Fig. 1. Befolkningsutveckling i olika åldersgrupper. Ref. Statistiska centralbyrån.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fig. 1. Befolkningsutveckling i olika åldersgrupper. Ref. Statistiska centralbyrån."

Transkript

1 :38:00 Utredning av framtida intensivvårdsbehov i Dalarna Bakgrund: Intensivvårdsavdelningen i Falun har sedan tidigare inlämnat önskemål om en omfattande lokalanpassning (VBL Dnr 09/0113 samt VBL Behovsanalys ) och som ett komplement till denna har vi av sjukhusledningen ombetts att utreda framtida behov av intensivvård i Dalarna. Intensivvårdsavdelningen i Falun har idag för ändamålet att bedriva modern intensivvård i flera avseenden dåligt anpassade lokaler. Utveckling av medicinsk teknik och nya behov/krav på informationsbehandling ställer allt högre krav på stora ytor omkring patienterna. Ett ständigt ökande behov/krav på administrativa uppgifter hos vårdpersonalen ställer även detta krav på ökat utrymme för detta på avdelningen. Hygieniska aspekter för att möta en förväntad ökning av förekomsten av resistenta bakterier liksom patienternas behov av lugn och ro nattetid gör att salar med många patienter nu alltmer är ifrågasatta. Den på sikt förändrade åldersstrukturen med en ökad andel människor i åldersgrupper med stort vårdbehov medför större krav på framtida intensivvård även om sjukdomspanoramat skulle vara oförändrat. (se fig.1) Ett ökat vårdbehov på 10-20% kan av den orsaken förväntas under den kommande 15-årsperioden Fig. 1. Befolkningsutveckling i olika åldersgrupper. Ref. Statistiska centralbyrån. Inom en tioårsperiod kan en påtaglig ökning av resistenta bakterier vara en verklighet i Sverige. Erfarenheter från andra länder visar att detta inte bara innebär ett ökat behov av isoleringsrum utan även ett ökat behov av platser totalt eftersom vårdtider

2 förväntas bli längre. [ref. muntlig kontakt med smittskyddsenheten Dr Anders Lindblom] Regeringen har 2005 utarbetat en strategi för samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar[1]. När det gäller vårdrelaterade infektioner har följande mål formulerats: Spridning av multiresistenta bakterier från kända eller starkt misstänkta smittkällor skall ej förekomma inom sjukvården; Uppföljning av vårdrelaterade infektioner skall införas som en del av det fortlöpande kvalitetsarbetet; Målet bör uppnås inom fem år Att fortsättningsvis kunna leva upp till dessa mål ställer allt större krav på isoleringsmöjligheter både för intensivvård och för postoperativ vård. Att vara kritiskt sjuk och vårdas på en intensivvårdsavdelning innebär inte enbart att kroppen är utsatt för ett fysiskt hot. För den enskilde patienten är även själva existensen hotad. Det kan även vara de anhörigas upplevelse. För patienten förstärks upplevelsen av separation från sociala sammanhang och familj. Eftersom patienten är kritiskt sjuk pågår vården dygnet runt, vilket medför att patienten sällan lämnas ifred mer än korta stunder och får dåligt sammanhängande nattsömn. Smärta, oro och svårigheter att kommunicera kan ytterligare öka det upplevda lidandet[2]. I en högteknologisk IVA-miljö kan professionell omvårdnad bidra till att minska stressen och lidandet för dessa ytterst sårbara patienter likaväl som dålig eller utebliven omvårdnad kan öka den. God och säker omvårdnad inger både patienten och närstående trygghet och hopp vilket underlättar tillfrisknandet eller bidrar till att patienten får en värdig död.[3],[4] Omvårdnadsutveckling inom intensivvård handlar om att med bästa evidens vårda människan som en helhet av kropp och själ i samband med kris, svikt och hot mot livet självt. Det är viktigt att optimera även den fysiska miljön med avskildhet och möjlighet till vila samt att närstående kan få närvara vid sjuksängen. Intensivvård är en i hög grad omvärldsberoende specialitet där vi inte själva alltid kan styra och påverka vårdbehovet. Detta försvårar uppgiften att göra en framtida planering. Andra klinikers specialiseringar och eventuella centraliseringar och decentraliseringar av patientflöden kan snabbt förändra våra behov. Även den politiska situationen med en eventuellt kommande regionbildning och dess konsekvenser är svåra att förutspå. I en planering för framtida intensivvård måste det därför ingå möjligheter för flexibilitet när det gäller både vårdrummens beskaffenhet och antal vårdplatser. Omvärldsanalys: För att få bästa möjliga grund för vår bedömning har vi aktivt sökt efter hur man i andra delar av landet och även internationellt värderat och planerat intensivvårdsbehov. Vi har även varit i kontakt med flertalet av de sjukhus där vi vet att man nyligen gjort eller nu planerar ombyggnationer. Allmänt sett finns det i Sverige mycket sparsamt med offentlig statistik både gällande befintligt antal vårdplatser och än mer bristfällig är dokumentationen gällande framtidsplaner och - 2 -

