Vård av ungskog. Examensarbete. Kemera-granskningar vid Finlands skogscentrals regionenhet Kusten ( ) Ragnar Höckerstedt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vård av ungskog. Examensarbete. Kemera-granskningar vid Finlands skogscentrals regionenhet Kusten (2008-2012) Ragnar Höckerstedt"

Transkript

1 Vård av ungskog Kemera-granskningar vid Finlands skogscentrals regionenhet Kusten ( ) Examensarbete Ragnar Höckerstedt Examensarbete för skogsbruksingenjörs (YH)-examen Utbildningsprogrammet Skogsbruk och miljö Ekenäs 2014

2

3 EXAMENSARBETE Författare: Ragnar Höckerstedt Utbildningsprogram och ort: Skogsbruk och miljö, Ekenäs Inriktningsalternativ/Fördjupning: Skogsbruk Handledare: Kaj Hällfors Titel: Vård av ungskog- Kemera-granskningar vid Finlands skogscentrals regionenhet Kusten ( ) Datum Sidantal 29 Bilagor 6 Abstrakt Skötseln av ungskogar är viktig för skogsbeståndens utveckling i produktionen av förädlingsbart stockvirke, ändå försummas skötselarbetet av ungskogarna på många håll i Finland. Riksskogstaxeringarna visar att behovet av plantskogsskötsel stiger på Kustens område, men den utförda arealen har hållits konstant. Lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (Kemera) uppkom 1996 för att uppmuntra privata skogsägare i skötseln av kostsamma plantskogar. Idag förekommer det mycket problem med Kemera ansökningarna och vid Finlands skogscentral, som övervakar Kemera-finansieringen, har det framkommit att många av fältgranskningarna resulterar i underkända ansökningar. I detta arbete utreds granskningsresultaten för Vård av ungskog åren och materialet baserar sig på 1165 st fältgranskningar. Under den tidsperioden ( ) ökade de systematiskt utvalda figurernas underkända antal från 8 % till 38 %, och andelen underkända prövningsbaserade figurer från 20 % till 52 %. Av de underkända fallen berodde 40 % på överskridandet av tillåtna höjden eller medeldiametern. Denna utredning visar att problemen med Vård av ungskog har ökat för varje år och att det i stor del av fallen beror på att bestånden passerat de tillåtna gränserna. Språk: Svenska Nyckelord: Kemera, stöd, Vård av ungskog, plantskogar, granskning

4 BACHELOR S THESIS Author: Ragnar Höckerstedt Degree Programme: Forestry and Environmental planning Specilization: Forestry Supervisors: Kaj Hällfors Title: Thinning of young stands Kemera-subsidy inspections ( ) at the Finnish Forest Centre, regional unit Kusten / Vård av ungskog- Kemera-granskningar vid Finlands skogscentrals regionenhet Kusten ( ) Date 15 May 2014 Number of pages 29 Appendices 6 Summary Even though the management of young stands is important for the production of valuable saw timber, much of the young stand management is still neglected in the Finnish privately owned forests. The Finnish National Forest Inventory shows an increasing demand for this type of management, yet the amount of work being carried out in the forests stays about the same each year. The Sustainable Silviculture Foundation Law (Kemera) from 1996 funds the management of pre-commercial thinning. The Finnish Forest Centre supervising the financial part can conclude that many funding applications are faulty. The fieldinspection, which are selected systematically or on suspicion, reveal that many of the stands do not fulfil the requirements for a subsidy. In this thesis the percentage of faulty or failed inspections carried out during the episode from 2008 to 2012 is examined more closely. The results show a dramatic increase from 8 % to 38 % in systematically selected failed inspections during this fiveyear period. The trial inspections were carried out due to incorrect applications, and show likewise an increase in the percentage of failed stands from 20 % to 52 %. The results of this study reveal that a very large percentage (close to 40%) of all applications are faulty due to an height or diameter of the trunk. Language: Swedish Key words: Kemera, subsidy, young stand management, precommercial thinning

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Lagar och övervakning Skogscentralen Lag om finansiering av hållbart skogsbruk (Kemera) Utdelning av Kemera-stöd Skötsel av bestånd och Vård av ungskog Skogsvårdsrekommendationerna Skogsägarens valmöjligheter Gräsbekämpning Slyröjning Röjningen Första gallring Finansiering för Vård av ungskog Finansieringsobjekt Kemera skötselarbetena Röjning Yngre gallringsbestånd Metoder Material Val av granskningsobjekt vid Finlands skogscentral Systematiskt urval Prövningsbaserat urval Granskningsdirektiv Allmänna direktiv... 10

6 6.3.2 Bedömning Provytor Utvecklingsklass Borttagna stammar Analyser i SPSS Resultat Utförda granskningar och urval Granskningsresultat hela Kusten Orsaker till underkännande Kommunvisa skillnader i granskningsresultaten Beståndsuppgifter Diskussion Källförteckning BILAGOR... 27

7 1 Inledning Skötseln av ungskogar utförs vid ett tidigt skede av ett bestånds omloppstid för att välja ut och frigöra de träd som skall växa sig till stockdimensioner. Skogsbruksåtgärderna i sig ökar inte produktionsförmågan i beståndet, men kubikmängden omfördelas i det skötta beståndet till träden av högre kvalité. En högre kvalité, och därmed ett högre förväntat förädlingsvärde, förbättrar det ekonomiska resultatet och minskar risken för skador. Risken ökar däremot vid försummad ungskogsvård och i slutändan förorsaker misskötseln förluster av ekonomiska resultatet (Silvennoinen et al. 2002, Heikkilä et al. 2007). Det är inom det finska skogsbruket vida känt att planskogsskötseln ofta försummas, regionen Kusten skiljer sig inte ur mängden och Riksskogstaxeringarna visar att behovet har ökat under den senaste 5 års perioden (Metla 2014). Lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (Kemera-lagen) har sedan år 1997 bidragit med finansiering av privatskogsbruket i Finland. Stöden kan sökas för skötsel av privatskogar, både för dem som utför arbetet själv och dem som köper tjänsterna. Arbetsslaget Vård av ungskog, som finansierar skötseln i plant- och yngre gallringsskogar, har som mål att förbättra kvalitén och gynna plantskogsskötseln. Både röjningar och tidiga gallringar betyder ofta utgifter för skogsägaren, dessa medel används därför för att uppmuntra skötseln av de framtida timmerskogarna (Huuskonen & Miina 2007). Bidragsansökningarna tas emot på Finlands skogscentral, men det har i samband med fältgranskningar visat sig att det i dessa ofta förekommer felaktigheter. Den totala procenten underkända granskningar stiger varje år, under tidsperioden förekom felaktigheter i nästan hälften av de granskade fallen (se figur 14). De systematiskt utvalda granskningarna, som borde återspegla verkligheten, visar att ca 20 % av alla ansökningar inte är gjorda på rätt grunder. 1

