Beslut. efter tillsyn i Botkyrka kommun

Transkript

1 Botkyrka kommun efter tillsyn i Botkyrka kommun Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 2 (19) Tillsyn i Botkyrka kommun Skolinspektionen genomför tillsyn i Botkyrka kommun under hösten Både kommunala och fristående skolor inspekteras av Skolinspektionen inom ramen för tillsynen i Botkyrka kommun. Det är dock enbart kommunens ansvar som huvudman för de kommunala verksamheterna som bedöms i detta beslut. Fakta om kommunen Botkyrka kommun ligger söder om Stockholm i Stockholms län. Kommunen har cirka invånare och hälften av kommunens invånare är antingen själva födda i ett annat land eller har båda sina föräldrar födda utomlands. Kommunen omfattar både landsbygd och tätbefolkade urbana miljöer. Ansvaret för kommunens utbildning är fördelat på två nämnder. Utbildningsnämnden ansvarar för förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, gymnasieskola samt särskola på både grund- och gymnasienivå. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden ansvarar för kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. Chefen för utbildningsförvaltningen är huvudansvarig för all utbildningsverksamhet som sorterar under utbildningsnämnden. Utbildningsförvaltningen är indelad i tre geografiska områden (Tumba, Tullinge och Norra Botkyrka) där grund- och grundsärskolorna, fritidshem, förskolorna och annan pedagogisk omsorg ingår. För varje geografiskt utbildningsområde finns en områdeschef. Områdescheferna för Tumba, Tullinge och Norra Botkyrka företräder huvudmannen och har sin arbetsplats inom utbildningsförvaltningen. På utbildningsförvaltningen finns också en gymnasiechef som ansvarar för de tre kommunala gymnasieskolorna. Centralt är utbildningsförvaltningen indelad i tre enheter: specialistenheten, utvecklings- och utvärderingsenheten samt administrationsenheten. Utvecklings- och utvärderingsenheten ansvarar för förvaltningens kvalitetsarbete samt erbjuder kvalitets- och utvärderingsstöd till samtliga kommunala förskole- och skolenheter. Utvecklings- och utvärderingsenheten erbjuder också verksamhetsstöd till kommunala förskole- och skolenheter, till exempel matematik- och språkutvecklare. Utbildningsförvaltningens specialistenhet har ett brett ansvarsområde som bland annat omfattar modersmålsundervisning, verksamhets- och mottagningsansvar för grundsärskola, stöd till förskolechefer och rektorer avseende särskilt stöd samt elevhälsa. De kommunala skolorna i Botkyrka har tillgång till skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagogisk kompetens samt per-

3 3 (19) sonal med kompetens inom studie- och yrkesvägledning. De kommunala skolorna har därutöver central tillgång till skolläkare och specialpedagoger genom kommunens elevhälsoorganisation. I kommunen bedrivs nätverk för de olika professionerna inom elevhälsan samt en systematisk samverkan med socialtjänsten. Företrädare för utbildningsförvaltningen uppger vidare vid intervju att förvaltningen samråder med kompetenserna inom kommunens elevhälsoorganisation i samband med vissa kvalitets- och skolutvecklingsfrågor. Utbildningsförvaltningens specialistenhet samordnar åtta särskilda undervisningsgrupper, av kommunen kallade kommunövergripande undervisningsgrupper. Enligt intervjuer med företrädare för förvaltningen samt kommunens kvalitetsredovisning för år 2012 omfattar samordningsansvaret uppföljning av undervisningsgruppernas verksamhet, stöd till och samråd med rektorer samt säkerställande av att elever tas emot i gruppen efter beslut av elevens rektor. Verksamheten vid undervisningsgrupperna, som benämns Fyren, Aspen, Blåklintsskolan, Ljuset, 6-9A på Falkbergsskolan, Björkhagagruppen, Tal- och språkklassen och samverkansklassen, riktar sig till elever med tal- och språkförseningar, psykiatriskt relaterade problem, svårigheter i beteende och socialt samspel eller diagnoser och problematik inom ADHD och asperger/autismspektrat. Vid tillsynstillfället omfattar de kommunövergripande undervisningsgrupperna drygt 80 elever. Alla kommunövergripande undervisningsgrupper utom Fyren är förlagda till någon av kommunens skolor. Eleverna är då placerade på respektive skola och skolans rektor är också rektor för eleverna i den kommunövergripande undervisningsgruppen. Fyrens verksamhet riktar sig till elever som behöver bryta ett negativt mönster av till exempel skolfrånvaro. Verksamheten omfattar både ett så kallat mobilt team med specialister som genomför handledning och besök på plats, och en korttidsskola i egna lokaler. Elever som ingår i Fyrens verksamhet byter inte rektor eller skolenhet utan har kvar placeringen i sin ursprungliga skola. Enligt intervjuer med företrädare för förvaltningen samt kommunens kvalitetsredovisning för år 2012 ansvarar utbildningsförvaltningens specialistenhet även för Läs- och skrivpedagogiskt centrum som finns i kommunen. Efter beslut av elevens rektor och under en begränsad period erbjuder Läs- och skrivpedagogiskt centrum extra undervisningstillfällen till elever med diagnosen dyslexi eller kraftigt försenad tal- och skrivutveckling. Rektorer vid enskilda skolor kan också söka stöd av specialistenhetens mobila team när en elev till exempel har hög skolfrånvaro eller vid behov av specialpedagogisk handledning inför undervisning av elever i behov av särskilt stöd.

4 4 (19) Utbildningsförvaltningens specialistenhet ansvarar vidare för kommunens mottagning av elever i grundsärskolan. Grundsärskola finns vid åtta av kommunens grundskolor och respektive rektor är ansvarig för båda verksamheterna. Vid två av dessa skolor går grundsärskoleeleverna i grupper som av kommunen kallas samundervisningsklasser där även grundskoleelever är integrerade. Vid en av kommunens gymnasieskolor finns gymnasiesärskola som erbjuder både nationella program och individuella program. Till och med läsåret 2012/13 ansvarar rektorn vid skolan för eventuell utredning och mottagande av elever i gymnasiesärskolan. Enligt intervjuer med företrädare för utbildningsförvaltningen kommer dock specialistenheten att ta över ansvaret för detta från och med läsåret 2013/14. I Botkyrka kommun finns 47 kommunala förskolor samt pedagogisk omsorg i form av två familjedaghem. Tidigare var rektor för grundskola och fritidshem ofta också ansvarig för förskolan. År 2011 genomförde kommunen en omorganisation av förskolorna. Det finns nu 30 förskoleområden och varje område leds av en förskolechef. Förskolorna och den pedagogiska omsorgen organiseras inom kommunens tre geografiska områden Tumba, Tullinge och Norra Botkyrka. I kommunen finns även elva fristående förskolor och tio fristående familjedaghem, vilka omfattas av kommunens tillsynsansvar. I kommunen finns 21 kommunala grundskolor. De kommunala grundskolorna organiseras inom kommunens tre geografiska områden Tumba, Tullinge och Norra Botkyrka. Varje grundskola leds av en rektor. För flera av grundskolorna finns dessutom en eller flera biträdande rektorer. Vid 20 av kommunens grundskolor finns fritidshem för elever i åldern 6 10 år. Vid flera av dessa skolor finns även öppen fritidsverksamhet, så kallade fritidsklubbar, för elever i åldern år. Respektive grundskolerektor ansvarar för verksamheten i fritidshemmen. Det finns tre kommunala gymnasieskolor i kommunen, vilka erbjuder såväl högskoleförberedande program som yrkes- och introduktionsprogram. För varje gymnasieskola ansvarar en rektor. Varje gymnasieskola har även ett antal biträdande rektorer med olika ansvarsområden. Enligt företrädare för utbildningsnämnden och utbildningsförvaltningen går nästan hälften av kommunens åringar i fristående eller kommunala gymnasieskolor i annan kommun. Motsvarande antal elever från andra kommuner söker sig dock till kommunala gymnasier i Botkyrka. I Botkyrka kommun finns sex fristående grundskolor. Fem av dessa skolor har även fritidshem. De fristående grundskolorna och fritidshemmen har granskats av Skolinspektionen i anslutning till den regelbundna tillsynen i Botkyrka kommun. Separata beslut har skrivits för dessa skolor. I Botkyrka kommun

5 5 (19) finns också två fristående gymnasieskolor samt en fristående gymnasiesärskola. Skolinspektionen har under hösten 2012 tillsynat och fattat beslut avseende den fristående gymnasiesärskolan. De två fristående gymnasieskolorna granskades av Skolinspektionen under våren 2012 och ingick därför inte i den aktuella tillsynen av utbildningsverksamheten i kommunen. Chefen för arbetsmarknads- och vuxenutbildningen är huvudansvarig för vuxenutbildningen i Botkyrka kommun. Vuxenutbildningen omfattar grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, utbildning i svenska för invandrare samt särskild utbildning för vuxna. Undervisningen inom svenska för invandrare, grundläggande vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna bedrivs enbart i egen regi. Gymnasial vuxenutbildning bedrivs av flera externa anordnare. Enligt kommunens egen sammanställning omfattar kommunens vuxenutbildning drygt elever, varav 15 elever i särskild vuxenutbildning för vuxna. För verksamheten ansvarar en rektor för Botkyrka vuxenutbildning, vilket är kommunens egen anordnare av vuxenutbildning. Rektorn för Botkyrka vuxenutbildning ansvarar också för Botkyrka vägledningscentrum, som bland annat omfattar studie- och yrkesvägledande verksamhet för vuxna. Kunskapsresultat Skolinspektionen har i separata beslut beskrivit och bedömt måluppfyllelse inom förskola, fritidshem och vuxenutbildning. Skolinspektionen har också i separata beslut beskrivit och bedömt måluppfyllelsen i varje enskild kommunal grundskola, gymnasieskola samt särskola på grund- och gymnasienivå. Redovisningen av kunskapsresultat nedan avser därför kunskapsresultat på en kommunövergripande nivå för kommunala grundskolor och gymnasieskolor samt kunskapsutveckling på en kommunövergripande nivå för den kommunala grund- och gymnasiesärskolan. Grundskola Enligt Skolverkets nationella statistik för Botkyrka kommun år 2012 når 67 procent av eleverna i de kommunala skolorna kunskapskraven i samtliga ämnen i årskurs 9. Detta innebär att 33 procent av kommunens grundskoleelever inte når kunskapskraven i ett eller flera ämnen. För samtliga huvudmän i riket är motsvarande siffra 23 procent. Under den senaste femårsperioden har de kommunövergripande kunskapsresultaten för Botkyrkas kommunala grundskolor inte förändrats i stort. Andelen elever i årskurs 9 i Botkyrka kommun som inte nått målen i ett eller flera ämnen har till exempel legat på ungefär samma nivå under den senaste femårsperioden. Detsamma gäller skillnaderna i måluppfyllelse mellan flickor och pojkar. Under den senaste femårsperioden har varje år mellan 24 till 32 procent av

6 6 (19) flickorna och mellan 32 till 36 procent av pojkarna inte nått kravnivån i ett eller flera ämnen. Andelen elever med utländsk bakgrund födda i Sverige som inte når kunskapskraven i ett eller flera ämnen har minskat något under den senaste femårsperioden, från 35 procent år 2008 till 28 procent år Andelen elever med utländsk bakgrund födda utomlands som inte når kunskapskraven i ett eller flera ämnen är hög men har också minskat något under den senaste femårsperioden, från 69 procent år 2008 till 62 procent år Andelen elever med svensk bakgrund som inte når kunskapskraven i ett eller flera ämnen har under den senaste femårsperioden legat strax under 20 procent. Av kommunens senaste sammanställning över elevernas resultat, kallad Botkyrka förskolor och skolor - resultat- och indikatorpalett år 2011 framkommer att variationen är omfattande mellan olika skolor i kommunen. År 2011 varierade till exempel andelen elever som nådde kunskapskraven i alla ämnen i de kommunala skolorna mellan som lägst 35 procent och som högst 94 procent. För 2012 visar den nationella statistiken att elevernas genomsnittliga meritvärde är 195 poäng i Botkyrkas kommunala skolor. Det genomsnittliga meritvärdet för samtliga huvudmän i riket är 211 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet för elever med kommunal huvudman har legat på ungefär samma nivå i Botkyrka under den senaste femårsperioden. Under denna period har flickornas meritvärde varierat mellan som lägst 205 och som högst 212 poäng. Flickornas meritvärde i Botkyrka kommun är samtliga år 12 till 27 poäng högre än pojkarnas, men är även samtliga år under rikssnittet för flickor oavsett huvudman. Av kommunens senaste sammanställning av kunskapsresultat framkommer att variationen i meritvärde är stor mellan olika skolor i kommunen. År 2011 varierade till exempel meritvärdet för de kommunala skolorna mellan som lägst 149 poäng och som högst 232 poäng. Andelen elever i de kommunala skolorna i Botkyrka som år 2012 var behöriga till de högskoleförberedande programmen var enligt den nationella statistiken mellan 75 och 77 procent (riket 86 till 89 procent). Andelen behöriga till yrkesprogrammen var 78 procent (riket 87 procent). Enligt den nationella statistiken är andelen elever i de kommunala skolorna i Botkyrka som är behöriga till yrkesförberedande eller högskoleförberedande sammantaget lägre än motsvarande andel för riket. Skolverkets statistik för de nationella ämnesproven i årskurs 9 för 2012 visar att 79 procent av eleverna i de kommunala skolorna i Botkyrka nådde kravnivån i matematik, och 95 procent nådde kravnivån i engelska. Detta är något lägre än genomsnittet i matematik och engelska för riket, som är 83 respektive 97 pro-

7 7 (19) cent. I det nationella ämnesprovet i svenska som andraspråk i årskurs 9 år 2012 nådde 88 procent av eleverna kravnivån och 97 procent nådde kravnivån i svenska. Resultaten för eleverna i de kommunala skolorna i Botkyrka i svenska som andraspråk och svenska är det samma eller högre än genomsnittet för riket, som är 82 respektive 97 procent. Skolverkets statistik för de nationella ämnesproven i årskurs 6 år 2012 visar att mellan 77 och 82 procent av eleverna nådde kravnivån på de olika delproven i engelska, mellan 67 och 80 procent nådde kravnivån på de olika delproven i matematik och mellan 67 och 87 procent nådde kravnivån på de olika delproven i svenska/svenska som andraspråk. Med två undantag (ett delprov i engelska och ett i matematik) är pojkarnas resultat på de olika delproven i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik lägre än flickornas. Skolverkets statistik för de nationella ämnesproven i årskurs 3 år 2012 visar att mellan 80 och 89 procent nådde kravnivån i de olika delproven i matematik, mellan 80 och 89 procent nådde kravnivåerna i svenska och mellan 52 och 87 procent nådde kravnivåerna i svenska som andraspråk. Resultaten på flertalet delprov i alla tre ämnen ligger under genomsnittet för riket. De samlade resultaten för år 2012 motsvarar resultaten för år 2011 och år Av statistiken framgår att det finns trender både mot ökad och mot lägre andel elever som når kunskapskraven på enskilda delprov. Gymnasieskola Skolverkets nationella statistik visar att kunskapsresultaten år 2012 i Botkyrkas tre kommunala gymnasieskolor är något lägre än rikssnittet. Den samlade genomsnittliga betygspoängen för de nationella programmen i Botkyrka kommun år 2012 var 13,4. Rikssnittet för samtliga gymnasieskolor var samma år 14,0. Under den senaste femårsperioden har den genomsnittliga betygspoängen för Botkyrkas kommunala gymnasieskolor varierat mellan som högst 14,1 och som lägst 13,3. Högst genomsnittligt betygspoäng uppnår enligt Skolverkets statistik eleverna på det naturvetenskapliga (15,3) samt estetiska (15,0) programmet. Lägst genomsnittligt betygspoäng uppnår eleverna på fordonsprogrammet (9,4) samt el-, hotell- och restaurang och omvårdnadsprogrammet (samtliga 11,9). Enligt Skolverkets statistik var 79 procent av eleverna i de tre kommunala gymnasieskolorna i Botkyrka behöriga till högskolan år Rikssnittet för samtliga gymnasieskolor var samma år 87 procent. Under den senaste femårsperioden har andelen högskolebehöriga elever i Botkyrkas kommunala gymnasieskolor varierat mellan som högst 85 procent och som lägst 79 procent. Andelen elever i de kommunala gymnasieskolorna med slutbetyg inom fyra år var

8 8 (19) 71 procent år Rikssnittet för samtliga gymnasieskolor var samma år 77 procent. En jämförelse över tid kan inte göras då Skolverket inte redovisar statistik för varje år avseende andelen elever med slutbetyg inom fyra år. Av kommunens senaste sammanställning över elevernas resultat, kallad Botkyrka förskolor och skolor - resultat- och indikatorpalett år 2011 framkommer att det finns variationer i andelen elever som når målen i kärnämneskurserna på gymnasiet. I ämnet matematik når till exempel 19 procent av flickorna inte målen eller saknar betyg. I naturkunskap gäller det omvända, då 20 procent av pojkarna inte når målen eller saknar betyg. På både högskoleförberedande- och yrkesprogram är det en hög andel, 16 respektive 13 procent, av eleverna som inte når målen eller saknar betyg i matematik. Kommunens sammanställning pekar också på att andelen elever på yrkesprogrammen som inte når målen eller saknar betyg i kärnämneskurserna är dubbelt och i vissa fall tre gånger så stor som motsvarande andel på de högskoleförberedande programmen. I religionskunskap är det till exempel 24 procent av eleverna på yrkesprogrammen som inte når målen eller saknar betyg år Motsvarande siffra för de högskoleförberedande programmen det året är 9 procent. Andelen elever på de högskoleförberedande programmen som år 2011 fick betyget mycket väl godkänt i kärnämneskurserna är också två, tre eller i vissa fall sex gånger högre än andelen elever på yrkesprogrammen som fick betyget mycket väl godkänt. Särskola Vad gäller grundsärskolan och gymnasiesärskolan finns endast begränsade uppgifter om måluppfyllelse i kommunens kvalitetsredovisning för år 2011/12. I avsnittet om särskola redovisas till exempel normer och värden samt fysisk, pedagogisk och social lärmiljö. I dessa avsnitt redogör huvudmannen bland annat för enkätsvar, lokaler och renoveringar, legitimationskraven på pedagoger i särskolan, elevpeng, det pågående arbetet med inkludering samt strukturerna för individuellt stöd och särskilda insatser. Kvalitetsredovisningens avsnitt om kunskapsutveckling är kortfattat och saknar en sammanställning av elevernas måluppfyllelse och kunskapsutveckling i både grund- och gymnasiesärskolan. Enligt kvalitetsredovisningen och företrädare för utbildningsförvaltningen är uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i både grundsärskolan och gymnasiesärskolan ett utvecklingsområde för kommunen.

9 9 (19) Tabell 1: Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Förskola 4550 Pedagogisk omsorg för barn i åldern 1-5 år 40 Fritidshem 3600 Förskoleklass 1050 Grundskola 7700 Grundsärskola 150 Gymnasieskola 2300 Gymnasiesärskola 90 Kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare 3000 Källa: Skolverkets databas SIRIS läsåret 2010/11 och 2011/12. Kommunen har ansvar för att åtgärder vidtas, såväl på skol- och enhetsnivå som på huvudmannanivå. Skolinspektionen kommer vid angivet datum att följa upp detta beslut och övriga skol- och verksamhetsbeslut som fattats i samband med denna tillsyn. Helhetsbedömning I följande beslut görs en sammanfattning av sådant som Skolinspektionen vill lyfta fram avseende Botkyrka kommuns utbildningsverksamhet. et innehåller även bedömningar och föreläggande avseende huvudmannens ansvar för verksamheterna. För varje skola har Skolinspektionen även fattat separata beslut med förelägganden som huvudman och rektor ansvar för att åtgärda. De brister som redovisats där upprepas inte i detta beslut. I Botkyrka kommun förekommer omfattande skillnader i måluppfyllelse mellan enskilda grundskolor samt mellan olika program i kommunens gymnasieskolor. En kommunövergripande jämförelse visar också att måluppfyllelsen för elever i både grund- och gymnasieskolan i Botkyrka är lägre än motsvarande resultat för riket. Av Skolinspektionens tillsyn framkommer dock att Botkyrka kommun vidtar flera åtgärder i strävan att utveckla kommunens skolor samt

10 10 (19) för att säkerställa att eleverna ges likvärdiga förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Sådana åtgärder är bland annat omfördelningen av ansvaret för gymnasieskolan från arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden till utbildningsnämnden, ett väl förankrat och omfattande analys- och kvalitetsarbete, stöd till språkutvecklande arbete på skolorna, ett förebyggande elevhälsoarbete som också omfattar systematisk samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänst, snabb uppföljning av skolfrånvaro, skolledarutveckling och specialpedagogisk handledning till enskilda skolenheter. Tillsynen visar vidare att Botkyrka kommun under de senaste åren omorganiserat verksamheten för att förbättra elevernas möjligheter till god utbildning. Sedan januari år 2011 är till exempel kommunens utbildningsnämnd ansvarig för förskola, fritidshem, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola, det vill säga all utbildning för åldrarna 0 19 år. I Botkyrka kommun används för närvarande också ett inkluderande arbetssätt i varje grundskola. Detta innebär bland annat färre särskilda undervisningsgrupper och att eleverna i flera fall återförts till ordinarie undervisning. Sammantaget visar Skolinspektionens utredning att Botkyrka kommun vid tillsynstillfället vidtar flera kompensatoriska åtgärder för att säkerställa att kommunens elever har likvärdiga förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildningen. Skolinspektionen vill dock framhålla att Botkyrka kommun även i fortsättningen måste följa upp effekten av vidtagna åtgärder och försäkra sig om att måluppfyllelsen ökar i de skolor där den är som lägst. I det nationella uppdraget ingår att huvudmannen på olika sätt ska följa upp vilka resultat som nås, analysera dessa och vidta åtgärder för ökad måluppfyllelse. Botkyrka kommun har skapat en genomgående systematik i sitt kvalitetsarbete på både kommun- och skolnivå. Trots det görs endast begränsade sammanställningar och analyser av resultaten i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Huvudmannen har således inte en heltäckande bild av elevernas kunskapsutveckling i samtliga skolformer. Det förekommer också oklarheter i ansvarsfördelningen mellan rektorerna på enskilda skolenheter och förvaltningen avseende ansvaret för elevernas måluppfyllelse i ämnet modersmål. Oklarheter i ansvarsfördelningen mellan rektor och förvaltningen förekommer också vad gäller beslut om elevers placering i särskild undervisningsgrupp. För att följa upp om kommunens förskolor och skolor har en trygg miljö genomför Botkyrka kommun enkäter i samtliga verksamheter. Både dessa enkäter och de enkäter som Skolinspektionen under våren 2012 genomförde med elever, personal och vårdnadshavare i grundskolan och gymnasiet visar att de flesta skolor upplevs som trygga. Skolinspektionens tillsyn av kommunens grundskolor visar dock att arbetet för att öka studieron behöver förbättras i

11 11 (19) flera skolor. Rektorernas och huvudmannens rutiner för att anmäla och ta emot uppgifter om kränkande behandling måste också förbättras. Skolinspektionen pekar i denna tillsyn på ett antal områden nödvändiga för huvudman att åtgärda för att förbättra elevernas måluppfyllelse. Mot denna bakgrund fattar Skolinspektionen följande beslut. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Botkyrka kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 20 maj 2013 redovisas för Skolinspektionen. Trygghet och studiero Bedömning Botkyrka kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Trygghet och studiero. - Se till att huvudmannen tar emot anmälningar om uppgivna kränkningar från förskolechefer och rektorer. Motivering Enligt skollagen är en rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Enligt företrädare för huvudmannen finns fungerande rutiner för att skyndsamt utreda omständigheter kring uppgivna kränkningar och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra kränkande behandling i framtiden när det gäller förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. I intervju med chefen för utbildningsförvaltningen framkommer att rektorer på enskilda grundskoleenheter rapporterar incidenter av kränkande behandling eller misstanke om kränkande behandling till utbildningsförvaltningens områdeschefer. Det saknas dock vid tillsynstillfället fastställda och förankrade rutiner för hur områdescheferna sammanställer incidenterna och rapporterar dessa vidare till chefen för utbildningsförvaltningen och utbildningsnämnden. Utöver detta har det

12 12 (19) i tillsynen av gymnasieskolorna i Botkyrka kommun visat sig att två av dessa saknar tydliga rutiner för att anmäla kränkningar till huvudmannen. Enligt chefen för utbildningsförvaltningen finns pågående åtgärder för att fastställa och förankra tydliga rapporteringsrutiner. Bland annat kommer chefen för utbildningsförvaltningen att efterfråga en återkommande sammanställning av de incidenter som rapporterats. Företrädare för utbildningsförvaltningen avser att en gång per termin ta upp dessa sammanställningar i utbildningsnämnden. Utbildningsförvaltningen håller också på att utveckla en digital plattform för att förenkla rapporteringen från enskilda skolenheter till huvudmannen. Vid tillsynstillfället saknas dock fullständiga rutiner för hur incidenter av kränkande behandling och misstanke om kränkande behandling kommer till huvudmannens kännedom. Bristerna innebär sammantaget att huvudmannens möjligheter att skyndsamt utreda omständigheterna kring uppgivna kränkningar är begränsade. Av utredningen framgår att uppgifter om kränkande behandling inte alltid anmäls till huvudmannen. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Botkyrka kommun föreläggs att avhjälpa bristen. Författning 6 kap. 10 skollagen Uppföljning och utveckling av utbildningen Bedömning Botkyrka kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Uppföljning och utveckling av utbildningen. - Se till att ansvarsfördelningen vid beslut om placering i särskild undervisningsgrupp är tydlig och att beslut om placering fattas i enlighet med skollagens krav. - Se till att rektors ansvar för uppföljning av modersmålsundervisningen sker i enlighet med författningarnas krav. - Se till att särskolan och modersmålsundervisningen inkluderas i det systematiska kvalitetsarbetet. I detta ingår att rektorerna som en del av det systematiska kvalitetsarbetet tar ansvar för att rektorerna följer upp undervisning och resultat av modersmålsundervisningen.

13 13 (19) Motivering Enligt skollagen ansvarar huvudmannen för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar. Ett beslut om åtgärdsprogram får enligt skollagen innebära att särskilt stöd ska ges i särskild undervisningsgrupp om det finns särskilda skäl. Det är rektor som beslutar om att särskilt stöd ska ges i en särskild undervisningsgrupp och rektorn får inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Enligt intervjuade företrädare för utbildningsförvaltningens specialistenhet är det alltid rektorn i den skola där eleven ursprungligen är placerad som fattar beslut om elevens placering i en kommunövergripande särskild undervisningsgrupp. Därefter är det rektorn på den mottagande skolan som fattar alla beslut som rör eleven, till exempel fortsatt placering i särskild undervisningsgrupp eller återgång till ordinarie klassundervisning. Skolinspektionens tillsyn av Botkyrka kommuns grundskolor visar dock att det finns rektorer som uppfattar att det är utbildningsförvaltningens specialistenhet som fattar beslut om elevers placering i en kommunövergripande särskild undervisningsgrupp. Några av dessa rektorer uppfattar också att det är specialistenheten, och inte elevens rektor, som kontinuerligt omprövar beslutet och fattar beslut när eleven är redo att slussas tillbaka till vanlig klass. Företrädare för utbildningsförvaltningens specialistenhet uppger att ansvarsfördelningen tidigare varit oklar och bekräftar att detta fortfarande är ett utvecklingsområde för huvudmannen. Skolinspektionens tillsyn av Botkyrka kommuns grundskolor visar att det finns rektorer som inte följer upp elevernas måluppfyllelse i ämnet modersmål. Flertalet av dessa rektorer hänvisar till utbildningsförvaltningens modersmålsenhet, som enligt rektorerna ansvarar för att följa upp modersmålsundervisningen. Företrädare för modersmålsenheten inom utbildningsförvaltningens specialistenhet uppger vid intervju att modersmålsenheten endast har ett verksamhetsansvar för de modersmålslärare som är anställda av förvaltningen. Detta innebär till exempel kompetensutveckling inom likvärdig bedömning och betygsättning. Modersmålsenheten bedömer dock inte lärarnas professionella utövning, som till exempel deras bedömning och betygsättning i praktiken. Modersmålsenheten ansvarar inte heller för de modersmålslärare som anställs direkt av skolorna. Skolinspektionen vill i detta sammanhang framhålla att skollagen är tydlig vad gäller rektorns ansvar för all bedömning och betygsättning på den egna enheten. Av intervjuer med både rektorer och företrädare för förvaltningen framgår dock att huvudmannen inte säkerställt att detta ansvar är tydligt för samtliga berörda.

14 14 (19) Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Huvudmannen bör se till att det finns dokumentation för alla skolformer och fritidshemmet som är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på huvudmannanivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser. För att kunna säkerställa att all utbildning genomförs i enlighet med de nationella målen är det angeläget att huvudmannen har en dokumentation som innehåller en redogörelse för resultaten och hur de har följts upp inom alla verksamheter. Grundsärskola finns vid åtta av kommunens grundskolor. Vid flera av dessa skolor görs ingen eller endast en begränsad sammanställning av grundsärskoleelevernas kunskapsutveckling. I den dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet på kommunövergripande nivå som Skolinspektionen tagit del av är sammanställningen och analysen av måluppfyllelsen i både grund- och gymnasiesärskolan begränsad. Av intervjuer med företrädare för utbildningsförvaltningen och av kommunens kvalitetsredovisning framgår att kommunen under innevarande läsår håller på att utveckla formerna för den dokumenterade uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling i grund- och gymnasiesärskolan. Förutom mer fördjupade kvalitetsredovisningar omfattar åtgärderna också utökade så kallade kvalitetsdialoger och verksamhetsbesök vid varje enskild skolenhet. Företrädare för utbildningsförvaltningen bekräftar dock att uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling i särskolan är ett utvecklingsområde för kommunen. Huvudmannen har således inte vid tillsynstillfället en heltäckande bild av elevernas kunskapsutveckling i samtliga skolformer. Av utredningen framgår att ansvarsfördelningen inte alltid är tydlig för alla berörda vad gäller uppföljning av modersmålsundervisningen samt placering av elever i kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper. Av utredningen framgår vidare att det finns brister i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete rörande särskolan. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Botkyrka kommun föreläggs åtgärda bristen.

15 15 (19) Författning 2 kap. 8, 3 kap. 9-11, 4 kap. 3, 5-6 skollagen I ärendets slutliga handläggning har deltagit undervisningsråd Elisabeth Ritchey, enhetschef Anna Rydin och avdelningsjurist Ingrid Brännare. På Skolinspektionens vägnar Kjell Hedwall Avdelningschef Ylva Johnsson Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

16 Bilaga 1 16 (19) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla kommuner för att granska skolväsendet. Tillsyn genomförs samtidigt i de fristående skolor som finns i kommunen. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande att nå de nationella målen och bedömer om huvudmännen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Tillsynen fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Förutom att Skolinspektionen bedömer måluppfyllelsen inriktas tillsynen mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. För offentliga huvudmän sammanställs iakttagelser och bedömningar, som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i kommunen, i ett beslut (kommunbeslut). Kommunens förskoleverksamhet och verksamheten vid fritidshemmen redovisas i var sitt sammanfattande beslut. Fritidshem vid fristående skolor inspekteras i anslutning till tillsynen av den fristående grundskolan. Skolinspektionen ger alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. Skolinspektionens granskning avser emellertid inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolväsendet utan i vilken utsträckning huvudmannen, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i besluten grundas på de dokument som huvudman och skolor lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Även annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Skolinspektionen använder olika tillsynsmetoder vilket innebär att besöken vid skolor och verksamheter kan variera avseende såväl omfattningen som av vilka grupper som intervjuas. Vid kommunala förskolor och fritidshem grundar sig inspektionen i huvudsak på intervjuer med personal, föräldrar och ledning. För den offentliga verksamheten kompletteras alla beslut med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för huvudmannen. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det finns brister har huvudman och rektor eller förskolechef ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med

17 Bilaga 1 17 (19) anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i verksamheterna inom den tid och i den ordning som anges i beslutet. Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (

18 Bilaga 1 18 (19) Sammanställning av Skolinspektionens beslut fattade i samband regelbunden tillsyn i Botkyrka kommun Grundskolor: Björkhaga skola 14 december 2012 Broängsskolan 19 december 2012 Kassmyraskolan 26 november 2012 Malmsjö skola Storvretsskolan Tunaskolan Grindtorpsskolan Kvarnhagsskolan Fittjaskolan Botkyrka Norra Tallidsskolan Borgskolan Brunnaskolan Hammerstaskolan Karsby International Banslättsskolan Eklidsskolan Falkbergsskolan Parkhemsskolan Trädgårdstadsskolan Tullingebergsskolan 31 oktober december december december oktober oktober september januari november januari december november december januari september september november 2012

19 Bilaga 1 19 (19) Gymnasie- och gymnasiesärskolor: St. Botvids gymnasium och gymnasiesärskola Tullinge gymnasium Vuxenutbildningen Grundsärskolan i Botkyrka kommun 12 oktober december 2012 ej klart Ingår i enskilda skolbeslut Förskolan i Botkyrka kommun 19 februari 2013 Fritidshemmen i Botkyrka kommun 19 februari 2013