3 utvärdering av kommande behov. Kontakter med SKL och Socialstyrelsen har givit mycket magert utbyte. En undersökning med stöd av Socialstyrelsen gjordes [5] visar på ganska stora regionala skillnader i landet men att antal IVA-platser ligger mellan 4-12 per invånare. (se fig. 2) Dessa siffror ska jämföras med Dalarnas aktuella platsantal för bemannade vårdplatser som för 2010 var 4,3 per invånare [6]. (se fig. 3) Undersökningen gjordes som följd av att man på många håll i landet påtalat en brist på intensivvårdsplatser. Sedan dess har man på några håll ökat platsantalet men fortfarande kvarstår en utbredd uppfattning att tillgången inte motsvarar behovet. Detta gäller även för Dalarna där vi under de senaste åren genomgått långa perioder där intensivvården inte har kunnat tillgodose användarklinikernas behov av tillgänglighet vare sig för intensivvård eller postoperativ vård. Detta har medfört en stor belastning på personalen men även föranlett att dalapatienter inte kunnat tas hem från Uppsala i normal utsträckning och in några fall har även patienter fått skickas utomläns i brist på egna resurser. En Focusrapport från Stockholms Läns Landsting gjordes 2003 för att bedöma aktuellt och framtida behov av intensivvård.[7] I denna rapport sammanfattas att efter då nyligen genomförda utbyggnader på några av intensivvårdsavdelningarna bedöms antalet fysiska allmänna IVA-platser som tillräckligt inom SLL,... men de bemannade antalet platserna är för få, då 25% är obemannade pga brist på IVAsjuksköterskor och finansering.. Inför projekteringen av Nya Karolinska sjukhuset gjordes även en patientflödesanalys som ingår i den s.k. SNUS-rapporten (Stockholms Nya Universitetssjukhus). Denna har resulterat i att man för detta sjukhus har planerat intensivvårdplatser som uppgår till 20 % av sjukhusets totala antal vårdplatser. Eftersom detta sjukhus är avsett för högspecialiserad vård har vi inte sett deras modell som en bra förlaga för Dalarna

4 I Västra Götaland gjordes 2008 en utredning om behovet av antal platser för vuxenintensivvård i regionen, Intensivvårdsutredningen [8]. I denna undersökning förutspås en ökning av intensivvårdsbehovet på % under de kommande 10 åren samt ett ökat behov av intermediärvårdsplatser. Man föreslår att: samtliga sjukhus i regionen överväger möjligheter att nivåstrukturera intensivvård, ex. genom införande av intermediärvårdsenheter ( step-downenheter ) eller motsvarande. Liksom i Focusrapporten från Stockholm[7] betonar man även vikten av att upprätta strukturerade program för den framtida kompetensförsörjningen för intensivvård. Den enda undersökning som vi har hittat som försökt utröna behovet av intensivvårdsplatser är från England [9]. Under ett års tid studerade man där både behov och beläggning i ett område med inv. och med fem intensivvårdsenheter. Behovet av intensiv- och intermediärvårdsplatser tillsammans beräknades till 28 per invånare om fem enheter behölls och om behovet av tillgänglighet skulle täckas 95 % av tiden. Om antalet enheter minskades till en skulle behovet av platser minska till 22 per inv. I denna beräkning ingick även en del specialintensivård som rena hjärtpatienter och med reduktion för detta har behovet i en uppföljande artikel skattats till 11,2 per invånare [10]. Detta var behovet för cirka 10 år sedan och behovet kan ha ändrats sedan dess och kommer i framtiden sannolikt att öka ytterligare. Siffran ska jämföras med de 4,3 intensivvårdsplatser per inv. som Dalarna nu har [6]. (se fig. 3). Den övriga omvärldsanalys som vi gjort i Sverige innebär kontakter med de sjukhus som nyligen gjort eller planerar ombyggnationer av intensivvårdsavdelningar. Det gäller Stockholm, Uppsala, Kalmar, Norra Älvsborg (NÄL) och Borås. Man har med undantag för Västra Götalandsregionen och Stockholm inte någon skriftlig dokumentation på någon föregående utredning av det framtida behovet. Man har i stora drag utgått från den befintliga situationen och därifrån ökat platsantalet något. På flertalet av sjukhusen (Nya Karolinska Sjukhuset och NÄL undantaget) har ingen strukturförändring ägt rum utan tidigare förutsättningar har fått gälla. Gemensamt för alla sjukhusen är att man har byggt in en flexibilitet så att man har byggt fler platser än man initialt har för avsikt att använda. Rent lokalmässig har man som regel övergivit storsalar och byggt för en- eller tvåpatientrum. På Norra Älvsborgs Lasarett (NÄL) har man enbart enkelrum på IVA vilket inte har varit odelat positivt. På Nya Karolinska sjukhuset har man centraliserat allmän intensivvård och specialintensivvård till en avdelning på 87 platser uppdelade på några mindre enheter, därtill kommer cirka 50 platser för intermediärvård. Till NÄL har man flyttat intensivvård från Uddevalla sjukhus och skapat en Intensivvårdsavdelning med 14 intensivvårdsplatser och 6 intermediärvårdsplatser. Alla intensivvårdsplatserna är i nuläget inte bemannade. Intensivvårdsplatser: I flertalet sammanhang när antalet intensivvårdsplatser diskuteras har man svårt att skilja på lokalmässigt befintliga platser och platser som faktiskt är bemannade för vård. I den aktuella rapporteringen till NYSAM [6] har Falun angivit 8 platser och Mora 4,5. Förstås kan man inte i Mora vårda halva patienter utan den siffran liksom den i Falun står för ett medelvärde för vad bemanningen klarar av. Beroende på vårdtyngden hos de aktuella patienterna kan patientantalet därför variera omkring - 4 -

