Hållbar kunskapsstad Lund NE - Lägesrapport 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hållbar kunskapsstad Lund NE - Lägesrapport 2012"

Transkript

1 Hållbar kunskapsstad Lund NE - Lägesrapport 2012 Flygbild över Kunskapsstråket i Lund 1

2 Hållbar kunskapsstad är ett samarbetsprojekt mellan Lunds kommun, Statens fastighetsverk, Akademiska Hus, AF Bostäder och Ikano kontor med stöd av Delegationen för hållbara städer. 2

3 INNEHÅLL Sammanfattning... 3 Projektområdet Kunskapsstråket/Lund NE... 4 Aktiviteter under Förnyelse av Lunds universitet historiska miljöer Lundagård med omgivning, Statens fastighetsverk Kvarteret Paradis, Akademiska hus Kunskapsstråket stadsintegrerad spårväg, gång och cykel Attraktiva gång- och cykelstråk, Lunds kommun Belysning av inbyggd hållplats, Lunds kommun Förtätning och blandstad i campusmiljö Ideon Gateway, Ikano kontor Campusområde LTH samt Ideon, Akademiska Hus Hållbart kompaktboende, AF Bostäder Stadsnära grönområde Stadsnära grönområde Hållbarhetshus i hållplatsmiljöer Hållbarhetshus, Lunds kommun, byggherrar och större fastighetsägare Prototyping the City, Lunds universitet, Region Skåne och Lunds kommun Projektledning och marknadsföring Programsamordning, administration, information och utvärdering, Lunds kommun Förslag till justeringar i projektet Ekonomisk uppföljning SAMMANFATTNING Hållbar kunskapsstad Lund NE, som projektet nu kallas, har gjort stora framsteg under Alla delprojekt, med ett undantag, är igång. De investeringarna som har kommit längst är nybyggnationen av Ideon Gateway, om- och tillbyggnad av flera byggnader på campus och stadsodlingsprojektet. Tack vare en nysatsning på projektledningen och samordningen av partnerskapet har samarbetet inom projektet utökats och kommunikationen av erfarenheter kommit igång. Många viktiga steg har tagits under 2012 för att driva på delprojekten. Hållbarhetshuset har nu en projektgrupp med Lund universitet, Ideon, Lunds Energikoncernen, Akademiska Hus och Lunds kommun. AF Bostäder är i full gång att planera för experimentbostäder som visar ett kompakt studentboende. Statens Fastighetsverk har förslag på åtgärder för alla byggnader och väntar på igångsättningsbesked från Lunds universitet. Sammantaget ser det ut så att alla åtgärder kommer att genomföras, även om vissa ändringar behöver göras. 3

4 Tabell 1: Översikt över åtgärderna inom Hållbar kunskapsstad Lund NE Åtgärd Delåtgärd Ansvarig Status Förnyelse av Lunds universitet historiska miljöer 1.1 Lundagård med omgivning Statens fastighetsverk Planering 1.2 Kvarteret Paradiset Akademiska hus Pågår 2. Kunskapsstråket stadsintegrerad spårväg, gång och cykel 2.1 Attraktiva gång- och cykelstråk 2.2 Belysning av inbyggd hållplats Lunds kommun, trafikkontor Lunds kommun, trafikkontor Planering Planering 3. Förtätning och blandstad i campusmiljö 3.1 Ideon Gateway Ikano fastigheter Pågår 3.2 Campusområde LTH samt Ideon Akademiska hus Pågår 3.3 Hållbart kompaktboende AF bostäder Planering 5. Stadsnära grönområde 5.1 Greenfront Lunds kommun, Park- och naturkontor Pågår 7. Hållbarhetshus i hållplatsmiljöer 7.1 Hållbarhetshus 7.2 Prototyping the City Lunds kommun, Stadsbyggnadskontor och Kommunkontor Lunds universitet, Region Skåne och Lunds kommun (enligt ansökan) Planering Inte påbörjat 8. Projektledning och marknadsföring 8.1 Programsamordning, administration, information och utvärdering Lunds kommun, Kommunkontor Pågår PROJEKTOMRÅDET KUNSKAPSSTRÅKET/LUND NE Kunskapsstråket/Lund NE är Lunds stora utvecklingsområde under de kommande 40 åren. Här finns redan idag arbetsplatser, detta antal väntas växa till minst det dubbla inom utvecklingstiden. Den befintliga delen, det inre Kunskapsstråket, kommer att förändras avsevärt framöver. Lunds Centralstation med omnejd kommer att byggas om när spårvägen dras fram genom staden. Sjukhusområdet kommer att öppnas upp mot staden och omgivningarna. En strategisk Campusplan visar hur campusområdet kan utvecklas och förtätas. Förtätning och förändring av Ideon och Pålsjöområdet har inletts med nybyggnationen av Ideon Gateway. Utvecklingen av Brunnshög har startat, där Maxlab IV byggs just nu, kvarteret Solbjer har byggstart Hållbar kunskapsstad Lund NE spelar som investeringsprojekt en viktig roll i denna utveckling. Här samlas många aktörer kring utvecklingen, och inom ramen för projektet 4

5 genomförs de första fysiska förändringarna av stråket. Projektet erbjuder en plattform för en gemensam diskussion för hur Lunds hållbara stadsutveckling kommer att se ut. Karta över Kunskapsstråket i Lund 5

6 AKTIVITETER UNDER Förnyelse av Lunds universitet historiska miljöer 1.1 LUNDAGÅRD MED OMGIVNING, STATENS FASTIGHETSVERK I delprojektet ingår fastigheterna Universitetshuset, Kungshuset, Palaestra, Arkeologen samt Historiska museet. Total budget: Beviljat bidrag: Kostnader 2012: Upparbetat bidrag: 8,31 Mkr 2,49 Mkr kr kr Aktiviteter 2012 Under 2012 har energiutredningar utförts på samtliga objekt, där förslag till energibesparing, miljövinster samt förbättring av inomhusklimat har tagits fram. På Historiska Museet har SFV, tillsammans med Lunds Universitet, projekterat en ombyggnation för ny utställningslokal på den 4:e våningen. I projektet ingår att utföra energibesparande åtgärder såsom förbereda för ny ventilation, tilläggsisolera vinden samt använda energismart museibelysning. Planerade aktiviteter Under 2013 kommer ombyggnationen av ny utställningslokalt på Historiska Museet att utföras. I Universitetshuset kommer några försök till energibesparing att utföras, vilket innebär att fönsterglas i takfönster kommer att bytas ut till isolerglas och förses med skyddsfilm, tätning av fönster samt montering av nya glasdörrar i Atriet. För Kungshuset, Palaestra och Arkeologen finns det stora planer för att skapa ändamålsenliga och energieffektiva byggnader. I dagsläget är det oklart när och hur Lunds Universitet kommer gå vidare med dessa projekt. 1.2 KVARTERET PARADIS, AKADEMISKA HUS Kvarteret Paradis ligger mycket centralt i Lunds stadskärna, med en attraktiv och kulturhistoriskt intressant sjukhusbebyggelse från sent 1800-tal och har sedan 1970-talet kompletterats och anpassats till lokaler för Lunds universitets verksamhet. Åtgärden består av två delar: Om- och tillbyggnad av byggnaden Eden och nybyggnation av ett studiecentrum i norra delen av Kvarteret Paradiset. 6

7 Förändringsarbetet inom Kvarteret Paradis startar med ombyggnad av byggnad Eden, inklusive en ny inglasad uppehållsyta vid entrén. Byggnad Eden från 1983, är en institutionsbyggnad mycket effektivt byggd enligt principerna efter oljekrisen i början av 70- talet, med små fönster, låga takhöjder och liknande element. Idag ställs helt andra krav på undervisningslokaler med grupprum, uppehållsytor och en bättre utformning av inomhusmiljön. Utmaningen är att i denna effektiva byggnad skapa dagens krav på ljusa lokaler och inomhusklimat till låg energiförbrukning. Ny ventilation med variabelt flöde där befintliga ventilationskanaler utnyttjas i stället för som ofta sker att nya kanaler dras. Energieffektivisera belysning med morgondagens teknik som ännu är relativt oprövad. Byte till energieffektiva fönster. Byggnaden kommer att kompletteras med en glasad entré med uppehållsytor för studenter. Kravet på att tillgodose mycket dagsljus och transparant arkitektur ska göras på sådant sätt att energiförbrukningen hålls nere. Förutom om- och tillbyggnad av Eden hade man planerat att bygga ett nytt studiecentrum på en parkeringsplats i norra delen av Kvarteret Paradiset. Denna nybyggnation kommer inte att hinnas med under projekttiden. Total budget: Beviljat bidrag: Kostnader 2012: Upparbetat bidrag: 12 Mkr 3,6 Mkr kr kr Aktiviteter 2012 Under 2012 har projektering för byggnad Eden i Kvarteret Paradis genomförts. Projekteringen visar att miljömålen i projektet nås. Energianvändningen efter ombyggnad är beräknad till ca 60 kwh/m 2 A temp vilket är 60 procent av BBR-kravet för nybyggnad. Fönstren kommer att ha ett U-värde på 0,9. Byggnaden förväntas därmed klara en klassning nivå silver enligt Miljöbyggnad. Miljöbyggnad har använts som verktyg under projekteringen för att nå goda energimål och en god innemiljö. Byggnad Eden i kvarteret Paradis 7

8 PLANERADE AKTIVITETER Under 2013 kommer byggåtgärderna för Eden att påbörjas för att avslutas januari Förslag till ändring av åtgärden Nybyggnationen av ett studiecentrum som var tänkta att ligga i norra delen av kvarteret Paradiset på en parkeringsplats kommer inte att bli av inom projekttiden. Därför önskar vi att 4 Mkr av den totala budgeten, vilket motsvarar 1,2 Mkr i bidrag, omförs till åtgärden till LUX (tidigare HT-centrum). Miljöbyggnad används som verktyg för att säkerställa kvalitén för bra miljö- och energiprestanda vilket vi inte hade räknat med i ansökan. 2. Kunskapsstråket stadsintegrerad spårväg, gång och cykel 2.1 ATTRAKTIVA GÅNG- OCH CYKELSTRÅK, LUNDS KOMMUN Utveckla ett demostråk för gående och cyklister från Lund C, Sveriges fjärde största station, genom Universitets- och sjukhusområdet via Ideon till Brunnshög, Skånes arbetsplatsintensivaste verksamhetsområde. Ett högkvalitativt gång- och cykelstråk mellan två viktiga punkter förbättrar tillgängligheten för stadens pendlare och skapar bättre förutsättningar för hållbara transporter. Planerade åtgärder för att uppnå önskat resultat: Trädplantering i trafikerade stråk som en lokal klimatåtgärd Cykelräknare som ett visualiseringsprojekt Utveckling av belysning längs gång- och cykelstråk för att främja tryggheten för ökacyklande Uppgradering av beläggning längs gång- och cykelstråk Högkvalitativt vägvisningssystem Informationstavlor med cykelkart Trygghetsfrämjande åtgärder Total budget: 4,5 Mkr Beviljat stöd: 1,35 Mkr Kostnader 2012: - Upparbetat bidrag: - Aktiviteter 2012 En utredning av huvudcykelstråket (det blå stråket enligt Lunds märkning av cykelvägar), genom UB-parken utmed Helgonavägen och Sölvegatan, har genomförts. I utredning ingår en beskrivning av lämpligt ytmaterial i UB-parken, en flytt av det blå cykelstråket från fastigheter till gatumark och en kortare beskrivning av utformning av korsningen mellan Helgonavägen och Sölvegatan. Underhand har berörda fastighetsägare kontaktas för att dels informera om utredningen och dels hämta in deras synpunkter på densamma. 8

9 En kartläggning av marknaden för automatiska cykelräknare har genomförts. Marknaden har också undersökts med avseende på utbudet av hårda ytmaterial för gång- och cykelvägar. Gång- och cykelräkningar har genomförts i cirka fem punkter i det aktuella stråket. Planerade aktiviteter: En workshop om utformningen av korsningen mellan Helgonavägen och Sölvegatan genomförs i mars. Träden längs Sölvegatan kommer att inventeras för att bedöma möjligheten att genomföra flytten av det blå cykelstråket till ett nytt läge. Dialogen med berörda fastighetsägare om åtgärder i blå stråkets olika delar kommer att fortgå, med målsättningen att överenskommelser ska träffas. Först därefter kan åtgärderna förverkligas. Läge för en cykelräknare ska beslutas. Koncept för belysning, informationstavlor och vägvisning tas fram Räkningar av gående och cyklister kommer att genomföras på samma platser som föregående år. 2.2 BELYSNING AV INBYGGD HÅLLPLATS, LUNDS KOMMUN Avsikten är att test LED - belysning i hållplatsmiljöer längs det nya spårvägsstråket Lundalänken. Fokus ligger på belysningsdesign, säkerhet och trygghet samt hög energieffektivitet i kombination. I ansökan har vi skrivit att avsikten är att testa LED-belysning i hållplatsmiljöer, ca 200 m2 belyst yta, längs det nya spårvagnsstråket Lundalänken. Tidsplanen för byggande av spårvägen har förskjutits och några spårvägshållplatser kommer inte att hinna byggas inom projekttiden. I lägesrapport 2011 fick projektet godkänt att testa LED belysning i hållplatsmiljöer inom en annan del av Kunskapsstråket. Vi avser att göra en inventering av busshållplatser inom Kunskapsstråket och några av dessa kommer att ersätta Lundalänkens. Total budget: kr Beviljat stöd: kr Kostnader 2012: - Upparbetat bidrag: - Aktiviteter 2012 Nytt läge för hållplats har utretts och på Scheelevägen strax öster om Getingenvägen, vid Ideon Gateway kommer hållplatsen att byggas. De regionala busslinjerna 170 och 171 kommer att angöra hållplatsen från och med tidtabellsskiftet i december Dialog har förts med fastighetsägare i hållplatsens närhet om åtgärderna. 9

10 Planerade aktiviteter En belysningsdesigner kommer att anlitas för att ta fram ett koncept för belysning av hållplatsen och dess närområde. Sedan vidtar projektering och byggande av hållplatsen. En före- och efterstudie planeras, och med hjälp av en enkät undersöka hur människor som vistas i området upplever dess trygghet. 3. Förtätning och blandstad i campusmiljö 3.1 IDEON GATEWAY, IKANO KONTOR Sedan början av 2000-talet har Ideon Gateway planerats och slutligen kom bygget igång Innan dess genomfördes mycket arbete för att säkerställa att rätt inriktning och rätt satsning inom olika områden genomfördes. Detta resulterade i ett projekt med hög miljöprofil och med den gemensamma nämnaren som är Möten i olika former. Huset är 19 våningar högt och drygt m2 varav cirka hälften kontor och hälften hotell och konferensanläggning. Åtgärden har erhållit stöd till vindkraft, solceller och LED-belysning. Total budget: 10 Mkr Beviljat bidrag: 3 Mkr Kostnader 2012: 3 M kr Kostnader 2011 och 2012: 6,2 Mkr Upparbetat bidrag: 1,86 Mkr Aktiviteter 2012 Byggnaden slutbesiktigades dec 2012 och inflyttning påbörjades i januari Samtliga solceller är på plats i fasaden. Även inkopplingen av solcellerna till elsystemet är genomförd och solcellerna har börjat producera el till byggnaden. Den anläggning som satts upp har följande egenskaper: 975 m2, beräknad förväntad elproduktion per år är MWh, toppeffekt 122,0 kwp. LED-belysning är installerat i de allmänna utrymmena, på toaletter och i alla hotellrum. Trolig förbrukning för dessa lampor är 40 MWh/år. Jämfört med en traditionell installation medför detta en energibesparing på 167 MWh/år. Som beskrivet i förra lägesrapporten utredde man möjligheten att sätta upp vindkraft på byggnaden. Man har dock inte hittat en lämplig lösning som garanterar att inga vibrationer eller ljud stör huset. Därför kommer ingen vindkraft att installeras inom projektet. Utöver åtgärder som tilldelats medel från Delegationen genomsyras Ideon Gateway av en mängd olika miljöåtgärder. Byggnaden är precertifierad enligt LEED Platinum. Byggnaden planeras för att certifieras enligt Miljöbyggnad Guld. För att undersöka och skapa framtida mätvärden för kommande byggnader kommer en utvärdering av fyra olika områden att göras: 10

11 CO2, avfall, vatten och farliga ämnen. Byggnaden värms och kyls med geoenergi. Kylvärmepumpen används till att både kyla och värma byggnaden. För att undvika energiförluster via VVC installeras lokala varmvattenberedare på ungefär varannan våning. Hissar som producerar sin egen energi när de går neråt installeras i huset. Med hjälp av egenvikten och generatorer produceras den el som behövs för lampor, knappsats, bromsar mm. I anslutning till huset kommer det att finnas laddstolpar för elbilar som husets användare kan använda. På de lägre taken är det sedumtak för att öka den biologiska mångfalden och för att minska mängden dagvatten till dagvattensystemet. Restaurangens matavfall centrifugeras för att minska både vikt och volym. Dessa rester blir en bra delfraktion när biogas ska framställas. Ideon Gateway har synts i media i ett flertal artiklar och även i TV. Exempel på tidningar som haft artiklar som fokuserat på Ideon Gateways miljöprestanda är: Energi och Miljö, februari 2013 Energimagasinet, 2012 Nominerat till Årets Bygge av Sveriges Byggindustrier, artikel i Byggindustrin Fått certifiering enligt EU Green Building (energiförbrukning 26 kwh/m2, år) Presentation om IG på Skånes energiting i juni, 2012 Diverse artiklar i branschtidningar, t.ex. Elinstallatören, VVS-forum Under året har även en hel del studiebesök ägt rum, några av de grupper som haft miljöfokus är: Delegationen för hållbara städer var på besök i maj Kurser från LTH har varit på besök vid flera tillfällen Moderat-gruppen i Lund var på studiebesök Delegation från Botswana Delegation från Kazakstan, besök i oktober Grupp med professorer och rektorer från 16 universitet i Centralasien IIEEE studiebesök i december Broschyr som visar en sammanfattning av de olika miljöåtgärderna som har implementerats på Ideon Gateway är framtagen, medsänds som digital bilaga. Planerade aktiviteter Under 2013 kommer ytterligare anpassningsarbeten att pågå och inflyttning sker succesivt under året. 11

12 Ideon Gateway sett från Sölvegatan 12

13 3.2 CAMPUSOMRÅDE LTH SAMT IDEON, AKADEMISKA HUS Detta delprojekt består enligt ansökan av aktiviteter i följande byggnader: LUX (fd. HT-centrum) Matteanexet Kårhuset Norra delen av Campus o V-huset, Väg- och Vatten o M-huset, Maskinteknik, Motorlab o KC4, utbytt mot BMC hus I, Studentcentrum o Matematiks huvudbyggnad. o Alternativ energiförsörjning, KC4, energilager i mark och solpaneler o KC4, Urban vindkraft Ekonomihögskolan Inom detta delprojekt har några ändringar redan beviljats. Som Akademiska Hus redan påpekade i Lägesrapporten 2011 kommer vissa åtgärder inte att kunna genomföras inom projekttiden. Vi ansöker därför om omföringar av medel inom delprojekt 3.2 och från delprojekt 1.2 (Kvarteret Paradis) till delprojekt 3.2. I tabellen nedan ges en översikt över beviljade och nya omföringar. En fördjupad förklaring till varför ett delprojekt inte kan bli av och vilken ersättningsåtgärd vi föreslår står vid respektive byggnad. Tabell 2: Översikt över förslag till ändringar inom åtgärd 1.2 Kvarteret Paradis och 3.2 Campusområde LTH samt Ideon, Akademiska Hus Byggnad Kvarteret Paradis om- och tillbyggnad av Eden Kvarteret Paradis nybyggnation av Studiecentrum LUX - byggnad Kårhuset Maskinhuset, motorlabbet Matteannex Kemicentrum 4, KC4 vindkraft Stöd enligt ansökan Anledningen till ändringen 1,8 Mkr Höjning av ambitionsnivå på Eden 1,8 Mkr 3,6 Mkr kr kr 4,8 Mkr kr Nybyggnationen av Studiecentrum kommer inte att bli av inom projekttiden, delprojektet stryks. Ökade insatser: Vindsombyggnad med effektivisering, ännu bättre fönster mm Åtgärden är beroende av spårvägsutbyggnad och kommer inte att genomföras inom projekttiden. Energieffektivisering, energiåtervinning från motorerna Energieffektiv om- och tillbyggnad Vindkraft svår att genomföra. Förslag att omfördela hela Förslag till omfördelning av stöd Får kr från Studiecentrum kr till ökade ambitioner på Eden 1,2 Mkr till ökade insatser på LUX Får 1,2 Mkr utökat stöd från Kvarteret Paradis - Studiecentrum kr till ombyggnad av Kemicentrum 2, liknande åtgärd Får 2,1 Mkr från Ekonomicentrum (1,5 Mkr redan beviljade) Får kr från Ekonomicentrum för ökade insatser kr till solceller på Maskinhuset 13

14 Ekonomicentrum 4 byggnad 3,9 Mkr stödet till installation av solceller på Maskinhuset. Åtgärden kommer inte att bli av inom projekttiden. 2,1 Mkr till ombyggnaden av motorlabbet på Maskinhuset (1,5 Mkr redan beviljade till energieffektiv ventilation och belysning) kr till ombyggnad Matematiks huvudbyggnad, Belok-metoden (redan beviljad) Ekonomicentrum 4 solenergi kr Åtgärden kommer inte att bli av inom projekttiden Mkr till ökade ambitioner på Matteannexet kr till socellssatsningar på Maskinhuset. Nya åtgärder Ombyggnad hörsal Kemicentrum 2 Matematik huvudbyggnad Solceller på Maskinhuset 0 kr 0 kr 0 kr Byte av byggnad där ombyggnad av Kemicentrum 2 ersätter Kårhuset. Åtgärderna ligger nära varandra på Campus och liknar varandra. Energieffektivisering, Belokmetoden Nyinsatt åtgärd kring produktion av förnybar energi från solceller, ersätter insatser för vindkraft och solenergi. Får kr från Kårhuset Får kr från Ekonomicentrum (beviljad) 1,2 Mkr från Ekonomicentrum 4 solenergi och Kemicentrum 4 vindkraft. LUX (TIDIGARE HT-CENTRUM) Åtgärden består av två delar, en om- och tillbyggnad av äldre byggnader som kommer att husera LUX och ett energilager för värme. LUX är ett nytt center för humaniora och teologi (därav det äldre namnet HT-centrum som står i ansökan) och kommer att inrymmas i befintliga äldre byggnader med en tillbyggnad. De två befintliga byggnader är den kulturhistoriskt intressanta byggnaden Zoologen från 1917 med museum och institutionslokaler och Zoofysiologen från 1962 med stora glasytor. Dessa byggnader ska omvandlas till effektiva kontors- och undervisningslokaler samt kompletteras med en tillbyggnad. För att lätta upp de tunga tegelbyggnaderna blir tillbyggnaden delvis i glas. Den stora utmaningen är att effektivt utnyttja de gamla byggnaderna skapa många nya kontorsrum, bra undervisningslokaler samt att få balans mellan kulturbyggnad, effektiva fönster, tilläggsisolering och modern formgivning. Zoologen saknade mekanisk ventilation. Zoofysiologen var en laboratoriebyggnad som omvandla till kontor vilket ger stora möjligheter till energieffektivisering. All ventilation förses med effektiv värmeåtervinning och variabelt flöde, test av ny belysning mm. 14

15 Energilager i mark: I ansökan ingår att en befintlig anläggning för energilager i intilliggande byggnad, ska kompletteras med fler borrhål. Detta energilager kommer inte att kunna anläggas inom projekttiden. Den 21 november 2012 ansökte projektet om att omfördela 2,25 mkr bidrag/7,5 mkr stödberättigade kostnader från 3.2 Campusområdet LTH samt Ideon (Akademiska hus) till 3.1 Ideon Gateway (Ikano kontor). Denna omföringsansökan fick avslag den 8 mars Total budget: Beviljat bidrag: Kostnader 2012: Upparbetat bidrag: 20 Mkr 6 Mkr 3 Mkr Mkr Aktiviteter 2012 Under 2012 har projektering skett. Energiberäkningar har gjorts fortlöpande för att få den optimala balansen med låg energiförbrukning och god innemiljö. Detta har lett till en intensiv men bra dialog mellan arkitekter och energisamordnare med reducering av glasytor i tillbyggnaden. Systemet för Miljöbyggnad används som verktyg under projekteringen för att optimera energin med god innemiljö och andra miljövärden. I den nästan hundraåriga byggnaden har det varit en utmaning att få det stora antalet moderna kontorslokaler med bra dagsljus som efterfrågas. Inriktningen har dels varit låg energiförbrukning per kvadratmeter och dels att få in många bra arbetsplatser, dvs. låg effektiv lokal- och energianvändning per arbetsplats. Rivningsarbeten i befintliga byggnader samt grundläggning för tillbyggnaden har påbörjats. Planerade aktiviteter Fortsatt projektering till färdiga bygghandlingar. Byggnadsarbeten både i befintliga byggnader och för tillbyggnad. Projektet färdigställs sommaren Zoologen med f.d. museet till höger i bild före ombyggnad till LUX. 15

16 Tidig idéskiss LUX (tidigare HT-centrum) med Zoologen i bakgrunden, den tillbyggda delen har bearbetats och har mindre andel glas än skissen visar. Förslag till ändring av åtgärden Projektet önskar att 1,2 Mkr bidrag ska tillföras LUX-projektet, från åtgärd 1.2 Kvarteret Paradiset - nybyggnation. Anledningen till detta är att under arbetet med projektet har de tänkta åtgärderna utökats. Miljöbyggnad används som verktyg för att säkerställa kvalitén för bra miljö- och energiprestanda vilket vi inte räknat med i ansökan. Vindsvåningen i den äldsta byggnaden från 1917 kommer att isoleras och inredas till kontor. Befintliga takfönster byts och kompletteras med några nya för att få en bra arbetsmiljö. Övriga fönster i byggnaden från 1917 kompletteras med en extra ruta och tätning runt fönsterbågarna vilket ger bra isolering och täthet. Glaspartier i nybyggnaden har kravet på glasets u-värde skärpts till att ligga under 1,0. I byggnaden från 1962 kommer taket få ny konstruktion för bättre isolering. MATTEANNEXET Åtgärden består av två delar, en ombyggnad av byggnaden Matteannexet och en ny utemiljö kring sjön Sjön utanför denna byggnad. Matteannexet, en arkitektoniskt intressant och mycket yteffektiv byggnad från 1964, har länge varit i behov av ny ventilation men kostnaderna har varit för höga, eftersom det inte funnits utrymme för nytt tidsenligt fläktrum. En utbyggnad för nytt fläktrum har varit nödvändig, men av arkitektoniska skäl blev det tvunget att förlägga fläktrummet i en utbyggnad under mark, vilket är mycket kostsamt. Byggnaden har takbalkar av betong som är genomgående i lanterninerna och således i direktkontakt med både ute- och inneluft. Det har varit en utmaning att isolera dessa då balkarna av arkitektoniska skäl inte kunde ändras utvändigt. Denna konstruktion finns på flera ställen inom LTH och metodiken att hantera dem provas här. Energianvändningen kommer att minska väsentligt tack vare åtgärden. Den tidigare energianvändningen låg på 200 kwh per m 2, det nya värdet har beräknats till 80 kwh per m 2, 16

17 detta måste dock verifieras när byggnaden har tagits i bruk. Det blir ett gott exempel på energieffektiv byggnad för studenter inom LTH, som får en hel del undervisning här. Ofta används exempel från LTH-området i undervisningen. Parkområdet i centrum för norra delen av universitetsområdet är ett viktigt rekreationsområde för studenter främst inom naturvetenskap. Planeringen är att varsamt synliggöra övre och nedre sjön vid LTH från Sölvegatan, Kårhuset och Kunskapsstråket genom att modulera marken, bryggor och kompletterande planteringar. Dagvatten från fler byggnader är anslutna till sjöarna och eventuellt kan någon mer byggnad anslutas. Total budget: Beviljat bidrag: Kostnader 2012: Upparbetat bidrag: 16 Mkr 4,8 Mkr 12 Mkr 3,6 Mkr Aktiviteter 2012 Projektering och byggnation har nästan färdigställts. Miljöbyggnad har använts som verktyg under projekteringen och kommer även användas för uppföljningen, vilket vi inte räknat med i ansökan. Ett nytt arbetssätt var också att miljöbyggsamordnare och energisamordnare arbetade tillsammans med konsultgruppen systematiskt under hela projekteringen. Tidigt uppsatta mål, separata energisamordningsmöten samt kontinuerliga kontrollberäkningar har gett resultat. Information och uppföljning även under byggskedet. Det goda arbetssätet för projektet används som exempel dels i undervisning på ett antal kurser vid LTH, dels i utbildningar i Systemet för Miljöbyggnad som Sweden Green Building Council ger. Catarina Warfvinge som var energisamordnare använder det även som gott exempel i andra externa föredrag. En utredning för sjön Sjön har genomförts för att se hur den övre delen kan göras tillgänglig för omgivningarna. Matematik-annexet. Befintlig byggnad till vänster med de karakteristiska takbalkarna i betong som går rakt genom lanterninerna. Tillbyggnad till höger. Det nya underjordiska fläkrummet i förgrunden. Den högre byggnaden i bakgrunden är matematiks huvudbyggnad. 17

18 Planerade aktiviteter Färdigställande av byggnaden under Projektering och utförande av förändringar av området runt sjön Sjön. Förslag till ändring av åtgärden Vi önskar omfördela kr från Ekonomicentrum till utökade åtgärder i Matteannexet. Anledningen till detta är okade ambitioner. U-värdet på glasen har sänkts från det planerade 1,1 W/m 2 K till 0,8 W/m 2 K. I ansökan hade vi räknat med att använda en del LED-teknik till belysningen som även skulle närvaro- och dagsljusstyras. Erfarenheterna från försöket i E- huset och det stimulerande arbetet med energi i fokus under hela projektet så har belysningsanläggningen utvecklats. Helt ny typ av styrning med dagsljus, närvaro, tid mm ska samverka för en energieffektiv användning. Det tillsammans med nya typer av effektiva armaturer, mycket LED-teknik. Sammantaget fås en installerad effekt på belysningen så låg som 3 W/m 2 jämfört med de planerade 10 W/m 2. Kravet på hela byggnadens täthet har utökats så det är mindre än 0,4 l/s,m 2 vid +/-50 Pa. Som jämförelse har Miljöbyggprogram Syd för nybyggda lokaler ett täthetskrav 0,6 l/s, m 2 vid +/-50 Pa. Ljuskonst i Matteannexet 18

19 KÅRHUSET Kårhuset är byggt Där finns flera olika publika verksamheter vilket ställer olika krav på byggnaden. Byggnaden är inte särskilt effektiv även om den bara är knappt 20 år gammal. Anledning till detta är att man använde sig av en totalentreprenad vid nybyggnationen, som prioriterade låga anläggningskostnader före låga driftskostnader. Byggnaden har idag flera olika system för klimat och ventilation som vid en uppgradering skulle kunna bli ännu mer effektiva. Genom åtgärder kan energianvändningen sänkas med 10 %. I samband med utbyggnaden av kollektivtrafikstråket Lundalänken skulle en förstärkning med en entré mot väster öppna upp mot plasten som forms där för angöring av den spårbundna Lundlänken. Kårhuset blir då en port till norra delen av universitetets campus och genväg till och från hållplatsen för att stimulera det kollektiva åkandet. Total budget: 3 Mkr Beviljat bidrag: 1 Mkr Kostnader 2012: - Upparbetat bidrag: - Förslag till ändring av åtgärden Åtgärden kommer inte att kunna genomföras inom projekttiden. En ombyggnad av Kårhuset kommer att ske senare, när spårvägen byggs nordväst om byggnaden. Då blir det också aktuellt att bygga en ny entré. De andra åtgärderna kring energieffektivisering kommer då att göras samtidigt som fasad- och entréombyggnaden. KEMICENTRUM 2 HÖRSALSOMBYGGNAD, ANSÖKAN OM OMFÖRDELNING FRÅN KÅRHUSET Den i ansökan upptagna ombyggnaden av Kårhuset kommer inte att genomföras under den aktuella perioden. Istället planeras en ombyggnad av hörsal i Kemicentrum 2 (KC 2). Det är motsvarande åtgärder kommer att göras i KC2. Detta för att klara dagens krav på studiemiljöer och inomhusklimat med god energieffektivitet. Byggnaderna ligger inom samma campus. I Kårhuset finns kårlokaler, kontor och större hörsalar. Åtgärder var planerade för effektivare ventilation och belysning i hörsalarna, vilket inte kommer hinnas med inom tidsramen för projektet. Ombyggnaden i KC 2 avser ny ventilation som är behovsanpassad, VAV, med effektiv värmeåtervinning och de kringarbeten det medför. Lokalerna förses även med modern belysning och styrning med erfarenheter från pilotprojektet i E-huset och Matteannexet. Total projektkostnad ca 9 Mkr varav 3 Mkr är stödberättigat underlag. Total budget: Beviljat bidrag: Kostnader 2012: Upparbetat bidrag: 3 Mkr 1 Mkr 0 kr 0 kr 19

20 Aktiviteter 2012 Under 2012 har inga åtgärder gjorts. Planerade aktiviteter Om en ändringsansökan går igenom planeras en energieffektiv ombyggnad av ventilationen och belysningen i hörsalarna. NORRA DELEN AV CAMPUS Förbättrat inomhusklimat och energiprestanda, belysning, energieffektiv ventilation. I norra delen Lunds universitets Campus är det till stor del 60-talsbyggnader med enhetligt formspråk, generella gemensamma lokaler som är tillgängliga för många. Bland annat de byggnader där Lunds tekniska högskola, LTH, finns ska anpassas till moderna undervisningslokaler med bra miljö- och energiprestanda. Inom norra delen av Campus ligger flera byggnader som har en gemensam budget enligt ansökan. Total budget: Beviljat bidrag: 16,5 Mkr 4,9 Mkr V-HUSET, VÄG- OCH VATTEN Ombyggnad för dagens krav på studiemiljöer och inomhusklimat. Det är en utmaning med 60-tals-huset att få det funktionellt med god energiprestanda, där kravet är högt på att bibehålla det arkitektoniska uttrycket i Klas Anshelms arkitektur. Byte av fönster, komplettering för effektiv ventilation för variabelt flöde och energisnål belysning men även byte av ställverk för minskning av förluster i elförsörjningen kommer att genomföras. Erfarenheter från försöken med belysningsinstallationer i E-huset kommer att tas till vara liksom erfarenheter från matteannexet. Delegationen besökte E-huset och den provinstallation som finns där 8 maj Kostnader 2012: Upparbetat bidrag: kr kr Aktiviteter 2012 Projektering för ombyggnad med focus på smarta energilösningar, belysning och effektiv ventilation för målet att klara Miljöbyggnad nivå Silver. Miljöbyggnad används som verktyg för att säkerställa kvalitén för bra miljö- och energiprestanda vilket vi inte räknat med i ansökan. Det goda arbetssättet och därmed erfarenheter från Matteannexet används med miljö- och energisamordnare i projektet. 20

21 Planerade aktiviteter Under 2013 kommer projekteringen att fortsätta. Ombyggnaden kommer att påbörjas för lågdelen av V-huset som beräknas vara klar M-HUSET, MASKINTEKNIK Maskinteknik (M-huset) är samma projekt som avsågs i ansökan som södra delen av M- huset. Det blir nya lokaler för Motorlab med laboratorier för test och utveckling av större motorer för lätta och tunga fordon bl.a. för alternativa bränslen. I samband med testerna går det åt stora mängder energi. Projektet har utökats och det blir både tillbyggnad och ombyggnad med arbetsplatser och laboratorier. Projektet innebär bättre klimatskal, effektiv ventilation med värmeåtervinning och energisnål belysning men även byte av ställverk för minskning av förluster i elförsörjningen. Luftmängder både i arbetsrum och testlokaler styrs efter behov och totala luftmängden över dygnet ska hållas så låg som möjligt. Effektiv styrning och värmeåtervinning av ventilationen är extra viktig. Lokalerna förses även med modern belysning och styrning. Dessutom kommer överskottsenergi att tas tills vara i form av producerad el från motorbromsar. Mekaniska generatorer installeras för att bromsa motorer vid testkörningar. De fungerarar som jättelika dynamor, elen som produceras tas till vara och används i egna nätet. Den överskottsvärme som blir vid testkörningarna återvinns. Kostnader 2012: Upparbetat bidrag: 1 Mkr kr Aktiviteter 2012 Projektering och förberedande byggåtgärder. Projektet har utökats enligt beskrivning ovan. Enligt beslut från den 8 mars 2013 får åtgärden ett ökat bidrag med 1,5 Mkr som i ansökan var avsedda för Ekonomihögskolan. en ovan är motsvarande åtgärder som skulle gjorts kompletterat med en extra intressant åtgärd med miljöspets kring återvinning av överskottsenergin från försöksmotorerna. Planerade aktiviteter Under 2013 kommer projekteringen att färdigställas och merparten av byggarbetena kommer att utföras. En sista etapp sker under första halvan av

22 BMC HUS I, STUDENTCENTRUM, ERSÄTTER KC4 Den i ansökan upptagna ombyggnaden av KC 4 kommer inte att genomföras under den aktuella perioden. Istället genomförs en ombyggnad av BMC Hus I. Programägaren har haft kommunikation om det med Boverket innan bytet av lokal. Det är samma åtgärder för dagens krav på studiemiljöer och inomhusklimat. Båda byggnaderna är ritade av Klas Anshelm och har en liknande grunduppbyggnad. (Ändringen godkändes i lägesrapport 2011). Byggnaden anpassas till moderna kontor och studielokaler till god energiprestanda. Här görs omfattande åtgärder för att få ventilation med variabelt flöde så att lokalerna ventileras efter behov inklusive installation av klimatstyrning. För att få en bättre värmeåtervinning provas en ny metod med ombyggnad av befintlig anläggning i stället för utbyte. Det installeras tryckoptimering genom koppling mellan frekvensstyrningen och klimatstyrning så att ventilationsaggregaten går optimalt. Detta är ett försök att förbättra befintligt aggregat i stället för att byta ut det. Befintlig belysning byts ut mot ny energieffektiv med närvarostyrning. Redovisad fjärrvärme är normalårskorrigerad och värme för varmvatten är enligt energideklarationen. I byggnaden har före 2009 funnits laboratorieverksamhet vilket innebar en högre energiförbrukning. Från mars 2009 har laboratorierna inte använts. Att delar av lokalerna stått tomma har påverkat energiförbrukningen under denna period. Kostnader 2011: Upparbetat bidrag: kr kr Aktiviteter 2012 Projektet genomfördes under 2011 och är avslutat. Utförda åtgärder vid Studentcentrum kan sammanfattas: För energieffektiv ventilation, minskad el-, värme- och kylanvändning har gjorts följande komplettering: Förbättrat värmeåtervinning på ventilation. Frekvensstyrning och styrsystem för optimal drift för låg energiförbrukning. Ny metod. Installation för variabelt flöde i ventilation Ny klimatstyrning för frekvensstyrning samt ventilation med variabelt flöde Förbättring av solavskärmningen för minskad kylanvändning Ny energieffektivare belysning kopplad till klimatstyrningen och närvaro 22

23 ALTERNATIV ENERGIFÖRSÖRJNING, KC4, ENERGILAGER I MARK OCH SOLPANELER Befintligt energilager vid Kemicentrum med 153 borrhål producerade värme för två större byggnader på sammanlagt m2 inom LTH, Lund. Som bieffekt produceras även ca MWh kyla per år för mycket lite elenergi. Det är i princip bara pumpkostnaden och det är ett omräkningstal på ca 1:40. Det har varit en viss obalans i energilagret bland annat pga. frostsprängningar och för att få ut mer effekt främst värme så togs en utbyggnad upp i ansökan. Steg 1 av projektet avseende borrhål är avslutat i december Akademiska Hus vill avvakta och utvärdera resultatet av de nya borrhålen innan steg 2 med solpaneler startas upp. I bilagd uppföljning är både Kemicentrums, KC, och Designcentrum, IKDC, förbrukningar upptagna då båda huskomplexen försörjs av energilagret. I fastighetsel, FEL, som redovisas ingår el för att driva energilagret. Fluktuationerna mellan åren kan variera en hel del då produktionen av värme fungerar bäst vid normala vintrar för Lund och är således mer känsliga för klimatet än vad klimatkorrigeringarna anger. T.ex. var hösten 2010 ovanligt kall vilket återspeglar sig. Spetsvärme i form av fjärrvärme tillförs när det är som kallast och redovisas här som köpt fjärrvärme som är normalårskorrigerad. Varmvatten värms med fjärrvärme vilket ingår i redovisad köpt spetsvärme (fjärrvärme) Åtgärderna för energilager kan sammanfattas: Utbyggnad av 13 nya borrhål för bättre användning av befintlig anläggning Ökat värmeutag 1200 MWh värme/år Minskad elförbrukning på 35 MWh/år Inget ökat uttag av kyla är beräknat Kostnader 2011: Upparbetat bidrag: kr kr Aktiviteter 2012 Uppföljning. Planerade aktiviteter: Inga planerade aktiviteter för KC4, URBAN VINDKRAFT Enligt ansökan planerade man för småskalig vindkraft på campusområdet. Vindkraft inom campus är i dagsläget osäkert då funktionen för urban vindkraft behöver studeras mer. 23

24 Aktiviteter 2012 Det är inte aktuellt med vindraft inom tidsramen för projektet. Utredning för solceller har därför gjorts som ersättning. Se ny åtgärd Solceller på M-huset. EKONOMIHÖGSKOLAN Detta projekt kommer inte att hinnas med inom utsatt tid. Enligt Boverkets beslut från den 8 mars 2013 får bidragen användas till motsvarande åtgärder inom Norra Campus. Bidrag för förbättrat inomhusklimat och energiprestanda, belysning, energieffektiv ventilation omfördelas till Matematik och M-huset enligt förhandsbeskedet. Bidragen för solenergi önskar omfördela till solceller på M-huset för utförande enligt inriktningen i förhandsbesked per mail den 31 januari NY ÅTGÄRD: MATEMATIK HUVUDBYGGNAD Akademiska Hus kommer här att för första gången prova ett projekt enligt BELOK-modellen för att optimera energieffektiviseringen av värme, ventilation och belysning. BELOK Totalverktyg är ett program som identifierar alla möjliga energibesparande åtgärder i en fastighet. BELOK-projektet gör att vi ser åtgärderna som en helhet och inte som frimärkslösningar. Åtgärderna innefattas av dem som anges i ansökan. Matematiks huvudbyggnad har inventerats och identifierat ett antal energisparande åtgärder. Genom stödet från hållbara städer har vi möjlighet att göra åtgärder som annars inte varit lönsamma rent ekonomiskt. Det som är aktuellt att genomföra nu är tilläggsisolering, ventilationsombyggnad, byte tilltermostatventiler och effektivisering och styrning belysning. Kostnader 2012: Upparbetat bidrag: 0 Mkr 0 Mkr Aktiviteter 2012 Utvärdering av gjord inventering Planerade aktiviteter: Ombyggnadsåtgärder av ventilation, värmeanläggning, belysning mm samt isolering av tak. Matematiks huvudbyggnad finns i ansökan, Norra delen av Campus. Enligt beslut från den 8 mars 2013 får bidragen användas från Ekonomihögskolan om det avser motsvarande åtgärder. en ovan är motsvarande åtgärder som skulle gjorts i Ekonomihögskolan. 24

25 Översikt över BELOK-verktygets resultat för Matematiks huvudbyggnad på LTH NY ÅTGÄRD: SOLCELLER PÅ M-HUSET I ansökan fanns att antal åtgärder för produktion av el från förnybara källor, bland annat urban vindkraft vid KC4 och solenergi vid Ekonomihögskolan. Urban vindkraft är i denna miljö är mycket tveksamt och Ekonomihögskolan hinns inte med i projektet. Akademiska Hus har sedan tidigare uppfört en solcellsanläggning i Lund som fått mycket uppmärksamhet. Som en fortsättning önskar Akademiska Hus nu bygga en byggnadsintegrerad solcellsanläggning på M-husets tak. Takets konstruktion, lutning och söderläge är bra förutsättningar för en anläggning. Vi ansöker därför om att omfördela medlen till solceller på Maskinhuset. Den totala projektkostnaden beräknas till 4,5 Mkr. Enligt beslut från den 8 mars 2013 får bidragen avsedda för Ekonomihögskolan användas för bl. a. M-huset under förutsättning att stödet används till motsvarande åtgärder. Av de bidragen var två miljoner kronor i stödberättigat underlag ( kr i bidrag) avsedda för solceller och solfångare. Dessa önska vi därför används för solceller på M-huset. Dessutom ansöker vi att omfördela bidragen för urban vindkraft till denna nya solcellsanläggning på M-huset. Energitillförseln av el från vindkraft var beräknad till ca 150 MWh/år enligt ansökan. En solcellsanläggning för motsvarande investering ger ca 50 MWh/år. De i ansökan angivna värdena för energitillförsel för urban vindkraft, solceller och solfångare i Akademiska Hus projekt verkar vara för höga, förmodligen på grund av tankefel eller felberäkning. En solcellsanläggning på M-husets tak kommer att kompletteras 25

26 med en informationsskylt och display som visar elproduktionen. Anläggningen ligger längs ett frekventerat stråk längs Ole Römers väg. Lanterniner på M-huset lämpliga för solceller 3.3 HÅLLBART KOMPAKTBOENDE, AF BOSTÄDER I AF Bostäders del av Lunds kommuns ansökan till Delegationen för hållbara städer ingick två projekt, Kompaktum och Eringen, det ena med plats för 125 och det andra för 160 boende studenter. Som regelsystemet för byggande ser ut idag är det inte tillåtet att bygga så kompakta bostäder som vi planerar inom projektet. I ansökan sade vi att projekten kommer att drivas i nära samverkan med entreprenörer, kommun och andra tillståndsgivande och normerande myndigheter för att hitta konstruktiva lösningar på dispenser och från generella krav som hindrar ett energi- och resurseffektivt byggande och boende. Under arbetets gång har vi funnit att enda möjligheten att genomföra åtminstone en del av projektet är att åberopa 3 kap 24 i plan- och byggförordningen (PBF) som säger att Boverket kan bevilja dispens från byggreglerna för experimentbyggnadsprojekt. Vi har fått begränsa projektet från de från början planerade bostäderna för 285 studenter till en omfattning som kan anses nödvändig för genomförande av ett tillförlitligt experiment. I samråd med forskare från Lunds tekniska högskola har vi kommit fram till att en omfattning om bostäder för studenter är rimlig för experimentet. Total budget 31 Mkr Beviljat stöd 9,3 Mkr Kostnader 2012 På grund av de stora osäkerheterna i projektet har vi inte redovisat några kostnader till Lunds kommun. Upparbetat bidrag: - 26

27 Aktiviteter 2012 Vi ansökte i juli 2011 hos Boverket om dispens för detta experiment men fick avslag. Vi överklagade då detta beslut i december 2011 till Mark- och miljödomstolen och fick delvis bifall i april 2012 genom en beviljad dispens för 22 bostäder. Boverket överklagade, och fallet fick prövas i Mark- och miljööverdomstolen som i november 2012 fastställde Mark- och miljödomstolens dom. Projektet har därmed reducerats i omfattning i förhållande till planerna i ansökan, men efter att vår dispensansökan beviljats i slutet på 2012 har projektering av projektets första etapp kunnat inledas. Planerade aktiviteter Under 2013 är avsikten att påbörja byggnation av 22 stycken kompakta experimentbostäder så att de står klara för inflyttning under Parallellt görs utredningar och förberedande åtgärder för fortsatt utbyggnad av fler kompaktbostäder efter den första etappen. Omfattning och detaljutformning av kommande etapper är dock osäker eftersom den beviljade dispensen endast omfattar det nu påbörjade projektet om 22 bostäder. Vi har inlett en samverkansprocess med boende, arkitektstudenter, arkitekter och installationsoch andra konsulter inom ramen för projektets program för kompaktboende med minimerad energianvändning och resursförbrukning per person. Denna samverkan skall under våren leda fram till underlag för en byggstart till hösten. Sektion genom utställningsversionen av BoKompakt 27

28 5. Stadsnära grönområde 5.1 STADSNÄRA GRÖNOMRÅDE I åtgärden stadsnära grönområde ingår tre delprojekt: klimatplantering, gröna väggar och stadsodling. Det stadsnära grönområdet är tänkt att kopplas till hållplatsläget på spårvagnen intill ESS samt stråket in mot befintlig förplantering i lågpunkten i terrängen och ut i dalgången kring Glombäcken ner mot Kungsmarken. Genom klimatplanteringen, stadsodlingen och gröna väggar skapas intressanta demonstrationsanläggningar i ett tidigt skede av utvecklingen i området. Total budget: Beviljat stöd: Kostnader 2012: Upparbetat bidrag: 7 Mkr 2,1 Mkr kr kr Aktiviteter 2012 En beskrivning av artval och tillvägagångsätt för klimatplanteringen har tagits fram av en konsult från SLU Alnarp. Anläggningen av klimatplanteringen har blivit fördröjd på grund av nya krav på samråd för Natura 2000 som finns inom synhåll från den planerade planteringen. Beslut från länsstyrelsen inväntas fortfarande, under tiden utreds om lokaliseringen kan förskjutas västerut (inom Brunnshögsområdet) för att minimera påverkan på Kungsmarkens Natura 2000-område. Markförhandlingarna är inte klara. Budgeten för klimatplanteringen är överförd till 2013 och 2014 för genomförande under dessa år. Under 2012 har planering och lokalisering av gröna väggar påbörjats. Då det inte funnits några lämpliga byggnader för uppförande av gröna väggar inom Brunnshögsområdet har alternativa placeringar undersökts. Två placeringar är aktuella, Högevallsbadet söder om Lund C eller förskolan Munspelet på Östra Torn, i nordöstra Lund nära Kunskapsstråket. En separat ändringsansökan kommer att lämnas in för dessa förslag. Stadsodlingsprojektet har tagit fart med två pilotprojekt Odla tillsammans och Radish trädgård. Odla tillsammans är en tillsammansodling där alla deltagare delar på odlingsarbete och skörd. Under 2012 har projektet startat en stadsodling om 200 kvm på Brunnshög. Det har också ordnats en kurs i stadsodling om fyra tillfällen med ca 20 deltagare. Radish trädgård är ett pilotprojekt som i samarbete mellan studenter på LUMES och Lunds kommun har fokuserat på bostadsnära stadsodling. Radish trädgård har under året odlat i odlingslådor, anordnat workshops och en skördefestival. Kommunen har även fått markåtkomst för den större stadsodlingen totalt 2 ha odlingsmark på Brunnshög. Genom flera kanaler har man skapat uppmärkssamhet kring stadsodlingen och bjudit in lundaborna att anmäla sitt intresse. Projektet deltog på skördefesten den september Efter skördevespern i Domkyrkan den 14 oktober 2012 delades ekologisk potatis ut utanför kyrkan till lundaborna. Stadsodlingen hade stort utrymme och information under Brunnshögsutställningen 8 november 2012 till 23 januari Odlingsprojektet har 28

29 under namnet Odla i Lund fått följande länk på kommunens webb: Tack vare dessa aktiviteter finns nu 98 intressenter som önskar att engagera sig i stadsodlingen på Brunnshög. Planerade aktiviteter Klimatplanteringsprojektet förväntas ta fart under året med markåtkomst, planering och projektering och plantering. Den gröna väggen kommer att kunna uppföras under 2013/2014, om någon av de föreslagna placeringarna godkänns. Väggen kommer att byggas och underhållas av Lundafastigheter som förvaltar kommunens verksamhetslokaler. Odlingsprojektet kommer att fortsätta att utveckla ett odlingsområde på 2 ha. Kurser, workshops, studiebesök och informationsinsatser erbjuds i anslutning till området. En odlingstunnel kommer att anläggas och möjligheter till egen mindre odlingslott såväl som deltagande i olika former av större gemenskapsodlingar ges till intresserade lundabor. Marsnovember 2013 kommer Holma Folkhögskola, Färnebo Folkhögskola och Studiefrämjandet att i samverkan med Lunds kommun driva en folkhögskolekurs på ämnet stadsodling, med odlingar på Brunnshög. De aktiva håller på att bygga upp en blogg kring stadsodlingen i Lund: Planteringsdags på Odla tillsammans på Brunnshög 29

30 7. Hållbarhetshus i hållplatsmiljöer 7.1 HÅLLBARHETSHUS, LUNDS KOMMUN, BYGGHERRAR OCH STÖRRE FASTIGHETSÄGARE Enligt ansökan ska ett hållbarhetshus byggas inom Kunskapsstråket med särskilt fokus på huset byggteknik och utformning och med funktion som mötesplats och utställningsrum för energi-, hållbarhets- och stadsutvecklingsfrågor. Därtill hör angränsande busshållplats där energi från solen tas tillvara för uppvärmning, belysning, informationssystem eller wifiuppkoppling mm. Intilliggande sittplatser ingår där solenergi tas till vara för uppvärmning och som sol- och regnskydd. Under arbetet med verksamhetsinnehållet i Hållbarbarhetshuset har det bland intressenterna framkommit ett stort behov av att Hållbarhetshuset förutom ovanstående också ska vara ett samlat besökscentrum för Lund och en testbed för samverkan över traditionella aktörs- och organisationsgränser i syfte att diskutera och finna lösningar på framtidens globala utmaningar, inte minst inom hållbarhetsområdet. Total budget: 8 Mkr Beviljat stöd: 2,4 Mkr Kostnader 2012: Utredning: Kr Framtagande av beslutsunderlag (uppstart): Kr Upparbetat bidrag: 0 Aktiviteter 2012 Under hösten 2012 genomfördes en utredning av verksamhet, lokalbehov finansering och organisation i syfte att konkretisera projektet och engagera intressenter. I december beslutade Lunds kommun, Ideon AB, Akademiska Hus AB, Lunds Universitet och Lunds Energi att gemensamt finansiera framtagande av ett mer detaljerat beslutsunderlag för genomförande. Budget cirka Kr. Akademiska Hus förklarade sig intresserade av att fungera som byggherre för projektet, övriga som nyttjare. En inriktning för husets verksamhet slogs fast: Hållbarhetshuset är ett visitors centre där Lund visar upp och diskuterar arbetet med att möta utmaningar och möjligheter för framtiden. En aptitretande bild togs fram för att skapa intresse hos intressenterna: 30

Hållbara Kunskapsstaden Lund NE / Brunnshög. Lägesrapport 2011 till Boverket

Hållbara Kunskapsstaden Lund NE / Brunnshög. Lägesrapport 2011 till Boverket Hållbara Kunskapsstaden Lund NE / Brunnshög Lägesrapport 2011 till Boverket 2 Hållbara kunskapsstaden Lund NE/Brunnshög Lägesrapport 2011 till Boverket Hållbara kunskapsstaden Lund NE/Brunnshög Lägesrapport

Läs mer

LÄGESRAPPORT 2013 Hållbar kunskapsstad Lund NE

LÄGESRAPPORT 2013 Hållbar kunskapsstad Lund NE HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE LÄGESRAPPORT 2013 LÄGESRAPPORT 2013 Hållbar kunskapsstad Lund NE NORDÖSTRA LUND BRUNNSHÖG ESS OCH MAX IV IDEON- TORGET UNIVERSITETS- SJUKHUSET UNIVERSITETS- PLÅN LUND C 1 HÅLLBAR

Läs mer

Hållbara städer - så bygger vi nytt

Hållbara städer - så bygger vi nytt Hållbara städer - så bygger vi nytt Kvillebäcken Staffan Bolminger, Älvstranden utveckling AB Krokslätts Fabriker Lennart Larsson, Husvärden AB Berth Olsson, Bengt Dahlgren AB Hållbar kunskapsstad Lund

Läs mer

HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE

HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE SLUTRAPPORT 2014 HÅLLBAR KUNSKAPSSTAD LUND NE Slutrapport 2014 ESS 1 Universitetsplatsen 2 Eden 3 4 5 Attraktiva gång- och cykelstråk LUX Annexet och sjön Sjön 12 6 7 Maskinteknik

Läs mer

Lönsam energieffektivisering 2015

Lönsam energieffektivisering 2015 Lönsam energieffektivisering 2015 Galären tolkar hållbarhet Våra fastigheter skall utmana staden invändigt och utvändigt, arkitektoniskt, tekniskt och socialt. Men vi måste göra det långsiktigt hållbart.

Läs mer

Hållbara Kunskapsstaden

Hållbara Kunskapsstaden Hållbara Kunskapsstaden Lund NE / Brunnshög investeringsprojekt 2010 Klimatneutrala forskningsanläggningar Attraktiva GC stråk Hållbarhetshus Spårväg Förtätning och blandstad i Campusmiljö Nybyggnation

Läs mer

LEED certifiering av fastigheter

LEED certifiering av fastigheter LEED certifiering av fastigheter Projekt Gårda LEED Platinum Precertified Henrik Ahnström, Skanska Fastigheter Göteborg 1 2 Länder med kommersiell projektutveckling Gårda Kontorscenter, Göteborg Byggherre:

Läs mer

"VÄSBYS VERTIKALA TRÄDGÅRDAR"

VÄSBYS VERTIKALA TRÄDGÅRDAR "VÄSBYS VERTIKALA TRÄDGÅRDAR" 1 DRAGONVÄGEN - HALVERA MERA Ett samarbete mellan White arkitekter och Väsbyhem FOKUS: KLIMATSKAL 2 DRAGONVÄGEN - HUR SER DET UT IDAG? 1 Miljonprogramshus. 8st på rad 2 Typexempel

Läs mer

Kunskapsstråket. En unik position

Kunskapsstråket. En unik position Visionsbild för Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan

Läs mer

Midroc Property Development AB. Inte som alla andra!

Midroc Property Development AB. Inte som alla andra! Inte som alla andra! Kort Fakta! Total yta: 21 000 kvm Varav utställningshall: 14 000 kvm Konferensavdelning: 300, 200 och 200 personer ( 650 och 200) Restauranger och kök: 2 st. Grönt sedumtak: 17 000

Läs mer

Fastighetsägare i framkant

Fastighetsägare i framkant Energi Fastighetsägare i framkant energieffektivisering för kommersiella lokaler 1 energieffektivisering för kommersiella lokaler Fastighetsägare i framkant är namnet på energieffektiviseringsprojektet

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 1(9) Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2016-08-18

Läs mer

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas

Läs mer

Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad

Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad Åsa Wahlström CIT Energy Management LTH 2015-06-23 Varför Lågan? Bidra till att Sverige ska nå sina energimål genom att bostadsoch lokalsektorn starkt

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

Regionservice bygger Sveriges största. passivhus/plusenergihus

Regionservice bygger Sveriges största. passivhus/plusenergihus Mattias Wallin Regionservice Region Skåne, Fastighetsdivisionen Verksam i fastighetsbranschen sedan 1999 Projektledare för Rättspsykiatriskt centrum (RPC) sedan 2011 Projektledare för NSH (Nya sjukhusområdet

Läs mer

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Gävle Stadshus AB AB Gavlegårdarna Gävle Energi AB Gavlefastigheter Gävle kommun AB Gävle/Sandviken Flygfält AB Lagerhus AB Gävle Hamn

Läs mer

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard.

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Bakgrund Varför internationella passivhusdefinitionen? Framtagen av Passivhusinstitutet,

Läs mer

Handlingsplan Landstingsfastigheter Örebro 2013-01-01 Energi

Handlingsplan Landstingsfastigheter Örebro 2013-01-01 Energi Handlingsplan Landstingsfastigheter Örebro 2013-01-01 Energi Energiprojekt 2013-2015 2004 bildades energi grupp inom miljörådet. 2005 bildades två grupper inom Landstingsfastigheter: - Energi grupp förvaltare.

Läs mer

Akademiska Hus satsar på solceller

Akademiska Hus satsar på solceller Akademiska Hus satsar på solceller Seminarium Svensk Solenergi/Chalmers Uppsala 2015-10-16 Johan Tjernström, Energistrateg johan.tjernstrom@akademiskahus.se 1 Innehåll Kort om Akademiska Hus Våra energimål

Läs mer

Miljöfokus i Värtahamnen

Miljöfokus i Värtahamnen Miljöfokus i Värtahamnen Miljö från planering till färdig hamn Redan när den nya visionen för Värtahamnen fastställdes i början av 2000-talet, fanns ett mycket tydligt miljöfokus, som sedan har återspeglats

Läs mer

Solceller. Producera egen el - en lysande idé!

Solceller. Producera egen el - en lysande idé! Solceller Producera egen el - en lysande idé! Tyst, ren och oändlig Rakt ovanför ditt huvud finns en fantastisk energikälla solen. Ren, tyst, miljövänlig och oändlig. Och gratis. För alla. Solenergin kan

Läs mer

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim Kort om Lokalförvaltningen Förvaltar offentliga lokaler för Göteborgs Stad: - förskolor, skolor, äldreboende, gruppbostäder,

Läs mer

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Halmstads Fastighets AB Engagemang Respekt Ansvar Affärsmässighet Energieffektivisering HFAB 1995 2000 2010 2020 2030 2040 2050 150 kwh/m2

Läs mer

ENERGIDEKLARATION BRF Friheten

ENERGIDEKLARATION BRF Friheten 2010 ENERGIDEKLARATION BRF Friheten Årsta 2010-02-10 Lars-Johan Lindberg Energiexpert Vad är en energideklaration? Energideklarationen beskriver en byggnads energianvändning. Lagen om energideklarationer

Läs mer

Svenska Bostäders arbete på Järva

Svenska Bostäders arbete på Järva Svenska Bostäders arbete på Järva Några exempel på upprustning, energieffektivisering och nöjda hyresgäster Yngve Green Energiansvarig Svenska Bostäder AB Järvafältet 2/3 naturreservat på 20 km2, 1/3 bostäder

Läs mer

Godkänt dokument - Susanna Stenfelt, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr

Godkänt dokument - Susanna Stenfelt, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr Del 2 av 5 Gestaltningsprogram för den yttre miljön. Planförslag S Dp 2008 21530 54 Norra Djurgården i Stockholm juni 2011, Stockholms stadsbyggnadskontor Godkänt dokument - Susanna Stenfelt, Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 1(10) Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2016-08-22

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blåklockan 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blåklockan 2 Utgåva 1:1 2015-02-09 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blåklockan 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Munspelet i Lund. Ny energismart skola med REDAir FLEX och REDAir LINK

Munspelet i Lund. Ny energismart skola med REDAir FLEX och REDAir LINK Munspelet i Lund Ny energismart skola med REDAir FLEX och REDAir LINK Munspelet är en skola i Lund för barn upp till årskurs tre. När den drabbades av fukt- och mögel skador beslöt kommunen att bygga en

Läs mer

Väla Gård - ett nollenergihus

Väla Gård - ett nollenergihus Väla Gård - ett nollenergihus För våra medarbetare i Helsingborg Visionen "Skanska har beslutat sig för att bli den ledande gröna projektutvecklaren och byggentreprenören." Johan Karlström, Verkställande

Läs mer

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet 1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram

Läs mer

Energieffektivisera föreningslokalen

Energieffektivisera föreningslokalen Energieffektivisera föreningslokalen Sol, vind och vatten Ett samarbete mellan Idrott & förening, Miljöförvaltningen och Konsument Göteborg. Värme och el Börja med att se över avtal gällande el och värme

Läs mer

Tekniska krav och anvisningar. Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning 1 (8)

Tekniska krav och anvisningar. Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning 1 (8) Tekniska krav och anvisningar Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning Dokumentet gäller för följande verksamheter: Bostad med särskild service, Förskola, Grundskola, Gymnasieskola,

Läs mer

Järva. Järva. Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus. Akalla. Husby. Kista. Hjulsta Tensta. Rinkeby CITY OF STOCKHOLM

Järva. Järva. Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus. Akalla. Husby. Kista. Hjulsta Tensta. Rinkeby CITY OF STOCKHOLM PAGE 1 Järva Järva Akalla Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus Husby Kista Hjulsta Tensta Rinkeby PAGE 2 1 Vision Järva 2030 Fyra huvudområden: Bra boende och mer varierad

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Detta vill jag få sagt!

Detta vill jag få sagt! Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25 Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

PM Energistrategi för H+ Bakgrund. Plusenergi. Energiberäkningar

PM Energistrategi för H+ Bakgrund. Plusenergi. Energiberäkningar Energistrategi för H+ Bakgrund Öresundskraft har sedan 2011-06-29 arbetat med den övergripande målsättningen att skapa ett effektivt och hållbart energisystem för H+. Arbetet har bedrivits av en projektgrupp

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tövädret 5

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tövädret 5 Utgåva 1:1 2014-04-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tövädret 5 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE Genom projektet Urban Transition Öresund har kommunala riktlinjer och krav studerats. Syftet var att undersöka om det är

Läs mer

Uppföljning Väla Gård - Plusenergikontor

Uppföljning Väla Gård - Plusenergikontor Uppföljning Väla Gård - Plusenergikontor Tekn. Dr. Per Kempe Projektengagemang Energi & Klimatanalys per.kempe@projektengagemang.se per.kempe@byv.kth.se 1 Uppföljning Väla Gård - Plusenergikontor LÅGAN

Läs mer

Sveriges första plusenergiarena

Sveriges första plusenergiarena Sveriges första plusenergiarena Projektet kommer att startas av representanter från Nässjö Kommuns Barn & Utbildningsnämnd, Kultur & Fritidsnämnd, Tekniska nämnden tillsammans med de ideella föreningarna

Läs mer

Handlingsplan Miljöarbete

Handlingsplan Miljöarbete Handlingsplan Miljöarbete Stora Ursvik detaljplan 3 NCC Boende AB 2013-01-08 Mats Nissling 2013-01-08 NCC Boende AB 1 Situationsplan Stora Ursvik, dp 3 2013-01-08 NCC Boende AB 2 Perspektiv Stora Ursvik,

Läs mer

Solpotentialstudier varför? ELISABETH KJELLSSON, BYGGNADSFYSIK, LTH

Solpotentialstudier varför? ELISABETH KJELLSSON, BYGGNADSFYSIK, LTH Solpotentialstudier varför? ELISABETH KJELLSSON, BYGGNADSFYSIK, LTH Elisabeth Kjellsson, Byggnadsfysik, LTH Innehåll Mål solkarta vad är det? Solinstrålning ytor på byggnader Solceller aktuellt läge (solfångare)

Läs mer

Elektroskandias lösningar inom solenergi. Solpaneler. tryggt och hållbart

Elektroskandias lösningar inom solenergi. Solpaneler. tryggt och hållbart Elektroskandias lösningar inom solenergi Solpaneler tryggt och hållbart Smarta lösningar som håller vad de lovar. Vårt fokus är att du känner dig trygg med våra lösningar för solenergi. Därför handplockar

Läs mer

ENERGIBESPARINGAR I BOSTADSBOLAGET KAN MAN VERKLIGEN SPARA ENERGI?

ENERGIBESPARINGAR I BOSTADSBOLAGET KAN MAN VERKLIGEN SPARA ENERGI? ENERGIBESPARINGAR I BOSTADSBOLAGET KAN MAN VERKLIGEN SPARA ENERGI? NÅGRA VIKTIGA SAKER ATT TÄNKA PÅ Uppgör månadsstatistik över inköpt värmeenergi, el och vatten. Allt börjar med detta. Normalårskorrigera

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:295

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:295 Utgåva 1:1 2014-02-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Västerhejde Vibble 1:295 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5)

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5) Fastighet: Fastighetsägare: Konsulter: Altona, Malmö Stena Fastighter Energy Concept in Sweden Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår: 1967 Area: 9 500 m 2 A temp Verksamhet: Kontorsbyggnad,

Läs mer

Drift och Energistrategi hos AB Gavlegårdarna

Drift och Energistrategi hos AB Gavlegårdarna Drift och Energistrategi hos AB Gavlegårdarna Kommunal Teknik 2009 1 2 3 AB Gavlegårdarna Gavlegårdarna är ett av landets större allmännyttiga bostadsföretag utanför storstäderna med 16 000 lägenheter,

Läs mer

Lokalfastigheter 2020 2030! Självklart hållbart! Varför inte redan i dag? Jo visst självklart vi kan!

Lokalfastigheter 2020 2030! Självklart hållbart! Varför inte redan i dag? Jo visst självklart vi kan! Lokalfastigheter 2020 2030! Självklart hållbart! Varför inte redan i dag? Jo visst självklart vi kan! 1 Hållbar utveckling Enligt den kommission som leddes av Gro Harlem Brundtland 1987, är hållbar utveckling

Läs mer

Hållbara Järva! 2010-2014. Lisa Enarsson, projektledare. The Capital of Scandinavia 2014-06-05

Hållbara Järva! 2010-2014. Lisa Enarsson, projektledare. The Capital of Scandinavia 2014-06-05 Hållbara Järva! 2010-2014 Lisa Enarsson, projektledare The Capital of Scandinavia Akalla Järva Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus Husby Kista Hjulsta Tensta Rinkeby

Läs mer

Fastighet: Fastighetsägare: Konsulter: Chalmers Teknikpark Chalmersfastigheter AB Bengt Dahlgren AB

Fastighet: Fastighetsägare: Konsulter: Chalmers Teknikpark Chalmersfastigheter AB Bengt Dahlgren AB Kortrapport Totalmetodiken Fastighet: Fastighetsägare: Konsulter: BELOK web Maj 2015 Chalmers Teknikpark Chalmersfastigheter AB Bengt Dahlgren AB Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder

Läs mer

Mer solel med hjälp av solkartan.se

Mer solel med hjälp av solkartan.se Mer solel med hjälp av solkartan.se Program 15.15-15.30 Välkomna - Introduktion till solcellstekniken Anna Cornander, Solar Region Skåne 15.30-15.50 Information om projektet "Solkarta i Lund" Fredrik Andrén

Läs mer

PM ENERGIANVÄNDNING/FÖRSÖRJNING OCH INFRASTRUKTUR

PM ENERGIANVÄNDNING/FÖRSÖRJNING OCH INFRASTRUKTUR PM ENERGIANVÄNDNING/FÖRSÖRJNING OCH INFRASTRUKTUR Author Ulf Gustavsson Phone Recipient Kv Sperlingens Backe Mobile +46 70 562 08 52 E-mail ulf.m.gustavsson@afconsult.com Date 2019-04-26 Project ID Kv

Läs mer

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2016-08-22 Remisslämnare

Läs mer

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium - Slutseminarium Slutrapport av projektet Genomgång av alternativen Genomgång av resultat Energibesparing, kostnader, koldioxidbelastning Fjärrvärmetaxans betydelse för lönsamheten Avbrott för lunch Värmepumpsalternativet

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36 Utgåva 1:1 2013-03-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Millegarne 2:36 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Enkel Energikartläggning. Start av inventeringen. Allmänt/Energiledning. Anläggningens namn: När uppfördes byggnaden?

Enkel Energikartläggning. Start av inventeringen. Allmänt/Energiledning. Anläggningens namn: När uppfördes byggnaden? Enkel Energikartläggning Start av inventeringen Inled processen med att lista vilka byggnader som anläggningen innefattar. Gå sedan igenom varje byggnad med ett eget inventeringsprotokoll. Anläggningens

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) - föreskrifter och allmänna råd; BFS 2016:xx Utkom från trycket den 0 månad 0 beslutade

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362 Utgåva 1:1 2014-10-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Västerhejde Vibble 1:362 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling

Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling Spårväg Lund C ESS Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling Pernilla von Strokirch, Projektchef Spårvägen som drivkraft för stadsutveckling Att få en spårväg i Lund är inte ett mål i sig. Spårvägen

Läs mer

Att ställa energikrav och följa upp

Att ställa energikrav och följa upp Att ställa energikrav och följa upp Svante Wijk Energistrateg, NCC Construction NCC Construction Sverige AB 1 Lagkraven skärps Exempel flerbostadshus i Göteborg Följden av tuffare energikrav Marginalerna

Läs mer

Framtidens hållbara städer Sveriges Energiting 2011

Framtidens hållbara städer Sveriges Energiting 2011 Framtidens hållbara städer Sveriges Energiting 2011 Hållbara Ålidhem och hållbar stadsutveckling i Umeå Royne Söderström Project Manager Kompetensspridning i Umeå AB Hållbar stadsutveckling i Umeå Samverkan

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rektorn 1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rektorn 1 Utgåva 1:1 2013-10-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rektorn 1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Hällsätter 1:16

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Hällsätter 1:16 Utgåva 1:1 2016-01-12 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Hällsätter 1:16 INDEPENDIA ENERGI AB Amalia Jönssons gata 25 421 31 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Halvera mera 1 etapp 2

Halvera mera 1 etapp 2 Halvera mera 1 etapp 2 Slutrapport Utarbetad av Katarina Högdal, WSP Environmental Stockholm, juni 2015 Förord BeBo är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några av Sveriges mest framträdande fastighetsägare

Läs mer

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Mats Nissling Projektchef Region Boende Stockholm 2011-01-25 1 Innehåll NCC s miljöstrategi NCC s energimål bostäder NCC s energimål kontor Energiåtgärder i Norra

Läs mer

Energikrav i BBR24 (och BBR23) för nyproduktion

Energikrav i BBR24 (och BBR23) för nyproduktion Energikrav i BBR24 (och BBR23) för nyproduktion Vad innebär de för utformning och teknikval? Vad är BEN? Catarina Warfvinge, Bengt Dahlgren AB Regeringsuppdrag ligger vanligen bakom Boverkets skärpningar

Läs mer

Fastighet: Borlänge Ishall, Maxihallen och Borlänge Curlinghall Fastighetsägare: Borlänge kommun Konsulter: WSP Fastigheten och dess användning

Fastighet: Borlänge Ishall, Maxihallen och Borlänge Curlinghall Fastighetsägare: Borlänge kommun Konsulter: WSP Fastigheten och dess användning Fastighet: Borlänge Ishall, Maxihallen och Borlänge Curlinghall Fastighetsägare: Borlänge kommun Konsulter: WSP Totalmetodiken Etapp 1. Framtagning av åtgärdspaket Fastigheten och dess användning Byggår:

Läs mer

Solceller för bostadsrättsföreningar teknik, ekonomi, regler

Solceller för bostadsrättsföreningar teknik, ekonomi, regler Solceller för bostadsrättsföreningar teknik, ekonomi, regler Varför solceller? Egen el ersätter köpt el kan medföra minskade elkostnader Kan vara en försäkring mot framtida elprisökningar God miljöprofil

Läs mer

Planeten ska med! Energianvändning i nyproduktion

Planeten ska med! Energianvändning i nyproduktion Planeten ska med! Energianvändning i nyproduktion Kort om Riksbyggen Kärnaffär Bygger fastigheter med bostadsrätt Skapar bostadsrättsföreningar Förvaltar fastigheterna åt bostads- rättföreningarna Antal

Läs mer

Årligt energinetto kr JOHAN SELLIN 3 MAJ 2018

Årligt energinetto kr JOHAN SELLIN 3 MAJ 2018 Årligt energinetto + 50 000kr JOHAN SELLIN 3 MAJ 2018 Mätbara resultat 99,2% CO2- neutral Årlig energibesparing på 808 MWh Minskad klimatbelastning till följd av effektivisering: 84 ton CO2 per år Total

Läs mer

Mål och handlingsplan för miljöarbete

Mål och handlingsplan för miljöarbete UFV 2018/1649 Mål och handlingsplan för miljöarbete 2019-2021 Fastställd av rektor 2019-02-26 Innehållsförteckning Utgångspunkt och syfte 3 Lokalt klimatarbete med långsiktiga utmaningar 3 Utmaningar inom

Läs mer

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 Köpa bil eller lösa ett transportproblem MÅL kwh komfort koldioxid 5

Läs mer

Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov. 25 April, Malmö

Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov. 25 April, Malmö Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov 25 April, Malmö Program 08:30 08:45 Fika och registrering 08:45 09:20 Välkommen och Introduktion till solenergianläggningar 09:20 09:50 Kommunala riktlinjer

Läs mer

Skånska Energi. Jon Svärd 2013-05-23 GEOENERGIDAGEN. Så här bra kan det bli!

Skånska Energi. Jon Svärd 2013-05-23 GEOENERGIDAGEN. Så här bra kan det bli! Skånska Energi Jon Svärd 2013-05-23 GEOENERGIDAGEN Så här bra kan det bli! Skånska Energi Kort presentation av Skånska Energi Så här bra kan det bli! Referensprojekt enbart kostnadseffektiv kyla Referensprojekt

Läs mer

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Gäddeholm Västerås stad förvärvade egendomen Gäddeholm 2003 Avsikten var att skapa en ny stadsdel Svårt att skapa tillräckligt med byggbar mark runt Västerås

Läs mer

Styrdokument för energieffektivisering

Styrdokument för energieffektivisering 1(6) Styrdokument för energieffektivisering 2012-2014 1. Syfte och mål Dokumentet fastställer mål och strategier för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds kommun med avseende på byggnader och

Läs mer

RENOvERiNg med fokus På ENERgi Och innemiljö

RENOvERiNg med fokus På ENERgi Och innemiljö Renovering med fokus på energi och innemiljö Fastigheten på Katjas Gata 119 efter ombyggnad. Kan man göra lågenergihus av ett befintligt bostadshus från miljonprogrammet? Vi tänker göra ett allvarligt

Läs mer

Solceller för bostadsrättsföreningar teknik, ekonomi, regler

Solceller för bostadsrättsföreningar teknik, ekonomi, regler Solceller för bostadsrättsföreningar teknik, ekonomi, regler Varför solceller? Egen el ersätter köpt el kan medföra minskade elkostnader Kan vara en försäkring mot framtida elprisökningar God miljöprofil

Läs mer

Hur en kommun fungerar. Vad vi gör. Våra utmaningar. Lunds kommun. Per Eneroth, gatuchef Från god standard till attraktiva ljusmiljöer

Hur en kommun fungerar. Vad vi gör. Våra utmaningar. Lunds kommun. Per Eneroth, gatuchef Från god standard till attraktiva ljusmiljöer Hur en kommun fungerar Vad vi gör Våra utmaningar Lunds kommun Från god standard till attraktiva ljusmiljöer, gatuchef Vad Lund är Hur vi fungerar Vad vi gör Våra utmaningar Lunds kommun Från god standard

Läs mer

Remiss av Boverkets rapport Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad. KS dnr /2014.

Remiss av Boverkets rapport Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad. KS dnr /2014. Dnr Sida 1 (5) 2014-12-19 Handläggare Anders Hallberg 08-508 264 01 Till KF/KS kansli Remiss av Boverkets rapport Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad. KS dnr 001634/2014. Exploateringskontoret

Läs mer

LTH Studentmiljöer 10.06.08

LTH Studentmiljöer 10.06.08 LTH Studentmiljöer 10.06.08 Tema: Rum och landskap för möten. Strategiskiss gjord av Jais-Nielsen White Arkitekter på uppdrag av LU-byggnad. Uppdrag Vår uppgift har varit att beskriva ett förhållningssätt

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20 Utgåva 1:1 2013-05-06 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Bö 36:20 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION

Läs mer

Ombyggnad av småhus till passivhus - är det möjligt?

Ombyggnad av småhus till passivhus - är det möjligt? Ombyggnad av småhus till passivhus - är det möjligt? Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Hans Eek Juli 2011 Framtida krav på koldioxideffektivt byggande Byggnaderna står för 50% av utsläppen av

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Visby Mullvaden 26

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Visby Mullvaden 26 Utgåva 1:1 2012-08-30 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Visby Mullvaden 26 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Utformning av ett energieffektivt glaskontor. Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH

Utformning av ett energieffektivt glaskontor. Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH Utformning av ett energieffektivt glaskontor Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH Uppföljning under system- och bygghandlingsskedet: Vilka möjligheter finns det i en ny glaskontorsbyggnad?

Läs mer

Uppsala Spårväg. för en framtida hållbar kollektivtrafik

Uppsala Spårväg. för en framtida hållbar kollektivtrafik Uppsala Spårväg för en framtida hållbar kollektivtrafik Uppsala växer Uppsala växer och är en av Europas mest expansiva regioner. År 2050 förväntas vi bli 340 000 invånare. Vi ser positivt på denna utveckling.

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

Norrtäljeanstalten Hus 9

Norrtäljeanstalten Hus 9 Specialfastigheter anstalten Hus 9 Energieffektivisering enligt Totalmetodiken Uppföljning av Etapp 2 och Etapp 3 Beställt av: Petra Kinnerberg, Specialfastigheter Utfört av: och Mari-Liis Maripuu CIT

Läs mer

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3 NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT Södertull, Södra Tullgatan 3 3 Nyrenoverat på Södertull I ett av Malmö Citys bästa lägen kan vi erbjuda effektiva och representativa kontorslokaler i ett klassiskt sextiotalshus

Läs mer

Miljöcertifiering Miljöcertifiering En miljöcertifiering är en bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Utifrån ett certifieringssystem får en byggnad ett certifikat som visar dess miljöprestanda.

Läs mer

Lunneviskolan Grästorps Kommun Tretec Konsult AB. Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder. Fastigheten 1 (5) Byggår: 1985

Lunneviskolan Grästorps Kommun Tretec Konsult AB. Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder. Fastigheten 1 (5) Byggår: 1985 Fastighet: Fastighetsägare: Konsult: Lunneviskolan Grästorps Kommun Tretec Konsult AB Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår: 1985 Area: 3055BTA Verksamhet: Förskola,

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från

Läs mer

Framtidens byggande är Mörkgrönt. Intern Publik information

Framtidens byggande är Mörkgrönt. Intern Publik information Framtidens byggande är Mörkgrönt Intern Skanskas målsättning Vi har beslutat oss för att bli den ledande gröna samhällsbyggaren! Vi vill ta ansvar som företag! Vi ser affärsmöjligheter i grönt byggande!

Läs mer