrikanska policyaktörer. Det beror på de politiska processernas komplexitet samt att forskningssamarbete och deltagande i specifika processer och kommittéer har publikationer, rapporter, forskningsansökningar etc som konkreta resultat. 4) Öka andelen externfinansiering och stärka klustrets personalresurser Klustret har två externt finansierade projekt, ett av dem startade i maj Forskning inom dessa projekt är viktiga för kontinuiteten i klustret. Tre forskningsansökningar blev positivt bemötta av Riksbankens Jubileumsfond och Wenner-Grens-stiftelserna för organiserandet av två workshops under Analys Klustret har ändrat sammansättning och det totala antalet årsarbetskrafter under 2013 var något lägre än under Vidare har klustret haft flera tillfälligt anställda för kortare perioder och en del klustermedlemmar har haft låg anställningsprocent. Detta har inneburit en utmaning för kontinuiteten. En fyraårig forskartjänst med start under 2014 kommer att tillsättas. Klustrets medlemmar har under hösten arbetat med en forskningsansökan för externa medel till ett projekt, ansökan kommer att bli färdigställd och inskickad under Nordiska Afrikainstitutet Årsredovisning (76)

15 Städers dynamik Antal årsarbetskrafter: 5,56. Annika Teppo (klusterledare, 100 %), Andrew Byerley (75 % januari-augusti, 30% septemberdecember), Onyanta Adama 100 %, Marianne Millstein (100 %), Ulrika Trovalla (100 %), Eric Trovalla (50 % från 1 juni ), Jesper Bjarnesen (100 % september-december) och Mats Utas 7 %. Dessutom har Emily Achieng Akuno, Kenya Polytechnic University College, Thaddeus Chidi Nzeadibe, University of Nigeria och Peter Makachia från Kenya Polytechnic University College varit knutna till klustret under året som gästforskare. En PhD- stipendiat och en praktikant har haft sin hemvist i det urbana klustret under delar av året. Tabell 6. Ekonomiskt utfall 2013 (tkr) Kostnader NAI Sida program Annan extern finansiering inkl Sida forskningsstöd Löner VR 601 Program VR 253 Totalt VR-Vetenskapsrådet Mål för 2013 I denna rapportering hänvisas till och redovisas forskningsenhetens övergripande mål att 1. producera högkvalitativ och relevant forskning 2. stärka internationell forskningssamverkan 3. upprätthålla policydialog och publik verksamhet 4. mobilisera forskningsresurser Resultat 2013 Klustrets forskare bestod 2013 av tre geografer, tre antropologer och en etnolog som bedrev arbete i Burkina Faso, Uganda, Namibia, Nigeria och Sydafrika. Klustret har bland annat organiserat internationella workshops och konferenspaneler, publicerat artiklar i böcker och tidskrifter och har synts i internationella medier. 1) Producera högkvalitativ och relevant forskning inom klustrets olika temaområden Målet för klustret var att bidra till en bättre förståelse av de viktigaste dimensionerna inom urban förvandling i Afrika och att förstå vilken roll städer och urbana processer spelar i afrikanska samhällen. Detta mål omfattar både muntliga aktiviteter som seminarier och workshopar och skriftliga aktiviteter som forskning och publikationer. Det omfattar även akademiska tjänster där man har efterfrågat klustrets forskningsexpertis hade klustret 9 pågående projekt: 1) Beyond poverty: an insight into the informal solid waste recycling sector in Kaduna, Nigeria (Onyanta Adama); 2) Exploring urban dynamics of displacement and emplacement in the Burkina Faso-Côte d Ivoire transnational space (Jesper Bjarnesen); 3) Urban imaginaries and socio-economic exclusion (Onyanta Adama, Andrew Byerley, Ilda Lindell och Mats Utas); 4) The transforming post-apartheid city (Annika Björnsdotter Teppo); 5) Seeking the good city and the good citizen: colonial and postcolonial governmentality and urban planning in Africa (Andrew Byerley); 5) Urban governance and Nordiska Afrikainstitutet Årsredovisning (76)