5 dessa siffror vilket skapar en flexibilitet. Det lokalmässiga platsantalet som nu i Falun är 12 och i Mora 8 är för närvarande sällan begränsande för intensivvården utan den begränsande resursen är personaltillgången. En ökning av antalet platser för intensivvård och intermediärvård som nu Falun är i behov av är mest en fråga om ökning av bemanningen. Att antalet fysiska platser är något fler än de bemannade platserna innebär att det finns ett buffertutrymme vid toppbelastningar på IVA. På IVA Falun tillämpar vi en mätning av beläggningen baserad på vårdtyngdsmätning relaterat till den tillgängliga personalen istället för att räkna antalet patienter på avdelningen. Detta då vi har patienter som har mycket olika vårdtyngd. Med detta system som bas skapar man en mer realistisk beskrivning av hur avdelningens resurser utnyttjas och får en högre flexibilitet när det gäller hur många patienter som avdelningen kan ta emot. Om vi har mindre vårdkrävande patienter kan vi ta emot ett större antal och vice versa. Mätningarna visar att vi under den gångna 12-månadersperioden haft en hög eller mycket hög beläggning under 36% av arbetspassen (se fig 4). Under dessa pass har patienter med ett relativt behov av intensivvård fått hanteras på vanliga vårdavdelningar och i några fall har intensivvårdskrävande patienter skickats till andra sjukhus. I flera fall har även regionvårdspatienter fått vara kvar i Uppsala på grund av bristande egna resurser. Fig 4 Figuren visar fördelningen av arbetspassens vårdtyngd relaterat till personaltillgången jan-nov Gröna arbetspass innebär att vårdtyngden ligger inom den vårdtyngd som personalen är dimensionerad för. Gula arbetspass innebär en hög vårdtyngd och röda arbetspass en mycket hög vårdtyngd. Intermediärvårdsavdelningar och Mobila Intensivvårdsgrupper (MIG-team): Under de senaste årens brist på intensivvårdsplatser har allt fler röster höjts för att skapa intermediärvårdsavdelningar. En hög beläggning på framför allt IVA Falun har medfört att patienter, med ett relativt stort övervakningsbehov men utan manifest svikt i livsviktiga funktioner, vid allt fler tillfällen måste hänvisas till vård på vanliga - 5 -

6 vårdavdelningar. Detta medför en ökad belastning på dessa avdelningar men är även ett ibland risktagande för patienten. En oroande signal på att vanliga vårdavdelningar har svårt att klara vården av dessa patienter är att vi noterat en hög frekvens av återinskrivningar på IVA i Falun inom 3 dygn efter att patienten tidigare vårdats på IVA. Detta är en kvalitetsindikator inom svenskt intensivvårdsregister och i öppna jämförelser vilken indikerar en kapacitetsbrist på vår avdelning. (se fig 5) Fig. 5 Figuren visar förekomsten av återinskrivningar på IVA inom 72 timmar efter att patienten lämnat avdelningen. Siffran är en kvalitetsindikator som visar en oroande utveckling gällande patientsäkerheten. Diagrammet är hämtat från svenskt intensivvårdsregister och innefattar jan-nov En följd av att IVA tidvis har bristande resurser för intensivvård/intermediärvård är diskussioner att på olika kliniker öka bemanning eller skapa särskilda övervakningsmöjligheter för att hantera dessa patienter. Att öka IVA:s resurser för att kunna ta emot eller ha kvar dessa patienter kan vara en mer kostnadseffektiv lösning av detta problem. Enligt den engelska undersökningens kartläggning av intensivvårdsplatser[9] kunde man tydligt konstatera att färre enheter var mycket mer kostnadseffektivt än att bedriva intensivvård på flera enheter. En nu pågående utredning för att utröna behovet av intermediärvårdsavdelning i Västerås (muntlig kontakt) delar uppfattningen att en separat intermediärvårdsavdelning inte är kostnadseffektivt. Enligt deras slutsatser bör en sådan avdelning vara integrerad till intensivvårdsavdelningen både lokalmässigt och bemanningsmässigt för man ska kunna ha en flexibilitet och för att resurser ska användas på bästa sätt. I vissa fall kan decentraliserade enheter motiveras om de ingår i en särskild vårdprocess där speciella kunskaper är viktiga. Man behöver då bör även bedöma om denna vårdkedja är tillräckligt stor för att motivera en egen intermediärvårdsenhet. En annan lösning för att hantera bristen på intensivvårdsplatser som utvecklats på flera håll är att personal från intensivvårdsavdelningar bedömer och behandlar svårt sjuka patienter på vanliga avdelningar (MIG-team). Mobila intensivvårdsgrupper (MIG) kan ha ett stort värde för att snabbt initiera behandling av svårt sjuka patienter

7 Det är däremot inte säkert den bästa lösningen för att lösa ett problem med bristande intensivvårdsresurser. Att med sådana grupper bedriva decentraliserad intensivvård är kanske lika kostnadsineffektivt som om en vårdcentral skulle börja med hembesök till sjuka patienter som man inte hade tid för på mottagningen. Postoperativ vård: Falun har idag på den stora uppvakningsavdelningen 18 platser. Nyligen har det på öronoperationsavdelningen samt vid den dagkirurgiska enheten öppnats ytterligare några uppvakningsplatser för övervakning under kontorstid. I stort motsvarar dessa platser tillsammans behovet för postoperativ övervakning för nuvarande verksamhet dagtid. Ett problem vid den stora uppvakningsavdelningen är en att den under tillfälliga toppar under dagen saknar fler fysiska platser varför patienter som väntar på att hämtas från respektive avdelning ibland får ligga i korridoren. Under helger är samtliga dessa uppvakningsplatser stängda då ekonomi för bemanning inte finns budgeterad. Intensivvårdsavdelningen förutsätts då kunna hantera det postoperativa övervakningsbehovet. Då vi under det gångna decenniet fått allt mindre marginaler i bemanningen för intensivvårdsavdelningen har vi sett ett ökande antal situationer då en brist på postoperativa övervakningsmöjligheter medfört tidsförskjutningar av såväl planerade som akuta operationer. Enligt den statliga prioriteringsutredningen Vårdens svåra val (SOU 1995:5) skall den som har störst behov gå före den med mindre. Inom intensivvården handlar det emellertid om att alla patienter har stora behov, där utebliven vård kan leda till allvarliga konsekvenser. Inom intensivvården har utarbetats prioriteringsprinciper, som anger att t.ex. patient i behov av intensivvård prioriteras före patient, som skall genomgå planerad operation med förväntat behov av intensivvård. För att lösa detta problem behövs därför ökade resurser för att hantera postoperativa patienter under helger och semesterperioder. Ett tilltagande problem för postoperativa avdelningar är den ökande frekvensen av resistenta bakterier. Ett flertal nyopererade patienter är bärare av dessa bakterier och därmed möjliga smittkällor även om de själva inte är sjuka därav. Detta innebär ett ökat behov av isoleringsrum och bemanning därtill för att inte andra nyopererade patienter ska drabbas av allvarliga komplikationer. Isoleringsrum saknas nu helt på våra postoperativa avdelningar. Länsdelssjukhus I Mora är organisation och ansvarsfördelning mellan anestesi och moderkliniker något annorlunda. Medicinbakjour sköter dagtid i princip sina egna patienter undantaget respiratorbehandlade. Primärjourer i Mora bemannas ofta av oerfarna underläkare vilket ställer större krav på tillgänglighet till IVA. Mora saknar separat HIA varför dessa patienter vårdas på IVA. 7 patienter med s.k. telemetriövervakning övervakas av IVA personal men vårdas inte på IVA. Medicinavdelningar saknar kompetens och vana att hantera viss utrustning för andningshjälp (CPAP/BIPAP) varför dessa patienter i Mora måste vårdas på IVA. Uppvakningsavdelningen är öppen må till fre 8-18 och ligger på annat våningsplanplan än IVA. Dessutom varierar upptagningsområdets storlek kraftigt mellan under lågsäsong och ca under högsäsong. Detta måste det finnas beredskap för

8 Egen analys och bedömning: Landstinget Dalarna har idag en brist på resurser för intensivvård och intermediärvård och i ett framtidsperspektiv kommer den bristen att öka påtagligt. Att centralisera intensivvård till en enhet är sannolikt kostnadseffektivt. En intensivvårdsavdelning har en mycket betydande plats i all akutsjukvård varför en centralisering av intensivvård t.ex. till Falun skulle ha mycket betydande konsekvenser för akutvården i Mora och på sikt även för lasarettet i sin helhet. Denna fråga är i första hand politisk. Behovet av utökade lokaler i Falun är stort. Grunden till detta är i huvudsak för att öka ytorna omkring patienten så att anpassning sker till den medicintekniska utvecklingen samt för att förbättra miljön både för patienter och personal. Större ytor är även nödvändigt för att införa ett IVA-anpassat vårdinformationssystem. På sikt kommer intensivvårdsbehovet att öka. På kort sikt kan detta lösas genom en bemanningsökning. På längre sikt tror vi att siffror från den ovan citerade engelska undersökningen med minst 11,2 platser per invånare för intensivvård inklusive intermediärvvård kan vara en rimlig siffra. Omräknat för Dalarnas befolkning skulle detta innebära cirka 30 platser om vården sker på en enhet och några fler om den sker på två enheter. Detta även förutsatt att intermediärvården är integrerad i intensivvårdsavdelningarna. Med nuvarande fördelning av vård mellan Falun och Mora skulle detta innebära att Falun skulle behöva cirka 20 platser vilket då även skulle innefatta intermediärvård. En del av dessa patienter kan komma att hanteras av akutmottagningens intagningsavdelning men då dessa siffror inte har tagit hänsyn till den kommande ökningen av förändrad ålderstruktur kvarstår vår bedömning att en planering för platser inklusive intermediärvård är rimlig Sammanfattande bedömning och förslag: På kort sikt skulle Falun behöva öka antalet bemannade intensivvårdsplatser från nuvarande cirka 8 till cirka 10. Detta är i nulägen enbart en fråga om bemanningsökning. I samband med en lokalplanering bör man tillskapa en integrerad intermediärvårdsenhet för att dygnet runt alla dagar i veckan kunna hantera 6-8 patienter. Denna del av IVA skulle då även kunna hantera postoperativa patienter under helger där vi idag ofta har brist på resurser. Intermediärvårdsenheten skulle förutom dessa uppgifter även kunna fungera som buffert för perioder med mycket högt intensivvårdsbehov samt lokalmässigt utgöra en flexibilitet för framtida förändringar som nu ej kan förutses. I det korta perspektivet ser vi i Mora behov av 7 platser på IVA må till fre, varav 4 rena IVA platser. Under helger 5 platser, varav 4 rena IVA platser. På lång sikt gör vi samma bedömning som IVA Falun. Vi bedömer att behovet kommer att öka till 8-10 platser som då inkluderar 4-6 intermediärvårdsplatser. Det finns sannolikt möjlighet till samordningsvinster om man kan koppla ihop UVA och IVA lokalmässigt. Detta låter sig tyvärr inte göras i befintliga lokaler. Pehr Guldbrand Överläkare IVA Falun Inger Mattsson Verksamhetschef Op/An/IVA-kliniken Falun Lennart Kviele Verksamhetschef Anestesikliniken Mora Anders Eriksson Överläkare IVA Mora - 8 -

9 Referenser 1 Regeringens proposition 2005/06:50 2 Morton et al. Critical Care Nursing. A holistic approach. 8 th ed. Philadelphia: Lippincott W&W; Engström Å, Söderberg S. The experiences of partners of critically ill persons in an intensive care unit. Intensive and Critical Care Nursing 2004; 20: Alvarez G, Kirby A. The perspective of families of the critically ill patient: their needs. Current Opinion in Critical Care 2006; 12: Sten Walter, Carl-Johan Vickerts Läkartidningen Nr Volym Nysam-raport 2010 (nyckeltalsamverkan mellan landsting, Helseplan.) 7 Fokusrapport, Stockholms Medicinska Programarbete, Pia Essén, Gunnar Öhlén Intensivvårdsutredningen, Intern utredning av Behovet av platser för vuxenintensivvård i Västra Götalandsregionen November Lyons RA, Wareham K, Hutchings HA, Major E, Ferguson B. Population requirements for adult critical-care beds: a prospective quantitative and qualitative study. Lancet 2000;355: Ridley SA, Morgan GAR. Critical-care beds: the numbers [letter]. Lancet 2000;355:

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

VERKSAMHETSBESKRIVNING för

VERKSAMHETSBESKRIVNING för MALL VERKSAMHETSBESKRIVNING Skånes Universitetssjukhus Elisabeth Olhager Verksamhetschef 046-178286 Datum 20160812 1 (9) VERKSAMHETSBESKRIVNING för Förvaltning/ division/ verksamhetsområde/ området: Skånes

Läs mer

Program IVA-chefsmöte SFAI Jönköping

Program IVA-chefsmöte SFAI Jönköping Program IVA-chefsmöte SFAI Jönköping Tisdag 16/9 18.00-19.30 Intermediärvård - vem definierar begreppet? Vilka avgränsningar ska gälla gentemot intensivvård? Christina Agvald-Öhman Ordförande SIR och David

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Om- och tillbyggnad av operations- och intensivvårdskliniken, Värnamo sjukhus

Om- och tillbyggnad av operations- och intensivvårdskliniken, Värnamo sjukhus Om- och tillbyggnad av operations- och intensivvårdskliniken, Värnamo sjukhus Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige inkl bilagor Protokollsutdrag från landstingsstyrelsen

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Efter LS 19/10 - Fortsatt analys

Efter LS 19/10 - Fortsatt analys 1 Efter LS 19/10 - Fortsatt analys Analysera behovet av förstärkningar inom akutsjukvården i Karlskrona och Kristianstad Analysera behovet av förstärkningar inom ambulanssjukvård och sekundärtransport

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 2015

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 2015 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Landstinget Dalarna Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Mora lasarett Mora lasarett har genom sitt geografiska läge en särställning i länet vad gäller turisttillströmningen. Detta gör att den

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Förbättringsområde. Personer, listade på Wetterhälsan, med akuta vårdbehov ska söka akut vård på rätt vårdnivå

Förbättringsområde. Personer, listade på Wetterhälsan, med akuta vårdbehov ska söka akut vård på rätt vårdnivå Förbättringsområde Personer, listade på Wetterhälsan, med akuta vårdbehov ska söka akut vård på rätt vårdnivå Bakgrund och mål Beskriv vad ni vill åstadkomma med detta förbättringsområde med koppling till

Läs mer

Innehåll. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal Ombyggnad MS/By 4422 för Operation 1 Förstudie september 2013 2

Innehåll. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal Ombyggnad MS/By 4422 för Operation 1 Förstudie september 2013 2 KONCEPT 13-10-14 Ombyggnad MS/ By 4422 för Operation 1 Förstudie oktober 2013 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Regionövergripande planering... 3 3. Förutsättningar... 3 4. Förslag... 3 5. Fastighet...

Läs mer

Utbildningsprogram inom akutsjukvård- avancerad nivå. Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Utbildningsprogram inom akutsjukvård- avancerad nivå. Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Utbildningsprogram inom akutsjukvård- avancerad nivå Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård Ambulanssjuksköterskan ansvarar för patientens

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Nybyggnation av hus 37 (etapp 4-5) Höglandssjukhuset

Nybyggnation av hus 37 (etapp 4-5) Höglandssjukhuset 1(5) 2013-08-29 LJ2013/425 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsstyrelsen Nybyggnation av hus 37 (etapp 4-5) Höglandssjukhuset Bakgrund Behovet av investeringar för Höglandssjukhuset är stort. De delar

Läs mer

Info till Dig som anhörig

Info till Dig som anhörig Info till Dig som anhörig Innehållsförteckning Presentation av intensiven (IVA) Vad är intensiven Information om vården Avdelningsansvariga Information om patientens tillstånd Besök Telefon / telefontider

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län:

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län: Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2013-07-02 Dnr 8.5-28479/2013-1 1(6) Regionala tillsynsavdelningen Öst Astrid Hessling astrid.hessling@ivo.se Danderyds Sjukhus AB Chefläkaren 182 88 Stockholm Den 1 juni 2013 tog

Läs mer

Sunderby sjukhus. Om- och tillbyggnad. Forum Vårdbyggnad, Linköping 8-9 november Vistet det hälsofrämjade hotellet. Guldkorn

Sunderby sjukhus. Om- och tillbyggnad. Forum Vårdbyggnad, Linköping 8-9 november Vistet det hälsofrämjade hotellet. Guldkorn Om- och tillbyggnad Sunderby sjukhus Forum Vårdbyggnad, Linköping 8-9 november 2016 Vistet det hälsofrämjade hotellet Anne Lindahl, projektledare hur började vi? Inger Gustafsson, verksamhetschef Hotell

Läs mer

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Version för patienter och närstående Uppföljning efter Intensivvård Patientanpassad resultatdata Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) presenterar en rapportversion

Läs mer

Inriktningsbeslut, tillbyggnad Sunderby sjukhus

Inriktningsbeslut, tillbyggnad Sunderby sjukhus Inriktningsbeslut, tillbyggnad Sunderby sjukhus Bilaga 1 Bakgrund I nuläget arbetar projektgruppen med planeringsarbete inom etapperna D/E (Akuten, BFM, IVA, DKE och Sterilcentralen) och B (Psykiatrin).

Läs mer

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen 2011-04-11 Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inledning Under de senaste åren har akutsjukvården varit i starkt fokus i Västra Götalandsregionen. En av orsakerna till detta är att politiken

Läs mer

Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS

Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Ett vårdhygieniskt perspektiv Kort fakta om SÄS En del av Västra Götalandsregionen Ett av tre stora länssjukhus med alla medicinska specialiteter Ett komplett akutsjukhus

Läs mer

Förbättringsområde. Personer, listade på Wetterhälsan, med akuta vårdbehov ska söka akut vård på rätt vårdnivå

Förbättringsområde. Personer, listade på Wetterhälsan, med akuta vårdbehov ska söka akut vård på rätt vårdnivå Förbättringsområde Personer, listade på Wetterhälsan, med akuta vårdbehov ska söka akut vård på rätt vårdnivå Bakgrund och mål Beskriv vad ni vill åstadkomma med detta förbättringsområde med koppling till

Läs mer

Regionpolitiskt manifest för Västra Götalandsregionen

Regionpolitiskt manifest för Västra Götalandsregionen Regionpolitiskt manifest för Västra Götalandsregionen Programförklaring Ett mänskligare Västra Götaland 1 Fler vårdplatser För en trygg vård och värdigt omhändertagande Antalet vårdplatser har minskat

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Samverkande sjukvård. Lars Helldin

Samverkande sjukvård. Lars Helldin Samverkande sjukvård Lars Helldin Utvecklingen i Fyrbodal 2020 kommer Fyrbodal ha samma antal invånare men 10.000 fler personer över 65 år! Betyder att fler personer kommer ha ökande behov av omvårdnad

Läs mer

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa S 2014:11 utredningen om högspecialiserad vård Sammanfattning av regeringens utredning: Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa Utredningen om högspecialiserad vård har i uppdrag

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning RAPPORT Datum 2013-12-10 1 (10) Till Regiondirektör Jonas Rastad Genomlysning av förlossningsvården i Under sommaren 2013 var förlossningsvården i ansträngd.

Läs mer

Yttrande över betänkandet Träning ger färdighet koncentrera vården för patientens bästa (SOU 2015:98)

Yttrande över betänkandet Träning ger färdighet koncentrera vården för patientens bästa (SOU 2015:98) Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Datum 2016-04-19 Diarienummer 160042 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Träning ger färdighet koncentrera vården för patientens

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot intensivvård II 40 poäng (AKIN2, UKIN4)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot intensivvård II 40 poäng (AKIN2, UKIN4) Dnr 2925/03-390 KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Akutsjukvård med inriktning mot intensivvård II 40 poäng (AKIN2, UKIN4) Graduate Diploma in Emergency

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Så vill vi utveckla den öppna specialiserade närsjukvården i Göteborsgområdet. Pensionärsråd 20 februari 2015

Så vill vi utveckla den öppna specialiserade närsjukvården i Göteborsgområdet. Pensionärsråd 20 februari 2015 Så vill vi utveckla den öppna specialiserade närsjukvården i Göteborsgområdet Pensionärsråd 20 februari 2015 Bakgrund Utveckla vården med fokus på hög kvalitet och patientsäkerhet, för patientens bästa

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

(SOU 2014:11) Vi utgår från patientens bästa! Problembild Svårt att leva upp till portalparagrafen i HSL: vård på lika villkor för hela befolkningen geografin stort land/relativt få invånare demografin

Läs mer

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503 Hospice och andra vårdformer i livets slutskede LD-staben/planeringsavdelningen 2016-11-25 Ärende: 2016/01503 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Palliativ vård... 3 Vård i livets

Läs mer

Datum 2015-10-05 Dnr 1502923. Utökning av vårdplatser inom neonatalenheten på Helsingborgs Lasarett i samband med om- och nybyggnad

Datum 2015-10-05 Dnr 1502923. Utökning av vårdplatser inom neonatalenheten på Helsingborgs Lasarett i samband med om- och nybyggnad Sjukvårdsnämnd Sund Peter Sigsjö Enhetschef 040-675 36 91 Peter.Sigsjo@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-10-05 Dnr 1502923 1 (8) Sjukvårdsnämnd Sund Utökning av vårdplatser inom neonatalenheten på Helsingborgs

Läs mer

Socialstyrelsen Ansökan Tillsyn Datum 2010-03-17 Socialstyrelsens Dnr 44-11998/2008 Region öst

Socialstyrelsen Ansökan Tillsyn Datum 2010-03-17 Socialstyrelsens Dnr 44-11998/2008 Region öst Socialstyrelsen Ansökan Tillsyn Datum 2010-03-17 Socialstyrelsens Dnr 44-11998/2008 Region öst Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm Sökande Socialstyrelsen, 106 30 STOCKHOLM Motpart Stockholms

Läs mer

Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Juni 2016 Karolinska Huddinge på väg mot framtidens vård Stockholm är en region i snabb utveckling. Antalet invånare ökar i stadig takt och andelen äldre blir

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot operationssjukvård II, 40 poäng (AKOP2)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot operationssjukvård II, 40 poäng (AKOP2) Dnr 2929/03-390 KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Akutsjukvård med inriktning mot operationssjukvård II, 40 poäng (AKOP2) Graduate Diploma in Emergency

Läs mer

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Resultat från Strokevården i Stockholms län Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas

Läs mer

Socialstyrelsen BESLUT SOCIALSTYRELSENS BESLUT 1(7) Tillsynsavdelningen Diarienummer Region Öst /2010. Danderyds sjukhus AB

Socialstyrelsen BESLUT SOCIALSTYRELSENS BESLUT 1(7) Tillsynsavdelningen Diarienummer Region Öst /2010. Danderyds sjukhus AB r) Socialstyrelsen BESLUT Tillsynsavdelningen 2010-10-13 Diarienummer Region Öst 9.1-19677/2010 1(7) Danderyds sjukhus AB Sjukhusstyrelsen 182 88 Danderyd VÄRDGIVARE Danderyds sjukhus AB ANMÄLARE Egeninitierad

Läs mer

RSV-säsongen

RSV-säsongen RSV-säsongen 2015-2016 Denna rapport publicerades den 26 maj 2015 och sammanfattar RSVsäsongen 2015-2016. Sammanfattning Säsongen för respiratory syncytial virus (RSV) 2015-2016 kännetecknades av en sen

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Ambulanssjukvården och akutklinikerna i Dalarna har fått uppdraget att ta fram en framtidsplan för akutsjukvården

Läs mer

Framtidens Hälso- och sjukvård. Målbild

Framtidens Hälso- och sjukvård. Målbild 1 Framtidens Hälso- och sjukvård Målbild 2015-10-14 2 Aktuella uppdrag till LD Utreda dagakuten i Karlshamn Beskriva en arbetsfördelning mellan Karlshamn och Karlskrona Ta fram en 10-årig investeringsplan

Läs mer

Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi

Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi 1 (6) Bitr landstingsdirektör Göran Stiernstedt Hantverkargatan 45 Landstingshuset Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi Bakgrund Influensa A-sjukdomens utbredning

Läs mer

Svar på motion från Katarina Gustavsson (KO): Återinför hembesök för nyförlösta mammor med tidig hemgång

Svar på motion från Katarina Gustavsson (KO): Återinför hembesök för nyförlösta mammor med tidig hemgång I 111 ~ Landstinget DALARNA Hälso- och sjukvård Dalarna Division Kirurgi 0 0 0 3 3 6 BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Datum 2015-09-28 Sida 1 (3) Dnr LD14/02515 Uppdnr 1035 2015-08-31 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020 Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.

Läs mer

Nybyggnation av hus 37 (etapp 4-5) Höglandssjukhuset

Nybyggnation av hus 37 (etapp 4-5) Höglandssjukhuset Nybyggnation av hus 37 (etapp 4-5) Höglandssjukhuset Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige inkl bilagor Protokollsutdrag från landstingsstyrelsen 2013-10-22 MISSIV

Läs mer

Sjukhusbyggnader i framtiden

Sjukhusbyggnader i framtiden Sjukhusbyggnader i framtiden Hur ser vården ut idag? Hur kommer vården att förändras? Vilka organisatoriska trender ser vi ur ett internationellt perspektiv? Vad innebär detta för planering och logistik

Läs mer

Dokumentnamn: 6. Anestesi- och intensivvårdskliniken Bakjour. Giltig fr o m: 2011-06-01

Dokumentnamn: 6. Anestesi- och intensivvårdskliniken Bakjour. Giltig fr o m: 2011-06-01 Vid stabsläge larmas anestesibakjouren enbart vid behov VID LARM: Åtgärd Klockan/ signatur 1. Ta emot rapport från primärjour anestesi om aktuell händelse och nuvarande situation på kliniken. 2. Jourtid

Läs mer

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna

Läs mer

Organisationens betydelse

Organisationens betydelse Landstingsstyrelsen har framfört önskemål om en fördjupad dialog och planering som inkluderar såväl en strukturerad plan för förändringar under åren 2010-2015 som en vision för vårdens utveckling mot år

Läs mer

Neurokirurgiskt flöde i Stockholm Dagens Medicin

Neurokirurgiskt flöde i Stockholm Dagens Medicin Neurokirurgiskt flöde i Stockholm Dagens Medicin 2014-10-16 Köerna ökar på Neurokirurgen då 20-25% av vårddygnen upptas av färdigbehandlade patienter som kan tas om hand av annan vårdenhet Nuvarande situation

Läs mer

Studiecirkel Säker vård alla gånger

Studiecirkel Säker vård alla gånger Studiecirkel Säker vård alla gånger Område 5 och 8 Förebygga kirurgiska komplikationer och postoperativa sårinfektioner OP/ IVA,ortoped- och reumatologkliniken och kirurgkliniken, Länssjukhuset Ryhov I

Läs mer

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården i Dalarnas län är uppbyggt kring länets primärvård och 26 vårdcentraler, öppenvårdsmottagningar, sjukhusen i Säter, Ludvika

Läs mer

Landstingstyrelsens rapport

Landstingstyrelsens rapport Landstingsfullmäktige den 15 april 2015 Landstingstyrelsens rapport Akut vårdplatsbrist på Sunderby sjukhus... 2 Kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården... 2 Flera av länets sjukhus högt i Dagens

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården

Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Vården står inför stora utmaningar Länet växer med ca 37 000 nya invånare varje år. Ytterligare 380 000 invånare till 2020

Läs mer

Handhygienens betydelse

Handhygienens betydelse Handhygienens betydelse Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården Bred och oberoende

Läs mer

Landstingets revisorer 2008-02-19 Dnr REV /8/2008 Revisionschef Lennart Ledin 063-14 75 27 Revisor Jan-Olov Undvall 063-14 75 24

Landstingets revisorer 2008-02-19 Dnr REV /8/2008 Revisionschef Lennart Ledin 063-14 75 27 Revisor Jan-Olov Undvall 063-14 75 24 1 (2) Landstingets revisorer 28-2-19 Dnr REV /8/28 Revisionschef Lennart Ledin 63-14 75 27 63-14 75 24 Landstingsstyrelsen Vårdplatser inom Östersunds sjukhus Landstingets er har gett revisionskontoret

Läs mer

Prognos över vårdkonsumtionen i Sörmland läkarbesök på akutmottagning - operationer & operationssalar - vårddagar & vårdplatser

Prognos över vårdkonsumtionen i Sörmland läkarbesök på akutmottagning - operationer & operationssalar - vårddagar & vårdplatser Prognos över vårdkonsumtionen i Sörmland 2025 - läkarbesök på akutmottagning - operationer & operationssalar - vårddagar & vårdplatser December 2013 2 Förord Inom ramen för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

Lokalbehovsinventering 2014 2018 för verksamheter underställda Driftnämnden Öppen specialiserad vård

Lokalbehovsinventering 2014 2018 för verksamheter underställda Driftnämnden Öppen specialiserad vård Lokalbehovsinventering 2014 2018 för verksamheter underställda Driftnämnden Öppen specialiserad vård Beslut Driftnämnden Öppen specialiserad vård 2013-05-28 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Datum 2015-02-05 1 (8) Vår handläggare Helena Dahlstedt 0151-192 36 helena.dahlstedt@vingaker.se Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Inledning Den

Läs mer

Svensk hälso- och sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken

Läs mer

14 punkter för ett mer rättvist och jämlikt Västra Götaland Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen

14 punkter för ett mer rättvist och jämlikt Västra Götaland Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen Vänersborg 2011 04 29 Tack till alla på avd. 14 för den fina hjälpen. Skickar en särskild tanke till dig Ulrika, för att du stillade min oro. Varma kramar Majsan 14 punkter för ett mer rättvist och jämlikt

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken MSE Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014 Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR Pågående Forsknings projekt 1. Vilken roll spelar kön för vårdprocessen av intensivvårdspatienter och

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara nyheter från Nr 3 April 2010 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det nya numret av Speciellt kan du läsa om: Remissfri bröstmottagning Bättre cancervård i länet

Läs mer

Följande ändringar har gjorts i ärendet Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval förlossning:

Följande ändringar har gjorts i ärendet Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval förlossning: Hälso- och sjukvårdsdirektören 2013-10-01 Hälso- och sjukvårdsnämnden, 2013-10-08, p 6 1 (1) HSN 1111-1442 Följande ändringar har gjorts i ärendet Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval förlossning:

Läs mer

Handlingsplan vid värmebölja. Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning

Handlingsplan vid värmebölja. Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning Handlingsplan vid värmebölja Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning Innehåll 1 Allmänna råd till vård- och omsorgspersonal inom ordinärt boende, hemsjukvård samt särskilt boende

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner

Vårdrelaterade infektioner Vårdrelaterade infektioner Att leda för att förebygga vårdrelaterade infektioner Agneta Andersson, SKL Hans Rutberg, SKL Mikroorganismer smittar oavsett om de är resistenta eller ej! HUR FÅR VI GODA IDÉER

Läs mer

Nyckeltal 2014. Rapport Medicinkliniker

Nyckeltal 2014. Rapport Medicinkliniker Nyckeltal 2014 Rapport Medicinkliniker Maj 2015 Innehållsförteckning 1. Om Nysam...3 2 Faktauppgifter...4 3 Kostnadsdata...7 4 Produktivitetsdata...11 5 Utbildningsnivå...15 6 Nyckeltalsprofiler kliniknivå,

Läs mer

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård 8 oktober 2007 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Pressmeddelande Betyg åt den gotländska hälso och sjukvården Enligt Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsens nya öppna jämförelser av den svenska

Läs mer

Från sämst till bäst i klassen

Från sämst till bäst i klassen Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som

Läs mer

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Positive care experiences are dependent on individual staff action Dawn Brooker Vad döljer sig bakom tidningsrubrikerna?

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision.

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad LEAN Den avgörande frågan är: Hur vill jag som patient bli bemött när jag träder in i detta sjukhus? Matz Widerström, Sjukhuschef

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 20-21 maj 2015 Lasarettet i Motala Motala Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

RSV-rapport för vecka 13, 2016

RSV-rapport för vecka 13, 2016 RSV-rapport för vecka 13, 2016 Denna rapport publicerades den 7 april 2016 och redovisar RSV-läget vecka 13 (28 mars 3 april). Lägesbeskrivning Under vecka 13 diagnosticerades färre fall av respiratory

Läs mer

Sammanfattning nuvarande sjuktransport och ambulansorganisation samt framtida förslag...1

Sammanfattning nuvarande sjuktransport och ambulansorganisation samt framtida förslag...1 Sammanfattning nuvarande sjuktransport och ambulansorganisation samt framtida förslag...1 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...3 2 Metod...3 2.1 Beskrivning liggande sjuktransporter...3 2.2 Beskrivning

Läs mer

Patientsäkerhet Strama, Vårdrelaterade infektioner. 2 nya verktyg för att mäta vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning

Patientsäkerhet Strama, Vårdrelaterade infektioner. 2 nya verktyg för att mäta vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning Patientsäkerhet Strama, Vårdrelaterade infektioner 2 nya verktyg för att mäta vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning Bakterier är experter på att anpassa sig Överstiger antalet människor

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer