Fig. 1. Befolkningsutveckling i olika åldersgrupper. Ref. Statistiska centralbyrån.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fig. 1. Befolkningsutveckling i olika åldersgrupper. Ref. Statistiska centralbyrån."

Transkript

1 :38:00 Utredning av framtida intensivvårdsbehov i Dalarna Bakgrund: Intensivvårdsavdelningen i Falun har sedan tidigare inlämnat önskemål om en omfattande lokalanpassning (VBL Dnr 09/0113 samt VBL Behovsanalys ) och som ett komplement till denna har vi av sjukhusledningen ombetts att utreda framtida behov av intensivvård i Dalarna. Intensivvårdsavdelningen i Falun har idag för ändamålet att bedriva modern intensivvård i flera avseenden dåligt anpassade lokaler. Utveckling av medicinsk teknik och nya behov/krav på informationsbehandling ställer allt högre krav på stora ytor omkring patienterna. Ett ständigt ökande behov/krav på administrativa uppgifter hos vårdpersonalen ställer även detta krav på ökat utrymme för detta på avdelningen. Hygieniska aspekter för att möta en förväntad ökning av förekomsten av resistenta bakterier liksom patienternas behov av lugn och ro nattetid gör att salar med många patienter nu alltmer är ifrågasatta. Den på sikt förändrade åldersstrukturen med en ökad andel människor i åldersgrupper med stort vårdbehov medför större krav på framtida intensivvård även om sjukdomspanoramat skulle vara oförändrat. (se fig.1) Ett ökat vårdbehov på 10-20% kan av den orsaken förväntas under den kommande 15-årsperioden Fig. 1. Befolkningsutveckling i olika åldersgrupper. Ref. Statistiska centralbyrån. Inom en tioårsperiod kan en påtaglig ökning av resistenta bakterier vara en verklighet i Sverige. Erfarenheter från andra länder visar att detta inte bara innebär ett ökat behov av isoleringsrum utan även ett ökat behov av platser totalt eftersom vårdtider

2 förväntas bli längre. [ref. muntlig kontakt med smittskyddsenheten Dr Anders Lindblom] Regeringen har 2005 utarbetat en strategi för samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar[1]. När det gäller vårdrelaterade infektioner har följande mål formulerats: Spridning av multiresistenta bakterier från kända eller starkt misstänkta smittkällor skall ej förekomma inom sjukvården; Uppföljning av vårdrelaterade infektioner skall införas som en del av det fortlöpande kvalitetsarbetet; Målet bör uppnås inom fem år Att fortsättningsvis kunna leva upp till dessa mål ställer allt större krav på isoleringsmöjligheter både för intensivvård och för postoperativ vård. Att vara kritiskt sjuk och vårdas på en intensivvårdsavdelning innebär inte enbart att kroppen är utsatt för ett fysiskt hot. För den enskilde patienten är även själva existensen hotad. Det kan även vara de anhörigas upplevelse. För patienten förstärks upplevelsen av separation från sociala sammanhang och familj. Eftersom patienten är kritiskt sjuk pågår vården dygnet runt, vilket medför att patienten sällan lämnas ifred mer än korta stunder och får dåligt sammanhängande nattsömn. Smärta, oro och svårigheter att kommunicera kan ytterligare öka det upplevda lidandet[2]. I en högteknologisk IVA-miljö kan professionell omvårdnad bidra till att minska stressen och lidandet för dessa ytterst sårbara patienter likaväl som dålig eller utebliven omvårdnad kan öka den. God och säker omvårdnad inger både patienten och närstående trygghet och hopp vilket underlättar tillfrisknandet eller bidrar till att patienten får en värdig död.[3],[4] Omvårdnadsutveckling inom intensivvård handlar om att med bästa evidens vårda människan som en helhet av kropp och själ i samband med kris, svikt och hot mot livet självt. Det är viktigt att optimera även den fysiska miljön med avskildhet och möjlighet till vila samt att närstående kan få närvara vid sjuksängen. Intensivvård är en i hög grad omvärldsberoende specialitet där vi inte själva alltid kan styra och påverka vårdbehovet. Detta försvårar uppgiften att göra en framtida planering. Andra klinikers specialiseringar och eventuella centraliseringar och decentraliseringar av patientflöden kan snabbt förändra våra behov. Även den politiska situationen med en eventuellt kommande regionbildning och dess konsekvenser är svåra att förutspå. I en planering för framtida intensivvård måste det därför ingå möjligheter för flexibilitet när det gäller både vårdrummens beskaffenhet och antal vårdplatser. Omvärldsanalys: För att få bästa möjliga grund för vår bedömning har vi aktivt sökt efter hur man i andra delar av landet och även internationellt värderat och planerat intensivvårdsbehov. Vi har även varit i kontakt med flertalet av de sjukhus där vi vet att man nyligen gjort eller nu planerar ombyggnationer. Allmänt sett finns det i Sverige mycket sparsamt med offentlig statistik både gällande befintligt antal vårdplatser och än mer bristfällig är dokumentationen gällande framtidsplaner och - 2 -