16 politics in South African cities (Marianne Millstein); 6) Infrastructure as divination: urban life in the postcolony (Ulrika Trovalla och Erik Trovalla); 7) Medicine for uncertain futures: a Nigerian city in the wake of a crisis (Ulrika Trovalla); 8) The politics of urban informality (Ilda Lindell); 9) Klustret är också delaktigt i NAIs gemensamma Sida-projekt med två ämnen: a) Gränsöverskridande korridorer, regional utveckling och integration och b) Det framväxande regionala civila samhällets viktiga roll. a) Seminarier och workshops Många av klustermedlemmarna är inne på sitt andra forskningsår vilket resulterat i ett högt antal producerade konferenspapper. Klustret tog aktiv del i ett antal olika workshops och konferenser under 2013 och har deltagit i 29 olika andra evenemang, antingen som organisatörer, panel- eller diskussionsdeltagare eller talare. Klustret organiserade endags-seminariet Urban Jungle i Reykjavik och en internationell workshop i Uppsala om gränsöverskridande passager. Dessutom har forskare i klustret varit ordförande i paneler vid olika internationella konferenser, bland annat på den europeiska konferensen om Afrikastudier (ECAS 5) i Lissabon och på NFU (Nordic Conference for Development Research) i Helsingfors. Klustermedlemmarna presenterade under året sammanlagt 15 papers om urbana frågor i Afrika på internationella konferenser, workshops och seminarier. Därtill har klustermedlemmar deltagit i diskussioner vid tre övriga konferenser. Som gästföreläsare har klustrets forskare hållit föreläsningar på universitet i de nordiska länderna och i Afrika och även för tjänstemän om policyrelaterade ämnen. b) Forskning och publikationer Det urbana klustrets arbete omfattade många olika forskningsaktiviteter under Forskarna i klustret kommer från disciplinerna antropologi och geografi, två discipliner där fältarbete är av mycket stor betydelse. Forskarna bedrev fältarbete i Nigeria, Namibia, Uganda och Sydafrika (i ungefär 6 månader totalt). De flesta av projekten var i ett tidigt stadium och forskarna koncentrerade sig därför främst på datainsamling, men några av forskarna började skriva artiklar och åtta av artiklarna lämnades in under året. Klustermedlemmarna föreberedde ett antal publikationer, och har under 2013 publicerat fem vetenskapligt granskade artiklar i internationellt erkända akademiska tidskrifter. Dessutom har klustrets forskare lämnat in sex artiklar till internationella vetenskapligt granskade tidskrifter eller böcker för senare publicering. Inom ramen för institutets interna publikationsserier har klustret presenterat en utgåva i serien Current African Issues. Sammanlagt fyra artikelförslag och ett bokförslag har lämnats in under 2013 för framtida publicering. De vetenskapliga resultaten kanaliserades bland annat genom bloggar och intervjuer och genom information till olika medier. Annika Teppo startade under året en blogg där hon själv skriver och även bjuder in gäster att bidra till innehållet. Klustrets framgångar i internationella akademiska publikationer (samt beviljade finansieringsansökningar) visar att forskningen som bedrivs i klustret håller en hög internationell akademisk standard. c) Akademiska tjänster Det urbana klustrets akademiska relevans stöds av det faktum att klustrets forskare har varit eftersökta som examinatorer, externa föreläsare och granskare för akademiska institutioner. Forskarna har gett kurser och gästföreläsningar på svenska, norska och finska universitet. Därtill har Nordiska Afrikainstitutet Årsredovisning (76)

17 diverse akademiska tjänster utförts på institutioner vid svenska, norska, finska och sydafrikanska universitet. Insatserna har omfattat utbildning/handledning av master- och forskarstudenter, granskning av master- och doktorsavhandlingar samt opponering och deltagande i betygsnämnden vid framläggningen av en doktorsavhandling. Klustret har också bedömt sex externa artiklar för internationella tidskrifter om afrikanska och urbana studier, till exempel Nordic Journal of African Studies, Urban Studies och Geography Compass. 2) Stärka internationellt forskningssamarbete Målet var att stärka institutets internationella nätverk och därmed även öka dess synlighet internationellt. Med finska, nigerianska och norska forskare i klustret har klustrets internationella och nordiska nätverk utvidgats. Klustermedlemmarna har nätverk som sträcker sig från Finland till Norge, från Storbritannien till Frankrike och från Nigeria till Sydafrika. Detta har bidragit till att det urbana klustret blivit mer internationellt synligt. Klustermedlemmarna samarbetade under året med olika akademiska institutioner. Klustret har ett omfattande nätverk av kontakter och samarbeten, både i Europa och med kollegor och institutioner i de nordiska länderna och i Afrika, bland annat med Ahmadu Bello University (Nigeria), Makerere University and Centre for Basic Research (Uganda), African Centre for Cities (Kapstaden, Sydafrika), WISER (Wits Institute for Social and Economic Research, Sydafrika), University of Namibia (UNAM, Namibia) Legon University (Ghana), Ardhi University (Tanzania), University of Cape Town (Sydafrika), University of Jos (Nigeria), University of Grenoble (Frankrike), Stockholms Universitet, University College London (Storbritannien), Jyväskylä Universitet och Helsingfors Universitet (Finland). Vissa av ovan nämnda institutioner är permanenta internationella eller lokala samarbetspartners. Klustret har etablerat nya relationer med internationella forskningsinstitut. Två exempel är WISER i Johannesburg och FAFO - Institutet för tillämpade internationella studier i Norge. Med det sistnämnda har klustret också organiserat ett seminarium. Därtill har också deltagande i internationella akademiska samarbeten, till exempel granskningsprocesser för akademiska tidskrifter och forskningssamarbeten skett. Dessa aspekter kompletteras med en tredje aspekt, nämligen gemensam akademisk publicering. Det internationella samarbetet har ofta anknytning till akademiska tjänster: att granska artiklar i tidskrifter och att bedöma avhandlingar, vilket också är en väg för att hålla dörren öppen till internationella akademiska institutioner. Annika Teppo besökte ett antal olika akademiska institutioner i Sydafrika och träffade några av de mest centrala personerna inom sydafrikansk antropologi, bland annat Andrew Spiegel, John Sharp och Heike Becker. Klustret har också påbörjat ett nytt samarbete med Jyväskylä Universitet där projektet Urban Renewal and Income-Generating Spaces for Youth and Women in Addis Ababa, Ethiopia leds av professor Laura Stark. Annika Teppo har också varit med och lagt grunden till samarbetsnätverket Nordic Africa Network som hade ett inledande möte i Uppsala under Den planerade officiella lanseringen av nätverket ska ske i september 2014 under institutets konferens Nordiska Afrikadagarna i Uppsala. Något som även bidragit till att stärka det internationella forskningssamarbetet är att klustret under året varit värd åt tre afrikanska gästforskare. Deras närvaro i klustret har varit av stor betydelse och har resulterat i gott samarbete i form av gemensamma papers och publikationer. Nordiska Afrikainstitutet Årsredovisning (76)

18 3) Upprätthålla policydialog och publik verksamhet Målet var att producera spetsforskning av betydelse för både experter och lekmän i de ämnen vi bedömer som aktuella och viktiga. Klustret hade 2013 ett produktivt år både när det gäller policydialog och uppsökande arbete. Detta gällde särskilt inom nätverkande, men även publicering av olika policyrelaterade skrifter samt organiserande av workshops. En stor del av hösten 2013 ägnades åt planering och förberedelse av Moral communities in African cities som är ett av NAIs huvudteman för forskningsverksamheten under Förberedelsearbetet inkluderade föreläsningar, medieframträdanden och publikationer som kommer att äga rum inom ramen för temat. I december anordnade klustret en internationell två-dagars workshop i Uppsala i samarbete med Stockholms Universitet. Workshopen hade deltagare både från afrikanska länder och från Sverige. Evenemanget ledde till ökad synlighet för det urbana klustret internationellt. Det gynnade forskningen om afrikanska städer och nya internationella nätverk skapades. Samtidigt kunde klustret också börja planera för nästa internationella workshop 2014 på temat civila samhällen. Klustret har publicerat artiklar och kortare texter om aktuella policyrelaterade ämnen i NAIpublikationer och på NAIs hemsida. Vissa av dessa publikationer gjordes i samarbete med de andra klustermedlemmarna, andra kluster eller akademiker från andra universitet. Även i externa medier som exempelvis studenttidningen Gaudeamus har policyrelaterade inlägg gjorts från klustrets sida. Marianne Millstein har särskilt nätverkat med norska beslutsfattare och organiserade under året ett seminarium tillsammans med FAFO. Seminariet samfinansierades av NAI och den norska samarbetspartnern. Marianne besökte också WISER-institutet i Sydafrika efter att dess direktör, professor Sarah Nuttall, hade besökt NAI och det urbana klustret i september. Onyanta Adama har fortsatt med nätverkande i Nigeria och planerat för en policyrelaterad workshop med Ahmadu Bello University. De två klustermedlemmarna Ulrika Trovalla och Erik Trovalla organiserade under året fotoutställningen Suprastructure, som gav en överblick av deras forskningsarbete i Nigeria. Utställningen lockade många besökare och visades på tre olika platser. Medlemmarna i det urbana klustret har medverkat i ett dussintal medieframträdanden under året. Forskarna var med i tv 3 gånger, radio 4 gånger och klustermedelemmar citerades i 40 svenska, finska och norska tidningar. Medieframträdandena handlade främst om de större afrikanska händelserna under 2013, särskilt Nelson Mandelas sjukdom och bortgång. Forskarna användes dock som experter även gällande många andra ämnen. 4) Mobilisera forskningsresurser Målet var att uppnå tillräckligt antal forskare och tillräckligt med forskningstid för att klustret skulle kunna nå alla sina uppsatta mål. Under 2013 växte klustret från ett relativt lågt (2,75) till ett relativt stort antal forskare. Om man räknar med den externa finansieringen varierade antalet från 4,75 till 7,3 forskare under året. I slutet av året hade klustret åtta forskare som arbetade antingen hel- eller deltid i det urbana klustret. Ulrika Trovalla och Erik Trovalla fick finansiering från Vetenskapsrådet för det treåriga projektet Infrastruktur som divination: Vardag i den postkoloniala staden. Situationen kommer dock att Nordiska Afrikainstitutet Årsredovisning (76)

19 förändras eftersom en tydlig nedgång i antalet forskare kunde konstateras redan vid årsskiftet Klustret kommer även fortsättningsvis att fokusera på resursmobilisering och på att aktivt söka externa forskningsmedel. Analys 2013 inleddes många skriftliga samarbeten och mycket nätverkande i det urbana klustret. Klustret kunde samarbeta framgångsrikt och uppfylla de mål som hade satts i den föregående verksamhetsplanen. Klustermedlemmarna tog fram många akademiska produkter, bedrev fältarbete och organiserade och talade i olika paneler och workshops. Eftersom forskarnas projekt befinner sig i olika faser och de flesta bara är inne på det andra året är forskningsproduktionen varierad: vissa bedrev fältarbete, andra utvecklade och diskuterade sina iakttaganden i vetenskapliga papers och seminarier medan andra kunde lägga fram vetenskapliga publikationer. Den övergripande aktiviteten och produktiviteten har varit hög. Klustermedlemmarna var också engagerade i det interna arbetet på Nordiska Afrikainstitutet. Det urbana klustret fick flera nya medlemmar 2013 och dess internationella nätverk har utvidgats. Det finns nu fler kontakter och nätverk i Finland och Norge än tidigare och kontakten med afrikanska universitet har också ökat. Klustrets forskningskompetens och kvalitet ökar också tack vare beviljade finansieringsansökningar och det ökande antalet internationella publikationer. Trots att alla klustermedlemmarna har sina individuella forskningsprojekt finns det ändå många gemensamma forskningsfrågor eftersom alla forskare kommer från endast två olika discipliner. Under våren 2013 skrevs ett gemensamt klusteruttalande där gemensamma intressen betonades. Klustret har därför blivit mer än bara summan av de enskilda projekten. Klustermedlemmarna har försökt skapa länkar till varandras arbeten och har hittat olika sätt att skapa samverkansfördelar, exempelvis genom att skriva eller organisera olika evenemang tillsammans. Klustret har en gemensam identitet som skapar bra förutsättningar för samarbete, och ser fram emot en framtid med intensiva studier i den snabba utvecklingen av de afrikanska städerna. Nordiska Afrikainstitutet Årsredovisning (76)