Crowdfunding och dess förhållande till spridnings- och kompletteringsförbudet i aktiebolagslagen 1:7 och 1:8

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Crowdfunding och dess förhållande till spridnings- och kompletteringsförbudet i aktiebolagslagen 1:7 och 1:8"

Transkript

1 Juridiska institutionen Vårterminen 2015 Examensarbete i civilrätt, särskilt associationsrätt 30 högskolepoäng Crowdfunding och dess förhållande till spridnings- och kompletteringsförbudet i aktiebolagslagen 1:7 och 1:8 Författare: Jacob Franck Handledare: Professor Daniel Stattin

2

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Aktiebolagets kapital Crowdfunding Allmänt om crowdfunding Prestationsbaserad crowdfunding Equity crowdfunding Debt crowdfunding Crowdlending Syfte och frågeställning Metod och material Disposition Avgränsning 6 2 Svenska crowdfundingaktörer Inledning FundedByMe Grundläggande om FundedByMe Investeringsprocessen hos FundedByMe Equity crowdfundingprocessen Crowdlendingprocessen Toborrow Grundläggande om Toborrow Investeringsprocessen hos Toborrow Debt crowdfundingprocessen 11 3 Aktiebolagets utveckling Inledning Det privata aktiebolagets framväxt Bakgrund Tysk rätt Brittisk och irländsk rätt Den europeiska gemenskapen Sammanfattning Spridningsförbudet i ABL 1: Inledning Utredningens förslag till spridningsförbud Spridningsförbudets lydelse och syfte Söka sprida Offentliggöra eller på annat sätt rikta en inbjudan Vidare krets Propositionens förslag till spridningsförbud Annonsering Inledning Annonsering i tryckta skrifter Skillnaden mellan grundlagsskyddad information och kommersiella budskap... 25

4 Gränsdragningen mellan annonsering och redaktionell text Annonsering i radio och television Annonsering enligt prospektförordningen Annonsering på internet Yttrandefrihet på internet ICC:s regler för Reklam och Marknadskommunikation Sveriges Annonsörer Sammanfattning och slutsats av annonsering på internet På annat sätt söka sprida Allmänt Något om prospekt, rundskrivelser och andra former av meddelanden Sammanfattning och slutsats av rekvisitet annonsering Vad som inte får söka spridas enligt ABL 1: Omfattningen av ABL 1: Allmänt om värdepapper Skuldebrev Grundläggande om skuldebrev Löpande och enkla skuldebrev Något om obligationer, förlagsbevis m.m Allmänt om obligationer, förlagsbevis m.m Obligationer Partialbevis, förlagsbevis och certifikat Utgivning av obligationer, partialbevis, förlagslån och certifikat Lånekontrakt Sammanfattning av vad som inte får söka spridas enligt ABL 1: Erbjudande enligt ABL 1:7 st 2 p Grundläggande om ABL 1:7 st 2 p Erbjudande om förvärv Intresseanmälan enligt ABL 1:7 st 2 p Diskussion och tillämpning Generella anmärkningar Tillämpning på FundedByMe Slutsats avseende crowdlending på FundedByMe Beståndsdelarna för analysen av kampanjerna på FundedByMe Svensk Golf pappersversionen Golf.se den digitala versionen Blocket.se köp och säljsidan Tillämpning av annonsbegreppet på FundedByMe:s kampanjer Tillämpning på Toborrow 50 5 De finansiella regelverken Inledning MiFID Grundläggande om MiFID Finansiellt instrument enligt MiFID Inledande anmärkningar Föremål för handel. 54

5 Handel på värdepappersmarknaden Fondpapper Aktier i privata aktiebolag Obligationer i privata aktiebolag MiFID II Kompletteringsförbudet i ABL 1: Inledning Kompletteringsförbudet Kompletteringsförbudets bakgrund, lydelse och syfte Reglerad marknad MTF Värdepappersföretag enligt MiFID MiFID II Inledande anmärkningar OTF Organiserad marknadsplats Organiserad marknadsplats enligt insiderlagen Organiserad marknadsplats enligt aktiebolagslagen Organiserad marknadsplats enligt MiFID och MiFID II Organiserad marknadsplats enligt litteraturen Organiserad marknadsplats enligt rättspraxis Diskussion Avslutande kommentarer Käll- och litteraturförteckning. 73

6 Förkortningar ABL Aktiebolagslag (2005:551) AvtL Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område BrB Brottsbalk DAL Lag (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler HD Högsta domstolen ICC International Chamber of Commerce IL Lag (1990:1342) om insiderhandel JT Juridisk Tidskrift LHF Lag (1991:980) om handel med finansiella instrument MD Marknadsdomstolen MFL Marknadsföringslag (2008:486) MiFID EUROPA PARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG MiFID II EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU MTF Multilateral Trading Facility NJA Nytt Juridiskt Arkiv OTF Trading Facility RTL Radio- och tv-lag (2010:696) SkbrL Lag (1936:81) om skuldebrev SvJT Svensk Jurist Tidning TF Tryckfrihetsförordning (1949:105) TU Svenska tidningsutgivareförening VpmL Lag (2007:528) om värdepappersmarknaden YGL Yttrandefrihetsgrundlag (1991:1469)

7 1 Inledning 1.1 Aktiebolagets kapital Ett aktiebolag är uppbyggt på kapital. Detta kapital kan utgöra antingen lånat kapital eller aktiekapital. På vilket sätt som pengarna har kommit till bolaget spelar främst roll för investerarens risk i bolaget. Den som placerar pengar i ett bolag och för det erhåller aktier blir aktieägare. Ett sätt som en aktieägare kan få avkastning på sina pengar är om bolagets resultat efter skatt är tillräckligt för att bolaget ska kunna dela ut vinsten till sina ägare. Ett annat sätt är om aktieägaren säljer sina aktier, det vill säga sin del i bolaget till en annan köpare. Aktieägarens avkastning är då skillnaden mellan vad han köpte sina aktier för gentemot vad han sålde dem för. Ytterligare ett sätt är att aktieägarna likviderar bolaget och säljer ut dess tillgångar. Det som återstår efter att bolagets borgenärer fått betalt får därefter aktieägarna dela på. Den som, istället för att placera pengar i ett bolag, lånar ut pengar till bolaget blir bolagets borgenär. Denna borgenär får avkastning på sina pengar i form av ränta. Ränta är den avgift som bolaget (gäldenären) betalar för att få använda borgenärens pengar. Denna ränta är en kostnad för bolaget som bolaget måste täcka för att kunna göra utdelning. Det innebär att det är en lägre risk för en borgenär i jämförelse med en aktieägare. Vidare vid en eventuell konkurs kommer konkursförvaltarens främsta uppgift vara att ta till vara på borgenärernas intresse. För att starta ett privat aktiebolag i Sverige krävs ett aktiekapital på kr ABL 1:5. För det kapitalet kan sedan bolaget starta upp sin verksamhet. Ganska snabbt kommer grundarna av bolaget troligen inse att kr inte är mycket för att få igång en verksamhet. Det enklaste är att göra ett aktieägartillskott eller att emittera ut nya aktier så att bolaget har mer kapital för att köpa nödvändigt material, kontorsyta eller vad det nu kan vara. För de bolag som själva inte kan finansiera sin verksamhet finns det ett flertal lösningar. För de flesta nystartade bolag handlar det om att ägaren går till familj och vänner och frågar om de vill låna eller investera i bolaget och om det inte går, är det ofta banken som bolaget vänder sig till. Traditionellt sett går bankverksamhet ut på att tjäna pengar genom att låna ut pengar till andra. För att tjäna pengar på ett säkert sätt vill banken eliminera en 1

8 stor del av risken som är förknippad med att låna ut pengar. Detta är ett problem för nya bolag, så kallade startups. Eftersom startups är just startups, det har alltså inte testat sin produkt på marknaden ännu, är de ofta förknippade med mer risk än andra bolag. Det betyder att banken kommer att kräva mer säkerhet för att vara villig att ge bolaget kredit. Denna säkerhet brukar bestå i att banken ber ägarna att gå i borgen för sitt lån. Ett så kallat borgensåtagande. Detta borgensåtagande består ofta i att ägaren sätter sitt boende som säkerhet eftersom det är det mest kapitalintensiva som en privatperson har. I korta drag innebär detta att om bankens pengar, som bolaget har lånat, inte längre existerar för att bolaget har gått i konkurs eller liknande kommer banken att få ut sina pengar i ägarens bostad. Utöver att banken vill ha mer säkerhet kommer startupbolaget troligtvis vara tvunget att betala högre ränta på sitt lån eftersom bolaget har en sämre kreditvärdighet. Problemet med bankernas borgenkrav är att alla unga entreprenörer inte har en egen bostad. Frågan blir därför hur entreprenörerna ska finansiera sitt bolag. 1.2 Crowdfunding Allmänt om crowdfunding Crowdfunding är ett relativt nytt fenomen i Sverige som innebär att den stora massan (the crowd) finansierar något tillsammans. Crowdfunding brukar på svenska benämnas gräsrotsfinansiering eller folkfinansiering. Vad massan sedan finansierar varierar. Det kan vara allt från en produkt, ett välgörande ändamål, ett kulturprojekt eller en företagsidé. Crowdfunding är egentligen gammalt och beprövat. Sedan länge har bidragsorganisationer eller andra ofinansierade verksamheter vänt sig till allmänheten och frågat efter bidrag. Exempel på detta är bidragsorganisationernas insamlingsprojekt till behövande i världen eller Hjärt-Lungfondens vädjan till allmänheten om pengar för att kunna fortsätta forska på sjukdomar. Crowdfunding innebär samma sak, skillnaden och det som avviker är främst sättet som massan nås ut till och vad som faktiskt finansieras. Istället för att vända sig till de stora etablerade finansieringsinstituten såsom banker och riskkapitalister vänder sig aktiebolaget till den stora massan för att finansiera sitt bolag. Det innebär att crowdfunding på ett vitalt sätt avviker från de 2

9 traditionella finansieringssätten. Crowdfunding flyttar ut investeringen från de personliga relationerna såsom familj och vänner till den mer opersonliga stora massan. Samtidigt som crowdfunding behåller den inte alltid lika affärsinriktade koncentrationen på de hårda variablerna i form av vinstprognoser, försäljningsvolymer, marknadsandelar och liknande. Det finns helt enkelt inte underlag för dessa hårda variabler. Crowdfunding innebär alltså att en stor mängd människor finansierar något. De personer som finansierar brukar benämnas finansiärer eller investerare beroende på vilken form av prestation de erhåller. Finansiärernas och investerarnas motpart, sökaren av pengar, brukar benämnas entreprenör. Formen av crowdfunding brukar sedan kategoriseras beroende på vad entreprenören erbjuder eller inte erbjuder i utbyte mot finansiärens pengaprestation. Eftersom crowdfunding som finansiering kräver att entreprenören når ut till den stora massan brukar den främst skötas via en plattform på internet. Om investeraren får en motprestation rör det sig om prestationsbaserad crowdfunding. Prestationsbaserad crowdfunding delas i sin tur beroende på vilken typ av motprestation investeraren erhåller. Prestationsbaserad crowdfunding består av equity crowdfunding, debt crowdfunding eller crowdlending. Nedan kommer en kortare redogörelse för deras innebörd Prestationsbaserad crowdfunding Equity crowdfunding Equity crowdfunding eller på svenska delägarbaserad gräsrotsfinansiering innebär att entreprenören överlåter en del av ägandet i sitt privata aktiebolag. Antingen genom att emittera nya aktier eller sälja befintliga aktier. Finansiärerna inom denna form av crowdfunding brukar benämnas investerare. Det avgörande för definitionen av denna form av crowdfunding är att investeraren blir delägare i det privata aktiebolag som entreprenören driver Debt crowdfunding Debt crowdfunding eller på svenska skuldbaserad gräsrotsfinansiering innebär att investerarna finansierar entreprenörens privata aktiebolag genom att investera i 3

10 värdepapper som entreprenörens bolag gett ut. Dessa värdepapper kan ta olika form men gemensamt är att de inte kan vara värdepapper som slutligen resulterar i ägande i bolaget Crowdlending Crowdlending eller på svenska lånebaserad gräsrotsfinansiering innebär att investerarna lånar ut pengar till entreprenören genom ett vanligt lånekontrakt. Ett annat ord för denna form av utlåning är peer-to-peer lending. 1.3 Syfte och frågeställning I Sverige finns ett antal crowdfundingaktörer och beroende på hur de lägger upp sin verksamhet kan de omfattas av olika regelverk. En frekvent förekommande gemensam nämnare är att de arbetar med finansiering av privata aktiebolag. Som huvudregel är dessa privata aktiebolag förhindrade från att söka pengar från allmänheten enligt aktiebolagslagen (2005:551) (ABL) 1:7. Det privata aktiebolag eller den aktieägare som med uppsåt bryter mot detta förbud riskerar att straffas med fängelse, ABL 30:1. Detta gäller även för den som medverkar till att bryta mot bestämmelsen, brottsbalken (BrB) 23:4. Trots detta förekommer verksamheten och frågan som uppkommer är, hur är det möjligt? Syftet med denna uppsats är att undersöka rekvisiten i ABL 1:7 för att utröna om crowdfundingaktörernas verksamhet är förenlig med ABL 1:7. Crowdfundingaktörernas verksamhet går i grund och botten ut på att allokera kapital till små nystartade privata aktiebolag. Handel med värdepapper och förmedling av kapital är viktigt ur samhällsekonomisk synpunkt och därför är denna verksamhet kraftigt reglerad. För närvarande är det främst MiFID som reglerar de finansiella marknaderna men inom kort kommer även MiFID II att införlivas i den svenska rättsordningen. På grund av detta är uppsatsens andra syfte att undersöka om crowdfundingaktörernas verksamhet omfattas av MiFID eller MiFID II. Till sist får ett privat aktiebolags värdepapper inte bli föremål för handel på en reglerad marknad eller en organiserad marknadsplats enligt ABL 1:8. Vad som utgör en reglerad marknad avgörs av MiFID och MiFID II. Vad som däremot utgör en organiserad marknadsplats är inte lika klart. Av den anledningen är uppsatsens 4

11 tredje syfte att undersöka om crowdfundingaktörernas verksamhet utgör en organiserad marknadsplats. Eftersom crowdfundingaktörerna förmedlar kapital till de privata aktiebolagen i utbyte mot avkastning i någon form kommer denna uppsats att behandla den prestationsbaserade crowdfundingen i form av equity crowdfunding, debt crowdfunding och crowdlending. 1.4 Metod och material Arbetet följer den rättsdogmatiska metoden. Uppsatsen och dess innehåll kommer således baseras på lag, förarbeten, praxis och doktrin. På grund av att crowdfunding inte är reglerat i lag, utan snarare eventuellt regleras i lag, kommer uppsatsen främst baseras på förarbeten och utredningar till befintlig lagstiftning. Praxis på området existerar i princip inte och doktrinen på området är knapphändig men kommer att undersökas i den utsträckning som är möjlig. I viss mån kommer även andra källor än de traditionella rättskällorna att användas. Dessa används dock sparsamt och främst i syfte att förtydliga och konkretisera de traditionella rättskällorna. Rättsområdet som ska undersökas omfattar främst civilrätt och där i associationsrätt. Problemet är att ABL 1:7 innehåller definitioner som tar avstamp i konstitutionell rätt som i sin tur har utvecklats inom marknadsrätten. Utöver detta berör området värdepappersrätt och EU-rätt. Rättsområdena har gemensamma beröringspunkter, begreppen är inte alltid entydiga och går till mångt och mycket in i varandra. Det undersökta rättsområdet blir därför begreppstungt och omfattar en stor mängd förarbeten. Utan förståelse för dessa begrepp och dess betydelse inom respektive område är en analys svår att genomföra. Av den anledningen har uppsatsen stort fokus på just begreppen. Crowdfunding är tidigare magert undersökt och därför nytt för de flesta. Av den anledningen redogörs för två crowdfundingaktörers verksamheter. Denna del utgör uppsatsen stomme och grund för analysen. En grundläggande beståndsdel i crowdfundingaktörernas verksamhet är att finansiera privata aktiebolag. Därför redogörs för det privata aktiebolagets historia. För att avgöra om crowdlending omfattas av ABL 1:7 görs en kortare jämförelse mellan skuldebrev, obligationer och liknande 5

12 instrument och vanliga lånekontrakt. Analysen av crowdfundingaktörernas verksamheter består av, dels en tillämpning av rekvisiten i ABL 1:7 och 1:8, dels en jämförelse mellan crowdfundingaktörerna och en tidning i både pappers och internetformat samt med en köp- och säljsida på internet. Detta för att göra analysen mer tillgänglig för läsaren. I uppsatsen analyseras och tillämpas rekvisiten i ABL 1:7 och 1:8 genomgående på crowdfundingaktörernas verksamhet. De längre kapitlen har en kortare inledning och kommer kontinuerligt att sammanfattas under arbetets gång. 1.5 Disposition Uppsatsen behandlar tre syften fördelade på sex kapitel. I kapitel två redogörs för två crowdfundingaktörers verksamheter. I kapitel tre redogörs för det privata aktiebolagets historia. Dessa kapitel är deskriptiva och relativt korta. Det fjärde kapitlet behandlar spridningsförbudet i ABL 1:7 och behandlar uppsatsens första syfte. Detta kapitel är uppsatsens längsta och består av tre delar. Först en jämförande del av utredningens förslag och propositionens förslag till spridningsförbud. Sedan en undersökande del av spridningsförbudets rekvisit. Sist en diskuterande och tillämpande del av spridningsförbudet i ABL 1:7 på crowdfundingaktörernas verksamheter. I detta kapitel ges stort utrymme åt annonsrekvisitet eftersom dess innebörd är omdiskuterat. Det femte kapitlet behandlar uppsatsens andra syfte och ger läsaren en kortare introduktion till de finansiella regelverken MiFID och MiFID II. Kapitlet är även nödvändigt för förståelsen av det sjätte kapitlet. Det sjätte kapitlet behandlar uppsatsens tredje syfte och undersöker därför rekvisiten reglerad marknad och organiserad marknadsplats i ABL 1:8. Uppsatsen avrundas slutligen i kapitel sju med avslutande kommentarer. 1.6 Avgränsning Tredje stycket i ABL 1:7 kommer inte att behandlas inom ramen för denna uppsats eftersom det endast avser erbjudanden till maximalt tio personer eller bolag med särskild vinstutdelningsbegränsning. Vidare kommer inte tecknings- eller optionsrätter att behandlas och MiFIR berörs endast som stöd för tolkningen av MiFID II. 6

13 2 Svenska crowdfundingaktörer 2.1 Inledning Uppsatsens första syfte är att undersöka hur två svenska crowdfundingaktörers verksamheter förhåller sig till spridningsförbudet i ABL 1:7 och kompletteringsförbudet i ABL 1:8. För att göra detta måste aktörernas verksamheter först beskrivas. Detta kapitel syftar till att ge en grundläggande förståelse för crowdfundingaktörernas verksamhet och affärsidé. För att läsaren ska förstå hur aktörernas hemsidor är uppbyggda utan att behöva besöka dem kommer inledningsvis en relativt ingående beskrivning av hemsidorna göras. Därefter kommer investeringsprocessen att beskrivas. 2.2 FundedByMe Grundläggande om FundedByMe FundedByMe är en hemsida på internet som enligt egen utsaga är the fastest growing crowdfunding platform och som påstås sammanlänka investerare och entreprenörer genom finansiering. 1 Plattformen låter bland annat besökaren bläddra igenom aktiva kampanjer, informera investeraren respektive entreprenören om vad dessa kan förvänta sig, läsa om framgångshistorier och mycket annat. Under fliken what is FundedByMe förklaras de mest förekommande frågorna. Innehållet på hemsidan är således inte vedertaget för gemene man. Det förklaras vad crowdfunding innebär, hur FundedByMe tar betalt och vad som ingår i avgiften för entreprenörerna. Under fliken for entrepreneurs får besökaren veta att entreprenören kan skapa tre typer av campaigns. Dessa är equity, lending och reward. Equity innebär att entreprenören säljer aktier till investors, lending innebär att entreprenören finansierar sin kampanj genom lån från lenders och reward innebär att entreprenören finansierar sin kampanj genom backers. 1 FundedByMe:s hemsida, https://www.fundedbyme.com/en/. 7

14 Under fliken for investors ställs besökaren inför frågan vilken typ av investerare besökaren är. Där framgår att investeraren är entreprenörens motpart och därför antingen investerar i ett bolag genom att köpa aktier i det, genom att få en årlig avkastning på det lån investeraren gett ut eller genom att få tillbaka en vara i utbyte mot pengar. Fliken success stories har ett reportageliknande innehåll. Där finns för närvarande tre inslag som beskriver hur mycket pengar som bolaget har dragit in följt av ett citat från en bolagsrepresentant. Fliken learn more delar precis som tidigare upp de olika formerna av alternativen som både investeraren och entreprenören har. Sedan radas fyra till fem fördelar upp med varför en entreprenör ska finansiera sin verksamhet genom de olika alternativen respektive varför en investerare ska finansiera ett bolag genom något av alternativen. Slutligen finns fliken browse campaign. Denna flik är uppbyggd på det sättet att besökaren får göra ett antal val i ett antal kategorier. Kategorierna är; typ av kampanj, om den är aktiv, i vilket segment (mat, hälsa, konsumentprodukter osv.), i vilket land och slutligen hur dessa ska sorteras. Under dessa kategorier finns ett antal bilder med tillhörande texter som kort beskriver entreprenören och kampanjen. Genom ett färgsystem som löper genom hela hemsidan framgår det vilken typ av kampanj det gäller. Längst ned på kampanjen framgår hur många investerare eller långivare som har bidragit till kampanjen, om kampanjen är överfinansierad och hur länge kampanjen är aktiv. Om besökaren väljer att bocka för Sverige i kategorivalet land kommer endast kampanjer från Sverige att visas. Genom att välja en kampanj får besökaren i regel tillgång till en video. Videon är både publicerad på FundedByMe och på Youtube och en länk mellan videorna förekommer. Videon förklarar oftast bolagets affärsidé och varför bolaget bildades. Under denna video finns ytterligare flikar. Den förinställda fliken är description. Ytterligare flikar är financials, team, documents, questions och activity. De flikar utöver description som är tillgängliga för vem som helst är team, questions och activity. Fliken description beskriver det aktuella bolagets verksamhet, verksamhetsområde, kundkrets, affärsidé, varför besökaren ska investera i bolaget och mycket mer. Description ger besökaren samma typ av information som vanligtvis förekommer på bolags hemsidor under fliken Om oss. Fliken team beskriver personerna bakom bolaget. Fliken questions innehåller kompletterande frågor som investerare ställt till bolaget, utan att avslöja någon finansiell information. Sådana frågor får till svar att de endast kan avslöjas för 8

15 FundedByMe:s medlemmar. Fliken activity visar vilka som har finansierat den aktuella kampanjen. Genom att trycka på finansiärerna uppkommer viss information om deras historik på FundedByMe och de kan även beskriva sig själva. En kampanjsida är delad i två delar. Dels all den ovan beskrivna informationen och flikarna, dels en ruta till höger om detta innehållande kampanjtypen, antal personer som har reserverat aktier, hur stor del som är finansierat hittills, hur länge kampanjen är aktiv och en knapp som tar dig till en registreringssida. På registreringssidan får du fylla i ett formulär för att bli medlem på sidan och för att bli medlem på sidan måste du godkänna bolagets terms of service. Terms of service består av två avtal; ett för entreprenören och ett för investeraren. Terms of service kommer nedan kallas för användarvillkor Investeringsprocessen hos FundedByMe Equity crowdfundingprocessen Equity crowdfundingprocessen går till på följande sätt: 2 Först får ett privat aktiebolag registrera sig och efter FundedByMe:s godkännande får det privata aktiebolaget lägga upp en kampanj. Det privata aktiebolaget kallas därefter för entreprenör och kampanjen kallas för en investeringsrunda. Under kampanjen får andra medlemmar meddela sitt intresse av att investera i bolaget och medlemmen ska då ange hur mycket pengar denne vill investera. Dessa medlemmar kallas för investerare och intresseanmälan är ett ickebindande erbjudande som sedan entreprenören får. FundedByMe avsäger sig allt ansvar för innehållet i kampanjen och de sätter inte upp några krav på innehållet i kampanjen förutom att kampanjen måste vara förenlig med gällande rätt. Avtal om investering ingås sedan mellan investeraren och det privata aktiebolaget och FundedByMe tar ingen del av denna process. För att få lägga upp sin kampanj tar FundedByMe ut en avgift på åtta procent baserat på den totala mängden kapital som kampanjen drar in Crowdlendingprocessen Crowdlendingprocessen går till på följande sätt: 3 Först får det privata aktiebolaget registrera sig och efter FundedByMe:s godkännande får det privata aktiebolaget 2 FundedByMe:s användarvillkor. https://www.fundedbyme.com/en/terms-of-service/. 3 FundedByMe:s användarvillkor. https://www.fundedbyme.com/en/terms-of-service/. 9

16 efterfråga lån från FundedByMe:s medlemmar. Efterfrågan ska innehålla lånets totala summa och vad lånet ska användas till. Utöver det ska lånets övriga villkor som ränta, förfallotid, avbetalning etc. visas under hela kampanjen. Räntan sätter FundedByMe. Lånet måste vara minst fyra tusen euro och max etthundrafemtiotusen euro och maximala antalet långivare är tusen personer. FundedByMe kommer sedan att visa ett oberoende bolags kreditbetyg på bolaget som söker lånet. När allt detta är avklarat kommer lånekampanjen som det kallas att vara aktiv på FundedByMe:s hemsida i fyrtiofem dagar. När en medlem bestämt sig för att låna ut pengar till låntagaren måste medlemmen föra över pengarna till en tredje parts depåkonto. Långivaren måste låna ut minst femtio euro och max tjugotusen euro. Om åttio procent av det totala lånebeloppet nås anses kampanjen lyckad. När en kampanj är lyckad ska låntagaren ingå ett låneavtal med långivarna som har bidragit till kampanjen. Låneavtalet med långivarna kommer att ingås av FundedByMe på uppdrag av och i låntagarens namn. Eftersom lagen (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler (DAL) kan vara tillämplig har vissa långivare en ångerrätt på fjorton dagar, DAL 2:10. Av den anledningen kommer FundedByMe först efter de fjorton dagarna att instruera tredje part att överföra pengarna till låntagaren. Från detta datum gäller avtalet. I vissa fall kommer FundedByMe att kräva en skriftlig borgen för att acceptera låntagarens låneansökan. För hela processen tar FundedByMe ut en avgift om fyra procent av den totala lånade summan. På samma sätt som FundedByMe ingår låneavtalet för låntagarens räkning i låntagarens namn, kommer FundedByMe ingå låneavtalet för långivarens räkning i långivarens namn. Lånet ska betalas tillbaka regelbundet i likalydande belopp. 2.3 Toborrow Grundläggande om Toborrow Toborrow är en crowdfundingaktör, men som enligt egen utsaga är en digital marknadsplats för företagslån. 4 Den huvudsakliga skillnaden mot FundedByMe är att Toborrow endast tillhandahåller förmedling av lån. Hemsidan är upplagd på samma sätt som FundedByMe men det finns ingen information om crowdfunding och vad det 4 Toborrow:s hemsida, https://toborrow.se/sv/. 10

17 innebär. Däremot har Toborrow på samma sätt som FundedByMe en kampanjsida. På denna sida kan besökare se ett antal bilder med tillhörande texter som kort beskriver entreprenören och kampanjen. Genom att trycka på en kampanj får besökaren information om kampanjbolagets verksamhet, verksamhetsområde, kundkrets, affärsidé, varför besökaren ska investera i bolaget och mycket mer. Vidare finns finansiell information om bolaget, vilket kreditbetyg bolaget har, hur många som har gett bud m.m. Allt detta finns under den förinställda fliken projekt. Utöver fliken projekt finns det tre flikar till. Flikarna bud, dokument och vanliga frågor. Under fliken bud anges hela budhistoriken. Under fliken dokument finns en mall för det borgensavtal och det skuldebrev som genereras automatiskt efter att parterna ingått ett avtal. Under vanliga frågor finns frågor och svar på hur finansieringsprocessen går till. Där finns även en till flik kallad mer information. Under denna finns en utökad arsenal av frågor och svar som en besökare kan behöva veta om själva låneprocessen och vad som exempelvis händer om ett bolag inte kan betala tillbaka de lånade pengarna Investeringsprocessen hos Toborrow Debt crowdfundingprocessen Debt crowdfundingprocessen går till enligt följande: 5 Först blir aktiebolaget medlem på hemsidan och kallas därefter för låntagare. Genom att fylla i en låneansökan kan låntagaren ansöka om ett lån på hemsidan. I låneansökan ska långivaren ange lånebelopp, löptid och återbetalningsvillkor. Efter att Toborrow granskat låneansökans fullständighet skapas en projektsida på hemsidan. När projektsidan lagts upp startar en auktion där långivare deltar i en budgivning för att få låna ut hela eller delar av det i låneansökan angivna beloppet till låntagaren. Långivare är andra medlemmar på hemsidan som lånar ut pengar till låntagare. Långivaren sätter räntan. När auktionen är avslutad och långivarna har lämnat erbjudanden om att låna ut ett sammanlagt belopp kommer Toborrow att sammanställa ett låneerbjudande, i vilket låntagaren får information om den vägda genomsnittsräntan för samtliga låneandelar. Låneerbjudandet kommer att vara möjligt att acceptera för låntagaren till kl på den andra bankdagen efter den dag som Toborrow levererat låneerbjudandet till låntagaren. När 5 Toborrows användarvillkor. https://toborrow.se/sv/anvandarvillkor/. 11

18 låntagaren har accepterat låneerbjudandet ska denne ingå ett låneavtal och, i förekommande fall, ett säkerhetsavtal med var och en av de aktuella långivarna för aktuellt lånebelopp och aktuella erbjudna villkor. Lånedokumentationen genereras automatiskt och anger de specifika detaljerna för respektive låneandel, såsom belopp, löptid, ränta och återbetalningsvillkor. Om ett lån består av flera olika låneandelar skapas ett separat låneavtal för varje låneandel mellan låntagaren och varje långivare som har lånat ut en eller flera låneandelar. Låneandelen är den del av det totala belopp som en låntagare bett om att få låna från långivarna och motsvarar den låneandel som respektive långivare har erbjudit att låna ut. 12

19 3 Aktiebolagets utveckling 3.1 Inledning Trots att det inte explicit framgår av crowdfundingaktörernas hemsidor är det alltid privata aktiebolag och inte publika aktiebolag som lägger upp investeringskampanjer. Detta kapitel syftar till att ge en kort bakgrund och förståelse till det privata aktiebolagets historia och EU:s inflytande på aktiebolaget. 3.2 Det privata aktiebolagets framväxt Bakgrund Formen för aktiebolag har vuxit fram relativt enhetligt i Europa. Aktiebolagens regelverk har konstruerats för att riskfylld verksamhet med ett begränsat ansvar ska kunna bedrivas. Det som riskeras är det aktiekapital som sätts in. Fram till och med år 1994 fanns det endast en form av bolag med begränsat ägaransvar i Sverige. Detta bolag var aktiebolaget. Inför inträdet i EU och anpassningen till en gemensam europeisk marknad ställdes lagstiftaren inför frågan om det skulle finnas ytterligare bolagsformer med begränsat ägaransvar. År 1990 bemyndigade regeringen chefen för justitiedepartementet att sammansätta en kommitté vars syfte var att göra en översyn av aktiebolagslagen. Kommittén ansåg att fördelarna med att ha en enhetlig reglering för små och stora aktiebolag ansågs överväga nackdelarna, främst på grund av att minoritets- och tredjemansskyddet i allt väsentligt var detsamma. 6 Långt tidigare hade frågan om en uppdelning av bolag utan personligt ägaransvar tagits upp och utretts grundligt. 7 Dessa utredningar behandlade främst andelsbolaget och dess eventuella införande. Skillnaden från aktiebolaget skulle främst bestå i insatskapitalets storlek, ägarandelarnas överlåtbarhet och minoritetsskyddets utformning. Remissinstanserna påpekade att det vore lämpligare att införa en särskild bolagsform inom ramen för aktiebolagslagen och efter hård kritik övergavs förslagen. Någon reform av aktie- 6 SOU 1992:83 s SOU 1941:8-9, SOU 1971:15 och SOU 1978:66. 13

20 bolagslagen genomfördes dock aldrig. Sverige närmade sig EU och utredningen började därför med att undersöka några andra europeiska länders associationslagstiftning för att se vilka associationsformer utan personligt ägaransvar som fanns Tysk rätt I Tyskland fanns i huvudsak två associationsformer utan personligt ägaransvar. Gesellschaft mit beschränkter Haftung (GmbH) och Aktiengesellschaft. GmbH är en associationsform som förenar aktiebolagsrättens princip om ägarens frihet från personligt ansvar med den flexibilitet som finns i kommanditbolag och andra personassociationer avseende dess organisation och ledning. 8 Aktiengesellschaft är motsvarigheten till det svenska aktiebolaget. Användandet av bolagsformen GmbH dominerar Aktiengesellschaft. 9 GmbH är enklare att bilda och publicitetsföreskrifterna är mindre stränga Brittisk och irländsk rätt Storbritannien och Irland hade precis som Tyskland två associationsformer utan personligt ägaransvar. De hade däremot till skillnad från Tyskland gjort uppdelningen inom aktiebolagslagen. Uppdelningen bestod av de två aktiebolagsformerna private limited liability company och public limited liability company. 11 Den senare är i regel stora bolag med stor ägarspridning medan den förra är i regel mindre bolag med få delägare. 12 Grunden till denna uppdelning härstammar från år 1907 och reglerna var utformade så att ett limited liability company betraktades som private om det genom föreskrifter i bolagsordningen begränsat aktiernas överlåtbarhet, maximerat antalet ägare i bolaget till femtio och förbjudit varje form av erbjudande till allmänheten att teckna aktier eller skuldebrev utgivna av bolaget. 13 Storbritannien gick in i en europeisk gemenskap långt tidigare än Sverige 8 SOU 1992:83 s A bet s SOU 1941:9 s Prop 1993/94:196 s A prop s SOU 1992:83 s

21 och för att klargöra regelverket krävdes en tydligare gräns mellan ett private limited liability company och ett public limited liability company. Till skillnad från ett public limited company krävs inget minimumkapital i ett private limited company och ett sådant bolag är förbjudet från att vända sig till allmänheten med en inbjudan att teckna eller förvärva aktier eller andra värdepapper som bolaget givit ut Den europeiska gemenskapen De enskilda staternas anpassning till gemensamma eller åtminstone liknande regler kom som en följd av de bolagsdirektiv som EU (dåvarande EG) drev igenom. För svensk del fanns som ovan nämnts endast en bolagsform utan personligt ansvar för delägarna. Med en bolagsform skulle alla direktiv som kom från EU tillämpas på alla bolag. 15 Detta ansågs inte vara lämpligt varför en egen bolagskategori borde skapas för de minsta bolagen. 16 Bolagsdirektiven var tretton till antalet men de varierade på så sätt att harmoniseringen inte skulle omfatta alla staters egna konstruktioner av bolag utan personligt ansvar om det fanns en skillnad dem emellan. Direktiven behandlade allt från skyddet för bolagets egna kapital, bolagets struktur och ledning till offentliga uppköpserbjudanden. Det andra direktivet hade ett minimumkrav på det egna kapitalet som uppgick till ECU eller kronor i dåvarande svenska kronor. 17 Detta minimumkrav var det som mer eller mindre avgjorde frågan om det skulle införas en till bolagsform. 18 Det antogs dessutom att det i framtiden även skulle komma flera direktiv som i praktiken krävde två bolagsformer. 19 Den största likheten mellan de europeiska ländernas bolagsformer var att det mindre reglerade bolaget inte fick vända sig till allmänheten för kapitalanskaffning. I Tyskland fick inte andelsbevisen ställas till innehavaren, det vill säga de är väldigt likt ett enkelt skuldebrev, och kunde därför i praktiken inte göras till föremål för allmän handel. 20 För att undvika handel med de tyska andelarna hade andelen 14 SOU 1992:83 s Prop 1993/94:196 s A prop s SOU 1992:83 s A bet s A bet s 120 f. 20 SOU 1992:83 s

22 formen av bevismedel och inte formen av värdepapper såsom aktiebrevet. 21 Även om andelen är överlåtbar krävs skriftligt förfarande och någon form av medverkan från antingen domstol eller notarius publicus. 22 I Storbritannien och Irland fick inte bolaget vända sig till allmänheten och erbjuda dem att köpa eller teckna aktier i bolaget. 23 Det mindre reglerade bolaget kunde heller inte bli föremål för handel på en fondbörs. 24 På grund av den massiva kritik mot andelsbolagsutredningen som genomfördes på 1970-talet var det inte aktuellt att på nytt ta upp frågan om en ny bolagsform i Sverige. Av den anledningen valdes att införa ett privat och ett publikt aktiebolag enligt engelsk modell. När den svenska utredningen skulle anpassa den svenska aktiebolagsrätten till EU tog lagstiftaren alltså ett avsteg från den tidigare tyska förebilden. Detta gjorde även Norge och Finland. 25 Gränsdragningen mellan ett privat och ett publikt aktiebolag blev alltså att ett privat aktiebolag inte fick vända sig till allmänheten för att teckna eller förvärva aktier eller andra värdepapper. Vidare föreslogs ett förbud för handel med dessa värdepapper för de som omfattas av lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument (LHF). 26 I gengäld skulle dessa bolag tillåtas ha ett mindre eget kapital. 27 De mindre bolagens delägare skulle dessutom ha mer frihet för egna överenskommelser eftersom behovet av särskilda regler för bolagets ledning och organisation inte är lika trängande som i större bolag Sammanfattning Den huvudsakliga anledningen till att det infördes en andra bolagskategori i Sverige var på grund av integrationen med övriga EU-länder. De europeiska bolagsdirektiven var främst anpassade efter större bolag och lämpade sig därför inte för alla bolag. Vidare förutsåg eller åtminstone antog lagstiftaren att det skulle komma fler bolagsdirektiv som riktade sig främst till de stora bolagen. Genom införandet av två bolagsformer kunde den svenska staten ha en bolagsform anpassad efter 21 SOU 1941:9 s A bet s SOU 1992:83 s A bet s Lov om aksjeselskaper. Aktiebolagslag 624/ SOU 1992:83 s A bet s Prop 1993/94:196 s

23 svenska förhållanden. Villkoret var att dessa bolag inte fick vända sig till allmänheten för sin kapitalförsörjning och att bolagets aktier inte fick bli föremål för handel på aktiemarknaden. 17

24 4 Spridningsförbudet i ABL 1:7 4.1 Inledning Uppsatsens första syfte är som sagt att utreda om crowdfundingaktörernas verksamhet är förenligt med spridningsförbudet i ABL 1:7. Spridningsförbudet i ABL 1:7 verkar vid en första läsning inte ge upphov till oklarheter. Detta är dock inte fallet. Kapitel fyra har därför två delsyften. Dels att grundligt utreda annonsrekvisitet i första stycket i ABL 1:7 eftersom detta tidigare inte gjorts, dels att reda ut och förklara övriga rekvisit i paragrafen för att kunna tillämpa dessa på crowdfundingaktörernas verksamhet. För att skapa en bättre förståelse för lagtexten i ABL 1:7 kommer den statliga utredningens förslag till lagtext först att presenteras och analyseras. Utredningens förslag kommer främst beröras i de avseenden som det skiljer sig från regeringens. Efter det är kapitlet upplagt efter rekvisiten i ABL 1:7 och behandlar dem var för sig. Kapitlet avslutas med en diskussion och tillämpning av ABL 1:7 på crowdfundingaktörernas verksamhet. 4.2 Utredningens förslag till spridningsförbud Spridningsförbudets lydelse och syfte När regeringen skulle införa gränsdragningen mellan privata och publika aktiebolag lade utredningen fram ett förslag som regeringen delvis förkastade. Utredningskommittén föreslog att skillnaden mellan ett privat och ett publikt aktiebolag skulle utformas enligt följande: Privata aktiebolag eller aktieägare i sådant bolag får inte söka sprida aktier eller teckningsrätter i bolaget eller av bolaget utgivna skuldebrev eller optionsbevis genom att offentliggöra eller på annat sätt rikta en inbjudan till en vidare krets att teckna eller förvärva sådana värdepapper. Teckning eller avtal om förvärv på grund av en inbjudan som strider mot detta förbud, är ogiltigt. 18

25 Syftet med paragrafen var att förbjuda privata aktiebolag från att vända sig till allmänheten för att skaffa kapital. För att förstå paragrafen måste något sägas om dess rekvisit. Rekvisiten som kommer behandlas är: söka sprida, offentliggöra, på annat sätt rikta en inbjudan och vidare krets Söka sprida Att söka sprida innebar enligt utredningen att inbjudan ska skickas till antingen en obestämd eller ett större antal mottagare. Syftet med spridningen ska vara att mottagaren ska teckna eller förvärva de uppräknade värdepapperna. Typexemplet på när ett bolag eller dess aktieägare sökte sprida bolagets aktier var om allmänheten genom en annons i dagspressen erbjöds att teckna eller förvärva aktier i bolaget. Ett annat exempel på att söka sprida var om erbjudandet om förvärv eller teckning av värdepapper riktades till ett obestämt antal kunder hos ett värdepappersinstitut. Stor vikt lades därför vid antalet personer som nåddes av meddelandet. Eftersom det viktiga inte var formen för erbjudandet utan att själva erbjudandet inte fick nå ut till ett obestämt antal personer, kunde ett bolag annonsera i dagspressen om annonsen riktades till en eller ett mindre antal personer. På det viset vände sig alltså inte bolaget till allmänheten för att införskaffa kapital. På samma sätt vände sig inte bolaget till allmänheten för att skaffa kapital (och spred därigenom inte värdepapper) genom att vända sig till den befintliga ägarkretsen Offentliggöra eller på annat sätt rikta en inbjudan Vad som menas med rekvisitet offentliggöra berörs aldrig i förarbetena. Synonymer till ordet är exempelvis göra allmänt känd, ge offentlighet åt eller kungöra. Således verkar rekvisitet inte vara formbundet. Däremot verkar en annons i en dagspress utgör ett exempel på när något blir offentliggjort. 30 Rekvisitet på annat sätt rikta en inbjudan förklaras inte heller särskilt ingående. Det anges enbart att det inte går att rikta ett erbjudande till ett obestämt antal kunder hos ett värdepappersinstitut SOU 1992:83 s A bet s A bet s

26 4.2.4 Vidare krets För att få en mer enhetlig lagstiftning inom aktiebolagsrätten vände sig utredningen till prospektreglernas definitioner för en vidare krets. Diskussionen om när ett prospekt var tvunget att ges ut hade nämligen redan diskuterats och utredningen konstaterade att det inte är lämpligt om ett prospekt alltid upprättas. 32 Vidare krets innebar, enligt prospektreglerna, att ett större antal personer berörs. 33 Att exakt ange hur många som måste beröras för att det ska vara en vidare krets var dock svårare. 34 I ett försök att konkretisera begreppet konstaterade utredningen att prospekt inte var nödvändigt för ett fåtal ägare men att om erbjudandet skulle kunna komma att omfatta fler än 200 köpare eller tecknare, var prospekt en nödvändighet. 35 Utredningen tog fasta på att det inte exakt gick att ange vad som menades med en vidare krets utan avgörande var på vilket sätt som adressaterna bestämdes i det enskilda fallet. 36 Sammanfattningsvis menade alltså utredningen att gränsdragningen mellan privata och publika bolag skulle göras med hjälp av ett förbud för privata bolag att vända sig till allmänheten för att skaffa kapital. Att försöka vända sig till allmänheten för att skaffa kapital var förbjudet om bolaget eller aktieägaren vände sig till en vidare krets. Vidare krets berodde i sin tur på hur erbjudandets adressater bestämdes i det enskilda fallet. 37 Hur och vilken form meddelandet gick ut var dock oväsentligt enligt utredningen. 4.3 Propositionens förslag till spridningsförbud Liksom utredningen menade även regeringen att gränsdragningen mellan de båda bolagskategorierna görs så att publika men inte privata aktiebolag ska ha rätt att inbjuda allmänheten att teckna eller förvärva aktier och andra värdepapper som bolaget ger ut. 38 Regeringen var dock noga med att påpeka att det inte ska vara 32 SOU 1971:9 s A bet s A bet s A bet s SOU 1992:83 s A bet s Prop 1993/94:196 s

27 otillåtet för privata bolag att vända sig till ett flertal personer för att skaffa kapital. 39 För att få göra detta fick dock inte erbjudandet vända sig till allmänheten eller ett större antal personer. 40 Regeringen föreslog att skillnaden mellan ett privat och ett publikt aktiebolag skulle utformas enligt följande: Ett privat aktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bolag får inte genom annonsering söka sprida aktier eller teckningsrätter i bolaget eller av bolaget utgivna skuldebrev eller optionsbevis. Ett bolag eller en aktieägare som avses i första stycket får inte heller på annat sätt söka sprida i första stycket angivna värdepapper genom att erbjuda fler än 200 personer att teckna eller förvärva värdepapperen. Detta gäller dock inte om erbjudandet riktar sig enbart till en krets som i förväg har anmält intresse av sådana erbjudanden och antalet utbjudna poster inte överstiger 200. Begränsningarna i första och andra styckena gäller inte erbjudanden som avser överlåtelse till högst tio förvärvare. Förslaget i propositionen är något annorlunda uppbyggt i jämförelse med förslaget i utredningen. Till skillnad från utredningens förslag verkar det första stycket i ABL 1:7 vara bundet till en viss form av spridning, nämligen spridning genom annonsering. Det andra stycket i ABL 1:7 verkar i motsats till första stycket ABL 1:7 inte vara formbundet utan det andra stycket omfattar all annan form av försök till spridning än genom annonsering. Skillnaden mellan styckena hade troligtvis inte utgjort ett problem, om de två styckena var utformade på samma sätt. Tyvärr skiljer sig det andra stycket från det första stycket på fyra sätt. För det första klumpar stycke två ihop de i första stycket ABL 1:7 speciellt angivna formerna för kapitalanskaffning (aktierna, teckningsrätterna, utgivna skuldebrev och utgivna optionsbevis) till ett gemensamt ord, värdepapper. För det andra föreskriver det andra stycket i ABL 1:7 att bolaget i det första stycket i ABL 1:7 eller aktieägaren till ett sådant bolag inte får erbjuda fler än 200 personer att teckna eller förvärva dessa värdepapper. För det tredje förklaras 39 Prop 1993/94:196 s A prop s

28 att trots att sådana erbjudanden, som inte sker genom annonsering, inte är tillåtna får sådana erbjudanden ges ut till en krets som i förväg har anmält intresse av att få sådana erbjudanden. Till sist förklaras dock att sådana erbjudanden om kapitalanskaffning till en krets som i förväg har anmält intresse måste ha ett begränsat antal poster. Antalet poster uppgår till 200 st. Om det är avsett att vara en skillnad mellan första och andra stycket i ABL 1:7 eller om andra stycket är ett förtydligande av första stycket är svårt att avgöra med enbart lagtexten. Om det första stycket i ABL 1:7 endast definierar vad som är ett privat aktiebolag och andra stycket föreskriver hur sådana aktiebolag och dess ägare ska kunna skaffa kapital utanför den befintliga ägarkretsen är även det oklart. Vid första anblick är inte propositionen tydlig i detta avseende. I författningskommentaren behandlas nämligen inte styckena var för sig utan beskriver rekvisitet söka sprida enhetligt oavsett i vilken form spridningen sker. Författningskommentaren förklarar nämligen att rekvisitet söka sprida innebär annonsering, rundskrivelser eller andra former av meddelanden med erbjudande om teckning eller förvärv till subjekt utanför den befintliga ägarkretsen. 41 På grund av att förklaringen av spridningsrekvisitet inte är formbundet omfattar begreppet även de fall när ett värdepappersinstitut eller någon annan, på uppdrag av aktiebolaget eller aktieägaren, förmedlar aktier till en större krets personer. 42 Det krävs dock att värdepappersinstitutet medverkar till spridningen. Att värdepappersinstitutet enbart hjälper till med kontoföringen av aktierna innebär inte att aktierna anses spridda. 43 Således verkar första stycket i ABL 1:7 mer innebära en definition av ett privat aktiebolag snarare än en begränsningsregel. Författningskommentaren fortsätter dock och påpekar att annonsering är en marknadsföringsmetod som är särskilt ägnad att leda till en stor spridning av aktier och eftersom marknadsföring genom annonsering kommer att nå ut till en obestämd krets personer är detta uttryckligen förbjudet i första stycket ABL 1:7. 44 Förbudet riktar sig både mot tidningsannonsering och annonsering i andra former. 45 På samma sätt förklarar författningskommentaren att det i andra stycket icke formbundna sättet att sprida aktier även kan leda till att privata bolags värdepapper sprids bland allmänheten 41 Prop 1993/94:196 s A prop s 141 f. 43 A prop s A prop s A prop s

29 och att det därför bör uppställas vissa begränsningar mot dessa erbjudanden om de riktar sig till en större mängd personer. 46 Därmed går det att konstatera att första stycket ABL 1:7 inte enbart är till för att definiera vad som utgör ett privat aktiebolag. Första stycket ABL 1:7 avser också att förbjuda kapitalanskaffning genom just annonsering. Anledningen till att annonsering stadgas särskilt beror på att annonsering typiskt sett når ut till ett stort antal subjekt. Rekvisitet annonsering är därför avgörande för bedömningen om ett bolag anses vända sig till allmänheten eller inte. Om den åtgärd som bolaget vidtar för att söka sprida sina aktier anses utgöra annonsering spelar det således ingen roll om annonsen i övrigt uppfyller de krav som uppställs för att träffas av andra styckets undantag. Denna tolkning stöds även av förarbetena till bankaktiebolagslagen (1987:618). 47 Bankaktiebolagslagen hade precis som aktiebolagslagen en indelning i privata och publika bolag och spridningsförbudet var utformat på exakt samma sätt. 48 Således är det alltså formen för marknadsföringen som är avgörande. 49 Att formen för marknadsföringen är avgörande för spridningsförbudets tillämplighet har kritiserats som en ologisk distinktion eftersom det går att annonsera i mindre specialinriktade tidningar som inte når ut till allmänheten. 50 Därför borde annonseringsförbudet i första stycket ABL 1:7 endast ses som en presumtionsregel. 51 Något stöd för detta har dock inte framförts och som ovan nämnts föreslogs även detta i utredningen, men det fick inget gehör av regeringen vid lagstiftningen. Sedan införandet av spridningsförbudet i aktiebolagslagen har lagen förändrats i vissa avseenden. Någon förändring i sak har dock inte avsetts. 52 Första stycket ABL 1:7 har numera följande utformning: Ett privat aktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bolag får inte genom annonsering försöka sprida aktier eller teckningsrätter i bolaget eller skuldebrev eller teckningsoptioner som bolaget har gett ut. 46 Prop 1993/94:196 s Prop 1994/95:70 s 172 f. 48 A prop s 3 och s Prop 1993/94:196 s Nerep & Samuelsson Aktiebolagslagen : en lagkommentar, del 1 Kapitel 1-10, s A a s Prop 2004/05:85 s

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2005:812 Utkom från trycket den 2 december 2005 utfärdad den 24 november 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. Av CHRISTER NILSSON Aktiebolag är en bolagsform som kan vara ett lämpligt val för den näringsverksamhet som

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument; SFS 2005:377 Utkom från trycket den 13 juni 2005 utfärdad den 2 juni 2005. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juli 2015 T 3935-14 KLAGANDE Nordic Gas Cleaning AB:s konkursbo, 556758-1664 Ombud: Jur.kand. TL MOTPART JH Ombud: Jur.kand. CB SAKEN

Läs mer

Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen

Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen Rolf Skog 140627 Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen Inledning Affärsverksamhet kan bedrivas i olika associationsformer, däribland i bolag. I svensk lag finns bestämmelser om enkla bolag, handelsbolag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument; SFS 2005:558 Utkom från trycket den 5 juli 2005 utfärdad den 16 juni 2005. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om investeringssparkonto; SFS 2011:1268 Utkom från trycket den 13 december 2011 utfärdad den 1 december 2011. Enligt riksdagens 1 beslut föreskrivs följande. Innehåll 1 Denna

Läs mer

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens 2014-10-16 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 14-7475 Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm

Läs mer

Viktig information till dig som är kund i Swedbank eller i Sparbanken. Nu blir det ännu tryggare att spara och placera

Viktig information till dig som är kund i Swedbank eller i Sparbanken. Nu blir det ännu tryggare att spara och placera Viktig information till dig som är kund i Swedbank eller i Sparbanken Nu blir det ännu tryggare att spara och placera Från 1 november 2007 blir ditt kundskydd ännu starkare Den 1 november 2007 får vi nya

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:13 2008: Datum 2009-06-04 Dnr B 8/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bank2 Bankaktiebolag, Box 7824, 103 97 STOCKHOLM Ombud: advokaten P-E.

Läs mer

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet R-2006/1365 Stockholm den 13 februari 2007 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 november 2006 beretts tillfälle att lämna synpunkter på Svenskt Näringslivs promemoria

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument; SFS 2005:382 Utkom från trycket den 13 juni 2005 utfärdad den 2 juni 2005.

Läs mer

3 Organledamöternas ansvar för vissa erbjudandehandlingar

3 Organledamöternas ansvar för vissa erbjudandehandlingar Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Rättssakkunnig Rebecca Appelgren 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Fi2013/905 Remissyttrande avseende departementspromemorian Ds 2013:16

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s S e t t e r w a l l s FÖRSTUDIE AVSEENDE ASSOCIATIONSFORM FÖR UNGA KLARA 2 1. Bakgrund och frågeställning 1.1 Unga Klara är för närvarande en verksamhetsgren inom Stockholms Stadsteater AB (Stadsteatern).

Läs mer

Stockholm den 1 september 2014

Stockholm den 1 september 2014 R-2014/0870 Stockholm den 1 september 2014 Till Justitiedepartementet Ju2014/2963/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 maj 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Genomförande

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

Inbjudan till förvärv av aktier i Travkompaniets Stall AB (publ.)

Inbjudan till förvärv av aktier i Travkompaniets Stall AB (publ.) Inbjudan till förvärv av aktier i Travkompaniets Stall AB (publ.) Erbjudande Särskild uppgift Detta erbjudande riktar sig inte till personer vars medverkan förutsätter ytterligare erbjudande, registrering

Läs mer

Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB

Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB Innehåll Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB... 3 1. Förvaring av tillgångar på investeringssparkontot... 3 2. Överföring

Läs mer

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM { skatt } KONTANTPRINCIPEN Huvudregeln i inkomstslaget tjänst är att intäkter ska tas upp till beskattning då de kan disponeras eller på något annat sätt kommer en skattskyldig till del; kon- Skatteregler

Läs mer

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Fredrik Ludwigs.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Fredrik Ludwigs. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-06-21 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Ny konsumentkreditlag Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Det måste gå att lita på konsumentskyddet (SOU 2014:4)

Det måste gå att lita på konsumentskyddet (SOU 2014:4) 2014-05-19 REMISSVAR Justitiedepartementet Konsumentenheten FI Dnr 14-3638 103 33 Stockholm (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax

Läs mer

Överträdelse av reglerna i lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden

Överträdelse av reglerna i lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden 2014-02-17 BESLUT Riksförbundet Bostadsrätterna FI Dnr 13-11935 Sverige Ekonomisk förening Delgivning nr 2 c/o advokaten Annika Andersson Advokatfirman Lindahl KB Box 1065 101 39 Stockholm Finansinspektionen

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19 Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiet för svensk bolagsstyrnings regler om offentliga uppköpserbjudanden avseende

Läs mer

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar Del 16 Kapitalskyddade placeringar Innehåll Kapitalskyddade placeringar... 3 Obligationer... 3 Prissättning av obligationer... 3 Optioner... 4 De fyra positionerna... 4 Konstruktion av en kapitalskyddad

Läs mer

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120)

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120) 2006-08-16 REMISSVAR Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt Amina Lundqvist 103 33 STOCKHOLM Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel

Läs mer

Remissvar angående avskaffande av revisionsplikten för små företag, SOU 2008:32

Remissvar angående avskaffande av revisionsplikten för små företag, SOU 2008:32 Justitiedepartementet Rosenbad 4 103 33 Stockholm E-postadress; registrator@justice.ministry.se JU 2008/3092/L1 Remissvar angående avskaffande av revisionsplikten för små företag, SOU 2008:32 Inledning

Läs mer

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012 INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012 På Banken kan Du få en sparränta om 0,5% Vi ger Dig en sparränta om 10% Bryggfinansiering Emissionshantering Factoring -

Läs mer

Underlagspromemoria 3E

Underlagspromemoria 3E 2013-03-13 1( 8) Underlagspromemoria 3E Förslag till förordning om förvaltning av inbetalade medel i kärnavfallsfonden En promemoria från arbetsgruppen för regeringsuppdrag avseende översyn av finansieringslagen

Läs mer

Memorandum. Inbjudan till teckning av aktier i. Trading Times Hedge Nordic AB Org nr: 556929-1478

Memorandum. Inbjudan till teckning av aktier i. Trading Times Hedge Nordic AB Org nr: 556929-1478 Memorandum Inbjudan till teckning av aktier i Trading Times Hedge Nordic AB Org nr: 556929-1478 www.times.se info@times.se Styrelse och ledning Jarl Frithiof, chef för Strategisk utveckling och Globala

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385); SFS 2000:66 Utkom från trycket den 7 mars 2000 utfärdad den 24 februari 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om

Läs mer

Del 14 Kreditlänkade placeringar

Del 14 Kreditlänkade placeringar Del 14 Kreditlänkade placeringar Srukturinvest Fondkommission 1 Innehåll 1. Obligationsmarknaden 2. Företagsobligationer 3. Risken i obligationer 4. Aktier eller obligationer? 5. Avkastningen från kreditmarknaden

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

Stockholm den 27 april 2012

Stockholm den 27 april 2012 R-2012/0531 Stockholm den 27 april 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/1465 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 mars 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Beskattning av

Läs mer

Tillägg till prospekt avseende inbjudan till teckning av aktier i Rederi AB TransAtlantic (publ)

Tillägg till prospekt avseende inbjudan till teckning av aktier i Rederi AB TransAtlantic (publ) Tillägg till prospekt avseende inbjudan till teckning av aktier i Rederi AB TransAtlantic (publ) Innehållsförteckning Tillägg till prospekt avseende inbjudan till teckning av aktier i Rederi AB TransAtlantic

Läs mer

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN?

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 282/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och i lagen om aktiebolag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om aktiebolag

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385); SFS 2000:32 Utkom från trycket den 22 februari 2000 utfärdad den 10 februari 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF)

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) PROMEMORIA Datum 2013-06-27 uppdaterad 2014-01-08 och 2014-06-02 Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-06. Några aktiebolagsrättsliga frågor. 2. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-06. Några aktiebolagsrättsliga frågor. 2. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551). 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-06 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, justitierådet Leif Thorsson och regeringsrådet Lars Wennerström. Några aktiebolagsrättsliga frågor

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2013-03-08 1 (6) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Finansdepartementets

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag; SFS 2004:1175 Utkom från trycket den 15 december 2004 utfärdad den 2 december 2004.

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 VAD ÄR ETT BOLAG? En (i) sammanslutning av fysiska personer med ett (ii) gemensamt syfte Det gemensamma syftet bestäms i avtal Bolaget kan vara juridisk person med

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Aktieägarna i Dividend Sweden AB (publ) kallas härmed till årsstämma den 3 juni 2015 kl. 14.00 i bolagets lokaler på Cardellgatan 1, 1 tr, Stockholm.

Aktieägarna i Dividend Sweden AB (publ) kallas härmed till årsstämma den 3 juni 2015 kl. 14.00 i bolagets lokaler på Cardellgatan 1, 1 tr, Stockholm. Dividend Sweden AB (publ) Årsstämma Aktieägarna i Dividend Sweden AB (publ) kallas härmed till årsstämma den 3 juni 2015 kl. 14.00 i bolagets lokaler på Cardellgatan 1, 1 tr, Stockholm. ANMÄLAN M.M. Aktieägare

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

Kommissionens tillkännagivande. av den 16.12.2014. Kommissionens vägledande not om tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EU) nr 833/2014

Kommissionens tillkännagivande. av den 16.12.2014. Kommissionens vägledande not om tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EU) nr 833/2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 16.12.2014 C(2014) 9950 final Kommissionens tillkännagivande av den 16.12.2014 Kommissionens vägledande not om tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EU)

Läs mer

Kallelse till extra bolagsstämma i Moberg Derma AB

Kallelse till extra bolagsstämma i Moberg Derma AB Kallelse till extra bolagsstämma i Moberg Derma AB Aktieägarna i Moberg Derma AB, 556697-7426 ( Bolaget ) kallas härmed till extra bolagsstämma fredagen den 3 september 2010 kl. 10.00, i Bolagets lokaler,

Läs mer

Alfabetisk förteckning... 5 Prospekt och öppenhet... 7. Takeover... 393. Marknadsmissbruk... 417. Börser och clearinginstitut...

Alfabetisk förteckning... 5 Prospekt och öppenhet... 7. Takeover... 393. Marknadsmissbruk... 417. Börser och clearinginstitut... Alfabetisk förteckning... 5 Prospekt och öppenhet... 7 Takeover... 393 Marknadsmissbruk... 417 Börser och clearinginstitut... 527 Associationsrätt... 689 Aktiemarknadsnämnden... 875 Börser... 967 MTFer...

Läs mer

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Denna policy är fastställd av styrelsen för Rhenman & Partners Asset Management AB (Rhenman & Partners) den 29

Läs mer

Bolagsordning. Bolagets firma är Intellecta AB. Bolaget är ett publikt bolag, varför bolagets firma alltid skall åtföljas av beteckningen (publ).

Bolagsordning. Bolagets firma är Intellecta AB. Bolaget är ett publikt bolag, varför bolagets firma alltid skall åtföljas av beteckningen (publ). Intellecta AB (publ) 556056-5151 Bolagsordning Antagen vid årsstämma den 11 maj 2009 1 Bolagets firma är Intellecta AB. Bolaget är ett publikt bolag, varför bolagets firma alltid skall åtföljas av beteckningen

Läs mer

Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordning och aktiekapital i Götenehus Group AB

Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordning och aktiekapital i Götenehus Group AB Punkt 7 Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordning och aktiekapital i Götenehus Group AB Punkt 7:I - Beslut om ändring av aktiekapitalgränser och aktiekapital a) Förslag till beslut om

Läs mer

Tillägg 2014:1 till Grundprospekt avseende emissionsprogram för utfärdande av warranter, turbowarranter och certifikat

Tillägg 2014:1 till Grundprospekt avseende emissionsprogram för utfärdande av warranter, turbowarranter och certifikat E. J:or Capital AB Tillägg 2014:1 till Grundprospekt avseende emissionsprogram för utfärdande av warranter, turbowarranter och certifikat Detta dokument ( Tilläggsprospektet ) utgör ett tillägg till E.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden; SFS 2013:579 Utkom från trycket den 28 juni 2013 utfärdad den 19 juni 2013. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2006:619 Utkom från trycket den 16 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om

Läs mer

Bolagets firma är NOVOTEK Aktiebolag. Bolaget är publikt (publ). Styrelsen skall ha sitt säte i Malmö kommun, Skåne län.

Bolagets firma är NOVOTEK Aktiebolag. Bolaget är publikt (publ). Styrelsen skall ha sitt säte i Malmö kommun, Skåne län. Bolagsordning NOVOTEK Aktiebolag 1. FIRMA Bolagets firma är NOVOTEK Aktiebolag. Bolaget är publikt (publ). 2. SÄTE Styrelsen skall ha sitt säte i Malmö kommun, Skåne län. 3. VERKSAMHET Bolaget skall självt

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2011 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2012 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

SLUTLIGA VILLKOR. Kommuninvest i Sverige AB (publ) 2,5 % lån nr K2012

SLUTLIGA VILLKOR. Kommuninvest i Sverige AB (publ) 2,5 % lån nr K2012 SLUTLIGA VILLKOR Kommuninvest i Sverige AB (publ) 2,5 % lån nr K2012 Följande slutliga villkor ( Slutliga Villkor ) har upprättats enligt artikel 5.4 i direktiv 2003/71/EG och gäller för obligationslån

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2014:539 Utkom från trycket den 25 juni 2014 utfärdad den 12 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen

Läs mer

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 13 Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag har indirekt ägande genom ett företag som inte är ett fåmansföretag beaktats. Även fråga om utomståenderegeln varit tillämplig. Förhandsbesked

Läs mer

Tillägg till prospekt avseende inbjudan till teckning av aktier i Orexo AB (publ)

Tillägg till prospekt avseende inbjudan till teckning av aktier i Orexo AB (publ) Tillägg till prospekt avseende inbjudan till teckning av aktier i Orexo AB (publ) INNEHÅLL TILLÄGG TILL PROSPEKT AVSEENDE INBJUDAN TILL TECKNING AV AKTIER I OREXO AB (PUBL)...3 PRESSMEDDELANDEN FRÅN OREXO

Läs mer

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD. marknadsföring av paketresor

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD. marknadsföring av paketresor MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:3 2008: Datum 2009-02-17 Dnr B 5/08 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD SVARANDE Abitur AB, Box 2071, 429 12 SÄRÖ SAKEN marknadsföring av paketresor

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder; SFS 2014:798 Utkom från trycket den 27 juni 2014 utfärdad den 19 juni 2014. Enligt riksdagens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder; SFS 2015:397 Utkom från trycket den 26 juni 2015 utfärdad den 17 juni 2015. Enligt riksdagens

Läs mer

ÅLANDSBANKEN ABP:s OPTIONSRÄTTER 1998

ÅLANDSBANKEN ABP:s OPTIONSRÄTTER 1998 ÅLANDSBANKEN ABP:s OPTIONSRÄTTER 1998 Ålandsbanken Abp:s ordinarie bolagsstämma har 20.03.1998 (vissa villkor ändrade 18.03.1999 och 16.03.2000) beslutat om en emission av optionsrätter enligt följande

Läs mer

Tillägg till prospekt avseende inbjudan till teckning av aktier i Aerocrine AB (publ)

Tillägg till prospekt avseende inbjudan till teckning av aktier i Aerocrine AB (publ) Tillägg till prospekt avseende inbjudan till teckning av aktier i Aerocrine AB (publ) INNEHÅLL TILLÄGG TILL PROSPEKT AVSEENDE INBJUDAN TILL TECKNING AV AKTIER I AEROCRINE AB (PUBL)...3 PRESSMEDDELANDE

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-04-14 Närvarande: F.d. justitierådet Inger Nyström, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och justitierådet Eskil Nord. Investeringsfondsfrågor Enligt

Läs mer

Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Slutbetänkande av utredningen om ett enklare aktiebolag (SOU 2009:34) (Ert dnr Ju2009/3395/L1)

Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Slutbetänkande av utredningen om ett enklare aktiebolag (SOU 2009:34) (Ert dnr Ju2009/3395/L1) YTTRANDE 2009-09-25 Dnr 2009-730 Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Slutbetänkande av utredningen om ett enklare

Läs mer

STYRELSENS FÖR KOPY GOLDFIELDS AB (PUBL) FÖRSLAG RÖRANDE ÄNDRING AV BOLAGSORDNINGEN, MINSKNING AV AKTIEKAPITALET OCH EMISSION AV NYA AKTIER M.M.

STYRELSENS FÖR KOPY GOLDFIELDS AB (PUBL) FÖRSLAG RÖRANDE ÄNDRING AV BOLAGSORDNINGEN, MINSKNING AV AKTIEKAPITALET OCH EMISSION AV NYA AKTIER M.M. STYRELSENS FÖR KOPY GOLDFIELDS AB (PUBL) FÖRSLAG RÖRANDE ÄNDRING AV BOLAGSORDNINGEN, MINSKNING AV AKTIEKAPITALET OCH EMISSION AV NYA AKTIER M.M. I. Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordningen

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38)

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38) Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2011-12-07 i (i) LS 1111-1540 Landstingsstyrelsen r tandstwgsstyrelsen 1M2-20 * 011 Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket

Läs mer

Ds 2013:16. Prospektansvar. Finansdepartementet

Ds 2013:16. Prospektansvar. Finansdepartementet Ds 2013:16 Prospektansvar Finansdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets

Läs mer

(I) Styrelsens för SAS AB förslag till beslut om ändring av bolagsordningen

(I) Styrelsens för SAS AB förslag till beslut om ändring av bolagsordningen (I) Styrelsens för SAS AB förslag till beslut om ändring av bolagsordningen (II) Styrelsens för SAS AB förslag till beslut om minskning av aktiekapitalet (III) Styrelsens för SAS AB förslag till beslut

Läs mer

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 507 19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 42 kap. 16 och 16 a IL prop. 1990/91:167, bet. 1990/91:SkU30 prop. 1992/93:108, bet. 1992/93:SkU8 prop. 1998/99:15 s. 241-247, 293 och 299, bet. 1998/99:SkU5

Läs mer

Styrelsens för Karo Bio Aktiebolag (publ) förslag till ändringar i bolagsordningen

Styrelsens för Karo Bio Aktiebolag (publ) förslag till ändringar i bolagsordningen Styrelsens för Karo Bio Aktiebolag (publ) förslag till ändringar i bolagsordningen A. Förslag till ändringar i bolagsordningen Styrelsen föreslår att stämman beslutar om ändring av bolagsordningen enligt

Läs mer

Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt. HFD 2014 ref 10 Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt. Lagrum: 16 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229) Av en ansökan från X AB hos

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter. 103 33 Stockholm

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter. 103 33 Stockholm 2008-02-20 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter 103 33 Stockholm Kommissionens förslag till ändring av Direktiv 2006/112/EG avseende hanteringen av

Läs mer

Styrelsens för AB Geveko (publ) förslag och beslut i samband med nyemission med företrädesrätt för aktieägarna

Styrelsens för AB Geveko (publ) förslag och beslut i samband med nyemission med företrädesrätt för aktieägarna Styrelsens för AB Geveko (publ) förslag och beslut i samband med nyemission med företrädesrätt för aktieägarna Styrelsens förslag och beslut innefattar följande: A Styrelsens för AB Geveko (publ) förslag

Läs mer

BOLAGSORDNING antagen vid årsstämma den 7 maj 2015. Bolagets firma skall vara Hemfosa Fastigheter AB. Bolaget skall vara publikt (publ).

BOLAGSORDNING antagen vid årsstämma den 7 maj 2015. Bolagets firma skall vara Hemfosa Fastigheter AB. Bolaget skall vara publikt (publ). Bilaga 1 BOLAGSORDNING I FÖRESLAGEN NY LYDELSE Org. nr. 556917-4377 BOLAGSORDNING antagen vid årsstämma den 7 maj 2015 1 Firma Bolagets firma skall vara Hemfosa Fastigheter AB. Bolaget skall vara publikt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statliga garantier till banker m.fl.; SFS Utkom från trycket den utfärdad den X oktober 2008 Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelse 1 I denna förordning

Läs mer

BOLAGSORDNING KUNGSLEDEN AB (PUBL) 556545-1217. Antagen vid årsstämman den 23 april 2015

BOLAGSORDNING KUNGSLEDEN AB (PUBL) 556545-1217. Antagen vid årsstämman den 23 april 2015 BOLAGSORDNING I FÖRESLAGEN NY LYDELSE BOLAGSORDNING KUNGSLEDEN AB (PUBL) 556545-1217 Antagen vid årsstämman den 23 april 2015 1 Bolagets firma skall vara Kungsleden Aktiebolag. Bolaget är publikt (publ).

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad januari 2013 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad januari 2013 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR Uppdaterad januari 203 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IFRS 0 Koncernredovisning 6 IAS Utformning

Läs mer

URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER

URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER Enligt punkt 9 i RR 22,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554); SFS 2005:918 Utkom från trycket den 9 december 2005 utfärdad den 1 december 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om inlåningsverksamhet; SFS 2004:299 Utkom från trycket den 2 juni 2004 utfärdad den 19 maj 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Tillämpningsområde 1 Denna

Läs mer

AKTIEÄGARAVTAL. avseende aktierna i. [Bolaget] [Datum]

AKTIEÄGARAVTAL. avseende aktierna i. [Bolaget] [Datum] AKTIEÄGARAVTAL avseende aktierna i [Bolaget] [Datum] Aktieägaravtal 1 (6) Aktieägaravtal 1 Bakgrund 1. [namn på aktieägare], pers.nr./reg.nr [ ], [adress], [postadress]; 2. [namn på aktieägare], pers.nr./reg.nr

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om Sjätte AP-fonden; SFS 2000:193 Utkom från trycket den 27 april 2000 utfärdad den 13 april 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser

Läs mer

BOLAGSORDNING FÖR SWEDBANK SJUHÄRAD AB (publ)

BOLAGSORDNING FÖR SWEDBANK SJUHÄRAD AB (publ) BOLAGSORDNING FÖR SWEDBANK SJUHÄRAD AB (publ) 1 Bankens firma Bankens firma är Swedbank Sjuhärad AB. Bolaget är publikt (publ). 2 Styrelsens säte Bankens styrelse skall ha sitt säte i Borås. 3 Bankens

Läs mer

B O L A G S O R D N I N G. för. SWEDBANK AB (publ) 1 Firma och ändamål

B O L A G S O R D N I N G. för. SWEDBANK AB (publ) 1 Firma och ändamål B O L A G S O R D N I N G för SWEDBANK AB (publ) 1 Firma och ändamål Bankens firma är Swedbank AB. Bolaget är publikt (publ). Banken, ursprungligen bildad av svenska sparbanker, har till uppgift att bedriva

Läs mer

Av optionsrätterna betecknas 375.000 med signum 2006A, 375.000 med signum 2006B, 375.000 med signum 2006C och 375.000 med signum 2006D.

Av optionsrätterna betecknas 375.000 med signum 2006A, 375.000 med signum 2006B, 375.000 med signum 2006C och 375.000 med signum 2006D. 1 (5) STOCKMANN OYJ ABP:S OPTIONSRÄTTER 2006 Stockmann Oyj Abp:s styrelse (styrelse) har vid sitt möte den 8.2.2006 beslutat att för Stockmann Oyj Abp:s (bolag) ordinarie bolagsstämma den 21.3.2006 föreslå

Läs mer

SGP SVENSKA GARANTI PRODUKTER AB RIKTLINJER FÖR UTFÖRANDE AV ORDER SAMT INFORMATION OM INCITAMENT

SGP SVENSKA GARANTI PRODUKTER AB RIKTLINJER FÖR UTFÖRANDE AV ORDER SAMT INFORMATION OM INCITAMENT SGP SVENSKA GARANTI PRODUKTER AB RIKTLINJER FÖR UTFÖRANDE AV ORDER SAMT INFORMATION OM INCITAMENT Innehåll 3 1. INLEDNING 3 2. DEN RELATIVA VIKT SOM TILLMÄTS OLIKA FAKTORER VID UTFÖRANDE/VIDAREBEFORDRAN

Läs mer

Riktlinjer. Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611

Riktlinjer. Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611 Riktlinjer Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611 Datum: 13.08.2013 ESMA/2013/611 Innehåll I. Tillämpningsområde 3 II. Definitioner

Läs mer