Vård av ungskog. Examensarbete. Kemera-granskningar vid Finlands skogscentrals regionenhet Kusten ( ) Ragnar Höckerstedt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vård av ungskog. Examensarbete. Kemera-granskningar vid Finlands skogscentrals regionenhet Kusten (2008-2012) Ragnar Höckerstedt"

Transkript

1 Vård av ungskog Kemera-granskningar vid Finlands skogscentrals regionenhet Kusten ( ) Examensarbete Ragnar Höckerstedt Examensarbete för skogsbruksingenjörs (YH)-examen Utbildningsprogrammet Skogsbruk och miljö Ekenäs 2014

2

3 EXAMENSARBETE Författare: Ragnar Höckerstedt Utbildningsprogram och ort: Skogsbruk och miljö, Ekenäs Inriktningsalternativ/Fördjupning: Skogsbruk Handledare: Kaj Hällfors Titel: Vård av ungskog- Kemera-granskningar vid Finlands skogscentrals regionenhet Kusten ( ) Datum Sidantal 29 Bilagor 6 Abstrakt Skötseln av ungskogar är viktig för skogsbeståndens utveckling i produktionen av förädlingsbart stockvirke, ändå försummas skötselarbetet av ungskogarna på många håll i Finland. Riksskogstaxeringarna visar att behovet av plantskogsskötsel stiger på Kustens område, men den utförda arealen har hållits konstant. Lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (Kemera) uppkom 1996 för att uppmuntra privata skogsägare i skötseln av kostsamma plantskogar. Idag förekommer det mycket problem med Kemera ansökningarna och vid Finlands skogscentral, som övervakar Kemera-finansieringen, har det framkommit att många av fältgranskningarna resulterar i underkända ansökningar. I detta arbete utreds granskningsresultaten för Vård av ungskog åren och materialet baserar sig på 1165 st fältgranskningar. Under den tidsperioden ( ) ökade de systematiskt utvalda figurernas underkända antal från 8 % till 38 %, och andelen underkända prövningsbaserade figurer från 20 % till 52 %. Av de underkända fallen berodde 40 % på överskridandet av tillåtna höjden eller medeldiametern. Denna utredning visar att problemen med Vård av ungskog har ökat för varje år och att det i stor del av fallen beror på att bestånden passerat de tillåtna gränserna. Språk: Svenska Nyckelord: Kemera, stöd, Vård av ungskog, plantskogar, granskning

4 BACHELOR S THESIS Author: Ragnar Höckerstedt Degree Programme: Forestry and Environmental planning Specilization: Forestry Supervisors: Kaj Hällfors Title: Thinning of young stands Kemera-subsidy inspections ( ) at the Finnish Forest Centre, regional unit Kusten / Vård av ungskog- Kemera-granskningar vid Finlands skogscentrals regionenhet Kusten ( ) Date 15 May 2014 Number of pages 29 Appendices 6 Summary Even though the management of young stands is important for the production of valuable saw timber, much of the young stand management is still neglected in the Finnish privately owned forests. The Finnish National Forest Inventory shows an increasing demand for this type of management, yet the amount of work being carried out in the forests stays about the same each year. The Sustainable Silviculture Foundation Law (Kemera) from 1996 funds the management of pre-commercial thinning. The Finnish Forest Centre supervising the financial part can conclude that many funding applications are faulty. The fieldinspection, which are selected systematically or on suspicion, reveal that many of the stands do not fulfil the requirements for a subsidy. In this thesis the percentage of faulty or failed inspections carried out during the episode from 2008 to 2012 is examined more closely. The results show a dramatic increase from 8 % to 38 % in systematically selected failed inspections during this fiveyear period. The trial inspections were carried out due to incorrect applications, and show likewise an increase in the percentage of failed stands from 20 % to 52 %. The results of this study reveal that a very large percentage (close to 40%) of all applications are faulty due to an height or diameter of the trunk. Language: Swedish Key words: Kemera, subsidy, young stand management, precommercial thinning

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Lagar och övervakning Skogscentralen Lag om finansiering av hållbart skogsbruk (Kemera) Utdelning av Kemera-stöd Skötsel av bestånd och Vård av ungskog Skogsvårdsrekommendationerna Skogsägarens valmöjligheter Gräsbekämpning Slyröjning Röjningen Första gallring Finansiering för Vård av ungskog Finansieringsobjekt Kemera skötselarbetena Röjning Yngre gallringsbestånd Metoder Material Val av granskningsobjekt vid Finlands skogscentral Systematiskt urval Prövningsbaserat urval Granskningsdirektiv Allmänna direktiv... 10

6 6.3.2 Bedömning Provytor Utvecklingsklass Borttagna stammar Analyser i SPSS Resultat Utförda granskningar och urval Granskningsresultat hela Kusten Orsaker till underkännande Kommunvisa skillnader i granskningsresultaten Beståndsuppgifter Diskussion Källförteckning BILAGOR... 27

7 1 Inledning Skötseln av ungskogar utförs vid ett tidigt skede av ett bestånds omloppstid för att välja ut och frigöra de träd som skall växa sig till stockdimensioner. Skogsbruksåtgärderna i sig ökar inte produktionsförmågan i beståndet, men kubikmängden omfördelas i det skötta beståndet till träden av högre kvalité. En högre kvalité, och därmed ett högre förväntat förädlingsvärde, förbättrar det ekonomiska resultatet och minskar risken för skador. Risken ökar däremot vid försummad ungskogsvård och i slutändan förorsaker misskötseln förluster av ekonomiska resultatet (Silvennoinen et al. 2002, Heikkilä et al. 2007). Det är inom det finska skogsbruket vida känt att planskogsskötseln ofta försummas, regionen Kusten skiljer sig inte ur mängden och Riksskogstaxeringarna visar att behovet har ökat under den senaste 5 års perioden (Metla 2014). Lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (Kemera-lagen) har sedan år 1997 bidragit med finansiering av privatskogsbruket i Finland. Stöden kan sökas för skötsel av privatskogar, både för dem som utför arbetet själv och dem som köper tjänsterna. Arbetsslaget Vård av ungskog, som finansierar skötseln i plant- och yngre gallringsskogar, har som mål att förbättra kvalitén och gynna plantskogsskötseln. Både röjningar och tidiga gallringar betyder ofta utgifter för skogsägaren, dessa medel används därför för att uppmuntra skötseln av de framtida timmerskogarna (Huuskonen & Miina 2007). Bidragsansökningarna tas emot på Finlands skogscentral, men det har i samband med fältgranskningar visat sig att det i dessa ofta förekommer felaktigheter. Den totala procenten underkända granskningar stiger varje år, under tidsperioden förekom felaktigheter i nästan hälften av de granskade fallen (se figur 14). De systematiskt utvalda granskningarna, som borde återspegla verkligheten, visar att ca 20 % av alla ansökningar inte är gjorda på rätt grunder. 1

8 2 Syfte Syftet med arbetet är att analysera Vård av ungskogsgranskningarna från tidsperioden och undersöka utsträckningen av underkända granskningar. Finlands skogscentral är intresserad av att veta i vilken utsträckning det förekommer problemen och om det finns områden med mer underkända granskningar än andra. Det är viktigt att skilja på sakgranskningens effekter i andelen underkända fall, de prövningsbaserade och systematiskt utvalda grupperna måste därför behandlas skilt. 3 Lagar och övervakning 3.1 Skogscentralen Finlands skogscental är en landsomfattande utvecklings och verkställighetsorganisation med uppgift av jord- och skogsbruksministeriet att främja skogsbaserade näringar, verkställa lagstiftning och sköta uppgifter som hänför sig till skoglig data. Verksamheten vid Skogscentralen har varit indelad i offentliga tjänster och affärsverksamhet, men dessa två har nu skiljts åt. Den offentliga delen, som ansvarar för befrämjande- och lagövervakningsuppgifter samt insamling av skogsdata, är långt finansierad av statsstöd genom jord och skogsbruksministeriet. Utöver statsstöd finansieras olika projekt genom extern finansering. (Lag om Finlands skogscentral, 2011). Affärssidan, som nu har kopplats från Finlands skogscentral och går under affärsnamnet Otso skogstjänster, fungerar som ett reglerätt affärsverk med utbud inom bl.a. planerings-, avverkningsvägbyggnings- samt dikningstjänst (Otso 2014). Finlands skogscentral, den offentliga sidan, får bedriva affärsverksamhet, men utan att äventyra de lagstadgade uppgifterna eller opartiskhet gällande granskningsverksamheten. Uppdelningen mellan de två tjänsterna inom Finlands skogscentral, d.v.s. offentliga och Otso, gjordes ursprungligen för att undvika intressekonflikter (Lag om Finlands skogscentral, 2011, Skogscentralens hemsida 2014). De allmänna uppgifterna som tillfaller Skogscentralen, nämnda i Lagen om Finlands skogscentral 2011, ingår bl.a. planering och utredningstjänster för användning av skogarna, rådgivning inom skogsbruket, övervakning av lagar (Skogslagen, insektskadelagen och lagstiftning om skogsbrukets finansiering), uppföljning av skogarnas tillstånd och 2

9 upprätthållandet av internationellt samarbete. Det tillfaller de 13 regionenheterna, av vilka Kusten är en, ytterligare uppgifter inom: upparbetning av regionala skogsprogram, beredskap för skogsskador, utveckla samarbete med aktörer, miljöskydd m.m. (Lag om Finlands skogscentral 2011, Förordning om finansiering av hållbart skogsbruk 1996). 3.2 Lag om finansiering av hållbart skogsbruk (Kemera) Den klubbade riksdagen igenom två nya lagar, skogslagen och Lag om finansiering av hållbart skogsbruk. I Skogslagen (1996) låg grundkonceptet kring främjandet av ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Hållbarhetstankesättet var inget nytt för skogsbruket, men de nya lagstadgade kraven medförde i viss mån nya begränsningar. God avkastning skulle fortsättningsvis vara viktig för den privata skogsägaren, men från myndighetshåll krävdes nu ett aktivt beaktande av bl.a. den biologiska mångfalden. Vid slutet av 2013 trädde Lag om ändring av skogslagen i kraft. Lag om finansiering av hållbart skogsbruk, den s.k. Kemera lagen (Kemera = laki kestävän metsätalouden rahoituksesta)(1996) uppkom för att stöda skogsbruket och för att bibehålla den höga tillväxten i skogarna. Kemera-lagen främjar virkesproduktion, användningen av energived och skogarnas mångfald (se tabell 1). Före Kemera-lagen hade det funnits flera olika finansieringsprogram för skogsbruket i Finland, vilka på olika sätt befrämjade skötseln och höjde aktiviteten i skogarna. Den omfattande skogsdikningen och utökandet av den produktiva skogsmarkens areal är exempel på resultat av de stöd som fanns under 1900-talets andra hälft. Lagen för finansering av hållbart skogsbruk (1996) skulle redan förnyas med Lag om finansiering av ett hållbart skogsbruk från år 2007, men lagen kunde inte träda i kraft p.g.a. fördröjningar i energistöd för småträd (finsk. Petu =pienpuun energiatuki). Jord- och skogsbruksministeriets arbetsgrupp, som jobbar med förnyandet av Kemeralagen, skall inom 2014 ge ut en rapport om de nya stöden och en exaktare tidtabell för ibruktagandet av den. Den redan godkända Kemera-lagen från 2007 skall av allt att döma ligga som grund och redan 2015 kunde de nya kriterierna träda i kraft. Den ikraftvarande Kemera-lagen från 1996 är inte helt i enighet med Europeiska unionens (EU) riktlinjer om stöd för skogsbruket. (MTK 2014). 3

10 Tabell 1. Totala mängden ( ) Kemera stöd utbetalat i Finland för genomförandet av de olika arbetsslagen år Ytterligare tillkommer den totala mängden för planering och verkställighetsutredning. Endast arbetsslagen för garanterandet av virkesproduktion (Finalnds skogscentrals hemsida). % Vård av ungskog 43, Skogsförnyelse 15, Ombyggnad av vägar 15, Bekämpning av rotticka 12, Iståndsättningsdikning 9, Vitaliseringsgödsling 2, Vägbyggnad (nya) 1, Stamkvistning 0, Hyggesbränning 0, Totalt 3.3 Utdelning av Kemera-stöd De stödberättigade av Kemera finansiering är i huvudsak enskilda fysiska skogsägare, men bolag, andelslag samt sammanslutningar, vars huvudsakligt syfta att bedriva gårds- eller skogsbruk, kan tilldelas den rätten. Uttag av energived, projekt för vård av skogsnaturen och bekämpning av rotticka kan även beviljas företag och yrkesutövare, men endast om användningen av stödet främjar vården av enskilda markägares skogar. För ägare i samfälligheter gäller samma regler som för enskilda skogsägare, d.v.s. gårdsskogsbruksinriktade gårdar kan få finansiering (Förordning om finansiering av hållbart skogsbruk 1996). Stöden kan beviljas endast för skogsbruksmark, förutsatt att det inte finns några andra lagliga begräsningar. Icke stödberättigade områden: naturskyddsområden med stöd av naturvårdslagen (NvL)(1096/1996), markanvändnings- och bygglagen (132/1999) ödemarkslagen (62/1991) åtgärdsbegränsningar för uppgörande av detaljplan generalplaneområden, med undantag för områden anvisats jord- och skogsbruk samt rekreation. Målområden för försvarsmakten 4

11 Vid skötseln och användningen av skog ska utöver denna lag iakttas vad som bestäms i 1, 4, 5 och i lagen om fornminnen (295/1963), i 5 a, 9, 29 35, 39, 42, 47 49, 55, 56 och 57 a samt 10 kap. i naturvårdslagen och i någon annan lag (Skogslagen 2013). 4 Skötsel av bestånd och Vård av ungskog 4.1 Skogsvårdsrekommendationerna Skogsvårdsrekommendationerna ger råd för skötseln av skogarna i Finland. Rekommendationerna tar i beaktande tidigare och aktuell forskning inom skogsskötsel och förmedlar det till skogsägare och skogsfackmän. De beaktar den allmänna opinionen, lagar och ekonomisk, ekologiskt samt ekonomiskt tänkande (Tapio 2014). 4.2 Skogsägarens valmöjligheter Skogsägaren väljer själv hur han/hon sköter sin skog, det ekonomiska kravet på avkastning gör var och en utgående från sina egna värderingar. Det ekonomiska tänkande kan långt styra valet av skötselmetoder i skogen, men många väljer även beakta naturens mångfald, viltet och landskapet. Det är dock ett faktum att anläggande och säkerställandet av ett nytt plantbestånd kräver investeringar. Skogsägaren förvaltar och sköter skogen för att senare realisera investeringarna genom gallrings- och förnyelseavverkningar (Hynynen et al. 2005, Tapio 2014, Huuskonen & Miina 2007). Förnyelsearbetet kostar skogsägaren en märkbar summa pengar (i relation till inkomsterna), men det är ett viktigt skede och sätter riktningen och kvalitén i det nya beståndet. En markberedning, plantor och plantering kan innebära en utgift på ca 1000 /ha och därpå kommer ännu plantskogsvården. Det är alltså en stor insats och vid det skedet kan man vara tvungen att vänta år på sin utbetalning (Hynynen et al. 2005). 5

12 4.3 Gräsbekämpning Efter förnyelsearbetet har slutförts kan ytvegetationens tillväxt vara stark och de nyetablerade plantor behöver ses över, annars lider de risk för att förlora i konkurrensen om ljus och näringsämnen. De första skötselåtgärderna i det nyplanterade plantbeståndet kan därför vara mekanisk bekämpning av gräs, ris och örter. (Tapio 2014). Kemisk bekämpning av gräs och sly förekommer idag sparsamt, även om lagen inte förbjuder måttlig användning av herbicider i skogsbruket. (Tapio 2014, PEFC 2009). 4.4 Slyröjning Under de första åren efter en plantering etablerar sig plantorna och problem med gräset minskar. Plantornas rotsystem utvecklas och förmågan att överleva torrperioder och andra yttre faktorer ökar allt efter att tiden går. Men på förnyelseytan etablerar sig även annat, lövslyet blir ofta ett problem för utvecklingen av odlingsplantorna. Det kan vara nödvändigt med en s.k. tidig röjning redan några år efter anläggandeåtgärderna. Slyröjningen behöver inte alltid utföras, men på bördigare marker är det ofta en förutsättning för att beståndet skall utvecklas jämnt och kronorna skall hållas intakta (Huuskonen & Miin 2007). Slyet kan växa snabbt efter avverkning och markberedning, både genom rotskott och fröbildning. Den blottade mineraljorden är en utmärkt groningsgrund för frön och det är skäl ta i beaktande när man väljer markberedningsteknik. Skogsvårdsrekommendationerna avråder exempelvis harvning på bördigare ståndorter av just denna orsak; man skapar utmärkta växtplatser för slyet att slå rot och skapar sig extra arbete och utgifter vid bekämpning av dessa (Skogsbrukets handbok, Tapio 2014). Det nya plantbeståndet behöver åtgärdas senast då ett rikligt slybestånd börjar nå samma höjd som barrträdsplantorna. Beståndets medelhöjd kan då ligga på ca 0,5-2 m höjd. För tall rekommenderas täthet efter röjning på st/ha, men det är viktigt att lövträden inte kommer åt att växa in i tallplantornas kronor. I allmänhet hinner beståndet bli 2-3 m vid denna tidiga röjning, men vid sådd är det nödvändigt att komma in tidigare för att glesa ut möjliga såddruggar. I granbestånd, med riklig uppkomst av lövsly, kan det vara nödvändigt att utföra en s.k. brunnsröjning. Vi brunnsröjning avlägsnas sly på ca en meters radie kring granplantan och lämnar resten kvar tills nästa röjning (Kaila et al 2006, Skogsbrukets handbok, Tapio 2014). Vid björkodling kan odlingsplantorna vara väldigt utsatta för storviltskador, därför rekommenderar man att lämna björkslyet oröjt tills 6

13 kronorna uppnått högre höjder. Täta bestånd minskar betningen och gynnar stammens naturliga avkvistning. I planterade björkbestånd finns det sällan sådant slyröjningsbehov, odlingsplantorna har ofta försprång gällande höjden och bättre tillväxt än de naturligt uppkomna. Det är däremot aldrig lönsamt att lämna slyröjningen ogjord i övertäta bestånd ifall det finns ett klart behov. (Tapion taskukirja 2008, Tapio 2014). 4.5 Röjningen Den egentliga röjningen i tallbestånd rekommenderas vid en höjd på 5-7 m, förutsatt att beståndet är skött och kronorna inte mistat för stor del av de levande grenarna. Tätheten efter åtgärd bör då vara st/ha för att inte äventyra utvecklingen av rotblockets kvistfria andel tills första gallringen. I jämna och täta tallbestånd, ofta naturligt uppkomna eller genom sådd (>6000st/ha), kan det finnas behov att utföra röjningen vid höjden 3-4 m. Plantorna har då passerat den största risken för älgskador, men kronorna förhoppningsvis ännu intakta (Tapio 2014). Granbestånd kan röjas redan vid en höjd på 3-4 m, till tätheten st/ha. Det rekommenderas att lämna ett mindre inslag av björk, men av samma eller lägre höjd än granarna (Tapio 2014). Vårtbjörken får gro tätt till en medelhöjd av 4-5 m, varpå en röjning görs till 1600 st/ha. Glasbjörken röjs till st/ha vid höjd av 4-5 m (Tapio 2014). 4.6 Första gallring En första gallring bör utföras före trädens kronor blir för små och tillväxten börjar avta. Yngre gallringsskogar, utvecklingsklass 02, som lämnats länge oskötta utvecklas till s.k. störskogar. Dessa reagerar sämre på gallring och är mer utsatta för snö- samt stormskador (Tapio 2014, Skogscentralen hemsida). I skötta yngre gallringsbestånd (medeldiameter >8 cm, övre höjden >7 m för barrträd och >9 m för lövträd) gallras beståndet glesare och de bäst lämpade träden lämnas kvar. Tidpunkten för åtgärden är en kompromiss mellan att maximera utfallet i gallringen bevara kronans gröna andel. En allt för sen gallring, som resulterar i uppskjutna kronor, minskar tillfällit tillväxten och därmed produktionen under hela omloppstiden. Tillväxten tilltar även för de friade störskogarna och kronorna växter 7

14 sig snart större, men beståndet tar inte igen för den tidigare tillväxtminskningen (Rytter 2013). Beståndets övre höjd är vid första gallring ca m. Utfallet och lönsamheten beror långt på om beståndet varit skött i de tidigare utvecklingsstadierna (Tapio 2014, Hynynen et al. 2005). I välskötta eller glesare bestånd kan den första gallringen skjutas fram till m, då kan gallringskostnaderna per hektar minska och ekonomin förbättras för hela omloppstiden. Dessvärre ökar riskerna för skador och minskad tillväxt, bestånden måste följas med noggrannare för att undvika produktionsminskning (Hynynen et al. 2005). 5 Finansiering för Vård av ungskog 5.1 Finansieringsobjekt Arbetsslaget Vård av ungskog, i Lagen om finansiering av ett hållbart skogsbruk (1996), är i sig ingen enskild skötselåtgärd, utan ett finansieringsslag som bekostar skötsel av unga skogar. Vård av ungskog beviljas för röjning i plantbestånd (T2), gallring av yngre gallringsbestånd (02) samt avlägsnandet och gallring av lågskärm. Ojektet måste falla inom ramarna för finansieringsslaget; höjd 2-15 m och diameter 0,5-16 cm (Maastotarkastusohje 2013). Kemera-objekt utan skogsbruksplan tilldelas 10 % lägre finansieringsstöd, planen anses vara giltig ännu fem år efter att tiden för åtgärdsförslagen tagit slut. I praktiken betyder att en skogsbruksplan är i kraft 15 år från det att skogen inventerats. Skogsdata, insamlad genom laserskanning, godkänns inte som officiell skogsbruksplan. (Kemera opas 2013). Finlands skogscentral övervakar finansieringen, sak- och fältgranskning av alla finansieringsansökningar. När ett en ansökan väl har fallit för granskning, utförs fältbesöket innan finansieringen betalats ut. Ansökan om finansiering skall lämnas in till Finlands skogscentral senast två månader efter att arbetets slutförande, specialfall gäller endast för sysselsättningsarbete. Dessa kräver ett godkännande av planen före utförandet (Maastotarkastusohje 2013). 8

15 5.2 Kemera skötselarbetena Röjning Röjningen kan utföras först efter att beståndet har säkerställts enligt lag och övre höjden överstiger 3 m. I riskområde för t.ex. älgskador kan finansiering utdelas redan vid en övre höjd på över 2 m. Tidpunkten för röjningen skall förövrigt stämma överens med god skogsvård och beståndet bör vara utvecklingsdugligt efter åtgärden. Från beståndet måste röjas bort åtminstone 2000 stammar/ha, 0,5 cm grova. (Kemera opas, Maastotarkastusohje 2013) Yngre gallringsbestånd Finansieringen Vård av ungskog kan endast beviljas en gång under trädbeståndets omloppstid och det förutsätter i yngre gallringsbestånd ett uttag på åtminstone 1000 stammar/ha. Ifall hela utfallet säljs till utomstående part, för förbränning i värmeverk, så har beståndet ingen begränsning gällande övre höjden. Medeldiametern får inte överskrida 16 cm (Kemera opas, Maastotarkastusohje 2013) 6 Metoder 6.1 Material Materialet i denna undersökning består av Kustens alla registrerade Vård av ungskogsgranskningar från åren Kemera-ansökningarna grupperas alltid vid Skogscentralen enligt hela ansökningar, d.v.s. i en ansökan kan det ingå flera olika figurer och delfigurer. För att kunna se resultaten för de olika figurerna, inte endast ansökningen, valdes här att hålla resultaten enligt registrerade delfigurer. Detta skall ge en bättre överblick av underkända Kemera-ansökningarnas verkliga areal. Ur materialet avlägsnades arbetsslaget för avvecklandet av lågskärm, det fanns endast några fall under femårsperioden och deras betydelse på analysen ansågs vara mycket liten. Alla granskningar med bedömningen Ej granskade, togs även bort. Under åren byttes det både sak- och fältgranskare i många av kommunerna som kommer att behandlas, men ingen större tyngd fästs vid detta i analyserna. 9

16 6.2 Val av granskningsobjekt vid Finlands skogscentral Systematiskt urval Ansökningsobjekten för Vård av ungskog sakgranskas alltid av en skogsfackman vid ankomst till Finlands skogscentral. Informationen, innehållande fastighetsnumror, figurer, kartor trädslag m.m., förs sedan in i databasen genom programmen Masto och Virta. Redan i det skedet sker ett automatiskt urval för granskning, detta ger det s.k. systematiska urvalet. Processen för systematiskt urval kan också göras manuellt av personalen, då skall förfarandet noggrant dokumenteras. När en systematisk utvald granskning inte kan utföras, måste denna bytas ut mot en annan (Maastotarkastusohje 2013) Prövningsbaserat urval Prövning sker när sakgranskaren misstänker brister i ansökan, beståndet eller i utförandet av sjölva arbetet. Den bedömningen som göras utgåene från flera olika faktorer, både gällande vem som gjort ansökan eller beståndsuppgifterna (Maastotarkastusohje 2013). 6.3 Granskningsdirektiv Allmänna direktiv Vid en fältgranskning dokumenteras allting noggrant, det som frångår normal praxis skall noggrant dokumenteras och rapporteras. Resultaten av mätningarna används som grund för godkännande/underkännande av en finansieringsansökan och skickas till de inblandade parterna. Skogsägare informeras alltid om granskningsresultaten och ifall det är någon annan som lämnat in ansökan, så kontaktas detta ombud också (Maastotarkastusohje 2013) Bedömning Under en fältgranskning måste en bedömning av areal göras. En GPS kan användas för noggrannare indelning, annars görs en okulär jämförelse mellan kartan med verkligheten. Ifall arealen inte stämmer, eller området är felindelat, kan man korrigera bristerna och dela in figuren i flera delfigurer. Alla de olika delfigurerna betygsätts skilt enligt skalan (Maastotarkastusohje 2013): 10

17 1 = bra 2 = byte av finansieringsslag 3 = Fel, uppfyller ej finansieringskravet 4 = Ingen granskning utförd 5 = Fel, brister i skogsvårdarbetet Provytor Fältgranskningen skall utföras med med utplacerade cirkelprovytor (radie=3,99 m), för både mätning det kvarvarande- och borttagna beståndets täthet. Den övre höjden mäts inom en 5,65 m:s radie. Det finns flera olika sätt att utföra granskningarna och det första som görs är att bestämma vilken teknik som skall användas. Utplaceringen av provytorna sker enligt följande upplägg (Maastotarkastusohje 2013): 1. Systematisk i linje utplacerade provytor 2. Representativ provytor enligt beståndet 3. Okulär inga provytor, bedömning på plats 4. Ingen granskning utförd Den systematiska mätningen skall i regel användas, endast vid specialfall används de andra metoderna. Vid lättolkade bestånd finns belägg för att frångå anvisningarna, då kan granskningen utföras som representativ eller okulär. Under en systematisk mätning, efter indelning i figurdelar, kan en provyta också lämnas tom eller flyttas ifall provytelinjen går rakt över ett mindre icke-representativt område (Maastotarkastusohje). Provytorna placeras i linje över figuren, en karta eller flygbild kan användas som hjälpmedel och GPS eller kompass för utplacering av provytorna. Avståndet mellan provytorna görs enligt figurstorleken och vid behov placeras en extra linje slumpmässigt vinkelrätt ut från en punkt vid huvudlinjen (se bilaga 3 och 4)(Maastotarkastusohje 2013) Utvecklingsklass Beståndets utvecklingsklass bedöms vid oklara fall utgående från mätningarna. En medeldiameter som överstigit gränsen till yngre gallringsbestånd (>8 cm), men höjden ännu är i plantskogsstadiet (barrträd <7 m, lövträd <9 m), bedöms som plantskog (Maastotarkastusohje 2013). 11

18 6.3.5 Borttagna stammar Beståndet måste uppfylla kraven för god skogsvård, men också de borttagna stammarna skall uppnå ett tillräckligt högt antal. I ett plantskogsbestånd (T2) bör åtminstone 2000 stammar/ha avlägsnas, > 0,5 cm stammar som klart påverkar beståndet beaktas. I yngre gallringsbestånd (02) beaktas stammar > 4 cm, men endast 1000 st/ha behöver avlägsnas. Förhandsröjningens stammar får ingår i det borttagna antalet, men endast då egentliga beståndet också gallrats (stammar från 02 beståndet)(maastotarkastusohje 2013, Kemera opas). 6.4 Analyser i SPSS Materialet, bestående av alla granskningar och tillhörande uppgifter, är från Finlands skogscentrals databas och har våren 2013 levererats i en csv-fil. De 1165 st granskningarna har sedan öppnats i SPSS, IBM Statistics 21, för analys. 12

19 7 Resultat 7.1 Utförda granskningar och urval Statsbidragen för Vård av ungskog har på Kusten, under åren , hållits på samma nivå, totalsumman under tidsperioden har legat mellan och (se figur 1). Finansieringen för arbetslaget har inte minskat avsevärt, men totala antalet granskningar har klart sjunkit; år 2008 utfördes 284 st och st (se figur 2.). De systematiskt utvalda fallen har fram till 2011 varit ca 100 st/år, men år 2012 kan noteras en minskning till endast 55 st (se figur 13). De prövningsbaserade urvalet har också minskat i antal (se figur 3), 182 st år 2008 och 93 st Procentuellt sett har ställningen ändå hållits jämn mellan urvalen, det systematiska % av totala antalet granskade fall (se figur 4). Figur 1. Summan ( ) Kemera-stöd utbetalade på Kusten (Finlands skogscentrals hemsida 2014) 13

20 Figur 2. Granskningsantal (st) enligt utvecklingsklass Figur 3. Urval (st) för granskningarna Figur 4. Urvalets procentuella andel åren

21 7.2 Granskningsresultat hela Kusten Resultaten visar en klar minskning i andelen av s.k. goda granskningar. Trenden var under femårsperioden klart sjunkande och år 2012 registrerades endast 51 % av granskningarna som goda. De felaktiga objekten uppgick år 2008 till 16 % och år 2012 till 47 % (se figur 5 och 6). Det systematiska och prövningsbaserade urvalet har båda klart stigande andelar underkända fall (se figur 7 och 8). Det prövningsbaserade urvalet, har som förväntat, en högre andel underkända fall än det systematiska, men båda urvalssätten signalerar att det förekommer mycket problem med de granskade figurerna. Ej granskade har ökat för varje år (se bilaga 2). Figur 5. Granskningsresultat (%) Figur 6. Granskningsresultat enligt urval (%) Figur 7. Resultat systematiskt urval. Figur 8. Resultat, prövningsbaserat urval. 15

22 7.3 Orsaker till underkännande De vanligaset orsakerna för underkännande av en granskning är medeldiameters grovlek i det kvarvarande beståndet (26 %), arbetet är ogjort (14 %), uttaget för litet (13 %), lämnats för tätt efter åtgärd (11 %) eller att övre höjden överstiger den tillåtna (7,2 %)(se figur 9). Figur 9. Orsaker till underkända granskningar, bedömning fel och fel sv.-åtgärd, Kommunvisa skillnader i granskningsresultaten Det förekommer skillnader mellan kommunerna gällande andelen underkända granskningar (se figur 12 och 13 samt bilaga 5 och 6). De systematiskt utvalda granskningarna visar sydösterbotten som området med lägst procent underkända fall, de övriga kommunområdena är mer svårtolkade och kommuner med sämre resultat utspridda över hela området (se figur 11). Kustens prövningsbaserade granskningar visar andelen underkända fall är jämnt utspridda (se figur 10). 16

23 Figur 10. Underkända (%), fel och fel i sv-åtgärden, prövningsbaserade granksningar (%) åren Ursprungligt kartmatierial: Lantmäteriverket ( MML 2014). 17

24 Figur 11. Underkända (%), fel och fel i sv-åtgärden, systematiskt utvalda granksningar åren Ursprungligt kartmatierial: Lantmäteriverket ( MML 2014). 18

25 Figur 12. Antal prövningsbaserade granskningar på Kusten Figur 13. Antal systematiskt utvalda granskningar på Kusten

26 7.4 Beståndsuppgifter Medeldiametern har under granskningsperioden stigit från 9,2 till 13,2 cm bland de prövningsbaserade fallen, medan de systematiskt utvalda har hållits mer konstanta under samma tidsperiod (se bilaga 2 och figur 14). Stamantalet före och efter åtgärd (se figur 15) delar upp de två utvecklingsklasserna i två grupper. Röjningsberstånden, med lägre diameter och högre stamantal, visar att figurerna före röjning ofta har ett högt antal borttagna stammar. Röjningsresultaten visar att stamantalet ligger på övre sidan av skogsvårdsrekommendationerna, även om 3000 stammar/ha tillåts vid motivering. I de yngre gallringsbestånden kan de de underkända fallen noteras som röda, oftast utanför gränserna för finansiering (15 m och 15 cm). Antal stubbar (> 4 cm) i det kvarlämnade beståndet (se figur 16) ger en inblick i utfallet vid skötselåtgärderna. De underkända bestånden har ett lågt utfall och en hög övre höjd. Storleken på delfigurerna är 1,9 ha (se figur 17). Figur 14. Övre höjd (m) och medeldiameter (cm ) 20

27 Figur 15. Stammar före och efter skötselåtgärd. Figur 16. Antalet stubbar (> 4 cm) efter skötselåtgärd och bedömning av åtgärden vid fältgranskning. 21

28 Figur 17. Storleken (ha) på granskade figurerna. 22

29 8 Diskussion Det totala antalet utförda granskningar på Kustens område har i antal minskat till hälften under tidsperioden , och arbetsslagets finansiering hållits relativt konstant (se figur 1 och 2). Granskningarna är färre till antalet än tidigare, men har fler brister. Urvalet, som sker procentuellt sett mer som prövningsbaserat än systematiskt, visar att de systematiskt utvalda problemen har ökat kraftigt. De systematiskt utvalda granskningarna hade år % underkända fall. År 2008, endast 5 år tidigare, låg den procenten på blygsamma 7,8 %. Denna kraftigt ökande procenten underkända granskningar, visar att problemet på Kusten ökat och att orsaken inte endast kan vara ett resultat av sakgranskningens förmåga att hitta problemfallen. De underkända prövningsbaserade fallen har också ökat under samma tidsperiod, från 20 % till 52 %, men denna trend kunde även vara ett resultat av t.ex. nya sakgranskare eller tillgången till laserskanningsmaterialet. Laserskanningsresultaten medför möjligheter i sakgranskningen av både plantbestånden och de yngre gallringsskogarna, men beståndsuppgifterna är ändå mer tillförlitliga i de äldre bestånden (Maltamo et al 2007). Det minskade totala antalet granskningar kan ha sin inverkan på statistiken, varje år förekommer det allt fler ej granskade figurer som av någon orsak lämnats bort. Det finns många olika registrerade orsaker för de underkända granskningarna, men vanligaste orsaken är en för hög medeldiameter (26 %) och övre höjd (14 %)(se figur 20). Den för höga höjden och grovleken utgör tillsammans 40 % av orsakerna för underkända granskningar, vilket visar på ett av de största problemen på Kusten. Ansökningar görs, enligt resultaten, för vanliga gallringsskogar, som inte är Kemera-dugliga för det arbetsslaget. Det positiva ekonomiska resultatet för dessa bestånd hänger dessvärre långt på just om Kemera-stödet betalas ut eller inte (Heikkilä et al. 2007, Petty & Kärhäs 2011, Lagen för finansering av hållbart skogsbruk 1996). Petty & Kärhäs (2011) visar i sina uträknignar att medelvolymen bör ligga på åtminstone dm3/stam för att den första gallringen skall blir ekonomiskt lönsam utan Kemera-stöd. Gränsen för finansieringsstöd överskrids redan vid en stamstorlek på ca 60 dm3. De bestånden, med en stamstorlek på mellan 60 och 70 dm3, kan enligt detta vara mindre lönsamma än motsvarande bestånd med lägre medelvolym. Det är därför inte förvånande att det förekommer mycket felaktiga ansökningar i just dessa storleksklasser, de är ekonomiskt svåra och inte stödberättigade. 23

30 De kommunvisa skillnaderna visar större variationer gällande de prövningsbaserade granskningarna än de systematiska (se figur 10 och 11, bilaga 1). De systematiskt utvalda har en jämn spridning underkända fall kommunerna emellan, Sydösterbotten är det området med minsta andelen underkända granskningar. De prövningsbaserade resultaten har mindre direkt synliga trender, det finns kommuner med både lägre och högre andeler underkända fall. Vanda och Lappträsk sticker också ut som problemkommun, men där har få granskningar gjort och inget kan riktigt sägas angående hela kommunens plantskogar. Resultaten för Kamera-granskningar för åren visar på stora brister i ansökningarna, det förekommer för mycket bestånd som inte uppfyller kraven för finansiering. Den nya Kemera-lagen, som är i beredningsstadiet, borde förtydliga spelregler för övervakarna i hanteringen av felaktiga ansökningar. 24

31 Källförteckning Förordning om finansiering av hållbart skogsbruk / (hämtat ) Heikkilä J., Sirén M., Äijälä O., Management alternatives of energy wood thinning stands. Biomass and Bioenergy. Huuskonen S. & Miina J., Stand-level growth models for young Scots pine stands in Finland. Forest Ecology and Management. Hynynen J., Valkonen S., Rantala S., Tuottava metsänkasvatus, Metsäkustannus Oy. Kaila S., Kiljunen N., Miettinen A., Valkonen S., Effect of timing of precommercial thinning on the consumption of working time in Picea abies stands in Finland. Scandinavian Journal of Forest Research. Kemera opas. Suomen metsäkeskus. Lag om ändring gav skogslagen 1085/ (hämtat ) Lag om finansiering av hållbart skogsbruk / (hämtat ) Lag om finansiering av ett hållbart skogsbruk 544/ (hämtat ) Lag om ändring av lagen om finansiering av ett hållbart skogsbruk 100/ (hämtat ) Lag om Finlands skogscentral 418/ (hämtat ) Maa ja metsätaloustuottajain Keskusliitto (MTK). Muu lainsäädäntö. aadanto/ (hämtat ) Maastotarkastusohje Finlands skogscentral. Maltamo M., Suvanto A., Packalén P., Comparison of basal area and stem frequency diameter distribution modelling using airborne laser data and calibration estimation. Forest Ecology and Management. Silvennoinen H., Pukkala T., Tahvanainen L., Effects of Cuttings on the Scenic Beauty of a Tree Stand. Scandinavian Journal of Forest Research. Skogsstatiska årsboken, Skogsforskningsinstitutet, Metinfo (hämtat ) Otso metsäpalvelut. (hämtat ) PEFC Ryhmäsertifioinnin kriteerit metsäkeskuksen tai metsänhoitoyhdistyksen toimialueen tasolla. Suomen PEFC-standardi. Petty A. & Kärhä K., Effect of subsidies on the profitability of energy wood production of wood chips from early thinnings in Finland. Forest Policy and Economics. Skogslag / (hämtat ) Skogsvårdsrekommendationerna, Metsähoidon suositukset Metsätalouden kehittämiskeskus Tapio. Skogscentralen. (hämtat ) 25

32 Rytter L., 2013, Growth dynamics of hardwood stands during the precommercial thinning phase Recovery pf retained stems after competition release. Forest Ecology and Management. (Rytter 2013) 26

33 BILAGOR BILAGA 1. Bedimming Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent Bra ,4 80,4 80,4 Byte av finansieringsslag 14 3,2 3,2 83,6 Valid Fel 69 15,9 15,9 99,5 Fel o fel i sv-atgarden 2,5,5 100,0 Total ,0 100,0 a. Urval = Systematisk Bedomninga Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent Bra ,4 67,4 67,4 Byte av finansieringsslag 24 3,8 3,8 71,2 Valid Fel ,6 28,6 99,8 Fel o fel i sv-atgarden 1,2,2 100,0 Total ,0 100,0 a. Urval = Prövning BILAGA 2. År Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent ,8 5,8 5, ,3 2,3 8,1 Valid ,7 4,7 12, ,7 26,7 39, ,5 60,5 100,0 Total ,0 100,0 a. Bedomning = Ej faltgranskningsresultat 27

34 BILAGA 3 BILAGA 4 28

35 BILAGA 5 Prövningsbaserat urval Count Kommun * Bedomning Crosstabulation a Bedomning Total Bra Byte av Fel Fel o fel i sv- finansieringsslag atgarden Ingå Kyrskslätt Karleby Korsnäs Kristinestad Kronoby Kimitoön Lappträsk Lovisa Larsmo Pargas Kommun Malax Korsholm Närpes Bjärnå Pedersöre Borgå Raseborg Sibbo Sjundeå Nykarleby Vasa Vörå Total a. Urval = Provning 29

36 BILAGA 6 Systematiskt urval Count Kommun * Bedomning Crosstabulation a Bedomning Total Bra Byte av Fel Fel o fel i sv- finansieringsslag atgarden Vanda Ingå Kyrskslätt Karleby Korsnäs Kristinestad Kronoby Kimitoön Lappträsk Lovisa Larsmo Kommun Pargas Malax Korsholm Närpes Pedersöre Borgå Raseborg Sibbo Sjundeå Nykarleby Vasa Vörå Total a. Urval = Systematisk 30

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Planera, hantera ärenden och hitta de som utför arbeten. Sköt dina skogsärenden på nätet - gratis.

Planera, hantera ärenden och hitta de som utför arbeten. Sköt dina skogsärenden på nätet - gratis. Planera, hantera ärenden och hitta de som utför arbeten. Sköt dina skogsärenden på nätet - gratis. Stig in i din skog: www.minskog.fi MinSkog.fi är Skogscentralens elektroniska tjänst för ärendehantering.

Läs mer

Utmaningar inom skogssektorn

Utmaningar inom skogssektorn Utmaningar inom skogssektorn - SLC:s allmänna förbundskongress 27-28.6.2012 Stefan Thölix Fullmäktigeordförande Aktuellt Internationell skogspolitik Finlands skogscentral Svf-lagen Kemera/Petu Övriga lagar

Läs mer

NYA KEMERA. Martin Sjölind 2015

NYA KEMERA. Martin Sjölind 2015 NYA KEMERA Martin Sjölind 2015 Bestämmelser Temporär lag om finansiering av hållbart skogsbruk ( Nya Kemera-lagen, 34/2015) träder i kraft 1.6 finansieringsbeslut fram till slutet av år 2020 och utbetalningar

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR. 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund

HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR. 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund Iståndsättningsdikningarna har stor betydelse för skogsbruket i Österbotten

Läs mer

Skogsföryngring vid ledningsområden... 5. Plantskogsskötsel vid ledningsområden... 6. Förstagallring av trädbeståndet vid ledningsområden...

Skogsföryngring vid ledningsområden... 5. Plantskogsskötsel vid ledningsområden... 6. Förstagallring av trädbeståndet vid ledningsområden... INNEHÅLL Skogsföryngring vid ledningsområden.................. 5 Plantskogsskötsel vid ledningsområden................. 6 Förstagallring av trädbeståndet vid ledningsområden..... 6 Gallring av vuxen skog

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2015-08-14 2015-2024 Per- Anders Arvidsson

Läs mer

Lättfattligt om Naturkultur

Lättfattligt om Naturkultur Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Skogsstrategi Arvika kommun

Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi för Arvika kommun Arvika kommuns skogsinnehav ska skötas med målsättningen att ha en hög och uthållig avkastning. Skogsbruket ska ta stor hänsyn till skogarnas

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark hektar 134,7 1,4 10 1 % 89 1 7 1 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,5 2 Övrig areal 0,7 0 Summa landareal

Läs mer

Skogsbruksplan. Församling. Dalarnas län

Skogsbruksplan. Församling. Dalarnas län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bengtsarvet S: Mora Mora Dalarnas län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 0-09-0 0-09-0-0-09-0 0-09-0 Sammanställning över fastigheten

Läs mer

2. Gallringsskog. 1. Plantskog. 4. Förnyelseyta. 3. Förnyelsemogen skog

2. Gallringsskog. 1. Plantskog. 4. Förnyelseyta. 3. Förnyelsemogen skog 2. Gallringsskog 1. Plantskog 4. Förnyelseyta 3. Förnyelsemogen skog Ekonomiskogar Ekonomiskogar är skogar som odlas och sköts för allas bästa. De producerar trä. Av träet tillverkas allehanda produkter

Läs mer

Kvalitetsbeskrivning för Finlands skogscentrals information om skogstillgångar

Kvalitetsbeskrivning för Finlands skogscentrals information om skogstillgångar 1 (5) Kvalitetsbeskrivning för Finlands skogscentrals information om skogstillgångar Allmänt Den information som finns lagrad i Finlands skogscentrals system för skoglig information baserar sig på kartläggningar,

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om kraven på innehållet i de handlingar som gäller finansieringen av hållbart skogsbruk

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om kraven på innehållet i de handlingar som gäller finansieringen av hållbart skogsbruk Jord- och skogsbruksministeriets förordning om kraven på innehållet i de handlingar som gäller finansieringen av hållbart skogsbruk I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut föreskrivs med

Läs mer

Forststyrelsens skogsbruk: Hur jobbar vi med planering, laserskanning och övrig teknik. Umeå 10.2.2015 Tore Högnäs

Forststyrelsens skogsbruk: Hur jobbar vi med planering, laserskanning och övrig teknik. Umeå 10.2.2015 Tore Högnäs Forststyrelsens skogsbruk: Hur jobbar vi med planering, laserskanning och övrig teknik Umeå 10.2.2015 Tore Högnäs Forststyrelsen Forststyrelsen är ett statligt affärsverk som förvaltar drygt 12 miljoner

Läs mer

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG Vad behöver din skog? Vilket av exemplen påminner mest om din situation? Exemplen hjälper dig att hitta rätt servicenivå. Jag har inte gjort just några

Läs mer

Skogsbruksplan. Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ. 2008-04-20 2008-2017 Töre Sbs

Skogsbruksplan. Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ. 2008-04-20 2008-2017 Töre Sbs Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Nikkala 1:2, 1:20, 1:58 Nedertorneå-Haparanda Haparanda Norrbottens län Ägare Adress Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ Upprättad år Planen avser

Läs mer

RP 54/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 54/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om finansiering av ett hållbart skogsbruk (RP 72/2008 rd) PROPOSITIONENS

Läs mer

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRESKRIFT Nr 1/12

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRESKRIFT Nr 1/12 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRESKRIFT Nr 1/12 31.1.2012 Dnr 273/14/2012 Giltighetstid 1.2.2012- tills vidare Upphäver föreskrift Dnr 495/14/2011, 15.2.2011 Bemyndigande Skogslagen (1093/1996), 24

Läs mer

Bli en bättre beställare

Bli en bättre beställare Bli en bättre beställare Röj i tid Det är din skog - och för det bättre är du som ekonomi bestämmer. i ditt skogsbruk Handbok gjord inom projektet Bättre plantskogar i Nyland, 2014 Finansiär: NTM-centralen

Läs mer

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare.

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län Ägare Bergvik Skog Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Juni 2012 2012-2021 Falu

Läs mer

Känn din skog. Ta vara på möjligheterna.

Känn din skog. Ta vara på möjligheterna. Känn din skog. Ta vara på möjligheterna. Sköt dina skogsärenden på nätet - gratis. INLOGGNING OCH KUNDTJÄNST ÄRENDEN OCH SAMTYCKEN NATURHÄNSYN Stig in i din skog: www.minskog.fi MinSkog.fi är Skogscentralens

Läs mer

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare www.scaskog.com SCAs tjänst PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare. Utifrån dina mål hjälper SCA till med både planering och skötsel av

Läs mer

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Efrikgården :2 Stora Kopparberg Falun Dalarnas län Ägare Adress Björn Lindgren Stora Efrikgården 5 Falun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20208

Läs mer

Framtidens lövskog 15 mars 2013

Framtidens lövskog 15 mars 2013 Tillståndet i lövskogen! Framtidens lövskog 15 mars 2013 Lönsamhet i lövskogsbruket!? Lars Rytter The choice of species in forestry is important, and a real issue as large areas of wind-damaged forest

Läs mer

Skogsbruksplan. Norrbottens län

Skogsbruksplan. Norrbottens län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Kuivakangas 2:9 Övertorneå Övertorneå Norrbottens län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 214-1-21 214-1-21-225-1-1 215-1-1 Sammanställning

Läs mer

Virkesproduktion & lönsamhet [ i olikåldrig skog ]

Virkesproduktion & lönsamhet [ i olikåldrig skog ] Virkesproduktion & lönsamhet [ i olikåldrig skog ] Jari Hynynen 1), Anssi Ahtikoski 1), Kalle Eerikäinen 1), Eljas Heikkinen 2), Saija Huuskonen 1), Pentti Niemistö 1), Hannu Salminen 1) & Kristian Karlsson

Läs mer

Skogsbruksplan. Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Kjell Johansson & Håkan Hedin

Skogsbruksplan. Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Kjell Johansson & Håkan Hedin Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län Ägare Kjell Johansson & Håkan Hedin Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2005-06-15 2011-2020 Töre

Läs mer

Naturvård och mångfald i skogen

Naturvård och mångfald i skogen Naturvård och mångfald i skogen Naturvården en del av skogsbrukets ansvar Utgivare: Miljöministeriet och Jord- och skogsbruksministeriet Förlag: Metsäkustannus Oy Layout: Susanna Appel Kuvat: Suomen metsäkeskus

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 22.9 1.4 0.0 2.5 85 5 0 9 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0.0 0 Övrig areal 0.2 1 Summa landareal

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark hektar 50,8 0,3 0,0 0,0 % 97 1 0 0 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,1 0 Övrig areal 1,4 3 Summa landareal

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark 27,9 8 Myr/kärr/mosse,

Läs mer

Skogsbruksplan. Slädekärr 1:13,1:28 Åmål Åmål Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Slädekärr 1:13,1:28 Åmål Åmål Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Slädekärr 1:13,1:28 Åmål Åmål Västra Götalands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 201606 2016-2025 Andreas Olsson Sammanställning över

Läs mer

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län. Ägare

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-06-11 2014-2023 Ulf Bergqvist Sammanställning

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:2) om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket; beslutade den 4 juni 2014. SKSFS 2014:3 Utkom

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

12.8.2008 Bilaga 5 ANVISNING OM STARTMÖTEN. Allmänt

12.8.2008 Bilaga 5 ANVISNING OM STARTMÖTEN. Allmänt 12.8.2008 Bilaga 5 ANVISNING OM STARTMÖTEN Allmänt Anvisningen om startmöten är uppgjord för att stöda verkställaren, finansiären samt projektets målsättningar och resultat. Startmötet är i idealfallet

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt

om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt Lagförslag 1. Lag om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt Skogscentralens

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Skogsbruksplan Planens namn Näsbyn 5:18 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2016-2025 20160530 Niemi Skogskonsult AB Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84)

Läs mer

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa

Läs mer

Skötselplan Brunn 2:1

Skötselplan Brunn 2:1 Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som

Läs mer

Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen

Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen 2010 Med stöd av Lag om finansiering av hållbart skogsbruk (1094/1996), Kemera-lagen, kan METSO-objekt tryggas Målet är att trygga till

Läs mer

Skogsbruksplan. Äspesta 5:1 Skepptuna Sigtuna Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Äspesta 5:1 Skepptuna Sigtuna Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Äspesta 5:1 Skepptuna Sigtuna Stockholms län Ägare Adress Kurt o Anette Pettersson Skepptuna Sursta 195 93 MÄRSTA Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman

Läs mer

Miljöstöd och naturvårdsprojekt. Martin Sjölind 2015

Miljöstöd och naturvårdsprojekt. Martin Sjölind 2015 Miljöstöd och naturvårdsprojekt Martin Sjölind 2015 Miljöstöd inom ramen för Kemerafinansiering Miljöstöd kan beviljas när man vid åtgärder för att vårda eller använda skogen beaktar mångfalden i större

Läs mer

Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger

Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Viggen Dalby Torsby Värmlands län Ägare Gunnel Dunger Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2013 dec. 2014-2023 Miltander, Nygren Sammanställning

Läs mer

Örjastäppans industriområde Mora kommun, Dalarnas län

Örjastäppans industriområde Mora kommun, Dalarnas län Dnr: MK BN 2015/00004 Godkänd av BN 2015-04-27 51 Antagen av KF 2015-06-22 63 Laga kraft 2015-07-16 Dp 280 Skötselplan för naturområde inom detaljplan för del av fastigheten Utmeland 557:1 m.fl. samt ersättning

Läs mer

RP 141/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om skydd för växters sundhet

RP 141/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om skydd för växters sundhet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om skydd för växters sundhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att lagen om skydd för växters sundhet ändras

Läs mer

Bekämpning av skador från granbarkborrar

Bekämpning av skador från granbarkborrar Bekämpning av skador från granbarkborrar Finns det döda granar eller stormfällda träd i din skog? Skogscentralen 2014 { 2 } Gå till skogen kontrollera framför allt gamla grandungar! Upptäcker du stående

Läs mer

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11 SKOGSBRUKSPLAN Flasbjörke 11 Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 2 0,0 0,1 7 20 0 1 71 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,0

Läs mer

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2015

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2015 SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2015 1. ALLMÄNT Reviderade standarder: PEFC FI 1001:2009, PEFC FI 1002:2009 Revisionens omfattning: Skötseln

Läs mer

Avdelningsbeskrivning

Avdelningsbeskrivning Avdelningsbeskrivning Avd nr 1 Skifte: Areal Ä Ålder Hkl SI Virkesförråd Mål Trädslag diam inkl tillväxt Med Terräng Fukt Beskrivning Åtgärd N Uttag ha g ä år klass o Skikt VegTyp Alternativ ha avd cm

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark hektar 41 1,4 0,2 0,0 % 94 3 0 0 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,2 0 Övrig areal 0,7 2 Summa landareal

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 11,5 55 Myr/kärr/mosse 0,0

Läs mer

Språkklimatet i Finland år Kommunmarknaden Marina Lindell

Språkklimatet i Finland år Kommunmarknaden Marina Lindell Språkklimatet i Finland år 2016 Kommunmarknaden 14.09.2016 Marina Lindell Språkbarometern Följer upp hur den språkliga servicen förverkligas i tvåspråkiga kommuner. Hur väl får den lokala språkminoriteten

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

FÖRÄNDRAD SKOGSLAG 2014

FÖRÄNDRAD SKOGSLAG 2014 FÖRÄNDRAD SKOGSLAG 2014 Utbildning om skogslagstiftningen Finlands skogscentral Offentliga tjänster Föredragande Jan-Olof Granvik Kustens regionenhet Esbo, 11.2.2014 Uppgörande av anmälan om användning

Läs mer

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Målet med planteringen Inför beskogningen bör man ha ett mål med sin plantering. Beroende på åkerns belägenhet, status och storlek blir metoder

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar Produktiv skogsmark 165,3 83 Myr/kärr/mosse 16,7 8 Berg/Hällmark 9,9 5 Inäga/åker 6,6 3 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,6

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark 16,5 8 Myr/kärr/mosse,1

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

Norrkämsta 4:5 mfl Ljusdal-Ramsjö Ljusdal Gävleborgs län

Norrkämsta 4:5 mfl Ljusdal-Ramsjö Ljusdal Gävleborgs län Fastighet Församling Kommun Län Norrkämsta 4:5 mfl Ljusdal-Ramsjö Ljusdal Gävleborgs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-5 2014-2023 Anders Berglund, Sammanställning över fastigheten

Läs mer

Skogsbruksplan. VÄSTER MUNGA 1:14 mfl Norrbo Västerås Västmanlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare RAPP, JOHAN

Skogsbruksplan. VÄSTER MUNGA 1:14 mfl Norrbo Västerås Västmanlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare RAPP, JOHAN Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län VÄSTER MUNGA 1:14 mfl Norrbo Västerås Västmanlands län Ägare RAPP, JOHAN Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Okt 213 214-223 Foran Sverige AB

Läs mer

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd Stadsbyggnadskontoret Markavdelningen Skötselplan Rökland 1:144 Samråd 2014-03-03 Skötselplanen har tagits fram av tjänstmän på Markavdelningens parksektion, Sundsvalls kommun: Cecilia Andersson, Hans

Läs mer

Skogsskötselplan. Västra Skymnäs 1:92 Norra Råda-Sunnemo Hagfors Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsskötselplan. Västra Skymnäs 1:92 Norra Råda-Sunnemo Hagfors Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsskötselplan Fastighet Församling Kommun Län Västra Skymnäs 1:92 Norra Råda-Sunnemo Hagfors Värmlands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 213-12-13 213-222 Foran Sverige AB Sammanställning

Läs mer

Forest regeneration in Sweden

Forest regeneration in Sweden Forest regeneration in Sweden Historic developement Methods Pine regeneration in Southern Sweden Storm damage Forest legislation and regeneration survey Survey: Is performed 5(7) years after final cutting.

Läs mer

Examensarbete för Skogsbruksingenjörs(YH)-examen Utbildningsprogrammet för Skogsbruk

Examensarbete för Skogsbruksingenjörs(YH)-examen Utbildningsprogrammet för Skogsbruk Examensarbete för Skogsbruksingenjörs(YH)-examen Utbildningsprogrammet för Skogsbruk Raseborg 2011 EXAMENSARBETE Författare: Johan Fagerström Utbildningsprogram och ort: UP för skogsbruk, Raseborg Inriktningsalternativ/Fördjupning:

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark Väg och kraftledning Övrig areal landareal vatten hektar 1, 7, 8, 11,8 88,2 22 77 143 3 6 Medeltal Naturvårdsvolym

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ändring i skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 1993:2) till 10, 14, och 30 skogsvårdslagen

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Objekt Svappavara

Objekt Svappavara Objekt 2584070 Svappavara Objekt 2584070 Svappavara SKOGSKARTA Plan M2584070 Församling Vittangi Kommun Kiruna Län Norrbottens län Upprättad år 2016 Planläggare Foran Sverige AB Utskriftsdatum 2016-08-24

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 44/01. Giltighetstid 16.5.2001 - tills vidare

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 44/01. Giltighetstid 16.5.2001 - tills vidare JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 44/01 Datum Dnr 15.5.2001 1803/633/2001 Giltighetstid 16.5.2001 - tills vidare Upphäver JSM:s föreskrifter nr 51/99, Dnr 1561/633/99 Bemyndigande Lag om finansiering

Läs mer

Skogsbruksplan. Västerbottens län

Skogsbruksplan. Västerbottens län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Tärna-Sandvik 1:1 Tärna Storuman Västerbottens län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 214-6-5 214-6-5-224-1-1 214-6-1 Sammanställning

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Lidgatu 3:3, 3:20, 4:8. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsbruksplan. Planens namn Lidgatu 3:3, 3:20, 4:8. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Skogsbruksplan Planens namn Lidgatu 3:3, 3:20, 4:8 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2016-2025 2016-08 Ingemar Olofsson Lat: 63 27' 8.77" N Long:

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark 1,1 5 Myr/kärr/mosse,2

Läs mer

Finlands skogscentral och skogsdikning. Nina Jungell, expert på naturvård

Finlands skogscentral och skogsdikning. Nina Jungell, expert på naturvård Finlands skogscentral och skogsdikning Nina Jungell, expert på naturvård 6.9.2016 Skogscentralens strategi Mission Skogsbranschen ska växa Vision Skogsbranschens vägvisare och samlande kraft 11.10.2016

Läs mer

Nr 83 LANDSKAPSLAG. om skogsvård. Föredragen för Republikens President den 23 januari 1998 Utfärdad i Mariehamn den 21 april 1998

Nr 83 LANDSKAPSLAG. om skogsvård. Föredragen för Republikens President den 23 januari 1998 Utfärdad i Mariehamn den 21 april 1998 Nr 83 LANDSKAPSLAG om skogsvård Föredragen för Republikens President den 23 januari 1998 Utfärdad i Mariehamn den 21 april 1998 I enlighet med lagtingets beslut 1) stadgas: 1 kap. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Bli en bättre beställare. för bättre ekonomi i ditt skogsbruk. - och det är du som bestämmer.

Bli en bättre beställare. för bättre ekonomi i ditt skogsbruk. - och det är du som bestämmer. Bli en bättre beställare Det är Röj din i tid skog för bättre ekonomi i ditt skogsbruk - och det är du som bestämmer. Handbok gjord inom projektet Bättre plantskogar i Nyland, 2014 Finansiär: NTM-centralen

Läs mer

Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:2) om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket SKSFS 2016:X

Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:2) om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket SKSFS 2016:X Gällande föreskrift Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SKSFS 2014:3 (SKSFS 2011:2) om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket; Utkom från trycket den 18 juni 2014 Omtryck beslutade den 4 juni

Läs mer

Skogsbruksplan. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Aug Referenskoordinat (WGS84) Foran Sverige AB

Skogsbruksplan. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Aug Referenskoordinat (WGS84) Foran Sverige AB Skogsbruksplan Planens namn Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) M25847 216-225 Aug. 28 Foran Sverige AB Lat: 67 38' 26.28" N Long: 21 19' 36.79" E

Läs mer

En jämförelse mellan en skogsägarundersökning och Kustens Regionala skogsprogram. Henri Suutari

En jämförelse mellan en skogsägarundersökning och Kustens Regionala skogsprogram. Henri Suutari En jämförelse mellan en skogsägarundersökning och Kustens Regionala skogsprogram Henri Suutari Examensarbete för Skogsbruksingenjör (YH)-examen Utbildningsprogrammet för naturbruk Raseborg 2013 2 EXAMENSARBETE

Läs mer

Skogsbruksplan. Bollebygds-Holmen 1:10 m.fl. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av oktober 2015

Skogsbruksplan. Bollebygds-Holmen 1:10 m.fl. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av oktober 2015 Skogsbruksplan Planens namn Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod Referenskoordinat (WGS84) Bollebygds-Holmen 1:10 m.fl 2015-2024 oktober 2015 Tobias Barrstrand

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Jord- och skogsbruksministeriets förordning Utkast 27.11.2014 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om avgiftsbelagda prestationer vid Finlands skogscentrals enhet för offentliga tjänster Utfärdad i Helsinfors den december 2014 I enlighet

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.II.2008 K(2008)460 slutlig Ärende: Statligt stöd nr N 130a/2007 - Finland Stöd till skogsbruket Herr Minister, Kommissionen vill med denna skrivelse informera Finland

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2015 Nr 32 Nr 32 LANDSKAPSLAG om stöd för hållbart skogsbruk Föredragen för Republikens President den 22 maj 2015 Utfärdad i Mariehamn den 28 maj 2015 I enlighet med lagtingets

Läs mer

UPM Skogsservice för samfund UPM SKOG

UPM Skogsservice för samfund UPM SKOG UPM Skogsservice för samfund UPM SKOG UPM och Biofore UPM är en ansvarsfull föregångare i skogsbranschen. Bolaget sammanför bioindustrin och skogsindustrin och bygger en ny, hållbar och innovationsdriven

Läs mer

Grönområdena har indelats i skötselområden och numrerats. Se karta sid 2.

Grönområdena har indelats i skötselområden och numrerats. Se karta sid 2. Grönområdesplan utgåva 3 (2015-08) 1 (8) ALLMÄNT Grönområdena har indelats i skötselområden och numrerats. Se karta sid 2. Vilka adresser som motsvarar angivna tomtnummer på karta och i text, finns på

Läs mer

Hur främja plantskogskötseln på kustens område

Hur främja plantskogskötseln på kustens område Hur främja plantskogskötseln på kustens område En enkätundersökning om skogsägarnas plantskogskötsel Robin Järvelä Examensarbete för Skogsbruksingenjörs (YH)-examen Utbildningsprogrammet för Skogsbruk

Läs mer

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Kungshamns Samfällighetsförening Anders Larsson Mammut konsult Yxlan 22 April 2014 Sid 1 Skötselbeskrivning av naturmark, allmänt. Kungshamns Samfällighetsförening. Området är mycket vackert,

Läs mer

Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen. Sofia Johansson

Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen. Sofia Johansson Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen Sofia Johansson Utvecklingsarbete för barnmorske (YH)-examen Utbildningsprogrammet för vård Vasa, 2014 UTVECKLINGSARBETE I BARNMORSKEKUNSKAP

Läs mer

Skogsbruksplan. Bysättra 3:1 Knutby-Bladåker Uppsala Uppsala län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bysättra 3:1 Knutby-Bladåker Uppsala Uppsala län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bysättra 3:1 Knutby-Bladåker Uppsala Uppsala län Ägare Adress Tord Abrahamsson Bysättra 10 740 12 Knutby Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-05-20

Läs mer

Exempel på kontinuerligt skogsbruk

Exempel på kontinuerligt skogsbruk Exempel på kontinuerligt skogsbruk Här står Harald Holmberg i den skog som han själv var med att gallra för 40 år sedan. Dags att gallra bort mogna granar igen. Här står Harald Holmberg i en skog som han

Läs mer

Älgbetesinventering Gävle-Dala viltförvaltningsområde 2010

Älgbetesinventering Gävle-Dala viltförvaltningsområde 2010 Älgbetesinventering Gävle-Dala viltförvaltningsområde 2010 Sammanfattning Under våren och försommaren 2010 har Skogsstyrelsen genomfört en älgbetesinventering inom Gävle-Dala viltförvaltningsområde. Inventeringen

Läs mer

B10. JiLU-Tema Skog. P-O Nilsson

B10. JiLU-Tema Skog. P-O Nilsson B10 JiLU-Tema Skog P-O Nilsson Bild 1 B10 JiLU Landsbygdsutveckling Komplement till trsd skogsbruk Nya nischer och försörjningsmöjlihgheter Idecentrum för skogligt utnyttjande Bispgården; 2008-12-14 Pågående

Läs mer