3 utvärdering av kommande behov. Kontakter med SKL och Socialstyrelsen har givit mycket magert utbyte. En undersökning med stöd av Socialstyrelsen gjordes [5] visar på ganska stora regionala skillnader i landet men att antal IVA-platser ligger mellan 4-12 per invånare. (se fig. 2) Dessa siffror ska jämföras med Dalarnas aktuella platsantal för bemannade vårdplatser som för 2010 var 4,3 per invånare [6]. (se fig. 3) Undersökningen gjordes som följd av att man på många håll i landet påtalat en brist på intensivvårdsplatser. Sedan dess har man på några håll ökat platsantalet men fortfarande kvarstår en utbredd uppfattning att tillgången inte motsvarar behovet. Detta gäller även för Dalarna där vi under de senaste åren genomgått långa perioder där intensivvården inte har kunnat tillgodose användarklinikernas behov av tillgänglighet vare sig för intensivvård eller postoperativ vård. Detta har medfört en stor belastning på personalen men även föranlett att dalapatienter inte kunnat tas hem från Uppsala i normal utsträckning och in några fall har även patienter fått skickas utomläns i brist på egna resurser. En Focusrapport från Stockholms Läns Landsting gjordes 2003 för att bedöma aktuellt och framtida behov av intensivvård.[7] I denna rapport sammanfattas att efter då nyligen genomförda utbyggnader på några av intensivvårdsavdelningarna bedöms antalet fysiska allmänna IVA-platser som tillräckligt inom SLL,... men de bemannade antalet platserna är för få, då 25% är obemannade pga brist på IVAsjuksköterskor och finansering.. Inför projekteringen av Nya Karolinska sjukhuset gjordes även en patientflödesanalys som ingår i den s.k. SNUS-rapporten (Stockholms Nya Universitetssjukhus). Denna har resulterat i att man för detta sjukhus har planerat intensivvårdplatser som uppgår till 20 % av sjukhusets totala antal vårdplatser. Eftersom detta sjukhus är avsett för högspecialiserad vård har vi inte sett deras modell som en bra förlaga för Dalarna

4 I Västra Götaland gjordes 2008 en utredning om behovet av antal platser för vuxenintensivvård i regionen, Intensivvårdsutredningen [8]. I denna undersökning förutspås en ökning av intensivvårdsbehovet på % under de kommande 10 åren samt ett ökat behov av intermediärvårdsplatser. Man föreslår att: samtliga sjukhus i regionen överväger möjligheter att nivåstrukturera intensivvård, ex. genom införande av intermediärvårdsenheter ( step-downenheter ) eller motsvarande. Liksom i Focusrapporten från Stockholm[7] betonar man även vikten av att upprätta strukturerade program för den framtida kompetensförsörjningen för intensivvård. Den enda undersökning som vi har hittat som försökt utröna behovet av intensivvårdsplatser är från England [9]. Under ett års tid studerade man där både behov och beläggning i ett område med inv. och med fem intensivvårdsenheter. Behovet av intensiv- och intermediärvårdsplatser tillsammans beräknades till 28 per invånare om fem enheter behölls och om behovet av tillgänglighet skulle täckas 95 % av tiden. Om antalet enheter minskades till en skulle behovet av platser minska till 22 per inv. I denna beräkning ingick även en del specialintensivård som rena hjärtpatienter och med reduktion för detta har behovet i en uppföljande artikel skattats till 11,2 per invånare [10]. Detta var behovet för cirka 10 år sedan och behovet kan ha ändrats sedan dess och kommer i framtiden sannolikt att öka ytterligare. Siffran ska jämföras med de 4,3 intensivvårdsplatser per inv. som Dalarna nu har [6]. (se fig. 3). Den övriga omvärldsanalys som vi gjort i Sverige innebär kontakter med de sjukhus som nyligen gjort eller planerar ombyggnationer av intensivvårdsavdelningar. Det gäller Stockholm, Uppsala, Kalmar, Norra Älvsborg (NÄL) och Borås. Man har med undantag för Västra Götalandsregionen och Stockholm inte någon skriftlig dokumentation på någon föregående utredning av det framtida behovet. Man har i stora drag utgått från den befintliga situationen och därifrån ökat platsantalet något. På flertalet av sjukhusen (Nya Karolinska Sjukhuset och NÄL undantaget) har ingen strukturförändring ägt rum utan tidigare förutsättningar har fått gälla. Gemensamt för alla sjukhusen är att man har byggt in en flexibilitet så att man har byggt fler platser än man initialt har för avsikt att använda. Rent lokalmässig har man som regel övergivit storsalar och byggt för en- eller tvåpatientrum. På Norra Älvsborgs Lasarett (NÄL) har man enbart enkelrum på IVA vilket inte har varit odelat positivt. På Nya Karolinska sjukhuset har man centraliserat allmän intensivvård och specialintensivvård till en avdelning på 87 platser uppdelade på några mindre enheter, därtill kommer cirka 50 platser för intermediärvård. Till NÄL har man flyttat intensivvård från Uddevalla sjukhus och skapat en Intensivvårdsavdelning med 14 intensivvårdsplatser och 6 intermediärvårdsplatser. Alla intensivvårdsplatserna är i nuläget inte bemannade. Intensivvårdsplatser: I flertalet sammanhang när antalet intensivvårdsplatser diskuteras har man svårt att skilja på lokalmässigt befintliga platser och platser som faktiskt är bemannade för vård. I den aktuella rapporteringen till NYSAM [6] har Falun angivit 8 platser och Mora 4,5. Förstås kan man inte i Mora vårda halva patienter utan den siffran liksom den i Falun står för ett medelvärde för vad bemanningen klarar av. Beroende på vårdtyngden hos de aktuella patienterna kan patientantalet därför variera omkring - 4 -