8 2 Syfte Syftet med arbetet är att analysera Vård av ungskogsgranskningarna från tidsperioden och undersöka utsträckningen av underkända granskningar. Finlands skogscentral är intresserad av att veta i vilken utsträckning det förekommer problemen och om det finns områden med mer underkända granskningar än andra. Det är viktigt att skilja på sakgranskningens effekter i andelen underkända fall, de prövningsbaserade och systematiskt utvalda grupperna måste därför behandlas skilt. 3 Lagar och övervakning 3.1 Skogscentralen Finlands skogscental är en landsomfattande utvecklings och verkställighetsorganisation med uppgift av jord- och skogsbruksministeriet att främja skogsbaserade näringar, verkställa lagstiftning och sköta uppgifter som hänför sig till skoglig data. Verksamheten vid Skogscentralen har varit indelad i offentliga tjänster och affärsverksamhet, men dessa två har nu skiljts åt. Den offentliga delen, som ansvarar för befrämjande- och lagövervakningsuppgifter samt insamling av skogsdata, är långt finansierad av statsstöd genom jord och skogsbruksministeriet. Utöver statsstöd finansieras olika projekt genom extern finansering. (Lag om Finlands skogscentral, 2011). Affärssidan, som nu har kopplats från Finlands skogscentral och går under affärsnamnet Otso skogstjänster, fungerar som ett reglerätt affärsverk med utbud inom bl.a. planerings-, avverkningsvägbyggnings- samt dikningstjänst (Otso 2014). Finlands skogscentral, den offentliga sidan, får bedriva affärsverksamhet, men utan att äventyra de lagstadgade uppgifterna eller opartiskhet gällande granskningsverksamheten. Uppdelningen mellan de två tjänsterna inom Finlands skogscentral, d.v.s. offentliga och Otso, gjordes ursprungligen för att undvika intressekonflikter (Lag om Finlands skogscentral, 2011, Skogscentralens hemsida 2014). De allmänna uppgifterna som tillfaller Skogscentralen, nämnda i Lagen om Finlands skogscentral 2011, ingår bl.a. planering och utredningstjänster för användning av skogarna, rådgivning inom skogsbruket, övervakning av lagar (Skogslagen, insektskadelagen och lagstiftning om skogsbrukets finansiering), uppföljning av skogarnas tillstånd och 2

9 upprätthållandet av internationellt samarbete. Det tillfaller de 13 regionenheterna, av vilka Kusten är en, ytterligare uppgifter inom: upparbetning av regionala skogsprogram, beredskap för skogsskador, utveckla samarbete med aktörer, miljöskydd m.m. (Lag om Finlands skogscentral 2011, Förordning om finansiering av hållbart skogsbruk 1996). 3.2 Lag om finansiering av hållbart skogsbruk (Kemera) Den klubbade riksdagen igenom två nya lagar, skogslagen och Lag om finansiering av hållbart skogsbruk. I Skogslagen (1996) låg grundkonceptet kring främjandet av ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Hållbarhetstankesättet var inget nytt för skogsbruket, men de nya lagstadgade kraven medförde i viss mån nya begränsningar. God avkastning skulle fortsättningsvis vara viktig för den privata skogsägaren, men från myndighetshåll krävdes nu ett aktivt beaktande av bl.a. den biologiska mångfalden. Vid slutet av 2013 trädde Lag om ändring av skogslagen i kraft. Lag om finansiering av hållbart skogsbruk, den s.k. Kemera lagen (Kemera = laki kestävän metsätalouden rahoituksesta)(1996) uppkom för att stöda skogsbruket och för att bibehålla den höga tillväxten i skogarna. Kemera-lagen främjar virkesproduktion, användningen av energived och skogarnas mångfald (se tabell 1). Före Kemera-lagen hade det funnits flera olika finansieringsprogram för skogsbruket i Finland, vilka på olika sätt befrämjade skötseln och höjde aktiviteten i skogarna. Den omfattande skogsdikningen och utökandet av den produktiva skogsmarkens areal är exempel på resultat av de stöd som fanns under 1900-talets andra hälft. Lagen för finansering av hållbart skogsbruk (1996) skulle redan förnyas med Lag om finansiering av ett hållbart skogsbruk från år 2007, men lagen kunde inte träda i kraft p.g.a. fördröjningar i energistöd för småträd (finsk. Petu =pienpuun energiatuki). Jord- och skogsbruksministeriets arbetsgrupp, som jobbar med förnyandet av Kemeralagen, skall inom 2014 ge ut en rapport om de nya stöden och en exaktare tidtabell för ibruktagandet av den. Den redan godkända Kemera-lagen från 2007 skall av allt att döma ligga som grund och redan 2015 kunde de nya kriterierna träda i kraft. Den ikraftvarande Kemera-lagen från 1996 är inte helt i enighet med Europeiska unionens (EU) riktlinjer om stöd för skogsbruket. (MTK 2014). 3

10 Tabell 1. Totala mängden ( ) Kemera stöd utbetalat i Finland för genomförandet av de olika arbetsslagen år Ytterligare tillkommer den totala mängden för planering och verkställighetsutredning. Endast arbetsslagen för garanterandet av virkesproduktion (Finalnds skogscentrals hemsida). % Vård av ungskog 43, Skogsförnyelse 15, Ombyggnad av vägar 15, Bekämpning av rotticka 12, Iståndsättningsdikning 9, Vitaliseringsgödsling 2, Vägbyggnad (nya) 1, Stamkvistning 0, Hyggesbränning 0, Totalt 3.3 Utdelning av Kemera-stöd De stödberättigade av Kemera finansiering är i huvudsak enskilda fysiska skogsägare, men bolag, andelslag samt sammanslutningar, vars huvudsakligt syfta att bedriva gårds- eller skogsbruk, kan tilldelas den rätten. Uttag av energived, projekt för vård av skogsnaturen och bekämpning av rotticka kan även beviljas företag och yrkesutövare, men endast om användningen av stödet främjar vården av enskilda markägares skogar. För ägare i samfälligheter gäller samma regler som för enskilda skogsägare, d.v.s. gårdsskogsbruksinriktade gårdar kan få finansiering (Förordning om finansiering av hållbart skogsbruk 1996). Stöden kan beviljas endast för skogsbruksmark, förutsatt att det inte finns några andra lagliga begräsningar. Icke stödberättigade områden: naturskyddsområden med stöd av naturvårdslagen (NvL)(1096/1996), markanvändnings- och bygglagen (132/1999) ödemarkslagen (62/1991) åtgärdsbegränsningar för uppgörande av detaljplan generalplaneområden, med undantag för områden anvisats jord- och skogsbruk samt rekreation. Målområden för försvarsmakten 4

11 Vid skötseln och användningen av skog ska utöver denna lag iakttas vad som bestäms i 1, 4, 5 och i lagen om fornminnen (295/1963), i 5 a, 9, 29 35, 39, 42, 47 49, 55, 56 och 57 a samt 10 kap. i naturvårdslagen och i någon annan lag (Skogslagen 2013). 4 Skötsel av bestånd och Vård av ungskog 4.1 Skogsvårdsrekommendationerna Skogsvårdsrekommendationerna ger råd för skötseln av skogarna i Finland. Rekommendationerna tar i beaktande tidigare och aktuell forskning inom skogsskötsel och förmedlar det till skogsägare och skogsfackmän. De beaktar den allmänna opinionen, lagar och ekonomisk, ekologiskt samt ekonomiskt tänkande (Tapio 2014). 4.2 Skogsägarens valmöjligheter Skogsägaren väljer själv hur han/hon sköter sin skog, det ekonomiska kravet på avkastning gör var och en utgående från sina egna värderingar. Det ekonomiska tänkande kan långt styra valet av skötselmetoder i skogen, men många väljer även beakta naturens mångfald, viltet och landskapet. Det är dock ett faktum att anläggande och säkerställandet av ett nytt plantbestånd kräver investeringar. Skogsägaren förvaltar och sköter skogen för att senare realisera investeringarna genom gallrings- och förnyelseavverkningar (Hynynen et al. 2005, Tapio 2014, Huuskonen & Miina 2007). Förnyelsearbetet kostar skogsägaren en märkbar summa pengar (i relation till inkomsterna), men det är ett viktigt skede och sätter riktningen och kvalitén i det nya beståndet. En markberedning, plantor och plantering kan innebära en utgift på ca 1000 /ha och därpå kommer ännu plantskogsvården. Det är alltså en stor insats och vid det skedet kan man vara tvungen att vänta år på sin utbetalning (Hynynen et al. 2005). 5

12 4.3 Gräsbekämpning Efter förnyelsearbetet har slutförts kan ytvegetationens tillväxt vara stark och de nyetablerade plantor behöver ses över, annars lider de risk för att förlora i konkurrensen om ljus och näringsämnen. De första skötselåtgärderna i det nyplanterade plantbeståndet kan därför vara mekanisk bekämpning av gräs, ris och örter. (Tapio 2014). Kemisk bekämpning av gräs och sly förekommer idag sparsamt, även om lagen inte förbjuder måttlig användning av herbicider i skogsbruket. (Tapio 2014, PEFC 2009). 4.4 Slyröjning Under de första åren efter en plantering etablerar sig plantorna och problem med gräset minskar. Plantornas rotsystem utvecklas och förmågan att överleva torrperioder och andra yttre faktorer ökar allt efter att tiden går. Men på förnyelseytan etablerar sig även annat, lövslyet blir ofta ett problem för utvecklingen av odlingsplantorna. Det kan vara nödvändigt med en s.k. tidig röjning redan några år efter anläggandeåtgärderna. Slyröjningen behöver inte alltid utföras, men på bördigare marker är det ofta en förutsättning för att beståndet skall utvecklas jämnt och kronorna skall hållas intakta (Huuskonen & Miin 2007). Slyet kan växa snabbt efter avverkning och markberedning, både genom rotskott och fröbildning. Den blottade mineraljorden är en utmärkt groningsgrund för frön och det är skäl ta i beaktande när man väljer markberedningsteknik. Skogsvårdsrekommendationerna avråder exempelvis harvning på bördigare ståndorter av just denna orsak; man skapar utmärkta växtplatser för slyet att slå rot och skapar sig extra arbete och utgifter vid bekämpning av dessa (Skogsbrukets handbok, Tapio 2014). Det nya plantbeståndet behöver åtgärdas senast då ett rikligt slybestånd börjar nå samma höjd som barrträdsplantorna. Beståndets medelhöjd kan då ligga på ca 0,5-2 m höjd. För tall rekommenderas täthet efter röjning på st/ha, men det är viktigt att lövträden inte kommer åt att växa in i tallplantornas kronor. I allmänhet hinner beståndet bli 2-3 m vid denna tidiga röjning, men vid sådd är det nödvändigt att komma in tidigare för att glesa ut möjliga såddruggar. I granbestånd, med riklig uppkomst av lövsly, kan det vara nödvändigt att utföra en s.k. brunnsröjning. Vi brunnsröjning avlägsnas sly på ca en meters radie kring granplantan och lämnar resten kvar tills nästa röjning (Kaila et al 2006, Skogsbrukets handbok, Tapio 2014). Vid björkodling kan odlingsplantorna vara väldigt utsatta för storviltskador, därför rekommenderar man att lämna björkslyet oröjt tills 6

13 kronorna uppnått högre höjder. Täta bestånd minskar betningen och gynnar stammens naturliga avkvistning. I planterade björkbestånd finns det sällan sådant slyröjningsbehov, odlingsplantorna har ofta försprång gällande höjden och bättre tillväxt än de naturligt uppkomna. Det är däremot aldrig lönsamt att lämna slyröjningen ogjord i övertäta bestånd ifall det finns ett klart behov. (Tapion taskukirja 2008, Tapio 2014). 4.5 Röjningen Den egentliga röjningen i tallbestånd rekommenderas vid en höjd på 5-7 m, förutsatt att beståndet är skött och kronorna inte mistat för stor del av de levande grenarna. Tätheten efter åtgärd bör då vara st/ha för att inte äventyra utvecklingen av rotblockets kvistfria andel tills första gallringen. I jämna och täta tallbestånd, ofta naturligt uppkomna eller genom sådd (>6000st/ha), kan det finnas behov att utföra röjningen vid höjden 3-4 m. Plantorna har då passerat den största risken för älgskador, men kronorna förhoppningsvis ännu intakta (Tapio 2014). Granbestånd kan röjas redan vid en höjd på 3-4 m, till tätheten st/ha. Det rekommenderas att lämna ett mindre inslag av björk, men av samma eller lägre höjd än granarna (Tapio 2014). Vårtbjörken får gro tätt till en medelhöjd av 4-5 m, varpå en röjning görs till 1600 st/ha. Glasbjörken röjs till st/ha vid höjd av 4-5 m (Tapio 2014). 4.6 Första gallring En första gallring bör utföras före trädens kronor blir för små och tillväxten börjar avta. Yngre gallringsskogar, utvecklingsklass 02, som lämnats länge oskötta utvecklas till s.k. störskogar. Dessa reagerar sämre på gallring och är mer utsatta för snö- samt stormskador (Tapio 2014, Skogscentralen hemsida). I skötta yngre gallringsbestånd (medeldiameter >8 cm, övre höjden >7 m för barrträd och >9 m för lövträd) gallras beståndet glesare och de bäst lämpade träden lämnas kvar. Tidpunkten för åtgärden är en kompromiss mellan att maximera utfallet i gallringen bevara kronans gröna andel. En allt för sen gallring, som resulterar i uppskjutna kronor, minskar tillfällit tillväxten och därmed produktionen under hela omloppstiden. Tillväxten tilltar även för de friade störskogarna och kronorna växter 7

14 sig snart större, men beståndet tar inte igen för den tidigare tillväxtminskningen (Rytter 2013). Beståndets övre höjd är vid första gallring ca m. Utfallet och lönsamheten beror långt på om beståndet varit skött i de tidigare utvecklingsstadierna (Tapio 2014, Hynynen et al. 2005). I välskötta eller glesare bestånd kan den första gallringen skjutas fram till m, då kan gallringskostnaderna per hektar minska och ekonomin förbättras för hela omloppstiden. Dessvärre ökar riskerna för skador och minskad tillväxt, bestånden måste följas med noggrannare för att undvika produktionsminskning (Hynynen et al. 2005). 5 Finansiering för Vård av ungskog 5.1 Finansieringsobjekt Arbetsslaget Vård av ungskog, i Lagen om finansiering av ett hållbart skogsbruk (1996), är i sig ingen enskild skötselåtgärd, utan ett finansieringsslag som bekostar skötsel av unga skogar. Vård av ungskog beviljas för röjning i plantbestånd (T2), gallring av yngre gallringsbestånd (02) samt avlägsnandet och gallring av lågskärm. Ojektet måste falla inom ramarna för finansieringsslaget; höjd 2-15 m och diameter 0,5-16 cm (Maastotarkastusohje 2013). Kemera-objekt utan skogsbruksplan tilldelas 10 % lägre finansieringsstöd, planen anses vara giltig ännu fem år efter att tiden för åtgärdsförslagen tagit slut. I praktiken betyder att en skogsbruksplan är i kraft 15 år från det att skogen inventerats. Skogsdata, insamlad genom laserskanning, godkänns inte som officiell skogsbruksplan. (Kemera opas 2013). Finlands skogscentral övervakar finansieringen, sak- och fältgranskning av alla finansieringsansökningar. När ett en ansökan väl har fallit för granskning, utförs fältbesöket innan finansieringen betalats ut. Ansökan om finansiering skall lämnas in till Finlands skogscentral senast två månader efter att arbetets slutförande, specialfall gäller endast för sysselsättningsarbete. Dessa kräver ett godkännande av planen före utförandet (Maastotarkastusohje 2013). 8

15 5.2 Kemera skötselarbetena Röjning Röjningen kan utföras först efter att beståndet har säkerställts enligt lag och övre höjden överstiger 3 m. I riskområde för t.ex. älgskador kan finansiering utdelas redan vid en övre höjd på över 2 m. Tidpunkten för röjningen skall förövrigt stämma överens med god skogsvård och beståndet bör vara utvecklingsdugligt efter åtgärden. Från beståndet måste röjas bort åtminstone 2000 stammar/ha, 0,5 cm grova. (Kemera opas, Maastotarkastusohje 2013) Yngre gallringsbestånd Finansieringen Vård av ungskog kan endast beviljas en gång under trädbeståndets omloppstid och det förutsätter i yngre gallringsbestånd ett uttag på åtminstone 1000 stammar/ha. Ifall hela utfallet säljs till utomstående part, för förbränning i värmeverk, så har beståndet ingen begränsning gällande övre höjden. Medeldiametern får inte överskrida 16 cm (Kemera opas, Maastotarkastusohje 2013) 6 Metoder 6.1 Material Materialet i denna undersökning består av Kustens alla registrerade Vård av ungskogsgranskningar från åren Kemera-ansökningarna grupperas alltid vid Skogscentralen enligt hela ansökningar, d.v.s. i en ansökan kan det ingå flera olika figurer och delfigurer. För att kunna se resultaten för de olika figurerna, inte endast ansökningen, valdes här att hålla resultaten enligt registrerade delfigurer. Detta skall ge en bättre överblick av underkända Kemera-ansökningarnas verkliga areal. Ur materialet avlägsnades arbetsslaget för avvecklandet av lågskärm, det fanns endast några fall under femårsperioden och deras betydelse på analysen ansågs vara mycket liten. Alla granskningar med bedömningen Ej granskade, togs även bort. Under åren byttes det både sak- och fältgranskare i många av kommunerna som kommer att behandlas, men ingen större tyngd fästs vid detta i analyserna. 9

16 6.2 Val av granskningsobjekt vid Finlands skogscentral Systematiskt urval Ansökningsobjekten för Vård av ungskog sakgranskas alltid av en skogsfackman vid ankomst till Finlands skogscentral. Informationen, innehållande fastighetsnumror, figurer, kartor trädslag m.m., förs sedan in i databasen genom programmen Masto och Virta. Redan i det skedet sker ett automatiskt urval för granskning, detta ger det s.k. systematiska urvalet. Processen för systematiskt urval kan också göras manuellt av personalen, då skall förfarandet noggrant dokumenteras. När en systematisk utvald granskning inte kan utföras, måste denna bytas ut mot en annan (Maastotarkastusohje 2013) Prövningsbaserat urval Prövning sker när sakgranskaren misstänker brister i ansökan, beståndet eller i utförandet av sjölva arbetet. Den bedömningen som göras utgåene från flera olika faktorer, både gällande vem som gjort ansökan eller beståndsuppgifterna (Maastotarkastusohje 2013). 6.3 Granskningsdirektiv Allmänna direktiv Vid en fältgranskning dokumenteras allting noggrant, det som frångår normal praxis skall noggrant dokumenteras och rapporteras. Resultaten av mätningarna används som grund för godkännande/underkännande av en finansieringsansökan och skickas till de inblandade parterna. Skogsägare informeras alltid om granskningsresultaten och ifall det är någon annan som lämnat in ansökan, så kontaktas detta ombud också (Maastotarkastusohje 2013) Bedömning Under en fältgranskning måste en bedömning av areal göras. En GPS kan användas för noggrannare indelning, annars görs en okulär jämförelse mellan kartan med verkligheten. Ifall arealen inte stämmer, eller området är felindelat, kan man korrigera bristerna och dela in figuren i flera delfigurer. Alla de olika delfigurerna betygsätts skilt enligt skalan (Maastotarkastusohje 2013): 10

17 1 = bra 2 = byte av finansieringsslag 3 = Fel, uppfyller ej finansieringskravet 4 = Ingen granskning utförd 5 = Fel, brister i skogsvårdarbetet Provytor Fältgranskningen skall utföras med med utplacerade cirkelprovytor (radie=3,99 m), för både mätning det kvarvarande- och borttagna beståndets täthet. Den övre höjden mäts inom en 5,65 m:s radie. Det finns flera olika sätt att utföra granskningarna och det första som görs är att bestämma vilken teknik som skall användas. Utplaceringen av provytorna sker enligt följande upplägg (Maastotarkastusohje 2013): 1. Systematisk i linje utplacerade provytor 2. Representativ provytor enligt beståndet 3. Okulär inga provytor, bedömning på plats 4. Ingen granskning utförd Den systematiska mätningen skall i regel användas, endast vid specialfall används de andra metoderna. Vid lättolkade bestånd finns belägg för att frångå anvisningarna, då kan granskningen utföras som representativ eller okulär. Under en systematisk mätning, efter indelning i figurdelar, kan en provyta också lämnas tom eller flyttas ifall provytelinjen går rakt över ett mindre icke-representativt område (Maastotarkastusohje). Provytorna placeras i linje över figuren, en karta eller flygbild kan användas som hjälpmedel och GPS eller kompass för utplacering av provytorna. Avståndet mellan provytorna görs enligt figurstorleken och vid behov placeras en extra linje slumpmässigt vinkelrätt ut från en punkt vid huvudlinjen (se bilaga 3 och 4)(Maastotarkastusohje 2013) Utvecklingsklass Beståndets utvecklingsklass bedöms vid oklara fall utgående från mätningarna. En medeldiameter som överstigit gränsen till yngre gallringsbestånd (>8 cm), men höjden ännu är i plantskogsstadiet (barrträd <7 m, lövträd <9 m), bedöms som plantskog (Maastotarkastusohje 2013). 11

18 6.3.5 Borttagna stammar Beståndet måste uppfylla kraven för god skogsvård, men också de borttagna stammarna skall uppnå ett tillräckligt högt antal. I ett plantskogsbestånd (T2) bör åtminstone 2000 stammar/ha avlägsnas, > 0,5 cm stammar som klart påverkar beståndet beaktas. I yngre gallringsbestånd (02) beaktas stammar > 4 cm, men endast 1000 st/ha behöver avlägsnas. Förhandsröjningens stammar får ingår i det borttagna antalet, men endast då egentliga beståndet också gallrats (stammar från 02 beståndet)(maastotarkastusohje 2013, Kemera opas). 6.4 Analyser i SPSS Materialet, bestående av alla granskningar och tillhörande uppgifter, är från Finlands skogscentrals databas och har våren 2013 levererats i en csv-fil. De 1165 st granskningarna har sedan öppnats i SPSS, IBM Statistics 21, för analys. 12

19 7 Resultat 7.1 Utförda granskningar och urval Statsbidragen för Vård av ungskog har på Kusten, under åren , hållits på samma nivå, totalsumman under tidsperioden har legat mellan och (se figur 1). Finansieringen för arbetslaget har inte minskat avsevärt, men totala antalet granskningar har klart sjunkit; år 2008 utfördes 284 st och st (se figur 2.). De systematiskt utvalda fallen har fram till 2011 varit ca 100 st/år, men år 2012 kan noteras en minskning till endast 55 st (se figur 13). De prövningsbaserade urvalet har också minskat i antal (se figur 3), 182 st år 2008 och 93 st Procentuellt sett har ställningen ändå hållits jämn mellan urvalen, det systematiska % av totala antalet granskade fall (se figur 4). Figur 1. Summan ( ) Kemera-stöd utbetalade på Kusten (Finlands skogscentrals hemsida 2014) 13

20 Figur 2. Granskningsantal (st) enligt utvecklingsklass Figur 3. Urval (st) för granskningarna Figur 4. Urvalets procentuella andel åren

21 7.2 Granskningsresultat hela Kusten Resultaten visar en klar minskning i andelen av s.k. goda granskningar. Trenden var under femårsperioden klart sjunkande och år 2012 registrerades endast 51 % av granskningarna som goda. De felaktiga objekten uppgick år 2008 till 16 % och år 2012 till 47 % (se figur 5 och 6). Det systematiska och prövningsbaserade urvalet har båda klart stigande andelar underkända fall (se figur 7 och 8). Det prövningsbaserade urvalet, har som förväntat, en högre andel underkända fall än det systematiska, men båda urvalssätten signalerar att det förekommer mycket problem med de granskade figurerna. Ej granskade har ökat för varje år (se bilaga 2). Figur 5. Granskningsresultat (%) Figur 6. Granskningsresultat enligt urval (%) Figur 7. Resultat systematiskt urval. Figur 8. Resultat, prövningsbaserat urval. 15

22 7.3 Orsaker till underkännande De vanligaset orsakerna för underkännande av en granskning är medeldiameters grovlek i det kvarvarande beståndet (26 %), arbetet är ogjort (14 %), uttaget för litet (13 %), lämnats för tätt efter åtgärd (11 %) eller att övre höjden överstiger den tillåtna (7,2 %)(se figur 9). Figur 9. Orsaker till underkända granskningar, bedömning fel och fel sv.-åtgärd, Kommunvisa skillnader i granskningsresultaten Det förekommer skillnader mellan kommunerna gällande andelen underkända granskningar (se figur 12 och 13 samt bilaga 5 och 6). De systematiskt utvalda granskningarna visar sydösterbotten som området med lägst procent underkända fall, de övriga kommunområdena är mer svårtolkade och kommuner med sämre resultat utspridda över hela området (se figur 11). Kustens prövningsbaserade granskningar visar andelen underkända fall är jämnt utspridda (se figur 10). 16

23 Figur 10. Underkända (%), fel och fel i sv-åtgärden, prövningsbaserade granksningar (%) åren Ursprungligt kartmatierial: Lantmäteriverket ( MML 2014). 17

24 Figur 11. Underkända (%), fel och fel i sv-åtgärden, systematiskt utvalda granksningar åren Ursprungligt kartmatierial: Lantmäteriverket ( MML 2014). 18

25 Figur 12. Antal prövningsbaserade granskningar på Kusten Figur 13. Antal systematiskt utvalda granskningar på Kusten

26 7.4 Beståndsuppgifter Medeldiametern har under granskningsperioden stigit från 9,2 till 13,2 cm bland de prövningsbaserade fallen, medan de systematiskt utvalda har hållits mer konstanta under samma tidsperiod (se bilaga 2 och figur 14). Stamantalet före och efter åtgärd (se figur 15) delar upp de två utvecklingsklasserna i två grupper. Röjningsberstånden, med lägre diameter och högre stamantal, visar att figurerna före röjning ofta har ett högt antal borttagna stammar. Röjningsresultaten visar att stamantalet ligger på övre sidan av skogsvårdsrekommendationerna, även om 3000 stammar/ha tillåts vid motivering. I de yngre gallringsbestånden kan de de underkända fallen noteras som röda, oftast utanför gränserna för finansiering (15 m och 15 cm). Antal stubbar (> 4 cm) i det kvarlämnade beståndet (se figur 16) ger en inblick i utfallet vid skötselåtgärderna. De underkända bestånden har ett lågt utfall och en hög övre höjd. Storleken på delfigurerna är 1,9 ha (se figur 17). Figur 14. Övre höjd (m) och medeldiameter (cm ) 20

27 Figur 15. Stammar före och efter skötselåtgärd. Figur 16. Antalet stubbar (> 4 cm) efter skötselåtgärd och bedömning av åtgärden vid fältgranskning. 21

28 Figur 17. Storleken (ha) på granskade figurerna. 22

29 8 Diskussion Det totala antalet utförda granskningar på Kustens område har i antal minskat till hälften under tidsperioden , och arbetsslagets finansiering hållits relativt konstant (se figur 1 och 2). Granskningarna är färre till antalet än tidigare, men har fler brister. Urvalet, som sker procentuellt sett mer som prövningsbaserat än systematiskt, visar att de systematiskt utvalda problemen har ökat kraftigt. De systematiskt utvalda granskningarna hade år % underkända fall. År 2008, endast 5 år tidigare, låg den procenten på blygsamma 7,8 %. Denna kraftigt ökande procenten underkända granskningar, visar att problemet på Kusten ökat och att orsaken inte endast kan vara ett resultat av sakgranskningens förmåga att hitta problemfallen. De underkända prövningsbaserade fallen har också ökat under samma tidsperiod, från 20 % till 52 %, men denna trend kunde även vara ett resultat av t.ex. nya sakgranskare eller tillgången till laserskanningsmaterialet. Laserskanningsresultaten medför möjligheter i sakgranskningen av både plantbestånden och de yngre gallringsskogarna, men beståndsuppgifterna är ändå mer tillförlitliga i de äldre bestånden (Maltamo et al 2007). Det minskade totala antalet granskningar kan ha sin inverkan på statistiken, varje år förekommer det allt fler ej granskade figurer som av någon orsak lämnats bort. Det finns många olika registrerade orsaker för de underkända granskningarna, men vanligaste orsaken är en för hög medeldiameter (26 %) och övre höjd (14 %)(se figur 20). Den för höga höjden och grovleken utgör tillsammans 40 % av orsakerna för underkända granskningar, vilket visar på ett av de största problemen på Kusten. Ansökningar görs, enligt resultaten, för vanliga gallringsskogar, som inte är Kemera-dugliga för det arbetsslaget. Det positiva ekonomiska resultatet för dessa bestånd hänger dessvärre långt på just om Kemera-stödet betalas ut eller inte (Heikkilä et al. 2007, Petty & Kärhäs 2011, Lagen för finansering av hållbart skogsbruk 1996). Petty & Kärhäs (2011) visar i sina uträknignar att medelvolymen bör ligga på åtminstone dm3/stam för att den första gallringen skall blir ekonomiskt lönsam utan Kemera-stöd. Gränsen för finansieringsstöd överskrids redan vid en stamstorlek på ca 60 dm3. De bestånden, med en stamstorlek på mellan 60 och 70 dm3, kan enligt detta vara mindre lönsamma än motsvarande bestånd med lägre medelvolym. Det är därför inte förvånande att det förekommer mycket felaktiga ansökningar i just dessa storleksklasser, de är ekonomiskt svåra och inte stödberättigade. 23

30 De kommunvisa skillnaderna visar större variationer gällande de prövningsbaserade granskningarna än de systematiska (se figur 10 och 11, bilaga 1). De systematiskt utvalda har en jämn spridning underkända fall kommunerna emellan, Sydösterbotten är det området med minsta andelen underkända granskningar. De prövningsbaserade resultaten har mindre direkt synliga trender, det finns kommuner med både lägre och högre andeler underkända fall. Vanda och Lappträsk sticker också ut som problemkommun, men där har få granskningar gjort och inget kan riktigt sägas angående hela kommunens plantskogar. Resultaten för Kamera-granskningar för åren visar på stora brister i ansökningarna, det förekommer för mycket bestånd som inte uppfyller kraven för finansiering. Den nya Kemera-lagen, som är i beredningsstadiet, borde förtydliga spelregler för övervakarna i hanteringen av felaktiga ansökningar. 24

31 Källförteckning Förordning om finansiering av hållbart skogsbruk / (hämtat ) Heikkilä J., Sirén M., Äijälä O., Management alternatives of energy wood thinning stands. Biomass and Bioenergy. Huuskonen S. & Miina J., Stand-level growth models for young Scots pine stands in Finland. Forest Ecology and Management. Hynynen J., Valkonen S., Rantala S., Tuottava metsänkasvatus, Metsäkustannus Oy. Kaila S., Kiljunen N., Miettinen A., Valkonen S., Effect of timing of precommercial thinning on the consumption of working time in Picea abies stands in Finland. Scandinavian Journal of Forest Research. Kemera opas. Suomen metsäkeskus. Lag om ändring gav skogslagen 1085/ (hämtat ) Lag om finansiering av hållbart skogsbruk / (hämtat ) Lag om finansiering av ett hållbart skogsbruk 544/ (hämtat ) Lag om ändring av lagen om finansiering av ett hållbart skogsbruk 100/ (hämtat ) Lag om Finlands skogscentral 418/ (hämtat ) Maa ja metsätaloustuottajain Keskusliitto (MTK). Muu lainsäädäntö. aadanto/ (hämtat ) Maastotarkastusohje Finlands skogscentral. Maltamo M., Suvanto A., Packalén P., Comparison of basal area and stem frequency diameter distribution modelling using airborne laser data and calibration estimation. Forest Ecology and Management. Silvennoinen H., Pukkala T., Tahvanainen L., Effects of Cuttings on the Scenic Beauty of a Tree Stand. Scandinavian Journal of Forest Research. Skogsstatiska årsboken, Skogsforskningsinstitutet, Metinfo (hämtat ) Otso metsäpalvelut. (hämtat ) PEFC Ryhmäsertifioinnin kriteerit metsäkeskuksen tai metsänhoitoyhdistyksen toimialueen tasolla. Suomen PEFC-standardi. Petty A. & Kärhä K., Effect of subsidies on the profitability of energy wood production of wood chips from early thinnings in Finland. Forest Policy and Economics. Skogslag / (hämtat ) Skogsvårdsrekommendationerna, Metsähoidon suositukset Metsätalouden kehittämiskeskus Tapio. Skogscentralen. (hämtat ) 25

32 Rytter L., 2013, Growth dynamics of hardwood stands during the precommercial thinning phase Recovery pf retained stems after competition release. Forest Ecology and Management. (Rytter 2013) 26

33 BILAGOR BILAGA 1. Bedimming Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent Bra ,4 80,4 80,4 Byte av finansieringsslag 14 3,2 3,2 83,6 Valid Fel 69 15,9 15,9 99,5 Fel o fel i sv-atgarden 2,5,5 100,0 Total ,0 100,0 a. Urval = Systematisk Bedomninga Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent Bra ,4 67,4 67,4 Byte av finansieringsslag 24 3,8 3,8 71,2 Valid Fel ,6 28,6 99,8 Fel o fel i sv-atgarden 1,2,2 100,0 Total ,0 100,0 a. Urval = Prövning BILAGA 2. År Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent ,8 5,8 5, ,3 2,3 8,1 Valid ,7 4,7 12, ,7 26,7 39, ,5 60,5 100,0 Total ,0 100,0 a. Bedomning = Ej faltgranskningsresultat 27

34 BILAGA 3 BILAGA 4 28

35 BILAGA 5 Prövningsbaserat urval Count Kommun * Bedomning Crosstabulation a Bedomning Total Bra Byte av Fel Fel o fel i sv- finansieringsslag atgarden Ingå Kyrskslätt Karleby Korsnäs Kristinestad Kronoby Kimitoön Lappträsk Lovisa Larsmo Pargas Kommun Malax Korsholm Närpes Bjärnå Pedersöre Borgå Raseborg Sibbo Sjundeå Nykarleby Vasa Vörå Total a. Urval = Provning 29

36 BILAGA 6 Systematiskt urval Count Kommun * Bedomning Crosstabulation a Bedomning Total Bra Byte av Fel Fel o fel i sv- finansieringsslag atgarden Vanda Ingå Kyrskslätt Karleby Korsnäs Kristinestad Kronoby Kimitoön Lappträsk Lovisa Larsmo Kommun Pargas Malax Korsholm Närpes Pedersöre Borgå Raseborg Sibbo Sjundeå Nykarleby Vasa Vörå Total a. Urval = Systematisk 30

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på

Läs mer

HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR. 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund

HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR. 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund Iståndsättningsdikningarna har stor betydelse för skogsbruket i Österbotten

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

RP 54/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 54/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om finansiering av ett hållbart skogsbruk (RP 72/2008 rd) PROPOSITIONENS

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Bli en bättre beställare. för bättre ekonomi i ditt skogsbruk. - och det är du som bestämmer.

Bli en bättre beställare. för bättre ekonomi i ditt skogsbruk. - och det är du som bestämmer. Bli en bättre beställare Det är Röj din i tid skog för bättre ekonomi i ditt skogsbruk - och det är du som bestämmer. Handbok gjord inom projektet Bättre plantskogar i Nyland, 2014 Finansiär: NTM-centralen

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt

om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt Lagförslag 1. Lag om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt Skogscentralens

Läs mer

Med skog avses skogsbruksmark som indelas i skogsmark, tvinmark, impediment och övrig skogsbruksmark.

Med skog avses skogsbruksmark som indelas i skogsmark, tvinmark, impediment och övrig skogsbruksmark. Utkast 12.6.2014 LAGFÖRSLAG 1 Lag om finansiering av ett hållbart skogsbruk I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Syfte Syftet med denna lag är att främja en ekonomiskt,

Läs mer

RECEPTET PÅ EN BRA PLANTSKOG

RECEPTET PÅ EN BRA PLANTSKOG RECEPTET PÅ EN BRA PLANTSKOG Röj i tid för bättre ekonomi i ditt skogsbruk Handbok gjord inom projektet Bättre plantskogar i Nyland, 2014 Text och foton: Annikka Selander Ombrytning: Katarina Maris Tabeller,

Läs mer

Förhandsröjning. i skog där avverkningsmaskin kommer till användning HANDLEDNING UTGIVEN AV METSÄTEHO. Foto: Martti Taipalus

Förhandsröjning. i skog där avverkningsmaskin kommer till användning HANDLEDNING UTGIVEN AV METSÄTEHO. Foto: Martti Taipalus Förhandsröjning i skog där avverkningsmaskin kommer till användning Foto: Martti Taipalus HANDLEDNING UTGIVEN AV METSÄTEHO Förord Både när det gäller gallring och förnyelseavverkning har den maskinella

Läs mer

RESEARCH. För skogens bästa. handbok i skogsvårdsarbeten PERTTI HOURUNRANTA JARI VALKONEN

RESEARCH. För skogens bästa. handbok i skogsvårdsarbeten PERTTI HOURUNRANTA JARI VALKONEN RESEARCH För skogens bästa handbok i skogsvårdsarbeten PERTTI HOURUNRANTA JARI VALKONEN TTS research rapporter och handböcker 42 Nurmijärvi 2009 För skogens bästa handbok i skogsvårdsarbeten Pertti Hourunranta

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Jord- och skogsbruksministeriets förordning Utkast 27.11.2014 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om avgiftsbelagda prestationer vid Finlands skogscentrals enhet för offentliga tjänster Utfärdad i Helsinfors den december 2014 I enlighet

Läs mer

Norrkämsta 4:5 mfl Ljusdal-Ramsjö Ljusdal Gävleborgs län

Norrkämsta 4:5 mfl Ljusdal-Ramsjö Ljusdal Gävleborgs län Fastighet Församling Kommun Län Norrkämsta 4:5 mfl Ljusdal-Ramsjö Ljusdal Gävleborgs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-5 2014-2023 Anders Berglund, Sammanställning över fastigheten

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen

Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Skogscertifiering enligt finska modellen 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Varför PEFC i Finland? Organisation 740 000 skogsägare: 60 % under 20 ha, 1% över 1000 ha. Regional grupp certifiering via skogsvårdsföreningarna

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Manual för beräkningsverktyget Räkna med rotröta

Manual för beräkningsverktyget Räkna med rotröta Manual för beräkningsverktyget Räkna med rotröta Verktyget Räkna med rotröta hjälper dig att beräkna rotrötan i ett granbestånd i två steg. I det första steget räknar du ut den förväntade genomsnittliga

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

UPM Samfällda skogar. Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen. UPM skog

UPM Samfällda skogar. Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen. UPM skog UPM Samfällda skogar Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen UPM skog UPM SAMFÄLLDA SKOGAR I KORTHET UPM Samfällda skogar är ett bra alternativ för skogsägare som sätter värde

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer

Kriterier för gruppcertifiering

Kriterier för gruppcertifiering Finlands PEFC-standard Kriterier för gruppcertifiering på skogscentrals- eller skogsvårdsföreningsnivå PEFC FI 1002:2009 9.11.2009 Kriterier för gruppcertifiering på skogscentrals- eller skogsvårdsföreningsnivå

Läs mer

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG I generationer har vi sett skogen på samma sätt. Tills idag. nu revolutionerar vi metoden för att överblicka din skog. Med verktyget Skogsvinge

Läs mer

Skogarna och skogsbruket i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Skogarna och skogsbruket i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Skogarna och skogsbruket i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Det gröna guldets land Finland ett mycket grönt land sett ur ett fågelperspektiv. Jämfört med de andra europeiska länderna finns det mest

Läs mer

Finlands skogscentrals system för skoglig information

Finlands skogscentrals system för skoglig information 1 (9) Finlands skogscentrals system för skoglig information Registerbeskrivning enligt enligt 10 i personuppgiftslagen (523/1999) Registerförare Finlands skogscentral Offentliga tjänster FO-nummer 2440921-4

Läs mer

Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet

Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet Kråkrödjan, Östergötland Mats Hagner 212-11-11 35 35 3 3 25 25 Frihetstal i brh 2 15 Frihetstal i brh 2 15 1 1 5 5 5 1 15 2 25 Diameter, cm

Läs mer

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016. Skogsägarens val till förmån för Finlands natur

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016. Skogsägarens val till förmån för Finlands natur METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016 Skogsägarens val till förmån för Finlands natur Frivillighet är utgångspunkten METSO har gett skogen en ny betydelse. Med METSO-handlingsplanen

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Gallringskvitto i praktiken Korsnäs gallringskvitto innehåller två delar, en beståndskarta och en beståndsbeskrivning och dessa beskriver hur din skog ser ut efter en gallring.

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

PEFC-skogscertifiering 2011. Virke från en skog som sköts hållbart. DIN SKOG.

PEFC-skogscertifiering 2011. Virke från en skog som sköts hållbart. DIN SKOG. PEFC-skogscertifiering 2011 Virke från en skog som sköts hållbart. DIN SKOG. PEFC-skogscertifiering passar finskt skogsbruk bäst. PEFC är ett internationellt skogscertifieringssystem som gynnar ekologiskt,

Läs mer

Skogsbruket 4??? 6??? 8??? ??? ??? ??? ??? ??????. ???. ???. ???. ???. ???. ???. ???.

Skogsbruket 4??? 6??? 8??? ??? ??? ??? ??? ??????. ???. ???. ???. ???. ???. ???. ???. Skogsbruket OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR 8 2007. ÅRGÅNG 77 4??????.??????. 6??????. 8??????. 12??? 16??????.???. 22??? 24 28???.??????. PÅ OMSLAGET:???. FOTO:??? 2 Skogsbruket

Läs mer

7 Riktvärde för skogsmark

7 Riktvärde för skogsmark Riktvärde för skogsmark Avsnitt 7 155 7 Riktvärde för skogsmark 7.1 Allmänt Skogsbeskrivning 14 kap. 1 FTL Riktvärde för skogsmark med växande skog skall utgöra värdet per värderingsenhet skogsmark. Följande

Läs mer

Hjortdjursskador Fastställda den 5.2.2008

Hjortdjursskador Fastställda den 5.2.2008 Riktlinjer för bidrag för ersättande av Hjortdjursskador på odling och skog samt bidrag för förebyggande åtgärder Fastställda den 5.2.2008 Dnr N42/08/1/1 Innehållsförteckning 1. Allmänt... 3 2. Hjortdjursskador

Läs mer

RESULTAT FRÅN SKOGFORSK NR. 13 2006

RESULTAT FRÅN SKOGFORSK NR. 13 2006 RESULTAT FRÅN SKOGFORSK NR. 13 2006 Jämförelse av finskt och svenskt skogsbruk Lennart Rådström Tel. 018 18 85 50 lennart.radstrom@skogforsk.se Åke Thorsén Tel. 018 18 85 97 ake.thorsen@skogforsk.se Benchmark

Läs mer

Naturkultur. Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering. Mats Hagner 2002-10-16. Bilder presenterade vid föredrag

Naturkultur. Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering. Mats Hagner 2002-10-16. Bilder presenterade vid föredrag Naturkultur Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering Mats Hagner 2002-10-16 Bilder presenterade vid föredrag ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk

Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk 1(11) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Stöd Box 7 351 03 Växjö På den här blanketten ansöker du om stöd till ädellövskogsbruk enligt förordning (2010:1879)

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen. Krokoms kommun

Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen. Krokoms kommun Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen. Krokoms kommun 4 Juni 2013 Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 3 Resultat... 4 4 Revisionell bedömning... 6 1 Sammanfattning På uppdrag av

Läs mer

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Förvaltning Att äga skog är ett långsiktigt projekt, där varje delbeslut påverkar slutresultatet. Rätt beslut från återväxt till slutavverkning ger dig,

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Skogsbruksbyrån I, N40

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Skogsbruksbyrån I, N40 PROTOKOLL Nummer 6 22.9.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Skogsbruksbyrån I, N40 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Landskapsforstmästare

Läs mer

Avverkning på region Uppland

Avverkning på region Uppland Lokal information till skogsägare i Uppland Avs.: Korsnäs AB, Karl Kihlboms väg 11, 748 30 Österbybruk Avverkning på region Uppland Östra Uppland Norra Uppland Henrik Larsson 0295-24 44 65 henrik.larsson@korsnas.com

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar samt skogsrevision av PEFC och FSC-certifierade fastigheter 2013

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar samt skogsrevision av PEFC och FSC-certifierade fastigheter 2013 1 1 (12) Dokumentet upprättat 140110 Beteckning Tjänsteställe, handläggare Södra Skog/Miljöavdelningen Gustaf Aulén Senast uppdaterat 140123 Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar samt skogsrevision

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka beståndsavveckling skördetid Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet

Läs mer

Johan J Möller, Lennart Moberg 2007-11-23. Preliminärt första utkast. Stambank VMF Syd VMR 1-99 & VMR 1-07

Johan J Möller, Lennart Moberg 2007-11-23. Preliminärt första utkast. Stambank VMF Syd VMR 1-99 & VMR 1-07 Johan J Möller, Lennart Moberg 2007-11-23 Preliminärt första utkast Stambank VMF Syd VMR 1-99 & VMR 1-07 Innehåll Målformulering...3 Bakgrund...3 Syfte...3 Material & Metod...4 Regionsindelning...4 Diameterfördelning...6

Läs mer

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR STUDIEAVSNITT 3 SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR I detta avsnitt ska vi titta på några av de skogliga tillämpningar på geometri som finns. SKOGSKARTAN EN MODELL AV VERKLIGHETEN Arbetar man i skogen klarar man sig

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Krav vid Gruppcertifiering

Krav vid Gruppcertifiering Svenska PEFC ek för Krav vid Gruppcertifiering PEFC SWE 004:3 Innehåll 1. Introduktion... 3 2 Omfattning... 4 3 Skogsbrukscertifiering i grupp... 4 3.1 Paraplyorganisation för skogsbrukscertifiering i

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka Gallring intäkt och investering Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med

Läs mer

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba

Läs mer

Skogsbruket 4 RÅD I GOD SKOGSVÅRD SKÖT DINA PLANTBESTÅND NU SKOGSÄGARE KAN ÅTERSKAPA LUNDAR SKOGSÄGARE KRÄV HÖGLÄGGNING INFÖR EN

Skogsbruket 4 RÅD I GOD SKOGSVÅRD SKÖT DINA PLANTBESTÅND NU SKOGSÄGARE KAN ÅTERSKAPA LUNDAR SKOGSÄGARE KRÄV HÖGLÄGGNING INFÖR EN Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 6 7 2006. ÅRGÅNG 76 4 RÅD I GOD SKOGSVÅRD RÅDEN HAR GRANSKATS. SKÖT DINA PLANTBESTÅND NU RÅD FÖR SJÄLVVERKSAMMA. 6 10BARRSKOG AVVERKAS

Läs mer

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2009

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2009 SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2009 1. Allmänt Reviderade standarder: FFCS 1001:2003 och FFCS 1002-1:2003 Revisionens omfattning: Skötseln

Läs mer

Rätt skogsvård kan minimera risker under stormar

Rätt skogsvård kan minimera risker under stormar Rätt skogsvård kan minimera risker under stormar En caseundersökning av barrträdsbestånd i Västra Nyland Fredrik Bergman Examensarbete för Skogsbruk 08 Utbildningsprogrammet för Skogsbruksingenjör Ekenäs

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

I programdokumenten som uppgjorts av medlemsstaterna och godkänts av kommissionen definieras den nationella finansieringens storlek.

I programdokumenten som uppgjorts av medlemsstaterna och godkänts av kommissionen definieras den nationella finansieringens storlek. 8.7.2008 Bilaga 13 KOMMUN-, ÖVRIG OFFENTLIG OCH PRIVAT FINANSIERING I programdokumenten som uppgjorts av medlemsstaterna och godkänts av kommissionen definieras den nationella finansieringens storlek.

Läs mer

Uppföljning av ekonomin och verksamheten 2014 SYMI 20.02.2014 1

Uppföljning av ekonomin och verksamheten 2014 SYMI 20.02.2014 1 Sydspetsens miljöhälsonämnd 1 20.02.2014 Sydspetsens miljöhälsonämnd 13 15.05.2014 Sydspetsens miljöhälsonämnd 20 04.09.2014 Sydspetsens miljöhälsonämnd 31 26.11.2014 Uppföljning av ekonomin och verksamheten

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

UMEÅ KOMMUN Granskning av skogsförvaltning

UMEÅ KOMMUN Granskning av skogsförvaltning Kommunrevisorerna granskar Januari 2013 Innehållsförteckning Inledning... 3 1.1 Syfte, avgränsning och metod... 3 1.2 Revisionskriterier... 4 2 Uppdrag och organisation... 5 2.1 Reglemente, mål och uppdrag...

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN

Läs mer

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet Ekosystemtjänster i svenska skogar Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet SKOG TRÄD SKOG DJUR BÄR SVAMPAR TRÄD SKOG BÄR DJUR SVAMPAR JAKT TRÄD SKOG BÄR DJUR

Läs mer

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER Ödenäs kyrkby: skiktad heterogen skog. Rekommenderad att brukas med k-skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk), kalhyggesfritt

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR Regional- och stadspolitik VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA OM BEHANDLING AV RETROAKTIVT EU-STÖD UNDER PERIODEN 2007 2013 ANSVARSFRISKRIVNING:

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

/DQGVNDSVODJ. 1 kap. $OOPlQQDEHVWlPPHOVHU. 6WlOOQLQJLQRPI UYDOWQLQJHQ

/DQGVNDSVODJ. 1 kap. $OOPlQQDEHVWlPPHOVHU. 6WlOOQLQJLQRPI UYDOWQLQJHQ /DQGVNDSVODJ RP3RVWHQSncODQG 1U 1 kap. $OOPlQQDEHVWlPPHOVHU 1 6WlOOQLQJLQRPI UYDOWQLQJHQ Posten på Åland, nedan kallad Posten, är ett affärsverk underställt landskapsstyrelsen. Posten avgör de ärenden

Läs mer

Handel i och utanför Sverige. Sanna Black-Samuelsson

Handel i och utanför Sverige. Sanna Black-Samuelsson Handel i och utanför Sverige Sanna Black-Samuelsson Kedjan i skogen Föryngring Inköp av skogsodlingsmaterial Tillväxt Avverkning Gallring, tillväxt (2-4 ggr) Föryngring Treårsmedeltal (2007-2009/10) visar:

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 8 december 2010, 214 Dnr: 318/10-831. Strategi för Båstads kommuns skogsinnehav

Antagen av kommunfullmäktige den 8 december 2010, 214 Dnr: 318/10-831. Strategi för Båstads kommuns skogsinnehav Antagen av kommunfullmäktige den 8 december 2010, 214 Dnr: 318/10-831 Strategi för Båstads kommuns skogsinnehav 2 (9) Innehållsförteckning sid Bakgrund 3 Skogens rekreationsvärde 4 Viltvård 4 Övergripande

Läs mer

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen 2 Södras plantor Förädlingens bidrag till ökad tillväxt på gran 650 Total produktion av gagnvirke (m 3 sk), hela omloppstiden 600 550 500 450 Lokalt material

Läs mer

2. Uppgörande av ansökan om utbetalning på initiativ av projektets verkställare

2. Uppgörande av ansökan om utbetalning på initiativ av projektets verkställare 3.7.2008 Bilaga 11 ANVISNING OM ANSÖKNINGAR OM UTBETALNING 1. Allmänt Projektets totalkostnader är godkända i finansieringsbeslutet och i den godkända projektplanen. I finansieringsbeslutet har även uppställts

Läs mer

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com PLUS Avverkning enkelt och tryggt SCA SKOG www.scaskog.com Att sälja virke är ofta en stor affär. SCAs målsättning är att det ändå ska kännas både enkelt och tryggt. Därför har vi infört PLUS Avverkning

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Jord- och skogsbruksministeriets förordning Nr 204 / 2006 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om kvalitetskrav och maximikostnader för stödberättigad åkerdränering Given i Helsingfors den 21 mars 2006 I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets

Läs mer

Räkna med din skog smarta beslutsstöd på webben

Räkna med din skog smarta beslutsstöd på webben Räkna med din skog smarta beslutsstöd på webben Mats Hannerz I våra hem vänder vi oss allt oftare till datorn och internet för att få hjälp. Utbudet av användbara vardagstjänster växer lavinartat på webben.

Läs mer

Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2014 JO0307

Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2014 JO0307 Enheten för Skogspolicy och Analys 2015-07-06 1(8) Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2014 JO0307 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Rita in bestånd och skapa rapport på webbklienten för skogliga laserdata

Rita in bestånd och skapa rapport på webbklienten för skogliga laserdata Rita in bestånd och skapa rapport på webbklienten för skogliga laserdata Nu kan du själv rita in ett eller flera bestånd på valfri bakgrundskarta och ta fram en samlad rapport med totalvolym och total

Läs mer

Prislista Södras plantor 2015

Prislista Södras plantor 2015 Prislista Södras plantor 2015 2 PRISLISTA PLANTOR Södras plantprislista 2015 Inom Södra har vi 50 års erfarenhet av plantproduktion och vi satsar stora resurser på forskning och utveckling för att kunna

Läs mer

Policy för skötsel av Borlänge kommuns skogar och träd

Policy för skötsel av Borlänge kommuns skogar och träd Policy för skötsel av Borlänge kommuns skogar och träd Kommunens markinnehav är en grundsten i utvecklingen av det hållbara Borlänge 2 Skogen en del av vår framtid Borlänges väg mot visionen det hållbara

Läs mer

Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk

Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk ATT KÖPA OCH SÄLJA SKOGS- VÅRDSTJÄNSTER Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk 1 Skogforsk Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut arbetar för ett långsiktigt,

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Nr 51 Nr 51 LANDSKAPSLAG om Ålands skogsvårdsförening Föredragen för Republikens President 1) den 24 augusti 2001 Utfärdad i Mariehamn den 27 september 2001 I enlighet med

Läs mer

Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5.

Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Denna redogörelse beskriver den naturvårdspolicy som kommer att tillämpas vid exploateringen av fastigheterna

Läs mer

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Föredrag vid seminariet Ska Bryssel bestämma till vad och hur vår biomassa får användas??, Sundsvall, 8 maj 2014, anordnat av

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Björk efterfrågat sortiment? sid 2 Valmöjligheterna när du står i en butik är oändliga. Varje förpackning är inriktad på att locka konsumenten till köp. Det gäller att ha en

Läs mer

Bekämpning av rotröta med stubbehandling

Bekämpning av rotröta med stubbehandling Bekämpning av rotröta med stubbehandling HANDLEDNING UTGIVEN AV METSÄTEHO Handledningen har utarbetats av arbetsgruppen: Erkki Hänninen, Metsäteho Oy Kari Korhonen, Skogsforskningsinstitutet Katriina Lipponen,

Läs mer

Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden

Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden Under SCS Program för Uthålligt Skogsbruk Certifikat Nummer: SCS-FM-00022N Utfärdat Juni

Läs mer

BILAGA. till. KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr.../... av den XXX

BILAGA. till. KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr.../... av den XXX EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.7.2014 C(2014) 5136 final ANNEX 1 BILAGA till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr.../... av den XXX om komplettering av förordning (EU) nr 514/2014 med avseende

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella

Läs mer