5 dessa siffror vilket skapar en flexibilitet. Det lokalmässiga platsantalet som nu i Falun är 12 och i Mora 8 är för närvarande sällan begränsande för intensivvården utan den begränsande resursen är personaltillgången. En ökning av antalet platser för intensivvård och intermediärvård som nu Falun är i behov av är mest en fråga om ökning av bemanningen. Att antalet fysiska platser är något fler än de bemannade platserna innebär att det finns ett buffertutrymme vid toppbelastningar på IVA. På IVA Falun tillämpar vi en mätning av beläggningen baserad på vårdtyngdsmätning relaterat till den tillgängliga personalen istället för att räkna antalet patienter på avdelningen. Detta då vi har patienter som har mycket olika vårdtyngd. Med detta system som bas skapar man en mer realistisk beskrivning av hur avdelningens resurser utnyttjas och får en högre flexibilitet när det gäller hur många patienter som avdelningen kan ta emot. Om vi har mindre vårdkrävande patienter kan vi ta emot ett större antal och vice versa. Mätningarna visar att vi under den gångna 12-månadersperioden haft en hög eller mycket hög beläggning under 36% av arbetspassen (se fig 4). Under dessa pass har patienter med ett relativt behov av intensivvård fått hanteras på vanliga vårdavdelningar och i några fall har intensivvårdskrävande patienter skickats till andra sjukhus. I flera fall har även regionvårdspatienter fått vara kvar i Uppsala på grund av bristande egna resurser. Fig 4 Figuren visar fördelningen av arbetspassens vårdtyngd relaterat till personaltillgången jan-nov Gröna arbetspass innebär att vårdtyngden ligger inom den vårdtyngd som personalen är dimensionerad för. Gula arbetspass innebär en hög vårdtyngd och röda arbetspass en mycket hög vårdtyngd. Intermediärvårdsavdelningar och Mobila Intensivvårdsgrupper (MIG-team): Under de senaste årens brist på intensivvårdsplatser har allt fler röster höjts för att skapa intermediärvårdsavdelningar. En hög beläggning på framför allt IVA Falun har medfört att patienter, med ett relativt stort övervakningsbehov men utan manifest svikt i livsviktiga funktioner, vid allt fler tillfällen måste hänvisas till vård på vanliga - 5 -

6 vårdavdelningar. Detta medför en ökad belastning på dessa avdelningar men är även ett ibland risktagande för patienten. En oroande signal på att vanliga vårdavdelningar har svårt att klara vården av dessa patienter är att vi noterat en hög frekvens av återinskrivningar på IVA i Falun inom 3 dygn efter att patienten tidigare vårdats på IVA. Detta är en kvalitetsindikator inom svenskt intensivvårdsregister och i öppna jämförelser vilken indikerar en kapacitetsbrist på vår avdelning. (se fig 5) Fig. 5 Figuren visar förekomsten av återinskrivningar på IVA inom 72 timmar efter att patienten lämnat avdelningen. Siffran är en kvalitetsindikator som visar en oroande utveckling gällande patientsäkerheten. Diagrammet är hämtat från svenskt intensivvårdsregister och innefattar jan-nov En följd av att IVA tidvis har bristande resurser för intensivvård/intermediärvård är diskussioner att på olika kliniker öka bemanning eller skapa särskilda övervakningsmöjligheter för att hantera dessa patienter. Att öka IVA:s resurser för att kunna ta emot eller ha kvar dessa patienter kan vara en mer kostnadseffektiv lösning av detta problem. Enligt den engelska undersökningens kartläggning av intensivvårdsplatser[9] kunde man tydligt konstatera att färre enheter var mycket mer kostnadseffektivt än att bedriva intensivvård på flera enheter. En nu pågående utredning för att utröna behovet av intermediärvårdsavdelning i Västerås (muntlig kontakt) delar uppfattningen att en separat intermediärvårdsavdelning inte är kostnadseffektivt. Enligt deras slutsatser bör en sådan avdelning vara integrerad till intensivvårdsavdelningen både lokalmässigt och bemanningsmässigt för man ska kunna ha en flexibilitet och för att resurser ska användas på bästa sätt. I vissa fall kan decentraliserade enheter motiveras om de ingår i en särskild vårdprocess där speciella kunskaper är viktiga. Man behöver då bör även bedöma om denna vårdkedja är tillräckligt stor för att motivera en egen intermediärvårdsenhet. En annan lösning för att hantera bristen på intensivvårdsplatser som utvecklats på flera håll är att personal från intensivvårdsavdelningar bedömer och behandlar svårt sjuka patienter på vanliga avdelningar (MIG-team). Mobila intensivvårdsgrupper (MIG) kan ha ett stort värde för att snabbt initiera behandling av svårt sjuka patienter

7 Det är däremot inte säkert den bästa lösningen för att lösa ett problem med bristande intensivvårdsresurser. Att med sådana grupper bedriva decentraliserad intensivvård är kanske lika kostnadsineffektivt som om en vårdcentral skulle börja med hembesök till sjuka patienter som man inte hade tid för på mottagningen. Postoperativ vård: Falun har idag på den stora uppvakningsavdelningen 18 platser. Nyligen har det på öronoperationsavdelningen samt vid den dagkirurgiska enheten öppnats ytterligare några uppvakningsplatser för övervakning under kontorstid. I stort motsvarar dessa platser tillsammans behovet för postoperativ övervakning för nuvarande verksamhet dagtid. Ett problem vid den stora uppvakningsavdelningen är en att den under tillfälliga toppar under dagen saknar fler fysiska platser varför patienter som väntar på att hämtas från respektive avdelning ibland får ligga i korridoren. Under helger är samtliga dessa uppvakningsplatser stängda då ekonomi för bemanning inte finns budgeterad. Intensivvårdsavdelningen förutsätts då kunna hantera det postoperativa övervakningsbehovet. Då vi under det gångna decenniet fått allt mindre marginaler i bemanningen för intensivvårdsavdelningen har vi sett ett ökande antal situationer då en brist på postoperativa övervakningsmöjligheter medfört tidsförskjutningar av såväl planerade som akuta operationer. Enligt den statliga prioriteringsutredningen Vårdens svåra val (SOU 1995:5) skall den som har störst behov gå före den med mindre. Inom intensivvården handlar det emellertid om att alla patienter har stora behov, där utebliven vård kan leda till allvarliga konsekvenser. Inom intensivvården har utarbetats prioriteringsprinciper, som anger att t.ex. patient i behov av intensivvård prioriteras före patient, som skall genomgå planerad operation med förväntat behov av intensivvård. För att lösa detta problem behövs därför ökade resurser för att hantera postoperativa patienter under helger och semesterperioder. Ett tilltagande problem för postoperativa avdelningar är den ökande frekvensen av resistenta bakterier. Ett flertal nyopererade patienter är bärare av dessa bakterier och därmed möjliga smittkällor även om de själva inte är sjuka därav. Detta innebär ett ökat behov av isoleringsrum och bemanning därtill för att inte andra nyopererade patienter ska drabbas av allvarliga komplikationer. Isoleringsrum saknas nu helt på våra postoperativa avdelningar. Länsdelssjukhus I Mora är organisation och ansvarsfördelning mellan anestesi och moderkliniker något annorlunda. Medicinbakjour sköter dagtid i princip sina egna patienter undantaget respiratorbehandlade. Primärjourer i Mora bemannas ofta av oerfarna underläkare vilket ställer större krav på tillgänglighet till IVA. Mora saknar separat HIA varför dessa patienter vårdas på IVA. 7 patienter med s.k. telemetriövervakning övervakas av IVA personal men vårdas inte på IVA. Medicinavdelningar saknar kompetens och vana att hantera viss utrustning för andningshjälp (CPAP/BIPAP) varför dessa patienter i Mora måste vårdas på IVA. Uppvakningsavdelningen är öppen må till fre 8-18 och ligger på annat våningsplanplan än IVA. Dessutom varierar upptagningsområdets storlek kraftigt mellan under lågsäsong och ca under högsäsong. Detta måste det finnas beredskap för

8 Egen analys och bedömning: Landstinget Dalarna har idag en brist på resurser för intensivvård och intermediärvård och i ett framtidsperspektiv kommer den bristen att öka påtagligt. Att centralisera intensivvård till en enhet är sannolikt kostnadseffektivt. En intensivvårdsavdelning har en mycket betydande plats i all akutsjukvård varför en centralisering av intensivvård t.ex. till Falun skulle ha mycket betydande konsekvenser för akutvården i Mora och på sikt även för lasarettet i sin helhet. Denna fråga är i första hand politisk. Behovet av utökade lokaler i Falun är stort. Grunden till detta är i huvudsak för att öka ytorna omkring patienten så att anpassning sker till den medicintekniska utvecklingen samt för att förbättra miljön både för patienter och personal. Större ytor är även nödvändigt för att införa ett IVA-anpassat vårdinformationssystem. På sikt kommer intensivvårdsbehovet att öka. På kort sikt kan detta lösas genom en bemanningsökning. På längre sikt tror vi att siffror från den ovan citerade engelska undersökningen med minst 11,2 platser per invånare för intensivvård inklusive intermediärvvård kan vara en rimlig siffra. Omräknat för Dalarnas befolkning skulle detta innebära cirka 30 platser om vården sker på en enhet och några fler om den sker på två enheter. Detta även förutsatt att intermediärvården är integrerad i intensivvårdsavdelningarna. Med nuvarande fördelning av vård mellan Falun och Mora skulle detta innebära att Falun skulle behöva cirka 20 platser vilket då även skulle innefatta intermediärvård. En del av dessa patienter kan komma att hanteras av akutmottagningens intagningsavdelning men då dessa siffror inte har tagit hänsyn till den kommande ökningen av förändrad ålderstruktur kvarstår vår bedömning att en planering för platser inklusive intermediärvård är rimlig Sammanfattande bedömning och förslag: På kort sikt skulle Falun behöva öka antalet bemannade intensivvårdsplatser från nuvarande cirka 8 till cirka 10. Detta är i nulägen enbart en fråga om bemanningsökning. I samband med en lokalplanering bör man tillskapa en integrerad intermediärvårdsenhet för att dygnet runt alla dagar i veckan kunna hantera 6-8 patienter. Denna del av IVA skulle då även kunna hantera postoperativa patienter under helger där vi idag ofta har brist på resurser. Intermediärvårdsenheten skulle förutom dessa uppgifter även kunna fungera som buffert för perioder med mycket högt intensivvårdsbehov samt lokalmässigt utgöra en flexibilitet för framtida förändringar som nu ej kan förutses. I det korta perspektivet ser vi i Mora behov av 7 platser på IVA må till fre, varav 4 rena IVA platser. Under helger 5 platser, varav 4 rena IVA platser. På lång sikt gör vi samma bedömning som IVA Falun. Vi bedömer att behovet kommer att öka till 8-10 platser som då inkluderar 4-6 intermediärvårdsplatser. Det finns sannolikt möjlighet till samordningsvinster om man kan koppla ihop UVA och IVA lokalmässigt. Detta låter sig tyvärr inte göras i befintliga lokaler. Pehr Guldbrand Överläkare IVA Falun Inger Mattsson Verksamhetschef Op/An/IVA-kliniken Falun Lennart Kviele Verksamhetschef Anestesikliniken Mora Anders Eriksson Överläkare IVA Mora - 8 -

9 Referenser 1 Regeringens proposition 2005/06:50 2 Morton et al. Critical Care Nursing. A holistic approach. 8 th ed. Philadelphia: Lippincott W&W; Engström Å, Söderberg S. The experiences of partners of critically ill persons in an intensive care unit. Intensive and Critical Care Nursing 2004; 20: Alvarez G, Kirby A. The perspective of families of the critically ill patient: their needs. Current Opinion in Critical Care 2006; 12: Sten Walter, Carl-Johan Vickerts Läkartidningen Nr Volym Nysam-raport 2010 (nyckeltalsamverkan mellan landsting, Helseplan.) 7 Fokusrapport, Stockholms Medicinska Programarbete, Pia Essén, Gunnar Öhlén Intensivvårdsutredningen, Intern utredning av Behovet av platser för vuxenintensivvård i Västra Götalandsregionen November Lyons RA, Wareham K, Hutchings HA, Major E, Ferguson B. Population requirements for adult critical-care beds: a prospective quantitative and qualitative study. Lancet 2000;355: Ridley SA, Morgan GAR. Critical-care beds: the numbers [letter]. Lancet 2000;355:

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Landstinget Dalarna Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Mora lasarett Mora lasarett har genom sitt geografiska läge en särställning i länet vad gäller turisttillströmningen. Detta gör att den

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Innehåll. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal Ombyggnad MS/By 4422 för Operation 1 Förstudie september 2013 2

Innehåll. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal Ombyggnad MS/By 4422 för Operation 1 Förstudie september 2013 2 KONCEPT 13-10-14 Ombyggnad MS/ By 4422 för Operation 1 Förstudie oktober 2013 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Regionövergripande planering... 3 3. Förutsättningar... 3 4. Förslag... 3 5. Fastighet...

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning RAPPORT Datum 2013-12-10 1 (10) Till Regiondirektör Jonas Rastad Genomlysning av förlossningsvården i Under sommaren 2013 var förlossningsvården i ansträngd.

Läs mer

Socialstyrelsen Ansökan Tillsyn Datum 2010-03-17 Socialstyrelsens Dnr 44-11998/2008 Region öst

Socialstyrelsen Ansökan Tillsyn Datum 2010-03-17 Socialstyrelsens Dnr 44-11998/2008 Region öst Socialstyrelsen Ansökan Tillsyn Datum 2010-03-17 Socialstyrelsens Dnr 44-11998/2008 Region öst Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm Sökande Socialstyrelsen, 106 30 STOCKHOLM Motpart Stockholms

Läs mer

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län:

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län: Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2013-07-02 Dnr 8.5-28479/2013-1 1(6) Regionala tillsynsavdelningen Öst Astrid Hessling astrid.hessling@ivo.se Danderyds Sjukhus AB Chefläkaren 182 88 Stockholm Den 1 juni 2013 tog

Läs mer

Info till Dig som anhörig

Info till Dig som anhörig Info till Dig som anhörig Innehållsförteckning Presentation av intensiven (IVA) Vad är intensiven Information om vården Avdelningsansvariga Information om patientens tillstånd Besök Telefon / telefontider

Läs mer

Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS

Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Ett vårdhygieniskt perspektiv Kort fakta om SÄS En del av Västra Götalandsregionen Ett av tre stora länssjukhus med alla medicinska specialiteter Ett komplett akutsjukhus

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken MSE Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

Akutmedicin - Akutsjukvård Akutkliniken i Lund Akutläkare på Akuten

Akutmedicin - Akutsjukvård Akutkliniken i Lund Akutläkare på Akuten Akutmedicin - Akutsjukvård Akutkliniken i Lund Akutläkare på Akuten Bosse Erwander Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetschef Akutkliniken, Ordförande i SWESEM Läkare, specialist i internmedicin och

Läs mer

44-1342009. Föreläggande enligt 6 kap. 13 lagen (1998 :531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område BESLUT. Socialstyrelsen.

44-1342009. Föreläggande enligt 6 kap. 13 lagen (1998 :531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område BESLUT. Socialstyrelsen. BESLUT ii Socialstyrelsen Regionala tillsynsenheten i Stockholm Byrådirektör Ann Fagerlind Tel 075 247 30 52 2009-09-09 Dnr 1(11) 44-11998,12008 44-1342009 Stockholms läns landsting Box 22550 104 22 STOCKHOLM

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-02-14 Skaraborgs Sjukhus Skövde Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Samverkande sjukvård. Lars Helldin

Samverkande sjukvård. Lars Helldin Samverkande sjukvård Lars Helldin Utvecklingen i Fyrbodal 2020 kommer Fyrbodal ha samma antal invånare men 10.000 fler personer över 65 år! Betyder att fler personer kommer ha ökande behov av omvårdnad

Läs mer

Studiecirkel Säker vård alla gånger

Studiecirkel Säker vård alla gånger Studiecirkel Säker vård alla gånger Område 5 och 8 Förebygga kirurgiska komplikationer och postoperativa sårinfektioner OP/ IVA,ortoped- och reumatologkliniken och kirurgkliniken, Länssjukhuset Ryhov I

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Dokumentnamn: 6. Anestesi- och intensivvårdskliniken Bakjour. Giltig fr o m: 2011-06-01

Dokumentnamn: 6. Anestesi- och intensivvårdskliniken Bakjour. Giltig fr o m: 2011-06-01 Vid stabsläge larmas anestesibakjouren enbart vid behov VID LARM: Åtgärd Klockan/ signatur 1. Ta emot rapport från primärjour anestesi om aktuell händelse och nuvarande situation på kliniken. 2. Jourtid

Läs mer

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014 Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR Pågående Forsknings projekt 1. Vilken roll spelar kön för vårdprocessen av intensivvårdspatienter och

Läs mer

Sjukhusbyggnader i framtiden

Sjukhusbyggnader i framtiden Sjukhusbyggnader i framtiden Hur ser vården ut idag? Hur kommer vården att förändras? Vilka organisatoriska trender ser vi ur ett internationellt perspektiv? Vad innebär detta för planering och logistik

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

Neurokirurgiskt flöde i Stockholm Dagens Medicin

Neurokirurgiskt flöde i Stockholm Dagens Medicin Neurokirurgiskt flöde i Stockholm Dagens Medicin 2014-10-16 Köerna ökar på Neurokirurgen då 20-25% av vårddygnen upptas av färdigbehandlade patienter som kan tas om hand av annan vårdenhet Nuvarande situation

Läs mer

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antal fall Antal anmälda fall med resistenta bakterier enligt Smittskyddslagen i Sverige tom 2011-11-25 6000

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision.

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad LEAN Den avgörande frågan är: Hur vill jag som patient bli bemött när jag träder in i detta sjukhus? Matz Widerström, Sjukhuschef

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Agenda Lean Healthcare Capio S:t Görans modellen Bakgrund Lean Healthcare principer Lean Healthcare i praktiken, exempel akuten Lean Healthcare

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB HSN 2010-11-23 p 3 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2010-11-19 Handläggare: Anders Nettelbladt Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB Ärendebeskrivning Vårdavtalet

Läs mer

Så bygger vi nätverk kring den högspecialiserade vården. Gerd Lärfars Verksamhetschef Verksamhetsområde Internmedicin

Så bygger vi nätverk kring den högspecialiserade vården. Gerd Lärfars Verksamhetschef Verksamhetsområde Internmedicin Så bygger vi nätverk kring den högspecialiserade vården Gerd Lärfars Verksamhetschef Verksamhetsområde Internmedicin Hur ser det ut idag för patienter med neurologiska symptom? Vanligaste sökorsakerna

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Välkommen att göra. AT i Dalarna

Välkommen att göra. AT i Dalarna Välkommen att göra AT i Dalarna AT i Dalarna AT-block Landstinget Dalarna FOTO: MARIE ERIKSSON, ULF MÅÅG, MOSTPHOTOS. TRYCK: PRINTELITEN 2015 I denna broschyr hittar du en kort beskrivning över allmäntjänstgöringen

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi 2006-09-29 reviderad 2008-11-27 Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi Bakgrund Influensa är en virusorsakad sjukdom och som sprids mellan människor och där man varje år har en mer eller

Läs mer

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem. Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning.

Läs mer

Projektnr: P95/0182 HANDIKAPPINSTITUTET Projektrapport 1998 Box 510 162 15 VÄLLINGBY

Projektnr: P95/0182 HANDIKAPPINSTITUTET Projektrapport 1998 Box 510 162 15 VÄLLINGBY Projektnr: P9/18 HANDIKAPPINSTITUTET Projektrapport 1998 Box 1 1 1 VÄLLINGBY Projektansvariga: Kersti Samuelsson, Arbetsterapeut Johan Alinder, Överläkare Projektledare: Karoline Göterdal, Arbetsterapeut

Läs mer

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård Västa Götalands Center för utveckling av prehospital akutsjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Stockholms läns landsting 1(4) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab 2015-08-03 LS 2015-0121 Handläggare: Lena Halvardson Rensfelt Landstingsstyrelsens personalutskott Ankom Stockholms

Läs mer

Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska

Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska med Stig Nyman 2012 09 06 Det här hade jag tänkt hinna med: Bakgrund och beslutet om

Läs mer

Framtidens sjukvård. Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008

Framtidens sjukvård. Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008 Framtidens sjukvård Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008 1 Samhällsutvecklingen samhällets styrning och organisation av vården förändras patientens ställning stärks patienten som

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut Motioner med förbundsstyrelsens yttranden och förslag till beslut FUB:s förbundsstämma 9-10 maj 2015 Motioner inför förbundsstämman 2014 Nr Sid 1 Ny insats i LSS-boendestöd och hemtjänst, LL 3 2 Bra hälso-

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser

SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser 2013-06-03 Jonas Vallgårda 2 (12) Innehåll 1 Sammanfattning... 4 2 Metod och genomförande... 5 3 Bemanningssituationen

Läs mer

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar PM 2015-04-17 1 (5) Sommarplaneringen i vården 2015 Tidig planering för säker och trygg vård i sommar För att få en bild av hur planeringen av vården och bemanningen av vårdpersonal ser ut inför sommaren

Läs mer

Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka

Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka Svar från Moderaterna Svar från Kristdemokraterna Svar från Centerpartiet Svar från Folkpartiet

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register Riks-Stroke Den SvenSka StRokevåRDenS kvalitet 2011 version för patienter och närstående RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Förord Riks-Stroke har i sina årsrapporter om strokevårdens kvalitet i Sverige

Läs mer

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser 2012-09-06 Martin Östberg 2 (8) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Genomförande... 5 3 Bemanningssituationen under

Läs mer

För en bra vistelse Information till patienter och anhöriga om Norrtälje sjukhus vårdavdelningar.

För en bra vistelse Information till patienter och anhöriga om Norrtälje sjukhus vårdavdelningar. För en bra vistelse Information till patienter och anhöriga om Norrtälje sjukhus vårdavdelningar. För dig som är patient För att din vistelse hos oss ska bli så bra som möjlig, följer här information som

Läs mer

Nämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till beslut

Nämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till beslut Hälso- och sjukvård PROTOKOLL DATUM 2005-04-21 DIARIENR 24 Förslag om gemensam ögonklinik Utsänt beslutsunderlag med förslag att slå samman de två befintliga ögonklinikerna i länet gicks igenom och kommenterades.

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Intensivvård 2009 - ta del av det senaste inom forskning, utveckling och praktik

Intensivvård 2009 - ta del av det senaste inom forskning, utveckling och praktik och drag! p a e nsk a för u ll k efull e u t d Ak vär a ng å m Intensivvård 2009 - ta del av det senaste inom forskning, utveckling och praktik Respiration och ventilation av den svårt sjuka lungan Multiresistenta

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Beskrivning av utbyggt Närsjukhuskoncept för Kiruna

Beskrivning av utbyggt Närsjukhuskoncept för Kiruna Beskrivning av utbyggt Närsjukhuskoncept för Kiruna Mars 2011 Konfidentiellt Hermelinen Hälsovård AB Hermelinen Hälsovård AB ägs i dag av finska CapMan (majoritetsägare), Anders Henriksson samt Lars- Erik

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Måltider på sjukhus i Stockholms läns landsting Ett strategiskt perspektiv

Måltider på sjukhus i Stockholms läns landsting Ett strategiskt perspektiv Måltider på sjukhus i Stockholms läns landsting Ett strategiskt perspektiv Lena Halvardson Rensfelt Samordnare, Landstingsdirektörens stab Lena.Halvardson-rensfelt@sll.se Stockholms läns landsting, SLL

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Diagnostik, vård och omhändertagande Cardiologi vårdkedjedokument Handläggare Anne-Christine Ahl

Diagnostik, vård och omhändertagande Cardiologi vårdkedjedokument Handläggare Anne-Christine Ahl 005-08-01 Sida 1 Länssjukhus Närsjukhus Familjeläkar verksamhet Definition vårdkedja 1. Syfte SAMMANHÅLLEN VÅRDEPISOD, EN SERIE AV SAMORDNADE VÅRDINSATSER INKL. PATIENTINFORMATION OCH PATIENTUNDERVISNING,

Läs mer

OVE Operations- och vårdenheten

OVE Operations- och vårdenheten OVE Operations- och vårdenheten CVU Rapportserie 2005:9 Projektledare: Anna Marmehed, sjuksköterska Bodil Andersson, operationssjuksköterska Frölunda Specialistsjukhus Operations- och vårdenheten Västra

Läs mer

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013 Inledning Varje division i Skånevård Kryh har utarbetat ett måldokument med en tillhörande aktivitetsplan. I aktivitetsplanerna beskrivs bland annat åtgärder för att nå målen och vem som är ansvarig. Samtliga

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner orsakar lidande och kostnader

Vårdrelaterade infektioner orsakar lidande och kostnader Vårdrelaterade infektioner orsakar lidande och kostnader Ø Ca 10 procent av alla vårdplatser upptas av patienter med VRI Ø Vårdrelaterade infektioner uppskattas årligen orsaka ca 750 000 extra vårddagar

Läs mer

Nya Karolinska Solna (NKS)

Nya Karolinska Solna (NKS) Nya Karolinska Solna (NKS) Inbjudan att besvara frågeenkät Marknadsundersökning Innovationsupphandling för optimering av vårdflöden med stöd av bild- och funktionsutrustning 2013-01-28 År 2008 beslutades

Läs mer

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin Snart vårt sista vapen Bodil Lund, övertandläkare Anders Samuelsson, överläkare Käkkirurgiska kliniken Enheten för käkkirurgi Vårdhygien Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Carita Gelang Verksamhetsutvecklare Ambulans och Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Presentationens namn 1 Ambulanssjukvården

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Fem steg mot en effektiv servicelogistik

Fem steg mot en effektiv servicelogistik Fem steg mot en effektiv servicelogistik Uppnå betydande fördelar med effektiv servicelogistik Sjukhusets servicelogistik är ett område där det ofta finns stor potential för förbättringar. Det handlar

Läs mer

Välkommen till Dagkirurgiska enheten!

Välkommen till Dagkirurgiska enheten! Välkommen till Dagkirurgiska enheten! Dagkirurgi innebär att du går hem samma dag som du blir opererad. Ring till dagkirurgiska enheten närmaste vardagen före din operationsdag för att få den tid du skall

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

LOB, tillnyktring och abstinensvård

LOB, tillnyktring och abstinensvård LOB, tillnyktring och abstinensvård Bakgrund 2014-2016 Satsning beträffande förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer. (Regeringsbeslut II:6) Utveckla alternativa

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Stockholms läns landsting 1(2)

Stockholms läns landsting 1(2) Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-03-25 LS 1410-1231 Landstingsstyrelsen Meddelande till Socialstyrelsen om Stockholms läns landstings intention att år 2020 ansöka

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Glöm MANTRAN OCH MYTER. det behövs FLER VÅRDPLATSER. Sjukhusläkarna

Glöm MANTRAN OCH MYTER. det behövs FLER VÅRDPLATSER. Sjukhusläkarna Glöm MANTRAN OCH MYTER det behövs FLER VÅRDPLATSER Sjukhusläkarna MANTRAN OCH MYTER om vårdplatser Inget annat land i Europa har så få vårdplatser per 1000 invånare som Sverige. Och det får konsekvenser.

Läs mer

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning.

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning. Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 14*03-0 4 0 0 0 1 2 * Skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om personalbemanning

Läs mer

Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv

Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv Samverkansnämnden Stockholm Gotland 13 november 2009 PA Dahlberg vvd, chefläkare Agenda Introduktion till Capio S:t Görans Sjukhus och resultat av förbättringsarbetet

Läs mer

Bättre städning ger renare vårdmiljö svar på motion

Bättre städning ger renare vårdmiljö svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 25 (40) Dnr CK 2011-0506 62 Bättre städning ger renare vårdmiljö svar på motion Förslag till beslut

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer